ISSN 1725-2504
Europeiska unionens
officiella tidning
C 183
Svensk utgåva
Meddelanden och upplysningar
51 årgången
19 juli 2008
|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
51 årgången |
|
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
|
Domstolen |
|
|
2008/C 183/01 |
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
|
|
|
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Domstolen
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/1 |
(2008/C 183/01)
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på:
|
|
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu |
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/2 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 5 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike
(Mål C-226/06) (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 89/391/EEG - Åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet - Artiklarna 2, 10.1, 12.3 och 12.4 - Oförenligt införlivande)
(2008/C 183/02)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Rozet och I. Kaufmann-Bühler)
Svarande: Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och C. Bergeot-Nunes)
Saken
Fördragsbrott – Underlåtelse att anta de lagar och andra förordningar som krävs för att följa artiklarna 2, 10.1, 12.3 och 12.4 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 146)
Domslut
|
1) |
Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet samt artiklarna 10 EG och 249 EG genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2, 10.1, 12.3 och 12.4 i detta direktiv. |
|
2) |
Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/2 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 3 juni 2008 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) – Förenade kungariket) – The Queen, The International Association of independent Tanker (Intertanko), The International Association of Dry Cargo Shipowners (Intercargo), The Greek Shipping Co-operation Committee, Lloyd's Register, The International Salvage Union mot Secretary of State for Transport
(Mål C-308/06) (1)
(Sjötransporter - Föroreningar förorsakade av fartyg - Direktiv 2005/35/EG - Giltighet - Montego Bay-konventionen - MARPOL 73/78 - Rättsverkningar - Möjlighet att åberopa - Grov oaktsamhet - Rättssäkerhetsprincip)
(2008/C 183/03)
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) (Förenade kungariket)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: The Queen, The International Association of independent Tanker (Intertanko), The International Association of Dry Cargo Shipowners (Intercargo), The Greek Shipping Co-operation Committee, Lloyd's Register, The International Salvage Union
Motpart: Secretary of State for Transport
Saken
Begäran om förhandsavgörande – High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) – Giltigheten av artiklarna 4, 5.1 och 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser (EUT L 255, s. 11) – Gemenskapsbestämmelser som medför en begränsning av vissa undantag i en internationell konvention (internationell konvention om förhindrande av havsförorening från fartyg, MARPOL-konventionen) – Bestämmelser enligt vilka det föreskrivs straffrättsliga påföljder i situationer där det inte föreskrivs sådana enligt en internationell konvention (Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS))
Domslut
|
1) |
Giltigheten av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser kan inte bedömas
|
|
2) |
Prövningen av den fjärde frågan har inte påvisat någon omständighet som kan inverka på giltigheten av artikel 4 i direktiv 2005/35 mot bakgrund av den allmänna rättssäkerhetsprincipen. |
(1) EUT C 261 av den 28.10.2006.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/3 |
Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 5 juni 2008 (begäran om förhandsavgörande från Corte suprema di cassazione (Italien)) – Industria Lavorazione Carni Ovine Srl mot Regione Lazio
(Mål C-534/06) (1)
(Gemensam jordbrukspolitik - EUGFJ - Artikel 13 i förordning (EEG) nr 866/90 - Investeringar avseende bearbetning av produkter från tredjeland undantas från finansiering - Proportionalitetsprincipen)
(2008/C 183/04)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Corte suprema di cassazione
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Industria Lavorazione Carni Ovine Srl
Motpart: Regione Lazio
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Corte suprema di cassazione – Tolkning av artikel 13 i rådets förordning (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (EGT L 91, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 32, s. 111) – Investeringar avseende saluföring och/eller bearbetning av produkter från tredjeland undantas från finansiering – Investeringar som även rör produkter från medlemsstater, inom ramen för det särskilda program inom ramen för vilket det finansiella stödet erhållits, undantas från finansiering
Domslut
Artikel 13 i rådets förordning (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ska tolkas så, att under sådana omständigheter som de som är aktuella i målet vid den nationella domstolen kan utbetalning av finansiellt stöd ske då saluföring eller bearbetning har skett även av produkter som inte härrör från gemenskapsområdet, när det särskilda program inom ramen för vilket det finansiella stödet erhållits har följts, genom att saluföring och/eller bearbetning av produkter från gemenskapen har skett i den omfattning som fastställts i programmet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/3 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 5 juni 2008 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de grande instance de Nantes – Commission d'Indemnisation des Victimes d'infractions (Frankrike)) – James Wood mot Fonds de garantie des victimes des actes de terrorisme et d'autres infractions
(Mål C-164/07) (1)
(Artikel 12 EG - Diskriminering på grund av nationalitet - Ersättning från Fonds de garantie des victimes des actes de terrorisme et d'autres infractions - Rätt till ersättning saknas enligt nationella bestämmelser)
(2008/C 183/05)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Tribunal de grande instance de Nantes – Commission d'Indemnisation des Victimes d'infractions (Frankrike)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: James Wood
Svarande: Fonds de garantie des victimes des actes de terrorisme et d'autres infractions
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Tribunal de grande instance de Nantes (Frankrike) – Tolkning av artikel [12] i EG-fördraget – Frågan huruvida en nationell bestämmelse, enligt vilken en person som är medborgare i en annan medlemsstat, lagligen bosatt i Frankrike och far till ett barn med franskt medborgarskap som avlidit utanför Frankrike inte kan beviljas ersättning från Fonds de Garantie endast på grund av hans utländska medborgarskap, är förenlig med den allmänna principen om icke-diskriminering
Domslut
Gemenskapsrätten utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning som innebär att en medborgare i en annan medlemsstat, som bor och arbetar i förstnämnda stat, inte har rätt till ersättning för en skada som följer av en personskada, som orsakats av en brottslig handling som inte har ägt rum i denna medlemsstat, endast på grund av sitt medborgarskap.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/4 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 5 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Polen
(Mål C-170/07) (1)
(Fördragsbrott - Nationell beskattning - Skyldighet att kontrollbesiktiga importerade begagnade fordon - Artiklarna 28 EG och 30 EG - Direktiv 96/96/EG - Erkännande av kontrollbesiktningar som gjorts i andra medlemsstater)
(2008/C 183/06)
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Hottiaux och K. Herrmann)
Svarande: Republiken Polen (ombud: E. Ośniecka-Tamecka)
Saken
Fördragsbrott – Åsidosättande av artikel 28 EG – Nationell lagstiftning enligt vilken importerade begagnade fordon skall kontrollbesiktigas före registrering, medan det inte föreligger något sådant krav för inhemska fordon under samma förutsättningar
Domslut
|
1) |
Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28 EG genom att införa ett krav på kontrollbesiktning före registrering i Polen av importerade begagnade fordon som tidigare varit registrerade i andra medlemsstater. |
|
2) |
Republiken Polen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/4 |
Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 5 juni 2008 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal d'instance de Paris – Frankrike) – JVC France SAS mot Administration des douanes (Direction Nationale du Renseignement et des Enquêtes douanières)
(Mål C-312/07) (1)
(Gemensamma tulltaxan - Tullklassificering - Kombinerade nomenklaturen - Videokamera med inbyggd bandspelare (så kallad camcorder) - Förklarande anmärkningar - Rättslig status)
(2008/C 183/07)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Tribunal d'instance de Paris
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: JVC France SAS
Motpart: Administration des douanes (Direction Nationale du Renseignement et des Enquêtes douanières)
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Tribunal d'instance de Paris – Tolkning av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i den lydelse som var tillämplig på omständigheterna i målet vid den nationella domstolen – Undernummer 8525 40 91 (Endast i stånd att spela in ljud och bild tagna med televisionskamera) och 8525 40 99 (Andra) – Klassificering av videokameror som vid importen inte kan spela in externa videosignaler (DV-ut), men vars videogränssnitt kan anpassas vid ett senare tillfälle med hjälp av en programvara eller en gränssnittskomponent (widget) (DV-in och DV-ut), även då tillverkaren och försäljaren varken har informerat om eller underlättat utnyttjandet av denna möjlighet – Möjlighet att genomföra en ändring av gemenskapens praxis vad gäller tullklassificering genom införande av ett antal på varandra följande ändringar i de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen med retroaktiv verkan i stället för att anta en förordning om klassificering som är tillämplig endast framåt i tiden.
Domslut
|
1) |
En videokamera med inbyggd bandspelare (så kallad camcorder) kan klassificeras enligt undernummer 8525 40 99 i Kombinerade nomenklaturen, vilken finns i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2261/98 av den 26 oktober 1998, kommissionens förordning (EG) nr 2204/1999 av den 12 oktober 1999, kommissionens förordning (EG) nr 2388/2000 av den 13 oktober 2000 och kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001, endast om funktionen för att spela in bilder och ljud från andra källor än den inbyggda kameran och mikrofonen är aktiverad vid tidpunkten för tullklareringen, eller om, även när tillverkaren inte har önskat framhålla detta kännetecken, funktionen kan aktiveras efter denna tidpunkt genom en enkel justering av apparaten som kan utföras av en användare som saknar särskild kompetens och utan att videokameran genomgår någon materiell modifiering. Om aktiveringen sker i efterhand krävs det också att videokameran, när aktiveringen har skett, dels fungerar likadant som videokameror vars funktion för att spela in bilder och ljud från andra källor än den inbyggda kameran och mikrofonen är aktiverad vid tidpunkten för tullklareringen, dels fungerar autonomt. Det måste vara möjligt att vid tullklareringen kontrollera att dessa villkor föreligger. Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma huruvida villkoren är uppfyllda. Om de inte är uppfyllda ska videokamerorna klassificeras enligt undernummer 8525 40 91 i Kombinerade nomenklaturen. |
|
2) |
De förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen avseende undernummer 8525 40 99, offentliggjorda den 6 juli 2001 och den 23 oktober 2002, är av tolkningskaraktär och är inte rättsligt bindande. De är i överensstämmelse med lydelsen i KN och ändrar inte innebörden av denna. Det var följaktligen inte nödvändigt att anta en ny förordning om klassificering. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/5 |
Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 5 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland
(Mål C-395/07) (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 2004/48/EG - Säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)
(2008/C 183/08)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: W. Wils och H. Krämer)
Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma)
Saken
Fördragsbrott – Underlåtenhet att anta de bestämmelser som krävs enligt rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45, rättelse EUT L 195, s. 16)
Domslut
|
1) |
Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att anpassa sig till och uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter genom att inte inom den föreskrivna fristen anta alla lagar och andra författningar som är nödvändiga för att rätta sig efter detta direktiv. |
|
2) |
Förbundsrepubliken Tyskland förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/6 |
Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 3 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike
(Mål C-507/07) (1)
(Fördragsbrott - Förordning (EG) nr 6/2002 - Industriell och kommersiell äganderätt - Gemenskapsformgivning - Artikel 80.2 - Underlåtenhet att överlämna en förteckning över domstolar)
(2008/C 183/09)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: H. Krämer)
Svarande: Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och A. Hare)
Saken
Fördragsbrott – Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 2002, s. 1) – Underlåtenhet att överlämna en förteckning över domstolar för gemenskapsformgivningar vilken anger deras beteckning och geografiska behörighet, såsom föreskrivs i artikel 80.2 i förordningen
Domslut
|
1) |
Republiken Frankrike har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 80.2 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning genom att inte överlämna en förteckning över domstolar för gemenskapsformgivningar till Europeiska gemenskapernas kommission. |
|
2) |
Republiken Frankrike förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/6 |
Begäran om yttrande framställd av Europeiska gemenskapernas kommission i enlighet med artikel 300.6 EG
(Yttrande 1/08)
(2008/C 183/10)
Rättegångsspråk: samtliga officiella språk
Sökande:
Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. White, M. Huttunen och L. Prete)
Frågor som har ställts till domstolen:
|
1) |
Omfattas ingåendet av avtalen med de berörda medlemmarna i WTO [Världshandelsorganisationen] i enlighet med artikel XXI i allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS), som det beskrivs i denna begäran om yttrande, av gemenskapens exklusiva behörighet eller faller det inom gemenskapens och medlemsstaternas delade behörighet? |
|
2) |
Är artikel 133.1 och 133.5, jämförd med artikel 300.2 i EG-fördraget, lämplig rättslig grund för akten om ingående av de ovannämnda avtalen på Europeiska gemenskapens vägnar eller på gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar? |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/6 |
Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 14 maj 2008 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Bruxelles, Belgien) – Tiercé Ladbroke SA (C-231/07), Derby SA (C-232/07) mot Belgiska staten
(Förenade målen C-231/07 och C-232/07) (1)
(Rättegångsregler - Artikel 104.3 första stycket - Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 13 B d) punkt 3 - Undantag från skatteplikt - Begreppen ’sparkonto’ och ’betalning’ - Undantag beviljas inte)
(2008/C 183/11)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour d'appel de Bruxelles.
