6.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/1

—

som beaktar de nära historiska, politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan sig,

—

som drivs av sin gemensamma uppslutning kring mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, medborgerliga friheter och demokrati,

—

som erkänner de starka band som redan knutits,

—

som är fast beslutna att bekämpa internationella konflikter, i syfte att bevara eller återställa fred och säkerhet,

—

som önskar fördjupa samrådet om bilaterala och internationella frågor av ömsesidigt intresse och öka det praktiska samarbetet inom områden av ömsesidigt intresse,

—

som beaktar sin gemensamma uppslutning kring fria och öppna marknadsprinciper och en förstärkning av det multilaterala handelssystemet i enlighet med WTO:s mål och principer, liksom sin uppslutning kring utvecklingen av en sund och blomstrande världsekonomi,

—

som beaktar den gemensamma förklaringen om förbindelserna mellan Nya Zeeland och Europeiska unionen från 1999 och meddelandet ”Nya Zeeland och Europeiska unionen: Prioriteringar för det framtida samarbetet” från 2004,

—

som beaktar bägge parters stöd till skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

—

som erinrar om de befintliga avtalen mellan sig,

—

stödja demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inom sina egna samhällen och internationellt,

—

stödja upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, även genom fredsbevarande insatser,

—

stödja Förenta nationernas roll och främja dess effektivitet,

—

stödja internationella ansträngningar i fråga om icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll samt terrorismbekämpning,

—

samarbeta i utvecklingsfrågor och frågor som rör samhällsstyrning, i synnerhet med avseende på länderna i södra Stillahavsområdet,

—

främja marknadsekonomiska principer för handel med varor och tjänster och för investeringar, avstå från protektionistiska åtgärder och verka för att utvidga och ytterligare stärka det multilaterala handelssystemet inom WTO:s ram,

—

främja hållbar utveckling och skyddet av den globala miljön, särskilt med avseende på behovet av att lösa frågan om klimatförändringen,

—

främja innovation, ökad produktivitet och konkurrenskraft,

—

främja ömsesidig kunskap om och förståelse mellan sina folk och kulturer.

1.

De deltagande parterna fastställde i den gemensamma förklaringen om förbindelserna mellan Nya Zeeland och Europeiska unionen från 1999 vilka områden som skulle prioriteras för samarbete. Ett gemensamt uttalande om Nya Zeeland och Europeiska unionen: Prioriteringar för det framtida samarbetet, även kallat handlingsplanen mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland, antogs 2004.

2.

Handlingsplanen omfattade ett program för samråd och samarbete inom en rad områden som sedan dess har genomförts på ett effektivt sätt. Genom samråd på ministernivå och på högre tjänstemannanivå har det varit möjligt att regelbundet utbyta åsikter, ta upp problem och undersöka möjligheter till ökat samarbete. Avtalet om ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter undertecknades i juni 1998 respektive i december 1996 och trädde i kraft 1999 respektive 2003. Till de områden som sedan länge är föremål för samarbete hör vetenskap och teknik, utbildning, utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter.

3.

Den nya förklaringen bygger på den gemensamma förklaringen och de påtagliga resultat som har uppnåtts inom ramen för handlingsplanen. Den omfattar ytterligare specifika, praktiska förslag till samarbete och till en förstärkning av ramen för förbindelserna.

4.

De deltagande parterna är beslutna att främja och stärka sina förbindelser inom följande områden:

5.

Med de allt instabilare och komplexa förhållanden som råder i världen i dag kan värdet av dialog och informationsutbyte inte underskattas. Båda parter välkomnar därför de bilaterala trojkasamråd på ministernivå som numera äger rum två gånger om året. Dessutom står kommissionens ordförande, Europeiska unionens höge representant och Nya Zeelands premiärminister regelbundet i kontakt med varandra. De deltagande parterna noterar också den dialog som regelbundet äger rum mellan det nyzeeländska parlamentet och Europaparlamentet.

6.

De deltagande parterna förväntar sig att detta utbyte kommer att fortsätta på regelbunden basis. Möjligheter till ytterligare dialog kommer också att sökas genom bilaterala besök på ministernivå och kommissionärsnivå samt i anslutning till internationella möten. Detta kommer att kompletteras med ett regelbundet informationsutbyte inom ramen för diplomatiska uppdrag och i andra forum.

