30.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

CE 330/1

GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 28/2008

antagen av rådet den 18 november 2008

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/…/EG av den … om ändring av rådets direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 330 E/01)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 80/181/EEG (3) ska Förenade kungariket och Irland bestämma ett datum då undantagen, i de fall de fortfarande tillämpas, för de måttenheter som går under beteckningarna pint för mjölk i returflaskor samt för öl och cider på fat, mile för vägskyltar och hastighetsangivelser, samt troy ounce för handel med ädelmetaller, ska upphöra att gälla. Erfarenheten har dock visat att eftersom undantagen tillämpas endast i vissa områden och för ett begränsat antal produkter, skulle det inte innebära något icke-tariffärt hinder för handeln om undantagen bibehålls, och det är därför inte längre nödvändigt att avskaffa dem.

(2)	Det är lämpligt att klargöra att tillämpningsområdet för direktiv 80/181/EEG överensstämmer med de mål som avses i artikel 95 i fördraget och att direktivet inte är begränsat till något särskilt område av gemenskapens verksamhet.

(3)

Genom direktiv 80/181/EEG tillåts, till och med den 31 december 2009, kompletterande visning utöver de författningsenliga enheter som fastställs i kapitel I i bilagan till direktivet. För att undvika att hinder skapas för de gemenskapsföretag som exporterar till vissa tredjeländer som kräver att produkter märks med andra enheter än dem som fastställs i kapitel I, bör dock användning av kompletterande visning fortsätta vara tillåten.

(4)

Direktiv 80/181/EEG bidrar till att den inre marknaden fungerar smidigt genom den nivå det föreskriver för harmoniseringen av måttenheter. Mot den bakgrunden är det lämpligt att kommissionen övervakar den marknadsutveckling som har samband med det direktivet och genomförandet av detsamma, med särskilt fokus på eventuella hinder för den inre marknadens funktion och behovet av ytterligare harmonisering för att övervinna dessa hinder.

(5)

Det är lämpligt att kommissionen, inom ramen för sina handelsförbindelser med tredjeländer, däribland det transatlantiska ekonomiska rådet, fortsätter att kraftfullt verka för att varor som är märkta endast med enheter enligt internationella enhetssystemet SI accepteras på marknaderna i tredjeländer.

(6)	Kompletterande visning kan också göra det möjligt att gradvis och smidigt införa nya metriska enheter som kan komma att utvecklas på internationell nivå.

(7)

Allmänna konferensen för vikt och mått beslutade 1995 att avskaffa SI-klassen supplementenheter som en separat klass inom SI och att tolka enheterna ”radian” och ”steradian” som dimensionslösa SI-härledda enheter, vars benämningar och beteckningar kan, men inte behöver, användas i uttryck för andra SI-härledda enheter, om det är lämpligt.

(8)

Allmänna konferensen för vikt och mått antog 1999, inom ramen för SI-systemet, ”katal” med beteckningen ”kat” som SI-enhet för katalytisk aktivitet. Denna nya harmoniserade SI-enhet skulle garantera samstämmig och enhetlig visning av måttenheter inom medicin och biokemi och därmed undanröja risken för missförstånd som kan uppstå vid användning av icke harmoniserade enheter.

(9)

Allmänna konferensen om vikt och mått antog 2007 en not om definitionen av ”kelvin”, i syfte att eliminera en av huvudkällorna till den iakttagna variabiliteten mellan de olika realiseringarna av trippelpunkten för vatten. En ”kelvin” definieras som en bråkdel av den termodynamiska temperaturen vid vattnets trippelpunkt. Noten avser vatten med en viss isotopisk sammansättning.

(10)	Då ”acre” inte längre används inom lantmäteri i Förenade kungariket och Irland finns det inte längre behov av undantag för denna enhet.

(11)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (4) uppmuntras medlemsstaterna att för sin egen skull och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt redovisar det inbördes förhållandet mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna, samt offentliggöra dessa tabeller.

(12)	Direktiv 80/181/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Direktiv 80/181/EEG ska ändras på följande sätt:

Artikel 1 b ska ersättas med följande:

”b)	de enheter som anges i bilagans kapitel II, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973.”

Artikel 2 a ska ersättas med följande:

”a)	Skyldigheterna enligt artikel 1 avser mätdon som används, mätningar som utförs och värden på storheter som anges med hjälp av måttenheter.”

3.	Artikel 3.2 ska ersättas med följande: ”2. Kompletterande visning ska vara tillåten.”

Följande artikel ska införas:

”Artikel 6b

Kommissionen ska övervaka den marknadsutveckling som har samband med detta direktiv och genomförandet av detsamma med avseende på en väl fungerande inre marknad och internationell handel och ska lägga fram en rapport, om det är lämpligt tillsammans med förslag, för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2019.”

Bilagan ska ändras på följande sätt:

I kapitel I punkt 1.1 ska stycket med rubriken ”Grundenheten för termodynamisk temperatur” ersättas med följande:

”Grundenheten för termodynamisk temperatur

En kelvin, enhet för termodynamisk temperatur, är bråkdelen 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid vattnets trippelpunkt.

Denna definition avser vatten med en isotopisk sammansättning som definieras genom följande substansmängdsförhållanden: 0,00015576 mol 2H per mol 1H, 0,0003799 mol 17O per mol 16O och 0,0020052 mol 18O per mol 16O.

