ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
51 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Domstolen |
|
2008/C 247/01 |
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
|
|
|
||
2008/C 247/55 |
||
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Domstolen
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/1 |
(2008/C 247/01)
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på:
|
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu |
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/2 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Thüringer Oberlandesgericht (Tyskland) den 19 maj 2008 – Wasser- und Abwasserzweckverband Gotha und Landkreisgemeinden (WAZV Gotha) mot Eurawasser Aufbereitungs- und Entsorgungsgesellschaft mbH
(Mål C-206/08)
(2008/C 247/02)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Thüringer Oberlandesgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Wasser- und Abwasserzweckverband Gotha und Landkreisgemeinden (WAZV Gotha)
Motpart: Eurawasser Aufbereitungs- und Entsorgungsgesellschaft mbH
Tolkningsfrågor
1) |
Ska ett tjänsteavtal (i förevarande fall avseende vattenförsörjning och avloppshantering) kvalificeras som en tjänstekoncession, i den mening som avses i artikel 1.3 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (1), och inte som ett tjänstekontrakt med ekonomiska villkor, i den mening som avses i artikel 1.2 a och d i direktivet, enbart på den grunden att uppdragstagaren beviljas rätt att ta ut privaträttsliga avgifter från tredje man, utan att den upphandlande enheten utger någon omedelbar ersättning till uppdragstagaren? |
2) |
Om fråga 1 besvaras nekande: Ska ett avtal av den typ som beskrivs i den första tolkningsfrågan kvalificeras som en tjänstekoncession om uppdragstagaren tar över ansvaret för hela eller åtminstone den största delen av den verksamhetsrisk (Betriebsrisiko) som är förbunden med tjänsten i fråga, även om denna risk redan från början, det vill säga även när den upphandlande enheten själv tillhandahåller tjänsten, är mycket begränsad, på grund av dess offentligrättsliga utformning (anslutnings- och nyttjandetvång samt avgiftsberäkning enligt principen om kostnadstäckning)? |
3) |
Om fråga 2 likaså besvaras nekande: Ska artikel 1.3 b i direktivet tolkas så, att den verksamhetsrisk som är förbunden med tillhandahållandet av tjänsten, särskilt omsättningsrisken (Absatzrisiko), till omfattningen måste likna de villkor som normalt råder på en fri marknad med flera konkurrerande tjänsteleverantörer? |
(1) EUT L 134, s. 1.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/2 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Budaörsi Városi Bíróság (Republiken Ungern) den 2 juni 2008 – Pannon GSM Zrt. mot Sustikné Győrfi Erzsébet
(Mål C-243/08)
(2008/C 247/03)
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Budaörsi Városi Bíróság (Republiken Ungern)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Pannon GSM Zrt.
Motpart: Sustikné Győrfi Erzsébet
Tolkningsfrågor
1) |
Kan artikel 6.1 i rådets direktiv 93/13/EEG (1) av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal – enligt vilken medlemsstaterna ska föreskriva att oskäliga villkor som används i avtal som en näringsidkare sluter med en konsument inte, på sätt som närmare stadgas i deras nationella rätt, är bindande för konsumenten – tolkas så, att konsumentens obundenhet av ett oskäligt villkor som uppställts av näringsidkaren inte inträder ipso iure, utan uteslutande i det fall när konsumenten med framgång angriper detta villkor genom ett yrkande som särskilt åsyftar denna rättsföljd? |
2) |
Kräver det skydd som konsumenten åtnjuter enligt direktiv 93/13/EEG – oberoende av förfarandets art och huruvida detta är kontradiktoriskt eller ej – att den nationella domstolen ex officio prövar huruvida det avtal som företetts för domstolen innehåller oskäliga villkor, utan att yrkande om fastställande av att villkoret är oskäligt behöver framställas, och att den nationella domstolen på detta sätt, inom ramen för den kontroll som omfattas av dess egen behörighet ex officio prövar de villkor som näringsidkaren uppställt? |
3) |
Om den andra frågan besvaras jakande, vilka kriterier ska då den nationella domstolen beakta och bedöma inom ramen för nämnda kontroll? |
(1) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/3 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den 18 juni 2008 – HEKO Industrieerzeugnisse GmbH mot Bundesfinanzdirektion West
(Mål C-260/08)
(2008/C 247/04)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesfinanzhof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: HEKO Industrieerzeugnisse GmbH
Motpart: Bundesfinanzdirektion West
Tolkningsfrågan
Föreligger väsentlig bearbetning eller behandling som ger varor i nr 7312 i Kombinerade nomenklaturen enligt artikel 24 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1) icke-förmånsberättigande ursprungsstatus endast när bearbetningen eller behandlingen medför att de produkter som blir resultatet härav ska klassificeras enligt ett annat nummer i nämnda nomenklatur?
(1) EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/3 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hof van Cassatie van België (Belgien) den 19 juni 2008 – Belgiska staten mot Direct Parcel Distribution Belgium NV
(Mål C-264/08)
(2008/C 247/05)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hof van Cassatie van België (Belgien)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Belgiska staten
Svarande: Direct Parcel Distribution Belgium NV
Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor
1) |
Är den bokföring som anges i artikel 221 i tullkodexen (1) samma bokföring som avses i artikel 217 och som görs genom att tullmyndigheterna för in tullbeloppen i räkenskaperna eller något annat likvärdigt medium? |
2) |
Om den första frågan besvaras jakande, hur ska den i artikel 217 i tullkodexen föreskrivna bestämmelsen att tullbelopp ska ”föras in i räkenskaperna eller något annat likvärdigt medium” uppfyllas? Föreligger bestämda tekniska eller formella minimikrav i samband med detta eller ska det utan att några minimikrav föreligger fullständigt överlåtas på medlemsstaterna att fastställa närmare bestämmelser avseende vilket förfarande som ska tillämpas vid bokföring av tullbelopp enligt artikel 217? Ska bokföring skiljas från att tullbeloppet förs in i räkenskaperna för egna medel i enlighet med artikel 6 i förordning nr 1150/2000 (2) av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel? |
3) |
Ska artikel 221.1 i tullkodexen tolkas så att om tullmyndigheterna på lämpligt sätt underrättar gäldenären om ett tullbelopp, kan detta anses utgöra den underrättelse om tullbeloppet till gäldenären som avses i artikel 221.1 i tullkodexen endast om tullmyndigheten bokför tullbeloppet innan den underrättar gäldenären? Hur ska orden ”på lämpligt sätt” i artikel 221.1 i tullkodexen tolkas? |
4) |
Om den tredje frågan besvaras jakande, kan det till förmån för staten antas att tullbeloppet har bokförts innan gäldenären underrättades? Kan den nationella domstolen vidare förutsätta att tullmyndigheternas förklaring att tullbeloppet bokfördes innan gäldenären underrättades är riktig eller ska myndigheterna systematiskt förete skriftliga bevis för bokföring av tullbelopp till den nationella domstolen? |
5) |
Ska den bokföring av tullbelopp som enligt artikel 221.1 i tullkodexen ska göras innan gäldenären underrättas, göras vid äventyr av ogiltigförklaring eller att fordran på tullskulden eller rätten att uppbära denna i efterhand förfaller? Ska artikel 221.1 i tullkodexen i detta avseende med andra ord förstås så, att om tullmyndigheterna på lämpligt sätt underrättar gäldenären om tullbeloppet utan att dessförinnan ha bokfört detta tullbelopp kan tullbeloppet inte krävas in, varvid tullmyndigheterna för att kunna kräva in tullbeloppet, på nytt måste underrätta gäldenären på lämpligt sätt om tullbeloppet efter det att detta bokförts men innan den i artikel 221 i tullkodexen föreskrivna preskriptionsfristen löper ut? |
6) |
Om den femte frågan besvaras jakande, vilka konsekvenser följer av att gäldenären betalar det tullbelopp som han underrättas om utan att det dessförinnan har bokförts? Ska detta anses utgöra en utbetalning utan grund som kan återkrävas från staten? |
(1) EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.