7.

De deltagande parterna har samma mål att främja fred och säkerhet i världen genom multilateralt samarbete och respekt för folkrätten. Parterna stödjer gemensamt Förenta nationernas centrala roll och det arbete som utförs inom ramen för andra multinationella institutioner och ordningar. De värdesätter varandras ansträngningar att medla i svåra internationella och regionala situationer och anser att konflikter i första hand bör lösas med fredliga medel.

8.

Parterna kommer att undersöka möjligheterna till närmare dialog och fördjupat samarbete om terrorismbekämpning. De har båda förbundit sig att ratificera och genomföra alla FN-konventioner och protokoll om terrorismbekämpning och att genomföra alla relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, däribland resolution 1373 från 2001, liksom Förenta nationernas terrorismbekämpningsstrategi. De är beredda att bistå tredjeländer med att uppfylla deras internationella förpliktelser när det gäller att bekämpa internationell terrorism. Effektiva åtgärder för att bekämpa terrorism och skydda mänskliga rättigheter är mål som kompletterar och förstärker varandra. Parterna är fast beslutna att minska hotet från terrorismen och att angripa förhållanden som kan leda till dess utbredning. De stödjer initiativ som bidrar till ökad tolerans och förståelse, även dialog mellan olika kulturer, trossamfund och civilisationer.

9.

För att deras ansträngningar ska bli verkningsfulla har de deltagande parterna vidtagit konkreta mått och steg och haft ett nära samarbete på fältet, t.ex. genom Nya Zeelands nyligen avslutade deltagande i EU:s stabiliseringsstyrka i Bosnien och Hercegovina och i Europeiska unionens polisuppdrag (Eupol) i Afghanistan. Båda parter kommer att undersöka möjligheterna att fortsätta detta nära, praktiska samarbete inom ramen för liknande krishanteringsuppdrag och stabiliseringsåtgärder efter konflikter.

10.

Respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är av avgörande betydelse för främjandet av fred och säkerhet. De deltagande parterna är båda fast beslutna att i en anda av samarbete verka för att skydda och främja internationella mänskliga rättigheter, såsom de är inskrivna i den internationella förklaringen om mänskliga rättigheter och i de viktigaste människorättskonventionerna samt protokollen till dessa. De kommer att fortsätta sitt årliga samråd på trojkanivå när det gäller frågor som rör internationella mänskliga rättigheter och ha ett nära samarbete i internationella människorättsforum, däribland FN:s råd för mänskliga rättigheter.

11.

De deltagande parterna har ett gemensamt intresse av att stödja demokrati, en ansvarsfull samhällsstyrning samt respekt för rättsstatsprincipen som ett grundläggande bidrag till fred och säkerhet. Där så är möjligt kommer de att samarbeta för att uppnå detta gemensamma mål.

12.

Stabilitet och välstånd i Asien och Stillahavsområdet är en prioritet för båda de deltagande parterna och är därför en av de viktiga frågorna i den politiska och säkerhetspolitiska dialogen. Parterna är överens om att vissa länder i Stillahavsområdet står inför särskilt stora utmaningar på dessa områden och kommer att tillsammans verka för att lösa detta problem.

13.

De deltagande parterna värdesätter sitt goda samarbete såsom likasinnade partner i Aseans regionala forum och kommer att fortsätta sina gemensamma ansträngningar för att ytterligare stärka detta som ett regionalt forum för dialog och samarbete i Asien och Stillahavsområdet, genom att bl.a. utveckla dess roll inom förebyggande diplomati. De kommer att fortsätta utbytet om sitt samarbete med länderna i regionen, även Asean, genom diplomatiska kanaler.

14.

De deltagande parterna välkomnar den dialog som regelbundet förs på ministernivå och på officiell nivå om dessa frågor och kommer att hålla informella samråd på högre tjänstemannanivå med lämpliga EU-partner om frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

15.

Schengenavtalets införlivande med EG-rätten kan komma att påverka de viseringsordningar som Nya Zeeland för närvarande har med samtliga EU-medlemsstater och som innebär att nyzeeländare kan vistas viseringsfritt i upp till tre månader i samtliga medlemsstater. Europeiska unionen är medveten om de problem som detta kan innebära för resande nyzeeländare. Kommissionen bekräftar att de bilaterala avtal som Nya Zeeland har med medlemsstaterna alltjämt gäller och kommer att fortsätta att gälla till dess att nya konkreta åtgärder, som ska ersätta dem, vidtas och träder i kraft. Kommissionen kommer att samråda med Nya Zeeland när det gäller varje utveckling som kan få konsekvenser för dessa bilaterala avtal och kommer att verka för en lösning baserad på ömsesidighet.

16.

Av betydelse för den ömsesidiga förståelsen är också den ömsesidiga ordning som gör det möjligt för unga människor att besöka andra länder i upp till ett år och att arbeta och studera medan de är där – s.k. feriearbete. De besök som äger rum inom ramen för dessa ordningar innebär en betydande investering för framtiden. Nya Zeeland har nu ett sådant arrangemang med tretton av EU:s medlemsstater och arbetar aktivt för att ingå ytterligare flera andra i enlighet med respektive stats nationella lagstiftning och särskilda omständigheter.

17.

De deltagande parterna erkänner att utveckling och säkerhet är faktorer som är beroende av varandra och att utrotandet av fattigdom därför är en viktig förutsättning för att minska global och regional instabilitet. Mot denna bakgrund bidrar båda de deltagande parternas utvecklingsbiståndsprogram till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och därmed till en stabilare, fredligare och mera välmående värld.

18.

De deltagande parterna understryker att demokrati, mänskliga rättigheter, ett gott styre och respekt för rättstatsprincipen är av central betydelse för att uppnå en hållbar utveckling och uppmanar alla givare att verka för högre standarder inom mottagarländernas offentliga förvaltning. Båda erkänner att det vid utformning och genomförande av utvecklingsprogram är viktigt att givare av utvecklingsbistånd samarbetar med varandra.

19.

Att diskutera utvecklingsfrågorna i Stillahavsområdet är alltjämt en central punkt i dialogen mellan Nya Zeeland och Europeiska unionen på detta område. Båda parter erkänner också att det krävs ett engagemang tillsammans med östaterna i Stilla havet för att dessa ska kunna klara av de utomordentliga utmaningar som de står inför och, med givar- och mottagarländernas gemensamma ansträngningar, kunna uppnå ökad stabilitet och utveckling i regionen i enlighet med målen i regionens egen plan för Stillahavsområdet. Parterna välkomnade därför vid halvårsskiftet 2006 lanserandet av en ny EU-strategi för Stillahavsområdet och Europeiska unionens tillkännagivande om fortsatt ekonomiskt stöd till hållbar utveckling i Stillahavsområdet. Båda parterna välkomnar att tätare samråd om utvecklingssamarbetet har hållits sedan 2004, även genom högre EU-företrädares besök i regionen, och att samarbete har skett om utvalda projekt i Stillahavsområdet. Nya Zeeland välkomnar också Europeiska unionens uttalade avsikt att stärka sin politiska dialog med de länder som ingår i Pacific Islands Forum.

20.

De deltagande parterna är därför beslutna att fortsätta sin regelbundna bilaterala dialog om utvecklings- och handelsfrågor och att bredda åsiktsutbytet till att omfatta vidare frågor av betydelse för stabiliteten i regionen. Hit hör frågor om miljöns hållbarhet och de hot som politisk instabilitet, brottslighet och terrorism utgör för säkerheten i regionen.

21.

Eftersom båda parter önskar förena sina ansträngningar för utvecklingssamarbete avser de att ha regelbundna diskussioner inom ett brett spektrum av områden och ett fortsatt informationsutbyte i frågor som rör Stillahavsområdet. Vid de samråd som regelbundet kommer att äga rum i Wellington och Bryssel och på fältet kommer tonvikten att läggas vid att se till att båda parterna fullgör sina åtaganden enligt Parisförklaringen om biståndseffektivitet. Parterna kommer att eftersträva största möjliga harmonisering mellan givare och främja komplementaritet och en lämplig fördelning av uppgifter, tillämpa sektorsövergripande strategier och inom ramen för utbytet anpassa EU:s prioriteringar, system och processer till Stillahavsländernas. Båda parter kommer också att söka fastställa ytterligare områden för politiskt och praktiskt samarbete för fattigdomsminskning i Stillahavsområdet.

22.

Handeln och de ekonomiska banden mellan de deltagande parterna är av avgörande betydelse för goda förbindelser överlag. Europeiska unionen är för närvarande Nya Zeelands näst största handelspartner, och Nya Zeeland intar femtionde plats när det gäller Europeiska unionens utrikeshandel. Den bilaterala handeln ökar och flödet av varor och tjänster understöds av viktiga bilaterala avtal. Hit hör avtalet om ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter.

23.

De deltagande parterna kommer att fortsätta att undersöka möjligheten att förhandla om en bredare ram för framtida handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser. Som ett led i uppbyggnaden av dessa förbindelser kommer båda parterna också att fortsätta att utforska områden inom den ekonomiska politiken där de båda utifrån sina ömsesidiga intressen och prioriteringar skulle ha nytta av att ha ett åsiktsutbyte och att fastställa områden där ett praktiskt samarbete skulle kunna genomföras. Det skulle t.ex. kunna handla om främjande av investeringar, eventuella förbättringar av det bilaterala investeringsklimatet samt utvecklingsfrågor på regelområdet och inom konkurrenspolitiken.

24.

De deltagande parterna kommer att fortsätta att fördjupa sitt samarbete och utforska möjligheter att underlätta handeln genom ingåendet av nya avtal som kan öka nyttan av befintliga arrangemang. Ett av de områden som föreslås för ökat samarbete är vinsektorn, där parterna på nytt kommer att undersöka om förhandlingarna om ett bilateralt avtal om vin bör återupptas, och i så fall när. De kommer också att undersöka fördelarna med ett tullsamarbetsavtal.

25.

Inom ramen för sina bemödanden att öka handeln kommer de deltagande parterna också att fortsätta förhandlingarna om en ändring av det nuvarande avtalet om ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse i syfte att förbättra avtalets effektivitet och ändamålsenlighet. Vidare kommer de att undersöka möjligheten att utvidga räckvidden för samarbetet när det gäller tekniska föreskrifter, standarder och bedömning av överensstämmelse och de eventuella fördelarna med detta. Båda parterna bör dessutom utforska andra möjligheter till att förbättra samordningen inom regelgivningen mot bakgrund av den globala utvecklingen på regelområdet i syfte att minska transaktionskostnaderna för företag och ytterligare underlätta handeln.

26.

De deltagande parterna understryker vikten av att upprätthålla smidiga handelsförbindelser som överensstämmer med multilaterala principer och att lösa bilaterala problem på ett konstruktivt sätt. De årliga handelsförhandlingarna om jordbruksprodukter är i detta sammanhang ett viktigt forum för ett åsiktsutbyte på hög nivå om viktiga bilaterala och globala frågor som rör handeln med jordbruksprodukter. Många frågor av gemensamt intresse – såsom handel med tjänster och andra produkter än jordbruksprodukter samt förstärkning av multilaterala bestämmelser – kan emellertid inte lämpligen tas upp i detta forum. Från och med 2007 kommer dessa frågor att behandlas under årliga handelsförhandlingar, som så långt möjligt kommer att hållas växelvis i Bryssel och Wellington.

27.

De deltagande parterna erkänner betydelsen av en dynamisk privat sektor för att marknaderna ska kunna utvecklas och expandera och kommer i detta syfte att fortsätta att uppmuntra etableringen och utvidgningen av affärsförbindelser. Båda välkomnar inrättandet av Nya Zeelands och EU:s gemensamma näringslivsråd (New Zealand/Europe Business Council), som inrättats i syfte att främja goda handelsförbindelser mellan Europa och Nya Zeeland. De kommer att sträva efter att underlätta för ledande företagarrepresentanter från Nya Zeeland att regelbundet besöka Europa och för ledande företagarrepresentanter från Europa att besöka Nya Zeeland.

28.

De deltagande parterna kommer att fortsätta sitt nära samarbete i Världshandelsorganisationen (WTO) i syfte att ytterligare stärka det multilaterala handelssystemet genom uppnåendet av de ambitiösa, balanserade och globala mål som fastställdes i utvecklingsagendan från Doha. Parternas prioriteringar och ståndpunkter kan skilja sig åt inom vissa områden, men båda kommer att anta ett konstruktivt förhållningssätt.

29.

Det är av stort värde för Nya Zeeland att det utvecklas starka vetenskapliga och tekniska band med Europeiska unionen med tanke på de resurser som lagts på vetenskaplig forskning i Europa och den prioritet som Europeiska unionen och dess medlemsstater, i likhet med Nya Zeeland, har tillmätt utvecklingen av en konkurrenskraftig ekonomi, där vetenskap och utbildning är några av de viktigaste tillväxtmotorerna. Nya Zeelands sedan länge framstående forskningskapacitet inom vissa områden kan också ge ett mervärde till verksamheter som bedrivs inom Europeiska unionen.

30.

Till de åtgärder som har vidtagits under senare år i syfte att främja ett ökat samarbete hör utnämningen av ett vetenskapsråd vid Nya Zeelands ambassad i Bryssel som tillsammans med kommissionen och medlemsstaterna ska verka för att öka de vetenskapliga banden, inrättandet av en gemensamt finansierad vetenskapsfrämjande plattform (FRENZ) i syfte att sörja för att information om möjligheterna till vetenskapligt samarbete sprids i Nya Zeeland samt ett utvidgat besöksprogram för tjänstemän som en del informationsutbytet om samarbetsmöjligheter.

31.

Som ett erkännande av det växande samarbetet har de deltagande parterna beslutat att verka för att det ingås ett omfattande avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete som ett medel att stärka det samarbete som inleddes 1991 inom ramen för det vetenskapliga och tekniska samarbetsarrangemanget mellan Europeiska kommissionen och Nya Zeeland. Förberedande samtal om detta har inletts. Parterna räknar med att de möten i den gemensamma vetenskaps- och teknikkommittén som då regelbundet kommer att anordnas kommer att medföra avsevärda fördelar, och de kommer att sträva efter att hålla sådana möten varje eller vartannat år, alltefter behov, i växelvis Bryssel och Wellington.

32.

Båda parter har beslutat att fortsätta att samarbeta för att maximera möjligheterna till deltagande i varandras vetenskapsrelaterade verksamheter. De är medvetna om att samarbetet inom ramen för det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling har ökat avsevärt och att samarbetet skulle kunna öka ännu mer inom ramen för det sjunde ramprogram för forskning och utveckling som just har inletts för sjuårsperioden 2007–2013.

33.

Båda de deltagande parterna kommer att ta initiativ till att öka forskarutbytet och fortsätta sina nuvarande ansträngningar för att fastställa områden och ämnen av gemensamt intresse där ytterligare samarbetsåtgärder skulle kunna främjas. De har också beslutat att stödja FRENZ eller dess motsvarighet.

34.

De deltagande parterna välkomnar de alltsedan 2004 ökade kontakterna mellan utbildningsanstalter i Nya Zeeland och Europa. De kommer även i fortsättningen att samråda på högre tjänstemannanivå om utbildningspolitiken och uppmuntra kontakter mellan utbildningsexperter inom områden av ömsesidigt intresse. Att ett nyzeeländskt utbildningsråd finns i Bryssel sedan februari 2006 är något som är mycket uppskattat av båda parter.

35.

De deltagande parterna kommer att uppmana berörda kvalitetssäkringsorgan att diskutera och främja ett närmande mellan de nyzeeländska kvalitetssäkringsprocesserna och examensstrukturerna och Bolognaprocessen och den europeiska ramen för kvalifikationer. De hälsar med tillfredsställelse att Nya Zeelands ansökan om att få ansluta sig till Lissabonkonventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen beviljades enhälligt den 19 juni 2007.

36.

Genom Nya Zeelands ökade deltagande i EU-finansierade program för studenter och stipendier för högre utbildning och samarbetet med nyzeeländska institutioner i syfte att utveckla och upprätthålla aktiva partnerskap kommer rörligheten med tiden att öka. I detta sammanhang välkomnar de deltagande parterna den lyckade inledningen av det samarbete inom högre utbildning som gör det möjligt för studenter att ta en masterexamen genom kombinerade studier vid universitet i Nya Zeeland och Europeiska unionen. Beslut om ytterligare pilotprojekt kommer att fattas när en utvärdering har gjorts av det första projektet. De deltagande parterna kommer att överväga att finansiera ytterligare pilotprojekt och inleda en strukturerad policydialog om frågor av gemensamt intresse.

Särskild vikt kommer också att läggas vid utbytesprogram för lärare vid utbildnings- och yrkesutbildningsinstitutioner.

37.

Utbytesprogram för personal och studenter under överinseende av European Union Centres Network (nedan kallat EUCN) är en viktig del av förbindelserna mellan högre utbildningsanstalter i Nya Zeeland och Europa. Båda parter erkänner och stödjer det bidrag som nätverket ger, med kommissionens stöd, i syfte att främja intresset för och kunskapen om Europeiska unionen i Nya Zeeland. De kommer att utforska andra möjligheter till att främja utbytesprogram för studenter och akademiker och till att fördjupa kontakterna mellan europeiska och nyzeeländska motparter.

38.

De deltagande parterna kommer mot bakgrund av de många intressen som de har gemensamt att sträva efter att öka utbytet och undersöka möjligheterna till ökat samarbete i frågor av ömsesidigt intresse, såsom hållbar och förnybar energi, bekämpning av klimatförändringen, hantering av kemikalier och avfall, biologisk mångfald, bevarande av naturen samt vattenfrågor och havsfrågor.

39.

De viktigaste miljöfrågorna, såsom klimatförändringen och satsningen på utsläppssnål energi samtidigt som energiförsörjningen tryggas, löses effektivast på global nivå. De diskussioner som har förts och de ämnesspecifika besök som har genomförts har lett till ökad insikt om gemensamma mål och till erkännande av värdet av ett ökat samarbete. Båda parterna anser att det behövs en noggrann analys av miljöproblemens exakta natur och de lämpligaste sätten att åtgärda dem med tanke på de nationella förutsättningarna. De anser därför att man så tidigt som möjligt bör dela med sig av sina synpunkter och kommer att uppmuntra detta.

40.

Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) måste de totala utsläppen av växthusgaser minskas till mycket låga nivåer, långt under hälften av nivåerna år 2000 senast till mitten av 2000-talet, om de ska kunna stabiliseras på de lägsta nivåer som hittills fastställts av IPCC i dess scenarier. Ju lägre stabiliseringsnivå desto mindre skada. De deltagande parterna har liknande ambitioner när det gäller att snabbt vidta kraftfulla globala åtgärder för att komma till rätta med klimatförändringen och utveckla och genomföra praktiska och kostnadseffektiva mekanismer för detta som tar hänsyn till länders skilda omständigheter och förmåga. Båda parter anser också att det finns ett behov av ett breddat deltagande i de internationella insatser som görs så att alla de som svarar för de största utsläppen av växthusgaser omfattas.

41.

De deltagande parterna anser vidare att förhandlingar om en övergripande ram för perioden efter 2012, som bygger på de bästa delarna av de nuvarande internationella ordningarna, inbegripet Kyotoprotokollet, och som tillhandahåller en rättvis och flexibel ram för bredast möjliga deltagande, måste lanseras vid FN:s internationella klimatkonferens i slutet av 2007. Parterna anser att marknadsbaserade mekanismer, såsom handel med utsläppsrätter, är ekonomiskt verkningsfulla medel för att minska utsläppen och att sådana mekanismer även fortsatt bör utgöra en väsentlig del av ramen för perioden efter 2012.

42.

De deltagande parterna kommer att öka sitt samarbete när det gäller klimatförändringen genom att bl.a. dela med sig av sin syn på användningen av marknadsbaserade instrument, såsom handel med utsläppsrätter, ökad energieffektivitet och användning av förnybara energikällor och när det gäller att bekämpa utsläpp av växthusgaser från nyckelsektorer som transport, jordbruk och skogsbruk.

43.

En hållbar förvaltning av fisket på global nivå är en för båda de deltagande parterna viktig angelägenhet. De välkomnar därför den regelbundna dialog i fiskefrågor som förts sedan 2004. Ytterligare möten inom ramen för denna dialog kommer att hållas på flexibel grundval i syfte att möjliggöra nära samråd om bilaterala, multilaterala och regionala fiskefrågor, med tidsintervall som passar bägge parter.

44.

Lufttransporttjänster är en vital länk i stärkandet av förbindelserna mellan de deltagande parterna som i juni 2006 välkomnade undertecknandet av det övergripande avtal som i första hand rör nationella begränsningar i de bilaterala lufttransportavtal som ingåtts mellan Nya Zeeland och medlemsstaterna. Båda de deltagande parterna kommer med all kraft att bemöda sig om att inleda förhandlingar om ett övergripande lufttransportavtal. Med tanke på parternas sammanfallande uppfattning om de principer som berörs ska målet vara att avsluta förhandlingarna redan under 2008.

45.

Medierna spelar en allt viktigare roll när det gäller att tillhandahålla information och påverka allmänhetens uppfattning om andra länder. De deltagande parterna erkänner värdet av den journalistutmärkelse som Europeiska unionen årligen delar ut och som är avsedd att skapa förståelse för Europeiska unionen i Nya Zeeland genom att en i Nya Zeeland verksam journalist får möjlighet att resa till Europa i två veckor och studera ett ämne som han eller hon själv får bestämma och som är relevant för en läsekrets i Nya Zeeland. I syfte att främja ökad förståelse hos medierna i respektive region kommer de deltagande parterna att arbeta tillsammans med medieorganisationerna för att främja förståelsen för de bilaterala förbindelserna, bl.a. genom att främja utbyten mellan medieorganisationer, i synnerhet av journalister.

46.

Kommissionen kommer att uppmuntra journalistskolor och utbildningsavdelningarna vid Nya Zeelands ledande medieorganisationer att införa utbildningsmoduler för rapportering om dagens Europa i sina program.

47.

Kommissionen, som erkänner att en ökad förståelse för hur Europeiska unionen fungerar leder till en förbättring av de bilaterala förbindelserna, kommer att samarbeta med Nya Zeeland för att stödja utplaceringen under kortare tid av nyzeeländska tjänstemän på tillfälliga praktikplatser vid kommissionen, på Nya Zeelands egen bekostnad, förutsatt att det finns lämpliga platser att tillgå. Nya Zeeland bekräftar att tjänstemän från kommissionen kommer att tas emot på liknande villkor.

48.

De deltagande parterna erkänner EUCN:s betydelse för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland liksom kommissionens finansiering av detta nätverk och bekräftar att de kommer att fortsätta att stödja denna verksamhet.

49.

De deltagande parterna uppmanar också EUCN att fortsätta att bidra till den årliga utplaceringen av studenter som avlagt akademisk grundexamen för praktiktjänstgöring under kortare tid i Europaparlamentet. Sådan praktiktjänstgöring är till mycket stor nytta för båda de deltagande parterna och till fördel för praktikanterna genom att de får erfarenhet av Europaparlamentet. Den leder också till partnerskap mellan studenter och medlemmar av Australiens och Nya Zeelands delegation vid Europaparlamentet.

50.

Regelbundna utbyten mellan Europaparlamentet och det nyzeeländska parlamentet är en viktig aspekt av de övergripande förbindelserna mellan Nya Zeeland och de europeiska institutionerna och bidrar till ökad förståelse när det gäller förbindelserna hos båda parter. Nya Zeelands ambassad vid Europeiska unionen i Bryssel och Europeiska kommissionens delegation i Wellington kommer att fortsätta sina nära förbindelser med respektive parlament i syfte att informera om utvecklingen av förbindelserna och hitta möjligheter till att öka kontakterna och den ömsesidiga förståelsen.

51.

De deltagande parterna kommer regelbundet att granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som fastställs i denna gemensamma förklaring. Båda parter kommer år 2012 att på nytt se över vilka praktiska åtgärder som behövs för att upprätta det nära samrådet och utveckla ett närmare samarbete mellan sig.

6.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/7

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4804. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

6.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/8

6.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/9

2007: 22 500 EUR

2008: 24 750 EUR

2009: 27 300 EUR

2010: 30 030 EUR

2011: 33 000 EUR

2012: 36 300 EUR

2013: 40 000 EUR

—

Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för mindre gynnade områ och 40 % för investeringar i andra områ.

—

Upp till 10 % av de stödberättigande kostnaderna för försäkringspremier för försäkring av utsäde och grödor.

—

Komplettering av delfinansieringen av försäkringspremier ur statsbudgeten med upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för försäkring av djur mot sjukdomar.

—

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna i form av subventionerade tjänster. Stödet får inte ges som direkt penningstöd till producenterna.

—

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för organiserande och genomförande av utbildning och fortbildning, konsulttjänster från tredje part, anordnande av forum för kunskapsutbyte mellan företag, tävlingar, utställningar och mässor och utgifter för publikationer, kataloger och webbplatser. Stödet ska betalas i form av subventionerade tjänster och får inte ges som direkt penningstöd till producenterna

Občina Logatec

Tržaška cesta 15

SLO-1370 Logatec

—

Upp till 40 % av investeringens stödberättigande kostnader.

—

Upp till 100 % av kostnaderna för icke-produktiva fastigheter, och upp till 60 % vid investeringar i produktionsmedel på jordbruksföretag, under förutsättning att investeringen inte medför någon ökning av produktionskapaciteten på jordbruksföretaget.

—

Ytterligare stöd på upp till 100 % för extra kostnader för användning av traditionella typer av material.

—

Kommunens stöd uppgår i enlighet med Sloveniens regerings lag om delfinansiering av försäkringspremier för försäkring av jordbruksproduktion för det innevarande året, till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för försäkring av utsäde och grödor samt djur mot sjukdomar.

—

Upp till 100 % av de faktiska kostnaderna för juridiska och administrativa kostnader.

—

Upp till 100 % av kostnaderna för utbildning och fortbildning av jordbrukare, konsulttjänster, anordnande av forum, tävlingar, utställningar, mässor, samt för publikationer, kataloger, webbplatser, kostnader för avbytartjänster och kunskapsspridning. Stödet ska betalas i form av subventionerade tjänster och får inte ges som direkt penningstöd till producenterna.

Občina Straža

Ulica Talcev 9

SLO-8351 Straža

Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung (BLE)

Deichmanns Aue 29

D-53179 Bonn

—

egyes növényegészségügyi vizsgálatok támogatásáról szóló …/2007. ( ) FVM rendelet;

—

a növényvédelemről szóló 2000. évi XXV. törvény;

—

a növényegészségügyi feladatok végrehajtásának részletes szabályairól szóló 7/2001. (I. 17.) FVM rendelet;

—

a gyümölcs szaporítóanyagok előállításáról és forgalomba hozataláról szóló 64/2004. (IV. 27.) FVM rendelet;

—

a szőlő szaporítóanyagok előállításáról, minősítéséről és forgalomba hozataláról szóló 87/2006. (XII. 28.) FVM rendelet;

—

a növényvédelmi igazgatási szolgáltatási díjakról szóló 165/2004. (XI. 22.) FVM rendelet.

Földművelésügyi és Vidékfejlesztési Minisztérium

HU-Kossuth tér 11, Budapest

38 117 EUR för 2007

40 617 EUR för 2008

46 700 EUR för 2009

53 700 EUR för 2010

61 770 EUR för 2011

71 000 EUR för 2012

81 600 EUR för 2013

—

Upp till 40 % av investeringens stödberättigande kostnader.

—

Upp till 60 % av de faktiska kostnaderna för investeringar i bevarande av icke-produktivt kulturarv på jordbruksföretag (fornminnen) och för investeringar för skydd av kulturarv som används som produktionsmedel på jordbruksföretag, som jordbruksbyggandet, under förutsättning att investeringen inte medför någon ökning av jordbruksföretagets produktionskapacitet

—

Kommunens stöd ska komplettera delfinansieringen av försäkringspremier ur statsbudgeten med upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för försäkring av utsäde och grödor samt av djur mot sjukdomar

—

Upp till 100 % av kostnaderna för utbildning och fortbildning av jordbrukare, konsulttjänster, anordnande av forum, tävlingar, utställningar, mässor och publikationer, kataloger, webbplatser och kunskapsspridning. Stödet ska betalas i form av subventionerade tjänster och får inte ges som direkt penningstöd till producenterna

Občina Šentjur

Mestni trg 10

SLO-3230 Šentjur

6.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/14

EPSO/AD/124/08 – fransk-, nederländsk- eller tyskspråkig enhetschef (AD9) för Europarlamentets informationskontor i Bryssel.

6.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/15

1.

Kommissionen mottog den 28 januari 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Schwenk Limes GmbH & Co. KG, som tillhör koncernen Schwenk-Gruppe (Schwenk, Tyskland), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över Paul Hartmann AG (Paul Hartmann, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (nr (32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5054 – Schwenk-Gruppe/Paul Hartmann, till: