|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
50 årgången |
|
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden |
|
|
|
YTTRANDEN |
|
|
|
Kommissionen |
|
|
2007/C 311/01 |
||
|
|
II Meddelanden |
|
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
|
Kommissionen |
|
|
2007/C 311/02 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 ) |
|
|
2007/C 311/03 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4908 – STV Fund/Smith/@Balance) ( 1 ) |
|
|
2007/C 311/04 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4981 – AT&T/IBM) ( 1 ) |
|
|
2007/C 311/05 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4902 – Yamaha Motor Europe/Yamaha Distribution Companies) ( 1 ) |
|
|
|
IV Upplysningar |
|
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
|
Europaparlamentet |
|
|
2007/C 311/06 |
||
|
|
Rådet |
|
|
2007/C 311/07 |
||
|
|
Kommissionen |
|
|
2007/C 311/08 |
||
|
2007/C 311/09 |
||
|
2007/C 311/10 |
||
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA |
|
|
2007/C 311/11 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning ( 1 ) |
|
|
2007/C 311/12 |
Förlängning och ändring av bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på tre flyglinjer inom Grekland i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2408/92 ( 1 ) |
|
|
2007/C 311/13 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd ( 1 ) |
|
|
|
V Yttranden |
|
|
|
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN |
|
|
|
Kommissionen |
|
|
2007/C 311/14 |
||
|
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
|
Kommissionen |
|
|
2007/C 311/15 |
Statligt stöd – Spanien – Statligt stöd C 45/07 (f.d. NN 51/07) – Avskrivning av skatt på finansiellt mervärde vid förvärv av betydande aktieinnehav i utländska företag – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter ( 1 ) |
|
|
2007/C 311/16 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4975 – Mitsui/Rubis/JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 ) |
|
|
|
Rättelser |
|
|
2007/C 311/17 |
||
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
YTTRANDEN
Kommissionen
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/1 |
KOMMISSIONENS YTTRANDE
av den 20 december 2007
om den ändrade planen för deponering av radioaktivt avfall från kärnkraftverket Penly i Frankrike, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget
(Endast den franska texten är giltig)
(2007/C 311/01)
Den 6 juli 2007 fick Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget allmänna upplysningar från Frankrike om den ändrade planen för deponering av radioaktivt avfall från kärnkraftverket Penly.
På grundval av dessa upplysningar och efter samråd med expertgruppen, avger kommissionen följande yttrande:
|
1. |
Avståndet mellan anläggningen och närmaste angränsande medlemsstat, i det här fallet Förenade kungariket, är 106 km. |
|
2. |
De planerade ändringarna kommer att innebära en allmän sänkning av gränserna för utsläpp av gaser och vätskor, med undantag för tritium i flytande form, för vilket en ökning förutses. |
|
3. |
Vid normala förhållanden kommer den planerade ändringen inte att leda till exponering som riskerar att påverka befolkningens hälsa i andra medlemsstater. |
|
4. |
I händelse av oavsiktliga radioaktiva utsläpp till följd av en olycka av den typ och omfattning som avses i de ursprungliga allmänna upplysningarna, kommer den planerade ändringen av bränslehanteringssystemet inte att leda till doser i andra medlemsstater som riskerar att påverka befolkningens hälsa där. |
Sammanfattningsvis anser kommissionen att genomförandet av den ändrade planen för deponering av radioaktivt avfall av alla slag från kärnkraftverket Penly inte torde innebära några risker för radioaktiv kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat, vare sig under normala förhållanden eller i händelse av en olycka av den typ och omfattning som avses i de allmänna upplysningarna.
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/2 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/02)
|
Datum för antagande av beslutet |
30.10.2007 |
|
Stöd nr |
N 495/06 |
|
Medlemsstat |
Ungern |
|
Region |
— |
|
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Adódifferenciálás a bioüzemanyagok elterjesztése érdekében |
|
Rättslig grund |
Az adókról, járulékokról és egyéb költségvetési befizetésekről szóló törvények módosításáról szóló 2005. évi CXIX. törvény |
|
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
|
Syfte |
Miljöskydd |
|
Stödform |
Reducerad skattesats |
|
Budget |
Totalt planerat stödbelopp: 650 miljoner EUR |
|
Stödnivå |
— |
|
Varaktighet |
1.1.2008-31.12.2014 |
|
Ekonomisk sector |
Producenter av biobränsle |
|
Den beviljande myndighetens namn och adress |
— |
|
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
|
Datum för antagande av beslutet |
25.9.2007 |
||||
|
Stöd nr |
N 571/06 |
||||
|
Medlemsstat |
Irland |
||||
|
Region |
— |
||||
|
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
RES-E support programme |
||||
|
Rättslig grund |
The Electricity Regulation Act 1999 |
||||
|
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
||||
|
Syfte |
Miljöskydd |
||||
|
Stödform |
Bidrag |
||||
|
Budget |
Beräknade utgifter per år: 10 miljoner EUR; Totalt planerat stödbelopp: 150 miljoner EUR |
||||
|
Stödnivå |
— |
||||
|
Varaktighet |
1.1.2007-31.12.2024 |
||||
|
Ekonomisk sektor |
Elektricitet, gas och vatten |
||||
|
Den beviljande myndighetens namn och adress |
|
||||
|
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/4 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4908 – STV Fund/Smith/@Balance)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/03)
Kommissionen beslutade den 17 december 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
|
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
|
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4908. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/4 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4981 – AT&T/IBM)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/04)
Kommissionen beslutade den 14 december 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
|
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
|
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4981. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/5 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4902 – Yamaha Motor Europe/Yamaha Distribution Companies)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/05)
Kommissionen beslutade den 28 november 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
|
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
|
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4902. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Europaparlamentet
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/6 |
BESLUT
(2007/C 311/06)
EUROPAPARLAMENTETS GENERALSEKRETERARE FATTAR FÖLJANDE BESLUT
med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, CECA) nr 259/68 och senast ändrade genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004, särskilt artikel 30 i de föreskrifterna,
med beaktande av presidiets beslut om utnämning av tillsättningsmyndigheten, senast ändrat den 26 oktober 2004,
med beaktande av meddelandena om följande allmänna uttagningsprov:
PE/90/A, PE/91/A, PE/94/A, PE/95/A, PE/96/A, PE/97/A, PE/98/A, PE/99/A, PE/66/S, PE/67/S, PE/68/S, PE/72/S, PE/80/S, PE/87/S, PE/88/S, PE/89/S, A/94, A/95,
EUR/A/155, EUR/A/158, EUR/A/159, EUR/A/161, EUR/A/167, EUR/A/169,
EUR/LA/156, EUR/LA/157,
PE/32/B, PE/34/B, PE/69/S,
PE/132/C, PE/133/C, PE/134/C, EUR/C/153, EUR/C/160,
med beaktande av det yttrande som den partsammansatta kommittén avgav vid sitt sammanträde den 14 november 2007.
BESLUT
Artikel 1
Giltighetstiden för reservlistorna från följande allmänna uttagningsprov:
|
|
PE/90/A, PE/91/A, PE/94/A, PE/95/A, PE/96/A, PE/97/A, PE/98/A, PE/99/A, PE/66/S, PE/67/S, PE/68/S, PE/72/S, PE/80/S, PE/87/S, PE/88/S, PE/89/S, A/94, A/95, |
|
|
EUR/A/155, EUR/A/158, EUR/A/159, EUR/A/161, EUR/A/167, EUR/A/169, |
|
|
EUR/LA/156, EUR/LA/157, |
|
|
PE/32/B, PE/34/B, PE/69/S, |
|
|
PE/133/C, PE/134/C |
förlängs till och med den 31 december 2008.
Artikel 2
Giltighetstiden för reservlistan från följande allmänna uttagningsprov:
|
|
PE/132/C, EUR/C/153, EUR/C/160 |
förlängs inte.
Luxemburg den 3 december 2007.