(2) EGT L 130, s. 1.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/4 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Klagenfurt (Österrike) den 20 juni 2008 – SPÖ Landesorganisation Kärtnen mot Finanzamt Klagenfurt
(Mål C-267/08)
(2008/C 247/06)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Klagenfurt
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: SPÖ Landesorganisation Kärtnen
Motpart: Finanzamt Klagenfurt
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 4.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (1) (nedan kallat sjätte direktivet) tolkas så, att den ”externa marknadsföringen” som utförs av ett politiskt partis i rättsligt hänseende självständiga delstatsorganisation genom PR-verksamhet, informationsverksamhet, genomföranden av partimöten, leverans av reklammaterial till distriktsorganisationer samt anordnandet och genomförandet av en årlig bal (SPÖ-balen) ska anses utgöra ekonomisk verksamhet om delstatsorganisationen därvid erhåller inkomster genom att (delvis) vidarefakturera de likaså i rättsligt hänseende självständiga partiorganisationerna (distriktsorganisationer och så vidare) för utgifterna för den externa marknadsföringen samt genom att ta ut inträdesavgifter vid genomförandet av balen? |
2) |
Blir bedömningen av huruvida en ekonomisk verksamhet föreligger i den mening som avses i artikel 4.1 och 4.2 i sjätte direktivet en annan om de verksamheter som nämnts i första frågan ”reflekterar” tillbaka på delstatsorganisationen och på så vis även är till nytta för denna? Det ligger i sakens natur att de av delstatsorganisationen genomförda marknadsföringsåtgärderna som en visserligen sekundär men oundviklig bieffekt alltid även omfattar partiet i sig samt dess politiska målsättningar och åsikter. |
3) |
Kan man fortfarande tala om ”ekonomisk verksamhet” för det fall att utgifterna för den ”externa marknadsföringen” varaktigt flera gånger om överstiger de inkomster som verksamheten genererat genom att utgifterna vidarefakturerats och balen anordnats? |
4) |
Föreligger en ”ekonomisk verksamhet” även för det fall att utgifterna inte vidarefaktureras i enlighet med direkt urskiljbara ekonomiska kriterier (till exempel att kostnader fördelas i relation till vem som förorsakat kostnaden eller haft nytta av den) och det i huvudsak är upp till underorganisationen att själv avgöra om och i vilken utsträckning den bidrar till delstatsorganisationens utgifter. |
5) |
Föreligger en ”ekonomisk verksamhet” även i de fall som underorganisationerna faktureras i enlighet med en fördelningsnyckel som står i relation dels till hur många medlemmar underorganisationen har, dels till hur många ledamöter som härrör från underorganisationen? |
6) |
Ska statliga bidrag som inte är skattepliktiga (exempelvis partistöd enligt lagen om stöd till partier i Kärnten (Kärntner Parteiförderungsgesetz)) beaktas som ekonomiska fördelar vid bedömningen huruvida en ekonomisk verksamhet föreligger? |
7) |
För det fall att den så kallade ”externa marknadsföringen” vid en isolerad bedömning skulle anses utgöra en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 4.1 och 4.2 i sjätte direktivet, utgör då den omständigheten att PR-verksamhet och valkampanjer tillhör de politiska partiernas kärnverksamhet och utgör som ett nödvändigt villkor (conditio sine qua non) för genomförandet av politiska målsättningar och innehåll ett hinder mot att kvalificera denna verksamhet som ”ekonomisk verksamhet”? |
8) |
Är de av klaganden bedrivna verksamheter som benämnts ”extern marknadsföring” av sådan art att de kan jämföras med sådana av kommersiella reklamföretag bedrivna verksamheter som avses i bilaga D (punkt 10) i sjätte direktivet, och motsvarar de innehållet i dessa? För det fall att denna fråga ska besvaras med ja, kan då omfattningen av de bedrivna verksamheterna under den tidsperiod som överklagandet avser klassificeras som ”icke obetydlig” mot bakgrund av förevarande inkomst- och utgiftsstruktur? |
(1) (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/5 |
Talan väckt den 2 juli 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Tjeckien
(Mål C-294/08)
(2008/C 247/07)
Rättegångsspråk: tjeckiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Schima och M. Šimerdová)
Svarande: Republiken Tjeckien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen genom att i fråga om importerade fordon, för vilka intyg om typgodkännande avseende trafiksäkerhet har utfärdats av en annan medlemsstat, kräva att fordonen uppfyller de tekniska krav som vid den aktuella tidpunkten gäller i Republiken Tjeckien, |
— |
och genom att, för det fall dessa krav inte är uppfyllda, kräva att fordonet genomgår en provning för att fastställa huruvida det uppfyller de tekniska krav som gäller för varje fordonskategori i Republiken Tjeckien vid den tidpunkt då fordonet tillverkades, samt |
— |
förplikta Republiken Tjeckien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Villkoren för registrering av begagnade motorfordon som importeras till Republiken Tjeckien från en annan medlemsstat där de tidigare varit registrerade fastställs i tjeckisk rätt i lag nr 56/2001 Coll. (1). I artikel 35.1 och 35.2 i lag nr 56/2001 Coll. fastställs villkor för registrering av begagnade fordon som importerats av enskilda och för vilka intyg om typgodkännande avseende trafiksäkerhet har utfärdats av en annan medlemsstat.
De tjeckiska myndigheterna erkänner ett sådant intyg om trafiksäkerhet förutsatt att fordonet, dess system, beståndsdelar eller enskilda tekniska enheter, vid den tidpunkt då intyget om trafiksäkerhet utfärdades i en annan medlemsstat, uppfyllde de tekniska kraven som gällde i Republiken Tjeckien vid denna tidpunkt och som fastställts i tillämpningsbestämmelserna (artikel 35.1 i lag nr 56/2001) Coll.).
Om fordonet, dess system, beståndsdelar eller enskilda tekniska enheter, vid den tidpunkt då intyget om trafiksäkerhet utfärdades i en annan medlemsstat, inte uppfyllde de villkor som gällde i Republiken Tjeckien vid nämnda tidpunkt och som fastställts i tillämpningsbestämmelserna, ska den behöriga myndigheten besluta huruvida fordonet ska godkännas som trafiksäkert på grundval av en rapport som upprättas av provningsorganet. Om fordonet uppfyller de tekniska krav som gäller för den specifika fordonskategorin i Republiken Tjeckien vid den tidpunkt då fordonet tillverkades ska provningsorganet ska utfärda ett tekniskt intyg (artikel 35.2 i lag nr 56/2001 Coll.).
Det framgår av artikel 35.1 och 35.2 i lag nr 56/2001 att alla begagnade fordon för vilka intyg om typgodkännande avseende trafiksäkerhet har utfärdats i en annan medlemsstat alltid blir föremål för en ny trafiksäkerhetsprovning i enlighet med tjeckisk lag. Enligt kommissionen strider detta förfarande mot principen om fri rörlighet för varor, enligt vilken varor som släppts ut på marknaden i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat måste släppas in på marknaden i alla andra medlemsstater. Genom den tjeckiska lagstiftningen beaktas inte alls resultaten av den trafiksäkerhetsprovning som de aktuella fordonen genomgår i en annan medlemsstat och denna lagstifting utgör således ett åsidosättande av artikel 3.2 i rådets direktiv 96/96/EG.
Mot bakgrund av det ovanstående anser kommissionen att den tjeckiska lagstiftningen utgör en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion i den mening som avses i artikel 28 EG. Denna åtgärd möjliggör inte skydd för människors hälsa och liv, miljö eller trafiksäkerhet och är därför inte befogad enligt artikel 30 i EG-fördraget eller enligt domstolens rättspraxis.
(1) Lag nr 56/2001 Coll. om villkor för framförande av fordon på vägar och om ändring av lag nr 168/1999 Coll. om ansvarsförsäkring för skada som orsakats genom framförandet av fordon och om ändring av andra därmed sammanhängande lagar (lag om ansvarsförsäkring vid framförande av fordon), i dess lydelse enligt lag nr 307/1999 Coll.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/6 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht München (Tyskland) den 8 juli 2008 – Zino Davidoff SA mot Bundesfinanzdirektion Südost
(Mål C-302/08)
(2008/C 247/08)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Finanzgericht München (Tyskland)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Zino Davidoff SA
Motpart: Bundesfinanzdirektion Südost
Tolkningsfråga
Ska artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter (1), mot bakgrund av gemenskapens biträde till Madridprotokollet, tolkas så, att bestämmelsen trots att den använder begreppet ”gemenskapsvarumärke” även omfattar internationella registrerade varumärken i den mening som avses i artikel 146 och följande artiklar i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1992/2003 av den 27 oktober 2003?
(1) EGT L 196, s. 7.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/6 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 8 juli 2008 – Metin Bozkurt mot Land Baden-Württemberg
(Mål C-303/08)
(2008/C 247/09)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesverwaltungsgericht (Tyskland)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Metin Bozkurt
Svarande: Land Baden-Württemberg
Motpart: Der Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht
Tolkningsfrågor
1) |
Kvarstår den rätt att som familjemedlem arbeta och uppehålla sig i landet, som en make till en till den ordinarie arbetsmarknaden i en medlemssatt hörande turkisk arbetstagare har förvärvat med stöd av artikel 7 första stycket andra strecksatsen i beslut nr 1/80 av associeringsrådet EEG-Turkiet (nedan kallat ARB 1/80), även efter det att äktenskapet upplösts? Om fråga 1 besvaras jakande: |
2) |
Föreligger ett missbruk av den uppehållsrätt som med stöd av artikel 7 första stycket andra strecksatsen i beslut nr 1/80 av associeringsrådet EEG-Turkiet (ARB 1/80) härletts från den tidigare äkta makan om den turkiska medborgaren, efter att ha förvärvat sin rättsliga ställning, har våldtagit och misshandlat makan varpå han dömts till ett tvåårigt frihetsstraff för denna gärning? |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/6 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 9 juli 2008 – Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs eV mot Plus Warenhandelsgesellschaft mbH
(Mål C-304/08)
(2008/C 247/10)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof (Tyskland)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs eV
Motpart: Plus Warenhandelsgesellschaft mbH
Tolkningsfråga
Ska artikel 5.2 i europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (1) tolkas så, att denna bestämmelse utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken en affärsmetod som innebär att konsumenters deltagande i tävlingar och lotterier förenas med en föregående skyldighet att köpa en vara eller ta en tjänst i anspråk, i princip är förbjuden utan att det är avgörande om reklamen i det enskilda fallet medför skada för konsumenternas intressen?
(1) EUT L 149, s. 22.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/7 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 4 juli 2008 – CoNISMa (Consorzio Nazionale Interuniversitario per le Scienze del Mare) mot Regione Marche
(Mål C-305/08)
(2008/C 247/11)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Consiglio di Stato
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: CoNISMa (Consorzio Nazionale Interuniversitario per le Scienze del Mare)
Motpart: Regione Marche
Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor
1) |
Ska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG (1) om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, såsom de angetts i punkt 1, tolkas på så sätt att det föreligger ett förbud mot att ett konsortium som uteslutande består av italienska universitet och statliga myndigheter och som antagit den form som anges i punkt 8, deltar i en offentlig upphandling av tjänster avseende geofysisk dokumentering och provtagningar i havet? |
2) |
Är sådana nationella bestämmelser som de som återfinns i artikel 3.22, 3.19 och 34 i lagen om offentliga kontrakt som avses i lagstiftningsdekret nr 163/2006 – i vilka det anges att ”uttrycket ’ekonomisk aktör’ omfattar uttrycken entreprenör, varuleverantör, tjänsteleverantör och en grupp eller konsortium av sådana personer” respektive att ”uttrycken ’entreprenör’, ’varuleverantör’, ’tjänsteleverantör’ avser en fysisk person, en juridisk person eller ett organ som inte utgör en juridisk person, vilket innefattar europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) som bildats i enlighet med lagstiftningsdekret nr 240 av den 23 juli 1991 och som ’på marknaden erbjuder sig’ att utföra byggentreprenader och/eller tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster” – oförenliga med direktiv 18/2004, om de tolkas på så sätt att de innebär att deltagandet begränsas till dem som yrkesmässigt bedriver sådan verksamhet och att de organ som huvudsakligen har andra syften än att generera vinst, såsom att bedriva forskning, utesluts? |
(1) EUT L 134, s. 114.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/7 |
Talan väckt den 11 juli 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Polen
(Mål C-309/08)
(2008/C 247/12)
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Nijenhuis och K. Mojzesowicz)
Svarande: Republiken Polen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (1) genom att på ett felaktigt sätt införliva direktivet, särskilt artikel 3.2 och 3.3 avseende kravet att de nationella regleringsmyndigheterna ska vara oberoende och utöva sin verksamhet på ett opartiskt och öppet redovisat sätt, och |
— |
förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Polen har inte säkerställt en effektiv delning av funktionerna i samband med myndighetsutövningen avseende ägande och kontroll.
Den polska staten besitter stora andelar i talrika telekommunikationsföretag. Samtidigt kontrolleras den nationella regleringsmyndigheten av premiärministern som vid valfri tidpunkt och utan att ange några skäl kan avsätta myndighetens tjänstemän. Även finansministern och infrastrukturministern är helt beroende av premiärministern.
Då det varken finns några bestämmelser som reglerar hur länge tjänstemännen vid den nationella regleringsmyndigheten ska inneha sina tjänster, eller några uteslutande kriterier för deras avskedande, är denna myndighet i hög grad beroende av premiärministern och det är inte säkerställt att de marknadsaktörer i vilka staten är delägare behandlas på samma sätt som övriga aktörer.
(1) EGT L 108, s. 33.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/8 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales) den 11 juli 2008 – London Borough of Harrow mot Nimco Hassan Ibrahim och Secretary of State for the Home Department
(Mål C-310/08)
(2008/C 247/13)
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: London Borough of Harrow
Motparter: Nimco Hassan Ibrahim och Secretary of State for the Home Department
Tolkningsfrågor
Om (i) en kvinna som inte är unionsmedborgare kom till Förenade kungariket tillsammans med sin make, som är unionsmedborgare, och sina barn, vilka också är unionsmedborgare, (ii) maken var i Förenade kungariket som arbetstagare, (iii) maken därefter upphörde att vara arbetstagare och senare lämnade Förenade kungariket, (iv) maken, makan och barnen inte är självförsörjande och är beroende av socialt bistånd i Förenade kungariket, (v) barnen påbörjade grundskolan kort tid efter sin ankomst till Förenade kungariket medan maken fortfarande var arbetstagare,
1) |
Har kvinnan och barnen endast rätt att uppehålla sig i Förenade kungariket om de uppfyller villkoren enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 (1), eller |
2) |
|
3) |
Om den första frågan besvaras jakande, blir slutsatsen en annan med hänsyn till de omständigheter som föreligger i förevarande fall, där barnen påbörjade grundskolan och arbetstagaren som är unionsmedborgare upphörde att arbeta, före det datum vid vilket Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 skulle ha införlivats av medlemsstaterna? |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77).
(2) Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EUT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/8 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Wojewódzki Sąd Administracyjny w Poznaniu den 14 juli 2008 – Krzysztof Filipiak mot Dyrektor Izby Skarbowej w Poznaniu
(Mål C-314/08)
(2008/C 247/14)
Rättegångsspråk: polska
Hänskjutande domstol
Wojewódzki Sąd Administracyjny w Poznaniu
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Krzysztof Filipiak
Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej w Poznaniu
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 43.1 och 43.2 EG tolkas så, att de utgör hinder för att tillämpa de inhemska polska bestämmelserna som följer dels av artikel 26.1 andra punkten i lag av den 26 juli 1991 om inkomstskatt (ustawa o podatku dochodowym od osób fizycznych … [utelämnas]), som inskränker rätten att från beräkningsunderlaget för inkomstskatt dra av belopp som erlagts för den obligatoriska socialförsäkringen till att endast avse sådana belopp som erlagts enligt bestämmelser i nationell rätt, dels av artikel 27b.1 i lag av den 26 juli 1991 om inkomstskatt, som inskränker rätten att från inkomstskatten dra av belopp som erlagts för den obligatoriska sjukförsäkringen till att endast avse sådana belopp som erlagts enligt bestämmelser i nationell rätt, i en situation där en polsk medborgare, som är oinskränkt skattskyldig i Polen, från i Polen beskattad inkomst även har betalat avgifter till den obligatoriska social- och sjukförsäkringen i en annan medlemsstat på grund av näringsverksamhet som bedrivits i den medlemsstaten, och dessa belopp i den andra medlemsstaten i Europeiska unionen inte avräknas från intäkterna eller dras av från skatten? |
2) |
Ska principen om gemenskapsrättens företräde och de regler som följer av artiklarna 10 EG och 43.1 och 43.2 EG tolkas så, att de har företräde framför de bestämmelser som följer av artiklarna 91.2 och 91.3 samt 190.1 och 190.3 i Republiken Polens författning (Dz. U. [Dziennik Ustaw, officiell tidning för Republiken Polen] 1997, Nr. 14, Pos. 176, med senare ändringar), såvitt det på grundval av dessa bestämmelser har beslutats att en dom från författningsdomstolen får rättsverkan först vid ett senare tillfälle? |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/9 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Frankrike) den 17 juli 2008 – Olympique lyonnais mot Olivier Bernard och Newcastle UFC
(Mål C-325/08)
(2008/C 247/15)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation (Frankrike)
Part i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Olympique lyonnais
Svarande: Olivier Bernard och Newcastle UFC
Tolkningsfrågor
1) |
Utgör principen om fri rörlighet för arbetstagare enligt artikel 39 EG hinder mot en bestämmelse i nationell rätt, enligt vilken en ung spelare som – sedan hans utbildning avslutats – undertecknar ett avtal som professionell spelare med en förening i en annan medlemsstat riskerar att förpliktas att utge skadestånd? |
2) |
Om svaret på den första frågan är jakande, utgör nödvändigheten att främja rekrytering och utbildning av unga professionella spelare ett legitimt mål eller ett tvingande skäl av allmänintresse som innebär att en sådan begränsning är motiverad? |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/9 |
Talan väckt den 29 juli 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Litauen
(Mål C-350/08)
(2008/C 247/16)
Rättegångsspråk: litauiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Steiblytė och M. Šimerdová)
Svarande: Republiken Litauen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Litauen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6.1 i och avsnitt 4 i del II i bilaga I till direktiv 2001/83/EG (1), i dess lydelse till följd av direktiv 2003/63/EG (2), enligt artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 2309/93 (3) och enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 726/2004 (4), genom att bibehålla det nationella godkännandet för försäljning av läkemedlet Grasalva, och |
— |
förplikta Republiken Litauen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
i) |
Republiken Litauen är, enligt artikel 6.1 i direktiv 2001/83/EG, skyldig att undersöka huruvida godkännanden för försäljning som har utfärdats före anslutningen uppfyller kraven enligt den gemenskapslagstiftning om läkemedel som varit i kraft vid tidpunkten för anslutningen och, från och med den 1 maj 2004, att säkerställa att endast läkemedel vars godkännanden uppfyller dessa krav släpps ut på marknaden. |
ii) |
Läkemedlet Grasalva anges inte i tillägg A till bilaga IX till 2003 års anslutningsakt. Bestämmelserna om övergångsperioden kan därför inte tillämpas på läkemedlet, och från och med den 1 maj 2004 får läkemedlet endast saluföras om det uppfyller alla de krav enligt gemenskapslagstiftningen som gäller för jämförbara biologiska läkemedel med avseende på kvalitet, säkerhet och effekt, särskilt de som föreskrivs i avsnitt 4 i del II i bilaga I till direktiv 2001/83/EG, i dess lydelse enligt direktiv 2003/63/EG. |
iii) |
De behöriga institutionerna i Republiken Litauen har själva förklarat att det i handlingarna om läkemedlet Grasalva inte finns någon uppgift om för-kliniska eller kliniska prövningar som föreskrivs i enlighet med avsnitt 4 i del II i bilaga I till direktiv 2001/83/EG, i dess lydelse enligt direktiv 2003/63/EG, angående läkemedlet Grasalvas överensstämmelse med de krav med avseende på säkerhet och effekt som gäller för jämförbara biologiska läkemedel. |
iv) |
De nationella godkännandena för försäljning av läkemedlet Grasalva uppfyller inte kraven enligt avsnitt 4 i del II i bilaga I till direktiv 2001/83/EG, i dess lydelse enligt direktiv 2003/63/EG. Detta innebär att läkemedlet, från och med dagen för anslutningen, endast får släppas ut på marknaden om dess godkännande för försäljning huvudsakligen har beviljats i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 2309/93 (som var tillämpligt till den 20 november 2005) eller artikel 3.1 i förordning (EG) nr 726/2004 (som har varit tillämpligt från den 21 november 2005). |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, s. 67).
