ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 280

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

50 årgången
23 november 2007


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2007/C 280/01

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4157 – Wendel Investissement/Groupe Materis) ( 1 )

1

2007/C 280/02

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4887 – Doosan/Bobcat) ( 1 )

1

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Rådet

2007/C 280/03

Rådets beslut av den 15 november 2007 om utnämning av en ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse

2

 

Kommissionen

2007/C 280/04

Eurons växelkurs

3

2007/C 280/05

Tilläggskommunikation

4

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2007/C 280/06

Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av rådets direktiv 90/396/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen ( 1 )

5

2007/C 280/07

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd ( 1 )

16

 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

 

Kommissionen

2007/C 280/08

Meddelande om att vissa antidumpnings- och utjämningsåtgärder upphör att gälla

18

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Kommissionen

2007/C 280/09

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4965 – Arques/Skandinavische Actebis-Landesgesellschaften) ( 1 )

19

 

ANDRA AKTER

 

Kommissionen

2007/C 280/10

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

20

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/1


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4157 – Wendel Investissement/Groupe Materis)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 280/01)

Kommissionen beslutade den 30 mars 2006 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på franska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32006M4157. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/1


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4887 – Doosan/Bobcat)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 280/02)

Kommissionen beslutade den 19 oktober 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4887. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Rådet

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/2


RÅDETS BESLUT

av den 15 november 2007

om utnämning av en ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse

(2007/C 280/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (1), särskilt artikel 79, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska rådet utse en representant från varje medlemsstat till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse.

(2)

Genom beslut av den 7 juni 2007 (2) utsåg rådet 27 ledamöter i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse.

(3)

Den belgiska regeringen har informerat rådet om sin avsikt att ersätta den belgiska ledamoten i styrelsen och har föreslagit en kandidat till ny ledamot, som bör utses för en period till och med den 31 maj 2011.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Marc LEEMANS med belgisk nationalitet, född den 1 oktober 1958, ska utses till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse i stället för Maarten ROGGEMAN för perioden från och med den 24 november 2007 till och med den 31 maj 2011.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 15 november 2007.

På rådets vägnar

M. DE LURDES RODRIGUES

Ordförande


(1)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättad version i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.

(2)  EUT C 134, 16.6.2007, s. 6.


Kommissionen

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/3


Eurons växelkurs (1)

22 november 2007

(2007/C 280/04)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,4829

JPY

japansk yen

161,22

DKK

dansk krona

7,4549

GBP

pund sterling

0,71855

SEK

svensk krona

9,3290

CHF

schweizisk franc

1,6352

ISK

isländsk krona

93,52

NOK

norsk krona

8,0255

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CYP

cypriotiskt pund

0,5842

CZK

tjeckisk koruna

26,765

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

256,64

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6992

MTL

maltesisk lira

0,4293

PLN

polsk zloty

3,6875

RON

rumänsk leu

3,6405

SKK

slovakisk koruna

33,469

TRY

turkisk lira

1,7773

AUD

australisk dollar

1,7011

CAD

kanadensisk dollar

1,4628

HKD

Hongkongdollar

11,5358

NZD

nyzeeländsk dollar

1,9674

SGD

singaporiansk dollar

2,1515

KRW

sydkoreansk won

1 384,44

ZAR

sydafrikansk rand

10,0774

CNY

kinesisk yuan renminbi

10,9950

HRK

kroatisk kuna

7,3300

IDR

indonesisk rupiah

13 910,34

MYR

malaysisk ringgit

5,0159

PHP

filippinsk peso

64,061

RUB

rysk rubel

36,0820

THB

thailändsk baht

46,568


(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/4


TILLÄGGSKOMMUNIKATION

(2007/C 280/05)

Meddelande från kommissionen (2007/C 275/05) (1) om fastställande av den kvantitet som finns tillgänglig för första halvåret 2008 av vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inom ramen för vissa kvoter som öppnats av gemenskapen för import från Island (Bilaga I.I, kommissionens förordning (EG) 2535/2001 (2)).


(1)  EUT C 275, 16.11.2007, s. 6

(2)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 29. Förordningen senast ändrad ved förordning (EG) nr 487/2007 (EUT L 114, 1.5.2007, s. 8).


BILAGA I.I

Produkter med ursprung i Island

Kvotnummer

Kvantitet (kg)

09.4205

175 001

09.4206

460 000


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/5


Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av rådets direktiv 90/396/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen

(Text av betydelse för EES)

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för direktivet)

(2007/C 280/06)

ESO (1)

Titel på och hänvisning till standarden

(samt referensdokument)

Hänvisning till den ersatta standarden

Datum då standarden upphör att gälla

Anm. 1

CEN

EN 26:1997

Gasutrustning-Varmvattensberedare av genomströmningstyp med atmosfärbrännare

 

EN 26:1997/A1:2000

Anmärkning 3

Datum passerat

(18.7.2001)

EN 26:1997/A3:2006

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.6.2007)

EN 26:1997/AC:1998

 

 

CEN

EN 30-1-1:1998

Gasutrustning – Gasspisar – Del 1-1: Säkerhetskrav – Allmänt

 

EN 30-1-1:1998/A1:1999

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.9.1999)

EN 30-1-1:1998/A2:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(29.2.2004)

EN 30-1-1:1998/A3:2005

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.12.2005)

EN 30-1-1:1998/A2:2003/AC:2004

 

 

CEN

EN 30-1-2:1999

Gasutrustning – Gasspisar – Del 1-2: Säkerhetskrav – Spis med fläktförsedd ugn och/eller grill

 

CEN

EN 30-1-3:2003+A1:2006

Gasutrustning – Gasspisar – Del 1-3: Säkerhetskrav – Spis med keramikhäll

EN 30-1-3:2003

Datum passerat

(30.6.2007)

CEN

EN 30-1-4:2002

Gasutrustning – Gasspisar – Del 1-4: Säkerhetskrav – Utrustning med en eller flera brännare och med automatiskt brännarkontrollsystem

 

EN 30-1-4:2002/A1:2006

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.6.2007)

CEN

EN 30-2-1:1998

Gasutrustning – Gasspisar – Del 2-1: Verkningsgrad – Allmänt

 

EN 30-2-1:1998/A1:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(10.12.2004)

EN 30-2-1:1998/A2:2005

Anmärkning 3

Datum passerat

(11.11.2005)

EN 30-2-1:1998/A1:2003/AC:2004

 

 

CEN

EN 30-2-2:1999

Gasutrustning – Gasspisar – Del 2-2: Verkningsgrad – Spis med fläktförsedd ugn och/eller grill

 

CEN

EN 88:1991

Gasutrustningar – Tryckregulatorer för inloppstryck mindre än 20 kPa (200 mbar) – Krav – Ändring

 

EN 88:1991/A1:1996

Anmärkning 3

Datum passerat

(17.7.1997)

CEN

EN 89:1999

Gasutrustningar – Gaseldade förrådsberedare för tappvarmvatten

 

EN 89:1999/A1:1999

Anmärkning 3

Datum passerat

(17.10.2000)

EN 89:1999/A2:2000

Anmärkning 3

Datum passerat

(18.7.2001)

EN 89:1999/A3:2006

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.6.2007)

EN 89:1999/A4:2006

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.6.2007)

CEN

EN 125:1991

Gasutrustningar – Termoelektriska flamövervakningsutrustningar – Krav och provning

 

EN 125:1991/A1:1996

Anmärkning 3

Datum passerat

(17.7.1997)

CEN

EN 126:2004

Gasutrustning – Reglerdon med flera funktioner

EN 126:1995

Datum passerat

(10.12.2004)

CEN

EN 161:2007

Gasapparater och gaseldade brännare – Automatiska avstängningsventiler

EN 161:2001

Datum passerat

(31.7.2007)

CEN

EN 203-1:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för storkök – Del 2: Energiförbrukning

EN 203-1:1992

31.12.2008

CEN

EN 203-2-1:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-1: Särskilda krav på öppna gasbrännare och woktillsatser

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-2:2006

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-2: Särskilda krav på ugnar

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-3:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-3: Särskilda krav på kokgrytor

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-4:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 4: Särskilda krav på fritöser

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-6:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-6: Särskilda krav på tillsats för tillagning av drycker

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-7:2007

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-7: Särskilda krav för små och stora roterande grillspett

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-8:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-8: Särskilda krav på stekpannor och paella pannor

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-9:2005

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-9: Särskilda krav på spishällar, värmehällar och stekhällar

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-10:2007

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-10: Särskilda krav på barbecuegrillar och gasgrillar

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 203-2-11:2006

Gasutrustning – Gaseldad utrustning för restaurangkök – Del 2-11: Särskilda krav – Pastakokare

EN 203-2:1995

31.12.2008

CEN

EN 257:1992

Gasutrustningar – Mekaniska termostater – Ändring 1

 

EN 257:1992/A1:1996

Anmärkning 3

Datum passerat

(17.7.1997)

CEN

EN 297:1994

Gaseldade pannor av typ B11 och B11BS utrustade med atmosfäriska gasbrännare med nominell effekttillförsel ej överstigande 70 kW

 

EN 297:1994/A3:1996

Anmärkning 3

Datum passerat

(24.2.1998)

EN 297:1994/A5:1998

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.12.1998)

EN 297:1994/A2:1996

Anmärkning 3

Datum passerat

(29.10.2002)

EN 297:1994/A6:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(23.12.2003)

EN 297:1994/A4:2004

Anmärkning 3

Datum passerat

(11.6.2005)

EN 297:1994/A2:1996/AC:2006

 

 

CEN

EN 298:2003

Gasutrustningar – Automatiska styrsystem för gasbrännare och gastillbehör med eller utan fläktar

EN 298:1993

Datum passerat

(30.9.2006)

CEN

EN 303-3:1998

Värmepannor – Del 3: Gaseldade värmepannor – Aggregat bestående av panna och fläktbrännare

 

EN 303-3:1998/A2:2004

Anmärkning 3

Datum passerat

(11.6.2005)

EN 303-3:1998/AC:2006

 

 

CEN

EN 303-7:2006

Värmepannor – Del 7: Hetvattenpannor med forcerat drag avsedda för centrala uppvärmningssystem, utrustade med gasbrännare för en nominell eldningseffekt ej överstigande 1 000 kW

 

CEN

EN 377:1993

Gasutrustningar – Smörjmedel för utrustningar till gasapparater förannat bruk än industriella processer – Ändring 1

 

EN 377:1993/A1:1996

Anmärkning 3

Datum passerat

(11.6.2005)

CEN

EN 416-1:1999

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare (ej lysande) med en brännare för montering vid tak – Del 1: Säkerhet

 

EN 416-1:1999/A1:2000

Anmärkning 3

Datum passerat

(18.7.2001)

EN 416-1:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 416-1:1999/A3:2002

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.10.2002)

CEN

EN 416-2:2006

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare (ej lysande) med en brännare för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk – Del 2: Effektiv energianvändning

 

CEN

EN 419-1:1999

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare (lysande) för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk – Del 1: Säkerhet

 

EN 419-1:1999/A1:2000

Anmärkning 3

Datum passerat

(18.7.2001)

EN 419-1:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 419-1:1999/A3:2002

Anmärkning 3

Datum passerat

(9.9.2003)

CEN

EN 419-2:2006

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare (lysande) för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk – Del 2: Effektiv energianvändning

 

CEN

EN 437:2003

Referensgaser – Referenstryck – Apparatkategorier

EN 437:1993

Datum passerat

(23.12.2003)

CEN

EN 449:2002

Gasutrustningar – Gasolkaminer utan skorstensanslutning för bostäder – Krav och provningsmetoder

EN 449:1996

Datum passerat

(2.7.2003)

CEN

EN 461:1999

Gasutrustningar – Varmluftsaggregat för gasol, max. 10 kW, utan skorstensanslutning, för andra ändamål än bostäder – Fordringar

 

EN 461:1999/A1:2004

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.9.2004)

CEN

EN 483:1999

Gaseldade värmepannor – Typ C pannor med effekt ej överstigande 70 kW

 

EN 483:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 483:1999/A2:2001/AC:2006

 

 

CEN

EN 484:1997

Gasutrustningar – Gasolutrustning – Gasolkök med eller utan grill för utomhusbruk – Fordringar

 

CEN

EN 497:1997

Gasutrustning – Gasolutrustning – Brännare för olika ändamål för utomhusbruk

 

CEN

EN 498:1997

Gasapparater – Gasolgrillar för utomhusbruk

 

CEN

EN 509:1999

Gasutrustningar – Värmeutrustning – Konstgjorda brasor

 

EN 509:1999/A1:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.12.2003)

EN 509:1999/A2:2004

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.6.2005)

CEN

EN 521: 2006

Gasutrustning – Bärbara gasolutrustningar – Säkerhetskrav och provning

EN 521:1998

Datum passerat

(31.8.2006)

CEN

EN 525:1997

Gasutrustning – Gaseldade varmluftsaggregat med tvångscirkulationför annan rumsuppvärmning än bostadsuppvärmning, max 300 kW

 

CEN

EN 549:1994

Gasutrustning – Gummimaterial för tätningar och membran för andraändamål än industriella processer

EN 291:1992

EN 279:1991

Datum passerat

(31.12.1995)

CEN

EN 613:2000

Gasutrustningar – Gaseldade konvektorer

 

EN 613:2000/A1:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(23.12.2003)

CEN

EN 621:1998

Gasutrustning – Varmluftsaggregat, max 300 kW, för andra ändamål än bostäder, utan rökgasfläkt

 

EN 621:1998/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.3.2002)

CEN

EN 624:2000

Gasutrustningar – Specifikation för LPG- anordningar – Gasolbrännare i fordon och båtar

 

CEN

EN 625:1995

Gaseldade pannor – Särskilda krav för kombinationspannor för hushållsändamål med effekt max 70 kW

 

CEN

EN 656:1999

Gaseldade värmepannor – Typ B pannor med effekt över 70 kW men ej överstigande 300 kW

 

CEN

EN 676:2003

Gasapparater – Fläktbrännare för gas

EN 676:1996

Datum passerat

(8.4.2004)

CEN

EN 677:1998

Gaseldade värmepannor – Särskilda krav för kondenspannor med effekt max 70 kW

 

CEN

EN 732:1998

Gasutrustningar – Gasolutrustningar – Absorptionskylskåp

 

CEN

EN 751-1:1996

Gasutrustningar – Tätningsmaterial för gängade anslutningar i kontakt med gasfamiljerna 1, 2 och 3 eller varmvatten – Del 1: Anaeroba tätningsmedel

 

CEN

EN 751-2:1996

Gasutrustningar – Tätningsmaterial för gängade anslutningar i kontakt med gasfamiljerna 1, 2 och 3 eller varmvatten – Del 2: Icke-härdade tätningsmedel

 

CEN

EN 751-3:1996

Gasutrustningar – Tätningsmaterial för gängade anslutningar i kontakt med gasfamiljerna 1, 2 och 3 eller varmvatten – Del 3: Osintrade PTFE(polytetrafluoreten) band

 

EN 751-3:1996/AC:1997

 

 

CEN

EN 777-1:1999

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare med flera brännare för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk – Del 1: System D – Säkerhet

 

EN 777-1:1999/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.8.2001)

EN 777-1:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 777-1:1999/A3:2002

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.10.2002)

CEN

EN 777-2:1999

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare med flera brännare för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk – Del 2: System E – Säkerhet

 

EN 777-2:1999/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.8.2001)

EN 777-2:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 777-2:1999/A3:2002

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.10.2002)

CEN

EN 777-3:1999

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare med flera brännare för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk – Del 3: System F – Säkerhet

 

EN 777-3:1999/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.8.2001)

EN 777-3:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 777-3:1999/A3:2002

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.10.2002)

CEN

EN 777-4:1999

Gasutrustningar – Gaseldade strålningsvärmare med flera brännare för montering vid tak för andra ändamål än hushållsbruk- Del 4: System H – Säkerhet

 

EN 777-4:1999/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.8.2001)

EN 777-4:1999/A2:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.1.2002)

EN 777-4:1999/A3:2002

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.10.2002)

CEN

EN 778:1998

Gasutrustning – Varmluftsaggregat, max 70 kW, förbostadsuppvärmning, utan rökgasfläkt

 

EN 778:1998/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.3.2002)

CEN

EN 1020:1997

Gasutrustning – Varmluftsaggregat, max 300 kW, för andra ändamål än bostäder, med rökgasfläkt

 

EN 1020:1997/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.3.2002)

CEN

EN 1106:2001

Gasutrustningar – Handmanövrerade ventiler – Krav och provning

 

CEN

EN 1196:1998

Gasapparater – Varmluftsaggregat med kondensation – Krav och provning

 

CEN

EN 1266:2002

Gasapparater – Gaseldade konvektorer med fläkt för transport av förbränningsluft och/eller avgaser

 

EN 1266:2002/A1:2005

Anmärkning 3

Datum passerat

(28.2.2006)

CEN

EN 1319:1998

Gasutrustning- Varmluftsaggregat, max 70 kW, med tvångscirkulation, för bostadsuppvärmning med fläktbrännare

 

EN 1319:1998/A2:1999

Anmärkning 3

Datum passerat

(17.10.2000)

EN 1319:1998/A1:2001

Anmärkning 3

Datum passerat

(31.3.2002)

CEN

EN 1458-1:1999

Gasutrustningar – Torktumlare för hushållsbruk med direkt gasuppvärmning med max effekt 6 kW, av typ B22D och B23D – Del 1: Säkerhet

 

CEN

EN 1458-2:1999

Gasutrustningar – Gaseldade torktumlare för hushåll – Del 2: Verkningsgrad

 

CEN

EN 1596:1998

Gasutrustning – Flyttbara gasoleldade värmare för andra ändamål än hushållsbruk – Fordringar

 

EN 1596:1998/A1:2004

Anmärkning 3

Datum passerat

(10.12.2004)

CEN

EN 1643:2000

Gasutrustning – Övervakningssystem för automatiska stängventiler för gasbrännare och gastillbehör

 

CEN

EN 1854:2006

Gasutrustning – Anordningar för tryckavkänning för gasapparater och gastillbehör

EN 1854:1997

Datum passerat

(4.11.2006)

CEN

EN 12067-1:1998

Gasutrustning – Utrustning för reglering av förhållandet gas/luft för gasbrännare och gasapparater – Del 1: Pneumatiskt utförande

 

EN 12067-1:1998/A1:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(23.12.2003)

CEN

EN 12067-2:2004

Gasutrustning – Utrustning för reglering av förhållandet gas/luft för gasbrännare och gasapparater – Del 2: Elektroniskt utförande

 

CEN

EN 12078:1998

Gasutrustning – Nolltrycksregulator – Krav och provning

 

CEN

EN 12244-1:1998

Gasapparater – Tvättmaskiner för hushållsbruk meddirekt gasuppvärmning med max effekt 20 kW – Del 1: Säkerhet

 

CEN

EN 12244-2:1998

Gasapparater – Tvättmaskiner för hushållsbruk meddirekt gasuppvärmning med max effekt 20 kW – Del 2: Verkningsgrad

 

CEN

EN 12309-1:1999

Gaseldade absorptions- och adsorptionsvärmepumpar för luftkonditionering med högsta effekt 70 kW – Del 1: Säkerhet

 

CEN

EN 12309-2:2000

Gaseldade absorptions- och adsorptionsvärmepumpar för luftkonditionering med effekt högst 70 kW – Del 2: Bestämning av verkningsgrad och energiförbrukning

 

CEN

EN 12669:2000

Gasutrustningar – Gaseldade varmluftsfläktar för användning i växthus och som tillsatsvärme för andra ändamål än hushållsbruk

 

CEN

EN 12752-1:1999

Gasutrustningar – Gaseldade torktumlare av typ B, max 20 kW – Del 1: Säkerhet

 

CEN

EN 12752-2:1999

Gasutrustningar – Gaseldade torktumlare av typ B, max 20 kW – Del 2: Bestämning av verkningsgrad och energiförbrukning

 

CEN

EN 12864:2001

Gasutrustningar – Icke justerbara lågtrycksregulatorer med max utloppstryck 200 mbar, och max kapacitet 4 kg/h, med ingående säkerhetsdon för butan, propan jämte blandningar

 

EN 12864:2001/A1:2003

Anmärkning 3

Datum passerat

(10.12.2004)

EN 12864:2001/A2:2005

Anmärkning 3

Datum passerat

(28.2.2006)

CEN

EN 13278:2003

Gaseldade kaminer med öppen förbränningskammare för rumsuppvärmning

 

CEN

EN 13611:2000

Säkerhets- och kontrollanordningar för gasbrännare och gasbrännartillbehör – Allmänna krav

 

EN 13611:2000/A1:2004

Anmärkning 3

Datum passerat

(30.6.2005)

CEN

EN 13785:2005

Regulatorer med max kapacitet 100 kg/h och med max utloppstryck 4 bar, andra än de som beskrivs i EN 12864 med ingående säkerhetsdon för butan, propan jämte blandningar

 

EN 13785:2005/AC:2007

 

 

CEN

EN 13786:2004

Gasutrustningar – Automatiska omkastare med max utloppstryck 4 bar och max kapacitet 100 kg/h, med ingående säkerhetsdon för butan, propan jämte blandningar

 

CEN

EN 13836:2006

Gaseldade värmepannor – Typ B pannor med effect över 300 kW, men ej överstigande 1 000 kW

 

CEN

EN 14438:2006

Gaseldade insatser för uppvärmning av flera rum

 

CEN

EN 14543:2005

Gasutrustningar – Gasolvärmare utan skorstensanslutning för användning utomhus och i välventilerade rum

 

CEN

EN 15033:2006

Gaseldade varmvattenberedare för fordon och båtar

 

Anmärkning 1

Det datum då den ersatta standarden upphör att gälla är i allmänhet det datum då den upphävs av det europeiska standardiseringsorganet. Användare av dessa standarder bör dock vara medvetna om att det i vissa undantagsfall kan vara ett annat datum

Anmärkning 3

Om tillägg förekommer innefattar hänvisningen såväl standarden EN CCCCC:YYYY som eventuella tidigare tillägg och det nya, angivna, tillägget. Den ersatta standarden (kolumn 3) består därför av EN CCCCC:YYYY med eventuella tidigare tillägg, men utan det nya, angivna, tillägget. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att gälla

Anmärkning:

Närmare upplysningar om standarderna kan erhållas från de europeiska och nationella standardiseringsorgan som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG (2), ändrat genom direktiv 98/48/EG (3).

Offentliggörandet av hänvisningarna i Europeiska unionens officiella tidning innebär inte att de aktuella standarderna är tillgängliga på alla gemenskapsspråken.

Denna förteckning ersätter alla tidigare förteckningar som har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen skall fortlöpande uppdatera denna förteckning.

Mer information återfinns på Europa-servern på Internet:

http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/standardization/harmstds/


(1)  ESO: Europeiskt standardiseringsorgan:

CEN: rue de Stassart 36, B-1050 Bryssel, Tel. (32-2) 550 08 11; fax (32-2) 550 08 19 (http://www.cenorm.be)

CENELEC: rue de Stassart 35, B-1050 Bryssel, Tel. (32-2) 519 68 71; fax (32-2) 519 69 19 (http://www.cenelec.org)

ETSI: 650, route des Lucioles, F-06921 Sophia Antipolis, Tel. (33) 492 94 42 00 ; fax (33) 493 65 47 16 (http://www.etsi.org)

(2)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37

(3)  EGT L 217, 5.8.1998, s. 18.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/16


Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till statligt regionalt investeringsstöd

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 280/07)

Stöd nr

XR 140/07

Medlemsstat

Grekland

Region

87(3)(a), 87(3)(c)

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Καθεστώς ενισχύσεων για πολύ μικρές επιχειρήσεις δευτερογενούς και τριτογενούς τομέα, σε μέλη αγροτικού νοικοκυριού και σε κατοίκους ή μη της υπαίθρου, στο πλαίσιο εφαρμογής Μέτρων του Άξονα 3 και 4 του Προγράμματος Αγροτικής Ανάπτυξης της Ελλάδας 2007-2013/kathestos enisxyseon gia poly mikres epixeiriseis defterogenous kai tritogenous tomea se meli agrotikou noikokyriou kai se katoikous i mi tis ypaithrou, sto plasio efarmogis metron tou axona 3 kai 4 tou Programmatos agrotikis anaptyxis tis Elladas 2007-2013

Rättslig grund

Ν. 2065/92, άρθρο 39 παρ. 10 (ΦΕΚ 113/Α'/92) «περί εγκρίσεως οικονομικών ενισχύσεων από τους Υπουργούς Οικονομικών και Γεωργίας»

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

163,3 miljoner EUR

Högsta tillåtna stödnivå

40 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

1.1.2008

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Υπουργείο Αγροτικής Ανάπτυξης, Υπηρεσία Διαχείρισης ΕΠΑ Αγροτική Ανάπτυξη/Ypourgeio Agrotikis Anaptyxis, Ypireisia Diaxeirisis EPA Agrotiki Anaptyxi

Τηλ. (30) 210 527 50 83

E-mail: vskandalis@mnec.gr

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

www.agrotikianaptixi.gr

Övriga upplysningar


Stöd nr

XR 165/07

Medlemsstat

Polen

Region

Łódzkie

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som får stöd för särskilda ändamål som komplement

Program pomocy regionalnej miasta Łodzi na wspieranie nowych inwestycji i tworzenie związanych z nimi nowych miejsc pracy przy wykorzystaniu nowoczesnych technologii

Rättslig grund

Art. 7 ust. 3 ustawy z dnia 12 stycznia 1991 r. o podatkach i opłatach lokalnych (Dz.U. z 2006 r. nr 121, poz. 844, z późn. zm.)

Uchwała nr VIII/138/07 Rady Miejskiej w Łodzi z dnia 28 marca 2007 r. w sprawie zwolnień od podatku od nieruchomości w ramach pomocy regionalnej na wspieranie nowych inwestycji i tworzenie związanych z nimi nowych miejsc pracy przy wykorzystaniu nowoczesnych technologii

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Beräknade utgifter per år

2 miljoner PLN

Högsta tillåtna stödnivå

50 %

Överensstämmer med artikel 4 i förordningen

Datum för genomförande

9.6.2007

Varaktighet

31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer som är berättigade till regionalt investeringsstöd

Den beviljande myndighetens namn och adress

Rada Miejska w Łodzi, Prezydent Miasta Łodzi

Kontakt: Michał Łyczek — Z-ca Dyrektora Wydziału Finansowego

Adres: ul. Piotrkowska 104, PL-90-004 Łódź

Tel. (48-42) 638 47 10

E-mail: m.lyczek@uml.lodz.pl

Adressen till den webbplats där stödordningen är offentliggjord

http://bip.uml.lodz.pl/_plik.php?id=8332

Övriga upplysningar


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

Kommissionen

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/18


Meddelande om att vissa antidumpnings- och utjämningsåtgärder upphör att gälla

(2007/C 280/08)

Sedan kommissionen offentliggjort ett tillkännagivande om att åtgärdernas giltighetstid snart kommer att löpa ut (1) och inte mottagit någon begäran om översyn till följd av detta, tillkännager kommissionen härmed att de nedanstående antidumpnings- och utjämningsåtgärderna snart kommer att upphöra att gälla.

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (2) av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen och enlighet med artikel 18.4 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 (3), av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.

Den partiella interimsöversyn som inleddes enligt artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 för att undersöka om det förelåg vissa subventioner och nivån på dessa ska därför avslutas (4).

Produkt

Ursprungs- eller exportland/länder

Åtgärd

Hänvisning

Utgångsdatum

Texturerat filamentgarn av polyester (PTY)

Indien

Anti-dumpningstull

Rådets förordning (EG) nr 2093/2002 (EGT L 323, 28.11.2002, s. 1)

29.11.2007

Texturerat filamentgarn av polyester (PTY)

Indien

Utjämningstull

Rådets förordning (EG) nr 2094/2002 (EGT L 323, 28.11.2002, s. 21)

29.11.2007


(1)  EUT C 52, 7.3.2007, s. 16.

(2)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr. 2117/2005 (EGT L 340, 23.12.2005, s. 17)

(3)  EGT L 288, 21.10.1997, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr. 461/2004 (EGT L 77, 13.3.2004, s. 12)

(4)  EUT C 210, 8.9.2007, s. 5.


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Kommissionen

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/19


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4965 – Arques/Skandinavische Actebis-Landesgesellschaften)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 280/09)

1.

Kommissionen mottog den 16 november 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Arques Industries AG (”Arques”, Tyskland), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar fullständig kontroll över företagen Actebis Computer A/S (Danmark), Actebis Computer A/S (Norge) och Actebis Computer AB (Sverige) (tillsammans ”Actebis Scandinavian companies”) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Arques och dess dotterbolag: Omstrukturering av företag, grossist- och återförsäljning av IT-produkter samt montering av IT-produkter,

Actebis Scandinavian companies: Grossistförsäljning av IT-produkter.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4965 – Arques/Skandinavische Actebis-Landesgesellschaften, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


ANDRA AKTER

Kommissionen

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/20


Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

(2007/C 280/10)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rättighet att lämna synpunkter som fastställs i artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 509/2006. Synpunkter på ansökan skall lämnas in till kommissionen inom sex månader räknat från detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 509/2006

Ansökan om ändring i enlighet med artiklarna 11 och 19.3

”PANELLETS”

EG-NR: ES/TSG/107/0018/29.10.2003

1.   Ansökande grupp

Namn:

Federació Catalana de Patisseria

Adress:

Avda Gaudí 28, 1o 2a

Telefon:

(34) 93 34 80 90 47

Fax:

(34) 93 436 28 46

E-postadress:

2.   Medlemsstat eller tredje land

Spanien

3.   Rubrik på den produktspecifikation som ska ändras

Image

Produktbenämning:

Image

Förbehåll för benämning (artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006)

X

Beskrivning och produktionsmetod

X

Produktbeskrivning

X

Övrigt: Ändring av de minimikrav och kontrollförfaranden som gäller för särarten:

4.   Typ av ändring(ar)

X

Ändring av kravspecifikationen för GTS-registrering

Image

Tillfällig ändring av specifikationen till följd av obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder som har införts av offentliga myndigheter (artikel 11.3 i förordning (EG) nr 509/2006) (tillhandahållande av uppgifter för dessa åtgärder)

5.   Ändringar:

5.1.   Beskrivning och produktionsmetod

Variationerna inom denna typ av produkter är mycket större än vad som anges i de specifikationer som ursprungligen lämnats in till kommissionen – det finns ett brett spektrum av lokala framställningsmetoder som ger ett bredare utbud av produkter.

Panellets framställda av mandelmassa av grundtypen

Listan över beskrivna panellets är inte fullständig – beskrivningarna ger snarare en allmän uppfattning om de olika typerna. Varje tillverkare sätter sin egen personliga prägel på produkten, utan att för den skull göra avkall på produktens grundläggande utmärkande egenskaper med avseende på ingredienser och smak.

Panellets med kokos

”Äggvitor” ska ersättas med ”ägg”.

Panellets med hasselnöt

”Äggvitor” ska ersättas med ”ägg”.

Panellets framställda av grov mandelmassa

”Äggvitor” ska ersättas med ”ägg”.

Att äggvita ersätts med hela ägg med eller utan vatten beror på att många tillverkare/konditorer, efter offentliggörandet av standarden för panellets i Europeiska unionens officiella tidning, påpekade att enligt deras egen erfarenhet ledde användning av äggvita till extremt torra panellets.

Vid användning av hela ägg (vita och gula) uppstod inte samma resultat eftersom äggulan, förutom att ge smak till produkten, bevarar saftigheten och ger bakverken en mer regelbunden form och en karaktär som stämmer bättre överens med konsumenternas önskemål för denna typ av produkter. Dessutom kan oljan från den mandel som används vid tillverkning med mandelmassa eller tillverkning av andra typer av panellets göra att smeten blir alltför lös (beroende på oljehalten i mandeln och på typ, ålder, skörd etc.). Tillsats av hela ägg (vita och gula) motverkar denna effekt och gör produkterna fastare.

5.2.   Produktbeskrivning

Fysiska och kemiska egenskaper:

 

Tillsättning av konstgjorda färgämnen är helt förbjuden, däremot är tillsättning av naturliga färgämnen tillåten. I det här fallet rörde det sig om en oavsiktlig uteslutning, och denna ändring förutsätts inte utgöra något hinder eftersom den inte har någon inverkan på produktens kvalitet eller traditionella egenskaper. Ett antal undersökningar har visat att konsumenterna bedömer livsmedel till stor del utifrån utseende, och således också utifrån färg. Detta är den huvudsakliga orsaken till användning av färgämnen i livsmedel. Färgämnen förbättrar inte kvaliteten på produkter med avseende på hållbarhet eller näringsvärde, utan tillsätts för att förbättra produkternas utseende och göra dem mer aptitliga, alternativt återställa färgförlust som uppstått i samband med tillverkningen. Eftersom panellets är hantverksprodukter är variationen i fråga om smak större än för industriella produkter. Av denna anledning anser tillverkarna det nödvändigt att använda naturliga färgämnen från frukt och grönsaker som kompensation för all typ av färgförlust eller -variation som uppstått vid tillverkningen, men inte konstgjorda färgämnen som skulle kunna försämra produktkvaliteten.

5.3.   Minimikrav och kontrollförfaranden som gäller för särarten

Adjektivet ”daglig” i tillverkningsregistret ska strykas

Strykningen av det temporala adjektivet ”daglig” i tillverkningsregistret motiveras genom själva tillverkningen av panellets, vilken genomförs i två exakt definierade och på varandra följande steg. Det första momentet består av tillverkning av mandelmassa av grundtyp eller fin mandelmassa. Det momentet kan pågå en eller flera dagar beroende på tillverkarens produktionsvolym. Sedan inleds det andra momentet, som består i tillverkning av de olika sorterna av panellets. Av denna anledning är det utifrån tillverkarnas/konditorernas synvinkel inte relevant att tala om daglig tillverkningsregistrering för panellets eftersom tillverkningen, trots att slutprodukten är panellets, påbörjas en eller till och med flera dagar tidigare med framställning av mandelmassa av grundtypen.

UPPDATERAD PRODUKTSPECIFIKATION

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”PANELLETS”

EG-NR: ES/TSG/107/0018/29.10.2003

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Subdirección General de Sistemas de Calidad Diferenciada. Dirección General de Alimentación. Secretaría General de Agricultura y Alimentación del Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación.

Adress:

Paseo Infanta Isabel, 1

E-28071 Madrid

Telefon:

(34) 913 47 53 97 — (34) 913 47 52 98

Fax:

(34) 913 47 54 10 — (34) 913 47 51 70

E-postadress:

sgcaproagro@mapya.es

2.   Ansökande grupp:

Namn:

Federació Catalana de Pastisseria

Adress:

Avda Gaudí 28, 1o, 2a

E-08025 Barcelone

Telefon:

(34) 93 348 09 47

Fax:

(34) 93 436 28 46

E-postadress:

Sammansättning:

tillverkare/bearbetningsföretag ( X ) övriga ( )

3.   Produkttyp:

Klass 2.3 Konfektyr, matbröd, kaffebröd, kakor, skorpor och andra bakverk.

4.   Produktspecifikation

4.1.   Benämning: ”Panellets”

4.2.   Beskrivning och produktionsmetod: Panellets är små bakverk av varierande form som i princip tillverkas av mandelmassa och ingredienser som ger produkten dess karaktäristiska smak och arom.

Det finns många olika varianter av panellets tillverkade av tre olika sorters mandelmassa: mandelmassa av grundtyp, grov mandelmassa och fin mandelmassa.

I de varianter som innehåller frukt är det tillåtet att tillsätta bearbetad frukt (kanderad frukt, marmelad), och smaken kan förstärkas med aromämnen. Vid all tillverkning är det förbjudet att tillsätta stärkelse (av potatis eller sötpotatis), äpple, konserveringsmedel eller konstgjorda färgämnen eller konserveringsmedel.

Panellets framställda av mandelmassa av grundtypen

Nedan beskrivs de vanligaste typerna av panellets. Beskrivningarna är inte begränsande, utan ger snarare en allmän uppfattning om de olika typerna. Varje tillverkare sätter sin personliga prägel på produkten, utan att för den skull göra avkall på produktens grundläggande utmärkande egenskaper med avseende på ingredienser och smak.

En smet av mandelmassa framställs genom att 1 kg socker och ett helt ägg, med eller utan vatten, tillsätts till varje kilo skalad och mycket finhackad mandel. Detta blandas väl och massan får sedan vila ca 24 timmar så att blandningen blir väl homogeniserad. Därefter ges den olika former och smaker. Andelen mandel får vara högre än vad som anges här. De vanligaste sorterna av panellets är följande:

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 10 gram rivet citronskal. Smeten delas i bitar på ungefär 20 gram som täcks helt med pinjenötskärnor fuktade med ägg. Bitarna formas till bollar och täcks med ytterligare ett lager ägg. De gräddas i ugn i 280–290 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Gyllenbrun/rostfärgad

Konsistens

Krispig skorpa

Arom

Pinjenöt och citron

Smak

Pinjenöt och mandelmassa

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 10 gram rivet citronskal. Smeten delas i bitar på ungefär 20 gram som täcks helt med hackad mandel fuktad med ägg. Bitarna ges en avlång och lätt rundad form och täcks med ytterligare ett lager ägg. De gräddas i ugn i 260–270 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Gyllenbrun/rostfärgad

Konsistens

Mjuk insida

Arom

Vanilj

Smak

Mandelkrokant

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 150 gram riven kokos, 150 gram florsocker och 100 g ägg. Smeten formas till små, grova toppar på ungefär 25 gram. De gräddas i ugn på mellan 260–270 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Flammiga

Konsistens

Tunn, krispig skorpa och mjuk insida

Arom

Kokos

Smak

Kokos och mandel

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 150 gram torrostade hasselnötter, 150 gram florsocker och 100 gram ägg. Smeten formas till små bollar på ungefär 22 gram och dessa täcks med strösocker. En hasselnöt placeras i mitten av varje bit. De gräddas i ugn i 240–250 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Kastanj

Konsistens

Sockrad yta

Arom

Hasselnöt

Smak

Hasselnöt och mandelmassa

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 200 gram kanderat och mycket finkrossat apelsinskal. Smeten formas till avlånga bitar på ungefär 26 gram och dessa täcks helt med strösocker. De gräddas i ugn i 240–250 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Apelsinfärgad

Konsistens

Sockrad skorpa och mjuk insida

Arom

Apelsin

Smak

Apelsin och mandel

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 10 gram rivet citronskal och två äggulor. Smeten formas till bollar på ungefär 26 gram och dessa täcks med strösocker. De gräddas i ugn i 240–250 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Ljusgul

Konsistens

Knaprig skorpa på grund av det täckande lagret socker och mjuk insida med små bitar av citron

Arom

Citron

Smak

Citron och mandel

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 150 gram ”yema pastelera” (kräm av äggula, maizena och sockerlag) och 1 gram vaniljsocker. Smeten formas till bollar på ungefär 26 gram och dessa täcks med ett rikligt lager florsocker. De gräddas i ugn i 220–230 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Ljusgul

Konsistens

Mjuk

Arom

Ägg och mandel

Smak

Ägg och mandel

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 8 gram malet kaffe och farinsocker för att produkten ska få önskad färg. Smeten formas till avlånga bitar på ungefär 26 gram och dessa täcks med florsocker. De gräddas i ugn i 220–230 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Mörk kastanj

Konsistens

Krispig skorpa och mjuk insida

Arom

Kaffe

Smak

Kaffe och mandel

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts en lämplig mängd jordgubbsmarmelad och ett ägg. Smeten formas till bollar på ungefär 26 gram och dessa täcks med ett rikligt lager florsocker. De gräddas i ugn i 220–230 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Jordgubb

Konsistens

Mjuk

Arom

Jordgubb

Smak

Jordgubb och mandel

För varje kilo mandelmassa av grundtyp tillsätts 300 gram marmelad av kanderad kastanj. Smeten formas till bollar på ungefär 22 gram och dessa täcks med florsocker. De gräddas i ugn i 220–230 °C.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Ljus kastanj

Konsistens

Mjuk

Arom

Kastanj och mandel

Smak

Kastanj och mandel

Panellets framställda av grov mandelmassa

För varje kilo grov mandelmassa (framställd enligt föregående avsnitt) tillsätts 150 gram mald mandel och ägg till önskad konsistens. Smeten delas i bitar på ungefär 26 gram och formas på olika sätt. De mest klassiska är kastanj, svamp, träsko, stänger med kanderad frukt och kvitten.

Panellets framställda av fin mandelmassa

1 300 gram socker, 400 gram vatten och 6 gram bakpulver kokas tills det tjocknar (kulprov, 118 °C). 1 kilo mald, skalad mandel och 200 gram glukos blandas ned. Denna blandning lämnas att vila i 24 timmar. Efter finfördelning är den färdig att användas.

Med fin mandelmassa som grund formas kastanjeformade bitar på ungefär 18 gram och doppas i choklad.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Kastanj

Konsistens

Täckande skorpa och mjuk inuti

Arom

Choklad

Smak

Choklad och mandel

Smeten av fin mandelmassa kavlas ut med en räfflad kavel. Den täcks sedan med ett lager äggula med socker (yema pastelera) och bitar på ungefär 30 gram skärs ut. Bitarna gelatineras och glaseras med sockerlag och glasyr.

Organoleptiska egenskaper

Färg

Ljust glaserad med socker

Konsistens

Mjuk

Arom

Äggula

Smak

Äggula och mandelmassa

4.3.   Traditionella egenskaper: Enligt den katalanska 1700-talslitteraturen hölls redan under denna tid årliga marknader med kastanjer, eller kastanjer och panellets, på gatorna i området Ciutat Vella i Barcelona. Panellets åts, och äts än idag, vid alla helgons dag, tillsammans med kastanjer och sött vin. Under detta firande brukade man göra stora brickor med panellets i olika former och formationer på så sätt att de formade bilder och utsmyckningar. Redan vid 1796 års marknad fanns det mer än 200 stånd där olika panellet-produkter visades upp och lottades ut bland människorna. Denna sed att lotta ut panellets, vilken oftast genomfördes av konditorerna själva, spred sig till en del större samhällen.

Människor tog med sig panellets till kyrkan i korgar eller påsar och fick dem välsignade av prästen och åt dem sedan tillsammans i kyrkan som en gemensam gudstjänstakt.

För att ge en bild av konsumtionen av panellets i staden Barcelona räcker det med att konstatera att redan år 1920 köpte el Forn de Sant Jaume (ett av staden Barcelonas mest anrika konditorier) tusen kilo skalade pinjenötter enbart för framställning av panellets med pinjenötter. Och enligt Gremio provincial de Pastelería y Confitería de Barcelona (bagar- och konditorfacket i Barcelona) konsumerades hösten 1999 omkring 600 000 kilo panellets i staden och provinsen Barcelona. Den populäraste sorten var panellets med pinjenötter (50 %) följt av panellets med mandel (15 %).

Enligt etnografiska uppgifter anses panellets dessutom heliga, precis som alla traditionella konditorivaror som förknippas med särskilda dagar.

4.4.   Produktbeskrivning: Organoleptiska egenskaper: Eftersom de organoleptiska egenskaperna (färg, smak, arom och konsistens) varierar mellan olika sorters panellets, har dessa tagits upp separat i avsnitten ovan.

Fysikalisk-kemiska egenskaper: Sammansättningen skiljer sig mellan olika sorters panellets beroende på vilken typ av mandelmassa (grundtyp, grov eller fin) de framställs av och vilken typ det rör sig om, men vid all tillverkning är det förbjudet att använda potatis, sötpotatis, äpple, konserveringsmedel och konstgjorda färgämnen.

Mikrobiologiska egenskaper: De mikrobiologiska kraven fastställs i hälsolagstiftningen för denna typ av produkter (rådets direktiv 93/43/EEG av den 14 juni 1993 om livsmedelshygien).

Saluföring: Panellets säljs generellt i detaljhandeln i lösvikt – i konditorier och matvaruaffärer. Vid försäljning av förpackade panellets ska förpackningarna märkas enligt gällande lagstiftning.

4.5.   Minimikrav och kontrollförfaranden som gäller för särarten: Panellets registrerade som ”garanterade traditionella specialiteter” ska ha vissa särskilda egenskaper som skiljer dem från andra panellets. Vid framställning av mandelmassa av grundtypen ska endast torr och skalad mandel, socker och ägg användas, och tillsats av stärkelse (av potatis eller sötpotatis), äpple, konserveringsmedel eller konstgjorda färgämnen är förbjuden.

Följande ska kontrolleras: de organoleptiska egenskaperna, att ingen stärkelse använts (genom prov med jodlösning, I2), att inga konserveringsmedel (sorbinsyra/sorbat, bensoesyra/bensoat) eller färgämnen använts (genom vätskekromatografi med hög precision, HPLC) samt att inget äpple använts (genom mätning av lösliga kostfibrer med kemisk metod). För de typer av panellets som inte innehåller frukt ska dessa kontroller utföras på slutprodukten, medan kontrollerna för de typer som innehåller frukt ska utföras på själva mandelmassan.

De ovan nämnda kontrollerna ska utföras av certifieringsorganet Mesa Veritas Español och andra organ som uppfyller standarden EN-45011. Certifieringsorganen ska utöva tillsyn av tillverkarnas kontrollsystem och produktegenskaperna. De ska regelbundet kontrollera att reglerna efterföljs.

Certifieringsorganen ska inspektera tillverkningsmetoder och slutprodukternas egenskaper. De ansvarar för första certifiering av de panelletsframställningsföretag som önskar bli certifierade. Dessa ska lämna in en skriftlig ansökan till något av de auktoriserade certifieringsorganen och förbinda sig att uppfylla kraven i produktspecifikationen och utföra de kontroller som krävs.

Tillverkarna ska förfoga över skriftlig dokumentation i vilken tillverkningsprocessen och slutprodukternas egenskaper beskrivs. Dessutom ska de föra ett dagligt produktionsregister över panellets.

Efter utfärdande av intyg om överensstämmelse ska certifieringsorganen regelbundet kontrollera att reglerna efterföljs och att produktionen håller en jämn kvalitet vid varje framställningsföretag. Produktspecifikationen ska kontrolleras genom inspektion av tillverkarens kontrollsystem och företagets dokumentation, och stickprover ska genomföras under tillverkningsprocessen.

5.   Ansökan om skydd enligt artikel 13.2: Nej