23.10.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 268/1

RÅDETS RESOLUTION

av den 26 september 2008

”Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken”

(2008/C 268/01)

RÅDET,

SOM BEAKTAR det ramavtal mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen (ESA) som trädde i kraft i maj 2004 samt det ökande samarbetet mellan de två parterna,

SOM ERINRAR om riktlinjerna från rymdrådets möten den 25 november 2004, den 7 juni 2005 och den 28 november 2005,

SOM BETONAR rymdrådets resolution av den 22 maj 2007, där den europeiska rymdpolitiken välkomnades och stöddes och den politiska grundvalen för europeisk rymdforskning fastställdes,

SOM NOTERAR att Europeiska kommissionen, ESA:s generaldirektör och Europeiska unionens och ESA:s medlemsstater i resolutionen uppmanades att inom ramen för ramavtalet övervaka och utvärdera genomförandet av politiken, inbegripet genomförandet av de viktigaste frågor som fastställdes i bilagorna till resolutionen,

SOM NOTERAR att medlemsstaterna, på grundval av genomförandeplanen för den europeiska rymdpolitiken, har fastställt två prioriterade programområden för åtgärder, nämligen ett framgångsrikt genomförande av både Galileo och GMES (global övervakning för miljö och säkerhet) och ett antal övergripande frågor,

SOM ERKÄNNER de betydande framsteg som gjorts på dessa områden enligt den gemensamma lägesrapporten från ESA och EG och SOM VÄLKOMNAR de framsteg som gjorts med inrättandet av en strategi för internationella förbindelser inom rymdforskning i Europa,

BEKRÄFTAR i detta sammanhang att det är viktigt för Europa att bibehålla självständig tillgång till rymden, ett vetenskapligt program av världsklass, sina ledande satellittillämpningstjänster inom operativ meteorologi och kommersiell kommunikation samt en innovativ teknisk bas på lång sikt,

UNDERSTRYKER vikten av att stärka samordningen mellan EG och ESA inom utvecklingsprogram för rymdteknik, särskilt rymdteknik som har avgörande betydelse för Europas strategiska oberoende,

ERINRAR om diskussionerna mellan de europeiska ministrarna med ansvar för rymdfrågor vid det informella mötet i den europeiska rymdhamnen i Kourou den 21 och 22 juli 2008.

I EN VISION FÖR EUROPA I RYMDEN

SOM INSER att det har fastställts en vision i den europeiska rymdpolitiken om att Europa ska bli världsledande inom rymdforskning och svara mot den europeiska politikens mål och behov i form av tillämpningar, tjänster och därtill hörande infrastruktur och bidra till dess samhälleliga, kulturella, ekonomiska och vetenskapliga inflytande och utveckla sin industriella och vetenskapliga potential samt säkerställa sitt politiska och tekniska oberoende på ett motiverat, sammanhängande och realistiskt sätt,

SOM INSER att genomförandet av denna politik, som är förankrad hos EU, ESA och deras respektive medlemsstater inom det europeiska rymdprogrammet, bör fortsätta och ytterligare utvecklas och att ambitiösa mål bör upprätthållas inom den kapacitet som görs tillgänglig för forskning och operativa tillämpningar,

SOM BETONAR att all Europas rymdverksamhet bidrar till målen för och till fullo respekterar de principer som anges i Förenta nationernas fördrag om yttre rymden, framför allt

—	utforskningen och användningen av yttre rymden till nytta och gagn för alla länder och erkännandet av yttre rymden som ett område för hela mänskligheten,

—	användningen av yttre rymden för uteslutande fredliga syften,

—	främjandet av internationellt samarbete i utforskningen och användningen av yttre rymden,

—	och att Europa stöder de ansträngningar som för närvarande görs av Förenta nationernas kommitté för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) för att minska och förhindra nedskräpning av rymden,

SOM UNDERSTRYKER vikten av att stärka allmänhetens stöd för utveckling av rymdteknik, säkerställa komplementaritet mellan olika åtgärder och maximera synergieffekterna med icke rymdbaserad utveckling,

SOM INSER att Europeiska unionen, ESA och deras respektive medlemsstater är de tre centrala aktörerna i den europeiska rymdpolitiken och SOM FRAMHÅLLER att Europeiska unionen tar ökat ansvar på rymdområdet, särskilt inom rymdtillämpningar, i överensstämmelse med vad som förväntas av en global aktör, och tillför ESA och medlemsstaterna ett mervärde, samtidigt som deras olika roller och ansvar respekteras,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionen, ESA och deras respektive medlemsstater under dessa omständigheter och inom ramen för den europeiska rymdpolitiken är viktiga rymdaktörer och kommer att utveckla Europa som en ledande rymdmakt internationellt, IDENTIFIERAR i detta sammanhang följande frågor för behandling:

—

i linje med strategin för internationella förbindelser bör en sammanhängande strategi för internationellt samarbete när det gäller rymdprogram främjas med tanke på deras globala karaktär, samtidigt som man erkänner att Europa ska kunna möta den globala konkurrensen. Utforskning av solsystemet, jordens miljö och hållbar utveckling är prioriterade områden för det internationella samarbetet,

—	det bör säkerställas att alla medlemsstater i EU och ESA får en öppen och rättvis tillgång till rymdverksamhetens fördelar i form av allmän politik, vetenskapliga data, teknisk utveckling, industriverksamhet och tjänster,

—

de befintliga mekanismerna för att samordna Europas sakkunskap och de investeringar på rymdområdet som finansieras av gemenskapen och av mellanstatliga och nationella källor bör stärkas och mekanismer inrättas för att förbättra samverkan mellan civila och försvarspolitiska rymdprogram, med beaktande av båda sektorers specifika behov, inbegripet deras beslutsbefogenheter och finansieringssystem,

—	en fortsatt självständig, pålitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden på rimliga villkor för EU, ESA och deras respektive medlemsstater bör säkerställas genom tillgång till såväl ett antal lämpliga och konkurrenskraftiga bärraketer av världsklass som en operativ europeisk rymdhamn,

—

efterfrågan på rymdtillämpningar, på grundval av de politiska behoven i EU, ESA och EU:s medlemsstater, bör föras samman via EU genom en öppen process, som gör det möjligt för EU att fastställa användarkrav och prioriteringar samt att säkerställa tjänsternas kontinuitet. Underhållet av de verktyg som behövs för att tillhandahålla dessa tjänster, inbegripet deras finansiering, bör om lämpligt verkställas i partnerskap med berörda intressenter och operatörer,

—	framtagandet av ett lämpligt regelverk för att underlätta en snabb framväxt av innovativa och konkurrenskraftiga följdverksamheter bör främjas, särskilt i syfte att garantera fortsatt tillgång till spektrum för alla rymdbaserade tillämpningar,

—

styrformerna för rymdverksamhet bör organiseras i enlighet med resolutionen från det fjärde rymdrådet och med de politiska ambitionerna i EU, ESA och deras respektive medlemsstater, särskilt genom att beslutsprocessen i Europeiska unionens råd och i andra EU-institutioner när det gäller rymdforskning optimeras,

—

det bör tas fram lämpliga EU-instrument och finansieringsmetoder, med beaktande av rymdsektorns särdrag, behovet av att stärka dess övergripande konkurrenskraft och industrins konkurrenskraft och nödvändigheten av en balanserad näringsstruktur. Man bör möjliggöra gemenskapsinvesteringar på lång sikt för rymdrelaterad forskning och för driften av hållbara rymdbaserade tillämpningar till gagn för Europa och dess medborgare, särskilt genom att diskutera alla rymdrelaterade politiska konsekvenser inom kommande budgetram,

—	samarbetet med utvecklingsländerna bör förstärkas,

UNDERSTRYKER mervärdet för EU:s och ESA:s medlemsstaters ministrar med ansvar för rymdforskning av att sammanträda så ofta det är ändamålsenligt för att ta itu med de viktigaste politiska frågorna på grundval av en lämplig färdplan.

II NUVARANDE PRIORITERINGAR

VÄLKOMNAR följande betydande framsteg med programmen Galileo och GMES:

—	den framgångsrika lanseringen och valideringen i omloppsbanan av Giove-B, vilket gör det möjligt att demonstrera den nya teknik som krävs för att Galileo ska kunna utföra sin uppgifter,

—

slutsatserna från Europeiska unionens råd från november 2007 och Europaparlamentets och rådets antagande därefter av förordningen om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen, där den offentliga styrningen av Galileos installationsfas och driften av Egnos samt åtgärdernas konsekvenser för finansieringen av Galileo klargörs,

—	beslutet av ESA:s medlemsstater att inleda GMES rymdkomponentprogram. Ingåendet av avtalet mellan EG och ESA om gemenskapens bidrag till detta program och EG:s tillhandahållande av den inledande finansieringen av driften genom genomförandet av en förberedande åtgärd för GMES under 2008,

—	demonstrationen vid GMES-forumet i Lille av preoperativa GMES-tjänster,

—	lanseringen av GMES och partnerskapet med Afrika genom Lissabonprocessen om GMES och Afrika i syfte att tillgodose de afrikanska användarnas behov,

—	förslaget om den grundläggande uppbyggnaden av GMES, vilken beskrivs i färdplanen från München.

BEKRÄFTAR den fortsatta prioriteringen att snabbt genomföra både Galileo och GMES.

A. GALILEO

KONSTATERAR att Galileo är EU:s främsta stora rymdprogram,

UPPMANAR kommissionen att beakta och analysera tidigare svårigheter för att dra full nytta av denna erfarenhet,

SER FRAM EMOT inrättandet av den interinstitutionella panelen för Galileo,

UNDERSTRYKER behovet av ökad samordning mellan Europeiska kommissionen, ESA och deras respektive medlemsstater i förhållande till FoU för satellitnavigeringssystem, -tjänster och -tillämpningar,

FRAMHÅLLER det fortsatta samarbetet med internationella parter i frågor rörande systemens kompatibilitet och interoperabilitet,

UPPMANAR kommissionen att undersöka de rättsliga konsekvenserna av att Europeiska gemenskapen blir ägare till de materiella och immateriella tillgångar som den har finansierat inom rymdtillämpningar, t.ex. för Galileo och Egnos, särskilt när det gäller ansvarsfrågor.

B. GMES

ERINRAR OM att GMES är ett användarstyrt initiativ som bör leda till ett maximalt utnyttjande av befintliga rymdbaserade och icke rymdbaserade jordobservationscentrum, -kapaciteter och -tjänster i Europa, bl.a. Eumetsat, EU:s satellitcentrum …,

BETONAR att den infrastruktur för jordobservation på plats som medlemsstaterna stöder, tillsammans med infrastrukturen för rymdobservationer, utgör ett viktigt bidrag till jordobservationskapaciteten och bör göras tillgänglig för GMES på permanent basis,

FRAMHÅLLER att data- och tjänstekontinuitet är nödvändig och att Europeiska unionen måste säkerställa denna kontinuitet, särskilt genom långsiktig finansiering som bygger på partnerskap för de olika GMES-komponenterna,

BEKRÄFTAR ESA:s roll som organ för utveckling och upphandling för särskilt utsedda GMES-kontrolluppdrag och som samordnare för hela GMES rymdkomponent, inbegripet bidrag från medlemsstaterna, Eumetsat och andra GMES-partner,

UPPMANAR kommissionen att fastställa en lämplig rättslig ram för GMES, eventuellt med medverkan av rådets generalsekretariat, och att undersöka konsekvenserna av certifiering av data från satellitfjärranalys,

BETONAR att många GMES-tjänster är utformade som en europeisk kollektiv nyttighet och måste göras tillgängliga enligt principen om fullständig och öppen tillgång, med förbehåll för vissa restriktioner, såsom säkerhetshänsyn,

FASTSTÄLLER behovet av att utarbeta en handlingsplan som leder till upprättandet av ett EU-program för GMES i syfte att trygga kontinuiteten i GMES-tjänsterna och de kritiska observationsuppgifter de behöver, vilken bör omfatta

—	en strategi för den övergripande ledningen av GMES och alla dess komponenter, med fastställande av relevanta aktörer och deras roll och ansvar, på grundval av flera GMES-partnerskap, samt bestämmelser för lämplig medverkan av ESA-medlemsstater som inte är medlemmar i EU,

—

en plan för hållbar finansiering av GMES på grundval av en bedömning av det totala finansieringsbehovet för GMES och fastställande av den finanspolitiska strategin på nationell och europeisk nivå, med beaktande av tre successiva skeden: ett FoU-skede, som ska finansieras från FoU-anslag, ett övergångsskede med gemensam FoU- och driftsfinansiering och ett operativt skede med särskild finansiering för operationer som inbegriper användare,

—	fastställande av mekanismer för tillhandahållande av operativa tjänster för varje GMES-tjänst, inbegripet fastställande av deras operatörer,

—	EU:s och medlemsstaternas gemensamma fastställande av en process för formalisering av deras åtaganden att bidra till GMES genom befintlig infrastruktur för in situ-observation och tjänster,

—	fastställande av rollen för initiativet GEO och andra mellanstatliga eller multilaterala initiativ, såsom Ceos (kommittén för jordobservationssatelliter), för tillgång till hela skalan av tillgängliga uppgifter, samt bidraget från GMES till dessa internationella insatser,

—	en process för att fastställa en övergripande datastrategi för alla uppgifter som genereras av GMES-systemet, inbegripet lämplig märkning och en datasäkerhetspolitik som kommer att säkerställa att alla känsliga uppgifter har ett fullständigt skydd och förblir konfidentiella,

VÄLKOMNAR

—	förslaget från Europeiska kommissionen om en ny förberedande åtgärd i det preliminära budgetförslaget för 2009, vilken banar vägen för en framtida finansiering av det operativa skedet för GMES,

—	kommissionens avsikt att behandla alla dessa frågor i ett meddelande, som ska antas före slutet av oktober 2008, efter samråd med de viktigaste aktörerna, särskilt en överenskommelse med ESA om en övergripande programinriktad strategi för GMES rymdkomponent,

—	ESA:s generaldirektorats avsikt att, efter samråd med ESA:s medlemsstater och kommissionen, lägga fram ett förslag till program för GMES rymdkomponent Segment 2 för antagande av ESA:s råd på ministernivå i november 2008.

