(1)

Europeiska rådet vid toppmötet våren 2005 antog den europeiska pakten för ungdomsfrågor som ett av de instrument som bidrar till genomförandet av den förnyade Lissabonstrategin och som syftar till att med hjälp av sektorsövergripande strategier förbättra ungdomarnas möjligheter till arbete och social integration, utbildning, yrkesutbildning och rörlighet, varvid ungdomar med färre möjligheter prioriterades,

(2)

rådet i sin resolution av den 7 december 2006 (1) föreslog att medlemstaterna ska uppmuntra tillhandahållandet av omfattande och lika möjligheter för alla ungdomar att delta i samhällslivet och att en strukturerad dialog med ungdomarna bör inbegripa dem som är engagerade i olika och innovativa former av aktivt medborgarskap, icke-organiserade ungdomar och ungdomar med färre möjligheter och på så sätt skapa förutsättningar för alla ungdomars deltagande på lika villkor,

(3)

rådet i sin resolution av den 25 maj 2007 (2) uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att förbättra enhetligheten i åtgärderna för att genomföra den europeiska pakten för ungdomsfrågor i syfte att säkerställa både hållbar integration av ungdomar och att se till att ”åtgärderna verkligen når sina målgrupper, särskilt ungdomar med färre möjligheter, genom att deras behov, bakgrund och motivation beaktas”,

(4)

kommissionen i sitt meddelande av den 5 september 2007Om att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle (3) betonade att det är av ekonomiskt och socialt intresse för Europa att ungdomarnas fulla potential kommer till nytta; i meddelandet hänvisades därför till vikten av social integration och lika möjligheter för alla ungdomar och särskilt för ungdomar med färre möjligheter,

(5)

Europeiska rådet våren 2008 betonade vikten av att stärka Lissabonstrategins sociala dimension, att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap samt att främja aktiv integration och öka anställningsmöjligheter för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, däribland ungdomar, och uppmanade enträget medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att förbättra studieresultaten för inlärare med invandrarbakgrund eller från missgynnade grupper,

1.

arbetet under det tyska ordförandeskapet inriktades på lika möjligheter och social delaktighet för alla barn och ungdomar inom ramen för teamordförandeskapets program för social och yrkesmässig integration av ungdomar,

2.

resultatet av ”peer-learning” om delaktighet för ungdomar med färre möjligheter har visat att särskild uppmärksamhet måste ges åt dessa ungdomar i alla medlemsstater och att det är särskilt viktigt att de offentliga myndigheterna på lokal och regional nivå, det civila samhället, ungdomsarbetarna, ungdomsorganisationerna och ungdomarna själva arbetar hand i hand för att främja dessa ungdomars välfärd,

3.

inom ramen för den strukturerade dialogen möttes ungdomar och företrädare för ungdomsorganisationer den 18–21 april 2008 vid det slovenska ordförandeskapets ungdomsarrangemang och formulerade slutsatser om rörlighet, sysselsättning, icke-formellt lärande och kompetensutveckling, integration och delaktighet i det politiska livet för ungdomar med färre möjligheter samt ungdomarnas roll i den interkulturella dialogen.

1.

situationen för ungdomar med färre möjligheter (till exempel unga kvinnor och män med mindre gynnad utbildningsbakgrund, socioekonomisk eller geografisk bakgrund, eller med funktionshinder) är en fråga som väcker oro i många europeiska länder, även om det är nödvändigt att beakta skillnaderna mellan medlemsstaterna,

2.

trots den rådande globaliseringen och de migrationsflöden som skapar nya möjligheter och berikar den europeiska mångfalden står ett antal ungdomar med färre möjligheter fortfarande inför ekonomiska och sociala svårigheter,

3.

själva sammanhållningen i våra samhällen äventyras av att ett avsevärt antal ungdomar i Europa saknar möjlighet till ett aktivt deltagande i utbildning, arbetsliv och samhällsliv; att varje ung människa får möjlighet att utnyttja sin potential och aktivt delta i samhällslivet är därför av största vikt för en sund och hållbar samhällsutveckling och bidrar till den övergripande sociala sammanhållningen genom att det på så sätt byggs ömsesidigt förtroendefulla relationer med andra grupper i samhället, bland annat med de äldre generationerna,