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Tiercé Ladbroke SA
Svarandet: Belgiska staten
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Cour d'appel de Bruxelles – Tolkning av artikel 13 B d punkt 3 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1) – Undantag för transaktioner, inklusive förhandlingar, rörande sparkonton och betalningar – Vadslagning, lotterier och andra former av hasardspel – Tjänster som tillhandahålls av tobakshandlare ansvariga för insamling av medel och utbetalning av vinster – Huruvida det är möjligt att omfattas av undantaget i artikel 13 B d punkt 3
Avgörande
Begreppet ”transaktioner och förhandlingar rörande sparkonton, [och] betalningar” som förekommer i artikel 13 B d punkt 3 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, skall tolkas så att det inte omfattar tjänster som tillhandahålls av ett ombud som handlar för en huvudmans räkning då huvudmannen utövar vadslagningsverksamhet med avseende på hästkapplöpningar och andra sportevenemang och då ombudets tjänster, för vilka denne erhåller ersättning i form av kommission från huvudmannen, består i att ingå avtal om vadslagning i huvudmannens namn, registrera vadslagningen, bekräfta vadslagningen till kunden genom att ge denna kvittot, ta emot betalning, betala ut vinster, ensam ansvara gentemot huvudmannen för förvaltning av mottagna medel, stöld eller förlust av pengar.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/7 |
Talan väckt den 10 augusti 2007 – Hervé Raulin mot Republiken Frankrike
(Mål C-454/07)
(2008/C 183/12)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Hervé Raulin (ombud: C. Vaucois, avocat)
Svarande: Republiken Frankrike
Genom beslut av den 16 maj 2008 förklarade domstolen (femte avdelningen) att det är uppenbart att den saknar behörighet att pröva talan och förpliktade Hervé Raulin att bära sina rättegångskostnader.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/7 |
Talan väckt den 7 februari 2008 – Sandra Raulin mot Republiken Frankrike
(Mål C-49/08)
(2008/C 183/13)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Sandra Raulin (ombud: C. Vaucois, avocat)
Svarande: Republiken Frankrike
I beslut av den 16 maj 2008 slog domstolen (femte avdelningen) fast att den är uppenbart obehörig att pröva målet och förpliktade Sandra Raulin att bära sina rättegångskostnader.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/7 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Bíróság (Budapest, Ungern) den 2 april 2008 – Lidl Magyarország Kereskedelmi Bt. mot Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsa
(Mål C-132/08)
(2008/C 183/14)
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Fővárosi Bíróság
Part i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Lidl Magyarország Kereskedelmi Bt.
Motpart: Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsa
Tolkningsfrågor
|
1) |
Kan artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG om radioutrustning och teleterminalutrustning (1) (nedan kallat apparater) tolkas så, att det inte får uppställas krav som går längre än nämnda bestämmelse när det gäller saluföring av apparater som omfattas av nämnda direktiv och som har försetts med CE märke av en tillverkare som har sitt säte i en annan medlemsstat? |
|
2) |
Kan artikel 2 e och 2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (2) tolkas så, att det utifrån kraven avseende saluföring, i den meningen att även den enhet som saluför apparaterna i en medlemsstat, och som inte har sitt säte i samma medlemsstat som tillverkaren, skulle kunna anses som tillverkare (utan att ha deltagit i tillverkningen av apparaterna)? |
|
3) |
Kan artikel 2 e i)–iii) och 2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG tolkas så, att distributören (som inte är densamme som tillverkaren) av apparater som tillverkas i en annan medlemsstat kan vara skyldig att avge en försäkran om överensstämmelse innehållande de tekniska uppgifterna för nämnda apparater? |
|
4) |
Kan artikel 2 e i)–iii) och 2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG tolkas så, att en enhet som uteslutande ombesörjer distribution av vissa apparater i en medlemsstat inom vars territorium den har sitt säte, samtidigt kan anses vara tillverkare av nämnda apparater när dess verksamhet som distributör inte påverkar apparaternas säkerhetsegenskaper? |
|
5) |
Kan artikel 2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG tolkas så, att det kan krävas av distributören – sådan denne definieras i nämnda bestämmelse – att han uppfyller de rekvisit som för övrigt enligt nämnda direktiv endast kan krävas av tillverkaren, sådan denne definieras i artikel 2 e i direktivet, exempelvis att distributören ska avge en försäkran om överensstämmelse avseende de tekniska villkoren? |
|
6) |
Kan artikel 30 (tidigare artikel 36) i Romfördraget och nämnda tvingande krav (mandatory requirements) utgöra grund för ett undantag från tillämpningen av Dassonville-formeln, med hänsyn även till likvärdighetsprincipen (principle of equivalence) och principen om ömsesidigt erkännande ([principle] of mutual recognition)? |
|
7) |
Kan artikel 30 ([tidigare] artikel 36) i Romfördraget tolkas så, att handeln och importen av transitvaror inte får begränsas av någon annan anledning än de som anges i nämnda bestämmelse? |
|
8) |
Uppfyller CE märkningen de krav som uppställs enligt likvärdighetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande de rekvisit som stadgas i artikel 30 ([tidigare] artikel 36) i Romfördraget? |
|
9) |
Kan CE märkningen tolkas så, att medlemsstaterna inte i något avseende får tillämpa andra tekniska krav eller kvalitetskrav för de apparater som försetts med nämnda märkning? |
|
10) |
Kan bestämmelserna i artiklarna 6.1 och 8.2 andra meningen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG tolkas så, att tillverkaren och distributören i de fall där tillverkaren inte saluför produkterna kan anses ha samma skyldigheter när det gäller saluföringen av varorna? |
(1) EGT L 91, s. 10.
(2) EGT L 11, s. 4.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/8 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Budapesti II. és III. Kerületi Bíróság (Ungern) den 7 april 2008 – VB Pénzügyi Lízing Zrt. mot Ferenc Schneider
(Mål C-137/08)
(2008/C 183/15)
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Budapesti II. és III. Kerületi Bíróság (Ungern)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: VB Pénzügyi Lízing Zrt.
Svarande: Ferenc Schneider
Tolkningsfrågor
|
1) |
Är det med hänsyn till konsumentskyddet i enlighet med rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) nödvändigt att den nationella domstolen – oavsett av vilket slag ett förfarande är och oavsett huruvida det är ett förfarande inter partes – i samband med bedömningen av huruvida den är behörig, ex officio gör en bedömning av huruvida ett avtalsvillkor som åberopats vid denna domstol är oskäligt även om någon begäran i detta avseende inte har framställts? |
|
2) |
Om den första frågan besvaras jakande, vilka kriterier kan den nationella domstolen beakta i samband med denna bedömning och i synnerhet när ett avtalsvillkor innehåller föreskrift om att inte den domstol som motsvarar tjänsteleverantörens säte, utan en annan och närbelägen domstol ska var behörig? |
|
3) |
Innebär artikel 23 första stycket i protokollet om domstolens stadga, som bilagts fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen att den nationella domstol som framställer en begäran om förhandsavgörande inte har möjlighet att ex officio samtidigt meddela justitieministeriet i sin egen medlemsstat om detta i samband med att begäran framställs? |
(1) EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/9 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Ítélőtábla (Republiken Ungern) den 7 april 2008 – Hochtief A.G., Linde-Kca-Dresden GmbH mot Közbeszerzések Tanácsa Közbeszerzési Döntőbizottság
(Mål C-138/08)
(2008/C 183/16)
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Fővárosi Ítélőtábla (Republiken Ungern)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Hochtief A.G., Linde-Kca-Dresden GmbH
Motpart: Közbeszerzések Tanácsa Közbeszerzési Döntőbizottság
Ytterligare deltagare i rättegången: Budapest Főváros Önkormányzata
Tolkningsfrågor
|
1) |
Är den ordning som stadgas i artikel 44.3 i direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, vilken ersatte artikel 22 i rådets direktiv 93/37/EEG (1) tillämplig, om förfarandet för offentlig upphandling inleddes vid en tidpunkt då direktiv 2004/18/EG (2) redan hade trätt i kraft, dock att den frist som beviljats medlemsstaterna för att följa direktivet ännu inte hade löpt ut, varför direktivet inte hade införlivats i den nationella rättsordningen? |
|
2) |
Om den första frågan besvaras jakande, frågar denna domstol vidare huruvida begränsningen av antalet lämpliga anbudssökande i samband med förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling – med hänsyn till att det i artikel 44.3 i direktiv 2004/18/EG stadgas att ”[u]nder alla omständigheter skall antalet anbudssökande vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens skall kunna garanteras” – ska tolkas så, att det i det andra steget, som avser kontraktstilldelning, alltid måste finnas ett lägsta antal sökande (tre). |
|
3) |
Om den första frågan besvaras nekande, frågar denna domstol EG domstolen om rekvisitet att ”tillräckligt många lämpliga anbudssökande finns att tillgå” enligt artikel 22.3 i rådets direktiv 93/37/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten (nedan kallat direktivet) ska tolkas så, att om det lägsta antalet lämpliga inbjudna anbudssökande (tre) inte uppnås så får förfarandet inte fortsätta till en inbjudan till anbudsgivning. |
|
4) |
För det fall EG domstolen besvarar den tredje frågan nekande ställer förevarande domstol dessutom frågan huruvida artikel 22.2 andra stycket i direktivet, vilket återfinns bland bestämmelserna om selektiva förfaranden i vilka det föreskrivs att ”[u]nder alla omständigheter skall antalet anbudssökande vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens skall kunna garanteras”, är tillämpligt på förhandlade förfaranden i två steg vilka regleras i punkt 3. |
(1) EGT L 199, s. 54.
(2) EUT L 134, s. 114.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/9 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberlandesgerichts Karlsruhe (Tyskland) den 7 april 2008 – Brottmål mot Rafet Kqiku
(Mål C-139/08)
(2008/C 183/17)
Rättegångsspråk: Tyska
Hänskjutande domstol
Oberlandesgerichts Karlsruhe (Tyskland)
Parter i brottmålet vid den nationella domstolen
Åklagare:
|
1. |
Generalstaatsanwaltschaft Karlsruhe |
|
2. |
Staatsanwaltschaft Konstanz |
Tilltalad: Rafet Kqiku.
Tolkningsfrågor
Ska bestämmelserna i artiklarna 1 och 2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 896/2006/EG av den 14 juni 2006 om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av ett unilateralt erkännande av medlemsstaterna av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein för genomresa via deras territorier (1) tolkas så, att sådana uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein som det hänvisas till i bilagan, på grund av att de av de medlemsstater som till fullo genomfört Schengenregelverket ensidigt erkänts som likvärdiga med deras enhetliga eller nationella visum, omedelbart får verkan av en visering för genomresa via gemenskapens territorium?
Eller ska bestämmelserna i artiklarna 1 och 2 i beslut nr 896/2006/EG förstås så, att tredjelandsmedborgare som innehar ett sådant i bilagan föreskrivet uppehållstillstånd utfärdat av Schweiz och Liechtenstein för genomresa via deras territorier och som Schengenstaterna unilateralt har erkänt, är befriade från kravet på en sådan visering som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 539/2001?
(1) EUT L 167, s. 8.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/10 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Niedersächsisches Finanzgericht (Tyskland) den 16 april 2008 – Monika Vollkommer mot Finanzamt Hannover-Land I
(Mål C-156/08)
(2008/C 183/18)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Niedersächsisches Finanzgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Monika Vollkommer
Motpart: Finanzamt Hannover-Land I
Tolkningsfråga
Strider det mot det gemenskapsrättsliga förbudet i artikel 401 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 (1) (tidigare artikel 33.1 i rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (2)) mot dubbelt påförande av omsättningsskatt, att det i Tyskland på framtida bygg- och anläggningsarbeten uttas stämpelskatt för förvärv av fast egendom genom att dessa arbeten inberäknas i beräkningsgrunden för stämpelskatt för förvärv av en ännu obebyggd fastighet (så kallat enhetligt föremål för prestationen bestående av bygg- och anläggningsarbetet och förvärvet av marken), när detta stämpelskattepliktiga bygg- och anläggningsarbete samtidigt påförs tysk omsättningsskatt?