III NYA PRIORITERINGAR INOM DEN EUROPEISKA RYMDPOLITIKEN

FRAMHÅLLER att Europeiska rådet den 14 mars 2008 välkomnade en gemensam rapport från den höge representanten och Europeiska kommissionen om klimatförändring och internationell säkerhet, i vilken det särskilt erinras om att de flesta av FN:s vädjanden om akut humanitärt bistånd under 2007 var klimatrelaterade och där klimatförändringarnas multiplikatoreffekt på säkerhetsriskerna fastställdes,

ERINRAR OM att Europeiska rådet uppmanade Europeiska unionens råd att lägga fram rekommendationer om lämpliga uppföljningsåtgärder inom området,

FASTSTÄLLER följande fyra prioriterade områden i genomförandet av den europeiska rymdpolitiken för den kommande perioden.

A. RYMDEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

SOM BEAKTAR att de utmaningar i fråga om klimatet som mänskligheten står inför är av globalt intresse och att EU anpassar sin politik för att behandla dessa frågor,

BETONAR målet att förbättra de kvalitativa och kvantitativa kunskaperna om klimatförändringens omfattning och konsekvenser och behovet av att fortsätta och utvidga Europas bidrag till dessa kunskaper och tillhörande modellering för att ge ett faktaunderlag för de viktiga beslut som ska fattas i miljöpolitiken,

ERKÄNNER de unika bidragen från rymdprogrammen, vilka genom sin globala observationskapacitet och långsiktiga täckning tillhandahåller de dataserier som forskarsamhället behöver för forskning om klimatförändringar, samtidigt som de kompletterar andra observations- och mätverktyg,

ERKÄNNER bidragen från ESA:s program Vår levande planet och de nationella rymduppdragen för geovetenskapliga ändamål, Eumetsats operativa program och infrastrukturen för GMES rymdsegment, för insamling av observationer som gör det möjligt för Europa att ta fram tidsserierna för klimatparametrar och förstå de stora klimatprocesserna,

UPPMANAR forskarsamhället att i samarbete med Europeiska kommissionen, ESA och Eumetsat fastställa hur spektrumet av GMES-tjänster och europeiska rymdobservationsarkiv bäst kan bidra till tillhandahållande av uppgifter, inbegripet väsentliga klimatvariabler, för vetenskaplig forskning,

UPPMANAR kommissionen att genomföra en studie för att bedöma behoven av full tillgång till standardiserade uppgifter och ökad datorkraft samt de medel som krävs för att tillgodose dessa, med beaktande av befintlig kapacitet och nätverk i Europa,

VÄLKOMNAR ESA:s och Eumetsats gemensamma förberedelser av ett förslag till program för tredje generationens satelliter ”Meteosat”, vilket ska överlämnas till ESA:s råd på ministernivå i november 2008 och därefter till Eumetsats råd; det viktigaste ändamålet med dessa satelliter är operativ meteorologi men de kommer även att bidra till GMES och till övervakning av klimatet och därmed till upptäckten av globala klimatförändringar.

B. RYMDFORSKNINGENS BIDRAG TILL LISSABONSTRATEGIN

BETONAR att rymdforskningen, i egenskap av ett högteknologiskt FoU-område och genom det ekonomiska utnyttjandet av dess resultat, kan bidra till Lissabonmålen för att EU:s ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och miljömässiga ambitioner ska förverkligas och medborgarnas förväntningar infrias och målen för tillväxt och sysselsättning uppnås, genom nya affärsmöjligheter och innovativa lösningar för olika tjänster i hela Europa, varigenom den territoriella sammanhållningen ökas,

ANSER att Europaparlamentets och rådets antagande den 18 december 2006 av gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration och det nya tematiska kapitlet Rymdforskning, som en del av det särskilda samarbetsprogrammet, innebär att EU har erkänt rymdforskning som en av det europeiska kunskapssamhällets prioriteringar och viktigaste byggstenar,

UNDERSTRYKER att rymdtillämpningar såsom satellitkommunikation, systemen Egnos och Galileo samt GMES förväntas skapa betydande globala marknadsmöjligheter, särskilt för små och medelstora företag, genom att följdverksamheter med mervärde utvecklas och att EU, ESA och deras respektive medlemsstater därför måste maximera det värde de erhåller från dessa rymdresurser; denna tillväxt bör främjas för att påskynda framväxten av ekonomiska möjligheter och utveckling av tjänster som smidigt integrerar navigations-, observations- och kommunikationssatellitsystem och kombinerar dem med markbundna nät; för att detta ska uppnås krävs det ett lämpligt regelverk, fortsatt tillgång till radiospektrum för rymdtillämpningar och utveckling av standarder på relevanta områden,

NOTERAR att rymdverksamhet därför skulle kunna tas med i pionjärmarknadsinitiativet.

C. RYMDEN OCH SÄKERHETEN

FRAMHÅLLER rymdforskningens viktiga bidrag till Gusp/ESFP, däribland Petersberguppdragen, och därmed till säkerheten för de europeiska medborgarna,

ERINRAR om att rymdresurserna har blivit en nödvändighet för vår ekonomi och att deras säkerhet därför måste garanteras, UNDERSTRYKER behovet av att Europa, i enlighet med sin vilja att stärka sin världsledande ställning när det gäller rymdforskning, utvecklar en europeisk kapacitet för kontroll och övervakning av sin rymdinfrastruktur och rymdskrot, vilken till att börja med bygger på befintliga nationella och europeiska tillgångar med utnyttjande av de förbindelser som kan upprättas med andra partnerländer och deras kapacitet,

ANSER att Europeiska unionen, med hänsyn till denna kapacitets internationella och politiska karaktär, i förbindelse med ESA och deras respektive medlemsstater ska ta en aktiv roll för att successivt inrätta denna kapacitet och en lämplig ledningsstruktur,

UNDERSTRYKER Europas behov av att ha förmåga att upptäcka bristande överensstämmelse i fråga om genomförandet av internationella fördrag och skyldigheter, som ett viktigt instrument för att skydda och främja europeiska värderingar,

VÄLKOMNAR inrättandet av en strukturerad dialog inom den befintliga ramen för beslutsbefogenheter och finansieringssystem mellan de europeiska institutionella aktörerna som svar på rymdrådets resolution från 2007, i syfte att uppnå en betydande ökning av samordningen av rymd-, säkerhets- och försvarsrelaterad verksamhet, däribland Europeiska kommissionen, rådets generalsekretariat, Europeiska försvarsbyrån, ESA och medlemsstaterna,

ERINRAR om att GMES bygger på viss observationskapacitet med dubbla användningsområden och att Galileo, GMES och satellitkommunikationssystemen kommer att tillhandahålla tjänster som kan vara av intresse för vissa säkerhetstillämpningar,

INSER att militära användares bruk av Galileo och GMES måste ske i konsekvens med principen om att Galileo och GMES är civila system under civil kontroll och att alla förändringar av dessa principer följaktligen skulle kräva granskning inom ramen för avdelning V i EU-fördraget, särskilt dess artiklar 17 och 23, samt inom ramen för ESA-konventionen,

FRAMHÅLLER behovet av att

—	fastställa sätt och medel för att förbättra samordningen mellan civila och försvarspolitiska rymdprogram på lång sikt,

—	utveckla en kapacitet för att uppfylla de europeiska användarnas behov av en omfattande medvetenhet om situationen inom rymdmiljön genom en samordnad verksamhet inom Europa och eventuellt med andra parter,

—	inse Europas beroende av utomeuropeiska leverantörer för utvald kritisk rymdteknik och -komponenter, inrätta dämpande strategier för att säkerställa en garanterad tillgång för Europa och vidta praktiska åtgärder för att fortsätta att minska Europas beroende,

UNDERSTRYKER fördelarna med att utnyttja befintlig kapacitet och infrastruktur på både nationell och europeisk nivå,

NOTERAR ESA:s generaldirektorats avsikt att lägga fram ett förslag till program för medvetenheten om situationen inom rymdforskning för antagande av ESA:s råd på ministernivå i november 2008, vilket ska ligga till grund för den operativa förmågan, samtidigt som den roll som Europeiska försvarsbyrån, EU och ESA:s medlemsstater har respekteras.

D. UTFORSKNING AV RYMDEN

VÄLKOMNAR den framgångsrika lanseringen av ESA:s laboratorium Columbus och de framgångsrika demonstrationerna av den automatiska transferfarkosten Jules Verne som genuint europeiska teknikutvecklingsprojekt och viktiga inslag för att säkerställa Europas tillgång till den internationella rymdstationen ISS och ett varaktigt nyttjande av denna,

BEKRÄFTAR att utforskning av rymden är en politisk och global strävan och att Europa bör vidta sina åtgärder inom ett världsomspännande program, utan att något enskilt land hävdar monopol eller anspråk, utan de olika aktörerna bör delta med sin egen kapacitet och sina egna prioriteringar,

FRAMHÅLLER behovet för Europa att utveckla en gemensam vision och en långsiktig strategisk planering när det gäller utforskning av rymden och att säkerställa nyckelpositioner för Europa, på de områden där Europa har särskild kompetens; den nödvändiga politiska dialogen med de andra stater som deltar i det världsomspännande utforskningsprogrammet måste således vidareutvecklas och främjas internationellt av Europeiska unionen, ESA och deras respektive medlemsstater, var och en i sin egen roll i nära samordning med varandra,

VÄLKOMNAR kommissionens förslag om att anordna en politisk konferens på hög nivå om en långsiktig global vision för rymdutforskning, där en offentlig debatt om Europas roll i denna global strävan kan inledas på grundval av lämpliga förberedande studier som samordnas av ESA för utvärdering av europeiska spetsforskningsområden utvärderas, och att utarbeta olika scenarier för ett europeiskt bidrag med tillhörande kostnader och planering,

NOTERAR den globala utforskningsstrategin med en beskrivning av den övergripande samordningen av stormakternas planer för utforskning med hjälp av människor och robotar, inbegripet möjligheten till en bemannad rymdfärd till Mars i ett senare skede,

BEKRÄFTAR att Europa, som bygger vidare på sin framgångsrika utforskningsverksamhet sedan årtionden tillbaka, där vetenskapen har utgjort den viktigaste drivkraften, avser att spela en betydande roll i det internationella initiativet att utforska solsystemet och utveckla en djup förståelse för livsvillkoren bortom vår planet och INSER att Europa endast kan etableras som en grundpelare för denna verksamhet genom varaktiga investeringar,

INSER att den teknik som ska utvecklas måste bedömas noga, eftersom det handlar om beslut av avgörande betydelse, och FRAMHÅLLER att detta kan få en varaktig inverkan på hur Europas vetenskapliga och tekniska kapacitet uppfattas i världen och på EU-medborgarnas självuppfattning,

UNDERSTRYKER värdet av utforskningen av rymden som inspiration för unga européer att välja en karriär inom vetenskap och teknik och stärka denna kapacitet i Europa.

23.10.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 268/9

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

(2008/C 268/04)

XA-nummer: XA 241/08

Medlemsstat: Italien

Region: Regione Autonoma Valle d'Aosta

Namnet på stödordningen: Incentivi per il risanamento degli allevamenti da epizoozie e altre malattie

Rättslig grund: Legge regionale 22 aprile 2002, n. 3 «Incentivi regionali per l'attuazione degli interventi sanitari a favore del bestiame di interesse zootecnico» e successive modificazioni e integrazioni [in particolare, l'articolo 2 comma 1 lett. a), comma 2 e comma 4 bis] e deliberazione della Giunta regionale del 13 giugno 2008, n. 1814 «Precisazioni in merito alla concessione degli incentivi previsti per il settore della zootecnia dalle leggi regionali 4 settembre 2001, n. 21 e 22 aprile 2002, n. 3, e successive modificazioni e integrazioni»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen: 3,3 miljoner EUR

Högsta stödnivå:

100 % av kostnaderna för förebyggande och utrotning av djursjukdomar och andra sjukdomar, hälsokontroller, tester och andra undersökningsåtgärder, inköp och insättande av vaccin och mediciner samt slakt och destruktion av djur inom ramen för ett offentligt program på gemenskapsnivå, nationell nivå eller regional nivå.

2.	100 % för att kompensera jordbrukare för förluster i samband förebyggande och utrotning av djursjukdomar och andra sjukdomar inom ramen för ett offentligt program på gemenskapsnivå, nationell nivå eller regional nivå

Datum för genomförande: Från det datum då registreringsnumret för ansökan om undantag offentliggörs på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling

Varaktighet för stödordningen: I enlighet med stödordningen får stöd beviljas fram till och med den 31 december 2013 och under sex månader efter detta

Stödets syfte: Att genom incitament för att utrota djursjukdomar och andra sjukdomar på jordbruk med djurhållning – under förutsättning att detta blir obligatoriskt enligt lagstiftningen eller ingår som en del av ett offentligt program på gemenskapsnivå, nationell nivå eller regional nivå – förbättra djurhälsan, och därmed produkternas kvalitet, i syfte att skydda konsumenternas hälsa.

Stödet för att kompensera jordbrukare för de kostnader som anges i punkt 1 kommer att beviljas som naturaförmån i form av subventionerade tjänster och kommer inte att medföra direkta penningbetalningar till producenter.

När det gäller stödet för att kompensera jordbrukare för förluster orsakade av förebyggande och utrotning av djursjukdomar och andra sjukdomar kommer kompensationen att endast beräknas i förhållande till marknadsvärdet för djur som dött till följd av djursjukdomar eller andra sjukdomar eller som har slaktats på myndigheternas order som en del av ett obligatoriskt offentligt program för förebyggande eller utrotning eller på grundval av inkomstförluster till följd av karantänstvång och svårigheter när det gäller att förnya besättningarna.

Stödet kommer att vara begränsat till förluster som orsakats av djursjukdomar och andra sjukdomar vilkas utbrott formellt har erkänts av de offentliga myndigheterna.

Det maximala beloppet för den stödberättigande kostnaden eller förlusten kommer att minskas med eventuella belopp som erhållits via försäkringssystem samt kostnader som till följd av djursjukdomar och andra sjukdomar inte uppstått, men som i normala fall skulle ha uppstått.

Betalningarna kommer att avse djursjukdomar eller andra sjukdomar som omfattas av krav i bestämmelser, lagar eller andra författningar på gemenskapsnivå eller nationell nivå, inom ramen för ett offentligt program på gemenskapsnivå, nationell nivå eller regional nivå för förebyggande, kontroll eller utrotning av djursjukdomar och andra sjukdomar. Det senare kommer tydligt att anges i programmet, som kommer att innehålla en beskrivning av planerade åtgärder.