Harald RØMER
Generalsekreterare
Rådet
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/7 |
Rådets slutsatser av den 24 maj 2007 om den kulturella och den kreativa sektorns bidrag till uppnåendet av Lissabonmålen
(2007/C 311/07)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
|
1. |
som beaktar artikel 151 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, |
|
2. |
som beaktar omstarten av Lissabonstrategin vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 22-23 mars 2005, då man lade tonvikten vid ekonomisk tillväxt och skapandet av fler och bättre arbetstillfällen, samt Europeiska rådets slutsatser av den 8-9 mars 2007 om den särskilda uppmärksamhet som skall ägnas åt att stimulera de små och medelstora företagens potential, inbegripet inom den kulturella och den kreativa sektorn, med beaktande av deras roll som drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och innovation, (1) |
|
3. |
som erinrar om att kulturen och kreativiteten har många sociala, politiska och ekonomiska funktioner, |
|
4. |
som noterar att Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar betonar att kulturella aktiviteter, varor och tjänster är av både ekonomisk och kulturell art, |
|
5. |
som är medvetet om den studie som kommissionen beställt om kulturekonomi i Europa och som lades fram för allmänheten den 14 november 2006, i synnerhet den tonvikt som läggs vid den kulturella och den kreativa sektorns stora betydelse för att Lissabonmålen skall kunna uppnås samt vid den europeiska kulturens enorma potential, |
|
6. |
som är övertygat om att det, med tanke på den växande insikten att kulturen har sin plats i hjärtat av det europeiska projektet, där det har en unik och oundgänglig roll att spela, är nödvändigt att stärka kulturens och de kreativa verksamheternas roll vid utvecklingen av Lissabonagendan, |
|
7. |
som är medvetet om att insatser i denna riktning endast kan utgöra en del av en mer omfattande strategi som skall diskuteras och definieras bl.a. mot bakgrund av det förestående meddelandet från kommissionen om kultur, vilket syftar till att beskriva kulturens och kreativitetens centrala roll i det europeiska projektet i syfte att främja en europeisk kulturagenda, |
|
8. |
som är medvetet om att strategins framgång kommer att vara beroende av en fast operativ grund, och därför kan och bör ett antal angelägna insatser genomföras, särskilt på följande områden: främjande av en verklighetsbaserad uppläggning av politiken på datainsamlingsområdet och utbyte av bästa praxis, stärkande av sambandet mellan utbildning och kultur samt bättre utnyttjande av de små och medelstora företagens potential och befintliga strukturer och program, |
|
9. |
som bekräftar sin avsikt att, mot bakgrund av det positiva resultatet av samarbetet medlemsstaterna emellan om specifika frågor med relevans för kultur och kulturverksamhet enligt rådets arbetsplaner för kultur 2002–2007 (2), fortsätta den typen av samarbete medlemsstaterna emellan och således i sinom tid besluta om rådets nya arbetsplan från och med 2008, |
NOTERAR att resultaten av den ovannämnda studien om kulturekonomin i Europa ger belägg för att
|
— |
kulturell kreativitet och de ekonomiska sektorer som byggts upp kring denna redan ger ett direkt och betydande bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning, varvid kultursektorn har högre tillväxt än ekonomin i allmänhet och har upplevt en ökning av sysselsättningen som är större än i ekonomin i stort, |
|
— |
kulturverksamheten och den kreativa industrin, såsom visuell konst och scenkonst, kulturarv, film och video, tv och radio, nya och framväxande medier, musik, böcker och press, formgivning, arkitektur och reklam, även spelar en viktig roll när det gäller att stimulera innovation och teknik samt har en nyckelfunktion för en hållbar tillväxt i framtiden, |
|
— |
i synnerhet tillgången till ett högkvalitativt kreativt innehåll är en nyckelkomponent för utnyttjandet av ny teknik, särskilt bredbandsinternet, digital-tv och mobila kommunikationer, |
|
— |
egenföretagare, mikroföretag samt små och medelstora företag inom kultursektorn i än högre grad än inom andra sektorer har en nyckelroll när det gäller att driva utvecklingen framåt, |
|
— |
produktionen av varor och tjänster inom kultursektorn, med tanke på sin nära anknytning till en specifik kulturell och språklig miljö och starka regionala rötter, inte är lätt att överföra och därför utgör en stabil och hållbar grund för lokala och regionala strategier för ekonomisk tillväxt och social sammanhållning, |
UNDERSTRYKER att kultursektorn och den kreativa sektorn på ett speciellt och mångfacetterat sätt bidrar till att stärka Europas globala konkurrenskraft, med tanke på att
|
— |
Europas rika kulturella liv gör dess städer och regioner mer attraktiva som globala centrum för ekonomisk verksamhet, |
|
— |
Europas kulturella rikedomar, kulturarv och kulturella mångfald gör det till en attraktiv destination för kulturturister från hela världen, |
|
— |
kulturellt innehåll och kreativitet kommer att spela en allt viktigare roll för Europas globala konkurrenskraft. |
INSER ATT
|
— |
det fortfarande saknas handfasta jämförbara bevis på medlemsstats- och gemenskapsnivå som skulle möjliggöra en adekvat bedömning av den kulturella och den kreativa sektorns ekonomiska bidrag till EU:s ekonomi, särskilt som ett resultat av strategiåtgärder, |
|
— |
det saknas information, specialiserad utbildning och rådgivning för att hjälpa yrkesmänniskor på det kulturella och det kreativa området att utveckla sin kreativa produktion så att den resulterar i lönsamma produkter och tjänster, |
|
— |
det faktum att kultursektorn och den kreativa sektorn inte ges tillräckligt mycket uppmärksamhet vid genomförandet av större gemenskapsstödprogram- och initiativ kan äventyra uppnåendet av Lissabonagendans mål, |
|
— |
det på den inre marknaden fortfarande finns hinder för den fria rörligheten, för kreativa människor, kulturella aktiviteter och den digitala distributionen av produkter och tjänster, |
|
— |
de små och medelstora företagen inom den kulturella och den kreativa sektorn fortfarande står inför flera svårigheter, t.ex. när det gäller tillgång till finansiering. |
NOTERAR
de aktiviteter på expertnivå som startats under det första halvåret 2007 för att med hjälp av relevanta professionella aktörer/intressenter, bedöma specifika frågor, inbegripet statistik som har anknytning till kultursektorns och den kreativa sektorns bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
UPPMANAR
A. I SYFTE ATT FRÄMJA EN VERKLIGHETSBASERAD UPPLÄGGNING AV POLITIKEN
kommissionen att
|
— |
intensifiera sitt arbete och bygga vidare på arbetet inom ramen för Eurostat som uppföljning av rådets resolution av den 20 november 1995 om framtagning av statistik över kultur och ekonomisk tillväxt (3), |
|
— |
fortsätta arbetet på området kulturstatistik när det gäller definitioner och metoder och utvärdera det arbete som redan gjorts, särskilt i syfte att ge underlag för genomförandet av kulturavsnittet i förslaget till gemenskapens statistiska program 2008–2012 (4), |
|
— |
vid behov samarbeta med andra relevanta internationella institutioner, |
medlemsstaterna att
|
— |
ge sitt fulla stöd till datainsamlingsinsatserna, särskilt genom effektiv tillämpning eller, om så är lämpligt, utarbetande av metoder för datainsamling, samtidigt som de undviker att öka de administrativa bördorna för företag och organisationer, |
|
— |
ta fram fallstudier och konsekvensanalyser, i den mån det behövs, |
medlemsstaterna och kommissionen att
|
— |
besluta om ytterligare prioriteringar samt identifiera nya områden för datainsamling i syfte att mäta kulturens och de kreativa industriernas bidrag till Lissabonagendan, |
|
— |
verka för och se till att det regelbundet sker ett utbyte av bästa praxis på det ekonomiska området inom kultursektorn och den kreativa sektorn. |
B. I SYFTE ATT STÄRKA SAMBANDET MELLAN UTBILDNING OCH DEN KULTURELLA OCH DEN KREATIVA SEKTORN
medlemsstaterna att
|
— |
bedöma huruvida ledningsaspekterna ges tillräckligt med utrymme i studier och utbildningsprogram i kultur och kulturarv och främja tillgången till utbildning i lednings-, näringslivs- och entreprenörskapacitet som är skräddarsydd för yrkesverksamma inom kulturindustrin och den kreativa industrin samt stärka den kulturella dimensionen i utbildningen i ekonomi och företagsekonomi, |
medlemsstaterna och kommissionen att
|
— |
främja kontakter och samarbete mellan den kreativa sektorn och företagsvärlden för att öka medvetenheten hos företagsvärlden när det gäller den kulturella och den kreativa sektorns potential, |
|
— |
främja samverkan mellan kultur och utbildning för att utveckla kreativa färdigheter. |
C. I SYFTE ATT MAXIMALT UTNYTTJA DE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGENS POTENTIAL INOM DEN KULTURELLA OCH DEN KREATIVA SEKTORN
medlemsstaterna och kommissionen att
|
— |
stimulera verksamhet i syfte att få de små och medelstora företagen att maximalt utnyttja kulturens och kreativitetens ekonomiska potential, genom att främja samarbetet mellan dessa och utvecklingen av nätverk, |
|
— |
underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag, |
|
— |
förbättra ett balanserat och ömsesidigt utbyte av kulturella varor och tjänster med tredjeländer för att främja kulturell mångfald och stärka den interkulturella dialogen, |
|
— |
säkerställa skyddet av immateriella rättigheter och intensifiera kampen mot förfalskning och piratkopiering inom den kulturella och den kreativa sektorn internationellt. |
D. I SYFTE ATT BÄTTRE UTNYTTJA BEFINTLIGA STRUKTURER, PROGRAM OCH INITIATIV
kommissionen att
|
— |
förbättra samordningen av verksamheter som är relevanta för kulturen och de kreativa industrierna då dessa ligger inom EU:s olika politikområden, i syfte att maximera deras inverkan på Lissabonagendan och säkerställa att den kulturella och den kreativa sektorn tas med i beräkningen fullt ut, |
|
— |
lägga större tonvikt vid den kulturella och den kreativa sektorn i samband med andra gemenskapsprogram och -initiativ, |
|
— |
bättre bedöma hur olika gemenskapsprogram och -initiativ påverkar den kulturella och den kreativa sektorn, |
medlemsstaterna och kommissionen att
|
— |
effektivare använda Sammanhållningsfonden och strukturfonderna för att optimera stödet till de små och medelstora företagen inom den kulturella och den kreativa sektorn. |
(1) Dok. 7224/07, s. 4.
(2) Rådets resolution av den 25 juni 2002 om en ny arbetsplan för det europeiska samarbetet på kulturområdet samt rådets slutsatser av den 16 november 2004 om arbetsplanen för kultur 2005–2006 (vilken har förlängts till och med slutet av 2007).
(3) EGT C 327, 7.12.1995, s. 1.
(4) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens statistiska program 2008–2012, dok. 15536/06.
Kommissionen
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/10 |
Eurons växelkurs (1)
20 december 2007
(2007/C 311/08)
1 euro=
|
|
Valuta |
Kurs |
|
USD |
US-dollar |
1,4349 |
|
JPY |
japansk yen |
162,3 |
|
DKK |
dansk krona |
7,462 |
|
GBP |
pund sterling |
0,7215 |
|
SEK |
svensk krona |
9,461 |
|
CHF |
schweizisk franc |
1,6603 |
|
ISK |
isländsk krona |
91,68 |
|
NOK |
norsk krona |
8,03 |
|
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
|
CYP |
cypriotiskt pund |
0,585274 |
|
CZK |
tjeckisk koruna |
26,372 |
|
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
|
HUF |
ungersk forint |
253,98 |
|
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
|
LVL |
lettisk lats |
0,6969 |
|
MTL |
maltesisk lira |
0,4293 |
|
PLN |
polsk zloty |
3,6198 |
|
RON |
rumänsk leu |
3,519 |
|
SKK |
slovakisk koruna |
33,624 |
|
TRY |
turkisk lira |
1,7152 |
|
AUD |
australisk dollar |
1,672 |
|
CAD |
kanadensisk dollar |
1,4338 |
|
HKD |
Hongkongdollar |
11,195 |
|
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,8978 |
|
SGD |
singaporiansk dollar |
2,0969 |
|
KRW |
sydkoreansk won |
1 354,55 |
|
ZAR |
sydafrikansk rand |
10,0489 |
|
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
10,5744 |
|
HRK |
kroatisk kuna |
7,302 |
|
IDR |
indonesisk rupiah |
13 531,11 |
|
MYR |
malaysisk ringgit |
4,8098 |
|
PHP |
filippinsk peso |
59,728 |
|
RUB |
rysk rubel |
35,535 |
|
THB |
thailändsk baht |
43,98 |
Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/11 |
Meddelande från kommissionen beträffande den första tillämpningsdagen för protokoll om ursprungsregler som medger diagonal ursprungskumulation mellan Europeiska gemenskapen, Algeriet, Egypten, Färöarna, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Norge, Schweiz (inklusive Liechtenstein), Syrien, Tunisien, Turkiet och Västbanken och Gaza
(2007/C 311/09)
För inrättande av diagonal ursprungskumulation mellan gemenskapen, Algeriet, Egypten, Färöarna, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Norge, Schweiz (inklusive Liechtenstein), Syrien, Tunisien, Turkiet och Västbanken och Gaza underrättar var och en av de berörda parterna via Europeiska kommissionen övriga parter om gällande ursprungsregler med någon av dessa parter.
Tabellen nedan grundar sig på underrättelserna från de berörda länderna. I tabellen ges en överblick över de protokoll om ursprungsregler som medger diagonal ursprungskumulation och anges från och med vilket datum sådan kumulation är tillämplig. Tabellen nedan ersätter den föregående tabellen (dvs. den i EUT C 271, 14.11.2007).
Kumulation kan bara tillämpas om det land där sluttillverkningen sker och det slutliga bestämmelselandet har ingått frihandelsavtal, innehållande identiska ursprungsregler, med alla de länder som deltar i förvärvet av ursprungsstatus, dvs. med samtliga länder i vilka de använda materialen har ursprung. Material med ursprung i ett land som inte har ingått ett avtal med det land där sluttillverkningen sker och med det slutliga bestämmelselandet skall betraktas som icke-ursprungsmaterial. Specifika exempel ges i de förklarande anmärkningarna till Pan-Euro-Med-protokollen om ursprungsregler (1).
Det påminns också om att
|
— |
Schweiz och Liechtenstein utgör en tullunion, |
|
— |
den första tillämpningsdagen inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES), dvs. EU-länderna, Island, Liechtenstein och Norge, är den 1 november 2005. |
ISO-Alpha-2-koderna för länderna i tabellen är följande:
|
DZ |
||
|
EG |
||
|
FO |
||
|
IS |
||
|
IL |
||
|
JO |
||
|
LB |
||
|
LI |
||
|
MA |
||
|
NO |
||
|
CH |
||
|
SY |
||
|
TN |
||
|
TR |
||
|
PS |
Första tillämpningsdagen för de protokoll om ursprungsregler som medger diagonal kumulation i Europa–Medelhavsområdet
|
|
EU |
DZ |
CH (EFTA) |
EG |
FO |
IL |
IS (EFTA) |
JO |
LB |
LI (EFTA) |
MA |
NO (EFTA) |
PS |
SY |
TN |
TR |
|
EU |
|
1.11.2007 |
1.1.2006 |
1.3.2006 |
1.12.2005 |
1.1.2006 |
1.1.2006 |
1.7.2006 |
|
1.1.2006 |
1.12.2005 |
1.1.2006 |
|
|
1.8.2006 |
|
|
DZ |
1.11.2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CH (EFTA) |
1.1.2006 |
|
|
1.8.2007 |
1.1.2006 |
1.7.2005 |
1.8.2005 |
17.7.2007 |
1.1.2007 |
1.8.2005 |
1.3.2005 |
1.8.2005 |
|
|
1.6.2005 |
1.9.2007 |
|
EG |
1.3.2006 |
|
1.8.2007 |
|
|
|
1.8.2007 |
6.7.2006 |
|
1.8.2007 |
6.7.2006 |
1.8.2007 |
|
|
6.7.2006 |
1.3.2007 |
|
FO |
1.12.2005 |
|
1.1.2006 |
|
|
|
1.11.2005 |
|
|
1.1.2006 |
|
1.12.2005 |
|
|
|
|
|
IL |
1.1.2006 |
|
1.7.2005 |
|
|
|
1.7.2005 |
9.2.2006 |
|
1.7.2005 |
|
1.7.2005 |
|
|
|
1.3.2006 |
|
IS (EFTA) |
1.1.2006 |
|
1.8.2005 |
1.8.2007 |
1.11.2005 |
1.7.2005 |
|
17.7.2007 |
1.1.2007 |
1.8.2005 |
1.3.2005 |
1.8.2005 |
|
|
1.3.2006 |
1.9.2007 |
|
JO |
1.7.2006 |
|
17.7.2007 |
6.7.2006 |
|
9.2.2006 |
17.7.2007 |
|
|
17.7.2007 |
6.7.2006 |
17.7.2007 |
|
|
6.7.2006 |
|
|
LB |
|
|
1.1.2007 |
|
|
|
1.1.2007 |
|
|
1.1.2007 |
|
1.1.2007 |
|
|
|
|
|
LI (EFTA) |
1.1.2006 |
|
1.8.2005 |
1.8.2007 |
1.1.2006 |
1.7.2005 |
1.8.2005 |
17.7.2007 |
1.1.2007 |
|
1.3.2005 |
1.8.2005 |
|
|
1.6.2005 |
1.9.2007 |
|
MA |
1.12.2005 |
|
1.3.2005 |
6.7.2006 |
|
|
1.3.2005 |
6.7.2006 |
|
1.3.2005 |
|
1.3.2005 |
|
|
6.7.2006 |
1.1.2006 |
|
NO (EFTA) |
1.1.2006 |
|
1.8.2005 |
1.8.2007 |
1.12.2005 |
1.7.2005 |
1.8.2005 |
17.7.2007 |
1.1.2007 |
1.8.2005 |
1.3.2005 |
|
|
|
1.8.2005 |
1.9.2007 |
|
PS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SY |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TN |
1.8.2006 |
|
1.6.2005 |
6.7.2006 |
|
|
1.3.2006 |
6.7.2006 |
|
1.6.2005 |
6.7.2006 |
1.8.2005 |
|
|
|
1.7.2005 |
|
TR |
|
1.9.2007 |
1.3.2007 |
|
1.3.2006 |
1.9.2007 |
|
|
1.9.2007 |
1.1.2006 |
1.9.2007 |
|
|
1.7.2005 |
|
(1) EUT C 83, 17.4.2007, s. 1.
(2) Tillämpningsdag för de varor som omfattas av tullunionen mellan EG och Turkiet är den 27 juli 2006.
Tillämpningsdag för jordbruksprodukter är den 1 januari 2007.
För kol- och stålprodukter är diagonal ursprungskumulation ännu inte tillämplig.
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/13 |
Rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning
(2007/C 311/10)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
SOM BEAKTAR
|
1. |
begäran från Europeiska rådet i Lissabon våren 2000 om att Europas utbildningssystem måste moderniseras och anpassas efter kraven i en kunskapsbaserad ekonomi och de ökande socioekonomiska och demografiska utmaningar som unionen står inför i en globaliserad värld (1), |
|
2. |
slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002, som fastställde det övergripande målet att göra de europeiska utbildningssystemen till ”kvalitetsreferens för hela världen senast 2010” och som i detta syfte stödde ett antal gemensamma mål för att förbättra dessa system (2), |
|
3. |
det detaljerade arbetsprogrammet för uppföljningen av de gemensamma målen - i allmänhet omnämnda som arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” - som innehöll en vägledande förteckning över indikatorer som skall användas för att mäta framstegen med genomförandet av de tretton konkreta målen genom den öppna samordningsmetoden, |
|
4. |
rådets slutsatser av den 5 maj 2003 i vilka ett antal referensnivåer fastställdes för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden) som skall användas som ”ett av instrumenten för kontroll av genomförandet av ’Detaljerat arbetsprogram för uppföljningen av målen för utbildningssystemen i Europa’” (3), |
|
5. |
Maastrichtkommunikén av den 14 december 2004, inom ramen för Köpenhamnsprocessen, i vilken man prioriterade en förbättring av utbildningsstatistikens räckvidd, precision och tillförlitlighet och hävdade att lämpliga uppgifter och indikatorer är nyckeln till att förstå vad som händer inom utbildningen och att det krävs ytterligare insatser och politiska beslut av alla berörda parter (4), |
|
6. |
Bergenkommunikén av den 19–20 maj 2005, inom ramen för Bolognaprocessen, som efterfrågade jämförbara uppgifter att bygga på för framtiden om de anställdas och studenternas rörlighet samt om den sociala och ekonomiska situationen för studenter i de deltagande länderna (5), |
|
7. |
rådets slutsatser av den 24 maj 2005 där kommissionen uppmanades att rapportera tillbaka till rådet om ”framsteg som gjorts mot upprättande av en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för uppföljningen av Lissabonmålen på utbildningsområdet” (6), |
|
8. |
rådets slutsatser av den 19 maj 2006 där kommissionen uppmanades att rapportera tillbaka till rådet om hur utvecklingen av en europeisk indikator för språkkunskaper framskrider (7), |
|
9. |
rådets slutsatser av den 13 november 2006 där kommissionen uppmanades att ”uppmärksamma utvecklingen av de olika komponenterna på yrkesutbildningen område inom den enhetliga ramen för indikatorer och referensvärden”, |
|
10. |
rådets viktiga budskap på utbildningsområdet till Europeiska rådets vårmöte 2007 där man betonar att ”utbildningspolitik och utbildningsmetoder kräver … en fastare grund att stå på” och att ”en kultur som präglas av en utvärderande hållning måste utvecklas och ytterligare forskning måste främjas” (8), |
|
11. |
kommissionens meddelande av den 22 februari 2007, En enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning, med förslaget om 20 centrala indikatorer, som kommissionen anser stämma överens med de politiska målen i arbetsprogrammet Utbildning 2010 (9), |
NOTERAR
rapporten om hur utarbetandet av en europeisk indikator för språkkunskaper framskrider i kommissionens meddelande ”Ramarna för den europeiska undersökningen om språkkunskaper” av den 13 april 2007 (10), inklusive kommissions avsikt att säkerställa att undersökningen täcker alla officiella europeiska språk som lärs ut i Europeiska unionen innan påföljande testrundor.
ANSER ATT
arbetsprogrammet Utbildning 2010 utgör den strategiska ramen för rådets arbete på utbildningsområdet,
diskussionerna om framtida politiska riktlinjer som uppföljning till arbetsprogrammet Utbildning 2010 nu bör påbörjas och intensifieras under de kommande åren,
det är en fortlöpande process att identifiera, definiera och genomföra en enhetlig ram av indikatorer som måste synkroniseras med den strategiska ram som anges i arbetsprogrammet 2010 och det program som kommer att följa,
BEKRÄFTAR ATT
man vid utvecklingen av nya indikatorer fullt ut skall iaktta medlemsstaternas ansvar för att organisera sina utbildningssystem och inte belasta den organisationen eller de institutioner som berörs med onödiga administrativa eller finansiella bördor,
regelbunden kontroll av resultat och framsteg genom användning av indikatorer och referensvärden är en väsentlig del av Lissabonprocessen, som gör det möjligt att upptäcka styrkor och svagheter i syfte att ge strategisk vägledning till arbetsprogrammet för Utbildning 2010,
de fem referensvärden som antogs av rådet i maj 2003 har fortsatt relevans som vägledning för politiska åtgärder inom arbetsprogrammet för 2010,
de uppgifter som tas fram av det europeiska statistiksystemet behöver förbättras med avseende på kvaliteten, särskilt för att säkerställa välgrundade, internationellt jämförbara och i lämpliga fall könsspecifika uppgifter,
det finns ett parallellt behov av att fortsätta att främja samarbetet med andra internationella organisationer som är aktiva på detta område, i syfte att förbättra de internationella uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet, att undvika dubbelarbete och att tillgodose EU:s behov av uppgifter, när det inte kan tillgodoses inom ramen för det europeiska statistiksystemet (ESS),
ERKÄNNER
vikten av samordnade och fortlöpande insatser för att utveckla en enhetlig ram av indikatorer och referensvärden i nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen,
att kommissionens meddelande med rubriken ”En enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning” är ett viktigt steg mot upprättandet av en sådan ram,
att fastställandet av en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden är en fortlöpande samrådsprocess, både när det gäller urvalet av nya indikatorer och fastställandet av de enskilda konkreta indikatorerna,
UPPMANAR DÄRFÖR KOMMISSIONEN
|
— |
att använda sig av eller vidareutveckla sexton av de föreslagna centrala indikatorerna i enlighet med vad som beskrivs nedan:
Innan man går vidare med nya undersökningar beträffande indikatorerna i avsnitten c och d skall kommissionen överlämna relevanta rapporter till rådet för diskussion, vilka i lämplig utsträckning bör omfatta följande aspekter:
|
|
— |
att fortsätta att verka för att utarbeta en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden som bygger på sakkunskapen i den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, rådgivningsgruppen för en europeisk indikator för språkkunskaper och andra tillämpliga expertgrupper med nationella företrädare och att regelbundet rapportera tillbaka till rådet, |
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT
|
— |
nära samarbeta vid utarbetandet och genomförandet av en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden, inbegripet en förbättring av det statistiska underlaget, |
|
— |
verka för målsättningen att ramens indikatorer bör omfatta samtliga medlemsstater. |
(1) Ordförandeskapets slutsatser, Lissabon den 23-24 mars 2000 (SN 100/00 punkt 2).
(2) Ordförandeskapets slutsatser, Barcelona den 15-16 mars 2002 (SN 100/02 punkt 43).
(3) Rådets slutsatser om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden), EUT C 134, 7.6.2003, s. 3.
(4) Kommuniké från konferensen för europeiska ministrar med ansvar för yrkesutbildning om framtida prioriteringar i ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (Köpenhamnsprocessen) i Maastricht den 14 december 2004.
(5) Kommuniké från konferensen The European Higher Education Area – achieving the goals för europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning (Bolognaprocessen) i Bergen den 19-20 maj 2005.
(6) Rådets slutsatser av den 24 maj 2005 om nya indikatorer på utbildningsområdet, EUT C 141, 10.6.2005, s. 7.
(7) Rådets slutsatser om en europeisk indikator för språkkunskaper. EUT C 172, 25.7.2006, s. 1.
(8) Utbildningsrådets bidrag till Europeiska rådets vårmöte, dok. 5625/07, s. 3.
(9) 1) Deltagande i förskoleundervisning, 2) utbildning för elever med behov av särskilt stöd, 3) ungdomar som slutar skolan i förtid, 4) läsförståelse samt baskunskaper i matematik och naturvetenskap, 5) språkkunskaper, 6) IKT-kunskaper, 7) medborgerlig kompetens, 8) färdigheter för att ”lära sig lära”, 9) andelen ungdomar med avslutad gymnasieutbildning, 10) skolförvaltning, 11) skolor som lokala utbildningscentrum med flera syften, 12) kompetensutveckling för lärare, 13) utbildningssystemens stratifiering, 14) antalet utexaminerade från högre utbildning, 15) rörlighet över gränserna bland studerande inom högre utbildning, 16) vuxnas deltagande i livslångt lärande, 17) den vuxna befolkningens kunskaper, 18) befolkningens utbildningsnivå, 19) investering i utbildning, 20) avkastningen på utbildning.
(10) Dok. 8387/07 – KOM(2007) 184 slutlig.
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/16 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/11)
|
Stöd nummer |
XT 88/07 |
||||||||
|
Medlemsstat |
Frankrike |
||||||||
|
Region |
Toutes les régions de France métropolitaine et les départements d'outre-mer |
||||||||
|
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Régime cadre d'aides publiques à la formation |
||||||||
|
Rättslig grund |
Règlement d'exemption (CE) no 68/2001, modifié par le règlement (CE) no 363/2004, prolongé par le règlement (CE) no 1976/2006. Pour l'État: articles L 2251-1, L 3231-1, L 4211-1 du CGCT; programmes opérationnels national et régionaux des fonds structurels au titre de l'objectif «compétitivité et emploi» ainsi qu'au titre de l'objectif «convergences» une fois adoptés par la Commission européenne pour la période 2007-2013. Pour les collectivités territoriales: articles L 1511-2 à L 1511-5 du Code général des collectivités territoriales (CGCT) |
||||||||
|
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
50 milj. EUR |
|||||||
|
Enskilt stöd |
— |
||||||||
|
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4 i förordningen |
||||||||
|
Datum för genomförande |
1.9.2007 |
||||||||
|
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 30 juni 2008 (eller, i tillämpliga fall, t.o.m. ett senare datum, om Europeiska kommissionen har fattat beslut om att förlänga stödordningen eller den förordning som den bygger på). |
||||||||
|
Stödets syfte |
Offentlig finansiering av allmänna och specifika utbildningsprojekt. |
||||||||
|
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Denna stödordning gäller samtliga ekonomiska sektorer, bl.a. dem som omfattar produktion, bearbetning och marknadsföring av de produkter som anförs i bilaga I till fördraget. Den är tillämplig på villkor som är fastställda i gällande gemenskapsregler
|
||||||||
|
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Soit le ministère de l'écologie, de l'aménagement et du développement durable, délégation interministérielle à l'aménagement et à la compétitivité des territoires (DIACT) pour l'État, soit les collectivités territoriales, chacun en ce qui le concerne. Correspondant: Pour l'État:
Correspondant: Pour les collectivités locales:
Site: http://www.dgcl.interieur.gouv.fr/Orga_territoriale/Organisation%20territoriale/Interv_econo_col_ter.html |
||||||||
|
Stöd nummer |
XT 90/07 |
||||||||
|
Medlemsstat |
Belgien |
||||||||
|
Region |
Région wallonne |
||||||||
|
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Plan d'actions prioritaires pour l'Avenir wallon Axe 1: Créer des pôles de compétitivité Volet 1.4: Formation |
||||||||
|
Rättslig grund |
Décision du gouvernement conjoint Région wallonne/Communauté française du 30 août 2005 |
||||||||
|
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
EUR |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Totalt |
|||
|
Utbildningsåtgärder |
4 150 000 |
8 840 000 |
12 240 000 |
16 270 000 |
41 500 000 |
||||
|
Investeringar kopplade till utbildningsåtgärder |
1 350 000 |
4 500 000 |
5 000 000 |
2 650 000 |
13 500 000 |
||||
|
Totalt |
5 500 000 |
13 340 000 |
17 240 000 |
18 920 000 |
55 000 000 |
||||
|
Högsta tillåtna stödnivå |
50 %-igt bidrag från regionen |
||||||||
|
Datum för genomförande |
Valloniens regering protokollförde den 14 september 2006 budgetarna för de första utbildningsprojekten som tidigare godkänts den 7 juli 2006 |
||||||||
|
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 31 december 2009 |
||||||||
|
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Biovetenskap (farmaci – hälsa) Agroindustri Maskinteknik Transport – logistik Flyg- och rymdteknik |
||||||||
|
Den beviljande myndighetens namn och adress |
|
||||||||
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/18 |
Förlängning och ändring av bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på tre flyglinjer inom Grekland i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2408/92
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/12)
|
1. |
I enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992, om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen, har Grekland beslutat att från och med den 1 maj 2008 förlänga och ändra bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på tre flyglinjer (offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning C 312 av den 17 december 2004 och C 164/06 av den 10 juli 2002). |
|
2. |
Ändringarna av den allmänna trafikplikten omfattar följande linjer:
A) Biljettpriser: Priset för en enkel biljett i ekonomiklass får inte överstiga följande belopp:
Ovanstående belopp får ökas vid en oförutsedd ökning av kostnaderna för att trafikera flyglinjerna p.g.a. faktorer som ligger utanför lufttrafikföretagets kontroll. Denna ökning ska meddelas det lufttrafikföretag som trafikerar flyglinjerna och ska träda i kraft så snart kommissionen offentliggjort den i Europeiska unionens officiella tidning. B) Säkerställande av kontinuitet: I enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EEG) nr 2408/92 ska varje lufttrafikföretag som avser att trafikera flyglinjerna försäkra att det kommer att trafikera flyglinjen under minst tolv månader i följd. Utom i fall av force majeure får antalet inställda flygningar av skäl som lufttrafikföretaget är ansvarigt för inte överstiga 2 % av det totala antalet årliga flygningar. Lufttrafikföretaget måste underrätta civila luftfartsmyndighetens luftfartsdirektorat, enhet II om varje avsikt att upphöra med att trafikera ovannämnda flyglinjer minst sex månader innan flygningarna avbryts. |
3. Viktiga upplysningar
Om ett lufttrafikföretag från gemenskapen trafikerar dessa flyglinjer och inte uppfyller den införda allmänna trafikplikten, kan detta leda till administrativa eller andra påföljder.
Vad gäller de flygplanstyper som används, ombeds lufttrafikföretagen att kontrollera tekniska och operativa uppgifter samt flygplatsprocedurer i Greklands luftfartspublikationer (Aeronautical Information Publications of Greece, AIP Greece).
Vad gäller tidtabeller måste flygplanens avgångs- och ankomsttider passa flygplatsernas öppethållande, som anges i transport- och kommunikationsministeriets beslut.
Om inget lufttrafikföretag meddelar civila luftfartsmyndighetens luftfartsdirektorat sin avsikt att från den 1 maj 2008 utöva regelbunden trafik på en eller flera av de ovannämnda flyglinjerna, utan ekonomisk ersättning, har Grekland beslutat att i enlighet artikel 4.1 d i förordningen begränsa tillträdet till en eller flera av flyglinjerna till endast ett trafikföretag för en period på högst tre år, och efter anbudsinfordran bevilja rättigheten att utöva trafik på dessa flyglinjer från och med den 1 maj 2008.
Biljettpriserna för ovannämnda linjer ersätter motsvarande priser i den allmänna trafikplikt som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 312 av den 17 december 2004 och C 164/06 av den 10 juli 2002.
På övriga punkter gäller den allmänna trafikplikt som där offentliggjordes.
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/19 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/13)
|
Stöd nr |
XR 184/07 |
|||||
|
Medlemsstat |
Malta |
|||||
|
Region |
Malta |
|||||
|
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement |
Encouragement of Tourism Activities |
|||||
|
Rättslig grund |
Administrative Measure as part of Malta's Rural Development Programme (CCI no 2007MT06RPO001) based on Articles 52(a)(iii) and 55 of Council Regulation (EC) No 1698/2005 |
|||||
|
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
|||||
|
Beräknade utgifter per år |
5 miljoner MTL |
|||||
|
Högsta tillåtna stödnivå |
30 % |
|||||
|
Överensstämmer med artikel 4 i förordningen |
||||||
|
Datum för genomförande |
1.1.2008 |
|||||
|
Varaktighet |
31.12.2013 |
|||||
|
Ekonomisk sektor |
Stöd begränsat till vissa sektorer |
|||||
|
NACE H055 and O092 |
||||||
|
Den beviljande myndighetens namn och adress |
|
|||||
|
Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord |
www.agric.gov.mt |
|||||
|
Övriga upplysningar |
— |
V Yttranden
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
Kommissionen
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/20 |
MEDIA 2007
VILLKORLIG INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG – EACEA/28/07
Stöd till utlandsdistribution av europeiska filmer och till nätverk av europeiska distributörer – System för s.k. selektivt stöd
(2007/C 311/14)
1. Mål och beskrivning
Denna ansökningsomgång bygger på Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett enda flerårigt program för gemenskapsinsatser på det audiovisuella området under perioden 2007-2013.
2. Vem kan söka bidrag?
Detta meddelande riktar sig till europeiska organisationer som är etablerade i och som till majoriteten kontrolleras av medborgare från något av Europeiska unionens medlemsstater, EES-staterna som deltar i Media 2007-programmet (Island, Lieschtenstein, Norge) och Schweiz.
Denna infordran riktar sig till europeiska företag som specialiserat sig på internationell distribution av biofilm.
3. Projektens budget och varaktighet
Budgeten för denna förslagsinfordran är högst 12 250 000 EUR, förutsatt att medel anslås under budgetåret 2008.
Kommissionens bidrag får inte överstiga 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
Projektet får löpa under högst 16 månader.
4. Sista inlämningsdag
Ansökan ska skickas till EACEA senast den 1.4.2008 och 1.7.2008.
5. Fullständig information
Den fullständiga inbjudan att lämna projektförslag och ansökningsformulären finns på:
http://ec.europa.eu/media
Ansökan måste utformas enligt bestämmelserna i den fullständiga inbjudan och lämnas in på avsett formulär.
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Kommissionen
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/21 |
STATLIGT STÖD – SPANIEN
Statligt stöd C 45/07 (f.d. NN 51/07) – Avskrivning av skatt på finansiellt mervärde vid förvärv av betydande aktieinnehav i utländska företag
Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/15)
Genom den skrivelse, daterad den 10 oktober 2007, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Spanien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.
Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna skall sändas till följande adress:
|
Europeiska kommissionen |
|
Generaldirektoratet för konkurrens |
|
Direktorat D |
|
Rue de la Loi/Wetstraat 200 |
|
B-1049 Bryssel |
|
Faxnr: (32-2) 296 95 80 |
Synpunkterna kommer att meddelas Spanien. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.
SAMMANFATTNING
Beskrivning
Artikel 12.5 i den spanska lagen om företagsbeskattning (”Real Decreto Legislativo 4/2004, de 5 de marzo, por el que se aprueba el texto refundido de la Ley del Impuesto sobre Sociedades” – B.O.E. 11-03-2004, nedan kallad TRLIS) ger en skatteförmån som består av möjligheten att avskriva det finansiella mervärde (som utgörs av skillnaden mellan kostnaden för aktieförvärvet och marknadsvärdet för det förvärvade företagets anläggningstillgångar och immateriella tillgångar) som uppstår genom förvärv av ett betydande aktieinnehav i ett utländskt företag, under de närmaste 20 åren efter förvärvet.
Bedömning
Kommissionen anser att skatteordningen i fråga förefaller uppfylla alla relevanta villkor för att betraktas som statligt stöd. Framför allt förefaller åtgärden att utgöra ett undantag från det spanska skattesystemet, eftersom det finansiella mervärdet skrivs av trots att det inte har registrerats i det förvärvande företagets räkenskaper, eftersom det förvärvande företaget och det förvärvade företaget inte utgör någon gemensam enhet. Åtgärden ger därför en ekonomisk fördel som består av sänkt skatt för företag som förvärvar betydande aktieinnehav i utländska företag. Det förefaller vara fråga om statliga medel och om en särskild åtgärd, eftersom den gynnar företag som genomför vissa investeringar.
Åtgärden förefaller påverka handeln mellan medlemsstater eftersom det stärker handelsvillkoren för stödmottagarna, som ägnar sig åt vissa former av holdingverksamhet. Konkurrensen kan påverkas genom att subventionerna till de spanska företag som lägger bud för att förvärva utomlands ger icke-spanska konkurrenter en nackdel när det gäller att lägga fram konkurrenskraftiga bud på de relevanta marknaderna.
Inget av undantagen i artikel 87.2 och 87.3 tycks vara tillämpliga och stödet förefaller vara oförenligt med den gemensamma marknaden.. Kommissionen anser följaktligen att de spanska myndigheterna genom att genomföra åtgärden i fråga kan ha beviljat statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.
Eftersom kommissionen betvivlar att stödet är förenligt med EG-fördraget, har den beslutat att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2.
SJÄLVA SKRIVELSEN
«Por la presente, la Comisión tiene el honor de comunicar a España que, tras haber examinado la información facilitada por sus autoridades sobre la medida arriba indicada, ha decidido incoar el procedimiento previsto en el artículo 88, apartado 2, del Tratado CE.
PROCEDIMIENTO
|
1. |
Mediante numerosas preguntas escritas dirigidas a la Comisión (no E-4431/05, E-4772/05 y E-5800/06) varios diputados del Parlamento Europeo indicaron que España había introducido un régimen especial que ofrecía presuntamente un incentivo fiscal irregular para las empresas españolas que adquirieran participaciones significativas en empresas extranjeras, de conformidad con el artículo 12.5 de la Ley del impuesto de sociedades española (“Real Decreto Legislativo no 4/2004, de 5 de marzo, por el que se aprueba el Texto refundido de la Ley del Impuesto sobre Sociedades” — B.O.E. 11.3.2004, denominado en lo sucesivo el TRLIS). |
|
2. |
Mediante la pregunta escrita no P-5509/06, el diputado del Parlamento Europeo David Martin (PSE) se quejó ante la Comisión por la OPA hostil mediante la compra de acciones del generador y distribuidor británico de energía ScottishPower por parte del productor español de energía Iberdrola, que, según dicho diputado del Parlamento Europeo, se habría beneficiado irregularmente de una ayuda estatal en forma de prima fiscal aplicable a la adquisición. El diputado del Parlamento Europeo pidió a la Comisión que examinara todos los problemas de competencia que planteaba la adquisición, notificada el 12 de enero de 2007 para su examen por la Comisión de conformidad con el artículo 4 del Reglamento (CE) no 139/2004 del Consejo, de 20 de enero de 2004, sobre el control de las concentraciones entre empresas (1) (denominado en lo sucesivo el “Reglamento de concentraciones”). Mediante la Decisión de 26 de marzo de 2007 (Asunto COMP/M.4517 — Iberdrola/Scottishpower, SG-Greffe (2007) D/201696) (2), la Comisión decidió no oponerse a la operación notificada y declararla compatible con el mercado común en aplicación del artículo 6, apartado 1, letra b), del Reglamento de concentraciones. Tal como se recoge en la decisión de la Comisión (3), la Comisión pidió a Iberdrola que calculara el valor actual neto del posible incentivo fiscal máximo que ofrecía el artículo 12.5 del TRLIS. El resultado de este cálculo oscilaba entre […] (4) y […] EUR. |
|
3. |
Por carta de 15 de enero de 2007 (D/50164), la Comisión pidió a las autoridades españolas que proporcionaran información para evaluar el alcance y los efectos del artículo 12.5 del TRLIS en cuanto a su posible calificación de ayuda estatal y su compatibilidad con el mercado común. |
|
4. |
Por carta de 16 de febrero de 2007 (A/31454), las autoridades españolas proporcionaron la información requerida. |
|
5. |
Por carta de 26 de marzo de 2007, la Comisión invitó a las autoridades españolas a proporcionar información adicional con objeto de concluir su evaluación preliminar del régimen y su posible justificación por la naturaleza del sistema fiscal español. |
|
6. |
Tras la carta de la Comisión de 19 de abril de 2007 (D/51706) que ampliaba el plazo de respuesta pedido por las autoridades españolas mediante carta de 17 de abril de 2007 (A/33224), las autoridades españolas proporcionaron la información adicional solicitada mediante carta de 4 de junio de 2007 (A/34596). |
|
7. |
Por fax con fecha de 28 de agosto de 2007, la Comisión recibió una denuncia oficial de un operador privado según la cual el sistema instaurado por el artículo 12.5 de la Ley del Impuesto sobre Sociedades españolas constituía ayuda estatal y era por lo tanto incompatible con el mercado común. El denunciante pidió quedar en el anonimato. |
DESCRIPCIÓN DETALLADA DEL RÉGIMEN
|
8. |
El artículo 2.5 de la Sección segunda de la Ley no 24/2001 de 27 de diciembre de 2001 modificó la Ley del Impuesto sobre Sociedades española no 43/1995 de 27 de diciembre de 1995, añadiendo el artículo 12.5. La Ley no 4/2004 de 5 de marzo de 2005 consolidó las modificaciones introducidas hasta esa fecha en la Ley del Impuesto sobre Sociedades en una versión refundida (del TRLIS). |
|
9. |
El artículo 12.5 del TRLIS, titulado “Correcciones de valor: pérdida de valor de los elementos patrimoniales” entró en vigor el 1 de enero de 2002. Establece que una empresa imponible en España puede deducir de su renta imponible el fondo de comercio financiero que resulta de la adquisición de una participación de por lo menos un 5 % de una empresa extranjera, en tramos anuales iguales, durante los 20 años siguientes a la adquisición. |
|
10. |
Según los principios contables generales, el fondo de comercio consiste en la diferencia entre el precio de adquisición pagado por un activo y su valor de mercado o su valor contable. El concepto de fondo de comercio incluye el de “fondo de comercio financiero”, que consiste en la diferencia entre el coste de adquisición de una acción y el valor de mercado de los activos que componen las empresas cuyas acciones se adquieren. Dado que los principios contables españoles no aceptan la referencia al valor contable, esta distinción carece de importancia a efectos de la evaluación del régimen que nos ocupa y concepto de fondo de comercio financiero establecido en el artículo 12.5 es coherente con el concepto de fondo de comercio aceptado generalmente en España. |
|
11. |
El artículo 12.5 del TRLIS establece que el importe del fondo de comercio financiero se determina deduciendo el valor corriente o de mercado de los activos materiales e inmateriales de la empresa adquirida imputados de conformidad con los criterios establecidos en el Real Decreto no 1815/1991, de 20 de diciembre de 1991, por el que se aprueban las normas para la formulación de cuentas anuales consolidadas, y el precio de adquisición pagado por la participación. |
|
12. |
El artículo 12.5 del TRLIS establece que la amortización del fondo de comercio financiero se condiciona al cumplimiento de las siguientes condiciones, establecidas en el artículo 21 del TRLIS:
|
VALORACIÓN DE LA MEDIDA
Ayuda estatal en el sentido del artículo 87, apartado 1
|
13. |
Para determinar si la medida en cuestión constituye ayuda estatal en el sentido del artículo 87, apartado 1, CE, la Comisión tiene que evaluar si la medida confiere una ventaja económica al favorecer a determinadas empresas o a la producción de ciertas mercancías mediante recursos del Estado y si tal ventaja falsea o amenaza falsear la competencia y puede afectar a los intercambios comerciales entre los Estados miembros. |
Ventaja económica
|
14. |
Para determinar si el régimen fiscal que nos ocupa confiere a sus beneficiarios una ventaja económica que reduce las cargas fiscales que debería soportar normalmente en el marco de sus actividades empresariales, el principal criterio consiste en probar que el régimen establece una excepción a la aplicación del sistema fiscal. Para ello, habría que definir en primer lugar el régimen fiscal en cuestión. A continuación habría que decidir si se ha concedido una ventaja y si tal ventaja se justifica por la naturaleza o el sistema general del régimen, es decir, si la excepción se deriva directamente de los principios básicos o fundacionales del régimen fiscal en cuestión. |
|
15. |
Según se ha indicado anteriormente, la ventaja proporcionada por el sistema en cuestión consiste en una reducción fiscal que es proporcional a una parte del precio de adquisición pagado por la participación comprada. La intensidad de la ventaja con respecto al precio de adquisición pagado corresponde al valor descontado neto de la amortización deducible durante los 20 años siguientes a la adquisición y por lo tanto depende del tipo del impuesto aplicable a la empresa en los años correspondientes y del tipo de interés de descuento aplicable. Por ejemplo, una participación adquirida en 2002 supondría una ventaja que correspondería a un 20,6 % del importe del fondo de comercio financiero, si se aplica un tipo de interés de descuento del 5 % (5) y se toma en cuenta la actual estructura de los tipos del impuesto sobre las empresas hasta el año 2022 tal y como se establece en la actualidad en la Ley no 35/2006 (6). El argumento de que la ventaja fiscal que resulta de la amortización del fondo de comercio financiero se recupera en el momento de la venta de las participaciones adquiridas previamente no altera la conclusión de que en todo caso el régimen proporciona una ventaja temporal en el momento de la adquisición de participaciones extranjeras y que sus beneficiarios pueden aplazar el pago de una parte del impuesto sobre la empresa al que de otro modo estarían inmediatamente sujetos en el momento de la adquisición de las participaciones. |
|
16. |
La Comisión considera que la medida en cuestión se sale del alcance ordinario del sistema español del impuesto sobre sociedades, que es el que nos ocupa, y no está vinculada al objetivo de evitar la doble imposición previsto en el artículo 21 del TRLIS que fija las condiciones de aplicación del artículo 12.5 del TRLIS. |
|
17. |
El régimen es una excepción a la regla general contenida en el artículo 12.3 del TRLIS que sólo permite la deducción parcial de las participaciones nacionales y extranjeras por las depreciaciones ocurridas entre el inicio y el cierre de cualquier ejercicio fiscal. Según los principios contables aceptados generalmente, la naturaleza excepcional del régimen en cuestión parece evidente. |
|
18. |
En principio, el precio pagado por la adquisición de una entidad que se sitúe por encima del valor de mercado de los activos que integran la empresa se denomina fondo de comercio y puede consignarse como activo inmaterial separado. Se entiende que el fondo de comercio representa el valor de la buena reputación del nombre comercial, las buenas relaciones con los clientes, la cualificación de los empleados y otros factores similares que permiten esperar que darán lugar en el futuro a unas ganancias superiores a las aparentes. |
|
19. |
El fondo de comercio sólo puede consignarse por separado tras una combinación de empresas, que se materializa en caso de adquisición o contribución de los activos integrantes de empresas independientes o tras una fusión o una operación de escisión. En estos casos, el fondo de comercio consiste en la diferencia contable entre el coste de adquisición y el valor de mercado de los activos que componían las empresas adquiridas o poseídas por la empresa fusionada. |
|
20. |
Cuando la adquisición de las actividades empresariales de una empresa se efectúa mediante adquisición de sus acciones, como ocurre en el presente caso, el fondo de comercio sólo puede aparecer si la empresa adquirente se fusiona con la adquirida, teniendo así su control. Sin embargo, según el régimen que nos ocupa, no son necesarios ni el control ni la fusión entre las dos empresas. Basta con la simple adquisición de una participación de por lo menos el 5 % de una empresa extranjera. Así pues, al permitir que el fondo de comercio financiero exista por separado incluso aunque no exista una combinación de las empresas, parece que el régimen en cuestión constituye una excepción a las normas contables ordinarias aplicables en España. Sin embargo, este régimen no puede considerarse una nueva norma contable general porque el fondo de comercio financiero resultante de la adquisición de participaciones nacionales no puede amortizarse. |
|
21. |
Según los principios contables españoles, en el caso de empresas no combinadas, el fondo de comercio solamente puede computarse en abstracto consolidando las cuentas de la empresa participada con las de la empresa que posee la participación. Sin embargo, la consolidación de las cuentas sólo es posible en algunas situaciones para presentar la situación global de un grupo de empresas sujetas a control unitario. En estos casos limitados, se consolidan las cuentas de cualesquiera empresas controladas del grupo, no solamente las de las empresas extranjeras participadas directamente, y se toma en cuenta todo el activo y el pasivo y no únicamente el fondo de comercio financiero. También a este respecto, el régimen que nos ocupa parece constituir una excepción a las normas contables ordinarias aplicables en España. |
|
22. |
También en virtud del sistema español de fiscalidad de las empresas, la amortización del fondo de comercio sólo es posible en caso de absorción de los activos de la empresa adquirida por la empresa adquirente [artículo 11.4 del TRLIS]. Sin embargo el régimen español que nos ocupa parece sustraerse a este principio. Efectivamente para que se produzca dicha absorción, se exige que la empresa que incorpore a otra empresa controle esta última, mientras que en el régimen que nos ocupa basta con que posea una participación significativa. |
|
23. |
Así pues, en la fase actual del procedimiento la Comisión concluye que la amortización fiscal del fondo de comercio financiero que es fruto de la adquisición de una participación del 5 % en una entidad extranjera parece constituir un incentivo excepcional, que se aparta de la lógica y del régimen general de los sistemas contable y fiscal de España, proporcionando una ventaja a sus beneficiarios al eximirles de las cargas fiscales que deberían soportar normalmente. |
Presencia de recursos estatales
|
24. |
La Comisión observa que la medida implica el uso de recursos del Estado ya que supone la renuncia a ingresos tributarias por parte de la Hacienda española por un importe que corresponde a una reducción de la deuda fiscal de las empresas imponibles en España que adquieran una participación significativa en empresas extranjeras durante el período de amortización de los 20 años siguientes a la adquisición. |
|
25. |
La renuncia a los ingresos fiscales es equivalente a gastos de Hacienda y en este sentido afecta a los recursos del Estado. |
Favorecer a determinadas empresas o producciones
|
26. |
Para establecer si constituye ayuda estatal el régimen español que permite la amortización extraordinaria del fondo de comercio financiero que es fruto de la adquisición de una participación significativa en una empresa extranjera, es necesario determinar si implica efectivamente ventajas que benefician exclusivamente a ciertas empresas o ciertos sectores. Por lo tanto, para que una medida se considere ayuda estatal, lo que cuenta es que las empresas beneficiarias pertenezcan a una categoría específica determinada por la aplicación, de derecho o de hecho, de los criterios previstos en el régimen en cuestión. |
|
27. |
La Comisión considera que el régimen que nos ocupa parece cumplir esta condición puesto que sólo puede beneficiarse de la amortización fiscal una categoría de empresas, a saber las que adquieren ciertas participaciones, de por lo menos un 5 % del capital social de una empresa participada, y sólo de empresas extranjeras a condición de que se cumplan los criterios previstos por el artículo 21.1 del TRLIS. |
|
28. |
Por consiguiente, la Comisión estima que las medidas en cuestión parecen selectivas en la medida en que proporcionan ventajas reservadas a empresas que realizan inversiones de explotación en empresas extranjeras que realizan directamente actividades económicas en el extranjero. Al parecer, no se conceden las mismas ventajas directas para las inversiones similares en empresas españolas. |
|
29. |
La Comisión considera bien establecida la anterior conclusión provisional según la jurisprudencia reiterada del Tribunal de Justicia. De conformidad con dicha jurisprudencia, una reducción fiscal que favorece solamente la exportación de productos nacionales constituye ayuda estatal (7). Además, según el tribunal, ni el elevado número de empresas beneficiarias ni la diversidad e importancia de los sectores industriales a los que pertenecen dichas empresas permiten considerar que las medidas analizadas constituyen una medida general de política económica (8). |
|
30. |
La Comisión observa que la ventaja que ofrece el régimen en cuestión parece permitir el pago de un precio adicional para adquirir una participación significativa y por lo tanto se dirige particularmente a las inversiones de capital. El argumento de que la ventaja fiscal que resulta de la amortización del fondo de comercio financiero se recupera en el momento de la venta de las participaciones adquiridas previamente no puede alterar la conclusión de que en todo caso el régimen puede proporcionar una ventaja temporal en el momento de la adquisición de participaciones extranjeras y que sus beneficiarios pueden aplazar el pago de una parte del impuesto sobre la empresa al que de otro modo estarían inmediatamente sujetos hasta el momento de la venta de las participaciones. |
|
31. |
En conclusión, en la fase actual de su examen, la Comisión alberga dudas en cuanto al carácter general del régimen establecido en el artículo 12.5 del TRLIS. Este régimen parece establecer una ventaja fiscal selectiva que solamente favorece a las empresas españolas que invierten en el extranjero mediante la adquisición de participaciones significativas de empresas extranjeras. |
Justificación por la lógica del sistema
|
32. |
En sus observaciones preliminares, España explicó que el régimen constituía una medida fiscal general que no suponía una excepción a la lógica inherente del sistema fiscal español y que en cualquier caso se justificaba por el principio de neutralidad impositiva. Concretamente, España señaló que el régimen sería considerado como una medida general por la Comisión según su respuesta a la Pregunta escrita no E-4431/05 y sostuvo que fijaba deducciones fiscales equivalentes (para el fondo de comercio) en los dos casos posibles de adquisición directa e indirecta de empresas; a saber. la adquisición directa de los activos de una empresa (combinación de empresas — normalmente el fondo de comercio es deducible), y la adquisición indirecta de sus participaciones (el fondo de comercio solamente es deducible en caso de fusión). |
|
33. |
La Comisión sin embargo considera que, conforme a la jurisprudencia establecida del Tribunal, no constituyen ayuda estatal únicamente aquellas medidas que establecen una diferencia entre las empresas cuando dicha diferencia resulta de la naturaleza y la estructura global del sistema de cargas del que forman parte. Esta justificación basada en la naturaleza o la estructura global del sistema fiscal refleja la coherencia de una determinada medida fiscal con la lógica interna del sistema fiscal en general. En el presente caso la Comisión observa que una diferencia fiscal como la que resulta de la medida en cuestión no puede ser dictada simplemente por las finalidades y los objetivos generales perseguidos por el Estado (9), sino debe responder a una diferencia objetiva que se refleje efectivamente en el sistema fiscal. |
|
34. |
La Comisión tampoco puede aceptar la justificación alegada del régimen de amortización como un mecanismo previo para evitar la doble imposición de los futuros dividendos que se gravarían cuando se realizaran los futuros beneficios y que no deberían ser gravados dos veces cuando se reparten a la empresa que posee una participación significativa por cuya adquisición se pagó el fondo de comercio financiero. El régimen en cuestión no requiere en modo alguno que los beneficios actuales o futuros estén gravados efectivamente en España o en el extranjero para poder amortizar el fondo de comercio financiero, tal como se establece en el artículo 89 del TRLIS para amortizar el fondo de comercio financiero resultante de la fusión de dos empresas. |
|
35. |
Además, los dividendos recibidos procedentes de una participación significativa en una empresa extranjera ya se benefician tanto de la exención prevista por el artículo 21 del TRLIS como del crédito fiscal directo previsto en el artículo 32 del TRLIS para evitar la doble imposición internacional. A este respecto, la amortización del fondo de comercio financiero aún daría lugar a una ventaja adicional por lo que respecta a la adquisición de participaciones significativas en empresas extranjeras. |
|
36. |
En segundo lugar, no parece que el régimen que nos ocupa pretenda eliminar dobles imposiciones internacionales. En realidad el régimen no establece ninguna condición para probar que se ha gravado efectivamente al vendedor por el beneficio resultante de la transferencia de la participación, aunque esta condición se haya impuesto para amortizar el fondo de comercio que sea fruto de una combinación entre empresas en España. |
|
37. |
Finalmente, se podría considerar que el régimen en cuestión pretende evitar una diferencia en el tratamiento fiscal entre una adquisición seguida de una combinación de empresas y una adquisición de participaciones sin combinación de empresas y que el alcance del régimen se limita a la adquisición de participaciones extranjeras porque sería más difícil realizar una combinación de empresas transfronteriza que una local, a la que solamente se aplican las normas fiscales españolas. |
|
38. |
La Comisión observa, en primer lugar, que una combinación de empresas y una compra de participaciones son objetivamente diferentes y no pueden tratarse como si fueran lo mismo a efectos fiscales, que implican un tratamiento fiscal diferente para situaciones materialmente diferentes. Un mismo tratamiento fiscal del fondo de comercio financiero correspondiente a las adquisiciones de participaciones y del fondo de comercio correspondiente a las combinaciones de empresas constituye una diferencia material que el régimen que nos ocupa pretende eliminar. Sin embargo, la Comisión considera que esta equiparación fiscal no es adecuada para garantizar que se alcanzan los objetivos de neutralidad perseguidos por el sistema fiscal español dado que se limitan exclusivamente a la adquisición de participaciones significativas en empresas extranjeras. |
|
39. |
En cuanto al tratamiento diferenciado de las adquisiciones de participaciones extranjeras y nacionales, la Comisión observa, en línea con la jurisprudencia del Tribunal (10), que si bien las normas comunitarias de armonización están incompletas en muchos aspectos, ya facilitan las fusiones transfronterizas y el hecho de que dichas normas de armonización estén inacabadas no puede justificar la medida española. |
|
40. |
A este respecto la Comisión observa que el fondo de comercio financiero que procede de la adquisición de participaciones nacionales no puede amortizarse mientras que la amortización del fondo de comercio financiero de las empresas extranjeras se amortiza cuando se cumplen ciertas condiciones. El tratamiento fiscal diferente del fondo de comercio financiero de las empresas extranjeras y de las nacionales constituye una diferencia establecida por el régimen en cuestión que no es necesaria ni proporcional para garantizar el logro de los objetivos de neutralidad supuestamente perseguidos por el citado régimen. |