(1) EUT L 347, s. 1.
(2) EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/10 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hof van beroep te Antwerpen (Belgien) den 18 april 2008 – Internationaal Verhuis- en Transportbedrijf Jan de Lely mot Belgische Staat
(Mål C-161/08)
(2008/C 183/19)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hof van beroep te Antwerpen
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Internationaal Verhuis- en Transportbedrijf Jan de Lely
Motpart: Belgische Staat
Tolkningsfrågor
|
1) |
Ska artikel 2.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 1539/91 (1) av den 12 juni 1991, jämte artikel 11.1 i tullkonventionen av den 14 november 1975 om internationell transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen) tolkas så att den preklusionsfrist som föreskrivs i artikel 11.1 i TIR-konventionen endast gäller till förmån för den garanterande sammanslutningen, men inte till förmån för carnet-innehavaren, och att carnet-innehavarens överskridande av fristen på ett år från godtagandet av TIR-carneten inverkar dels på möjligheten att kräva in och skyldigheten att betala tullskulden respektive punktskatter och särskilda punktskatter dels på innehavarens ansvar och att överskridandet av fristen på ett år medför att de behöriga tullmyndigheterna inte längre har rätt att kräva in skulden? |
|
2) |
Ska artikel 2.2 och 2.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 1539/91 av den 12 juni 1991, jämte artikel 11.1 i tullkonventionen av den 14 november 1975 om internationell transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen) tolkas så att den frist som där föreskrivs endast gäller för att inge bevis för att det inte har skett några oegentligheter i samband med transporten, men inte för att inge bevis för var en överträdelse eller oegentlighet begicks? |
|
3) |
Ska artikel 2.2 och 2.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 1539/91 av den 12 juni 1991, jämte artikel 11.1 och 11.2 i tullkonventionen av den 14 november 1975 om internationell transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen) tolkas så att om den frist som där föreskrivs även gäller för ingivandet av bevis för var överträdelsen eller oegentligheten begicks, utgör denna frist inte en preklusionsfrist utan carnet-innehavaren får inge sådant bevis även efter det att fristen har löpt ut? |
(1) Kommissionens förordning (EEG) nr 1593/91 av den 12 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 719/91 om användning i gemenskapen av TIR-carnet och ATA-carnet som transiteringshandlingar (EGT L 148, s. 11).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/11 |
Talan väckt den 17 april 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Polen
(Mål C-165/08)
(2008/C 183/20)
Rättegångsspråk: Polska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Doherty och A. Szmytkowska)
Svarande: Republiken Polen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (1), särskilt artiklarna 22 och 23 i direktivet, och rådets direktiv 2002/53/EG (2), särskilt artiklarna 4.4 och 16, genom att införa ett förbud mot fri omsättning av utsäde av genetiskt modifierade sorter och förbjuda att genetiskt modifierade sorter upptas i den nationella sortlistan, och |
|
— |
förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Den nationella bestämmelsen i vilken det stadgas att ”utsäde från genetiskt modifierade sorter … inte [får] släppas ut på marknaden inom polskt territorium”, är inte förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG. I nämnda direktiv föreskrivs principerna för utsläppandet på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Enligt artikel 22 i nämnda direktiv förbjuds medlemsstaterna att uppställa ytterligare villkor för utsläppandet på marknaden av organismer som är tillåtna på gemenskapsnivå, medan artikel 23 i nämnda direktiv endast är tillämplig på förbud och begränsningar som avser enskilda genetiskt modifierade organismer, under särskilda omständigheter. Medlemsstaterna ges inte i någon bestämmelse i direktivet rätt att utan skäl generellt förbjuda en hel kategori av genetiskt modifierade organismer, i förevarande fall utsäde, på deras marknader. Den nämnda nationella bestämmelsen är inte heller förenlig med artikel 16 i rådets direktiv 2002/53/EG, eftersom den utgör en begränsning för saluföring av utsäde av sorter som är upptagna på den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter.
Den nationella bestämmelsen i vilken det stadgas att ”[g]enetiskt modifierade sorter inte får upptas i den nationella sortlistan” strider mot rådets direktiv 2002/53/EG. Artikel 4.4 i nämnda direktiv tillåter inte att medlemsstaterna generellt förbjuder upptagandet av genetiskt modifierade sorter i den nationella sortlistan, utan de förpliktas endast att – vid upptagande av sådana sorter i den nationella sortlistan – säkerställa att var och en av dessa sorter är godkända i enlighet med tillämplig gemenskapsrätt avseende genetiskt modifierade organismer.
(1) EGT L 106, 17.4.2001, s. 1–39.
(2) EGT L 193, 20.7.2002, s. 1-11.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/11 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Büdingen (Tyskland) den 18 april 2008 – Brottmål mot Guido Weber
(Mål C-166/08)
(2008/C 183/21)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Amtsgericht Büdingen
Parter i målet vid den nationella domstolen
Åklagare: Staatsanwaltschaft b.d. LG Gießen
Tilltalad: Guido Weber
Tolkningsfråga
Ska artikel 7.1 andra meningen i direktiv 89/397/EEG – livsmedelskontrolldirektivet (1) – tolkas på så sätt att begreppet ”de som blir föremål för inspektion” inte enbart inbegriper den som tillverkar utan också den som marknadsför livsmedlet, såvida denna person av de verkställande myndigheterna vid äventyr av straffrättsliga och administrativa sanktioner kan hållas ansvarig för livsmedlets tillstånd och etikettering?
(1) EGT L 186, s. 23, svensk specialutgåva, område 13, volym 19, s. 47.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hof van Cassatie van België den 21 april 2008 – Draka NK Cables Ltd, AB Sandvik International, VO Sembodja BV och Parc Healthcare International Limited mot Omnipol Ltd
(Mål C-167/08)
(2008/C 183/22)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hof van Cassatie van België
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Draka NK Cables Ltd, AB Sandvik International, VO Sembodja BV och Parc Healthcare International Limited
Motpart: Omnipol Ltd
Tolkningsfråga
Är en borgenär som i gäldenärens namn och för dennes räkning framställer en fordran part i den mening som avses i artikel 43.1 i Brysselförordningen (1), det vill säga en part som kan söka ändring av ett beslut i anledning av ansökan om verkställighetsförklaring, även om han inte formellt har uppträtt som part i det mål där en annan borgenär med fordringar mot samma gäldenär ansökte om nämnda förklaring?
(1) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Commissione tributaria provinciale di Roma (Italien) den 25 april 2008 – Pontina Ambiente Srl mot Regione Lazio
(Mål C-172/08)
(2008/C 183/23)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Commissione tributaria provinciale di Roma
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Pontina Ambiente Srl
Motpart: Regione Lazio
Tolkningsfråga
Ska bestämmelserna i artikel 3.26 och 3.31 i lag nr 549/95 anses stå i strid med artiklarna 12, 14, 43 och 46 i fördraget samt med direktiven 2000/35/EG (1) och 1999/31/EG (2), särskilt med hänvisning till principerna i ingressen till direktiv 35/2000/EG och till artikel 10 i direktiv 1999/31/EG, enligt vilka medlemsstaterna särskilt ska förhindra situationer då det uppstår obalans med avseende på hela gemenskapsmarknaden genom att anta bestämmelser för att bekämpa sena betalningar för att förbjuda missbruk av avtalsfriheten till borgenärens nackdel i de fall syftet med ett avtal i huvudsak är att förse gäldenären med ytterligare likviditet på bekostnad av borgenären och genom att föreskriva ersättning för den skada borgenären lidit till följd av gäldenärens sena betalningar?
(1) EGT L 200, s. 35.
(2) EGT L 182, s. 1.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Gerechtshof te Amsterdam (Nederländerna) den 25 april 2008 – Klosterboer Services BV mot Inspecteur van de Belastingsdienst/Douane Rotterdam, kantoor Laan op Zuid
(Mål C-173/08)
(2008/C 183/24)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Gerechtshof te Amsterdam
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Klosterboer Services BV
Motpart: Inspecteur van de Belastingsdienst/Douane Rotterdam, kantoor Laan op Zuid
Tolkningsfrågor
|
1. |
Är kommissionens förordning (EG) nr 384/2004 (1) om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen giltig såtillvida att de varor som angetts i punkt 2.7 ovan (2) ska klassificeras enligt nr 8414 59 30 i Kombinerade nomenklaturen enligt förordningen? |
|
2. |
Om förordningen är ogiltig: kan då den gemensamma tulltaxan tolkas så att dessa varor ska klassificeras som ”delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8471” enligt undernummer 8473 30 90 i Kombinerade nomenklaturen? |
(1) EUT L 64, s. 21
(2) Produkterna består av två delar: en ”heatsink” (värmeväxlare) och en ventilator som är fästade till varandra och som bildar en enhet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 8 maj 2008 – Zuid-Chemie B.V. mot Philippo's Mineralenfabriek N.V./S.A., numera PMF Productions
(Mål C-189/08)
(2008/C 183/25)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Zuid-Chemie B.V.
Svarande: Philippo's Mineralenfabriek N.V./S.A.
Tolkningsfrågor
|
a) |
Vilken skada ska vid ett rättsstridigt agerande, såsom det som Zuid-Chemie har lagt till grund för sitt yrkande, anses utgöra den ursprungliga skadan till följd av agerandet: den skada som uppkommer genom att en felaktig vara levereras eller den skada som [Orig. s. 8] uppkommer vid normal användning av varan för det syfte som denna är avsedd för? |
|
b) |
Om det sistnämnda ska gälla, kan i så fall den ort där denna skada uppkommit anses vara ”den ort där skadan inträffade” i den mening som avses i artikel 5.3 i förordning nr 44/2001 (1) endast om skadan utgörs av fysiska skador på personer eller egendom eller är detta möjligt även om (för närvarande) endast förmögenhetsskada har uppkommit? |
(1) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof den 14 januari 2008 – Jordbruksärende med följande parter: Hermann Fischer, Rolf Schlatter och Regierungspräsidium Freiburg
(Mål C-193/08)
(2008/C 183/26)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Hermann Fischer, Rolf Schlatter och Regierungspräsidium Freiburg
Tolkningsfråga
Ska enligt artikel 15.1 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, på ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, på andra sidan, om fri rörlighet för personer endast egenföretagare, i den mening som avses i artikel 12.1 i bilaga I till avtalet, vad gäller upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare i värdlandet komma i åtnjutande av en behandling som är minst lika förmånlig som den som beviljas landets egna medborgare eller gäller detta även för gränsarbetare med egen rörelse, i den mening som avses i artikel 13.1 i bilaga I till avtalet (1)?
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/14 |
Talan väckt den 14 maj 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike
(Mål C-197/08)
(2008/C 183/27)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: W. Mölls)
Svarande: Republiken Frankrike
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 9.1 i direktiv 95/59/EG (1) genom att anta och behålla ett system med minimipriser för cigaretter som släppts för konsumtion i Frankrike och ett förbud mot att sälja tobaksvaror ”till ett pris med karaktär av specialerbjudande, som strider mot mål avseende folkhälsan”, och |
|
— |
förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden gör gällande att artikel 9.1 i direktiv 95/59/EG, såsom den tolkats av domstolen, utgör ett klart förbud för medlemsstaterna att efter eget skön ålägga företagen minimipriser för detaljhandelsförsäljning av tobaksvaror. Sådana minimipriser begränsar nämligen priskonkurrensen och undergräver den inre marknaden genom att de hindrar tillverkare samt importörer av tobak från tredje land att fritt bestämma det högsta detaljhandelspriset för var och en av sina produkter.
Vad för övrigt gäller svarandens påstående att det är nödvändigt att avvika från den ovannämnda bestämmelsen för att skydda folkhälsan, bestrider kommissionen inte att det under vissa omständigheter kan vara nödvändigt att avvika från bestämmelserna i EG-fördraget om fri rörlighet för varor för att uppnå detta mål. I förevarande fall kan emellertid, som domstolen redan har slagit fast, målet att skydda folkhälsan uppnås i tillräcklig utsträckning genom en högre beskattning av tobaksvaror, vilken inte påverkar principen om fri prissättning.
(1) Rådets direktiv 95/59/EG av den 27 november 1995 om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror (EGT L 291, s. 40).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/14 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hessisches Finanzgericht (Tyskland) den 16 maj 2008 – Plantanol GmbH & Co.KG mot Hauptzollamt Darmstadt
(Mål C-201/08)
(2008/C 183/28)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Hessisches Finanzgericht, Kassel
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Plantanol GmbH & Co.KG
Motpart: Hauptzollamt Darmstadt
Tolkningsfrågor
|
1) |
Utgör artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (direktivet om biodrivmedel) (1), i synnerhet mot bakgrund av övervägandena i skälen 10, 12, 14, 19, 22 och 27 i detta direktiv, hinder för en nationell bestämmelse som 50 § punkt 1 moment 1 Energiesteuergesetz, i dess lydelse enligt Biokraftstoffquotengesetz av den 18 december 2006, enligt vilken den delen av blandade drivmedel som består av vegetabilisk olja, och som uppfyller kraven i standard DIN V 51605 (per juli år 2006), inte ska behandlas förmånligt? |
|
2) |
Innebär den gemenskapsrättsliga rättsäkerhetsprincipen och den gemenskapsrättsliga principen om skydd för berättigade förväntningar att en medlemsstat under den föreskrivna tillämpningsperioden endast under mycket exceptionella omständigheter får ändra bestämmelser, som har antagits för att genomföra nämnda direktiv och genom vilka ett flerårigt stödsystem bestående av skatteförmåner har införts, till nackdel för ett företag som hittills har gynnats? |
(1) EUT L 123, s. 42.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/15 |
Överklagande ingett den 21 maj 2008 av Sebirán, S.L. av den dom som förstainstansrätten (fjärde avdelningen) meddelade den 12 mars 2008 i mål T-332/04, Sebirán, S.L. mot harmoniseringsbyrån och El Coto de Rioja, S.A.
(Mål C-210/08 P)
(2008/C 183/29)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Klagande: Sebirán, S.L. (ombud: advokaterna J. Calderón Chavero och T. Villate Consonni)
Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och El Coto de Rioja, S.A.
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva den dom som förstainstansrätten (fjärde avdelningen) meddelade den 12 mars 2008 i mål T-332/04, på grundval av att varumärkena EL COTO/COTO DE IMAZ, å ena sidan, är förenliga med COTO D'ARCIS, å andra sidan, |
|
— |
förplikta motparterna att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Förstainstansrätten gjorde en felaktig bedömning: Sebirán anser att gemenskapsvarumärket COTO D'ARCIS inte omfattas av förbudet i artikel 8.1 b förordning nr 40/94 (1). Invändningen från innehavaren av ett äldre varumärke, i förevarande fall gemenskapsvarumärkena EL COTO och COTO DE IMAZ, utgör inte hinder mot att registrera det yngre varumärket, eftersom detta inte liknar de äldre varumärkena i tillräckligt stor utsträckning, i den mening som avses i den nämnda bestämmelsen, trots att det vid en helhetsbedömning framgår att de varor eller tjänster som avses med de båda märkena är av samma eller liknande slag. Det finns inte heller någon risk för förväxling hos allmänheten i Europeiska unionen. Risken för förväxling omfattar inte risken för associering till det äldre varumärket.
(1) Rådets förordning (EG) 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/15 |
Talan väckt den 22 maj 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien
(Mål C-219/08)
(2008/C 183/30)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Traversa och J.-P. Keppenne)
Svarande: Konungariket Belgien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG genom att föreskriva följande villkor, i händelse av utstationering av arbetstagare som är medborgare i tredjeland av gemenskapsföretag i samband med tillhandahållande av tjänster:
|
|
— |
förplikta Konungariket Belgien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen gör i huvudsak gällande att de villkor som uppställs av svaranden i händelse av utstationering av arbetstagare som är medborgare i tredje land av tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat än Belgien, inskränker friheten att tillhandahålla tjänster samtidigt som villkoren innebär en diskriminering av dessa leverantörer i jämförelse med deras konkurrenter som är etablerade i Belgien.
Genom den första anmärkningen gör kommissionen gällande att ordningen med förhandstillstånd för utövandet av en ekonomisk verksamhet utgör ett oproportionerligt hinder för friheten att tillhandahålla tjänster. Detta hinder kan för övrigt inte motiveras av varken allmänintresset, eller med hänvisning till Schengenregelverket.
Genom den andra anmärkningen har sökanden ifrågasatt det oproportionerliga villkoret enligt vilket ett uppehållstillstånd som har utfärdats i det land där arbetsgivaren är etablerad ska vara giltigt fram till tre månader efter tidpunkten för prestationen.
Genom den tredje anmärkningen understryker kommissionen att, trots de lagändringar som sökanden har genomfört, villkoret att en arbetstagare ska vara anställd sedan minst sex månader av samma arbetsgivare som tillhandahåller tjänsterna utgör ett omotiverat hinder mot friheten att tillhandahålla tjänster.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/16 |
Talan väckt den 22 maj 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland
(Mål C-220/08)
(2008/C 183/31)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Condou-Durande)
Svarande: Republiken Grekland
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 38 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och |
|
— |
förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktiv 2004/38 löpte ut den 10 oktober 2006.
(1) EUT L 304, s. 12.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/16 |
Talan väckt den 30 maj 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Irland
(Mål C-234/08)
(2008/C 183/32)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: H. Støvlbæk)
Svarande: Irland
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2006/100/EG (1) av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv när det gäller fri rörlighet för personer, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och |
|
— |
förplikta Irland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för införlivande löpte ut den 1 januari 2007.
(1) EUT L 363, s. 141.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/16 |
Talan väckt den 2 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien
(Mål C-239/08)
(2008/C 183/33)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Huvelin)
Svarande: Konungariket Belgien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2006/100/EG av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv när det gäller fri rörlighet för personer, med amledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och |
|
— |
förplikta Konungariket Belgien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktiv 2006/100 löpte ut den 1 januari 2007 när Bulgarien och Rumänien anslöt sig till Europeiska unionen. Konungariket Belgien hade inte vid den tidpunkt talan väcktes vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att införliva direktivet eller i vart fall inte meddelat dem till kommissionen.
(1) EUT L 363, s. 141.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/17 |
Talan väckt den 2 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg
(Mål C-240/08)
(2008/C 183/34)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: N.Yerrell)
Svarande: Storhertigdömet Luxemburg
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och |
|
— |
förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktiv 2006/22/EG löpte ut den 1 april 2007. När denna talan väcktes hade svaranden fortfarande inte vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att införliva direktivet, eller i vart fall inte underrättat kommissionen om sådana åtgärder.
(1) EUT L 102, s. 35.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/17 |
Talan väckt den 4 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal
(Mål C-245/08)
(2008/C 183/35)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Andrade och H. Støvlbæk)
Svarande: Republiken Portugal
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 2 i rådets direktiv 2006/100/EG (1) av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv när det gäller fri rörlighet för personer, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och |
|
— |
förplikta Republiken Portugal att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktivet löpte ut den 1 januari 2007.
(1) EUT L 363, s. 141.
Förstainstansrätten
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/18 |
Förstainstansrättens dom av den 10 juni 2008 – Ceuninck mot kommissionen
(Mål T-282/03) (1)
(Personalmål - Tjänstemän - Tillsättning - Tjänst som rådgivare vid OLAF - Avslag på ansökan om tjänst - Den behörighet som tillkommer generaldirektören vid OLAF - Lagenligheten av meddelandet om ledig tjänst - Åsidosättande av reglerna för tillsättning av tjänstemän i lönegraderna A4 och A5 - Maktmissbruk - Uppenbart oriktig bedömning)
(2008/C 183/36)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Paul Ceuninck (Hertsberge, Belgien) (ombud: inledningsvis advokaterna G. Vandersanden och A. Finchelstein, därefter advokaterna G. Vandersanden och L. Levi)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V. Joris och C. Berardis-Kayser)
Saken
Dels yrkande om ogiltigförklaring av meddelandet om ledig tjänst KOM/051/02 och av hela det urvalsförfarande som genomförts till följd av detta meddelande, dels yrkande om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut av den 13 september 2002 att tillsätta S. på tjänsten och av det tysta beslutet att avslå sökandens ansökan om tjänst.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Paul Ceuninck och kommissionen ska var och en bära sin egen rättegångskostnad. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/18 |
Förstainstansrättens dom av den 10 juni 2008 – Marcuccio mot kommissionen
(Mål T-18/04) (1)
(Social trygghet - Begäran om ersättning för utgifter för läkarvård - Tyst avslag på begäran)
(2008/C 183/37)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: advokaten A. Distante, därefter advokaten G. Cipressa)
Svarande: kommissionen (ombud: C. Berardis-Kayser och J. Curral, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)
Saken
För det första yrkande om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens tysta beslut att avslå sökandens begäran av den 25 november 2002, som denne framställde i syfte att få ersättning med 100 procent av utgifter för läkarvård enligt artikel 72 i tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän. För det andra yrkande om ogiltigförklaring av det tysta beslutet att inte bifalla sökandens klagomål avseende avslaget på begäran av den 25 november 2002. För det tredje yrkande om fastställande av en rätt för sökanden, enligt artikel 72 i tjänsteföreskrifterna, till ersättning med 100 procent av utgifter för läkarvård som avser hans åkommor. För det fjärde yrkande om förpliktelse för kommissionen att betala 100 procent av nämnda utgifter för läkarvård.
Domslut
|
1) |
Det tysta beslutet att avslå begäran av den 25 november 2002 ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EUT C 71 av den 20.3.2004.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/19 |
Förstainstansrättens dom av den 5 juni 2008 – Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen
(Mål T-141/05) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Delvist avslag - Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas - Rent bekräftande rättsakt - Avvisning)
(2008/C 183/38)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Internationaler Hilfsfonds eV (Rosbach, Tyskland) (ombud: advokaten H. Kaltenecker)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Costa de Oliveira, S. Fries och C. Ladenburger)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av det beslut som påstås innefattas i kommissionens skrivelse av den 14 februari 2005 om avslag på sökandens begäran att få tillgång till vissa handlingar i ärendet avseende avtalet LIEN 97-2011.
Domslut
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Internationaler Hilfsfonds eV skall bära sin egen rättegångskostnad och ersätta kommissionens rättegångskostnad. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/19 |
Förstainstansrättens dom av den 10 juni 2008 – Novartis mot harmoniseringsbyrån (BLUE SOFT)
(Mål T-330/06) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket BLUE SOFT - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94)
(2008/C 183/39)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Novartis AG (Basel, Schweiz) (ombud: advokaten N. Hebeis)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: G. Schneider)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av beslut R 270/2006-1 som fattats av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 14 september 2006, avseende en ansökan om registrering av ordmärket BLUE SOFT som gemenskapsvarumärke.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Novartis AG ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/19 |
Förstainstansrättens dom av den 10 juni 2008 – Gabel Industria Tessile mot harmoniseringsbyrån – Creaciones Garel (GABEL)
(Mål T-85/07) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket GABEL - Det äldre gemenskapsfigurmärket GAREL - Delvist avslag på registreringsansökan - Omfattningen av den prövning som överklagandenämnden ska göra - Skyldighet att avgöra hela överklagandet - Artikel 62.1 i förordning (EG) nr 40/94)
(2008/C 183/40)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Gabel Industria Tessile SpA (Rovellasca, Italien) (ombud: A. Petruzzelli, advokat)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Montalto och L. Rampini)
Motpart vid överklagandenämnden: Creaciones Garel, SA (Logroño, Spanien)
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 25 januari 2007 (ärende R 960/2006-2) om ett invändningsförfarande mellan Creaciones Garel, SA och Gabel Industria Tessile SpA.
