(1)

Genom förordning (EG) nr 994/98 bemyndigas kommissionen att i enlighet med artikel 87 i fördraget förklara att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den regionalstödskarta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat är förenligt med den gemensamma marknaden och inte omfattas av anmälningskravet i artikel 88.3 i fördraget.

(2)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 87 och 88 i fördraget i en rad beslut och fått tillräcklig erfarenhet för att kunna fastställa generella kriterier för vilka former av stöd till små och medelstora företag som är förenliga med den gemensamma marknaden. Detta gäller stöd i form av investeringsstöd i och utanför stödområden, stöd i form av riskkapitalordningar och stöd inom området forskning och utveckling, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 70/20091 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (3), genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling (4) och genomförandet av kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital (5) samt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (6).

(3)

Kommissionen har också fått tillräcklig erfarenhet av tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på utbildningsstöd, sysselsättningsstöd, stöd till miljöskydd, stöd till forskning och utveckling och regionalstöd såväl när det gäller små och medelstora företag som stora företag, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (7), kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (8), gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (9), gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (10), gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (11) och riktlinjerna för statligt regionalstöd (12).

(4)

Erfarenheten av tillämpningen av dessa bestämmelser har visat att det är nödvändigt att ändra vissa av dessa rättsakter. För att förenkla tillämpningen och för att ge kommissionen bättre kontroll över stödet bör rättsakterna ersättas med en enda förordning.

(5)

Förordningen bör undanta allt stöd som uppfyller de relevanta villkoren i förordningen. Den bör också undanta stödordningar, under förutsättning att allt stöd som skulle kunna beviljas enligt stödordningen uppfyller de relevanta villkoren i förordningen. För att garantera en effektivare kontroll av stödet, bör indviduellt stöd som beviljats enligt en stödordning och individuellt stöd för särskilda ändamål som beviljats vid sidan om alla stödordningar, dock inte stödordningar, innehålla en uttrycklig hänvisning till denna förordning och till det identifieringsnummer som kommissionen har gett åtgärden i fråga. För att kommissionen ska kunna övervaka genomförandet av denna förordning bör medlemsstaterna lämna alla nödvändiga uppgifter om de åtgärder som genomförs enligt förordningen. Om en medlemsstat inte lämnar uppgifter om stödåtgärderna inom en rimlig tidsfrist, kan detta ses som ett tecken på att förordningen inte följs. Om en medlemsstat underlåter att lämna uppgifter som gör det möjligt att kontrollera en stödåtgärd kan det leda till att kommissionen beslutar att förordningen eller den berörda delen av förordningen inte ska gälla för medlemsstaten i fråga. Så snart medlemsstaten har lämnat korrekta och fullständiga uppgifter bör kommissionen låta förordningen bli fullt tillämplig igen.

(6)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning bör fortfarande omfattas av anmälningskravet i artikel 88.3 i fördraget. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att trots allt anmäla stöd som omfattas av förordningen. Kommissionen kommer att bedöma sådant stöd framför allt på grundval av de villkor som anges i denna förordning och i enlighet med de kriterier som fastställs i särskilda riktlinjer eller rambestämmelser som kommissionen antagit i alla de fall då åtgärden i fråga omfattas av ett sådant särskilt instrument.

(7)

Förordningen bör inte omfatta exportstöd eller stöd som gynnar inhemska produkter i förhållande till importerade produkter. Förordningen bör framför allt inte omfatta stöd till att skapa och driva ett distributionsnät i andra länder. Stöd som avser kostnader för deltagande i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som behövs för att lansera en ny produkt eller en befintlig produkt på en ny marknad utgör normalt inte exportstöd.

(8)

Förordningen bör omfatta praktiskt taget alla branscher. Inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna bör denna förordning endast undanta stöd till forskning och utveckling, stöd i form av riskkapital, utbildningsstöd och stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

(9)

Inom jordbrukssektorn bör denna förordning, mot bakgrund av de särskilda regler som gäller primär produktion av jordbruksprodukter, endast undanta stöd till forskning och utveckling, stöd i form av riskkapital, utbildningsstöd, miljöstöd och stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

(10)

Mot bakgrund av likheterna mellan bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och andra produkter bör denna förordning gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(11)

Varken uppgifter som måste utföras på gården för att förbereda en produkt för försäljning i första ledet eller försäljning i första ledet till återförsäljare och förädlare ska i denna förordning anses som bearbetning eller saluföring. Europeiska gemenskapernas domstol har slagit fast att så snart gemenskapen har lagstiftat om en gemensam organisation av marknaden för en viss jordbrukssektor, är medlemsstaterna skyldiga att avstå från att vidta åtgärder som kan undergräva den eller skapa undantag till den. Därför bör denna förordning inte omfatta stöd vars storlek fastställs på grundval av priset på eller mängden produkter som köps eller släpps ut på marknaden, och inte heller stöd av mindre betydelse som ska delas med primärproducenter.

(12)

Mot bakgrund av rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin (13) bör denna förordning inte gälla stöd till företag som är verksamma inom kolsektorn, med undantag för utbildningsstöd, stöd till forskning och utveckling samt miljöstöd.

(13)

Om en regional stödordning sägs syfta till att genomföra regionala mål, men riktas till vissa ekonomiska sektorer, kan stödordningens mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande. Därför bör regionala stödordningar som riktas till vissa ekonomiska sektorer inte vara undantagna från kravet på anmälan. Turistsektorn spelar dock en viktig roll för de nationella ekonomierna och har i allmänhet särskilt positiva effekter på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till turistverksamhet bör därför vara undantagna från kravet på anmälan.

(14)

Stöd till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (14) bör bedömas enligt de riktlinjerna för att undvika att riktlinjerna kringgås. Små och medelstora företag som har bildats för mindre än tre år sedan och som i sina verksamhetsplaner räknar med förluster under de första tre åren ska enligt den här förordningen inte betraktas som företag i svårigheter under den perioden.

(15)

Kommissionen ska se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren på ett sätt som strider mot det allmänna intresset. Denna förordning bör därför inte omfatta stöd till en mottagare som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Därför omfattas allt individuellt stöd för särskilda ändamål som betalas ut till en sådan mottagare och varje stödordning som inte innehåller en bestämmelse som uttryckligen utesluter sådana stödmottagare även i fortsättningen av anmälningskravet i artikel 88.3 i fördraget. Denna bestämmelse påverkar inte de berättigade förväntningarna hos stödmottagare som inte är föremål för betalningskrav.