|
41. |
En la fase actual de su investigación, la Comisión concluye por lo tanto que el carácter selectivo del régimen fiscal que nos ocupa no parece justificarse por la naturaleza del sistema impositivo. En su jurisprudencia previa (11), el Tribunal de Justicia ha dictaminado que el criterio de selectividad se cumple si hay empresas en una situación comparable que se ven afectadas de forma desproporcionada por una medida fiscal sin justificación objetiva derivada del objetivo general del régimen. En opinión de la Comisión, resulta desproporcionado que el régimen imponga una tributación nominal y efectiva substancialmente diferente a empresas que se hallan en situación comparable por el mero hecho de que unas de ellas persigan oportunidades de inversión en el extranjero. En consecuencia, la Comisión concluye que el régimen es selectivo puesto que sólo favorece a ciertas empresas que realizan determinadas inversiones en el extranjero y que este carácter específico del régimen no está justificado por la naturaleza del mismo. |
Falseamiento de la competencia y los intercambios entre Estados miembros
|
42. |
Según jurisprudencia reiterada (12), para concluir que una medida falsea la competencia es suficiente con que su beneficiario compita con otras empresas en mercados abiertos a la competencia. |
|
43. |
La Comisión considera que, al conceder una ventaja económica a las empresas en España que se dedican a la adquisición de una participación significativa en empresas extranjeras, el régimen puede falsear la competencia en el mercado de la adquisición de empresas europeas, situando a los competidores no españoles en una desventaja relativa a la hora de realizar ofertas comparables en los mercados de referencia. |
|
44. |
A juicio de la Comisión, cabe la posibilidad de que los beneficiarios del régimen ejerzan varias actividades económicas y operen en varios mercados abiertos a la competencia. En particular, parece que la medida afecta al comercio entre Estados miembros, tanto en el mercado interno como internacional, ya que puede mejorar las condiciones comerciales de los beneficiarios que se dedican directamente a la gestión de participaciones y participan indirectamente en las actividades de empresas extranjeras. |
Compatibilidad
|
45. |
La Comisión alberga dudas en cuanto a la compatibilidad de la ayuda estatal analizada con el mercado único. Las autoridades españolas no han presentado argumentos que indiquen que, en el presente asunto, cabe aplicar alguna de las excepciones previstas en el artículo 87, apartados 2 y 3, del Tratado CE, en virtud de las cuales una ayuda estatal puede considerarse compatible con el mercado común. |
|
46. |
En el presente asunto, no parecen aplicables las excepciones previstas en el artículo 87, apartado 2, del Tratado CE, que se refieren a las ayudas de carácter social concedidas a consumidores individuales, las ayudas destinadas a reparar el daño causado por desastres naturales u otros acontecimientos excepcionales y las concedidas en determinadas regiones de la República Federal de Alemania. |
|
47. |
Tampoco es de aplicación la excepción prevista en el artículo 87, apartado 3, letra a), en virtud de la cual pueden autorizarse las ayudas destinadas a favorecer el desarrollo económico de regiones en las que el nivel de vida sea anormalmente bajo o en las que exista una grave situación de subempleo. Del mismo modo, no parece que el régimen pueda considerarse un proyecto de interés común europeo ni que las ayudas estén destinadas a poner remedio a una grave perturbación de la economía española, tal y como establece el artículo 87, apartado 3, letra b) del Tratado CE. Las ayudas tampoco tienen por objeto promover la cultura y la conservación del patrimonio, tal y como establece al artículo 87, apartado 3, letra d) del Tratado CE. |
|
48. |
El régimen que nos ocupa ha de examinarse a la luz del artículo 87, apartado 3, letra c) del Tratado CE. Esta disposición permite que se autoricen las ayudas destinadas a facilitar el desarrollo de determinadas actividades o de determinadas regiones económicas, siempre que no alteren las condiciones de los intercambios en forma contraria al interés común. La Comisión considera que las ventajas fiscales concedidas por el régimen no se refieren a inversiones específicas que puedan acogerse a ayuda en virtud de la normativa y de las Directrices comunitarias, a la creación de empleo o a proyectos concretos y parecen constituir una reducción de los costes que en una situación normal deberían soportar las empresas en cuestión en el ejercicio de su actividad y, por consiguiente, deben considerarse ayuda estatal de funcionamiento. De conformidad con la práctica habitual de la Comisión, esta ayuda no puede considerarse compatible con el mercado único ya que no facilita el desarrollo de determinadas actividades ni de determinados ámbitos económicos, y los incentivos en cuestión no están limitados en el tiempo, no se reducen progresivamente ni son proporcionales a lo que es necesario para remediar una desventaja económica específica en los ámbitos en cuestión. |
|
49. |
Finalmente, la Comisión considera que el régimen falsea el mercado de las adquisiciones de empresas al favorecer a los adquirentes españoles frente a los competidores extranjeros, incluidos los establecidos en otros Estados miembros, por lo que se refiere a las ofertas de adquisición de participaciones significativas fuera de España. La Comisión considera en particular que, en la medida en que el régimen de ayudas en cuestión implica una condonación de impuestos para las inversiones en el extranjero realizadas en España, dicho régimen altera la competencia leal al captar la localización de sociedades de cartera internacionales en España, al tiempo que excluye de la medida las inversiones locales tales como la adquisición de empresas nacionales en España. Además, al fomentar la adquisición española de empresas extranjeras el régimen en cuestión altera las decisiones normales de inversión de las empresas españolas, motivo por el cual parece ser incompatible con el mercado común. |
CONCLUSIONES
|
50. |
Habida cuenta de las anteriores consideraciones, la Comisión ha decidido iniciar el procedimiento formal de investigación de conformidad con el artículo 88, apartado 2, del Tratado CE en relación con el régimen previsto en el artículo 12.5 del TRLIS, un régimen fiscal excepcional que favorece la adquisición de participaciones significativas en empresas extranjeras por parte de empresas españolas. |
|
51. |
La Comisión insta a España para que, en un plazo de un mes a partir de la recepción de la presente, le facilite toda la información necesaria para evaluar la compatibilidad de la ayuda. |
|
52. |
La Comisión desea recordar a España el efecto suspensivo del artículo 88, apartado 3, del Tratado CE y llama su atención sobre el artículo 14 del Reglamento (CE) no 659/1999 del Consejo, que prevé que toda ayuda concedida ilegalmente podrá recuperarse de su beneficiario. La Comisión insta a sus autoridades para que informen inmediatamente a los beneficiarios potenciales de la ayuda. |
|
53. |
Por la presente, la Comisión comunica a España que informará a los interesados mediante la publicación de la presente carta y de un resumen significativo en el Diario Oficial de la Unión Europea. Asimismo, informará a los interesados en los Estados miembros de la AELC signatarios del Acuerdo EEE mediante la publicación de una comunicación en el suplemento EEE del citado Diario Oficial, y al Órgano de Vigilancia de la AELC mediante copia de la presente. Se invitará a todos los interesados mencionados a presentar sus observaciones en un plazo de un mes a partir de la fecha de dicha publicación. |
|
54. |
En especial, la Comisión invita a España y a los beneficiarios potenciales como partes interesadas y a las demás partes interesadas a presentar sus observaciones en cuanto a la posible existencia de expectativas legítimas o de cualquier otro principio general de Derecho comunitario que permitiría a la Comisión renunciar excepcionalmente a la recuperación de conformidad con el artículo 14, apartado 1, segunda frase, del Reglamento (CE) no 659/1999, en caso de que el régimen en cuestión se considere finalmente incompatible con el mercado único.». |
(2) Véase: http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/decisions/m4517_20070326_20310_en.pdf
(3) Punto 43.
(4) Cubierta por la obligación de secreto profesional.
(5) Tal como se recoge en el TRLIS modificado por la Ley no 35/2006, el tipo general de gravamen del Impuestos sobre Sociedades utilizado para el cálculo ha sido el 35 % de 2002 a 2006, el 32,5 % en 2007, y en lo sucesivo el 30 %.
(6) Disposición adicional octava, Ley no 35/2006, de 28 de noviembre, del Impuesto sobre la Renta de las Personas Físicas y de modificación parcial de las leyes de los Impuestos sobre Sociedades, sobre la Renta de no Residentes y sobre el Patrimonio, B.O.E. no 285, de 29.11.2006.
(7) Asuntos acumulados 6/69 y 11/69, Comisión/Francia, Rec. 1969, p. 523. Edición especial española página 437. Véase también el punto 18 de la Comunicación de la Comisión citada más adelante.
(8) Asunto C-75/97, Bélgica/Comisión, Rec. 1999, p. I-3671.
(9) Sentencia en el asunto España/Comisión, apartados 52 y 53, y sentencia en el asunto Comisión/Diputación Foral de Álava, apartado 60, y la jurisprudencia citada en ésta. Esta jurisprudencia fue reproducida por la Comisión en su Comunicación de 10 de diciembre de 1998 relativa a la aplicación de las normas sobre ayudas estatales a las medidas relacionadas con la fiscalidad directa de las empresas (DO C 384 de 1998, p. 3).
(10) Sentencia de 13 de diciembre de 2005 en el asunto C-411/03, SEVIC Systems, apartados 22 a 31, Rec. 2005, p. I-10805.
(11) Asunto C-143/99, Adria-Wien Pipeline, Rec. 2001, p. I-8365.
(12) Asunto T-214/95, Vlaams Gewest/Comisión, Rec. 1998, p. II-717.
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/28 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende COMP/M.4975 – Mitsui/Rubis/JV)
Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 311/16)
|
1. |
Kommissionen mottog den 13 december 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Mitsui & Co, Ltd. (”Mitsui”, Japan) och Rubis group (”Rubis”, Frankrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över företaget Rubis Terminal Antwerp (Belgien) genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag. |
|
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
|
|
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2). |
|
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4975 – Mitsui/Rubis/JV, till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
(2) EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.
Rättelser
|
21.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/29 |
Rättelse till uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag
( Europeiska unionens officiella tidning C 78 av den 11 april 2007 )
(2007/C 311/17)
På sidan 13, stöd nummer XS 160/06, nionde raden, Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet, ska det
i stället för:
”Till och med den 31.12.2007”
vara:
”Till och med den 30.6.2008”.