(CGPM 1967, trettonde konferensen, resolution nr 4 och CGPM 2007, tjugotredje konferensen, resolution nr 10)”

b)	I kapitel I punkt 1.1.1 ska rubriken ersättas med följande:

c)	I kapitel I punkt 1.2 ska rubriken ersättas med följande:

d)	I kapitel I ska punkt 1.2.1 utgå.

I kapitel I ska punkterna 1.2.2 och 1.2.3 ersättas med följande:

”1.2.2 Allmän regel för härledda SI-enheter

Enheter, samstämt härledda från SI-grundenheter, uttryckta algebraiskt som en produkt av potenser av SI-grundenheter med en numerisk faktor lika med 1.

1.2.3 Härledda SI-enheter med särskilda namn och beteckningar

Storhet	Enhet		Uttryckt i
Storhet	Benämning	Beteckning	andra SI-enheter	SI-grundenhet
Plan vinkel	radian	rad		m · m–1
Rymdvinkel	steradian	sr		m2 · m–2
Frekvens	hertz	Hz		s–1
Kraft	newton	N		m · kg · s–2
Tryck	pascal	Pa	N · m–2	m–1 · kg · s–2
Energi, arbete, värmemängd	joule	J	N · m	m2 · kg · s–2
Effekt (5), strålningsflöde	watt	W	J · s–1	m2 · kg · s–3
Elmängd, laddning	coulomb	C		s · A
Elektrisk spänning, elektrisk potential, elektromotorisk kraft	volt	V	W · A–1	m2 · kg · s–3 · A–1
Resistans	ohm	Ω	V · A–1	m2 · kg · s–3 · A–2
Konduktans	siemens	S	A · V–1	m–2 · kg–1 · s3 · A2
Kapacitans	farad	F	C · V–1	m–2 · kg–1 · s4 · A2
Magnetiskt flöde	weber	Wb	V · s	m2 · kg · s–2 · A–1
Magnetisk flödestäthet	tesla	T	Wb · m–2	kg · s–2 · A–1
Induktans	henry	H	Wb · A–1	m2 · kg · s–2 · A–2
Ljusflöde	lumen	lm	cd · sr	cd
Belysning	lux	lx	lm · m–2	m–2 · cd
Aktivitet (inom radiologin)	becquerel	Bq		s–1
Absorberad dos (inom radiologin)	gray	Gy	J · kg–1	m2 · s–2
Dosekvivalent	sievert	Sv	J · kg–1	m2 · s–2
Katalytisk aktivitet	katal	kat		mol · s–1

Enheter som härletts ur SI-grundenheter kan uttryckas med hjälp av de enheter som räknats upp i kapitel I.

Särskilt kan härledda enheter i SI uttryckas med hjälp av de benämningar och beteckningar som anges i tabellen ovan. SI-enheten för dynamisk viskositet kan till exempel uttryckas som m–1 · kg · s–1 eller N · s · m–2 eller Pa · s.”

I kapitel II ska följande rad utgå ur tabellen:

”Lantmäteri

acre

1 ac = 4 047 m2

ac”

g)	I kapitel II ska den sista meningen ersättas med följande: ”Sammansatta enheter får bildas genom att enheter som upptas i detta kapitel sätts samman med varandra eller med enheter som upptas i kapitel I.”

Artikel 2

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2009 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2010.

När de antas av medlemsstaterna ska dessa bestämmelser innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i …

På Europaparlamentets vägnar

…

Ordförande

På rådets vägnar

…

Ordförande

(1) EUT C 120, 16.5.2008, s. 14.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 29 november 2007 (EGT C 297 E, 20.11.2008, s. 105), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 november 2008 och Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3) EGT L 39, 15.2.1980, s. 40.

(4) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(5) Särskilda benämningar på effektenheten: voltampere, med beteckningen VA, för skenbar växelströmseffekt; var, med beteckningen var, för reaktiv växelströmseffekt. Enheten var ingår inte i någon CPGM-resolution.

RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

1.	Den 10 september 2007 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter.

2.	Den 26 september 2007 beslutade rådet att höra Ekonomiska och sociala kommittén, som avgav sitt yttrande den 12 december 2007.

3.	Europaparlamentet antog sitt yttrande vid första behandlingen den 29 november 2007. Parlamentets yttrande innehåller inga ändringar av kommissionens förslag.

4.	Den 15 juli 2008 nådde rådet fram till en politisk överenskommelse inför antagandet av en gemensam ståndpunkt i enlighet med artikel 251 i fördraget.

5.	Den 18 november 2008 antog rådet en gemensam ståndpunkt om förslaget enligt dok. 11915/08.

II. MÅL

Det allmänna målet i kommissionens förslag är att uppdatera direktiv 80/181/EEG i syfte att

—	låta konsumentskydd och miljö omfattas av dess tillämpningsområde,

—	införa en ny enhet, som en författningsenlig enhet, i det internationella enhetssystemet (SI) (1),

—	tillåta användning av kompletterande visning på obestämd tid,

—	befria Storbritannien och Irland från kravet att avskaffa de begränsade lokala undantagen för pint, mile och troy ounce där de fortfarande används.

III. DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Allmänt

Rådet som instämmer med målen i förslaget har dock strävat efter att förbättra vissa bestämmelser och lägga till andra bestämmelser, särskilt för att några ytterligare förändringar i SI ska återspeglas i gemenskapsrätten och för att besluta om en rapport från kommissionen om utvecklingen i förhållande till direktiv 80/181/EEG särskilt när det gäller en väl fungerande inre marknad och internationell handel.

En väl fungerande inre marknad och internationellt godtagande av SI-enheter

Rådets direktiv 80/181/EEG har setts över vart tionde år i fråga om lokala undantag och användning av kompletterande visning. Rådet instämmer med förslagets syfte, som är att öka rättssäkerheten genom att ta bort tidsfristen för undantag från den allmänna principen att SI-enheter bör användas i största möjliga utsträckning. Rådet anser dock att det är viktigt att nära följa effekterna av direktivet om måttenheter för en väl fungerande inre marknad och för den externa handeln. För detta ändamål har rådet infört en ny artikel 6b där det föreskrivs en rapport från kommissionen om dessa effekter 10 år efter det att detta ändringsdirektiv har trätt i kraft.

I syfte att förklara bestämmelsen i artikel 6b och återspegla vikten av att kommissionen övervakar att den inre marknaden fungerar väl, har rådet lagt till ett nytt skäl 4. Rådet ville även uppmärksamma behovet av att verka för att varor som är märkta endast med SI-enheter godtas på marknaderna i tredjeländer, och införde för detta ändamål skäl 5.

Utveckling inom SI

10.

Rådet instämmer med kommissionens mål att i gemenskapslagstiftningen införa den nya SI-enheten ”katal”. Det önskar även att annan utveckling inom SI återspeglas i gemenskapslagstiftningen. Därför har definitionen av ”kelvin” i punkt 1.1 i kapitel I i bilagan till direktivet uppdaterats för att återspegla resolution 10 från den tjugotredje allmänna konferensen för vikt och mått (CGPM 2007). Dessutom har punkterna 1.2.1 och 1.2.3 i kapitel I i bilagan ändrats för att återspegla beslutet av den allmänna konferensen för vikt och mått 1995 om att göra enheterna ”radian” och ”steradian” dimensionslösa.

11.	Ändringarna i bilagan återspeglas i de nya skälen 7 och 9.

Andra ändringar i kommissionens förslag

12.

Rådet har gjort några smärre ändringar i skälen 3 och 6 för att återspegla det tankesätt som ligger bakom andra ändringar i förslaget. Det har även anpassat artikel 2 till den text som har godkänts för många andra liknande rättsakter och följaktligen lagt till skäl 11. Slutligen har det i bilagan införts några rent tekniska ändringar till följd av de ändringar som beskrivs i punkt 10.

IV. SLUTSATS

13.

I rådets gemensamma ståndpunkt återfinns samma allmänna mål som i kommissionens förslag till ändringsdirektiv. Avsikten med de införda ändringarna är att bidra till de allmänna målen i direktiv 80/181/EEG om måttenheter. Kommissionen meddelade att rådets ändringar av förslaget, vid tidpunkten för den politiska överenskommelsen i rådet, allmänt kunde godtas.

(1) SI står för ”Système International d'unité de mesure”. Det grundar sig på Pariskonventionen från 1875 och uppdateras regelbundet av den allmänna konferensen för vikt och mått (Conférence générale des poids et mesures). Den mest kända enheterna i SI är metern, kilogrammet och sekunden.

30.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

CE 330/7

GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 29/2008

antagen av rådet den 9 december 2008

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/…/EG av den … om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 330 E/02)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)	Ett av syftena med gemenskapens sjöfartspolitik är att höja kvaliteten på handelssjöfarten, genom att förmå de ekonomiska operatörerna att agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

(2)	Avskräckande åtgärder har redan införts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser (4).

(3)	Den 9 oktober 2008 antog medlemsstaterna ett uttalande där de enhälligt erkände vikten av att alla medlemsstater tillämpar 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar.

(4)

Skyldigheten att vara försäkrad bör göra det möjligt att ge de drabbade ett bättre skydd. Det bör också bidra till att undermåliga fartyg försvinner och att konkurrensen mellan operatörerna återupprättas. I resolution A.898(21) uppmanade dessutom Internationella sjöfartsorganisationen medlemsstaterna att se till att fartygsägarna har tillräcklig försäkring.

(5)

Om bestämmelserna i detta direktiv inte följs, bör detta rättas till. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/…/EG av den … om hamnstatskontroll (omarbetning) (5) föreskrivs redan kvarhållande av fartyg vid avsaknad av sådana certifikat som måste förvaras ombord. Det är emellertid lämpligt att göra det möjligt att utvisa ett fartyg som inte medför något försäkringsbevis. De närmare bestämmelserna om utvisningen bör göra det möjligt att rätta till förhållandena inom en rimlig tidsperiod.

(6)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen inrättande och genomförande av lämpliga åtgärder på det sjöfartspolitiska området, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs bestämmelser om vissa aspekter av fartygsägares skyldigheter i fråga om försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet av minst 300 ton.

2. Detta direktiv ska inte tillämpas på örlogsfartyg, militära hjälpfartyg eller andra fartyg som ägs och drivs av staten och som endast används i statlig, icke-kommersiell tjänst.

3. Detta direktiv ska inte påverka de system som inrättats genom de instrument som är i kraft i den berörda medlemsstaten och som förtecknas i bilagan.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv avses med:

a)	fartygsägare eller ägare till fartyg: den registrerade ägaren till ett havsgående fartyg, eller varje annan person som är ansvarig för driften av fartyget, såsom den som hyrt fartyget utan besättning.

försäkring: försäkring med eller utan självrisk, vilket exempelvis innefattar skadeförsäkring av det slag som medlemmar i International Group of P&I Clubs för närvarande tillhandahåller, och andra effektiva försäkringsformer (inklusive styrkt självförsäkring) och finansiell säkerhet med liknande skyddsvillkor.

c)	1996 års konvention: den konsoliderade texten till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, som antagits av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), i dess lydelse enligt 1996 års ändringsprotokoll.

Artikel 4

Försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk

1. Varje medlemsstat ska kräva att ägare till fartyg som för dess flagg har en försäkring som täcker sådana fartyg.

2. Varje medlemsstat ska kräva att ägare till fartyg som för en annan stats flagg innehar en försäkring när fartyget anländer till en hamn under den medlemsstatens jurisdiktion. Detta ska inte hindra medlemsstaterna från att i överensstämmelse med internationell rätt kräva att denna skyldighet är uppfylld när sådana fartyg är verksamma inom deras territorialvatten.

3. Den försäkring som avses i punkterna 1 och 2 ska omfatta sjörättsliga skadeståndsanspråk med begränsningar enligt 1996 års konvention. Försäkringsbeloppet för varje fartyg per händelse ska vara lika med det relevanta maximibeloppet för ansvarsbegränsningen enligt 1996 års konvention.

Artikel 5

Inspektion, efterlevnad, utvisning från hamn och nekat tillträde till hamn

1. Varje medlemsstat ska se till att det vid varje inspektion av ett fartyg i en hamn under dess jurisdiktion i enlighet med direktiv 2008/…/EG kontrolleras att ett försäkringsbevis enligt artikel 6 medförs ombord.

2. Om det försäkringsbevis som avses i artikel 6 inte medförs ombord får den behöriga myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2008/…/EG som föreskriver kvarhållande av fartyg av säkerhetsskäl, utfärda ett utvisningsbeslut till fartyget, vilket ska anmälas till kommissionen, övriga medlemsstater och den berörda flaggstaten. När ett sådant utvisningsbeslut har utfärdats, ska alla medlemsstater neka detta skepp tillträde till sina hamnar fram till dess att fartygsägaren visar upp det försäkringsbevis som avses i artikel 6.

Artikel 6

Försäkringsbevis

1. Innehav av den försäkring som avses i artikel 4 ska styrkas med ett eller flera bevis som utfärdats av försäkringsgivaren och som medförs ombord på fartyget.

2. De försäkringsbevis som utfärdas av försäkringsgivaren ska innehålla följande uppgifter:

a)	Fartygets namn, IMO-nummer och registreringshamn.

b)	Fartygsägarens namn och huvudsakliga verksamhetsställe.

c)	Försäkringens art och varaktighet.

d)	Försäkringsgivarens namn och huvudsakliga verksamhetsställe samt, i förekommande fall, verksamhetsstället där försäkringen har tecknats.

3. Om det språk som används i försäkringsbevisen varken är engelska, franska eller spanska, ska texten innehålla en översättning till något av dessa språk.

Artikel 7

Sanktioner

För tillämpningen av artikel 4.1 ska medlemsstaterna fastställa ett sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sanktionerna tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 8

Rapporter

Kommissionen ska vart tredje år och för första gången före den 1 januari 2015 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv.

Artikel 9

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 1 januari 2012. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i …

På Europaparlamentets vägnar

…

Ordförande

På rådets vägnar

…

Ordförande

(1) EUT C 318, 23.12.2006, s. 195.

(2) EUT C 229, 22.9.2006, s. 38.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 29 mars 2007 (EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 166), rådets gemensamma ståndpunkt av den 9 december 2008 och Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4) EUT L 255, 30.9.2005, s. 11.

(5) EUT L …

BILAGA

—	1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja.

—	1996 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (HNS-konventionen).

—	2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen).

—	2007 års internationella Nairobikonvention om borttagning av vrak (vrakborttagningskonventionen).

—	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2008 av den … om transportörens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss (1).

(1) EUT L …

RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

Kommissionen lade fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fartygsägares skadeståndsansvar och finansiella säkerheter den 31 januari 2006 (1) som ett av förslagen i det tredje lagstiftningspaketet för sjöfartssäkerhet.

Den 29 mars 2007 antog Europaparlamentet sitt yttrande vid första behandlingen (2).

Den 9 oktober 2008 nådde rådet en politisk överenskommelse om utkastet till direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk. Efter juristlingvisternas granskning antog rådet sin gemensamma ståndpunkt den 9 december 2008 i enlighet med artikel 251 i fördraget.

Rådet tog i sitt arbete hänsyn till yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (3) och från Regionkommittén (4).

II. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Allmänt

Förslaget till direktiv om fartygsägares skadeståndsansvar och finansiella säkerheter som lades fram av kommissionen i början av 2006 är en del av det tredje lagstiftningspaketet för sjöfartssäkerhet. Kommissionens förslag syftar till att på gemenskapsnivå harmonisera systemet för fartygsägares skadeståndsansvar och relaterade tak och till att införa ett obligatoriskt försäkringssystem och finansiella säkerheter för fall där sjöfolk överges.

Även om rådet instämmer i kommissionsförslagets syfte att sträva efter effektivare tillvaratagande av intressena för de personer som orsakas skada på grund av fartygsdrift anser det att flera av förslagets bestämmelser som skapar särskilda gemenskapsregler parallellt med de internationella förpliktelser som gäller i samma fall skulle leda till motstridande regler och motverka ovan nämnda syfte. Detta gäller särskilt bestämmelserna om skadeståndsansvar och åtgärderna beträffande sjöfolk. De bestämmelser som föreslagits om att göra ratificeringen av en IMO-konvention obligatorisk är inte godtagbara för medlemsstaterna, i synnerhet av konstitutionella skäl. Vidare bedömer rådet att vissa bestämmelser, särskilt de som rör utfärdande och kontroll av intyg, är olämpliga eftersom de skulle leda till onödiga administrativa bördor.

Rådets gemensamma ståndpunkt eftersträvar bestämmelser med ett klart mervärde, eftersom sådana inte finns för närvarande, vare sig på internationell nivå eller på gemenskapsnivå. Rådet inriktar sig därför på att införa en försäkringsskyldighet för fartygsägare på samma nivå som de tak som fastställs i konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, senast ändrad genom 1996 års protokoll. Det specificerar åtgärderna för att genomföra denna skyldighet genom kontroll av ett intyg som ska finnas med ombord på fartyget i detta syfte och föreskriver påföljder vid bristande efterlevnad.

Rådets gemensamma ståndpunkt modifierar således i hög grad det ursprungliga kommissionsförslaget genom omarbetning av det och strykning av flera delar av texten. Detta innebär att inga av de ändringsförslag som införts i Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen relaterade till dessa strykningar godtagits av rådet.

Parallellt med den gemensamma ståndpunkten bekräftar företrädarna för Europeiska unionens medlemsstaters regeringar (5) i ett uttalande sitt åtagande att göra sitt yttersta för att garantera en snabb och effektiv tillämpning av de internationella konventionerna om sjöfartssäkerhet, IMO-reglerna om flaggstatsförpliktelser och IMO-revisionen.

Viktiga politiska frågor

i) Obligatorisk försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk

Rådet följer kommissionens förslag om införande av en försäkringsskyldighet för ägare till fartyg som för en medlemsstats flagg och för ägare till fartyg som för en annan stats flagg. När det gäller de senare specificerar rådets gemensamma ståndpunkt att detta gäller så snart ett fartyg anländer till en hamn som omfattas av en medlemsstats jurisdiktion eller, om en medlemsstat så beslutar, när fartyget befinner sig inom dess territorialvatten.

För att uppnå en harmoniserad global försäkringstäckningsnivå hänvisar rådet i sin gemensamma ståndpunkt till de tak som fastställs i konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar när det gäller försäkringsbeloppet för varje fartyg per händelse. Termen ”försäkring” som används i den gemensamma ståndpunkten är i huvudsak baserad på definitionen i IMO-resolution A.898(21) (Riktlinjer för fartygsägares ansvar för sjörättsliga skadeståndsanspråk).

ii) Kontroll, efterlevnad och påföljder

För att kontrollera om fartygsägare uppfyller sin försäkringsskyldighet föreskriver den gemensamma ståndpunkten att hamnstaten genomför en kontroll, i enlighet med direktivet om hamnstatskontroll. Därför måste ett eller flera intyg utfärdade av försäkringsgivaren förvaras ombord på fartyget. De detaljerade anvisningarna om intyget i den gemensamma ståndpunkten är i stor omfattning baserade på kommissionens ursprungliga förslag.

Rådet anser det viktigt att förutse möjligheten av särskilda påföljder om försäkringsintyget inte förvaras ombord. Utan att det påverkar kvarhållandet av det berörda fartyget enligt bestämmelserna om hamnstatskontroll kan fartyget avvisas från en hamn och kommer att nekas tillträde till alla andra medlemsstaters hamnar så länge som situationen inte har åtgärdats. Den gemensamma ståndpunkten innehåller även en allmän bestämmelse om fastställande av påföljder vid bristande efterlevnad av direktivet, med hänvisning till medlemsstaternas förpliktelser som flaggstater.

iii) Förhållandet till de system som inrättats i enlighet med andra instrument för ansvar och ersättning

Rådet följer kommissionens förslag och fastställer i sin gemensamma ståndpunkt att direktivet inte påverkar de system som upprättats enligt andra internationella konventioner, bl. a. konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja, konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen, konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja, konventionen om borttagande av vrak och förordningen om införlivande av Atenkonventionen i gemenskapslagstiftningen.

III. SLUTSATS

Rådet anser att dess gemensamma ståndpunkt är ett verktyg som bidrar till att de personer som orsakas skada på grund av fartygsdrift ges verklig kompensation och att undermåliga fartyg försvinner.

Rådet noterar de kontakter som redan tagits med Europaparlamentet om förslaget inom ramen för förhandlingarna om andra förslag i det tredje lagstiftningspaketet för sjöfartssäkerhet. Rådet ser fram emot en snabb överenskommelse om texten så att direktivet kan antas så snart som möjligt.

(1) Dok. 5907/06.

(2) Dok. 7805/07 CODEC 277 MAR 20 ENV 171.

(3) CESE 1177/2006 av den 13 september 2006 (EUT C 318, 23.12.2006, s. 195).

(4) CdR 43/2006 av den 15 juni 2006 (EUT C 229, 22.9.2006, s. 38).

(5) Dok. 15859/08 ADD 1.

30.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

CE 330/13

GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 30/2008

antagen av rådet den 9 december 2008

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/…/EG av den … om fullgörande av flaggstatsförpliktelser

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 330 E/03)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)	Säkerheten för sjöfarten i gemenskapen, de medborgare som utnyttjar den och miljöskyddet bör alltid säkerställas.

(2)	För den internationella sjöfarten har det genom antagandet av ett antal konventioner för vilka Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) är depositarie skapats ett omfattande ramverk för att öka sjösäkerheten och skyddet av miljön mot föroreningar från fartyg.

(3)

I enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention från 1982 (Unclos) och de konventioner för vilka IMO är depositarie (IMO-konventionerna), ska stater som är parter i dessa instrument utfärda lagar och förordningar och vidta nödvändiga åtgärder för att sätta dessa instrument i kraft fullt ut, i syfte att skydda människoliv till havs och den marina miljön genom att säkerställa att de fartyg som är i trafik är lämpliga för den verksamhet de är avsedda för och är bemannade med kompetent sjöpersonal.

(4)	Vederbörlig hänsyn måste tas till konventionen om arbete till sjöss, som antogs av Internationella arbetsorganisationen (ILO) år 2006, vilken också behandlar flaggstatsförpliktelser.

(5)	Den 9 oktober 2008 antog medlemsstaterna ett uttalande i vilket de enhälligt erkände vikten av att tillämpa de internationella konventionerna med anknytning till flaggstatsförpliktelser för att förbättra sjösäkerheten och för att bidra till att föroreningar från fartyg förhindras.

(6)

Genomförandet av de förfaranden som rekommenderas av IMO i MSC/Circ.1140/MEPC/Circ.424 av den 20 december 2004 om överföring av fartyg mellan stater bör stärka bestämmelserna om byte av flagg i IMO-konventionerna och i gemenskapens lagstiftning om sjösäkerhet, och de bör i sjösäkerhetens intresse öka öppenheten i förhållandet mellan flaggstater.

(7)	Tillgången till uppgifter om fartyg som för en medlemsstats flagg och fartyg som lämnat en medlemsstats register, bör kunna förbättra öppenheten när det gäller en högkvalitativ flottas prestanda, bidra till bättre kontroll av flaggstaternas förpliktelser och skapa lika villkor för förvaltningarna.

(8)	För att kunna hjälpa medlemsstaterna att ytterligare förbättra sin prestation som flaggstater, bör det genomföras regelbundna revisioner av deras förvaltningar.

(9)	En kvalitetscertifiering av administrativa förfaranden i enlighet med Internationella standardiseringsorganisationens standarder (ISO) eller motsvarande standarder skulle dessutom leda till lika villkor för förvaltningarna.

(10)	De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4).

(11)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1. Syftet med detta direktiv är att

a)	se till att medlemsstaterna effektivt och konsekvent uppfyller sina förpliktelser som flaggstater, och

b)	förbättra säkerheten och förhindra föroreningar från fartyg som för en medlemsstats flagg.

2. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av gemenskapens sjöfartslagstiftning enligt förteckningen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 av den 5 november 2002 om inrättande av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS) (5) och rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 om det avtal om arbetstidens organisation för sjömän som ingåtts av European Community Shipowners' Association (ESCA) och Federation of Transport Workers' Unions in the European Union (FST) (6).

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta direktiv ska tillämpas på förvaltningen i den stat vars flagg fartyget för.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)	fartyg: fartyg eller farkost som för en medlemsstats flagg och som omfattas av de relevanta IMO-konventionerna och för vilket/vilken ett certifikat krävs.

b)	förvaltning: de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för.

c)	erkänd organisation: en organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2009 av den … om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (7).

d)	certifikat: föreskrivna certifikat som utfärdats i enlighet med relevanta IMO-konventioner.

e)	IMO-revision: en revision som genomförs i enlighet med bestämmelserna i resolution A.974(24) som antogs av IMO-församlingen den 1 december 2005.

Artikel 4

Villkor för att tillåta ett fartyg att gå i trafik efter det att fartyget beviljats rätten att föra en medlemsstats flagg

1. Innan ett fartyg som har beviljats rätten att föra en medlemsstats flagg tillåts gå i trafik, ska den berörda medlemsstaten vidta de åtgärder den anser vara lämpliga för att se till att fartyget uppfyller tillämpliga internationella regler och föreskrifter. Den ska särskilt kontrollera fartygets säkerhetsstatistik på alla rimliga sätt. Den ska, vid behov, samråda med den föregående flaggstaten för att fastställa huruvida eventuella brister eller säkerhetsfrågor som denna identifierat fortfarande är olösta.

2. När en annan flaggstat begär information om ett fartyg som tidigare förde denna medlemsstats flagg, ska den medlemsstaten snarast möjligt ge den begärande flaggstaten ingående information om kvarstående brister och alla andra relevanta uppgifter som rör säkerheten.

Artikel 5

Kvarhållande av ett fartyg som för en medlemsstats flagg

När förvaltningen informeras om att ett fartyg som för den berörda medlemsstatens flagg har hållits kvar av en hamnstat, ska den, i enlighet med de förfaranden som den fastställt för detta ändamål, se till att fartyget bringas i överensstämmelse med relevanta IMO-konventioner.

Artikel 6

Kompletterande åtgärder

Medlemsstaterna ska se till att åtminstone följande uppgifter om fartyg som för deras flagg registreras och snabbt är tillgängliga för tillämpningen av detta direktiv:

a)	Uppgifter om fartyget (namn, IMO-nummer etc.).

b)	Datum för besiktningar, inbegripet eventuella tilläggs- eller kompletteringsbesiktningar, och revisioner.

c)	Namnet på de erkända organisationer som har deltagit i fartygets certifiering och klassificering.

d)	Namnet på den behöriga myndighet som har inspekterat fartyget enligt bestämmelserna för hamnstatskontroll, och inspektionsdatum.

e)	Resultatet av hamnstatskontrollerna (brister: ja eller nej; kvarhållanden: ja eller nej).

f)	Information om sjöolyckor.

g)	Namn på fartyg som har upphört att föra den berörda medlemsstatens flagg under de föregående tolv månaderna.

Artikel 7

Flaggstatsrevision

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för en IMO-revision av deras förvaltning åtminstone vart sjunde år, med förbehåll för ett positivt svar från IMO på en begäran i rätt tid från den berörda medlemsstaten, och ska offentliggöra resultatet av revisionen i enlighet med den relevanta nationella lagstiftningen om konfidentialitet.

Denna artikel ska upphöra att gälla senast den … (8) eller, så snart som IMO:s obligatoriska revisionsprogram för medlemsstater har trätt i kraft, vid en tidigare tidpunkt som ska fastställas av kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 10.2.

Artikel 8

Kvalitetsledningssystem och intern bedömning

1. Senast den … (9) ska varje medlemsstat utarbeta, genomföra och upprätthålla ett kvalitetsledningssystem för de operativa delarna av sin förvaltnings flaggstatsrelaterade verksamhet. Kvalitetsledningssystemet ska certifieras i enlighet med tillämpliga internationella kvalitetsstandarder.

2. Medlemsstater som förekommer på den svarta lista eller som under två år i rad förekommer på den grå lista som offentliggörs i den senaste årsrapporten från Paris-samförståndsavtalet om hamnstatskontroll ska lämna en rapport till kommissionen om sin prestation som flaggstat senast fyra månader efter det att Paris-samförståndsavtalets årsrapport har offentliggjorts.

Rapporten ska kartlägga och analysera de huvudsakliga skälen till den bristande efterlevnad som föranledde kvarhållandena och brister som ledde till att medlemsstaten förekommer på den svarta eller grå listan.

Artikel 9

Rapporter

Kommissionen ska vart femte år, och första gången senast den … (9) överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv.

Rapporten ska innehålla en bedömning av medlemsstaternas prestation som flaggstater.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS) som inrättats enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2099/2002.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara två månader.

Artikel 11

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den … (10). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 12

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 13

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i …

På Europaparlamentets vägnar

…

Ordförande

På rådets vägnar

…

Ordförande

(1) EUT C 318, 23.12.2006, s. 195.

(2) EUT C 229, 22.9.2006, s. 38.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 29 mars 2007 (EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 140), rådets gemensamma ståndpunkt av den 9 december 2008 och Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(5) EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.

(6) EGT L 167, 2.7.1999, s. 33.

(7) EUT L …

(8) Vänligen för in datumet åtta år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande.

(9) Vänligen för in datumet tre år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande.

(10) 24 månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande.

RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

Kommissionen lade fram förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om fullgörande av flaggstatsförpliktelser den 24 februari 2006 (1) som ett av förslagen i tredje sjösäkerhetspaketet.

Den 29 mars 2007 röstade Europaparlamentet igenom sitt yttrande vid första behandlingen (2).

Den 9 oktober 2008 nådde rådet en politisk överenskommelse om utkastet till direktiv. Efter juristlingvisternas granskning antog rådet sin gemensamma ståndpunkt den 9 december 2008, i enlighet med artikel 251 i fördraget.

Rådet tog i sitt arbete hänsyn till yttrandena från Ekonomiska och sociala kommittén (3) och Regionkommittén (4).

II. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Allmänt

Förslaget till direktiv om fullgörande av flaggstatsförpliktelser utgör en del av tredje sjösäkerhetspaketet som lades fram av kommissionen i slutet av 2005. Huvudsyftet med detta förslag är att se till att medlemsstaterna effektivt fullgör sina förpliktelser som flaggstater före och efter det att de beviljar fartyg rätt att föra deras flagg, så att sjösäkerheten förbättras och förorening från fartyg förebyggs.

Rådet är visserligen ense med kommissionen vad beträffar förslagets syfte, men rådets strategi ledde till betydande ändringar av det ursprungliga förslaget. Ett antal av de föreslagna bestämmelserna kunde inte godtas av rådet eftersom de duplicerar befintlig gemenskapslagstiftning och sådana bestämmelser som ingår i andra förslag i tredje sjösäkerhetspaketet. De föreslagna bestämmelserna som gör ratificeringen av IMO-konventionerna obligatorisk kunde inte godtas av medlemsstaterna, i synnerhet av konstitutionella skäl. Därför fokuserar rådets gemensamma ståndpunkt särskilt på kravet att medlemsstaterna ska underställa sin sjöfartsförvaltning en IMO-revision. Dessutom ska medlemsstaterna sörja för kvalitetscertifieringen av sina administrativa förfaranden i enlighet med ISO-standarder eller likvärdiga internationella standarder. Därtill fastställs det i den gemensamma ståndpunkten förpliktelser som medlemsstaterna ska uppfylla innan de tillåter ett fartyg att gå i trafik under deras flagg och när ett fartyg som för en medlemsstats flagg kvarhålls av en hamnstat.

På grund av denna strategi ändrar den gemensamma ståndpunkten i stor utsträckning kommissionens ursprungliga förslag genom att redigera om det och låta flera delar av texten utgå. Detta innebär att alla de ändringar som infördes i Europaparlamentets yttrande efter första behandlingen och som gäller dessa strukna delar inte godtogs av rådet.

Parallellt med den gemensamma ståndpunkten bekräftar ett uttalande från företrädarna för Europeiska unionens medlemsstaters regeringar (5) deras åtagande att göra allt som står i deras makt för att garantera en snabb och effektiv tillämpning av de internationella konventionerna om sjösäkerhet, IMO-reglerna om flaggstatsförpliktelser och IMO-revisionen.

Centrala policyfrågor

i) Flaggstatsrevision

Rådet följer kommissionens förslag att införa en oberoende revision av medlemsstaternas sjöfartsadministration. Det anser emellertid att man bör undvika att i gemenskapens ramverk skapa ett revisionssystem som löper parallellt med det system som inrättats på internationell nivå genom det frivilliga revisionssystemet för IMO:s medlemsstater. I syfte att harmonisera revisionsförfarandena och garantera lika villkor fastställs därför i den gemensamma ståndpunkten en skyldighet för medlemsstaterna att regelbundet begära en IMO-revision av förvaltningen och att offentliggöra resultatet av revisionen. Tiden fram till en ny revision fastställs till sju år, med hänsyn till de tillgängliga resurserna på IMO-nivå. De gemensamma ståndpunkten garanterar därutöver att den relevanta bestämmelsen i direktivet så snart IMO:s revisionssystem blir obligatoriskt upphör att gälla, antingen automatiskt åtta år efter direktivets ikraftträdande, eller vid behov tidigare, efter ett beslut av kommissionen i enlighet med kommittébestämmelserna (de föreskrivande förfarandet).

ii) Kvalitetsstyrningssystem.

Rådet stöder kommissionens förslag att se till att medlemsstaternas sjöfartsförvaltningar uppfyller kvalitetskriterier beträffande hur de sköter sina uppgifter. I sin gemensamma ståndpunkt beaktar rådet emellertid den specifika situationen för de olika berörda avdelningarna och överlämnar åt medlemsstaterna att fastställa vilka internationella standarder som ska tillämpas på certifieringen av olika delar av deras förvaltningar.

I enlighet med målet att förbättra medlemsstaternas prestationer som flaggstater föreskriver rådet dessutom obligatorisk rapportering till kommissionen om prestationerna från medlemsstater som förekommer på den svarta lista eller under två år i rad på den grå lista över flaggstater som upprättats genom samförståndsavtalet från Paris. Genom en sådan rapport ska de viktigaste skälen till att den berörda medlemsstaten inte uppfyller sina flaggstatsförpliktelser fastställas.

iii) Andra flaggstatsförpliktelser

Utöver de två huvudfrågor som anges ovan förenklade rådet ytterligare kommissionens förslag angående de åtgärder som ska vidtas innan rätt att föra en medlemsstats flagg beviljas och när ett fartyg som för en medlemsstats flagg kvarhålls av hamnstaten. I detta hänseende anser rådet det lämpligt att medlemsstaterna - inom ramen för ett direktiv - beslutar vilka åtgärder som ska vidtas för att se till att det berörda fartyget rättar sig efter eller fås att rätta sig efter tillämpliga internationella regler och föreskrifter.

III. SLUTSATS

Rådet anser att dess gemensamma ståndpunkt är ett verktyg för att garantera hög kvalitet för medlemsstaternas sätt att fullgöra sina uppgifter såsom flaggstater.

Rådet noterar de kontakter som redan förekommit med Europaparlamentet angående detta förslag inom ramen för förhandlingarna om andra förslag i tredje sjösäkerhetspaketet. Det ser fram emot en snabb överenskommelse om texten, så att direktivet kan antas.

(1) Dok. 6843/06.

(2) Dok. 7805/07 CODEC 277 MAR 20 ENV 171.

(3) CESE 1177/2006 av den 13 september 2006 (EUT C 318, 23.12.2006, s. 195).

(4) CdR 43/2006 av den 15 juni 2006 (EUT C 229, 22.9.2006, s. 38).

(5) Dok. 15859/08 ADD 1.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 330E

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	51 årgången 30 december 2008

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	III Förberedande rättsakter
	RÅDET
2008/C 330E/01	Gemensam ståndpunkt (EG) nr 28/2008 av den 18 november 2008, antagen av rådet i enlighet med det i artikel 251 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angivna förfarandet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter ( 1 )	1

2008/C 330E/02	Gemensam ståndpunkt (EG) nr 29/2008 av den 9 december 2008, antagen av rådet i enlighet med det i artikel 251 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angivna förfarandet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk ( 1 )	7

2008/C 330E/03	Gemensam ståndpunkt (EG) nr 30/2008 av den 9 december 2008, antagen av rådet i enlighet med det i artikel 251 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angivna förfarandet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fullgörande av flaggstatsförpliktelser ( 1 )	13