(16)

För att garantera en konsekvent tillämpning av gemenskapens regler för statligt stöd och för att förenkla handläggningen bör man harmonisera definitionerna av begrepp som är relevanta i samband med de olika former av stöd som omfattas av denna förordning.

(17)

Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast gälla genomsynligt stöd. Genomsynligt stöd är stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning. Sådana exakta beräkningar kan till exempel göras för bidrag, räntesubventioner och begränsade skattelättnader.

(18)

Stöd som ingår i garantiordningar bör betraktas som genomsynligt när metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten efter anmälan har godkänts av kommissionen. För regionalstöd gäller detta när kommissionen har godkänt beräkningsmetoden efter att ha antagit kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt regionalstöd (15). Kommissionen kommer att undersöka sådana anmälningar på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (16). På grund av svårigheterna att beräkna bruttobidragsekvivalenten för stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet bör sådant stöd omfattas av denna förordning endast om det totala belopp som beviljas i lån med återbetalningsskyldighet ligger under det individuella tröskelvärdet för anmälan och den högsta tillåtna stödnivå om anges i förordningen.

(19)

Stora stödbelopp bör även i fortsättningen bedömas individuellt av kommissionen, eftersom det är större risk för att sådant stöd ska snedvrida konkurrensen. Det bör därför fastställas tröskelvärden för varje form av stöd som omfattas av denna förordning. I samband med detta bör man ta hänsyn till vilken form av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekter på konkurrensen. Allt stöd som överstiger tröskelvärdena omfattas även i fortsättningen av anmälningskravet i artikel 88.3 i fördraget.

(20)

För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör tröskelvärdena så långt det är möjligt uttryckas i stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Vid beräkning av stödnivån ska stöd som betalas ut i flera omgångar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den räntesats som ska användas för att diskontera stödet och för att beräkna den del av stödet om inte utgör bidrag bör vara den gällande referensräntan vid den tidpunkt då stödet beviljas. Eftersom det är svårt att fastställa de stödberättigande kostnaderna för stöd i form av riskkapital, bör tröskelvärdet för sådant stöd anges som högsta tillåtna stödbelopp.

(21)

Enligt kommissionens erfarenhet bör tröskelvärdena fastställas till en nivå som ger en balans mellan målsättningen att skapa minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och målsättningen att åtgärda ett marknadsmisslyckande eller ett sammanhållningsproblem. Tröskelvärdet för regionalstöd bör fastställas till en nivå som tar hänsyn till stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.

(22)

När man fastställer om tröskelvärdena för en individuell anmälan och de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i denna förordning har följts bör man beakta det totala offentliga stöd som beviljats för projektet i fråga, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

(23)

Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständigheter olika typer av stöd som omfattas av förordningen kan kumuleras. När det gäller kumulering av stöd som omfattas av denna förordning med annat statligt stöd, bör man beakta kommissionens beslut om att godkänna det stöd som inte omfattas av denna förordning och de regler om statligt stöd som det beslutet grundar sig på. Särskilda bestämmelser bör gälla för kumulering av stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder. Denna förordning bör också innehålla bestämmelser om kumulering av stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader och stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader.

(24)

För att säkerställa att stödet är nödvändigt och stimulerar till att vidareutveckla en verksamhet eller ett projekt bör förordningen inte gälla stöd till en verksamhet som stödmottagaren skulle bedriva även på rena marknadsvillkor. När det gäller stöd som enligt denna förordning ges till små och medelstora företag bör det alltid anses vara fråga om sådan stimulans om företaget har lämnat in en ansökan till medlemsstaten innan man börjar genomföra det understödda projektet. [När det gäller stöd som enligt denna förordning ges till stora företag bör medlemsstaten, förutom de villkor som gäller små och medelstora företag, också kontrollera att företaget i en intern handling har analyserat om det understödda projektet eller den understödda verksamheten går att genomföra med eller utan stöd. Företaget bör göra denna analys i förväg med hjälp av kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Medlemsstaten bör kontrollera analysen och behålla handlingarna i fråga i sina register. Eftersom det är svårt att fastställa om stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag har någon stimulanseffekt, bör denna form av stöd inte omfattas av denna förordning. När stödet anmäls kommer kommissionen att granska om det finns en sådan stimulanseffekt på grundval av de kriterier som fastställs i tillämpliga riktlinjer, rambestämmelser eller andra gemenskapsinstrument.]

(25)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98 är det lämpligt att utforma ett standardformulär som medlemsstaterna ska använda för att lämna sammanfattande uppgifter till kommissionen i enlighet med den här förordningen så snart en stödordning eller ett individuellt stöd för särskilda ändamål genomförs. De sammanfattande uppgifterna ska användas för att offentliggöra åtgärden i Europeiska unionens officiella tidning och på Internet. De sammanfattande uppgifterna bör sändas till kommissionen i elektroniskt format med hjälp av den fastställda IT-tillämpningen innan åtgärden genomförs. Varje stödåtgärd som anmäls till kommissionen kommer att tilldelas ett identifieringsnummer. Att en stödåtgärd fått ett sådant nummer innebär inte att kommissionen har granskat om stödet uppfyller villkoren i denna förordning. Numret ger därför inte medlemstaten eller stödmottagaren anledning till några berättigade förväntningar om att stödet är förenligt med denna förordning.

(26)

Av samma skäl bör kommissionen fastställa särskilda krav på utformningen av och innehållet i de årsrapporter som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Man bör också fastställa regler för de register som medlemsstaterna ska upprätta för de stödåtgärder och individuella stöd som undantas genom denna förordning.

(27)

Det är nödvändigt att fastställa ytterligare villkor som ska uppfyllas av stödordningar eller individuella stöd som undantas genom denna förordning. Med beaktande av artiklarna 87.3 a och 87.3 c i fördraget bör sådant stöd stå i proportion till de marknadsmisslyckanden eller handikapp som ska åtgärdas för att det ska anses ligga i gemenskapens intresse. När det gäller investeringsstöd till små och medelstora företag, stöd till miljöinvesteringar och regionalstöd är det därför lämpligt att begränsa förordningens tillämpningsområde till stöd som ges för vissa materiella och immateriella investeringar. Mot bakgrund av överkapaciteten inom transportsektorn i gemenskapen och de särskilda problemem med snedvridning av konkurrensen inom vägtransport- och lufttransportsektorerna, bör transportmedel och transportutrustning inte ingå i de stödberättigande investeringskostnaderna för företag som främst är verksamma inom transportsektorn. I samband med miljöstöd gäller särskilda bestämmelser för definitionen av anläggningstillgångar.

