6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/1

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/5

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5125. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/5

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5083. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/6

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5097. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/6

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5123. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/7

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5077. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/7

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M4952. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/8

—

enligt det nya direktivet om audiovisuella medietjänster bör ”ökad mediekunskap främjas överallt i samhället” och dess utveckling följas noga; kommissionen ska vidare rapportera om mätningen av mediekompetens i samtliga medlemsstater (1) och det behövs därför kriterier för hur man ska bedöma mediekompetensnivån,

—

Europaparlamentet har uppmanat rådet och kommissionen att ”utarbeta och genomföra mediekunskapsprogram för att främja ett aktivt och medvetet medborgarskap i Europa” (2),

—

mediekompetensens avgörande betydelse har även uppmärksammats av Unesco, exempelvis i Grünwaldförklaringen om medieutbildning (1982) och Parisagendan – tolv rekommendationer för medieutbildning (2007), och av Europarådet i dess ”rekommendation från ministerkommittén till medlemsstaterna om att ge barn egenmakt i den nya informations- och kommunikationsmiljön” (2006),

—

kommissionen har genomfört ett offentligt samråd om mediekompetens (3) och en studie om nuvarande trender och sätt att gripa sig an mediekompetens i Europa (4),

—

i Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006) fastställs kunskaper, färdigheter och attityder med anknytning till digital kompetens,

—

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster (2006) innehåller redan en rad möjliga åtgärder för att främja mediekompetens.

—

kommissionens meddelande ”En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön” som ytterligare en byggsten för den europeiska audiovisuella politiken.

—

det strategiska synsätt som Europeiska kommissionen föreslår, där mediekompetens utgör en viktig faktor för ett aktivt medborgarskap i dagens informationssamhälle som kan bidra till att målen i Lissabonagendan uppnås.

—

mediekompetensens betydelse och dess roll för att främja medborgarnas aktiva deltagande i det ekonomiska, kulturella och demokratiska samhällslivet,

—

att mediekompetensen, särskilt förmågan att kritiskt värdera innehåll, i stor utsträckning bestämmer användarnas förtroende för digital teknik och digitala medier och därigenom av utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik och medier, vilka fastställs som en prioritet i samband med den strategiska ramen för ”i2010”,

—

vikten av mediekompetenta användare för mediepluralism och för innehållskvalitet,

—

mångfalden av pågående insatser i medlemsstaterna för att förbättra och främja mediekompetensen, även om medlemsstaterna skiljer sig åt när det gäller metoder och nivå,

—

avsaknaden av gemensamma kriterier och indikatorer för att mäta mediekompetens,

—

vikten av att fastställa och främja god praxis för utveckling av mediekompetens,

—

vikten av utbildning vid utvecklandet av större mediekompetens och det därav följande behovet av att förbättra lärarutbildningen och öka medvetenheten bland pedagoger på alla utbildningsnivåer.

—

relevansen av europeiska program och initiativ som ”Media 2007”, handlingsprogrammet för livslångt lärande 2007–2013 och ”Safer Internet plus”-programmet,

—

att det framtida arbetet bör bygga på dessa och närbesläktade initiativ, i syfte att öka medvetenheten bland medborgarna om vikten av mediekompetens,

—

behovet av regelbundet utbyte av information, bästa praxis mellan medlemsstaterna och, på utbildningsområdet, pedagogiska metoder mellan medlemsstaterna.

—

kommissionens avsikt att utföra ytterligare en studie för att utveckla kriterier och indikatorer för att mäta nivån av mediekompetens, med tillbörligt beaktande av allt relevant pågående arbete inom andra internationella organisationer,

—

kommissionens avsikt att fortsätta att främja framtagning och utbyte av bästa praxis för mediekompetens i den digitala miljön.

—

att noga följa utvecklingen på detta område och fortlöpande kontrollera behovet av ytterligare politiska åtgärder på europeisk nivå,

—

att använda den kontaktkommitté som inrättats i enlighet med direktivet om audiovisuella tjänster med en lämplig sammansättning, som ett forum för utbyte av information och bästa praxis när det gäller mediekompetens och för att medverka till att en politisk dagordning utvecklas på området; experter från den privata sektorn och andra intressenter bör inbjudas att medverka i arbetet.

—

att uppmuntra de behöriga myndigheterna, till exempel dem som ansvarar för regleringen av audiovisuell och elektronisk kommunikation, att samarbeta och främja en förbättring av mediekompetensen,

—

att främja och underlätta utarbetandet och genomförandet av uppförandekoder samt andra samreglerande och självreglerande initiativ tillsammans med alla berörda parter på nationell nivå,

—

att uppmuntra alla intressenter, särskilt inom medierna och IKT-sektorn, att regelmässigt bedriva egen forskning och observation avseende mediekompetensens olika aspekter och dimensioner,

—

att främja initiativ för att höja medvetenheten inbegripet dem som särskilt inriktas på användningen av informations- och kommunikationsteknik och som vänder sig till ungdomar och deras föräldrar och engagerar ungdomsorganisationer samt medierna,

—

att främja mediekompetens inom ramen för deras strategier för livslångt lärande och uppmuntra ”peer learning” och utbyte av god praxis mellan pedagoger om denna aspekt av utbildning.

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/10

(1)

I slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte i Lissabon år 2000 (1) efterlystes att Europas utbildningssystem ska moderniseras med anledning av kraven i en kunskapsbaserad ekonomi och de ökande socioekonomiska och demografiska utmaningar som unionen står inför i en globaliserad värld.

(2)

I slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte i Barcelona år 2002 (2) uppmanades medlemsstaterna att se till att alla medborgare har goda grundläggande kvalifikationer och öka möjligheterna för äldre arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden, särskilt genom att garantera verklig tillgång till livslångt lärande.

(3)

I rådets resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande (3) betonades att livslångt lärande måste omfatta lärande från förskoleåldern till efter pensionsåldern och omfatta hela skalan av formellt, icke-formellt och informellt lärande.

(4)

I rådets resolution av den 19 december 2002 om ett närmare samarbete i fråga om yrkesutbildning (4) noterades att vuxnas, inklusive äldre arbetstagares, anpassningsbarhet och anställbarhet till stor del beror på möjligheten att under yrkeslivet uppdatera gamla färdigheter och förvärva nya.

(5)

I rådets resolution av den 28 maj 2004 om förstärkning av politik, system och praxis på området vägledning (5) betonades att alla medborgare i Europa bör få tillgång till vägledning under alla stadier i livet med särskilt beaktande av riskutsatta personer och grupper.

(6)

I rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande (6), vilka inrättades som svar på Köpenhamnsförklaringen från november 2002, efterlystes utveckling och spridning av europeiska instrument för att erkänna icke-formellt och informellt lärande.

(7)

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (7) syftar bl.a. till att se till att vuxna kan utveckla och uppdatera sina färdigheter genom hela livet och att lämplig infrastruktur finns för vidareutbildning och yrkesutbildning för vuxna.

(8)

I rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för utbildning (8) efterlystes en fortsatt utveckling av indikatorer för vuxnas kunskaper.

(9)

I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (9) främjas ett tillvägagångssätt för att fastställa kvalifikationer som bygger på resultaten av lärandet, oavsett hur och var dessa har uppnåtts.

(10)

I rådets och kommissionens gemensamma lägesrapport 2008 om genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” betonas att det låga deltagandet inom vuxenutbildningen av äldre arbetstagare och lågutbildade fortfarande är ett mycket stort problem.

(11)

I Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära  (10) uppmanas medlemsstaterna att främja kunskapsinhämtning och utveckla en kultur för livslångt lärande, bl.a. genom att föra en jämställdhetspolitik som gör vuxenutbildningen mer attraktiv, mer åtkomlig och mer effektiv.

1.

Höja kompetensnivån hos ett fortfarande väsentligt antal lågutbildade arbetstagare, så att det blir möjligt för alla medborgare att anpassa sig till tekniska förändringar och framtida kompetensbehov och på så sätt bidra till att förbättra det samlade ekonomiska resultatet.

2.

Angripa problemet med det konstant höga antalet elever som lämnar skolan i förtid genom att ge en andra chans till dem som går in i vuxenlivet utan avgångsbetyg, varvid man bör inrikta sig på särskilt angelägna områden som grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning, IT-kunskap och språkinlärning.

3.

Bekämpa socialt utanförskap som beror på t.ex. låg grundutbildningsnivå, arbetslöshet och isolering på landsbygden, samtidigt som man i högre grad uppmärksammar – med tanke på nuvarande demografiska tendenser och migrationstrender – livslångt lärande och krav på utbildning för äldre arbetstagare och migranter.

4.

Se till att vuxenutbildningen är effektiv, ändamålsenlig och av hög kvalitet, så att man ökar det aktiva deltagandet i sådant lärande, särskilt bland mindre gynnade grupper, lockar till sig tillräcklig offentlig och privat investering på området och uppmuntrar den privata sektorn att se sådant lärande som ett centralt inslag i arbetsplats- och företagsutvecklingen.

1.

Vuxenutbildningen bör betonas starkare och ges mer effektivt stöd på nationell nivå som ett led i övergripande insatser för att skapa en kultur för livslångt lärande.

2.

De särskilda åtgärderna enligt bilagan till dessa slutsatser kan utgöra en enhetlig ram för framtida åtgärder på detta område inom arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”.

3.

Den vidare utvecklingen och genomförandet av sådana åtgärder bör ta full hänsyn till medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation, varvid den öppna samordningsmetoden bör användas.

4.

Framsteg och övervakning av vuxenutbildningen bör överensstämma med den enhetliga ram för indikatorer och referensvärden som antogs av rådet i maj 2007 och ingå i framtida gemensamma lägesrapporter om arbetsprogrammet för utbildning.

5.

Vuxenutbildningens tvärsektoriella karaktär, mångfald, komplexitet och omfattning gör det nödvändigt med en integrerad strategi som omfattar alla intressenter, även sådana på lokal och regional nivå, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer.

—

stödja medlemsstaternas arbete med att vidareutveckla och förbättra vuxenutbildningen inte endast när det gäller ökade möjligheter, bredare tillgång och större deltagande utan även avseende mer relevanta, resultatinriktade inlärningsresultat, genom att vidta åtgärderna enligt bilagan till dessa slutsatser,

—

garantera komplementaritet och enhetlighet mellan den uppföljning som görs av alla sådana åtgärder och genomförandet av Bologna- och Köpenhamnsprocesserna, i den mån dessa avser vuxenstuderande,

—

stärka och använda de forskningsstrukturer som finns för att möta vuxenutbildningens behov,

—

fortsätta och intensifiera samarbetet med de internationella organisationer och relevanta icke-statliga organ som är verksamma inom detta område samt skapa länkar till regionala initiativ som samarbetet mellan Europa och Asien samt globala initiativ, t.ex. ”Utbildning för alla” och millennieutvecklingsmålen.

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/14

1.

ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den 23–24 mars 2000 enligt vilka främmande språk ingår i en europeisk ram för definitionen av grundläggande färdigheter som erhålles genom livslångt lärande (1),

2.

artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där man erkänner principen att unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden (2),

3.

slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona den 15–16 mars 2002, där man manade till ytterligare åtgärder för att förbättra de grundläggande färdigheterna, särskilt genom undervisning i minst två främmande språk för alla från mycket tidig ålder (3),

4.

kommissionens meddelande av den 24 juli 2003Främjande av språkinlärning och språklig mångfald: Handlingsplan 2004–2006  (4) och kommissionens därpå följande rapport av den 25 september 2007 om genomförandet av handlingsplanen (5),

5.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) (6),

6.

kommissionens meddelande av den 22 november 2005, En ny ramstrategi för flerspråkighet, som omfattar både interna och externa åtgärder för främjande av språk och kommunikation med medborgarna (7),

7.

rådet slutsatser av den 19 maj 2006 om en europeisk indikator för språkkunskaper (8), där det bekräftades att kunskaper i främmande språk både bidrar till att främja ömsesidig förståelse mellan folken och är en förutsättning för en rörlig arbetskraft samt bidrar till konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi,

8.

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (9), av vilka en är kommunikation på främmande språk,

9.

rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (10), där flerspråkighet anges som ett av de prioriterade åtgärdsområdena för att främja kulturarvet,

—

språklig och kulturell mångfald är framträdande drag i det dagliga livet för ett växande antal europeiska medborgare och företag till följd av ökad rörlighet, migration och globalisering,

—

språkliga färdigheter utgör en önskvärd levnadsfärdighet för alla EU-medborgare och gör det möjligt för dem att komma i åtnjutande av de ekonomiska, sociala och kulturella förmånerna med fri rörlighet inom unionen,

—

flera rapporter och rekommendationer i följd från olika intressentgrupper har visat att man fortfarande inte i tillräckligt hög grad beaktar behoven av språkkunskaper i det europeiska samhället,

—

den vikt man fäster vid flerspråkighet och andra språkpolitiska frågor inom ramen för gemensam EU-politik innebär att det är nödvändigt att ägna dessa frågor den uppmärksamhet de förtjänar och att det är nödvändigt för de europeiska institutionerna att åter betona sitt långvariga engagemang för språkundervisning och språklig mångfald.

1.

flerspråkighetspolitik inbegriper språkens ekonomiska, sociala och kulturella aspekter i perspektivet livslångt lärande,

2.

Europas språkliga mångfald bör bevaras och jämlikheten mellan språken till fullo respekteras. Europeiska unionens institutioner bör spela en avgörande roll i strävan efter dessa mål,

3.

språkkunskaper är inte bara personligt och kulturellt berikande utan hör dessutom till de grundläggande färdigheter som de europeiska medborgarna måste förvärva för att kunna spela en aktiv roll i det europeiska kunskapssamhället. Därtill främjar språkkunskaper rörlighet och underlättar social integration och sammanhållning,

4.

eftersom språkbehoven kan variera beroende på den enskilda personens intressen, arbete och kulturella bakgrund bör undervisning i så många språk som möjligt finnas att tillgå, med stöd av ny teknik, innovativa metoder och inrättande av nätverk mellan utbildningsarrangörer,

5.

i syfte att främja den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften är det viktigt för Europa att även upprätthålla en tillräcklig kunskapsbas i icke-europeiska språk med global räckvidd. Samtidigt bör man sträva efter att bevara de europeiska språkens ställning på den internationella scenen,

6.

i alla åldrar är undervisning av hög kvalitet av avgörande betydelse för framgångsrik språkinlärning och därför bör det göras insatser för att se till att språklärare grundligt behärskar det språk de undervisar i, har tillgång till grundutbildning och fortbildning av hög kvalitet och besitter de nödvändiga interkulturella färdigheterna. Utbytesprogram mellan medlemsstaterna som en del av språklärarutbildningen bör aktivt främjas och stödjas,

7.

för att kunna hjälpa migranter till en lyckad integration bör man ge dessa tillräckligt stöd för att de ska kunna lära sig värdlandets språk, samtidigt som medlemmar av värdsamhället bör uppmuntras att visa intresse för nykomlingarnas kultur,

8.

språklig och kulturell kompetens är utbildningens kärna. God färdighet i det första språket kan underlätta inlärningen av andra språk, och tidig språkinlärning, tvåspråkig utbildning samt språk- och innehållsintegrerad inlärning är effektiva metoder för att förbättra möjligheterna att utbilda sig i språk,

9.

det behövs tolkning och översättning av hög kvalitet för att garantera effektiv kommunikation mellan personer som talar olika språk, samtidigt som större uppmärksamhet bör ägnas åt språkliga överväganden vid marknadsföring av varor och tjänster, i synnerhet audiovisuella medietjänster.

1.

gemensamt arbeta för att förbättra det europeiska samarbetet om flerspråkighet och – i samråd med relevanta aktörer – följa ovan nämnda politiska riktlinjer, och i förekommande fall anlita den öppna samordningsmetoden för att underlätta utbyte av erfarenhet och god praxis,

2.

vidta lämpliga åtgärder för att effektivisera språkutbildningen och förbättra kontinuiteten i språkinlärningen i ett perspektiv av livslångt lärande, även genom att göra befintliga resurser och befintlig infrastruktur mer allmänt tillgängliga, åtkomliga och attraktiva för alla, utveckla resurserna och öka mångfalden av språk som erbjuds,

3.

främja inlärningen av sina nationella språk i andra medlemsstater, bland annat genom bättre utnyttjande av teknik för distansundervisning samt uppmuntra till inlärning av mindre allmänt använda EU-språk och icke-europeiska språk,

4.

använda befintliga verktyg för att bestyrka språkkunskaper, t.ex. Europarådets Europeiska språkportfölj och Europass-Språkportföljen,

5.

främja åtgärder för att underlätta språkinlärning för personer med särskilda behov, som ett sätt att bidra till deras sociala integration, förbättrade karriärmöjligheter och välfärd,

6.

samarbeta med internationella organisationer som arbetar med frågor som rör flerspråkighet, särskilt Europarådet och Unesco.

1.

stödja medlemstaterna i deras arbete med ovan nämnda prioriteringar,

2.

senast i slutet av 2008 utarbeta förslag till en övergripande ram för en flerspråkighetspolitik, där vederbörlig hänsyn tas till medborgarnas och institutionernas språkliga behov, som innefattar att deras rätt respekteras att kommunicera med Europeiska unionens institutioner på något av unionens officiella språk.

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/16

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/17

Departement Landbouw en Visserij

Duurzame Landbouwontwikkeling

Ellips, 6e verdieping

Koning Albert II laan 35, bus 40

B-1030 Brussel

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/18

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/20

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 12 42

6.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/23

1.

Kommissionen mottog den 26 maj 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Avnet Inc. (Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning förvärvar fullständig kontroll över Horizon Technology Group plc (Horizon, Irland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5162 – AVNET/Horizon Technology, till