BILAGA

DEL 1

CAS nr: 7440-43-9		EINECS-nr: 231-152-8
Einecs-namn:	Kadmium
IUPAC-namn:	Kadmium
Rapporterande medlemsstat:	Belgien
Klassificering (1):	Carc. Kat. 2; R45 Muta. Kat. 3; R68 Repr. Kat. 3; R62-63 T; R48/23/25 T+; R26 N; R50-53

Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen (2).

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att ämnet i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används vid tillverkning av nickelkadmiumbatterier men också som utgångsmaterial för ett stort antal andra kadmiumföreningar (främst färgpigment och stabiliseringsmedel). Det används också beläggningar och i ytbehandling (kadmiering) samt som beståndsdel i legeringar. Kadmium kan också förekomma som förorening, och exponering kan förekomma i samband med flera verksamheter som innefattar användning av (icke-)järnmetaller (t.ex. gjutning och (om)smältning). På arbetsplatser där kadmium produceras eller används, kan arbetstagare exponeras för kadmiumdamm och/eller kadmiumoxidrök som bildas när metallen upphettas, främst genom inandning. Hudexponering kan förekomma när pulver eller damm av kadmiummetall hanteras eller under underhållsverksamhet.

För befolkningen i allmänhet, som inte är yrkesmässigt verksam i kadmiumindustrin, sker upptag av kadmium (alla typer, inte bara metalliskt) främst genom intag av livsmedel som är förorenade med kadmium. Tobaksrökning är ytterligare en betydande orsak till kadmiumexponering genom inandning.

Miljöexponeringen för kadmium beräknas på grundval av alla kända aktuella antropogena utsläpp av kadmium, exempelvis kadmium som släpps ut från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid samt kadmium från diffusa källor som gödselmedel, ståltillverkning, förbränning av olja och kol, trafik, avfallsförbränning och deponier. Bedömningen av lokal exponering baseras på utsläpp från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid och innefattar uppskattad regional miljökoncentration. Bedömningen av regional och kontinental exponering baseras på alla antropogena utsläpp av kadmium, även diffusa utsläpp, och återspeglar den koncentration som uppnåtts efter 60 års diffusa utsläpp. Nuvarande kadmiumhalter i miljön (omgivningshalter) innefattar också den naturliga bakgrundshalten för kadmium (med geologiskt ursprung eller från naturliga processer) och kadmium som tidigare har tillförts miljön av människan (historisk förorening).

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Ämnet har inte testats tillräckligt för eventuella neurotoxiska effekter, särskilt när det gäller hjärnans utveckling. Ytterligare epidemiologiska uppgifter och försöksresultat skulle krävas för att mer exakt bestämma effekternas karaktär, karakterisera exponeringen och fastställa de neurotoxiska verkningsmekanismerna. Dock krävs kontrollåtgärder som inte påverkas av ytterligare uppgifter om resultatmåttet utvecklingstoxicitet, eftersom ämnet har klassificerats som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjlig akut toxicitet till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmium och kadmiumlegeringar samt vid lödning och svetsning.

—	Möjliga effekter på fertilitet och reproduktionsorgan till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmiummetall, tillverkning och återvinning av batterier, tillverkning av färgpigment och legeringar samt vid lödning.

—

Möjlig irritation i andningsorgan, möjlig toxicitet för njurar och skelett vid upprepade doser, möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter till följd av exponering genom inandning i samband med all industriell användning, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

KONSUMENTER

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga akuta effekter på andningsorgan till följd av exponering genom inandning i samband med användning av svetstråd som innehåller kadmium (för ”gör det själv”-bruk).

—	Möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter oberoende av exponeringsväg vid användning av (importerade) smycken och/eller användning av svetstråd som innehåller kadmium (för ”gör det själv”-bruk), eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga toxiska effekter på andningsorgan till följd av exponering (främst genom inandning) som kan förekomma nära vissa punktkällor.

—	Möjliga toxiska effekter på njurar och skelett vid upprepade doser till följd av miljöexponering hos vuxna som röker och/eller vars förråd av järn i kroppen är tömda och/eller som bor nära punktkällor.

