2.6.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 122/3

Rapport från Kommissionen om bestrålning av livsmedel för 2005

(2007/C 122/03)

ÖVERSIKT

Enligt artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/2/EG av den 22 februari 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlats med joniserande strålning (1), skall medlemsstaterna varje år till kommissionen översända

—	resultaten av de kontroller som utförs i bestrålningsanläggningarna, i synnerhet när det gäller kategorier och mängder av de produkter som har behandlats och vilka doser som har getts, och

—	resultaten av de kontroller som utförs vid saluföring av produkterna och de metoder som används för att upptäcka bestrålade livsmedel.

Under 2005 hade tio medlemsstater godkänt anläggningar för bestrålning av livsmedel. Åtta medlemsstater har tillhandahållit den information rörande kategorier, mängder och doser som begärdes om de behandlade produkterna. Följaktligen är den exakta mängden livsmedel som bestrålades inom EU under 2005 inte känd.

Sjutton medlemsstater rapporterade om kontroller av livsmedel som släppts ut på marknaden. Totalt kontrollerades 7 011 livsmedelsprover under 2005. Ungefär 4 % av produkterna på marknaden visade sig vara olagligt bestrålade och/eller sakna märkning. Största delen av de produkter som inte uppfyllde kraven kommer från Asien. Endast sex av de 287 prover som visade sig vara bestrålade uppfyllde kraven i förordningen.

Skillnaderna mellan medlemsstaterna i kontrollresultaten kan delvis förklaras med de prover och de analysmetoder man valt att använda.

1. RÄTTSLIG GRUND OCH BAKGRUND

Enligt artikel 7.3 i direktiv 1999/2/EG skall medlemstaterna varje år till kommissionen översända

—	resultaten av de kontroller som utförs i bestrålningsanläggningarna, i synnerhet när det gäller kategorier och mängder av de produkter som har behandlats och vilka doser som har getts, och

—	resultaten av de kontroller som utförs vid saluföring av produkterna och de metoder som används för att upptäcka bestrålade livsmedel.

Kommissionen skall redovisa resultaten i årliga rapporter som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna rapport omfattar perioden 1 januari– 31 december 2005.

Information om allmänna aspekter på bestrålning av livsmedel finns på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd (2).

1.1. Bestrålningsanläggningar

Enligt artikel 3.2 i direktiv 1999/2/EG får bestrålning av livsmedel endast ske i godkända bestrålningsanläggningar. För anläggningar i EU beviljas tillstånd av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna (2). Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om vilka bestrålningsanläggningar som godkänts (artikel 7.1).

Kommissionen har offentliggjort förteckningen över godkända anläggningar i medlemsstaterna (3).

1.2. Bestrålade livsmedel

Det är tillåtet att bestråla örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung i EU (Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/3/EG av den 22 februari 1999 om upprättande av en gemenskapsförteckning över livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlas med joniserande strålning (4)). Dessutom har sex medlemsstater meddelat att de har nationella tillstånd för vissa livsmedel i enlighet med artikel 4.4 i direktiv 1999/2/EG. Kommissionen har offentliggjort förteckningen över nationella tillstånd (5).

Enligt artikel 6 i direktiv 1999/2/EG skall uppgiften ”bestrålad ”eller ”behandlad med joniserande strålning ”anges på etiketten på alla bestrålade livsmedel eller bestrålade ingredienser som används i sammansatta livsmedel.

Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) har på uppdrag av Europeiska kommissionen standardiserat flera analysmetoder för genomförandet av korrekt märkning och upptäckt av icke-godkända produkter.

2. RESULTAT AV KONTROLLER I BESTRÅLNINGSANLÄGGNINGAR

Uppgifter om anläggningarna i medlemsstaterna finns på kommissionens webbplats:

http://europa.eu.int/comm/food/food/biosafety/irradiation/approved_facilities_en.pdf

Medlemsstaterna har lämnat följande information:

2.1. Belgien

Enligt inspektioner som utfördes av de behöriga myndigheterna 2005 uppfyller företaget IBA Mediris S.A. kraven i direktiv 1999/2/EG. Företaget uppmanades dock att inrätta ett förfarande som garanterar och bevisar att de livsmedel som inte får bestrålas i Belgien exporteras.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats under 2005.

Livsmedel	Mängd (t) (6)	Genomsnittlig stråldos (kGy)
Räkor	541,4	5
Grodlår	3 225,7	5
Örter, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung	217,8	6–9
Frysta grönsaker	56,1	3
Ägg	665,1	2–3
Fjäderfä, vilt	883,9	3–5
Kött	213,7	3–5
Fisk	118,2	3–7
Torkad frukt	0,5	6–9
Stärkelse	93,0	3
Plasma	46,4	6–9
Färdiglagade rätter	75,3	3
Torkade grönsaker	112,8	6–9
Gummi arabicum	0,5	5
Övrigt	931,2	2–25
Totalt	7 279,2

2.2. Tjeckien

Enligt inspektioner som utfördes av de behöriga myndigheterna 2005 uppfyller bestrålningsanläggningen Artim spol.s.r.o. kraven i direktiv 1999/2/EG.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats under 2005.

Livsmedel

Mängd

(t)

Genomsnittlig stråldos

[kGy]

Torkade aromatiska örter och kryddor samt smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung

85,3

4–7

Totalt

85,3

2.3. Tyskland

Under rapporteringsperioden fanns det fyra godkända strålningsanläggningar i Tyskland:

a) Gamma Service Produktbestrahlung GmbH, Radeberg

Enligt inspektioner som utfördes av de behöriga myndigheterna 2005 uppfyller bestrålningsanläggningen kraven i direktiv 1999/2/EG.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats under 2005.

Livsmedel	Mängd (t)	Genomsnittlig stråldos (kGy)
Torkade grönsaker	50,9	< 10
Örter och smakgivande ingredienser	169,0	< 10
Övriga livsmedel (guaranafrön)	0,1	< 0
Totalt	220,0

101,5 ton bestrålade livsmedel exporterades till tredjeländer.

b) Beta-Gamma Service GmbH & Co. KG, Wiehl

Enligt inspektioner som utfördes av de behöriga myndigheterna 2005 uppfyller bestrålningsanläggningen kraven i direktiv 1999/2/EG.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats under 2005.

Livsmedel	Mängd [t]	Genomsnittlig stråldos [kGy]
Vegetabiliska råvaror (dill, selleri, paprika)	6,46	4–10
Torkade grönsaker	27,83	6–8
Totalt	34,29

Alla bestrålade livsmedel exporterades till tredjeländer.

c) Isotron Deutschland GmbH, Allershausen

Enligt inspektioner som utfördes av de behöriga myndigheterna 2005 uppfyller bestrålningsanläggningen kraven i direktiv 1999/2/EG.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats under 2005.

Livsmedel	Mängd [t]	Genomsnittlig stråldos [kGy]
Örter	180,4	7–9
Kryddor	37,07	7–9
Totalt	217,47

Alla bestrålade livsmedel exporterades till tredjeländer.

d) Gamma-Service GmbH & Co. KG, Bruchsal

Ingen bestrålning av livsmedel ägde rum vid anläggningen under 2005.

2.4. Spanien

Det finns två godkända bestrålningsanläggningar i Spanien.

Ingen information har lämnats av medlemsstaten om resultaten av de kontroller som genomförts vid anläggningarna.

2.5. Frankrike

Det finns sex godkända bestrålningsanläggningar i Frankrike. Enligt inspektioner som utfördes av de behöriga myndigheterna 2005 uppfyller bestrålningsanläggningarna kraven i direktiv 1999/2/EG.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats vid anläggningarna under 2005.

Livsmedel	Mängd [t]	Genomsnittlig stråldos [kGy]
Örter, kryddor och torkade grönsaker	134,3	10
Gummi arabicum	133,7	3
Kasein	43,5	6
Fjäderfä	1 849,2	5
Frysta grodlår	939,8	5
Räkor	10,5	5
Totalt	3 111

2.6. Ungern

I Ungern finns en anläggning som har godkänts för bestrålning av livsmedel. En inspektion som utfördes av den behöriga myndigheten 2005 bekräftade att kraven i direktiv 1999/2/EG uppfylls.

Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats under 2005.

Livsmedel	Mängd [t]	Genomsnittlig stråldos [kGy]
Kryddor	34,6	4–8
Torkade grönsaker och torkade frukter	11,3	3–6
Örter	64,9	3–8
Totalt	110,8

2.7. Italien

I Italien finns en anläggning som har godkänts för bestrålning av livsmedel.

Ingen information har lämnats av medlemsstaten om resultaten av kontroller som genomförts vid anläggningen.

2.8. Nederländerna

Inga offentliga kontroller utfördes vid de två nederländska anläggningarna 2005. Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats vid de två anläggningarna under 2005.

Produkter 2005	Mängd [t] (7)
Kryddor, örter	1 141,1
Dehydratiserade grönsaker	880,8
Kött från fjäderfä (fryst)	52,8
Räkor (kylda)	36
Räkor (frysta)	32,8
Delar av grodor	124
Äggvitor (kylda)	0,8
Livsmedel (8)	698,4
Livsmedelsprover	32
Totalt	3 299,2

2.9. Polen

I Polen finns det två anläggningar som har godkänts för bestrålning av livsmedel.

Av nedanstående tabeller framgår vilka kategorier och mängder av livsmedel som bestrålats vid anläggningarna under 2005.

a) Institutet för kärnkemi och kärnteknologi, Warszawa

Livsmedel	Mängd [t]	Genomsnittlig stråldos [kGy]
Kryddor och torkade grönsaker	584,0	7–10
Torkad svamp	79,6	5–10
Totalt	663,6

b) Institutet för tillämpad strålningskemi vid Tekniska universitet i Lodz

Livsmedel

Mängd

[t]

Genomsnittlig stråldos

[kGy]

Örter

23,4

Totalt

23,4

2.10. Förenade kungariket

I Förenade kungariket finns en anläggning som har godkänts för bestrålning av livsmedel.

Anläggningen bestrålade inte några livsmedel enligt villkoren i licensen under 2005 och inspekterades inte heller under det året.

2.11. Sammanfattning för hela EU

Tio medlemsstater har anläggningar som godkänts enligt artikel 7.2 i direktiv 1999/2/EG.

Åtta medlemsstater underrättade kommissionen om resultaten av de kontroller som genomförts i strålningsanläggningarna.

Den exakta mängden livsmedel som bestrålades inom EU är därför inte känd.

3. RESULTAT AV KONTROLLER VID SALUFÖRING AV PRODUKTERNA OCH DE METODER SOM ANVÄNDS FÖR ATT UPPTÄCKA BESTRÅLADE LIVSMEDEL

Medlemsstaterna har lämnat följande information:

3.1. Österrike

115 prover undersöktes för att kontrollera om de hade utsatts för joniserande strålning. Inget av dem visade sig vara bestrålat.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 115		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Basilika	3	0	EN 1788 EN 13751
Chili	1	0	EN 1788 EN 13751
Curry	1	0	EN 1788 EN 13751
Saffran	1	0	EN 1788 EN 13751
Mejram	2	0	EN 1788 EN 13751
Oregano	3	0	EN 1788 EN 13751
Paprika	7	0	EN 1788 EN 13751
Peppar	6	0	EN 1788 EN 13751
Rosmarin	2	0	EN 1788 EN 13751
Timjan	4	0	EN 1788 EN 13751
Kanel	1	0	EN 1788 EN 13751
Örtte	47	0	EN 1788 EN 13751
Kyckling	13	0	EN 1786
Anka	15	0	EN 1786
Gås	9	0	EN 1786
TOTALT	115	0
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	0

3.2. Belgien

Totalt analyserades 148 prover. Inget av dem visade sig vara bestrålat.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 148		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta (ursprung)	Använd CEN-metod
Djupfrysta räkor utan skal eller huvud	15	0	EN 1785 eller EN 1788
Torkade örter och kryddor	5	0	EN 1785 eller EN 1788
Grodlår	14	0	EN 1785 eller EN 1788
Färska jordgubbar	14	0	EN 1785 eller EN 1788
Riven ost	100	0	EN 1785 eller EN 1788
Totalt	148	0
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	0

3.3. Cypern

Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

3.4. Tjeckien

Totalt analyserades 78 prover. Åtta prover var positiva för bestrålning och bristfälligt märkta.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 78		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Kryddor	28	2	EN 1788
Örtteprodukter	20	3	EN 1788
Kosttillskott	7	3	EN 1788
Snabbnudlar	2	0	EN 1788
Färska frukter	9	0	EN 1788
Fjäderfä	2	0	EN 1788
Kakaopulver	2	0	EN 1788
Totalt	70	8
Totalt i % av antalet analyserade prover	90	10

3.5. Tyskland

Undersökning skedde av 3 945 livsmedelsprover. Av dessa uppfyllde 141, dvs. 3,6 %, inte kraven i bestämmelserna. Av proverna var 93 bristfälligt märkta och 48 visade sig vara olagligt bestrålade.

Två av proverna var lagligt bestrålade och korrekt märkta.

Bristerna fördelas mycket ojämnt i olika produktkategorier. I gruppen ”Asiatiska snabbnudlar, partysnacks, pizza, tv-snacks ”hade 42 av 113 prover (37 %) bestrålats olagligt och var bristfälligt märkta. Detsamma gällde 32 % av soppor och såser.

Anmärkningsvärt var att största delen av de produkter som inte uppfyllde kraven kommer från Asien.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 3 945		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, men utan tillstånd och/eller bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Mjölk och mjölkprodukter	52	0	EN 1788 EN 1787
Ost med örter	56	0	EN 1788 EN 1784 EN 1787 EN 13751
Smör med örter	32	0	EN 1787 EN 1788 EN 1788 mod.
Ägg och äggprodukter	5	0	EN 1784 mod.
Kött (inkl. fryst kött, utom fjäderfä och vilt)	23	0	EN 1784 mod. EN 1786
Köttprodukter (utom korv)	39	0	EN 1784 EN 1784 mod. EN 1786
Korv	65	0	EN 1786 EN 1788 EN 1787
Fjäderfä	151	0	EN 1786
Vilt	6	0	EN 1786 EN 1784
Fisk och fiskeriprodukter	133	9	EN 1786 EN 1788
Kräftdjur, skaldjur, musslor och andra vattenlevande djur och produkter därav	225	6	EN 1786 EN 1788.L 12.01-1
Baljväxter	27	0	EN 1788
Soppor, såser	96	47	EN 1375 EN 1787 EN 1788 EN 13751
Spannmål och spannmålsprodukter	54		EN 1787 EN 1788
Oljeväxtfrön	103	0	EN 1787 EN 1788
Nötter	148	0	EN 1375 EN 1784 EN 1787 EN 1788
Potatis, växtdelar med hög stärkelsehalt	19	0	EN 1787 EN 1788
Färska grönsaker, sallat	53	0	EN 1787 EN 1788 EN 13751
Torkade grönsaker, grönsaksprodukter	70	0	EN 1375 EN 1787 EN 1788 EN 13751 (Screening) L 00.00-42 ESR
Svamp, färsk	20	0	EN 1788 EN 1375
Svamp, torkad eller produkter därav	173	2	EN 1375 EN 1787 EN 1788 EN 13751 (Screening)
Färska frukter	169	0	EN 1787 EN 1788; PSL
Torkade frukter eller produkter därav	101	0	EN 1787 EN 13708
Kakaopulver	24	0
Te, teliknande produkter	161	8	EN 1788 EN 1787 EN 13751 EN 13751 (Screening)
Färdiglagade måltider	35	4	EN 1786 EN 1787 EN 1788 EN 13751 (Screening)
Kryddor, inkl. beredningar och kryddsalter	1 385	8	EN 1784 EN 1787 EN 1788 EN 1375 EN 13751 (Screening) EN 13788
Örter	133	0	EN 1787 EN 1788
Torkade färdiglagade maträtter	52	3	EN 1787 EN 1788
Asiatiska snabbnudlar, partysnacks, pizza, tv-snacks	71	42	EN 1787 EN 1788
Kosttillskott	99	9	EN 1375 EN 1787 EN 1788 EN 13751 EN 13751 + EN 1788
Övriga	18	3	EN 1787 EN 1788
Totalt	3 798	141
Totalt i % av antalet analyserade prover	96,4	3,6

3.6. Danmark

Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

3.7. Estland

Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

3.8. Grekland

Totalt analyserades 54 prover. Inget av dem visade sig vara bestrålat.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 54		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade	Använd CEN-metod
Örter och kryddor	32	0
Te	12	0
Fisk och blötdjur	10	0
Totalt	54	0
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	0

3.9. Spanien

Ingen information har lämnats av medlemsstaten om resultaten av kontroller som genomförts på marknaden.

3.10. Finland

Totalt analyserades 274 prover. Sammanlagt 246 prover av torkade kryddor och örter analyserades. Sex prover som innehöll bestrålat material hittades. 21 kosttillskott analyserades och sju av dessa testades positiva för bestrålning.

Inget av de positiva proverna var korrekt märkta och bestrålningsanläggningarna var inte EU-godkända.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 274		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade,bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Torkade kryddor och örter	240	6	EN 13751 EN 1788
Kosttillskott	14	7	EN 13751 EN 1788
Frukt och bär	7	0
Totalt	261	13
Totalt i % av antalet analyserade prover	95	5

3.11. Frankrike

Totalt analyserades 86 prover. Sex prover av örter var positiva för bestrålning och bristfälligt märkta.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 86		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade	Använd CEN-metod
Kryddor och örter	22	0
Kosttillskott	21	0
Te	11	0
Torkad svamp	9	1
Räkor	10	0
Frukt och grönsaker	7	0
Grodlår	5	5
Totalt	80	6
Totalt i % av antalet analyserade prover	93	7

Proverna kontrollerades för onormalt låg mikrobiologisk kontaminering, och om resultatet var positivt analyserades de vidare enligt metod CEN 1788.

3.12. Ungern

Totalt analyserades 141 prover. Sju prover av örter var positiva för bestrålning och fyra av dem var bristfälligt märkta.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 141		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Örter	38	0	EN 1788
Te	96	3	EN 1788
Totalt	134	3
Totalt i % av antalet analyserade prover	95	2

3.13. Irland

Totalt analyserades 459 prover 2005. Tjugo prover var positiva för bestrålning och bristfälligt märkta.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 459		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Nudlar	61	14	EN 13751 för screening, bekräftelse via EN 1788
Räkor	4	0
Såser, senap, soppor	28	3
Smakgivande ingredienser, buljonger	22	1
Färsk frukt	13	0
Örter, kryddor	169	2
Kaffe och te (inkl. örtteer)	41	0
Frön	29	0
Torkade frukter och grönsaker	6	0
Aromer	9	0
Kosttillskott	44	0
Övrigt	13	0
Totalt	439	20
% av antalet analyserade prover	96	4

3.14. Italien

Totalt analyserades 112 prover. Fem prover av örter var positiva för bestrålning och bristfälligt märkta.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 112		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Kryddor, örter och vegetabiliska extrakt	107	5	EN 13784/2002 EN 13751 EN 1788
Totalt	107	5
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	5

3.15. Lettland

Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

3.16. Litauen

Sammanlagt analyserades 12 prover. Inget av dessa var positivt för bestrålning.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 40		Metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade	Metod
Kryddor och örter	5	0	LST EN 13783:2004
Te	7	0	LST EN 13783:2004
Totalt	12	0
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	0

3.17. Luxemburg

Sammanlagt analyserades 40 prover. Inget av dessa var positivt för bestrålning.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 40		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade	Använd CEN-metod
Kryddor	10	0	EN 1788
Potatis	10	0	EN 1788
Te	10	0	EN 1788
Lök	10	0	EN 1788
Totalt	40	0
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	0

3.18. Malta

Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

3.19. Nederländerna

Sammanlagt analyserades 792 prover, varav 31 visade sig vara bestrålade. Inget av de bestrålade proverna hade märkts som bestrålat.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 792		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade	Använd CEN-metod
Spannmålsprodukter	72	0	EN 13751 EN 1788
Torkade grönsaker	53	0	EN 13751 EN 1788
Torkad trindsäd	43	0	EN 13751 EN 1788
Torkad frukt	215	0	EN 13751 EN 1788
Frön	5	0	EN 13751 EN 1788
Räkor	54	0	EN 13751 EN 1788
Blandade örter	20	2	EN 13751 EN 1788
Örter, kryddor	199	3	EN 13751 EN 1788
Kosttillskott	100	26	EN 13751 EN 1788
Totalt	761	31
Totalt i % av antalet analyserade prover	96	4

3.20. Polen

Totalt analyserades 120 prover. Fyra prover testades positiva för bestrålning, varav inget var korrekt märkt.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 120		Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade, bristfälligt märkta	Använd CEN-metod
Torkade örter, kryddor samt smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung	48	4	EN 1788
Potatis	10	0	EN 1788
Lök och vitlök	16	0	EN 1788
Fjäderfä	4	0	EN 1788
Oskalade nötter	25	0	EN 1788
Räkor, fisk	13	0	EN 1788
Totalt	116	4
Totalt i % av antalet analyserade prover	97	3

3.21. Portugal

Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

3.22. Sverige

Under 2005 togs sex prover, främst på fjäderfäkött. Den metod som användes för att analysera bestrålade livsmedel var metoden i EN 1784.