Stödet kommer inte att avse en sjukdom för vilken det i gemenskapslagstiftningen föreskrivs särskilda avgifter för kontrollåtgärder.

Stödet kommer inte att avse åtgärder för vilka gemenskapens lagstiftning föreskriver att kostnaden ska bäras av jordbruksföretaget, såvida inte kostnaden för sådana stödåtgärder helt och hållet täcks av obligatoriska producentavgifter.

Stödet får endast ges för djursjukdomar och andra sjukdomar som tas upp i den förteckning som upprättas av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) eller i bilagan till rådets beslut 90/424/EEG.

Stödordningarna kommer att införas inom tre år efter det att utgiften eller förlusten uppstått och stödet kommer att betalas ut inom fyra år efter det att utgiften eller förlusten uppstått.

Kostnaderna för hälsokontroller, tester och olika undersökningar, inköp och insättande av vaccin och mediciner, slaktkostnader för djur samt kostnader för inkomstförluster till följd av skyldigheter som införts inom ramen för programmet kommer att vara stödberättigande.

Hänvisning till gemenskapens lagstiftning: artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006.

Observera att artikel 2.4 a i lag nr 3/2002 innehåller en uttrycklig hänvisning till den ovannämnda artikeln och därmed till alla villkor som tidigare föreskrivits och fastställs i den

Berörd(a) sektor(er): De arter som förtecknas i regional lag nr 17 av den 26 mars 1993 om fastställande av regionala register över kreatur och kreatursuppfödare (nötkreatur, hästdjur, svin, får och getter och andra djurarter)

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Autonoma Valle d'Aosta

Assessorato Agricoltura e Risorse naturali — Dipartimento Agricoltura — Direzione investimenti aziendali e sviluppo zootecnico

Loc. Grande Charrière, 66

I-11020 Saint-Christophe (Aosta)

Webbplats: http://www.regione.vda.it/gestione/sezioni_web/allegato.asp?pk_allegato=1349

Emanuele DUPONT

Il Coordinatore del Dipartimento Agricoltura

XA-nummer: XA 242/08

Medlemsstat: Italien

Region: Regione Autonoma Valle d'Aosta

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Incentivi per azioni promozionali indirette dei prodotti zootecnici

Rättslig grund: Legge regionale 4 settembre 2001, n. 21 «Disposizioni in materia di allevamento zootecnico e relativi prodotti» e successive modificazioni e integrazioni [in particolare, l'articolo 4 comma 1 lett. b) e comma 1ter, l'art. 5 comma 2 e l'art. 6 comma 3] e deliberazione della Giunta regionale del 13 giugno 2008, n. 1814 «Precisazioni in merito alla concessione degli incentivi previsti per il settore della zootecnia dalle leggi regionali 4 settembre 2001, n. 21 e 22 aprile 2002, n. 3, e successive modificazioni e integrazioni»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 100 000 EUR

Högsta stödnivå:

—

100 % av följande stödberättigande utgifter:

1.	Spridning av vetenskaplig kunskap.

2.	Anordnande av och deltagande i konferenser, utställningar, handelsmässor och marknader.

3.	Marknadsundersökningar och opinionsundersökningar under förutsättning att resultaten av dessa görs tillgängliga för alla aktörer och att de metoder som används inte gynnar vissa företag/jordbruksföretag eller viss produktion,

—

70 % av de stödberättigande kostnaderna för icke-obligatoriska kvalitetskontroller av produkter och produktionsprocesser, dvs. fasta kostnader som uppstår till följd av deltagande i system för livsmedelskvalitet som erkänns på gemenskapsnivå eller på nationell nivå för jordbruksprodukter som är avsedda att användas som livsmedel upp till högst 3 000 EUR per år under upp till fem år

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: I enlighet med stödordningen får stöd beviljas fram till och med den 31 december 2013 och under sex månader efter detta

Stödets syfte: Att genom stöd för indirekta säljfrämjande åtgärder främja de ovan angivna aktiviteterna i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning.

Stödet kommer att beviljas som naturaförmån i form av subventionerade tjänster, kommer inte att medföra direkta penningbetalningar till producenterna och kommer att vara tillgängligt för alla som är berättigade till det i det berörda området enligt objektivt utformade villkor. Om de indirekta säljfrämjande åtgärderna organiseras av producentgrupper utgör medlemskap i dessa grupper inte ett villkor för att få tillgång till tjänsterna, och icke-medlemmars kostnad för den berörda gruppens eller organisationens administrativa kostnader är begränsad till kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten. Stöd kommer inte att beviljas för investeringskostnader.

När det gäller icke-obligatoriska kvalitetskontroller av produkter och produktionsprocesser kommer stöd inte heller att inte beviljas för kostnader för kontroller som utförs av producenterna själva eller för rutinkontroller av mjölkkvaliteten, eller om det i gemenskapslagstiftningen föreskrivs att kostnaden för kontroller ska bekostas av producenterna, utan uppgift om den faktiska nivån på avgifterna. Stöd får endast beviljas för kostnader för tjänster som tillhandahålls av en tredje part och/eller kontroller som utförs av eller på uppdrag av en tredje part. Det får emellertid medföra direkta penningbetalningar till producenter.

Hänvisning till gemenskapens lagstiftning: artikel 15.1, 15.2 d och e, 15.3 och 15.4, artikel 14.1, 14.2 a och f, 14.3, 14.4, 14.5 och 14.6 och artikel 16.1 b i förordning (EG) nr 1857/2006.

Observera att artikel 4.1 b i lag nr 21/2001 innehåller en uttrycklig hänvisning till artiklarna 14 och 15 och därmed till alla villkor som tidigare föreskrivits och fastställs i dessa

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Autonoma Valle d'Aosta

Assessorato Agricoltura e Risorse naturali — Dipartimento Agricoltura — Direzione investimenti aziendali e sviluppo zootecnico

Loc. Grande Charrière, 66

I-11020 Saint-Christophe (Aosta)

Webbplats: http://www.regione.vda.it/gestione/sezioni_web/allegato.asp?pk_allegato=1348

Emanuele DUPONT

Il Coordinatore del Dipartimento Agricoltura

XA-nummer: XA 243/08

Medlemsstat: Italien

Region: Regione Autonoma Valle d'Aosta

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Incentivi per i test di determinazione della qualità genetica o della resa del bestiame, organizzazione e gestione riproduttiva degli animali iscritti nei libri genealogici o nei registri anagrafici

Rättslig grund: Legge regionale 4 settembre 2001, n. 21 «Disposizioni in materia di allevamento zootecnico e relativi prodotti» e successive modificazioni e integrazioni [in particolare, l'articolo 2 comma 1 lett. b) e comma 1 bis, l'art. 3 e l'art. 6 comma 1 lett. b)] e deliberazione della Giunta regionale del 13 giugno 2008, n. 1814 «Precisazioni in merito alla concessione degli incentivi previsti per il settore della zootecnia dalle leggi regionali 4 settembre 2001, n. 21 e 22 aprile 2002, n. 3, e successive modificazioni e integrazioni»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 160 000 EUR

Högsta stödnivå: 70 % av de stödberättigande utgifterna

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: I enlighet med stödordningen får stöd beviljas fram till och med den 31 december 2013 och under sex månader efter detta

Stödets syfte: Att genom incitament till tester för att avgöra besättningens avkastning eller genetiska kvalitet samt för att organisera och kontrollera avel med djur som förs in i stamböcker eller besättningsregister, ersätta sammanslutningar av kreatursuppfödare för kostnaderna för kontroller av djur som förs in i stamböckerna för lokala nötkreatursraser och genomföra avelsplanen.

Stödet medför inte direkta penningbetalningar till producenter.

Stödberättigande kostnader är kostnader för tester som utförs av eller på uppdrag av tredje part för att avgöra den genetiska kvaliteten hos avelsdjur eller besättningens avkastning, med undantag för kontroller som utförs av besättningens ägare.

Hänvisning till gemenskapens lagstiftning: artikel 16.1 b och 16.3 samt artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006.

Observera att artikel 2.1 a i lag nr 21/2001 innehåller en uttrycklig hänvisning till de ovan nämnda artiklarna och därmed till alla villkor som tidigare föreskrivits och fastställs i dessa

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Autonoma Valle d'Aosta

Assessorato Agricoltura e Risorse naturali — Dipartimento Agricoltura — Direzione investimenti aziendali e sviluppo zootecnico

Loc. Grande Charrière, 66

I-11020 Saint-Christophe (Aosta)

Webbplats: http://www.regione.vda.it/gestione/sezioni_web/allegato.asp?pk_allegato=1348

Emanuele DUPONT

Il Coordinatore del Dipartimento Agricoltura

XA-nummer: XA 244/08

Medlemsstat: Italien

Region: Regione Autonoma Valle d'Aosta

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Incentivi per l'introduzione a livello di azienda di metodi e tecniche innovative in materia di riproduzione animale

Rättslig grund: Legge regionale 4 settembre 2001, n. 21 «Disposizioni in materia di allevamento zootecnico e relativi prodotti» e successive modificazioni e integrazioni [in particolare, l'articolo 2 comma 1 lett. f) e comma 1 bis, l'art. 3 e l'art. 6 comma 1 lett. c)] e deliberazione della Giunta regionale del 13 giugno 2008, n. 1814 «Precisazioni in merito alla concessione degli incentivi previsti per il settore della zootecnia dalle leggi regionali 4 settembre 2001, n. 21 e 22 aprile 2002, n. 3, e successive modificazioni e integrazioni»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 120 000 EUR

Högsta stödnivå: 40 % av de stödberättigande utgifterna

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Stöd kan beviljas fram till och med den 31 december 2011

Stödets syfte: Syftet med stödordningen är att genom incitament för att på företagsnivå införa nyskapande avelsteknik eller avelsmetoder på jordbruksföretagen – undantaget införandet eller utförandet av artificiell insemination – uppnå följande mål: att identifiera den gen som styr köttets mörhetsgrad, att fastställa spermans kvalitet och kvantitet, att planera parningen i syfte att uppnå målen för utvalda program samt att kontrollera och övervaka inavel. Stödet kommer inte att medföra direkta penningbetalningar till producenter och kommer att beviljas fram till och med den 31 december 2011.

Kostnaderna för program för planerad parning och spermaanalyser samt program för att kontrollera inavel kommer att vara stödberättigande.

Hänvisning till gemenskapens lagstiftning: artikel 16.1 c och 16.3 i förordning (EG) nr 1857/2006.

Observera att artikel 2.1 a i lag nr 21/2001 innehåller en uttrycklig hänvisning till den ovan nämnda artikeln och därmed till alla villkor som tidigare föreskrivits och fastställs i den

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Autonoma Valle d'Aosta

Assessorato Agricoltura e Risorse naturali — Dipartimento Agricoltura — Direzione investimenti aziendali e sviluppo zootecnico

Loc. Grande Charrière, 66

I-11020 Saint-Christophe (Aosta)

Webbplats: http://www.regione.vda.it/gestione/sezioni_web/allegato.asp?pk_allegato=1348

Emanuele DUPONT

Il Coordinatore del Dipartimento Agricoltura

XA-nummer: XA 249/08

Medlemsstat: Italien

Region: Sardegna

Namnet på stödordningen: Legge regionale 11 marzo 1998, n. 8, articolo 23 (aiuti per i danni alla produzione agricola).

Aiuti a favore delle aziende colpite da tubercolosi bovina nel periodo 1 gennaio 2007-31 dicembre 2008. Spesa Assessorato Igiene, Sanità e dell'Assistenza Sociale 300 000 EUR Spesa Assessorato Agricoltura e Riforma Agro-Pastorale 440 000 EUR

Rättslig grund: L.R. 11 marzo 1998, n. 8, articolo 23.

Deliberazione della Giunta regionale n. 13/26 del 4 marzo 2008 recante «Aiuti a favore delle aziende colpite da tubercolosi bovina nel periodo 1 gennaio 2007-31 dicembre 2008 (L.R. 11 marzo 1998, n. 8, articolo 23) Spesa Assessorato Igiene, Sanità e dell'Assistenza Sociale 300 000 EUR. Spesa Assessorato Agricoltura e Riforma Agro-Pastorale 440 000 EUR».

Deliberazione della Giunta regionale n. 34/19 del 19 giugno 2008

Modifica della deliberazione della Giunta regionale n. 13/26 del 4 marzo 2008 — recante «Aiuti a favore delle aziende colpite da tubercolosi bovina nel periodo 1 gennaio 2007-31 dicembre 2008 (L.R. 11 marzo 1998, n. 8, art. 23). Direttive di attuazione».

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Det totala finansiella anslaget för stödet, som beviljas för förluster som inträffade 2007 och 2008, uppgår till 740 000 EUR

Högsta stödnivå:

Stöd för slaktade nötkreatur:

—	100 % av det belopp som beräknats i enlighet med förfarandet i punkt 2 i de genomförandebestämmelser som fastställs i bilaga A till regionalt beslut nr 34/19 av den 19 juni 2008.

Stöd för inkomstförluster:

—	100 % av det belopp som beräknats i enlighet med förfarandet i punkt 2 i de genomförandebestämmelser som fastställs i bilaga B till regionalt beslut nr 34/19 av den 19 juni 2008

Datum för genomförande: Båda stödordningarna är tillämpliga på förluster som uppstått för jordbruksföretag sedan den 1 januari 2007

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Fram till och med den 31 december 2008

Stödets syfte: Stöd för slaktade djur beviljas i enlighet med artikel 10.2 a i i förordningen och syftar till att ge nötkreatursuppfödare i regionen, som mellan 2007–2008 tvingats slakta djur infekterade med tuberkulos, ytterligare kompensation för att överbrygga skillnaden mellan det belopp som fastställs i ministerdekretet av den 10 oktober 2006 och det marknadsvärde som anges i de bulletiner som ges ut varannan vecka av ISMEA (Institutet för studier, forskning- och information på jordbruksmarknaden), minskat med eventuella belopp som erhållits från försäljning av köttet där detta är tillämpligt.

Stödbeloppet kommer att minskas med eventuella belopp som jordbrukare erhållit genom frivilliga eller subventionerade försäkringssystem.

Stöd för inkomstförluster beviljas i enlighet med artikel 10.2 a ii i förordningen och syftar till att kompensera nötkreatursuppfödare i regionen, vars gårdar drabbats av utbrott av bovin tuberkulos, för förluster som uppstått till följd av tillämpningen av följande restriktiva åtgärder som hälsomyndigheterna infört inom ramen för programmet att utrota bovin tuberkulos, under perioden 1 januari 2007–31 december 2008:

avelsförbud (lägre födelsetal för gödkalvar = minskad köttproduktion = inkomstförlust),

förbud att förnya besättningen (detta leder till svårigheter att återuppbygga besättningen efter tvångsslakt vilket leder till ett lägre födelsetal för gödkalvar = minskad köttproduktion = inkomstförlust).

Stödbeloppet kommer att minskas med eventuella belopp som jordbrukare erhållit genom frivilliga eller subventionerade försäkringssystem

Berörd(a) sektor(er): Animalieproduktion: nötkreatur

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Autonoma della Sardegna

Assessorato igiene e sanità e dell'Assistenza sociale

Via Roma 223

I-09123 Cagliari (concede l'aiuto per i capi abbattuti)

Assessorato dell'agricoltura e riforma agro-pastorale

Via Pessagno 4

I-09125 Cagliari (concede l'aiuto per la perdita di reddito)

Webbplats: Texten till ”Deliberazione n. 13/26 del 4 marzo 2008”, återfinns på

http://www.regione.sardegna.it/documenti/1_73_20080306104215.pdf

För bilaga A:

http://www.regione.sardegna.it/documenti/1_73_20080306104235.pdf

För bilaga B:

http://www.regione.sardegna.it/documenti/1_73_20080306104251.pdf

Texten till ”Deliberazione n. 34/19 del 19 giugno 2008”, återfinns på

http://www.regione.sardegna.it/documenti/1_72_20080619175155.pdf

För bilaga A (DGR 34/19)

http://www.regione.sardegna.it/documenti/1_72_20080624122917.pdf

För bilaga B:

http://www.regione.sardegna.it/documenti/1_72_20080624123014.pdf

Stefania MANCA

Direttore ad interim

Servizio sostegno delle imprese agricole e sviluppo delle competenze

Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (EPSO)

23.10.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 268/16

Infordran av intresseanmälan för deltagande i de vetenskapliga panelerna vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Parma, Italien)

(2008/C 268/07)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) är hörnstenen i Europeiska unionens verksamhet när det gäller riskbedömningar avseende livsmedel och livsmedelssäkerhet. I nära samarbete med de nationella myndigheterna och i öppet samråd med sina intressenter tillhandahåller EFSA oberoende vetenskaplig rådgivning och tydlig kommunikation om befintliga och nya risker.

Myndigheten har upprättat ett urvalsförfarande för att utarbeta en reservförteckning över:

VETENSKAPLIGA EXPERTER SOM KAN KOMMA I FRÅGA FÖR DELTAGANDE I EFSA:s VETENSKAPLIGA PANELER och VETENSKAPLIGA KOMMITTÉ

—	Panelen för djurs hälsa och välbefinnande (AHAW),

—	Panelen för biologiska faror (BIOHAZ),

—	Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM),

—	Panelen för tillsatser och produkter eller ämnen som används i foder (FEEDAP),

—	Panelen för genetiskt modifierade organismer (GMO),

—	Panelen för dietprodukter, nutrition och allergier (NDA),

—	Panelen för växtskydd (PLH),

—	Panelen för växtskyddsmedel och restsubstanser av dem (PPR),

—	Vetenskapliga kommittén (SC).

Ref.: EFSA/E/2008/002

Denna infordran riktas till forskare som vill delta i den vetenskapliga panelen för djurs hälsa och välbefinnande (AHAW), biologiska faror (BIOHAZ), främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM), tillsatser och produkter eller ämnen som används i foder (FEEDAP), genetiskt modifierade organismer (GMO), dietprodukter, nutrition och allergier (NDA), växtskydd (PLH), växtskyddsmedel och restsubstanser av dem (PPR) och som vill delta i den vetenskapliga kommittén vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, i syfte att hitta EU:s bästa forskare för denna uppgift.

EUROPEISKA MYNDIGHETEN FÖR LIVSMEDELSSÄKERHET

EFSA är hörnstenen i EU:s riskbedömningssystem för livsmedels- och fodersäkerhet. Myndighetens vetenskapliga rådgivning om befintliga och nya risker stöder de riskansvarigas strategier och beslut i EU:s institutioner och i EU-medlemsstaterna. Myndighetens viktigaste åtagande är att tillhandahålla öppen och oberoende vetenskaplig rådgivning och tydlig kommunikation grundad på de senaste vetenskapliga metoderna och uppgifterna.

EFSA samlar EU:s främsta experter på riskbedömning på området för livsmedels- och fodersäkerhet, som arbetar på ett oberoende sätt för en självständig, självstyrande organisation för att förse EU-institutionerna och EU:s medlemsstater med vetenskaplig rådgivning av högsta kvalitet.

Myndigheten arbetar med vetenskapens viktigaste normer för ögonen, dvs. öppenhet, oberoende och tillgänglighet. Genom ett oberoende, öppet arbetssätt tillhandahåller EFSA den bästa möjliga vetenskapliga rådgivningen och bidrar därför till att stärka det europeiska systemet för livsmedels- och fodersäkerhet.

EFSA:s vetenskapliga panelers och vetenskapliga kommittés funktion

De vetenskapliga panelerna ansvarar för att avge myndighetens vetenskapliga yttranden och vid behov ge annan rådgivning, var och en inom sitt eget kompetensområde.

De vetenskapliga panelerna består vanligtvis av 21 oberoende vetenskapliga experter.

Ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna utnämns för en mandatperiod av tre år som kan förnyas två gånger och de förväntas delta i och aktivt bidra till samtliga möten för panelen där man antar yttranden, vetenskapliga rapporter eller vägledande dokument. Den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna har uppskattningsvis mellan sex och tio möten om året (beroende på arbetsbördan), som i regel äger rum under två dagar i Parma (Italien). Panelernas ledamöter förväntas även vid behov delta i arbetsgrupper. Det språk som används vid mötena, liksom i de flesta dokument, är engelska. Sökandena bör beakta att mötena i allmänhet innefattar förberedelsearbete.

Ordförandena i respektive vetenskaplig panel är också ledamöter i EFSA:s vetenskapliga kommitté tillsammans med 6 andra vetenskapliga experter.

Ledamöterna i de vetenskapliga panelerna har rätt till en ersättning som fastställs av EFSA:s styrelse för varje heldagsmöte (för 2008 fastställs detta belopp till 300 EUR). Kostnader för resor och uppehälle kommer därtill att ersättas i enlighet med de nivåer som fastställts i EFSA:s riktlinjer för ersättning för expertmöten.

Panelen för djurs hälsa och välbefinnande (AHAW)

AHAW-panelen tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om alla aspekter av djursjukdomar och djurs välbefinnande. Dess arbete rör främst livsmedelsproducerande djur, däribland fisk.

Dess riskbedömningsmetod bygger på granskning av vetenskapliga uppgifter och data för att utvärdera riskerna till följd av en viss fara. Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en vetenskapligt grundad underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut.

Se AHAW:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för biologiska faror (BIOHAZ)

Panelen för biologiska faror (BIOHAZ) tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om biologiska faror med avseende på livsmedelssäkerhet och livsmedelsburna sjukdomar. Detta täcker:

—	livsmedelsburna zoonoser (djursjukdomar som kan överföras till människa),

—	överförbara spongiforma encefalopatier (bovin spongiform encefalopati – BSE/transmissibel spongiform encefalopati – TSE),

—	livsmedelsmikrobiologi,

—	livsmedelshygien och avfallshanteringsfrågor i samband därmed.

Panelen är en av EFSA:s viktigaste drivkrafter för arbete om BSE och TSE.

Den utför riskbedömningar för att förse de riskansvariga med vetenskapliga yttranden och vetenskaplig rådgivning. Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en sund underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut.

Se BIOHAZ:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM)

CONTAM-panelen tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om främmande ämnen i livsmedelskedjan och oönskade ämnen som till exempel naturliga toxiska ämnen, mykotoxiner och restmängder av otillåtna ämnen som inte omfattas av någon annan panel.

Se CONTAM:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för tillsatser och produkter eller ämnen som används i foder (FEEDAP)

FEEDAP-panelen tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om säkerheten och/eller effekterna av tillsatser och produkter eller ämnen i djurfoder. Panelen utvärderar deras säkerhet och/eller effekt för målarten, användaren, konsumenterna av produkter av animaliskt ursprung och miljön. Den granskar effekten av biologiska och kemiska produkter/ämnen avsedda för avsiktlig användning i djurfoder.

Panelen utför mycket av sitt arbete med avseende på ämnen som måste utvärderas av EFSA innan de kan tillåtas för användning i EU.

Se FEEDAP:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för genetiskt modifierade organismer (GMO)

GMO-panelen tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om säkerheten för

—	genetiskt modifierade organismer såsom växter, djur och mikroorganismer,

—	genetiskt modifierade livsmedel och foder.

Panelen utför riskbedömningar för att förse de riskansvariga med vetenskapliga yttranden och vetenskaplig rådgivning. Dess riskbedömningsarbete bygger på granskning av vetenskapliga uppgifter och data för att utvärdera säkerheten av en viss genetiskt modifierad organism. Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en sund underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut. Panelen utför mycket av sitt arbete i samband med bedömningen av ansökningar, eftersom alla genetiskt modifierade livsmedels- och foderprodukter måste utvärderas av EFSA innan de kan tillåtas i EU.

Se GMO:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för dietprodukter, nutrition och allergier (NDA)

NDA-panelen har hand om frågor som rör dietprodukter (livsmedel som ska uppfylla särskilda näringsbehov hos särskilda delar av befolkningen), näringsfrågor och livsmedelsallergi. Den ger också rådgivning om närliggande ämnen såsom nya livsmedel (livsmedel eller ingredienser som inte har använts i EU i någon större utsträckning före den 15 maj 1997).

Panelens arbete bygger på granskning av vetenskapliga uppgifter och data för att utvärdera risker inom t.ex. livsmedelsallergier och nya livsmedel och att tillhandahålla vetenskaplig rådgivning om näringsfrågor och näringsvärdet i livsmedel, livsmedelsingredienser och -produkter. Panelen ska dessutom bedöma om några påståenden om hälsofördelar eller näringsvärde i livsmedel är vetenskapligt tillförlitliga och motiverade och arbeta med referensintag i befolkningen. Panelen förser de riskansvariga med vetenskapliga yttranden och vetenskaplig rådgivning. Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en sund underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut. För mer information om EFSA:s funktion vad gäller närings- och hälsopåståenden, se ”Nutrition and Health Claims in Focus” och/eller se NDA:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för växtskydd (PLH)

PLH-panelen tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om risken av växtskadegörare som kan skada växter, växtprodukter eller den biologiska mångfalden i EU. Panelen granskar och bedömer dessa risker med hänsyn till skyddet och säkerheten i livsmedelskedjan.

Dess riskbedömningsarbete bygger på granskning av vetenskapliga uppgifter och data för att utvärdera de risker som en viss fråga utgör. Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en sund underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut.

Se PLH:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Panelen för växtskyddsmedel och restsubstanser av dem (PPR)

Panelen för växtskyddsmedel och restsubstanser av dem (PPR-panelen) tillhandahåller oberoende vetenskaplig rådgivning om riskbedömningen av växtskyddsmedel (så kallade bekämpningsmedel) och restmängder av dem, samtidigt som de granskar riskerna för användaren/arbetstagaren, konsumenten och miljön.

Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en sund underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut.

Panelen samarbetar med Fackgranskningen för riskbedömning av bekämpningsmedel (PRAPeR) som ansvarar för EU:s fackgranskning av verksamma ämnen som används i nya eller befintliga växtskyddsmedel. PPR-panelen ombeds yttra sig om alla frågor som inte kan lösas inom detta förfarande eller när ytterligare vetenskaplig rådgivning krävs, oftast inom området toxikologi, ekotoxikologi och bekämpningsmedlens och restmängdernas spridning och uppträdande. En annan verksamhet är att uppdatera de befintliga europeiska vägledande dokumenten inom riskbedömning av växtskyddsmedel och ta fram sådana inom nya vetenskapsområden.

Se avsnittet ”In Focus” för bekämpningsmedel för mer information om EFSA:s arbete vad gäller bekämpningsmedel.

Se PPR:s avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

Vetenskapliga kommittén

Den vetenskapliga kommittén består av ordförandena i respektive vetenskaplig panel och sex andra vetenskapliga experter.

EFSA:s vetenskapliga kommitté har till uppgift att stödja EFSA:s arbete med vetenskapliga frågor av horisontell art och förse EFSA:s verkställande direktör med strategisk rådgivning. Den har också hand om allmän samordning för att tillse att de vetenskapliga yttranden som tas fram av de vetenskapliga panelerna överensstämmer. Den vetenskapliga kommittén är inriktad på att utveckla samordnade riskbedömningsmetoder inom områden där EU-övergripande metoder ännu inte definierats.

Den vetenskapliga kommittén förser de riskansvariga med vetenskapliga yttranden och vetenskaplig rådgivning för att ge EU:s politik och lagstiftning en sund underbyggnad och hjälpa de riskansvariga att fatta beslut.

Se den vetenskapliga kommitténs avsnitt för huvudteman på EFSA:s webbplats för närmare uppgifter.

För mer information om valet av ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och panelerna, se ”Decision concerning the establishment and operations of the Scientific Committee and Panels”.

http://www.efsa.eu.int/EFSA/DocumentSet/mb_32ndmeet_annex_a_en_4_1,2.pdf?ssbinary=true

För mer information om vetenskapliga paneler:

www.efsa.europa.eu/EFSA/efsa_locale-1178620753812_ScientificPanels.htm

Urvalsförfarande

De sökande uppmanas att i ansökningsblanketten ange sina preferenser när det gäller de vetenskapliga panelerna och/eller den vetenskapliga kommittén.

Kraven

Kvalifikationer och erfarenhet

A. Behörighetskriterier

Universitetsexamen inom områdena toxikologi, ekotoxikologi, miljövetenskap, kemi, biokemi, livsmedelsteknik, farmakologi, veterinärmedicin, humanmedicin, farmaci, biologi, naturvetenskap, agronomi/jordbrukslära, livsmedelsmikrobiologi, epidemiologi, yrkesmedicin, folkhälsa eller inom områden som rör folkhälsa, på doktorandnivå.

ii)	Minst tio års yrkeserfarenhet i linje med panelernas ansvarsområde på en nivå som de ovannämnda kvalifikationerna ger tillträde till.

iii)	Goda kunskaper i engelska.

iv)

De sökande måste fylla i den intresseförklaring som bifogas ansökan på ett utförligt, exakt och fullständigt sätt. Observera att om denna del av ansökan inte fylls i på ett fullständigt sätt kommer ansökan att avvisas.

För mer information om intresseförklaringar:

http://www.efsa.europa.eu/cs/BlobServer/General/doi_guidance_allannexes.pdf?ssbinary=true

v)	De sökande måste vara medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Efta-länderna eller EU:s anslutningsländer. Experter från länder utanför Europa får också söka men kan endast komma i fråga om den nödvändiga sakkunskapen inte går att finna bland europeiska experter.

B. Urvalskriterier

—	erfarenhet av att genomföra vetenskapliga riskbedömningar och/eller ge vetenskapliga råd inom områden som rör livsmedels- och fodersäkerhet i allmänhet och i synnerhet inom kompetens- och expertisområdena för den prioriterade vetenskapliga kommittén eller vetenskapliga panelen,

—	dokumenterad vetenskaplig kompetens inom ett område, eller helst flera områden med anknytning till den prioriterade vetenskapliga kommitténs eller vetenskapliga panelens ansvarsområden,

—	erfarenhet av granskning av kollegers vetenskapliga arbeten, helst inom den prioriterade vetenskapliga kommitténs eller vetenskapliga panelens ansvarsområden,

—	förmåga att handskas med komplicerad information och komplicerade ärenden, ofta från flera olika vetenskapsgrenar och källor och att sammanställa utkast till vetenskapliga yttranden och rapporter,

—	yrkeserfarenhet från en tvärvetenskaplig miljö, helst från ett internationellt sammanhang,

—	erfarenhet av projektledning på det vetenskapliga området,

—	dokumenterad kommunikationsförmåga, baserad på undervisningserfarenhet, offentliga förevisningar, aktivt deltagande i möten, publikationer.

Ansökningar som uppfyller behörighetskraven kommer att behandlas i en jämförande utvärdering som genomförs av EFSA på grundval av de urvalskriterier som anges ovan. EFSA förbehåller sig rätten att samråda med tredje part om de sökandes yrkeserfarenhet när det gäller deras ansökan.

De vetenskapliga panelernas och den vetenskapliga kommitténs ledamöter utses av styrelsen på förslag av den verkställande direktören.

Förutom den vetenskapliga kommittén kan de sökande ange vilka två vetenskapliga paneler de prioriterar, men kan endast antas till en av dem. Sökandena kan efter medgivande tilldelas uppdrag i en vetenskaplig panel även om denna inte uppgetts i ansökan. Sökanden som uppfyller kraven för ledamöter men som inte antas kan erbjudas att stå kvar på en reservförteckning om lediga tjänster uppstår eller kan erbjudas att delta i en vetenskaplig panels eller vetenskaplig kommittés verksamhet som ad hoc-expert.

Alla experter som förts upp på slutlistan kommer att kontaktas och uppmanas att föra in sina uppgifter i EFSA:s databas över experter.

För mer information om EFSA:s databas över experter:

http://www.efsa.europa.eu/EFSA/AboutEfsa/WhoWeAre/efsa_locale-1178620753812_1178712806106.htm

Oberoende samt åtagande- och intresseförklaring

Ledamöterna i de vetenskapliga panelerna utnämns i egenskap av privatpersoner. De sökande uppmanas att avge en försäkran om att agera oberoende och utan påverkan utifrån samt en försäkran angående eventuella intressekonflikter som kan göra dem jäviga.

Lika möjligheter

EFSA lägger stor vikt vid att tillämpa likabehandlingsprincipen i sina förfaranden.

Inlämning av ansökningar

De sökande uppmanas att lämna in sin ansökan tillsammans med intresseförklaringen elektroniskt via EFSA:s webbplats: www.efsa.europa.eu

Ansökningar som skickas med e-post kommer inte att beaktas.

De sökande uppmanas vänligen att fylla i sin ansökningsblankett på engelska för att därmed underlätta urvalsförfarandet.

Alla sökande till denna infordran av intresseanmälan kommer att informeras per post om resultatet av urvalsförfarandet.

De personuppgifter som EFSA begär från de sökande kommer att behandlas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Syftet med behandlingen av de personuppgifter som de sökande lämnar in är att kunna hantera ansökningarna i samband med ett möjligt första urval och urval vid EFSA.

Sista dagen att skicka ansökningar

Ansökningarna måste vara inlämnade senast den 7 januari 2009 kl. 00.00 (lokal tid, GMT + 1). För de ansökningar som skickats rekommenderat gäller poststämpelns datum.

Observera att systemet, på grund av det oerhört stora antal ansökningar vi tar emot, i anslutning till tidsgränsen för inlämning av ansökningar kan få problem med att behandla de stora mängderna uppgifter. Vi råder därför sökandena att skicka in sina ansökningar i god tid före sista datum.

Anm.:

I händelse av motsägelser eller skiljaktigheter mellan den engelska texten och någon av de andra språkversionerna av detta offentliggörande ska den engelska texten gälla.

23.10.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 268/23

STATLIGT STÖD – TYSKLAND

Statligt stöd C 28/08 (f.d. N 345/06) – Bonus för små och medelstora företag för en investering som genomförs av M.A.L. Magdeburger Artolith GmbH

Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 268/08)

Genom den skrivelse, daterad den 17 juni 2008, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter på det stöd avseende vilket kommissionen inleder förfarandet. Synpunkterna ska sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

Kontor: SPA3 6/5

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 29 61 242

Synpunkterna kommer att meddelas Tyskland. Den berörda part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

PROJEKTET

Genom en skrivelse av den 2 juni 2006 underrättade Tyskland kommissionen om sin avsikt att bevilja en bonus på 15 % avsedd för små och medelstora företag utöver det regionalstöd som på grundval av befintliga regionalstödsordningar getts företaget Magdeburger Artolith GmbH (nedan kallat M.A.L.) för byggande av en anläggning för produktion av syntetiska hartsbundna stenblock.

M.A.L. är beläget i Magdeburg, ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. Initiativet till M.A.L. togs 2005 av en grupp personer, den så kallade ”Initiatorengruppe Artolith”. Ensam aktieägare och chef för M.A.L. är Andreas Gratz. För att kunna tillverka stenblocken köpte M.A.L. nödvändig utrustning, teknik och know-how av Breton SpA till ett pris av 36 800 000 EUR.

För att finansiera projektet som kostar 49 800 000 EUR använder M.A.L. egna medel (7 000 000 EUR i form av mezzaninkapital som Breton SpA skjutit till) och ett banklån (22 708 800 EUR) utöver det stöd som ansökts (20 177 593 EUR).

Bedömning av om stödmottagaren är ett litet eller medelstort företag

Eftersom tröskelvärdena i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 (nedan kallad förordningen om små och medelstora företag) (1) överskrids har Tyskland anmält bonusen för små och medelstora företag innan den genomförs och därmed fullgjort anmälningsplikten. I enlighet med tidigare beslut begränsar kommissionen i den här typen av ärenden sin bedömning till huruvida mottagaren kan klassificeras som ett litet eller medelstort företag och därigenom är berättigad till den bonus på 15 % för små och medelstora företag som ingår i det planerade stödbeloppet.

Enligt artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2) (nedan kallad rekommendationen om små och medelstora företag) definieras små och medelstora företag som företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner EUR eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner EUR. För att kunna bedöma om dessa tröskelvärden iakttas måste kommissionen först avgöra vilka uppgifter som ska beaktas. Detta är beroende av om M.A.L. är ett ”fristående företag”, ett ”partnerföretag” eller ett ”anknutet företag” i den mening som avses i artikel 3 i bilagan till rekommendationen om små och medelstora företag.

Kommissionen betvivlar att M.A.L. är ett fristående företag med tanke på den starka avtalsmässiga relationen mellan M.A.L. och Breton SpA, som kan leda till att M.A.L. och Breton SpA blir partnerföretag eller anknutna företag. Innan Breton SpA undertecknade avtalet om leverans av de maskiner och den know-how som behövs för stentillverkningen investerade företaget 7 000 000 EUR i M.A.L i form av ett kapitaltillskott. Breton SpA:s kapitaltillskott klassificeras som ”vinstandelskapital” (på originalspråket: Genussrechtskapital) i avtalet mellan M.A.L. och Breton SpA. I 2005 års balansräkning för M.A.L. fördes detta tillskott upp som eget kapital. Kommissionen noterar att frågan om huruvida särskilda typer av mezzaninkapital utgör eget kapital eller skuld behandlas på ett extremt heterogent sätt av de olika medlemsstaterna. Utifrån den information som finns tillgänglig i det här skedet av undersökningen betvivlar kommissionen dock att Genussrechtskapital-avtalet mellan M.A.L. och Breton SpA är ett renodlat låneavtal och att inga partnerskap eller förbindelser skapas mellan de båda företagen. Dessa tvivel grundar sig för det första på de särskilda klausulerna i Genussrechtskapital-avtalet: dvs. vinstandelsrättigheterna ges för en obegränsad period och underställs till och med M.A.L.:s registrerade kapital i händelse av ett negativt totalsaldo. För det andra anges det i 2005 års balansräkning att Breton SpA:s andel utgör mer än 25 % av M.A.L.:s egna kapital. För det tredje anges det i leveransavtalet att M.A.L. ska hänvisa till Bretons varumärken och teknik i sin reklam och marknadsföringsstrategi och på sin webbplats. Ytterligare en koppling mellan de båda företagen kunde således fastställas på grund av Bretons intresse av att ha sin teknik och sina produkter på den tyska marknaden. Slutligen har Breton SpA accepterat att ställa ytterligare kapital till förfogande för M.A.L. om det skulle bli nödvändigt. De tyska myndigheterna begärde detta när de beviljade garantin för det banklån som beviljades M.A.L.

Under det preliminära granskningsförfarandet sålde Breton sitt Genussrechtskapital i M.A.L. till ett schweiziskt företag som enligt Tysklands uppfattning uppfyller villkoren för en institutionell investerare i enlighet med artikel 3.2 c i bilagan till rekommendationen om små och medelstora företag. Breton SpA och M.A.L. kunde således inte längre vara partnerföretag. Utifrån den information som fanns tillgänglig kunde kommissionen dock inte dra slutsatsen att det schweiziska företaget är en sann institutionell investerare i den mening som avses i rekommendationen om små och medelstora företag och inte agerar som förvaltare för Breton SpA.

Om M.A.L. är partner eller knutet till Breton SpA bör kommissionen vid beräkning av tröskelvärdena för små och medelstora företag enligt artikel 6 i bilagan till rekommendationen om små och medelstora företag också ta hänsyn till antal anställda och omsättning/balansräkning för Breton SpA och för den grupp Breton SpA ingår i. Mot bakgrund av detta scenario förefaller tröskelvärdena i rekommendationen om små och medelstora företag överskridas avsevärt.

Utifrån den information som finns tillgänglig hyser kommissionen tvivel om huruvida M.A.L. kan klassificeras som ett litet eller medelstort företag och betvivlar därför att den anmälda bonusen på 15 % kan anses vara förenlig med den gemensamma marknaden.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”Die Kommission teilt Deutschland mit, dass sie nach Prüfung der Angaben Ihrer Behörden zu der oben genannten Beihilfemaßnahme entschieden hat, das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einzuleiten.

1. VERFAHREN

(1)	Mit Schreiben vom 2. Juni 2006 (A/34350) meldeten die deutschen Behörden der Kommission ihre Absicht, der Magdeburger Artolith GmbH — zusätzlich zu Regionalbeihilfen im Rahmen bestehender Regionalbeihilferegelungen — einen KMU-Aufschlag in Höhe von 15 % zu gewähren.

(2)

Mit Schreiben vom 10. Juli 2006 (D/55735), 29. August 2006 (D/57401) und 7. Dezember 2006 (D/60188) forderte die Kommission ergänzende Angaben an. Die deutschen Behörden antworteten mit Schreiben vom 31. Juli 2006 (A/36153 und A/36143), 6. Oktober 2006 (A/37870), 26. Januar 2007 (A/30855) und 23. Februar 2007 (A/31733).

(3)	Mit Schreiben vom 29. März 2007 (A/32777) ersuchten die deutschen Behörden die Kommission, die Würdigung der Beihilfe auszusetzen. Die Kommission gab dem Ersuchen mit Schreiben vom 2. April 2007 (D/51508) statt.

(4)

Mit Schreiben vom 31. August 2007 (A/37113) übermittelten die deutschen Behörden weitere Informationen und ersuchten die Kommission, die Würdigung der gemeldeten Maßnahme wieder aufzunehmen. Da die vorgelegten Informationen für die Würdigung nicht ausreichten, verlangte die Kommission mit Schreiben vom 15. Oktober 2007 (D/54091) weitere Angaben, die die deutschen Behörden mit Schreiben vom 13. November 2007 (A/39237) übermittelten. Am 6. Dezember 2007 fand ein Treffen zwischen den Kommissionsdienststellen und den deutschen Behörden statt; dem folgte ein Auskunftsersuchen der Kommission mit Datum vom 3. Januar 2008 (D/50006), das die deutschen Behörden mit Schreiben vom 6. März 2008 (A/4496) dahin gehend beantworteten, dass weitere Unterlagen vorgelegt werden würden, sobald sie verfügbar seien. Die Kommission teilte den deutschen Behörden mit Schreiben vom 14. März 2008 (D/51140) mit, dass die Zweimonatsfrist, die der Kommission für ihre Entscheidung zur Verfügung steht, erst zu laufen beginnt, wenn diese fehlenden Angaben bei der Kommission eingegangen sind. Mit Schreiben vom 7. Mai 2008 (D/51842) verlangte die Kommission weitere Informationen, die Deutschland am 19. Mai 2008 (A/9174) übermittelte.

(5)

Deutschland meldet die Maßnahme gemäß der Verpflichtung nach Randnummer 3.13 der Entscheidung der Kommission über die Beihilferegelung Gemeinschaftsaufgabe ‚Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (nachstehend ‚GA-Regelung‘) an (3). Danach müssen Einzelbeihilfen angemeldet werden, wenn die Kriterien in Artikel 6 der Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (im Folgenden ‚KMU-Verordnung‘) (4) erfüllt sind. Gemäß diesem Artikel sind Einzelbeihilfen für Unternehmen in einem Fördergebiet anzumelden, wenn sich die förderfähigen Gesamtkosten auf mindestens 25 000 000 EUR belaufen und die Nettobeihilfeintensität mindestens 50 % der in der Fördergebietskarte für das betreffende Gebiet ausgewiesenen Nettobeihilfeobergrenze beträgt oder wenn sich das Gesamtvolumen einer Beihilfe auf mindestens 15 000 000 EUR brutto beläuft.

2. BESCHREIBUNG DER BEIHILFE

2.1. Beihilfeempfänger

(6)

Beihilfeempfänger ist die Magdeburger Artolith GmbH (nachstehend ‚M.A.L.‘). Das Unternehmen liegt in einem Fördergebiet nach Artikel 87 Absatz 3 Buchstabe a des EG-Vertrags. M.A.L. wurde 2005 von einer Gruppe natürlicher Personen, der sog. ‚Initiatorengruppe Artolith‘, initiiert und wird kunstharzgebundene Steinplatten herstellen. Einziger Gesellschafter und Geschäftsführer des Unternehmens ist eine natürliche Person, Herr Andreas Gratz.

(7)	Durch eine am 22. Dezember 2005 unterzeichnete Vereinbarung wurde M.A.L. von Breton SpA (nachstehend ‚Breton‘) Genusskapital in Höhe von 7 000 000 EUR zur Verfügung gestellt.

(8)	Am 28. Dezember 2005 unterzeichnete M.A.L. einen Vertra mit Breton über die Lieferung von Maschinen, Ausrüstung und erforderlichem Know-how für die Steinplattenherstellung.

(9)

Ende 2005 hatte M.A.L. vier Mitarbeiter, keinen Umsatz und eine geschätzte Bilanzsumme in Höhe von 37 020 000 EUR. Der ursprünglichen Zuwendungsbescheid vom 15. Dezember 2005 zufolge wurde nach Abschluss des Investitionsvorhabens Ende 2006 von 105 Mitarbeitern ausgegangen Am 6. Juni 2006 genehmigten die deutschen Behörden die Verlängerung des Investitionszeitraums bis Ende 2007.

2.1.1. M.A.L. und die ‚Initiatorengruppe Artolith‘

(10)	Die sog. ‚Initiatorengruppe Artolith‘ hatte ursprünglich die vier Mitglieder […] (5), […], […]und […] (Initiatoren 1-4 im Schaubild weiter unten).

(11)

[…] (Initiator 1) hält 100 % der M.A.L.-Anteile. Die Initiatoren 2 und 3 sind berechtigt, mit je 33 % an einer etwaigen Erhöhung des Kapitals von M.A.L. (Nennwert) teilzunehmen. Den Angaben Deutschlands zufolge sind sie in keiner anderen Weise an M.A.L. beteiligt. Auch haben sie kein Eigenkapital zur Verfügung gestellt. […] (Initiator 4) ist später aus der Initiatorengruppe ausgeschieden und wird sich um den künftigen Vertrieb der M.A.L.-Erzeugnisse in den USA kümmern.

(12)	[…] […]und […] (Initiatoren 1-3) halten je 33 % der Anteile an dem Unternehmen Agrar Biologisches Institut GmbH (nachstehend ‚ABI‘).

(13)

Zum Zeitpunkt der Anmeldung war ABI nicht auf dem Markt aktiv. Das Unternehmen wurde zur Entwicklung und Herstellung von Naturharz aus erneuerbaren Quellen gegründet. Deutschland bestätigte, etwaige zukünftige Geschäfte zwischen ABI und M.A.L. würden nach dem Fremdvergleichsgrundsatz (arms-length principle) abgewickelt.

2.1.2. M.A.L. und Breton

(14)

Bei Breton handelt es sich um ein großes Unternehmen mit Sitz im italienischen Castello di Godego, das im Bereich der Entwicklung und Herstellung von Maschinen, Ausrüstung und immateriellen Anlagewerten für die Verarbeitung von Naturstein sowie in der Herstellung und Verarbeitung von Verbundstein tätig ist.

(15)

Breton selbst gehört dem Unternehmen SIGEP SpA (nachstehend ‚SIGEP‘) an, das in die Kategorie der Großunternehmen fällt. Bei SIGEP handelt es sich um eine Holding aus vier Unternehmen: eines ist Breton selbst, ein anderes die Breton-Niederlassung in den USA ‚Breton USA Customer Services Cooperation‘.

(16)

Deutschland hat dazu folgende Angaben gemacht:

—	es besteht keinerlei Verbindung zwischen der US-Niederlassung von Breton und der oben erwähnten künftigen Vertriebsstruktur von M.A.L. in den USA,

—	kein Mitglied der Initiatorengruppe Artolith steht in irgend einer vertraglichen Verbindung zu Breton, und

—	Breton und ABI stehen nicht in vertraglicher Verbindung zueinander.

(17)

Ein wesentlicher Geschäftsbereich von Breton sind Fabrikanlagen zur Herstellung von Verbundstein. Angaben des Unternehmens zufolge kann seinem technologischen Know-how weltweit kein anderes Unternehmen Konkurrenz machen. Die in Fabrikanlagen von Breton eingesetzten Technologien sind durch internationale Patente und Lizenzen geschützt (6). Breton ist Eigentümer der über Patente und Warenzeichen geschützten Technologie zur Herstellung von harzgebundenen Verbundsteinplatten (compound stone raisin-bounded slabs) (Bretonstone®slabs) und zementgebundenen Platten (cement-bound slabs) (Bretonstonecem®slabs).

(18)	Am 22. Dezember 2005 erklärte sich Breton bereit, M.A.L. 7 000 000 EUR zuzuführen, nachdem die Bank Hypo Alpe-Adria AG die Gewährung eines zur Finanzierung des Investitionsvorhabens von M.A.L. erforderlichen Darlehens in Höhe von 22 708 700 EUR bestätigte.

(19)

Der Genussrechtskapital-Vertrag zwischen M.A.L. und Breton klassifiziert den Beitrag von Breton als Genussrechtskapital, das in der Bilanz 2005 von M.A.L. als Eigenkapital ausgewiesen wird. Das Genussrechtskapital wird auf unbegrenzte Zeit überlassen. Der zugrunde liegende Vertrag kann frühestens zum 31. Dezember 2015 gekündigt werden, wobei eine Kündigungsfrist von zwei Jahren einzuhalten ist.

(20)	Der Vertrag gibt Breton spezifische Informationsrechte, jedoch keine Stimmrechte (7), die eine Einmischung in die Geschäfte von M.A.L. erlauben würden.

(21)	Breton erhält eine ertragsunabhängige Vergütung in Höhe von jährlich 3,5 % der investierten 7 000 000 EUR Genussrechtskapital. Ferner erhält Breton 2,5 % des Ertrags von M.A.L. vor Zinsen und Steuern. Beide Vergütungen setzen für das betreffende Jahr einen Jahresüberschuss voraus.

(22)	Im Falle eines Jahresfehlbetrags trägt Breton die Verluste des Unternehmens durch Verlustbeteiligung mit. Gemäß Vertrag steht das Genussrechtskapital dann selbst hinter dem Stammkapital von M.A.L. zurück (8).

(23)	Breton darf die Genussrechte nur im Einvernehmen mit M.A.L. mit einer Hypothek belasten, verkaufen oder anderweitig übertragen. M.A.L. stimmt jedoch einer Übertragung innerhalb der oben erwähnten SIGEP-Holding unwiderruflich zu.

(24)	Das Genussrechtskapital von Breton steht hinter allen anderen Gläubigern von M.A.L. zurück.

(25)	Die Möglichkeit, die Genussrechte in Anteile an der Gesellschaft umzuwandeln, ist im Vertrag nicht vorgesehen.

(26)

Mit Schreiben vom 31. August 2007 teilte Deutschland der Kommission mit, dass die von M.A.L. an Breton emittierten Genussrechte am 27. Juli 2007 verkauft wurden, und zwar an SFC Swiss Forfaiting Company (nachstehend ‚SFC‘), ein Unternehmen, das nach Auffassung Deutschlands zu den institutionellen Anlegern im Sinne von Artikel 3 des Anhangs zur Empfehlung der Kommission vom 6. Mai 2003 betreffend die Definition der Kleinstunternehmen sowie der kleinen und mittleren Unternehmen (9) (nachstehend ‚KMU-Empfehlung‘) gehört.

(27)	Auf Grundlage der der Kommission zu diesem Zeitpunkt vorliegenden Angaben scheint die beschriebene Struktur sich folgendermaßen darzustellen:

2.2. Investitionsvorhaben und Kosten

(28)	M.A.L. baut in Magdeburg ein neues Werk, in dem kunstharzgebundene Steinplatten hergestellt werden sollen. Das Projekt hat 2005 begonnen und sollte Ende 2006 abgeschlossen sein, die Laufzeit wurde jedoch bis Ende 2007 verlängert.

(29)

Die Gesamtinvestitionskosten für das Vorhaben belaufen sich auf 49 800 000 Mio. EUR. Die nominalen Gesamtkosten schlüsseln sich wie folgt auf:

	Gesamtkosten (EUR)
Grundstück	[…]
Gebäude	[…]
Maschinen/Ausrüstung/Fahrzeuge	[…]
Gesamt	49 800 000

(30)

Am 28. Dezember 2005 unterzeichnete Breton einen Liefervertrag mit M.A.L. im Wert von 36 800 000 EUR über den Verkauf der erforderlichen Ausrüstung für die geplante Produktion, eine einfache (non-exclusive) Lizenz für die Herstellung der genannten Erzeugnisse, die Bereitstellung des erforderlichen Know-hows, Mitarbeiter-Fortbildung für M.A.L. und Dienste im Zusammenhang mit der kalten und heißen Prüfung der künftigen Fabrik.

2.3. Finanzierung

(31)

Das Vorhaben wird aus Eigenmitteln und über ein Bankdarlehen finanziert, ergänzt durch die beantragten Fördermittel:

Quelle	Betrag (EUR) Nennwert
Eigenmittel (‚Genussrechtskapital‘)	7 000 000
(Privates) Bankdarlehen — (76 % besichert durch staatliche Bürgschaften)	22 708 800
Zuschuss im Rahmen der GA-Regelung	9 705 500
Investitionszulage	10 385 800
Gesamt	49 800 000

(32)	Wie von den deutschen Behörden bei Gewährung der Bürgschaft für das von der Hypo Alpe-Adria AG an die M.A.L. gewährte Darlehen verlangt, hat Breton sich bereit erklärt, M.A.L. weitere 1 000 000 EUR zu überlassen, sollte dies im Verlauf des Investitionsvorhabens erforderlich werden.

2.4. Rechtsgrundlage

(33)

Als Rechtsgrundlage für die Regionalbeihilfe und den KMU-Aufschlag wurden angegeben:

—	Gemeinschaftsaufgabe ‚Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (10) (‚GA-Regelung‘),

—	Investitionszulagengesetz im Jahr 2005 (nachstehend: ‚IZ-Regelung‘) (11),

—	Programm für unmittelbare Bürgschaften des Bundes und der Länder in den neuen Bundesländern und Berlin Ost (12).

2.5. Art/Höhe der Beihilfe und Beihilfeintensität

(34)	Zum Zeitpunkt der Anmeldung beabsichtigte Deutschland, M.A.L. im Rahmen der oben genannten Regelungen Beihilfen in einer Gesamthöhe von max. 20 177 593 EUR, d. h. 42,03 % der förderfähigen Kosten von 48 000 000 EUR, zu gewähren (13).

(35)	Die Beihilfen sollen in Form eines unmittelbaren Investitionszuschusses in Höhe von 9 705 500 EUR auf Grundlage der GA-Regelung und in Form einer Investitionszulage in Höhe von max. 10 385 800 EUR im Rahmen der IZ-Regelung gewährt werden.

(36)	Außerdem werden die deutschen Behörden im Rahmen des Programms für unmittelbare Bürgschaften eine Bürgschaft für 76 % eines von der Hypo-Alpe Adria-Bank AG gewährten privaten Bankdarlehens über 22 708 800 EUR übernehmen. Der Beihilfebetrag der Bürgschaft beläuft sich auf 86 293 EUR (14).

(37)

Im Gesamtbeihilfebetrag ist ein KMU-Aufschlag in Höhe von 15 % enthalten, was 7 200 000 EUR entspricht. Mit Schreiben vom 19. Mai 2008 teilte Deutschland der Kommission mit, dass der KMU-Aufschlag auf Grundlage der IZ-Regelung gewährt wird und auf Grundlage der GA-Regelung bereits ein Regionalbeihilfebetrag in Höhe von 7 764 400 EUR ausgezahlt wurde. Vor diesem Hintergrund werde Deutschland die Beihilfeintensität (ohne Aufschläge) für Großunternehmen im Rahmen der IZ-Regelung (12,5 %) auf bis zu 25 % (wie für KMU zulässig) erhöhen, sofern die Kommission den KMU-Aufschlag für M.A.L. genehmigt.

3. BEIHILFERECHTLICHE WÜRDIGUNG

(38)

Gemäß Artikel 6 Absatz 1 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates vom 22. März 1999 (15) enthält die Entscheidung über die Einleitung eines förmlichen Prüfverfahrens eine Zusammenfassung der wesentlichen Sach- und Rechtsfragen, eine vorläufige Würdigung des Beihilfecharakters der geplanten Maßnahme durch die Kommission und Ausführungen über ihre Bedenken hinsichtlich der Vereinbarkeit mit dem Gemeinsamen Markt.

3.1. Anmeldungspflicht

(39)

Da erstens die förderfähigen Gesamtkosten des M.A.L.-Vorhabens 48 000 000 EUR betragen und die Nettobeihilfeintensität 50 % der in dieser Region anwendbaren Beihilfenintensität übersteigt und zweitens die Bruttobeihilfe 15 000 000 EUR beträgt, werden mit dem Vorhaben die Schwellenwerte gemäß Artikel 6 der KMU-Verordnung überschritten, was zur Einzelanmeldungspflicht führt. Deutschland hat den KMU-Aufschlag vor seiner Anwendung angemeldet und ist somit seiner verfahrensrechtlichen Pflicht nachgekommen.

(40)

Gemäß ihrer Entscheidungspraxis (16) beschränkt die Kommission ihre Würdigung in Fällen, in denen lediglich der KMU-Aufschlag angemeldet wurde, auf die Frage, ob der Beihilfeempfänger als KMU eingestuft werden kann und Anspruch auf den KMU-Aufschlag von höchstens 15 % gemäß Artikel 4 Absatz 3 Buchstabe b der KMU-Verordnung hat. Es liegen keine branchenspezifischen Gründe vor, den KMU-Aufschlag nicht zu gewähren.

3.2. Vereinbarkeit/Würdigung der Kriterien für den KMU-Aufschlag

(41)	Nach Auffassung Deutschlands ist M.A.L. Empfänger des KMU-Aufschlags. Deutschland erklärte, bei dem Unternehmen handele es sich um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung.

(42)

In Artikel 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung werden kleine und mittlere Unternehmen definiert als Unternehmen:

—	die weniger als 250 Personen beschäftigen, und

—	einen Jahresumsatz von höchstens 50 Mio. EUR erzielen und/oder deren Jahresbilanzsumme sich auf höchstens 43 Mio. EUR beläuft.

(43)

Um zu ermitteln, ob diese Schwellenwerte eingehalten werden, muss die Kommission zunächst festlegen, welche Daten zugrunde zu legen sind. Dies hängt davon ab, ob es sich bei M.A.L. um ein ‚eigenständiges‘, ein ‚verbundenes‘ oder ein ‚Partnerunternehmen‘ im Sinne von Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung handelt.

3.2.1. Eigenständiges Unternehmen?

(44)

Artikel 87 Absatz 1 des EG-Vertrags stützt sich bei der Definition des Beihilfeempfängers auf den Begriff des Unternehmens. Gemäß Europäischem Gerichtshof (17) muss es sich bei dem ‚Unternehmen‘ nicht unbedingt um eine bestimmte juristische Person handeln, sondern es kann eine wirtschaftliche Gruppe von Gesellschaften sein, die wesentlich stärker ist als ein einzelnes KMU.

(45)

Um zu entscheiden, ob M.A.L. ein eigenständiges Unternehmen ist oder mit einem anderen Unternehmen eine wirtschaftliche Gruppe bildet (‚Partnerunternehmen‘ oder ‚verbundenes‘ Unternehmen), sind verschiedene Faktoren zu prüfen. Gemäß Artikel 3 Absatz 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung handelt es sich um ‚Partnerunternehmen‘, wenn ein Unternehmen (vorgeschaltetes Unternehmen) — allein oder gemeinsam mit einem oder mehreren verbundenen Unternehmen — 25 % oder mehr des Kapitals oder der Stimmrechte des anderen Unternehmens (nachgeschaltetes Unternehmen) hält. Um ‚verbundene Unternehmen‘ handelt es sich gemäß Artikel 3 Absatz 3 Buchstabe c des Anhangs zur KMU-Empfehlung, wenn ein Unternehmen gemäß einem mit dem anderen Unternehmen abgeschlossenen Vertrag oder aufgrund einer Klausel in dessen Satzung berechtigt ist, einen beherrschenden Einfluss auf dieses Unternehmen auszuüben.

(46)	Deutschland hat Angaben zu M.A.L. übermittelt, die der Feststellung dienen, ob ein anderes Unternehmen mit M.A.L. gemeinsam eine wirtschaftliche Gruppe bildet.

(47)	Diesen Informationen zufolge ist Herr Gratz alleiniger Anteilseigner (100 %) von M.A.L.

(48)	Ferner teilte Deutschland der Kommission mit, dass M.A.L. von der sog. ‚Initiatorengruppe Artolith‘ gegründet wurde und an Breton für das von diesem Unternehmen überlassene Genussrechtskapital in Höhe von 7 000 000 EUR Genussrechte emittiert hat.

(49)	Um festzustellen, ob es sich bei M.A.L. um ein eigenständiges Unternehmen handelt, wird die Kommission daher zunächst die Verbindungen zwischen M.A.L. und der ‚Initiatorengruppe Artolith‘ und anschließend die Verbindungen zwischen M.A.L. und Breton prüfen.

3.2.1.1. M.A.L. und die ‚Initiatorengruppe Artolith‘

(50)	Die ‚Initiatorengruppe Artolith‘ bestand ursprünglich aus vier natürlichen Personen (siehe Schaubild unter Randnummer 27 dieser Entscheidung: Initiatoren 1-4).

(51)

Initiator 1 […] hält 100 % der Anteile an M.A.L. Die Initiatoren 2 und 3 haben das Recht, zu je 33 % an einer etwaigen Kapitalerhöhung von M.A.L. teilzunehmen. Wie Deutschland der Kommission mitteilte, halten die Initiatoren 1-3 je 33 % der Anteile an ABI, einem Unternehmen, das zur Entwicklung und Herstellung von Naturharz aus erneuerbaren Quellen gegründet wurde. Zum Zeitpunkt der Anmeldung war ABI nicht auf dem Markt aktiv, so dass sich der Umsatz auf 0 belief und das Unternehmen keine Mitarbeiter hatte. Deutschland bestätigte, etwaige zukünftige Geschäfte zwischen ABI und M.A.L. würden nach dem Fremdvergleichsgrundsatz (arms-length principle) abgewickelt.

(52)	Initiator 4 ist später aus der Initiatorengruppe ausgeschieden und wird sich um den künftigen Vertrieb der M.A.L.-Erzeugnisse in den USA kümmern. Deutschland bestätigte, dass zwischen Initiator 4 und dem Netz von Breton in den USA keine Verbindungen bestehen.

(53)

Selbst wenn Initiator 1 […], einziger Gesellschafter von M.A.L., 33 % der Anteile an ABI hält, kann durch eine natürliche Person keine Partnerschaft zwischen zwei Unternehmen entstehen. Auch sind die Initiatoren 2 und 3, die je 33 % der Anteile an ABI halten, abgesehen von ihrem Recht zur Teilnahme an einer etwaigen Kapitalerhöhung von M.A.L., in keiner anderen Form an M.A.L. beteiligt und stellen kein Eigenkapital.

(54)	Unter diesen Umständen scheint durch die ‚Initiatorengruppe Artolith‘ keine Partnerschaft im Sinne von Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung zwischen M.A.L. und ABI entstehen zu können.

3.2.1.2. M.A.L. und Breton

(55)	Am 22. Dezember 2005 unterzeichneten M.A.L. und Breton einen Genussrechtskapital-Vertrag, demzufolge M.A.L. für das von Breton überlassene Genussrechtskapital in Höhe von 7 000 000 EUR Genussrechte an dieses Unternehmen emittiert hat.

(56)

Die Frage, ob spezifische Formen von Mezzanin-Kapital Eigenkapital darstellen oder vielmehr als Verbindlichkeiten (Darlehen) einzustufen sind, ist in den Rechtsvorschriften verschiedener Mitgliedstaaten äußerst uneinheitlich geregelt. Auch innerhalb einzelner Mitgliedstaaten gehen Banken ziemlich unterschiedlich mit Mezzanin-Kapital um.

(57)

Wie es scheint, hat Mezzanin-Kapital den Charakter eines hybriden Finanzierungsinstruments, das sich flexibel zwischen reinem Eigenkapital und reinen Verbindlichkeiten ansiedelt. Es handelt sich dabei nicht um ein eigenständiges Finanzierungsinstrument — wie Darlehen oder Aktien — msondern um eine hybride Finanzierungsform, in deren Rahmen verschiedene langfristige Instrumente — wie u. a. das oben genannte Genussrechtskapital — zum Einsatz kommen.

(58)

Mezzanin-Finanzierungsinstrumenten scheint gemein zu sein, dass sie flexibel strukturiert und in fast jeder Weise kombiniert werden können, damit genau auf die spezifischen Finanzierungsbedürfnisse von Privatunternehmen zugeschnittene Lösungen zustande kommen. Bei Höhe, Laufzeit, Fälligkeit, zeitlicher Abstimmung, Rückzahlungsweise und Vergütung scheinen große Spielräume zu bestehen.

(59)

Die Einstufung von Mezzanin-Kapital als Eigenkapital oder Verbindlichkeiten ist offenbar äußerst komplex und hängt stark von den spezifischen Klauseln des Vertrags über die jeweilige Finanzierungsmaßnahme ab. Bei Equity Mezzanine Capital (bilanziellem Eigenkapital) ist die Stellung des Anlegers in etwa dem einen Gesellschafter vergleichbar. Umgekehrt ist sie bei Debt Mezzanine Capital (bilanziellen Verbindlichkeiten) der eines Kapitalgebers vergleichbar.

(60)

Auf Grundlage der bisher verfügbaren Informationen bezweifelt die Kommission, dass es sich bei dem Genussrechtskapital-Vertrag zwischen M.A.L. und Breton um ein reines Darlehen handelt und keine Partnerschaft oder Verbindungen im Sinne von Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung zwischen den Unternehmen entstehen. Die Zweifel beruhen auf den Angaben in der Bilanz von M.A.L., im Genussrechtskapital-Vertrag, im Liefervertrag und im Bürgschaftsvertrag.

Bilanz von M.A.L.

(61)

In der einschlägigen, nach deutschen Rechtsvorschriften erstellten Bilanz von M.A.L. für 2005 wird das Genussrechtskapital (7 000 000 EUR) von Breton als Eigenkapital ausgewiesen und macht über 25 % des Eigenkapitals von M.A.L. aus, das sich Ende 2005 auf 8 552 020 EUR belief. Unter diesen Umständen könnten die beiden Unternehmen im Sinne von Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Verordnung als Partnerunternehmen oder, angesichts der besonderen vertraglichen Verbindungen zwischen M.A.L. und Breton, sogar als verbundene Unternehmen betrachtet werden.

Genussrechtskapital-Vertrag zwischen M.A.L. und Breton

(62)	Das Genussrechtskapital wird auf unbegrenzte Zeit überlassen; der Vertrag kann frühestens zum 31. Dezember 2015 beendet werden, wenn der Darlehensvertrag zwischen Hypo Alpe-Adria AG und M.A.L. ausläuft, und es gilt eine Kündigungsfrist von zwei Jahren.

(63)	Im Falle eines Jahresüberschusses von M.A.L. erhält Breton eine ertragsunabhängige Vergütung in Höhe von jährlich 3,5 % sowie 2,5 % des Ertrags von M.A.L. vor Zinsen und Steuern. Im Falle eines Jahresfehlbetrags wird Breton an den Verlusten von M.A.L. beteiligt.

(64)	Im Falle eines Jahresfehlbetrags steht das Genussrechtskapital nicht nur hinter allen anderen Gläubigern der M.A.L., sondern selbst hinter dem Stammkapital der M.A.L. zurück.

Liefervertrag zwischen M.A.L. und Breton

(65)	Neben dem Genussrechtskapital-Vertrag unterzeichnete M.A.L. am 28. Dezember 2005 mit Breton einen Vertrag über die Lieferung von Maschinen, Ausrüstung und erforderlichem Know-how für die Steinplattenherstellung im Wert von 36 800 000 EUR, der zu den förderfähigen Kosten gerechnet wurde.

(66)

M.A.L. muss sich in seinen Werbeanzeigen, Marketingstrategien und auf seiner Website auf Warenzeichen und Technologie von Breton beziehen, so dass das Interesse von Breton an der Präsenz seiner Technologie und seiner Erzeugnisse auf dem deutschen Markt als weitere Verbindung zwischen den beiden Unternehmen gewertet werden könnte.

Bürgschaftsvertrag zwischen M.A.L., Deutschland und Hypo Alpe-Adria AG

(67)

Die deutschen Behörden, die für die Bürgschaft für das von der Hypo Alpe-Adria AG an die M.A.L. gewährte Darlehen zuständig sind, machten es Breton zur Auflage, weiteres Kapital in Höhe von 1 000 000 EUR zu überlassen, sollte dies im Zusammenhang mit dem Vorhaben erforderlich werden (was von Breton akzeptiert wurde).

(68)

Angesichts dieser engen Verbindungen zwischen M.A.L. und Breton hat die Kommission Bedenken hinsichtlich der Einstufung von M.A.L. als eigenständiges Unternehmen im Sinne von Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung, auch wenn Breton lediglich über Informations- und nicht über Stimmrechte verfügt und eine Umwandlung der Genussrechte in Gesellschaftsanteile nicht möglich ist.

3.2.1.3. M.A.L. und SFC

(69)

Während des vorläufigen Prüfverfahrens teilte Deutschland der Kommission mit, Breton habe sein Genussrechtskapital an die schweizerische Firma SFC verkauft, die nach Auffassung Deutschlands den institutionellen Anlegern im Sinne von Artikel 3 Absatz 2 Buchstabe c (18) des Anhangs zur KMU-Empfehlung zuzurechnen ist.

(70)

Im Allgemeinen beurteilt die Kommission einen Fall auf Grundlage der Angaben zum Anmeldungszeitpunkt. Spätere Änderungen werden normalerweise nur dann berücksichtigt, wenn sonst eine vollständige Beurteilung der wirtschaftlichen Situation zum Anmeldungszeitpunkt nicht möglich wäre. Auf diese Weise verhindert die Kommission die Umgehung der KMU-Definition. Ist ein Unternehmen bereits zum Zeitpunkt der ursprünglichen Anmeldung kein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung, bezweifelt die Kommission sehr, dass nachträgliche Änderungen, die der Kommission nach der ursprünglichen Anmeldung mitgeteilt werden, dem Unternehmen den KMU-Status verleihen können. Nach Auffassung der Kommission ist zu beachten, dass die Finanzstruktur des Beihilfeempfängers möglicherweise künstlich manipuliert wird, damit der Förderbetrag steigt. Sollte dies der Fall sein, lässt die Kommission die nach der Anmeldung erfolgten Änderungen unberücksichtigt.

(71)

Da Deutschland den Vertrag zwischen Breton und SFC über den Verkauf des Genussrechtskapitals an SFC nicht übermittelt hat, konnte die Kommission nicht feststellen, ob es sich bei SFC wirklich um einen institutionellen Anleger im Sinne der KMU-Empfehlung handelt. Und selbst wenn SFC als institutioneller Anleger anzusehen wäre, kann die Kommission nicht ausschließen, dass SFC als Treuhänder (Trustee) für Breton agierte. Aufgrund der zur Verfügung stehenden Informationen kann die Kommission nicht ausschließen, dass Breton nicht auf bestimmte Weise von dem KMU-Aufschlag profitieren wird (z. B. durch höhere Vergütung von SFC, wenn M.A.L. den KMU-Aufschlag erhält), denn es liegen keine Angaben über den Verkaufspreis der Genussrechte oder etwaige im Vertrag über den Verkauf der Genussrechte enthaltene Bedingungen vor. Der Verkauf der Genussrechte von Breton an SFC hat nach Auffassung der Kommission daher keine Auswirkungen auf die Bedenken hinsichtlich des KMU-Status von M.A.L.

3.2.2. Finanzielle Schwellenwerte und Mitarbeiterzahlen

(72)

Im Rahmen der Prüfung, ob es sich bei einem Unternehmen um ein KMU handelt und ob es den KMU-Aufschlag erhalten darf, berücksichtigt die Kommission bei Berechnung der finanziellen Schwellenwerte und Mitarbeiterzahlen alle Partnerunternehmen und verbundenen Unternehmen. Gemäß Artikel 6 Absatz 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung erfolgt die Anrechnung bei Partnerunternehmen proportional zu dem Anteil der Beteiligung am Kapital oder an den Stimmrechten (wobei der höhere dieser beiden Anteile zugrunde gelegt wird) und beträgt bei verbundenen Unternehmen 100 %.

(73)

Wie oben dargelegt, bezweifelt die Kommission, dass es sich bei M.A.L. um ein eigenständiges Unternehmen handelt; vielmehr scheint M.A.L. ein Partnerunternehmen von Breton oder ein mit Breton verbundenes Unternehmen zu sein. Bei Berechnung der KMU-Schwellenwerte sollte die Kommission gemäß Artikel 6 Absatz 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung daher auch die Mitarbeiterzahl und den Umsatz/die Bilanz von Breton und der Gruppe, der Breton angehört (also SIGEP), berücksichtigen.

(74)

Bei Prüfung der Frage, ob es sich bei dem Beihilfeempfänger um ein KMU handelt, beziehen sich die Daten, die für die Berechnung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Schwellenwerte herangezogen werden, gemäß Artikel 4 des Anhangs zur KMU-Empfehlung auf den letzten Rechnungsabschluss und werden auf Jahresbasis berechnet. Bei einem neu gegründeten Unternehmen wie M.A.L., das noch keinen Abschluss für einen vollständigen Rechnungszeitraum vorlegen kann, werden die entsprechenden Werte im Geschäftsjahr 2005 nach Treu und Glauben geschätzt. Bei Breton und SIGEP jedoch handelt es sich nicht um neu gegründete Unternehmen, so dass bei der Berechnung der gemeinsamen Mitarbeiterzahlen und Finanzdaten der letzte vollständige Rechnungszeitraum herangezogen wird. Da der KMU-Aufschlag 2006 angemeldet wurde, handelt es sich beim letzten vollständigen Rechnungszeitraum, für den die betreffenden etwaigen Partnerunternehmen/verbundenen Unternehmen einen Abschluss vorlegen können, um das Jahr 2005 (19).

(75)

Auf Grundlage der von Deutschland für 2005 übermittelten Angaben scheint der für den KMU-Status geltende Schwellenwert von 43 Mio. EUR Bilanzsumme für M.A.L. und seine Partnerunternehmen/verbundenen Unternehmen überschritten zu sein, da 2005 die Bilanzsumme von M.A.L. geschätzte 37 020 000 EUR, die von Breton 129 492 024 EUR und diejenige von SIGEP 129 747 208 EUR beträgt. Gemäß Artikel 6 Absatz 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung werden den Daten für ein Unternehmen, das Partnerunternehmen/verbundene Unternehmen hat, die Daten für diese Unternehmen anteilsmäßig (bei Partnerunternehmen) bzw. zu 100 % (bei verbundenen Unternehmen) hinzugerechnet, sofern diese Daten noch nicht durch Konsolidierung erfasst sind.

(76)	Auch der Schwellenwert für die Mitarbeiterzahl scheint bei Einbeziehung der beiden Partnerunternehmen/verbundenen Unternehmen überschritten zu werden: M.A.L. hatte 2005 vier Mitarbeiter; auf Grundlage der vorliegenden Informationen scheint Breton 2005 über 400 Mitarbeiter beschäftigt zu haben.

(77)	Die in der KMU-Empfehlung vorgegebenen Schwellenwerte scheinen somit weit überschritten zu werden, wenn es sich bei M.A.L. und Breton um Partnerunternehmen/verbundene Unternehmen handelt.

4. SCHLUSSFOLGERUNG

(78)

Die Kommission bezweifelt nach vorläufiger Prüfung, dass es sich bei M.A.L. um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung handelt. M.A.L. und Breton scheinen eine ‚wirtschaftliche Einheit‘ zu bilden. Die Kommission ist nicht in der Lage, anhand der vorliegenden Angaben eine Entscheidung über den KMU-Status von M.A.L. zu treffen und hält eine eingehendere Prüfung des Status von M.A.L. für erforderlich. Wenn die Kommission im Rahmen der vorläufigen Prüfung nicht alle Schwierigkeiten bei der Prüfung der Frage, ob die Beihilfe mit dem Gemeinsamen Markt vereinbar ist, ausräumen kann, muss sie alle sachdienlichen Konsultationen führen und daher das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einleiten. Dadurch erhalten Dritte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird die Maßnahme sowohl unter Berücksichtigung von Angaben des betreffenden Mitgliedstaats als auch der von Dritten übermittelten Informationen prüfen und dann ihre endgültige Entscheidung erlassen.

(79)	Diese Prüfung greift der Frage des KMU-Status von M.A.L. in keiner Weise voraus.

5. ENTSCHEIDUNG

(80)

Die Kommission fordert Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens seine Stellungnahme abzugeben und alle Informationen zu übermitteln, die für die Beurteilung der Bedenken hinsichtlich der Beziehungen zwischen M.A.L. und Breton sachdienlich sein könnten. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten.

(81)	Die Kommission verweist Deutschland auf die aussetzende Wirkung von Artikel 88 Absatz 3 des EG-Vertrags sowie auf Artikel 14 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999, wonach alle unrechtmäßig gewährten Beihilfen vom Empfänger zurückgefordert werden können.

(82)

Die Kommission teilt Deutschland mit, dass sie die Beteiligten durch die Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer aussagekräftigen Zusammenfassung dieses Schreibens im Amtsblatt der Europäischen Union von der Beihilfesache in Kenntnis setzen wird. Außerdem wird sie Beteiligte in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungs behörde durch Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens in Kenntnis setzen. Alle vorerwähnten Beteiligten werden aufgefordert, ihre Stellungnahme innerhalb eines Monats nach dem Datum dieser Veröffentlichung abzugeben.”

(1) Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33).

(2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(3) Entscheidung der Kommission N 642/02 vom 1. Oktober 2003, ABl. C 284 vom 27.11.2003.

(4) Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission vom 12. Januar 2001 über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (ABl. L 10 vom 13.1.2001, S. 33).

(5) Geschäftsgeheimnis

(6) http://www.breton.it/dynamic/en/azienda/attivita.php

(7) Die Klausel in § 6 des Vertrags lautet: ‚Die Genussrechte gewähren Gewinnrechte, die keine Mitgliedsrechte, insbesondere keine Teilnahme-, Mitwirkungs- und Stimmrechte in der Gesellschafterversammlung der M.A.L. beinhalten. Breton hat jedoch Anspruch auf Einsicht in den Jahresabschluss und den Erläuterungsbericht der M.A.L.‘

(8) Die Klausel in § 3 des Vertrags lautet: ‚Weist M.A.L. in ihrem Jahresabschluss einen Jahresfehlbetrag aus, so nimmt das Genussrechts-Kapital am Verlust von M.A.L. bis zur vollen Höhe dadurch teil, dass das Genussrechts-Kapital vorrangig vor dem Stammkapital der Gesellschaft vermindert wird. Die Rückzahlungsansprüche von Breton reduzieren sich entsprechend‘.

(9) ABl. L 124 vom 20.5.2003, S. 36.

(10) Gesetz über die Gemeinschaftsaufgabe (GA) ‚Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ vom 6. Oktober 1969 in Verbindung mit den einschlägigen Bestimmungen von Teil II des 31. Rahmenplans zur GA. Die jüngste Verlängerung dieser Regelung wurde durch die Entscheidung der Kommission über die Beihilfe N 642/02 vom 1. Oktober 2003 (ABl. C 284 vom 27.11.2003, S. 2) genehmigt.

(11) Durch die Entscheidung N 142a/04 der Kommission vom 19. Januar 2005 genehmigt (ABl. C 235 vom 23.9.2005, S. 4).

(12) Durch die Entscheidung N 297/91 der Kommission vom 15. Juni 1991 genehmigt.

(13) Im GA-Bescheid zählen die Kosten für Grundstück in Höhe von 1 800 000 EUR nicht zu den förderfähigen Kosten.

(14) Gemäß der genehmigten und bis 2006 angewendeten Bürgschaftsregelung beläuft sich der Beihilfewert einer Bürgschaft auf 0,5 % der verbürgten Summe. Bei einer verbürgten Summe in Höhe von 17 258 612 EUR beläuft sich die Beihilfe auf 86 293 EUR. Ausgedrückt als Prozentsatz der Gesamtinvestition von 48 000 000 EUR beträgt die Beihilfe 0,17 %.

(15) ABl. L 83 vom 27.3.1999, S. 1.

(16) Sache N 324/04, Sache N 457/04, N 560/04 und Sache N 122/05: Würde die Einzelanmeldungspflicht gemäß Randummer 3.13 der Verlängerungsentscheidung dahingehend ausgelegt, dass die Kommission eine vollständige Würdigung der Regionalbeihilfe (einschließlich der Frage, ob der Ausgangsbetrag die geltende Obergrenze nicht überschreitet und ob die Beihilfe auf der Grundlage der genehmigten Regelungen gewährt wird) vornehmen müsste, würde dies auf eine Benachteiligung der KMU gegenüber Großunternehmen hinauslaufen, da Großunternehmen bei gleichen förderfähigen Investitionskosten Beihilfen von bis zu 35 % dieser Kosten ohne Einzelanmeldungspflicht erhalten könnten.

(17) Rechtssache 323/82, Urteil vom 14. November 1984, Intermills/ Kommission, Slg. 3809.

(18) Diesem Artikel zufolge gilt ein Unternehmen weiterhin als eigenständig, auch wenn der Schwellenwert von 25 % erreicht oder überschritten wird, sofern es sich um einen institutionellen Anleger handelt und unter der Bedingung, dass dieser nicht im Sinne von Absatz 3 einzeln oder gemeinsam mit dem betroffenen Unternehmen verbunden ist. Unternehmen sind verbunden, wenn ein Unternehmen gemäß einem mit dem anderen Unternehmen abgeschlossenen Vertrag berechtigt ist, einen beherrschenden Einfluss auf dieses Unternehmen auszuüben. Es besteht die Vermutung, dass kein beherrschender Einfluss ausgeübt wird, sofern sich der Anleger nicht direkt oder indirekt in die Verwaltung des betroffenen Unternehmens einmischt.

(19) Artikel 2 Absatz 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung lautet: ‚Stellt ein Unternehmen am Stichtag des Rechnungsabschlusses fest, dass es auf Jahresbasis die in Artikel 2 genannten Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl oder die Bilanzsumme über- oder unterschreitet, so verliert bzw. erwirbt es dadurch den Status eines mittleren Unternehmens, eines kleinen Unternehmens bzw. eines Kleinstunternehmens erst dann, wenn es in zwei aufeinanderfolgenden Geschäftsjahren zu einer Über- oder Unterschreitung kommt‘; dieser Artikel kommt jedoch nicht zum Tragen, da für vorausgehende Jahre keine Angaben verfügbar sind.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 268

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	51 årgången 23 oktober 2008

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	RESOLUTIONER
	Rådet
2008/C 268/01	Rådets resolution av den 26 september 2008Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 268/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5219 – VWAG/OFH/VWGI) ( 1 )	7

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 268/03	Eurons växelkurs	8

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2008/C 268/04	Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001	9

	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2008/C 268/05	Återtagande av meddelande om ansökan som inlämnats i enlighet med artikel 30 i direktiv 2004/17/EG	14

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2843
JPY	japansk yen	126,88
DKK	dansk krona	7,4534
GBP	pund sterling	0,78815
SEK	svensk krona	10,1225
CHF	schweizisk franc	1,4991
ISK	isländsk krona	305
NOK	norsk krona	9,0135
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,485
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	275,55
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7095
PLN	polsk zloty	3,764
RON	rumänsk leu	3,58
SKK	slovakisk koruna	30,475
TRY	turkisk lira	2,1097
AUD	australisk dollar	1,9073
CAD	kanadensisk dollar	1,6088
HKD	Hongkongdollar	9,9566
NZD	nyzeeländsk dollar	2,1554
SGD	singaporiansk dollar	1,9241
KRW	sydkoreansk won	1 785,18
ZAR	sydafrikansk rand	14,0926
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,777
HRK	kroatisk kuna	7,2259
IDR	indonesisk rupiah	12 714,57
MYR	malaysisk ringgit	4,5541
PHP	filippinsk peso	62,35
RUB	rysk rubel	34,6084
THB	thailändsk baht	44,334
BRL	brasiliansk real	3,0008
MXN	mexikansk peso	17,4408

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (EPSO)
2008/C 268/06	Meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/138/08	15

	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
2008/C 268/07	Infordran av intresseanmälan för deltagande i de vetenskapliga panelerna vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Parma, Italien)	16

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2008/C 268/08	Statligt stöd – Tyskland – Statligt stöd C 28/08 (f.d. N 345/06) – Bonus för små och medelstora företag för en investering som genomförs av M.A.L. Magdeburger Artolith GmbH – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter ( 1 )	23

2008/C 268/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5345 – Terex Corporation/Fantuzzi Group) ( 1 )	33