4.

arbetslöshet, fattigdom, dålig hälsa, kulturell, socialt och ekonomiskt utanförskap samt alla former av diskriminering står i vägen för ungdomarnas välfärd och kan hindra deras aktiva delaktighet i samhällslivet,

5.

anpassade åtgärder som riktar sig till ungdomar med färre möjligheter bör grundas på tvärvetenskaplig forskning om ungdomar och deras levnadsförhållanden; ett sådant kunskapsbaserat tillvägagångssätt är särskilt lämpligt i frågor som rör ungdomar med färre möjligheter,

6.

övergången från, och rörligheten mellan, utbildningssystemen och arbetsmarknaden har stor betydelse för att förebygga arbetslöshet och social utslagning bland ungdomar,

7.

i gemenskapssamarbetet på utbildningsområdet utgör problemen med elever som slutar skolan i förtid och har ett utbildningsmässigt underläge en stor utmaning; det finns belägg för att utbildningsresultaten i de flesta medlemsstater fortfarande är avhängiga av socioekonomisk bakgrund och det behövs därför ytterligare insatser och strategier för att ta i tu med denna strukturella ojämlikhet,

8.

icke-formellt och informellt lärande är ett viktigt stödjande element för social och ekonomisk integration av ungdomar med färre möjligheter; ungdomsarbetarnas och ungdomsorganisationernas arbete är av särskild vikt i detta sammanhang,

9.

på europeisk nivå är programmet Aktiv ungdom ett viktigt instrument för att främja aktiv delaktighet och social integration av ungdomar med färre möjligheter,

10.

kultur, ungdomsarbete och sport har en viktig roll att fylla genom att bidra till integration och välfärd för ungdomar med färre möjligheter.

ungdomar med färre möjligheter tidigt bör ägnas särskild uppmärksamhet så att de integreras på ett bättre sätt i samhället och ges alla möjligheter att (genom särskilt stöd eller vägledning) delta i verksamhet som står öppen för alla ungdomar.

1.

i strävan mot målen för Lissabonstrategin och den europeiska pakten i ungdomsfrågor ge hög prioritet åt de mest utsatta ungdomarna och att ägna dem särskild uppmärksamhet vid utformningen av nationella strategier för ”flexicurity”,

2.

ytterligare utveckla den övergripande strategin i ungdomsfrågor och sektorsövergripande politik, något som är av särskild vikt för ungdomar med färre möjligheter,

3.

motverka könsstereotyper och främja jämställdhet när åtgärder vidtas för att öka delaktigheten i samhällslivet för ungdomar med färre möjligheter,

4.

ge ungdomarna stöd som hjälper dem till en sund livsstil och införliva detta som ett särskilt mål i sin hälsopolitik samt därvid ägna särskild uppmärksamhet åt ungdomar med färre möjligheter,

5.

motverka att arbetslöshet och ekonomisk overksamhet ärvs från generation till generation, bland annat genom olika initiativ som syftar till att skapa goda möjligheter till arbete för ungdomarna,

6.

ha som ett prioriterat mål att öka den sociala integrationen av ungdomar med färre möjligheter, särskilt genom att främja lika möjligheter för barn och ungdomar inom ramen för EU:s processer för socialt skydd och integration,

7.

stödja utveckling av de befintliga formerna för delaktighet och uppmuntra nya former för denna som inbegriper ungdomar med färre möjligheter, samt att inom ramen för den öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet stödja utarbetandet av innovativa och målinriktade åtgärder för att förbättra deras tillgång till IKT, medier och information, särskilt på lokal och regional nivå,

8.

när program som riktar sig till ungdomar utarbetas och bedöms ägna vederbörlig uppmärksamhet åt delaktighet för ungdomar med färre möjligheter som ett mål i sig, samt åt de sociala fördelarna av denna delaktighet,

9.

arbeta tillsammans med ungdomsorganisationerna för att utarbeta en övergripande strategi vid den strukturerade dialogen på alla nivåer med ungdomar med färre möjligheter och att anpassa formerna för den om så behövs,

10.

bredda medvetenheten, kännedomen och sakkunskapen om de sociala, ekonomiska och övriga faktorer som är avgörande för ungdomars välfärd och om situationen för ungdomar med färre möjligheter,

11.

i ökad omfattning och på alla nivåer sprida information om god praxis genom utbyte av information och erfarenheter samt genom arbete i nätverk.