Domslut
|
1) |
Det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 25 januari 2007 (ärende R 960/2006-2) ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Gabel Industria Tessile SpA och harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/20 |
Förstainstansrättens beslut av den 2 juni 2008 – WWF-UK mot Europeiska unionens råd
(Mål T-91/07) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Förordning (EG) nr 41/2007 - Återhämtning av torskbestånd - Fastställande av de totala tillåtna fångstmängderna för år 2007 - Rättsakt med allmän giltighet - Ej personligen berörd - Avvisning)
(2008/C 183/41)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: WWF-UK Ltd (Godalming, Surrey, Förenade Konungariket) (ombud: R. Stein, solicitor, P. Sands och J. Simor, barristers)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: De Gregorio Merino och M. Moore)
Saken
Begäran om delvis ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 41/2007 av den 21 december 2006, om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (EUT 2007 L 15, s. 1), i den mån rådet genom denna förordning fastställer de totala tillåtna fångstmängderna för år 2007, vad avser torsk i de områden som omfattas av rådets förordning (EG) nr 423/2004 av den 26 februari 2004 om åtgärder för återhämtning av torskbestånd (EGT L 70, s. 8).
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
WWF-UK Ltd skall bära sina rättegångskostnader samt ersätta rådets rättegångskostnader. |
|
3) |
Kommissionen skall bära sina rättegångskostnader. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/20 |
Förstainstansrättens beslut av den 2 juni 2008 – Atlantic Down m. fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-172/07) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Fiskekvoter - Förordning (EG) nr 2371/2002 - Sökandena inte direkt berörda - Avvisning)
(2008/C 183/42)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Atlantic Dawn Ltd (Killybegs, Donegal, Irland); Antarctic Fishing Co. Ltd (Killybegs, Donegal); Atlantean Ltd (Killybegs, Donegal); Killybegs Fishing Enterprises Ltd (Killybegs, Donegal); Doyle Fishing Co. Ltd (Killybegs, Donegal); Western Seaboard Fishing Co. Ltd (Killybegs, Donegal); O'Shea Fishing Co. Ltd (Killybegs, Donegal); Aine Fishing Co. Ltd (Burtonport, Donegal); Brendelen Ltd (Greencastle, Donegal); Cavankee Fishing Co. Ltd (Greencastle, Donegal); Ocean Trawlers Ltd (Killybegs, Donegal); Eileen Oglesby (Burtonport, Donegal); Noel McGing (Killybegs, Donegal); Mullglen (Dublin, Irland); Bradan Fishing Co. Ltd (Sligo, Sligo, Irland); Larry Murphy (Castletownbere, Cork, Irland); Pauric Conneely (Claregalway, Galway, Irland); Thomas Flaherty (Kilronan, Aran Islands, Galway); Carmarose Trawling Co. Ltd (Killybegs, Donegal); Colmcille Fishing Ltd (Killybegs, Donegal) (ombud: G. Hogan, SC, N. Travers, T. O'Sullivan, BL och D. Barry, solicitor)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: K. Banks)
Part som intervenerat till stöd för sökandena: Konungariket Spanien (ombud: advokaten N. Díaz Abad)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EG) nr 147/2007 av den 15 februari 2007 om anpassning av vissa fiskekvoter från och med år 2007 till och med år 2012 enligt artikel 23.4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 46, s. 10)
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Sökandena, Atlantic Down m. fl. ska bära sina egna rättegångskostnader samt ersätta kommissionens rättegångskostnad. |
|
3) |
Konungariket Spanien ska bära sin rättegångkostnad. |
(1) EUT C 170 av den 21.7.2007.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/21 |
Förstainstansrättens beslut av den 19 maj 2008 – Transports Schiocchet-Excursions mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-220/07) (1)
(Skadeståndstalan - Preskriptionsfrist - Artikel 46 i domstolens stadga - Avvisning)
(2008/C 183/43)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Transports Schiocchet-Excursions SARL (Beuvilliers, Frankrike) (ombud: advokaten D. Schönberger)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J.-F. Pasquier och N. Yerrell)
Saken
Talan om skadestånd för den skada som sökanden påstår sig ha lidit till följd av flera påstått rättstridiga handlingar av gemenskapsinstitutionerna.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Transports-Schiocchet-Excursions SARL ska ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EUT C 199 av den 25.8.2007.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/21 |
Talan väckt den 3 januari 2008 – EMSA mot Portugal
(Mål T-4/08)
(2008/C 183/44)
Rättegångsspråk: Engelska
Parter
Sökande: Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) (Lissabon, Portugal) (ombud: professor E. Pache och J. Menze)
Svarande: Republiken Portugal
Sökandens yrkanden
Europeiska sjösäkerhetsbyrån yrkar att förstainstansrätten med stöd av artikel 14 andra meningen i Värdlandsavtalet ska
|
— |
fastställa att den portugisiska regeringen är bunden av bestämmelserna i Värdlandsavtalet, som är ett folkrättsligt instrument inom ramen för gemenskapsrätten och som inte kan modifieras eller ändras unilateralt av Portugal, vilket även avser åtgärder i form av nationell lagstiftning, |
|
— |
fastställa att den portugisiska regeringen enligt Värdlandsavtalet är skyldig att säkerställa rätten för anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån och deras familjemedlemmar att tullfritt och utan förbud och restriktioner, inom fem år från deras första tillträde till tjänsten vid byrån, vid högst två tillfällen, införa ett motorfordon från det land där de senast varit bosatta, eller från det land där de är medborgare, om fordonet förvärvats enligt reglerna på hemmamarknaden i detta land samt att de berörda portugisiska myndigheterna inte har fullgjort denna skyldighet vid sin tidigare och nuvarande tillämpning av den aktuella bestämmelsen i Värdlandsavtalet, särskilt att den portugisiska regeringen är skyldig att efter ansökan låta registrera motorfordon som tillhör anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån och deras familjemedlemmar i en särskild tullfri serie, utan förbud och restriktioner, om fordonen förvärvats enligt reglerna på hemmamarknaden i det land där de senast varit bosatta eller där de är medborgare, |
|
— |
fastställa att den portugisiska regeringen enligt Värdlandsavtalet är skyldig att säkerställa att anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån och deras familjemedlemmar åtnjuter likvärdiga privilegier, immuniteter, befrielser och lättnader som en jämförbar kategori anställda vid Republiken Portugals diplomatkår, och att de berörda portugisiska myndigheterna inte har fullgjort denna skyldighet vid sin tidigare och nuvarande tillämpning av den aktuella bestämmelsen i Värdlandsavtalet, särskilt att den portugisiska regeringen är skyldig att beträffande de anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån som tillträdde sina tjänster vid byrån till och med juli månad år 2007, tillämpa de regler och bestämmelser avseende registrering och beskattning av motorfordon som var gällande för anställda vid diplomatiska beskickningar till och med nämnda tidpunkt, att den portugisiska regeringen är skyldig att tillämpa de regler och bestämmelser avseende registrering och beskattning av motorfordon som var gällande för anställda vid diplomatkåren till och med juli månad år 2007, i samtliga andra fall, att den portugisiska regeringen är skyldig att säkerställa att anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån och deras familjemedlemmar de facto tillerkänns privilegier, immuniteter, befrielser och lättnader som en jämförbar kategori anställda vid Republiken Portugals diplomatkår, och att de berörda portugisiska myndigheterna vid sin tidigare och nuvarande praxis att inte handlägga registreringsansökningar som lämnats in av anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån och deras familjemedlemmar, inte har fullgjort denna skyldighet, |
|
— |
fastställa att bestämmelserna i Värdlandsavtalet inte får tolkas eller tillämpas så, att anställda vid EMSA inte åtnjuter åtminstone de rättigheter avseende införandet av begagnade motorfordon till det portugisiska territoriet, som andra EU-medborgare som flyttar sitt hemvist till Portugal, |
|
— |
fastställa att en rimlig handläggningstid för ansökningar om bilregistrering som getts in av anställda vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån och deras familjemedlemmar, vid tillämpningen av Värdlandsavtalet inte får överstiga två månader, och |
|
— |
enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA eller Byrån) inrättades genom förordning (EG) nr 1406/2002 (1) och har sitt säte i Lissabon. Protokollet mellan Republiken Portugals regering och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (2) (Värdlandsavtalet) undertecknades den 28 juli 2004. Värdlandsavtalet reglerar förhållandet mellan EMSA och Portugal i dess egenskap av värdland och gäller Byrån och dess anställda.
Till stöd för sin ansökan åberopar sökanden att den portugisiska regeringen på eget initiativ och utan inrådan från EMSA, föreslog upprättandet av det nämnda ”Värdlandsavtalet” om ett antal privilegier, immuniteter, befrielser och lättnader för Byrån och dess anställda, som i huvudsak återspeglade bestämmelserna i Protokollet om Europeiska gemenskapernas privilegier och immunitet (nedan kallat Protokollet), men som även innehöll ytterligare lättnader. Ordalydelsen i det föreslagna värdlandsavtalet var vidare likvärdigt med ordalydelsen i det värdlandsavtal som Portugal slutit med Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) den 26 juni 1996, särskilt vad gällde fordonsregistrering.
I september år 2005 tillsatte den portugisiska regeringen en arbetsgrupp tillsammans med EMSA och EMCDDA, för att i detalj utarbeta de författningar som krävdes för implementeringen av de två värdlandsavtalen eller protokollen.
Sökanden gör gällande att de portugisiska myndigheterna genom att inte handlägga ansökningar om fordonsregistrering som getts in av anställda vid EMSA har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt Värdlandsavtalet. I Värdlandsavtalet preciseras de skyldigheter som följer av Protokollet, som är tillämpligt på EMSA enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1406/2002. Vidare har enligt sökanden de portugisiska myndigheterna underlåtit att tillämpa gällande och relevant portugisisk lagstiftning på EMSA och deras familjemedlemmar men har däremot tillämpat denna lagstiftning på EMCDDA och diplomatiska beskickningar. Myndigheternas underlåtenhet har enligt sökanden medfört allvarliga problem för EMSA:s verksamhet, då fordon som förvärvats med den berättigade förväntningen att befintliga regler skulle tillämpas, förblivit oregistrerade. Vidare har fordon som anställda fört in från den senaste bosättningsorten eller medborgarskapslandet, fortsatt varit försedda med registreringsskyltar från den medlemsstat där personen senast varit bosatt, i strid med den statens bestämmelser om skyldighet till omregistrering. Sammanfattningsvis har de portugisiska myndigheternas beslut att inte handlägga ansökningar om fordonsregistrering medfört ett flertal allvarliga rättsliga och administrativa problem för anställda, som inte haft annat val än att bruka fordonen i strid med skyldigheter om registrering, försäkring och besiktning.
Vad gäller domstolens behörighet följer det enligt sökanden av artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1406/2002 att Europeiska gemenskapernas domstol ska vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett avtal som ingåtts av Byrån. Enligt artikel 14 i Värdlandsavtalet ska tvister rörande tillämpningen av avtalet prövas av en ad hoc-grupp med fyra medlemmar och tvister som inte löses av ad hoc-gruppen ska prövas av Europeiska gemenskapernas domstol.
Enligt sökanden har tvistlösningsförfarandet enligt artikel 14 i Värdlandsavtalet misslyckats. Europeiska gemenskapernas domstol ska därmed vara behörig i den aktuella tvisten rörande tolkningen av Värdlandsavtalet, vilket följer av artikel 238 EG, enligt vilken domstolen ska ha behörighet att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett avtal som ingåtts av gemenskapen eller för dess räkning, av artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1406/2002 enligt vilken Byrån är ett gemenskapsorgan, och av artikel 225 EG enligt vilken förstainstansrätten ska ha behörighet att som första instans pröva och avgöra ärenden som anges i artikel 238 EG.
Sökanden yrkar vidare att domstolen fastställer att Värdlandsavtalet är ett folkrättsligt instrument inom ramen för gemenskapsrätten, som är bindande för de portugisiska myndigheterna och som inte kan ändras unilateralt. Sökanden yrkar att domstolen fastställer att underlåtenheten att handlägga ansökningar om registrering av motorfordon för anställda vid EMSA strider mot bestämmelserna i Protokollet och att domstolen fastställer att de portugisiska myndigheterna är skyldiga att implementera aktuella bestämmelser i Protokollet inom rimlig tid. Slutligen yrkar sökanden att domstolen fastställer att Värdlandsavtalet inte får tolkas så, att anställda vid EMSA inte åtnjuter åtminstone de rättigheter avseende fordonsregistrering som andra EU-medborgare har när de flyttar sitt hemvist till Portugal.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EGT L 208, 5.8.2002, s. 1).
(2) Offentliggjort i Portugals officiella tidning, nr 224 av den 22 september 2004 s. 6073, tillgänglig på EMSA:s hemsida: http://www.emsa.europa.eu/Docs/legis/protocol %20pt %20government %20and %20emsa.pdf
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/23 |
Överklagande ingett den 5 maj 2008 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som personaldomstolen meddelade den 21 februari 2008 i mål F-31/07, Putterie-De-Beukelaer mot kommissionen
(Mål T-160/08 P)
(2008/C 183/45)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Berardis-Kayser och K. Herrmann)
Övrig part i målet: Françoise Putterie-De-Beukelaer (Bryssel, Belgien)
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
upphäva den överklagade domen, |
|
— |
återförvisa målet till personaldomstolen, och |
|
— |
förklara att beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen yrkar genom förevarande överklagande upphävande av personaldomstolens dom av den 21 februari 2008 i mål F-31/07, Putterie-De-Beukelaer mot kommissionen, genom vilken personaldomstolen ogiltigförklarade Françoise Putterie-De-Beukelaers karriärutvecklingsrapport för perioden den 1 januari–31 december 2005 i den mån som sökandens potential att utöva uppgifter som är hänförliga till kategori B* inte erkänns.
Till stöd för sitt överklagande åberopar kommissionen som enda grund att personaldomstolen har åsidosatt principerna avseende omfattningen av den prövning som gemenskapsdomstolen kan företa på eget initiativ och förbudet att döma utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita).
Kommissionen anser att personaldomstolen inte hade rätt att på eget initiativ pröva en grund angående den angripna rättsaktens rättsenlighet i materiellt hänseende, närmare bestämt grunden att kommissionen har missbedömt tillämpningsområdet för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna och artikel 10.3 i bilaga XIII till förutnämnda föreskrifter, eftersom materiella grunder inte är rättegångshinder som inte kan avhjälpas.
I andra hand gör kommissionen gällande att i den del som punkterna 75 och 76 i domskälen till den överklagade domen skulle kunna anses som fristående från grunden angående den angripna rättsaktens rättsenlighet i materiellt hänseende och anses som en separat grund som baseras på bristande behörighet hos den institution som antagit den angripna rättsakten, har personaldomstolen åsidosatt kommissionens rätt till försvar eftersom kommissionen inte hörts i denna del enligt artikel 77 i personaldomstolens rättegångsregler.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/23 |
Talan väckt den 6 maj 2008 – Ivanov mot kommissionen
(Mål T-166/08)
(2008/C 183/46)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Vladimir Ivanov (Boulogne Billancourt, Frankrike) (ombud: advokaten F. Rollinger)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
förklara att kommissionen har ett skadeståndsansvar för att ha åsidosatt principerna om öppenhet, god förvaltningssed, icke-diskriminering och likabehandling vid det rekryteringsförfarande som följde efter meddelandet om lediga tjänster avseende tjänsten som ”Rådgivare inför utvidgningen och politisk föredragande”, baserad i Sofia, i maj år 2003, |
|
— |
förplikta kommissionen att på grundval av artikel 288 andra stycket i Fördraget om upprättade av Europeiska gemenskapen, ersätta den skada som sökanden har lidit, |
|
— |
därför förplikta svaranden att utge ett belopp om 180 000 euro i skadestånd till sökanden för den skada som sökanden har lidit, |
|
— |
därtill förplikta svaranden att utge ett belopp om 10 000 euro i skadestånd för den ideella skada som sökanden har lidit och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
År 2003 sökte sökanden en tjänst som lokalt anställd såsom ”Rådgivare inför utvidgningen” i Sofia. Hans ansökan avslogs under den inledande urvalsfasen på grund av hans dubbla fransk-bulgariska nationalitet. Den lediga tjänsten kunde endast tillsättas av en sökande som var medborgare i en medlemsstat.
Under rekryteringsförfarandet och efter att sökandens ansökan avslogs försökte sökanden förgäves få en mer utförlig från kommissionen avseende förfarandet och motiven till att han ansökan hade avslagits. Han överlämnade sedan ett klagomål till Europeiska ombudsmannen som kom fram till att kommissionen hade hanterat ärendet felaktigt, åsidosatt principen om icke-diskriminering eller likabehandling.
I förevarande talan yrkar sökanden att förstainstansrätten ska förklara att kommissionen har ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för att ha åsidosatt principerna om öppenhet, god förvaltningssed, icke-diskriminering och likabehandling vid rekryteringsförfarandet i fråga.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/24 |
Talan väckt den 13 maj 2008 – DEI mot kommissionen
(Mål T-169/08)
(2008/C 183/47)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Dimosia Epichirisi Ilektrismou A.E. (Aten, Grekland) (ombud: advokaten P. Anestis)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara det ifrågasatta beslutet, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden väcker talan om att förstainstansrätten ska ogiltigförklara kommissionens beslut C(2008) 824 slutlig av den 5 mars 2008 om Republiken Greklands beviljande och upprätthållande av Dimosia Epichirisi Ilektrismous rättigheter till utvinning av brunkol.
Sökanden gör gällande följande grunder för sin talan.
Sökanden gör för det första gällande att svaranden gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av artikel 86.1 EG jämförd med artikel 82 EG, och att det var fråga om en uppenbart oriktig bedömning.
Enligt sökanden gjorde svaranden för det första fel när den definierade de relevanta marknaderna, för det andra när den tillämpade teorin om utvidgning av en dominerande ställning, då den inte beaktade den omständigheten att utvidgningen, även vad beträffar offentliga företag, ska grundas på statliga åtgärder genom vilka särskilda eller exklusiva rättigheter beviljas. Svaranden gjorde för det tredje fel, eftersom den grekiska lagstiftning på grundval av vilken sökanden har erhållit rättigheter till utvinning av brunkol, inte leder till en situation med olika möjligheter till nackdel för konkurrenterna, och för det fjärde eftersom nämnda lagstiftning inte innebär att sökandens dominerande ställning på elmarknaden i grossistledet bibehålls eller förstärks. För det femte anser sökanden att svaranden gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den underlät att beakta den senaste utvecklingen på den grekiska elmarknaden, vilken var av stor betydelse för att kunna konstatera att det inte föreligger något åsidosättande.
Som andra grund för ogiltigförklaring anför sökanden att svaranden inte iakttog bestämmelserna om motiveringsskyldigheten som följer av artikel 253 EG, när den antog det ifrågasatta beslutet.
Som tredje grund för ogiltigförklaring gör sökanden gällande att det ifrågasatta beslutet innebär att de allmänna principerna om rättssäkerhet, berättigade förväntningar och rätten till egendom har åsidosatts. Sökanden gör dessutom gällande att det ankommer på gemenskapsdomstolarna att fastställa i vilken utsträckning som svaranden har missbrukat sin ställning.
Som fjärde grund gör sökanden slutligen gällande att svaranden inte har iakttagit proportionalitetsprincipen med avseende på de åtgärder som anges i det ifrågasatta beslutet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/25 |
Talan väckt den 15 maj 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Cooperação e Desenvolvimento Regional, SA
(Mål T-174/08)
(2008/C 183/48)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Afonso)
Svarande: Cooperação e Desenvolvimento Regional, SA
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
förplikta svaranden att till kommissionen betala ett kapitalbelopp på 63 349,27 euro jämte ett belopp på 28 940,70 euro avseende per den 5 maj 2008 upplupen ränta, |
|
— |
förplikta svaranden att betala ränta med 10,91 euro per dag från och med den 6 maj 2008 till dess full betalning av skulden skett, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Talan har väckts med stöd av artikel 238 EG.
Inom ramen för projektet ”European Network of Centres for the Advancement of Telematics in Urban and Rural Areas” (ENCATA) ingick Europeiska gemenskapen, företrätt av kommissionen, avtal nr SU 1001 (SU) ENCATA med tolv företag, varav ett var sökanden.
Enligt bestämmelserna i detta avtal var kommissionen skyldig att ge finansiellt stöd till gruppen med avtalsparter, i vilken sökanden ingick, för genomförandet av detta projekt.
Projekttiden var 18 månader.
Genomförandet av projektet påbörjades den 1 januari 1996.
Kommissionen åtog sig att bära upp till 50 procent av kostnaderna för projektet.
Den 25 september 1997 gjorde parterna en första ändring av avtalet.
Projekttiden förlängdes från 18 till 36 månader, vilken tid räknades från och med den 1 januari 1996.
Den 29 juni 1998 gjorde parterna en andra ändring av avtalet. Projekttiden förkortades från 36 till 30 månader, men startdatum var alltjämt den 1 januari 1996.
De slutliga kostnader för projektet som godkändes av kommissionen var lägre än de belopp som denna betalat ut i förskott enligt avtal nr SU 1001 (SU) ENCATA.
Kommissionen krävde följaktligen återbetalning av överskjutande belopp.
Det belopp som svaranden är skyldig uppgår till 63 349,27 euro jämte dröjsmålsränta.
Kommissionen har under de gångna åren ständigt påmint svaranden om den nämnda skulden och har skickat svaranden en mängd kravbrev. Svaranden har i sin tur flera gånger erkänt skulden och hävdat att den har för avsikt att betala den så fort som möjligt, men har fram till i dag inte betalat något som helst belopp till kommissionen avseende det skuldbelopp jämte därpå löpande dröjsmålsränta som har sin grund i att förskott erlagts med för stort belopp inom ramen för ENCATA-projektet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/25 |
Talan väckt den 9 maj 2008 – Liga para a Protecção da Natureza mot kommissionen
(Mål T-186/08)
(2008/C 183/49)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Liga para a Protecção da Natureza (LPN) (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaten P. Vinagre e Silva)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 28 februari 2008 (till vilket det hänvisas i kommissionens skrivelse av den 3 april 2008 till Liga para a Protecção da Natureza (nedan kallad LPN)), genom vilket kommissionen avskrev klagomål nr 2003/4523 angående anläggningen av en damm i Baixo Sabor. Beslutet begärs ogiltigförklarat i den del kommissionen i nämnda beslut – felaktigt – anser att de grundläggande formella kraven för att den som ingett klagomålet (LPN) ska ha rätt att delta i det administrativa förfarandet avseende projektet ”Damm i Baixo Sabor”, vilket inleddes genom klagomål nr 2003/4523, riktat mot Europeiska gemenskapernas kommission, var uppfyllda, |
|
— |
i andra hand, ogiltigförklara kommissionens generalsekretariats tysta avslag på den bekräftande ansökan som LPN lämnade in den 19 februari 2008 med stöd av artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 (1), |
|
— |
förplikta kommissionen att till LPN utge en symbolisk ersättning som kompensation för att LPN:s berättigade förväntningar på att nämnda institution skulle bete sig lojalt och uppfylla förfarandereglerna inte uppfylldes, |
|
— |
enligt artikel 64 och följande artiklar i förstainstansrättens rättegångsregler, begära att kommissionen företer nämnda beslut av den 28 februari 2008 om avskrivning, vilket inte har delgetts sökanden och inte ens offentliggjorts, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Beslutet att avskriva klagomålet
Beslutet att avskriva klagomålet är ogiltigt eftersom det har antagits med ett uppenbart åsidosättande av den rätt att yttra sig som kommissionen själv hade beviljat LPN.
Kommissionen beviljade närmare bestämt inte tillgång till någon av handlingarna i akten, vilket skulle ha möjliggjort för LPN att utöva rätten att yttra sig. Kommissionen angav härvid inte ens med stöd av vilka ”interna bestämmelser” (som kommissionen påstod fanns) som nämnda rätt hade beviljats.
LPN gör vidare gällande att kommissionen har åsidosatt grundläggande principer, såsom principen om tro och heder, lojalitetsprincipen, insynsprincipen och principen om god förvaltningssed, eftersom yttrandet omöjligen kan ha analyserats innan beslutet om avskrivning antogs (detta framgår tydligt av att det gick mindre än 24 timmar mellan det att yttrandet – 40 sidor skrivna på portugisiska, där nya faktiska omständigheter och argument anfördes – skickades till kommissionen och beslutet om avskrivning antogs).
Det tysta avslaget
Mot bakgrund av förordningarna nr 1367/2006 (2) och 1049/2001 – i vilka fastställs den oeftergivliga rätten att få tillgång till kommissionens ”interna bestämmelser” på vilka rätten att yttra sig påstås vara grundad – är kommissionens tystnad, och senare generalsekretariatets tystnad med avseende på en bekräftande ansökan, oförklarlig och strider fullständigt mot den i de nämnda förordningarna fastställda rätten att få tillgång till handlingar och information.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 164, s. 13).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/26 |
Talan väckt den 22 maj 2008 – Forum 187 ASBL mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-189/08)
(2008/C 183/50)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Forum 187 ASBL (Bryssel, Belgien) (ombud: A. Sutton och G. Forwood, barristers)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara det angripna beslutet eftersom det inte i beslutet fastställs skäliga framtida övergångsbestämmelser för samordningscenter som omfattas av domstolens dom av den 22 juni 2006. |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna, och |
|
— |
vidta sådana åtgärder som förstainstansrätten anser nödvändiga |
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar i detta mål att förstainstansrätten ska ogiltigförklara kommissionens beslut 2008/283/EG av den 13 november 2007 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien och om ändring av beslut 2003/757/EG (1). Beslutet fattades med anledning av domstolens dom (2), i vilken beslut 2003/757 delvis ogiltigförklarades. I domen fastslog domstolen att 2003 års beslut inte innehöll några övergångsperioder för samordningscenter, vars ansökan om förlängning handlades när det angripna beslutet fattades eller vars godkännande löpte ut samtidigt eller kort efter att ovannämnda beslut hade fattats.
Genom det angripna beslutet införs övergångsperioder för de samordningscenter som omfattas av domstolens dom.
Sökanden har som stöd anfört att det angripna beslutet:
|
— |
är oförenligt med gemenskapsrätten avseende befintliga stöd, såsom denna har tolkats av gemenskapsdomstolarna, |
|
— |
åsidosätter stödcentrernas berättigade förväntningar om att få en skälig period efter kommissionens slutliga beslut att avsluta det befintliga stödförfarandet (meddelat sökanden den 17 mars 2008) och att omorganisera sin verksamhet och sina skattemässiga förhållanden, |
|
— |
åsidosätter artikel 254.3 EG. |
|
— |
genom att föreskriva en retroaktiv tillbakabetalning av skatt enligt en befintlig stödordning i praktiken har föreskrivit om återvinning av stödet, som om detta varit rättstridigt stöd. Detta strider mot principen om att befintliga stödordningar endast kan ändras avseende framtida förhållanden och efter att kommissionen har fattat ett slutligt beslut om att avsluta det befintliga stödförfarandet, |
|
— |
åsidosätter stödcentrernas berättigade förväntningar, som grundas på beslut som meddelats av domstolens ordförande av den 26 juni 2006 (3) genom vilket centrerna trodde sig ha fått en rättslig grund för förlängning av sina tillstånd, och |
|
— |
åsidosätter likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen genom att behandla olika stödcenter olika utan en objektiv motivering. |
(1) EUT L 90, s. 7.
(2) Dom av den 22 juni 2006 i förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen, REG 2006, s. I-5479.
(3) Beslut av den 26 juni 2003 I förenade målen C-182/03 R och C-217/03 R, Belgien och Forum 187 mot kommissionen, REG 2003, s. I-6687.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/27 |
Talan väckt den 22 maj 2008 – JOOP! mot harmoniseringsbyrån
(Mål T-191/08)
(2008/C 183/51)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: JOOP! (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna H. Schmidt-Hollburg, W. Möllering, A. Löhde, H. Leo, A. Witte, T. Frank, A. Theil, H.-P. Rühland, B. Willers och T. Rein)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattat den 6 mars 2008 i ärende R 1822/2007-1, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Ett figurmärke, med ett utropstecken, för varor i klasserna 14, 18 och 25 (ansökan nr 5 332 176)
Granskarens beslut: Avslag på ansökan
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94 (1), eftersom det sökta varumärket har särskiljningsförmåga och inte måste släppas till allas fria förfogande.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/28 |
Talan väckt den 30 maj 2008 – Antwerpse Bouwwerken mot kommissionen
(Mål T-195/08)
(2008/C 183/52)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Sökande: Antwerpse Bouwwerken (Antwerpen, Belgien) (ombud: advokaterna J. Verbist och D. de Keuster)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 28 april 2008, meddelat genom skrivelse av den 29 april 2008 som sökanden mottog den 5 maj 2008, varigenom kommissionen meddelade att sökanden inte valts ut som kandidat, kompletterad genom en skrivelse från kommissionen av den 6 maj 2008 som sökande mottog den 8 maj 2008, där kommissionen angav sina skäl för sitt avslagsbeslut och ogiltigförklarade bifallsbeslutet av de 23 april 2008, meddelat av kommissionen genom skrivelse av den 15 maj 2008 och mottaget av sökanden den 16 maj 2008, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta sökandens utomobligatoriska skada, med ett belopp som fastställs senare, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har lämnat ett anbud vid kommissionens upphandling av anläggning av en produktionshall för referensmaterial (1). Detta anbud blev i slutändan inte valt av kommissionen.
Till stöd för sin ansökande åberopar sökanden åsidosättande av artikel 91 i förordning 1605/2002 (2) och artiklarna 122, 138 och 148 i förordning 2342/2002 (3) jämförda med artiklarna 2 och 28 i direktiv 2004/18/EG (4).
Enligt sökanden framgår det av bifallsbeslutet att det vinnande anbudet inte uppfyllde en väsentlig specifikation och att anbudet följaktligen skulle avslås, då det inte uppfyllde villkoren i specifikationen. Den vinnande anbudsgivarens ingripande var enligt sökanden inte bara ett förtydligande av anbudet utan en komplettering som inte var tillåtet i det skedet av förfarandet.
Vidare anför sökanden att bifallsbeslutet inte uppfyller kraven enligt principen om insyn, eftersom utvärderingsrapporterna såsom de meddelats sökanden är oläsliga på väsentliga punkter.
(1) B-Geel: Anläggning av en produktionshall för referensmaterial (2006/S 102-108785).
(2) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1).
(3) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EGT L 134, s. 114).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/28 |
Talan väckt den 3 juni 2008 – Ziegler SA mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-199/08)
(2008/C 183/53)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Ziegler SA (ombud: advokaten J.-L. Lodomez)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 11 mars 2008 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38.543 – Internationella flyttjänster, genom vilket sökanden åläggs böter med 9 200 000,00 EUR, |
|
— |
i andra hand upphäva dessa böter, |
|
— |
i tredje hand väsentligt sätta ned bötesbeloppet, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar genom förevarande talan ogiltigförklaring av kommissionens beslut K (2008) 926 slutligt av den 11 mars 2008 i ärende COMP/38.543 – Internationella flyttjänster, genom vilket kommissionen konstaterade att vissa företag och däribland sökanden har överträtt artikel 81 EG och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att fastställa priser för internationella flyttjänster i Belgien, fördela en del av denna marknad och genom att manipulera förfarandet för anbudsinfordran.
Till stöd för sina påståenden gör sökanden gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning och gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den definierade den ifrågavarande marknaden samt bedömde marknadens storlek och de ifrågavarande företagens respektive marknadsandelar.
Sökanden åberopar vidare grunder avseende åsidosättande av motiveringsskyldigheten, rätten till försvar, rätten till tillgång till handlingarna i ärendet, rätten till en rättvis rättegång och den allmänna principen om god förvaltningssed.
Beträffande de ålagda böterna och bötesbeloppet hävdar sökanden följande:
|
— |
Kommissionen har inte visat att de ifrågavarande förfarandena påverkat handeln mellan medlemsstaterna på ett märkbart sätt. |
|
— |
Bötesbeloppet är oproportionerligt i förhållande till förfarandets verkliga omfång och verkliga inverkan på marknaden. |
|
— |
Kommissionen kände sedan länge till och tolererade förfarandet att utfärda falska kostnadsförslag. Det förhållandet att kommissionen inte reagerade fick sökanden att tro att förfarandet var lagenligt. |
Sökanden hävdar slutligen att kommissionen inte såsom förmildrande omständigheter beaktat att sökanden sedan länge upphört med det samordnade förfarandet och att falska kostnadsförslag uppfyllde en efterfrågan på marknaden och inte berodde på samverkan eller samordnat förfarande. Sökanden åberopade även åsidosättande av principen om likabehandling.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/29 |
Talan väckt den 22 maj 2008 – Interflon mot harmoniseringsbyrån – Illinois Tool Works (FOODLUBE)
(Mål T-200/08)
(2008/C 183/54)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Interflon BV (Roosendaal, Nederländerna) (ombud: juristen S. M. Wertwijn)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).
Motpart vid överklagandenämnden: Illinois Tool Works Inc. (Glenview, Förenta staterna)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 3 mars 2008 i ärende R 638/2007-2, och |
|
— |
bifalla sökandens ansökan om annullering av det aktuella gemenskapsvarumärket. |
Grunder och huvudargument
Gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltigförklaring: Ordmärket FOODLUBE för varor i klasserna 1 och 4 – registrering nr 1 647 734
Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan om ogiltigförklaring
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b i rådets förordning nr 40/94, eftersom det aktuella varumärket saknar särskiljningsförmåga. Åsidosättande av artikel 7.1 c i rådets förordning nr 40/94, eftersom det aktuella varumärket inte är ägnat att särskilja de aktuella varornas ursprung.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/29 |
Talan väckt den 5 juni 2008 – CLL Centres de langues mot kommissionen
(Mål T-202/08)
(2008/C 183/55)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: CLL Centres de langues i Louvain-la-neuve och –en-Woluwe (CLL Centres de langues) (Louvain-la-Neuve, Belgien) (ombud: advokaterna F. Tulkens och V. Ost)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
ogiltigförklara avslagsbeslutet, och |
|
— |
förplikta kommissionen att bära sin rättegångskostnad och ersätta CLL:s rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har ifrågasatt kommissionens beslut att avslå sökandens ansökan om att delta i anbudsinfordran ADMIN/DI/PR/2008/004 om språkundervisning för personalen vid Europeiska unionens (EU) institutioner och organ i Bryssel (EUT 2008, S 44-060121) på grund av att ansökan ingavs efter den tidsfrist som hade angetts på meddelandet om upphandling.
Till stöd för sin talan har sökanden anfört att det angripna beslutet är grundat på ett felaktigt antagande om att den upphandlande myndigheten är skyldig att avslå varje ansökan om att få delta i anbudsinfordran som inkommit för sent. Sökanden anser tvärtemot att den upphandlande myndigheten har ett utrymme för skönsmässig bedömning.
Sökanden gör gällande att det angripna beslutet inte är tillräckligt motiverat eftersom kommissionen inte har förklarat varför den inte har utövat sin befogenhet att företa en skönsmässig bedömning.
Slutligen åberopar sökanden grunden om att artikel 123 i genomförandebestämmelserna (1) har åsidosatts. I denna bestämmelse anges att tillräckligt många sökanden ska ha uppmanats att lämna anbud för att säkerställa en verklig konkurrens. Sökanden åberopar även att avslaget på sökandens anbudsansökan inte var proportionerligt.
(1) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, s. 1).
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/30 |
Förstainstansrättens beslut av den 23 maj 2008 – FagorBrandt mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-273/04) (1)
(2008/C 183/56)
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på tredje avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/30 |
Förstainstansrättens beslut av den 5 maj 2008 – Rath/OHMI mot Sanorell Pharma (Immunocel)
(Mål T-368/06) (1)
(2008/C 183/57)
Rättegångsspråk: tyska
Ordföranden på åttonde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/30 |
Förstainstansrättens beslut av den 2 juni 2008 – Avaya mot harmoniseringsbyrån – ZyXEL Communications (VANTAGE CNM)
(Mål T-171/07) (1)
(2008/C 183/58)
Rättegångsspråk: engelska
Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/30 |
Förstainstansrättens beslut av den 9 juni 2008 – Malheiro mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-228/07) (1)
(2008/C 183/59)
Rättegångsspråk: engelska
Ordföranden på fjärde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
Europeiska unionens personaldomstol
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/31 |
Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 26 maj 2008 – Braun-Neumann mot parlamentet
(Mål F-79/07) (1)
(Personalmål - Tjänstemän - Pensioner - Efterlevandepension - Utbetalning med 50 procent på grund av att det finns en andra efterlevande make - Avvisning - Den omständigheten att klagomål anförts för sent - Rättegångshinder som inte kan avhjälpas - Fastställande ex officio - Tillämpning i tiden av förstainstansrättens rättegångsregler)
(2008/C 183/60)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Kurt-Wolfgang Braun-Neumann (Merzig, Tyskland) (ombud: advokaten P. Ames)
Svarande: Europaparlamentet (ombud: J.F. De Wachter, K. Zejdová och S. Seyr)
Saken
Ansökan om utbetalning av hela efterlevandepensionen.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Vardera parten skall bära sina rättegångskostnader. |
(1) EUT C 235, 6.10.2007, s. 31.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/31 |
Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 22 maj 2008 – Cova mot kommissionen
(Mål F-101/07) (1)
(Rättegångshinder eller annan rättegångsfråga - Invändning om rättegångshinder)
(2008/C 183/61)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Philippe Cova (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten S. Pappas)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall och B. Eggers)
Saken
Ogiltigförklaring av beslutet att sökanden, som är tjänsteman som tillfälligt tjänstgör som enhetschef, endast kan erhålla det differentierade tillägg som föreskrivs i artikel 7.2 i tjänsteföreskrifterna under en period på ett år.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad. |
(1) EUT C 269, 10.11.2007, s. 73.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/31 |
Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 22 maj 2008 – Daskalakis mot kommissionen
(Mål F-107/07) (1)
(Personalmål - Tjänstemän - Ersättning - Artikel 7.2 i tjänsteföreskrifterna - Tillfälligt lönetillägg - Avvisning)
(2008/C 183/62)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Constantin Daskalakis (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten S. A. Pappas)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall och B. Eggers)
Saken
Ogiltigförklaring av beslutet att till en tidsperiod på ett år begränsa det lönetillägg som sökanden, vilken tillfälligt tjänstgjorde som enhetschef, kan beviljas enligt artikel 7.2 i tjänsteföreskrifterna.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. |
(1) EUT C 315, 22.12.2007, s. 46.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/32 |
Talan väckt den 22 oktober 2007 – Strack mot kommissionen
(Mål F-119/07)
(2008/C 183/63)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Guido Strack (Köln, Tyskland) (ombud: advokaten H. Tettenborn)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara de beslut som Europeiska kommissionen fattat den 30 maj 2005, den 19 december 2006, den 12 januari 2007 och den 20 juli 2007 i den del kommissionen därigenom avslog sökandens begäran att ett oberoende medlingsförfarande skulle genomföras avseende samtliga konflikter mellan sökanden och svaranden och att kommissionen skulle ingripa och vidta åtgärder för att lösa konflikterna, |
|
— |
ogiltigförklara de beslut som Europeiska kommissionen fattat den 26 februari 2007 och den 20 juli 2007 i den del kommissionen därigenom avslog sökandens begäran om förskott enligt artikel 19.4 i de gemensamma reglerna om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, |
|
— |
förplikta Europeiska kommissionen att utge ersättning till sökanden med ett lämpligt belopp, dock minst 15 000 euro, för den ideella skada han åsamkats och den skada som hans hälsa lidit till följd av de beslut som nämnts i de ovan angivna yrkandena, liksom dröjsmålsränta med en årlig räntesats som med två procentenheter överstiger den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, från den tidpunkt då talan väcktes, |
|
— |
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för det första och det andra yrkandet gör sökanden gällande att kommissionen har åsidosatt sin omsorgsplikt, principen om god förvaltningssed och förbudet mot maktmissbruk, och att den har gjort en oriktig bedömning i de angripna besluten. Till stöd för de båda första yrkandena gör sökande även gällande att besluten strider mot artikel 25 andra stycket andra meningen i tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskapen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och att de innebär ett åsidosättande av hans grundläggande rättigheter till fysisk integritet och respekt för privatlivet som fastslås i artikel 3.1 och artikel 7 (med avseende på det andra yrkandet även i artiklarna 41 och 47) i stadgan om de grundläggande rättigheterna liksom i artikel 8 (med avseende på det andra yrkandet även i artikel 13) i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Till stöd för det andra yrkandet gör sökanden därutöver gällande att de angripna besluten innebär ett åsidosättande av artikel 73 i tjänsteföreskrifterna liksom av förfarandereglerna i de gemensamma reglerna om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring, särskilt mot artikel 15 och följande artiklar i dessa regler.
Till stöd för sitt tredje yrkande gör sökanden gällande att han, på grund av det fel i tjänsten som kommissionen enligt honom har gjort sig skyldig till, enligt artikel 288 andra stycket EG och allmänna rättsgrundsatser har rätt till ersättning för den ideella skada han har lidit.
Genom sitt fjärde yrkande har sökanden begärt att svaranden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, eftersom denna genom sina osanna påståenden angående läkarkommitténs utlåtanden har provocerat fram förevarande talan.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/32 |
Talan väckt den 31 oktober 2007 – Barbora Baniel-Kubinova m.fl. mot Europaparlamentet
(Mål F-131/07)
(2008/C 183/64)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Barbora Baniel-Kubinova (Luxemburg, Storhertigdömet Luxemburg) m.fl. (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)
Svarande: Europaparlamentet
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara de beslut som meddelats av Europaparlamentet tillsättningsmyndighet genom vilka det dagtraktamente som avses i artikel 10 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna inte beviljas, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena att artikel 71 i tjänsteföreskrifterna och artikel 10 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna har åsidosatts.
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/33 |
Talan väckt den 18 mars 2008 – Carvalhal Garcia mot rådet
(Mål F-40/08)
(2008/C 183/65)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Daniela Paula Carvalhal Garcia (Sines, Portugal) (ombud: advokaten F. Antas de Cunha)
Svarande: Europeiska unionens råd
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av rådets beslut att neka utbildningstillägg för sökandens dotter.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara det slutliga beslut som meddelades av direktoratet för personal vid Europeiska unionens råd den 16 november 2007, samt meddela att beslutet ska ersättas med ett annat beslut enligt vilket utbildningstillägg beviljas för sökandens dotter för skolåret 2006/2007. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/33 |
Talan väckt den 16 april 2008 – Spee mot Europol
(Mål F-43/08)
(2008/C 183/66)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Sökande: David Spee (Rijswijk, Nederländerna) (ombud: advokaten P. de Casparis)
Svarande: Europeiska polisbyrån (Europol)
Saken och beskrivning av tvisten
En talan om ogiltigförklaring av Europols beslut att dels återkalla det anställningserbjudande med anledning av vilket sökanden lämnat in sin ansökan, dels senare publicera anställningserbjudandet på nytt, liksom en talan om skadestånd.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara dels beslutet avseende överklagandet av den 7 januari 2008, dels de bakomliggande besluten av den 20 juni och den 6 juli 2007 att på nytt förklara tjänsten First Officer i IMT1 Infrastructure Unit ledig och att inte utnämna sökanden, |
|
— |
förplikta Europol att söka en skälig lösning på den situation i vilken sökanden befinner sig till följd av det oförsiktiga och felaktiga beslutet, |
|
— |
förplikta Europol att utge skadestånd till sökanden på upp till 5 000 EUR netto, och |
|
— |
förplikta Europol att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/33 |
Talan väckt den 19 maj 2008 – Massimo Giannini mot kommissionen
(Mål F-49/08)
(2008/C 183/67)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Massimo Giannini (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna L. Levi och C. Ronzi)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av beslutet om uppsägning av sökanden och förordnande om att svaranden ska betala samtliga de ekonomiska rättigheter som hör samman med kontraktets fullgörande samt ogiltigförklaring av ett flertal beslut enligt vilka sökanden har nekats förmånen av de ekonomiska rättigheterna. Vidare, yrkande om skadestånd för den ekonomiska och ideella skada som sökanden har lidit.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara beslutet om uppsägning av sökanden, vilket delgavs den 10 juli 2007, |
|
— |
i förekommande fall, ogiltigförklara beslutet om avslag på klagomålet, vilket delgavs den 5 februari 2008, |
|
— |
förplikta kommissionen att betala samtliga de ekonomiska rättigheter som hör samman med fullgörandet av sökandens kontrakt (bland annat grundlönen, de avdrag som har gjorts för insatta arbetslöshetsförmåner, tillägg, ersättningar beräknade på kontraktets varaktighet på tre år och resekostnaderna från anställningsorten till ursprungsorten) jämte dröjsmålsränta från den tidpunkt då var och en av dessa rättigheter kan göras gällande till dess full betalning erlagts, motsvarande den, vid tiden gällande, räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner plus tre procentenheter, |
|
— |
under alla omständigheter ogiltigförklara besluten av den 27 juli 2007 och av den 20 september 2007 att innehålla 5 218,22 euro av sökandens lön för augusti 2007, vilket motsvarar en del av sökandens resekostnader från anställningsorten till ursprungsorten och, följaktligen, förordna om återbetalning av denna summa om 5 218,22 euro jämte dröjsmålsränta från den 15 augusti 2007 till dess full betalning erlagts, motsvarande den, vid tiden gällande, räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner plus tre procentenheter, |
|
— |
under alla omständigheter ogiltigförklara beslutet av den 28 augusti 2007 att begränsa bosättningsbidraget till en tredjedel av det belopp som uppbars i november 2006 och att återkräva de återstående två tredjedelarna, det vill säga 4 278,50 euro, på lönen för februari 2006 och, följaktligen, förordna om återbetalning av denna summa om 4 278,50 euro jämte dröjsmålsränta från den 15 februari 2008 till dess att full betalning erlagts, motsvarande den, vid tiden gällande, räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner plus tre procentenheter, |
|
— |
tilldöma skadestånd för den ekonomiska och ideella skada som sökanden lidit, preliminärt uppskattad till 200 000 euro, och |
|
— |
förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/34 |
Talan väckt den 28 maj 2008 – Stols mot Europeiska unionens råd
(Mål F-51/08)
(2008/C 183/68)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Wilhelmus Louis Maria Stols (Halsteren, Nederländerna) (ombud: advokaterna S. Rodriques och C. Bernard–Glanz)
Svarande: Europeiska unionens råd
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut att inte uppföra sökanden i förteckningen över tjänstemän som har befordrats till lönegrad AST 11 för befordringsförfarandet 2007.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att inte uppföra sökanden i förteckningen över tjänstemän som har befordrats till lönegrad AST 11 för befordringsförfarandet 2007, såsom framgår av personalmeddelande nr 136/07 av den 16 juli 2007, |
|
— |
ogiltigförklara, vid behov, tillsättningsmyndighetens beslut om avslag på sökandens klagomål |
|
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/35 |
Talan väckt den 4 juni 2008 – Plasa mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål F-52/08)
(2008/C 183/69)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Wolfgang Plasa (Alger, Algeriet) (ombud: advokaten G. Versanden)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 8 maj 2008 att flytta sökandens tjänstgöringsort till Bryssel från den 1 augusti 2008 och begäran om skadestånd för ekonomisk- och ideell skada som orsakats av detta beslut
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 8 maj 2008 att flytta sökandens tjänstgöringsort till Bryssel från den 1 augusti 2008, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta sökanden den ekonomiska och ideella skada som orsakats av ovannämnda beslut och som uppgår till 150 000 EUR för ekonomisk skada och till 150 000 EUR för ideell skada, där sistnämnda belopp motsvarar ett års lön, vilka belopp utgör uppskattningar som sökanden förbehåller sig rätten att ändra under målets handläggning, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
19.7.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/35 |
Talan väckt den 28 maj 2008 – Bouillez m.fl. mot rådet
(Mål F-53/08)
(2008/C 183/70)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Vincent Bouillez (Overijse, Belgien) med flera (ombud: S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis, E. Marchal)
Svarande: Europeiska unionens råd
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut att inte befordra sökandena till lönegrad AST 7 för befordringsförfarandet 2007.
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att inte befordra sökandena till lönegrad AST 7 för befordringsförfarandet 2007, och vid behov, besluten att till denna lönegrad befordra de tjänstemän vars namn förekommer på förteckningen över befordrade tjänstemän som offentliggjordes i personalmeddelande nr 136/06 av den 16 juli 2007, vilka har fullgjort uppgifter som kräver en lägre ansvarsnivå än sökandenas, och |
|
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |