4.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 85/1

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 31 mars 2008

om ökat administrativt samarbete vid utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 85/01)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 211, och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (1) fastställs klara skyldigheter för medlemsstaterna i fråga om samarbete mellan nationella myndigheter, och medlemsstaterna påförs ansvaret för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för ett sådant samarbete. I skyldigheterna ingår att i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis utse en eller flera tillsynsmyndigheter som är organiserade och utrustade för att kunna fungera effektivt och utan dröjsmål behandla förfrågningar som gäller de arbets- och anställningsvillkor som omfattas av direktiv 96/71/EG.

(2)	I direktiv 96/71/EG fastställs dessutom en klar skyldighet för medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att informationen om arbets- och anställningsvillkoren ska vara allmänt tillgänglig, inte bara för utländska tjänsteleverantörer utan även för berörda utstationerade arbetstagare.

(3)

Trots de förbättringar som skett när det gäller tillgång till information finns det anledning att granska medlemsstaternas sätt att genomföra och tillämpa bestämmelserna om samarbete enligt direktiv 97/71/EG (2). Det verkar inte vara möjligt att genomföra och tillämpa direktivet på ett tillfredsställande och korrekt sätt, eller att i praktiken efterleva det och kontrollera efterlevnaden, om denna situation inte åtgärdas (3).

(4)

Den övervakning som inleddes genom kommissionens meddelande ”Vägledning för utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster” (4) visade dessutom att många medlemsstater har en benägenhet att enbart förlita sig på egna nationella åtgärder och instrument för att övervaka efterlevnaden av de arbets- och anställningsvillkor som tjänsteleverantörerna tillämpar på utstationerade arbetstagare. Denna situation kan mycket väl stå i samband med eller t.o.m. orsakas av den så gott som totala avsaknaden av administrativt samarbete, den fortfarande otillfredsställande tillgången till information och problemen med tillämpningen av lagstiftningen över gränserna (5).

(5)

För att se till att arbets- och anställningsvillkor efterlevs (6) tillämpar myndigheterna i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls vissa kontrollåtgärder eller administrativa formaliteter på de utstationerade företagen. Det är uppenbart att det behövs förebyggande åtgärder och lämpliga påföljder för att skydda utstationerade arbetstagare. Analysen av de kontrollåtgärder som medlemsstaterna tillämpar avslöjar emellertid slående olikheter och visar att vissa eventuellt inte är proportionella och därför kanske inte förenliga med artikel 49 i fördraget, enligt EG-domstolens tolkning, eller med direktiv 96/71/EG.

(6)	Legitima övervakningsbehov kan inte uppfyllas om inte medlemsstaterna förbättrar, och vid behov stärker, det samarbete de i praktiken driver med varandra och/eller om inte tillgången till information förbättras i enlighet med direktiv 96/71/EG (7).

(7)

Korrekt och effektiv tillämpning och kontroll av efterlevnaden är hörnstenar i skyddet av utstationerade arbetstagares rättigheter, medan dålig kontroll av efterlevnaden undergräver effektiviteten i de gemenskapsregler som ska tillämpas på detta område. Nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna är därför mycket viktigt, samtidigt som även yrkesinspektionernas och arbetsmarknadsparternas betydelsefulla roll inte får åsidosättas.

(8)

När det gäller utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster utgör skillnader i fråga om administrativa kulturer, strukturer och språk liksom bristen på tydligt fastställda förfaranden och tydligt identifierade aktörer stora hinder för ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna på detta område. Att använda ett lämpligt och välfungerande elektroniskt informationssystem som underlättar ömsesidig assistans och informationsutbyte mellan medlemsstaterna är ett mycket effektivt sätt att avlägsna många av dessa hinder och därför en förutsättning för att medlemsstaterna ska kunna driva ett nära samarbete. Ett sådant system bör ge behöriga myndigheter och andra berörda aktörer, såsom arbetsmarknadens parter, möjlighet att lätt finna sina samtalsparter i andra medlemsstater och att kommunicera på ett effektivt sätt. Ett sådant system bör även bidra till att skapa ett klimat av ömsesidigt förtroende, vilket är avgörande för att det administrativa samarbetet ska fungera effektivt.

(9)

Företagen och arbetstagarna bör tillhandahållas tillgänglig, korrekt och aktuell information om de arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas på de utstationerade arbetstagarna i värdlandet. Detta är ett grundläggande villkor som bidrar till att förebygga konflikter, problematiska situationer och missbruk. Därför bör nödvändiga åtgärder vidtas för att se till att utstationerade arbetstagare och deras arbetsgivare har tillgång till information (8).

(10)

Brådskande åtgärder krävs för att man ska kunna rätta till bristerna i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av den lagstiftning som berör utstationering av arbetstagare genom att stärka det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna med hjälp av mer effektiva system för informationsutbyte, bättre tillgång till information och främjande av utbyte av information och goda rutiner.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1. System för informationsutbyte

Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder och göra de insatser som krävs för att ta i bruk ett elektroniskt system för informationsutbyte, såsom informationssystemet för den inre marknaden (IMI) (9) , och i synnerhet, i nära samarbete med kommissionens avdelningar, utveckla en specifik applikation för att stödja det nödvändiga administrativa samarbete som behövs för att förbättra det praktiska genomförandet av direktiv 96/71/EG.

Utvecklingen av ett sådant elektroniskt system för utbyte av information inom ramen för det administrativa samarbetet enligt direktiv 96/71/EG skulle innebära följande uppgifter för medlemsstaterna:

1.	De bör fastställa de centrala frågor som ska omfattas av informationsutbytet och som därför bör ingå i systemet för informationsutbyte.

2.	De bör fastställa de behöriga myndigheterna och, vid behov, övriga aktörer som deltar i övervakningen och kontrollen av anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare som omfattas av systemet för informationsutbyte.

3.	De bör förtydliga förbindelsekontorens uppgifter.

4.	De bör utreda frågan om tillräckliga garantier för skydd av personuppgifter som omfattas av informationsutbytet mellan medlemsstaternas myndigheter och, vid behov, andra berörda aktörer (10).

Medlemsstaterna bör på basis av resultaten av dessa preliminära kartläggningar dessutom, i samarbete med kommissionens avdelningar, bedöma och besluta om IMI erbjuder det lämpligaste stödet för det informationsutbyte som avses i artikel 4 i direktiv 96/71/EG.

Kommissionen kommer att bistå medlemsstaterna med stöd och assistans i detta sammanhang och förbinder sig till ett nära samarbete med dem för att de nödvändiga framstegen ska kunna uppnås i tid. Kommissionen kommer särskilt att bidra till och samordna arbetet inom en operativ arbetsgrupp som ska inrättas på frivillig basis, och vid behov tillhandahålla extern tekniskt stöd under den tid som den specifika applikationen utvecklas.

2. Tillgång till information

Medlemsstaterna bör öka sina insatser för att förbättra tillgången till information om de arbets- och anställningsvillkor som tjänsteleverantörerna måste tillämpa, och för att se till att deras förbindelsekontor har möjligheter att utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

I syfte att genomföra ytterligare förbättringar när det gäller tillgång till information bör medlemsstaterna iaktta följande rekommendationer:

De bör undvika att endast hänvisa till eller tillhandahålla allmän information om arbetsmarknadslagstiftningen, utan i stället tydligt ange vilka arbets- och anställningsvillkor och/eller vilken del av deras (nationella och/eller regionala) lagstiftning som ska tillämpas på arbetstagare som är utstationerade på deras territorium.

De bör vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det finns allmänt tillgänglig information om vilka kollektivavtal som är tillämpliga (och på vem), och vilka arbets- och anställningsvillkor som utländska tjänsteleverantörer ska tillämpa. Vid behov bör länkar till befintliga Internetsidor och andra kontakter, särskilt relevanta arbetsmarknadsparter, anges.

3.	De bör se till att arbetstagare och tjänsteleverantörer har tillgång till denna information på andra språk än det nationella språket (eller språken) i det land där tjänsterna tillhandahålls.

4.	De bör bättre utnyttja de möjligheter som Internet erbjuder liksom möjligheter att göra den information som läggs ut på de nationella webbplatserna mer tillgänglig och tydlig (11).

Medlemsstaterna bör dessutom iaktta följande:

5.	De bör se till att förbindelsekontoren har möjlighet att upprätthålla en effektiv organisation och att de är utrustade med tillräckligt stor personal och andra resurser för att kunna uppfylla sina informationsskyldigheter.

6.	De bör om möjligt ange en kontaktperson som är ansvarig för handläggning av informationsförfrågningar.

Kommissionen kommer även i fortsättningen av bistå medlemsstaterna på detta område, i synnerhet via den befintliga portalen på webbplatsen EUROPA med länkar till nationella webbplatser om utstationering av arbetstagare.

3. Utbyte av goda rutiner

Medlemsstaterna bör aktivt delta i en systematisk och formell process för att finna och utbyta goda rutiner på området för utstationering av arbetstagare via de samarbetsorgan som kommissionen inrättat för detta ändamål, såsom den planerade högnivåkommittén (för närmare beskrivning se bilagan).

Utfärdat i Bryssel den 31 mars 2008.

På kommissionens vägnar

Vladimír ŠPIDLA

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 18, 21.1.1997, s 1.

(2) Kommissionens arbetsdokument SEK(2006) 439 och SEC(2007) 747 samt meddelandet ”Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster – att maximera fördelar och möjligheter och samtidigt värna om skyddet för arbetstagarna”, särskilt punkt 6. Slutsats, KOM(2007) 304 slutlig, 13.6.2007, s. 9.

(3) Se även Europaparlamentets resolution av den 11 juli 2007, B6-0266/2007.

(4) KOM(2006) 159 slutlig, 4.4.2006.

(5) Meddelandet ”Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster – att maximera fördelar och möjligheter och samtidigt värna om skyddet för arbetstagarna”, särskilt punkt 6. Slutsats, KOM(2007) 304 slutlig, 13.6.2007, s. 747, samt medföljande arbetsdokument, SEC(2007) 304.

(6) Se även Europaparlamentets resolution om betänkandet av Schroedter av den 26 oktober 2006.

(7) Detta understryks även i Europaparlamentets resolution, se särskilt punkterna 21 och 32 ff. Av svaren från det offentliga samråd som inleddes om moderniseringen av arbetsrätten, KOM(2006) 708, 22 november 2006, framgick även att majoriteten av medlemsstaterna höll med om att det finns ett behov av bättre och ökat samarbete (se KOM(2007) 627 slutlig, 24 oktober 2007 och medföljande arbetsdokument, SEC(2007) 1373).

(8) Denna fråga och behovet av åtgärder underströks även i Europaparlamentets resolution av den 11 juli 2007, se punkt 18.

(9) IMI är ett informationssystem som ska underlätta ömsesidig assistans och informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Det erbjuder ett redskap för säkert och snabbt informationsutbyte mellan europeiska myndigheter så att de kan samarbeta effektivt trots de hinder som skillnader i språk och i administrativa förfaranden och strukturer kan utgöra. De första tillämpningarna av systemet är utformade för att betjäna det reviderade direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG) och tjänstedirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG).

(10) Se även kommissionens beslut 2008/49/EG av den 12 december 2007 om genomförandet av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) med avseende på skyddet av personuppgifter, EUT L 13, 16.1.2008, s. 18.

(11) De nationella webbplatserna har länkar till kommissionens webbplats om utstationering av arbetstagare:

http://europa.eu.int/comm/employment_social/labour_law/postingofworkers_en.htm

BILAGA

Högnivåkommitté på området för utstationering av arbetstagare (ska inrättas): Planerad roll, uppgift och ansvarsområde

Det utbyte av information som hittills ägt rum på frivillig basis inom den informella gruppen av experter från medlemsstaterna på området för utstationering av arbetstagare har visat att gruppen på ett effektivt sätt förbättrat de tillgängliga medlen för utbyte av information om arbets- och anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare. Gruppen har dessutom försett kommissionen med värdefull information om genomförandet och tillämpningen av direktiv 96/71/EG.

För att det administrativa samarbetet ska kunna utökas måste man även utveckla effektiva metoder för att finna och utbyta goda rutiner i alla frågor som berör den korrekta tillämpningen och den konkreta kontrollen av efterlevnaden av direktiv 96/71/EG. Det blir sålunda möjligt att i hög grad förbättra det administrativa samarbetet samt förebygga konflikter och undvika det ofta använda förfarandet med tvistlösning inför domstol.

Kommissionen planerar därför i enlighet med sitt meddelande av den 13 juni 2007 att inrätta en högnivåkommitté med följande fastställda uppgifter och mål:

1.	Kartlägga och utbyta erfarenheter och goda rutiner.

2.	Främja utbyte av relevant information, inbegripet information om befintliga former av (bilateralt) administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter.

3.	Granska (administrativa) frågor, problem och särskilda aspekter som rör genomförandet, tillämpningen samt efterlevnaden och kontrollen av efterlevnaden av direktiv 96/71/EG, eller de nationella genomförandeåtgärder som avser utstationering av arbetstagare.

4.	Granska de problem som kan uppstå vid tillämpningen av artikel 3.10 i direktiv 96/71/EG.

Övervaka de framsteg som gjorts när det gäller att förbättra det administrativa samarbetet, särskilt utvecklingen av den specifika applikationen för att stödja det administrativa samarbetet och anpassningen och tillämpningen av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) samt förbättringen av tillgången till information och, vid behov, föreslå åtgärder som bör vidtas.

6.	Undersöka möjligheterna att vid behov se till att arbetstagarnas rättigheter och skydd i högre grad respekteras i praktiken.

7.	Göra en djupgående utredning om problemen med tillämpningen av lagstiftningen över gränserna.

För att uppnå dessa mål bör högnivåkommittén sörja för ett nära samarbete med de offentliga myndigheter som ansvarar för kontroll av den lagstiftning i medlemsstaterna som tillämpas på utstationerade arbetstagare, exempelvis arbetsinspektionen. Den bör även i överensstämmelse med nationell lag och/eller praxis regelbundet och formellt engagera arbetsmarknadens parter, i synnerhet företrädare för arbetsmarknadens parter inom sektorer med ett stort antal utstationerade arbetstagare.

Kommissionen är beredd att inom en nära framtid anta ett kommissionsbeslut om att inrätta en högnivåkommitté. I detta beslut kommer kommitténs sammansättning, mål och arbetsmetoder att fastställas. För detta ändamål kommer kommissionen att beakta resultatet av den debatt som ska föras inom rådet på basis av denna rekommendation.

4.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 85/6

Eurons växelkurs (1)

3 april 2008

(2008/C 85/04)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,5526
JPY	japansk yen	159,75
DKK	dansk krona	7,4586
GBP	pund sterling	0,7832
SEK	svensk krona	9,342
CHF	schweizisk franc	1,5845
ISK	isländsk krona	116,66
NOK	norsk krona	8,003
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,938
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	257,44
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6973
PLN	polsk zloty	3,4833
RON	rumänsk leu	3,7103
SKK	slovakisk koruna	32,403
TRY	turkisk lira	1,9933
AUD	australisk dollar	1,7065
CAD	kanadensisk dollar	1,5722
HKD	Hongkongdollar	12,0975
NZD	nyzeeländsk dollar	1,9821
SGD	singaporiansk dollar	2,1532
KRW	sydkoreansk won	1 521,55
ZAR	sydafrikansk rand	12,087
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,8927
HRK	kroatisk kuna	7,2754
IDR	indonesisk rupiah	14 361,55
MYR	malaysisk ringgit	4,9644
PHP	filippinsk peso	64,355
RUB	rysk rubel	36,817
THB	thailändsk baht	49,093
BRL	brasiliansk real	2,6798
MXN	mexikansk peso	16,411

(1)

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

4.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 85/8

Inbjudan att lämna förslag – ”Förberedande åtgärd Media International”

(2008/C 85/06)

1. Syfte och beskrivning

Den ”Förberedande åtgärden Media International” syftar till att undersöka och testa samarbetet mellan europeiska filmskapare och filmskapare från tredjeländer. Den omfattar följande:

—	Stöd till utbildning,

—	Stöd till marknadsföring,

—	Stöd till utveckling av biografnätverk.

Inom ramen för arbetsprogrammet för den ”Förberedande åtgärden Media International” för 2008, inbjuder kommissionen härmed konsortier att lämna förslag.

2. Vem får delta?

Förslag får lämnas av juridiska personer i EU:s 27 medlemsstater och i tredjeländer.

3. Budget för projekten

Budgeten för denna inbjudan att lämna förslag är högst 1,98 miljoner EUR.

Det finansiella stödet från kommissionen får inte överstiga 50 %, 75 % eller 80 % av de totala stödberättigande kostnaderna, beroende på verksamhetens natur.

Det finansiella stödet kommer att beviljas i form av ett bidrag.

Maximal projektlängd är 12 månader.

4. Bedömning och urval

Ansökningarna bedöms av kommissionen med bistånd av oberoende experter. Bedömningskriterierna är fastlagda i arbetsprogrammet för den ”Förberedande åtgärden Media International”. De förslag som väljs ut efter bedömningen rangordnas efter kvalitet. Förfarandet för kommissionens bedömning av ansökningar om bidrag från kommissionen beskrivs i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1).

5. Sista ansökningsdatum

Ansökningarna måste skickas in senast den 13 juni 2008 till

Ms Aviva Silver

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för informationssamhället och medierna

Direktorat A – AV, medier, Internet

Enhet A2 – Media-programmet och utbildning för medierna

Kontor: BU33 02/005

B-1049 Bryssel

6. Ytterligare upplysningar

Den fullständiga texten till denna inbjudan att lämna förslag, tillsammans med arbetsprogrammet, vägledning för sökande och ansökningsformulär, finns på följande Internetadress:

http://ec.europa.eu/media

Ansökan måste uppfylla alla villkor i inbjudan att lämna förslag, och den ska inlämnas på avsett formulär.

(1) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1), ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

4.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 85/13

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2008/C 85/10)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”SAN SIMÓN DA COSTA”

EG-nummer: ES/PDO/005/0359/19.08.2004

SUB ( X ) SGB ( )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Subdirección General de Calidad y Promoción Agroalimentaria — Dirección General de Industria Agroalimentaria y Alimentación — Secretaría General de Agricultura y Alimentación del Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación. España

Adress:

Paseo Infanta Isabel, 1

E-28071 Madrid

Tfn:

(34) 913 47 53 94

Fax:

(34) 913 47 54 10

E-postadress:

—

2. Grupp:

Namn:

D. Javier Piñeiro López (Quesería AS Fontelas) y otros productores

Adress:

Lobán, 3

E-San Simón da Costa, Vilalba (Lugo)

Tfn:

(34) 982 52 57 88

Fax:

(34) 982 52 57 88

E-postadress:

as_fontelas@wanadoo.es

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan( )

3. Produkttyp:

Klass 1.3. Ost.

4. Produktspecifikation:

(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Beteckning: ”San Simón da Costa”

4.2 Beskrivning: Ost framställd av komjölk och med följande egenskaper:

—	Form: mellan konisk och rund, med spetsig topp,

—	Skorpa: rökt, hård och oelastisk, 1–3 mm tjock, gul- till ockrafärgad samt något fet,

—	Innandöme: fin textur, fet, halvhård, relativt elastisk, kompakt, gulvit, lättskuren, med karaktäristisk smak och arom,

—	Pipor: måttligt antal, runda eller oregelbundna, olika stora men mindre än en ärta.

—	Torrsubstans: minst 55 %,

—	Fett: minst 45 % och högst 60 % av torrsubstansen,

—	pH-värde: 5,0–5,6.

Ost denna med ursprungsbeteckning kan ha följande storlek:

Stor ost, med minst 45 dagars mognad, slutvikt på 0,8–1,5 kg och 13–18 cm hög,

Liten ost kallas ”Bufón”, med minst 30 dagars mognad, slutvikt på 0,4–0,8 kg och 10–13 cm hög.

4.3 Geografiskt område: Produktionsområdet för mjölken och osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”San Simón da Costa” utgörs av det geografiska området Terra Chá med följande kommuner, alla i provinsen Lugo: Vilalba, Muras, Xermade, Abadín, Guitiriz, Begonte, Castro de Rei, Cospeito och A Pastoriza.

4.4 Bevis på ursprung: Endast mjölk från gårdar som är förtecknade i ett särskilt register får användas för framställning av ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”San Simón da Costa”.

Dessutom är det endast ost som är framställd, rökt och lagrad i de ysterier och lagringslokaler som är förtecknade i kontrollorganets register som kan få den skyddade ursprungsbeteckningen ”San Simón da Costa”.

För att säkerställa att bestämmelserna i produktspecifikationen är uppfyllda, kommer kontrollorganet att ha register för kontroll av gårdarna, ysterierna och lagringslokalerna. Alla fysiska eller juridiska personer som är innehavare av de registrerade tillgångarna, anläggningarna och produkterna kommer att bli föremål för denna kontroll. Kontrollens syfte är att säkerställa att produkterna med den skyddade ursprungsbeteckningen ”San Simón da Costa” uppfyller kraven enligt produktspecifikationen.

Kontrollerna ska grunda sig på inspektioner av gårdar och anläggningar, granskning av dokumentationen samt analyser av råmaterialet och ostarna. Om det fastslås att råvarorna eller de framställda ostarna inte uppfyller kraven enligt produktspecifikationen, har defekter eller viktigare avvikelser, får de inte saluföras under den skyddande ursprungsbeteckningen ”San Simón da Costa”.

Ost med denna ursprungsbeteckning ska ha en numrerad kontrolletikett, som kontrollorganet kommer att kontrollera och tilldela.

4.5 Framställningsmetod: Osten framställs av rå eller pastöriserad naturlig mjölk från kor av raserna Rubia Gallega, Pardo Alpina, frisisk ras eller korsningar av dessa. Djuren ska tillhöra sjukdomsfria gårdar som återfinns i registren för ursprungsbeteckningen. Osten får varken innehålla råmjölk eller konserveringsmedel och ska rent allmänt uppfylla kraven i gällande lagstiftning.

Mjölken får inte standardiseras, men ska lagras på lämpligt sätt för att undvika att mikroorganismer utvecklas, varför temperaturen inte ska överstiga 4 °C. Från mjölkningen får det gå högst 48 timmar innan tillverkningen startar. I ostframställningen ingår följande steg:

Koagulering: Koagulering uppnås vid tillsättning av animaliskt löpe, vars aktiva beståndsdel är enzymerna kymosin och pepsin. Använda mjölksyrebakterier är Lactococcus lactis i olika former samt Streptococcus cremoris och Streptococcus lactis. Användning och återanvändning av inhemska stammar främjas. Mjölken koaguleras i 30–40 minuter vid en temperatur på 31–33 °C, utom när råmjölk används. Tiden är då 30–35 minuter och temperaturen 28–32 °C.

Brytning: Koaglet bryts så att ostkornens diameter blir 5–12 mm.

Formning: Formningen sker i formar med olika utformning och dimensioner som ger ostarna den registrerade produktens egenskaper.

Pressning: Ostarna pressas på lämpligt sätt och tillräckligt länge, vilket i sin tur beror på trycket och ostarnas storlek. För att separera vasslen och få en slät skorpa täcks ostarna med bomullsväv.

Saltning: Denna sker i saltlake med en salthalt på 14–17 % där osten får ligga i högst 24 timmar.

Mogning: De stora ostarna mognas sedan i minst 45 dagar, de små (Bufón) i minst 30 dagar räknat från slutet av saltningssteget. Under mogningen vänds och rensas ostarna så att de får sina speciella egenskaper.

Bad mot mögel: Osten kan också behandlas mot mögel, genom att den läggs i ett bad med olivolja eller en annan tillåten produkt som skyddar mot mögel.

Rökning: Rökningen pågår tills osten fått sin karaktäristiska färg, men utan att den kommer i direkt kontakt med elden. Som ved används endast barkfri björk.

För att garantera produktens kvalitet och spårbarhet bör de skyddade ostarna rent allmänt marknadsföras som hela ostar, i förpackningar som är godkända av kontrollorganet. Kontrollorganet får dock ge tillstånd till att osten säljs i bit, inbegripet att den skärs upp i försäljningslokalen. Detta förutsätter dock att det införs ett lämpligt kontrollsystem för detta syfte som garanterar produktens ursprung, kvalitet samt perfekt lagring och korrekt presentation för konsumenten, så att det inte finns någon risk för att konsumenterna vilseleds.

4.6 Samband:

Historia:

Det berättas att osten ”San Simón da Costa” härstammar från den keltiska civilisationen, med sina typiska borgar, närmare bestämt från keltiska stammar i bergen Sierra de A Carba och Sierra del Xistral. Det berättas också att osten under romartiden skickades till Rom på grund av sin karaktäristiska smak och hållbarhet. Senare användes den till att betala avgifter och tionden till adeln och kyrkan.

Naturförhållanden:

Området Terra Cha är ett av Galiciens största och mest utpräglade, med sin stora enhetlighet till följd av ett mjukt böljande landskap som bara de omgivande bergen bryter mot.

Sammanhang mellan den geografiska miljön och produktens karaktäristiska egenskaper.

Det geografiska området förknippas en rad faktorer som påverkar de speciella egenskaperna hos osten ”San Simón da Costa”:

a)	För det första är den geografiska miljön mycket gynnsam för rikligt och förstklassigt bete, som består av lokala gräsväxter (timotej, Locus-arter, svingel och rajgräs) och ärtväxter (Lotus-arter, klöver och lusern). Dessa är anpassade till områdets tempererade och fuktiga villkor.

Mjölkproduktionen sker på små gårdar som är familjeföretag och där djuren sköts på traditionellt sätt. Fortfarande finns det en betydande andel inhemska raser, vars mjölk har karaktäristiska egenskaper och hög kvalitet. Till detta kommer att fodret huvudsakligen kommer från betesmarkerna eller produceras på den egna anläggningen. När väderförhållandena så tillåter, betar djuren ute på betesmarkerna.

Bara i bristsituationer används kraftfoder utifrån, som tillskott för att täcka boskapens energibehov. Torrfodret ska, så långt det är praktiskt möjligt, komma från det avgränsade geografiska området. Denna traditionella metod, där inköpet av insatsvaror begränsas så mycket som möjligt, gör det lättare för sådana små familjeföretag att vara ekonomiskt bärkraftiga.

Dessa företags egenskaper gör att den producerade mjölken har optimal kvalitet för framställning av ostarna. Det är vetenskapligt bevisat att dessa mer naturliga system för produktion och utfodring av boskapen ger mjölken ett högre näringsvärde, tack vare den stora ackumuleringen av konjugerad linolensyra (CLA) och omega-3-fettsyror i fettprofilen. Ju mer gräs djuren äter desto mer stiger innehållet av dessa näringsmässigt goda fettsyror, och detta visar sig också i den framställda ostens egenskaper.

c)	En naturlig miljö med mycket björk, som också används som ved vid rökningen och ger produkten dess omisskännliga färg och smak.

d)	Till sist måste det nämnas att områdets producenter har en lång tradition av att framställa denna typ av ost med helt unika egenskaper, framför allt dess särpräglade form och traditionella färg som gör den lätt igenkännlig. Detta har gett produkterna prestige och erkännande hos konsumenterna.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:	Dirección General de Producción, Industrias y Calidad Agroalimentaria
Adress:	Edificio Administrativo San Caetano, Santiago de Compostela
Tfn:	(34) 981 54 47 77
Fax:	(34) 981 54 57 35
E-postadress:	—

4.8 Märkning: Sedan det kontrollerats att de uppfyller produktspecifikationen och de relevanta bestämmelserna, ska ostarna som saluförs med den skyddade ursprungsbeteckningen ”San Simón da Costa” märkas. Detta innebär att de förses med den officiella symbolen för skyddad ursprungsbeteckning och med försegling, etikett eller numrerad kontrolletikett med en alfanumerisk kod och löpnummer, som kontrollorganet har godkänt och tilldelat.

”Denominación de Origen Protegida San Simón da Costa” ska anges såväl på etiketten som på kontrolletiketten.

Av märkningen ska det också framgå om mjölken har framställts av råmjölk eller pastöriserad mjölk.

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

4.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 85/17

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2008/C 85/11)

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”MELTON MOWBRAY PORK PIE”

EG nr: UK/PGI/005/0335/13.02.2004

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Department for the Environment, Food and Rural Affairs

Adress:

Food Chain Marketing and Competitiveness Division Food Exports and Regional Food Branch Area 4C

Nobel House

17 Smith Square

London SW1P 3JR

United Kingdom

Tfn:

(44-207) 238 66 87

Fax:

(44-207) 238 57 28

E-post:

simon.johnson@defra.gsi.gov.uk

2. Grupp:

Namn:

The Melton Mowbray Pork Pie Association

Adress:

P.O. Box 5540 Melton Mowbray

Leicestershire LE13 1YU

United Kingdom

Tfn:

(44-166) 456 93 88

Fax:

—

E-post:

mocallaghan@tiscali.co.uk

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.2. Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

4. Produkspecifikation:

(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Beteckning: ”Melton Mowbray Pork Pie”

4.2 Beskrivning: ”Melton Mowbray Pork Pie” är en paj gjord på fläskkött vars konvexa degsidor ger den dess karaktäristiska buktande form. Degen är gyllenbrun och rik till konsistensen. Köttfyllningen är osaltad och är därför grå till färgen – samma färg som fläskstek. Fyllningen är saftig och finfördelad. Produktens köttinnehåll måste vara minst 30 %. Mellan fyllningen och degsidan ligger ett lager gelatin/buljong.

Degen har en angenäm rik brödsmak medan fyllningen har en uttalad köttsmak, kryddad framför allt med peppar.

Pajerna får endast innehålla naturliga färg- eller smaktillsatser och konserveringsmedel. De säljs i flera olika storlekar och viktklasser via en rad försäljningsställen, t.ex. slakteributiker, stormarknader, delikatessaffärer och livsmedelsbutiker.

4.3 Geografiskt område: Staden Melton Mowbray och det tillhörande området avgränsas enligt följande:

I norr av A52 från M1 och A1, inklusive staden Nottingham,

I öster av A1 från A52 till A605, inklusive städerna Grantham och Stamford,

I väster av M1, från A52 till A45,

I söder av A45 och A605, från M1 till A1 inklusive staden Northampton.

Grundläggande efterforskningar utförda av en lokal historiker visar att geografiska och ekonomiska hinder i början och mitten av 1800-talet, när pajerna först började produceras kommersiellt, gjorde att produktionen av Melton Mowbray Pork Pie begränsades till själva Melton Mowbray och det omgivande distriktet.

Det geografiska område som anges ovan är större än det ursprungliga produktionsområdet. Detta beror på att hindren med tiden blev mindre betydande, och framställningen av Melton Mowbray Pork Pie enligt nedan beskrivna produktionsmetod har de senaste hundra åren skett i ett större område kring Melton Mowbray.

4.4 Bevis på ursprung: Bevis på att produkten framställs i det angivna området finns i de register som förs av producenterna och kan erhållas genom de spårbarhetssystem som införts. Det utnämnda kontrollorganet kommer att utföra årliga kontroller av varje producent för att försäkra sig om att de följer produktspecifikationen.

Varje medlem kommer att få sitt eget certifieringsnummer, utfärdat av kontrollorganet, som måste finnas på alla förpackningar och annat material som används vid försäljning av Melton Mowbray Pork Pie. Detta unika nummer innebär att varje försåld paj kan spåras direkt till producenten. Många småproducenter väljer att sälja produkterna genom sina egna återförsäljningsställen, medan andra större medlemmar säljer produkterna via de största återförsäljarna.

Producenterna får ett hälsomärke utfärdat från Food Standards Agency och detta garanterar tillsammans med datakoden full spårbarhet för produkten, från försäljningsstället till varje enskilt produktionsparti, fram till den godkända leverantören av varje ingrediens som ingår i produkten.

Melton Mowbray Pork Pie Association kommer att övervaka användningen av det egna särskilda äkthetsmärket som utfärdas till alla medlemmar. Detta märke måste också användas på alla förpackningar och annat försäljningsmaterial.

4.5 Framställningsmetod: Följande råvaror måste användas vid framställningen av Melton Mowbray Pork Pie:

Produktionsmetod:

Ingredienserna till degen blandas, formas till bottnar och lock och får sedan vila,

Grisköttet tärnas eller mals till färs och blandas med övriga ingredienser till fyllningen,

Degbottnarna sätts antingen i ringformar eller placeras kring en cylinder eller liknande stödanordning,

Pajfyllningen fördelas sedan i degbottnarna och det förskurna locket eller degplattor placeras över pajen och knips samman med pajkanterna så att pajen försluts. En del pajer formas med handen, medan andra förses med ett dekorativt vågmönster som också formas med handen,

De tas sedan ur formarna och placeras på en plåt utan stöd. Ibland fryses pajerna ned i detta tillstånd och bakas vid ett senare tillfälle, eller säljs nedfrysta för bakning i hemmet,

Pajerna bakas sedan till dess att de får en gyllenbrun färg. De får sedan svalna och gelatinet/buljongen tillsätts,

Sedan kyls de ned till under 8 °C.

Pajerna kan sedan förpackas och datummärkas för försäljning i detaljhandeln, eller lämnas utan förpackning. De kan placeras i ett kylrum i väntan på försäljning. En del pajer säljs varma inom fyra timmar från och med det att gelatinet/buljongen tillsatts.

Försäljningen sker från en rad olika försäljningsställen, från de största stormarknaderna till producentens egen butik.

4.6 Samband: Från sextonhundratalet och framåt blev en stor del av marken kring Melton Mowbray uppdelad i skiften. På så sätt försvann de öppna fälten från landskapet och de häckomgärdade fält som är så karaktäristiska för jordbrukslandskapet i East Midland växte fram. Följden blev att man övergick från den fåruppfödning på öppna fält som hittills varit den huvudsakliga jordbruksverksamheten till mer kontrollerad boskapsuppfödning. Mjölköverskottet från korna användes till framställning av ost, framför allt Blue Stilton. Vassla är en biprodukt inom ostproduktionen och vassla blandad med kli är ett utmärkt grisfoder. Mjölkbönderna byggde svinstior och födde upp husdjur på det överskott som uppstod vid ostframställningen.

I Leicestershire inhägnar man fälten genom att plantera hagtorn mellan skiftena. När hagtornshäcken blivit ca. två meter hög skiktas den så att den bildar en ogenomtränglig mur längs fältdiket, som blir en idealisk stig för rävar. Detta ledde i sin tur till att rävbeståndet ökade. För att få stopp på denna ökning började man använda hundkoppel som spårade räven. Hundarna dirigerades av ryttare, vilket bidrog till att rävjakt till häst utvecklades till en höst/vintersport. Från mitten av sjuttonhundratalet började säsongsjägarna att koncentrera rävjakten till Melton Mowbray. Under höst- och vintermånaderna slaktade man grisar och bakade paj på grisköttet. Tjänstefolket bar vid jakten med pajerna i fickan och hade dem som matsäck när de flyttade hästarna från by till by på order från de rika rävjägarna. Dessa utsökta och enkla lantpajer uppmärksammas så småningom också av de beridna jägarna, som började bära dem med sig i knyten och fickor för att äta dem under jakten.

De rika säsongsjägarna blev så förtjusta i de goda pajerna som de serverades till frukost att de förväntade sig kunna smaka dem även på klubbarna i London. År 1831 började Edward Adcock att sända köttpajer från Melton Mowbray till London med den diligens som avgick dagligen från Leeds till London. Och så tog försäljningen och marknadsföringen av Melton Mowbray Pork Pie sin början.

Sedan kom järnvägen och marknaden förändrades i grunden. Nu hyrdes specialvagnar för att transportera pajerna till London och andra stora städer via järnvägen. I närheten av stationen i Melton Mowbray uppfördes bagarstugor, och pajerna transporterades över hela Förenade kungariket och till och med till Australien, Nya Zeeland och Sydafrika i kylrummen på de lastfartyg som återvände till dessa länder. Pajen fick stor ryktbarhet och från 1870-talet fram till sekelskiftet upplevde pajtillverkningen en riktig blomstringsperiod. Till följd av den ökade ryktbarheten gjorde några ledande tillverkare ett misslyckat försök att skydda namnet mot plagiat.

Med första världskriget ströps exporthandeln och tillverkningen började gå tillbaka. Under de senaste tjugo åren har tillverkningen dock fått ett nytt uppsving och håller nu på att expandera för att tillgodose en växande efterfrågan på detta mångsidiga livsmedel. Melton Mowbray Pork Pie som framställs i det angivna geografiska området finns nu att köpa i många stormarknader och exporteras åter utomlands.

Den senaste tiden har Melton Mowbray Pork Pie fått uppmärksamhet från olika håll. Den internationella resehandboken Lonely Planet hänvisar till Melton Mowbray genom en beskrivning av den som staden ”som gav världen de bästa köttpajerna under solen”. Att produktens fått förnyad popularitet visade sig 1996 när hertigen av Gloucester vid ett besök i en producentbutik uppmärksammades i medierna och fångades på bild när han var i färd med att avsmaka Melton Mowbray Pork Pie. BBC hade också ett inslag om Melton Mowbray Pork Pie i det populära TV-programmet Food and Drink, som visas på bästa sändningstid.

Melton Mowbray Pork Pie skiljer sig från andra pajer gjorda på fläskkött vad gäller förpackning, utformning och marknadsföring vid försäljningsstället. De är 10–15 % dyrare än andra pajer på marknaden eftersom de åtnjuter ett särskilt rykte som särskiljer dem som annorlunda och värda sitt pris. Melton Mowbray Pork Pie Association startades 1997 och samlar alla producenter i det geografiska området. Sammanslutningen har till uppgift att skydda den autentiska Melton Mowbray Pork Pie och att öka kunskaperna om produktens ursprung.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:

Product Authentication Inspectorate Limited

Adress:

Rowland House

65 High Street Worthing

W. Sussex BN11 1DN

United Kingdom

Tfn:

(44-190) 323 77 99

Fax:

(44-190) 320 44 45

E-post:

paul.wright@food-standards.com

4.8 Märkning: Efter en eventuell registrering av produkten kommer symbolen för SGB (skyddad geografisk beteckning) att läggas till vid sidan av det registrerade namnet.

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 85

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	51 årgången 4 april 2008

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	REKOMMENDATIONER
	Kommissionen
2008/C 085/01	Kommissionens rekommendation av den 31 mars 2008 om ökat administrativt samarbete vid utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster ( 1 )	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 085/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5065 – AXA/CDC/Hotels ACCOR) ( 1 )	5

2008/C 085/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5073 – Scholz/TTC/GMPL/JV) ( 1 )	5

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2008/C 085/04	Eurons växelkurs	6

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2008/C 085/05	Förklaring från Maltas regering enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen	7

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Kommissionen
2008/C 085/06	Inbjudan att lämna förslag – Förberedande åtgärd Media International	8

2008/C 085/07	Ansökningsomgång för arbetsprogrammet Människor i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration	10

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2008/C 085/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4994 – Electrabel/Compagnie Nationale du Rhône) ( 1 )	11

2008/C 085/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5129 – Delta Lloyd/Swiss Life Belgium) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	12

	ANDRA AKTER
	Kommissionen
2008/C 085/10	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	13

2008/C 085/11	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	17