1.

underlätta utarbetandet av hållbara strategier eller integrerade åtgärder i nationella planer som syftar till att förbättra förutsättningarna för att kunna engagera och integrera ungdomar med färre möjligheter i samhällslivet.

Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas tidiga tvärvetenskapliga och sektorsövergripande föregripande åtgärder som förebygger eller minskar risken för social utslagning av barn och ungdomar,

2.

göra EU-finansiering (EU-program och strukturfonder) tillgängliga för stöd till aktiv delaktighet och social integration av ungdomar med färre möjligheter,

3.

ge ökat stöd till ungdomsarbetare och ungdomsledare som arbetar med ungdomar med färre möjligheter, bland annat genom bättre vidareutbildning och ökat erkännande av deras kunskaper,

4.

uppmuntra och stödja ungdomsorganisationer och sociala organisationer i deras åtgärder för ungdomar med färre möjligheter,

5.

främja anpassad information och underlätta tillgången till denna för ungdomar med färre möjligheter,

6.

när så är lämpligt utarbeta och förbättra mekanismerna för yrkesvägledning och yrkesrådgivning så att ungdomar med färre möjligheter kan få ett arbete,

7.

identifiera vilka hinder som står i vägen för att ungdomar med färre möjligheter blir delaktiga i samhällslivet, söka utvägar som övervinner dessa hinder och att särskilt uppmuntra att ungdomar med färre möjligheter deltar från lokal nivå upp till nationell nivå i både den representativa demokratins strukturer och ungdomsstrukturerna, samt att ge ökat stöd åt den inlärning som krävs.

1.

överväga möjliga handlingsalternativ på europeisk nivå, grundade på god praxis som fastställts i samarbete med medlemsstaterna, för att underlätta integration av ungdomar med färre möjligheter och deras delaktighet i samhällslivet,

2.

beakta de mål som anges i denna resolution när kommissionen föreslår prioriteringar för den kommande samarbetsramen på ungdomsområdet.

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5050. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M4994. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5127. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5101. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5088. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

1.

som hänvisar till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1983/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska året för interkulturell dialog 2008 (1),

2.

som hänvisar till Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

3.

som beaktar kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (2) och rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (3),

4.

som erinrar om Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (4),

5.

som erinrar om slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 15 november 2007 om bättre utbildning för lärare,

—

interkulturell dialog är ett viktigt verktyg för att möta några av de viktigaste utmaningar som Europa för närvarande ställs inför och den utgör ett av de tre strategiska målen i den europeiska kulturagendan, som ska genomföras genom treåriga arbetsplaner,

—

Europas medborgare, för att kunna utveckla öppna och integrerade samhällen som bygger på grundläggande europeiska värden och främja ett aktivt medborgarskap, måste vara utrustade med interkulturell kompetens, vilket utgör en nyckelfaktor för en stärkt interkulturell dialog,

—

de kunskaper, färdigheter och attityder som är av särskild betydelse för interkulturell kompetens är knutna till följande nyckelkompetenser: kommunikation på främmande språk, social och medborgerlig kompetens samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer (5).

A.

KULTUR, särskilt enligt vad som fastställs i rådets arbetsplan för 2008–2010,

B.

UTBILDNING

C.

UNGDOMAR

D.