—	Möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter till följd av miljöexponering i alla exponeringsscenarier, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på att kontrollnivån inom tillverkning och användning gör att riskerna till följd av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper är låga.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

AKVATISKA EKOSYSTEM (inklusive sediment)

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid fem anläggningar/scenarier för produktion av kadmium (en anläggning för produktion av kadmiummetall) eller bearbetning av kadmium (två anläggningar för produktion av färgpigment, en för ytbeläggning och en för tillverkning av legeringar).

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid en återvinningsanläggning.

—	Möjligt läckage från en deponi direkt till ytvatten där lakvattnets kadmiumhalt är 50 μg/l.

—	Möjliga effekter på vatten i Förenade kungariket och i regionen Vallonien i Belgien, grundat på regionala medelvärden av 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i sjöar och vattendrag.

—	Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av kadmiumlegeringar.

—

Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid fyra anläggningar (en för produktion av kadmiummetall, två för produktion av färgpigment och en för kadmiumåtervinning) och för fyra scenarier för bortskaffande (ett för förbränning av fast kommunalt avfall, tre för deponering av fast kommunalt avfall) om den lägsta 10-percentilen för EU-regionerna (tyska data från tre flodsystem) i databasen över sura flyktiga sulfider används för korrigering av biotillgänglighet.

Slutsats av riskbedömningen för

TERRESTRA EKOSYSTEM

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av legeringar.

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN

Ingen slutsats på grund av följande:

Ingen riskkarakterisering har gjorts för atmosfären.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på interna och externa avloppsreningsverk för kadmierings- och legeringsindustri.

—	Möjliga effekter på mikroorganismer i avloppsreningsverk när det gäller en anläggning för återvinning av nickelkadmiumbatterier som leder avloppet till ett externt avloppsreningsverk.

Slutsats av riskbedömningen för

SEKUNDÄR FÖRGIFTNING

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning, särskilt rådets direktiv 2004/37/EG (3) (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

Med stöd av detta regelverk rekommenderas

—	att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden och ett biologiskt gränsvärde för kadmium i enlighet med direktiv 98/24/EG (4) eller direktiv 2004/37/EG beroende på vad som är lämpligt.

För KONSUMENTER

—

Begränsningar på gemenskapsnivå för utsläppande på marknaden och användning, i enlighet med rådets direktiv 76/769/EEG (5) (om begränsning av användning och utsläppande på marknaden), bör övervägas för svetstråd som innehåller kadmium och för smycken som innehåller kadmium och är avsedda att komma i kontakt med huden.

För MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

—	Man bör överväga att ändra de gränsvärden för kadmium i livsmedel som anges i förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (6).

—	Man bör överväga att fastställa ett gränsvärde för kadmium i blandningar/blad av tobak enligt direktiv 2001/37/EG (tobaksdirektivet) (7).

—	Man bör överväga att på gemenskapsnivå fastställa högsta tillåtna halter av kadmium i gödselmedel, med beaktande av de olika förutsättningarna i olika delar av gemenskapen.

DEL 2

CAS nr: 1306-19-0		EINECS-nr: 215-146-2
Molekylformel:	CdO
Einecs-namn:	Kadmiumoxid
IUPAC-namn:	Kadmiumoxid
Rapporterande medlemsstat:	Belgien
Klassificering (8):	Carc. Kat. 2; R45 Kat. 3; R68 Kat. 3; R62-63 T; R48/23/25 T+; R26 T+; R26 N; R50-53

Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen.

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att ämnet i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används vid tillverkning av nickelkadmiumbatterier men också som utgångsmaterial för ett stort antal andra kadmiumföreningar (främst färgpigment och stabiliseringsmedel). Kadmiumoxid kan också förekomma som förorening, och exponering kan förekomma i samband med flera verksamheter som innefattar användning av (icke-)järnmetaller (t.ex. gjutning och (om)smältning). På arbetsplatser där kadmiumoxid produceras eller används, kan arbetstagare exponeras för damm eller rök främst genom inandning. Hudexponering kan förekomma när pulver eller damm av kadmiumoxid hanteras eller under underhållsverksamhet. För befolkningen i allmänhet, som inte är yrkesmässigt verksam i kadmiumindustrin, sker upptag av kadmium (alla typer, inte bara kadmiumoxid) främst genom intag av livsmedel som är förorenade med kadmium. Tobaksrökning är ytterligare en betydande orsak till kadmiumexponering (främst kadmiumoxid) genom inandning.

Miljöexponeringen för kadmium beräknas på grundval av alla kända aktuella antropogena utsläpp av kadmium, exempelvis kadmium som släpps ut från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid samt kadmium från diffusa källor som gödselmedel, ståltillverkning, förbränning av olja och kol, trafik, avfallsförbränning och deponier. Bedömningen av lokal exponering baseras på utsläpp från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid och innefattar uppskattad regional miljökoncentration. Bedömningen av regional och kontinental exponering baseras på alla antropogena utsläpp av kadmium, även diffusa utsläpp, och återspeglar den koncentration som uppnåtts efter 60 års diffusa utsläpp. Nuvarande kadmiumhalter i miljön (omgivningshalter) innefattar också den naturliga bakgrundshalten för kadmium (med geologiskt ursprung eller från naturliga processer) och kadmium som tidigare har tillförts miljön av människan (historisk förorening).

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Ämnet har inte testats tillräckligt för eventuella neurotoxiska effekter, särskilt när det gäller hjärnans utveckling. Ytterligare epidemiologiska uppgifter och försöksresultat skulle krävas för att mer exakt bestämma effekternas karaktär, karakterisera exponeringen och fastställa de neurotoxiska verkningsmekanismerna. Dock krävs kontrollåtgärder som inte påverkas av ytterligare uppgifter om resultatmåttet utvecklingstoxicitet, eftersom ämnet har klassificerats som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjlig akut toxicitet till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmiumoxid.

—	Möjliga effekter på fertilitet och reproduktionsorgan till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmiumoxid, tillverkning och återvinning av batterier och produktion av färgpigment.

—

Möjlig irritation i andningsorgan, möjlig toxicitet för njurar och skelett vid upprepade doser, möjlig genotoxicitet och möjliga cancerframkallande effekter till följd av exponering genom inandning i samband med all industriell användning, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

KONSUMENTER

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	I de scenarier som undersökts i riskbedömningen används kadmiumoxid endast för tillverkning av nickelkadmiumbatterier, och i detta fall bedöms konsumentexponeringen vara obefintlig eller försumbar.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga toxiska effekter på andningsorgan till följd av exponering (främst genom inandning) som kan ske nära vissa punktkällor.

—	Möjliga toxiska effekter på njurar och skelett vid upprepade doser till följd av miljöexponering hos vuxna som röker och/eller vars förråd av järn i kroppen är tömda och/eller som bor nära punktkällor.

—	Möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter till följd av miljöexponering i alla scenarier, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits.

Denna slutsats grundas på följande:

—	Kontrollnivån inom tillverkning och användning gör att riskerna till följd av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper är låga.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

AKVATISKA EKOSYSTEM (inklusive sediment)

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid fem anläggningar/scenarier för produktion av kadmium (en anläggning för produktion av kadmiummetall) eller bearbetning av kadmium (två anläggningar för produktion av färgpigment, en för ytbeläggning och en för tillverkning av legeringar).

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid en återvinningsanläggning.

—	Möjligt läckage från en deponi direkt till ytvatten där lakvattnets kadmiumhalt är 50 μg/l.

—	Möjliga effekter på vatten i Förenade kungariket och i regionen Vallonien i Belgien, grundat på regionala medelvärden av 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i sjöar och vattendrag.

—	Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av kadmiumlegeringar.

—

Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid fyra anläggningar (en för produktion av kadmiummetall, två för produktion av färgpigment och en för kadmiumåtervinning) och för fyra scenarier för bortskaffande (ett för förbränning av fast kommunalt avfall, tre för deponering av fast kommunalt avfall) om den lägsta 10-percentilen för EU-regionerna (tyska data från tre flodsystem) i databasen över sura flyktiga sulfider används för korrigering av biotillgänglighet.

Slutsats av riskbedömningen för

TERRESTRA EKOSYSTEM

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av legeringar.

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN

Ingen slutsats på grund av följande: Ingen riskkarakterisering har gjorts för atmosfären.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på interna och externa avloppsreningsverk för kadmierings- och legeringsindustri.

—	Möjliga effekter på mikroorganismer i avloppsreningsverk när det gäller en anläggning för återvinning av nickelkadmiumbatterier som leder avloppet till ett externt avloppsreningsverk.

Slutsats av riskbedömningen för

SEKUNDÄR FÖRGIFTNING

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning, särskilt direktiv 2004/37/EG (3) (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

Med stöd av detta regelverk rekommenderas

—	att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden och ett biologiskt gränsvärde för kadmiumoxid i enlighet med direktiv 98/24/EG (4) eller direktiv 2004/37/EG beroende på vad som är lämpligt.

För MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

—	Man bör överväga att ändra de gränsvärden för kadmiumoxid i livsmedel som anges i förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (6).

—	Man bör överväga att fastställa ett gränsvärde för kadmium i blandningar/blad av tobak enligt direktiv 2001/37/EG (tobaksdirektivet) (7).

—	Man bör överväga att på gemenskapsnivå fastställa högsta tillåtna halter av kadmiumoxid i gödselmedel, med beaktande av de olika förutsättningarna i olika delar av gemenskapen.

---

(1)  Ämnets klassificering fastställs i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 3).

(2)  Riskbedömningsrapporten finns på Europeiska kemikaliebyråns webbplats:

http://ecb.jrc.it/existing-substances/

(3)  EUT L 158, 30.4.2004.

(4)  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(5)  EGT L 262, 27.9.1976, s. 201.

(6)  EUT L 394, 20.12.2006, s. 5.

(7)  EGT L 194, 18.7.2001.

(8)  Ämnets klassificering fastställs i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 3).

BILAGA

DEL 1

CAS-nr: 85-68-7		EINECS-nr: 201-622-7
Strukturformel:
EINECS-namn:	Bensylbutylftalat
IUPAC-namn:	Bensylbutylftalat
Rapporterande medlemsstat:	Norge
Klassificering (1):	Repr. Kat. 2; R61 Repr. Kat. 3; R62 N; R50-53

Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen (2).

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att ämnet i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används (mer än 95 %) som mjukgörare i polyvinylklorid (PVC) eller andra polymerer.

Polymermaterial med BBP används i konsumentprodukter och inom industrin, exempelvis i golvbeläggningar, tätningsmedel, färger, textilbeläggning och lim. Ämnet används i mycket liten utsträckning för icke-polymera applikationer. Ett litet men viktigt användningsområde är livsmedelsförpackningar, en användning som dock har minskat under de senaste åren till följd av teknisk utveckling som innebär att BBP inte längre behövs i en av dessa tillämpningar (regenererad cellulosafilm). Dessutom har BBP rapporterats i låga koncentrationer i barnavårdsartiklar och leksaker. I dessa produkter förekommer BBP dock troligen som biprodukt eller förorening och har inte avsiktligt tillförts produkterna.

Eftersom BBP inte är kemiskt bundet till polymermatrisen kan det röra sig från polymermaterialet och tränga in i andra material (i miljön eller biologiska vävnader). BBP kan frigöras från polymerbaserade produkter under användning och efter bortskaffande. Utsläppshastigheten beror på flera faktorer, exempelvis temperatur och fysikalisk och mekanisk hantering av produkten.

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE, KONSUMENTER och MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Det bör noteras att additiva effekter till följd av samexponering med andra ftalater inte har utvärderats i riskbedömningen.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Slutsats av riskbedömningen för

AKVATISKA EKOSYSTEM

1.

Det behövs ytterligare information eller tester. Denna slutsats grundas på följande: — Det behövs bättre information för att ge en god beskrivning av riskerna för akvatiska ekosystem. Följande information eller tester behövs: — En långtidsstudie på fisk avseende effekter på reproduktiva och endokrina funktioner.

2.

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Därvid ska man beakta de riskreducerande åtgärder som redan tillämpas. Denna slutsats grundas på följande:   Möjliga effekter på akvatiska miljöer (inklusive sediment) till följd av exponering från golvbeläggning vid stora och små anläggningar samt från icke-polymera applikationer under bearbetning och beredning.

Slutsats av riskbedömningen för

TERRESTRA EKOSYSTEM

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Därvid ska man beakta de riskreducerande åtgärder som redan tillämpas. Denna slutsats grundas på följande:

—

Möjliga effekter på terrestra miljöer (inklusive sediment) till följd av exponering från golvbeläggning vid stora och små anläggningar, PVC-belagda textilier samt icke-polymera applikationer under bearbetning och beredning. De scenarier som ger anledning till oro är allmänna scenarier baserade på normalutsläpp.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet. Med stöd av detta regelverk rekommenderas

—	att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden för BBP i enlighet med direktiv 98/24/EG (3).

För MILJÖN

Följande rekommenderas:

—	För att underlätta tillståndsgivning och kontroll enligt rådets direktiv 2008/1/EG (4) (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) bör BBP inkluderas i det pågående arbetet för att utarbeta vägledning om bästa tillgängliga teknik (BAT).

—

Det bör övervägas att med stöd av regelverket i rådets direktiv 76/769/EEG (om begränsning av användning och utsläppande på marknaden) införa begränsningar av användningen av BBP i industrianläggningar för bearbetning av polymerer med BBP (beredning och bearbetning av golvbeläggning med plastisol) och beredning och bearbetning av PVC-belagda textilier och icke-polymera applikationer med BBP, med undantag för anläggningar som inte har några utsläpp av BBP till miljön och anläggningar där BBP-utsläppen begränsas på ett tillfredsställande sätt. En tillfredsställande begränsning kan exempelvis åstadkommas genom en effektiv behandling av frånluft och avloppsvatten. Utsläppsreduktionens effektivitet bör dokumenteras för att medlemsstatens myndigheter ska kunna göra en uppföljning.

DEL 2

CAS-nr: 98-01-1		EINECS-nr: 202-627-7
Strukturformel:
Molekylformel:	C5H4O2
EINECS-namn:	2-furaldehyd
IUPAC-namn:	2-furaldehyd
Rapporterande medlemsstat:	Nederländerna
Klassificering (5):	Ingen

Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen.

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att produktion av furanderivat står för 75 % av ämnets användning i Europeiska gemenskapen. Utöver detta används ämnet huvudsakligen som ett selektivt lösningsmedel i raffinaderier. Andra rapporterade användningar är i tillverkning av eldfasta material och bekämpningsmedel samt som kemiskt spårmedel i gasolja (raffinaderier). Dessutom används det som doftämne i kosmetika och som reagens i analytisk kemi. Användningsmönstret är annorlunda i Förenade kungariket, där ca 40 % används inom tillverkning av hartser, sliprullar och eldfasta material.

Vid riskbedömningen har man också identifierat oavsiktliga exponeringskällor som inte beror på livscykeln för ämnet som producerats i eller importerats till Europeiska gemenskapen. Bland annat är 2-furaldehyd en naturlig flyktig förening som finns i många livsmedel (frukt, grönsaker, vin, bröd) och i flera essentiella växtoljor. 2-furaldehyd bildas i spårmängder i ett antal kostkällor och som nedbrytningsprodukt i restprodukter från kemikalie- och bränsleproduktion. 2-furaldehyd är också en viktig förorening från sulfitprocessen i pappers- och massaindustrin och kan dessutom spridas till miljön via rök från brinnande trä. Riskerna med dessa typer av oavsiktlig exponering ingår inte i denna riskbedömningsrapport som dock innehåller uppgifter som kan användas för att bedöma dessa risker.

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga systemiska effekter och lokala effekter på andningsvägar till följd av upprepad exponering genom inandning i alla scenarier.

—	Möjliga systemiska effekter till följd av upprepad hudexponering vid rengöring och underhåll under produktion.

—	Möjliga utvecklingseffekter till följd av upprepad hudexponering och exponering genom inandning vid rengöring och underhåll under produktion.

—	Möjliga cancerframkallande effekter till följd av upprepad hudexponering och exponering genom inandning i alla exponeringsscenarier.

Slutsats av riskbedömningen för

KONSUMENTER

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder. Denna slutsats grundas på följande:

—	Inga risker förväntas på grund av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Slutsats av riskbedömningen för

TERRESTRA EKOSYSTEM

Det behövs ytterligare information eller tester. Denna slutsats grundas på följande:

—

Det behövs bättre information för att ge en god beskrivning av toxiska effekter av 2-furaldehyd i terrestra ekosystem. Den förväntade miljökoncentrationen i jord (PECsoil) överstiger den högsta koncentration av medlet som inte har skadlig effekt (PNECsoil) i scenarierna ”beredning för tillverkning av eldfasta material” och ”användning som mellanprodukt i tillverkning av bekämpningsmedel”. PNEC-värdet för terrestra miljöer har erhållits med hjälp av jämviktsmetoden och det är därför möjligt att förfina PNEC-värdet genom tester.

—	Dock föreslås inga tester för terrestra miljöer eftersom de riskbegränsande åtgärder som föreslås för den lokala vattenmiljön bör vara tillräckliga även för terrestra miljöer.

Slutsats av riskbedömningen för

AKVATISKA EKOSYSTEM

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter för akvatisk miljö till följd av exponering från beredning av kemiskt spårmedel i mineralolje- och bränsleindustrin, beredning för tillverkning av eldfasta material och användning som mellanprodukt i tillverkning av bekämpningsmedel.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

Med stöd av detta regelverk rekommenderas

—	att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden för 2-furaldehyd i enlighet med direktiv 98/24/EG (3).

För MILJÖN

—	För att underlätta tillståndsgivning och kontroll enligt direktiv 2008/1/EG (4) (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) bör 2-furaldehyd inkluderas i det pågående arbetet för att utarbeta vägledning om bästa tillgängliga teknik (BAT).

DEL 3

CAS-nr: 11138-47-9		EINECS-nr: 234-390-0
Nummer avser anhydriden som omfattar mono- och tetrahydrat
Strukturformler:		BHO3 · H2O · Na (monohydrat)
		BHO3 · 4H2O · Na (tetrahydrat)
EINECS-namn:		Perborsyra, natriumsalt
IUPAC-namn:		Natriumperborat
Rapporterande medlemsstat:		Österrike
Klassificering (6):		Ingen

Riskbedömningen (2) grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den fullständiga riskbedömningsrapport som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen.

I riskbedömningen bedöms risken med natriumperborat och dess nedbrytningsprodukt väteperoxid. Risken med nedbrytningsprodukten borsyra har inte bedömts i den fullständiga riskbedömningsrapporten.

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att mono- och tetrahydrat av natriumperborat i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används som oxidations- och blekmedel i tvättmedel (både för hushåll och för institutioner) och även i rengöringsmedel (t.ex. för automatiska diskmaskiner, fläckborttagare i form av blektabletter) och kosmetiska preparat (rengöringsmedel för tandproteser). I tvättmedel används perborater i både vanliga och koncentrerade alltvättmedel.

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga lokala effekter på över luftvägar och möjliga utvecklingseffekter till följd av exponering genom inandning vid produktion av natriumperborat.

Slutsats av riskbedömningen för

KONSUMENTER och MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN, AKVATISKA EKOSYSTEM och TERRESTRA EKOSYSTEM

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

---

(1)  Kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 125.

(2)  Hela riskbedömningsrapporten och en sammanfattning av denna finns på Europeiska kemikaliebyråns webbplats:

http://ecb.jrc.it/existing-substances/

(3)  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(4)  EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(5)  Detta kemiska ämne ingår för närvarande inte i bilaga I till direktiv 67/548/EEG.

(6)  Detta kemiska ämne ingår för närvarande inte i bilaga I till direktiv 67/548/EEG.