(2) Kommissionens direktiv 2003/63/EG av den 25 juni 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EUT L 159, s. 46).
(3) Rådets förordning (EEG) nr 2309/93 av den 22 juli 1993 om gemenskapsförfaranden för godkännande för försäljning av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EGT L 214, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, s. 1).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/10 |
Talan väckt den 30 juli 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Österrike
(Mål C-356/08)
(2008/C 247/17)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Traversa och A. Böhlke)
Svarande: Republiken Österrike
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Österrike genom att föreskriva att alla läkare som öppnar praktik i Oberösterreich är skyldiga att ha ett bankkonto i Oberösterreichische Landesbank, på vilket ersättning för utfört arbete från sjukkassan ska sättas in, har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 43 EG, 49 EG och 56 EG, och |
— |
förplikta Republiken Österrike att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Skyldigheten att öppna ett obligatoriskt konto på vilket all ersättning från sjukkassan sätts in är inte proportionell i förhållande till behovet av att säkerställa en korrekt beräkning och erläggandet av de inbetalningar som läkare med praktik i Oberösterreich ska göra till läkarsamfundet. De omtvistade bestämmelserna utgör därmed en obefogad inskränkning av tre av de grundläggande friheter som garanteras i fördraget, nämligen etableringsrätten för banker och läkare som har praktik i andra medlemsstater, nämnda personers frihet att tillhandahålla tjänster samt den fria rörligheten för kapital.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/10 |
Talan väckt den 4 augusti 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland
(Mål C-357/08)
(2008/C 247/18)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Zavvos)
Svarande: Republiken Grekland
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/14/EG (1) av den 11 maj 2005 om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG och 90/232/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och |
— |
förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktiv 2005/14/EG med nationell rätt löpte ut den 11 juni 2007.
(1) EUT L 149, 11.6.2005, s. 14.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/11 |
Talan väckt den 8 augusti 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland
(Mål C-368/08)
(2008/C 247/19)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: U. Wölker och I. Dimitriou)
Svarande: Republiken Grekland
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG (1) av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och |
— |
förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktiv 2004/35/EG med nationell rätt löpte ut den 30 april 2007.
(1) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/11 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 30 maj 2008 (begäran om förhandsavgörande från Landesgericht Klagenfurt – Österrike) – A-Punkt Schmuckhandels GmbH mot Claudia Schmidt
(Mål C-315/07) (1)
(2008/C 247/20)
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/11 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 3 juni 2008 (begäran om förhandsavgörande från Landegericht Berlin – Tyskland) – M.C.O. Congres mot Suxess GmbH
(Mål C-476/07) (1)
(2008/C 247/21)
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
Förstainstansrätten
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/12 |
Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 18 juni 2008 – Dow AgroSciences m.fl. mot kommissionen
(Mål T-475/07 R)
(Interimistiskt förfarande - Direktiv 91/414/EEG - Ansökan om uppskov med verkställigheten - Upptagande till sakprövning - Krav på skyndsamhet saknas)
(2008/C 247/22)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Dow AgroSciences Ltd (Hitchin, Hertfordshire, Förenade kungariket), Dow AgroSciences LLC (Indianapolis, Indiana, Förenta staterna), Dow AgroSciences (Mougins, Frankrike), Dow AgroSciences Export (Mougins), Dow AgroSciences BV (Hoek, Nederländerna), Dow AgroSciences Hungary kft (Budapest, Ungern), Dow AgroSciences Italia Srl (Milano, Italien), Dow AgroSciences Polska sp. z o.o. (Warsava, Polen), Dow AgroSciences Iberica, SA (Madrid, Spanien), Dow AgroSciences s.r.o. (Prag, Republiken Tjeckien), Dow AgroSciences Danmark A/S (Kongens Lyngby, Danmark), Dow AgroSciences GmbH (München, Tyskland), Dintec Agroquímica – Produtos Químicos, Lda (Funchal, Madère, Portugal), Finchimica SpA (Brescia, Italien) (ombud: advokaterna C. Mereu och K. Van Maldegem)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Doherty och L. Parpala)
Saken
Ansökan om uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut 2007/629/EG av den 20 september 2007 om att inte införa trifluralin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne (EUT L 255, s. 42) till dess dom har meddelats i målet vid den nationella domstolen.
Avgörande
1) |
Ansökan om interimistiska åtgärder avslås. |
2) |
Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/12 |
Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 15 juli 2008 – Antwerpse Bouwwerken mot kommissionen
(Mål T-195/08 R)
(Interimistiskt förfarande - Offentlig upphandling - Gemenskapens upphandlingsförfarande - Avslag på anbud - Begäran om uppskov med verkställigheten och om interimistiska åtgärder - Upptagande till sakprövning - Berättigat intresse av att få saken prövad - Förlust av en möjlighet - Allvarlig och irreparabel skada föreligger inte - Krav på skyndsamhet föreligger inte)
(2008/C 247/23)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Sökande: Antwerpse Bouwwerken (Antwerpen, Belgien) (ombud: advokaterna J. Verbist och D. de Keuster)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Manhaeve, biträdd av M. Gelders)
Saken
Begäran om interimistiska åtgärder framförd inom ramen för ett förfarande för kommissionens upphandling av anläggning av en byggnad.
Avgörande
1) |
Begäran om interimistiska åtgärder avslås. |
2) |
Beslut om rättegångskostnader meddelas senare. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/12 |
Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 15 juli 2008 – CLL Centres de langues mot kommissionen
(Mål T-202/08 R)
(Interimistiskt förfarande - Offentlig upphandling - Gemenskapens anbudsförfarande - Avslag på ansökan om att få delta - Ansökan om uppskov med verkställigheten och om interimistiska åtgärder - Fumus boni juris föreligger inte - Förlorad möjlighet - Avsaknad av allvarlig och irreparabel skada - Krav på skyndsamhet saknas )
(2008/C 247/24)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: CLL Centres de langues i Louvain-la-Neuve och –en-Woluwe (CLL Centres de langues) (Louvain-la-Neuve, Belgien) (ombud: advokaterna F. Tulkens och V. Ost)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: N. Bambara och E. Manhaeve, biträdda av advokat P. Wytinck)
Saken
Begäran om interimistiska åtgärder genom vilka Centre de langues i Louvain-la-Neuve och –en-Woluwe (CLL Centres de langues) tillåts att delta i anbudsinfordran ADMIN/D1/PR/2008/004 om den offentliga upphandlingen ”språkundervisning för personalen vid Europeiska unionens (EU) institutioner och organ i Bryssel” och att förklara att kommissionens beslut om uteslutning inte får tillämpas till dess förstainstansrätten har meddelat dom i målet om talan om ogiltigförklaring av detta beslut.
Avgörande
1) |
Ansökan om interimistiska åtgärder avslås. |
2) |
Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/13 |
Överklagande ingett den 9 juli 2008 av Petrus Kerstens av den dom som personaldomstolen meddelade den 8 maj 2008 i mål F-119/06, Kerstens mot kommissionen
(Mål T-266/08 P)
(2008/C 247/25)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Petrus Kerstens (Overijse, Belgien) (ombud: advokaten C. Mourato)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
upphäva den överklagade domen, |
— |
återförvisa målet till Europeiska unionens personaldomstol, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar genom detta överklagande ogiltigförklaring av personaldomstolens dom av den 8 maj 2008 i mål F-119/06, Kerstens mot kommissionen, i vilken sökandens talan om ogiltigförklaring av beslutet av den 8 december 2008 som meddelades av Byrån för löneadministration och individuella ersättningar om ändring av byråns organisationsplan ogillas, i den mån som beslutet innebär att sökanden omplaceras från en tjänst som chef för personalavdelningen till en tjänst vid utvecklingsenheten, och begäran om skadestånd för den påstådda skada han lidit.
Till stöd för sin talan har sökanden åberopat en grund avseende personaldomstolens missuppfattning av de faktiska omständigheterna och bevisningen, samt att personaldomstolen hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den tillämpade artikel 7 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna om disciplinåtgärder och maktmissbruk, eftersom personaldomstolen gjorde bedömningen att artikel 7 inte hade åsidosatts, grundat på felaktiga konstateranden avseende de faktiska omständigheterna.
Sökanden gör även gällande att personaldomstolen inte i tillräcklig utsträckning har motiverat den överklagade domen avseende bedömningen av behovet av de tjänster som tillhandahålls av Byrån för löneadministration och individuella ersättningar och avseende bildandet av en ny utvecklingsenhet mot bakgrund av byråns resursbrist.
Sökanden anser att hans rätt till försvar har kränkts eftersom personaldomstolen grundade en del av bedömningen på sökandens karriärutvecklingsrapport för perioden den 1 januari–31 december 2006, som presenterades första gången av kommissionen vid den muntliga förhandlingen, utan att sökanden hade fått möjlighet att yttra sig över denna bedömning.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/13 |
Talan väckt den 9 juli 2008 – Région Nord-Pas-de-Calais mot kommissionen
(Mål T-267/08)
(2008/C 247/26)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Région Nord-Pas-de-Calais (ombud: advokaterna M. Cliquennois och F. Cavedon)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 1089 slutlig av den 2 april 2008 om statligt stöd nr C 38/2007 (ex NN 45/2007) som Frankrike genomfört till förmån för Arbel Fauvet Rail SA, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har yrkat att kommissionens beslut K(2008) 1089 slutlig av den 2 april 2008 ska ogiltigförklaras. I beslutet förklarade kommissionen att det statliga stöd som genomfördes av sökanden och Communauté d'agglomération du Douaisis (sammanslutning av tätorter i Douaisis) till förmån för Arbel Fauvet Rail SA i form av ett återbetalningspliktigt förskott med en årlig räntesats på 4,08 procent motsvarande den vid genomförandetidpunkten gällande referensräntan i gemenskapen. Kommissionen ansåg att det med hänsyn till Arbel Fauvet Rail SA:s ekonomiska situation inte hade varit möjligt för bolaget att erhålla medel till så gynnsamma villkor på finansmarknaden.
Sökanden har inledningsvis gjort gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning och åsidosatte sin motiveringsskyldighet såtillvida att den ansåg att medlen delvis härrörde från kommunerna i Communauté d'agglomération du Douaisis utan att beakta de särskilda rättsliga förhållandena som gäller för sammanslutningen, som är ett offentligt organ för samarbete mellan kommuner och som åtnjuter förvaltnings- och budgetmässig oavhängighet i förhållande till medlemskommunerna. Sökanden anser att det beviljade stödet således inte kan anses härröra från staten.
Härefter har sökanden gjort gällande att kommissionen gjorde en oriktig bedömning genom att den i) kvalificerade Arbel Fauvet Rail SA som en verksamhet på obestånd, ii) ansåg att Arbel Fauvet Rail SA inte hade kunnat erhålla den tillämpade räntesatsen på sedvanliga marknadsvillkor.
Sökanden har vidare gjort gällande att kommissionen inte handlade ärendet med tillbörlig omsorg, eftersom den varken fastställde det återkrävbara stödbeloppet eller storleken på stödet och den inte anförde någon omständighet som kan motivera en ökning av den räntesats som ska tillämpas på återbetalningspliktiga förskott på grund av den särskilda risksituation som föreligger beträffande Arbel Fauvet Rail SA.
Slutligen har sökanden åberopat ett åsidosättande av principen om ett kontradiktoriskt förfarande mot bakgrund av att sökanden inte hördes under det administrativa förfarandet.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/14 |
Talan väckt den 11 juli 2008 – Land Burgenland mot kommissionen
(Mål T-268/08)
(2008/C 247/27)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Land Burgenland (ombud: advokaterna U. Soltész och C. Herbst)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 1625 slutligt av den 30 april 2008 nr C 56/06 (ex NN 77/06 – Privatiseringen av Bank Burgenland) i dess helhet i enlighet med artikel 231 första stycket EG, |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 87.1 i förstainstansrättens rättegångsregler. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har väckt talan mot kommissionens beslut K(2008) 1625 slutligt av den 30 april 2008, i vilket kommissionen fastställt att det statliga stöd som Österrike i strid med artikel 88.3 EG beviljat försäkringsbolaget Grazer Wechselseitige Versicherung AG och GW Beteiligungserwerbs- und -verwaltungs-GmbH, i samband med privatiseringen av HYPO Bank Burgenland, är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Sökanden har anfört följande grunder till stöd för sin talan:
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt i samband med fastställandet av marknadsvärdet då det inte finns något tvång att genomföra ett anbudsförfarande, |
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt med hänsyn till kommissionens tidigare praxis, |
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt då även en privat försäljare hade förhållit sig negativ gentemot den österrikiska finansmarknadens utslag vad gäller anbudsgivare med det högsta anbudet, |
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt då sökanden vid beslutet om att bevilja tillägg borde ha kunnat beakta den privatiserade bankens statliga garanti för specifika förpliktelser (Ausfallhaftung), |
— |
kommissionen har tillämpat principen om private-vendor felaktigt vid prövningen av hur Ausfallhaftung påverkar försäljningsbeslutet, |
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt genom att felbedöma bevisbördan respektive plikten att tillhandahålla bevis i ett anbudsförfarande, |
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt då det bud som anbudsgivaren med det högsta anbudet avgett inte skulle kunna tjäna som grund vid fastställandet av marknadsvärdet, |
— |
kommissionen har uppskattat det ekonomiska värdet på den privatiserade bankens emission felaktigt, |
— |
kommissionen har tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt i samband med att den fastställt en stödfaktor. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/15 |
Talan väckt den 8 juli 2008 – Tyskland mot kommissionen
(Mål T-270/08)
(2008/C 247/28)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma biträdd av advokaten C. von Donat)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 1615 slutligt av den 29 april 2008 om nedsättning av det bidrag som beviljats från den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) enligt kommissionens beslut K(94) 1973 slutligt av den 5 augusti 1994 för det operativa programmet Berlin (öst) mål 1 (1994-1999) i Förbundsrepubliken Tyskland, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Enligt det överklagade beslutet har kommissionen satt ned det finansieringsbidrag som beviljats från Eruf och som avsåg det operativa programmet för delstaten Berlins mål 1-område i Förbundsrepubliken Tyskland.
Sökanden har till stöd för sin talan för det första anfört att kommissionen värderat sakförhållandena felaktigt. Sökanden har särskilt anmärkt att kommissionen dels felbedömt vissa bedömningsresultat, dels på ett oförsvarbart sätt antagit förekomsten av systematiska fel vid förvaltningen och kontrollen.
För det andra har sökanden gjort gällande att det under förvaltningsperioden 1994-1999 inte fanns några rättsliga grunder för användningen av schablonmässiga och extrapolerade finansiella korrigeringar i det operativa programmet, eftersom det för denna förvaltningsperiod inte fanns några regleringar som var jämförbara med artikel 39 i förordning (EG) nr 1260/99 (1). Någon tillräckligt bestämd rättslig grund finns inte heller vare sig i artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 (2), i kommissionens interna riktlinjer av den 15 oktober 1997 om finansiella nettokorrigeringar i samband med tillämpningen av artikel 24 i förordning nr 4253/88, eller i principen för en sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 274 EG. Sökanden anser även att det inte finns någon motsvarande långvarig och allmänt vedertagen förvaltningspraxis.
Sökanden har därutöver gjort gällande att det överklagade beslutet strider mot artikel 24.2 i förordning nr 4253/88, eftersom det inte föreligger några sådana oegentligheter som avses i denna förordning. Sökanden har i detta sammanhang dessutom gjort gällande att kommissionen, även för det fall att förutsättningarna för en nedsättning i enlighet med artikel 24.2 i förordning nr 4253/88 förelegat, borde ha använt sig av sitt utrymme för skönsmässig bedömning och avvägt om sänkningen var proportionerlig.
I andra hand har sökanden anfört att de schablonmässiga rättelserna var oproportionerliga och att kommissionen inte haft tillräckligt stöd för sin extrapolering.
Sökanden har vidare anmärkt att svaranden åsidosatt sin skyldighet att tillräckligt motivera det överklagade beslutet.
Sökanden har slutligen gjort gällande att kommissionen åsidosatt principen om ett partnerskap, eftersom den trots upprepade bedömningar genom sina styrekonomer inte under något tillfälle under förvaltningsperioden 1994-1999 tagit hänsyn till finansiella konsekvenser på grund av brister i systemet.
(1) Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, s. 1).
(2) Rådets förordning nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter (EGT L 374, s. 1).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/15 |
Talan väckt den 17 juli 2008 – Communauté d'Agglomération du Douaisis mot kommissionen
(Mål T-279/08)
(2008/C 247/29)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Communauté d'Agglomération du Douaisis (ombud: advokaten M.-Y Benjamin)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut nr C 38/2007 av den 2 april 2008 |
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska ogiltigförklara Europeiska gemenskapernas kommissions slutliga beslut C(2008) 1089 av den 2 april 2008, genom vilket kommissionen förklarade det statliga stöd som sökanden och Région Nord-Pas-de-Calais beviljat till förmån för Arbel Fauvet Rail SA i form av återbetalningspliktiga förskott med en årlig räntesats på 4,08 procent, motsvarande gemenskapens referensränta vid tiden för beviljandet, oförenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen ansåg att Arbel Fauvet Rail SA, med hänsyn till företagets finansiella situation, inte hade kunnat skaffa sig medel på finansmarknaden på samma gynnsamma villkor.
De grunder och huvudargument som åberopats av sökanden liknar dem som framförts i mål T-267/08, Région Nord-Pas-de-Calais mot kommissionen.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/16 |
Talan väckt den 15 juli 2008 – Österrike mot kommissionen
(Mål T-281/08)
(2008/C 247/30)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Republiken Österrike (ombud: C. Pesendorfer)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 625 slutlig av den 30 april 2008 om statligt stöd nr C 56/2006 (f.d. NN 77/2006) från Österrike för privatisering av Bank Burgenland, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökandens talan riktar sig mot kommissionens beslut K(2008) 1625 slutlig av den 30 april 2008, där kommissionen förklarade att det statliga stöd som Republiken Österrike, i strid mot artikel 88.3 EG, beviljat försäkringsbolaget Grazer Wechselseitige Versicherung AG och GW Beteiligungserwerbs- und –verwaltungs-GmbH i samband med privatiseringen av HYPO Bank Burgenland AG inte är förenligt med den gemensamma marknaden.
Beträffande grunderna för talan hänvisas till sammanfattningen av grunderna i mål T-268/08, Land Burgenland mot kommissionen.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/16 |
Talan väckt den 17 juli 2008 – Grazer Wechselseitige Versicherung mot kommissionen
(Mål T-282/08)
(2008/C 247/31)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Grazer Wechselseitige Versicherung AG (Graz, Österrike) (ombud: Rechtsanwalt H. Wollmann)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
Ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 1625 slutlig av den 30 april 2008 om det statliga stöd (nr C 56/06 ex NN 77/06) som Österrike planerar att genomföra till förmån för privatiseringen av Bank Burgenland i dess helhet enligt artikel 231 första stycket EG, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 87.2 i rättegångsreglerna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har överklagat kommissionens beslut K(2008) 1625 slutligt av den 30 april 2008, där kommissionen fastställt att det statliga stödet som Österrike i strid med artikel 88.3 EG har beviljat till förmån för försäkringsbolaget Grazer Wechselseitige Versicherung AG och GW Beteiligungserwerbs- und -verwaltungsGmbH i samband med privatiseringen av HYPO Bank Burgenland AG, är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Till stöd för sin talan gör sökanden i första hand gällande att kommissionen i flera avseenden tillämpat artikel 87.1 EG felaktigt. Sökanden anför i detta avseende särskilt att det föreligger talrika indikationer på att den privatiserade bankens marknadsvärde vid avyttringstidpunkten klart understeg den köpeskilling som sökanden erbjöd, vilket innebär att sökanden inte gynnades vid försäljningen.
Därutöver gör sökanden gällande att kommissionen tillämpat private-vendor-testet felaktigt. Sökanden anför att kommissionens tes, varefter hänsyn inte fick tas till delstaten Burgenlands ansvarsfrihet för vissa förpliktelser hos den privatiserade banken när beslutet togs om vem som skulle få överta banken, är felaktig. Vidare gör sökanden i detta sammanhang gällande att kommissionen inte har utgått från en reell privat investerare utan från en overklig försäljare med hundraprocentig riskberedskap.
Vidare anför sökanden att kommissionen inte har bevisat att sökandens anbud, efter det att alla föreskrivna anpassningar genomförts, varit nominellt sämre än anbuden från konkurrerande intressenter.
I andra hand gör sökanden gällande att kommissionen, om man utgår från att det föreligger ett statligt stöd, har underlåtit att göra en prövning av stödets förenlighet med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c EG.
Slutligen gör sökanden gällande att det angripna beslutet uppvisar en rad brister i motiveringen.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/17 |
Talan väckt den 21 juli 2008 – Securvita mot harmoniseringsbyrån (Natur-Aktien-Index)
(Mål T-285/08)
(2008/C 247/32)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Securvita Gesellschaft zur Entwicklung alternativer Versicherungskonzepte mbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaten M. van Eendenburg)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ändra det beslut som fjärde överklagandenämnden antog den 26 maj 2008 i ärendet R 525/2007-4 på så sätt att harmoniseringsbyrån ska förpliktas att registrera Natur-Aktien-Index som gemenskapsvarumärke. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket Natur-Aktien-Index för varor och tjänster som ingår i klasserna 16, 36 och 42 (ansökan nr 4 861 175).
Granskarens beslut: Avslag på ansökan.
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.
Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (1) då det sökta varumärket inte saknar särskiljningsförmåga.
(1) EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/17 |
Talan väckt den 21 juli 2008 – Fidelio mot harmoniseringsbyrån (Hallux)
(Mål T-286/08)
(2008/C 247/33)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Fidelio KG (Linz, Österrike) (ombud: M. Gail, Rechtsanwalt)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 21 maj 2008 – ärende nr R 632/2007-4, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket Hallux för varor i klasserna 10, 18 och 25 (ansökan nr 5 245 147).
Granskarens beslut: Ansökan ska delvis avslås.
Överklagandenämndens beslut: Överklagandet ska delvis bifallas.
Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94 (1) eftersom det inte föreligger några absolut registreringshinder för det sökta varumärket vad avser varorna ortopediska artiklar och fotbeklädnader.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s 3).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/17 |
Talan väckt den 25 juli 2008 – Cadila Healthcare mot harmoniseringsbyrån – Laboratorios Inibsa (ZYDUS)
(Mål T-287/08)
(2008/C 247/34)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Cadila Healthcare Ltd (Ahmedabad, Indien) (ombud: advokaterna S. Bailey, A. Juaristi och F. Potin)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Laboratorios Inibsa, SA (Llissa de Vall, Spanien)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut om fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 5 maj 2008 i ärende R 1322/2007-2, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de kostnader som uppkommit i förfarandet vid överklagandenämnden. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ZYDUS” för varor i klasserna 3, 5 och 10 – ansökan nr 3 277 662
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det spanska varumärket ”CIBUS” (nr 2 360 938) för varor i klass 5, det spanska varumärket ”CIBUS” (nr 2 360 939) för varor i klass 3
Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls för samtliga varor
Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslogs
Grunder: Överklagandenämnden fastslog felaktigt att invändningsenheten hade motiverat sitt beslut och att artikel 73 i rådets förordning nr 40/94 därmed inte hade åsidosatts, överklagandenämnden fastslog felaktigt, med åsidosättande av allmänna varumärkesrättsliga principer och, i synnerhet, artikel 8.1 b i rådets förordning nr 40/94, att det förelåg en risk för förväxling mellan de äldre varumärkena och det varumärke som ansökan avsåg.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/18 |
Talan väckt den 25 juli 2008 – Cadila Healthcare mot harmoniseringsbyrån – Novartis (NYDUS)
(Mål T-288/08)
(2008/C 247/35)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Cadila Healthcare Ltd (Ahmedabad, Indien) (ombud: advokaterna S. Bailey, A. Juaristi och F. Potin)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Novartis AG (Basel, Schweiz)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 7 maj 2008 i ärende R 1092/2007-2, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de som uppstod i förfarandet vid överklagandenämnden. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ZYDUS” för varor i klasserna 3, 5 och 10 – ansökan nr 3 277 662
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Gemenskapsregistrering nr 2 356 964 av märket ”ZIMBUS” för varor i klass 5
Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls avseende vissa varor
Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslogs delvis
Grunder: Överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning i sitt beslut avseende omständigheten att det förelåg en risk för förväxling mellan det äldre varumärket och det varumärke som ansökan avser, i strid med allmänna principer inom varumärkesrätten och i synnerhet med artikel 8.1 b i rådets förordning nr 40/94.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/18 |
Talan väckt den 29 juli 2008 – Deutsche BKK mot harmoniseringsbyrån
(Mål T-289/08)
(2008/C 247/36)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Deutsche BKK (Wolfsburg, Tyskland) (ombud: advokaterna H.-P. Schrammek, C. Drzymalla och S. Risthaus)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyrån (fjärde överklagandenämnden) antog den 29 maj 2008 i ärende R 318/2008-4, vilket meddelades den 2 juni 2008, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket Deutsche BKK för tjänster i klasserna 36, 41 och 44 (ansökan nr 4 724 894).
Granskarens beslut: Avslag på ansökan.
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.
Grunder:
— |
Åsidosättande av artikel 73 i förordning (EG) nr 40/94 (1) genom att handlingar har avvisats utan att sökanden i förväg har getts möjlighet att yttra sig häröver, |
— |
åsidosättande av artikel 74.1 första meningen i förordning nr 40/94 genom att byrån inte i vederbörlig ordning har prövat sakförhållandena på eget initiativ, |
— |
åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning nr 40/94 genom att byrån har fastställt att varumärket Deutsche BKK inte går att skydda till följd av absoluta registreringshinder, och |
— |
åsidosättande av artikel 7.3 i förordning nr 40/94 genom att byrån har fastställt att varumärket inte har uppnått särskiljningsförmåga genom användning. |
(1) EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/19 |
Talan väckt den 23 juli 2008 – CPS Color Group mot harmoniseringsbyrån – Fema Farben und Putze (TEMACOLOR)
(Mål T-295/08)
(2008/C 247/37)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: CPS Color Group Oy (Vantaa, Finland) (ombud: juristen P. Hagman)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Fema Farben und Putze GmbH (Ettlingen, Tyskland)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 7 maj 2008 i ärende R 808/2007-1, och |
— |
förplikta svaranden och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket TEMACOLOR för varor i klass 2
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det tyska varumärket avseende registrering nr 2 104 061 av ordmärket FEMA-Color för varor i klass 2; det internationella varumärket avseende registrering nr 691 406 av ordmärket FEMA-Color för varor i klass 2
Invändningsenhetens beslut: Bifall på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Överklagandenämnden har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att slå fast att de motstående varumärkena liknar varandra och därmed kan förväxlas, i strid med artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 40/94.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/19 |
Talan väckt den 28 juli 2008 – Berliner Institut für Vergleichende Sozialforschung mot kommissionen
(Mål T-296/08)
(2008/C 247/38)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Berliner Institut für Vergleichende Sozialforschung eV (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaten U. Claus)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 23 maj 2008 angående ett definitivt godkännande av en betalning inom ramen för projektet ”integrationsindikatorer och generationsväxling” som baserar sig på finansieringsavtalet JLS/2004/INTI/077, i den mån sökandens begäran om en slutbetalning på 59 592,77 EUR, som överstiger det godkända beloppet, avslås, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden och kommissionen undertecknade i maj 2005 ett avtal i syfte att stödja ett projekt inom ramen för programmet INTI. Svaranden beviljande, i en skrivelse av den 23 maj 2008, sökanden en lägre slutbetalning än vad sökanden hade ansökt om. Genom förevarande talan ifrågasätter sökanden avslaget på dess begäran om betalning av kostnader som överstiger det godkända beloppet.
Sökanden gör som grund för sin talan gällande att kommissionen saknar fog för sin uppfattning, att en ändring av projektdeltagarna efter det att finansieringsavtalet ingåtts endast är möjlig om det ingås ett passande ändringsavtal. Det finns nämligen inte någon uttrycklig bestämmelse angående detta i finansieringsavtalet. Vidare har kommissionen vägrat godkänna kostnader av skäl som strider mot finansieringsavtalet och hittills gällande myndighetspraxis.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/20 |
Talan väckt den 29 juli 2008 – Mepos Electronics mot harmoniseringsbyrån (MEPOS)
(Mål T-297/08)
(2008/C 247/39)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Mepos Electronics Ltd (Kaohsiung, Taiwan) (ombud: advokaten M. Wirtz)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 28 maj 2008 i ärande R 437/2008-2, |
— |
bifalla ansökan om återställande av försutten tid, och |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”MEPOS” för varor i klass 9 – ansökan nr 5 770 383
Granskarens beslut: Avslag på ansökan om registrering
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artiklarna 36, 77a och 79 i rådets förordning nr 40/94 samt artikel 6 i Europakonventionen och artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen eftersom överklagandenämnden felaktigt slog fast att granskaren har följt det lagliga förfarandet i registreringsärendet, åsidosättande av artikel 78 i rådets förordning nr 40/94 eftersom överklagandenämnden felaktigt lämnade ansökan om återställande av försutten tid med anledning av försummelse att iaktta tidsfristen för överklagande utan bifall.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/20 |
Talan väckt den 31 juli 2008 – Aldi mot harmoniseringsbyrån – Catalana de Telecomunicacions Societat Operadora de Xarxes (ALDI)
(Mål T-298/08)
(2008/C 247/40)
Ansökan är avfattad på tyska
Parter
Sökande: Aldi GmbH & Co. KG (Mülheim an der Ruhr, Tyskland) (ombud: advokaterna N. Lützenrath, U. Rademacher, L. Kolks och C. Fürsen)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Catalana de Telecomunicacions Societat Operadora de Xarxes, SA (Barcelona, Spanien)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara harmoniseringsbyråns (första överklagandenämnden) beslut av den 14 maj 2008 – Överklagande R 1301/2007-1, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ALDI för varor och tjänster i klasserna 35, 38 och 39 (ansökan nr 3 360 914).
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Catalana de Telecomunicacions Societat Operadora de Xarxes, SA.
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det spanska ordmärket ALPI för tjänster i klass 38 (varumärke nr 2 262 920), det spanska ordmärket ALPI för tjänster i klass 39 (varumärke nr 2 262 921) och det internationella ordmärket ALPI för tjänster i klasserna 37, 38, 39 och 42 (varumärke nr 789 344) (invändningen gäller registrering för tjänster i klass 38).
Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen.
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.
Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (1) eftersom det inte föreligger en risk för att allmänheten ska förväxla de aktuella märkena.
(1) EGT L 11, s. 1–36; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/21 |
Talan väckt den 1 augusti 2008 – Hoo Hing mot harmoniseringsbyrån – Tresplain Investments (Golden Elephant Brand)
(Mål T-300/08)
(2008/C 247/41)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Hoo Hing Holdings Ltd (Romford, Förenade kungariket) (ombud: M. Edenborough, barrister)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Tresplain Investments Ltd (Hongkong, Kina)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 7 maj 2008 i ärende R 889/2007-1, såtillvida som den fann att den invändning som anförts på grundval av artikel 51.1 a i rådets förordning nr 40/94 inte kunde prövas i sak, eller |
— |
i andra hand, ändra det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 7 maj 2008 i ärende R 889/2007-1 på så sätt att den invändning som anförts på grundval av artikel 51.1 a i rådets förordning nr 40/94 tas upp till sakprövning och bifalls, och |
— |
under förutsättning att det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 7 maj 2008 i ärende R 889/2007-1 ändras såsom yrkats, även ändra detta beslut på så sätt att gemenskapsvarumärke nr 241 810 ogiltigförklaras med anledning av endera eller båda dessa ytterligare grunder, samt |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån eller motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna, eller i andra hand förplikta harmoniseringsbyrån och motparten vid överklagandenämnden att gemensamt och solidariskt ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltigförklaring: Figurmärket Golden Elephant Brand för varor i klass 30 – Gemenskapsregistrering nr 241 810
Innehavare av gemenskapsvarumärket: Motparten vid överklagandenämnden
Part som ansökt om ogiltigförklaring av gemenskapsvarumärket: Sökanden
Varumärkesrätt som den som ansökt om ogiltigförklaring innehar: Det oregistrerade figurmärket GOLDEN ELEPHANT, som hade varit i bruk i Förenade kungariket
Annulleringsenhetens beslut: Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Överklagandenämnden gjorde fel som fann att yrkandet med stöd av artikel 51.1 a i rådets förordning nr 40/94 inte kunde prövas i sak och inte fann att invändningen mot registreringen på grundval av nämnda bestämmelse kunde prövas i sak och var välgrundad.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/21 |
Talan väckt den 6 augusti 2008 – Laura Ashley mot harmoniseringsbyrån – Tiziana Bucci (LAURA ASHLEY)
(Mål T-301/08)
(2008/C 247/42)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Laura Ashley Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: J. Guise, Solicitor)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Tiziana Bucci (Viareggio, Italien)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån (varumärken, mönster och modeller) av den 28 maj 2008 i ärende R 1237/2007-1 och avslå invändningen, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”LAURA ASHLEY” för varor i klasserna 3, 18, 24 och 25
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Internationella registreringen nr 311 675 av figurmärket ”Ashley's” för varor i klass 25, italienska registreringen nr 517 151 av figurmärket ”Ashley's” för varor i klasserna 3, 18, 24 och 25, internationella registreringen nr 646 926 av figurmärket ”Ashley's il primo Cashmere Italiano” för varor i klass 25.
Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifalls i sin helhet.
Överklagandenämndens beslut: Talan ogillas.
Grunder: Åsidosättande av artikel 8.5 i rådets förordning nr 40/94 eftersom överklagandenämnden inte fastställde huruvida sökanden använder det gemenskapsvarumärke som ansökan gäller utan skälig anledning.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/22 |
Överklagande ingett den 1 augusti 2008 av Kurt-Wolfgang Braun-Neumann av det beslut som personaldomstolen meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07 Braun-Neumann mot parlamentet
(Mål T-306/08 P)
(2008/C 247/43)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Kurt-Wolfgang Braun-Neumann (Lohr am Main, Tyskland) (ombud: advokaten P. Ames)
Övrig part i målet: Europaparlamentet
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
upphäva det beslut som Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07, |
— |
pröva målet i sak och bifalla klagandens ursprungliga yrkanden och följaktligen förplikta parlamentet att retroaktivt från och med den 1 augusti 2004 till sökanden betala den andra hälften av efterlevandepensionen efter Gisela Mandt med ett belopp på 1 670,84 euro per månad jämte ränta motsvarande räntesatsen för Europeiska centralbankens utlåningsfacilitet plus tre procent, |
— |
i andra hand återförvisa målet till Europeiska unionens personaldomstol |
Grunder och huvudargument
Överklagandet är riktat mot det beslut som personaldomstolen meddelade den 23 maj 2008 i mål F-79/07, Braun-Neumann, varigenom klagandens talan avvisades.
Till stöd för sitt överklagande gör klaganden gällande att personaldomstolen har gjort en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskapen, eftersom denna tolkning strider mot allmänna gemenskapsrättsliga principer. Enligt klagandens uppfattning var det fel av personaldomstolen att tolka en skrivelse så att den var en åtgärd som går någon emot. Vidare är kravet på rättssäkerhet uppfyllt endast om det anses att avsaknaden av information om vilka rättsmedel som står till buds påverkar vid vilken tidpunkt fristen för att väcka talan börjar löpa, eftersom en sökandes rättigheter annars undergrävs. Slutligen ska personaldomstolens tolkning anses oproportionerlig med hänsyn till konsekvenserna för klaganden.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/22 |
Talan väckt den 8 augusti 2008 – BSH Bosch und Siemens Hausgeräte mot harmoniseringsbyrån (executive edition)
(Mål T-310/08)
(2008/C 247/44)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: BSH Bosch und Siemens Hausgeräte GmbH (München, Tyskland) (ombud: S. Biagosch, Rechtsanwalt)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 5 juni 2008 i ärende R 845/2007-1, |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket executive edition för varor i klasserna 7, 9 och 11 (ansökan nr 4 908 182).
Granskarens beslut: Avslag på ansökan
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordningen (EG) nr 40/94 (1) eftersom det sökta varumärket uppvisar tillräcklig särskiljningsförmåga.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1, svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/23 |
Talan väckt den 15 augusti 2008 – Melli Bank mot rådet
(Mål T-332/08)
(2008/C 247/45)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Melli Bank plc (London, Förenade kungariket) (ombud: R. Gordon QC, M. Hoskins, Barrister, och T. Din, Solicitor)
Svarande: Europeiska gemenskapernas råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
— |
ogiltigförklara punkt 4 avsnitt 8 i bilagan till rådets beslut om restriktiva åtgärder mot Iran, i den del den avser Melli Bank plc. |
— |
förklara att artikel 7.2 d i rådets förordning 423/2007/EG inte får tillämpas, om domstolen finner att artikel 7.2 d i förordningen har tvingande verkan, och |
— |
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
I detta mål yrkar sökanden delvis ogiltigförklaring av rådets beslut 2008/475/EG av den 23 juni 2008 om genomförande av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (1), i den del sökanden finns upptagen i förteckningen över fysiska eller juridiska personer, enheter och organ vars tillgångar och ekonomiska resurser ska frysas i enlighet med den bestämmelsen. Sökanden angrep samma beslut i mål T-246/08, Melli Bank mot rådet (2)
Till stöd för sin ansökan i förevarande mål hävdar sökanden att rådet har åsidosatt sin motiveringsskyldighet, eftersom det inte angav några individuella och särskilda skäl för att ta upp sökanden i förteckningen. Sökanden anför att bolaget har tagits upp i förteckningen, inte för att det självt har varit inblandat i stödjandet av Irans kärntekniska verksamhet, utan endast därför att det är ett dotterbolag till ett moderbolag som antas vara inblandat i sådan verksamhet.
Sökanden hävdar även att det, om artikel 7.2 d i rådets förordning (EG) nr 423/2007 (3) ska tolkas på så sätt att rådet är skyldigt att i förteckningen ta upp varje dotterbolag som ägs eller kontrolleras av ett moderbolag som självt har tagits upp i förteckningen över fysiska eller juridiska personer, enheter och organ vars tillgångar och ekonomiska resurser ska frysas, ska förklaras att artikeln inte får tillämpas, eftersom den strider mot proportionalitetsprincipen.
Sökanden anser att en skyldighet att ta upp dotterbolaget i förteckningen inte behövs och är olämplig för att uppnå målen med förordningen. Den omständigheten att moderbolaget tas upp i förteckningen hindrar nämligen ett dotterbolag som är hemmahörande i Europeiska unionen från att ta emot instruktioner från moderbolaget som direkt eller indirekt skulle leda till att verkan av att ta upp moderbolaget i förteckningen kringgicks.
Slutligen hävdar sökanden att artikel 7.2 d i nämnda förordning ska tolkas så, att rådet ges en behörighet att i förteckningen godtyckligt ta upp ett dotterbolag till ett moderbolag som har tagits upp i förteckningen, och inte så, att rådet åläggs en sådan skyldighet.
(1) EUT L 163, s. 29.
(2) EUT C 197, 2008, s. 34.
(3) Rådets förordning (EG) nr 423/2007 av den 19 april 2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 103, s. 1).
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/23 |
Förstainstansrättens beslut av den 14 juli 2008 – Hotell Cipriani mot kommissionen
(Mål T-254/00 R)
(2008/C 247/46)
Rättegångsspråk: italienska
Ordföranden på domstolen har förordnat om avskrivning av målet.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/23 |
Förstainstansrättens beslut av den 10 juli 2008 – Cornwell mot kommissionen
(Mål T-102/04) (1)
(2008/C 247/47)
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på sjunde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/24 |
Förstainstansrättens beslut av den 26 juni 2008 – Expasa/Harmoniseringsbyrån mot Gallardo Blanco (H)
(Mål T-172/06) (1)
(2008/C 247/48)
Rättegångsspråk: spanska
Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/24 |
Förstainstansrättens beslut av den 9 juli 2008 – SIMSA mot Kommissionen
(Mål T-480/07) (1)
(2008/C 247/49)
Rättegångsspråk: italienska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
Europeiska unionens personaldomstol
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/25 |
Talan väckt den 24 juli 2008 – Sevenier mot kommissionen
(Mål F-62/08)
(2008/C 247/50)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Roberto Sevenier (Paris, Frankrike) (ombud: E. Boigelot, advokat)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av kommissionens beslut att avslå sökandens begäran om dels återkallande av sin avskedsansökan, dels framställande av klagomål till läkarkommittén och följaktligen, begäran om att sökanden ska återupptas som anställd i Europeiska kommissionen på samma villkor från och med det datum för dennes avskedsansökan
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 24 september 2007, om avslag på sökandens begäran om återkallande av avskedsansökan av den 19 oktober 1983, dels framställande av klagomål till läkarkommittén. |
— |
följaktligen, återuppta sökanden som anställd i Europeiska kommissionen på samma villkor från och med den 19 oktober 1983 |
— |
förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/25 |
Talan väckt den 18 juli 2008 – Christoph m.fl. mot kommissionen
(Mål F-63/08)
(2008/C 247/51)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Eugen Christoph (Liggiano, Italien) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av de beslut genom vilka kommissionens har fastställt sökandenas anställningsvillkor, i den del varaktigheten eller förlängningen av deras avtal har begränsats till en viss tid.
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut om fastställande av anställningsvillkoren för sökandena i egenskap av anställda i den mening som avses i anställningsvillkoren för övriga anställda, särskilt i den del besluten innebär att varaktigheten av deras avtal begränsas, och |
— |
förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/25 |
Talan väckt den 29 juli 2008 – Nijs mot revisionsrätten
(Mål F-64/08)
(2008/C 247/52)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Bart Nijs (Bereldange, Luxemburg) (ombud: F. Rollinger et A. Hertzog, advokater)
Svarande: Europeiska gemenskapernas revisionsrätt
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av revisionsrätts beslut att utse sökandens utvärderare och kontrollutvärderare, samt begäran om ersättning för den skada som sökanden har lidit till följd av detta beslut.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara beslutet av revisionsrättens generalsekreterare att utse direktören för översättningsavdelningen som sökandens utvärderare, och att själv vara sökandens kontrollutvärderare, |
— |
förplikta revisionsrätten att med ett belopp på 25 000 euro ersätta den ideella skada som sökanden har lidit, och |
— |
förplikta Europeiska gemenskapernas revisionsrätt att ersätta rättegångskostnaderna. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/26 |
Talan väckt den 25 juli 2008 – De Smedt m.fl. mot parlamentet
(Mål F-66/08)
(2008/C 247/53)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Emile de Smedt (Bryssel, Belgien) m.fl. (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)
Svarande: Europaparlamentet
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens individuella beslut att inte tillerkänna sökandena ersättning för skiftarbete enligt artikel 56a i tjänsteföreskrifterna i enlighet med rådets förordning nr 1873/2006 av den 11 december 2006 om ändring av förordning nr 300/76 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till sådan ersättning samt storleken på och villkoren för denna ersättning, och att inte tillerkänna sökandena ersättning enligt artikel 56b i tjänsteföreskrifterna i enlighet med rådets förordning nr 1945/2006 av den 11 december 2006 om ändring av förordning nr 495/77 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för regelmässig tjänstgöringsberedskap samt villkoren för och storleken på denna ersättning.
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens individuella beslut att inte tillerkänna sökandena ersättning för skiftarbete enligt artikel 56a i tjänsteföreskrifterna i enlighet med rådets förordning nr 1873/2006 av den 11 december 2006 om ändring av förordning nr 300/76 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till sådan ersättning samt storleken på och villkoren för denna ersättning, |
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens individuella beslut att inte tillerkänna sökandena ersättning enligt artikel 56b i tjänsteföreskrifterna i enlighet med rådets förordning nr 1945/2006 av den 11 december 2006 om ändring av förordning nr 495/77 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för regelmässig tjänstgöringsberedskap samt villkoren för och storleken på denna ersättning, och |
— |
förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/26 |
Talan väckt den 6 augusti 2008 – Ziliene mot Parlamentet
(Mål F-70/08)
(2008/C 247/54)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Veronika Ziliene (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis, E. Marchal, advokater)
Svarande: Europaparlamentet
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut av den 17 juli 2007 att inte bevilja sökanden det dagtraktamente som avses i artikel 10 i bilaga VII i tjänsteföreskrifterna, och om förpliktande för svaranden att utbetala detta dagtraktamente från och med sökandens tillträde till tjänsten som tjänsteman, jämte ränta, och en euro i ideellt skadestånd.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 17 juli 2007 att inte bevilja sökanden det dagtraktamente som avses i artikel 10 i bilaga VII i tjänsteföreskrifterna, |
— |
förplikta parlamentet att utbetala till sökanden dagtraktamente från och med sökandens tillträde till tjänsten som tjänsteman, motsvarande den, vid tiden gällande, räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner plus två procentenheter, till dess betalning erlagts, |
— |
förplikta svaranden att erlägga en symbolisk euro till sökanden för den ideella skada denna har lidit, och |
— |
förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna. |
27.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 247/s3 |
NOT TILL LÄSAREN
EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.
Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.