(28)

I enlighet med de principer som gäller för stöd som omfattas av artikel 87.1 i fördraget ska stöd anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(29)

För att inte gynna kapitalfaktorn på bekostnad av arbetsfaktorn i samband med en investering, bör i denna förordning föreskrivas en möjlighet att mäta investeringsstöd till förmån för små och medelstora företag och regionalstöd på grundval av antingen investeringskostnaderna eller kostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt.

(30)

Miljöstöd i form av skattelättnader, stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare eller arbetstagare med funktionshinder, regionalstöd eller stöd i form av riskkapital som beviljas till en stödmottagare för ett särskilt ändamål kan ha stora effekter för konkurrensen på den relevanta marknaden, eftersom det gynnar stödmottagaren på bekostnad av företag som inte har fått sådant stöd. Eftersom stöd för särskilda ändamål ges till ett enda företag är det sannolikt att det endast kommer att ha begränsade positiva strukturella effekter på miljön, sysselsättningsnivån för arbetstagare med funktionshinder och mindre gynnade kategorier av arbetstagare, den regionala sammanhållningen och misslyckandet på riskkapitalmarknaden. Därför bör miljöstöd i form av skattelättnader, regionalstöd eller stöd i form av riskkapital undantas enligt denna förordning, medan individuellt stöd för särskilda ändamål bör anmälas till kommisisonen. Regionalstöd för särskilda ändamål bör dock undantas genom förordningen, när detta stöd används för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en regional stödordning. Den del av stödet som utgör stöd för särskilda ändamål bör begränsas till högst 50 % av det sammanlagda stöd som beviljas för investeringen.

(31)

Bestämmelserna om investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag ger inte någon möjlighet att höja den högsta tillåtna stödnivån genom en regional bonus, såsom var fallet i förordning (EG) nr 70/2001. De högsta tillåtna stödnivåer som anges i avsnittet om regionalstöd kan dock beviljas även till små och medelstora företag så länge villkoren för att bevilja regionalstöd är uppfyllda. Inte heller bestämmelserna om stöd till miljöinvesteringar ger någon möjlighet att höja de högsta tillåtna stödnivåerna genom en regional bonus. De högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i avsnittet om regionalstöd kan dock även tillämpas på projekt som har positiva effekter på miljön, så länge villkoren för att bevilja regionalstöd är uppfyllda.

(32)

Det statliga regionalstödet gynnar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och gemenskapen som helhet genom att söka avhjälpa de nackdelar mindre gynnade områden har. Statligt regionalstöd har till syfte att stödja utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning inom ramen för en hållbar utveckling. Det gynnar expansion, rationalisering, modernisering och diversifiering av den ekonomiska verksamhet som bedrivs av företag i de mindre gynnade områdena och det främjar också etablering av nya företag.

(33)

För att hindra att stora investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt i syfte att kringgå tröskelvärdena för anmälan i denna förordning, kommer ett stort investeringsprojekt att betraktas som ett enda investeringsprojekt när investeringen görs under en treårsperiod av ett eller flera företag och består av anläggningstillgångar kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara. Vid bedömningen av om en investering är ekonomiskt odelbar bör medlemsstaterna beakta de tekniska, funktionella och strategiska banden och den omedelbara geografiska närheten. Att tillgångarna är ekonomiskt odelbara bör bedömas oberoende av ägarförhållanden. Det innebär att bedömningen av om ett stort investeringsprojekt utgör ett enda investeringsprojekt bör vara densamma oavsett om projektet genomförs av ett företag, av fler än ett företag som delar på investeringskostnaderna eller av flera företag som svarar för kostnaderna för olika investeringar inom samma investeringsprojekt (t.ex. om det rör sig om ett gemensamt företag).

(34)

Till skillnad från regionalstöd som kan beviljas endast i stödområden, kan investeringssstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag beviljas både i stödområden och andra områden. Medlemsstaterna kan således ge investeringsstöd i stödområden så länge de uppfyller alla villkor i avsnittet om regionalstöd eller alla villkor i avsnittet om investeringsstöd till små och medelstora företag.

(35)

En hållbar utveckling är, tillsammans med konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, en av hörnstenarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Grunden för en hållbar utveckling är bland annat ett starkt miljöskydd och en förbättring av miljön. Att främja miljöhållbarhet och bekämpa klimatförändring ökar försörjningssäkerheten och säkrar de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft och tillgång till energi till rimligt pris. Miljöskyddsområdet påverkas ofta av marknadsmisslyckanden i form av negativa externa effekter. Det är inte säkert att företagen under normala marknadsvillkor har någon drivkraft att minska sina utsläpp, eftersom en sådan minskning kan öka företagens kostnader. När företagen inte är skyldiga att internalisera miljökostnaderna, är det samhället som helhet som får betala dessa kostnader. Man kan se till att företagen internaliserar sina miljökostnader med hjälp av lagstiftning eller genom att ålägga företagen skatter och avgifter. Det finns inte några fullständigt harmoniserade miljönormer på gemenskapsnivå, vilket leder till att företagen inte konkurrerar på lika villkor. Dessutom kan ett ännu bättre miljöskydd uppnås genom de initiativ som syftar till att gå längre än de obligatoriska gemenskapsnormerna, vilket kan skada de berörda företagens konkurrenskraft.

(36)

Mot bakgrund av att det nu finns tillräcklig erfarenhet av att tillämpa gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön bör investeringsstöd till miljöskydd som går utöver gemenskapsnormerna eller i avsaknad av gemenskapsnormer (t.ex. när det gäller anpassning av befintliga fordon), stöd till små och medelstora företag för att tidigt anpassa sig till kommande gemenskapsnormer, miljöstöd för investeringar i energisparåtgärder, miljöstöd för investeringar i högeffektiv kraftvärme, miljöstöd för investeringar i förnybara energikällor och miljöstöd i form av skattelättnader undantas från kravet på anmälan. Det är tillåtet att ge stöd för inköp av nya transportfordon som uppfyller antagna gemenskapsnormer innan normerna träder i kraft, om de nya normerna när de en gång blir obligatoriska inte kommer att gälla retroaktivt på redan inköpta fordon.

