ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 136

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

50 årgången
20 juni 2007


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

I   Resolutioner, rekommendationer, inställningar och yttranden

 

RESOLUTIONER

 

Rådet

2007/C 136/01

Rådets resolution av den 21 maj 2007 om den europeiska rymdpolitiken

1

 

REKOMMENDATIONER

 

Europeiska centralbanken

2007/C 136/02

Europeiska centralbankens rekommendation av den 31 maj 2007 om ändring av om rekommendation ECB/2004/16 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (ECB/2007/4)

6

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2007/C 136/03

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

21

2007/C 136/04

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4536 – Magneti Marelli/Concordia) ( 1 )

24

2007/C 136/05

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4593 – Voestalpine/Dancke) ( 1 )

24

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2007/C 136/06

Eurons växelkurs

25

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2007/C 136/07

Förteckning över centrala myndigheter som medlemsstaterna i enlighet med artikel 3 i rådets direktiv 93/7/EEG har utsett för återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium

26

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


I Resolutioner, rekommendationer, inställningar och yttranden

RESOLUTIONER

Rådet

20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/1


RÅDETS RESOLUTION

av den 21 maj 2007

om den europeiska rymdpolitiken

(2007/C 136/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÀD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

SOM BEAKTAR det ramavtal mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen som trädde i kraft i maj 2004 och det ökande samarbetet mellan de två parterna,

SOM ERINRAR om riktlinjerna från ”rymdrådets” möten den 25 november 2004, den 7 juni 2005 och den 28 november 2005,

SOM ERINRAR om besluten från ESA-rådet på ministernivå under 2005 och antagandet av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram 2006, som innebär ett långsiktigt åtagande att stödja utvecklingen av GMES rymdkomponent och GMES tillgång till uppgifter,

SOM BEAKTAR ramverket till Förenta nationernas fördrag om yttre rymden,

I.   VISION FÖR EUROPA OCH ALLMÄN STRATEGI

SOM BETONAR att rymdsektorn är en strategisk tillgång som bidrar till självständighet, säkerhet och välstånd för Europa och dess roll i världen och ERKÄNNER de aktuella och potentiella bidrag som rymdaktiviteterna innebär för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning genom att erbjuda möjliggörande teknik och tjänster för det framväxande europeiska kunskapssamhället och bidra till den europeiska sammanhållningen,

SOM UNDERSTRYKER de unika bidrag som rymdbaserade system kan erbjuda den allmänna forskningsinsatsen och tillämpningar som svarar mot europeisk politik och målsättningar; ERKÄNNER att utforskningen av rymden bidrar till att besvara vittgående frågor om uppkomsten och utvecklingen av liv i universum och även på fysikens grundläggande lagar,

SOM UNDERSTRYKER att rymden utgör ett betydelsefullt inslag i Europas strategi för hållbar utveckling och är relevant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och STÖDER deras mål genom att erbjuda livsviktig information i kritiska globala frågor, såsom klimatförändringar (1) och humanitärt bistånd,

SOM KONSTATERAR att Europa därför inte har råd att avstå från att säkra vinsterna av rymden för sina invånare och sin politik och att Europas rymdpolitik kommer att ge Europa möjlighet att fortsätta utveckla och på bästa sätt använda rymdinfrastrukturer och tillämpningar i världsklass, för att fortsätta vara en viktig aktör, lösa globala problem och förbättra livskvaliteten,

SOM BETONAR att all Europas rymdverksamhet bidrar till målen och till fullo respekterar de principer som anges i Förenta nationernas ”fördrag om yttre rymden”, framför allt ·

utforskningen och användningen av yttre rymden till nytta och gagn för alla länder och erkännandet av yttre rymden som ett område för hela mänskligheten,

användningen av yttre rymden för uteslutande fredliga syften,

främjandet av internationellt samarbete i utforskningen och användningen av yttre rymden,

och att Europa stöder de ansträngningar som för närvarande görs av Förenta nationernas kommitté för fredlig användning av yttre rymden (COPUOS) för att minska och förhindra nedskräpning av rymden,

SOM KONSTATERAR rymdverksamhetens inspirerande förmåga att locka unga människor till vetenskap och ingenjörsvetenskap,

SOM BETONAR den snabba tillväxten på marknaderna för satellitbaserad navigering och tillämpad telekommunikation,

SOM UNDERSTRYKER att Europa ingår bland världens ledande rymdaktörer och är engagerat i att bibehålla sin ställning både genom stärkt inomeuropeiskt och internationellt samarbete,

1.

VÄLKOMNAR OCH STÖDER det dokument om den europeiska rymdpolitiken som lagts fram som förslag från ESA:s generaldirektör och som ett meddelande från Europeiska kommissionen, såsom ett nästa steg i uppbyggnaden av en samordnad och effektiv europeisk rymdinsats för de europeiska medborgarnas räkning,

2.

NOTERAR de ”preliminära inslag” i det europeiska rymdprogrammet som har anknytning till sysselsättning och socialpolitik som ett strategiskt planeringsverktyg, omfattande alla större rymdaktiviteter i Europa och som därigenom stöder optimeringen av allmänna medel och färdigheter när beslut fattas om rymdpolitiken och när den genomförs,

3.

UPPMANAR medlemsstaterna att fortsätta stödja de europeiska målen och programmen på europeisk nivå, och vid behov, med sina nationella program och åtgärder, och därigenom garantera effektivitet och komplementaritet när det gäller den europeiska insatsen,

4.

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA:s generaldirektör och medlemsstaterna att inom ramen för ramavtalet övervaka och utvärdera genomförandet av den europeiska rymdpolitiken.

II.   YTTERLIGARE ÅTGÄRDER – PROGRAM OCH GENOMFÖRANDE

A.   TILLÄMPNINGAR

5.

VÄLKOMNAR ESA:s och Europeiska unionens kombinerade insatser för att genomföra stora användarorienterade initiativ såsom GMES och Galileo, och även de begynnande insatserna för att öka utvecklingen och utnyttjandet av rymdrelaterade integrerade tillämpningar, däribland främst satellitkommunikationstjänster,

VÄLKOMNAR Europeiska kommissionens åtgärder för att ytterligare förena användarstyrd institutionell efterfrågan i Europa, som härrör från Europeiska unionens politik,

KRÄVER införande av regelbundna oberoende utvärderingar av kvaliteten och kostnadseffektiviteten i omfattande användarorienterade rymdinitiativ som inbegriper användare och medlemsstater med målsättningen att validera kvalitet, relevans och kostnadseffektiva resultat i de övergripande systemen och deras tjänster i den operativa fasen för att ytterligare stärka det användarorienterade tillvägagångssättet,

6.

KONSTATERAR det strategiska värdet av hållbarhet för GMES och BEKRÄFTAR målsättningen att ha en operativ och självständig kapacitet för GMES före utgången av 2008 och BETONAR att Europeiska kommissionen, i lämplig tid och efter fullständigt samråd med medlemsstaterna och ESA, för GMES måste förslå arrangemang för

i)

finansiering, inklusive underlättande av finansiering av användarna

ii)

operativ infrastruktur och

iii)

effektiv förvaltning – att bli fullständigt operativ och garantera hållbara tjänster som motsvarar fastställda användarbehov,

VÄLKOMNAR initiativen under det österrikiska och det tyska EU-ordförandeskapet mot den europeiska tjänsten för övervakning av jorden (GMES) (t.ex. Grazdialogen och färdplanen från München),

VÄLKOMNAR initiativet att Europeiska kommissionen skall vidta en förberedande åtgärd för GMES:s operativa fas,

BEKRÄFTAR att GMES i största möjliga utsträckning kommer att använda befintlig kapacitet på europeisk och nationell nivå som kompletterar varandra,

7.

STÖDER de europeiska institutionernas, ESA:s och den europeiska industrins gemensamma ansträngningar att under de kommande åren inrätta ett kommersiellt hållbart globalt civilt satellitnavigeringssystem under europeisk civil kontroll,

B.   SÄKERHET OCH FÖRSVAR

8.

KONSTATERAR att rymdteknik ofta är gemensam för civila ändamål och försvarsändamål och att Europa med ett användarinriktat tillvägagångssätt kan förbättra samordningen mellan rymdprogram för försvar och för civila ändamål och i synnerhet sträva efter synergier på säkerhetsområdet med beaktande av båda sektorers specifika behov samt behörigheten att fatta oberoende beslut och att ha oberoende finansieringssystem,

BEKRÄFTAR behovet att upprätta en strukturerad dialog med medlemstaternas behöriga organ och inom EU:s andra och tredje pelare och Europeiska förvarsbyrån för att optimera synergierna mellan alla aspekter i den europeiska rymdpolitiken inom ramen för den nuvarande fördelningen av befogenheter,

INSER att militära användares bruk av Galileo och GMES måste ske i konsekvens med principen att Galileo och GMES är civila system under civil kontroll, och följaktligen att alla förändringar av dessa principer skulle kräva granskning inom ramen för avdelning V i EU-fördraget och särskilt dess artiklar 17 och 23, liksom även inom ramen för ESA-konventionen,

C.   TILLGÅNG TILL RYMDEN

9.