De sex analyserade proverna var inte bestrålade.

3.23. Slovakien

Sammanlagt analyserades 56 prover. Inget av dessa var positivt för bestrålning.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 40		Metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: bestrålade	Metod
Pistaschmandel, olika typer av nötter	43	0	GC
Ost	9	0	GC
Anka	4	0	GC
Totalt	56	0
Totalt i % av antalet analyserade prover	100	0

3.24. Slovenien

Av de tio prover av kryddor och örter som analyserades 2005 befanns inget innehålla bestrålat material.

3.25. Förenade kungariket

Food Standards Agency känner till 657 produkter som samlades in av de lokala tillsynsmyndighetena i Förenade kungariket under 2005 och analyserades med hjälp av standardiserade tester för påvisande av bestrålade livsmedel. Av dessa 657 prover befanns 42 prover (6 %) vara bestrålade. De 101 proverna som rapporterades som ”ofullständiga ”identifierades som mellanliggande vid användning av CEN-metoden EN 13751:2002. De analyserades inte ytterligare eller var prover med så ”låg känslighet ”att deras mineralfraktion inte räckte till för genomförande av en exakt analys.

Analyserade livsmedel	Antal analyserade prover: 657			Använd CEN-metod
Analyserade livsmedel	Resultat: icke-bestrålade	Resultat: ofullständiga	Resultat: bestrålade	Använd CEN-metod
Torkade örter, kryddor samt smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung	267	36	20	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Couscous och torkade smakgivande ingredienser	3	0	0	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Soppa (pulver)	23	2	0	EN 13751:2002
Snabbnudlar och torkade smakgivande ingredienser A	84	9	10	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Ris och torkade smakgivande ingredienser	2	0	0	EN 13751:2002
Pasta och torkade smakgivande ingredienser	2	0	0	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Champinjoner och ätliga svampar (torkade och färska)	4	0	0	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Torkad frukt	16	0	0	EN 13751:2002
Färsk frukt	22	1	0	EN 13751:2002
Grönsaker, inkl. lök	19	3	1	EN 13751:2002
Örtteer	5	0	2	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Fisk och skaldjur	16	11	3	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Torkade livsmedelsingredienser	28	12	1	EN 13751:2002
Nötter	1	0	0	EN 13751:2002
Kosttillskott	18	27	5	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Övrigt B	4	0	0	EN 13751:2002; EN 1778:2001
Totalt	514	101	42
Totalt i % av antalet analyserade prover	78	16	6

3.26. Sammanfattning för hela EU

I nedanstående tabell summeras de analyserade proverna och resultaten för hela EU.

Medlemsstat

Antal prover: icke-bestrålade

Antal prover: bestrålade

% av prover: bestrålade, bristfälligt märkta

115

148

NAC

3 798

143 (9)

3,6

NAC

264

134

7 (*)

439

107

NAC

761

116

NAC

514 (10)

Totalt

6 724

281

4,0

NI	:	Medlemsstaten har inte lämnat några uppgifter.
NAC	:	Inga analytiska kontroller genomfördes under 2005.

4. SLUTSATS

4.1. Resultat av kontroller i bestrålningsanläggningar

Enligt direktiv 1999/2/EG skall medlemsstaterna informera kommissionen om resultaten av de kontroller som utförs i strålningsanläggningarna, om kategorier och mängder av de livsmedel som har bestrålats och om vilka genomsnittliga stråldoser som har använts.

Under 2005 hade tio medlemsstater godkänt anläggningar för bestrålning av livsmedel.

Åtta av tio medlemsstater har tillhandahållit den information rörande kategorier som begärdes om de behandlade produkterna.

På grund av ofullständig rapportering är den exakta mängden livsmedel som bestrålades inom EU under 2005 inte känd.

4.2. Resultat av kontroller vid saluföring av produkterna

Under 2005 genomförde 16 medlemsstater analytiska kontroller och lämnade de uppgifter som efterfrågades. Fyra medlemsstater meddelade kommissionen att de inte hade genomfört några analytiska kontroller under den tidsperiod som täcks av rapporten.

De uppgifter som lämnades under 2005 visade att 4 % av produkterna på marknaden var olagligt bestrålade och/eller bristfälligt märkta. Av de 287 prover som bestrålats, var endast sex lagligt bestrålade och korrekt märkta.

Bristerna fördelas mycket ojämnt i olika produktkategorier. Produkter importerade från Asien såsom asiatiska och torkade snabbnudlar och näringstillskott berördes särskilt. Det är anmärkningsvärt att det 2005 inte fanns några anläggningar i Asien som godkänts av Europeiska gemenskapen.

Kommissionen förväntar sig att medlemsstaterna fortsätter kontrollerna av dessa produkter och vidtar lämpliga åtgärder.

Skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller resultaten av kontrollerna kan delvis förklaras av valet av prover och analysmetoder.

4.3. Sista datum för att lämna in resultaten av kontrollerna inför rapporten 2006

Sista datum för att lämna in resultaten av de kontroller som genomfördes 2006 till kommissionen, i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 1999/2/EG, är den 30 april 2007.

(1) EGT L 66, 13.3.1999, s. 16. Direktivet ändrat genom rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2) http://europa.eu.int/comm/food/food/biosafety/irradiation/index_en.htm.

(3) EUT C 187, 7.8.2003, s. 13.

(4) EGT L 66, 13.3.1999, s. 24.

(5) EUT C 112, 12.5.2006, s. 6.

(6) Mängderna anges i kg.

(7) Mängderna har angivits som ”plattor ”(”boards”) med en genomsnittlig vikt på 800 kg per platta.

(8) Produkter avsedda för export till tredjeländer.

(9) I Tyskland och Ungern hittades två respektive fyra prover som bestrålats lagligt och som var korrekt märkta.

(10) Förenade kungariket klassificerade 101 prover som ofullständiga.

2.6.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 122/22

STATLIGT STÖD – ITALIEN

Statligt stöd nr C 11/07 (f.d. NN 476/06, f.d. N 14/06) – Missbruk av undsättningsstöd till Ottana (Italien) och detta stöds förenlighet med gemenskapslagstiftningen

Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 122/04)

Genom den skrivelse, daterad den 4 april 2007, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stödåtgärder.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

Kontor: SPA3, 6/5B

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 296 12 42

Synpunkterna kommer att meddelas Italien. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

I. FÖRFARANDE

Den 23 januari underrättade de italienska myndigheterna kommissionen om ett undsättningsstöd till Ottana Energia Srl (Ottana). Stödet trädde i kraft år 2005. I juli 2006 försåg de italienska myndigheterna kommissionen med kompletterande upplysningar om ett omstruktureringsprojekt inom företaget. Kommissionens frågor avseende omstruktureringsstödet har hittills bara delvis besvarats.

Den 6 december 2006 visade kommissionen genom beslut C(2006)5829 att den inte hyste några invändningar mot undsättningsstödet men att den p.g.a. omstruktureringsplanens undermåliga kvalitet inte kunde godta en förlängning av detta stöd efter den aktuella sexmånadersperioden. Garantin förväntades upphöra i januari 2007. Italien upphörde emellertid inte med undsättningsstödet.

II. SAKFÖRHÅLLANDEN

3.	Ottana Energia Srl är en lokal energiproducent på Sardinien. I slutet av 2005 fick företaget lånegarantier på 5 miljoner euro som utgör undsättningsstöd (1).

Företagets omstruktureringsprojektet inbegriper teknisk och personalrelaterad omstrukturering. Den tekniska omstruktureringen går i huvudsak ut på att övergå från olja till biobränsle. Kostnaderna beräknas till omkring 50 miljoner euro, och inget annat statligt stöd skall tillhandahållas än en förlängning av återbetalningen av undsättningsstödet i tolv år.

III. BEDÖMNING

5.	Kommissionen noterar att undsättningsstödet inte har avslutats enligt beslut C(2006)5829. Det åligger därför kommissionen att inleda ett förfarande enligt punkt 27 i riktlinjerna om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2).

Kommissionen kan heller inte se hur den olagliga förlängningen av undsättningsstödet skulle kunna vara undsättningsstöd förenlig med gemenskapslagstiftningen, eftersom omstruktureringsplanen än i dag saknar uppgifter om hur företaget skulle kunna återställa sin långsiktiga lönsamhet. Dessutom är det tveksamt om en förlängning av undsättningsstödet i tolv år är nödvändig.

Därutöver har heller inte inkommit några exakta uppgifter som tydliggör omstruktureringsstrategin, innehåller någon trovärdig prognos för företagets framtida prestationsförmåga och bevisarförekomsten av ett betydande eget bidrag och egna kompletterande åtgärder. Därför uppmanar kommissionen Italien att inkomma med svar på dessa tidigare ställda frågor.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”La Commissione intende informare l'Italia che, dopo aver esaminato le informazioni fornite dalle autorità italiane in merito all'aiuto in oggetto, ha deciso di avviare il procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE.

I. PROCEDIMENTO

(1)	Il 23 febbraio 2006 le autorità italiane hanno notificato alla Commissione un aiuto al salvataggio a favore di Ottana Energia Srl (Ottana) registrato con il numero NN 14/06, cui era stata data esecuzione il 29 dicembre 2005, ossia prima della notifica.

(2)	Con notificazione del 14 luglio 2006, registrata il 17 luglio con il numero N 476/06, le autorità italiane hanno notificato alla Commissione ulteriori informazioni sulla misura, incluso un piano di ristrutturazione.

(3)	Con lettera del 31 agosto 2006 la Commissione ha chiesto all'Italia ulteriori informazioni sul piano di ristrutturazione del caso N 476/06, senza tuttavia ricevere alcuna risposta entro il termine prestabilito.

(4)

Il 6 dicembre 2006 la Commissione, nella sua decisione C(2006) 5829 (in prosieguo “la decisione di salvataggio”) ha indicato che non formulava obiezioni all'aiuto al salvataggio. Nella decisione si legge: “la Commissione conclude che l'aiuto in esame soddisfa i criteri ai fini della compatibilità con il trattato CE e pertanto non solleva alcuna obiezione nei confronti dell'aiuto stesso. La Commissione non può tuttavia concedere una proroga dell'aiuto per il salvataggio oltre ai sei mesi previsti a seguito della presentazione di un piano di ristrutturazione, in quanto tale piano non giustifica la suddetta proroga. La Commissione chiede quindi alle autorità italiane di revocare la garanzia a beneficio di Ottana Energia Srl entro 15 giorni dalla data di ricevimento della presente lettera”.

(5)

In una riunione svoltasi il 18 dicembre 2006 la Commissione ha posto ulteriori domande alle quali le autorità italiane finora non hanno risposto. Tuttavia l'Italia, con posta elettronica del 20 dicembre 2006 ha risposto alle domande formulate il 31 agosto 2006. Il 19 gennaio la Commissione ha ricevuto i verbali di un accordo concluso il 9 gennaio tra Ottana e le autorità italiane concernente la futura ristrutturazione dell'impresa.

(6)

Con lettera del 20 febbraio 2006 le autorità italiane sono state invitate a confermare la mancata revoca della garanzia che avevano indicato nella riunione del 18 dicembre. Nella lettera si sottolineava che, in tal caso, la Commissione sarebbe stata costretta ad avviare il procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato. Con lettera dell'8 marzo 2006 l'Italia ha confermato che la garanzia per il prestito non era stata revocata.

II. DESCRIZIONE DETTAGLIATA DELL'AIUTO

1. Il beneficiario

(7)	Ottana è una società di servizi pubblici locali situata nella provincia di Nuoro in Sardegna. L'impresa produce energia elettrica e fornisce pressione di vapore d'acqua, acqua, nitrogeno e aria compressa. Ottana detiene il 2 % del mercato sardo dell'elettricità.

(8)	Ottana conta circa 115 dipendenti e nella decisione di salvataggio si era stabilito che può essere considerata una PMI (3). Tuttavia, dato che ha più di 50 dipendenti, Ottana non può essere considerata una piccola impresa.

(9)

La centrale elettrica di Ottana, che è stata costruita nel 1970, è stata rilevata da una controllata della società energetica internazionale AES Inc. nel 2001, ma nonostante un vasto programma d'investimento, non ha ottenuto i risultati previsti, in quanto un suo cliente fondamentale, Montefibre Spa, ha chiuso nel 2003. Nel 2005 la società è stata ceduta da AES alla holding SAE srl che ne ha acquistato le azioni.

(10)	La centrale, dal 1970, non è stata sottoposta a nessun importante processo di ammodernamento. La centrale comprende essenzialmente due caldaie identiche per la produzione di pressione di vapore d'acqua e due turbine per la produzione di energia elettrica e vapore a due diversi livelli di pressione.

(11)

La società sostiene che il sistema di controllo della centrale è in buone condizioni, ma è alquanto arcaico per cui necessita di un numero molto elevato di addetti onde assicurarne il funzionamento e la manutenzione in maniera adeguata. Inoltre è stato affermato che varie iniziative di manutenzione sono state rinviate per mancanza di fondi.

(12)

Attualmente la centrale è alimentata ad olio combustibile a basso tenore di zolfo (indicato come BTZ) che rappresenta l'85 % dei costi della società. Pertanto Ottana si trova esposta a cambiamenti del prezzo del petrolio. Infatti, a causa dell'aumento di detti prezzi nel 2005 e nel 2006, la società non è più in grado di recuperare i costi. Dato che il sito è abbastanza remoto, il combustibile è trasportato per autocisterne.

(13)

Le autorità italiane sostengono che la liquidazione della società avrebbe gravi ricadute sul funzionamento di altre imprese localizzate nella zona industriale di Ottana, in quanto cesserebbero di essere erogati loro elettricità e vapore. Il fallimento della società comporterebbe il collasso dell'intero sito industriale di Ottana. Ciò equivarrebbe alla perdita di circa 800 posti di lavoro esistenti nel sito e di circa 200 nell'indotto.

2. L'aiuto al salvataggio

(14)	La misura di salvataggio prevedeva la concessione, da parte del ministero per lo Sviluppo economico, di una garanzia su un prestito di 5 milioni di EUR (4). La garanzia doveva cessare 15 giorni lavorativi dopo la notifica della decisione di salvataggio, ossia al più tardi l'8 gennaio 2007.

3. Il piano di ristrutturazione

(15)

Il piano di ristrutturazione dell'impresa si prefigge di mantenere le attuali risorse umane e le infrastrutture esistenti. Esso individua come principale motivo del fallimento la dipendenza della società dall'olio combustibile e la sua incapacità di trasferire gli incrementi di prezzo dell'olio combustibile sul prezzo dell'elettricità. La riserva sarda di energia elettrica è infatti costituita da centrali a carbone che registrano costi minori. Pertanto Ottana mira a ridurre i costi diretti, in particolare quelli connessi con il combustibile e con il trasporto. La società ha preparato un piano di conversione per la centrale elettrica.

(16)

Le autorità italiane hanno infatti trasmesso alla Commissione un quadro dello sviluppo futuro dell'impresa che indica tre potenziali fasi di ristrutturazione. La fase uno consisterebbe nel ripotenziamento di una caldaia della centrale in modo che possa utilizzare carbone fluido, mentre l'altra continua a funzionare con olio combustibile. Tuttavia, questo progetto, nel frattempo, sarebbe stato abbandonato in quanto nell'ultimo piano non figurano altri fondi all'uopo destinati.

(17)

La fase due consisterebbe nella conversione del secondo generatore dall'olio combustibile all'olio vegetale. In tal modo si prevede una riduzione delle emissioni che può essere utilizzata per acquistare e vendere “certificati verdi”. Ciò sembra indispensabile per garantire il successo del piano in modo da compensare i prezzi più elevati dei biocombustibili rispetto a quelli dei combustibili fossili che, almeno per il momento, non possono essere portati allo stesso livello mediante una riduzione dell'accisa, in quanto a questo proposito non è stata ottenuta alcuna autorizzazione. La ristrutturazione tecnica prevede l'installazione di un nuovo impianto nella centrale elettrica in modo da consentire la produzione di energia elettrica mediante l'impiego di oli vegetali. I costi d'investimento sono stimati pari a 49 milioni di EUR.

(18)

La fase tre consisterebbe nell'utilizzazione, in futuro, del gas naturale mediante il cosiddetto gasdotto GALSI che collegherà l'Algeria all'Italia attraverso la Sardegna (il cui completamento non è previsto prima del 2009). Dato che non sono stati decisi i tempi della costruzione, questa fase è ipotetica e in ogni caso sarà attuata soltanto dopo che la realizzazione della fase due dovesse non risultare economicamente redditizia.

(19)	In seguito alla presentazione, per approvazione, del suo piano alla Regione Sardegna e ai sindacati, la società ha concluso un accordo con la Regione, il quale prevede il rilascio imminente da parte della Regione delle necessarie autorizzazioni per “la fase due”.

(20)	Inoltre, il piano prevede una diminuzione dei costi fissi attraverso una ristrutturazione dell'organico, destinata a ridurre 45 posti di lavoro. Si prevede di ricorrere ad un piano di prepensionamento. Tuttavia non sono stati forniti chiarimenti al riguardo.

(21)

Il piano di ristrutturazione individua un fabbisogno finanziario di 44,6 milioni di EUR che sarà probabilmente finanziato mediante prestiti post-financing a lungo termine (32 milioni di EUR) nonché prestiti a breve (6 milioni) ed equity (6,6 milioni di EUR). Il capitale proprio, apparentemente, sarà finanziato da contributi del socio di maggioranza e dell'ingresso di nuovi soci. La struttura finanziaria avrà un rapporto debito/capitale proprio pari a 85/15. Il piano non fornisce altri chiarimenti al riguardo.

(22)

Inoltre, il piano indica che l'unico aiuto accordato dovrebbe consistere in una proroga dell'aiuto al salvataggio di 5 milioni di EUR, il cui rimborso sarà effettuato mediante i flussi di cassa generati dalla nuova iniziativa nell'arco di 12 anni dall'avviamento del nuovo impianto. Non è stato fornito alcun ragguaglio su altre misure di aiuto fornite dallo Stato. Come si è già detto, l'accordo con la Regione prevede unicamente che quest'ultima rilasci le necessarie autorizzazioni.

(23)

Non sono state fornite informazioni sullo sviluppo futuro dei mercati in cui opererà l'impresa. Le proiezioni finanziarie non forniscono nessun quadro di ipotesi ottimistiche/pessimistiche. Tuttavia, secondo le proiezioni finanziarie, la società registrerà un utile al netto delle tasse di circa 5 milioni di EUR a partire dal 2008 (fino al 2020) e le vendite dovrebbero ammontare a quasi 15 milioni di EUR per l'elettricità e a 27,5 milioni di EUR per i certificati verdi. Non sono state fornite informazioni dettagliate sulle vendite di certificati verdi, eccetto che si baseranno su 176 000 tonnellate di emissioni di CO2 evitate all'anno.

(24)	Non sono state fornite informazioni sulle misure compensative.

(25)	Non vi sono indicazioni che l'Italia abbia approvato il piano di ristrutturazione di Ottana.

III. VALUTAZIONE

1. Attuazione abusiva dell'aiuto

(26)	La valutazione deve essere effettuata in base ai punti 25-27 degli orientamenti comunitari sugli aiuti di Stato per il salvataggio e la ristrutturazione di imprese in difficoltà (5) (in prosieguo “gli orientamenti”) per le seguenti ragioni.

(27)

Secondo la decisione di salvataggio, il periodo di sei mesi stabilito al punto 25, lettera a), degli orientamenti per l'aiuto al salvataggio è scaduto. Benché l'Italia abbia effettivamente presentato un piano di ristrutturazione, che potenzialmente avrebbe potuto consentire di prorogare l'aiuto al salvataggio conformemente al punto 26 degli orientamenti, la Commissione ha posto fine alla potenziale proroga mediante la succitata decisione di salvataggio del 6 dicembre 2006 (6).

(28)	Malgrado la decisione suddetta, l'Italia non vi si è conformata né ha revocato la garanzia nonostante dovesse cessare 15 giorni lavorativi dopo la notifica, ossia entro l'8 gennaio 2007.

(29)	Di conseguenza si deve avviare il procedimento di cui al punto 27 degli orientamenti. Il punto 27 prevede l'avvio di un procedimento formale in quanto stabilisce che la Commissione “avvia il procedimento ”se all'aiuto al salvataggio non è posta fine entro il termine stabilito.

2. Compatibilità a titolo di aiuto alla ristrutturazione

(30)

In caso di attuazione in modo abusivo dell'aiuto, la Commissione deve anche valutarne la compatibilità in base a tutti gli altri eventuali criteri. Il punto 20 degli orientamenti limita i criteri a quelli stabiliti negli orientamenti sugli aiuti di Stato per il salvataggio e la ristrutturazione. L'aiuto al salvataggio potrebbe quindi essere autorizzato a titolo di aiuto alla ristrutturazione.

(31)

La Commissione riconosce, nella decisione di salvataggio, che Ottana può essere ammessa a beneficiare di aiuti alla ristrutturazione. Ciò implica che l'impresa, conformemente al punto 33 degli orientamenti, sia un'impresa in difficoltà. Tale caso si verifica quando un'impresa “non è in grado, con le proprie risorse o con le risorse che può ottenere dai proprietari/azionisti o dai creditori, di contenere perdite che, in assenza di un intervento esterno delle autorità pubbliche, la condurrebbero certamente al collasso economico, nel breve o nel medio periodo ”(punto 9 degli orientamenti). Considerato il fatto affermato al punto 22 indicante che l'impresa apparentemente ora è in grado di ottenere prestiti per finanziare la sua ristrutturazione, la Commissione si chiede se Ottana continui ad essere un'impresa in difficoltà ai sensi degli orientamenti.

(32)

Inoltre, la Commissione dubita che il piano di ristrutturazione sia compatibile con gli orientamenti, ossia che il piano permetta di ripristinare la redditività a lungo termine dell'impresa (punti 34-37), che l'aiuto di Stato sia limitato al minimo, incluso un contributo reale e significativo dell'impresa beneficiaria (punti 43-45), nonché della prevenzione di indebita distorsione della concorrenza indotta dall'aiuto (punti 38-42).

(33)

In particolare, non è chiaro in che modo il piano di ristrutturazione permetterà alla società di ripristinare la redditività nel lungo periodo, dato che non contiene una strategia coerente per il futuro. Invece di compiere un'analisi economica dei mercati e delle opportunità future, il piano si limita ad elencare una serie di soluzioni alternative, alcune delle quali sembrano mettere già in discussione le misure previste nel piano. Un piano così vago rende estremamente difficile qualsiasi valutazione del ripristino della redditività nel lungo periodo.

(34)

In secondo luogo, il piano non individua misure interne precise atte a riorientare l'attività dell'impresa. Ad esempio, non è chiaro se interverrà una ristrutturazione dell'organico. Benché prevista nel piano originario, l'accordo tra l'impresa e le autorità italiane del 9 gennaio 2007 sembra ora indicare che Ottana nel frattempo ha abbandonato la ristrutturazione dell'organico. Infatti, fintantoché il sistema arcaico di controllo della centrale continuerà ad operare sembra effettivamente che richieda un numero alquanto elevato di addetti. D'altro canto ciò conferma il fatto che i miglioramenti qualitativi della produzione possono difficilmente essere conseguiti senza ammodernamento del sistema di controllo della centrale che, apparentemente, non è previsto. Quantomeno non sono state comunicate alla Commissione informazioni in proposito.

(35)

In terzo luogo, non sono state fornite proiezioni attendibili indicanti il ripristino della redditività. Ad esempio, non sono stati forniti altri chiarimenti a sostegno dell'aspettativa che la vendita di certificati verdi per 27,5 milioni di EUR nel 2008, quale indicata nel piano, sia realistica. Inoltre, non è chiaro in che modo Ottana sarà già redditizia nel 2008. Secondo la Commissione, questi dati di solito sono corroborati da una serie esauriente di ipotesi ottimistiche/pessimistiche. Del pari, la struttura finanziaria del progetto non sembra sostenibile con un rapporto debito/capitale proprio di 85/15.

(36)	Infine, non è chiaro se l'Italia abbia approvato il piano di ristrutturazione, conformemente al punto 59 degli orientamenti.

(37)

In aggiunta, il piano mette in discussione il fatto che l'aiuto si limiti al minimo necessario. Se la società, secondo le sue proprie previsioni, a prescindere dal fatto che possano essere piuttosto ottimistiche, sarà redditizia nel 2008, la Commissione non vede per quale motivo la garanzia dovrebbe essere rimborsata nell'arco di 12 anni.

(38)

Inoltre, la Commissione dubita che il beneficiario abbia effettivamente apportato un suo proprio contributo significativo. Il piano e le spiegazioni fornite dall'Italia indicano semplicemente che la società contribuirà alla ristrutturazione con i suoi mezzi propri, senza specificare dettagliatamente in che modo tali fondi siano generati. Quanto al conferimento di capitale da parte dell'azionista di maggioranza, non vi è indicato alcun impegno né in termini di tempo né di importo. Altrettanto dicasi per eventuali contributi di nuovi azionisti o per altri finanziamenti esterni. In altri termini, la Commissione ai fini della sua valutazione del contributo proprio in generale e per rispettare in particolare la soglia indicata al punto 44 degli orientamenti, richiede informazioni più concrete su finanziamenti esterni, di qualsiasi tipo, al piano ristrutturazione.

(39)	Alla Commissione non è neppure chiaro in che modo il piano fornisca adeguate misure compensative, conformemente al punto 38 in combinato disposto con il punto 41 degli orientamenti, dato che nel piano non sono indicate misure a tal fine.

(40)	Concludendo, la Commissione continua a dubitare della compatibilità del piano di ristrutturazione con gli orientamenti (7).

3. Altri motivi di compatibilità

(41)

Se una misura non può essere autorizzata in virtù delle deroghe di cui all'articolo 87, paragrafo 2, e dell'articolo 87, paragrafo 3, del trattato CE, può comunque essere compatibile con il trattato CE ai sensi dell'articolo 86, paragrafo 2, del trattato CE qualora sia necessaria per l'adempimento di un servizio d'interesse economico generale. Apparentemente Ottana svolge una funzione essenziale giacché fornisce vapore ad altre società situate nel sito industriale di Ottana. Tuttavia la Commissione attualmente non dispone di informazioni che le consentano di affermare che i criteri stabiliti nella giurisprudenza e Altmark siano soddisfatti (8).

IV. CONCLUSIONE

(42)

La presente decisione è da considerarsi come una decisione di avvio del procedimento formale di indagine ai sensi dell'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE e del regolamento (CE) n. 59/1999 del Consiglio. La Commissione, nell'ambito del procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE, invita l'Italia a inviare le sue osservazioni e a fornire qualsiasi informazione utile ai fini della valutazione dell'aiuto, entro il termine di un mese dalla data di ricezione della presente. Considerate le scarse risposte fornite alle precedenti richieste di informazioni della Commissione, la Commissione ingiunge l'Italia di fornire le seguenti informazioni:

Per il ripristino della redditività a lungo termine

(a)	un'analisi dettagliata dei mercati potenziali;

(b)	una decisione chiara su una strategia di ristrutturazione che discuta i vantaggi e gli svantaggi della soluzione prevista;

(c)	una descrizione più dettagliata della ristrutturazione (ad esempio: sono rinnovati anche i sistemi di controllo della centrale?);

(d)	la conferma che il gasdotto GALSI sarà costruito nonché informazioni sulla tempistica della costruzione;

(e)	una descrizione più dettagliata dei costi di ristrutturazione (i costi di ristrutturazione non corrispondono al finanziamento indicato);

(f)	previsioni esatte dei costi di produzione dell'energia elettrica qualora sia attuata la fase due (i calcoli dovrebbero precisare le misure di aiuto di Stato applicabili in Italia per i combustibili alternativi);

(g)	una spiegazione più approfondita dei ricavi generati dai certificati verdi e in particolare qualsiasi elemento di prova a sostegno delle ipotesi formulate;

(h)

dati finanziari concreti che comprendano le differenti ipotesi di situazione futura dell'impresa in modo da comprovare il ripristino della redditività nel lungo periodo; in assenza di siffatte previsioni concrete, comprendenti informazioni dettagliate sul calcolo dei ricavi delle vendite (indicazione del prezzo dell'elettricità e dei certificati verdi), la Commissione deve supporre che il piano non consenta all'impresa di ripristinare la propria redditività;

(i)	una spiegazione della ristrutturazione dell'organico nonché del relativo finanziamento.

Per l'aiuto limitato al minimo

(j)	l'indicazione precisa e concreta delle fonti di finanziamento e di qualsiasi misura di aiuto prevista; in assenza di siffatte spiegazioni, alla Commissione non è chiaro che il beneficiario abbia fornito un contributo proprio significativo;

(k)

la spiegazione tanto dei motivi per i quali sia necessaria la proroga di 12 anni dell'aiuto al salvataggio quanto dei motivi per cui l'aiuto non possa essere rimborsato prima, tenuto conto degli utili previsti; in mancanza di un'informazione plausibile, la Commissione deve supporre che l'aiuto alla ristrutturazione vada oltre il minimo necessario.

Per ridurre al minimo gli effetti distorsivi della concorrenza

(l)	informazioni sull'esistenza di misure compensative.

Per l'esistenza di un servizio di interesse economico generale

(m)	altre informazioni ed elementi di prova a sostegno della tesi secondo cui Ottana fornisce un servizio di interesse economico generale conformemente alla normativa esistente; in assenza di siffatta informazione la Commissione deve supporre che tale non sia il caso.

(43)	La Commissione invita l'Italia a trasmettere immediatamente copia della presente a Ottana Energia.

(44)	La Commissione fa presente all'Italia che l'articolo 88, paragrafo 3, del trattato CE ha effetto sospensivo e richiama l'attenzione del governo italiano sull'articolo 14 del regolamento (CE) n. 659/1999 del Consiglio il quale dispone il recupero di qualsiasi aiuto illegale presso il beneficiario.

(45)

La Commissione avverte l'Italia che informerà gli interessati mediante pubblicazione della presente lettera e di una sintesi della medesima nella Gazzetta ufficiale dell'Unione europea. Inoltre informerà gli interessati nei paesi EFTA firmatari dell'accordo SEE mediante pubblicazione di una comunicazione nel supplemento SEE della Gazzetta ufficiale dell'Unione europea nonché l'autorità di vigilanza EFTA mediante invio di copia della presente. Tutti gli interessati suddetti saranno invitati a presentare osservazioni entro un mese dalla data di siffatta pubblicazione.”

(1) För närmare upplysningar se beslut C(2006)5829, offentliggjort på kommissionens webbplats:

http://ec.europa.eu/comm/competition/state_aid/register/ii/by_case_nr_nn2006_000.html#14.

(2) EGT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(3) Alla luce dell'articolo 2, paragrafo 1, in coordinato disposto con l'articolo 4, paragrafo 3, dell'allegato alla raccomandazione 2003/361/CE della Commissione, del 6 maggio 2003, relativa alla definizione di microimprese, piccole e medie imprese (GU L 124 del 20.5.2003, pag. 36).

(4) Per maggiori chiarimenti cfr. la decisione C(2006) 5829, pubblicata sul sito della Commissione al seguente indirizzo:

http://ec.europa.eu/comm/competition/state_aid/register/ii/by_case_nr_nn2006_000.html#14.

(5) GU C 244 dell'1.10.2004, pag. 2.

(6) Nella decisione di salvataggio, la Commissione ha dichiarato che il piano non può essere tuttavia qualificato come piano di ristrutturazione in quanto mancano vari elementi essenziali, tra cui un'analisi dettagliata del mercato, una descrizione particolareggiata dei costi di ristrutturazione, delle fonti di finanziamento e delle misure d'aiuto previste, nonché dati finanziari concreti, tra cui varie proiezioni della futura situazione della società al fine di dimostrare il ripristino della sua redditività nel lungo termine.

(7) Nella decisione di salvataggio la Commissione aveva già dichiarato che il piano non poteva essere qualificato come piano di ristrutturazione (cfr. nota 4 a piè di pagina).

(8) Sentenza del 24.7.2003 nella causa C-280/00, Altmark trans Gmbh, Regierungsprasidium Magdeburg and Nahverkehrsgesellschaft Altmark Gmbh, Raccolta 2003, pag. I-7747.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 122

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	50 årgången 2 juni 2007

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Rådet
2007/C 122/01	Rådets beslut av den 25 maj 2007 om utnämning av två nederländska ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	1

	Kommissionen
2007/C 122/02	Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 3,82 % den 1 juni 2007 – Eurons växelkurs	2

2007/C 122/03	Rapport från Kommissionen om bestrålning av livsmedel för 2005	3

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2007/C 122/04	Statligt stöd – Italien – Statligt stöd nr C 11/07 (f.d. NN 476/06, f.d. N 14/06) – Missbruk av undsättningsstöd till Ottana (Italien) och detta stöds förenlighet med gemenskapslagstiftningen – Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget ( 1 )	22

2007/C 122/05	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4657 – Salzgitter/KW/RSE) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	28

2007/C 122/06	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4693 – Veolia/Sulo) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	29

2007/C 122/07	Meddelande från den franska regeringen om Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (Tillkännagivande av en ansökan om ett exklusivt tillstånd att inleda prospektering efter flytande kolväten eller kolväten i gasform Sancerre-tillståndet) ( 1 )	30

2007/C 122/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4700 – Deutsche Bank/AIG/Pushkino Logistics Park JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	31

2007/C 122/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4699 – Allianz/Selecta) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	32

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3436
JPY	japansk yen	163,81
DKK	dansk krona	7,449
GBP	pund sterling	0,67925
SEK	svensk krona	9,316
CHF	schweizisk franc	1,6514
ISK	isländsk krona	82,5
NOK	norsk krona	8,111
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CYP	cypriotiskt pund	0,5832
CZK	tjeckisk koruna	28,285
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	250,32
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6961
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	3,815
RON	rumänsk leu	3,2646
SKK	slovakisk koruna	33,863
TRY	turkisk lira	1,7638
AUD	australisk dollar	1,6214
CAD	kanadensisk dollar	1,4335
HKD	Hongkongdollar	10,4926
NZD	nyzeeländsk dollar	1,8163
SGD	singaporiansk dollar	2,0548
KRW	sydkoreansk won	1 247,4
ZAR	sydafrikansk rand	9,5686
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,2749
HRK	kroatisk kuna	7,3119
IDR	indonesisk rupiah	11 859,96
MYR	malaysisk ringgit	4,5669
PHP	filippinsk peso	62,007
RUB	rysk rubel	34,807
THB	thailändsk baht	44,213

Punkt	Longitud	Latitud
A	0,70 gr Ö	52,70 gr N
B	0,50 gr Ö	52,70 gr N
C	0,50 gr Ö	52,40 gr N
D	0,80 gr Ö	52,40 gr N
E	0,80 gr Ö	52,60 gr N
F	0,70 gr Ö	52,60 gr N