(37)

En korrekt beräkning av de extra investerings- eller produktionskostnaderna för att uppnå ett miljöskyddsmål är nödvändig för att avgöra om ett stöd är förenligt med artikel 87.3 i fördraget eller inte. Beräkningen bör göras på grundval av en jämförbar referensinvestering som inte ger de eftersträvade miljöfördelarna men samma kapacitet i effektiv produktion. Med tanke på de svårigheter som kan uppkomma, särskilt när det gäller avdrag för fördelar som härrör från ytterligare investeringar, bör en förenklad beräkningsmetod föreskrivas för beräkningen av de ytterligare investeringskostnaderna. Dessa kostnader bör därför vid tillämpningen av denna förordning beräknas utan att man beaktar driftfördelar, kostnadsbesparingar eller ytterligare kompletterande produktion och utan att man beaktar driftkostnader som uppkommer under investeringens livstid. Detta gäller inte miljöstöd till investeringar i energisparåtgärder. Det högsta tillåtna stödnivåerna för de olika formerna av stöd till miljöinvesteringar har fastställts i enlighet med detta.

(38)

Vid tillämpningen av denna förordning på stöd till miljöinvesteringar i kraftvärme och stöd till miljöinvesteringar i förnybara energikällor bör de ytterligare kostnaderna vid beräknas utan att man beaktar andra stödåtgärder som beviljats för samma stödberättigande kostnader, dock med undantag för annat stöd till miljöinvesteringar.

(39)

För att eliminera olikheter som kan medföra snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika initiativ inom gemenskapen och på nationell nivå som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i den här förordningen bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (17).

(40)

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och medverkar allmänt till social stabilitet och en dynamisk ekonomi. Deras utveckling kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden som leder till att de små och medelstora företagen drabbas av vissa för sådana företag typiska svårigheter. Små och medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital (riskkapital eller lån) dels på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och medelstora företagen ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. De små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa former av stöd till små och medelstora företag undantas i denna förordning. Det är motiverat att undanta sådant stöd från kravet på förhandsanmälan och att vid tillämpningen av denna förordning förutsätta att, om stödbeloppet inte överstiger det tillämpliga tröskelvärdet för anmälan, en stödmottagare som uppfyller den definition av små och medelstora företag som anges i en bilaga till denna förordning, begränsas i sin utveckling av de typiska svårigheter som små och medelstora företag drabbas av på grund av marknadsmisslyckanden.

(41)

Med tanke på skillnaderna mellan små företag och medelstora företag bör olika grundläggande stödnivåer och olika bonusnivåer fastställas för de båda företagstyperna. Små företags utveckling påverkas mer av de marknadsmisslyckanden, t. ex. när det rör sig om tillgång till finansiering, som i och för sig berör både små och medelstora företag.

(42)

Erfarenheten av tillämpningen av meddelandet om statligt stöd och riskkapital (18) har visat att det finns ett antal särskilda misslyckanden på riskkapitalmarknaden i gemenskapen i fråga om vissa typer av investeringar i vissa skeden av ett företags utveckling. Dessa marknadsmisslyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan. Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett företag inte får finansiering trots att det har en värdefull företagsmodell och goda tillväxtutsikter. Den främsta orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan motivera offentliga insatser, är ofullständig eller assymetrisk information. Därför bör riskkapitalordningar i form av investeringsfonder, i vilka en tillräckligt stor andel av medlen betraktas som private equity, på vissa villkor undantas från kravet på anmälan. Denna förordning påverkar inte Europeiska investeringsfondens och Europeiska investeringsbankens ställning såsom den definieras i gemenskapens riktlinjer för riskkapital.

(43)

Stöd till forskning och utveckling kan bidra till ekonomisk tillväxt, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Erfarenheten av tillämpningen av förordning (EG) nr 364/2004, gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (19) samt gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (20) har visat att på grund av att såväl små och medelstora företag som stora företag har begränsade möjligheter till forskning och utveckling kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att uppnå optimal produktion och leda till ineffektivitet. Sådan ineffektivitet avser i regel ”spill over”-effekter i form av positiva externa effekter/kunskap, ”spill over”-effekter i form av kollektiva nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samordnings- och nätverksproblem.

(44)

Stöd till forskning och utveckling som genomförs av små och medelstora företag är av särskild betydelse, eftersom en av de strukturella nackdelarna för sådana företag är att de kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling, tekniköverföring och högt kvalificerad personal. Därför bör stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, stöd till tekniska genomförbarhetsstudier och stöd för att täcka kostnader för industriellt rättsskydd på vissa villkor undantas från kravet på förhandsanmälan.

(45)

När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt ska hela den del av forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling. När ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter måste det anges om uppgifterna ingår i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling eller om de inte hör till någon av dessa kategorier. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis följa ett kronologiskt mönster som går från grundforskning till verksamhet som ligger närmare marknaden. En uppgift som utförs i ett senare skede av ett projekt kan således klassificeras som industriell forskning. Det är inte heller uteslutet att en uppgift som utförs i ett tidigare skede av projektet utgör experimentell utveckling.

(46)

Inom jordbrukssektorn har framför allt erfarenheten av tillämpningen av kommissionens meddelande om ändring av gemenskapens ramar för statligt stöd till forskning och utveckling (21) visat att visst stöd till forskning och utveckling bör undantas om de villkor som fastställs i de särskilda bestämmelserna för jordbrukssektorn i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation är uppfyllda. Om dessa särskilda villkor inte är uppfyllda kan stöd undantas om det uppfyller de villkor som fastställs i de allmänna bestämmelserna om forskning och utveckling i denna förordning.

(47)

Främjande av utbildning och anställning av mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder och ersättning för merkostnader för anställning av arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik och socialpolitik.

(48)

Utbildning har i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar gemenskapsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i gemenskapens sysselsättningsstrategi. Utbildning, till exempel e-lärande, är också viktigt för skapande, förvärvande och spridning av kunskap, en kollektiv nyttighet av främsta vikt. Företagen i gemenskapen investerar i regel för lite i utbildning av de anställda, särskilt när det är fråga om allmän utbildning som inte leder till direkta och konkreta fördelar för företaget i fråga. Statligt stöd kan vara ett sätt att rätta till detta marknadsmisslyckande. Därför bör sådant stöd undantas från kravet på förhandsanmälan på vissa villkor. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de investerar i utbildning, bör de stödnivåer som undantas i denna förordning höjas för små och medelstora företag.

(49)

En åtskillnad kan göras mellan allmän och särskild utbildning. De tillåtna stödnivåerna bör variera beroende på vilken typ av utbildning det är fråga om och företagets storlek. Allmän utbildning ger färdigheter som kan överföras och förbättrar avsevärt den utbildade arbetstagarens möjligheter att få anställning. Stöd för detta ändamål medför inte några större risker för snedvridning av konkurrensen, vilket innebär att högre stödnivåer kan undantas från kravet på förhandsanmälan. Särskild utbildning, som främst ger det enskilda företaget fördelar, medför större risk för snedvridning av konkurrensen och därför bör de stödnivåer som kan undantas från kravet på förhandsanmälan vara mycket lägre. Utbildningen ska anses vara allmän även när den avser miljöförvaltning, miljöinnovation eller företagens sociala ansvar och därmed ökar stödmottagarens möjligheter att bidra till de allmänna miljömålen.

(50)

Vissa kategorier av mindre gynnade kategorier av arbetstagare eller arbetstagare med funktionshinder har fortfarande särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför finns det anledning för de offentliga myndigheterna att vidta åtgärder som stimulerar företagen att öka antalet anställda, särskilt när det gäller arbetstagare från dessa mindre gynnade kategorier. Personalkostnaderna utgör en del av de normala driftskostnaderna för alla företag. Det är därför särskilt viktigt att stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder eller mindre gynnade kategorier av arbetstagare har en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna för dessa kategorier av arbetstagare och inte endast ger företagen möjlighet att minska sina kostnader. Sådant stöd bör därför undantas från kravet på förhandsanmälan när det är sannolikt att det hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden eller, när det gäller arbetstagare med funktionshinder, att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

(51)

Det är lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser för stöd som beviljades innan denna förordning trädde i kraft och som inte anmäldes, i strid med anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget. Genom upphävandet av kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt regionalt investeringsstöd kommer det att vara tillåtet att fortsätta tillämpa befintliga regionala stödordningar för investeringsstöd som omfattas av undantag enligt villkoren i den förordningen på det sätt som anges i artikel 9.2 andra stycket i den förordningen.

(52)

Med tanke på kommissionens erfarenhet på detta område, särskilt av hur ofta det i allmänhet är nödvändigt att se över politiken på området statligt stöd, bör denna förordnings giltighetstid begränsas. Om denna förordnings giltighetstid skulle löpa ut utan att förlängas, bör stödordningar som redan undantagits enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under ytterligare en sexmånadersperiod för att ge medlemsstaterna tid att anpassa sig.

(53)

Följande förordningar ska upphöra att gälla: förordning (EG) nr 70/2001, förordning (EG) nr 68/2001, förordning (EG) nr 2204/2002 samt förordning (EG) nr 1628/2006.

a)

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd.

b)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag.

c)

Stöd till miljöskydd.

d)

Stöd till konsulttjänster och små och medelstora företags deltagande i mässor.

e)

Stöd i form av riskkapital.

f)

Stöd till forskning och utveckling.

g)

Utbildningsstöd.

h)

Stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

a)

stöd till exportrelaterad verksamhet, dvs. stöd som har ett direkt samband med de kvantiteter som exporteras, till upprättandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med exportverksamhet, eller

b)

stöd som gynnar användningen av inhemska varor på bekostnad av importerade.

a)

Stöd till företag som är verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (22), med undantag för utbildningsstöd, stöd i form av riskkapital, stöd till forskning och utveckling, stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

b)

Stöd till företag som är verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget, med undantag för utbildningsstöd, stöd i form av riskkapital, stöd till forskning och utveckling, miljöstöd och stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

c)

Stöd som beviljas företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget,

d)

Stöd till företag som är verksamma inom kolsektorn med undantag för utbildningsstöd, stöd till forskning och utveckling samt miljöstöd.

e)

Stöd till företag som är verksamma inom stålsektorn med undantag för miljöstöd, utbildningsstöd och stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

f)

Regionalstöd till företag som är verksamma inom varvsindustrin.

g)

Regionalstöd till företag som är verksamma inom syntetfibersektorn (23).

a)

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

b)

Individuellt stöd för särskilda ändamål till förmån för ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

c)

Stöd till företag i svårigheter.

1)

Stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 87.1 i fördraget.

2)

Stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd, som inte är hänförbart till ett visst projekt, kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp.

3)

Individuellt stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

4)

Stödnivå: stödbeloppet uttryckt i procent av de stödberättigande kostnaderna.

5)

Genomsynligt stöd: stöd för vilket det är möjligt att på förhand exakt beräkna bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning.

6)

Små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.

7)

Stora företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.

8)

Stödområden: områden som är berättigade till regionalstöd enligt den för medlemsstaten i fråga godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013.

9)

Anläggningstillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader, installationer, maskiner och verktyg. Inom transportsektorn – med undantag för väg- och lufttransporter – ska transportmedel och transportutrustning betraktas som stödberättigande tillgångar utom när det gäller regionalstöd.

10)

Immateriella tillgångar: tillgångar som bygger på tekniköverföring i form av förvärv av patenträttigheter, licenser, know-how eller opatenterad teknisk kunskap.

11)

Stora investeringsprojekt: investeringar i kapitaltillgångar med stödberättigande kostnader på över 50 miljoner euro, beräknat till de priser och växelkurser som gäller den dag då stödet beviljas.

12)

Antal anställda: antalet arbetskraftsenheter per år, det vill säga antalet heltidsanställda under ett år. Deltidsarbete eller säsongsarbete utgör delar av arbetskraftsenheter.

13)

Sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt: sysselsättning inom den verksamhet som investeringen gäller, även sysselsättning som skapats genom ett ökat utnyttjande av den kapacitet som skapades genom investeringen.

14)

Lönekostnad: det totala belopp som stödmottagaren faktiskt betalar för den sysselsättningen i fråga, nämligen

15)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag: stöd som uppfyller villkoren i artikel 12.

16)

Investeringsstöd: de former av stöd som anges i följande artiklar: artikel 11 om regionalt investerings- och sysselsättningsstöd, artikel 12 om investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag samt artiklarna 14–18 om investeringsstöd för miljöskydd.

17)

Mindre gynnade kategorier av arbetstagare: personer som uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:

18)

Arbetstagare med funktionshinder:

19)

Skyddad sysselsättning: sysselsättning i en anläggning där minst 50 % av de anställda har funktionshinder.

20)

Arbete med särskilt stöd: anställning av arbetstagare med funktionshinder i en anläggning som erbjuder personlig assistans eller stöd, som dock inte motsvarar ”skyddad sysselsättning”.

21)

Jordbruksprodukt:

22)

Bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt med undantag av sådana processer inom jordbruksföretag som är nödvändiga för att bearbeta en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

23)

Saluföring av jordbruksprodukter: att ställa fram eller visa upp sådana produkter i avsikt att sälja dem, erbjuda dem för försäljning, leverera dem eller på annat sätt föra ut dem på marknaden med undantag av primärproducenters första försäljning till återförsäljare eller bearbetningsföretag och varje åtgärd för att förbereda en produkt för en sådan första försäljning. Primärförsäljares försäljning till slutkonsumenter ska betraktas som saluföring om den sker i separata lokaler som är särskilt avsedda för detta syfte.

24)

Turistverksamhet: följande affärsområden enligt indelningen i NACE Rev. 1.1:

25)

Lån med återbetalningsskyldighet: ett lån som utbetalas i en eller flera omgångar, där villkoren för återbetalning beror på forsknings- och utvecklingsprojektets resultat.

26)

Riskkapital: finansiering genom eget kapital och kvasikapital under de tidiga tillväxtfaserna (sådd-, start- och expansionsfasen).

27)

Stålsektorn: den sektor som omfattas av bilaga I i riktlinjerna om statligt regionalstöd för 2007–2013 (25).

a)

Stöd i form av lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades och med beaktande av om lånet täcks av normal säkerhet och/eller om det innebär ett onormalt risktagande.

b)

Stöd i form av garantiordningar, om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten har godkänts efter anmälan till kommissionen i samband med tillämpning av denna förordning eller förordning (EG) nr 1628/2006 och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och transaktioner som det här är fråga om.

c)

Stöd i form av skatteåtgärder, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

a)

Stöd i form av kapitaltillskott.

b)

Stöd i form av riskkapitalåtgärder, med undantag för stöd som uppfyller villkoren i artikel 23.

a)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag_: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

b)

Investeringsstöd till miljöskydd: 5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

c)

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor: 2 miljoner euro per företag per projekt.

d)

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt och till genomförbarhetsstudier:

Ett projekt ska anses ”huvudsakligen” bestå av grundforskning eller industriell forskning om mer än 50 % av de stödberättigande kostnaderna härrör från verksamhet som ingår i kategorin grundforskning eller industriell forskning. I fall där projektets huvudsakliga karaktär inte kan fastställas ska det lägsta tröskelvärdet tillämpas.

e)

Stöd för kostnader i samband med industriellt rättsskydd för små och medelstora företag: 5 miljoner euro per företag per projekt.

f)

Stöd till utbildning: 2 miljoner euro per företag per utbildningsprojekt.

g)

Stöd till rekrytering av mindre gynnade kategorier av arbetstagare: 5 miljoner euro per företag per år.

h)

Sysselsättningsstöd för arbetstagare med funktionshinder i form av lönekostnader: 10 miljoner euro per företag per år.

i)

Sysselsättningsstöd för arbetstagare med funktionshinder som ersättning för extra utgifter: 10 miljoner euro per företag per år.

a)

Projektets eller verksamhetens omfattning har ökat genom stödet.

b)

Projektets eller verksamhetens räckvidd har ökat genom stödet.

c)

Det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerat i projektet eller verksamheten har ökat genom stödet.]

a)

en investering i anläggningstillgångar och immateriella tillgångar i samband med grundande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller

b)

förvärv av kapitaltillgångar som är direkt knutna till en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade köpts upp, om köparen är en oberoende investerare.

a)

De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.

b)

De ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av.

c)

De ska köpas av tredje parter på marknadsvillkor utan att köparen har möjlighet att utöva kontroll över säljaren enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (28) eller vice versa.

d)

De ska tas upp som tillgångar i företagets balansräkning och förbli i det företag som får stöd under minst fem år eller tre år för små och medelstora företag.

a)

Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.

b)

Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de senaste tolv månaderna.

c)

Den sysselsättning som skapats ska bibehållas minst fem år från den dag då tjänsten först tillsattes eller tre år för små och medelstora företag.

a)

50 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget och 40 % av de stödberättigande kostnaderna i andra regioner som är berättigade till regionalstöd enligt den för medlemsstaten i fråga godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013, om stödmottagaren är ett litet eller medelstort företag.

b)

25 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget och 20 % av de stödberättigande kostnaderna i andra regioner som är berättigade till regionalstöd enligt den för medlemsstaten i fråga godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013, om stödmottagaren har färre än 750 anställda och/eller en omsättning under 200 miljoner euro, beräknad i enlighet med bilaga I.

a)

20 % för små företag,

b)

10 % för medelstora företag.

a)

investeringens stödberättigande kostnader för anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, eller

b)

de beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.

a)

75 % av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena,

b)

65 % av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna enligt förordning (EEG) nr 2019/93 (29),

c)

50 % av stödberättigande investeringar i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget,

d)

40 % av stödberättigande investeringar i alla andra regioner.

a)

Miljöskydd: varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresurserna genom stödmottagarens egna verksamhet, att minska risken för sådana skador eller till att främja en effektiv användning av naturresurserna, bland annat energisparåtgärder och användning av förnybara energikällor.

b)

Energisparåtgärder: åtgärder som gör det möjligt för företag att minska energiförbrukningen under produktionscykeln, med undantag för utveckling och tillverkning av maskiner eller transportmedel som kräver mindre naturresurser för att fungera och för åtgärder för förbättrad säkerhet eller hygien.

c)

Gemenskapsnorm: en obligatorisk norm inom gemenskapen för de miljömål som ska uppnås. De skyldigheter som fastställs i rådets direktiv nr 96/61/EG (30) ska inte betraktas som gemenskapsnormer i denna förordning.

d)

Förnybara energikällor: förnybara icke-fossila energikällor (vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraftverk med en högsta kapacitet på 10 megawatt, direkt förbränning av biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas).

e)

Energiproduktion från förnybara energikällor: energi som produceras genom processer som endast använder förnybara energikällor, andelen energi (uttrycket i värmevärde) som producerats från förnybara energikällor i hybridanläggningar (t.ex. samförbränning) som också använder konventionella energikällor, bland annat förnybar el som används för att fylla lagringssystemen men med undantag för el som produceras som ett resultat av lagringssystemen.

f)

Kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi.

g)

Högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som uppfyller kriterierna i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG (31) och de harmoniserade referensvärden för effektivitet i enlighet med definitionen i artikel 4 i det direktivet.

h)

Miljöskatt: en skatt vars specifika skatteunderlag har tydliga negativa effekter på miljön, och vars syfte därför är att vissa varor eller tjänster ska beskatttas så att miljökostnaderna ingår i priset och/eller att producenter och konsumenter styrs mot miljövänligare verksamheter.

i)

Anläggningstillgångar: i avsnitt 3 i denna förordning och med avvikelse från artikel 2.9, ska även transportmedel och utrustning för vägtransporter betraktas som stödberättigande anläggningstillgångar.

a)

Investeringen ger stödmottagaren möjlighet att minska föroreningarna från sin verksamhet genom att gå längre än vad som krävs i de gällande gemenskapsnormerna, oberoende av om det finns obligatoriska nationella normer som är strängare än gemenskapsnormerna.

b)

Investeringen ger stödmottagaren möjlighet att minska föroreningarna från sin befintliga verksamhet trots att det saknas gemenskapsnormer.

a)

Eget kapital: ägarandel i ett företag, representerat av de aktier som emitterats till investerare.

b)

Kvasikapital: finansiella instrument, vars avkastning för innehavaren främst bygger på målföretagets vinst eller förlust och som inte har någon säkerhet vid betalningsförsummelse.

c)

Private equity: privat – i motsats till offentlig – riskkapitalinvestering eller kvasikapitalinvestering i företag som inte är börsnoterade, bland annat riskkapital (venture capital).

d)

Såddkapital: finansiering av analys, bedömning och utveckling av ett nytt koncept före startfasen..

e)

Startkapital: finansiering av produktutveckling och inledande marknadsföring hos företag som ännu inte har sålt sin produkt eller tjänst på affärsmässiga grunder och ännu inte gör någon vinst.

f)

Expansionskapital: finansiering av tillväxt och expansion i ett företag som kan göra ett nollresultat eller gå med vinst – finanseringen används för att öka produktionskapaciteten, för marknads- eller produktutveckling eller som ytterligare rörelsekapital.

g)

Exitstrategi: strategi genom vilken en riskkapitalfond eller en private equity-fond avvecklar innehav enligt en plan för att uppnå maximal avkastning, bland annat utförsäljning, avskrivningar av investeringar, återbetalning av preferensaktier/preferenslån, försäljning till en annan riskkapitalinvesterare, försäljning till ett finansinstitut, försäljning genom offentlig emission, inbegripet börsintroduktion.

h)

Målföretag: ett företag i vilket en investerare eller en investeringsfond planerar att investera.

a)

Det ska finnas en verksamhetsplan för varje investering med uppgifter om produkter, försäljning, vinstutveckling och med angivande av beräknad lönsamhet och

b)

det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering.

a)

Det ska finnas ett avtal mellan en professionell fondförvaltare eller ett förvaltningsföretag och fondens deltagare, där det anges att förvaltarens ersättning är kopplad till fondens avkastning och där fondens målsättningar och den föreslagna investeringsperioden är tydligt angivna.

b)

Private equity-investerare ska vara representerade i investeringsfondens struktur, till exempel genom en investerarkommitté eller en rådgivande kommitté.

c)

Bästa praxis ska tillämpas vid fondförvaltningen, som ska vara föremål av offentlig tillsyn.

a)

Forskningsorganisation: enhet, t.ex. universitet eller forskningsinstitut, oavsett rättslig status (offentligrättslig eller privaträttslig organisationsform) eller finansiering, vars främsta syfte är att bedriva grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling och att sprida sina resultat genom undervisning, publikationer eller tekniköverföring. All vinst ska återinvesteras i verksamheten, i spridning av resultaten eller i undervisning. Företag som kan utöva ett inflytande på en forskningsorganisation, t.ex. i sin egenskap av aktieägare eller medlemmar, ska inte ha något företräde till en sådan organisations forskningsresurser eller till de resultat den uppnår.

b)

Grundforskning: försöksverksamhet eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att erövra ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte har någon direkt praktisk tillämpning i åtanke.

c)

Industriell forskning: planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att erövra ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Detta inbegriper skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa system, vilket är nödvändigt för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering. Detta gäller inte prototyper.

d)

Experimentell utveckling: att erövra, kombinera, forma och använda befintlig vetenskaplig, teknisk, näringslivsmässig eller andra relevanta kunskaper och färdigheter, i syfte att utarbeta planer, arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa till exempel andra verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster. Experimentell utveckling kan inbegripa produktion av utkast, ritningar, planer och annan dokumentation, under förutsättning att dessa inte är avsedda för kommersiella ändamål.

Detta inbegriper även utveckling av kommersiellt användbara prototyper och pilotprojekt om prototypen med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten, och om det är alltför dyrt att producera prototypen enbart för att använda den för demonstration och utvärdering. Om ett demonstrations- eller pilotprojekt i ett senare skede används kommersiellt ska de inkomster som genereras på detta sätt dras av från de stödberättigande kostnaderna.

Försöksproduktion och tester av produkter, processer och tjänster är också stödberättigande, under förutsättning att dessa inte kan användas eller ändras för att användas i industriella tillämpningar eller i kommersiellt syfte.

Experimentell utveckling inbegriper inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar.

a)

grundforskning,

b)

industriell forskning,

c)

experimentell utveckling.

a)

100 % för grundforskning,

b)

50 % för industriell forskning, och

c)

25 % för experimentell utveckling.

a)

När stödet går till små och medelstora företag får den högsta tillåtna stödnivån höjas med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag, och

b)

en bonus på 15 procentenheter får läggas till, upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 %, om

Att ge tredje man i uppdrag att utföra arbetet ska inte betraktas som faktiskt samarbete enligt första stycket punkterna b, i och ii.

a)

Kostnader för personal (forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med forskningsprojektet).

b)

Kostnader för instrument och övrig utrustning i den utsträckning och under den tid som de tas i anspråk av forskningsprojektet. Om sådana instrument och sådan utrustning inte används i forskningsprojektet under hela sin livscykel, anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets varaktighet, beräknade på grundval av god redovisningspraxis, som stödberättigande.

c)

Kostnader för byggnader och mark, i den utsträckning och under den tid som de tas i anspråk av forskningsprojektet. För byggnader är endast de avskrivningskostnader stödberättigande som motsvarar forskningsprojektets varaktighet, beräknade på grundval av god redovisningssed. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

d)

Kostnader för kontraktsforskning, tekniskt kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor till marknadspris, där transaktionen har genomförts på normala villkor och utan någon samverkan, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som uteslutande används i samband med själva forskningen.

e)

Andra allmänna omkostnader som direkt uppkommit till följd av projektet.

f)

Andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, lager och liknande produkter, som uppkommit till omedelbar följd av forskningsverksamheten.

a)

För små och medelstora företag, 75 % för studier inför industriell forskning och 50 % för studier inför experimentell utvecklingsverksamhet.

b)

För stora företag, 65 % för studier inför industriell forskning och 40 % för studier inför experimentell utvecklingsverksamhet.

a)

Alla kostnader som föregår beviljandet av rättigheten i den första jurisdiktionen, inbegripet kostnader för att utarbeta, lämna in och fullfölja ansökan och kostnader för att förnya ansökan innan rättigheten har beviljats.

b)

Översättning och andra kostnader för att få rättigheten beviljad eller godkänd i andra jurisdiktioner.

c)

Kostnader för att försvara rättighetens giltighet under den formella handläggningen av ansökan och eventuella invändningsförfaranden, även om sådana kostnader uppkommer efter det att rättigheten beviljats.

a)

Om det är av allmänt intresse för den berörda sektorn eller delsektorn.

b)

Innan forskningen påbörjas ska information om den samt målet för den publiceras på Internet. Ett ungefärligt datum för resultaten och var på Internet de kommer att publiceras, samt en uppgift om att resultatet kommer att vara gratis tillgängligt, måste ingå i informationen.

c)

Forskningsresultaten måste vara tillgängliga på Internet under minst fem år. Denna information får inte publiceras senare än någon annan information som görs tillgänglig för medlemmar i vissa organisationer.

d)

Stödet ska beviljas direkt till forskningsinstitutionen eller -organisationen och får inte omfatta beviljande av icke-forskningsstöd till ett företag som producerar, förädlar eller marknadsför jordbruksprodukter, eller innebära prisstöd till tillverkare av sådana produkter.

1.

Särskild utbildning: utbildning som omfattar undervisning som direkt och i huvudsak kan användas i arbetstagarens nuvarande eller framtida anställning i företaget och som ger färdigheter som inte alls eller endast i begränsad utsträckning kan överföras till andra företag eller arbetsområden.

2.

Allmän utbildning: utbildning som inbegriper undervisning som inte direkt eller i huvudsak kan användas i arbetstagarens nuvarande eller framtida anställning i företaget, men som ger färdigheter som i stor utsträckning kan överföras till andra företag eller arbetsområden.

En utbildning ska anses ”allmän” till exempel i följande fall:

a)

25 % för särskild utbildning, och

b)

60 % för allmän utbildning.

a)

Med 10 procentenheter om utbildningen avser arbetstagare med funktionshinder eller mindre gynnade kategorier av arbetstagare.

b)

Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20 procentenheter om stödet ges till små företag.

a)

Personalkostnader för lärare.

b)

Resekostnader för lärare och deltagare, inklusive logi.

c)

Andra löpande utgifter som material och utrustning som har ett direkt samband med projektet.

d)

Avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet.

e)

Kostnader för vägledning och rådgivning i samband med utbildningsprojektet.

f)

Personalkostnader för deltagarna och allmänna indirekta kostnader (administrativa kostnader, hyra, allmänna omkostnader) upp till totalbeloppet för de andra stödberättigande kostnader som anges i a–e. När det gäller den senare typen av kostnader kan endast de timmar då deltagarna verkligen deltar i utbildning beaktas, dvs. efter det att eventuell produktiv tid har dragits av.

a)

Kostnader för att anpassa lokalerna.

b)

Kostnader för att anställa personal som endast ägnar sig åt att hjälpa arbetstagare med funktionshinder.

c)

Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera programvara för att användas av arbetstagare med funktionshinder, bland annat anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, som tillkommer utöver dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt arbetstagare utan funktionshinder.

d)

Om det stödmottagande företaget tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller bygga ut den berörda anläggningen, och alla kostnader för administration och transport som härrör direkt från anställningen av arbetstagare med funktionshinder.

e)

Om stödmottagaren tillhandahåller anställning med stöd, alla administrations- och transportkostnader som direkt härör från anställningen av arbetstagare med funktionshinder.

a)

Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade business angels) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa ”business angels” sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.

b)

Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.

c)

Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.

d)

Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.

a)

Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.

b)

Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c)

Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d)

Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

a)

Anställda.

b)

Personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare.

c)

De ägare som driver företaget.

d)

De delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.

1.

Stödmottagare (företagets eller företagens namn, små eller medelstora företag eller inte):

2.

Stödordningens/stödordningarnas referensnummer (kommissionens referensnummer för de gällande stödordningar enligt vilka stödet beviljas):

3.

Offentligt organ/offentliga organ som beviljar stödet (de beviljande myndigheternas namn och kontaktuppgifter):

4.

Medlemsstat där projektet eller åtgärden utförs:

5.

Slag av projekt eller åtgärd:

6.

Kort beskrivning av projektet eller åtgärden:

7.

Stödberättigande kostnader i euro (i tillämpliga fall):

8.

Diskonterat stödbelopp (brutto) i euro:

9.

Stödnivå (bruttobidragsekvivalent i procent):

10.

Eventuella villkor för utbetalning av det föreslagna stödet:

11.

Planerat start- och slutdatum för projektet eller åtgärden:

12.

Datum då stödet beviljades:

1.

Stödmottagare (företagets eller företagens namn):

2.

Stödordningens/stödordningarnas referensnummer (kommissionens referensnummer för de gällande stödordningar enligt vilka stödet beviljas):

3.

Offentligt organ/offentliga organ som beviljar stödet (de beviljande myndigheternas namn och kontaktuppgifter):

4.

Medlemsstat där investeringen görs:

5.

Region (NUTS III-nivå) där investeringen görs:

6.

Kommun (tidigare NUTS V-nivå, nu LAU 2-nivå) där investeringen görs:

7.

Slag av projekt (grundande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning):

8.

Produkter som tillverkas eller tjänster som tillhandahålls genom investeringsprojektet (med Prodcom/Nace-kod eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorn):

9.

Kort beskrivning av investeringsprojektet:

10.

Diskonterade stödberättigande kostnader för investeringsprojektet (i euro):

11.

Diskonterat stödbelopp (brutto) i euro:

12.

Stödnivå (bruttobidragsekvivalent i procent):

13.

Eventuella villkor för utbetalning av det föreslagna stödet:

14.

Planerat start- och slutdatum för projektet:

15.

Datum då stödet beviljades: