2.7.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 167/1

Kommissionens tillkännagivande om förlikningsförfaranden i samband med beslut enligt artikel 7 och artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i kartellärenden

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 167/01)

1. INLEDNING

I detta tillkännagivande anges ramen för belöning av samarbete under förfaranden som har inletts i syfte att tillämpa artikel 81 i EG-fördraget (1) i kartellärenden (2). Förlikningsförfarandet kan ge kommissionen möjlighet att handlägga fler ärenden med samma resurser, vilket främjar allmänhetens intresse av att kommissionen bestraffar karteller effektivt och snabbt samtidigt som det ger en större avskräckande verkan generellt. Det samarbete som omfattas av detta tillkännagivande skiljer sig från det som regleras av kommissionens tillkännagivande om immunitet mot böter och nedsättning av böter (3) (tillkännagivandet om förmånlig behandling), dvs. att företag frivilligt lägger fram bevis så att kommissionens undersökning kan inledas eller gå framåt. Om det samarbete som ett företag erbjuder omfattas av tillämpningsområdet för båda tillkännagivandena, kan det belönas kumulativt (4).

Om parterna i ett förfarande är beredda att medge att de har deltagit i en kartell som strider mot artikel 81 i fördraget och att medge ansvar för detta kan de också, på det sätt och med de garantier som anges i detta tillkännagivande, bidra till att påskynda det förfarande som leder fram till ett beslut enligt artikel 7 och artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (5). I sin egenskap av utredande myndighet och fördragets väktare med befogenhet att fatta beslut som omfattas av gemenskapsdomstolarnas domstolskontroll, förhandlar kommissionen inte om förekomsten av en överträdelse av gemenskapsrätten och om lämpliga påföljder, men den kan belöna sådant samarbete som beskrivs i detta tillkännagivande.

Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (6) innehåller de centrala praktiska reglerna för förfaranden i antitrustärenden, inbegripet de regler som är tillämpliga vid en förlikning. Förordning (EG) nr 773/2004 ger i detta hänseende kommissionen en skönsmässig befogenhet att avgöra om den ska undersöka möjligheterna till en förlikning eller inte i kartellärenden, samtidigt som den säkerställer att parterna inte kan tvingas att välja förlikningsförfarandet.

Ett effektivt genomdrivande av gemenskapens konkurrenslagstiftning bygger på att parternas rätt till försvar respekteras fullt ut, vilket är en grundläggande princip i gemenskapsrätten som ska respekteras under alla omständigheter, särskilt i antitrustförfaranden som kan leda till påföljder. Reglerna för hur kommissionens undersökningar vid tillämpningen av artikel 81 i fördraget ska bedrivas bör därför säkerställa att berörda företag och företagssammanslutningar under loppet av det administrativa förfarandet lämnas tillfälle att yttra sig om riktigheten och relevansen hos de sakförhållanden, invändningar och omständigheter som ligger till grund för kommissionens påståenden (7).

2. FÖRFARANDE

Kommissionen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avgöra om det i ett ärende kan vara lämpligt att undersöka om parterna har intresse av att inleda förlikningsdiskussioner och att avgöra om sådana diskussioner ska inledas eller avbrytas eller om en förlikning ska ingås. I detta hänseende kan kommissionen beakta hur stor sannolikheten är för att ett samförstånd med parterna i fråga om omfattningen av de potentiella invändningarna ska kunnas uppnås inom en rimlig tidsram, mot bakgrund av omständigheter som t.ex. antalet berörda parter, vilka meningsskiljaktigheter angående fördelning av ansvar som kan förutses och i vilken utsträckning sakförhållanden bestrids. Utsikterna att uppnå effektivitetsvinster till följd av förlikningsförfarandet, inbegripet hur stor arbetsbörda det innebär att ge tillgång till icke-konfidentiella versioner av handlingarna i ärendet, kommer att bedömas med utgångspunkt från vilka framsteg som redan har gjorts i förfarandet. Andra överväganden kan göras, t.ex. om förfarandet kan leda till ett prejudikat. Kommissionen kan också besluta att avbryta förlikningsdiskussioner om parterna i förfarandet samordnar att förvanska eller undanröja bevis som är relevant för fastställandet av överträdelsen, eller någon del därav, eller för beräkningen av tillämpliga böter. Förvanskning eller undanröjande av bevis som är relevant för fastställandet av överträdelsen eller någon del därav kan också utgöra en försvårande omständighet i den mening som avses i punkt 28 i kommissionens riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning (EG) nr 1/2003 (8) (riktlinjerna om böter) och kan betraktas som bristande samarbete i den mening som avses i punkterna 12 och 27 i tillkännagivandet om förmånlig behandling. Kommissionen kan inleda förlikningsdiskussioner endast om de berörda parterna begär det skriftligen.

6.	Parterna i förfarandet har inte någon rätt till förlikning, men om kommissionen anser att ett ärende i princip lämpar sig för detta förfarande kommer den att undersöka om alla parter i ett och samma förfarande är intresserade av en förlikning.

Parterna i förfarandet får inte för någon tredje part i någon jurisdiktion röja innehållet i diskussionerna eller i de handlingar som de har fått tillgång till i förlikningsförfarandet, om de inte först har fått ett uttryckligt godkännande från kommissionen. Varje överträdelse i detta hänseende kan leda till att kommissionen bortser från företagets begäran om ett förlikningsförfarande. Sådant röjande kan också utgöra en försvårande omständighet i den mening som avses i punkt 28 i riktlinjerna om böter och kan betraktas som bristande samarbete i den mening som avses i punkterna 12 och 27 i tillkännagivandet om förmånlig behandling.

2.1 Inledande av ett förfarande och undersökning av utsikterna till en förlikning

8.	När kommissionen överväger att fatta ett beslut enligt artikel 7 och/eller artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003, måste den först identifiera de juridiska personer som kan åläggas en påföljd för en överträdelse av artikel 81 i fördraget och erkänna dessa som parter i förfarandet.

Kommissionen kan inleda ett förfarande enligt artikel 11.6 i förordning (EG) nr 1/2003 i syfte att fatta ett sådant beslut vid vilken tidpunkt som helst, dock senast den dag då den utfärdar ett meddelande om invändningar till de berörda parterna. Artikel 2.1 i förordning (EG) nr 773/2004 anger vidare att om kommissionen anser det vara lämpligt att utforska parternas intresse av att inleda förlikningsdiskussioner kommer den att inleda förfarandet senast den dag då den antingen utfärdar ett meddelande om invändningar eller begär att parterna skriftligen uttrycker sitt intresse för att inleda förlikningsdiskussioner, beroende på vilken dag som infaller först.

10.	Efter det att ett förfarande enligt artikel 11.6 i förordning (EG) nr 1/2003 har inletts, är kommissionen ensam behörig att tillämpa artikel 81 i fördraget på ärendet i fråga.

11.

Om kommissionen anser att det är lämpligt att utforska parternas intresse för att inleda förlikningsdiskussioner kommer den att fastställa en tidsfrist på minst två veckor enligt artikel 10a.1 och artikel 17.3 i förordning (EG) nr 773/2004, inom vilken parterna i förfarandet skriftligen ska ange huruvida de avser att inleda förlikningsdiskussioner i syfte att i ett senare skede eventuellt inkomma med förlikningsinlagor. Denna skriftliga förklaring innebär inte att parterna medger att de har deltagit i en överträdelse eller att de har varit ansvariga för den.

12.

När kommissionen inleder ett förfarande mot två eller flera parter inom samma företag kommer kommissionen att informera var och en av de övriga rättsliga enheter som den har identifierat inom samma företag och som också berörs av förfarandet. Om de berörda parterna i sådana fall vill delta i förlikningsdiskussioner ska de utse gemensamma företrädare med vederbörlig fullmakt att agera på deras vägnar senast vid utgången av den tidsfrist som avses i punkt 11. Syftet med att utse gemensamma företrädare är endast att underlätta förlikningsdiskussionerna och det påverkar inte på något sätt fördelningen av ansvaret för överträdelsen mellan de olika parterna.

13.	Kommissionen kan bortse från en ansökan om immunitet mot eller nedsättning av böter enligt tillkännagivandet om förmånlig behandling på den grunden att den har getts in efter det att den tidsfrist som avses i punkt 11 har löpt ut.

2.2 Förlikningsförfarandet påbörjas: förlikningsdiskussioner

14.

Om vissa av parterna i förfarandet begär att förlikningsdiskussioner ska inledas och dessa parter uppfyller villkoren i punkterna 11 och 12, kan kommissionen besluta att förlikningsförfarandet ska ske i form av bilaterala kontakter mellan kommissionens generaldirektorat för konkurrens och de företag som är intresserade av en förlikning.

15.

Kommissionen har en skönsmässig befogenhet att avgöra om det är lämpligt att föra bilaterala förlikningsdiskussioner med vart och ett av företagen och i vilken takt detta ska ske. Enligt artikel 10a.2 i förordning (EG) nr 773/2004 innefattar detta att, beroende på hur förlikningsförfarandet fortskrider, avgöra i vilken ordning de bilaterala förlikningsdiskussionerna ska hållas och när upplysningar ska lämnas ut, även den bevisning i kommissionens akt som har använts för att fastställa kommissionens potentiella invändningar och vilka böter som kan komma att åläggas (9). Uppgifter kommer att lämnas ut inom rimlig tid allt eftersom diskussionerna fortskrider.

16.

Genom att upplysningar kan lämnas ut i ett så tidigt skede i samband med förlikningsdiskussioner enligt artikel 10a.2 och artikel 15.1a i förordning (EG) nr 773/2004 kommer parterna att vara underrättade om de viktigaste omständigheter som hittills har beaktats, såsom de påstådda sakförhållandena och kvalificeringen av dessa, den påstådda kartellens allvar och varaktighet, fördelningen av ansvar, en uppskattning av storleken på sannolika böter och vilken bevisning som har använts för att fastställa de potentiella invändningarna. De kommer därmed att kunna bestämma sin inställning till de invändningar som kan komma att framföras mot dem och kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida de vill ingå en förlikning eller inte. På begäran av en part kommer kommissionens avdelningar också att bevilja denne tillgång till icke-konfidentiella versioner av alla tillgängliga handlingar som förtecknas i akten vid den tidpunkten, om det är motiverat för att parten ska kunna bestämma sin inställning till en tidsperiod eller någon annan aspekt av kartellen (10).

17.

Om förlikningsdiskussionerna leder till samförstånd i fråga om omfattningen av de potentiella invändningarna och i fråga om uppskattningen av storleken på de böter som det är sannolikt att kommissionen kommer att ålägga, och kommissionen intar den preliminära ståndpunkten att effektivitetsvinster sannolikt kommer att uppnås mot bakgrund av de framsteg som gjorts totalt sett, kan kommissionen bevilja en slutlig tidsfrist på minst 15 arbetsdagar inom vilken ett företag ska ge in en slutlig förlikningsinlaga enligt artikel 10a.2 och artikel 17.3 i förordning (EG) nr 773/2004. Tidsfristen kan förlängas efter en motiverad begäran. Innan tidsfristen beviljas kommer parterna att ha rätt att på begäran få tillgång till de upplysningar som avses i punkt 16.

18.	Parterna kan vända sig till förhörsombudet i vilket skede som helst av förlikningsförfarandet avseende rättssäkerhetsfrågor som kan uppkomma. Förhörsombudets uppgift är att se till att rätten till försvar iakttas.

19.

Om de berörda parterna inte ger in en förlikningsinlaga kommer det förfarande som leder fram till det slutliga beslutet för deras vidkommande att följa de allmänna bestämmelserna, särskilt i artikel 10.2, artikel 12.1 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 773/2004, i stället för bestämmelserna om förlikningsförfarandet.

2.3 Förlikningsinlagor

20.

Parter som väljer ett förlikningsförfarande måste ge in en formell begäran om förlikning i form av en förlikningsinlaga. Den förlikningsinlaga som det hänvisas till i artikel 10a.2 i förordning (EG) nr 773/2004 bör innehålla följande uppgifter:

Ett tydligt och otvetydigt medgivande av parternas ansvar för en överträdelse, som ska beskrivas i sammandrag avseende dess syfte, det eventuella genomförandet av den, de viktigaste sakförhållandena, hur dessa ska kvalificeras rättsligen, bland annat parternas roll och hur länge de har deltagit i överträdelsen, i enlighet med resultaten av förlikningsdiskussionerna.

b)	En angivelse (11) av det högsta bötesbelopp som parterna räknar med att åläggas av kommissionen och som parterna skulle godta inom ramen för ett förlikningsförfarande.

c)	En bekräftelse från parterna om att de i tillräcklig mån har underrättats om de invändningar som kommissionen avser att framföra mot dem och att de har givits tillräckliga möjligheter att lägga fram sina synpunkter för kommissionen.

d)	En bekräftelse från parterna om att de mot bakgrund av det ovanstående inte avser att begära tillgång till handlingar eller att få höras igen vid ett muntligt hörande, förutom för det fall att kommissionen inte beaktar deras förlikningsinlaga i meddelandet om invändningar och beslutet.

e)	En angivelse av att parterna godtar att ta emot meddelandet om invändningar och det slutliga beslutet enligt artikel 7 och artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003 på ett överenskommet officiellt gemenskapsspråk.

21.

De medgivanden och bekräftelser som parterna lämnar i syfte att uppnå en förlikning är ett uttryck för deras åtagande att samarbeta i den snabba handläggning av ärendet som följer på förlikningsförfarandet. Medgivandena och bekräftelserna är dock förenade med villkoret att kommissionen godtar deras begäran om förlikning, inbegripet det förväntade högsta bötesbeloppet.

22.

En begäran om förlikning kan inte återkallas ensidigt av den part som har gett in den, utom för det fall att kommissionen inte beaktar förlikningsinlagan, först i ett meddelande om invändningar och därefter i ett slutligt beslut (se punkterna 27 och 29). Det anses att förlikningsinlagan har godtagits i meddelandet om invändningar om detta överensstämmer med innehållet i förlikningsinlagan i fråga om de faktorer som anges i punkt 20 a. För att en förlikningsinlaga ska anses ha beaktats i ett slutligt beslut krävs också att de böter som åläggs inte överskrider det högsta bötesbelopp som anges i förlikningsinlagan.

2.4 Meddelande om invändningar och svar på detta

23.

Enligt artikel 10.1 i förordning (EG) nr 773/2004 är det obligatoriskt att som ett förberedande steg i förfarandet delge de berörda parterna ett meddelande om de invändningar som riktas mot dem innan ett slutligt beslut fattas. Kommissionen kommer därför att utfärda ett meddelande om invändningar även i ett förlikningsförfarande (12).

24.

För att parterna på ett korrekt sätt ska kunna utöva sin rätt till försvar bör kommissionen inhämta parternas synpunkter på invändningarna och den bevisning som åberopas som stöd för dem innan den fattar ett slutligt beslut, och kommissionen bör beakta synpunkterna och vid behov ändra sin preliminära analys (13). Kommissionen måste inte endast kunna godta eller förkasta de berörda företagens argument utan också göra en egen analys av de faktiska omständigheter som dessa har anfört för att avstå från sådana invändningar som har visat sig ogrundade eller för att faktiskt eller rättsligt, tillrättalägga eller komplettera sin argumentation till stöd för de invändningar den vidhåller.

25.

Genom att ge in en formell begäran om förlikning i form av en förlikningsinlaga innan meddelandet om invändningar delges, ger de berörda parterna kommissionen möjlighet att faktiskt beakta deras synpunkter (14) redan under utarbetandet av meddelandet om invändningar, i stället för först innan samrådet med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor (rådgivande kommittén) eller innan det slutliga beslutet fattas (15).

26.

Om parternas förlikningsinlagor beaktas i meddelandet om invändningar bör de berörda parterna inom en tidsfrist på minst två veckor som kommissionen fastställer enligt artikel 10a.3 och artikel 17.3 i förordning (EG) nr 773/2004 svara på meddelandet genom att helt enkelt (och otvetydigt) bekräfta att meddelandet om invändningar överensstämmer med innehållet i deras förlikningsinlagor och att deras åtagande att följa förlikningsförfarandet kvarstår. Om ett sådant svar inte inkommer kommer kommissionen att notera att parten inte har uppfyllt sitt åtagande och kommissionen kan också bortse från partens begäran om att följa förlikningsförfarandet.

27.

Kommissionen förbehåller sig rätten att anta ett meddelande om invändningar som inte beaktar parternas förlikningsinlagor. Om den gör det kommer de generella bestämmelserna i artikel 10.2, artikel 12.1 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 773/2004 att tillämpas. De medgivanden som parterna har gjort i förlikningsinlagorna anses då ha återkallats och de kan inte användas som bevisning mot någon av parterna i förfarandet. De berörda parterna skulle således inte längre vara bundna av sina förlikningsinlagor och de skulle beviljas en tidsfrist för att efter begäran lägga fram sitt försvar på nytt, vilket även innebär att de kan begära tillgång till handlingar i ärendet och ett muntligt hörande.

2.5 Kommissionens beslut och belöning vid förlikning

28.

När parterna har svarat på meddelandet om invändningar och bekräftat sitt åtagande att ingå en förlikning, kan kommissionen med stöd av förordning (EG) nr 773/2004 utan vidare förfarandeåtgärder fatta ett slutligt beslut enligt artikel 7 och/eller artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003 efter att ha hört rådgivande kommittén enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1/2003. Detta innebär särskilt att dessa parter inte längre kan begära ett muntligt hörande eller tillgång till handlingarna i ärendet när deras förlikningsinlagor väl har beaktats i meddelandet om invändningar i enlighet med artikel 12.2 och artikel 15.1a i förordning (EG) nr 773/2004.

29.

Kommissionen förbehåller sig rätten att fatta ett slutligt beslut som avviker från den preliminära hållning som den gav uttryck för i det meddelande om invändningar där parternas förlikningsinlagor beaktades, antingen mot bakgrund av rådgivande kommitténs yttrande eller av andra lämpliga skäl med hänsyn till att kommissionen har den slutliga beslutanderätten. Om kommissionen avser att följa den vägen kommer den emellertid att underrätta parterna om denna avsikt och delge dem ett nytt meddelande om invändningar, för att ge dem möjlighet att förbereda sitt försvar i enlighet med de allmänna förfarandereglerna. Parterna skulle då även ha rätt att få tillgång till handlingar i ärendet, att begära ett muntligt hörande och att svara på meddelandet om invändningar. De medgivanden som parterna gjort i förlikningsinlagorna skulle anses ha återkallats och skulle inte kunna användas mot någon av parterna i förfarandet.

30.	Det slutliga bötesbeloppet i ett visst ärende fastställs i det beslut där kommissionen konstaterar en överträdelse enligt artikel 7 och ålägger böter enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003.

31.	I linje med kommissionens praxis kommer ett företags samarbete med kommissionen enligt detta tillkännagivande under det administrativa förfarandet att anges i beslutet som en förklaring till bötesbeloppets storlek.

32.

Om kommissionen beslutar att belöna ett företag för att det har samarbetat inom ramen för detta tillkännagivande, kommer den att sänka bötesbeloppet med 10 % efter beaktande av tröskelvärdet på 10 % enligt riktlinjerna för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning (EG) nr 1/2003 (8). Eventuella särskilda höjningar i avskräckande syfte (16) kommer inte att överstiga en multiplicering med två.

33.	I ärenden där en förlikning ingås även med parter som har ansökt om förmånlig behandling kommer den sänkning av bötesbeloppet som beviljas för förlikningen att läggas till den belönings som ges enligt reglerna om förmånlig behandling.

3. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

34.	Detta tillkännagivande är tillämpligt på alla ärenden som är under handläggning vid kommissionen vid den tidpunkt då det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och därefter.

35.

Tillgång till förlikningsinlagor beviljas bara de mottagare av ett meddelande om invändningar, som inte har begärt förlikning, förutsatt att de – tillsammans med de juridiska ombud som beviljas tillgång för deras räkning – åtar sig att inte på mekanisk eller elektronisk väg ta kopior av information i de förlikningsinlagor till vilka tillgång beviljats och att se till att den information som kan fås från förlikningsinlagan endast används för rättsliga eller administrativa förfaranden som avser tillämpningen av de av gemenskapens konkurrensregler som det är fråga om i det aktuella administrativa förfarandet. Andra parter, till exempel klagande, kommer inte att beviljas tillgång till förlikningsinlagor.

36.

Om sådan information används i ett annat syfte under förfarandet kan det betraktas som bristande samarbete i den mening som avses i punkterna 12 och 27 i tillkännagivandet om förmånlig behandling. Om den otillåtna användningen sker efter det att kommissionen har fattat ett förbudsbeslut i ärendet, kan kommissionen dessutom vid ett rättsligt förfarande i gemenskapsdomstolarna yrka att dessa höjer böterna för det ansvariga företaget. Skulle upplysningarna vid någon tidpunkt användas i annat syfte, med biträde av ett externt rättsligt ombud, får kommissionen rapportera det inträffade till detta rättsliga ombuds branschorganisation för att denna ska vidta disciplinära åtgärder.

37.

Förlikningsinlagor som lämnats enligt detta tillkännagivande kommer att skickas till konkurrensmyndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 1/2003 endast under förutsättning att villkoren i tillkännagivandet om nätverket (17) uppfylls och under förutsättning att konkurrensmyndigheten beviljar samma sekretesskydd som kommissionen.

38.

På sökandens begäran kan kommissionen godta att förlikningsinlagor lämnas muntligt. Muntliga förlikningsinlagor kommer att spelas in och transkriberas i kommissionens lokaler. I enlighet med artikel 19 i förordning (EG) nr 1/2003 och artikel 3.3 och 17.3 i förordning (EG) nr 773/2004 kommer företag som lämnar muntliga förlikningsinlagor att ges möjlighet att kontrollera att upptagningen, som finns tillgänglig i kommissionens lokaler, är korrekt i tekniskt hänseende och att utan dröjsmål korrigera innehållet i den muntliga redogörelsen och kontrollera att transkriptionen är korrekt.

39.

Kommissionen kommer inte att lämna över förlikningsinlagor till nationella domstolar utan de berörda sökandes tillstånd i enlighet med bestämmelserna i kommissionens tillkännagivande om samarbete mellan kommissionen och EU-medlemsstaternas domstolar vid tillämpning av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (18).

40.

Kommissionen anser att ett offentliggörande av handlingar och skriftliga redogörelser som har mottagits eller muntliga redogörelser (bland annat förlikningsinlagor) som har tagits upp i samband med ett förfarande enligt detta tillkännagivande i allmänhet skulle undergräva skyddet för vissa allmänna eller enskilda intressen, till exempel skyddet för syftet med inspektioner och utredningar, i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (19), även efter det att ett beslut har fattats.

41.

Slutliga beslut som kommissionen fattar enligt förordning (EG) nr 1/2003 kan bli föremål för domstolens prövning i enlighet med artikel 230 i fördraget. Enligt artikel 229 i fördraget och artikel 31 i förordning (EG) nr 1/2003 har EG-domstolen vidare en obegränsad behörighet att pröva beslut om böter som fattats med stöd av artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003.

Översikt över det förfarande som leder till antagandet av ett (förliknings)beslut enligt artiklarna 7 och 23 i förordning (EG) nr 1/2003

I Sedvanlig undersökning

—	Parterna kan visa sitt intresse för en eventuell förlikning.

II Undersökning av möjligheterna till förlikning

—	Skrivelse till alla företag (och medlemsstater) med uppgift om beslutet att inleda ett förfarande som syftar till förlikning (artikel 11.6) och med uppmaning till dem att uttrycka sitt intresse för förlikning.

III Bilaterala förlikningsdiskussioner

—	Framläggande och utbyte av argument med avseende på eventuella invändningar, ansvar, högsta och lägsta nivå för böterna.

—	Framläggande av bevisning som använts för att fastställa eventuella invändningar, ansvar, böter.

—	Framläggande av övriga icke-konfidentiella versioner av handlingar i ärendet när så är berättigat.

IV Förlikning

—	Villkorliga förlikningsinlagor från företagen, med gemensamma företrädare i tillämpliga fall.

—	GD Konkurrens skickar ett mottagningsbevis.

V ”Förlikade” meddelanden om invändningar

—	Delgivning av meddelanden om invändningar i kortform där företagens förlikningsinlagor beaktas i lämpliga fall.

—	Företagens svar på meddelandet om invändningar där det tydligt bekräftas att företagens förlikningsinlagor har beaktats.

VI ”Förlikningsbeslut” enligt artiklarna 7 och 23 i rådets förordning (EG) nr 1/2003

—	Rådgivande kommittén om ett utkast till slutligt beslut i kortform.

Om kommissionskollegiet godkänner:

—	Antagande av slutligt beslut i kortform.

(1) Hänvisningar i detta tillkännagivande till artikel 81 omfattar också artikel 53 i EES-avtalet, när kommissionen tillämpar denna artikel i enlighet med reglerna i artikel 56 i EES-avtalet.

(2) Karteller är avtal och/eller samordnade förfaranden mellan två eller flera konkurrenter med syfte att samordna deras konkurrensbeteende på marknaden och/eller påverka de relevanta konkurrensfaktorerna genom att fastställa inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor, tilldelning av produktions- eller försäljningskvoter, uppdelning av marknader inklusive anbudsuppgörelser, import- eller exportbegränsningar och/eller konkurrensbegränsande åtgärder riktade mot andra konkurrenter. Sådana arrangemang är bland de allvarligaste överträdelserna av artikel 81 i EG-fördraget.

(3) EUT C 298, 8.12.2006, s. 17.

(4) Se punkt 33.

(5) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1419/2006 (EUT L 269, 28.9.2006, s. 1).

(6) EUT L 123, 27.4.2004, s. 18. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 622/2008 (EUT L 171, 1.7.2008, s. 3).

(7) Domstolens dom i mål 85/76, Hoffmann-La Roche & Co. AG mot kommissionen, REG 1979, s. 461, svensk specialutgåva s. 315, punkterna 9 och 11.

(8) EUT C 210, 1.9.2006, s. 2.

(9) Hänvisningen till ”de böter som kan komma att åläggas” i artikel 10a.2 i förordning (EG) nr 773/2004 ger kommissionens avdelningar möjlighet att underrätta de parter som berörs av förlikningsdiskussioner om en uppskattning av de böter de kan komma att åläggas mot bakgrund av den vägledning som ges i riktlinjerna om böter och i bestämmelserna i detta tillkännagivande och i tillkännagivandet om förmånlig behandling.

(10) För detta ändamål kommer parterna att få en förteckning över alla tillgängliga handlingar i akten vid den tidpunkten.

(11) Enligt resultatet av de diskussioner som anges i punkterna 16 och 17.

(12) I samband med ett förlikningsförfarande bör meddelandet om invändningar innehålla de uppgifter som gör det möjligt för parterna att bekräfta att meddelandet beaktar deras förlikningsinlagor.

(13) I enlighet med fast rättspraxis ska kommissionen grunda sina beslut endast på invändningar som de berörda parterna har fått tillfälle att yttra sig över. De ska för detta ändamål ha rätt att få tillgång till kommissionens handlingar i ärendet, med förbehåll för företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

(14) I detta hänseende anges i skäl 2 i förordning (EG) nr 622/2008 att ”[…] Ett så tidigt utlämnande av uppgifter bör ge de berörda parterna möjlighet att lägga fram sina synpunkter på de invändningar som kommissionen avser att framföra mot dem och i fråga om deras eventuella ansvar.”.

(15) Enligt vad som krävs i artikel 11.1 i förordning (EG) nr 773/2004 respektive i artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1/2003.

(16) Punkt 30 i riktlinjerna om böter.

(17) Kommissionens tillkännagivande om samarbete inom nätverket av konkurrensmyndigheter (EUT C 101, 27.4.2004, s. 43).

(18) EUT C 101, 27.4.2004, s. 54, punkt 26.

(19) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

2.7.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 167/14

STATLIGT STÖD – SLOVAKIEN

Statligt stöd C 12/08 (f.d. NN 74/07) – Statligt stöd som påstås vara olagligt: Avtal mellan Bratislava flygplats och Ryanair

Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 167/06)

Genom en skrivelse av den 11 mars 2008, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, har kommissionen underrättat Slovakien om sitt beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda statliga stöd/åtgärder.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter beträffande detta statliga stöd till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för energi och transport

Direktorat A – Allmänna frågor och resursförvaltning

Enhet A2: Inre marknad och konkurrens

Rue De Mot 28

B-1040 Bryssel

Fax (32-2) 296 41 04

Synpunkterna kommer att meddelas Slovakien. Den berörda part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

FÖRFARANDE

I december 2006 mottog kommissionen ett klagomål rörande olagligt statligt stöd från Slovakien till det irländska lufttrafikföretaget Ryanair.

BESKRIVNING AV STÖDET

Syftet med klagomålet

Enligt information från den klagande och som presenterats i media (1) har Bratislava Airport, med ovanstående avtal som underlag, erbjudit Ryanair lägre flygplatsavgifter för nya reguljära och befintliga destinationer. Avtalet ingicks i december 2005 och gäller till 2016.

Bratislava Airport är den viktigaste internationella flygplatsen i Slovakien. Under 2006 hade flygplatsen 1 937 642 passagerare. Den drivs av aktiebolaget Letisko M.R. Štefánika – Airport Bratislava, a.s. (nedan kallat BTS eller flygplatsen). Aktieägare i BTS är Slovakiens ministerium för transporter, post och telekommunikation (34 %) samt Slovakiens nationella egendomsfond (nedan kallad fonden) (66 %).

Påstådda rabatter på flygplatsavgifter

Enligt information från den klagande och som offentliggjorts i media (2), erbjuder flygplatsen Ryanair alla flygplatstjänster för ett paketpris. Priset påstås omfatta flygplanshantering med tillhörande tjänster, passagerartjänster, ramptjänster, kontroll av lastning, kommunikation och flygtjänster, stödtjänster samt terminaltjänster och infrastrukturtjänster för vilka Ryanair måste betala ”serviceavgifter”.

Serviceavgiften påstås variera beroende på om lufttrafikföretaget bedriver trafik på en ny reguljär eller en befintlig destination. Enligt den information kommissionen förfogar över hänvisas i avtalet till flygplatsen snarare än till staden när en ny reguljär destination ska anges. De totala rabatter som Ryanair påstås få i jämförelse med avgifterna enligt AIP under avtalets första år uppgår till följande:

—	1 460 EUR per flygning (motsvarande 48 % rabatt) för nya reguljära destinationer, och

—	960 EUR per flygning (motsvarande 31 % rabatt) för befintliga destinationer.

Rabatten omfattar inte de förmåner som är ett resultat av att parkeringsavgiften ingår i den överenskomna serviceavgiften. Eventuella nya avgifter, som Ryanair skulle slippa betala, skulle ytterligare öka skillnaden mellan den rabatterade avgiften och AIP-avgiften.

Kommentarer från de slovakiska myndigheterna

De slovakiska myndigheterna medger att det finns ett avtal mellan flygplatsen och Ryanair. De vägrar dock att informera kommissionen om innehållet i avtalet. Myndigheterna hävdar att BTS, i egenskap av flygplatsoperatör, agerar som varje annat företag på marknaden, dvs. det fastställer avgifterna för de tjänster som tillhandahålls åt lufttrafikföretag vid flygplatsen enskilt för varje sådant företag efter förhandlingar, vilket leder fram till ett avtal mellan parterna, och överensstämmer med BTS affärspolitik. Ministeriet anser inte att avtalet skulle påverka verksamheten för andra lufttrafikföretag vid flygplatsen.

De slovakiska myndigheterna hävdar att AIP som offentliggjorts av Slovakiens luftfartstjänster i det här sammanhanget inte utgör någon allmänt bindande lag, och att den därför inte är bindande för BTS utan bara kan ses som rekommendationer.

BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

Statliga medel

Kommissionen noterar följande:

—

Fonden, som majoritetsaktieägare i BTS, inrättades genom en lag från Slovakiens nationalråd. Nationalrådet godkänner fondens budget. På förslag från Slovakiens regering eller nationalrådets kommitté utser Slovakiens nationalråd ordförande, vice ordförande och sju andra medlemmar i presidiet (fondens huvudorgan). Ledamöterna i fondens styrelse nomineras av Slovakiens nationalråd (3).

—	I fondens stadgar sägs bland annat att det finns ett ömsesidigt samarbete mellan fonden, ministeriet, grundarna samt regeringen i fråga om fondens verksamhet när det gäller grundandet av företag inom ramen för privatisering och övrig verksamhet (4).

—

Den 22 oktober 2007 utsåg aktieinnehavare i BTS, på förslag från Slovakiens ministerium för transporter, post och telekommunikation, en ny styrelseordförande i BTS. I det pressmeddelande som lades ut på flygplatsens webbplats sades följande (5): ”Förändringarna syftar i första hand till att ge de viktigaste aktieinnehavarna ökad beslutsmakt, dvs. Slovakiens ministerium för transporter, post och telekommunikation samt Slovakiens nationella egendomsfond, samt att skilja verksamhet kopplad till den normala driften av flygplatsen från utvecklingsarbetet”.

—

I fråga om driften av flygplatsen spelar följande områden en viktig roll: transportpolitik, politik för ekonomisk utveckling på regional eller nationell nivå, stads- eller landsbygdsplanering. Myndigheterna är generellt sett inte ”frånvarande” när ledningen för en flygplats fattar beslut om den långsiktiga utvecklingen av sådan infrastruktur.

Mot bakgrund av ovanstående kan kommissionen för närvarande inte utesluta att beslutet om att ingå ett avtal kan tillskrivas myndigheterna och därför utgör statligt stöd.

Selektiv ekonomisk förmån

Kommissionen måste undersöka om flygplatsen styrdes av vinstutsikter när man ingick kontraktet. Kommissionen noterar följande:

—

Det verkar som om avtalet ingicks under privatiseringsprocessen av flygplatsen, och närmare bestämt påstås det ha skett sista dagen för inlämnande av anbud. De anbudsgivare vars anbud godtogs, meddelade pressen att de inte informerats om avtalet (2). När de förberedde sina anbud inför privatiseringen, hade de därför inte räknat med kraven i avtalet i sina affärsmodeller. Man kan därför dra slutsatsen att om avtalsvillkoren gynnade flygplatsen, så skulle de ha motiverat högre priser vid privatiseringen.

—	Rabattsystemet påstås dessutom inte vara kopplat till att antalet passagerare ökar.

—

Dessutom sägs följande i flygplatsen årsrapport 2006 som publicerats på dess webbplats: ”Under perioden innan avtalet om försäljning av aktier hade ingåtts, hade företagsledningen inte gjort några försök att hitta en långsiktig lösning på de allvarliga följderna av avtal som slutits med lufttrafikföretag (SkyEurope) och hade ingått nya avtal (med Ryanair) utan att analysera tjänsterna, varken allmänt eller i ett konkurrensperspektiv” (6).

—

Slovakiska medier har dessutom rapporterat att Ryanair var mycket kritiskt till privatiseringen av flygplatsen (7). Enligt uppgifter skulle media ha gjort en koppling mellan Ryanairs kritik av privatiseringen och dess avtal med flygplatsen. Vissa anser att det bara var möjligt att ingå ett avtal med en statligt ägd flygplats och att avtalet inte hade kommit till stånd om flygplatsen varit privatägd.

Kommissionen betvivlar därför att BTS agerande styrdes av vinstutsiker. Det kan följaktligen inte uteslutas att ingåendet av avtalet gynnade Ryanair på ett sätt som inte hade skett under normala marknadsvillkor.

Påverkan på handel och konkurrens mellan medlemsstaterna

I det aktuella fallet är marknaden för luftfartstjänster öppen och därför kan den granskade åtgärden antas påverka konkurrens och handel mellan medlemsstaterna.

Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom de slovakiska myndigheterna inte försåg kommissionen med vare sig avtalsvillkoren eller närmare uppgifter om villkoren för avtalets undertecknande, anser kommissionen, med underlag av de uppgifter den förfogar över, att Ryanair gynnades av statligt stöd i form av rabatterade flygplatsavgifter, som bolaget inte skulle fått om normala marknadsvillkor hade rått.

Om de slovakiska myndigheterna inte kan lägga fram en ekonomisk motivering för kontraktet eller annan information som innebär att man kan utesluta förekomsten av statligt stöd till Ryanair, måste kommissionen granska fallet för att kunna avgöra om den är förenlig med den gemensamma marknaden.

ÅTGÄRDENS FÖRENLIGHET MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

Kommissionen anser att artikel 87.3 c i EG-fördraget och kommissionens meddelande om riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser (nedan kallade 2005 års riktlinjer) (8) utgör rättslig grund vid bedömning av om den granskade åtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden. 2005 års riktlinjer innehåller villkor (punkt 79) som måste uppfyllas för att igångsättningsstöd av den här typen ska anses förenliga med den gemensamma marknaden. Främst beroende på att kommissionen saknar information om avtalsvillkoren hyser den i det aktuella fallet tvivel om följande punkter:

—

Det verkar som om den fördelaktiga flygplatsavgiften hänför sig till en ny flygplats snarare än till en ny destination. De slovakiska myndigheterna uppmanas lämna information om de flyglinjer som anses vara ”ny destination”. De uppmanas också inkomma med en förteckning över de flyglinjer som trafikeras av andra lufttrafikföretag som bedriver verksamhet till/från Bratislava.

—

Det verkar som om de rabatter Ryanair fått i fråga om befintliga destinationer gäller i tio år (vilket motsvarar kontraktets löptid). Flygplatsavgiften för nya reguljära destinationer ska öka årligen för att om sex år uppgå till den nivå som gäller för befintliga destinationer. De slovakiska myndigheterna har inte lämnat någon information om flyglinjernas lönsamhet.

—	Det framgår inte om den påstådda rabatten på flygplatsavgiften utgör kompensation för ytterligare kostnader kopplade till öppnandet av nya flyglinjer. Dessutom verkar rabatterna bara gälla befintliga destinationer.

—	Det påstådda stödet verkar inte uppfylla de maximala procentsatser och den maximala stödvaraktighet som anges i punkt 79 f.

—	Det verkar som om inga andra lufttrafikföretag ska gynnas av samma avgift eller har informerats om förhandlingarna om att ingå avtalet.

—

Trots att de slovakiska myndigheterna hävdade att företaget som drev flygplatsen agerade som en investerare på marknaden vid tidpunkten för avtalets ingående, kunde de inte presentera en affärsplan för kommissionen som skulle visa lönsamheten hos de aktuella flyglinjerna. De slovakiska myndigheterna lade inte heller fram någon analys av hur de nya flyglinjerna skulle påverka konkurrerande flyglinjer.

—	Kommissionen saknar belägg för att informationen om påstått statligt stöd för flyglinjerna till/från Bratislava flygplats är offentligt tillgänglig. Det verkar som om stödmottagaren valts ut utan ett öppet förfarande. Kommissionen känner inte till någon straffmekanism.

Följaktligen betvivlar kommissionen att villkoren för förenlighet med den gemensamma marknaden i enlighet med 2005 års riktlinjer har uppfyllts i det här fallet.

SLUTSATS

Mot bakgrund av ovanstående bedömning av förenligheten med den gemensamma marknaden, betvivlar kommissionen att den statliga stödåtgärden kan förklaras förenlig med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget. Kommissionen har därför beslutat inleda förfarandet i artikel 88.2 i EG-fördraget, i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 659/1999.

Mot bakgrund av ovanstående, och i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 659/1999, uppmanar kommissionen Slovakien att inom en månad efter mottagandet av den här skrivelsen inkomma med all information, alla dokument och alla uppgifter som är nödvändiga för en bedömning av stödet/åtgärden, och då framförallt villkoren i det avtal Bratislava flygplats ingick med lufttrafikföretaget Ryanair. I brist på information från Slovakien kommer kommissionen att anta ett beslut på basis av den information den förfogar över. Kommissionen uppmanar Era myndigheter att omedelbart översända en kopia av denna skrivelse till den potentiella stödmottagaren.

Kommissionen påminner Slovakien om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i förordning (EG) nr 659/1999, som föreskriver att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren.

Genom denna skrivelse meddelar kommissionen Slovakien att den kommer att underrätta berörda parter genom att offentliggöra skrivelsen och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de Eftaländer som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till EUT, samt Eftas övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. De berörda parterna kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”1.	Komisia oznamuje Slovenskej republike, že po preskúmaní informácií o uvedenom opatrení, ktoré poskytli slovenské orgány, sa rozhodla začať konanie stanovené v článku 88 ods. 2 Zmluvy o ES.

2.	Komisia ukladá Slovenskej republike, aby poskytla informácie, o ktoré Komisia požiadala listom z 9. januára 2007, na ktorý, napriek upomienke zo 6. júna 2007, nedostala uspokojivú odpoveď.

1. POSTUP

3.	Komisia dostala listom z 11. decembra 2006, ktorý zaevidovala 13. decembra 2006, sťažnosť na údajnú nezákonnú štátnu pomoc, ktorú poskytla Slovenská republika írskej leteckej spoločnosti Ryanair. Sťažnosť bola pôvodne zaevidovaná pod referenčným označením CP22/2007.

Komisia požiadala listom z 9. januára 2007 o objasnenia údajnej nezákonnej pomoci, najmä pokiaľ ide o podmienky zmluvy v súvislosti s poplatkami za poskytovanie letiskových služieb uzatvorenej medzi bratislavským letiskom a spoločnosťou Ryanair (ďalej len ‚zmluva‘). Slovenské orgány listom z 3. januára 2007, ktorý Komisia zaevidovala 9. januára 2007, odmietli Komisii poskytnúť podmienky zmluvy.

5.	Komisia zaslala listom zo 6. júna 2007 slovenským orgánom upomienku, pričom upriamila ich pozornosť na ustanovenia článku 10 ods. 3 (‚príkaz na poskytnutie informácie‘) a na ustanovenia článku 6 ods. 1 (‚konanie vo veci formálneho zisťovania‘) nariadenia (ES) č. 659/1999 (9).

6.	Slovenské orgány listom z 3. júla 2007 požiadali o predĺženie mesačnej lehoty na odpoveď do 15. augusta 2007. Komisia listom z 12. júla 2007 s predĺžením lehoty súhlasila.

Slovenské orgány listom zo 17. augusta 2007, ktorý Komisia zaevidovala 21. augusta 2007, potvrdili svoje odmietnutie poskytnúť požadované informácie na základe toho, že Ryanair nesúhlasí so sprístupnením obsahu zmluvy. Slovenské orgány zároveň informovali, že ‚vyvíjajú ďalšie úsilie o bezodkladné zabezpečenie … informácií‘. Komisia dosiaľ žiadne informácie nedostala.

2. OPIS OPATRENIA

2.1. Úvod

8.	Na základe informácií, ktoré predložil sťažovateľ a ktoré uviedli médiá (10), bratislavské letisko poskytlo spoločnosti Ryanair na základe uvedenej zmluvy zníženie letiskových poplatkov na nové plánované a existujúce destinácie. Zmluva bola uzatvorená v decembri 2005 a platí do roku 2016.

2.2. Informácie o bratislavskom letisku

9.	Bratislavské letisko je hlavným medzinárodným letiskom Slovenskej republiky. V roku 2006 letisko vybavilo 1 937 642 cestujúcich.

10.

Prevádzkuje ho akciová spoločnosť Letisko M. R. Štefánika – Airport Bratislava, a.s. (ďalej len ‚BTS‘ alebo ‚letisko‘). Akcionármi BTS sú:

—	Ministerstvo dopravy, pôšt a telekomunikácií Slovenskej republiky (34 %),

—	Fond národného majetku Slovenskej republiky (ďalej len ‚Fond národného majetku‘) (66 %).

11.

Fond národného majetku je právnickou osobou a bol zriadený v roku 1991 zákonom Slovenskej národnej rady č. 253/1991 Zb. o pôsobnosti orgánov Slovenskej republiky vo veciach prevodov majetku štátu na iné osoby a o Fonde národného majetku Slovenskej republiky (11). Účelom jeho existencie a jeho hlavnou činnosťou je prevod štátneho majetku určeného na privatizáciu na neštátne subjekty.

12.	Fond je pod priamym dohľadom Národnej rady Slovenskej republiky, ktorej sa predkladá na schválenie rozpočet Fondu spolu s návrhmi na použitie majetku Fondu v zmysle par. 28 ods. 3 písm. b) zákona, ročná účtovná závierka a výročná správa o činnosti Fondu (12).

13.

Proces plánovanej privatizácie letiska sa neukončil. Konzorcium TwoOne pozostávajúce zo subjektov Flughafen Wien AG (prevádzkovateľ viedenského letiska Schwechat), Austrian Raiffeisen Zentralbank a slovenskej skupiny Penta Investments podnikajúcej v oblasti private equity zvíťazilo vo februári 2006 vo výberovom ponukovom konaní na 66-percentný podiel prevádzkovateľa letiska. Transakcia však v polovici augusta 2006 nezískala súhlas Protimonopolného úradu Slovenskej republiky s odôvodnením, že by sa tým vytvoril regionálny monopol a negatívne by to ovplyvnilo ceny a kvalitu služieb na letisku.

14.	Za posledné tri roky sa objem cestujúcich na letisku zvýšil o 400 %. Očakáva sa, že za rok 2007 tento počet vzrastie o 20 %. Z týchto dôvodov letisko plánuje rozvoj svojej infraštruktúry s cieľom reagovať na zvýšenie prepravy.

15.

Kým projektová štúdia o ‚rozšírení kapacity bratislavského letiska s prihliadnutím na zákony a iné právne predpisy Európskej únie, ako aj na zvýšené bezpečnostné požiadavky Európskej únie‘ bola spolufinancovaná z grantu TEN-T (13), v súčasnosti nie je jasné, z akých zdrojov sa táto plánovaná investícia do infraštruktúry bude financovať.

2.3. Podmienky zmluvy medzi letiskom a spoločnosťou Ryanair

2.3.1. Informácie, ktoré poskytli sťažovateľ a médiá

16.

Na základe informácií, ktoré poskytol sťažovateľ a ktoré uverejnili médiá (14), letisko poskytuje spoločnosti Ryanair všetky letiskové služby za cenu v jednom ‚balíku‘. Táto cena údajne zahŕňa vybavenie lietadla (handling) a súvisiace služby, použitie letiska cestujúcimi, služby na vybavovacej ploche, riadenie uloženia nákladu, komunikáciu a letové činnosti, podporné služby, terminálové a infraštruktúrne služby, za ktoré musí Ryanair platiť ‚odplatu za služby‘.

17.

Výška odplaty za služby sa údajne líši v závislosti od toho, či letecká spoločnosť prevádzkuje novú plánovanú destináciu alebo existujúcu destináciu. Na základe informácií, ktoré má Komisia, sa zmluva vo vymedzení pojmu nová plánovaná destinácia odvoláva na letisko, a nie na mesto (t. j. let na letisko, na ktoré predtým nelietal iný dopravca, sa bude posudzovať ako nová plánovaná destinácia, a to aj v prípade, ak iný dopravca už prevádzkuje lety do toho istého mesta, ale na iné letisko).

18.

Uplatňované odplaty sú údajne výrazne nižšie ako v sadzobníku odplát uverejnenom v leteckej informačnej príručke (ďalej len ‚AIP‘). Sťažovateľ poskytol Komisii sadzobník odplát uverejnený v AIP a platný od decembra 2005 (15):

—	odplata za pristátie: 425 SKK (približne 11,20 EUR) na tonu (maximálna vzletová hmotnosť – MTOM),

—	odplata za parkovanie lietadiel: 9 SKK (približne 0,237 EUR) na tonu na hodinu,

—	odplata za použitie letiska cestujúcimi: 490 SKK (približne 12,90 EUR) na cestujúceho,

—	odplata za približovacie riadenie a riadenie letovej prevádzky: 230 SKK (približne 6,07 EUR) na tonu.

19.

Ak by sa spoločnosti Ryanair vyrubili odplaty podľa AIP, musela by letisku platiť tieto odplaty (16) na jednu obrátku lietadla:

—	odplata za pristátie: 780 EUR,

—	odplata za použitie letiska cestujúcimi: 2 030 EUR,

—	odplaty za pozemnú obsluhu sa riadia samostatnou zmluvou medzi letiskom a leteckou spoločnosťou. Veľmi konkurencieschopný poplatok za handling predstavuje podľa sťažovateľa sumu približne 250 EUR za jedno lietadlo.

20.	Celková suma odplát, ktoré by Ryanair musel zaplatiť, by predstavovala približne 3 060 EUR na jednu obrátku lietadla.

21.	Podľa sťažovateľa však zmluva údajne poskytuje výrazné zníženie odplát – s daným percentuálnym využitím kapacity lietadla (157 cestujúcich) Ryanair platí letisku celkový poplatok […] (17) EUR na jedného cestujúceho ([…] EUR/157) (odlet + prílet) (18) na novej plánovanej destinácii.

22.

Podľa sťažovateľa sa bude táto odplata za služby uplatňovať počas prvých 12 mesiacov trvania zmluvy. Za každý nasledujúci rok sa odplata za služby pre nové plánované destinácie zvýši o […] EUR. Po prvých šiestich rokoch trvania zmluvy sa odplata za služby platná pre nové plánované destinácie bude rovnať odplate za služby platnej pre existujúce destinácie. Odplata za služby pre existujúce destinácie predstavuje údajne […] EUR/na jeden Boeing 737-800 (odlet + prílet).

23.

Celkové zľavy poskytnuté spoločnosti Ryanair v porovnaní s odplatami podľa AIP počas prvého roku platnosti zmluvy potom predstavujú:

—	[…] EUR na jeden let (t. j. zľava 48 %) pre nové plánované destinácie, a

—	[…] EUR na jeden let (t. j. zľava 31 %) pre existujúce destinácie.

24.	Táto zľava nezahŕňa výhody vyplývajúce z toho, že odplata za parkovanie lietadla je zahrnutá v dohodnutej odplate za služby. Prípadné zavedenie nových odplát v budúcnosti, ktoré by Ryanair nemusel platiť, by ešte viac zväčšili rozdiel medzi zľavnenou sadzbou a sadzbou podľa AIP.

2.3.2. Informácie uverejnené na internetovej stránke spoločnosti Ryanair

25.

Na základe informácií uverejnených na internetovej stránke (www.ryanair.com) sa ukazuje, že Ryanair vyberá od všetkých cestujúcich s odletom z Bratislavy tieto poplatky:

—	13,74 EUR letiskové poplatky,

—	5 EUR poplatok za použitie letiska cestujúcimi,

—	5,79 EUR poistenie a poplatok za invalidný vozík.

26.	Poplatky sú totožné pre všetkých deväť destinácií, ktoré Ryanair v súčasnosti prevádzkuje do/z Bratislavy – Štokholm (Skavsta), Miláno, Londýn (Stansted), Gerona, Hahn, East Midlands, Dublin, Bristol a Brémy.

2.3.3. Pripomienky slovenských orgánov

27.	Slovenské orgány pripúšťajú, že zmluva medzi letiskom a spoločnosťou Ryanair existuje. Odmietajú však poskytnúť Komisii podmienky zmluvy.

28.

Po prvé, slovenské orgány argumentujú, že väčšinový akcionár, Fond, nie je orgánom štátnej správy. Po druhé, argumentujú, že ‚zmluva obsahuje dojednania zmluvných strán, podľa ktorých celý obsah zmluvy je prísne dôverný‘ a nemôžu ‚bez súhlasu spoločností BTS a Ryanair detailne odpovedať na otázku týkajúcu sa konkretizácie poplatkov‘ (19). Vo svojom liste zo 17. augusta 2007 objasnili, že podmienky zmluvy nemožno poskytnúť ‚vzhľadom na stanovisko spoločnosti Ryanair, ktorá nesúhlasí so sprístupnením obsahu zmluvy vzhľadom na jej dôvernosť‘.

29.

Z týchto dôvodov slovenské orgány odmietli sprístupniť podmienky zmluvy a uvádzajú, že ministerstvu ako akcionárovi spoločnosti BTS ‚nie je známe, že by leteckej spoločnosti Ryanair bola v porovnaní s jej konkurentmi poskytnutá značná zľava pri letiskových poplatkoch na nové plánované a existujúce destinácie pre spoje na bratislavské letisko a z bratislavského letiska‘ (20).

30.

Slovenské orgány argumentujú, že BTS sa ako prevádzkovateľ letiska správa ako každý iný podnikateľ na trhu, t. j. odplaty za služby poskytované leteckým prepravcom na letisku určuje vo vzťahu ku každému leteckému prepravcovi individuálne na základe negociácie, t. j. dohodou strán a v súlade so svojou obchodnou politikou. V súvislosti s týmito odplatami nevykonáva ministerstvo, ako menšinový akcionár prevádzkovateľa letiska, voči prevádzkovateľovi letiska žiadnu priamu ani nepriamu regulačnú kompetenciu z pozície verejnej autority. Domnievajú sa, že poskytovanie zliav vo všeobecnosti je vo vzťahu k všetkým leteckým spoločnostiam bežnou praktikou, keďže zľavy ‚motivujú leteckých prepravcov na letisko privádzať vyšší objem pasažierov, čím umožňujú prevádzkovateľovi letiska – BTS, generovať vyššie príjmy, a to jednak z odplát za služby poskytované leteckým prepravcom a jednak z iných komerčných činností BTS na letisku nesúvisiacich s leteckou prepravou a smerujúcich k zatraktívneniu letiska pre cestujúcich, t. j. podpora činností leteckých prepravcov prináša priamo podporu pre rozvoj samotného letiska‘.

31.	Slovenské orgány argumentujú, že letecká informačná príručka AIP, ktorú vydávajú Letové prevádzkové služby Slovenskej republiky, nemá v tejto súvislosti povahu všeobecne záväzného právneho predpisu, a preto nie je pre BTS záväzná a môže mať len odporúčajúci charakter.

32.

Avšak slovenské orgány tiež uvádzajú, že ministerstvo ako akcionár BTS očakáva prínos zo zmluvy v nasledovnom:

—	‚časovou obmedzenou podporou otvorenia poskytovaniu služieb na nových trasách alebo nových termínov odletov sa umožní zvýšenie počtu cestujúcich prepravených z letiska, zvýšenie počtu cestujúcich na letisku bude mať pozitívny dopad na ziskovosť BTS a tým na celkový ekonomický rozvoj letiska,

—

podpora rozvoja konkurencieschopnej a kvalitnej leteckej dopravy na nových destináciách, ktoré pri ich zavedení nie sú ziskové, avšak sú kľúčové z hľadiska ich dôležitosti dostupnosti pre verejnosť. Tieto je potrebné zabezpečiť dostatočnou mierou stability, kontinuity a pravidelnosti, čo zmluva umožňuje. Tieto letecké spojenia sú podľa akcionára – ministerstva dôležité z hľadiska ekonomického rozvoja regiónu a možného prílevu investícií a iných sekundárnych a terciárnych ekonomických efektov, v čom vidí ďalší prínos zmluvy‘ (20).

33.	Ministerstvo neočakáva, že by zmluva mala akýkoľvek dosah na prevádzku iných leteckých prepravcov na letisku.

3. POSÚDENIE

3.1. Existencia pomoci

34.

V zmysle článku 87 ods. 1 Zmluvy o ES ‚pomoc poskytovaná členským štátom alebo akoukoľvek formou zo štátnych prostriedkov, ktorá narúša hospodársku súťaž alebo hrozí narušením hospodárskej súťaže tým, že zvýhodňuje určitých podnikateľov alebo výrobu určitých druhov tovaru, je nezlučiteľná so spoločným trhom, pokiaľ ovplyvňuje obchod medzi členskými štátmi‘.

35.

Kritériá ustanovené v článku 87 ods. 1 sú kumulatívne. Preto na určenie toho, či oznámené opatrenia predstavujú štátnu pomoc v zmysle článku 87 ods. 1 Zmluvy o ES, musia byť splnené všetky nasledujúce podmienky. Konkrétne, finančná podpora:

—	je udeľovaná štátom alebo prostredníctvom štátnych zdrojov,

—	uprednostňuje určité podniky alebo výrobu určitých tovarov,

—	narúša alebo hrozí narušením hospodárskej súťaže, a

—	ovplyvňuje obchod medzi členskými štátmi.

3.1.1. Štátne zdroje

36.	Pojem štátna pomoc sa vzťahuje na každú výhodu, ktorá sa udeľuje priamo či nepriamo, je financovaná zo štátnych zdrojov, udeľuje ju samotný štát alebo akýkoľvek sprostredkovateľský subjekt konajúci na základe právomocí, ktoré mu boli zverené.

37.

Po prvé, slovenské orgány argumentujú, že FNM nie je orgánom štátnej správy a že Ministerstvo dopravy, pôšt a telekomunikácií je iba menšinovým akcionárom BTS. Zastávajú preto názor, že ‚orgány štátnej správy nie sú priamo zainteresované na zmluvách uzavieraných medzi BTS a leteckými prepravcami‘ (19).

38.

Súdny dvor však uviedol, že ‚existencia pravidiel zabezpečujúcich, že verejný orgán zostáva nezávislý od iných orgánov, nespochybňuje samotnú zásadu verejného charakteru tohto orgánu. Právne predpisy Spoločenstva nepripúšťajú, aby samotný fakt vytvorenia samostatných inštitúcií poverených prideľovaním pomoci umožňoval obchádzanie pravidiel štátnej pomoci‘ (21).

39.

V súvislosti s charakterom činností Fondu (ktorý vlastní 66 % podiel v BTS) Komisia podotýka, že:

—	Fond, ktorý je väčšinovým akcionárom BTS, bol zriadený zákonom Národnej rady Slovenskej republiky,

—	Národná rada Slovenskej republiky schvaľuje rozpočet Fondu,

—	prezident, viceprezident a ďalší siedmi členovia prezídia (hlavný orgán Fondu) sú menovaní, na návrh vlády Slovenskej republiky alebo výboru Národnej rady Slovenskej republiky, Národnou radou Slovenskej republiky,

—	členov dozornej rady Fondu taktiež vymenúva Národná rada Slovenskej republiky (22),

—	ako sa uvádza v jeho štatúte, existuje ‚vzájomná súčinnosť Fondu, ministerstva, zakladateľov a vlády pri výkone jeho funkcie zakladateľa obchodných spoločností založených podľa rozhodnutí o privatizácii a pri výkone jeho ďalších činností‘ (23).

40.	Dá sa preto vyvodiť, že Fond má verejnú povahu a jeho zdroje je možné považovať za verejné zdroje.

41.	Po druhé, slovenské orgány argumentujú, že letisko nie je prevádzkované orgánom štátnej správy, ale akciovou spoločnosťou BTS a.s. konajúcou podľa obchodného zákonníka.

42.

V rozsudku v prípade Stardust Marine Súdny dvor uviedol, že: ‚samotný fakt, že verejný podnik bol zriadený vo forme kapitálovej spoločnosti v zmysle súkromného práva, sa nemôže, so zreteľom na autonómiu, ktorú by mu táto právna forma mohla zverovať, považovať za dostatočný na to, aby sa vylúčila možnosť, že opatrenie pomoci, ktoré takáto spoločnosť prijme, by bolo pripísateľné štátu‘ (24).

43.

Avšak ‚… samotný fakt, že verejný podnik je pod kontrolou štátu, nepostačuje na to, aby sa opatrenia, ktoré tento podnik prijíma, ako napríklad predmetné opatrenia finančnej pomoci, pripisovali štátu. Je tiež potrebné preskúmať, či sa verejné orgány majú považovať za zaangažované akýmkoľvek spôsobom do schvaľovania týchto opatrení …‘ (25).

44.

Súdny dvor uviedol, že: ‚pripísateľnosť opatrenia pomoci, ktoré prijal verejný podnik, štátu, možno dedukovať zo súboru ukazovateľov vyplývajúcich z okolností prípadu a z kontextu, v ktorom sa dané opatrenie prijalo‘, ako napríklad:

‚jeho začlenenie do štruktúr verejnej správy, charakter jeho činností a ich vykonávanie na trhu v bežných podmienkach hospodárskej súťaže so súkromnými prevádzkovateľmi, právny štatút podniku (v zmysle jeho podliehania verejnému právu alebo súkromnému právu obchodných spoločností), intenzita dohľadu verejných orgánov nad riadením podniku, alebo akýkoľvek iný ukazovateľ, ktorý by v konkrétnom prípade poukazoval na zaangažovanie verejných orgánov alebo nepravdepodobnosť ich nezaangažovania do prijímania opatrenia, aj so zreteľom na jeho rozsah, obsah alebo podmienky, ktoré obsahuje‘ (26).

45.

Pokiaľ ide o činnosť samotnej BTS, Komisia podotýka, že 22. októbra 2007 akcionári BTS vymenovali na návrh Ministerstva dopravy, pôšt a telekomunikácií Slovenskej republiky nového predsedu predstavenstva BTS. V tlačovej správe uverejnenej na internetovej stránke letiska sa uvádza, že (27):

‚Cieľom týchto zmien je najmä zvýšiť priechodnosť kľúčových rozhodnutí akcionárov – Ministerstva dopravy, pôšt a telekomunikácií SR (MDPT) a Fondu národného majetku SR (FNM) – ako i oddeliť riadenie bežnej prevádzky letiska od riadenia rozvojových procesov‘.

46.

Pokiaľ ide vo všeobecnosti o prevádzku letiska, sú to činnosti, ktoré zohrávajú základnú úlohu vo viacerých politikách: v dopravnej politike, politike regionálneho alebo celoštátneho hospodárskeho rozvoja či politike územného plánovania. Verejné orgány vo všeobecnosti ‚nechýbajú‘, keď manažér letiska prijíma rozhodnutia, ktoré určujú dlhodobý rozvoj takejto infraštruktúry.

47.	Na základe týchto skutočností sa zdá, že štát je schopný kontrolovať činnosť BTS. V tomto štádiu preto Komisia nemôže vylúčiť, že rozhodnutie týkajúce sa uzavretia uvedenej zmluvy je pripísateľné verejným orgánom a predstavuje štátne zdroje.

3.1.2. Selektívna ekonomická výhoda

48.	V tomto prípade nie je verejné financovanie všeobecným opatrením, keďže je nasmerované jedinému podniku – leteckej spoločnosti Ryanair. Iné letecké spoločnosti prevádzkujúce lety z bratislavského letiska a na bratislavské letisko podľa všetkého nemajú tie isté podmienky.

49.

Slovenské orgány argumentujú, že BTS ‚sa správa ako každý iný podnikateľ na trhu, t. j. odplaty za služby poskytované leteckým prepravcom na letisku určuje vo vzťahu ku každému leteckému prepravcovi individuálne na základe negociácie, t. j. dohodou strán a v súlade so svojou obchodnou politikou‘ (28).

50.	Komisia preto musí preskúmať, či v tomto konkrétnom prípade bolo správanie BTS a.s. správaním subjektu verejného sektora, alebo správaním investora v trhovej ekonomike.

Zásada investora v trhovom hospodárstve

51.

Súdny dvor uviedol vo svojom rozsudku, že: ‚V tejto súvislosti by sa malo zdôrazniť, že podľa ustálenej judikatúry môžu investície verejných orgánov do kapitálu podnikov, nech majú akúkoľvek podobu, predstavovať štátnu pomoc, pokiaľ sú splnené podmienky stanovené v článku 87 (predtým článok 92)‘ (29).

52.

V tom istom rozsudku Súdny dvor uviedol, že ‚S cieľom určiť, či majú takéto opatrenia povahu štátnej pomoci, je potrebné posúdiť, či by za podobných okolností súkromný investor, ktorý má veľkosť porovnateľnú s veľkosťou orgánov spravujúcich verejný sektor, mohol poskytnúť kapitál v tejto výške‘. Súdny dvor dodal, že: ‚Je potrebné dodať, že hoci správanie súkromného investora, s ktorým treba porovnať intervenciu verejného investora sledujúceho ciele hospodárskej politiky, nemusí zodpovedať správaniu bežného investora, ktorý umiestňuje svoj kapitál s cieľom realizácie zisku v pomerne krátkom čase, musí zodpovedať aspoň správaniu súkromnej holdingovej spoločnosti alebo súkromnej skupiny podnikov, ktorá sleduje štrukturálnu politiku, či už všeobecnú alebo sektorovú, a riadi sa perspektívou rentability z dlhodobého hľadiska‘ (30).

53.	Komisia preto musí preskúmať, či sa v tomto danom prípade správanie bratislavského letiska riadilo perspektívou rentability a či výhoda, ktorú údajne spoločnosť Ryanair využíva, predstavuje výhodu, ktorú by za normálnych trhových podmienok nemohla využívať.

54.

Zdá sa, že zmluva bola uzavretá v čase privatizácie letiska, a to údajne v posledný deň lehoty na predkladanie ponúk. Úspešní uchádzači informovali médiá, že neboli o zmluve informovaní (31). Z uvedeného dôvodu počas prípravy svojich ponúk na privatizáciu nezohľadnili vo svojich podnikateľských plánoch záväzky vyplývajúce zo zmluvy.

55.

V ročnej správe z roku 2006 uverejnenej na internetovej stránke letiska sa okrem toho uvádza, že:

‚Manažment spoločnosti v období pred ukončením zmluvy o predaji akcií dlhodobo neriešil závažné dopady vyplývajúce zo zmlúv s leteckými spoločnosťami (SkyEurope) a uzatváral nové zmluvy (Ryanair) bez náležitého rozboru služieb, alebo posúdenia ich postavenia z hľadiska súťaže‘ (32).

56.

Slovenské médiá okrem toho informovali, že Ryanair zaujal veľmi negatívny postoj k privatizácii letiska (33). Niektoré médiá údajne spájali tento negatívny postoj spoločnosti Ryanair k privatizácii s jeho zmluvou s letiskom. Existujú náznaky, že uzavretie zmluvy bolo možné iba s letiskom v štátnom vlastníctve a nebolo by možné, keby bolo letisko v súkromnom vlastníctve.

57.	Samotné slovenské orgány uvádzajú hľadisko ‚ekonomického rozvoja regiónu a možného prílevu investícií‘ a ‚iných sekundárnych a terciárnych ekonomických efektov‘ ako jednu z výhod plynúcich zo zmluvy (pozri odsek 32 rozhodnutia).

58.	Komisia preto pochybuje o tom, či sa správanie BTS riadilo perspektívami rentability. Nemožno tak vylúčiť, že uzavretím zmluvy bola spoločnosti Ryanair poskytnutá výhoda, ktorú by za normálnych trhových podmienok nemohla využívať.

3.1.3. Vplyv na hospodársku súťaž a obchod medzi členskými štátmi

59.

Ak pomoc, ktorú poskytne členský štát podniku, posilní jeho postavenie v porovnaní s ostatnými podnikmi konkurujúcimi si v obchodovaní v rámci Spoločenstva, takéto podniky sa musia považovať za podniky ovplyvnené touto pomocou. Podľa ustálenej judikatúry (34) na to, aby opatrenie narušilo hospodársku súťaž, stačí, aby príjemca pomoci súťažil s inými podnikmi na trhoch, ktoré sú otvorené hospodárskej súťaži (35).

60.	Súbor liberalizačných opatrení známy ako ‚tretí balík‘, ktorý je v platnosti od roku 1993, umožnil všetkým leteckým dopravcom s licenciou Spoločenstva, aby mali od apríla 1997 prístup na vnútorný trh Spoločenstva bez akýchkoľvek obmedzení vrátane tarifných (36).

61.

Komisia uviedla v usmerneniach z roku 2005, že ‚Finančná pomoc vyplatená na začatie činnosti poskytuje … leteckej spoločnosti výhody, a môže mať teda za následok porušenie rovnováhy medzi spoločnosťami, pretože príjemcovi pomoci umožňuje znížiť jeho prevádzkové náklady. Pomoc rovnako môže nepriamo narušiť hospodársku súťaž medzi letiskami tým, že podporuje rozvoj určitých letísk a prípadne tým, že nabáda určitú spoločnosť »premiestniť sa« z jedného letiska na druhé letisko a premiestniť linku z letiska Spoločenstva na regionálne letisko. V takomto prípade predstavuje daná pomoc obvykle štátnu pomoc a musí byť oznámená Komisii‘ (odseky 77 a 78).

62.	Je preto pravdepodobné, že dané opatrenie má vplyv na hospodársku súťaž a obchod medzi členskými štátmi.

3.1.4. Záver

63.

Komisia vzhľadom na vyššie uvedené skutočnosti a vzhľadom na to, že jej slovenské orgány neposkytli podmienky zmluvy, ani podrobné informácie o okolnostiach, za ktorých sa obchod uzatvoril, usúdila na základe informácií, ktoré má k dispozícii, že spoločnosť Ryanair bola zvýhodnená štátnou pomocou v podobe zliav na letiskových poplatkoch, ktoré by jej za normálnych trhových podmienok neboli poskytnuté.

64.	Pokiaľ slovenské orgány neposkytnú ekonomické zdôvodnenie zmluvy alebo akékoľvek iné informácie, ktoré by vylučovali poskytnutie takejto pomoci spoločnosti Ryanair, Komisia musí posúdiť opatrenie s cieľom určiť, či je zlučiteľné so spoločným trhom.

3.2. Právny základ hodnotenia

65.

Komisia usudzuje, že článok 87 ods. 3 písm. c) Zmluvy o ES a Oznámenie Komisie týkajúce sa financovania letísk a štátnej pomoci na začatie činnosti pre letecké spoločnosti s odletom z regionálnych letísk (ďalej len ‚usmernenia z roku 2005‘) (37) tvoria právny základ pre posúdenie zlučiteľnosti daného opatrenia.

3.3. Zlučiteľnosť pomoci

3.3.1. Ciele pomoci na začatie činnosti

66.	Malé letiská obvykle nemajú taký počet cestujúcich, ktorý je nutný na dosiahnutie kritického objemu a prahu ziskovosti.

67.

Aj keď sa určitým regionálnym letiskám môže dariť celkom dobre, pokiaľ im letecké spoločnosti, ktoré plnia záväzok služby vo verejnom záujme, zabezpečujú dostatočný počet cestujúcich, alebo ak štátne orgány uplatňujú programy pomoci sociálnej povahy, letecké spoločnosti uprednostňujú overené a vhodne situované centrálne letiská, ktoré umožňujú rýchle spojenia, majú ustálenú základňu cestujúcich a na ktorých letecké spoločnosti disponujú prevádzkovými intervalmi, ktoré nechcú stratiť. Okrem toho letiskové a letové politiky a investície sústreďovali po dlhé roky dopravu do významných národných metropol.

68.

Letecké spoločnosti preto často nie sú pripravené, aby bez náležitých stimulov riskovali otvorenie nových leteckých trás s odletom z neznámych a nevyskúšaných letísk. Z tohto dôvodu Komisia môže akceptovať, aby sa leteckým spoločnostiam za istých podmienok dočasne vyplácala verejná pomoc, ak ich táto pomoc motivuje otvoriť nové dopravné trasy alebo zaviesť nové termíny odletov z regionálnych letísk a prilákať väčší počet cestujúcich, čo by malo v stanovenom časovom horizonte umožniť dosiahnuť prah rentability. Komisia zabezpečí, aby takáto pomoc nezvýhodňovala veľké letiská, ktoré sú už z veľkej časti otvorené medzinárodnej doprave a hospodárskej súťaži (odseky 71 a 74 usmernení z roku 2005).

69.	V usmerneniach o letectve z roku 2005 sa stanuje súbor podmienok (v odseku 79), ktoré treba splniť, aby bola pomoc na začatie činnosti považovaná za zlučiteľnú so spoločným trhom podľa článku 87 ods. 3 písm. c).

3.3.2. Podmienky posúdenia zlučiteľnosti

70.

Vzhľadom na podmienky stanovené v odseku 79 usmernení z roku 2005 Komisia podotýka, že:

príjemca pomoci je držiteľom platnej prevádzkovej licencie vydanej členským štátom v zmysle nariadenia Rady (EHS) č. 2407/92 o licenciách leteckých dopravcov (38).

V danom prípade sa pomoc udelí leteckému prepravcovi (Ryanair), ktorý je držiteľom prevádzkovej licencie v súlade s vyššie uvedeným nariadením;

pomoc sa vypláca na trasy spájajúce regionálne letisko kategórie C a D s iným letiskom Únie.

Podľa informácií, ktoré poskytli slovenské orgány, bolo v roku 2006 na letisku odbavených celkovo 1 937 642 cestujúcich. To by znamenalo, že letisko patrí do kategórie C na účely usmernení z roku 2005. Spojenia s inými letiskami EÚ ako také v zásade spĺňajú toto kritérium.

Komisia však nemá žiadne informácie o tom, či sa ostatné letiská na príslušných trasách nachádzajú v EÚ alebo mimo nej. Komisia preto vyzýva slovenské orgány, aby jej poskytli informácie o súčasných a plánovaných trasách z Bratislavy a do Bratislavy, ktoré prevádzkuje Ryanair;

pomoc vyplatená leteckým spoločnostiam sa uplatňuje iba na spustenie nových dopravných ciest alebo nových termínov odletov. Pomoc nesmie mať za následok iba premiestnenie premávky cestujúcich z jednej linky na druhú alebo od jednej spoločnosti k druhej. Pomoc najmä nesmie spôsobiť presmerovanie premávky cestujúcich, ktoré nie je odôvodnené vzhľadom na frekvenciu a životaschopnosť existujúcich služieb s odletom z iného letiska v rovnakom meste, v rovnakej mestskej aglomerácii (39) alebo v rovnakom letiskovom systéme (40), ktorý zabezpečuje dopravu do rovnakej alebo porovnateľnej destinácie za rovnakých podmienok.

V danom prípade sa ukazuje, že preferenčné letiskové poplatky sa údajne vzťahujú skôr na nové letisko ako na novú destináciu (pozri časť 2.3.1 tohto rozhodnutia Informácie, ktoré poskytli sťažovateľ a médiá).

Od slovenských orgánov sa požaduje, aby poskytli informácie o všetkých trasách prevádzkovaných spoločnosťou Ryanair spolu s podrobnými údajmi o tom, ktoré sa považujú sa ‚nové destinácie‘ a ktoré sa považujú za ‚existujúce destinácie‘ na účely zmluvy s BTS. Taktiež sa od nich požaduje, aby poskytli zoznam trás prevádzkovaných inými leteckými spoločnosťami z Bratislavy a do Bratislavy;

trasa, na ktorú sa poskytne pomoc, sa musí ukázať byť v dlhodobom horizonte životaschopná, teda musí pokryť minimálne svoje náklady a to bez verejného financovania. Pomoc na začatie činnosti preto musí byť zostupná a časovo obmedzená.

Zdá sa, že zľavy poskytnuté spoločnosti Ryanair na existujúce destinácie zostanú v platnosti po dobu desiatich rokov (čo zodpovedá trvaniu zmluvy). V prípade nových plánovaných destinácií sa plánuje každoročné zvyšovanie letiskových poplatkov s cieľom dosiahnuť úroveň letiskových poplatkov pre existujúce destinácie o šesť rokov (pozri časť 2.3.1 tohto rozhodnutia Informácie, ktoré poskytli sťažovateľ a médiá). Zľavy sú preto degresívne a majú obmedzené trvanie.

Slovenské orgány však neposkytli informácie o rentabilite trás.

Na základe uvedených skutočností Komisia pochybuje o tom, či je toto kritérium splnené;

výška pomoci musí byť striktne spojená s dodatočnými nákladmi na začatie činnosti súvisiacimi s otvorením novej dopravnej cesty alebo nového termínu odletu, ktoré by prevádzkovateľ nemusel niesť za bežných prevádzkových podmienok.

Nezdá sa, že by údajné zľavy na letiskových poplatkoch súviseli s kompenzáciou dodatočných nákladov spojených s otvorením nových trás. Navyše sa ukazuje, že tieto zľavy sa uplatňujú aj na existujúce destinácie. Keďže Komisia nemá k dispozícii podmienky zmluvy, nemôže posúdiť, či je toto kritérium splnené;

výška a trvanie pomoci: zostupná pomoc sa môže poskytovať najviac tri roky. Výška pomoci nesmie v žiadnom roku prekročiť 50 % celkových oprávnených nákladov v danom roku a za celé obdobie trvania pomoci nesmie v priemere prekročiť 30 % oprávnených nákladov. Výška pomoci nesmie v žiadnom roku prekročiť 50 % celkových oprávnených nákladov v danom roku a za celé obdobie trvania pomoci nesmie v priemere prekročiť 40 % oprávnených nákladov. Ak je pomoc skutočne poskytnutá na obdobie 5 rokov, môže sa počas prvých troch rokov udržať na úrovni 50 % celkových oprávnených nákladov.

V danom prípade bola zmluva údajne uzavretá na desať rokov. V prípade nových plánovaných destinácií sa zľavy budú údajne znižovať s cieľom dosiahnuť úroveň poplatku pre existujúce destinácie v lehote šiestich rokov.

Keďže Komisia nemá k dispozícii podmienky zmluvy, nemôže posúdiť, či je kritérium maximálneho percentuálneho podielu a maximálneho trvania pomoci splnené.

‚V každom prípade však obdobie poskytovania pomoci na začatie činnosti leteckej spoločnosti musí byť podstatne kratšie ako obdobie, pre ktoré sa táto spoločnosť zaväzuje vykonávať svoje aktivity s odletom z daného letiska‘.

Zdá sa, že údajné zníženie letiskových poplatkov, ktoré je predmetom zmluvy, sa zhoduje s obdobím, na ktoré spoločnosť Ryanair uzavrela zmluvu. Ak sa to potvrdí, tak táto podmienka nebude splnená;

vyplatenie pomoci musí byť spojené so skutočným rastom počtu prepravených cestujúcich. V snahe zachovať stimulačný charakter pomoci a zabrániť zmene limitov by napr. jednotková suma na cestujúceho mala klesať so skutočným rastom počtu prepravených cestujúcich.

V danom prípade sa ukazuje, že existuje prepojenie medzi zľavami poskytnutými spoločnosti Ryanair a počtom prepravených cestujúcich;

nediskriminačné prideľovanie pomoci: každý verejný orgán, ktorý zvažuje poskytnúť podniku, prostredníctvom letiska alebo inak, pomoc na spustenie novej dopravnej cesty, musí svoj úmysel zverejniť s dostatočným časovým predstihom a s dostatočnou reklamou, aby sa všetkým zainteresovaným leteckým spoločnostiam umožnilo ponúknuť ich služby.

Nezdá sa, že by sa ktorémukoľvek inému leteckému prepravcovi ponúkli rovnaké poplatky alebo poskytli informácie o prebiehajúcom uzatváraní zmluvy;

obchodný plán, ktorý dokazuje dlhodobú životaschopnosť trasy aj po ukončení pomoci, a analýza dosahu novej trasy na konkurenčné trasy pred udelením pomoci na začatie činnosti.

Slovenské orgány neposkytli Komisii podnikateľský plán, ktorý by preukazoval životaschopnosť predmetných trás. Slovenské orgány nepredložili žiadnu analýzu vykazujúcu dosah nových trás na konkurenčné trasy. Komisia preto musí skonštatovať, že toto kritérium nie je splnené;

štáty dohliadajú na uverejnenie zoznamu dotovaných trás každý rok a pre každé letisko, pričom pre každú pomoc musí byť spresnený zdroj verejného financovania, príjemca pomoci, výška vyplatenej pomoci a počet cestujúcich, ktorých sa to týka.

Komisia nepreukázala, že informácie o údajnej štátnej pomoci plánovanej pre trasy z bratislavského letiska a na bratislavské letisko sú verejne dostupné;

odvolania: okrem odvolaní ustanovených smernicami nazývanými ‚verejné obstarávanie‘ 89/665/EHS a 92/13/EHS (41), v prípadoch, keď sa tieto smernice uplatňujú, je potrebné stanoviť mechanizmy odvolania sa na úrovni členských štátov na účely odstránenia akejkoľvek diskriminácie pri poskytovaní pomoci.

Týmto si dovoľujeme vyzvať slovenské orgány, aby poskytli Komisii informácie o odvolávacích postupoch platných v slovenskom právnom systéme, ktoré by mohli využiť tretie strany (iní leteckí prepravcovia), ktoré by chceli napadnúť zmluvu uzavretú medzi bratislavským letiskom a spoločnosťou Ryanair;

l)	sankčné mechanizmy sa musia uplatňovať v prípadoch, keď dopravca nedodržiava záväzky, ktoré prijal voči letisku pri vyplácaní pomoci. Komisii nie sú známe žiadne sankčné mechanizmy.

71.	Komisia preto pochybuje o tom, či podmienky zlučiteľnosti stanovené v usmerneniach z roku 2005 boli v danom prípade splnené.

3.3.3. Záver

72.	Na základe vyššie uvedeného posúdenia zlučiteľnosti Komisia pochybuje o tom, či možno opatrenie štátnej pomoci vyhlásiť za zlučiteľné so spoločným trhom podľa článku 87 ods. 3 písm. c) Zmluvy o ES.

4. ROZHODNUTIE

Na základe uvedených skutočností sa Komisia rozhodla začať konanie ustanovené v článku 88 ods. 2 Zmluvy o ES v súlade s článkom 6 nariadenia (ES) č. 659/1999.

V súlade s článkom 10 nariadenia (ES) č. 659/1999, Komisia nariaďuje Slovenskej republike, aby do jedného mesiaca od prijatia tohto listu predložila všetky dokumenty, informácie a údaje potrebné na posúdenie pomoci/opatrenia a najmä:

—	podmienky zmluvy, ktorú bratislavské letisko uzavrelo s leteckým prepravcom Ryanair,

—	štúdie, interné dokumenty alebo iné písomnosti, na základe ktorých sa dojednala zmluva so spoločnosťou Ryanair,

—	podnikateľský plán letiska a všetky ostatné strategické dokumenty spolu s podnikateľskou stratégiou voči spoločnosti Ryanair,

—	pravidlá/okolnosti, na základe ktorých sú/boli dojednané poplatky s inými leteckými spoločnosťami a politika, na základe ktorej sa uplatňovali poplatky na iné spoločnosti prevádzkujúce lety na bratislavské letisko a z bratislavského letiska (Air Slovakia, ČSA, Lufthansa, SkyEurope),

—	akékoľvek existujúce zmluvy akcionárov medzi Fondom národného majetku a Slovenskou republikou týkajúce sa bratislavského letiska,

—	informácie požadované v odseku 70 tohto rozhodnutia.

V opačnom prípade Komisia prijme rozhodnutie na základe informácií, ktoré má k dispozícii. Komisia vyzýva slovenské orgány, aby bezodkladne predložili kópiu tohto listu potenciálnemu príjemcovi pomoci.

Komisia si dovoľuje pripomenúť Slovenskej republike, že článok 88 ods. 3 Zmluvy o ES má odkladný účinok, a upozorňuje na článok 14 nariadenia (ES) č. 659/1999, ktorý stanovuje, že akúkoľvek neoprávnenú pomoc možno od príjemcu vymáhať.

Komisia upozorňuje Slovenskú republiku, že bude informovať zainteresované strany prostredníctvom uverejnenia tohto listu a jeho zmysluplného zhrnutia v Úradnom vestníku Európskej únie. Komisia bude tiež informovať zainteresované strany v krajinách EZVO, ktoré sú signatármi dohody o EHP, uverejnením oznamu v dodatku EHP k Úradnému vestníku Európskej únie, ako aj Dozorný orgán EZVO zaslaním kópie tohto listu. Všetky tieto zainteresované strany Komisia vyzve, aby predložili svoje pripomienky do jedného mesiaca od dátumu uverejnenia uvedených informácií.”

(1) ETREND, 31.3.2006,

http://relax.etrend.sk/65787/cestovanie/ryanair-si-poistil-bratislavu; Pravda.sk

(2) http://relax.etrend.sk/65787/cestovanie/ryanair-si-poistil-bratislavu

(3) http://www.minocw.nl/english/index.html

(4) Punkt 27.4 i lag 92/1991.

(5) http://www.airportbratislava.sk/flashContent/default3.html

(6) http://relax.etrend.sk/65787/cestovanie/ryanair-si-poistil-bratislavu

(7) http://www.tvojepeniaze.sk/urad-neodsuhlasi-predaj-letisk-dmm-/sk_pludia.asp?c=A060813_194625_sk_pludia_p04

(8) EUT C 312, 9.12.2005, s. 1.

(9) Nariadenie Rady (ES) č. 659/1999 z 22. marca 1999 ustanovujúce podrobné pravidlá na uplatňovanie článku 93 Zmluvy o ES (Ú. v. ES L 83, 27.3.1999, s. 1).

(10) ETREND, 31. marec 2006,

http://relax.etrend.sk/65787/cestovanie/ryanair-si-poistil-bratislavu; Pravda.sk.

(11) Podrobné informácie o FNM sa nachádzajú na stránke:

http://www.natfund.gov.sk/

(12) Výročná správa za rok 2006 je uverejnená na stránke:

http://www.natfund.gov.sk/index.html

(13) Projekt 2004-SK-92801. Celkové náklady 2,2 milióna EUR, grant TEN-T 1,1 milióna EUR.

(14) http://relax.etrend.sk/65787/cestovanie/ryanair-si-poistil-bratislavu

(15) Odplata za pristátie, odplata za parkovanie lietadiel a odplata za použitie letiska cestujúcimi sa platí letisku. Odplaty za približovacie a letiskové riadenie vyberajú Letové prevádzkové služby Slovenskej republiky.

(16) Dôverné obchodné tajomstvo. Pri výpočtoch sa použil príklad lietadla Boeing 737-800 so 189 sedadlami, MTOM – 69,9 s percentuálnym využitím kapacity lietadla 83 %.

(17) Dôverné informácie.

(18) Odlet + prílet.

(19) List z 9. marca 2007.

(20) Tamtiež.

(21) Rozsudok súdu z 12. decembra 1996, T-358/94, Air France/Komisia, Zb. s. II-2109, ods. 62.

(22) http://www.natfund.gov.sk/

(23) Zákon č. 92/1991, par. 27 ods. 4.

(24) Rozsudok súdu zo 16. mája 2002, C-482/99, Francúzsko/Komisia, Zb. 2002, s. I-04397, ods. 57.

(25) Tamtiež, ods. 52.

(26) Tamtiež, ods. 55 a 56.

(27) http://www.airportbratislava.sk/63/44.html

(28) List zo 7. marca 2007.

(29) Rozsudok Súdu prvého stupňa zo 6. marca 2003 v spojených veciach T-228/99 a T-233/99 Westdeutsche Landesbank Girozentrale a Land Nordrhein-Westfalen/Komisia Európskych spoločenstiev, C-305/89, ods. 18.

(30) Tamtiež, ods. 19 – 20.

(31) http://relax.etrend.sk/65787/cestovanie/ryanair-si-poistil-bratislavu

(32) http://www.airportbratislava.sk/files/docs/VS %20BTS %202006.pdf

(33) http://www.tvojepeniaze.sk/urad-neodsuhlasi-predaj-letisk-dmm-/sk_pludia.asp?c=A060813_194625_sk_pludia_p04

(34) Rozsudok Súdu prvého stupňa z 30. apríla 1998 vo veci T-214/95 Het Vlaamse Gewest/Komisia, Zb. 1998, s. II-717.

(35) V usmerneniach z roku 2005 Komisia uznala, že verejné financie poskytnuté letisku sa môžu použiť na udržanie letiskových poplatkov na umelo nízkej úrovni s cieľom zatraktívniť dopravu a môžu výrazne narušiť hospodársku súťaž (odsek 38).

(36) Nariadenie Rady (EHS) č. 2407/92 z 23. júla 1992 o licenciách leteckých dopravcov (Ú. v. ES L 240, 24.8.1992, s. 1), nariadenie Rady (EHS) č. 2408/92 z 23. júla 1992 o prístupe leteckých dopravcov Spoločenstva k letovým trasám v rámci Spoločenstva (Ú. v. ES L 240, 24.8.1992, s. 8) a nariadenie Rady (EHS) č. 2409/92 z 23. júla 1992 o cestovnom a sadzbách v leteckých dopravných službách (Ú. v. ES L 240, 24.8.1992, s. 15).

(37) Ú. v. EÚ C 312, 9.12.2005, s. 1.

(38) Nariadenie Rady (EHS) č. 2407/92 z 23. júla 1992 o licenciách leteckých dopravcov (Ú. v. ES L 240, 24.8.1992).

(39) Nariadenie Rady (EHS) č. 2408/92 o prístupe leteckých dopravcov Spoločenstva k letovým trasám v rámci Spoločenstva (Ú. v. ES L 240, 24.8.1992, s. 8).

(40) V zmysle článku 2 písm. m) nariadenia Rady (EHS) č. 2408/92 o prístupe leteckých dopravcov Spoločenstva k letovým trasám v rámci Spoločenstva (Ú. v. ES L 240, 24.8.1992, s. 8).

(41) Smernica Rady 89/665/EHS z 21. decembra 1989 o koordinácii zákonov, iných právnych predpisov a správnych opatrení týkajúcich sa uplatňovania postupov preskúmavania v rámci verejného obstarávania tovarov a prác (Ú. v. ES L 395, 30.12.1989, s. 33). Smernica Rady 92/13/EHS z 25. februára 1992, ktorou sa koordinujú zákony, iné právne predpisy a správne opatrenia o uplatňovaní právnych predpisov Spoločenstva, o postupoch verejného obstarávania subjektov pôsobiacich vo vodnom, energetickom, dopravnom a telekomunikačnom sektore (Ú. v. ES L 76, 23.3.1992, s. 14).

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 167

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	51 årgången 2 juli 2008

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 167/01	Kommissionens tillkännagivande om förlikningsförfaranden i samband med beslut enligt artikel 7 och artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i kartellärenden ( 1 )	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 167/02	Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 4,07 % den 1 juli 2008 – Eurons växelkurs	7

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2008/C 167/03	Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag	8

2008/C 167/04	Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001	10

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Kommissionen
2008/C 167/05	Inbjudan att lämna förslag Konsumentpolitik	13

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2008/C 167/06	Statligt stöd – Slovakien – Statligt stöd C 12/08 (f.d. NN 74/07) – Statligt stöd som påstås vara olagligt: Avtal mellan Bratislava flygplats och Ryanair – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter ( 1 )	14

2008/C 167/07	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5211 – Outokumpu/Sogepar) ( 1 )	25

2008/C 167/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5198 – Ramius/Morgan Stanley/Phoenix Dichtungstechnik) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	26

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,5775
JPY	japansk yen	166,57
DKK	dansk krona	7,4574
GBP	pund sterling	0,79090
SEK	svensk krona	9,4578
CHF	schweizisk franc	1,6055
ISK	isländsk krona	125,64
NOK	norsk krona	8,0040
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,825
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	235,96
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7051
PLN	polsk zloty	3,3611
RON	rumänsk leu	3,6476
SKK	slovakisk koruna	30,196
TRY	turkisk lira	1,9569
AUD	australisk dollar	1,6519
CAD	kanadensisk dollar	1,6063
HKD	Hongkongdollar	12,3023
NZD	nyzeeländsk dollar	2,0740
SGD	singaporiansk dollar	2,1466
KRW	sydkoreansk won	1 661,03
ZAR	sydafrikansk rand	12,4690
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,8155
HRK	kroatisk kuna	7,2388
IDR	indonesisk rupiah	14 544,55
MYR	malaysisk ringgit	5,1529
PHP	filippinsk peso	71,153
RUB	rysk rubel	36,9910
THB	thailändsk baht	52,830
BRL	brasiliansk real	2,5371
MXN	mexikansk peso	16,3177