1.

Se till att ett balanserat och integrerat angreppssätt avspeglas i medlemsstaternas politik och i EU:s kontakter med tredjeländer samt i internationella forum

1.

Medlemsstaterna och EU:s institutioner ska på ett effektivt sätt samordna narkotikapolitiken så att den avspeglar målen i EU:s narkotikastrategi för 2005–2012 och denna handlingsplan

2.

Garantera effektiv samordning på EU-nivå

2.

Rådets övergripande arbetsgrupp för narkotikafrågor, som är den arbetsgrupp som har till uppgift att leda och styra narkotikaarbetet i rådet, bör på ett proaktivt sätt samordna EU:s narkotikapolitik. Arbetsgruppen bör identifiera särskilda arbetsområden i andra rådsarbetsgrupper och eftersträva effektiv samordning

3.

Kommissionen och rådet ska garantera samstämmighet mellan deltagandet i den interna och externa narkotikapolitiken

4.

Rådet ska en gång om året undersöka läget när det gäller narkotikaproblemet på grundval av kommissionens årliga framstegsrapport och relevanta rapporter från ECNN, Europol och Eurojust

5.

Ordförandeskapet ska regelbundet sammankalla möten med de nationella narkotikasamordnarna eller deras motsvarigheter för att förbättra samordningen av särskilda och brådskande frågor där åtgärder fordras. Samordnarna ska uppmanas att bidra till rådets årliga granskning av läget när det gäller narkotikaproblemet (se åtgärd 4 ovan)

3.

Garantera effektiv samordning på nationell nivå

6.

Med beaktande av ECNN:s arbete med narkotikasamordningsmekanismerna i alla EU-medlemsstater ska medlemsstaterna undersöka samordningen mellan myndigheterna i narkotikafrågor för att garantera att samordnade ståndpunkter framförs på EU-nivå och att målen i EU:s handlingsplan vidarebefordras till rätt nivå så att genomförandet sker på effektivast möjliga sätt

4.

Se till att det civila samhället deltar i narkotikapolitiken

7.

Kommissionen ska minst en gång om året be om återrapportering om narkotikapolitiken från civilsamhällesforumet om narkotika

8.

Kommissionen ska inleda ett initiativ, ”den europeiska alliansen mot narkotika” och inbjuda det civila samhällets organisationer i hela EU (bl.a. skolor, företag, offentliga organ och icke-statliga organisationer) att delta i en gemensam ram avsedd att skapa engagemang bland allmänheten och leda till åtgärder mot narkotikaproblem i samhället

9.

Medlemsstaterna ska engagera det civila samhället på alla lämpliga nivåer i narkotikapolitiken i enlighet med nationell praxis

5.

Förebygga narkotikamissbruk och riskerna förknippade med detta

10.

Främja innovation i och systematiskt tillgängliggöra evidensbaserade och utvärderade universella program och insatser för förebyggande verksamhet i olika miljöer (t.ex. riktad till ungdomar på ungdomsgårdar och i skolor och riktad till vuxna på arbetsplatser och fängelser) för att förebygga eller fördröja den första användningen av narkotika. De förebyggande åtgärderna bör också omfatta blandmissbruk (användning av både olagliga och lagliga substanser, särskilt alkohol) samt narkotikaanvändning i samband med bilkörning

6.

Förebygga högriskbeteende bland narkotikaanvändare – inbegripet sprutnarkomaner – genom riktade förebyggande åtgärder

11.

Att vidareutveckla tekniker för tidig upptäckt och insatser samt genomföra effektiva, utvärderade selektiva förebyggande åtgärder för sårbara grupper som löper stor risk att utveckla narkotikamissbruk, inbegripet sprutnarkomani

12.

Att vidareutveckla och genomföra effektiva, utvärderade vägledande förebyggande åtgärder för särskilda högriskgrupper av (bland)missbrukare, genom att erbjuda lätt tillgång till rådgivning, behandling av problembeteende, snabba ingripanden och uppsökande verksamhet när så behövs

7.

Öka narkotikabehandlingens och rehabiliteringens effektivitet genom att förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna

13.

Öka effektiviteten hos och spridningen av evidensbaserad narkotikabehandling som omfattar en rad psykosociala och farmakologiska metoder som svarar mot narkotikamissbrukarnas behov (inbegripet relevant behandling anpassad till nya narkotikapreparat eller typer av missbruk)

14.

Genomföra pågående och utveckla innovativa program för rehabilitering och social återanpassning med mätbara resultat

15.

När så är lämpligt, offentliggöra behandlings- och återanpassningsmöjligheterna och de olika alternativ som dessa tjänster erbjuder på nationell, regional och lokal nivå för möjliga målgrupper

16.

Öka användningen och övervaka genomförandet av effektiva alternativ till fängelse för narkotikamissbrukande lagöverträdare

8.

Höja kvaliteten på och öka effektiviteten hos åtgärderna för att minska narkotikaefterfrågan med beaktande av narkotikamissbrukarnas särskilda behov beroende på kön, kulturell bakgrund, ålder etc.

17.

Utveckla, genomföra och utbyta riktlinjer för god praxis och kvalitetsstandarder för förebyggande åtgärder, behandling, skademinskning samt insatser och tjänster för rehabilitering

18.

Medlemsstaterna ska undersöka tillgången till och effektiviteten hos tjänster för förebyggande, behandling, skademinskning och rehabilitering som svar på särskilda behov, på grundval av de metodramar som kommissionen – med stöd av ECNN – ska fastställa och som överensstämmer med befintliga metoder

19.

Utveckla ett samförstånd i EU om minimikvalitetsstandarder och riktmärken för insatser och tjänster på området för förebyggande åtgärder, behandling, skademinskning och rehabilitering med hänsyn till särskilda gruppers behov och det arbete som utförs på nationell och internationell nivå

20.

Vid behov utveckla tjänster för minoriteter, bl.a. migranter

9.

Ge tillgång till hälsovård för narkotikamissbrukare som sitter i fängelse för att förebygga och minska hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk

21.

Utveckla och genomföra tjänster för förebyggande åtgärder, behandling, skademinskning och återanpassning för personer i fängelse, som motsvarar de tjänster som finns tillgängliga utanför fängelset. Särskild tonvikt ska läggas vid uppföljande vård efter frisläppandet från fängelset

22.

Medlemsstaterna ska godkänna och genomföra indikatorer i fängelserna för övervakning av narkotikamissbruk, narkotikarelaterade hälsoproblem och tillhandahållande av behandling i enlighet med befintliga metoder på grundval av de av kommissionen utarbetade metoderna och med stöd av ECNN samt med beaktande av det arbete som utförs av UNODC (inom projektområdet HIV/AIDS och treat.net) och av WHO (hälsa i fängelser)

10.

Trygga tillgången till skadebegränsande tjänster för att minska spridningen av HIV/AIDS, hepatit C och andra narkotikarelaterade infektionssjukdomar som överförs via blodet samt minska antalet narkotikarelaterade dödsfall i EU

23.

Ge tillgång till och öka utbudet av skadebegränsande tjänster och de olika alternativ dessa tjänster erbjuder som en integrerad del av minskningen av efterfrågan på narkotika, varvid insatser med bevisad effektivitet, där sådana finns, ska användas fullt ut (6)

11.

Förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande organ i EU för att bekämpa framställning av och handel med narkotika

24.

Rikta in sig på kriminella organisationer och nya hot med hjälp av en underrättelsebaserad strategi (baserad på den europeiska kriminalunderrättelsemodellen) som prioriterar de kriminella nätverk och marknader som utgör de allvarligaste hoten

25.

Sektorsövergripande brottsbekämpningsinsatser, med deltagande av Europol och Eurojust samt polis-, tull- och gränskontrollorgan, kommer att användas i större utsträckning genom bilaterala och multilaterala samarbetsinitiativ, gemensamma utredningsgrupper och gemensamma tullaktioner. Medlemsstaterna kommer att undersöka möjliga åtgärder för att underlätta och påskynda förfarandet och uppmuntra till ökad användning av dessa instrument i narkotikaärenden

26.

Förbättra kvaliteten på de underrättelser som Europols nationella enheter tillhandahåller och dess relaterade projekt inbegripet arbetsregistren för analysändamål. Tyngdpunkten bör ligga på allvarlig organiserad brottslighet och samarbete med de medlemsstater som har störst inverkan på de större narkotikamarknaderna i EU

27.

Genomförande av narkotikarelaterade COSPOL-projekt med särskild uppmärksamhet ägnad åt

28.

Europeiska polisakademin (CEPOL) (7) ska tillhandahålla relevant fortbildning (8) för högre polis- och tulltjänstemän samt för sambandspersoner i tredjeländer genom medlemsländernas polishögskolor

29.

Mer systematisk användning av medlemsstaternas sambandspersoner när så är lämpligt, i tredjeländer för utbyte av information och underrättelser mellan medlemsstaternas brottsbekämpande organ och Europol, med beaktande av rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ i versionen av den 24 juli 2006, rådets beslut 2006/560/RIF

30.

Anta och genomföra ett EU-omfattande system för kriminaltekniska profilanalyser i samband med narkotikabrottsbekämpning för syntetisk narkotika och, när så är lämpligt, annan narkotika, vilka bl.a. bygger på erfarenheter från projekt som SYNERGY och CHAIN, organisationen och expertkunnandet hos Europol och kommissionens gemensamma forskningscentrum samt medlemsstaternas pågående brottsbekämpande insatser och erfarenhet på detta område

12.

Förbättra det faktiska rättsliga samarbetet på området för narkotikahandelsbekämpning och brottsbekämpning avseende framställning, olaglig handel med narkotika och/eller prekursorer och penningtvätt i samband med denna olagliga handel

31.

Uppmuntra full användning av befintliga EU-instrument för framställningar om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål, europeiska arresteringsorder och sanktioner utfärdade av medlemsstaternas domstolar

32.

När så är lämpligt ska medlemsstaterna överväga att utveckla program för vittnesskydd och undersöka det potentiella mervärdet av samarbete på detta område

33.

Förstärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater för att uppnå full tillämpning av de rättsliga instrument som rör ömsesidigt erkännande av förverkandebeslut

34.

Stödja inrättandet av effektiva kontor för återvinning av tillgångar i medlemsstaterna i enlighet med rådets beslut 2007/845/RIF och att ytterligare stödja deltagande medlemsstater genom CARIN-nätverket. Stödja utredningar genom Europol och relaterade Europol-arbetsregister för analysändamål

13.

Reagera snabbt och effektivt på operativ nivå, policynivå och politisk nivå på nya hot (t.ex. nya narkotikapreparat, nya rutter)

35.

Om nödvändigt inrätta regionala säkerhetsplattformar (t.ex. MAOC-N och Baltic Sea TF) för att bekämpa nya hot genom samordnade operativa insatser. Sådana åtgärder ska vara förenliga med befintlig lagstiftning och operativa åtgärder på EU-nivå och grunda sig på specifika hotbildsbedömningar (se även åtgärd 48). Nya plattformar bör inrättas utan överlappning med befintliga strukturer och bör vara förenliga med dessa

36.

EU ska inrikta sig på samordnade och gemensamma insatser mellan de medlemsstater och regioner som är mest utsatta för särskild framställning eller olaglig handel med narkotika, vid behov i samarbete med Europol

14.

Minska framställningen av och tillgången på syntetisk narkotika

37.

Medlemsstaterna ska aktivt upprätthålla samarbetet mellan brottsbekämpande organ och de gemensamma operationerna på detta område och utbyta underrättelser och bästa praxis. Europols arbetsregister för analysändamål SYNERGY, dess delar (9) och de därmed relaterade initiativen EJUP och COSPOL ska användas på optimalt sätt

15.

Minska avledningen av och den olagliga handeln i/genom EU med narkotikaprekursorer för olaglig framställning av narkotika

38.

EU ska utveckla en tydlig gemensam ståndpunkt i denna fråga på internationell nivå och i relevanta internationella forum, på grundval av befintlig lagstiftning och samarbete med den privata sektorn genom effektiv samordning i relevanta rådskommittéer

39.

Tull- och gränskontrollmyndigheterna ska integrera kontrollen av prekursorer på strategisk nivå och därigenom effektivisera förvaltningen av gränskontroller genom tillämpning av gemenskapens riskhantering och samarbeta närmare med andra brottsbekämpande organ som deltar i kampen mot framställning av och olaglig handel med narkotika

40.

EU ska ge fullt stöd till internationellt operativt samarbete inriktat på att förebygga avledning av narkotikaprekursorer, såsom projekten PRISM och COHESION som leds av INCB (Internationella narkotikakontrollstyrelsen). Det operativa samarbetet mellan utredningsmyndigheterna inom EU ska stödjas av samarbetsramen EJUP och Europols samarbetsram för arbetsregister för analysändamål. Denna samarbetsram bör intensifieras/utnyttjas ytterligare

41.

Ur ett brottsbekämpningsperspektiv och underrättelselett perspektiv ska EU och medlemsstaterna till fullo stödja Europols narkotikarelaterade projekt och EJUP, för att bekämpa brottsliga nätverk som är inblandade i olaglig handel med prekursorer

42.

Utvärdera EU:s lagstiftning om kontroll av narkotikaprekursorer och dess genomförande

43.

EU ska när så är möjligt i samråd med Europol utarbeta och använda samarbetsavtal med de viktigaste ursprungsländerna för de vanligast förekommande syntetiska narkotikaprekursorerna

44.

Kommissionen, OLAF, Europol, EJUP och COSPOL ska öka det områdesöverskridande samarbetet, i syfte att fastställa gemensamma initiativ (Europol)

16.

Om möjligt systematiskt inbegripa EU:s narkotikapolitik i förbindelser med länder och regioner utanför gemenskapen och inom den bredare utvecklings- och säkerhetsagendan. Detta ska ske på grundval av strategisk planering och samordning mellan alla berörda aktörer

45.

Se till att EU:s förbindelser med tredjeländer avspeglar målen i EU:s narkotikastrategi och handlingsplaner

46.

Öka effektiviteten hos befintliga ramar på narkotikaområdet såsom samarbets- och samordningsmekanismen mellan EU och LAC, den specialiserade dialogen mellan EU och Andinska gemenskapen samt ”narkotikatrojkor” med länder och regioner utanför gemenskapen, genom att identifiera särskilda samarbetsområden och resultatindikatorer

47.

I enlighet med EU:s politiska beslut och strategier samt med bidrag från medlemsstaterna och kommissionens stödprogram hantera narkotikarelaterade problem i producentländerna och de länder som ligger längs (nya) narkotikarutter, såsom Västafrika, genom projekt som syftar till att minska efterfrågan och tillgången på narkotika, inbegripet åtgärder för alternativ utveckling och förhindra avledning av kemiska prekursorer. Stödet ska, i förekommande fall, samordnas med narkotikahandlingsplaner som överenskommits mellan EU och länder och regioner utanför gemenskapen (se åtgärderna 51 och 60)

48.

Öka det regionala och interregionala samarbetet för att minska efterfrågan och tillgången på narkotika i tredjeländer med stöd av medlemsstaternas och kommissionens finansieringsprogram, såsom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden, stabilitetsinstrumentet samt europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet

49.

I samordningssyfte inrätta ett övervakningssystem för EU:s narkotikarelaterade bistånd till tredjeländer

50.

Genomföra en undersökning av omfattningen och resultaten av EU:s narkotikarelaterade projekt i tredjeländer

51.

Uppdatera och genomföra EU:s handlingsplan mot narkotika i republikerna i Centralasien (10) samt Latinamerika och Västindien (11) och västra Balkan och kandidatländerna (12)

52.

Utnyttja Dublingruppens rådgivningsmekanism och upprätthålla en aktiv dialog med tredjeländer för genomförandet av mini-Dublingruppernas rekommendationer

17.

Främja och tillämpa EU:s strategi för alternativ utveckling (enligt definition i dokument 9597/06 CORDROGUE 44 och UNODC/CND/2008/WG.3/ CRP) i samarbete med tredjeländer, med beaktande av mänskliga rättigheter, människors säkerhet och särskilda ramvillkor

53.

För att intensifiera det finansiella stödet till genomförandet av alternativa utvecklingsprojekt och program, säkerställa att ingripanden tillbörligen följs upp och att utvecklingsbiståndet inte är avhängigt av en minskad olaglig narkotikaodling och finansiera initiativ för att förebygga olaglig narkotikaodling

54.

Inbegripa alternativ utveckling i medlemsstaternas allmänna utvecklingsagenda och uppmuntra tredjeländer att integrera alternativ utveckling i sin nationella politik

55.

Bidra till initiativ inom en narkotikamiljö som syftar till att minska fattigdom, konflikter och sårbarhet genom att stödja lagliga, realistiska och hållbara utkomster

—

livsmedelssäkerheten och inkomstbildningen för de fattiga ökas,

—

de fattigas tillgång till social och produktiv infrastruktur ökas

18.

Stärka EU:s samordning i ett multilateralt sammanhang och främja ett integrerat och balanserat angreppssätt

56.

Garantera bättre samordning och kontinuitet mellan rådets övergripande arbetsgrupp för narkotikafrågor och medlemsstaternas delegationer i FN:s narkotikakommission, inbegripet genom lämplig fördelning av bördorna mellan medlemsstaterna på initiativ av ordförandeskapet

57.

Förbereda, samordna och anta gemensamma EU-ståndpunkter och EU-resolutioner i FN:s narkotikakommission

58.

Lägga fram en EU-ståndpunkt för högnivåsegmentet i FN:s femtioandra narkotikakommission om utvärdering och uppföljning av den extra sessionen i FN:s generalförsamling från 1998  (14), som avspeglar de grundläggande principerna för EU:s narkotikapolitik

59.

Att samordna verksamheten med andra internationella forum eller program, särskilt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå, Pompidougruppen, WHO, UNAIDS, WCO och Interpol

19.

Stödja kandidatländerna och de länder som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen

60.

Tillhandahålla nödvändigt tekniskt och annat bistånd till dessa länder för att öka deras kännedom om EU:s regelverk på narkotikaområdet och bistå dem i utförandet av de erforderliga åtgärderna, inbegripet de som antogs genom handlingsplanen mot narkotika för västra Balkan (15)

20.

Förbättra samarbetet med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken

61.

Förbättra dialogen om narkotika med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken i ett bilateralt eller regionalt sammanhang, särskilt genom befintliga underkommittéer

62.

Kommissionen ska uppmuntra dessa länder att använda det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för att genomföra avsnitten om narkotika i handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken

21.

Utöka kunskapsbasen på narkotikaområdet genom att främja forskning

63.

Rådet och kommissionen ska

22.

Garantera utbytet av korrekt och politiskt relevant information på området för olaglig narkotika

64.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla nödvändiga resurser till de nationella kontaktpunkterna i nätverket Reitox (16) för att uppfylla skyldigheterna och kvalitetsstandarderna för ECNN-medlemskap. De nationella kontaktpunkterna ska bidra till ECNN på grundval av årliga avtal och med lämpligt stöd från ECNN

23.

Vidareutveckla instrument för övervakning av narkotikasituationen och effektiviteten hos insatserna mot narkotika

65.

Ytterligare förbättra och till fullo genomföra ECNN:s centrala epidemiologiska huvudindikatorer och utvecklingen av nya indikatorer och åtgärder för minskning av efterfrågan på narkotika

66.

Genomföra en vetenskaplig undersökning för att bedöma användningen av Internet som ett verktyg för olaglig narkotikahandel och analysera vilka nationella, europeiska och/eller internationella motåtgärder som kan vara effektiva

67.

Utveckla huvudindikatorer för insamling av politiskt relevanta uppgifter om narkotikarelaterad brottslighet, olaglig odling, narkotikamarknader och interventioner för minskad tillgång samt utveckla en strategi för insamling av dessa uppgifter

68.

Utveckla analysinstrument för att bättre bedöma narkotikapolitikens effektivitet och inverkan (t.ex. modeller för utvärderingsverktyg, indikatorer för politikens effektivitet, analyser av offentliga utgifter osv.)

69.

Bedöma hur rådets beslut 2005/387/RIF om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen fungerar och, om nödvändigt, ändra det

24.

Säkra den pågående utvärderingen av narkotikapolitiken

70.

Medlemsstaterna ska regelbundet eller fortlöpande utvärdera och finslipa den nationella narkotikapolitiken

71.

Lägga fram en årlig framstegrapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av handlingsplanen, med anpassade eller förbättrade indikatorer och rapporteringsmekanismer för övervakning och utvärdering när så är lämpligt och nödvändigt

72.

Låta utföra en extern oberoende bedömning av genomförandet av EU:s narkotikastrategi 2005–2012 och EU:s handlingsplan mot narkotika 2009–2012, åtföljd av en period av eftertanke före uppföljningen