28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/4

Eurons växelkurs (1)

27 augusti 2008

(2008/C 219/06)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,4767
JPY	japansk yen	160,98
DKK	dansk krona	7,4589
GBP	pund sterling	0,7997
SEK	svensk krona	9,3877
CHF	schweizisk franc	1,6132
ISK	isländsk krona	121,69
NOK	norsk krona	7,926
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,533
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	235,71
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7035
PLN	polsk zloty	3,327
RON	rumänsk leu	3,5475
SKK	slovakisk koruna	30,315
TRY	turkisk lira	1,7595
AUD	australisk dollar	1,7114
CAD	kanadensisk dollar	1,5417
HKD	Hongkongdollar	11,53
NZD	nyzeeländsk dollar	2,103
SGD	singaporiansk dollar	2,0914
KRW	sydkoreansk won	1 597,42
ZAR	sydafrikansk rand	11,4775
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,0977
HRK	kroatisk kuna	7,1644
IDR	indonesisk rupiah	13 526,57
MYR	malaysisk ringgit	4,9898
PHP	filippinsk peso	67,34
RUB	rysk rubel	36,295
THB	thailändsk baht	50,274
BRL	brasiliansk real	2,3959
MXN	mexikansk peso	14,9634

(1)

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/7

Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra

(Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)

(2008/C 219/09)

Detta förfarande är resultatet av ett klagomål som Prokent AG lämnade in mot Tomra Group den 26 mars 2001 (1). Klagomålet avsåg ursprungligen ett missbruk av Tomras dominerande ställning på marknaden för så kallade returmaskiner och därtill hörande produkter, särskilt utrymmen bakom kulisserna, i avsikt att förhindra konkurrenternas inträde på marknaden.

Kommissionen ansåg att den, enligt artikel 56 i EES-avtalet, hade jurisdiktion i detta ärende (2) och inledde en undersökning. Efter undersökningen drog kommissionen slutsatsen att Tomra var ett företag med dominerande ställning både inom EU och inom Efta-staterna och att det hade inlett utestängningsåtgärder i strid med artikel 82 i EG-fördraget och artikel 54 i EES-avtalet i flera EU-medlemsstater. Kommissionen ansåg att Tomra hade genomfört denna strategi genom att bland annat använda sig av exklusivitetsavtal, kvantitetsåtaganden och rabatter.

Följaktligen utfärdade kommissionen den 1 september 2004 ett meddelande om invändningar som huvudsakligen omfattade Tomras strategi och metoder till och med början på 2003 (3). Meddelandet om invändningar riktades till i) Tomra Systems ASA, ii) Tomra Europe AS, iii) Tomra Systems BV, iv) Tomra Systems GmbH, v) Tomra Buttikksystemer AS, vi) Tomra System AS (DK), vii) Tomra Systems AB och viii) Tomra Leergutsysteme GmbH.

Tillgång till handlingarna

Den 13 september 2004 hade alla de företag som meddelandet om invändningar riktade sig till beviljats fullständig tillgång till handlingarna.

Svarsfrist

När Tomra tog emot meddelandet om invändningar ansökte det om två månaders förlängning av svarsfristen utan att det, enligt min åsikt, lämnat tillräckliga grunder för att jag skulle kunna bevilja begäran. Jag beslutade dock att undantagsvis förlänga tidsfristen till den 14 november 2004.

Efter det att Tomra lämnat en andra ansökan samtyckte jag till ytterligare en förlängning av tidsfristen till den 22 november 2004. Tomra framhöll att den information som krävdes för att i detalj kunna svara på meddelandet om invändningar ”måste fås genom intervjuer med anställda som inte hade behövt sköta bokföringen […] och [att det borde] rådgöra med tidigare anställda”. Jag ansåg att behovet av att genomföra intervjuer bara i undantagsfall kunde motivera en förlängning av svarsfristen på ett meddelande om invändningar. Jag godtog att detta kunde vara fallet för Tomra, med tanke på dess relativt smidiga ledningsstruktur, men bara i en begränsad utsträckning.

Muntligt hörande

Tomra lämnade en formell begäran om ett muntligt hörande i enlighet med artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 773/2004, vilket hölls den 7 december 2004.

Den särskilda situationen för klaganden i detta ärende

Enligt vad som påpekas ovan inleddes detta förfarande på grundval av ett klagomål från Prokent AG, som är en tysk konkurrent till Tomra. I september 2003 gick Prokent AG i konkurs och förvärvades av det tyska företaget Wincor Nixdorf International GmbH genom ett övertagande av tillgångarna. Den 26 september 2003 informerades kommissionen om att Prokent AG hade inlett sitt likviditetsförfarande.

Genom tillämpning av artikel 6 i förordning (EG) nr 773/2004, sändes en icke-konfidentiell version av meddelandet om invändningar till Wincor Nixdorf International GmbH den 26 oktober 2004 under antagandet att det var klagandens efterträdare i rättsligt avseende. Kommissionen tog inte emot några synpunkter från företaget och det uttryckte inte någon önskan om att delta i det muntliga hörandet.

Den 6 maj 2005, dvs. fem månader efter det muntliga hörandet informerade en jurist kommissionen om att han hade tagit emot en fullmakt från Prokent AG, som ännu inte hade förlorat sin status som juridisk person, för att företräda det vid detta förfarande avseende konkurrensbegränsande verksamhet. Vidare begärde han kopior på eventuella beslut som kommissionen dittills hade antagit. En icke-konfidentiell version av meddelandet om invändningar sändes därför till honom den 27 maj 2005, vilket gav Prokent AG möjlighet att lämna sina synpunkter senast den 24 juni 2005. Den 15 juni 2005 förlängdes denna tidsfrist på begäran till den 5 augusti 2005. Kommissionen erbjöd också Prokent AG en möjlighet att lämna muntliga synpunkter i ärendet under ett möte som skulle ha hållits i kommissionens lokaler och med min närvaro.

Prokent AG informerade kommissionen per fax den 16 augusti 2005 att det inte tänkte lämna några skriftliga synpunkter på meddelandet om invändningar. Genom ett e-postmeddelande av den 18 november 2005 avböjde Prokent också kommissionens erbjudande om att lämna muntliga synpunkter.

Eftersom kommissionen skyndsamt hade antagit korrigerande åtgärder med hänsyn tagen till det faktum att klaganden inte hade upphört att fungera som juridisk person efter sin konkurs anser jag att klagandens processuella rättigheter helt har iakttagits under detta förfarande.

Kommissionens slutgiltiga ställningstagande

Generaldirektoratet för konkurrens har tagit hänsyn till det resonemang och det faktaunderlag som Tomra lämnat i sitt skriftliga svar och under det muntliga hörandet. Därav följer att Danmark har strukits från förteckningen över länder där missbruket bedrevs och Tomras danska dotterbolag Tomra System AS tillhör inte längre de företag som omfattas av det slutliga beslutet.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan drar jag slutsatsen att det utkast till beslut som läggs fram för kommissionen bara omfattar sådana invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om.

Jag anser att rätten att höras har respekterats för alla medverkande i detta förfarande.

Bryssel den 22 mars 2006.

Serge DURANDE

(1) Nedan kallat Tomra.

(2) Tomras omsättning inom Eftastaterna motsvarade inte 33 procentenheter eller mer av dess omsättning inom EES. Flera av Tomras konkurrenter var baserade i EU-medlemsstaterna, medan Tomra också hade ett tillverkande dotterbolag i en EU-medlemsstat.

(3) I april 2002 tog Tomra kontakt med kommissionen för att avgöra ärendet. Kommissionen ansåg inte att det var lämpligt vid denna tidpunkt och utfärdade därför ett meddelande om invändningar.

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/11

Sammanfattning av kommissionens beslut

av den 29 mars 2006

avseende ett förfarande enligt artikel 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 54 i EES-avtalet mot Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergutsysteme GmbH

(Ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra)

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/12)

Den 29 mars 2006 antog kommissionen ett beslut om ett förfarande enligt artikel 82 i EG-fördraget och artikel 54 i EES-avtalet. I enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 1/2003 offentliggör kommissionen härmed parternas namn och huvuddragen i beslutet, inbegripet ålagda påföljder, med beaktande av företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. En icke-konfidentiell version av hela beslutet finns på de giltiga språken i ärendet och på kommissionens arbetsspråk på GD Konkurrens webbplats:

http://europa.eu.int/comm/competition/index_en.html

1. SAMMANFATTNING AV ÖVERTRÄDELSEN

1.1 Inledning

Beslutet riktades till Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergusysteme GmbH (nedan kallad Tomra-koncernen). Tomrakoncernen är verksam på området insamling av använda dryckesförpackningar. Tomras huvudsakliga verksamhet inom EES består av leverans av så kallade returmaskiner som används för att samla in tomma dryckesförpackningar. Tomras globala omsättning var cirka 273 miljoner EUR i 1999, 342 miljoner EUR i 2000, 368 miljoner EUR i 2001 och 336 miljoner EUR i 2002.

Klaganden, företaget Prokent AG (nedan kallat Prokent), var fram till dess att företaget gick i konkurs baserat i Ilmenau i Tyskland. Prokent var liksom Tomra leverantör av returmaskiner och därtill hörande produkter och tjänster. Det uppnådde en omsättning på cirka 2,3 miljoner EUR i 2000 och cirka 4,2 miljoner EUR i 2001. Prokent sålde sina produkter främst i Tyskland, men det försökte även ta sig in på andra nationella marknader. Efter det att Prokent gått i konkurs förvärvade det i Paderborn i Tyskland baserade företaget Wincor Nixdorf Technologies GmbH dess tillgångar i september 2003 och detta företag har fortsatt att driva Prokents tidigare affärsverksamhet.

1.2 Förfarandet

Den 26 mars 2001 tog kommissionen emot ett klagomål från Prokent, som uppmanade kommissionen att undersöka om Tomra hade missbrukat sin dominerande ställning genom att hindra Prokent tillgång till marknaden. Inspektionerna genomfördes av kommissionen den 26 och 27 september 2001. Efter ett antal förfrågningar om upplysningar antog kommissionen den 1 september 2004 ett meddelande om invändningar mot Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS och Tomrakoncernens dotterbolag i sex EES-länder. Tomrakoncernen svarade på meddelandet om invändningar den 22 november 2004. Det muntliga hörandet hölls den 7 december 2004.

1.3 Artikel 82 i EG-fördraget och artikel 54 i EES-avtalet

1.3.1 Dominans

Tomra och dess konkurrenter levererar så kallade returmaskiner och därtill hörande produkter, särskilt utrustningen bakom kulisserna (1). De tillhandahåller också tjänster i anknytning till de produkter de säljer, såsom underhålls- och reparationstjänster. Returmaskinerna identifierar den inkommande förpackningen enligt särskilda parametrar som form eller streckkod och beräknar den pant som kunden ska ha tillbaka.

Tomra började leverera returmaskiner 1972 och har varit marknadsledande sedan dess. Alla andra leverantörer av returmaskiner var vid den tidpunkt när undersökningen ägde rum mycket små företag med ett fåtal anställda och de var bara verksamma i ett land eller i ett litet antal EES-länder. Returmaskinerna installeras vanligtvis inom detaljhandelsledet som i snabbköp, därav följer att de kunder som köper returmaskiner vanligtvis är detaljhandelskoncerner, vars antal nyligen har minskat till följd av konsolideringsprocessen på marknaden.

1.3.1.1 Relevant produktmarknad

Även om automatiserad och manuell hantering av förpackningar kan ses som funktionsmässigt utbytbara produkter är de inte utbytbara sett från en verklig eller potentiell köpares synvinkel, vars behov inte tillfredsställs genom manuell hantering. Kunderna föredrar automatiserade lösningar vad gäller returmaskiner framför manuell hantering främst på grund av kostnaderna för arbetskraft och kundservice. Därför, och tvärtemot vad Tomra hävdar, utgör den manuella hanteringen inte en del av samma produktmarknad.

Med tanke på att de returmaskiner som är utformade för att användas i matbespisningar eller kiosker skiljer sig från dem som är utformade för detaljhandeln och då marknadsaktörerna på den relevanta marknaden (dvs. leverantörerna, kunderna) inte är desamma kan de returmaskiner som är utformade för att användas i matbespisningar eller kiosker inte utgöra en del av samma produktmarknad som de returmaskiner som är utformade för detaljhandeln.

När man tittar på produktegenskaperna, hur maskinerna är avsedda att användas och priserna, förefaller det lämpligt att inte betrakta fristående returmaskiner (2) med låg kapacitet som utbytbara mot andra returmaskiner som efterfrågas av livsmedelsbutikerna. Det finns orsak att anse att det finns en separat marknad för returmaskiner med hög kapacitet och system med hög kapacitet och kommissionen anser att det är denna marknadsdefinition som är att föredra. Frågan om returmaskiner med hög kapacitet utgör en separat marknad eller en del av den totala marknaden för returmaskiner inklusive maskiner med låg kapacitet kan lämnas obesvarad. Konkurrensbedömningen är densamma oavsett om det rör sig om en total marknad för returmaskiner eller en separat marknad för maskiner med hög kapacitet.

10.

Konkurrensbedömningen i beslutet grundar sig därför på marknaden för returmaskiner med hög kapacitet eller system med hög kapacitet, som särskilt inkluderar alla returmaskiner som kan installeras genom en vägg och som kan kopplas till utrustningen i ett utrymme bakom kulisserna, men också på den totala marknad som inkluderar returmaskiner med hög och låg kapacitet. Den vidare marknadsdefinitionen tas som grund för arbetet, då den gynnar Tomra.

1.3.1.2 Den relevanta geografiska marknaden

11.

De olika typerna och volymerna av dryckesförpackningar med pant (3) i ett givet EES-land avgör potentialen för de returmaskinssystem och de maskinmodeller som marknadsförs i landet i fråga. Trots exempel på gränsöverskridande konsolidering och samarbete inom livsmedelshandelssektorn organiserades kunderna och deras upphandlingsprocess i huvudsak på nationell nivå. Vidare var andra leverantörer av returmaskiner än Tomra bara aktiva i ett eller ett fåtal EES-länder mellan 1997 och 2002. Samtliga dessa faktorer indikerar att konkurrensvillkoren inte var harmoniserade inom EES under den period som bedöms och att de relevanta geografiska marknaderna var nationella.

1.3.1.3 Dominerande ställning

12.

Sedan Tomra trädde in på marknaden har det varit marknadsledande och haft mycket höga marknadsandelar. Enligt företagets årsrapport och interna handlingar, av vilka det åtminstone i årsrapporterna framgår att dessa relaterar till returmaskiner med hög kapacitet, låg Tomras marknadsandelar på över 70 % i Europa under åren före 1997. Tomras marknadsandelar har sedan 1997 legat över 95 % i Europa. På varje relevant marknad var Tomras marknadsandel flera gånger större än konkurrenternas marknadsandelar. Tomras konkurrenter, inklusive de som hade potential att bli starka konkurrenter, var alla små eller mycket små företag med mycket låg omsättning och mycket få anställda. Tomras förmåga och beslutsamhet att förvärva sina svåraste konkurrenter eller konkurrenter med potential att bli svåra i framtiden minskade ytterligare chanserna för att utveckla en trovärdig konkurrens. Vidare fanns inget större motverkande köparinflytande som skulle ha kunnat utmana Tomras dominerande ställning på någon av de berörda marknaderna. Tomra är därför ett företag med dominerande ställning på den gemensamma marknaden och inom EES samt i betydande delar av den gemensamma marknaden och EES, vilket innebär att det är ett företag med dominerande ställning enligt artikel 82 i fördraget och artikel 54 i EES-avtalet.

1.3.2 Tomras metoder

1.3.2.1 Tomras strategi

13.

Tomras strategi baserades på en politik som strävade efter att bevara dess dominans och marknadsandel genom att i) hindra tillträde till marknaden, ii) begränsa konkurrenternas tillväxtmöjligheter, och iii) slutligen försvaga och eliminera konkurrenterna genom förvärv och liknande, särskilt konkurrenter som ansågs ha potential att bli svårare sådana. För att nå detta mål använde sig Tomra av olika konkurrensbegränsande metoder, som omfattade exklusivitetsavtal och privilegierade leveransavtal, liksom avtal som innehöll individuella kvantitetskrav eller individuella retroaktiva trohetsrabatter. De sistnämnda typerna av avtal eller villkor avser vanligtvis de kvantiteter som motsvarar kundernas samtliga behov eller en stor del av behovet inom en given referensperiod. De kallas ofta ”stora inköpsposter”. Tomra använde dessa metoder, bland annat för att förhindra väntat inträde på marknaden, oavsett om det följde på ett planerat införande av ny lagstiftning om ett nytt deponeringssystem eller annat, eller som en reaktion på genomförandet av sådan lagstiftning allt medan det var medvetet om att konkurrenterna var tvungna att nå vissa försäljningsvolymer för att bli lönsamma. Tomras övergripande strategi bekräftas inte bara genom de olika metoder som koncernen använder, utan diskuterades också vid ett flertal tillfällen inom koncernen, både vid möten och konferenser eller skriftligen, t.ex. genom e-post.

14.

Tomra fokuserade sig på att förhindra inträde på marknaden genom att överväga och erbjuda samarbete med mycket mindre konkurrenter som ofta just hade trätt in på marknaden eller genom att driva ut dem från marknaden och prioritera privilegierade långtidsavtal och stora inköpsposter. Sistnämnda strategi begränsas inte till den normala konkurrensen och det urval som följer av denna. Den är snarare utformad för att påverka konkurrensen och hindra den från att undergräva företagets dominerande ställning.

1.3.2.2 Genomförande

15.

Tomras strategi för att hindra konkurrenternas inträde på marknaden genomfördes särskilt genom att det

—	ingick exklusivitetsavtal med ett antal kunder för leverans av returmaskinssystem i fem EES-länder (Österrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige) under perioden 1998–2002,

—	ingick avtal med kunder under perioden 1998–2002 och ålade dem individuella kvantitetsmål som motsvarade kundens totala eller nästan totala efterfrågan på returmaskinssystem under en särskild tidsperiod. Kunderna erbjöds rabatter i relation till sina åtaganden att köpa den överenskomna kvantiteten,

—	ingick avtal med detaljhandelsföretagen under perioden 1998–2002 i fem EES-länder genom att införa individuella retroaktiva trohetsrabatter som motsvarade kundernas totala eller nästan totala efterfrågan.

16.	Tomra har genom sina dotterbolag genomfört de ovan identifierade metoderna på fem nationella marknader (Österrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige).

2. BEDÖMNING AV METODERNA ENLIGT ARTIKEL 82 I EG-FÖRDRAGET OCH ARTIKEL 54 I EES-AVTALET

17.

I artikel 82 i fördraget och artikel 54 i EES-avtalet förbjuds missbruk av en dominerande ställning som ett företag har på en relevant marknad. EG-domstolen har framhållit att ett företag som har en dominerande ställning på en marknad missbrukar sin dominerande ställning i enlighet med artikel 82 i fördraget om det binder upp köparna, även om det är på köparens egen begäran, med en skyldighet eller ett löfte att göra alla eller de flesta av sina inköp uteslutande hos detta företag, oavsett om förpliktelsen gäller utan vidare eller motsvaras av en rabatt. Detta tillämpas på fall där företaget med dominerande ställning ges fullständig exklusivitet, men också när kunden åtar sig att köpa en given procentandel av sina behov från företaget med den dominerande ställningen (4). Samma gäller i fall där inköpsmålen för en given period anges i absoluta tal, när dessa kvantiteter motsvarar hela eller en stor andel av kundens behov eller kundens förmåga att utnyttja kvantiteterna under avtalsperioden i fråga (5).

18.

Enligt rättspraxis är detta även fallet om det dominerande företaget, utan att binda köparna genom en formell förpliktelse, antingen enligt avtal med köparna eller ensidigt tillämpar ett system med trohetsrabatter, dvs. rabatter som ges under villkor att kunden, för övrigt oavsett om denne köper för avsevärda eller obetydliga belopp, gör alla eller en betydande del av sina inköp uteslutande hos företaget med dominerande ställning (6).

19.

Även om avtalen, arrangemangen och villkoren i detta ärende har olika egenskaper som explicita eller de facto-exklusivitetsklausuler, ska alla åtaganden eller utfästelser om att köpa kvantiteter som motsvarar en betydande andel av kundernas behov eller retroaktiva rabatter relaterade till kundernas behov, eller en kombination av dem, ses mot bakgrund av Tomras allmänna strategi som syftar till att hindra inträde på marknaden, tillgång till marknaden och tillväxtmöjligheter för befintliga och potentiella konkurrenter och att slutligen driva ut dem från marknaden för att skapa en situation med en monopolliknande ställning.

20.

Enligt EG-domstolens rättspraxis är missbruksbegreppet i artikel 82 i fördraget ett ”objektivt begrepp” som hänvisar till beteenden hos ett företag med dominerande ställning som genom andra metoder än sådana som räknas till normal konkurrens ”medför att hinder läggs i vägen för att den på marknaden ännu existerande konkurrensen upprätthålls eller utvecklas” (7). EG-domstolen fastställde i Michelin II-målet att de ”beteenden som det hänvisas till i den rättspraxis som har angetts i den föregående punkten inte nödvändigtvis gäller de konkreta verkningarna av det kritiserade missbruket. För att fastställa en överträdelse av artikel 82 EG räcker det att visa att missbruket av företaget i dominerande ställning tenderar att inskränka konkurrensen eller, med andra ord, att beteendet har eller kan ha sådana verkningar” (8). I detta beslut har det på många sätt visats att Tomras metoder tenderade att begränsa konkurrensen, dvs. de hade klart förmågan att få denna verkan. Vidare har kommissionen undersökt metodernas sannolika konkurrensbegränsande effekter.

21.

Exklusivitetsvillkoren har, då de kräver att kunderna köper alla eller betydande delar av sina behov hos en leverantör med en dominerande ställning, genom sin natur en utestängande verkan. Mot bakgrund av Tomras dominerande ställning på marknaden och det faktum att exklusivitetsvillkoren tillämpades på en väsentlig del av den totala efterfrågan på marknaden kunde det ha och hade i själva verket en snedvridande utestängningseffekt på marknaden. I detta ärende finns det inga omständigheter som i undantagsfall kan motivera exklusivitetsavtal eller liknande avtal. Vidare har Tomra inte kunnat motivera sina metoder genom sina kostnadsbesparingar.

22.

Avdrag som beviljas för individuella kvantiteter som motsvarar hela eller nästan hela efterfrågan har samma effekt som explicita exklusivitetsklausuler, dvs. de uppmuntrar kunden att köpa hela eller nästan hela sitt behov från en leverantör med en dominerande ställning. Samma gäller för trohetsrabatter (lojalitetsrabatter), dvs. rabatter som gäller om kunderna köper hela eller merparten av sitt behov från en leverantör med en dominerande ställning. Det är inte avgörande för avtalens eller villkorens exklusiva egenskaper om åtagandet att köpa vissa volymer uttrycks i absoluta belopp eller en viss procentandel därav. Vad gäller de av Tomras avtal som identifierats i detta beslut utgjorde de fastställda kvantitetsmålen individuella åtaganden som var olika för varje kund oavsett storlek och inköpsvolym. De motsvarade dessutom endera kundens hela behov eller en stor del av det, eller överskred det. Tomras strategi att binda upp kunderna, särskilt de viktigaste kunderna, genom avtal som syftade till att utestänga konkurrenterna från marknaden och hindra dem från att växa är uppenbar i de dokument som rör Tomras strategi, dess förhandlingar och deras anbud till kunderna. Med tanke på marknaden för returmaskinssystemen och produktens särskilda egenskaper, särskilt insynen och varje kunds ganska förutsägbara årliga efterfrågan på maskiner, hade Tomra den kunskap om marknaden som krävs för att göra en realistisk bedömning av varje kunds ungefärliga efterfrågan.

23.

Rabatterna var individuella för varje kund och trösklarna var kopplade till kundens totala behov eller en stor del av det. De fastställdes på grundval av de beräknade kundbehoven eller tidigare inköpsvolymer, som framgår av omständigheterna. Incitamentet att exklusivt eller nästan exklusivt göra inköp hos Tomra är särskilt starkt när trösklarna av det slag som beskrivs i detta avsnitt kombineras med ett system där uppnåendet av en rabatt eller en fördelaktigare rabatttröskel gynnar alla inköp som kunden gör under referensperioden och inte bara den inköpsvolym som överstiger respektive tröskel. Enligt ett retroaktivt system har en kund som börjat sina inköp hos Tomra, vilket är ett mycket sannolikt scenario med tanke på Tomras starka ställning på marknaden, ett starkt incitament att nå tröskeln för att minska priset på samtliga sina inköp hos Tomra. Detta incitament ökade ju närmare kunden kom tröskeln i fråga. Kombinationen med ett retroaktivt rabattsystem med en eller flera trösklar som motsvarade hela behovet eller en stor del av det utgjorde ett starkt incitament att köpa all eller nästan all utrustning som behövdes hos Tomra och ökade på ett artificiellt sätt kostnaderna för att byta till en annan leverantör, även för ett litet antal enheter. Enligt EG-domstolens och förstainstansrättens rättspraxis ska de rabatter som har identifierats klassificeras som lojalitetsuppbyggande och därför som trohetsrabatter.

2.1 Påverkan på handeln

24.

De produkter som levereras av Tomra och dess konkurrenter tillverkas och säljs i olika EES-länder. Tomra använde sig, som ett företag med dominerande ställning, av utestängande metoder i flera medlemsstater och i Norge. Vidare syftade missbruken till att utesluta eller eliminera konkurrenter som bedrev verksamhet i olika medlemsstater och Efta-länder. Metoderna i fråga kan därför ha påverkat handeln mellan medlemsstaterna, enligt kraven i artikel 82 i fördraget, och inom EES, enligt kraven i artikel 54 i EES-avtalet.

2.2 Konsekvenserna av Tomras konkurrenshämmande metoder

25.

Även om EG-domstolen i Michelin II- och British Airways-målen framhåller att det för att fastställa en överträdelse av artikel 82 räcker att ”visa att missbruket av företaget i dominerande ställning tenderar att inskränka konkurrensen eller, med andra ord, att beteendet har eller kan ha sådana verkningar” (9), har kommissionen avslutat sin bedömning i ärendet genom att överväga de sannolika effekterna av Tomras metoder på marknaden för returmaskiner.

26.

En leverantör med dominerande ställning kan använda rabatter och kvantitetsavdrag av olika orsaker och dessa metoder kan leda till olika, både positiva och negativa, effekter på marknaden, beroende på deras egenskaper. Den viktigaste möjliga negativa effekten till följd av rabatterna är att utestänga konkurrenter och potentiella konkurrenter från marknaden. Detsamma gäller för kvantitetsåtagandena som syftar till att uppfylla en kunds hela eller nästan hela behov. Exklusivitet har, genom sin natur, förmågan att utestänga, eftersom den kräver att kunden köper hela eller nästan hela sitt behov från leverantören med dominerande ställning. Mot bakgrund av bedömningen av de negativa effekter som skapas genom rabatterna och de kvantitetsåtaganden som en leverantör med dominerande ställning använder sig av, krävs det att man faststställer om de kan hämma den konkurrensnivå som fortfarande finns på marknaden eller hämma en tillväxt av konkurrensen.

27.	Den viktigaste möjliga positiva effekten är ökad efterfrågan eller effektivitetsvinster. Då efterfrågan på returmaskiner är oelastisk och då andra möjliga effektivitetsvinster inte gäller är det svårt att tänka sig några andra effektivitetsfrämjande argument som kan framhållas till Tomras fördel.

28.

Under hela den period som beslutet omfattar, från 1998 till 2002, fortsatte Tomras marknadsandelar på var och en av de fem nationella marknader som omfattas av bedömningen att vara förhållandevis stabila. Under samma tidsperiod fortsatte konkurrenterna att ha en relativt svag och instabil ställning. En framgångsrik konkurrent, klaganden, lämnade marknaden under 2003 efter att ha lyckats förvärva en marknadsandel på 18 % på den tyska marknaden under 2001. Andra konkurrerande företag som visade potential och förmåga att förvärva större marknadsandelar eliminerades genom Tomras förvärv, som Halton och Eleiko. Utöver detta hade Tomras utestängningsstrategi, som genomfördes under hela perioden 1998–2002, en effekt som påvisas av förändringarna på den bundna (10) andelen av marknaden och marknadsaktörernas försäljning. Vissa kunder började köpa mer av de konkurrerande produkterna efter det att deras exklusivitetsavtal med Tomra hade upphört att gälla. Utöver avsaknaden av kostnadseffektivitet som skulle ha motiverat Tomras metoder gynnades inte heller kunderna. Det pris på returmaskiner som Tomra erbjöd föll inte efter det att försäljningsvolymen hade ökat. Tvärtom stagnerade eller ökade priserna för Tomras maskiner under den period som bedöms.

3. BÖTER

3.1 Överträdelsens allvar

29.

Tomras metoder bestod av ett system av exklusivitetsavtal, kvantitetsåtaganden och trohetsrabatter. Dessa metoder syftade till att eliminera eller åtminstone förhindra att konkurrenterna trädde in eller expanderade på marknaden. Tomra använde avsiktligen metoderna i fråga som ett led i sin utestängningsstrategi. Vidare måste det vid bedömningen av överträdelsens allvar vad gäller Tomras missbruk tas hänsyn till den geografiska omfattningen, som omfattar de fem EES-länderna Österrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige. Det är tydligt att Tomras metoder verkligen genomfördes och hade kapacitet att avskräcka från nya inträden och hindra att de få eventuellt existerande konkurrenterna expanderade.

30.	I den övergripande bedömningen av överträdelsens allvar vad gäller de metoder som tas upp i detta beslut tas hänsyn till det faktum att överträdelsen inte alltid omfattade hela perioden på varje nationell marknad som bedöms och att överträdelsens intensitet kan ha varierat över tiden.

31.	När det gäller överträdelsens allvar drar kommissionen slutsatsen att det var en allvarlig överträdelse.

3.2 Varaktighet

32.	Kommissionen baserar sig på den femårsperiod som löper från 1998 till 2002 för att fastställa ett lämpligt bötesbelopp. Grundbeloppet för böterna bör därför höjas med 10 % för varje helt år som företagen deltog i överträdelsen.

3.3 Försvårande och förmildrande omständigheter

33.	Det finns inga försvårande eller förmildrande omständigheter.

3.4 Bötesbelopp

34.	Av de orsaker som nämns ovan ska det bötesbelopp som åläggs Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergutsysteme GmbH, solidariskt ansvariga, fastställas till 24 miljoner EUR.

4. BESLUT

35.

Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergutsysteme GmbH har under perioden 1998–2002 överträtt artikel 82 i fördraget och artikel 54 i EES-avtalet via genomförandet av en utestängningsstrategi på marknaderna för returmaskiner i Österrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige, som inbegriper exklusivitetsavtal, individuella kvantitetsåtaganden och individuella retroaktiva rabatter, och därigenom utestängt konkurrensen på marknaderna.

36.	För den överträdelse som nämns ovan ska ett bötesbelopp på 24 miljoner EUR åläggas Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergutsysteme GmbH, som är solidariskt ansvariga.

37.	Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergutsysteme GmbH ska omedelbart upphöra med den överträdelse som avses i artikel 1 om de inte redan har gjort det.

38.	De ska avhålla sig från att upprepa den typ av handlingar och det agerande som beskrivs i artikel 1 och från att handla eller agera på ett sätt som har motsvarande syfte och följder.

(1) Ett utrymme bakom kulisserna i vilket dryckesförpackningarna hanteras eller bearbetas ytterligare, vilket kan inkludera transportsystem för dryckesbackar och individuella förpackningar, stapling, sortering, packning, ackumuleringsenheter osv.

(2) Returmaskiner med låg kapacitet är fristående maskiner som samlar förpackningarna inuti maskinerna, medan returmaskiner med hög kapacitet är kopplade till ett utrymme vars lagringskapacitet är mycket större jämfört med den för maskiner med låg kapacitet.

(3) Ett pantsystem införs genom nationell lagstiftning enligt vilken en obligatorisk deponering för dryckesförpackningar lämnas vid köp av drycker. Deponeringsbeloppet returneras till köparen när den tomma förpackningen tas tillbaka till ett särskilt uppsamlingsställe, bland annat returmaskiner.

(4) EG-domstolens av den 13 februari 1979, mål 85/76, Hoffmann-La Roche mot kommissionen, REG 1979, s. 461.

(5) Se, t.ex. EG-domstolens av den 9 november 1983, mål 322/81, NV Nederlandsche Banden Industrie Michelin mot kommissionen, REG 1983, s. 3461.

(6) EG-domstolens av den 13 februari 1979, mål 85/76, Hoffman-La Roche, punkt 89, REG 1979, s. 461, EG-domstolens av den 3 juli 1991, mål C-62/86 AKZO mot Europeiska gemenskapernas kommission, punkt 149, REG 1991, s. I-3359, EG-domstolens av den 1 april 1993, mål T-65/89, BPB Industries Plc och British Gypsum LTD mot kommissionen, punkt 120, REG 1993, s. II-389.

(7) EG-domstolens av den 13 februari 1979, mål 85/76, Hoffmann-La Roche mot kommissionen, punkt 91, REG 1979, s. 461, EG-domstolens av den 9 november 1983, mål 322/81, NV Nederlandsche Banden Industrie Michelin mot kommissionen (Michelin I), punkt 70, REG 1983, s. 3461, EG-domstolens av den 3 juli 1991, mål C-62/86 AKZO mot Europeiska gemenskapernas kommission, punkt 69, REG 1991, s. I-3359, EG-domstolens av den 7 oktober 1999, Irish Sugar mot kommissionen, punkt 111, REG 1999, s. II-2969.

(8) EG-domstolens av den 30 september 2003, mål T-203/01, Manufacture française des pneumatiques Michelin mot kommissionen (Michelin II), punkt 239, REG 2003, s. II-4071, och EG-domstolens av den 17 december 2003, mål T-219/99, British Airways mot Europeiska kommissionen (British Airways), punkt 250, REG 2003, s. II-5917.

(9) Michelin II-målet, punkt 239, British Airways-målet, punkt 250.

(10) I detta sammanhang innebär begreppet ”bunden marknadsandel” den kvantitet enheter som kunderna köper hos Tomra enligt det konkurrensbegränsande avtal som diskuteras i beslutet. Den konkurrensutsatta delen av volymen omfattades inte av exklusivitetsvtal och Tomras konkurrenter kunde därför konkurrera om denna.

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/18

Sammanfattning av kommissionens beslut

av den 30 januari 2008

om att förklara en företagskoncentration förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalet

(Ärende COMP/M.4734 – Ineos/Kerling)

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/15)

Den 30 januari 2008 antog kommissionen ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1) , särskilt artikel 8.1 i den förordningen. En icke-konfidentiell version av beslutets fullständiga text finns på ärendets giltiga språk och kommissionens arbetsspråk på generaldirektoratet för konkurrens webbplats:

http://europa.eu.int/comm/competition/index_sv.html

Kommissionen mottog den 19 juli 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 139/2004, genom vilken företaget INEOS Group Limited (Storbritannien), som tillhör koncernen INEOS (tillsammans Ineos), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar hela företaget Kerling ASA (Kerling, Norge), som tillhör koncernen Norsk Hydro, genom förvärv av aktier.

2.	Ineos är en ledande global producent av petrokemiska ämnen, specialkemikalier och oljeprodukter. Koncernen omfattar arton företag och är främst verksam i Europa där den har mer än två tredjedelar av sin omsättning, även om den är representerad i sjutton länder över hela världen.

3.	Kerling är ett dotterbolag till Norsk Hydro ASA och omfattar koncernen Norsk Hydros polymeravdelning. Det är främst verksamt inom produktion, marknadsföring och försäljning av polyvinylklorid (PVC) och natriumhydroxid.

4.	Rådgivande kommittén för koncentrationer ställde sig den 16 januari 2008 positiv till ett utkast till beslut om att godkänna koncentrationen som kommissionen lämnat till kommittén (2).

5.	Förhörsombudet ansåg i en rapport av den 24 januari 2008 att parternas rättigheter att yttra sig hade respekterats (3).

I. RELEVANTA MARKNADER

Relevanta produktmarknader

6.	Kommissionens undersökning visade att de relevanta produktmarknaderna var följande: s-PVC för handelsbruk, flytande natriumhydroxid, s-PVC-blandningar och s-PVC-filmer.

Den huvudsakliga produktmarknad som diskuteras i detta beslut är marknaden för s-PVC för handelsbruk. Det finns två typer av PVC beroende på den produktionsprocess som används: suspensions-PVC (eller PVC för handelsbruk) (s-PVC) som svarar för omkring 90 % av all den PVC som produceras i EES, och emulsions-PVC (e-PVC), som svarar för återstående 10 % av produktionen i EES. Parternas verksamheter överlappar endast när det gäller s-PVC för handelsbruk och i enlighet med marknadsundersökningens resultat har kommissionen dragit slutsatsen att den relevanta produktmarknaden för detta beslut är marknaden för s-PVC för handelsbruk.

8.	Parterna verksamhet överlappar också på marknaden för flytande natriumhydroxid. Även om marknadsundersökningen antydde att fast och flytande natriumhydroxid utgör två separata marknader har den exakta marknadsdefinitionen lämnats öppen.

Kommissionens fördjupade undersökning har visat att s-PVC-blandningar utgör en separat produktmarknad skild från s-PVC eftersom de två produkterna inte kan ersätta varandra i den produktionsprocess som används av det stora flertalet av dem som köper blandningar. Det föreföll dock inte nödvändigt att genomföra en ytterligare uppdelning i olika typer av blandningar (pulverblandningar och bearbetade blandningar).

10.

Endast Ineos är verksam på marknaden för s-PVC-filmer, som är ett efterföljande led baserat på s-PVC. Även om det skulle vara möjligt att dela upp marknaden för s-PVC-film på grundval av de olika typerna av slutanvändare av styva PVC-filmer, har den exakta definitionen av produktmarknaden lämnats öppen när det gäller detta beslut.

Relevanta geografiska marknader

11.

Den centrala frågan i marknadsundersökningens andra fas var definitionen av den relevanta geografiska omfattningen för s-PVC för handelsbruk, särskilt med avseende på vissa handelsområden för vilka marknadsundersökningens första fas hade antytt att det förelåg en nationell eller regional dimension, nämligen Storbritannien och den nordiska regionen bestående av Norge och Sverige.

12.

Parterna hävdade att den geografiska marknaden för s-PVC omfattar hela EES, eftersom s-PVC är en produkt som transporteras snabbt och säkert, det finns en omfattande handel inom gemenskapen och transportkostnaderna är relativt låga. Under marknadsundersökningen ansåg de flesta kunderna att marknaden antingen var regional eller omfattade EES och i några fall att den var ännu större, medan alla konkurrenter bekräftade att de ansåg att marknaden omfattade EES. De uppgifter som samlades in under undersökningen visade också att en betydande handel med s-PVC förekommer i hela EES, ibland över mycket långa avstånd, trots transportkostnader på mellan 5 % och 15 % beroende på avståndet.

13.

Mot bakgrund av den omfattande handeln med s-PVC från och till den nordiska regionen, det faktum att Kerlings (den enda producenten) försäljning från sina anläggningar i Sverige och Norge är jämnt fördelad i hela EES, det faktum att kunder i dessa länder anser att marknaden åtminstone måste betraktas som nordisk eller nordvästeuropeisk medan vissa antyder att marknaden till och med omfattar hela EES, drog kommissionen slutsatsen att S-PVC-marknadens omfattning, när det gäller den nordiska regionen, är större än en nationell marknad med avseende på dessa två länder.

14.

När det gäller Storbritannien anser de flesta kunderna i landet att leverantörer från kontinenten inte skulle vara i stånd att leverera med samma tillförlitlighetsgrad som lokala producenter. För att fastställa s-PVC-marknadens geografiska omfattning har kommissionen bedömt de brittiska kundernas försörjningsmönster och byten av leverantörer (efterfrågesidan) och utifrån utbudssidan analyserat i vilken omfattning producenter av S-PVC på den europeiska kontinenten skulle ha möjlighet (och incitament till) att expandera på den brittiska marknaden. I detta syfte genomförde kommissionen en ingående kvalitativ och kvantitativ analys och bedömde omfånget av importen, transportkostnaderna, hindren för expansion och överskottskapaciteten på den europeiska kontinenten, samt vilken roll dessa faktorer spelar. Kommissionen fann i detta sammanhang följande:

—	de flesta brittiska kunder får sina leveranser från flera källor och är inte helt beroende av lokala leverantörer,

—	under de senaste fem åren tillgodosågs 34 % till 40 % av den brittiska efterfrågan av import från kontinentala leverantörer,

—	genom att upprätta lokala lagerutrymmen kan de kontinentala leverantörerna hantera de svårigheter som orsakas av det stora avståndet,

—	transportkostnaderna utgör inte något hinder för leverans till Storbritannien,

—	det finns tillräcklig överskottskapacitet på den europeiska kontinenten för att motverka eventuella försök av den nya enheten i Storbritannien att höja priserna,

—	under ett produktionsavbrott i en av Ineos anläggningar i Storbritannien kunde importörerna öka utbudet, vilket pekar på att både Ineos och Kerling påverkas av importörer.

