ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 324

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

51 årgången
19 december 2008


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2008/C 324/01

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )

1

2008/C 324/02

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )

5

2008/C 324/03

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5283 – Sappi/M-real) ( 1 )

8

2008/C 324/04

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5160 – Apax Partners/Altran Technologies) ( 1 )

8

2008/C 324/05

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5357 – GKN/Airbus Filton Wing Component Operation) ( 1 )

9

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2008/C 324/06

Eurons växelkurs

10

2008/C 324/07

Meddelande från kommissionen till alla jordbrukare om arealuttag från och med 2009

11

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2008/C 324/08

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd ( 1 )

12

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Kommissionen

2008/C 324/09

Ansökningsomgång från Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS för arbetsprogrammet Samarbete i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration

16

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Kommissionen

2008/C 324/10

Statligt stöd – Polen – Statligt stöd C 40/08 (f.d. N 163/08) – Omstruktureringsstöd till PZL Hydral S.A. – Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget ( 1 )

17

2008/C 324/11

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5262 – Bonnier/Schibsted/Retriever Sverige) ( 1 )

25

 

ANDRA AKTER

 

Kommissionen

2008/C 324/12

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

26

2008/C 324/13

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

31

 

2008/C 324/14

Not till läsaren(se omslagets tredje sida)

s3

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/1


Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/01)

Datum för antagande av beslutet

2.10.2008

Stöd nr

NN 37/05

Medlemsstat

Italien

Region

Molise

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Construction de navires de pêche

Rättslig grund

Legge n. 204 del 24 agosto 2004

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Konstruktion av nya fiskefartyg

Stödform

Direkt stöd

Budget

2,798 miljoner EUR

Stödnivå

40 %

Varaktighet

December 2004

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministero delle Politiche Agricole e Forestali

Direzione Generale per la Pesca e l'acquacoltura

Roma

Italia

Övriga upplysningar

Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

13.9.2006

Stöd nr

NN 100/05

Medlemsstat

Förenade kungariket

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Aid for the improvement of fishing port facilities

Rättslig grund

Decision by Shetland Island Council

Typ av stödåtgärd

Enskilt stöd för särskilda projekt

Syfte

Stöd till kapitalinvesteringar för förbättring av fiskehamnar

Stödform

Direktstöd

Budget

Cirka 4 000 000 GBP under tiden 1994–2001

Stödnivå

Upp till 100 % av de bidragsberättigande kostnaderna

Varaktighet

1994–2001

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Shetland Islands Council

Town Hall

Lerwich ZE1 OHB

United Kingdom

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

20.5.2008

Stöd nr

NN 23/07

Medlemsstat

Irland

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Salmon Hardship Fund

Rättslig grund

Irish Governement Decision on the future management of the wild salmon fishery

(SI 80/20/10/0684B)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Ersättning till fiskare som berörs av det obligatoriska upphörandet av icke selektivt fiske efter olika sorters lax

Stödform

Individuella stöd

Budget

25 000 000 EUR

Stödnivå

Sex gånger genomsnittet av fångsterna multiplicerat med medelvärdet av nettoinkomst per lax och sex gånger 2006 års licensavgift

Varaktighet

2007–2009

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Inland Fisheries and Marine Research Division

Department of Communications, Marine and Natural Resources

Leeson Lane

Dublin 2

Ireland

Övriga upplysningar

Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

11.6.2008

Stöd nr

N 354/07

Medlemsstat

Frankrike

Region

Yttersta randområdena

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Plan de développement de la flotte de pêche des départements d'outre-mer

Rättslig grund

Circulaire du Ministère de l'agriculture et de la pêche DPMA/SDPM/C2007-9632

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Stöd för konstruktion av fiskefartyg registrerade i de utomeuropeiska departementen

Stödform

Direkt stöd

Budget

40,5 miljoner EUR

Stödnivå

50 %

Varaktighet

2008

Ekonomisk sektor

Fiske

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministère de l'agriculture et de la pêche français

78, rue de Varenne

F-75349 Paris 07

Övriga upplysningar

Rapport om tillämpningen

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

14.3.2008

Stöd nr

N 522/07

Medlemsstat

Irland

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Salmon Hardship Fund

Rättslig grund

Draft decision of the Minister for Communications, Marine and Natural Resources

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Ersättning till fiskare som berörs av det obligatoriska upphörandet av icke selektivt fiske efter olika sorters lax

Stödform

Individuella stöd

Budget

2 100 000 EUR

Stödnivå

Den genomsnittliga årliga fångsten multiplicerat med fem för att få fram totalfångsten under en femårsperiod (2002–2006) och därefter multiplicerat med nettovärdet av en kommersiell lax

Varaktighet

30.9.2007-31.12.2009

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Frank Sheridan

Department of Communications, Marine and Natural Resources

Leeson Lane

Dublin 2

Ireland

Övriga upplysningar

Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/5


Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/02)

Datum för antagande av beslutet

14.3.2008

Stöd nr

N 607/07

Medlemsstat

Förenade kungariket

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Salmon Hardship Fund

Rättslig grund

Draft decision of the Foyle, Carlingford and Irish Lights Sector Commission (Department of Agriculture and Rural Development — Northern Ireland)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Ersättning till fiskare som berörs av det obligatoriska upphörande av icke selektivt fiske efter olika sorters lax

Stödform

Individuella stöd

Budget

3 450 590 EUR

Stödnivå

Den genomsnittliga årliga fångsten multiplicerat med fem för att få fram totalfångsten under en femårsperiod (2002–2006) och därefter multiplicerat med nettovärdet av en kommersiell lax

Varaktighet

2007–2009

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Averil Gaw

Department of Agriculture and Rural Development

Room 411

Dundonald House

Upper Newtownards Rd

Belfast BT4 3SB

Northern Ireland

Övriga upplysningar

Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

1.4.2008

Stöd nr

N 657/07

Medlemsstat

Spanien

Region

Cantabria

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Medidas colectivas de las cofradías de pescadores

Rättslig grund

Orden DES/49/2007 por la que se establecen las bases reguladoras y la convocatoria para 2007 de las ayudas de concurrencia competitiva destinadas a las cofradías de pescadores de la Comunidad Autónoma de Cantabria y su Federación

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Stöd till åtgärder av gemensamt intresse genomförda med aktivt stöd av föreningar (cofradías) som agerar på uppdrag av fiskeproducenter

Stödform

Direkt stöd

Budget

170 000 EUR

Stödnivå

Högst 80 % av de stödberättigande kostnaderna

Varaktighet

2007

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Consejería de Desarrollo Rural, Ganadería, Pesca y Biodiversidad

c/ Gutiérrez Solana s/n

E-39011 Santander

Övriga upplysningar

Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

28.7.2008

Stöd nr

N 714/07

Medlemsstat

Lettland

Region

Lettland

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Dioksina un policiklisko aromatiski ogludenražu satura kontroles sistemas pilnveidošana

Rättslig grund

Likums “Eiropas Ekonomikas zonas finanšu instrumenta un Norvēģijas valdības divpusējā finanšu instrumenta vadības likums” (Vēstnesis, 31.10.2007, nr. 175);

Ministru kabineta 2006. gada 21. novembra noteikumi Nr. 963 “Eiropas Ekonomikas zonas finanšu instrumenta un Norvēģijas valdības divpusējā finanšu instrumenta prioritātes “Vides aizsardzība” atklāta konkursa nolikums” (Vēstnesis, 30.11.2006, nr. 191);

Ministru kabineta 2007. gada 19. jūnija noteikumi Nr. 396 “Kārtība, kādā valsts budžetā plāno līdzekļus Eiropas Ekonomikas zonas finanšu instrumenta un Norvēģijas valdības divpusējā finanšu instrumenta finansēto projektu īstenošanai un veic maksājumus” (Vēstnesis, 21.06.2007, nr. 99);

Ministru kabineta 2005. gada 8. novembra noteikumi Nr. 852 “Noteikumi par Eiropas Ekonomikas zonas finanšu instrumenta un Norvēģijas valdības divpusējā finanšu instrumenta vadības, īstenošanas, uzraudzības, kontroles un novērtēšanas sistēmu”.

Typ av stödåtgärd

Enskilt stöd

Syfte

Stöd för att utveckla ett fullt fungerande förbättrat system för kontroll av inehåll av dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten i lettiska fiskprodukter. Det övergripande målet är att säkerställa att lettiska fiskprodukter inte utgör någon risk för konsumenterna och att kvaliteten överensstämmer med EU-bestämmelser

Stödform

Direkt stöd

Budget

299 000 EUR

Stödnivå

85 %

Varaktighet

Från och med den 1.1.2008 till och med 2011

Ekonomisk sektor

Fiskerisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Latvijas Republikas Finanšu ministrija

Smilšu iela 1

LV-1919 Rīga

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/8


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.5283 – Sappi/M-real)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/03)

Kommissionen beslutade den 31 oktober 2008 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5283. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/8


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.5160 – Apax Partners/Altran Technologies)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/04)

Kommissionen beslutade den 8 december 2008 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5160. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/9


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.5357 – GKN/Airbus Filton Wing Component Operation)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/05)

Kommissionen beslutade den 10 december 2008 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5357. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/10


Eurons växelkurs (1)

18 december 2008

(2008/C 324/06)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,4616

JPY

japansk yen

129,22

DKK

dansk krona

7,4496

GBP

pund sterling

0,95090

SEK

svensk krona

11,0475

CHF

schweizisk franc

1,5368

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

9,8650

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

26,562

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

268,61

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,7088

PLN

polsk zloty

4,1670

RON

rumänsk leu

3,9692

SKK

slovakisk koruna

30,180

TRY

turkisk lira

2,1938

AUD

australisk dollar

2,0735

CAD

kanadensisk dollar

1,7433

HKD

Hongkongdollar

11,3274

NZD

nyzeeländsk dollar

2,4415

SGD

singaporiansk dollar

2,0880

KRW

sydkoreansk won

1 884,37

ZAR

sydafrikansk rand

14,2689

CNY

kinesisk yuan renminbi

9,9820

HRK

kroatisk kuna

7,2353

IDR

indonesisk rupiah

16 150,68

MYR

malaysisk ringgit

5,0608

PHP

filippinsk peso

68,260

RUB

rysk rubel

39,8258

THB

thailändsk baht

50,184

BRL

brasiliansk real

3,4374

MXN

mexikansk peso

19,2493


(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/11


Meddelande från kommissionen till alla jordbrukare om arealuttag från och med 2009

(2008/C 324/07)

Kommissionen vill uppmärksamma gemenskapens jordbrukare på att rådet den 20 november 2008 nådde politisk enighet om en kompromiss (1) från ordförandeskapet avseende förslaget om hälsokontrollen (KOM(2008) 306 slutlig (2)).

I synnerhet kom rådet överens om att från och med den 1 januari 2009 avskaffa bestämmelserna om arealuttag enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (3).

Följaktligen kommer jordbrukarna från och med den dagen definitivt (4) inte att vara skyldiga att ta ut mark från produktionen för att bli berättigade till direkta betalningar.

Lagtexten om avskaffandet av arealuttaget kommer inte att antas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning förrän efter den 1 januari 2009.

För att informera jordbrukarna om det förändrade läget har kommissionen redan offentliggjort ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning (2008/C 186/06) (5).


(1)  Rådets dokument 16049/08. Se http://www.consilium.europa.eu/

(2)  KOM(2008) 306: Förslag till rådets förordning om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, förslag till rådets förordning om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr […]/2008, förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

(3)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(4)  Se rådets förordning (EG) nr 1107/2007 av den 26 september 2007 om undantag från förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare när det gäller arealuttag för år 2008 (EUT L 253, 28.9.2007, s. 1) enligt vilken arealuttaget fastställdes till noll under 2008.

(5)  EUT C 186, 23.7.2008, s. 8.


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/12


Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/08)

Stöd nr

XR 108/08

Medlemsstat

Rumänien

Region

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Finanţarea proiectelor de investiţii iniţiale în cercetare-dezvoltare şi inovare

Rättslig grund

Ordinul Ministrului Economiei şi Finanţelor 1293/23.4.2008, publicat în Monitorul Oficial al României nr. 434 din 10 iunie 2008

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Totalt planerat stödbelopp

180 miljoner EUR

Betalas ut under 6 år

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

25.7.2008

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerul Economiei şi Finanţelor

Strada Apolodor nr. 17, sector 5

RO-050741 Bucureşti

Tel: (40-21) 319 97 59

Fax: (40-21) 312 25 09

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://amposcce.minind.ro/fonduri_structurale/pdf/ax2_ORDIN_1293_schema_ajutor232si233.pdf

Övriga upplysningar


Stöd nr

XR 109/08

Medlemsstat

Rumänien

Region

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Schemă de ajutor de stat regional privind valorificarea resurselor regenerabile de energie

Rättslig grund

Hotărârea Guvernului nr. 750/2008 pentru aprobarea schemei de ajutor de stat regional privind valorificarea resurselor regenerabile de energie, publicată în Monitorul Oficial al României nr. 0543/2008

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Totalt planerat stödbelopp

200 miljoner EUR

Betalas ut under 6 år

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

11.8.2008

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerul Economiei şi Finanţelor

Strada Apolodor nr. 17, sector 5

RO-050741 Bucureşti

Tel: (40-21) 319 97 59

Fax: (40-21) 312 25 09

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://oie.minind.ro/oie/html/documentex/HG%20750-2008.pdf

Övriga upplysningar


Stöd nr

XR 111/08

Medlemsstat

Spanien

Region

Galicia

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Ampliación del crédito disponible para el ejercicio 2010 en el programa IG100: proyectos de inversión empresarial en nuevos emplazamientos, o bien en ampliación o modernización de instalaciones preexistentes

Rättslig grund

Resolución de 15 de julio de 2008 (DOG no 143, de 24 de julio de 2008) por la que se hace pública la ampliación del límite de crédito disponible para varios programas de ayuda al amparo de la base reguladora de los incentivos a proyectos de inversión empresarial. Resolución de 9 de marzo de 2007 (DOG no 59, de 23 de marzo de 2007)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

6 miljoner EUR

Högsta tillåtna stödnivå

30 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

26.3.2007

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Stöd begränsat till vissa sektorer

NACE: C, D, H55.10, H55.23, I, K73, K74

Den beviljande myndighetens namn och adress

Instituto Gallego de Promoción Económica

Complejo Administrativo de San Lázaro, s/n

E-15703 Santiago de Compostela (La Coruña)

Tel: (34) 902 300 903/981 541 147

Fax: (34) 981 558 844

e-mail: informa@igape.es

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://www.xunta.es/Doc/Dog2008.nsf/FichaContenido/31746?OpenDocument

http://www.xunta.es/Doc/Dog2007.nsf/FichaContenido/A40A?OpenDocument

Övriga upplysningar


Stöd nr

XR 113/08

Medlemsstat

Rumänien

Region

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Ajutor pentru investiţii realizate de întreprinderile mici şi mijlocii în vederea dezvoltării e-economiei

Rättslig grund

Ordinul Ministrului Economiei şi Finanţelor nr. 2. 229/22.7.2008, publicat în Monitorul Oficial al României nr. 565 din 28 iulie 2008

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Totalt planerat stödbelopp

127 miljoner EUR

Betalas ut under 6 år

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

30.7.2008

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerul Economiei şi Finanţelor

Strada Apolodor nr. 17, sector 5

RO-050741 Bucureşti

Tel: (40-21) 319 97 59

Fax: (40-21) 312 25 09

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://amposcce.minind.ro/fonduri_structurale/pdf/Ordin2229-schema_ajutor_de_stat_regional_operatiunile_aferente_DMI33.pdf

Övriga upplysningar


Stöd nr

XR 114/08

Medlemsstat

Spanien

Region

Andalucía

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Ayudas y gestión del programa de incentivos para el desarrollo de las infraestructuras soporte a los servicios de comunicaciones electrónicas en Andalucía

Rättslig grund

Orden de 14 de noviembre de 2007, por la que se establecen las bases reguladoras, el régimen de ayudas y la gestión del programa de incentivos para el desarrollo de las infraestructuras soporte a los servicios de comunicaciones electrónicas en Andalucía

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

4 miljoner EUR

Högsta tillåtna stödnivå

40 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

1.9.2008

Varaktighet

31.12.2010

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Secretaría General de Acción Exterior

Consejería de la Presidencia

Junta de Andalucía

Plaza de la Contratación, no 3

E-41071 Sevilla

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://www.juntadeandalucia.es/boja/boletines/2007/237/d/updf/d1.pdf

Övriga upplysningar


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Kommissionen

19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/16


Ansökningsomgång från Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS för arbetsprogrammet ”Samarbete” i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration

(2008/C 324/09)

Härmed tillkännages Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS utlyst en ansökningsomgång för arbetsprogrammet ”Samarbete” i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

Förslag som rör nedanstående ansökningsomgång kan lämnas in.

Det särskilda programmet ”Samarbete”

Tema: Transport (inbegripet flygteknik)

Deltema: Stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (Galileo) och EGNOS

Ansökningsomgångens beteckning: FP7-GALILEO-2008-GSA-1

Ansökningsomgången avser det arbetsprogram som antagits genom kommissionens beslut K(2008) 4598 av den 28 augusti 2008.

Information om ansökningsomgångens budget, bestämmelser, sista inlämningsdag, arbetsprogrammet, beskrivning av ämnesområden och vägledning för sökande om inlämning av förslag finns på webbplatsen för CORDIS:

http://cordis.europa.eu/fp7/dc/index.cfm


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Kommissionen

19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/17


STATLIGT STÖD – POLEN

Statligt stöd C 40/08 (f.d. N 163/08) – Omstruktureringsstöd till PZL Hydral S.A.

Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/10)

Genom den skrivelse, daterad den 10 september 2008, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd/åtgärd.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna ska sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Directorate-General for Competition

State Aid Greffe

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 296 12 42

Synpunkterna kommer att meddelas Polen. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

FÖRFARANDE

Genom en skrivelse till kommissionen av den 27 mars 2008 anmälde Polen ett planerat omstruktureringsstöd till PZL Hydral S.A. (nedan kallat Hydral) i form av kapitaltillskott och ett mjukt lån.

BESKRIVNING AV STÖDMOTTAGAREN OCH OMSTRUKTURERINGEN

PZL Hydral grundades 1946 som ett statligt företag. Det är ett stort företag, specialiserat på produktion av hydrauliksystem, bränsleregleringssystem och reservdelar till flygplansindustrin. För närvarande tillhör 90,5 % av aktierna statsägda Agencja Rozwoju Przemysłu S.A. (Industriutvecklingsbyrån), medan återstoden innehas av statskassan och de anställda. Företaget är beläget i en region som är berättigad till regionalstöd enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

De anmälda statliga stödåtgärderna till ett nominellt värde av ca 130,5 miljoner PLN (37,5 miljoner EUR) innefattar kapitaltillskott och ett lån från Industriutvecklingsbyrån. Kommissionen har dessutom upptäckt att företaget eventuellt har dragit nytta av andra stöd genom att myndigheterna systematiskt underlåtit att driva in betydande skulder. På samma sätt mottog PZL Hydral, som befinner sig i svårigheter, ett lån från ett offentligt företag till villkor som förefaller vara mer gynsamma än marknadsvillkoren.

I omstruktureringsplanen förutses en överföring av lönsamma tillgångar till ett dotterföretag (PZL Wroclaw) som därefter följaktligen ska privatiseras. Tanken är att medlen från privatiseringen delvis ska täcka avbetalningen av gamla skulder. Alla rörelsefrämmande tillgångar kommer att frigöras från eventuell belåning och säljas samtidigt som PZL Hydral kommer att avvecklas. Vidare föreskriver planen en omorganisation av företagets struktur, en ökning av försäljningen till nuvarande strategiska kunder och ytterligare minskningar av antalet anställda. Därtill kommer att planen förutser ett visst investeringsprogram.

BEDÖMNING

Kommissionen anser att det anmälda stödet i form av ett lån samt kapitaltillskott utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Dessutom förefaller det faktum att myndigheterna underlåtit att driva in offentliga skulder samt förekomsten av ett lån till förmånliga villkor från ett offentligt företag även kunna utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Kommissionen behöver fortfarande klargöra denna fråga.

Kommissionen har bedömt stödet mot bakgrund av 2004 års riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

Kommissionen har beslutat att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget eftersom den betvivlar att alla villkor för att godkänna omstruktureringsstödet är uppfyllda, och i synnerhet att

PZL Hydral är berättigat till omstruktureringsstöd, särskilt som principen om att stöd bara får utgå en enda gång eventuellt inte iakttagits med tanke på tidigare statligt stöd som företaget mottagit,

omstruktureringsplanerna kommer att leda till att stödmottagarens långsiktiga lönsamhet återställs eftersom omstruktureringen främst är av finansiell karaktär och avhänging en lyckad privatisering av PZL Wroclaw, och dessutom inte förefaller leda till tillräckligt långtgående industriell omstrukturering,

omstruktureringsstödet är begränsat till ett minimum, det egna bidraget verkar inte vara faktiskt och reellt eftersom det är beroende av resultatet försöket att privatisera PZL Wroclaw. På samma sätt förutses i affärsplanen inte någon extern finansiering av omstruktureringen, som skulle demonstrera marknadernas tilltro till företagets utsikter att bli lönsamt,

obehörig snedvridning av konkurrensen undviks, eftersom åtminstone en del av de föregivna kompensationsåtgärderna förefaller vara nödvändiga för att uppnå långsiktig lönsamhet.

Polen uppmanades att lämna ytterligare upplysningar om dessa frågor.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”Komisja pragnie poinformować Polskę, że po przeanalizowaniu informacji dostarczonych przez polskie władze w kwestii środków, o których mowa powyżej, zgłoszonych na podstawie art. 88 ust. 3 Traktatu WE, podjęła decyzję o wszczęciu postępowania określonego w art. 88 ust. 2 Traktatu WE.

1.   PROCEDURA

(1)

Pismem z dnia 27 marca 2008 r., zarejestrowanym w tym dniu, polskie władze zgłosiły plan restrukturyzacji dla Spółki PZL-Hydral S.A (zwanej dalej »PZL Hydral«). Pismem z dnia 6 maja 2008 r. Komisja zwróciła się do polskich władz o dodatkowe informacje. Pismem z dnia 4 czerwca 2008 r., zarejestrowanym w tym dniu, polskie władze zwróciły się o przedłużenie okresu wyznaczonego na udzielenie odpowiedzi do dnia 27 czerwca 2008 r., które zostało udzielone pismem Komisji z dnia 10 czerwca 2008 r. Pismem z dnia 7 lipca 2008 r., zarejestrowanym w tym dniu, polskie władze przekazały dodatkowe informacje dotyczące planu restrukturyzacji.

2.   OPIS

2.1.   Przedmiotowe przedsiębiorstwo

(2)

PZL Hydral zostało założone w 1946 r. jako kombinat państwowy. Obecnie PZL Hydral jest dużym przedsiębiorstwem, specjalizującym się w hydraulice przemysłowej i wzornictwie przemysłowym, w wytwarzaniu i procesie obsługi technicznej zelektronizowanych, hydromechanicznych systemów zasilania i dozowania paliwa dla wszelkiego rodzaju silników lotniczych oraz w systemach kontroli hydraulicznej dla statków powietrznych oraz hydraulice siłowej dla śmigłowców. W 2003 r. państwowa Agencja Rozwoju Przemysłu (zwana dalej »ARP«) nabyła 81 % akcji Spółki. Obecnie 90,5 % akcji należy do ARP, natomiast pozostałe akcje znajdują się w posiadaniu Skarbu Państwa (1,9 %) oraz pracowników (7,6 %).

(3)

PZL Hydral kontroluje następujące spółki zależne: Zakład Odlewniczy »Hydral« Sp. z o.o., którego głównym przedmiotem działalności jest produkcja odlewów oraz ich obróbka mechaniczna, termiczna i plastyczna; Zakład Ciepłowniczy Term »Hydral« Sp. z o.o., który zajmuje się produkcją i sprzedażą energii cieplnej, oraz Przedsiębiorstwo Usługowo Handlowe Zakład Produkcji Hydrauliki »Hydral« Sp. z o.o, które zajmuje się produkcją zaworów i rozdzielaczy hydraulicznych, oraz obróbką urządzeń metalowych oraz świadczy usługi w zakresie naprawy maszyn i urządzeń hydraulicznych. W listopadzie 2004 r. Spółka PZL Hydral założyła spółkę zależną, PZL-Wrocław, stanowiącą w całości jej własność, która miała przejąć działalność podstawową spółki macierzystej w zakresie lotnictwa i obronności. Ponadto PZL Hydral kontroluje dwie inne spółki, które obecnie przechodzą proces likwidacji.

(4)

Spółka produkuje elementy do statków powietrznych eksploatowanych przez Siły Zbrojne RP, jak również prowadzi działalność usługową w zakresie naprawy, konserwacji oraz remontów sprzętu używanego przez polskie wojsko. Działalność w tym zakresie generuje około 40 % dochodów Spółki. Spółka jest jednym z przedsiębiorstw o szczególnym znaczeniu dla polskiej gospodarki i przemysłu obronnego i zobowiązana jest do utrzymywania minimalnego poziomu mocy produkcyjnych w celu zapewnienia dostaw dla producentów wojskowych produktów finalnych: statków powietrznych i kosmicznych.

(5)

Około 20–30 % dochodów Spółki pochodzi ze sprzedaży eksportowej.

(6)

Pod koniec 2006 r. cała grupa zatrudniała 795 pracowników. W latach 2005–2007, roczne obroty Spółki nieznacznie przekraczały 40 mln PLN (11 mln EUR). Pod koniec 2007 r. Spółka miała ujemny kapitał własny w wysokości 190 mln PLN (54 mln EUR).

2.2.   Trudności finansowe

(7)

Bezpośrednim powodem trudności Spółki był spadający popyt na jej produkty. W latach 1998–2003 obroty Spółki spadły o 36 %, ponieważ jej klienci odczuwali skutki spadającego popytu na produkty finalne i niektórzy z nich zaprzestali prowadzenia działalności gospodarczej (zbankrutowali, przeprowadzili likwidację lub zmienili profil produkcji). Spółka odczuła również skutki mniejszego wolumenu zamówień z Ministerstwa Obrony Narodowej.

(8)

Ponadto sytuacja spółki pogorszyła się na skutek spadku wartości dolara amerykańskiego, który wywołał spadek przychodów ze sprzedaży eksportowej, oraz na skutek nieudanego programu inwestycyjnego w 2002–2003 r. Ponadto Spółka musiała ponieść koszty związane z koniecznością utrzymania mocy produkcyjnych na rzecz obronności Państwa (zobowiązanie narzucone przez rząd). Działania mające na celu odzyskanie rentowności Spółki (np. sprzedaż aktywów majątkowych, redukcja liczby pracowników, negocjowanie restrukturyzacji zadłużenia) (1) nie przyniosły oczekiwanych rezultatów.

(9)

Plan restrukturyzacji zwraca uwagę na fakt, że środki produkcji Spółki są przestarzałe, a kluczowe linie produkcyjne należałoby zastąpić bardziej wydajnymi.

(10)

Według polskiego prawa Spółka spełnia kryteria kwalifikujące ją do zbiorowego postępowania upadłościowego ze względu na ujemny kapitał własny spółki (jej zobowiązania przekraczają wartość aktywów).

2.3.   Wzrost zadłużenia

(11)

Spółka twierdzi, że jej trudności oraz obecne zadłużenie faktycznie rozpoczęły się w latach dziewięćdziesiątych. Trudności pogłębić się miały w latach 1993–1996 na skutek błędnych decyzji inwestycyjnych, które wywołały problemy związane z płynnością oraz utratą zdolności kredytowej. Od 1998 r. zobowiązania publicznoprawne Spółki stale wzrastały, z 29 mln PLN w 1998 r. do 252 mln PLN (78 mln EUR) w 2007 r. Tabela 1 przedstawia strukturę zobowiązań publicznoprawnych Spółki pod koniec 2007 r. (2)

Tabela 1

Zobowiązania publicznoprawne PZL Hydral pod koniec 2007 r.

Instytucja

Kwota (w tyś. PLN)

Zakład Ubezpieczeń Społecznych (»ZUS«)

177 135,8

Dolnośląski Urząd Skarbowy

33 322,0

Urząd Skarbowy Wrocław

532,4

Urząd Miejski Wrocławia

27 087,1

Wojewoda Dolnośląski

1 041,7

Państwowy Fundusz Rehabilitacji Osób Niepełnosprawnych (PFRON)

12 884,4

Razem

252 003,5

(12)

Według informacji udzielonych przez polskie władze, podmioty publicznoprawne podjęły pewne działania celem odzyskania swoich należności. W szczególności Zakład Ubezpieczeń Społecznych, Urząd Skarbowy i Urząd Miejski Wrocławia usiłowały odzyskać swoje należności poprzez ustanowienie hipotek przymusowych na majątku Spółki. Tabela 2 przedstawia kwoty zadłużenia publicznoprawnego spłaconego przez PZL Hydral w latach 1998–2007.

Tabela 2

Spłata przez PZL Hydral zobowiązań publicznoprawnych w latach 1998–2007

Rok

Kwoty spłaconego zadłużenia publicznoprawnego (w tyś. PLN)

1998

206,3

1999

0,00

2000

674,10

2001

4 922,5

2002

3 209,0

2003

223,9

2004

1 960,8

2005

3 641,2

2006

4 472,5

2007

9 455,1

Razem

28 765,5

(13)

Ponadto w 2008 r. Spółka sprzedała nieruchomość tzw. BBCenter i z uzyskanych środków zwróciła Zakładowi Ubezpieczeń Społecznych kwotę 45,4 mln PLN oraz 2,1 mln PLN Urzędowi Miejskiemu Wrocławia w ramach spłaty zadłużenia.

(14)

W piśmie z dnia 7 lipca 2008 r. polskie władze przekonywały, że podmioty publicznoprawne egzekwują spłatę zadłużenia. W latach 2004–2006 Dolnośląski Urząd Skarbowy wystawił 229 tytuły egzekucyjne na łączną kwotę około 39 mln PLN, a w latach 2005–2006 Zakład Ubezpieczeń Społecznych wystawił 292 tytuły egzekucyjne na łączną kwotę 46,7 mln PLN. W 2005 r. Państwowy Fundusz Rehabilitacji Osób Niepełnosprawnych wydał jeden nakaz odzyskania środków na kwotę 2,1 mln PLN.

(15)

Ponadto polskie władze stwierdzają, że w ciągu całego okresu podmioty publicznoprawne naliczały wysokie odsetki na wyżej wymienione zobowiązania. Polskie władze twierdzą, że Spółka podejmowała wysiłki, aby poprawić swoją sytuację finansową, i że przejęcie Spółki przez ARP w 2003 r. było sygnałem dla wierzycieli publicznoprawnych, że zostanie opracowany kompleksowy program restrukturyzacji. Ponadto polskie władze twierdzą, że podmioty publicznoprawne działały w podobny sposób jak prywatny Bank Zachodni WBK S.A., który miał wobec PZL Hydral znaczne wierzytelności. Spółka PZL Hydral miała wobec tego banku zobowiązania pochodzące z 1995 i 1996 r., jednak bank nie wniósł wniosku o wszczęcie postępowania upadłościowego wobec Spółki mimo faktu, że miał hipotekę z pierwszeństwem zaspokojenia na aktywach Spółki, a jej dług w wysokości 80 mln PLN (w tym odsetki w wysokości 45 mln PLN) został uregulowany dopiero w 2007 r.

2.4.   Restrukturyzacja

Plan restrukturyzacji

(16)

W planie restrukturyzacji opisano środki, jakie Spółka PZL Hydral podjęła od 2004 r.: zmniejszenie liczby pracowników prowadzące do zmniejszenia kosztów, program inwestycyjny, sprzedaż lub likwidacja zbędnych aktywów (aktywów finansowych, nieruchomości oraz udziałów i akcji), restrukturyzacja finansowa oparta na zmniejszeniu zobowiązań wobec prywatnych wierzycieli. Działania te mają być nadal prowadzone w ramach zgłaszanego planu restrukturyzacji.

(17)

Zgłoszony plan obejmuje lata 2007–2009. Głównym założeniem planu jest uwolnienie rentownej działalności PZL Hydral od narosłych długów poprzez przeniesienie aktywów i kapitału ludzkiego Spółki na nowo utworzoną spółkę zależną PZL-Wrocław. Zobowiązania publicznoprawne zaciągnięte przez PZL Hydral miałyby zostać przy spółce macierzystej. Spółka PZL Wrocław — wolna od zobowiązań — zostałaby następnie sprywatyzowana. Przychody ze sprzedaży PZL Wrocław mają częściowo pokryć spłatę starych długów Spółki PZL Hydral, która po przeniesieniu działalności oraz sprzedaży wszystkich spółek zależnych stałaby się pustą skorupą i zostałaby zlikwidowana.

(18)

Wszystkie zbędne aktywa, które nie są niezbędne dla głównej działalności grupy, zostałyby uwolnione od wszelkich zastawów i hipotek (po porozumieniu z wierzycielami) oraz sprzedane. Z uzyskanych przychodów miałaby zostać sfinansowana spłata zadłużenia.

(19)

Równolegle z restrukturyzacją aktywów zostałyby przeprowadzona reorganizacja struktury Spółki i wprowadzone usprawnienia technologiczne.

(20)

PZL Hydral planuje podjęcie działań marketingowych i zwiększenie sprzedaży na rzecz swoich obecnych strategicznych klientów. Plan zakłada rezygnację z mniejszych zamówień, które przynoszą niewielki zyski i skoncentrowanie się na najważniejszych klientach poprzez ściślejszą współpracę i zawieranie umów długoterminowych.

(21)

Spółka zamierza skoncentrować swoją działalność na poniższych dziedzinach: produkcja systemów hydraulicznych oraz systemów zasilania i dozowania paliwa dla przemysłu lotniczego, produkcja części zapasowych i podzespołów dla przemysłu lotniczego oraz innych produktów z zakresu hydrauliki przemysłowej.

(22)

PZL Hydral zamierza ulepszyć swoje systemy kontroli kosztów, określić ceny minimalne zapewniające dostateczny zysk, wynegocjować z najważniejszymi klientami indywidualne warunki, zmniejszyć koszt materiałów poprzez współpracę z dostawcami oraz wdrożyć środki obniżające zagrożenie spowodowane wahaniami kursów wymiany walut oraz zmianami wolumenu zamówień. Z planu wynika, że cele te można osiągnąć w dużej mierze dzięki negocjacjom z klientami Spółki.

(23)

Zgodnie z planem, w latach 2004–2009 zostałby zrealizowany program inwestycyjny na kwotę 22 mln PLN, co odpowiada skumulowanej kwocie amortyzacji w tym okresie.

(24)

Plan przewiduje zmniejszenie zatrudnienia z obecnego poziomu 795 pracowników w całej grupie do 550–590 pracowników.

Finansowanie restrukturyzacji

(25)

Plan zakłada, że restrukturyzacja Spółki zapewni środki na częściową spłatę narosłego zadłużenia. Szacowane przychody ze sprzedaży spółek zależnych przedstawiają się następująco: sprzedaż Zakładu Odlewniczego Hydral Sp. z o.o. — […] (3) mln PLN, Zakładu Ciepłowniczego »Term-Hydral« Sp. z o.o. — […] mln PLN, Zakładu Produkcji Hydrauliki »Hydral« Sp. z o.o. — […] mln PLN. Planowana sprzedaż PZL Wrocław ma przynieść […] mln PLN. Sprzedaż innych aktywów finansowych powinna zapewnić przychody w kwocie […] mln PLN. Ponadto w grudniu 2007 r. Spółka sprzedała nieruchomość BBCenter i z uzyskanych przychodów spłaciła zobowiązania wobec Zakładu Ubezpieczeń Społecznych w kwocie 45,4 mln PLN oraz wobec Urzędu Miejskiego Wrocławia w kwocie 2,1 mln PLN. Zakłada się, że w sumie sprzedaż aktywów ma wygenerować przychód w wysokości […] mln PLN.

(26)

Uzyskane przychody mają sfinansować częściową spłatę zobowiązań, a pozostała część ma zostać albo umorzona albo spłacona ze środków z dokapitalizowania od ARP w kwocie 77 mln PLN.

(27)

Koszty restrukturyzacji obejmują restrukturyzację zadłużenia publicznoprawnego w wysokości 234 mln PLN (69 mln EUR), planowane inwestycje w wysokości 11 mln PLN (3,2 mln EUR), koszty restrukturyzacji aktywów w wysokości 5,6 mln PLN (1,6 mln EUR) oraz koszty restrukturyzacji zatrudnienia w wysokości 0,3 mln PLN (0,09 mln EUR).

(28)

Polskie władze twierdzą, że całkowity koszt restrukturyzacji wynoszący 262,6 mln PLN (75 mln EUR) ma zostać pokryty przez środki pomocy państwa w kwocie 130,5 mln PLN (37,3 mln EUR) oraz środki własne w kwocie 132 mln PLN (37,7 mln EUR). Zgodnie z planem restrukturyzacji wkład własny stanowi 50,3 % kosztów restrukturyzacji. Środki własne obejmują przychody ze sprzedaży aktywów trwałych oraz akcji, jak również środków pochodzących od przyszłych inwestorów spółki PZL-Wrocław.

Środki wyrównawcze

(29)

Jeżeli chodzi o środki wyrównawcze, w planie proponuje się sprzedaż niektórych środków produkcji, co zrealizowano już częściowo w latach 2004–2006 i co doprowadziło do zmniejszenia mocy produkcyjnych. Według planu restrukturyzacji sprzedaż maszyn i sprzętu ma doprowadzić łącznie do zmniejszenia mocy produkcyjnych Spółki o 380 000 maszynogodzin, czyli o 42 %. Planowana redukcja została już przeprowadzona w przeważającym zakresie (315 000 maszynogodzin). Polskie władze twierdzą, że jedna trzecia tej redukcji mocy nie jest konieczna do przywrócenia rentowności, lecz ma na celu zmniejszenie produkcji w zakresie hydrauliki przemysłowej, która jest dziedziną o niskiej rentowności i w której Spółka postanowiła ograniczyć swoją działalność.

(30)

Ponadto w planie utrzymuje się, że planowane wycofanie się z pewnych gałęzi działalności (rzekomo rentownych) oraz sprzedaż aktywów nieprodukcyjnych należy uznać za środki wyrównawcze w rozumieniu Wytycznych. Oprócz tego Spółka twierdzi, że prywatyzacja PZL Wrocław, która umożliwi konkurentom Spółki nabycie mocy produkcyjnych, wiedzy specjalistycznej i udziału w rynku Spółki PZL Hydral, także powinna być uznana za środek wyrównawczy.

Środki

(31)

Plan zakłada przyznanie pomocy państwa w formie dokapitalizowania dla PZL Hydral w kwocie 36 mln PLN (10,2 mln EUR), dla PZL Wrocław w kwocie 13,2 mln PLN (3,8 mln EUR) oraz pożyczki od ARP w kwocie 4 mln PLN (1,14 mln EUR). Ponadto planuje się, że ARP dokapitalizują spółkę kwotą 77,352 mln PLN (22 mln EUR) na spłatę narosłego zadłużenia publicznoprawnego.

(32)

Łącznie planowana wartość pomocy państwa wynosi 130,5 mln PLN (37,5 mln EUR).

(33)

Ponadto Komisja zauważa, że zobowiązania publicznoprawne PZL Hydral narastają od 1998 r., toteż wydaje się, że w ciągu ostatnich dziesięciu lat Spółka korzystała z pomocy przypominającej pożyczkę, ponieważ działalność Spółki kredytowana była dzięki niespłacaniu coraz większych zobowiązania wobec podmiotów publicznoprawnych, m.in. podatków i opłat stanowiących normalnie część regularnych kosztów prowadzonej działalności gospodarczej.

(34)

Ponadto Komisja stwierdza, że dnia 3 listopada 2006 r. PZL Hydral, PZL Wrocław, ARP oraz Bank Zachodni WBK S.A. zawarły porozumienie, w ramach którego ustanowiono warunki uregulowania zobowiązań PZL Hydral wobec banku. W porozumieniu ARP zobowiązała się do udzielenia zastrzyku kapitału w kwocie 12,5 mln PLN na rzecz PZL Hydral. Jak władze polskie wyjaśniły w piśmie z dnia 7 lipca, w praktyce, ponieważ środki konieczne były w szybkim terminie, Centrala Zaopatrzenia Hutnictwa S.A., spółka zależna ARP, będąca w pełni jej własnością, udzieliła Spółce pożyczki w kwocie 11,5 mln PLN, naliczając roczne odsetki według WIBOR 3 M + 200 punktów bazowych. Wierzytelność ta została później odkupiona od Centrali Zaopatrzenia Hutnictwa przez ARP.

3.   OCENA POMOCY

3.1.   Pomoc państwa w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu WE

(35)

Art. 87 ust. 1 Traktatu WE stanowi, że wszelka pomoc udzielona w jakiejkolwiek formie przez państwo członkowskie lub przy użyciu zasobów państwowych, która zakłóca lub grozi zakłóceniem konkurencji poprzez uprzywilejowywanie niektórych przedsiębiorstw lub produkcji niektórych towarów oraz która wpływa na wymianę handlową pomiędzy państwami członkowskimi, jest niezgodna ze wspólnym rynkiem.

(36)

Zgłoszone środki opierają się na zasobach państwowych, udostępnianych przez różne podmioty publicznoprawne na poziomie zarówno centralnym, jak i lokalnym. Przynoszą one beneficjentowi w kontekście jego restrukturyzacji korzyść, jakiej nie uzyskałby na rynku prywatnym. W związku z tym istnieje prawdopodobieństwo, że ze względu na swój charakter takie środki zakłócą konkurencję.

(37)

Ponadto, ze względu na fakt, że PZL Hydral jest spółką borykającą się z trudnościami, której zobowiązania znacznie przewyższają aktywa, nie uzyskałaby ona tego rodzaju finansowania na warunkach rynkowych. W związku z tym element pomocy może osiągnąć nominalną wartość planowanych środków.

Narosłe zobowiązania publicznoprawne

(38)

Komisja ma przesłanki, aby sądzić, że oprócz zgłoszonych środków pomocy Spółka PLZ Hydral prawdopodobnie korzystała już w przeszłości z niezgłoszonej pomocy państwa. Komisja stwierdza, że art. 87 ust. 1 Traktatu WE dotyczy interwencji, które w różnych formach zmniejszają obciążenia budżetu przedsiębiorstwa i które tym samym, choć nie stanowią subwencji w ścisłym tego słowa znaczeniu, mają podobny charakter i przynoszą taki sam skutek. Zostało to szczególnie potwierdzone w przypadkach, gdy podmiot publicznoprawny, odpowiedzialny za pobieranie składek na ubezpieczenie społeczne, toleruje nieregulowanie lub opóźnianie płatności, ponieważ takie działanie niewątpliwie daje przedsiębiorstwu-beneficjentowi znaczącą przewagę konkurencyjną dzięki zmniejszeniu jego obciążeń wynikających z normalnego funkcjonowania systemu ubezpieczeń społecznych (4).

(39)

Innymi słowy, w przypadku, gdy podmiot publicznoprawny zgadza się na odroczenie płatności, z pewnością przynosi to beneficjentowi znaczącą korzyść. Zamiast tego podmiot ten mógłby zażądać natychmiastowej spłaty całkowitej kwoty zadłużenia, w razie konieczności na podstawie ustanowionej na swoją rzecz hipoteki. Korzyść taką można uznać za pomoc państwa w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu WE wówczas, gdy otrzymujące ją przedsiębiorstwo nie uzyskałoby jej w normalnych warunkach rynkowych (5). Tak jest w przypadku, gdy dłużnik proponuje spłatę zadłużenia w celu uniknięcia likwidacji, lecz po dokonaniu dogłębnej analizy okazuje się, że korzyści powstałe dzięki zmianie harmonogramu spłat nie przekroczą sumy możliwej do uzyskania w drodze ewentualnej upadłości firmy (6).

(40)

W przedmiotowym przypadku Komisja rzeczywiście ma wątpliwości, czy wierzyciel prywatny wyraziłby zgodę na restrukturyzację długu. Istotnie wydaje się, że wierzyciele publicznoprawni dopuścili do akumulacji zadłużenia w okresie 10 lat, co doprowadziło do tego, że kwota zaległych zobowiązań Spółki pięciokrotnie przewyższa wartość jej obrotu rocznego.

(41)

Polskie władze podały, że podmioty publicznoprawne podjęły wobec Spółki działania egzekucyjne. Jednakże na obecnym etapie wydaje się, że działania te zostały podjęte późno i nie były skuteczne (od 1998 r. zobowiązania Spółki wzrosły z 41 mln PLN do 252 mln PLN w 2007 r.; w tym samym czasie Spółka spłaciła mniej niż 29 mln PLN).

(42)

Komisja stwierdza, że restrukturyzacja aktywów planowana przez PZL Hydral w rzeczywistości wykazuje, że Spółka wyzbywa się wartościowych aktywów, które mogłyby zostać przejęte przez podmioty publicznoprawne w trakcie procedur egzekucyjnych. W istocie wierzyciele publicznoprawni, Urząd Miejski Wrocławia i ZUS są w posiadaniu zabezpieczeń na majątku Spółki. Komisja stwierdza, że chociaż wierzyciele publicznoprawni mają np. hipoteki i zastawy na aktywach Spółki, w żaden sposób ich nie wykorzystali.

(43)

Dlatego też Komisja nie może na obecnym etapie wykluczyć, że wierzyciele prywatni w podobnych okolicznościach nie dopuściliby do takiej akumulacji zadłużenia oraz że w obliczu pogarszającej się sytuacji Spółki każdy wierzyciel prywatny w normalnej sytuacji zrobiłby użytek ze swoich zabezpieczeń.

Pożyczka od Centrali Zaopatrzenia Hutnictwa

(44)

Komisja stwierdza, że w 2006 r. PZL Hydral otrzymała pożyczkę od spółki publicznej Centrala Zaopatrzenia Hutnictwa. Wydaje się, że już wtedy PZL Hydral borykała się z trudnościami i nie była w stanie uzyskać takiej pożyczki w warunkach rynkowych. Ponadto pożyczka oprocentowana była na poziomie WIBOR 3 M + 200 punktów bazowych, co w 2006 r. równe było mniej więcej 6,2 % rocznie. W tym czasie stopa referencyjna dla Polski wynosiła 5,56 %. Biorąc pod uwagę fakt, że PZL Hydral była spółką borykającą się z trudnościami, należało podnieść stopę referencyjną o przynajmniej 400 punktów bazowych, i prawdopodobnie o dodatkowe 200 punktów bazowych w przypadku braku zabezpieczenia pożyczki. W związku z tym Komisja podejrzewa, że pożyczka mogła przynieść PZL Hydral korzyść, jakiej Spółka nie byłaby w stanie uzyskać na warunkach rynkowych.

Wpływ na konkurencję i zakłócenie wymiany handlowej

(45)

Spółka PZL Hydral jest producentem systemów hydraulicznych, systemów zasilania i dozowania paliwa oraz części zapasowych dla przemysłu lotniczego. Produkty te są przedmiotem szeroko rozwiniętej wymiany handlowej na rynku Wspólnoty. W związku z tym Komisja na obecnym etapie uważa, że spełnione jest kryterium związane z wpływem na konkurencję oraz zakłóceniem wymiany handlowej w obrębie Wspólnoty.

(46)

Dlatego wyżej wspomniane środki uznaje się za pomoc państwa w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu WE.

3.2.   Wyłączenia na podstawie art. 87 ust. 2 i 3 Traktatu WE

(47)

W niniejszej sprawie nie mają zastosowania wyłączenia przewidziane w art. 87 ust. 2 Traktatu WE. Jeżeli chodzi o wyłączenia na mocy art. 87 ust. 3 Traktatu WE — z uwagi na to, że podstawowy cel pomocy dotyczy przywrócenia zagrożonemu przedsiębiorstwu długoterminowej rentowności — można zastosować jedynie wyłączenie zapisane w art. 87 ust. 3 lit. c) Traktatu WE, które zezwala na zatwierdzenie pomocy państwa przeznaczonej na ułatwianie rozwoju niektórych działań gospodarczych, o ile nie zmienia ona warunków wymiany handlowej w zakresie sprzecznym ze wspólnym interesem. Z tego względu pomoc można uznać za zgodną ze wspólnym rynkiem na podstawie art. 87 ust. 3 lit. c) Traktatu WE jedynie pod warunkiem zachowania warunków zawartych w Wytycznych wspólnotowych dotyczących pomocy państwa w celu ratowania i restrukturyzacji zagrożonych przedsiębiorstw (7) (zwanych dalej »Wytycznymi«).

3.3.   Kwalifikowalność przedsiębiorstwa do pomocy

(48)

Zgodnie z Wytycznymi za zagrożone przedsiębiorstwo uznaje się przedsiębiorstwo, które nie jest w stanie odzyskać dobrej kondycji przy pomocy zasobów własnych ani poprzez uzyskanie niezbędnych środków od akcjonariuszy lub dzięki pozyskaniu kapitału dłużnego, i które bez interwencji władz publicznych prawie na pewno zniknie z rynku. Wytyczne te wymieniają również niektóre typowe oznaki świadczące o tym, że przedsiębiorstwo znajduje się w trudnej sytuacji, np. rosnące zadłużenie czy też zmniejszająca się lub zerowa wartość aktywów netto. Zgodnie z pkt 13 Wytycznych, przedsiębiorstwo należące do większej grupy kapitałowej nie kwalifikuje się w normalnych warunkach do pomocy na restrukturyzację, z wyjątkiem sytuacji, w której można wykazać, że trudności przedsiębiorstwa wynikają z jego indywidualnej sytuacji i nie są wynikiem arbitralnego rozłożenia kosztów w ramach grupy oraz że te trudności są zbyt poważne, by mogły zostać pokonane przez samą grupę.

(49)

Zgodnie z pkt 73 Wytycznych, jeżeli dane przedsiębiorstwo otrzymało już w przeszłości pomoc na ratowanie lub restrukturyzację, w tym jakąkolwiek pomoc niezgłoszoną, i jeśli minęło mniej niż 10 lat od momentu udzielenia pomocy na ratowanie lub od końca okresu restrukturyzacji lub od wstrzymania wdrażania planu restrukturyzacji (licząc od wydarzenia, które nastąpiło jako ostatnie), Komisja nie wyda zgody na udzielenie dalszej pomocy na ratowanie lub restrukturyzację.

(50)

Komisja stwierdza, że kapitał własny Spółki jest ujemny. Pod koniec 2007 r. łączne poniesione straty Spółki PZL Hydral wynosiły 190 mln PLN (54 mln EUR), natomiast średni obrót roczny Spółki wynosi w przybliżeniu 50 mln PLN (14 mln EUR). Łączne narosłe zadłużenie Spółki pod koniec 2007 r. wynosiło 276 mln PLN (79 mln EUR).

(51)

Co więcej, polskie władze zawiadamiają, że Spółka spełnia warunki do wniesienia wniosku o otwarcie postępowania upadłościowego na podstawie krajowego prawa upadłościowego.

