ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
50 årgången |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Rådet |
|
2007/C 282/09 |
||
2007/C 282/10 |
||
2007/C 282/11 |
Rådets beslut av den 16 november 2007 om evenemanget Europeisk kulturhuvudstad år 2011 |
|
2007/C 282/12 |
||
|
Kommissionen |
|
2007/C 282/13 |
||
|
V Yttranden |
|
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
Kommissionen |
|
2007/C 282/14 |
Statligt stöd – Polen – Statligt stöd C 48/07 (f.d. NN 60/07) – Statligt stöd till rörtillverkarna WRJ och WRJ-Serwis – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter ( 1 ) |
|
2007/C 282/15 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4927 – Carlyle/INEOS/JV) ( 1 ) |
|
|
ANDRA AKTER |
|
|
Kommissionen |
|
2007/C 282/16 |
||
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/1 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/01)
Datum för antagande av beslutet |
19.7.2006 |
||||||||||
Stöd nr |
N 247/06 |
||||||||||
Medlemsstat |
Polen |
||||||||||
Region |
Dolnośląskie |
||||||||||
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Lucky SMT Sp. z o.o. |
||||||||||
Rättslig grund |
|
||||||||||
Typ av stödåtgärd |
Individuellt stöd |
||||||||||
Syfte |
Regional utveckling, Sysselsättning |
||||||||||
Stödform |
Bidrag, Skattelättnad, Transaktioner på icke marknadsmässiga villkor |
||||||||||
Budget |
Totalt planerat stödbelopp: 3,92 miljoner PLN |
||||||||||
Stödnivå |
6,31 % |
||||||||||
Varaktighet |
Till den 31.12.2017 |
||||||||||
Ekonomisk sektor |
Tillverkningsindustrin |
||||||||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
— |
||||||||||
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet |
27.6.2007 |
|||
Stöd nr |
N 749/06 |
|||
Medlemsstat |
Sverige |
|||
Region |
— |
|||
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Sjöfartsstöd |
|||
Rättslig grund |
Ändring i förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd |
|||
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
|||
Syfte |
Sektorutveckling |
|||
Stödform |
Skatteavdrag, nedsättning av socialförsäkringsavgifter |
|||
Budget |
Totalt stödbelopp på 1 800 miljoner SEK (200 miljoner EUR ) |
|||
Stödnivå |
100 % |
|||
Varaktighet |
1.3.2007-17.1.2011, inrikessjöfart som upphandlats offentligt från och med 1.1.2009 |
|||
Ekonomisk sektor |
SNI-kod: I0611 – Transport över hav, kustsjöfart |
|||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
|
|||
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet |
23.10.2007 |
Stöd nr |
N 208/2007 |
Medlemsstat |
Frankrike |
Region |
— |
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Garantie de l'État pour des dommages causés à des tiers dans le cadre d'opérations spatiales |
Rättslig grund |
Projet de Loi relatif aux opérations spatiales |
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
Syfte |
Sektorutveckling |
Stödform |
Garanti |
Budget |
— |
Stödnivå |
— |
Varaktighet |
— |
Ekonomisk sektor |
Flygtransport |
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Ministère de l'enseignement supérieur et de la recherche |
Övriga upplysningar |
Frankrike ska anmäla åtgärden igen inom tio år från och med den dag då lagen träder i kraft |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet |
25.9.2007 |
||||
Stöd nr |
N 475/2007 |
||||
Medlemsstat |
Irland |
||||
Region |
— |
||||
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
National Broadband Scheme |
||||
Rättslig grund |
The Ministers and Secretaries (Amendment) Acts, 1924-2007 (as amended by S.I. 300/2002 Communications, Energy and Geological Survey of Ireland (transfer of Departmental Administration and Ministerial Functions) Order 2002), the National Development Plan (2007-2013) and the National Strategic Reference Framework for Ireland — EU Regional Policy 2007-2013 |
||||
Typ av stödåtgärd |
Individuellt stöd |
||||
Syfte |
Sektorutveckling, Regional utveckling |
||||
Stödform |
Bidrag |
||||
Budget |
— |
||||
Stödnivå |
— |
||||
Varaktighet |
1.8.2008-31.12.2013 |
||||
Ekonomisk sektor |
Post- och telekommunikationstjänster |
||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
|
||||
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/5 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/02)
Datum för antagande av beslutet |
12.9.2007 |
Stöd nr |
N 76/07 |
Medlemsstat |
Österrike |
Region |
— |
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Österreich, Verlängerung des ERP-Verkehrsprogramms |
Rättslig grund |
Allgemeine Bestimmungen für die ERP-Programme der Sektoren Tourismus, Landwirtschaft, Forstwirtschaft und Verkehr |
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
Syfte |
Transportsektorns företag ska förmås att investera (i underhållsutrustning och särskilt materiel för intermodala transporter, samt i infrastruktur) och därmed bidra till en övergång från väg- till järnvägstransport eller sjötransport, eller till att slutföra transportkedjan och utnyttja ny teknik |
Stödform |
Subventionerade lån |
Budget |
Upp till cirka 5 miljoner EUR i lån med subventionerad ränta per år (eller cirka 0,6 miljoner EUR i bruttobidragsekvivalenter) |
Stödnivå |
20 % av de stödberättigande kostnaderna och 30 % (brutto) vid kumulering med en annan stödkälla |
Varaktighet |
1.1.2007-31.12.2011 |
Ekonomisk sektor |
Kombinerade transporter och transport på inre vattenvägar |
Den beviljande myndighetens namn och adress |
— |
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet |
25.6.2007 |
Stöd nr |
N 212/07 |
Medlemsstat |
Spanien |
Region |
Castilla y León |
Benämning (och/eller stödmottagarens namn ) |
Prórroga para 2007 del régimen de ayudas N 203/02: Ayuda para la adquisición de automóviles, furgonetas y motocicletas de propulsión eléctrica o híbrida |
Rättslig grund |
Orden de la Consejería de Industria, Comercio y Turismo por la que se convocan subvenciones para la adquisición de automóviles, furgonetas y motocicletas de propulsión eléctrica o híbrida |
Typ av stödåtgärd |
— |
Syfte |
Miljöskydd |
Stödform |
— |
Budget |
100 000 EUR |
Stödnivå |
Delvis inget stöd, delvis stöd på högst 30 % |
Varaktighet |
1.1.2007-31.12.2007 |
Ekonomisk sektor |
— |
Den beviljande myndighetens namn och adress |
— |
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet |
23.10.2007 |
Stöd nr |
N 570/07 |
Medlemsstat |
Tyskland |
Region |
Baden-Württemberg |
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Eckpunkte zur Breitbandversorgung des ländlichen Raums in Baden-Württemberg |
Rättslig grund |
Artikel 71 Absatz 2 der Verfassung des Landes Baden-Württemberg, Gemeindeordnung von Baden-Württemberg, Landwirtschafts- und Landeskulturgesetz des Landes Baden-Württemberg, Bekanntmachung der Landesregierung von Baden-Württemberg über die Abgrenzung der Geschäftsbereiche der Ministerien vom 4.7.2006 |
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
Syfte |
Sektorutveckling, Regional utveckling |
Stödform |
Bidrag |
Budget |
Beräknade utgifter per år: 1 miljoner EUR; totalt planerat stödbelopp: 5 miljoner EUR |
Stödnivå |
— |
Varaktighet |
1.11.2007-31.10.2012 |
Ekonomisk sektor |
Post- och telekommunikationstjänster |
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Städte und Gemeinden des Landes Baden-Württemberg |
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/7 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4696 – KKR/Harman)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/03)
Kommissionen beslutade den 18 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4696. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/7 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4772 – Carlyle/Zodiac Marine)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/04)
Kommissionen beslutade den 17 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt på kommissionens webbplats för konkurrens
— |
(http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4772. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/8 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4847 – Ineos/Champagne Céréales/Thywissen/JV)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/05)
Kommissionen beslutade den 17 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4847. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/8 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4863 – Bain Capital/American Standard)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/06)
Kommissionen beslutade den 28 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4863. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/9 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4895 – Mol/Italiana Energia e Servizi)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/07)
Kommissionen beslutade den 30 oktober 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4895. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/9 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4766 – Flextronics/Solectron)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/08)
Kommissionen beslutade den 28 augusti 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4766. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu) |
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Rådet
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/10 |
RÅDETS BESLUT
av den 19 november 2007
om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor
(2007/C 282/09)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (1), särskilt artikel 6 i denna,
med beaktande av de kandidatförteckningar som har överlämnats till rådet av medlemsstaternas regeringar när det gäller regeringsföreträdare och av kommissionen när det gäller företrädare för arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna och
av följande skäl:
(1) |
I sina beslut av den 13 december 2004 (2) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter till styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för perioden den 19 oktober 2004 till den 18 oktober 2007, |
(2) |
Genom ikraftträdandet av förordning (EG) nr 1111/2005, ersattes den tidigare ”Administrative Board” av en ”Governing Board”. |
(3) |
Ordinarie ledamöter och suppleanter i den nya styrelsen som företräder medlemsstaternas regeringar och som företräder arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna bör utses för en period av tre år. |
(4) |
Kommissionen ska utse sina företrädare i styrelsen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande personer utses till ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för perioden den 1 december 2007 till den 30 november 2010:
I. REGERINGSFÖRETRÄDARE
Land |
Ledamöter |
Suppleanter |
Belgien |
Michel DE GOLS |
Jan BATEN |
Bulgarien |
Lazar LAZAROV |
Dragomir DRAGANOV |
Tjeckien |
Vlastimil VÁÒA |
Martina KAJÁNKOVÁ |
Danmark |
Ole BONDO CHRISTENSEN |
Kim TAASBY |
Tyskland |
Andreas HORST |
Vera BADE |
Estland |
Märt MASSO |
Siiri OTSMANN |
Irland |
Sean WARD |
Ríona NÍ FHLANGHAILE |
Grekland |
Grigorios PELORIADIS |
Constantinos PETINIS |
Spanien |
Ana Cristina LÓPEZ LÓPEZ |
Joaquin MARTÍNEZ SOLER |
Frankrike |
Joël BLONDEL |
Mireille JARRY |
Italien |
Valerio SPEZIALE |
Lorenzo FANTINI |
Cypern |
Orestis MESSIOS |
Yiota KAMBOURIDOU |
Lettland |
Ineta TÂRE |
Ineta VJAKSE |
Litauen |
Rita KAZLAUSKIENË |
Evaldas BACEVIÈIUS |
Luxemburg |
Nadine WELTER |
Jean ZAHLEN |
Ungern |
Mária LADÓ |
Éva Tímea KISS |
Malta |
Noel VELLA |
Anna BORG |
Nederländerna |
Lauris BEETS |
Martin BLOMSMA |
Österrike |
Andreas SCHALLER |
Birgit STIMMER |
Polen |
Jerzy CIECHAÑSKI |
Agnieszka CHŁOŃ-DOMIŃCZAK |
Portugal |
Paulo MORGADO DE CARVALHO |
Fernando RIBEIRO LOPES |
Rumänien |
Sorin Ioan BOTEZATU |
Mirela ARGASEALA |
Slovenien |
Vladka KOMEL |
Metka ŠTOKA-DEBEVEC |
Slovakien |
Miloslav HETTEŠ |
Elena PALIKOVÁ |
Finland |
Raila KANGASPERKO |
Tuomo ALASOINI |
Sverige |
Bo BARREFELT |
Marie ÅKHAGEN |
Förenade kungariket |
Grant FITZNER |
Suzanne MORONEY |
II. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARORGANISATIONERNA
Land |
Ledamöter |
Suppleanter |
Belgien |
Herman FONCK |
François PHILIPS |
Bulgarien |
Ivan KOKALOV |
– |
Tjeckien |
Hana MÁLKOVÁ |
Tomas PAVELKA |
Danmark |
Jens WIENE |
Niels SØRENSEN |
Tyskland |
Dieter POUGIN |
Reinhard DOMBRE |
Estland |
Kalle KALDA |
Vaike PARKEL |
Irland |
Rosheen CALLENDER |
Liam BERNEY |
Grekland |
Alexandros KALYVIS |
Konstantinos ISSYCHOS |
Spanien |
Lola MORILLO |
– |
Frankrike |
Laurence THERY |
Rafaël NEDZYNSKI |
Italien |
Cinzia DEL RIO |
Iuliano STENDARDI |
Cypern |
Christos KARYDIS |
Andreas MATSAS |
Lettland |
Linda ROMELE |
Kaspars RÂCENÂJS |
Litauen |
Janina MATUIZIENE |
Vaidotas PETRONIS |
Luxemburg |
Viviane GOERGEN |
René PIZZAFERRI |
Ungern |
Erzsébet HANTI |
László GYIMESI |
Malta |
William PORTELLI |
– |
Nederländerna |
Erik PENTENGA |
– |
Österrike |
Renate CZESKLEBA |
Wolfgang GREIF |
Polen |
Bogdan OLSZEWSKI |
– |
Portugal |
Vítor Manuel Vicente COELHO |
Joaquim DIONISIO |
Slovenien |
Pavle VRHOVEC |
Maja KONJAR |
Rumänien |
Dumitru FORNEA |
Steluta ENACHE |
Slovakien |
Eva MEŠTANOVÁ |
Margarita DÖMÉNYOVÁ |
Finland |
Juha ANTILA |
Leila KURKI |
Sverige |
Mats ESSEMYR |
Sten GELLERSTEDT |
Förenade kungariket |
Richard EXELL |
Peter COLDRICK |
III. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARORGANISATIONERNA
Land |
Ledamöter |
Suppleanter |
Belgien |
Roland WAEYAERT |
Paul CLERINX |
Bulgarien |
Krasimir DACHEV |
Galia BOZHANOVA |
Tjeckien |
Vladimira DRBALOVÁ |
Vladimir KOPAÈKA |
Danmark |
Sven-Peter NYGAARD |
Nils J. ANDREASEN |
Tyskland |
Wolfgang GOOS |
Renate HORNUNG-DRAUSS |
Estland |
Eve PÄÄRENDSON |
Tarmo KRIIS |
Irland |
Brendan MCGINTY |
Gavin MARIÉ |
Grekland |
Rena BARDANI |
Christina GEORGANDA |
Spanien |
Maria Angeles ASENJO DORADO |
Roberto SANTOS SUAREZ |
Frankrike |
Nathalie CHADEYRON |
Emmanuel JULIEN |
Italien |
Stefania ROSSI |
Paola ASTORRI |
Cypern |
Michael ANTONIOU |
Lena PANAYIOTOU |
Lettland |
Ilona KIUKUCÂNE |
Liene VANCÂNE |
Litauen |
Jonas GUZAVIÈIUS |
Edmundas JANKEVIÈIUS |
Luxemburg |
Nicolas WELSCH |
Sonja STREICHER |
Ungern |
Antal CSUPORT |
Attila SZABADKAI |
Malta |
Joseph FARRUGIA |
Joseph MONTEBELLO |
Nederländerna |
Gerard A. M. VAN DER GRIND |
Jan BOERSMA |
Österrike |
Heinrich BRAUNER |
Christoph PARAK |
Polen |
Michal BONI |
Rafal BANIAK |
Portugal |
Heitor SALGUEIRO |
Pedro DE ALMEIDA FREIRE |
Rumänien |
Dan ANGHELESCU |
Ion SORICI |
Slovenien |
Marjan RAVNIK |
Nina GLOBOÈNIK |
Slovakien |
Viola KROMEROVÁ |
Martina KUNÁKOVÁ |
Finland |
Seppo SAUKKONEN |
Anu SAJAVAARA |
Sverige |
Sverker RUDEBERG |
Christian ARDHE |
Förenade kungariket |
Marion SEGURET |
Neil CARBERRY |
Artikel 2
Rådet kommer att utnämna de ledamöter och suppleanter som ännu inte nominerats vid en senare tidpunkt.
Utfärdat i Bryssel den 19 november 2007.
På rådets vägnar
L. AMADO
Ordförande
(1) EUT L 139, 30.5.1975, s. 1, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1111/2005 (EUT L 184, 15.7.2005, s. 1).
(2) EUT C 317, 22.12.2004, s. 4
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/14 |
RÅDETS BESLUT
av den 19 november 2007
om utnämning av en ledamot i rådgivande kommittén för Euratoms försörjningsbyrå
(2007/C 282/10)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 54 andra och tredje stycket,
med beaktande av artikel X i stadgarna för Euratoms försörjningsbyrå (1), senast ändrade genom rådets beslut 95/1/EG, Euratom, EKSG (2),
med beaktande av rådets beslut 2007/514/Euratom av den 10 juli 2007 om utnämning av ledamöter i rådgivande kommittén för Euratoms försörjningsbyrå (3),
med beaktande av kommissionens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
En plats som ledamot i ovan nämnda kommitté har blivit ledig till följd av Marie-Claire Guyaders avgång, som meddelades rådet den 1 augusti 2007. |
(2) |
Den lediga platsen bör därför tillsättas. |
(3) |
Den kandidat som den franska regeringen föreslog den 19 september 2007 har beaktats. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Bruno Quaglia utnämns till ledamot i rådgivande kommittén för Euratoms försörjningsbyrå under återstoden av kommitténs mandattid, dvs. till och med 28 mars 2009.
Utfärdat i Bryssel den 19 november 2007.
På rådets vägnar
L. AMADO
Ordförande
(1) EGT 27, 6.12.1958, s. 534/58.
(3) EUT C 190, 21.7.2007, s. 15.
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/15 |
RÅDETS BESLUT
av den 16 november 2007
om evenemanget Europeisk kulturhuvudstad år 2011
(2007/C 282/11)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad” för åren 2007 till 2019 (1), särskilt artikel 14,
med beaktande av juryns rapport från september 2007 som lagts fram för kommissionen, Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 14.2 i beslut 1622/2006/EG,
med beaktande av att kriterierna i artikel 14.3 i beslut 1622/2006/EG uppfylls i sin helhet, och
med beaktande av kommissionens rekommendation av den 23 oktober 2007.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Åbo och Tallinn utses härmed till ”Europeisk kulturhuvudstad 2011” i enlighet med artikel 14 i beslut 1622/2006/EG.
Artikel 2
Båda städerna ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att artikel 3 i beslut 1622/2006/EG genomförs på ett effektivt sätt.
Utfärdat i Bryssel den 16 november 2007.
På rådets vägnar
I. PIRES DE LIMA
Ordförande
(1) EUT L 304, 3.11.2006, s. 1.
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/16 |
Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 16 november 2007, om en övergripande strategi för ungdomspolitiken i syfte att göra det möjligt för ungdomarna att utnyttja sin potential och delta aktivt i samhället
(2007/C 282/12)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,
SOM BEAKTAR
1. |
kommissionens vitbok Nya insatser för Europas ungdom, antagen 2001 (1), där betydelsen av att det finns möjligheter för ungdomarna att utnyttja sin potential och delta aktivt i samhället framhävs, |
2. |
rådets resolution av den 27 juni 2002 (2), enligt vilken den öppna samordningsmetoden antogs som en ny ram för europeiskt samarbete på ungdomsområdet, |
3. |
Europeiska rådets slutsatser av den 22 och 23 mars 2005 (3) där den europeiska pakten för ungdomsfrågor antas som ett av de instrument som bidrar till förvekligandet av Lissabonmålen för tillväxt och arbetstillfällen genom att en ungdomsdimension utarbetas inom andra berörda områden för den europeiska politiken, |
4. |
Europeiska rådets slutsatser av den 23 och den 24 mars 2006 (4), som framhäver behovet av att den europeiska pakten för ungdomsfrågor genomförs tillsammans med ungdomar och ungdomsorganisationer samt av att kopplingarna mellan politikområdena utbildning, yrkesutbildning, sysselsättning, social integration och rörlighet förstärks, så att ungdomarnas situation på arbetsmarknaden förbättras och ungdomsarbetslösheten minskas väsentligt, och som också stöder politik som gör det lättare att förena familje- och yrkesliv, och politik för lika möjligheter, solidaritet mellan generationerna, hälsa och livslångt lärande, |
5. |
kommissionens meddelande (5) och rådets resolution om ungdomars delaktighet och information till ungdomar i syfte att främja deras aktiva medborgarskap (6) genom att en verklig dialog med ungdomarna inleds från det lokala och upp till det europeiska planet, |
6. |
Europeiska rådets slutsatser av den 8 och den 9 mars 2007 (7), som uppmanar till vidareutveckling av politik som bland annat framhäver ungdomarnas roll, och främjar övergången från skola till arbetsliv, |
7. |
den undersökning som gjorts av Europeiska kommissionens rådgivarbyrå för Europapolitik (8) och som uppmanar till en förnyad allsidig strategi för investering i ungdomar som bland annat omfattar ungdomarnas välbefinnande, hälsa, utbildning, sysselsättning och medborgarskap, |
ERINRAR OM BETYDELSEN AV rådets slutsatser från maj 2007 om framtidsperspektiven för det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området (9), som framhåller rådets centrala roll för bättre integrering av ungdomsdimensionen i, och sektorsövergripande samordning av ungdomsdimensionen med, dithörande politikområden i syfte att förbättra de europeiska ungdomarnas livskvalitet OCH ÖVERVÄGER FORTFARANDE de dithörande förslag om kommande samarbete på det ungdomspolitiska området som läggs fram i slutsatserna,
ERKÄNNER att det i kommissionens meddelande av den 5 september 2007om att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle (10) – åtföljt av två arbetsdokument om ungdomar och volontärarbete respektive om arbetstillfällen i EU för ungdomar (11) – görs en mycket träffande analys av de utmaningar Europa nu står inför på det ungdomspolitiska området och läggs fram konkreta initiativ,
BETONAR ATT
1. |
tillväxten och välståndet i Europa är beroende av aktiva bidrag och aktivt deltagande från alla ungdomars sida, särskilt som de blir allt färre i förhållande till hela folkmängden, |
2. |
unga människor kommer att behöva bära den ökande kostnaden för en åldrande befolkning, vilket kräver en generationsövergripande lösning, |
3. |
det är viktigt för EU:s ekonomiska, kulturella och sociala utveckling att det skapas gynnsamma villkor för att ungdomarna ska kunna utveckla sina färdigheter och arbeta och delta aktivt i samhället, detta särskilt mot en bakgrund av globalisering och kunskapsbaserade ekonomier, |
4. |
många av de problem som ungdomarna står inför, t.ex. omfattande fattigdom bland barn, dålig hälsa, avbruten skolgång och ungdomsarbetslöshet, visar att Europas investeringar i sin ungdom behöver ses över, |
5. |
en hälsosam livsstil är en förutsättning för att skapa en mänsklig potential och för unga människors fulla deltagande i samhället, |
6. |
det behövs en verkligt allsidig och kunskapsbaserad ungdomspolitik som har sin grund i ett nära samarbete mellan dem som utformar politiken och dess intressenter, inklusive ungdomar, ungdomsorganisationer, ungdomsledare, forskare på ungdomsområdet och unga arbetstagare på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, |
7. |
det finns behov av en övergripande strategi i ungdomsfrågor som knyter de ramar för den europeiska politiken på ungdomsområdet som har inrättats efter antagandet av vitboken om ungdomsfrågor (12) närmare till andra politikområden som inverkar på ungdomsfrågorna, i syfte att utarbeta ett sammanhängande tillvägagångssätt inom ungdomspolitiken som möjliggör verkliga framsteg mot dess fastställda mål, |
8. |
för att lyckas uppfylla målen i den europeiska pakten för ungdomsfrågor krävs förbättrat samarbete mellan beslutsfattarna och andra berörda aktörer på både politisk och teknisk nivå, samt bättre koppling till pågående processer och de politiska instrumenten på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, |
För en verkligt övergripande ungdomspolitik
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT
1. |
sträva efter att bättre och tidigare investera i ungdomarna för att främja deras utbildning, sysselsättning, social integration, hälsa och aktiva medborgarskap i ett livscykelperspektiv med beaktande av mångfalden av unga människor och undvikande av alla slags diskriminering, |
2. |
fördjupa sitt åtagande att förbättra genomförandet och uppföljningen av ungdomspolitiken på alla beslutnivåer och därvid särskilt beakta Lissabonstrategin, |
3. |
åta sig att förbättra genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, eftersom den erbjuder stora möjligheter till bättre ”integration av ungdomarna i samhället och på arbetsmarknaden”, bl.a. genom att ta sig an ungdomsfrågorna i de nationella reformprogrammen på ett mer synligt, systematiskt och bättre sätt samt att bättre följa upp genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor, |
4. |
ge ungdomsfrågor ett större utrymme på alla politiska områden som påverkar ungdomarna, |
5. |
öka medvetenheten om ungdomsfrågornas betydelse hos alla berörda intressenter, t.ex. beslutsfattare, arbetsmarknadens institutioner, utbildningsinrättningar, företag, ungdomsledare, forskare, familjer, arbetsmarknadens parter och organisationer som arbetar för och med ungdomar, samt engagera dem i sökandet efter lösningar, |
NOTERAR ATT KOMMISSIONEN
1. |
på grundval av de årliga rapporter som medlemsstaterna lägger fram inom ramen för pågående processer, och tillsammans med ungdomar, vart tredje år kommer att utarbeta en EU-rapport i ungdomsfrågor; den första rapporten kommer att utarbetas 2009, |
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT
1. |
närmare knyta ramen för den europeiska ungdomspolitiken till andra politikområden som påverkar ungdomar och på så sätt utarbeta en verkligt övergripande strategi med ungdomarnas fulla delaktighet i samhället som mål, |
2. |
vidta åtgärder som syftar till att knyta befintliga processer, t.ex. Lissabonstrategin, strategier på hälsoområdet och olika öppna samordningsmetoder på utbildnings, integrations- och ungdomsområdet, närmare till varandra, |
För ungdomars aktiva delaktighet
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT
1. |
uppfylla de utökade gemensamma målen för ungdomars delaktighet och information inom ramen för den öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet, |
2. |
föra den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer vidare och se till att ungdomar med färre möjligheter, och de som inte är medlemmar av någon organisation, tas med i den strukturerade dialogen, |
3. |
främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politiska strategier och åtgärder som påverkar ungdomar, |
4. |
uppmuntra ungdomar att spela en aktiv roll inom ramen för nationell verksamhet och i den verksamhet som planeras för de europeiska åren, t.ex. det europeiska året för interkulturell dialog, |
5. |
underlätta ungdomarnas tillgång till kultur med beaktande av kommissionens avsikt att genomföra en undersökning inom området, |
6. |
underlätta erkännande av resultaten av icke-formellt lärande på ungdomsområdet, |
UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT
1. |
använda relevanta EU-program, t.ex. programmet Aktiv ungdom (13), handlingsprogrammet för livslångt lärande (14), programmet Kultur (2007-2013) (15), programmet Ett Europa för medborgarna (16) och Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (17) i samarbete med medlemsstaterna, för att på ett samordnat sätt främja ungdomars delaktighet, |
2. |
slutföra anpassningen av Europass till behoven inom det icke-formella lärandet på ungdomsområdet, |
För stärkt partnerskap med ungdomar
1. |
FRAMHÅLLER betydelsen av en strukturerad dialog med ungdomar på alla nivåer och på de områden som är av betydelse för deras liv och behovet av att diskutera hur en sådan dialog skall fördjupas, |
2. |
NOTERAR i detta sammanhang ATT KOMMISSIONEN i sitt meddelande av den 5 september 2007 har uppmanat de europeiska institutionerna och ungdomar att förstärka sina partnerskap har föreslagit en gemensam förklaring, |
Bättre möjligheter till sysselsättning för fullvärdigt deltagande i samhället
INSER BETYDELSEN AV
1. |
kvalitativ utbildning redan från ett tidigt stadium och en strategi för livslångt lärande när man hanterar ungdomars deltagande i sysselsättning och utbildning, |
2. |
att fullt ut använda befintliga mekanismer och vid behov skapa andra mekanismer för att förhindra att ungdomar lämnar skolan i förtid, |
3. |
att arbeta för moderniserade utbildningssystem som föregriper arbetsmarknadens behov, |
4. |
att tillhandahålla rådgivning och yrkesvägledning, främja kvalitativ praktik i nära anslutning till yrkesutbildnings- eller studieplanen liksom partnerskap mellan skolor, företag och offentliga förvaltningar i syfte att underlätta övergångar mellan utbildning och arbetsmarknad och undvika bristande överensstämmelse mellan utbildningskvalifikationer och arbetsmarknadens behov, |
5. |
att ta itu med diskriminering, stereotyper och svårigheter som kan försämra möjligheterna för ungdomar, |
6. |
att analysera de politiska åtgärdernas effekter för ungdomars ställning på arbetsmarknaden och beakta dem när flexicuritystrategier utarbetas, |
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT
1. |
främja förvärvandet av nyckelkompetenser (18) för livslångt lärande inom utbildning och yrkesutbildning från ett tidigt stadium som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till ett specifikt område, |
2. |
främja, framför allt inom denna ram, initiativkraft och företagaranda (nyckelkompetens 7), som avser en individs förmåga att omvandla idéer till handling och inbegriper kreativitet, proaktivitet, oberoende och innovation både i privatlivet, umgängeslivet och arbetslivet, |
3. |
uppmuntra utbildningsprogram för ungdomar och förbättra villkoren för unga entreprenörer, t.ex. genom att främja programmet Företagaranda och innovation i företagsvärlden och hos finansinstituten i syfte att underlätta tillgången till finansiering när unga entreprenörer startar små och medelstora företag, |
4. |
använda EU:s fonder, särskilt Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, eller andra lämpliga EU-fonder och -program, för att stödja ungdomarnas övergång från utbildning till arbetsliv, |
Budskap till Europeiska rådet
ANSER ATT
1. |
ungdomarna måste ges inflytande och ökade möjligheter att delta fullt ut i utbildning, sysselsättning och samhällsliv, |
2. |
ungdomarna är viktiga aktörer när de deltar i samhället och måste utveckla en känsla av ansvar för sin utbildning, sysselsättning, hälsa och sitt aktiva medborgarskap, |
3. |
det behöver utformas en övergripande strategi för ungdomspolitiken, något som är en nyckelfaktor för att uppnå verkliga framsteg mot dess fastställda mål, |
4. |
genomförandet och uppföljningen av ungdomspolitiken behöver förbättras på alla beslutnivåer, med särskilt beaktande av Lissabonstrategin, |
5. |
ungdomarnas deltagande fullt ut i samhället förutsätter ett fast partnerskap mellan ungdomar, ungdomsorganisationer och de som ansvarar för politiska beslut som påverkar ungdomar, |
ANMODAR EUROPEISKA RÅDET ATT
1. |
uppmana Europaparlamentet, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att investera bättre och tidigare i ungdomarna, med tanke på de utmaningar de står inför och att de blir allt färre i förhållande till hela folkmängden, |
2. |
uppmana Europaparlamentet, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att, när de behandlar frågor som påverkar unga människors liv, tillämpa en övergripande strategi som bygger på samarbete mellan beslutsfattarna och intressenterna på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, samt att ställa ungdomarna i centrum vid utformningen av politik som påverkar dem, |
3. |
ytterligare uppmana medlemsstaterna att vid utarbetandet av sina nationella reformprogram, och kommissionen att i sin årliga lägesrapport, rapportera mer systematiskt och synligt om ungdomspolitiken inom Lissabonstrategin i syfte att ge en bättre överblick över framstegen, |
4. |
uppmana Europaparlamentet, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att stärka sitt partnerskap med ungdomarna och ungdomsorganisationerna genom den strukturerade dialog som inleddes 2006 och gör det möjligt för dem att delta i diskussioner och beslutsfattande som påverkar deras dagliga liv. |
(1) KOM(2001) 681 slutlig.
(2) EGT C 168, 13.7.2002, s. 2.
(3) 7619/1/05 REV 1.
(4) 7775/1/06 REV 1.
(5) KOM(2006) 417.
(6) EUT C 297, 7.12.2006, s. 6.
(7) 7224/1/07 REV 1.
(8) http://ec.europa.eu/dgs/policy_advisers/publications/index_en.htm.
(9) 8771/07.
(10) KOM(2007) 498 slutlig.
(11) SEK(2007) 1084 och 1093.
(12) Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (EGT C 168, 13.7.2002, s. 2).
(13) EUT L 327, 24.11.2006, s. 30.
(14) EUT L 327, 24.11.2006, s. 45.
(15) EUT L 372, 27.12.2006, s. 1.
(16) EUT L 378, 27.12.2006, s. 32
(17) EUT L 54, 22.2.2007, s. 30.
(18) Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT L 394, 30.12.2006, s. 10).
Kommissionen
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/20 |
Eurons växelkurs (1)
23 november 2007
(2007/C 282/13)
1 euro=
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,4809 |
JPY |
japansk yen |
159,87 |
DKK |
dansk krona |
7,4551 |
GBP |
pund sterling |
0,72025 |
SEK |
svensk krona |
9,3188 |
CHF |
schweizisk franc |
1,6322 |
ISK |
isländsk krona |
92,94 |
NOK |
norsk krona |
8,0485 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CYP |
cypriotiskt pund |
0,5842 |
CZK |
tjeckisk koruna |
26,759 |
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
HUF |
ungersk forint |
257,31 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,6987 |
MTL |
maltesisk lira |
0,4293 |
PLN |
polsk zloty |
3,6915 |
RON |
rumänsk leu |
3,5977 |
SKK |
slovakisk koruna |
33,569 |
TRY |
turkisk lira |
1,7815 |
AUD |
australisk dollar |
1,6968 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,4616 |
HKD |
Hongkongdollar |
11,5195 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,9691 |
SGD |
singaporiansk dollar |
2,1354 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 378,42 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
10,1065 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
10,9675 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,3223 |
IDR |
indonesisk rupiah |
13 870,11 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,9773 |
PHP |
filippinsk peso |
63,457 |
RUB |
rysk rubel |
36,0540 |
THB |
thailändsk baht |
46,229 |
Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
V Yttranden
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Kommissionen
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/21 |
STATLIGT STÖD – POLEN
Statligt stöd C 48/07 (f.d. NN 60/07) – Statligt stöd till rörtillverkarna WRJ och WRJ-Serwis
Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/14)
Genom den skrivelse, daterad den 23 oktober 2007, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stödåtgärd.
Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter på den åtgärd avseende vilken kommissionen inleder förfarandet. Synpunkterna ska sändas till följande adress:
Europeiska kommissionen |
Generaldirektoratet för konkurrens |
Registreringsenheten för statligt stöd |
Kontor: SPA3, 6/5 |
B-1049 Bryssel |
Faxnummer: (32-2) 296 12 42 |
Synpunkterna kommer att meddelas Polen. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.
SAMMANFATTNING
I. FÖRFARANDE
1. |
Ärendet rör potentiellt statligt stöd till två polska företag som tillverkar sömlösa rör, nämligen Walcownia Rur Jedność Sp. z o.o. i likvidation (nedan WRJ) och WRJ-Serwis Sp. z o.o.. |
2. |
Kommissionen uppmärksammade ärendet i samband med övervakningen av omstruktureringen av den polska stålsektorn enligt protokoll nr 8 till anslutningsfördraget, om omstruktureringen av den polska stålindustrin (1) (nedan protokoll nr 8). Stödet till företagen hade varken godkänts enligt protokoll nr 8 eller anmälts till kommissionen. |
II. SAKFÖRHÅLLANDEN
3. |
Det statliga företaget Towarzystwo Finansowe Silesia sp. z o.o. (nedan TFS) gjorde kapitaltillskott i WRJ på cirka 40 miljoner euro 2002 och i WRJ-Serwis på cirka 2,5 miljoner euro 2003 trots att båda företagen hade betalningssvårigheter (WRJ sedan 2001 och WRJ-Serwis sedan 2003). |
4. |
Den polska staten beviljade dessutom 1997 en garanti på 45 % för lån på ca 36 miljoner euro för ett investeringsprojekt i WRJ. Garantin ökades till 55 % år 2002, då företaget redan var i ekonomiska svårigheter. |
III. BEDÖMNING
5. |
Enligt protokoll nr 8 får omstruktureringsstöd till den polska stålindustrin inte beviljas under perioden 1997–2006. Det gäller alla åtgärder till förmån för de tillverkare av stål och rör som inte nämns i protokoll nr 8. |
6. |
Eftersom WRJ och WRJ-Serwis inte nämns i protokoll nr 8 frågar sig kommissionen om de ovannämnda åtgärderna inte utgör olagligt statligt stöd, eftersom en investerare i en marknadsekonomi inte skulle ha tillhandahållit företagen sådana kapitaltillskott eller garantier. |
SJÄLVA SKRIVELSEN
”1. |
Komisja pragnie poinformować Polskę, że po przeanalizowaniu dostarczonych przez polskie władze informacji dotyczących wyżej wymienionej pomocy, podjęła decyzję o wszczęciu postępowania, o którym mowa w art. 88 ust. 2 Traktatu WE. |
I. WPROWADZENIE
2. |
Sprawa dotyczy ewentualnej pomocy państwa dla przedsiębiorstwa zajmującego się produkcją rur, które pierwotnie nosiło nazwę: Huta Jedność S.A. (zwane dalej »HJ«), które przeszło restrukturyzację i obecnie obejmuje trzy spółki: Huta Jedność w likwidacji (jak nadmieniono, zwana dalej »HJ«), Walcownia Rur Jedność Sp z o.o. w likwidacji (zwana dalej »WRJ«) oraz Walcownia Rur Jedność-Serwis Sp. z o.o. (zwana dalej »WRJ-Serwis«). |
3. |
Komisja została poinformowana o niniejszej sprawie podczas monitorowania restrukturyzacji polskiego sektora stalowego zgodnie z protokołem nr 8 Traktatu o przystąpieniu (2), który — co zostanie wyjaśnione szczegółowo poniżej — obejmuje polski sektor hutnictwa żelaza i stali, w tym rury. |
4. |
Proces restrukturyzacji przemysłu stalowego rozpoczął się w Polsce w czerwcu 1998 r., kiedy Polska przedstawiła Wspólnocie pierwszy program restrukturyzacji hutnictwa żelaza i stali w celu wypełnienia wymogów zawartych w art. 8 ust. 4 protokołu nr 2 układu europejskiego z Polską (dalej zwany art. 8 ust 4), który zezwalał w ciągu pierwszych pięciu lat po wejściu w życie układu udzielenie w drodze wyjątku pomocy państwa na rzecz producentów stali, przeznaczonej na cele restrukturyzacji. Ponieważ jednak program restrukturyzacji nie spełniał warunków określonych w art. 8 ust. 4, przyjęto korekty w czerwcu 2000 r., maju 2001 r., styczniu 2001 r. i marcu 2003 r. (3) |
5. |
W 2001 r. Polska przyjęła aktualizację programu restrukturyzacji polskiego hutnictwa żelaza i stali. Na podstawie analiz Polska uchwaliła dnia 24 sierpnia 2001 r. Ustawę o restrukturyzacji hutnictwa żelaza i stali, która stanowi podstawę prawną procesu restrukturyzacji. Ustawa objęła 20 przedsiębiorstw, m.in. spółkę HJ. |
6. |
Dnia 5 listopada 2002 r. Rada Ministrów przyjęła Program restrukturyzacji i rozwoju hutnictwa żelaza i stali w Polsce do 2006 r., a dnia 25 marca 2003 r. przyjęła na tej podstawie Krajowy program restrukturyzacji (zwany dalej »KPR«). Zasadniczo plan ten zezwala na udzielanie pomocy państwa na restrukturyzację polskiemu przemysłowi stalowemu w latach 1997-2006 do kwoty 3,387 mld PLN (846 mln EUR) (4). |
7. |
KPR przedłożono UE. Dnia 25 marca 2003 r. program został oceniony przez Komisję. Na tej podstawie Komisja złożyła wniosek dotyczący decyzji Rady o przedłużeniu okresu karencji na udzielanie pomocy państwa polskiemu przemysłowi stalowemu w ramach układu europejskiego (okres ten początkowo trwał tylko do 1997 r.) do momentu przystąpienia Polski do UE, pod warunkiem osiągnięcia przez beneficjentów rentowności do 2006 r., co zostało zatwierdzone przez Radę w lipcu 2003 r. (5) |
8. |
W ten sposób UE zezwoliła Polsce, w drodze odstępstwa od swoich zasad (6), na udzielenie przemysłowi stalowemu pomocy na restrukturyzację. Ostatecznie ustalenia te zawarto w protokole nr 8 Traktatu o przystąpieniu, dotyczącym restrukturyzacji polskiego hutnictwa żelaza i stali (7). Potwierdzono w nim zgodę na przyznanie przed końcem 2003 r. pomocy państwa ośmiu przedsiębiorstwom wymienionym w załączniku nr 1 do protokołu nr 8 na kwotę nie większą niż 3,387 mld PLN, a także zawarto zapis zakazujący udzielania pomocy wszelkim innym producentom stali. |
9. |
KPR i w konsekwencji protokół nr 8 nie objęły jednak HJ, najwyraźniej z powodu kłopotów spółki. W KPR podkreśla się w tym celu, że »Huta Jedność S.A. będzie kontynuowała swoją działalność do czasu utworzenia Walcowni Rur Jedność Sp. z o.o. (WRJ)«. |
II. PROCEDURA
10. |
W trakcie monitorowania procesu restrukturyzacji polskiego przemysłu stalowego Komisja otrzymała informacje o niespójnościach dotyczących HJ i WRJ. Dlatego pierwsza wymiana poglądów w sprawie pomocy na rzecz wymienionych beneficjentów miała miejsce w formie odpowiedzi polskich władz pismem z dnia 29 sierpnia 2003 r. na pismo Komisji z dnia 6 lipca 2003 r. Dalsze informacje zostały przekazane w dniach 20 i 23 stycznia 2004 r. i dotyczyły programu konsolidacji polskiego sektora produkcji rur. |
11. |
Po przystąpieniu do UE sprawa była prowadzona dalej z urzędu. Kolejne pisma przesłano w następujących dniach: 6 kwietnia 2005 r., 4 sierpnia 2005 r., 3 listopada 2005 r., 7 maja 2006 r., 17 listopada 2006 r. i 5 lipca 2007 r. |
12. |
Polskie władze odpowiedziały pismami z: 7 czerwca 2005 r., 4 października 2005 r., 2 grudnia 2005 r., 18 maja 2006 r., 30 maja 2006 r., 10 stycznia 2007 r. i 3 sierpnia 2007 r. |
III. SZCZEGÓŁOWY OPIS ŚRODKÓW POMOCY
1. Beneficjenci
13. |
Właścicielami spółki WRJ są obecnie następujące przedsiębiorstwa: Towarzystwo Finansowe Silesia Sp. z o.o. (zwane dalej »TFS« (8), 40,7 % udziałów), Przedsiębiorstwo Innowacyjno-Wdrożeniowe Enpol Sp. z o.o. (zwane dalej »Enpol«, 19 % udziałów), PGNiG S.A. (należąca do państwa spółka będąca właścicielem i operatorem systemu dystrybucji gazu ziemnego w Polsce, 8,3 % udziałów), Stalexport (7,3 % udziałów) oraz kilku udziałowców mniejszościowych mających mniej niż 5 % udziałów, w tym m.in. ARP posiadająca 0,453 % udziałów. |
14. |
Spółka WRJ-Serwis Sp. z o.o. (zwana dalej »WRJ-Serwis«) powstała w wyniku przekształcenia spółki zależnej Huty Jedność, pod nazwą: Zakład Usług Energomechanicznych »Jedność« S.A., w spółkę z ograniczoną odpowiedzialnością. Główni udziałowcy WRJ-Serwis to: TFS (55 %), Enpol (37 %) i Complex Sp. z o.o. (8,3 %). |
15. |
Komisja nie dysponuje żadnymi dodatkowymi informacjami na temat HJ. |
2. Opis środków pomocy na rzecz WRJ
a) Projekt inwestycyjny
16. |
Początki WRJ sięgają 1978 r., kiedy HJ rozpoczęła budowę walcowni rur bez szwu o zdolnościach produkcyjnych 400 tys. ton (co uczyniłoby ją jednym z największych tego typu zakładów w Europie). Po wycofaniu subsydiów państwowych na ten projekt w 1980 r. został on wstrzymany. Do 1980 r. zrealizowano tylko 25 % prac. |
17. |
W 1995 r. zaproszono nowych inwestorów do udziału w zakończeniu budowy. Spółka WRJ została zarejestrowana dnia 29 marca 1995 r. przez Sąd Rejonowy w Katowicach. Umowa spółki przewidywała objęcie 4 udziałów, każdy o wartości nominalnej 10 tys. PLN, przez następujące spółki: Stalexport S.A. (główny odbiorca wyrobów oferowanych przez przyszłą walcownię), ING Bank Śląski S.A. (zwana dalej »ING BŚ«, kierująca konsorcjum zapewniającym główny kredyt na ten projekt), HJ oraz Enpol (generalny wykonawca prac budowlanych). |
18. |
Nowy projekt z 1995 r. obejmował elementy wcześniejszych dostaw, ale miał być oparty na nowych technologiach walcowania rur do różnych zastosowań. Docelowe zdolności produkcyjne miały wynosić 160 tys. ton rocznie. Całkowita wartość kontraktu na usługi i dostawy konsorcjum wynosiła 93 mln DEM (47,6 mln EUR) (9). Prace miały się rozpocząć w 1996 r., a zakończenie projektu przewidywano na 1998 r. |
19. |
Prace trwały do 2001 r., po tym jak banki wstrzymały finansowanie w pierwszym kwartale 2000 r. (Komisja rozumie, że umowy zostały ostatecznie wypowiedziane w 2005 r., tymczasem banki były nadal wierzycielami w lecie 2007 r.). Spowodowało to wzrost kosztów finansowych i niespłaconych zobowiązań. |
20. |
Dnia 11 marca 2003 r. spółka WRJ złożyła wniosek o otwarcie postępowania układowego. W październiku 2004 r. zawarto porozumienie układowe, które przewidywało odroczenie spłaty istniejącego zadłużenia o pewien okres w zależności od wielkości wierzyciela. Zostało ono zatwierdzone przez sąd rejonowy w listopadzie 2004 r. |
21. |
Suma bilansowa spółki WRJ na dzień 31 grudnia 2003 r. wynosiła ok. 707 mln PLN. Aktywa składały się głównie ze środków trwałych w budowie. Finansowanie było zapewnione ze środków własnych (ok. 212 mln PLN) i kapitału obcego (ok. 418 mln). Kwota 77 mln PLN stanowiła rezerwy na zobowiązania. |
22. |
W 2005 r. w polskiej administracji rządowej powołano zespół, który miał ustalić, jak najlepiej ukończyć tę inwestycję. W tym celu w kwietniu 2005 r. opublikowano zaproszenie do składania ofert, ogłaszając sprzedaż spółek WRJ i WRJ-Serwis w drodze otwartego i przejrzystego przetargu, którego celem miało być znalezienie jakiegokolwiek rozwiązania umożliwiającego sprzedaż aktywów obu spółek po najwyższej cenie rynkowej. |
23. |
Dnia 19 października 2005 r. polski rząd, TFS i wierzyciele uzgodnili sprzedaż obu beneficjentów rosyjskiemu producentowi stali, przedsiębiorstwu TMK, które przedstawiło najwyższą ofertę o wartości 37,5 mln EUR (10). |
24. |
Dnia 9 listopada 2005 r. jeden z wierzycieli spółki WRJ — Enpol — złożył wniosek o wszczęcie postępowania upadłościowego wobec WRJ z możliwością podpisania układu. Pięć dni później sama spółka WRJ złożyła wniosek o wszczęcie postępowania upadłościowego, którego skutkiem byłaby likwidacja majątku WRJ. W obu przypadkach sądy odmówiły jednak wszczęcia postępowania upadłościowego, ponieważ nie było wystarczającej masy majątku. Zarówno Enpol jak i WRJ złożyły odwołanie, lecz dotychczas sąd nie podjął jeszcze ostatecznej decyzji. |
25. |
Dnia 12 października 2006 r. przetarg został anulowany przez TFS. Polskie władze wyjaśniają, że wynikało to z faktu, że nie zrealizowano żadnej z transakcji przewidzianych w porozumieniu oraz nie osiągnięto głównego celu porozumienia, czyli zapewnienia działalności spółki. |
26. |
Zamiast tego TFS podjęła kolejną próbę sprzedaży aktywów WRJ i w tym celu próbuje najpierw nabyć roszczenia wszystkich pozostałych wierzycieli. TFS wskazała, że w ten sposób być może odzyska więcej środków niż w drodze likwidacji. Podobno TFS znalazła kilka zainteresowanych stron. |
27. |
Z informacji przekazanych przez polskie władze Komisja wnosi, że zrealizowano ok. 90 % prac. |
b) Inwestycje
28. |
Na prace budowlane prowadzone przez spółkę WRJ planowano podobno przeznaczyć kwotę ok. 400 mln PLN. Środkom własnym w kwocie prawie 150 mln PLN powinny towarzyszyć kredyty i pożyczki. Utworzono konsorcjum bankowe obejmujące denominowany w walucie obcej kredyt w wysokości 82,5 mln DEM (168,7 mln PLN) i kredyty złotówkowe o wartości 93,8 mln PLN. |
29. |
Dodatkowe środki pozyskano z Narodowego Funduszu Ochrony Środowiska i Gospodarki Wodnej (NFOŚiGW) oraz z Wojewódzkiego Funduszu Ochrony Środowiska i Gospodarki Wodnej w Katowicach (WFOŚiGW). Pożyczkę z NFOŚiGW uzgodniono dnia 16 lipca 1996 r., z kwotą główną w wysokości 115 mln PLN (65 mln PLN) (11). Ponadto w 1999 r. WFOŚiGW udzielił pożyczki w wysokości 15 mln PLN, którą następnie zwiększył o 5 mln PLN. |
30. |
Ponieważ zasoby inwestorów nie były wystarczające, włączyła się spółka TFS utworzona w celu wspierania restrukturyzacji polskiego przemysłu stalowego. Zamiarem TFS było utworzenie konglomeratu trzech niezależnych polskich producentów rur bez szwu (tj. Huta Andrzej, Huta Batory i Huta Jedność), który jako taki miałby później zostać sprywatyzowany (12). W tym celu spółka TFS planowała przejąć kontrolę nad WRJ. |
31. |
Dlatego w 2001 i 2002 r. TFS udzieliła zabezpieczenia niektórych niespłaconych pożyczek i w listopadzie 2002 r. przejęła niektóre długi, które przekształcono na kapitał własny. W ramach porozumienia z bankami dotyczącego zapewnienia finansowania i kontynuacji tego procesu, TFS wniosła do WRJ następujący kapitał: dnia 22 listopada 2002 r. 15 mln PLN oraz w okresie od czerwca do sierpnia 2003 r. ok. 75 mln PLN, czyli łącznie prawie 90 mln PLN. Ostatecznie TFS uzyskała bieżącą strukturę własnościową spółki WRJ, w której ma 40,7 % udziałów. |
32. |
Polskie władze twierdzą, że inwestycje te były zawsze realizowane na podstawie regularnie aktualizowanych biznes planów zatwierdzanych przez udziałowców i pożyczkodawców. Na tej podstawie oraz biorąc pod uwagę korzystne prognozy gospodarcze na rynkach stali, polskie władze usprawiedliwiają działania spółki TFS. Jednakże Komisja zauważa, że dostarczone jej materiały pochodzą z 2003 i 2004 r. i zostały sporządzone we współpracy z TFS. Plan wskazuje, że inwestycje w spółkę WRJ gwarantują stopę zwrotu ok. 10 %, ale nie rozwiązuje żadnego z problemów, przed którymi stała spółka. Nie wspomniano w nim również o tym, że spółka była równocześnie objęta postępowaniem układowym. |
33. |
Niektóre z zastrzyków kapitału miały formę zamiany długu na kapitał własny. Na przykład w grudniu 2002 r. TFS nabyła za 32 mln PLN należności banku ING BŚ o wartości 40 mln PLN. W istocie przynajmniej to przejęcie zadłużenia było, jak wskazały polskie władze, warunkiem kontynuacji pożyczki. Inne zastrzyki kapitału polegały na zamianie na kapitał własny zadłużenia w postaci należności, które TFS nabyła od innych spółek. |
c) Udzielenie zabezpieczeń
34. |
Początkowo kredyty były zabezpieczone hipotekami na majątku HJ oraz zastawami na wyposażeniu. |
35. |
Ponadto od 14 października 1997 r. zarówno kredyt walutowy, jak i kredyty złotówkowe były zabezpieczone dodatkową gwarancją Skarbu Państwa, która gwarantowała spłatę do 45 % podstawowej kwoty i 45 % oprocentowania należnego do stycznia 2009 r. |
36. |
W 2002 r. Ministerstwo Finansów uzgodniło z bankami, że w celu ponownego rozpoczęcia przez nie finansowania gwarancja zostanie zwiększona do 55 %. Ustalenia te zostały zatwierdzone dnia 18 stycznia 2002 r. przez Urząd Ochrony Konkurencji i Konsumentów (UOKiK) oraz dnia 4 lipca 2002 r. przez Radę Ministrów, po czym dnia 2 stycznia 2003 r. Ministerstwo Finansów dokonało zwiększenia gwarancji, podpisując stosowne dokumenty. |
37. |
Dnia 29 lipca 2001 r. spółka TFS udzieliła zabezpieczenia pożyczki WFOŚiGW do kwoty 20 mln PLN. |
38. |
Dnia 18 września 2002 r. spółka TFS udzieliła zabezpieczenia pożyczki NFOŚiGW do kwoty 50 mln PLN. |
d) Podsumowanie
39. |
Interwencje kapitałowe spółki TFS wynoszą 90 mln PLN, a udzielone zabezpieczenia — 70 mln PLN. Tym samym TFS udzieliła wsparcia publicznego spółce WRJ o wartości co najmniej 160 mln PLN (ok. 40 mln EUR). Ponadto Skarb Państwa udzielił zabezpieczeń na 55 % wartości kilku pożyczek w wysokości 262,5 mln PLN, czyli na sumę 144,8 mln PLN (ok. 36,2 mln EUR). |
3. Opis środków pomocy na rzecz WRJ-Serwis
40. |
W 2002 r. spółka HJ została objęta postępowaniem upadłościowym (wskutek czego wykluczono ją z grona beneficjentów pomocy w ramach krajowego programu restrukturyzacji polskiego przemysłu stalowego, zatwierdzonego na mocy protokołu nr 8). |
41. |
W związku z tym utworzono spółkę WRJ-Serwis poprzez przekształcenie Zakładu Usług Energomechanicznych »Jedność« S.A. WRJ-Serwis użytkuje obiekty produkcyjne spółki »Jedność«, które są dzierżawione od ING BŚ. Spółka prowadzi obecnie działalność na linii Mannesmann służącej do produkcji rur zimnociągnionych, produkuje rury bez szwu (13) oraz zajmuje się podstawowym zginaniem i przetwarzaniem blachy. Ponadto WRJ-Serwis próbuje zgromadzić środki na sfinansowanie jednej z linii służącej do ciągnięcia rur, która pierwotnie była częścią projektu inwestycyjnego WRJ, lecz nie powstała ze względu na brak funduszy. |
42. |
Według rachunku zysków i strat spółka WRJ-Serwis w 2003 r. odnotowała stratę, stąd Komisja wnioskuje, że spółka była trudnej sytuacji finansowej, kiedy TFS dokonywała zastrzyków kapitału. |
43. |
TFS uzyskało większościowy udział w kapitale dnia 12 grudnia 2003 r. Jej kapitał zakładowy wynosi ok. 15 mln PLN. TFS dokonała zastrzyków kapitału do WRJ-Serwis na kwotę ok. 10 mln EUR. |
44. |
Spółka WRJ-Serwis zdołała nabyć własność 9/10 gruntów, które wcześniej należały do HJ i na których położony jest zakład produkcji rur. Dlatego prywatyzacja WRJ jest możliwa wyłącznie, jeśli WRJ zostanie sprzedana wraz większościowym udziałem w WRJ-Serwis. |
45. |
Komisja uznaje, że WRJ-Serwis obecnie osiąga zyski. |
IV. OCENA
1. Obowiązujące prawo
46. |
Pkt 1 protokołu nr 8 do Traktatu o przystąpieniu w sprawie restrukturyzacji polskiego hutnictwa żelaza i stali (14) (zwanego dalej »protokołem nr 8«) stanowi, że »nie naruszając postanowień artykułu 87 i 88 Traktatu WE, pomoc państwa udzielaną przez Polskę dla celów restrukturyzacji na rzecz określonych części polskiego hutnictwa uznaje się za zgodną ze wspólnym rynkiem«, jeżeli m.in. spełnione są warunki określone w tym protokole. |
47. |
Okres karencji na udzielanie polskiemu przemysłowi stalowemu pomocy na restrukturyzację w ramach układu europejskiego został przedłużony przez Radę do momentu przystąpienia Polski do UE. Ustalenie to potwierdzono w protokole nr 8 w ramach przystąpienia Polski do UE. Aby cel ten mógł zostać osiągnięty przewidziano dla niego ramy czasowe obejmujące okres przed przystąpieniem Polski do UE, a także okres po przystąpieniu. Dokładniej rzecz ujmując, dopuszcza się ograniczoną kwotę pomocy na cele restrukturyzacji w latach 1997-2003 dla określonych przedsiębiorstw i zakazuje wszelkiej innej pomocy państwa na cele restrukturyzacji dla polskiego przemysłu stalowego w latach 1997-2006. W tym względzie zapisy te wyraźnie różnią się od innych postanowień Traktatu o przystąpieniu, dotyczących np. mechanizmu przejściowego określonego w załączniku IV (»procedura dotycząca istniejącej pomocy«), które dotyczą jedynie pomocy państwa udzielanej przed przystąpieniem w takim stopniu, w jakim »ma nadal zastosowanie po« dacie przystąpienia. Protokół nr 8 można więc postrzegać jako lex specialis, które, w zakresie spraw jakich dotyczy, zastępuje inne postanowienia Aktu przystąpienia (15). |
48. |
W związku z tym, jako że art. 87 i 88 Traktatu ustanawiającego Wspólnotę Europejską nie ma zazwyczaj zastosowania do pomocy udzielonej przed przystąpieniem, która nie ma zastosowania po przystąpieniu, postanowienia protokołu nr 8 rozszerzają kontrolę nad pomocą państwa w ramach Traktatu WE na wszelką pomoc udzielaną na restrukturyzację polskiego hutnictwa w latach 1997-2006. |
49. |
Dlatego jeśli chodzi o reguły proceduralne, decyzję zgodną z art. 88 ust. 2 Traktatu WE można podjąć po przystąpieniu Polski do UE, ponieważ przy braku postanowień szczegółowych w protokole nr 8 powinno się stosować zwykłe reguły i zasady. Zatem stosuje się również rozporządzenie Rady (WE) nr 659/1999 z dnia 22 marca 1999 r. ustanawiające szczegółowe zasady stosowania art. 93 Traktatu WE (zwane dalej »rozporządzeniem proceduralnym«) (16). |
50. |
Jeśli chodzi o zasady merytoryczne, pkt 3 protokołu nr 8 stanowi, że pomoc państwa na restrukturyzację może być udzielona tylko przedsiębiorstwom wymienionym w załączniku nr 1. Ani HJ, ani WRJ czy WRJ-Serwis nie są wymienione w tym załączniku. W istocie HJ nie ma na w tym wykazie, ponieważ Polska przyjęła, że spółka zostanie zlikwidowana. |
51. |
Ponadto w punkcie 6 akapit trzeci protokołu nr 8 zakazano udzielania jakiejkolwiek dodatkowej pomocy państwa na cele restrukturyzacji na rzecz polskiego hutnictwa. W tym celu w pkt 18 protokołu nr 8 upoważniono Komisję do podejmowania »odpowiednich środków, na mocy których każda spółka będzie zobowiązana do zwrotu otrzymanej pomocy«, jeżeli proces monitorowania restrukturyzacji wykaże niezgodności w wyniku udzielenia »dodatkowej niezgodnej pomocy państwa na rzecz hutnictwa«. |
52. |
Komisja zauważa, że zakaz ten stosuje się również do beneficjentów, ponieważ zakres KPR, a w konsekwencji również protokołu nr 8, nie jest ograniczony do zakresu załącznika nr 1 do Traktatu EWWiS. Zamiast tego protokół nr 8 i KPR obejmują również niektóre części sektora stalowego nie objęte Traktatem EWWiS (17), w szczególności rury bez szwu i duże rury zgrzewane. Jest to zgodne z definicją stali w ramach zasad WE dotyczących pomocy państwa (18), która obowiązywała w momencie wejścia w życie protokołu nr 8, ale która wynika przede wszystkim z zakresu KPR. |
53. |
W istocie połowa beneficjentów w ostatecznym KPR to producenci rur, mianowicie Huta Andrzej S.A. w upadłości, Huta Batory S.A. w upadłości, Huta Pokój, Technologie Buczek (wcześniej Huta Buczek) oraz spółka zależna przedsiębiorstwa Mittal Steel Poland (były PHS). W istocie Komisja zaakceptowała fakt, że KPR dotyczy w Polsce rur (jak we wszystkich innych państwach, które skorzystały z podobnego odstępstwa na mocy protokołu nr 2 do układu europejskiego), ponieważ producentami rur w Europie Środkowej i Wschodniej byli głównie producenci rur bez szwu, którzy tradycyjnie musieli również samodzielnie wytwarzać swoje produkty stalowe, a nie tylko kupowali gotowe produkty stalowe i zgrzewali je. Ponieważ tacy producenci rur byli także w stanie wytwarzać półprodukty stalowe, np. metalowe pręty, proces restrukturyzacji rozszerzono na wszystkich producentów rur (nawet tych produkujących rury zgrzewane). W związku z tym również zakaz udzielania dodatkowej pomocy powinien mieć zastosowanie także do producentów rur. |
54. |
W istocie spółka HJ wyraźnie uczestniczyła w programie restrukturyzacji i jest wyraźnie kilka razy wymieniona w KPR. Ponieważ wówczas przewidywano jej likwidację (ze względu na jej upadłość w 2002 r.), co było warunkiem uniemożliwiającym spółce otrzymanie pomocy, nie została uznana za potencjalnego beneficjenta. Ponadto wyraźnie stwierdzono, że kontynuacja działalności HJ jest realna tylko »w przypadku pokonania obecnych trudności finansowych bez publicznej pomocy finansowej« (19). Ponadto KPR realizuje projekt WRJ i nie wskazuje, że na jego ukończenie będzie potrzebna pomoc finansowa. |
55. |
Biorąc pod uwagę fakt, że spółka HJ uczestniczyła w programie restrukturyzacji hutnictwa żelaza i stali, który oficjalnie rozpoczął się w 1998 r., lecz musiał być omawiany już wcześniej, Komisja jest zdania, że państwa członkowskie i beneficjenci mieli świadomość, że nie będą kwalifikować się do pomocy w ramach programu restrukturyzacji hutnictwa żelaza i stali, ani nie będą mogli otrzymać pomocy na restrukturyzację poza KPR. |
56. |
W związku z tym Komisja stwierdza, że zakaz udzielania pomocy nie wchodzącej w zakres KPR i protokołu nr 8 ma zastosowanie również do HJ, WRJ i WRJ-Serwis. Obejmuje to cały okres obowiązywania KPR, tj. od 1997 r. do 2006 r. |
2. Istnienie pomocy państwa
57. |
Stwierdzenie, czy udzielono dodatkowej pomocy państwa, zależy od tego, czy środki te stanowią pomoc państwa w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu WE (20), zgodnie z którym wszelka pomoc przyznawana przez państwo członkowskie lub przy użyciu zasobów państwowych w jakiejkolwiek formie, która zakłóca lub grozi zakłóceniem konkurencji poprzez sprzyjanie niektórym przedsiębiorstwom, w zakresie, w jakim wpływa na wymianę handlową między państwami członkowskimi, jest niezgodna ze wspólnym rynkiem. |
58. |
Komisja przypomina, że art. 87 ust. 1 TWE dotyczy interwencji, które — występując w różnych formach — zmniejszają obciążenia budżetu przedsiębiorstwa i tym samym, nie stanowiąc subwencji sensu stricto, mają podobny charakter i identyczne skutki. Dlatego wszelkie interwencje publiczne, które przynoszą przedsiębiorstwu korzyści, są zazwyczaj pomocą państwa, chyba że taka sama interwencja finansowa zostałaby również przeprowadzona przez inwestora prywatnego działającego w normalnych warunkach gospodarki rynkowej. Zgodnie z orzecznictwem taki inwestor prywatny oczekuje odpowiedniej stopy zwrotu z inwestycji (21) i dlatego działa szczególnie ostrożnie, jeśli przedsiębiorstwo ma trudności finansowe. W istocie jeśli przedsiębiorstwo ma trudności lub działa w branży dotkniętej szczególnymi trudnościami, normalnie nieuzasadnione jest oczekiwanie odpowiednio wysokiej stopy zwrotu, co sprawia, że wszelkie inwestycje podejmowane w takiej sytuacji nie są oparte na zasadach gospodarki rynkowej (22). |
59. |
Jeśli chodzi o interwencje TFS w WRJ, Komisja przyjmuje, że WRJ była w trudnej sytuacji w momencie interwencji (23). W istocie WRJ miała problemy z płynnością od momentu wstrzymania przez banki finansowania projektu w 2000 r. Ponieważ spółka nie prowadziła produkcji, nie miała źródeł dochodów, co powodowało wzrost zobowiązań. Zaprzestanie prac przez spółkę w 2001 r. pokazało, że nie jest już w stanie uzyskać więcej środków. Dlatego Komisja przyjmuje, że spółka WRJ była w trudnej sytuacji co najmniej od 1 stycznia 2001 r. |
60. |
Występowanie takich trudności powinno w zasadzie odwieść inwestora prywatnego od inwestycji w WRJ. Dotyczy to szczególnie sytuacji, w których spółka nie mogła uzyskać środków na rynku kapitałowym (24). |
61. |
W niniejszej sprawie oczywiste jest, że instytucje finansowe najwyraźniej odmówiły dalszego finansowania projektu WRJ. Nawet inni udziałowcy nie byli skłonni do dodatkowych zastrzyków kapitału, a nawet gdyby byli, nie byłyby one oparte na takich samych warunkach i racjonalnych przesłankach ekonomicznych jak w przypadku inwestora prywatnego, ponieważ istniejący udziałowcy byli już »zablokowani poprzednimi inwestycjami« (»locked in«) (25). Dlatego spółka WRJ nie byłaby już w stanie uzyskać dodatkowych środków finansowych na rynku kapitałowym. |
62. |
Komisja przyjmuje nawet, że gdyby TFS stale nie dokonywało dodatkowych zastrzyków kapitału do spółki lub nie udzielała jej zabezpieczeń, już w 2001 r. zostałaby ona postawiona w stan likwidacji, kiedy po raz pierwszy TFS zaczęła udzielać zabezpieczeń. Przykładem tego jest pożyczka od ING, którą TFS przejęła w 2003 r. za 80 % wartości nominalnej. |
63. |
Ponadto brak zaktualizowanego planu restrukturyzacji również uniemożliwiłby w tym przypadku dokonanie oceny przez hipotetycznego inwestora prywatnego. Według orzecznictwa przy rozpatrywaniu inwestycji w przedsiębiorstwo będące w trudnej sytuacji finansowej, inwestor prywatny żądałby przedstawienia kompleksowego planu restrukturyzacji (26). Komisja ma wątpliwości co do tego, czy przedstawiony przez WRJ biznes plan można uznać za plan restrukturyzacji. Ponadto Komisja ma również wątpliwości co do tego, czy jakikolwiek tego typu plan mógłby w latach 2001-2002 zapewnić obietnicę odpowiednio wysokiej stopy zwrotu, zważywszy że pozytywne prognozy dla przemysłu stalowego pojawiły się dopiero w drugiej połowie 2003 r. |
64. |
Ponadto Komisja nie widzi przyczyn, z których inwestycje TFS miałyby zostać dokonane również przez inwestora prywatnego w świetle zamiaru prywatyzacji spółek. W świetle kwoty pomocy publicznej udzielonej już WRJ, TFS nie może polegać na teście inwestora prywatnego w 2007 r., twierdząc, że restrukturyzacja stanowi obietnicę wyższych przychodów niż likwidacja. Komisja przypomina, że samo istnienie wcześniejszej pomocy dla przedsiębiorstwa, zgodnie z orzecznictwem wspólnotowym (27) uniemożliwia postrzegania danej sprawy z perspektywy hipotetycznego inwestora prywatnego, ponieważ taki inwestor nie dokonałby już pierwotnej inwestycji, gdyż w przeciwnym razie nie byłaby to pomoc. |
65. |
Podsumowując, Komisja ma poważne wątpliwości, czy zastrzyki kapitału do WRJ dokonane przez TFS spełniały test inwestora prywatnego. |
66. |
Jeśli chodzi o interwencje TFS w spółce WRJ-Serwis, Komisja z tych samych przyczyn również ma wątpliwości, czy zastrzyki kapitału spełniają test inwestora prywatnego. Ponieważ spółka WRJ-Serwis była w trudnej sytuacji w 2003 r., wątpliwe jest, czy jakakolwiek inwestycja dawałaby obietnicę odpowiednio wysokiej stopy zwrotu. Polska dowodzi, że zostały one dokonane głównie w celu przejęcia kontroli nad gruntami WRJ. Ponieważ jednak nabycie WRJ jako takie nie jest objęte zasadą inwestora prywatnego, również nabycie dodatkowych praw nie powinno być zgodne z zachowaniem hipotetycznego inwestora prywatnego. |
67. |
Jeśli chodzi o gwarancję polskich władz udzieloną WRJ, Komisja nie ma pewności, czy prywatny inwestor udzieliłby takiego zabezpieczenia. Jasne jest, że WRJ nie była w trudnej sytuacji w 1997 r., więc gwarancja państwa mogłaby nie być pomocą państwa, gdyby została udzielona za odpowiednią opłatą i na warunkach dogodnych dla potencjalnego inwestora prywatnego (28). Jednak jest to mniej prawdopodobne w przypadku zwiększenia gwarancji w 2002 r., ponieważ było wówczas oczywiste, że spółka jest w trudnej sytuacji, co opisano szczegółowo powyżej. Dlatego Komisja ma również wątpliwości, czy gwarancja państwa na rzecz TFS nie zawiera elementów pomocy państwa. |
3. Zgodność pomocy
68. |
Komisja nie widzi jakichkolwiek podstaw, aby stwierdzić, że jakakolwiek część pomocy państwa na rzecz WRJ i WRJ-Serwis mogłaby zostać uznana za zgodną ze wspólnym rynkiem, zważywszy że pomoc ta nie jest objęta protokołem nr 8 oraz że inwestycje i pomoc na restrukturyzację dla przemysłu stalowego miała miejsce w latach 1997-2006 zgodnie z protokołem nr 8, a później była zakazana zgodnie z zasadami WE (29). |
4. Beneficjent pomocy
69. |
Komisja stwierdza również, że jak dotychczas rzeczywistymi beneficjentami pomocy są spółki WRJ i WRJ-Serwis. W przypadku sprzedaży aktywów lub udziałów beneficjentów stronom trzecim Komisja zbada warunki tego przeniesienia w celu stwierdzenia, czy miało również miejsce przeniesienie korzyści lub udzielonej pomocy. |
V. PODSUMOWANIE
70. |
Niniejszą decyzję uważa się za decyzję o wszczęciu formalnego postępowania wyjaśniającego w rozumieniu art. 88 ust. 2 Traktatu WE i rozporządzenia Rady (WE) nr 659/1999. Komisja, działając zgodnie z procedurą ustanowioną w art. 88 ust. 2 Traktatu WE, zwraca się do Polski z prośbą o przedstawienie swoich uwag i dostarczenie wszelkich informacji, które mogłyby być użyteczne do celów oceny pomocy, w terminie jednego miesiąca od dnia otrzymania niniejszego pisma. W szczególności należy dostarczyć:
|
71. |
Komisja zwraca się do Polski z prośbą o natychmiastowe przekazanie kopii niniejszego pisma spółkom WRJ i WRJ-Serwis. |
72. |
Komisja pragnie zwrócić uwagę na pkt 18 lit. c) protokołu nr 8 w powiązaniu z art. 14 rozporządzenia Rady (WE) nr 659/1999, który przewiduje możliwość odzyskania przez państwo członkowskie od beneficjenta wszelkiej niezgodnej z prawem pomocy. |
73. |
Komisja uprzedza Polskę, że udostępni zainteresowanym stronom informacje, publikując niniejsze pismo wraz z jego streszczeniem w Dzienniku Urzędowym Unii Europejskiej. Poinformuje również zainteresowane strony w krajach EFTA, będących sygnatariuszami Porozumienia EOG, publikując zawiadomienie w Suplemencie EOG do Dziennika Urzędowego Unii Europejskiej oraz poinformuje Urząd Nadzoru EFTA, przesyłając kopię niniejszego pisma. Wszystkie zainteresowane strony zostaną wezwane do przedstawienia uwag w ciągu jednego miesiąca od dnia publikacji.” |
(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 948.
(2) Dz.U. L 236 z 23.9.2003, str. 948.
(3) Por. wstęp do Krajowego programu restrukturyzacji z dnia 25 marca 2003 r.
(4) Przyjęto, że 1 EUR = 4 PLN.
(5) Szczegółowe informacje: patrz decyzja Komisji z dnia 5 lipca 2005 r. w sprawie C 20/04 Huta Częstochowa (Dz.U. L 366, 2006, str. 1, pkt 23 i nast.).
(6) UE nie zezwala na pomoc państwa dla sektora stalowego. Patrz komunikat Komisji w sprawie pomocy na ratowanie i restrukturyzację oraz na zamykanie zakładów sektora stali (Dz.U. C 70, 2002, str. 21).
(7) Por. protokół nr 8 Traktatu o przystąpieniu w sprawie restrukturyzacji polskiego hutnictwa żelaza i stali (Dz.U. L 236 z 23.9.2003, str. 948).
(8) Spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, której 99,9 % udziałów jest własnością Skarbu Państwa, prowadząca handel produktami stalowymi. Reszta udziałów należy do Agencji Rozwoju Przemysłu S.A. (zwanej dalej »ARP«), która również jest własnością Skarbu Państwa.
(9) Komisja przyjęła, że 1 EUR = 4 PLN.
(10) W ofercie przewidziano, że inwestorowi sprzedana zostanie bezpośrednio tylko strategiczna część grupy (WRJ-Serwis), natomiast pozostała część, czyli WRJ, postawiona zostanie w stan likwidacji. Ponieważ WRJ nie ma dużej wartości bez gruntów, które były własnością WRJ-Serwis, można spodziewać się, że inni inwestorzy nie będą zainteresowani spółką WRJ i dlatego zostanie ona nabyta za niewielką kwotę (która właściwie byłaby odjęta od wpłacanej na początku kwoty 37,5 mln EUR) w ramach postępowania upadłościowego. Ponieważ przyjmuje się, że aktywa WRJ przeszły procedurę likwidacji, zasadniczo byłyby uznane za wolne od pomocy.
(11) Informacje przekazane przez Polskę w dniu 7 czerwca 2005 r., jednakże Komisja ma wątpliwości, czy nie jest to tylko 65 mln PLN.
(12) Projekt został wstrzymany w 2004 r., ponieważ nie zatwierdziły go odpowiednie ministerstwa.
(13) Por. http://www.wrjserwis.com.pl/index.html
(14) Dz.U. L 236 z 23.9.2003, str. 948.
(15) Por. decyzja Komisji z dnia 5 lipca 2005 r. w sprawie C 20/04 Huta Częstochowa (Dz.U. L 366, 2006, str. 1).
(16) Dz.U. L 83, 1999, str. 1.
(17) Patrz Dz.U. C 320, 1998, str. 3.
(18) Patrz załącznik B wielosektorowych zasad ramowych (Dz.U. C 70, 2002, str. 8), który został zastąpiony załącznikiem I Wytycznych w sprawie krajowej pomocy regionalnej na lata 2007-2013 (Dz.U. C 54, 2006, str. 13).
(19) Patrz KPR z marca 2003 r., pkt 5.3, str. 77.
(20) Jak również pomoc państwa w rozumieniu art. 4 lit c Traktatu EWWiS, zob. połączone sprawy T- T-129/95, T-2/96 oraz T-97/96 Neue Maxhütte Stahlwerke REC II-17, pkt 100.
(21) Połączone sprawy T-228/99 i T-233/99 Westdeutsche Landesbank Girozentrale [2003] REC II-435, pkt 314.
(22) Komisja wyraziła swoje stanowisko w różnych komunikatach, tj. Zastosowanie art. 92 i 93 Traktatu EWG do udziałów władz publicznych (Biuletyn WE 9-1984), pkt 3.3 oraz komunikat dotyczący przedsiębiorstw publicznych w sektorze wytwórczym (Dz.U. C 307, 1993, str. 3).
(23) »Komisja uważa przedsiębiorstwo za zagrożone, jeżeli ani przy pomocy środków własnych, ani środków, które mogłoby uzyskać od udziałowców/akcjonariuszy lub wierzycieli, nie jest ono w stanie zapobiec stratom, które bez zewnętrznej interwencji władz publicznych prawie na pewno doprowadzą to przedsiębiorstwo do zniknięcia z rynku w perspektywie krótko- lub średnioterminowej«. Wskazanie to znajduje się w pkt 9 Wytycznych wspólnotowych dotyczących pomocy państwa w celu ratowania i restrukturyzacji zagrożonych przedsiębiorstw (Dz.U. C 244, 2004, str. 2).
(24) Zgodnie z orzecznictwem: sprawa C-305/89 Alfa Romeo [1999] REC I-1603, pkt 19 i 20 oraz C-482/99 Stardust Marine [2002] REC I-4397, pkt 72.
(25) Decyzja Komisji w sprawie C25/2002 Carsid (Dz.U. L 47, 2005, str. 28, pkt 67-70).
(26) Por. sprawa T-126/96 i T-127/96 BFM and EFIM [1998] REC II–3437, pkt 86. Również sprawa T-318/00 Freistaat Thüringen przeciwko Komisji (CDA Albrechts) [2005] Zb.Orz. II-4179.
(27) Sprawa T-11/95 BP Chemicals [1998] REC II-3235, pkt 170 i 179, w której Trybunał orzekł, że zastrzyku kapitału nie można oceniać w oderwaniu od trwającej restrukturyzacji. Innymi słowy orzekł, że jeśli przedsiębiorstwo w trudnej sytuacji finansowej otrzymało już pomoc na restrukturyzację, inna pomoc finansowa normalnie nie powinna przejść pozytywnie testu inwestora prywatnego.
(28) Zgodnie z Obwieszczeniem Komisji w sprawie stosowania art. 87 i 88 Traktatu o WE do pomocy państwowej w formie gwarancji (Dz.U. C 71, 2000, str. 14).
(29) UE nie zezwala na pomoc państwa na restrukturyzację sektora stalowego. Patrz Komunikat Komisji w sprawie pomocy na ratowanie i restrukturyzację oraz na zamykanie zakładów sektora stali (Dz.U. C 70, 2002, str. 21). Również pomoc inwestycyjna jest zabroniona zgodnie z Wytycznymi w sprawie krajowej pomocy regionalnej na lata 2007-2013 (Dz.U. C 54, 2006, str. 13).
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/29 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende COMP/M.4927 – Carlyle/INEOS/JV)
(Text av betydelse för EES)
(2007/C 282/15)
1. |
Kommissionen mottog den 16 november 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Carlyle partners IV L.P (”Carlyle”, Förenta staterna, som tillhör The Carlyle Group, och INEOS Group Ltd (”INEOS”, Storbritannien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget Newco (”Newco”, Förenta staterna) genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag. |
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
|
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. |
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4927 – Carlyle/INEOS/JV, till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
ANDRA AKTER
Kommissionen
24.11.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/30 |
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2007/C 282/16)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.
SAMMANFATTNING
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006
ŒUFS DE LOUÉ
EG nr: FR/PGI/005/0356/28.07.2004
SUB ( ) SGB ( X )
I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.
1. Behörig myndighet i medlemsstaten
Namn: |
Institut National de l'Origine et de la Qualité |
||
Adress: |
|
||
Tfn: |
(33) 153 89 80 00 |
||
Fax: |
(33) 142 25 57 97 |
||
E- post: |
info@inao.gouv.fr |
2. Grupp
Namn: |
Syndicat des Volailles Fermières de Loué — SYVOL QUALIMAINE |
||
Adress: |
|
||
Tfn: |
(33) 243 39 93 13 |
||
Fax: |
(33) 243 23 42 19 |
||
E- post: |
info@loue.fr |
||
Composition: |
Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( ) |
3. Produkttyp
Klass 1.4 Andra produkter från djur (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör etc.)
4. Produktspecifikation
(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)
4.1. Beteckning: Œufs de Loué
4.2. Beskrivning: Hönsägg med brunt skal från värphöns. Den råa äggulan (vitellin) är halmgul och den råa äggvitan (albumin) är fast och genomskinlig. Äggen har en krämig, fyllig smak. De väger mer än eller lika med 48 gram inklusive skal. De saluförs som extra färska, färska eller märkta med värpdatum. Äggen säljs kartongvis eller styckvis.
4.3. Geografiskt område: Uppfödningsanläggningarna finns i följande geografiska områden:
Departementet Sarthe, departementet Mayenne, i departementen Orne, Indre et Loire, Loir et Cher, Eure et Loir, i departementet Maine et Loire: arrondissementet Segré och kantonerna Louroux-Béconnais, Saint-Georges-sur-Loire, Angers, Tiercé, Durtal, Seiches-sur-le-Loir, Baugé, Beaufort-en-Vallée, Noyant, Longué-Jumelles samt området norr om Loire i Allonnes.
4.4. Bevis på ursprung: Alla ingående produktionsled har upptagits i ett register (uppfödare, foderproducenter, förpackningsanläggningar).
För varje parti höns dokumenteras de olika etapperna i uppfödningen med hjälp av bland annat ursprungsintyg, transportintyg och uppfödningsbevis. Den dagliga äggproduktionen följs upp genom att värpningen dokumenteras (värpningsregister). Äggen skickas sorterade efter värpdatum till förpackningsanläggningarna, där man dokumenterar insamlingen och sorteringen av äggen samt förpackningarnas nummer.
Varje enskilt ägg är dessutom identifierbart tack vare märkning av skalet med namnet på producenten samt beteckningen ”LOUÉ”.
Genom att kontrollera överensstämmelsen mellan de olika dokumenterade uppgifterna kan spårbarheten säkras.
4.5. Framställningsmetod: Oeufs de Loué produceras på följande sätt:
Det är fråga om små grupper av frigående höns utomhus och inomhus i hönshus med naturlig ventilation och belysning.
Hönsen utfodras med spannmål som kommer från produktionsområdet.
Det är fråga om en särskild hönsras som värper bruna ägg och som är lämplig för utomhusuppfödning.
Producenten samlar flera gånger om dagen upp ägg i hönshuset, sorterar dem manuellt och förvarar dem vid reglerade temperaturer.
Äggen hämtas upp flera gånger i veckan och transporteras till en särskild förpackningsanläggning.
I förpackningsanläggningen utförs sortering, genomlysning och märkning av vart och ett av äggen.
4.6. Samband:
Ett välgrundat rykte:
I departementet Sarthe ligger byn Loué, som är huvudort i kantonen med samma namn. Byn hade under 200 år en god ekonomisk situation, till stor del tack vare den omfattande veckomarknaden samt fyra större, årliga marknader varav den viktigaste och mest kända är la foire de l'Envoi. Äggen och hönsen från Loué hade ett mycket gott rykte, och dessa produkter kostade därför alltid mer än liknande produkter på andra marknader. Än idag är œufs de Loué de dyraste äggen på marknaden. Deras goda rykte kontrolleras regelbundet och är oöverträffat i Frankrike vad gäller ägg från utehöns.
En särskilt god kvalitet:
Den goda kvaliteten hos œufs de Loué beror av fyra faktorer: fodret, att hönsen är frigående utomhus, att rasen är särskilt anpassad samt att det finns en stor kunskap bland uppfödarna om den här typen av produktion.
— |
Ett foder som kommer från uppfödningsområdet: Hönsppfödningsområdet Loué producerar majs och vete och tillgodoser hönsen med det mesta av det foder de behöver. Spannmålen ger äggen en naturlig, ljusgul färg. Man har också kunnat visa att gräset som hönsen pickar utomhus har en klar, positiv inverkan på äggens kvalitet. |
— |
Uppfödning på stora områden: Äggen värps av frigående utehöns i Loué-området. De stora uppfödningsområdena, som ligger i skugga och där det växer gräs, är på samma gång hönsens matplats, rastplats och skyddsplats under dagtid. Tack vare ett tempererat klimat kan hönsen gå ute varje dag. Samtidigt gör de regelbundna regnen att gräset växer stadigt. |
— |
Ett specialiserat kunnande: Œufs de Loué var en viktig produkt för Loué-området fram till 1970-talet, då försäljningen började minska på grund av att producenter av smör, ägg och fjäderfä började specialisera sig på enbart fjäderfä. Men på begäran av äggindustrin satte man 1987 återigen igång produktionen av oeufs de Loué. Uppfödarna har idag utvecklat anpassade metoder för äggproduktionen genom att lita till sitt kunnande – som är erkänt sedan 1959 – beträffande uppfödning, utfodring, klimatförhållanden, odling av spannmål samt landskapet i sig som möjliggör utehönshållning året om. |
— |
En anpassad ras: Hönsuppfödarna i Loué-området har goda kunskaper inom det genetiska urvalet av långsamt växande lanthöns. Urvalskriterierna är höns som är härdiga för utomhusliv och som värper bruna ägg med god kvalitet. |
4.7. Kontrollorgan:
Namn: |
QUALI OUEST |
||
Adress: |
|
||
Tfn: |
(33) 243 14 21 11 |
||
Fax: |
(33) 243 14 27 32 |
||
E- post: |
qualiouest@qualiouest.com |
4.8. Märkning: Œufs de Loué
(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.