BETONAR den avgörande betydelsen för Europa av att bibehålla oberoende, pålitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden på rimliga villkor vilket betonas i ramavtalet mellan EG och ESA och i resolutionen om utvecklingen av den europeiska bärraketsektorn som antogs under ESA:s råd på ministernivå 2005 med beaktande av att en kritisk massa bärraketer är en förutsättning för denna sektors livskraft,

KONSTATERAR att Europa på ett enhetligt sätt måste utnyttja de egna resurserna när det gäller bärraketer,

UPPMANAR ESA:s generaldirektör att garantera fortsatt utveckling och samordning av Europas tekniska kapacitet för att uppnå konkurrenskraft på lång sikt när det gäller europeiska bärraketer med målsättningen att bibehålla och öka närvaron på den kommersiella marknaden,

D.   INTERNATIONELL RYMDSTATION OCH RYMDFORSKNING

10.

BETONAR den politiska och vetenskapliga vikten av den internationella rymdstationen (ISS) och av rymdforskning och BEKRÄFTAR Europas fortsatt starka och enhetliga åtagande när det gäller dess bidrag till ISS från ESA och dess medlemsstater,

UPPMANAR ISS:s internationella partner att fortsätta sitt stöd för att se till att målsättningen med ISS:s partnerskap bibehålls i sin helhet och BETONAR att fortsättningen av ett sådant partnerskap är en tillgång för framtida forskningsinsatser,

UPPMUNTRAR utnyttjandet av ISS för forskning och utveckling i Europeiska gemenskapens ramprogram för forskning,

BETONAR vikten av ESA:s proaktiva deltagande i förberedandet av framtida internationella forskningsprogram med målsättningen att garantera en betydande, målinriktad och samordnad roll för Europa i dessa strävanden,

E.   VETENSKAP OCH TEKNIK

11.

BETONAR målet att bibehålla vetenskapliga program i världsklass och en klart ledande roll för Europa inom utvalda områden som bidrar till uppbyggnaden av det europeiska forskningsområdet,

KONSTATERAR att Europas nuvarande samlade kompetens och insatser, särskilt inom ramen för ESA, gör det möjligt för Europa att lyckas i de djärvaste företagen och uppnå den allra högsta nivå när det gäller upptäckter och innovation i ett globalt sammanhang,

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA och medlemsstaterna att främja utbildningsprogram i Europa,

BETONAR vikten av innovation och teknisk utveckling även för industrins konkurrenskraft och för produkternas och tjänsternas kommersiella framgång,

BETONAR behovet av ett målinriktat tillvägagångssätt för utveckling av strategiska delar, med tonvikt på utvalda kritiska delar, för vilka den europeiska industrins beroende av internationella leverantörer bör undvikas för att uppnå den bästa balansen mellan tekniskt oberoende, strategiskt samarbete med internationella partner och tillit till marknadskrafterna,

F.   FÖRVALTNING

12.

UPPSKATTAR att ESA under mer än 30 år har tillhandahållit en effektiv struktur för europeiskt samarbete om gemensamma rymdprojekt som dock skulle kunna kräva ytterligare flexibilitet och en viss utveckling och NOTERAR att ESA:s oberoende och tillförlitlighet, tack vare medlemsstaternas växande stöd, bidrar till Europas allt viktigare roll genom framgångsrik utveckling av den europeiska rymdsektorn och till den europeiska rymdindustrins starka ställning på världsmarknaden,

BEKRÄFTAR Europeiska unionens, ESA:s och medlemsstaternas roll och ansvar i enlighet med riktlinjerna från det andra mötet i ”rymdrådet”; på grundval av sådana roller och för att dra fördel av ESA:s erfarenhet och institutionella ram, UPPMANAR Europeiska kommissionen att utnyttja ESA:s förvaltning och tekniska expertis för förvaltningen av de gemenskapsfinansierade FoU-programmen för rymdinfrastruktur med ESA som samordnare för de relevanta organen och enheterna i Europa;

en sådan roll för ESA bör omfatta

stöd till Europeiska kommissionen som teknisk expert i utarbetandet av Europeiska gemenskapens initiativ avseende rymdrelaterad verksamhet och relevanta arbetsprogram samt i urvalet och övervakningen av relevanta entreprenörer,

ESA:s förvaltning av Europeiska gemenskapens rymdrelaterade verksamhet i enlighet med Europeiska gemenskapens bestämmelser;

UPPMANAR medlemsstaterna att under ESA:s samordning och – i händelse av betydande verksamhet från Europeiska gemenskapens sida – i nära samarbete med Europeiska kommissionen,

tillhandahålla den bästa sakkunskapen för de europeiska rymdprogrammen (t.ex. GMES rymdkomponent, utforskningsprogram och framtida bärraketprogram),

öka synergieffekten mellan nationella bidrag och bidrag från ESA och EG till dessa program som gradvis leder till en integrerad programmässig strategi samtidigt som den nationella suveräniteten respekteras,

STÖDER en fortsättning av ramavtalet efter maj 2008 som grundval för samarbetet mellan Europeiska gemenskapen och ESA, förutsatt att ramavtalet och dess tillämpning regelbundet kommer att utvärderas och vid behov förbättras, och ERINRAR om den uppmaning som gavs i riktlinjerna från rymdrådets andra möte till en vittomfattande bedömning av tänkbara kostnadseffektiva scenarier för hur rymdverksamheten i Europa bäst skall organiseras, UPPMANAR medlemsstaterna, Europeiska kommissionen och ESA:s generaldirektör att söka efter tänkbara förbättringar av detta samarbete för att ytterligare utveckla riktlinjerna från rymdrådets andra möte till att bli mer operativa och praktiska arrangemang, särskilt med avseende på de frågor som förtecknas i bilaga I,

13.

NOTERAR det värdefulla bidraget till det europeiska rymdprogrammet från Eumetsat och UPPMANAR Eumetsat att även i fortsättningen delta i rymdrådets möten som observatör,

G.   INDUSTRIPOLITIK

14.

KONSTATERAR att ESA har en flexibel och effektiv industripolitik som grundar sig på kostnadseffektivitet, konkurrenskraft, en rättvis fördelning av verksamhet och anbudsförfarande, som säkerställer adekvat industrikapacitet, global konkurrenskraft och en hög nivå vad gäller konkurrens inom Europa om ett effektivt europeiskt samarbete i fråga om gemensamma rymdprojekt och därmed ger en grund för en framgångsrik utveckling av rymdverksamheten i Europa,

BETONAR särskilt i detta sammanhang den politiska och ekonomiska dimensionen av ESA:s princip om ”skälig avkastning”, och vikten av att bedöma och vid behov förbättra tillämpningen av principen om ”skälig avkastning” med tanke på de framtida utmaningarna för industrin att vara fortsatt konkurrenskraftig i en föränderlig världsomfattande miljö, samtidigt som medlemsstaternas motivation för att investera i rymdprojekt bevaras och eventuellt ökas,

15.

BETONAR den mycket viktiga roll som små och medelstora företag samt leverantörsindustrin spelar för innovation och utforskande av nya marknadstillfällen,

16.

UPPMANAR Europeiska kommissionen att utarbeta lämpliga instrument och finansieringssystem för gemenskapsinsatser på rymdområdet och särskilt behandla de frågor som förtecknas i bilaga 2, med beaktande av rymdsektorns särdrag, behovet av att stärka dess övergripande samt dess industris konkurrenskraft och nödvändigheten av en balanserad industristruktur,

H.   INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER

17.

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA:s generaldirektör och medlemsstaterna att utveckla och fullfölja en gemensam strategi samt fastställa en samordningsmekanism om internationella förbindelser; denna strategi bör överensstämma med medlemsstaternas verksamhet och har till syfte att stärka Europas roll på det globala rymdområdet och att utnyttja det internationella samarbetet, särskilt med avseende på de frågor som förtecknas i bilaga 3,

I.   GENOMFÖRANDE

18.

UPPMANAR Europeiska kommissionen och ESA:s generaldirektör att föreslå en genomförandeplan för den europeiska rymdpolitiken i syfte att inrätta en process med återkommande övervakning och angivande av prioriteringar, och även beaktande av de frågor som förtecknats i bilagorna.


(1)  Med hänvisning till den nyligen sammanställda rapporten från Förenta nationernas klimatpanel (IPCC) och det viktiga bidrag som rymdbaserade informationssystem kan lämna i detta sammanhang för vår planets framtid.


BILAGA 1

Viktiga punkter för den vidare utvecklingen av riktlinjerna från rymdrådets andra möte till mer operativa och praktiska arrangemang

Att utveckla finansiella instrument som lämpar sig för ett effektivt genomförande av rymdprojekt.

Att identifiera slutanvändare av GMES-tjänster och dessa användares behov; att utveckla ett integrerat och kundanpassat utbud, som även innefattar den regionala och den lokala nivån.

Att fastställa på vilka villkor satelliter som tillhör medlemsstaterna och deras data och tjänster skall göras tillgängliga för GMES; behandlingen av de nationella programmens bidrag till EU-initiativ, särskilt GMES.


BILAGA 2

Viktiga frågor att behandla vid genomförandet av instrument och finansieringssystem för gemenskapsinsatser

Att utveckla en konsekvent datapolicy - inklusive åtkomst och prissättning - som bidrar till en snabb utveckling av sektorn för rymdtjänster.

Att uppmuntra nya finansieringssystem, t.ex. offentliga/privata partnerskap på marknaden för rymdtillämpningar och rymdtjänster, bl.a. genom offentligt stöd till FoU.

Att sörja för lämpliga åtgärder till stöd för teknisk innovation som innebär pionjärmarknadsinitiativ, offentlig upphandling och stöd till leverantörer och små och medelstora företag och industrier.


BILAGA 3

Viktiga frågor att behandla vid utarbetandet av en strategi för internationella förbindelser

Att förbättra tillträdet till tredje marknader för europeiska rymdprodukter och rymdtjänster.

Att minska kostnaderna för förvärv av rymdsystem genom målinriktad användning av internationellt samarbete.

Att göra det möjligt för Europa att delta i ambitiösa program, vars kostnader är för stora för en enskild rymdmakt.

Att locka internationella partner till europeiskt utformade program som i fallet Galileo och stärka Europas bidrag till globala initiativ som i fallet GMES.

Att fullt ut utnyttja rymdsystemens potential för hållbar utveckling, nämligen till stöd för utvecklingsländer, särskilt i Afrika.


REKOMMENDATIONER

Europeiska centralbanken

20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/6


EUROPEISKA CENTRALBANKENS REKOMMENDATION

av den 31 maj 2007

om ändring av om rekommendation ECB/2004/16 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta

(ECB/2007/4)

(2007/C 136/02)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5.1 första meningen i stadgan skall Europeiska centralbanken (ECB), med de nationella centralbankernas stöd, antingen från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna eller direkt från de ekonomiska aktörerna samla in de statistiska uppgifter som behövs för att den skall kunna utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Enligt artikel 5.1 andra meningen i stadgan skall ECB för detta ändamål samarbeta med gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan, med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredje land samt med internationella organisationer.

(2)

Den information som ECB behöver på områdena betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen får samlas in och/eller sammanställas av andra behöriga myndigheter än nationella centralbanker. Därför kräver vissa av de uppgifter som skall utföras för att uppfylla dessa krav ett samarbete mellan ECB eller de nationella centralbankerna och sådana behöriga myndigheter i enlighet med artikel 5.1 i stadgan. Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1) skall medlemsstaterna organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.

(3)

När ytterligare medlemsstater inför euron blir det nödvändigt att sammanställa historiska uppgifter för aggregatet för euroområdet i dess nya sammansättning avseende statistik över betalningsbalansen, (inklusive säsongsjusterade uppgifter avseende bytesbalansen) och utlandsställningen. För att underlätta framtida utvidgningar av euroområdet krävs därför vissa ändringar av rekommendation ECB/2004/16 av den 16 juli 2004 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (2) avseende tillhandahållandet av historiska uppgifter. Den period för vilken sådana historiska uppgifter måste tillhandahållas kan omprövas senast år 2010. Vad gäller Irland och Italien skulle sådana uppgifter behöva rapporteras av dem som denna rekommendation riktar sig till.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I, III, IV och VII till rekommendation ECB/2004/16 skall ändras i enlighet med bilagorna I, II, III och IV till den här rekommendationen.

Artikel 2

Adressater

Denna rekommendation riktar sig till Central Statistics Office (CSO) på Irland och Ufficio Italiano dei Cambi (UIC) i Italien.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 31 maj 2007.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  EUT C 292, 30.11.2004, s. 21.


BILAGA I

Bilaga I till rekommendation ECB/2004/16 skall ändras på följande sätt:

1.

Punkt 1.6 skall ersättas med följande:

”Från och med mars 2008 skall insamlingssystemen för uppgifter om portföljinvesteringar, vilka skall börja med uppgifter som avser transaktionerna i januari 2008 och positionerna per utgången av 2007, överensstämma med en av de modeller som återfinns i tabellen i bilaga VII. Den valda modellen får fasas in för att göra det möjligt för de nationella centralbankerna att uppnå den eftersträvade täckningen som anges i bilaga VII, senast i mars 2009, avseende stockarna per december 2008.”

2.

Följande punkt 1.7 skall införas i slutet av punkt 1:

”1.7

a)

Avseende medlemsstater som inför euron den 1 januari 2007 eller därefter, skall både den nationella centralbanken i den medlemsstaten och de nationella centralbankerna i alla andra deltagande medlemsstater vid den tidpunkt då en sådan medlemsstat inför euron, till ECB översända de historiska uppgifter som motsvarar de uppgifter som krävs enligt tabellerna 1–8 i bilaga II, för att möjliggöra en sammanställning av aggregat som täcker euroområdet i dess nya sammansättning. Dessa nationella centralbanker skall tillhandahålla de historiska uppgifterna från de referensdatum som anges nedan, med undantag för de uppdelningar som framgår av tabell 13, för vilka den tidigaste referensperioden som skall rapporteras är den som framgår av den tabellen. Alla historiska uppgifter kan tillhandahållas i form av bästa möjliga skattningar.

i)

Om medlemsstaten som antar euron anslöt sig till EU före maj 2004 skall som ett minimum rapporteringen av historiska uppgifter omfatta perioden från och med 1999.

ii)

Om medlemsstaten som antar euron anslöt sig till EU i maj 2004 skall som ett minimum rapporteringen av historiska uppgifter omfatta perioden från och med 2004.

iii)

Om medlemsstaten som antar euron anslöt sig till EU efter maj 2004 skall som ett minimum rapporteringen av historiska uppgifter omfatta perioden från och med det datum då medlemsstaten anslöt sig till EU.

b)

Om de historiska uppgifter som avses i stycke a inte redan inkluderar månadsvisa observationer som omfattar fem år för var och en av de fyra viktigaste delposterna i bytesbalansen för betalningsbalansen, d.v.s. varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar, skall de nationella centralbankerna säkerställa att de uppgifter som de tillhandahåller inkluderar sådana observationer.”

3.

Punkt 2.6 skall ersättas med följande:

”Uppgifter om transaktioner och positioner i skuldförbindelser uppdelade efter emissionsvaluta skall göras tillgängliga för ECB senast sex månader efter utgången av den period som uppgifterna avser.”

4.

Följande nya punkt 4.4a skall införas:

”4.4a

Bästa möjliga skattningar tillåts för följande uppdelningar i tabell 2 i bilaga III:

a)

delposter för avkastning på övriga investeringar I C.2.3.1 till C 2.3.3 och memorandumposterna 1 till 4,

b)

delposter för löpande transfereringar: I D 1.1 till D 1.8 och D 2.2.1 till D 2.2.11 och

c)

delposter för kapitaltransfereringar: II A.1 och A.2.”


BILAGA II

Bilaga III till rekommendation ECB/2004/16 skall ändras på följande sätt:

1.

Tabell 2 skall ersättas med följande:

”Tabell 2

Kvartalsvisa nationella bidrag till betalningsbalansen för euroområdet (1)

 

Kredit

Debet

Netto

I.

Bytesbalansen

 

 

 

A.

Varor

extra

extra

extra

B.

Tjänster

extra

extra

extra

C.

Faktorinkomster

 

 

 

1.

Löner

extra

extra

extra

2.

Avkastning på kapital

 

 

 

2.1.

Direkta investeringar

extra

extra

extra

2.1.1.

Avkastning på eget kapital

extra

extra

extra

2.1.1.1.

Utdelningar och utdelad vinst

extra

extra

extra

2.1.1.2.

Återinvesterade vinstmedel och icke utdelade vinst

extra

extra

extra

2.1.2.

Ränta på lån

extra

extra

extra

2.2.

Portföljinvesteringar

extra

 

nationellt

2.2.1.

Avkastning på eget kapital

extra

 

nationellt

2.2.2.

Ränta på lån

extra

 

nationellt

2.2.2.1.

Obligationer

extra

 

nationellt

2.2.2.2.

Penningmarknadsinstrument

extra

 

nationellt

2.3.

Övriga investeringar

extra

extra

extra

2.3.1.

Ränta i enlighet med BPM5 (inte justerad för FISIM (2))

extra

extra

extra

2.3.2.

Inkomst tillräknad försäkringstagarna

extra

extra

extra

2.3.3.

Övrigt

extra

extra

extra

Memorandumpost:

 

 

 

1.

avkastning på kapital – ränta i enlighet med SNA93  (3)(justerad för FISIM)

extra

 

 

2.

värdet på FISIM

extra

extra

extra

3.

avkastning på kapital – ränta i enlighet med BPM5 (inte justerad för FISIM)

extra

 

 

4.

avkastning på kapital – annan än ränta

extra

 

 

D.

Löpande transfereringar

extra

extra

extra

1.

Offentlig sektor

extra

extra

extra

1.1.

produktskatter

extra

extra

extra

1.2.

övriga produktionsskatter

extra

extra

extra

1.3.

produktsubventioner

extra

extra

extra

1.4.

övriga produktionssubventioner

extra

extra

extra

1.5.

inkomst- och förmögenhetsskatter, etc.

extra

extra

extra

1.6.

sociala avgifter

extra

extra

extra

1.7.

sociala förmåner andra än in natura

extra

extra

extra

1.8.

offentliga sektorns övriga löpande transfereringar

extra

extra

extra

2.

Övriga sektorer

extra

extra

extra

2.1.

överföringar från arbetstagare

extra

extra

extra

2.2.

övriga överföringar

extra

extra

extra

2.2.1.

produktskatter

extra

extra

extra

2.2.2.

övriga produktionsskatter

extra

extra

extra

2.2.3.

produktsubventioner

extra

extra

extra

2.2.4.

övriga produktionssubventioner

extra

extra

extra

2.2.5.

inkomst- och förmögenhetsskatter, etc.

extra

extra

extra

2.2.6.

sociala avgifter

extra

extra

extra

2.2.7.

sociala förmåner andra än in natura

extra

extra

extra

2.2.8.

skadeförsäkringspremier (netto)

extra

extra

extra

2.2.9.

skadeförsäkringsfordringar

extra

extra

extra

2.2.10.

övriga löpande transfereringar av andra sektorer som inte inkluderas någon annanstans

extra

extra

extra

2.2.11.

justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfondsreserver

extra

extra

extra

II.

Kapitaltransfereringar

extra

extra

extra

A.

Kapitaltransfereringar

extra

extra

extra

1.

kapitalskatter

extra

extra

extra

2.

investeringsbidrag och andra kapitaltransfereringar

extra

extra

extra

B.

Förvärv/avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar

extra

extra

extra

 

Tillgångar netto

Skulder netto

Netto

III.

Finansiell balans

 

 

 

1.

Direkta investeringar

 

 

extra

1.1.

Utanför euroområdet

 

 

extra

1.1.1.

Eget kapital

 

 

extra

1.1.1.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.1.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.1.2.

Återinvesterade vinstmedel

 

 

extra

1.1.2.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.2.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.1.3.

Övrigt direktinvesteringskapital

 

 

extra

1.1.3.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.3.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.2.

I det rapporterande landet

 

 

extra

1.2.1.

Eget kapital

 

 

extra

1.2.1.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.1.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.2.2.

Återinvesterade vinstmedel

 

 

extra

1.2.2.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.2.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.2.3.

Övrigt direktinvesteringskapital

 

 

extra

1.2.3.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.3.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

2.

Portföljinvesteringar

intra/extra

nationellt

 

2.1.

Aktier

intra/extra

nationellt

 

av vilka: Värdepappersfonder och andelar i penningmarknadsfonder

intra/extra

nationellt

 

i)

som innehas monetära myndigheter

extra

 

 

ii)

som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

iii)

som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

iv)

som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.1.1.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.1.2.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.1.3.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.1.4.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.1.5.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.1.6.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.2.

Räntebärande värdepapper

intra/extra

nationellt

 

2.2.1.

Obligationer

intra/extra

nationellt

 

2.2.1.1.

Emitterade av monetära myndigheter

intra

nationellt

 

2.2.1.2.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.2.1.3.

Emitterade av offentliga sektorn

intra

nationellt

 

2.2.1.4.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.2.1.5.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.2.1.6.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.2.1.7.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.2.1.8.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.2.2.

Penningmarknadsinstrument

intra/extra

nationellt

 

2.2.2.1.

Emitterade av monetära myndigheter

intra

nationellt

 

2.2.2.2.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.2.2.3.

Emitterade av offentliga sektorn

intra

nationellt

 

2.2.2.4.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.2.2.5.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.2.2.6.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.2.2.7.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.2.2.8.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

3.

Finansiella derivat

 

 

nationellt

3.1.

Monetära myndigheter

 

 

nationellt

3.2.

Offentlig sektor

 

 

nationellt

3.3.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

nationellt

3.4.

Övriga sektorer

 

 

nationellt

4.

Övriga investeringar

extra

extra

extra

4.1.

Monetära myndigheter

extra

extra

 

4.1.1.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.1.2.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.2.

Offentlig sektor

extra

extra

 

4.2.1.

Handelskrediter

extra

extra

 

4.2.2.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.2.2.1.

Lån

extra

 

 

4.2.2.2.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

4.2.3.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.3.

MFI (exklusive centralbanker)

extra

extra

 

4.3.1.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.3.2.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.4.

Övriga sektorer

extra

extra

 

4.4.1.

Handelskrediter

extra

extra

 

4.4.2.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.4.2.1.

Lån

extra

 

 

4.4.2.2.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

4.4.3.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

5.

Valutareserv

extra

 

 

5.1.

Monetärt guld

extra

 

 

5.2.

Särskilda dragningsrätter

extra

 

 

5.3.

Reservposition i IMF

extra

 

 

5.4.

Utländsk valuta

extra

 

 

5.4.1.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

5.4.1.1.

hos monetära myndigheter och BIS

extra

 

 

5.4.1.2.

hos MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

5.4.2.

Värdepapper

extra

 

 

5.4.2.1.

Aktier

extra

 

 

5.4.2.2.

Obligationer

extra

 

 

5.4.2.3.

Penningmarknadsinstrument

extra

 

 

5.4.3.

Finansiella derivat

extra

 

 

5.5.

Övriga fordringar

extra

 

 

2.

Tabell 4 skall ersättas med följande:

”Tabell 4

Kvartalsstatistik över nationella bidrag till utlandsställningen för euroområdet (4)

 

Tillgångar

Skulder

Netto

I.

Direkta investeringar

 

 

extra

1.1.

Utanför euroområdet

 

 

extra

1.1.1.

Aktier och återinvesterade vinstmedel

 

 

extra

1.1.1.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.1.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.1.2.

Övrigt direktinvesteringskapital

 

 

extra

1.1.2.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.2.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.2.

I det rapporterande landet

 

 

extra

1.2.1.

Aktier och återinvesterade vinstmedel

 

 

extra

1.2.1.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.1.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.2.2.

Övrigt direktinvesteringskapital

 

 

extra

1.2.2.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.2.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

II.

Portföljinvesteringar

 

 

nationellt

2.1.

Aktier

intra/extra

nationellt

 

av vilka: Värdepappersfonder och andelar i penningmarknadsfonder

intra/extra

nationellt

 

i)

som innehas monetära myndigheter

extra

 

 

ii)

som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

iii)

som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

iv)

som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.1.1.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.1.2.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.1.3.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.1.4.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.1.5.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.1.6.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.2.

Räntebärande värdepapper

intra/extra

nationellt

 

2.2.1.

Obligationer

intra/extra

nationellt

 

2.2.1.1.

Emitterade av monetära myndigheter

intra

nationellt

 

2.2.1.2.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.2.1.3.

Emitterade av offentliga sektorn

intra

nationellt

 

2.2.1.4.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.2.1.5.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.2.1.6.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.2.1.7.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.2.1.8.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.2.2.

Penningmarknadsinstrument

intra/extra

nationellt

 

2.2.2.1.

Emitterade av monetära myndigheter

intra

nationellt

 

2.2.2.2.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.2.2.3.

Emitterade av offentliga sektorn

intra

nationellt

 

2.2.2.4.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.2.2.5.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.2.2.6.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.2.2.7.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.2.2.8.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

III.

Finansiella derivat

extra

extra

extra

3.1.

Monetära myndigheter

extra

extra

extra

3.2.

Offentlig sektor

extra

extra

extra

3.3.

MFI (exklusive centralbanker)

extra

extra

extra

3.4.

Övriga sektorer

extra

extra

extra

IV.

Övriga investeringar

extra

extra

extra

4.1.

Monetära myndigheter

extra

extra

 

4.1.1.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.1.2.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.2.

Offentlig sektor

extra

extra

 

4.2.1.

Handelskrediter

extra

extra

 

4.2.2.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.2.2.1.

Lån

extra

 

 

4.2.2.2.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

4.2.3.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.3.

MFI (exklusive centralbanker)

extra

extra

 

4.3.1.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.3.2.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.4.

Övriga sektorer

extra

extra

 

4.4.1.

Handelskrediter

extra

extra

 

4.4.2.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.4.2.1.

Lån

extra

 

 

4.4.2.2.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

4.4.3.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

V.

Valutareserv

extra

 

 

5.1.

Monetärt guld

extra

 

 

5.2.

Särskilda dragningsrätter

extra

 

 

5.3.

Reservposition i IMF

extra

 

 

5.4.

Utländsk valuta

extra

 

 

5.4.1.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

5.4.1.1.

hos monetära myndigheter och BIS

extra

 

 

5.4.1.2.

hos MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

5.4.2.

Värdepapper

extra

 

 

5.4.2.1.

Aktier

extra

 

 

5.4.2.2.

Obligationer

extra

 

 

5.4.2.3.

Penningmarknadsinstrument

extra

 

 

5.4.3.

Finansiella derivat

extra

 

 

5.5.

Övriga fordringar

extra

 

 

3.

Tabell 5 skall ersättas med följande:

”Tabell 5

Årliga nationella bidrag till utlandsställningen för euroområdet (5)

 

Tillgångar

Skulder

Netto

I.

Direkta investeringar

 

 

extra

1.1.

Utanför euroområdet

 

 

extra

1.1.1.

Aktier och återinvesterade vinstmedel

 

 

extra

1.1.1.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.1.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

av vilka:

 

 

 

1.1.1.A

Aktier i utländska börsnoterade företag (marknadsvärde)

 

 

extra

1.1.1.B

Aktier i utländska icke-börsnoterade företag (bokfört värde)

 

 

extra

Memorandumpost:

 

 

 

Aktier i utländska börsnoterade företag (bokfört värde)

 

 

extra

1.1.2.

Övrigt direktinvesteringskapital

 

 

extra

1.1.2.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.1.2.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

1.2.

I det rapporterande landet

 

 

extra

1.2.1.

Aktier och återinvesterade vinstmedel

 

 

extra

1.2.1.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.1.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

av vilka:

 

 

 

1.2.1.A

Aktier i börsnoterade företag i euroområdet (marknadsvärde)

 

 

extra

1.2.1.B

Aktier i icke-börsnoterade företag i euroområdet (bokfört värde)

 

 

extra

Memorandumpost:

 

 

 

Aktier i börsnoterade företag i euroområdet (bokfört värde)

 

 

extra

1.2.2.

Övrigt direktinvesteringskapital

 

 

extra

1.2.2.1.

MFI (exklusive centralbanker)

 

 

extra

1.2.2.2.

Övriga sektorer

 

 

extra

II.

Portföljinvesteringar

 

 

nationellt

2.1.

Aktier

intra/extra

nationellt

 

Av vilka: Värdepappersfonder och andelar i penningmarknadsfonder

intra/extra

nationellt

 

i)

som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

ii)

som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

iii)

som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

iv)

som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.1.1.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.1.2.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.1.3.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.1.4.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.1.5.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.1.6.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.2.

Räntebärande värdepapper

intra/extra

nationellt

 

2.2.1.

Obligationer

intra/extra

nationellt

 

2.2.1.1.

Emitterade av monetära myndigheter

intra

nationellt

 

2.2.1.2.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.2.1.3.

Emitterade av offentliga sektorn

intra

nationellt

 

2.2.1.4.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.2.1.5.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.2.1.6.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.2.1.7.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.2.1.8.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

2.2.2.

Penningmarknadsinstrument

intra/extra

nationellt

 

2.2.2.1.

Emitterade av monetära myndigheter

intra

nationellt

 

2.2.2.2.

Som innehas av monetära myndigheter

extra

 

 

2.2.2.3.

Emitterade av offentliga sektorn

intra

nationellt

 

2.2.2.4.

Som innehas av offentliga sektorn

extra

 

 

2.2.2.5.

Emitterade av MFI (exklusive centralbanker)

intra

nationellt

 

2.2.2.6.

Som innehas av MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

2.2.2.7.

Emitterade av övriga sektorer

intra

nationellt

 

2.2.2.8.

Som innehas av övriga sektorer

extra

 

 

III.

Finansiella derivat

extra

extra

extra

3.1.

Monetära myndigheter

extra

extra

extra

3.2.

Offentlig sektor

extra

extra

extra

3.3.

MFI (exklusive centralbanker)

extra

extra

extra

3.4.

Övriga sektorer

extra

extra

extra

IV.

Övriga investeringar

extra

extra

extra

4.1.

Monetära myndigheter

extra

extra

 

4.1.1.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.1.2.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.2.

Offentlig sektor

extra

extra

 

4.2.1.

Handelskrediter

extra

extra

 

4.2.2.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.2.2.1.

Lån

extra

 

 

4.2.2.2.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

4.2.3.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.3.

MFI (exklusive centralbanker)

extra

extra

 

4.3.1.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.3.2.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

4.4.

Övriga sektorer

extra

extra

 

4.4.1.

Handelskrediter

extra

extra

 

4.4.2.

Lån/sedlar, mynt och inlåning

extra

extra

 

4.4.2.1.

Lån

extra

 

 

4.4.2.2.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

4.4.3.

Övriga tillgångar/skulder

extra

extra

 

V.

Valutareserv

extra

 

 

5.1.

Monetärt guld

extra

 

 

5.2.

Särskilda dragningsrätter

extra

 

 

5.3.

Reservposition i IMF

extra

 

 

5.4.

Utländsk valuta

extra

 

 

5.4.1.

Sedlar, mynt och inlåning

extra

 

 

5.4.1.1.

hos monetära myndigheter och BIS

extra

 

 

5.4.1.2.

hos MFI (exklusive centralbanker)

extra

 

 

5.4.2.

Värdepapper

extra

 

 

5.4.2.1.

Aktier

extra

 

 

5.4.2.2.

Obligationer

extra

 

 

5.4.2.3.

Penningmarknadsinstrument

extra

 

 

5.4.3.

Finansiella derivat

extra

 

 

5.5.

Övriga fordringar

extra

 

 

4.

Tabell 9 skall ersättas med följande:

”Tabell 9

ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsstatistik över betalningsbalansflöden och årliga uppgifter om utlandsställningen

Danmark

Sverige

Förenade kungariket

EU-medlemsstater utanför euroområdet och exklusive Danmark, Sverige och Förenade kungariket (6)

EU-institutioner (7)

Schweiz

Kanada

Förenta staterna

Japan

Offshore-finanscentrum (8)

av vilka: Hong Kong

Internationella organisationer med undantag för EU-institutionerna (9)

Brasilien

Kina

Indien

Ryska federationen

5.

Tabell 13 skall ändras genom att följande rader införs längst ned i tabellen:

”Uppdelning avkastning på eget kapital

Kvartalsvis betalningsbalans

Posterna C.2.1.1.1 och C.2.1.1.2 (10)

Q4 2007

Mars 2008

Tabell 2 i bilaga II

Uppdelning avkastning på övriga investeringar

Kvartalsvis betalningsbalans

Posterna C.2.3.1 till C.2.3.3 (10)

Q4 2008

Mars 2009

Tabell 2 i bilaga II

Memorandumposter 1 till 4

Q4 2008

Mars 2009

Tabell 2 i bilaga II

Uppdelning löpande transfereringar

Kvartalsvis betalningsbalans

Posterna D.1, D.2, D.2.1 och D.2.2 (10)

Q4 2007

Mars 2008

Tabell 2 i bilaga II

Posterna D.1.1 till D.1.8 och D.2.2.1 till D.2.2.11 (10)

Q4 2008

Mars 2009

Tabell 2 i bilaga II

Uppdelning kapitaltransfereringar

Kvartalsvis betalningsbalans

Posterna II. A och II.B (10)

Q4 2007

Mars 2008

Tabell 2 i bilaga II

Posterna II.A.1 och II.A.2 (10)

Q4 2008

Mars 2009

Tabell 2 i bilaga II

Portföljinvesteringar – aktier-värdepappersfonder och andelar i penningmarknadsfonder

Kvartalsvis betalningsbalans

Q1 2010

Juni 2010

Tabell 2 i bilaga II

Kvartalsvis utlandsställning

Q1 2010

Juni 2010

Tabell 4 i bilaga II

Årlig utlandsställning

Slutet av december 2009

Juni 2010

Tabell 5 i bilaga II


(1)  

’extra’

avser transaktioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses emittentens hemvist)

’intra’

avser transaktioner mellan olika medlemsstater i euroområdet

’nationellt’

avser alla gränsöverskridande transaktioner utförda av de med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat)

(2)  Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster

(3)  Nationalräkenskapssystemet 1993.”

(4)  

’extra’

avser positioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar avses emittentens hemvist)

’intra’

avser positioner mellan olika medlemsstater i euroområdet

’nationellt’

avser alla gränsöverskridande positioner utförda av de med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar)”

(5)  

’extra’

avser positioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar avses emittentens hemvist)

’intra’

avser positioner mellan olika medlemsstater i euroområdet

’nationellt’

avser alla gränsöverskridande positioner utförda av de med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar)”

(6)  Ingen individuell uppdelning behövs.

(7)  Se sammanställningen i tabell 12. Ingen individuell uppdelning behövs.

(8)  Obligatoriskt endast för den finansiella balansen i betalningsbalansen, för därmed sammanhängande avkastning och utlandsställningen. Flöden i bytesbalansen (exklusive avkastning på kapital) gentemot offshore-finanscentrum kan rapporteras antingen separat eller på ett sätt som inte kan urskiljas under restkategorin. Se sammanställningen i tabell 11. Ingen individuell uppdelning behövs.

(9)  Se sammanställningen i tabell 12. Ingen individuell uppdelning behövs.”

(10)  Se tabell 2 i bilaga II.”


BILAGA III

Bilaga IV till rekommendation ECB/2004/16 skall ändras på följande sätt:

1.

Följande text skall införas omedelbart före avsnitt 1:

”Termen ’med hemvist’ omfattas av definitionen i artikel 1.4 i rådets förordning (EG) nr 2533/1998. Vad gäller euroområdet omfattar det ekonomiska territoriet: i) det ekonomiska territoriet i de deltagande medlemsstaterna, och ii) ECB, som betraktas som en inhemsk enhet i euroområdet.

Övriga världen (RoW) omfattar de ekonomiska territorierna utanför euroområdet, dvs. medlemsstater som inte har infört euron, alla tredjeländer och internationella organisationer, inklusive de som fysiskt ligger inom euroområdet. Alla EU-institutioner (1) anses ha sin hemvist utanför euroområdet. Följaktligen registreras och klassificeras alla de deltagande medlemsstaternas transaktioner gentemot EU-institutioner som transaktioner utanför euroområdet i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen för euroområdet.

I de fall som anges nedan avgörs hemvisten på följande sätt:

a)

Ambassadpersonal och personal på militärbaser skall klassificeras som om de har hemvist i det land vars regering anställt dem, såvida de inte har rekryterats lokalt i det värdland där ambassaden eller militärbasen befinner sig.

b)

När fastighetsägare vidtar gränsöverskridande transaktioner i land och/eller byggnader (t.ex. semesterhus), skall de behandlas som om de hade överfört sin äganderätt till en konstruerad institutionell enhet med faktisk hemvist i det land där egendom är belägen. Den konstruerade enheten behandlas som om den ägs och kontrolleras av den utländske ägaren.

c)

Om det inte finns en betydande fysisk dimension av den juridiska personen, t.ex. värdepappersfonder (till skillnad från deras förvaltare), värdepapperiseringsinstrument och vissa enheter för särskilda ändamål, avgörs hemvisten av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning enheten är registrerad. Om enheten inte är registrerad, används den juridiska hemvisten som kriterium, dvs. det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens.”

2.

I det tredje stycket i avsnitt 1.1 skall den andra meningen (”Den största skillnaden är att ECB inte kräver att avkastning från direkta investeringar i aktier delas upp i utdelad och icke utdelade vinst”) strykas.

3.

I avsnitt 1.2 andra stycket skall (”Medan IMF:s standardkomponenter för kapitaltransfereringar består av en sektorsvis fördelning på posterna ’offentlig sektor’ och ’övriga sektorer’ (med ytterligare uppdelning därefter), sammanställer ECB endast kapitaltransfereringar som en klumpsumma utan någon ytterligare fördelning.”) strykas.


(1)  ECB är inte inkluderad.


BILAGA IV

Bilaga VII till rekommendation ECB/2004/16 skall ändras på följande sätt:

1.

I det tredje stycket skall den andra meningen strykas som lyder: (”Om det s.k. Project Closure Document (slutdokumentet för projektet) för fas 1 i CSDB-projektet inte överlämnas till ECB-rådet via ECBS statistikkommitté före utgången av mars 2005, kommer denna tidsfrist att skjutas fram med en lika lång tidsperiod som överlämnandet försenas.”).

2.

Meningen som börjar med ”Från och med mars 2008” och som slutar med ”i nedanstående tabell” skall ersättas med följande mening:

”Från och med det datum som specificeras i punkt 1.6 i bilaga I och med beaktande av den infasningsoption som avses i den punkten skall insamlingssystemen för uppgifter om portföljinvesteringar för euroområdet överensstämma med en av de modeller som återfinns i följande tabell:”.


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/21


Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2007/C 136/03)

Datum för antagande av beslutet

13.12.2006

Stöd nr

N 205/06

Medlemsstat

Spanien

Region

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Omställningsstöd till fruktodlingar med vissa fruktträdsarter

Rättslig grund

Real Decreto 358/2006, de 24 de marzo, por el que se establecen las bases reguladoras para la concesión de ayudas destinadas a la reconversión de plantaciones de determinadas especies frutícolas

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Att förbättra fruktodlingar

Det föreslagna stödets form

Investeringsstöd

Budget

52 800 000 EUR

Stödnivå

I genomsnitt 15 % av stödberättigande kostnader

Varaktighet

2006–2011

Sektorer som berörs

Jordbrukssektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación

Paseo Infanta Isabel 1

E-28014 Madrid

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

22.3.2007

Stöd nr

N 525/06

Medlemsstat

Italien

Region

Sardinien

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Interventi nelle zone agricole colpite da calamità naturali (venti impetuosi dal 5 al 6 marzo 2006 nella regione di Sardegna, provincia di Cagliari)

Rättslig grund

Decreto legislativo n. 102/2004

Åtgärdstyp

Enskilt stöd

Syfte

Ersättning för skador på odlingar och jordbrukets struktur till följd av svåra väderförhållanden

Det föreslagna stödets form

Direkt stöd

Budget

Se stödordningen NN 54/A/04, som redan godkänts

Stödnivå

Upp till 100 % av skadorna dommages

Varaktighet

Tillämpning av en stödordning som redan godkänts av kommissionen

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministero delle politiche agricole e forestali

Via XX Settembre, 20

I-00187 Roma

Övriga upplysningar

Tillämpning av den stödordning som godkänts av kommissionen inom stödärende NN 54/A/04 (kommissionens skrivelse K(2005)1622 slutlig av den 7 juni 2005).

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

22.3.2007

Stöd nr

N 600/06

Medlemsstat

Tjeckien

Region

Pardubice

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Ekonomiska bidrag till skogsbruket i Pardubice-regionen

Rättslig grund

Zákon č. 289/1995 Sb. o lesích a o změně a doplnění některch zákonů

Závazná pravidla Pardubického kraje pro poskytování finančních příspěvků na hospodaření v lesích a způsobu kontroly jejich využití

Åtgärdstyp

Stödordningen

Syfte

Stöd till skogsbrukssektorn

Det föreslagna stödets form

Direkta bidrag

Budget

Den årliga budgeten uppgår till 30 miljoner CZK.

Det totala beloppet är 210 miljoner CZK

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

1.1.2007-31.12.2013

Sektorer som berörs

Jordbrukssektorn (Skogsbruk)

Den beviljande myndighetens namn och adress

Autorité régionale de la région de Pardubice

Komenského nám. 125

CZ-532 11 Pardubice

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/24


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4536 – Magneti Marelli/Concordia)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 136/04)

Kommissionen beslutade den 25 april 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4536. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/24


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4593 – Voestalpine/Dancke)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 136/05)

Kommissionen beslutade den 16 maj 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4593. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/25


Eurons växelkurs (1)

19 juni 2007

(2007/C 136/06)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3403

JPY

japansk yen

165,46

DKK

dansk krona

7,4452

GBP

pund sterling

0,67465

SEK

svensk krona

9,4172

CHF

schweizisk franc

1,6627

ISK

isländsk krona

83,50

NOK

norsk krona

8,0790

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CYP

cypriotiskt pund

0,5836

CZK

tjeckisk koruna

28,597

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

249,78

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6962

MTL

maltesisk lira

0,4293

PLN

polsk zloty

3,7966

RON

rumänsk leu

3,2190

SKK

slovakisk koruna

33,733

TRY

turkisk lira

1,7464

AUD

australisk dollar

1,5876

CAD

kanadensisk dollar

1,4302

HKD

Hongkongdollar

10,4788

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7742

SGD

singaporiansk dollar

2,0609

KRW

sydkoreansk won

1 243,46

ZAR

sydafrikansk rand

9,5086

CNY

kinesisk yuan renminbi

10,2097

HRK

kroatisk kuna

7,3400

IDR

indonesisk rupiah

11 962,18

MYR

malaysisk ringgit

4,6073

PHP

filippinsk peso

61,614

RUB

rysk rubel

34,7850

THB

thailändsk baht

43,254


(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/26


Förteckning över centrala myndigheter som medlemsstaterna i enlighet med artikel 3 i rådets direktiv 93/7/EEG har utsett för återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (1)

(2007/C 136/07)

Medlemsstat

Central myndighet

Belgien

Service Public Fédéral Justice/Federale Overheidsdienst Justitie

Service de droit civil patrimonial/Dienst burgerlijk vermogensrecht

Boulevard de Waterloo/Waterloolaan 115

B-1000 Bruxelles/Brussel

Kontaktperson: Patrick Leclercq

Tfn (32-2) 542 65 11

Fax (32-2) 542 70 06

E-post: patrick.leclercq@just.fgov.be

Bulgarien

Ministry of Culture

Directorate ”Museums, Galleries and Fine Arts”

17, Al. Stamboliiski blvd.

BG-1040 – Sofia

Kontaktperson: Mr. Rumyan Ganchev

Tfn (359-2) 940 09 18

Fax (359-2) 980 61 97

E-post: ncmgii@mail.bg

Mr. Borislav Pavlov

Chief inspector at the Inspectorate for preservation of movable cultural goods at directorate ”MGFA”

Tfn (359-2) 940 09 50

Fax (359-2) 980 61 97

E-post: borislavpavlov@abv.bg

Mrs. Mariya Todorova

Senior expert at the directorate ”MGFA”

Tfn (359-2) 940 09 18

Fax (359-2) 980 61 97

E-post: todorova_mariya@yahoo.com

Tjeckien

Ministerstvo kultury

Maltézské nám. 1

CZ -118 11 Praha 1

Kontaktperson: Dr. Daniela Vokolková

Tfn (420) 257 085 459

Fax (420) 233 371 867

E-post: daniela.vokolkova@mkcr.cz

Danmark

Kulturværdiudvalget

Kulturarvsstyrelsen

H.C. Andersens Boulevard 2, 4.

DK-1553 København V

Tfn (45) 33 74 51 85

Fax (45) 33 74 51 01

E-post: evaarn@kulturarv.dk

www.kulturvaerdier.dk

Tyskland

FEDERALA REGERINGEN

Die Beauftragte der Bundesregierung für Kultur und Medien

Referat K 24

Graurheindorfer Str. 198

D-53117 Bonn

Kontaktperson: Rosa Schmitt-Neubauer

Tfn (49-1888) 681-4909

Fax (49-1888) 681-54909

E-post: rosa.schmittneubauer@bkm.bmi.bund.de

www.kulturstaatsminister.de

DELSTATERNA

Ministerium für Wissenschaft, Forschung und Kunst Baden-Württemberg

Königstraβe 46

D-70173 Stuttgart

Kontaktperson: Ministerialrat Joachim Uhlmann

Tfn (49-711) 279 29 80

Fax (49-711) 279 32 13

E-post: joachim.uhlmann@mwk.bwl.de

www.mwk.baden-wuerttemberg.de

Bayerisches Staatsministerium für Wissenschaft, Forschung und Kunst

Salvatorstraβe 2

D-80333 München

Kontaktperson: Leitender Ministerialrat Dr. Peter Wanscher

Tfn (49-89) 21 86 23 69

Fax (49-89) 21 86 36 51

E-post: peter.wanscher@stmwfk.bayern.de

www.stmwfk.bayern.de

Senatsverwaltung für Wissenschaft, Forschung und Kultur

Brunnenstraβe 188-190

D-10119 Berlin

Kontaktperson: Regierungsdirektorin Liane Rybczyk

Tfn (49-30) 902 28-410

Fax (49-30) 902 28-456

E-post: liane.rybczyk@senwfk.verwalt-berlin.de

www.senwisskult.berlin.de

Ministerium für Wissenschaft, Forschung und Kultur des Landes Brandenburg

Dortustraβe 36

D-14467 Potsdam

Kontaktperson: Dr. Uwe Koch

Tfn (49-331) 866 49 50

Fax (49-331) 866 49 98

E-post: uwe.koch@mwfk.brandenburg.de

www.mwfk.brandenburg.de

Der Senator für Kultur

Altenwall 15/16

D-28195 Bremen

Kontaktperson: Prof. Dr. Hans-Joachim Manske

Tfn (49-162) 210 89 89 oder (49-421) 361 27 49

Fax (49-421) 361 60 25

E-post: ablome@kultur.bremen.de

Kulturbehörde der Freien und Hansestadt Hamburg

Staatsarchiv

Kattunbleiche 19

D-22041 Hamburg

Kontaktperson: Irmgard Mummenthey

Tfn (49-40) 428 31-31 15

Fax (49-40) 428 31-32 01

E-post: Irmgard.Mummenthey@staatsarchiv.hamburg.de

Hessisches Ministerium für Wissenschaft und Kunst

Rheinstraβe 23-25

D-65185 Wiesbaden

Kontaktperson: Dr. Thomas Seegmueller

Tfn (49-611) 323-463

Fax (49-611) 323-499

E-post: T.Seegmueller@HMWK.Hessen.de

www.HMWK.Hessen.de

Ministerium für Bildung, Wissenschaft und Kultur

Werderstraβe 124

D-19055 Schwerin

Kontaktperson: Dr. Bernhard Hoppe

Tfn (49-385) 588 74 20

Fax (49-385) 588 70 82

E-post: B.Hoppe@bm.mv-regierung.de

Niedersächsisches Ministerium für Wissenschaft und Kultur

Leibnizufer 9

D-30169 Hannover

Kontaktperson: Regierungsdirektorin Sigrid Kurz

Tfn (49-511) 120 2582

Fax (49-511) 120 99 25 82

E-post: sigrid.kurz@mwk.niedersachsen.de

Staatskanzlei des Landes Nordrhein-Westfalen

Referat IV C1

Fürstenwall 25

D-40219 Düsseldorf

Kontaktperson: Ministerialrätin Rita Bung

Tfn (49-211) 837 16 32

Fax (49-211) 60 21 10 21

E-post: rita.bung@stk.nrw.de

www.mswks.nrw.de

Ministerium für Bildung, Wissenschaft, Jugend und Kultur

Mittlere Bleiche 61

D-55116 Mainz

Kontaktperson: Michael-Andreas Hill

Tfn (49-6131) 16-2846

Fax (49-6131) 16-4151

E-post: Michael-Andreas.Hill@mbwjk.rlp.de

www.mwjk.rlp.de

Ministerium für Bildung, Kultur und Wissenschaft

Hohenzollernstraβe 60

D-66117 Saarbrücken

Kontaktperson: Christa Matheis

Tfn (49-681) 501-7348

Fax (49-681) 501-7227

E-post: ca.matheis@bildung.saarland.de

www.bildung.saarland.de

Sächsisches Staatsministerium für Wissenschaft und Kunst

Wigardstraβe 17

D-01097 Dresden

Kontaktperson: Regierungsoberrätin Kerstin Ritschel

Tfn (49-351) 564-6221

Fax (49-351) 564-640 6222

E-post: Kerstin.Ritschel@smwk.sachsen.de

Kultusministerium des Landes Sachsen-Anhalt Turmschanzenstraβe 32

D-39114 Magdeburg

Kontaktperson: Annette Sprengel

Tfn (49-391) 567-3704

Fax (49-391) 567-3695

E-post: annette.sprengel@mk.sachsen-anhalt.de

www.mk.sachsen-anhalt.de

Der Ministerpräsident des Landes Schleswig-Holstein

Staatskanzlei

Postfach 7122

D-24171 Kiel

Kontaktperson: Anne Nilges

Tfn (49-431) 988-5845

Fax (49-431) 988-5857

E-post: Anne.Nilges@stk.landsh.de

Thüringer Kultusministerium

Werner-Seelenbinder-Straβe 7

D-99096 Erfurt

Kontaktperson: Oberregierungsrat Ralf Coenen

Tfn (49-361) 37 94-731

Fax (49-361) 37 94-973

E-post: rcoenen@tmwfk.thueringen.de

www.thueringen.de/de/kultus

Estland

Kultuuriministeerium

Muinsuskaitseamet

Uus, 18

EE-10 111 Tallinn

Kontaktperson: Mrs. Ülle Jukk

Tfn (372) 733 76 35

Fax (372) 733 76 33

E-post: ylle.jukk@muinas.ee

Irland

Department of Arts, Sport and Tourism

Cultural Institutions Unit

Fossa

Killarney

Co Kerry

Ireland

Kontaktperson: Vera Kelly

Tfn (353-64) 27340

Fax (353-64) 27350

E-post: verakelly@dast.gov.ie

Grekland

Υπουργείο Πολιτισμού

Διεύθυνση Μουσείων, Εκθέσεων και Εκπαιδευτικών Προγραμμάτων

Μπουμπουλίνας 20-22

GR-106 82 Αθήνα

Kontaktperson:

Μαρία Πάντου

Tfn (30-210) 825 86 72

Fax (30-210) 825 97 48

Σμαράγδα Μπουτοπούλου

Tfn (30-210) 825 86 78

Fax (30-210) 821 20 35

E-post: protocol@tmmdms.culture.gr

Spanien

Ministerio de Cultura

Dirección General de Bellas Artes y Bienes Culturales

Plaza del Rey, 1

E-28071 Madrid

Kontaktperson:

Pilar Barraca de Ramos, Subdirección General de Protección del Patrimonio Histórico

E-post: pilar.barraca@mcu.es

Luis Lafuente Batanero, Subdirector General de Protección del Patrimonio Histórico

E-post: luis.lafuente@mcu.es.

Julián Martínez García, Director General de Bellas Artes y Bienes Culturales

E-post: julian.martinez@mcu.es

Tfn (34-91) 701 70 40; (34-91) 701 70 35; (34-91) 701 72 62

Fax (34-91) 701 73 81; (34-91) 701 73 83

Frankrike

Ministère de l'Intérieur

Office Central de lutte contre le trafic des Biens Culturels (OCBC)

101-103 rue des trois Fontanot

F-92000 Nanterre

Tfn (33) 1 47 44 98 63

Fax (33) 1 47 44 98 66

E-post: ocbc-doc.dcpjac@interieur.gouv.fr

Italien

Ministero per i beni e le attività culturali

Dipartimento per la ricerca, l'innovazione e l'organizzazione

Via del Collegio Romano, 27

I-00186 Roma

Kontaktperson: Giuseppe Proietti

Tfn (39) 06 672 32 819

Fax (39) 06 672 32 414

E-post: driosegreteria@beniculturali.it

Cypern

Department of Antiquities

1, Museum Street, P.O. Box 22024

CY-1516 Nicosia

Kontaktperson: Dr. Pavlos Flourentzos

Tfn (357) 22 86 58 00

Fax (357) 22 30 44 08

E-post: antiquitiesdept@da.mcw.gov.cy

Lettland

Valsts Kultūras Pieminekļu Aizsardzības Inspeckcija

Mazā Pils iela 19

LV-Riga 1050

Kontaktperson: Liāna Liepa

Tfn (371) 67 22 92 72

Fax (371) 67 22 88 08

E-post: liana.liepa@heritage.lv

Litauen

Kultūros ministerija

J. Basanavičiaus g. 5

LT-01118 Vilnius

Saugomų teritorijų ir paveldo apsaugos skyrius

Kontaktperson: Mindaugas Žolynas

Tfn (370) 5 231 26 71

E-post: m.zolynas@lrkm.lt

Teisės ir personalo skyrius

Kontaktperson: Ina Sokolska

Tfn (370) 5 262 29 13

E-post: i.sokolska@lrkm.lt

Kultūros paveldo departamentas prie Kultūros ministerijos

Šnipiškių g. 3

LT-2600 Vilnius

Kontaktperson: Audronė Arulienė

Tfn (370) 5 272 41 13

E-post: audra@heritage.lt

Luxemburg

Ministère de la Culture, de l'Enseignement supérieur et de la Recherche

20, Montée de la Pétrusse

L-2912 Luxembourg

Kontaktperson: Guy Dockendorf

Tfn (352) 478 66 10

Fax (352) 40 24 27

E-post: guy.dockendorf@culture.lu

Ungern

Kulturális Örökségvédelmi Hivatal (KÖH)

Műtárgyfelügyeleti Iroda

Szentháromság tér 6.

H-1014 Budapest

Postal address: P.O. Box 721, H-1535 Budapest

Kontaktperson: Dr. Péter Buzinkay

Tfn (36-1) 225 49 86

Fax (36-1) 225 49 85

E-post: peter.buzinkay@koh.hu

www.koh.hu

Μalta

Superintendence of Cultural Heritage

138, Melita Street

Valleta CMR 02

Malta

Kontaktperson: Nathaniel Cutajar

Τfn (356) 212 518 74, 212 30 711, 792 52 354

Fax (356) 212 511 40

E-post: nathaniel.cutajar@gov.mt

Nederländerna

Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschap Erfgoedinspectie/Collecties

Rijnstraat 50

Postbus 16478 (IPC 3500)

2500 BL Den Haag

Nederland

Kontaktperson: M.M.C. van Heese

Tfn (31-70) 412 40 37

Fax (31-70) 412 40 14

E-post: vanheese@erfgoedinspectie.nl

Österrike

Bundesdenkmalamt

Hofburg, Säulenstiege

A-1010 Wien

Kontaktperson: Dr. Brigitte Faszbinder-Brückler

Tfn (43-1) 534 15-105

Fax (43-1) 534 15-5107

E-post: ausfuhr@bda.at

http://www.bda.at

Polen

Ministry of Culture and National Heritage

Department of Polish Cultural Heritage Abroad

Ul. Krakowskie Przedmieście 15/17

PL-00-071 Warszawa

Kontaktperson: Maria Romanowska-Zadrożna

Tfn (48) 22 42 10 420

Fax (48) 22 82 63 059

E-post: mromanowska@mkidn.gov.pl

DDN@mk.gov.pl

Portugal

Ministério da Cultura

Gabinete de Relações Internacionais

Rua de São Pedro de Alcãntara, no 45, 2o

P-1269-139 Lisboa

Kontaktperson: Patrícia Salvação Barreto

Tfn (351-21) 324 19 33

Fax (351-21) 324 19 66

E-post: mcgri@mail.telepac.pt

Rumänien

Ministry of Culture and Religious Affairs

Kiseleff 30, Sector 1

RO-011374 Bucharest

Kontaktperson: Mr. Mircea Angelescu

General Director of the GD National Cultural Heritage

Tfn (40-21) 224 44 21

Fax (40-21) 223 31 57

E-post: mircea.angelescu@cultura.ro

Slovenien

Ministrzvo za Kulturo

Kulturne Dediščine

Maistrova 10

SLO-1000 Ljubljana

Kontaktperson: Silvester Gaberšček

Tfn (386-1) 369 59 64

Fax (386-1) 369 59 02

E-post: silvester.gaberscek@gov.si

Slovakien

Ministerstvo Kultúry Slovenskej Republiky

Nám. SNP 33

SK-813 31 Bratislava 1

Kontaktperson: Pavol Ižvolt

Tfn (421 2) 59 39 1471

Fax (421-2) 59 39 1475

E-post: pavol_izvolt@culture.gov.sk

Finland

Oikeusministeriö

Eteläesplanadi 10, PL 25

FIN-00023 Valtioneuvosto, Helsinki

Kontaktperson: Outi Kemppainen

Tfn (358-9) 16 06 75 76

Fax (358-9) 16 06 75 24

E-post: outi.kemppainen@om.fi

Sverige

National Heritage Board

Riksantikvarieämbetet

Box 5405

S-114 84 Stockholm

Kontaktperson: Anna-Gretha Eriksson

Tfn (46-8) 51 91 82 43

Fax (46-8) 51 91 8536

E-post: anna-gretha.eriksson@raa.se

Förenade kungariket

Department for Culture, Media and Sport

2-4 Cockspur Street

London SW1Y 5DH

United Kingdom

Kontaktperson: Stephen Hodgson

Tfn (44) 20 7211 6175

Fax (44) 20 7211 6170

E-post: stephen.hodgson@culture.gsi.gov.uk


(1)  EGT L 74, 27.3.1993, s. 74.