(52)

W związku z tym Komisja uznaje, że PZL Hydral jest przedsiębiorstwem zagrożonym w rozumieniu Wytycznych.

(53)

Komisja zauważa jednakże, że Spółka PZL Hydral w ciągu ostatnich 10 lat korzystała z nieegzekwowania długów publicznoprawnych, co przyniosło Spółce korzyść, jakiej prawdopodobnie nie byłaby w stanie uzyskać na rynku. W tym okresie PZL Hydral borykała się z trudnościami i odnotowywała znaczne straty. Komisja stwierdza, że zgodnie z ugruntowanym orzecznictwem, w tym np z decyzją w sprawie pomocy państwa C 23/06 (ex NN 35/06) udzielonej przez Polskę na rzecz producenta stali Grupy Technologie Buczek (8) trwały brak egzekucji należności publicznoprawnych może stanowić pomoc państwa. Dlatego Komisja stwierdza, że wsparcie to może stanowić ciągłą i niezgodną z zasadami wspólnego rynku pomoc na ratowanie lub restrukturyzację oraz ma w związku z tym wątpliwości, czy Spółka kwalifikuje się do pomocy na restrukturyzację. Ponadto polskie władze nie przedstawiły żadnych argumentów, które potwierdzałyby, że pomoc tę można by na jakiejkolwiek podstawie uznać za zgodną z zasadami wspólnego rynku.

(54)

Ponadto Komisja stwierdza, że w 2006 r. Spółka otrzymała pożyczkę od państwowej spółki, Centrali Zaopatrzenia Hutnictwa, która mogła stanowić pomoc państwa. Pożyczki udzielono w celu umożliwienia natychmiastowej spłaty 11,5 mln PLN na rzecz Banku Zachodniego WBK S.A., który w zamian zobowiązał się do umorzenia znacznej części zobowiązań Spółki. W tym kontekście Komisja podejrzewa, że pożyczka została udzielona na cele restrukturyzacji, co dodatkowo potęguje wątpliwości co do zgodności z zasadą »pierwszy i ostatni raz«.

(55)

Reasumując, Komisja uznaje, że Spółkę można uznać za przedsiębiorstwo zagrożone, ma jednak wątpliwości, czy kwalifikuje się ona do pomocy na restrukturyzację.

3.4.   Przywrócenie rentowności

(56)

Aby środek mógł zostać uznany za zgodny na podstawie pkt. 34–37 Wytycznych, plan restrukturyzacji musi zawierać szczegółową analizę problemów, które doprowadziły do wystąpienia trudności oraz określać środki, które w rozsądnych ramach czasowych przywrócą przedsiębiorstwu długoterminową rentowność i dobrą kondycję finansową. Plan taki musi opierać się na realistycznych założeniach co do przyszłych warunków działania.

(57)

Na podstawie wstępnej oceny przedstawionego planu restrukturyzacji Komisja ma wątpliwości, czy zaplanowane środki są zgodne z warunkami określonymi w Wytycznych z 2004 r.

(58)

Po pierwsze, Komisja ma wątpliwości, czy przedstawiony przez polskie władze plan restrukturyzacji zapewni odzyskanie przez Spółkę długoterminowej rentowności, umożliwiając jej funkcjonowanie o własnych siłach, jak określono w pkt 34 i nast. Wytycznych. Plan restrukturyzacji koncentruje się na restrukturyzacji finansowej, i 90 % całkowitych kosztów restrukturyzacji przewiduje się na pokrycie spłaty nagromadzonego zadłużenia publicznoprawnego. W efekcie pozostałe środki restrukturyzacyjne są raczej ograniczone.

(59)

Po drugie, Komisja stwierdza, że koncepcja restrukturyzacji uzależniona jest od udanej prywatyzacji PZL Wrocław, która miała zostać zakończona w pierwszym kwartale 2008 r., nadal jednak nie zostały przedstawione żadne dowody, które świadczyłyby o zainteresowaniu ze strony potencjalnych inwestorów. Ponadto polskie władze dały do zrozumienia, że po sprywatyzowaniu spółki mogłyby być konieczne dalsze środki restrukturyzacyjne, co budzi wątpliwości co do efektywności planu restrukturyzacji.

(60)

Po trzecie, planowane środki restrukturyzacyjne opisane są w sposób ogólny, a niektóre zamierzone cele mogłyby być trudne do osiągnięcia z racji ostrej konkurencji w tych segmentach rynku (np. zdobywanie umów długoterminowych z kluczowymi przedsiębiorstwami z branży lotniczej, negocjowanie nowych porozumień w sprawie cen towarów i usług w celu osiągnięcia wyższych zysków, itd.). Co więcej, w planie nie wykazano, jak w praktyce planowane środki restrukturyzacyjne miałyby zaowocować osiągnięciem lepszych wyników, przedstawionych w prognozach finansowych Spółki.

(61)

Na koniec Komisja stwierdza, że program inwestycyjny ma dosyć skromny zakres, a z samego planu wynika, że przyszyły właściciel PZL Wrocław prawdopodobnie będzie musiał wdrożyć dodatkowe, nieprzewidziane w ramach planu środki restrukturyzacyjne.

3.5.   Pomoc ograniczona do minimum

(62)

Zgodnie z postanowieniami zawartymi w pkt. 43–45 Wytycznych pomoc musi być ograniczona do niezbędnego minimum, a od beneficjentów pomocy oczekuje się znaczącego wkładu w proces restrukturyzacji ze środków własnych lub z zewnętrznych, prywatnych źródeł finansowania. Wytyczne wyraźnie określają, że w finansowaniu restrukturyzacji znaczny wkład musi pochodzić ze środków własnych, w tym ze sprzedaży aktywów, które nie są niezbędne do dalszego istnienia przedsiębiorstwa, lub z zewnętrznych źródeł finansowania pozyskanego na warunkach rynkowych.

(63)

Komisja ma wątpliwości, czy przewidywany wkład własny jest rzeczywisty i faktyczny.

(64)

Po pierwsze, Komisja ma wątpliwości, czy planowane przychody ze sprzedaży PZL Wrocław, nawet jeśli uda się je osiągnąć, mogą zostać uznane za wkład własny w restrukturyzację działalności gospodarczej Spółki. W rzeczywistości środki te to cena, jaką potencjalny inwestor zapłaciłby za Spółkę, i nie zostaną one wykorzystane przez następcę PZL Hydral, kontynuującego jej działalność gospodarczą, czyli przez PZL Wrocław.

(65)

Po drugie, Komisja ma wątpliwości, czy sprzedaż aktywów przyniesie zakładane przychody. Jak wspomniano wyżej, PZL Wrocław założono już pod koniec 2004 r. Zgodnie z planem zakończenie przenoszenia aktywów produkcyjnych oraz rozpoczęcie procesu prywatyzacji miały nastąpić już w 2007 r. W czwartym kwartale 2007 r. potencjalni inwestorzy mieli złożyć oferty wstępne, a w pierwszej połowie 2008 r., po przeprowadzeniu negocjacji, miały zostać zawarte wstępne umowy sprzedaży. Jednakże dotychczas Komisja nie otrzymała żadnych informacji o jakimkolwiek zainteresowaniu nabyciem PZL Wrocław ze strony potencjalnych inwestorów.

(66)

Na koniec Komisja stwierdza, że w ramach planowanej restrukturyzacji nie przewidziano żadnych zewnętrznych źródeł finansowania procesu restrukturyzacji, co dowiodłoby wiary rynków w możliwość odzyskania rentowności przez Spółkę. To dodatkowo potęguje wątpliwości Komisji co do skuteczności planu restrukturyzacji.

3.6.   Unikanie zbędnego zakłócania konkurencji

(67)

Zgodnie z postanowieniami zawartymi w pkt. 38–42 Wytycznych, należy przyjąć środki w możliwie największym stopniu łagodzące potencjalne negatywne skutki pomocy w odniesieniu do konkurentów. Pomoc nie powinna nadmiernie zakłócać konkurencji. Oznacza to zazwyczaj ograniczenie obecności przedsiębiorstwa na rynkach jego działalności po zakończeniu okresu restrukturyzacji. Obowiązkowe ograniczenie lub zmniejszenie obecności przedsiębiorstwa na właściwym rynku jest jednym z czynników kompensujących konkurentom skutki udzielenia pomocy. Ograniczenie takie powinno być proporcjonalne do zakłócenia, jakie wywołała pomoc na rynku oraz do względnej pozycji przedsiębiorstwa na rynku lub rynkach.

(68)

Zgodnie z pkt. 56 Wytycznych, warunki przyznania pomocy są mniej restrykcyjne w przypadku wdrażania środków wyrównawczych na obszarach objętych pomocą. Analizując skutki pomocy na restrukturyzację dla rynku i dla konkurentów, Komisja bierze pod uwagę fakt, że PZL Hydral ma siedzibę w obszarze objętym pomocą na podstawie art. 87 ust. 3 lit. a) Traktatu WE.

(69)

Komisja stwierdza potrzebę otrzymania dalszych wyjaśnień w kwestii proponowanych środków wyrównawczych. Polskie władze twierdzą, że przynajmniej 1/3 planowanego zmniejszenia mocy ma obejmować mało rentowny segment hydrauliki przemysłowej. Na podstawie posiadanych informacji, Komisja wątpi, czy zmniejszenie mocy produkcyjnych — już przeprowadzone czy też nadal planowane przez Spółkę — jest wystarczające. Komisja stwierdza, że przynajmniej część proponowanych środków zdaje się być konieczna do osiągnięcia długoterminowej rentowności.

(70)

W szczególności wydaje się, że przeprowadzona w przeszłości sprzedaż niektórych aktywów produkcyjnych miała na celu przywrócenie Spółce rentowności. Analogicznie, planowana sprzedaż nieruchomości byłaby raczej źródłem środków finansowych, lecz nie rekompensowałaby zakłócenia konkurencji.

4.   DECYZJA

(71)

W świetle powyższego Komisja podjęła decyzję o wszczęciu postępowania na mocy art. 88 ust. 2 Traktatu WE w odniesieniu do zgłoszonych środków, z powodu wątpliwości co do ich zgodności ze wspólnym rynkiem.

(72)

W świetle powyższych ustaleń Komisja, działając zgodnie z procedurą określoną w art. 88 ust. 2 Traktatu WE, zwraca się do polskich władz o przedłożenie uwag i dostarczenie wszelkich informacji, jakie mogą być pomocne w ocenie przedmiotowej pomocy, w terminie jednego miesiąca od daty otrzymania niniejszego pisma. Informacje powinny między innymi zawierać:

informacje dotyczące wszelkich działań w zakresie procesu prywatyzacji PZL Wrocław (wszystkie przypadki wyrażenia zainteresowania ze strony potencjalnych inwestorów, podjęte dotychczas kroki proceduralne, harmonogram, itd.),

opis sytuacji finansowej PZL Hydral począwszy od 1998 r., w tym uproszczone sprawozdania finansowe za przedmiotowy okres,

w związku z proponowanymi środkami wyrównawczymi, wyjaśnienie, których konkretnych obszarów działalności dotyczyło (i będzie dotyczyć) proponowane w planie restrukturyzacji zmniejszenie mocy,

uwagi dotyczące zasadności proponowanych środków wyrównawczych przy uwzględnieniu faktu, że obecny łączny obrót PZL Wrocław w 2007 r. wynosił 48 mln PLN, a zakłada się, że w 2011 r. wyniesie on 57 mln PLN, co oznacza, że obecność spółki na rynku właściwie zwiększyłaby się;

(73)

Komisja zwraca się do polskich władz o bezzwłoczne przekazanie kopii niniejszego pisma Spółce PZL Hydral S.A.

(74)

Komisja pragnie przypomnieć polskim władzom, że art. 88 ust. 3 Traktatu WE ma skutek zawieszający oraz zwrócić uwagę na art. 14 rozporządzenia Rady (WE) nr 659/1999, który stanowi, że wszelka pomoc niezgodna z prawem może zostać odzyskana od beneficjenta.

(75)

Komisja uprzedza polskie władze, że udostępni zainteresowanym stronom informacje, publikując niniejsze pismo wraz z jego streszczeniem w Dzienniku Urzędowym Unii Europejskiej. Komisja udostępni informacje również zainteresowanym stronom w krajach EFTA, będących sygnatariuszami Porozumienia EOG, publikując zawiadomienie w Suplemencie EOG do Dziennika Urzędowego Unii Europejskiej oraz poinformuje Urząd Nadzoru EFTA przesyłając kopię niniejszego pisma. Wszystkie zainteresowane strony zostaną wezwane do przedstawienia uwag w ciągu jednego miesiąca od dnia publikacji.”


(1)  Między 2003 a 2006 r. obszar produkcji został zmniejszony o prawie połowę; między 2001 a 2006 r. liczba pracowników zmniejszyła się o 30 %.

(2)  Informacje przesłane przez polskie władze w piśmie z dnia 7 lipca 2008 r.

(3)  Niektóre części niniejszego tekstu zostały ukryte, by nie ujawniać informacji poufnych; części te zostały oznakowane za pomocą wielokropków w nawiasach kwadratowych.

(4)  Sprawa C-256/97 DMT [1999] Rec. I-3913, pkt 21.

(5)  Zob. C-342/96 Tubacex [1999] Rec. I-2459, pkt 46, C-256/97 DMT [1999] Rec. I-3913, pkt 21, C-480/98 Magefesa [2000] Rec. I-8717, T-152/99 HAMSA [2002] Rec. II-3049, pkt 167.

(6)  Sprawa T-152/99 HAMSA [2000] Rec. II-3049, pkt 170.

(7)  Dz.U. C 244 z 1.10.2004, s. 2.

(8)  Dz.U. L 116 z 30.4.2008, s. 26.


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/25


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.5262 – Bonnier/Schibsted/Retriever Sverige)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 324/11)

1.

Kommissionen mottog den 15 december 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Bonnier AB (Bonnier, Sverige) och Schibsted ASA (Schibsted, Norge), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning, förvärvar gemensam och fullständig kontroll över företaget Retriever Sverige AB (Retriever Sverige, Sverige) genom förvärv av aktier och aktieägaravtal.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Bonnier: Internationell mediekoncern,

Schibsted: Internationell mediekoncern,

Retriever Sverige: Digital mediebevakning, arkiv och företagsinformation i Sverige.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5262 – Bonnier/Schibsted/Retriever Sverige, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


ANDRA AKTER

Kommissionen

19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/26


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2008/C 324/12)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

Sammanfattande dokument

FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”PAN DE CRUZ DE CIUDAD REAL”

EG-nr: ES-PGI-0005-0608-05.06.2007

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning

”Pan de Cruz de Ciudad Real”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 2.4 – Bakprodukter

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

Den produkt som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real” definieras som en kompakt och tät vetebrödslimpa. Den har en svällande form, homogent, vitt inkråm och slät skorpa. Brödet får sitt namn av de två korslagda, djupa snitt som anbringas i skorpan på brödets ovansida. Ovansidan märks också med den kod som motsvarar registreringsnumret för det bageri där brödet bakats, På undersidan är limpan märkt med symbolen eller logotypen för den skyddade geografiska beteckningen.

Brödet har följande specifika egenskaper:

 

Det bakas ur en hård deg av vetemjöl med följande värden: W-värde mellan 140 och 200 och förhållandet P/L mellan 0,5 och 1,0.

 

Brödet är runt och platt och har en skorpa.

 

Skorpan är mellan en och två millimeter tjock, slät och gyllene till ljusbrun, med smak av rostat spannmål.

 

Inkråm: vitt, homogent, fluffigt och sammanhängande. Inga blåsor, ser ut som bomull.

Brödet har följande organoleptiska egenskaper: Inkråmet har en intensiv arom av spannmål och en angenäm, lätt sötaktig smak, och skorpan är slät och knaprig och smakar rostad spannmål. Under normala lagringsförhållanden håller sig ”Pan de Cruz de Ciudad Real” färskt i sex-sju dagar.

Brödet innehåller inget mögel, inga rester eller andra främmande ingredienser.

Inkråmets maximala fukthalt är 30 %, och limpornas syregrad ligger mellan pH 5 och pH 7.

Brödet bakas i stora limpor (750–850 g), små limpor (550–650 g), pundlimpor (310–410 g) och småbröd (115–135 g).

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Vetemjöl med följande värden: W-värde mellan 140 och 200 och förhållandet P/L mellan 0,5 och 1,0.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Det bröd som omfattas av den geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real” bakas uteslutande av vetemjöl, vatten, salt, naturlig jäst och tillåtna medel för att förbättra livsmedel samt tillsatser. Mjölet ska ha följande värden: W-värde mellan 140 och 200 och förhållandet P/L mellan 0,5 och 1,0.

Det genomsnittliga omvandlingsvärdet är 110–125 kg bröd per 100 kg mjöl, beroende på limpornas vikt.

Det bröd som omfattas av den geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real” bakas enligt följande steg:

1.   Blandning

Degen blandas i en degblandare tills den är slät, dvs. mellan 20 och 30 minuter beroende på maskintypen. Degen får inte vara varmare än 24–25 °C när den lämnar maskinen.

2.   Knådning

Degen flyttas till en knådningsmaskin, helst med stavar, och knådas tills en tunn, elastisk deg erhålls.

3.   Vägning

Eftersom det handlar om ett hembakat bröd vägs det upp med ett volymetriskt mått, elektronisk våg eller en delare. För att uppnå de olika limptyperna behövs följande degmängder i gram: Stor limpa, mellan 900 och 1 000 g. Små limpor, mellan 660 och 760 g. Pundlimpor, mellan 370 och 470 g. Småbröd, mellan 150 och 180 g.

4.   Formning

Limporna formas för hand genom att degen ges en rundad, konisk form. Därvid beaktas att inga rester fastnar vid limpan. Därefter plattas limpan ut till en rund skiva och sträcks. Därvid ser man till att kanterna blir tunnare än mitten.

5.   Jäsning

När limporna formats läggs de på en hylla täckta med en linneduk eller liknande, och får vila vid rumstemperatur. De börjar då jäsa och bilda en tunn skorpa. Jäsningsrummets temperatur ska ligga mellan 26 och 30 °C, och luftfruktigheten ska vara mellan 40 och 45 %. Jäsningstiden varierar från en timme och tjugo minuter till två timmar, beroende på rummets temperatur.

6.   Skärning

Limporna skärs för hand. När limpan har jäst skärs två korslagda snitt (som ett kors) i brödets ovansida. Undersidan märks sedan med logotypen för den geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real”. För de stora och små limporna har logotypen en diameter på 6 cm, medan pundbröden och småbröden märks med en logotyp vars diameter är 4 cm. Limporna får sedan vila i 10–15 minuter för att låta snitten ta form medan skorpan bildas.

7.   Placering i ugnen

Bröden läggs uppochned på en brödspade och skjuts in i ugnen för hand.

8.   Gräddning

Bröden bakas i ugnar med reflekterande golv och väggar. Gräddningstiden är mellan 30 och 50 minuter. Under de första 15 minuterna bakas bröden vid 250 °C, och därefter i ytterligare 15–35 minuter vid 200 °C.

9.   Uttag ur ugnen

Bröden tas ut för hand med en brödspade och läggs på vagnar med träfack för luftning och kylning. När de svalnat är limporna färdiga att distribueras.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Brödlimpor som omfattas av den geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real” släpps ut på marknaden i förpackning, om så krävs enligt gällande lagstiftning.

Om bröden förpackas görs detta inom produktionsanläggningen, så att alla kemiska, fysiska och organoleptiska egenskaper bevaras och bröden håller sig färska så länge som möjligt.

3.7   Särskilda regler för märkning

Brödlimpor som omfattas av den geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real” märks på följande sätt för att möjliggöra korrekt identifiering:

 

På brödens ovansida görs två djupa korslagda snitt i korsform. Koden för registreringsnumret för det bageri som gjort brödet förs in på en av de fjärdedelar som bildas av korssnittet, och en livsmedelsmärkning i en annan, inbegripet logotypen för den geografiska beteckningen ”Pan de Cruz de Ciudad Real”, EU-logotypen för skyddade geografiska beteckningar, brödets individuella kontrollnummer och certifieringsorganets identifiering.

 

På brödets undersida anbringas symbolen eller logotypen för den skyddade geografiska beteckningen, i form av små hål i skorpan.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Området där ”Pan de Cruz de Ciudad Real” bakas omfattar alla städer i provinsen Ciudad Real.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Det geografiska områdets klimat, i fråga om temperatur och luftfuktighet, tillåter oftast att bröden jäser vid rumstemperatur. Under dessa förhållanden har jäsrummet en temperatur på 26–30 °C och en luftfuktighet på mellan 40 och 45 %.

Den metod som används för hembakning av de välrenommerade ”Pan de Cruz de Ciudad Real” har följande särdrag:

 

Formning och skärning för hand, märkning med snitt i korsform, markering med logotyp i form av små hål på limpans undersida och en viloperiod på 10–15 minuter innan bröden läggs uppochned i ugnen.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Bröden erbjuds i form av kompakta, fasta limpor med jämn, slät och tjock skorpa och fast, vitt inkråm med intensiv spannmålsarom och angenäm, sötaktig smak.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

”Pan de Cruz de Ciudad Real” har sitt ursprung i distriktet Calatrava i provinsen Ciudad Real i den autonoma regionen Castilla-La Mancha, och går tillbaka till tiden för Calatravas riddarorden på tolvhundratalet.

Brödens renommé är historiskt kopplad till de levnadsförhållanden under vilka regionens befolkning levde förr i tiden. Människorna arbetade på fälten under långa perioder. Detta, och tidens väderleksförhållanden, innebar att de behövde mat som kunde lagras och som var näringsrik.

Därför hade lantarbetare och herdar i området med sig den här sortens bröd när de var ute på fälten länge. Av samma skäl hade Calatrava-ordens riddare med sig bröden i fält när Spanien återerövrades från morerna. Senare användes brödet på annat sätt, antingen direkt i vissa rätter eller som tilltugg till andra rätter. På så sätt spreds det till andra delar av provinsen Ciudad Real.

Brödens historiska kvalitetsrenommé har hållit i sig till följd av den traditionella hembakningen i småbagerier. Därigenom har detta regionala bröd, som har en strykande åtgång i Ciudad Real-området, kunnat behålla sina speciella egenskaper.

Många maträtter som sedan gammalt tillagats i trakten äts ännu i dag, och tillagas med ”Pan de Cruz”-bröd som huvudingrediens. Det visar att denna produkt, som är så typisk för regionens kök och endast framställs i Ciudad Real har använts i matlagningen sedan gammalt och är geografiskt kopplad till området.

”Pan de Cruz”-brödet, som hembakats i århundraden, framställdes i stor skala under vissa perioder, men användningen avtog senare. I dag ökar efterfrågan åter, på grund av brödens kändhetsgrad och goda rykte. Efterfrågan är stor även utanför provinsen, till följd av det nyvaknade intresset för regionala produkter av hög kvalitet.

Områdets temperatur och luftfuktighet gör att bröden kan jäsa vid rumstemperatur och forma en tjock skorpa. Det fordras ingen hög värme, men bröden måste snittas och läggas i ugnen på ett visst sätt enligt ovan om man vill uppnå de särskilda egenskaper som beskrivs i punkt 5.2.

Bakmetoden har utvecklats under många århundraden av traditionell tillverkning.

Den viktigaste aspekten av tillverkningsprocessen, som till största delen går till för hand, är snittandet med korslagda snitt som hindrar skorpan från att spricka vid gräddningen. Jäsningen är också anpassad till regionens temperatur och luftfuktighet.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.jccm.es/cgi-bin/docm.php3


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/31


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2008/C 324/13)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”BATATA DOCE DE ALJEZUR”

EG-nr: PT-PGI-0005-0517-03.01.2005

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Gabinete de Planeamento e Políticas

Adress:

Rua Padre António Vieira n.o 1

P-1099-073 Lisboa

Tfn

(351) 213 819 300

Fax

(351) 213 876 635

E-post:

gpp@gpp.pt

2.   Grupp:

Namn:

Associação de Produtores de Batata Doce de Aljezur

Adress:

Largo 1o de Maio n.o 3

Tfn

(351) 282 990 010

Fax

(351) 282 990 011

E-post:

rogerio.rosa@cm-aliezur.pt

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3.   Produkttyp:

Kategori 1.6 – Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

4.   Produktspecifikation:

(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1   Beteckning

”Batata doce de Aljezur”

4.2   Beskrivning

”Batata doce de Aljezur” är adventivroten till växten Ipomoea batatas (L.) (syn. Batatas edulis), var. Lira, av familjen vindeväxter (Convolvulaceae), som blir köttig genom knölsättning. Den är avlång och päronformig med purpurrött eller rödbrunt skal och gult kött. Storleken varierar mellan 8,5 × 4,0 och 16,5 ×7,1 cm och vikten mellan 50 och 450 g. Den har söt smak och är inte särskilt trådig. Om man äter den rå har den kastanjeartad smak.

4.3   Geografiskt område

På grund av de särskilda odlingskraven för ”Batata doce de Aljezur”, den traditionellt använda växtsorten, mark- och klimatförhållandena och det särskilda kunnandet hos lokalbefolkningen är det geografiska området för produktion, bearbetning och förpackning begränsat till kommunen Aljezur i Faroregionen och till socknarna São Teotóneo, São Salvador, Zambujeira do Mar, Longueira-Almograve och Vila Nova de Milfontes i kommunen Odemira i Bejaregionen.

4.4   Bevis på ursprung

Förutom att produktens särskilda egenskaper binder den till ursprungsregionen finns det ett fungerande spårbarhetssystem. Jordbruksföretagen och bearbetnings- och förpackningsanläggningarna måste befinna sig i det angivna området och ha auktoriserats av producentgruppen efter yttrande av kontrollorganet. Under hela produktionsprocessen, från jordbruksföretaget till försäljningsställena, kontrolleras det att alla föreskrivna metoder för odling, bearbetning och förpackning iakttas. Den skyddade beteckningen får endast användas för produkter som har de angivna egenskaperna och som har varit föremål för kontroll under produktionsprocessen. Kontrollmärket är numrerat så att man alltid kan spåra produktens ursprung exakt. Ursprungskontrollerna kan göras var som helst i hela produktionskedjan.

4.5   Framställningsmetod

Marken plogas ytligt och harvas varefter organiskt gödsel tillförs. Förgroningen sker i februari, då rötter planteras på ett djup av 10–15 cm på en yta av 50 × 60 cm per rot. I april/maj sker omplanteringen på den slutliga odlingsplatsen. Cirka 25 cm långa stjälkar sätts på lätt bevattnad mark och på ytor av vardera 20 × 65 cm. Ogräs rensas bort. I de flesta fall krävs ingen ytterligare bevattning. Efter cirka fyra månader i jord skördas större delen av sötpotatisen i oktober, då rötterna är mogna och marken inte är alltför fuktig. Efter skörden torkas sötpotatisen ovanpå marken under cirka åtta dagar för att framkalla korkbildning och läka skärskador och andra defekter, varefter den tvättas ren från överflödig jord och andra orenheter. Lagringen sker i en sval, ventilerad lokal med en genomsnittstemperatur på 13/14 °C. Produkten sorteras och förpackas i ursprungsregionen, vilket är motiverat inte bara med hänsyn till att det sparar in produktionskostnader och ger bättre möjligheter till kvalitetskontroll och spårbarhet utan framför allt på grund av att den är ytterst känslig för hantering och transporter och lätt bildar nekroser, något som äventyrar både konserveringsmöjligheterna och produktens kvalitet och anseende.

4.6   Samband

Aljezur grundades av araberna på 900-talet och erövrades sedan från dem 1249. Enligt legenden (trots att detta inte låter sig förena med den faktiska tidpunkt då sötpotatisen infördes i Europa) drack riddarna av Santiago Matamoros orden, ledda av Paio Peres Correia, en dryck med magiska egenskaper gjord av sötpotatis före varje viktigt slag. När borgen Aljezur intogs slogs morerna med häpnad av kraften och snabbheten i anfallet och var inte i stånd att reagera på en så häftig attack. Erövringen skedde 1249 och den dryck som låg bakom den strålande segern var enligt legenden just den kända ”feijoada de batata doce de Aljezur”. Oavsett den historiska sanningen i detta, har sötpotatisodlingen i Aljezur anor som förlorar sig långt bort i tiden, vilket bekräftar denna växts starka tradition i regionen och i befolkningens matvanor. De fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaperna beror på de odlingsmetoderna och jordbrukarnas särskilda kunnande i förening med naturförhållandena i regionen: dess podsoljordsdyner täckta av sand på ett underlag av lerjord och det utpräglat maritima klimat som råder i den smala kustremsan som bevattnas av floden Mira. Dessa förhållanden förekommer endast i det avgränsade produktionsområdet: till och med i närliggande områden kan man konstatera att såväl klimat som jordmån har helt andra egenskaper. Sötpotatisen från Aljezur har ett enastående rykte, vilket bevisas av de priser som produkten betingar på marknaden, av försöken till intrång i beteckningen och otillbörlig användning av den och av de många händelser och bibliografiska referenser som är förknippade med produkten. Det rykte som sötpotatisen från Aljezur har beror inte på något sentida mode av sporadisk och övergående karaktär. Odlingen är perfekt anpassad till naturförhållandena i området, har djupa rötter i den lokala traditionen och dess ursprung förlorar sig i en avlägsen forntid. Den består än i dag, eftersom konsumenterna uppfattar att denna sötpotatis har unika egenskaper (söt, mjäll och föga trådig) och föredrar den växtsort, Lira, som produceras i Aljezurregionen framför importerade produkter från andra delar av världen.

4.7   Kontrollorgan

Namn:

AP AG AL — Associação para os Produtos Agro — Alimentares Tradicionais Certificados do Algarve

Adress:

Rua Mouzinho de Albuquerque, n.o 1A r/c

P-8000-397 Faro

Tfn

(351) 289 804 532

Fax

(351) 289 804 533

E-post:

Dora.guerreiro@clix.pt

AP AG AL har erkänts uppfylla norm 45011:2001

4.8   Märkning

Märkningen måste obligatoriskt innehålla texten ”Batata doce de Aljezur – Indicação Geográfica Protegida”, motsvarande EU-logotyp (efter registrering) och produktens logotyp som återges nedan.

Image

Utöver detta är det alltid, oberoende av produktens presentationsform i handeln, obligatoriskt att återge det ansvariga organets kontrollmärke.

Producentens namn eller firmabeteckning och adress får inte ersättas med uppgifter för någon annan enhet, även om denna påtar sig ansvaret för produkten eller saluför den. Till beteckningen i handeln – ”Batata doce de Aljezur SGB” – får inte fogas någon annan text eller märkning som t.ex. distributörers logotyper eller liknande.


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.


19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 324/s3


NOT TILL LÄSAREN

EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.

Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.