AUDIOVISUELLA FRÅGOR

—

främja interkulturell kompetens genom befintliga instrument och initiativ på sådana områden som kultur-, utbildnings- och ungdomspolitik samt audiovisuell politik, särskilt genom att utforska hur dessa åtgärder ytterligare kan fördjupas och förbättras till stöd för den interkulturella dialogen,

—

öka synergieffekterna mellan dessa områden, i syfte att utveckla interkulturell kompetens, t.ex. genom att planera gemensamma initiativ och därvid beakta medborgarnas behov av att förstå och respektera sin egen kultur, andras kultur och kulturell mångfald i allmänhet, kommunicera i en kulturellt skiftande omgivning och urskilja gemensamma värderingar vad gäller demokrati och grundläggande rättigheter samt aktivt delta i främjandet och utvecklingen av dessa värderingar,

—

skapa tillfällen till dialog på lokal, regional och nationell nivå samt EU-nivå, genom att öka stödet till utveckling av interkulturell kompetens med hjälp av de befintliga programmen på området kultur-, utbildnings- och ungdomspolitik samt audiovisuell politik,

—

främja en gynnsam miljö för kreativitet och innovation, så att dessa båda komponenter fullt ut kan bidra till utformningen av interkulturell kompetens och stärkandet av interkulturell dialog,

—

identifiera och utbyta bästa metoder vid utvecklingen av interkulturell kompetens och därvid, som en uppföljning, särskilt beakta de initiativ som genomförs på nationell nivå och EU-nivå som ett led i Europeiska året för interkulturell dialog,

—

utveckla och främja begreppet interkulturell dialog på alla andra relevanta politikområden, såväl inom EU som i EU:s yttre förbindelser.

1.

Medan medlemsstaterna är fullt ansvariga för organisationen av och innehållet i sina utbildningssystem, är främjande av kreativitet och innovation ett område där kvalitet och effektivitet på nationell och regional nivå skulle kunna gynnas av samarbete på europeisk nivå.

2.

De gemensamma europeiska målen kvalitet, åtkomst och öppenhet till yttervärlden skulle ha fått stöd enligt det nuvarande arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” genom strävan efter effektivitet och jämlikhet. Eftersom kreativitet och kapacitet för innovation också är avgörande för en hållbar ekonomisk och social utveckling i Europa förtjänar dessa frågor att framhävas mer i samband med det framtida europeiska samarbetet på utbildningsområdet.

3.

Alla utbildningsnivåer kan bidra till kreativitet och innovation i ett perspektiv för livslångt lärande: På de tidiga utbildningsstadierna genom att koncentreras på motivation, lärande av färdigheter och andra viktiga kunskaper, och på de följande stadierna genom att inriktas på mer specifika färdigheter och skapande, utveckling och tillämpning av ny kunskap och nya idéer.

1.

Kreativitet är den primära källan till innovation, som i sin tur erkänns som den huvudsakliga drivkraften för tillväxt och skapande av välfärd, som en nyckel till förbättringar på det sociala området och som ett väsentligt verktyg för att möta globala utmaningar såsom klimatförändringar, hälso- och sjukvård och hållbar utveckling.

2.

Det finns ett växande behov av åtgärder på nationell nivå liksom samarbete på EU-nivå, för att få till stånd den mer ambitiösa förändring som är nödvändig för att skolorna på lämpligt sätt ska kunna förbereda eleverna på att möta de avsevärda utmaningarna och problemen i en snabbt föränderlig värld.

3.

Utöver sina grundläggande uppgifter att säkerställa inhämtande av viktiga färdigheter och att ge kunskapstriangeln en solid färdighetsgrund, kan utbildningssystemen spela en grundläggande roll i utvecklingen av kreativa och innovativa kunskaper som nyckelfaktorer för att öka den framtida ekonomiska konkurrenskraften och främja social sammanhållning och individers välbefinnande.

4.

Utbildningssystemen behöver, med början på skolnivå, kombinera utvecklingen av specifik kunskap och färdigheter tillsammans med de generiska kunskaper som är kopplade till kreativitet, såsom nyfikenhet, intuition och lateralt tänkande, problemlösning, experiment, risktagande och förmågan att lära av misslyckanden, användande av fantasin och hypotetiskt resonemang samt företagaranda.

5.

De åtta nyckelkompetenserna för livslångt lärande definieras i EU:s rekommendation från 2006 (1) för de färdigheter som är av särskild relevans för kreativitet och kapacitet för innovation. I synnerhet finns det behov av färdigheter och kompetenser som gör det möjligt för människor att ta emot förändringar som en möjlighet, förbli mottagliga för nya idéer och respektera och uppskatta andras värderingar.

6.

Inför bevisen att mångfald och multikulturella miljöer kan stimulera kreativitet, har utbildningspolitik som omfattar alla och som syftar till tolerans och ömsesidig förståelse en potential att göra det faktum att europeiska samhällen blir allt mer multikulturella till en tillgång för kreativitet, innovation och tillväxt.

7.

Skolors deltagande i nya och olika nätverk, särskilt dem som har sin grund i det lokala samhället, kan hjälpa dem att nå sina utbildningsmål, samt bidra till främjandet av kreativitet och innovation. Partnerskap mellan utbildning, arbetslivet och det civila samhället i allmänhet är avgörande för att förutse och anpassa sig till yrkeslivets och det sociala livets ändrade behov. Praktikantarbeten, gemensamma projekt, ”peer-learning” och kursledare utifrån kan tillföra lärare och elever nya idéer.

8.

Lärare har en avgörande roll att spela för att främja och stödja varje barns kreativa potential och kan bidra till detta genom att ge exempel på kreativitet i sin egen undervisning.

I detta avseende förefaller mer individualiserade, elevinriktade tillvägagångssätt i utbildningen som är avpassade till de olika elevernas behov och kapacitet – inbegripet dem med särskilda begåvningar – att särskilt uppmuntra kreativitet och, trots följderna för resurser och intern organisation, att öka motivationen och självförtroendet för mer praktiskt eller konstnärligt lagda elever,

9.

Lärarutbildningsinstitutionerna har även ett viktigt bidrag att ge för att tillhandahålla lärarkåren den kunskap och de kompetenser som krävs för förändring, såsom de färdigheter som behövs för att främja elevcentrerade tillvägagångssätt, arbetsmetoder som bygger på samarbete och användning av moderna inlärningshjälpmedel, särskilt sådana som är baserade på informations- och kommunikationsteknik. Att främja kreativa färdigheter och attityder inom skolor kräver också stöd från en organisatorisk kultur som är öppen för kreativitet och skapande av en innovationsvänlig miljö i allmänhet, samt ett engagerat och framåtblickande ledarskap på alla nivåer.

10.

Eftersom en ökande del av lärandet sker på arbetsplatsen, i informella sammanhang och på fritiden – ofta genom nya inlärningshjälpmedel och metoder baserade på informations- och kommunikationsteknik – är utvecklingen av kreativa och innovativa färdigheter relevant för alla aspekter av livslångt lärande.

11.

Mer forskning, med stöd av utbyte av data, behövs om metoder för att urskilja, fastställa, mäta och registrera inlärningsresultat i mjuka övergripande färdigheter såsom kreativitet och kapacitet för innovation. Det finns också behov av att tillhandahålla beslutsfattare inom utbildningspolitiken en starkare bevisgrund för främjande av kreativa och innovativa resurser genom livslångt lärande, och att utforska det möjliga bidrag som EU skulle kunna göra i denna process.

1.

överväga hur större samverkan kan främjas mellan kunskap och färdigheter å ena sidan och kreativitet å andra sidan, samt hur man bäst ska främja, övervaka och bedöma kreativitet och kapacitet för innovation, på alla utbildningsnivåer,

2.

uppmuntra lärare att utveckla sin yrkesroll som förmedlare av lärande och befrämjare av kreativitet, och hjälpa lärarutbildningsinstitutionerna att möta de nya krav som ställs på läraryrket, till exempel genom att främja samarbetsinriktade, elevcentrerade tillvägagångssätt, innovativa inlärningsmiljöer och användning av öppna utbildningsresurser,

3.

främja en lärandekultur genom utvecklingen av vidare samhällen för lärande, genom att underlätta och stödja nätverk och partnerskap – inbegripet det civila samhället och andra intressenter – mellan utbildning och relaterade områden såsom kultur å ena sidan och yrkeslivet å andra sidan.

1.

överväga att inbegripa främjandet av kreativitet och kapacitet för innovation bland målen för det nuvarande och det framtida europeiska samarbetet på utbildningsområdet som ett komplement till att främja och stödja tillämpningen av rekommendationen från 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande och utforska lämpliga och effektiva medel på europeisk nivå – såsom ”peer-learning” – för att uppnå dessa mål på alla utbildningsnivåer och med perspektivet livslångt lärande,

2.

främja kulturell produktion, interkulturell dialog och samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå i syfte att utveckla miljöer som är särskilt uppmuntrande för kreativitet och innovation,

3.

skapa samverkan för att stödja främjandet av kreativitet och innovation genom aktivt samarbete med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, Unesco och OECD, i frågor såsom interkulturell utbildning, demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter (varvid rätten för alla medlemsstater att delta i sådant arbete bör säkerställas),

4.

uppmuntra och stödja utvecklingen, utbytet och spridningen av god praxis för evidensbaserad utbildningspolitik när det rör främjandet av kreativa och innovativa färdigheter i Europa,

5.

på lämpligt sätt använda EU:s program och instrument för att främja och stödja kreativitet och kapacitet för innovation på alla stadier av livslångt lärande samt i själva utbildningsprocessen.

1.

stödja relevant forskning och analysera och utbyta data, både på EU-nivå och bland medlemsstaterna – i samarbete med europeiska och andra internationella forskningsinstitutioner – om främjandet och utvecklingen av kreativa och innovativa färdigheter genom utbildning,

2.

i processen för att utforma en ny strategisk ram för europeiskt samarbete på utbildningsområdet även efter 2010, fortsätta sina insatser för att höja nivån av förståelse för frågor som rör utvecklingen av kreativ och innovativ kapacitet genom utbildning inom det övergripande sammanhanget för en innovationspolitik på bred grund för EU.

2007: 4 000 EUR

2008: 4 000 EUR

2009: 4 000 EUR

2010: 4 500 EUR

2011: 4 500 EUR

2012: 5 000 EUR

2013: 6 000 EUR

—

Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för mindre gynnade områden och 40 % för investeringar i andra områden.

—

Upp till 50 % för bevarande av kulturarv som fungerar som produktionsmedel (jordbruksbyggnader), under förutsättning att investeringen inte medför någon ökning av jordbruksföretagets produktionskapacitet.

—

Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i bevarande av icke-produktivt kulturarv på jordbruksföretag (fornminnen).

—

Ytterligare stöd får beviljas upp till 50 % för ytterligare kostnader för användning av traditionella typer av material som krävs för bevarande av kulturbyggnader.

—

Kommunens stöd ska komplettera delfinansieringen av försäkringspremier ur statsbudgeten med upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för försäkring av utsäde och grödor samt av djur mot sjukdomar.

—

Upp till 100 % av kostnaderna för juridiska och administrativa förfaranden.

—

Stöd beviljas för upp till 50 % av kostnaderna i form av subventionerade tjänster. Stödet får inte ges som direkt penningstöd till producenterna.

—

Upp till 100 % av kostnaderna för utbildning och fortbildning av jordbrukare, konsulttjänster, anordnande av forum, tävlingar, utställningar, mässor, samt för publikationer, kataloger och webbplatser. Stödet ska betalas i form av subventionerade tjänster och får inte ges som direkt penningstöd till producenterna

—

Artikel 4: Investeringar i jordbruksföretag

—

Artikel 5: Bevarande av traditionella landskap och byggnader

—

Artikel 12: Stöd till försäkringspremier

—

Artikel 13: Stöd till sammanläggning av skiften

—

Artikel 14: Stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket

—

Artikel 15: Tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn

2007: 30 000 EUR

2008: 50 000 EUR

2009: 50 000 EUR

2010: 50 000 EUR

2011: 60 000 EUR

2012: 60 000 EUR

2013: 60 000 EUR

—

Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för mindre gynnade områden och 40 % för investeringar i andra områden.

—

Artikel 4: Investeringar i jordbruksföretag

2007: 48 000 EUR

2008: 50 000 EUR

2009: 55 000 EUR

2010: 58 000 EUR

2011: 60 000 EUR

2012: 60 000 EUR

2013: 63 000 EUR

—

upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna i mindre gynnade områden, och

—

upp till 40 % av de stödberättigande kostnaderna i andra områden.

—

För investeringar i icke-produktiva fastigheter upp till 100 % av kostnaderna.

—

För investeringar i produktionsmedel på jordbruket upp till 60 % av kostnaderna, men upp till 75 % i mindre gynnade områden, under förutsättning att investeringen inte medför någon ökning av produktionskapaciteten på jordbruksföretaget.

—

Ytterligare stöd får beviljas upp till 100 % för extra kostnader för användning av traditionella typer av material som krävs för bevarande av kulturbyggnader.

—

Kommunens stöd ska komplettera delfinansieringen av försäkringspremier ur statsbudgeten med upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för försäkring av utsäde och grödor samt av djur mot t.ex. sjukdomar.

—

Upp till 100 % av kostnaderna för juridiska och administrativa förfaranden.

—

Upp till 100 % av kostnaderna i form av subventionerade tjänster. Stödet får inte ges som direkt penningstöd till producenterna.

—

Stödet får täcka upp till 100 % av kostnaderna för utbildning och fortbildning av jordbrukare, konsulttjänster från tredje part, anordnande av forum, tävlingar, utställningar, mässor, samt för publikationer och webbplatser och kostnader för avbytare. Stödet ska betalas i form av subventionerade tjänster och får inte ges som direkt penningstöd till producenterna

—

Artikel 4: Investeringar i jordbruksföretag

—

Artikel 5: Bevarande av traditionella landskap och byggnader

—

Artikel 12: Stöd till försäkringspremier

—

Artikel 13: Stöd till sammanläggning av skiften

—

Artikel 14: Stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket

—

Artikel 15: Tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn

Ministrstvo za kmetijstvo, gozdarstvo in prehrano RS

Dunajska 58

SLO-1000 Ljubljana

—

Främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn.

—

Stödja transnationell rörlighet för konstverk samt för konstnärliga och kulturella produkter.

—

Främja interkulturell dialog.

1.

Stöd till kulturella projekt (programområde 1)

Kulturorganisationer kan få stöd till projekt som innebär att de samarbetar över gränserna och att de skapar och genomför kulturella och konstnärliga verksamheter.

Huvudsyftet med detta programområde är att hjälpa organisationer från olika länder som deltar i programmet Kultur – t.ex. teatrar, museer, yrkessammanslutningar, forskningsinstitut, universitet, kulturinstitut och myndigheter – att samarbeta så att olika sektorer kan arbeta tillsammans och nå ut kulturellt och konstnärligt över gränserna.

Detta programområde är indelat i fyra kategorier som beskrivs nedan.

Programområde 1.1: Fleråriga samarbetsprojekt (tre till fem år)

Syftet med den första kategorin är att främja fleråriga gränsöverskridande kulturella kopplingar genom att uppmuntra grupper av minst sex kulturaktörer från minst sex länder som kan delta i programmet att samarbeta och verka inom en eller flera sektorer i syfte att utveckla gemensamma kulturella verksamheter under en period av tre till fem år. Bidrag till ett belopp av minst 200 000 EUR och högst 500 000 EUR per år kan ges, men EU:s stöd kan uppgå till högst 50 % av den sammanlagda bidragsberättigande kostnaden. Detta bidrag är tänkt att hjälpa gruppen att inleda projektet eller utöka dess geografiska räckvidd samt att se till att projektet kan bestå även efter finansieringsperioden.

Programområde 1.2.1: Samarbetsprojekt (högst 24 månader)

Den andra kategorin avser insatser under högst två år som görs gemensamt av minst tre kulturaktörer, verksamma inom en eller flera sektorer, från minst tre länder som kan delta i programmet. En särskild målgrupp i detta sammanhang är insatser med syftet att undersöka möjligheterna till långsiktigt samarbete. Bidrag till ett belopp av mellan 50 000 EUR och 200 000 EUR kan ges, men EU:s stöd kan uppgå till högst 50 % av den sammanlagda bidragsberättigande kostnaden.

Programområde 1.2.2: Projekt för översättning av skönlitteratur (högst 24 månader)

Den tredje kategorin avser stöd till översättningsprojekt. Syftet med EU:s stöd till översättning av skönlitteratur är att öka kunskapen om andra européers litteratur och litterära arv genom att främja spridningen av skönlitterära verk mellan länder. Förlag kan ges anslag till översättning av skönlitterära verk från ett europeiskt språk till ett annat samt publicering av de översatta verken. Bidrag till ett belopp av mellan 2 000 EUR och 60 000 EUR kan ges, men EU:s stöd kan uppgå till högst 50 % av den sammanlagda bidragsberättigande kostnaden.

Programområde 1.3: Projekt för samarbete med tredjeländer (högst 24 månader)

Syftet med den fjärde kategorin är att stödja projekt för kultursamarbete avseende kulturella utbyten mellan de länder som deltar i programmet och tredjeländer som har ingått associerings- eller samarbetsavtal med EU, förutsatt att dessa avtal innehåller klausuler om kultursektorn. För varje år väljs ett eller flera tredjeländer ut. Vilket eller vilka länder som har valts ut för ett visst år anges på genomförandeorganets webbplats i god tid före sista dagen för att lämna in ansökan.

Insatsen måste ge upphov till ett konkret inslag av internationellt samarbete. Ett samarbetsprojekt måste innefatta minst tre kulturaktörer från minst tre länder som kan delta i programmet samt kultursamarbete med minst en organisation från det utvalda tredjelandet och/eller inbegripa kulturella verksamheter som bedrivs i det utvalda tredjelandet. Bidrag till ett belopp av mellan 50 000 EUR och högst 200 000 EUR kan ges, men EU:s stöd kan uppgå till högst 50 % av den sammanlagda bidragsberättigande kostnaden.

2.

Stöd till organisationer som är verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet (programområde 2)

Kulturorganisationer som är – eller vill vara – verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet kan få stöd avseende sina driftskostnader. Detta programområde riktar sig till organisationer som främjar en känsla av gemensamma kulturupplevelser med en verklig europeisk dimension.

De bidrag som ges inom detta programområde avser stöd till driftskostnader med anknytning till mottagarorganisationernas permanenta verksamhet. Detta innebär en grundläggande skillnad jämfört med alla andra bidrag som kan ges inom programmets övriga programområden.

Fyra kategorier av organisationer kan få bidrag inom detta programområde:

Maximibeloppet för bidraget varierar beroende på kategorin, men EU:s stöd begränsas till högst 80 % av de sammanlagda bidragsberättigande kostnaderna.

—

vara en offentlig (4) eller privat organisation med rättslig status vars huvudsakliga verksamhet sker inom kulturområdet (kultursektorn och den kreativa sektorn), och

—

ha sitt säte i ett av de länder som kan delta i programmet.

—

EU:s medlemsstater (5),

—

EES (6)-länderna (Island, Liechtenstein, Norge),

—

EU:s kandidatländer (Kroatien, Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien) samt Serbien.

1.

Projektets möjligheter att skapa ett verkligt europeiskt mervärde (0–5 poäng).

2.

Verksamheternas relevans för programmets särskilda mål (0–5 poäng).

3.

Kvaliteten på utformningen av de föreslagna verksamheterna och möjligheten att genomföra dessa med högsta kvalitetsnivå (0–5 poäng).

4.

Samarbetets kvalitet (enbart för programområdena 1.1, 1.2.1 och 1.3) (0–5 poäng).

5.

Verksamheternas förmåga att skapa produkter som innebär att programmets mål uppnås (0–5 poäng).

6.

Planerade åtgärder för att på lämpligt sätt sprida resultaten av de föreslagna verksamheterna och information om dessa resultat (0–5 poäng).

7.

Projektets långsiktiga effekter – hållbarhet (ej för programområde 1.2.2) (0–5 poäng).

8.

Inslaget av internationellt samarbete (enbart för programområde 1.3: Projekt för kultursamarbete med tredjeländer) (1–5 poäng).

Generaldirektoratet för utbildning och kultur:

http://ec.europa.eu/culture/index_en.htm

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur:

http://eacea.ec.europa.eu/culture/index_en.htm

1.

för produkter som omfattas av förordning (EG) nr 510/2006

2.

för produkter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (2),