16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/1

1.

rådets resolution av den 14 februari 2002 om främjande av språklig mångfald och språkinlärning (1) i vilken man betonade att språkkunskaper är en av de basfärdigheter som varje medborgare behöver tillägna sig för att effektivt kunna delta i det europeiska kunskapssamhället och därigenom främja såväl integrationen i samhället som den sociala sammanhållningen,

2.

slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona den 15–16 mars 2002, där man manade till ytterligare åtgärder för att förbättra grundläggande kompetens, i synnerhet genom allmän undervisning i två främmande språk från mycket tidig ålder (2),

3.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1983/2006/EG av den 30 december 2006 om Europeiska året för interkulturell dialog (2008) (3),

4.

rådets slutsatser av den 19 maj 2006 om en europeisk indikator för språkkunskaper (4), där man bekräftade att kunskaper i främmande språk både bidrar till att främja ömsesidig förståelse mellan folken och är en förutsättning för en rörlig arbetskraft samt bidrar till konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi,

5.

rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om arbetsplanen för kultur 2008–2010 (5), där man betonar flerspråkighetens kulturella dimension, bland annat dess roll i samband med tillgång till kultur och dess bidrag till kreativitet,

6.

rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om interkulturell kompetens, där man erkänner den roll som språkinlärning och översättning har när det gäller att förvärva interkulturell kompetens,

7.

rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om flerspråkighet, där bland annat kommissionen uppmanas att senast i slutet av 2008 utarbeta förslag till en övergripande ram för en flerspråkighetspolitik,

—

kommissionens meddelande av den 18 september 2008Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande  (6),

—

kommissionens grönbok av den 3 juli 2008Migration & rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem  (7),

—

språklig och kulturell mångfald är grundläggande för den europeiska identiteten; den är på samma gång ett gemensamt arv, en rikedom, en utmaning och en tillgång för Europa,

—

flerspråkigheten är en viktig övergripande fråga som omfattar det sociala, kulturella och ekonomiska området och därmed också utbildningsområdet,

—

främjande av mindre utbredda europeiska språk utgör ett viktigt bidrag till flerspråkighet,

—

betydande ansträngningar fortfarande bör göras för att främja språkinlärningen och värdesätta de kulturella aspekterna av språklig mångfald på alla utbildningsnivåer, samtidigt som man förbättrar informationen om de olika europeiska språken och deras utbredning i världen,

—

flerspråkigheten också är av särskild betydelse för att främja kulturell mångfald, bland annat inom områdena medier och online-innehåll, och den interkulturella dialogen inom Europa och med andra regioner i världen; översättning har en speciell roll i denna process eftersom den utgör en länk mellan språk och kulturer och ger en bred tillgång till olika verk och idéer,

—

språklig mångfald i Europa utgör en extra tillgång när det gäller att utveckla ekonomiska och kulturella relationer mellan Europeiska unionen och resten av världen,

—

flerspråklighet bidrar till utveckla kreativitet genom att den ger tillgång till andra sätt att tänka, förhålla sig till världen och ge fantasin spelrum, och

a)

öka medvetenheten om fördelarna med språklig mångfald och språkinlärning hos allmänheten och särskilt hos ungdomar som genomgår allmän och yrkesinriktad grundutbildning,

b)

ge migranter, särskilt ungdomar, möjlighet till undervisning i mottagarlandets språk, som ett viktigt steg mot framgångsrik integration och anställbarhet samtidigt som deras ursprungsländers språk respekteras,

a)

sträva efter att ge ungdomar, från mycket tidig ålder och fortsatt, från den allmänna utbildningen till yrkesinriktad och högre utbildning, ett varierat och högkvalitativt utbud av utbildning i språk och kultur som ger dem möjlighet att lära sig minst två främmande språk, något som bidrar till integrationen i kunskapssamhället,

b)

göra ansträngningar för att främja att alla tillägnar sig och regelbundet uppdaterar sina språkkunskaper i ett formellt, icke-formellt och informellt sammanhang,

c)

sträva efter att bredda valet av de språk som lärs ut på olika utbildningsnivåer – inklusive erkända mindre utbredda språk – så att eleverna kan välja utifrån sådana hänsyn som personliga intressen och geografiskt läge,

d)

uppmuntra till inlärning och spridning av europeiska språk genom användning av innovativa instrument, t.ex. digital kommunikationsteknik och distansundervisning, och innovativa metoder, t.ex. de som grundar sig på ömsesidig förståelse av språk med gemensamt ursprung,

e)

främja utvärdering av de studerande genom erkända verktyg, t.ex. Europarådets gemensamma europeiska referensram för språk och Europass-Språkpass, och – om så är lämpligt – den europeiska indikatorn för språkkunskaper,

f)

särskilt uppmärksamma språklärarnas vidarebildning och stärka språkkunskaperna hos andra lärare i allmänhet för att främja undervisning på främmande språk i icke-språkliga ämnen (språk- och innehållsintegrerad inlärning),

g)

främja europeisk rörlighet och utbyten mellan språklärare för att så många som möjligt ska ha tillbringat en period i det land vars språk de undervisar i,

h)

utnyttja programmet för livslångt lärande och andra relevanta nationella program för att erbjuda alla målgrupper – särskilt ungdomar som genomgår utbildning och lärare – möjlighet till rörlighet, så att de kan förbättra sina språkkunskaper, och sådana initiativ som den europeiska kvalitetsmärkningen för språk för att utarbeta material för inlärning och undervisning i språk,

a)

stödja ett utbud och en inlärning av många olika språk, så att företagen, särskilt små och medelstora företag, breddar sitt tillträde till världsmarknaderna – särskilt tillväxtmarknader – i hela världen,

b)

verka för att större hänsyn tas till språkkunskaper i samband med de anställdas karriärutveckling, särskilt i små och medelsstora företag,

c)

ta de europeiska strukturfonderna i anspråk, när så är lämpligt, för att tillhandahålla arbetsspecifik språkundervisning i yrkesinriktad fortbildning och i vuxenutbildning,

d)

utvärdera och utnyttja språkkunskaperna hos medborgare med invandrarbakgrund som ett sätt att förstärka både den interkulturella dialogen och ekonomisk konkurrenskraft,

A.

inom ramen för befintliga politiska riktlinjer och program

B.

inleda en diskussion om vikten av och möjligheten att på sikt genomföra ett specifikt stödprogram för översättning som lever upp till den kulturella, tekniska och yrkesmässiga utmaning som ett sådant innebär,

a)

stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan deras kulturella institutioner eller andra representativa organ i tredjeländer och underlätta språkliga partnerskap och interkulturell dialog med länder som inte är medlemmar i unionen,

b)

på bästa sätt utnyttja de europeiska språkens möjligheter när det gäller att utveckla en kulturell och ekonomiska dialog med resten av världen och främja EU:s roll på den internationella scenen,

c)

utöka samarbetet med både nationella och internationella organisationer, särskilt Europarådet och UNESCO, genom att arbeta på området för språkinlärning och språklig och kulturell mångfald,

1.

stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att nå målen i denna resolution genom att fullt ut utnyttja potentialen i det europeiska samarbetet på utbildnings- och kulturområdena och andra relevanta politikområden,

2.

anta åtgärder inom ramen för den nya övergripande ramen för flerspråkighetspolitik och inom ramen för sina befogenheter i syfte att ta vederbörlig hänsyn till medborgarnas och institutionernas språkbehov, och särskilt beakta

3.

senast i mitten av 2011 rapportera om genomförandet av denna resolution, i samarbete med medlemsstaterna, och lägga särskild tonvikt på exempel på god praxis,

4.

periodvis ompröva situationen vad avser språkkunskaper i Europa, särskilt på grundval av den eventuella forskning som medlemsstaterna bedriver, den gemensamma europeiska referensramen för språk och, om så är lämpligt, den europeiska indikatorn för språkkunskaper.

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/4

(1)

Enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 1907/2006 bör rådet utse en representant från varje medlemsstat till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse.

(2)

Genom beslut av den 7 juni 2007 (2) utsåg rådet 27 ledamöter till Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse.

(3)

Den finska regeringen har informerat rådet om sin avsikt att ersätta den finska representanten i styrelsen och har föreslagit en kandidat till ny representant, som bör utses för perioden fram till och med den 31 maj 2013.

(4)

Den lettiska regeringen har informerat rådet om sin avsikt att ersätta den lettiska representanten i styrelsen och har föreslagit en kandidat till ny representant, som bör utses för perioden fram till och med den 31 maj 2011.

(5)

Den portugisiska regeringen har informerat rådet om sin avsikt att ersätta den portugisiska representanten i styrelsen och har föreslagit en kandidat till ny representant, som bör utses för perioden fram till och med den 31 maj 2011.

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/6

1.

Europeiska rådet enades vid sina möten i Lissabon i mars 2000 och i Barcelona i mars 2002 om att fastställa ett strategiskt mål för Europeiska unionen för att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast 2010, att göra Europeiska unionens utbildningssystem till kvalitetsreferens för hela världen senast 2010 och att upprätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet och innovation.

2.

Europeiska rådet enades vid mötet i Bryssel i mars 2008 om målet att undanröja hindren för fri rörlighet för kunskap genom att skapa en ”femte frihet” som bland annat innebär ökad gränsöverskridande rörlighet för forskare, studenter, vetenskapsmän och universitetslärare.

3.

Europaparlamentets och rådets beslut att upprätta handlingsprogram för perioden 2007–2013 inom området utbildning och lärande för livet och under ungdomsåren syftar alla till att främja rörligheten; de europeiska programmen och insatserna inom forskning och företagspolitik samt strukturfonderna har också detta som gemensamt mål.

4.

I Europaparlamentets och rådets rekommendation om den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (2006) föreslogs huvudprinciperna för att garantera bästa möjliga förutsättningar för att förbereda, följa och utvärdera unga människors rörlighetsperioder i en annan medlemsstat.

5.

Bolognaprocessen för högre utbildning och Köpenhamnsprocessen för yrkesutbildning syftar till att inrätta ett europeiskt område som ger ökad rörlighet för studerande och lärare, ökad insyn i erkännande av kvalifikationer och av perioder av studier och yrkesutbildning och bättre samarbete mellan institutionerna.

6.

De olika europeiska instrument som redan finns (den europeiska ramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) och Europass) och som kommer att införas (det europeiska meritöverföringssystemet för yrkesutbildning (ECVET)) syftar både till att göra det möjligt för europeiska medborgare att nå ett bättre erkännande av sina kvalifikationer och färdigheter och att förbättra dem och till att ge dem information om möjligheterna till lärande i hela Europa (PLOTEUS-portalen och portalen i ”Study in Europe”) (1).

7.

Rådets slutsatser om interkulturell kompetens från maj 2008 betonar rörlighetens roll när det gäller att nå denna kompetens.

8.

I rådets rekommendation om unga volontärers rörlighet inom Europeiska unionen av den 20 november 2008 tas frågor upp som särskilt hänger samman med unga volontärers rörlighet,

—

främja känslan av att tillhöra Europa,

—

främja social och yrkesmässig integration,

—

garantera den europeiska ekonomins konkurrenskraft i en globaliserad värld,

1.

rörligheten angår alla unga européer, vare sig de är skolelever, studerande, lärlingar, volontärer, lärare, unga forskare, utbildare, ungdomsarbetare, entreprenörer eller unga människor på arbetsmarknaden,

2.

rörlighet bör i första hand förstås som fysisk rörlighet, vilket innebär att vistas i ett annat land för studier, yrkespraktik, samhällsarbete eller vidareutbildning inom ramen för livslångt lärande. Trots detta kan ”virtuell rörlighet”, dvs. användningen av IKT för att utveckla partnerskap eller utbyte över stora avstånd med ungdomar i andra länder som en del av strukturerade utbildningsprojekt också på ett avgörande sätt bidra till rörlighet, särskilt i skolsammanhang,

3.

rörlighet bör inte ses som ett mål i sig utan som ett prioriterat sätt att stärka det europeiska medborgarskapet och den europeiska konkurrenskraften, bredda och berika ungdomars utbildning och erfarenhet, stärka deras mångsidighet och anställbarhet samt öka deras interkulturella förståelse genom språkkunskaper och kunskap om andra kulturer,

4.

om en ambitiös och övergripande politik för rörlighet i Europa ska lyckas måste den väcka intresse för rörlighet hos alla ungdomar, ha som mål att gradvis leda till att en rörlighetsperiod i ett annat europeiskt land blir allmän regel och ges lämpliga ekonomiska medel för att klara denna utmaning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de studerande som, med hänsyn till deras socioekonomiska bakgrund eller särskilda behov, kräver extra ekonomiskt stöd. En sådan politik bör även inriktas på åtgärder för att förbereda och främja rörlighet och erkännande av de inlärningsresultat som förvärvats i samband med en rörlighetsperiod och bör främja ökad rörlighet för lärare och utbildare som har en viktig roll när det gäller dessa åtgärder,

5.

denna rörlighetspolitik syftar framför allt till rörlighet inom Europa men kan även bidra till att utveckla rörlighet mellan Europa och tredjeländer,

1.

anta målsättningen att göra perioder av lärande utomlands till allmän regel snarare än undantag för alla unga européer, genom att öka möjligheterna till gränsöverskridande rörlighet inom olika utbildningsområden och, med vederbörlig hänsyn till nationella ramar och nationell lagstiftning, inom volontärverksamheten,

2.

i detta syfte uppfylla de mål som fastställts genom Europeiska unionens program på de områden som rör utbildning, ungdom, kultur, medborgarskap och forskning för perioden 2007–2013,

3.

på grundval av arbetet inom expertforumet på hög nivå i så hög grad som möjligt sträva efter att uppfylla följande mål för perioden efter 2013:

4.

förverkliga dessa mål på olika nivåer för att ge unga människor ökade möjligheter till rörlighet och genomföra partnerskap för rörlighet tillsammans med alla intresserade parter – offentliga myndigheter, företag, utbildningsanstalter – och det civila samhället,

1.1

förbättra förvaltningen av den offentliga sektorns stöd till rörlighet genom att främja en samordnad insats både från de politiska aktörerna (Europeiska unionen, staten, regionala och lokala myndigheter) och de administrativa aktörerna (i synnerhet de nationella organ som ansvarar för förvaltningen av gemenskapsprogrammen),

1.2

fullt ut utnyttja alla de möjligheter som för närvarande ges genom EU-program avseende virtuell rörlighet och är riktade till såväl ungdomar som utbildningspersonal i allmänhet,

1.3

ta hänsyn till behoven, särskilt i fråga om finansieringen, när det gäller de studerande som har det sämst ställt, och som annars inte skulle kunna utnyttja rörlighetsprogrammen,

1.4

främja utvecklingen av nya möjligheter till rörlighet, särskilt genom att

2.1

öka medvetenheten om fördelarna med rörlighet bland ungdomar, personal som ansvarar för dem och personer i deras nära umgänge (i synnerhet familj, lärare och undervisningspersonal) och ungdomsarbetare, och i detta syfte på alla sätt underlätta tillgången till information för dessa målgrupper,

2.2

ytterligare stärka främjandet och genomförandet av Europeiska unionens program på de områden som rör utbildning, ungdom, kultur, medborgarskap och forskning.

3.1

fortsätta att förenkla bestämmelserna om genomförandet av Europeiska unionens program och särskilt se till att de fleråriga avtalen utnyttjas, särskilt på utbildnings- och yrkesutbildningsområdet; sådana avtal är en förutsättning för att etablera bestående partnerskap mellan utbildningsanstalter för yrkesutbildning och företag,

3.2

genomföra eller främja utvecklingen av en strategi för ekonomiskt incitament för organisationer och aktörer, särskilt lärare, utbildare och ungdomsarbetare som organiserar rörlighet över hela Europa för de ungdomar som de ansvarar för,

3.3

förbättra erkännandet av de kunskaper som har förvärvats i samband med rörlighet genom att i så hög grad som möjligt generalisera valideringen av inlärningsresultaten för alla rörlighetsperioder i Europa – ett mål som underlättas genom den kommande jämförelsen, senast 2010, av medlemsstaternas kvalifikationssystem med den europeiska referensramen för kvalifikationer och genom europeiska instrument såsom Europass, ungdomspasset, ECTS-poäng och ECVET-systemet.

4.1

stödja rörligheten för ungdomar genom lämplig gemenskapsfinansiering, inom budgetramen, särskilt genom strukturfonderna – främst genom bättre utnyttjande av de möjligheter som ges genom Europeiska socialfonden – och på lång sikt genom att anpassa deras inriktning och förvaltning för att ta hänsyn till rörlighetsmålet,

4.2

uppmuntra ökad bredd och bättre komplementaritet mellan olika sätt att finansiera projekten för ungdomsrörlighet genom att utnyttja offentliga och privata finansieringskällor inom gränserna för deras respektive kapacitet (staten, regionala och lokala myndigheter, företag, banker, inbegripet Europeiska investeringsbanken, stiftelser, europeiska yrkesorganisationer etc.),

4.3

ta hänsyn till de särskilda ekonomiska behoven hos de studerande som har den sämsta socioekonomiska bakgrunden eller med särskilda behov så att de kan delta i rörlighetsprogrammen.

5.1

uppmuntra utbyte av bästa praxis för att öka kapaciteten och förbättra kvaliteten när det gäller att ta emot unga européer som deltar i rörlighetsprojekt,

5.2

uppmana de ansvariga aktörerna att förbättra boendeförhållanden, levnads- och studievillkor för unga européer som deltar i rörlighetsprojekt, särskilt på ”campus” i högre utbildning,

5.3

förbättra den språkliga och kulturella förberedelsen av ungdomars rörlighet.

6.1

kartlägga rörlighetsflödena i Europa genom att konsolidera och, vid behov, ta fram tillförlitlig och jämförbar statistik,

6.2

bättre sprida och samutnyttja tillgängliga undersökningsresultat,

6.3

vid behov göra konsekvensanalyser för att utvärdera de praktiska fördelarna av unga européers rörlighet ur ett kulturellt, utbildningsmässigt och yrkesmässigt perspektiv,

1.

utarbeta en arbetsplan för att integrera åtgärder för gränsöverskridande rörlighet i alla europeiska program genom att inrätta mekanismer för att väcka ungdomars intresse för programmen och tillsammans med de behöriga myndigheterna underlätta inrättandet av kontaktpunkter med information på ett enda ställe samt en europeisk ungdomsportal, för att bättre sprida information bland ungdomar och de behöriga institutionerna, utnyttja varje programs möjligheter till virtuella rörlighetsprojekt och se till att det skapas synergier mellan de olika programmen,

2.

senast vid utgången av 2010 offentliggöra en rapport om utvecklingen på medellång sikt av ungdomarnas rörlighet i Europa och utarbeta regelbundna rapporter inbegripet i den gemensamma lägesrapporten vart fjärde år om ungdomars rörlighet i Europeiska unionen,

3.

utarbeta en handbok för medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och utbildningsanstalterna samt aktörerna inom ungdomspolitiken för att hjälpa dem att dra nytta av övrig EU-politik som stöder rörlighet, till exempel strukturfonderna och forskningsprogram och forskningspolitik,

4.

undersöka möjligheten att utveckla nya sätt att ekonomiskt hjälpa ungdomar så att de lättare kan fullfölja perioder med gränsöverskridande inlärningsrörlighet, inbegripet möjligheten av ”europeiska studielån”, och informera rådet om de resultat som uppnåtts.

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/10

1.

SOM BEAKTAR

2.

SOM VÄLKOMNAR

3.

SOM HÄNVISAR TILL

4.

SOM MED INTRESSE SER PÅ

5.

SOM BEAKTAR ATT

6.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN OCH MED RESPEKT FÖR SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

A.   Verka för följande politiska mål:

B.   Fastställa övergripande och konsekventa strategier genom att

C.   Inom denna ram stärka stödet

D.   I detta perspektiv utveckla följande arbetsmetoder och instrument:

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/13

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/14

—

PE/115/S – Tillfälligt anställd – handläggare (AD 12) – handläggare med ansvar för budgetutredning

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/15

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/16

1.

Kommissionen mottog den 8 december 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Telenet NV (Telenet, Belgien), kontrollerat av Liberty Global, Inc. (Liberty Global, Förenta staterna), Concentra Media NV (Concentra, Belgien) och Vlaamse Audiovisuele Regie NV (VAR, Belgien), kontrollerat av Vlaamse Radio- en Televiesieomroep (VRT, Belgien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget Pebble Media NV (JV, Belgien) genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5415 – Telenet/Concentra/VAR/JV, till

16.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/s3