15.

På grundval av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att den nordiska regionen och Storbritannien inte uppvisar särdrag som borde föranleda kommissionen att behandla dessa områden annorlunda än andra områden i EES. Den drog särskilt slutsatsen att omfattningen av den geografiska marknaden för s-PVC för handelsbruk är större än Storbritannien och större än de nordiska länderna (Norge och Sverige) och åtminstone motsvarar nordvästra Europa.

16.

Den anmälande parten ansåg att den geografiska omfattningen av marknaden för flytande natriumhydroxid åtminstone motsvarar EES eftersom det bedrivs en betydande handeln inom gemenskapen och till och med en interkontinental handel. Många kunder ansåg dock att marknaden kan vara regional på grund av de relativt höga transportkostnaderna eller till och med nationell när det gäller Storbritannien. Den exakta omfattningen av den geografiska marknaden för natriumhydroxid har lämnats öppen.

17.

Kommissionens marknadsundersökning visade att marknaden för S-PVC-blandningar åtminstone omfattar hela EES mot bakgrund av de låga transportkostnaderna. Kommissionens har dragit slutsatsen att den geografiska marknadens omfattning är större än den nationella marknaden och att det inte är nödvändigt att fatta något slutgiltigt beslut om den exakta omfattningen av den geografiska marknaden för s-PVC-blandningar.

18.

Marknadsundersökningen bekräftade att den geografiska omfattningen av marknaden för styv PVC-film åtminstone motsvarar EES och för vissa slutprodukter till och med är global, vilket kommissionen konstaterade i fråga om flexibla förpackningar. Den exakta omfattningen av den geografiska marknaden för natriumhydroxid har dock lämnats öppen.

II. UTVÄRDERING

19.	På marknaden för s-PVC för handelsbruk kommer parternas kombinerade marknadsandel i EES att uppgå till (20-30) %. I nordvästra Europa kommer parternas kombinerade marknadsandel att ligga under (30-40) %.

20.

Mot bakgrund av parternas relativt låga marknadsandel, den aktuella överskottskapaciteten och det faktum att kunderna köper in från flera källor och ingår kortfristiga avtal (i genomsnitt ett år) är det osannolikt att Ineos skulle vara i stånd att ensidigt utnyttja sin marknadsstyrka på en marknad som omfattar EES eller ens nordvästra Europa.

21.

Möjligheten att denna transaktion skulle kunna underlätta ett samordnat agerande är också liten mot bakgrund av det antal aktörer (sex betydande konkurrenter) som kvarstår på marknaden efter koncentrationen. Dessutom förhandlar de flesta kunder med eller söker erbjudanden från många konkurrerande leverantörer varje månad, vilket gör det desto svårare att ansluta sig till och följa en gemensam strategi. Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den planerade transaktionen inte riskerar att ge upphov till någon konkurrensbegränsning på grund av samordnat agerande.

22.

Parternas kombinerade marknadsandel på marknaden för flytande natriumhydroxid skulle vara omkring (10-20) % i hela EES, som är den troligaste geografiska marknaden. Fastän parternas kombinerade andelar är högre på några nationella marknader (de ligger på (40-50) %, (40-50) % och (50-60) % i Norge, Sverige respektive Danmark och upp till (50-60) % i Storbritannien) är det osannolikt att den aktuella transaktionen skulle ge upphov till några konkurrensproblem enligt någon annan marknadsdefinition, mot bakgrund av de relativt små överlappningarna och antalet betydande konkurrenter på marknaden.

23.	Parterna uppskattar att deras kombinerade marknadsandel på den samlade marknaden för s-PVC-blandningar i hela EES ligger under (20-30) %. Marknadsandelarna skulle vara (10-20) % och (20-30) % i Västeuropa respektive nordvästra Europa.

24.

När det gäller möjliga vertikala problem är det osannolikt att Ineos kommer att kunna inskränka leveranserna av s-PVC till icke-integrerade blandningsföretag eftersom koncernen inte kommer att utöva marknadsinflytande på s-PVC-marknaden, där den även efter koncentrationen kommer att ha ett antal konkurrenter från hela EES.

25.	Mot bakgrund av ovanstående och med tanke på den begränsade horisontella överlappningen och frånvaron av väsentliga vertikala problem, är det osannolikt att den aktuella transaktionen kommer att ha konkurrensbegränsande effekter på marknaden för s-PVC-blandningar.

26.

På en bred produktmarknad för styva filmer (som omfattar bl.a. PVC-, PET-, polypropylen- och polyetylenfilmer) har Ineos en marknadsandel på (5-10) % i EES. Om man betraktar smalare segment för styva s-PVC-filmer ligger Ineos marknadsandel under (20-30) % i alla segment förutom i segmenten för farma-mono- och farma-duplexfilmer där Ineos marknadsandel uppgår till (30-40) % respektive (30-40) %.

27.

Eftersom kommissionen har dragit slutsatsen att den planerade koncentrationen inte kommer att hindra effektiv konkurrens när det gäller framställning av s-PVC, blir följden att Ineos konkurrenter på marknaden i efterföljande led för styva PVC-filmer även fortsättningsvis skulle kunna få sina leveranser av s-PVC på konkurrensmässiga villkor och förbli effektiva konkurrenter i framställningen av styva filmer. Det är således osannolikt att den aktuella transaktionen skulle ge upphov till några konkurrensproblem på marknaden för s-PVC-filmer.

III. SLUTSATS

28.

Av de orsaker som anförs ovan konstaterade kommissionen att den planerade transaktionen inte i någon betydande utsträckning hindrar en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller en betydande del av denna, i synnerhet inte genom att skapa eller stärka en dominerande ställning. Koncentrationen ska därför förklaras förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet i enlighet med artikel 8.1 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) EUT C 219, 28.8.2008, s. 16.

(3) EUT C 219, 28.8.2008, s. 17.

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/21

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/16)

Stöd nr

XR 33/07

Medlemsstat

Österrike

Region

Alle Regionen gemäß genehmigter Fördergebietskarte für Regionalbeihilfen in Österreich 2007-2013 (N 492/06)

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Gewährung von Beihilfen (Förderungen) gemäß § 51a Abs. 3-5 AMFG (Arbeitsmarktförderungsgesetz)

(Gewährung von Zuschüssen und Zinsenzuschüssen sowie von Darlehen für Investitionen von Großunternehmen unter Wahrung der beihilfenrechtlich genehmigten Förderobergrenzen)

Rättslig grund

Richtlinien für die Gewährung von Beihilfen (Förderungen) gemäß § 51a Abs. 3-5 AMFG (Arbeitsmarktförderungsgesetz)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

60 miljoner EUR

Högsta tillåtna stödnivå

30 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

1.6.2007

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Stöd begränsat till vissa sektorer

NACE: D, 55, K

Den beviljande myndighetens namn och adress

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Stubenring 1

A-1010 Wien

Tel. (43) 711 00 63 90

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.awsg.at/portal/media/2505.pdf

Övriga upplysningar

—

Stöd nr

XR 41/07

Medlemsstat

Österrike

Region

Niederösterreich

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Förderungsaktion der Niederösterreichischen Grenzlandförderungsgesellschaft mbH

Rättslig grund

Richtlinien zur Förderungsaktion der Niederösterreichischen Grenzlandförderungsgesellschaft mbH

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

0,32 miljoner EUR

Högsta tillåtna stödnivå

15 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

21.3.2007

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

—

Den beviljande myndighetens namn och adress

Niederösterreichische Grenzlandförderungsgesellschaft mbH

A-1011 Wien, Lugeck 1

Tel. (43) 513 78 35

Fax (43) 513 78 40

NOeG@ecoplus.at

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://noeg.grenzland.at/

Övriga upplysningar

—

Stöd nr

XR 13/08

Medlemsstat

Republiken Tjeckien

Region

87(3)(a)

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Operační program Podnikání a inovace 2007–2013

Podprogram Školící střediska (výzva I)

Rättslig grund

Zákon č. 47/2002 Sb., o podpoře malého a středního podnikání

Zákon č. 218/2000 Sb., o rozpočtových pravidlech a o změně některých souvisejících zákonů

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

133 miljoner CZK

Högsta tillåtna stödnivå

40 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

3.3.2008

Varaktighet

30.6.2010

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstvo průmyslu a obchodu České republiky

Na Františku 32

CZ-110 15 Praha 1

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.mpo.cz

Övriga upplysningar

—

Stöd nr

XR 14/08

Medlemsstat

Republiken Tjeckien

Region

87(3)(a)

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Operační program Podnikání a inovace 2007–2013

Podprogram ICT a strategické služby (výzva I)

Rättslig grund

Zákon č. 47/2002 Sb., o podpoře malého a středního podnikání

Zákon č. 218/2000 Sb., o rozpočtových pravidlech a o změně některých souvisejících zákonů

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

200 miljoner CZK

Högsta tillåtna stödnivå

40 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

1.3.2008

Varaktighet

30.6.2009

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstvo průmyslu a obchodu České republiky

Na Františku 32

CZ-110 15 Praha 1

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.mpo.cz

Övriga upplysningar

—

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/24

Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/17)

Stöd nr

XS 134/08

Medlemsstat

Polen

Region

Podkarpackie

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Przedsiębiorstwo produkcyjno usługowo handlowe Akpil Kazimierz Anioł

Rättslig grund

Ustawa z dnia 8 października 2004 r. o zasadach finansowania nauki art. 10, Rozporządzenie Ministra Nauki i Szkolnictwa Wyższego (Dz.U. 221 z 14.11.2007 r.), § 3 ust. 1, umowa nr II-192/P-224/2008

Typ av stödåtgärd

Ad hoc

Budget

Totalt planerat stödbelopp: 115 684 EUR

Högsta tillåtna stödnivå

Överensstämmer med artikel 4.2–4.6 och artikel 5 i förordningen

Datum för genomförande

2.4.2008

Varaktighet

2.4.2008

Syfte

Små och medelstora företag

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstwo Nauki i Szkolnictwa Wyższego

Ul. Wspólna 1/3

PL-00-529 Warszawa

Stöd nr

XS 135/08

Medlemsstat

Polen

Region

Śląskie

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Jumarpol Przedsiębiorstwo Prywatne S.C. Piotr Traczewski, Marek Kasperek

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Ad hoc

Budget

Totalt planerat stödbelopp: 27 883 EUR

Högsta tillåtna stödnivå

Överensstämmer med artikel 4.2–4.6 och artikel 5 i förordningen

Datum för genomförande

2.4.2008

Varaktighet

2.4.2008

Syfte

Små och medelstora företag

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstwo Nauki i Szkolnictwa Wyższego

Ul. Wspólna 1/3

PL-00-529 Warszawa

Stöd nr

XS 137/08

Medlemsstat

Polen

Region

Wielkopolskie

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Mechanika Maszyn i Urządzeń Rolniczych Dozamech Donat Zawidzki

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Ad hoc

Budget

Totalt planerat stödbelopp: 112 060 EUR

Högsta tillåtna stödnivå

Överensstämmer med artikel 4.2–4.6 och artikel 5 i förordningen

Datum för genomförande

7.5.2008

Varaktighet

7.5.2008

Syfte

Små och medelstora företag

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstwo Nauki i Szkolnictwa Wyższego

Ul. Wspólna 1/3

PL-00-529 Warszawa

Stöd nr

XS 138/08

Medlemsstat

Polen

Region

Dolnoslaskie

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Metalerg J.M.J Cieślak S.J.

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Ad hoc

Budget

Totalt planerat stödbelopp: 17 292 EUR

Högsta tillåtna stödnivå

Överensstämmer med artikel 4.2–4.6 och artikel 5 i förordningen

Datum för genomförande

15.4.2008

Varaktighet

15.4.2008

Syfte

Små och medelstora företag

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstwo Nauki i Szkolnictwa Wyższego

Ul. Wspólna 1/3

PL-00-529 Warszawa

Stöd nr

XS 141/08

Medlemsstat

Polen

Region

Podkarpackie

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Metal-Odlew Lesław Kwiatkowski, Agnieszka Witkowska, Sp. Jawna

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Ad hoc

Budget

Totalt planerat stödbelopp: 49 739 EUR

Högsta tillåtna stödnivå

Överensstämmer med artikel 4.2–4.6 och artikel 5 i förordningen

Datum för genomförande

22.4.2008

Varaktighet

22.4.2008

Syfte

Små och medelstora företag

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstwo Nauki i Szkolnictwa Wyższego

Ul. Wspólna 1/3

PL-00-529 Warszawa

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/27

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/18)

Stöd nr

XR 131/07

Medlemsstat

Ungern

Region

—

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Az Új Magyarország Vidékfejlesztési Program keretében nyújtható regionális beruházási támogatásokról szóló támogatási program

Rättslig grund

77/2007. (VII. 30.) FVM rendelet

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

17 500 miljoner HUF

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

15.10.2007

Varaktighet

31.12.2012

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Földművelésügyi és Vidékfejlesztési Minisztérium

Kossuth tér 11.

H-1055 Budapest

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.fvm.hu

Övriga upplysningar

—

Stöd nr

XR 161/07

Medlemsstat

Ungern

Region

—

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Regionális beruházási támogatás a Környezet és Energia Operatív Programból

Rättslig grund

23/2007. (VIII. 29.) MeHVM rendelet a Környezet és Energia Operatív Program prioritásaira rendelt források felhasználásának részletes szabályairól és egyes támogatási jogcímeiről

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

11 010 miljoner HUF

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

24.10.2007

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Környezetvédelmi Programok Irányító Hatósága

Pozsonyi út 56.

H-1133 Budapest

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.nfu.hu/palyazatok

Övriga upplysningar

—

Stöd nr

XR 197/07

Medlemsstat

Ungern

Region

—

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Regionális beruházási támogatás az EGT és Norvég Finanszírozási Mechanizmusból

Rättslig grund

242/2006 Korm. rendelet 92/A-92/F. §

201/2005 Korm. rendelet

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

1 006,2 miljoner HUF

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

15.10.2007

Varaktighet

30.4.2011

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Nemzeti Fejlesztési Ügynökség

Pozsonyi út 56.

H-1133 Budapest

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.nfu.gov.hu

www.eeagrants.hu

Övriga upplysningar

—

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/30

Bedrivande av regelbunden lufttrafik – Ålands landskapsregerings anbudsinfordran i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92, angående bedrivande av regelbunden lufttrafik mellan Mariehamn på Åland och Stockholm/Arlanda i Sverige

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/20)

1. Inledning

Ålands landskapsregering har den 26 juni 2008 beslutat komplettera gällande trafikplikt för regelbunden lufttrafik på rutten MHQ-ARN för tiden 1 mars 2009-29 februari 2012 i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2408/92, artikel 4.1 a.

Närmare uppgifter om den allmänna trafikplikten har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 218, 27.8.2008, s. 17.

Om inget lufttrafikföretag har inlett eller står i beråd att inleda regelbunden lufttrafik i överensstämmelse med den allmänna trafikplikten och utan att begära ekonomisk ersättning kommer Ålands landskapsregering att begränsa tillträdet till denna flyglinje till ett enda trafikföretag under tre år. Rätten att bedriva lufttrafik på den aktuella flyglinjen upplåts då genom anbudsinfordran i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 4.1. d i ovan nämnda förordning. Ålands landskapsregering har 26 juni 2008 beslutat om sådan anbudsinfordran.

2. Syftet med anbudsförfarandet

Att tillhandahålla regelbunden lufttrafik under tiden 2 mars 2009–29 februari 2012 på den flyglinje som anges ovan i enlighet med den allmänna trafikplikt som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 218, 27.8.2008, s. 17.

3. Deltagande i anbudsförfarandet

Alla lufttrafikföretag som innehar giltigt tillstånd för bedrivande av lufttrafik, utfärdat av en medlemsstat i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag, äger rätt att delta i anbudsförfarandet.

4. Tillvägagångssätt

Vid detta anbudsförfarande gäller bestämmelserna i förordning (EEG) nr 2408/92 artikel 4.1 d–i. Köparen har rätt att förkasta alla anbud ifall prisnivån är för hög eller ifall omständigheterna eller förutsättningarna för ordnande av flygtrafik har ändrat radikalt på så vis att den planerade trafiken är oändamålsenlig eller den inte går att genomföra på det sätt som angetts i anbudsbegäran.

Innan ett kontrakt ingåtts, kan Ålands landskapsregering skjuta fram datumet för trafikstarten. Om startdatumet skjuts fram, kommer även slutdatumet att motsvarande skjutas fram.

5. Förfrågningsunderlag

Fullständigt förfrågningsunderlag som innehåller anbudsbegäran, villkoren för anbudsförfarandet, avtalsvillkor, beskrivning av den allmänna trafikplikten och destinationsutveckling samt anbudsblanketter kan erhållas från:

Ålands landskapsregering, PB 1060, AX-22111, MARIEHAMN, Åland.

Handlingarna kan alternativt begäras per e-post (registrator@ls.aland.fi), telefon (358-18) 250 00 eller fax (358-18) 237 90. Kontaktperson är överingenjör Niklas Karlman (e-post niklas.karlman@ls.aland.fi, telefon (358-18) 251 30).

6. Ekonomisk ersättning

I anbudet skall tydligt anges det belopp i euro (EUR) som begärs för att upprätthålla nämnda trafik under trafikperioden. Det ersättningsbelopp som anges skall grundas på en bedömning av reella kostnader och intäkter av verksamheten samt på de minimikrav som den allmänna trafikplikten innebär. Ersättning medges endast för till flygtrafiken hörande relevanta kostnader som uppstår på Arlanda och Mariehamns flygplatser och som är direkt hänförbara till den aktuella trafiken. Ersättning medges inte för kostnader, t.ex. start- och landningsavgifter, som är hänförbara till andra rutter eller andra flygplatser.

7. Biljettpriser

I anbudet skall biljettpriser, biljettyper och villkoren för dessa anges. Biljettpriserna skall överensstämma med den allmänna trafikplikten för flyglinjen.

8. Urvalsmetod

Val av lufttrafikföretag sker mellan de anbud som överensstämmer med anbudsbegäran och som uppfyller de krav som ställts i anbudshandlingarna. I valet tas hänsyn till de i förordning (EEG) nr 2408/92 artikel 4.1 f nämnda kriterierna.

9. Avtalets giltighetstid

Avtalet är i kraft från det att avtalet undertecknats av båda parter till dess att en slutlig rapport i överensstämmelse med vad som framgår ur anbudshandlingarna har tillställts landskapsregeringen efter den sista trafikmånaden som är februari 2012, såvida inte start- och slutdatum skjutits fram.

10. Ändring och uppsägning av avtalet

Avtalet kan ändras endast om ändringarna överensstämmer med den allmänna trafikplikt som offentliggjorts för den ifrågavarande flyglinjen. Ändringar i avtalet skall ske skriftligen. Endera parten kan säga upp avtalet, dock endast med sex månaders varsel. Detta påverkar inte rätten att säga upp avtalet om synnerliga skäl därtill föreligger.

11. Påföljder om avtalet inte uppfylls

Lufttrafikföretaget ansvarar för genomförandet av de uppgifter som omfattas av avtalet. Om avtalet, av skäl som kan tillskrivas lufttrafikföretaget, inte uppfylls eller om uppfyllandet är bristfälligt kan beställaren minska ersättningsbeloppet proportionellt. Beställaren förbehåller sig även rätten att framställa skadeståndskrav.

12. Sista inlämningsdag för anbud

Sista inlämningsdag för anbud är den 31:a kalenderdagen efter den dag detta meddelande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

13. Lämnande av anbud

Anbud skall vara registraturen vid Ålands landskapsregering tillhanda inom nedan nämnda kontorstid senast den dag som avses i punkt 12. Anbudet skall inlämnas i slutet kuvert samt märkas ”Anbud flygtrafik MHQ–ARN”. Anbudet kan sändas per post eller med bud eller lämnas personligen till Ålands landskapsregering under adress angiven i punkt 5.

Landskapsregeringens besöksadress är Självstyrelsegården, Strandgatan i Mariehamn på Åland. Landskapsregeringen har öppet måndag-fredag 8.00–16.15.

Anbudet och all dokumentation skall vara avfattade på svenska eller engelska samt inlämnas i ett original samt två kompletta serier kopior.

Anbudet skall vara i kraft till och med den 30 januari 2009.

Anbud genom fax eller e-post accepteras inte.

14. Giltighet för anbudstävlan

Anbudsförfarandet skall, i enlighet med artikel 4.1 d förordning (EEG) nr 2408/92, gälla endast under förutsättning att inget lufttrafikföretag utövar eller står i begrepp att utöva regelbunden lufttrafik på flyglinjen i fråga.

Lufttrafikföretag som ämnar trafikera linjen i fråga från och med den 2 mars 2009, i enlighet med den allmänna trafikplikten, utan ensamrätt och utan att erhålla någon ekonomisk ersättning samt med garanti om minst sex månaders trafik, skall anmäla trafiken till Luftfartsförvaltningen i Finland senast den 2 februari 2009. Det är Ålands landskapsregering som har att pröva anmälan.

Om sådan anmälan sker, och landskapsregeringen finner att lufttrafikföretagets upplägg är sådant att kraven i den allmänna trafikplikten uppfylls, gäller inte detta anbudsförfarande.

Om så inte sker kommer landskapsregeringen att begränsa tillträdet till flyglinjen till ett enda lufttrafikföretag.

Upphandlingen slutförs endast under förutsättning att Ålands lagting beviljar erforderliga medel.

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/32

P-Lissabon: Bedrivande av regelbunden lufttrafik

Portugals anbudsinfordran, i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92, angående bedrivande av regelbunden lufttrafik på linjen Lissabon–Vila Real–Bragança–Vila Real–Lissabon

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/21)

1. Inledning: Portugal beslöt att ändra bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på linjen Lissabon–Vila Real–Bragança–Vila Real–Lissabon, med tillämpning av artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen.

En offentlig anbudsinfordran om bedrivande av regelbunden lufttrafik på linjen Lissabon–Vila Real–Bragança–Vila Real–Lissabon offentliggjordes därför i Europeiska unionens officiella tidning C 143 av den 10 juni 2008.

Under tidsfristen för att lämna in anbud enligt anbudsinfordran i föregående punkt lämnade inget lufttrafikföretag in anbud, varför anbudsförfarandet avbröts.

Lufttrafiken på nämnda linje behöver dock fortsätta med hänsyn till det offentliga intresset av att den bedrivs. Därför inleddes en ny offentlig anbudsinfordran om bedrivande av regelbunden lufttrafik på linjen Lissabon–Vila Real–Bragança–Vila Real–Lissabon. Berörda parter som inte i tid uppmärksammade den tidigare anbudsinfordran kan nu inkomma med anbud.

Härigenom uppmanas lufttrafikföretag att inkomma med anbud om bedrivande av regelbunden lufttrafik på linjen Lissabon–Vila Real–Bragança–Vila Real–Lissabon, på de villkor som anges i följande punkter.

I enlighet med artikel 4.1 d i förordningen kommer genom anbudsförfarandet bara ett lufttrafikföretag att ges rätten att bedriva lufttrafiken i fråga, om till den 15 december 2008 inget lufttrafikföretag kan bedriva regelbunden lufttrafik på nämnda linje, i överensstämmelse med den allmänna trafikplikten och utan att begära ekonomisk ersättning.

2. Föremålet för anbudsinfordran: Bedrivande av regelbunden lufttrafik på ovannämnda linje från och med den 12 januari 2009, i enlighet med den allmänna trafikplikt som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 143 av den 10 juni 2008.

3. Deltagande i anbudsinfordran: I anbudsinfordran får alla lufttrafikföretag delta som har ett lämpligt trafikcertifikat och innehar giltigt tillstånd för bedrivande av lufttrafik, utfärdat av en medlemsstat enligt rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag.

4. Anbudsförfarandet: För denna anbudsinfordran gäller bestämmelserna i artikel 4.1 d–4.1 i förordning (EEG) nr 2408/92.

5. Anbudsinfordran: Fullständiga anbudshandlingar, inbegripet de särskilda villkoren för anbudsförfarandet kan erhållas till en kostnad av 100 EUR från luftfartsmyndigheten Instituto Nacional de Aviação Civil, I.P., Rua B, Edifícios 4, 5 e 6 – Aeroporto da Portela 4 – P-1749-034 Lissabon.

6. Ekonomisk ersättning: Anbudsgivarna ska i sina anbud tydligt ange det belopp (med årsvis uppdelning) som krävs som ersättning för trafikering av linjen i fråga under tre år från och med startdatumet. Om anbuden omfattar helgtrafik, bör detta inte medföra någon ökning av medlemsstatens ekonomiska bidrag. De ekonomiska konsekvenserna av helgtrafik (som inte täcks av medlemsstaten) måste förklaras och motiveras i anbuden. Det exakta ersättningsbelopp som slutgiltigt kommer att beviljas bestäms varje år i efterhand, beroende på faktiska, välgrundade utgifter och intäkter för trafiken, dock högst det belopp som anges i anbudet.

7. Biljettpriser: Anbudsgivarna ska tydligt ange planerade biljettpriser, som ska överensstämma med de ändrade villkoren för den allmänna trafikplikten som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 143 av den 10 juni 2008.

8. Varaktighet, ändring och uppsägning: Kontraktet gäller i tre år från och med den 12 januari 2009. I händelse av oförutsedd ändring av driftsbetingelserna får den ekonomiska ersättningen justeras.

9. Påföljder om kontraktet inte uppfylls: Om lufttrafikföretaget inte kan bedriva trafiken på grund av force majeure, kan den ekonomiska ersättningen minskas i proportion till antalet flygningar som inte genomförts. Om lufttrafikföretaget underlåter att bedriva trafiken av andra skäl än force majeure, eller om det inte uppfyller kraven för den allmänna trafikplikten, får de portugisiska myndigheterna

minska den ekonomiska ersättningen i proportion till antalet flygningar som inte genomförts,

inleda överträdelseförfaranden varvid böter och kompletterande påföljder enligt lag kan tillämpas,

tillämpa avtalsenliga böter,

säga upp kontraktet, i enlighet med portugisisk lag, utan att det påverkar de situationer som föreskrivs i kontraktet i detta hänseende,

åberopa grunderna för hävning i enlighet med portugisisk lag och tillståndskontraktet.

10. Inlämning av anbud:

1.	Anbud ska lämnas in senast klockan 17.00 den trettionde dagen efter det att denna anbudsinfordran offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Anbuden och åtföljande dokument kan antingen lämnas in direkt mot mottagningsbevis till luftfartsmyndigheten Instituto Nacional de Aviação Civil, I.P., Rua B, Edifícios 4, 5 e 6 – Aeroporto da Portela 4 – P-1749-034 Lissabon, mellan kl. 9.00 och 17.00, eller skickas som rekommenderad försändelse till samma adress, på villkor att klockslaget och tidsfristen enligt föregående punkt iakttas. Anbudsgivaren är ensam ansvarig för att anbud lämnas in för sent.

11. Anbudsinfordrans giltighet: Denna anbudsinfordran gäller, i enlighet med artikel 4.1 d första meningen i förordning (EEG) nr 2408/92, på villkor att det fram till den 2 december 2008 inte inkommer någon ansökan om tillstånd att få trafikera ovannämnda linje, fra 14 augusti 2007 i enlighet med den allmänna trafikplikten och utan erhållande av ekonomisk ersättning, från ett lufttrafikföretag i gemenskapen som uppfyller kraven för att bedriva ifrågavarande trafik.

Om luftfartsmyndigheten INAC, I.P. senast den 15 december 2008 konstaterar att ett eller flera lufttrafikföretag kan trafikera flyglinjen och uppfyller kraven för den allmänna trafikplikten, ska ingen hänsyn tas till denna anbudsinfordran och inlämnade anbud.

28.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/34

Utövande av regelbunden lufttrafik – Anbudsinfordran utlyst av Förenade kungariket i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92, angående utövande av regelbunden lufttrafik mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra (Skottland)

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 219/22)

1. Inledning

Förenade kungariket har i enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen infört allmän trafikplikt för den regelbundna lufttrafiken mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra. Beträffande Stornoway–Benbecula har villkoren för den allmänna trafikplikten offentliggjorts i EGT C 53, 4.3.1995, och därefter ändrats genom offentliggörande i EGT C 143, 8.5.1998, EGT C 154, 29.5.2001, och EGT C 310, 13.12.2002, samt i EUT C 285, 17.11.2005, och EUT C 218, 27.8.2008. Beträffande Benbecula–Barra har villkoren offentliggjorts i EGT C 53, 4.3.1995, och därefter ändrats genom offentliggörande i EGT C 143, 8.5.1998, EGT C 154, 29.5.2001, och EGT C 310, 13.12.2002, samt i EUT C 295, 5.12.2003, EUT C 285, 17.11.2005, och EUT C 218, 27.8.2008.

Om, per den 1 mars 2009, inget lufttrafikföretag utövar, eller står i begrepp att utöva, regelbunden lufttrafik mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra i överensstämmelse med den allmänna trafikplikten och utan att begära ekonomisk ersättning, har Förenade kungariket, i enlighet med förfarandet i artikel 4.1 d i förordning (EEG) nr 2408/92, beslutat att även fortsättningsvis begränsa tillträdet till var och en av dessa linjer till ett enda lufttrafikföretag (för att undvika oklarheter får dock ett och samma lufttrafikföretag tillhandahålla tjänster på båda dessa linjer) och att efter infordran av anbud upplåta rätten att trafikera dessa linjer från och med den 1 april 2009.

2. Föremålet för anbudsinfordran

Att från och med den 1 april 2009 bedriva regelbunden lufttrafik mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra i enlighet med den allmänna trafikplikt som föreskrivs för dessa linjer och som för Stornoway–Benbecula offentliggjorts i EGT C 53, 4.3.1995, och därefter ändrats genom offentliggörande i EGT C 143, 8.5.1998, EGT C 154, 29.5.2001, och EGT C 310, 13.12.2002, samt i EUT C 285, 17.11.2005, och EUT C 218, 27.8.2008, och för Benbecula–Barra i EGT C 53, 4.3.1995, med följande ändringar genom offentliggörande i EGT C 143, 8.5.1998, EGT C 154, 29.5.2001, och EGT C 310, 13.12.2002, samt i EUT C 295, 5.12.2003, EUT C 285, 17.11.2005, och EUT C 218, 27.8.2008.

3. Deltagande i anbudsförfarandet

Alla lufttrafikföretag i gemenskapen med giltig operativ licens, utfärdad av en medlemsstat i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag, äger rätt att delta i anbudsförfarandet. Trafiken ska bedrivas i enlighet med den civila luftfartsmyndighetens regler.

4. Anbudsförfarandet

För detta anbudsförfarande gäller bestämmelserna i artikel 4.1 d–i i förordning (EEG) nr 2408/92.

5. Anbudshandlingar/kvalifikationer m.m.

Fullständiga handlingar beträffande anbudsförfarandet, bl.a. formulär för anbuden, avtalsvillkor resp. mallar för avtalsvillkor samt texterna till det ursprungliga införandet av allmän trafikplikt som för Stornoway–Benbecula offentliggjorts i EGT C 53, 4.3.1995, och därefter ändrats genom offentliggörande i EGT C 143, 8.5.1998, EGT C 154, 29.5.2001, och EGT C 310, 13.12.2002, samt i EUT C 285, 17.11.2005, och EUT C 218, 27.8.2008, och för Benbecula–Barra i EGT C 53, 4.3.1995, med följande ändringar genom offentliggörande i EGT C 143, 8.5.1998, EGT C 154, 29.5.2001, och EGT C 310, 13.12.2002, samt i EUT C 295, 5.12.2003, EUT C 285, 17.11.2005, och EUT C 218, 27.8.2008 kan erhållas kostnadsfritt från upphandlingsmyndigheten på följande adress:

Comhairle nan Eilean Siar

Council Offices

Sandwick Road, Stornoway

Isle of Lewis, HS1 2BW

Scotland

United Kingdom

Tfn (44-18) 51 70 94 03

Fax (44-18) 51 70 94 82

(Kontaktperson: Murdo J Gray, teknisk chef)

E-post: mgray@cne-siar.gov.uk

Lufttrafikföretagen ska till anbudshandlingarna bifoga handlingar som visar företagets ekonomiska situation (en årsrapport och reviderade räkenskaper för de tre senaste åren, om de finns tillängliga, måste tillhandahållas och ska omfatta uppgifter om omsättning och vinst före skatt för de tre senaste åren) samt styrker tidigare erfarenhet och tekniska förutsättningar för att kunna bedriva den angivna trafiken. Upphandlingsmyndigheten förbehåller sig rätten att begära in mer information om det ansökande företagets ekonomiska och tekniska resurser och kvalifikationer.

Rätten att driva trafik på linjerna mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra erbjuds på villkor av att de båda linjerna antingen kan omfattas av ett enda kontrakt eller att anbudsgivare kan ges i uppdrag att tillhandahålla en av tjänsterna eller båda enligt separata kontrakt. Upphandlingsmyndigheten förbehåller sig därför rätten att efter eget avgörande välja anbud som avser antingen endast en tjänst eller båda tjänsterna och anbudsgivarna bör därför lämna separata kostnadsberäkningar för varje anbud. Anbudsgivarna bör emellertid observera att upphandlingsmyndigheten också kan anta samlade anbud för båda tjänsterna, och de bör tillhandahålla kostnadsberäkningar för sådana anbud. Oavsett om anbuden är separata eller kombinerade kommer de att bedömas utifrån vilket/vilka som är ekonomiskt mest fördelaktigt/fördelaktiga och kan garantera att trafik kommer att bedrivas på båda linjer under den tidsperiod som gäller för anbudet för respektive linje. Förutom att det ansökande företaget ska kunna visa att trafiken till och från de berörda flygplatserna kan ske på ett säkert sätt med den angivna flygplanstypen ska anbudsgivarna också, när anbudet lämnas in, inneha lämpligt tillstånd från den relevanta tillsynsmyndigheten för alla delar av driften på de båda linjerna. Priserna ska anges i pund sterling och alla anbudshandlingar måste vara på engelska. Kontraktet/kontrakten ska betraktas som kontrakt enligt skotsk lag och uteslutande vara underställt/underställda de skotska domstolarnas jurisdiktion.

6. Ekonomisk ersättning

I de inlämnade anbuden ska anges det belopp som krävs som ersättning för att trafikera linjerna under den period som anges i punkt 7 från beräknat startdatum till och med den 31 mars 2012 (beloppen skall delas upp årsvis). Ersättningen ska beräknas enligt specifikationerna. Det maximala belopp som slutligen fastställs får endast ändras i samband med oförutsedda ändringar av driftvillkoren.

Kontraktet/kontrakten kommer att tilldelas av Comhairle nan Eilean Siar. Alla betalningar i enlighet med kontrakten sker i brittiska pund.

7. Kontraktets/kontraktens varaktighet; ändring och uppsägning av kontraktet/kontrakten

För linjen Stornoway–Benbecula utlyses ett treårskontrakt från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2012 och för linjen mellan Benbecula och Barra likaledes ett treårskontrakt från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2012. Ett kombinerat kontrakt för lufttrafik mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra skulle ta sin början den 1 april 2009 och rättigheterna och skyldigheterna i samband med utövande av lufttrafik på dessa linjer skulle upphöra den 31 mars 2012. Rådets förordningar (EEG) nr 2407/92, (EEG) nr 2408/92 och (EEG) nr 2409/92 förväntas komma att upphävas och omarbetas genom en ny förordning, antagen av Europaparlamentet och rådet, om gemensamma regler för tillhandahållande av luftfartstjänster i gemenskapen. Om den förordningen antas och träder i kraft före den 1 april 2009 kommer löptiden för detta kontrakt att förlängas till den 31 mars 2013, om förordningen medger detta. Ändringar och uppsägningar av kontraktet/kontrakten ska ske i enlighet med kontraktsvillkoren. Variationer i trafiken kommer endast att tillåtas efter medgivande av upphandlingsmyndigheten.

8. Sanktioner vid kontraktsbrott

Om lufttrafikföretaget oavsett orsak inte kan genomföra flygning(ar) får Comhairle nan Eilean Siar med det förbehåll som anges nedan minska ersättningen (ersättningarna) proportionellt för varje inställd flygning. Comhairle nan Eilean Siar får dock inte minska beloppet om den inställda flygningen är en följd av någon av följande omständigheter och inte är ett resultat av lufttrafikföretagets agerande eller försummelse:

—	väderleks- eller tidvattenförhållanden,

—	stängning av flygplatserna,

—	riskförebyggande,

—

strejk,

—	flygsäkerhetsskäl.

Enligt kontraktsvillkoren ska lufttrafikföretaget/-företagen även lämna en förklaring beträffande varje inställd flygning.

9. Sista inlämningsdag för anbud

En månad efter det att detta meddelande har offentliggjorts.

10. Ansökningsförfarande

Anbud ska skickas till adressen i punkt 5 ovan och ställas till VD (”Chief Executive”). Personer som är tillåtna att öppna anbud är utsedd personal från Technical Services och Chief Executive's Departments vid Comhairle nan Eilean Siar.

11. Giltighet för anbudsinfordran

Denna anbudsinfordran gäller, i enlighet med artikel 4.1 d i förordning (EEG) nr 2408/92, under förutsättning att inget lufttrafikföretag från någon medlemsstat före den 1 mars 2009 har presenterat ett program för trafikering utan subventioner av en av eller båda linjerna i fråga från och med den 1 april 2009 eller tidigare, i enlighet med den allmänna trafikplikten enligt den senast ändrade versionen.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 219

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	51 årgången 28 augusti 2008

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 219/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5231 – Bain Capital/D&M) ( 1 )	1

2008/C 219/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5210 – Siemens/Ortner/JV) ( 1 )	1

2008/C 219/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5010 – Berkshire Hathaway/Munich Re/GAUM) ( 1 )	2

2008/C 219/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5121 – News Corp/Premiere) ( 1 )	2

2008/C 219/05	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5114 – Pernod Ricard/V&S) ( 1 )	3

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 219/06	Eurons växelkurs	4

2008/C 219/07	Yttrande från rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess 405:e möte den 20 mars 2006 om ett utkast till beslut i ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra	5

2008/C 219/08	Yttrande från Eftastaternas företrädare om ett preliminärt utkast till beslut i ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra – Mötet den 20 mars 2006 i rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor	6

2008/C 219/09	Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra (Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)	7

2008/C 219/10	Yttrande från rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess 406:e möte den 27 mars 2006 om ett utkast till beslut i ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra	9

2008/C 219/11	Yttrande från Eftastaternas företrädare om ett preliminärt utkast till beslut i ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra – Mötet den 27 mars 2006 i rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor	10

2008/C 219/12	Sammanfattning av kommissionens beslut av den 29 mars 2006 avseende ett förfarande enligt artikel 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 54 i EES-avtalet mot Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems BV, Tomra Systems GmbH, Tomra Butikksystemer AS, Tomra Systems AB och Tomra Leergutsysteme GmbH (Ärende COMP/E-1/38.113 – Prokent/Tomra) ( 1 )	11

2008/C 219/13	Yttrande från rådgivande kommittén för koncentrationer avgivet på dess möte den 16 januari 2008 om ett utkast till beslut i ärende COMP/M.4734 – Ineos/Kerling – Föredragande: Italien	16

2008/C 219/14	Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/M.4734 – Ineos/Kerling (Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)	17

2008/C 219/15	Sammanfattning av kommissionens beslut av den 30 januari 2008 om att förklara en företagskoncentration förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalet (Ärende COMP/M.4734 – Ineos/Kerling) ( 1 )	18

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2008/C 219/16	Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd ( 1 )	21

2008/C 219/17	Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag ( 1 )	24

2008/C 219/18	Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd ( 1 )	27

2008/C 219/19	Kommissionens meddelande i enlighet med förfarandet i artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 – Italiens ändring av bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på flyglinjerna Trapani–Rom t/r, Trapani–Cagliari t/r, Trapani–Bari t/r och Trapani–Milano t/r	29

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Kommissionen
2008/C 219/20	Bedrivande av regelbunden lufttrafik – Ålands landskapsregerings anbudsinfordran i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92, angående bedrivande av regelbunden lufttrafik mellan Mariehamn på Åland och Stockholm/Arlanda i Sverige ( 1 )	30

2008/C 219/21	P-Lissabon: Bedrivande av regelbunden lufttrafik – Portugals anbudsinfordran, i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92, angående bedrivande av regelbunden lufttrafik på linjen Lissabon–Vila Real–Bragança–Vila Real–Lissabon ( 1 )	32

2008/C 219/22	Utövande av regelbunden lufttrafik – Anbudsinfordran utlyst av Förenade kungariket i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92, angående utövande av regelbunden lufttrafik mellan Stornoway och Benbecula samt mellan Benbecula och Barra (Skottland) ( 1 )	34

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2008/C 219/23	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5303 – Arques/SHC) ( 1 )	36