29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/1

1.

Den 27 februari 2007 granskade rådet Slovakiens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2009.

2.

Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario skall den reala BNP-tillväxten öka från 6,6 % år 2006 till 7,1 % år 2007, för att sedan minska till 5,5 % år 2008 och 5,1 % år 2009. Enligt tillgängliga uppgifter verkar scenariot baseras på försiktiga tillväxtantaganden för 2006 och rimliga tillväxtantaganden för resten av programperioden. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller också vara realistiska.

3.

Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas det offentliga underskottet för 2006 uppgå till 3,4 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 4,2 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Det bättre utfallet beror på att BNP och sysselsättningen ökat mycket mer och på att ränteutgifterna och kostnaderna för pensionsreformen blivit lägre än väntat. En del av de ökade intäkterna till följd av den oväntat höga tillväxten har dock använts till annat än en snabbare minskning av underskottet.

4.

Liksom i den föregående uppdateringen är huvudmålet för det nya programmets finanspolitiska strategi på medellång sikt att uppnå långsiktigt hållbara offentliga finanser till 2010. I synnerhet skall målet för de offentliga finansernas strukturella saldo på – 0,9 % av BNP uppnås på medellång sikt (dvs. ett konjunkturrensat saldo exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder). Enligt programmet skall det nominella underskottet gradvis sjunka från 3,7 % av BNP 2006 till 1,9 % av BNP 2009 och det primära underskottet sjunka från 1,9 % av BNP 2006 till 0,2 % av BNP 2009. Den planerade finanspolitiska konsolideringen bygger på begränsningar av såväl löpande utgifter som kapitalutgifter (en sänkning av utgiftskvoten med cirka 3,25 procentenheter av BNP), som inte helt neutraliseras av sänkningen av inkomstkvoten (1,5 procentenhet). Jämfört med den tidigare uppdateringen bekräftar det nya programmet de planerade korrigeringarna, mot bakgrund av ett mer gynnsamt makroekonomiskt scenario.

5.

I enlighet med den allmänt vedertagna metoden beräknas det strukturella saldot förbättras från cirka – 3,5 % av BNP 2006 till cirka – 2,5 % av BNP 2009. Liksom i den föregående uppdateringen är programmets finanspolitiska mål på medellång sikt ett strukturellt underskott på knappt 1 % av BNP, som enligt programmet inte skall uppnås under programperioden utan först 2010. Eftersom målet på medellång sikt är mer långtgående än minimiriktmärket (ett beräknat underskott på cirka 2 % av BNP), bör dess uppfyllande skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal mot ett alltför stort underskott. Målet på medellång sikt ligger inom det intervall som angetts i pakten respektive uppförandekoden för de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II och avspeglar väl skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella produktionstillväxten på lång sikt.

6.

De risker som omgärdar programmets prognoser för de offentliga finanserna verkar i stort sett uppväga varandra. Det makroekonomiska scenariots risker är i stort sett neutrala, medan skatteprognoserna verkar baseras på försiktiga antaganden. Programmets planerade finanspolitiska konsolidering grundas mycket på utgiftsbegränsningar, men programmet har inte tillräckligt med uppgifter om kompletterande åtgärder (efter 2007) eller saknar bindande utgiftsramar på medellång sikt. Å andra sidan har Slovakien uppvisat mycket tillfredsställande resultat på senare år, även om det här är den oväntat höga tillväxten och det oväntat låga utnyttjandet av EU-medel som bidragit till att uppnå de finanspolitiska målen.

7.

Utifrån denna riskbedömning verkar programmets finanspolitiska strategi i stort sett vara förenlig med den korrigering av det alltför stora underskottet senast 2007 som rådet har rekommenderat. Under korrigeringsperioden borde dock anpassningsplanen strukturellt sett stärkas, med tanke på de uppjusterade tillväxtprognoserna och de goda ekonomiska tiderna. De närmaste åren verkar programmets finanspolitiska strategi inte erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal för att förhindra att referensvärdet på 3 % av BNP överskrids vid normala konjunktursvängningar. Dessutom verkar den inte tillräcklig för att målet på medellång sikt skall kunna uppnås senast 2010, som det planeras i programmet. Under åren efter korrigeringen av det alltför stora underskottet bör programmets anpassningstakt mot målet på medellång sikt ökas för att kunna översstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt pakten bör den årliga förbättringen av det strukturella saldot för de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II som riktmärke ligga på 0,5 % av BNP, och korrigeringen bör vara större när goda ekonomiska tider råder. Särskilt väntas det strukturella saldot förbättras med bara cirka 0,75 % av BNP under 2007–2009 när goda ekonomiska tider antas råda.

8.

Den offentliga bruttoskulden beräknas ha uppgått till 33,1 % av BNP under 2006, vilket ligger klart under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten minska med 3,4 procentenheter under programperioden.

9.

I Slovakien har befolkningens åldrande en mindre påverkan på lång sikt på de offentliga finanserna än vad som genomsnittligen är fallet i EU, och genom pensionsreformen nyligen ökar pensionsutgifterna mindre än i många andra länder. De offentliga finansernas utgångsläge innebär en risk för hållbara offentliga finanser, redan innan hänsyn tagits till hur de offentliga finanserna långsiktigt påverkas av åldrandet. En konsolidering av de offentliga finanserna skulle därför bidra till att minska riskerna för dessas hållbarhet. Generellt sett verkar det föreligga medelstora risker för de offentliga finansernas hållbarhet i Slovakien.

10.

Konvergensprogrammet saknar en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för strategin för de offentliga finanserna på medellång sikt. Emellertid ger det viss information om de direkta budgetkostnaderna eller budgetbesparingarna av de viktigaste reformer som planeras i reformprogrammet. Vidare verkar de finanspolitiska prognoserna ta hänsyn till hur reformprogrammets åtgärder påverkar de offentliga finanserna. De åtgärder som förutses i det nationella reformprogrammet verkar dock inte helt överensstämma med konvergensprogrammets åtgärder inom de offentliga finanserna. Särskilt skiljer sig konvergensprogrammets utgiftsprioriteringar från de huvudproblem som anges i reformprogrammet, vilket dock inte gäller utbildning. Reformprogrammets betydande stöd till utbildning är dessutom inget som klart framgår av 2007 års budget eller konvergensprogrammet.

11.

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

12.

Programmet innehåller alla obligatoriska och de flesta frivilliga uppgifter (2) som föreskrivs i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram.

i)

utnyttja de goda tillväxtprognoserna till en kraftfullare strukturell anpassning för att säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras senast 2007 med en större säkerhetsmarginal samt påskynda utvecklingen mot det medelfristiga målet, och

ii)

stärka den bindande karaktären hos statsfinansernas medelfristiga utgiftstak.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/5

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Estlands uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2010.

(2)

(3)

Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas överskottet i den offentliga sektorns finanser för 2006 uppgå till 2,5 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 0,3 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Det betydligt bättre utfallet, vilket också förväntades i den nya uppdateringen, beror på överskjutande effekter av det bättre än väntade utfallet för 2005 och den överraskande höga tillväxten 2006. Utgifterna har varit lägre än vad som planerats i budgeten.

(4)

(5)

(6)

Riskerna i programmets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller på det hela taget uppväga varandra. Programmets makroekonomiska antaganden kan betraktas som försiktiga för hela programperioden. Beräkningar av skatteintäkterna verkar sammantaget vara rimliga. En mer bindande finanspolitisk ram på medellång sikt skulle emellertid göra det lättare att uppnå den planerade dämpningen av ökningstakten för de offentliga utgifterna.

(7)

Utifrån denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning vara tillräckligt ambitiös för att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna skall kunna bibehållas med stor marginal under resten av programperioden, så som förutses i programmet. Det finns därför också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom tröskelvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar under programperioden. Programmets finanspolitiska inriktning är inte helt förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten eftersom den är konjunkturförstärkande i goda tider under 2007, då det strukturella saldot beräknas minska med omkring 1 % av BNP.

(8)

Den offentliga bruttoskulden uppskattas ha minskat till 3,7 % av BNP under 2006, vilket ligger långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten minska med ytterligare 2 procentenheter under programperioden.

(9)

De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande är i Estland bland de lägsta i EU, och de åldersrelaterade utgifterna beräknas att sjunka som andel av BNP under de kommande decennierna, bland annat till följd av den betydande utgiftsminskande effekten av pensionsreformen. Den nuvarande nivån på bruttoskulden är mycket låg i Estland och ett bibehållande av sunda offentliga finanser i linje med budgetplanerna under programperioden skulle bidra till att begränsa riskerna när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. På det hela taget förefaller Estland vara utsatt för låg risk med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet.

(10)

Konvergensprogrammet innehåller en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna. Vidare ges vissa uppgifter om de direkta budgetkostnader eller budgetbesparingar som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till, och konvergensprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna tar uttryckligen hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet betonas i båda programmen att en försiktig finanspolitik utgör en avgörande faktor för att säkerställa makroekonomisk stabilitet.

(11)

Programmets strategi för de offentliga finanserna överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

(12)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram innehåller programmet samtliga obligatoriska uppgifter och de flesta av de frivilliga uppgifterna (2).

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/9

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Maltas uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2009.

(2)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet väntas tillväxten av reala BNP hålla sig kring 3 % under programperioden. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter förefaller detta scenario bygga på antaganden om gynnsam tillväxt för år 2007 och en påfallande gynnsam tillväxt för tiden därefter, särskilt till följd av att utrikesbalanserna förväntas utvecklas förmånligt på medellång sikt. Om nettoexporten utvecklas mindre gynnsamt på medellång sikt än vad som förutses i programmet kan det underskott i handelsbalansen som noterats under de senare åren komma att förvärras. Inflationsprognoserna verkar rimliga.

(3)

Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finanser för 2006 uppgå till 2,9 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 2,7 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Det uppskattade resultatet för 2006 i den nya uppdateringen (2,6 % av BNP) är lägre än vad som förutsågs i kommissionens höstprognos 2006, men förefaller rimligt med hänsyn till de nya uppgifterna om BNP-tillväxten och om in- och utbetalningsflödena i de offentliga finanserna.

(4)

Den strategi för de offentliga finanserna som skisseras i uppdateringen syftar till att få ned underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP under 2006 och därefter sträva efter en konsolidering. Enligt uppdateringen skulle underskottet i de offentliga finanserna minskas gradvis och senast 2009 förbytas till ett i stort sett balanserat saldo. På grund av en beräknad minskning av räntetrycket väntas det primära överskottet nå 3,25 % av BNP senast 2009. Denna utveckling skall åstadkommas genom en nedskärning av den primära utgiftskvoten med nästan 5,75 procentenheter av BNP, vilket mer än väl kompenserar en minskning av inkomstkvoten med nästan 3,75 procentenheter av BNP. Trots att de samlade utgifterna framgångsrikt har kunnat begränsas har vårdutgifterna tenderat att stiga under de senare åren. Engångsåtgärder för att minska underskottet kommer att utnyttjas i mindre utsträckning än under den senaste tiden. I stort sett bekräftar programmet, mot bakgrund av ett mycket mera gynnsamt makroekonomiskt scenario, den nominella anpassning av de offentliga finanserna som planerades i den föregående uppdateringen.

(5)

Det strukturella underskottet (dvs. det konjunkturrensade underskottet exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder), som har beräknats enligt den allmänt vedertagna metoden, kommer enligt planerna att minskas från omkring 3 % av BNP 2006 till 0,5 % vid utgången av programperioden. Liksom i den tidigare uppdateringen av konvergensprogrammet är det medelfristiga målet för de offentliga finanserna enligt programmet ett balanserat saldo i strukturella termer, men det nya programmet syftar inte till att uppnå det inom programperioden. Eftersom det medelfristiga målet för de offentliga finanserna är mer långtgående än minimiriktmärket (ett beräknat underskott på cirka 1,75 % av BNP), bör det, om det uppnås, skapas tillräcklig marginal mot ett alltför stort underskott. Det medelfristiga målet ligger inom det intervall som har angivits i stabilitets- och tillväxtpakten och i uppförandekoden för euroområdet och medlemsstater som deltar i ERM II och avspeglar på ett korrekt sätt skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella långsiktiga produktionstillväxten.

(6)

Riskerna i budgetberäkningarna i programmet förefaller på det hela taget väl uppvägda för 2007, men budgetutfallen kan därefter komma att bli sämre än vad som beräknats. Detta beror på att uppskattningarna i uppdateringen bygger på en gynnsam BNP-tillväxt för 2007 och ett utpräglat gynnsamt makroekonomiskt scenario för 2008–2009 (även om skatteprognoserna för dessa år förefaller försiktiga). Dessutom ges för tiden efter 2007 inga närmare uppgifter om anpassningsstrategin, vilket ökar riskerna med den planerade konsolideringen av de offentliga finanserna.

(7)

Med tanke på denna riskbedömning förefaller programmets budgetpolitik vara förenlig med korrigeringen av det alltför stora underskottet senast 2006 såsom rådet rekommenderat. Den förefaller därutöver ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att förhindra att tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP överskrids efter 2008 vid normala konjunktursvängningar. Under de år som följer på korrigeringen av det alltför stora underskottet överensstämmer takten i anpassningen till programmets medelfristiga mål i stort sett med stabilitets- och tillväxtpakten, som anger att den årliga förbättringen av det strukturella saldot för euroområdet och de länder som deltar i ERM II som riktmärke bör ligga på 0,5 % av BNP och att korrigeringen bör vara större under ekonomiskt goda år och kan vara lägre under perioder av lågkonjunktur.

(8)

Den offentliga bruttoskuldkvoten beräknas ha nått 68,25 % av BNP år 2006, vilket överstiger fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten minska med 8,75 procentenheter av BNP under programperioden. Skuldkvoten kommer sannolikt att utveckla sig i en mindre gynnsam riktning än vad som förväntas i programmet med hänsyn till de nyss nämnda riskerna för de finanspolitiska målen. Mot bakgrund av denna riskbedömning förefaller minskningen av skuldkvoten i riktning mot referensvärdet vara tillräcklig över programperioden.

(9)

Malta har nyligen beslutat om en pensionsreform som syftar till att öka den faktiska pensionsåldern och samtidigt höja pensionsnivåerna. Till följd av detta kommer enligt beräkningarna i programmet pensionsutgifterna att öka, vilket leder till en större ökning av de åldersrelaterade utgifterna som ligger nära EU-genomsnittet. Om de nuvarande tendenserna består visar prognoserna för vårdutgifterna på en långsiktig ökning med cirka 1,75 procentenheter av BNP, vilket dock är en något lägre ökningstakt än vad som tidigare varit fallet. De offentliga finanserna är för närvarande inte i ett sådant skick att de skulle kunna säkerställa en stadig minskning av skulden till en nivå under referensvärdet i fördraget. Det skulle därför bidra till att minska riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet om de förbättrades så som förutses i programmet. På det hela taget förefaller Malta vara utsatt för medelstora risker med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet.

(10)

Konvergensprogrammet innehåller inte någon kvalitativ bedömning av den sammantagna effekten enligt rapporten från oktober 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den finanspolitiska strategin på medellång sikt. Det ger dock systematiska uppgifter om de direkta kostnader eller besparingar för de offentliga finanserna som följer av de större reformer som presenteras i det nationella reformprogrammet, och dess prognoser för de offentliga finanserna tar uttryckligen hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. Båda programmen beaktar genomförandet av pensionsreformen, och konvergensprogrammet innehåller närmare uppgifter om den skattereform som förutskickas i det nationella reformprogrammet.

(11)

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

(12)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknas i programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (2).

i)

eftersträva en tillfredsställande utveckling mot det medelfristiga målet enligt programmet och säkerställa att skuldkvoten minskas i motsvarande grad, samtidigt som den finanspolitiska strategin, särskilt på utgiftssidan, preciseras för en längre tidsperiod, och

ii)

med anledning av omfattningen av skulden och den förutsedda ökningen av de åldersrelaterade utgifterna, förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet genom att förverkliga det medelfristiga målet och ytterligare utveckla utformningen och genomförandet av vårdreformen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/13

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Polens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2009.

(2)

(3)

I konvergensprogrammet från januari 2006 angavs målet för saldot i de offentliga finanserna till – 2,6 % av BNP för 2006, jämfört med – 2,2 % i kommissionens höstprognos, medan det i uppdateringen av konvergensprogrammet från november 2006 uppskattades till – 1,9 % av BNP. Att utfallet blev bättre än väntat beror främst på ett ofullständigt genomförande av utgiftsplanerna (särskilt sociala transfereringar och offentliga investeringar), medan inkomstökningen i huvudsak berodde på att tillväxten blev högre än beräknat. I de ovan nämnda sifferuppgifterna för underskottet ingår inte kostnaderna för pensionsreformen, som för 2006 uppskattades till omkring 2 % av BNP, i linje med övergångsperioden för genomförandet av Eurostats beslut av den 2 mars 2004 om klassificering av fonderade pensionssystem (2), som löper ut våren 2007. I uppdateringen från november 2006 är den finanspolitiska strategins huvudmål att senast 2007 korrigera det alltför stora underskottet genom att anpassa målet till den bestämmelse i den reformerade pakten, som medger att en del av kostnaderna för pensionsreformen inte medräknas. För de påföljande åren planeras i programmet en gradvis minskning av underskottet för att kunna nå referensvärdet på 3 % av BNP under 2009.

(4)

Underskottet planeras att minska med 0,4 procentenhet av BNP per år (0,3 procentenhet om kostnaderna för pensionsreformen medräknas), från 1,9 % av BNP 2006 till 0,6 % 2009. Det primära saldot beräknas att förbättras från 0,5 % av BNP 2006 till 1,7 % av BNP 2009. Inklusive effekterna av det ovan nämnda Eurostatbeslutet, beräknas underskottet i det uppdaterade programmet minska från 3,9 % av BNP 2006 till 2,9 % 2009. Den planerade anpassningen under 2007 är inkomstbaserad (inkomstkvoten ökar med 0,6 procentenhet av BNP samtidigt som utgiftskvoten blir närmast oförändrad). Däremot är den starkt utgiftsbaserad under 2008–2009 så att den mer än väl uppväger en betydande nedgång i inkomstkvoten (den genomsnittliga årliga minskningen av utgiftskvoten beräknas uppgå till 1,6 procentenheter, med tyngdpunkten på offentlig konsumtion och sociala transfereringar, samtidigt som inkomstkvoten beräknas minska med i genomsnitt 1,2 procentenheter främst till följd av sänkta socialförsäkringsavgifter, förändringar i inkomstskattesystemet för personer och andra förändringar, vilka inte alltid preciserats. Jämfört med det tidigare programmet har underskottsmålen skrivits ned mot bakgrund av en betydligt starkare tillväxt och ett bättre än förväntat utfall 2006.

(5)

(6)

Utfallet för de offentliga finanserna kan komma att bli sämre än vad som planeras i programmet, i synnerhet under programmets senare år. Det råder betydande osäkerhet när det gäller det faktiska genomförandet av planerade reformer eftersom de inte underbyggs av precisa åtgärder till stöd för den planerade utgiftsbegränsningen. Dessutom finns det risker som härrör från det ganska gynnsamma makroekonomiska scenariot för programperiodens senare år. Följaktligen är inte de åtgärder som hittills har vidtagits tillräckliga och de planerade åtgärderna bör förstärkas för att uppnå resultatet.

(7)

Med tanke på denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning inte vara förenlig med en korrigering av det alltför stora underskottet senast 2007, i enlighet med rådets rekommendation. Programmets mål för de offentliga finanserna ger inte en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom referensvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar och under hela programperioden. Under åren efter korrigeringen av det alltför stora underskottet bör takten höjas i den strukturella anpassningen mot programmets medelfristiga mål för de offentliga finanserna, för att dra nytta av de goda ekonomiska tiderna, och den bör stödjas av konkreta åtgärder.

(8)

Den offentliga bruttoskulden beräknas ha uppgått till 42,0 % av BNP under 2006, vilket ligger långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten minska med 1,4 procentenheter under programperioden. Inklusive effekten av Eurostats ovan nämnda beslut beräknas den offentliga bruttoskulden öka från 48,9 % 2006 till 50,2 % 2009.

(9)

De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande i Polen är de lägsta i EU då åldersrelaterade utgifter som förväntas falla, delvis som ett resultat av den betydande utgiftsminskande effekten av reformen av pensionssystemet – förutsatt att pensionsreformen genomförs fullt ut. Den ingående budgetställningen utgör fortfarande en risk för de offentliga finansernas hållbarhet, även om situationen förbättrats jämfört med 2005, innan hänsyn tagits till de långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av en åldrande befolkning, och planering i programmet av en ytterligare konsolidering av de offentliga finanserna skulle bidra till att tygla riskerna när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet. Sammantaget förefaller Polens risk var låg när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet.

(10)

Konvergensprogrammet innehåller en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna av de reformer som räknades upp i rapporten från oktober 2006 om genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna. Vidare ges vissa uppgifter om de direkta budgetkostnaderna eller budgetbesparingarna som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till, och konvergensprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna tar uttryckligen hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet presenteras i båda programmen en viss harmonisering av socialförsäkringssystemet för jordbrukare med det allmänna nationella systemet, en gradvis harmonisering av invaliditetsersättningarna med det reformerade pensionssystemet samt genomförandet av paketet med garanterade sjukvårdstjänster.

(11)

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer delvis med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008. Närmare bestämt förefaller inte de åtgärder som vidtagits för att korrigera det alltför stora underskottet vara tillräckliga.

(12)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram innehåller programmet samtliga obligatoriska uppgifter och de flesta av de frivilliga uppgifterna (3).

i)

Säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras senast 2007 i linje med den nya rekommendationen enligt artikel 104.7.

ii)

Dra nytta av de goda ekonomiska tiderna och utnyttja alla extra intäkter till att minska underskottet och höja takten i anpassningen till det medelfristiga målet efter det att den planerade korrigeringen av det alltför stora underskottet uppnåtts, genom att, särskilt på utgiftssidan, precisera och genomföra de ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå den avsedda anpassningen.

iii)

Säkra resultaten av pensionsreformen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/17

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Sveriges uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2009.

(2)

Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario räknar man med att den reala BNP-tillväxten kommer att minska från 4,0 % under 2006 till i genomsnitt 3,0 % under resten av programperioden, även om den kommer att fortsätta att ligga nära sin potential. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter verkar scenariot bygga på rimliga tillväxtantaganden, och tillväxten under år 2006 kan eventuellt till och med ha varit högre än beräknat. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller också vara realistiska.

(3)

Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas överskottet i den offentliga sektorns finanser för 2006 uppgå till 2,8 % av BNP, vilket kan jämföras med det prognostiserade resultatet på 0,9 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Skillnaden beror i huvudsak på en baseffekt från 2005 års överskott som var mycket högre än väntat. De nu tillgängliga uppgifterna om in- och utbetalningsflöden tyder på att 2006 års överskott troligen blev större än vad som antogs i kommissionens prognos till följd av både mindre primära utgifter och större skatteintäkter än prognostiserat.

(4)

I det uppdaterade programmet bekräftas att den centrala riktlinjen för finanspolitiken fortfarande är ett genomsnittligt överskott i de offentliga finanserna på 2 % över konjunkturcykeln med stöd av fleråriga utgiftstak. I 2007 års ekonomiska vårproposition kommer regeringen att göra en förnyad utvärdering av det nuvarande målet för överskottet i den offentliga sektorns finanser för att beakta Eurostats beslut om klassificeringen av fonderade pensionssystem inom den andra pelaren. (2) Efter utgången av övergångsperioden för genomförandet av detta beslut (under våren 2007) kommer överskottet att minska med cirka 1 % av BNP varje år och bruttoskuldkvoten att skrivas upp med cirka 0,5 % av BNP. Enligt den finanspolitiska strategi som läggs fram i uppdateringen kommer överskottet att minska under 2007 (från 3,0 % av BNP 2006 till 2,4 %), varefter en återhämtning kommer att ske gradvis (till 3,1 % 2009). Det primära överskottet kommer att utvecklas på liknande sätt. Såväl utgifts– som intäktskvoterna visar en gradvis sjunkande trend under programperioden. Tyngdpunkten i strategin är något förskjuten till de senare åren av programperioden, och de betydande skattesänkningarna under 2007 är endast delvis finansierade. I jämförelse med den föregående uppdateringen är prognosen för utvecklingen av överskottet liknande (en inledande nedgång följd av gradvis återhämtning), men beloppen är högre under hela programperioden.

(5)

Enligt beräkningar med den allmänt vedertagna metoden väntas det strukturella överskottet (dvs. det konjunkturrensade överskottet exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) ligga kvar över 2 % av BNP under hela programperioden eftersom man måste säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Liksom i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet är det medelfristiga mål för de offentliga finanserna som läggs fram i programmet lika med det nyss nämnda målet på ett överskott med i genomsnitt 2 % av BNP över konjunkturcykeln (i strukturella termer), och enligt programmet skall denna nivå upprätthållas under hela programperioden. Eftersom detta medelfristiga mål är betydligt mer långtgående än minimiriktvärdet (ett beräknat underskott på cirka 1 % av BNP), bör dess uppfyllande skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal mot ett alltför stort underskott. Det medelfristiga målet är också betydligt mer ambitiöst än vad som krävs sett till skuldkvoten och den genomsnittliga produktionstillväxten på lång sikt.

(6)

Riskerna i programmets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller på det hela taget uppväga varandra från och med 2007. De makroekonomiska utsikterna och beräknade skatteintäkterna verkar bygga på rimliga antaganden, trots att det råder viss osäkerhet om hur skatterna på inkomst av kapital kommer att utvecklas under de kommande åren. De tidigare erfarenheterna av iakttagandet av utgiftsmålen är goda på grund av de tidigare nämnda utgiftstaken.

(7)

Utifrån denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning vara tillräckligt ambitiös för att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna skall kunna bibehållas under resten av programperioden, så som förutses i programmet. Det finns också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla ett underskott under referensvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar under programperioden. Det finns dock en risk för att den finanspolitiska inriktningen i programmet kan visa sig vara konjunkturförstärkande under 2007 när de goda tiderna väntas fortsätta. Detta skulle inte ligga i linje med stabilitets- och tillväxtpakten.

(8)

Den offentliga bruttoskulden beräknas ha minskat till 46,5 % av BNP år 2006, vilket ligger långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten fortsätta att reduceras och minska med 13,5 procentenheter under programperioden.

(9)

De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande är lägre i Sverige än genomsnittet i EU, och pensionsutgifterna, som andel av BNP, beräknas på lång sikt hålla sig relativt stabila till följd av de betydande utgiftsminskningar som reformen av pensionssystemet medför. De offentliga finansernas utgångsläge med ett stort primärt överskott bidrar till att minska bruttoskulden och bygga upp tillgångar. Om sunda offentliga finanser med fortsatta överskott kan bibehållas som planerat kommer det att begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet. På det hela taget förefaller dessa risker vara låga i Sverige.

(10)

Konvergensprogrammet innehåller en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från november 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna. Vidare ges systematiska uppgifter om de direkta budgetkostnader eller budgetbesparingar som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till. Konvergensprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller också ta hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet skall enligt båda programmen åtgärder genomföras för att öka tillgången på arbetskraft.

(11)

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005-2008.

(12)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram saknas i programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (3).

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/20

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Förenade kungarikets uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden från och med budgetår 2006/2007 till budgetår 2011/2012 (2).

(2)

Programmet innehåller två makroekonomiska scenarion: ett centralt scenario och ett alternativt scenario som baseras på en trendmässig tillväxt som är en kvarts procentenhet lägre än tillväxten i det centrala scenariot. Beräkningarna av de offentliga finanserna i det uppdaterade konvergensprogrammet grundas på det senare scenariot, som beräknats vara försiktigare än det centrala scenariot och anses vara referensscenariot för den här bedömningen. I bedömningen förutspås en real BNP-tillväxt på 2,75 % under 2006 och 2007, som under resten av programperioden mattas av något och beräknas landa på i genomsnitt 2,5 %. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter, verkar programmet baseras på rimliga tillväxtantaganden. Beräkningarna för inflationen, som förväntas minska från 2,5 % under 2006 till 2 % från och med 2007, verkar vara något i underkant på kort sikt mot bakgrund av nyligen offentliggjorda resultat, men i övrigt realistiska.

(3)

Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finanser för 2006/2007 uppgå till 3 % av BNP. I uppdateringen av konvergensprogrammet uppskattas underskottet till 2,8 % av BNP för samma år, med antaganden om att de senaste trenderna att intäkterna ökar stadigt och att utgifterna inte ökar i samma takt som tidigare fortsätter under resten av budgetåret.

(4)

Nyckelmålen för finanspolitiken, enligt det uppdaterade konvergensprogrammet, är att ge långsiktig hållbarhet, rättvisa inom och mellan generationer och, för att uppnå dessa mål, att stödja penningpolitiken, främst genom att tillåta att de automatiska stabilisatorerna hindrar alltför kraftiga konjunktursvängningar. I programmet förutspås en minskning av underskottet till under 3 % av BNP 2006/2007 (2,8 %) och till 1,4 % av BNP i slutet av prognosperioden, dvs. 2011/2012. Det primära saldot, som uppskattas uppgå till ett underskott motsvarande 0,6 % av BNP under 2005-2006, förväntas vara i balans till 2008/2009 och 2011/2012 nå ett överskott på 0,7 % av BNP. Anpassningen av de offentliga finanserna under prognosperioden är jämnt fördelad mellan intäkter och utgifter. Ökningen av intäktskvoten förväntas ske under de första två åren av prognosperioden, delvis beroende på diskretionära åtgärder, medan betydande ändringar av utgifterna skall ske från och med 2008/2009 genom en dämpning av dagens ökade utgiftstakt. De offentliga investeringarna enligt den definition som används i konvergensprogrammet (3) förväntas stabiliseras på 2,25 % av BNP från och med 2006/2007 så att underskottet från och med 2007/08 helt och hållet skall användas för att finansiera offentliga investeringar. Anpassningsplanen överensstämmer i stort sett med den i 2005 års uppdatering, dock med ett mer optimistiskt makroekonomiskt scenario på kort sikt.

(5)

Beräknat i enlighet med den allmänt vedertagna metodiken, förväntas det strukturella saldot (dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) förbättras från 2,5 % av BNP under 2006/2007 till cirka 1,25 % av BNP under programmets slutår, 2011/2012. På grundval av dessa beräkningar är denna justering påtagligare mellan 2006/2007 och 2008/2009, för att därefter minska. I likhet med i 2005 års uppdatering anges inget kvantitativt medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna. I programmet hänvisas till budgetmål i enlighet med nationella regler som överensstämmer med målet att stabilisera skuldkvoten på en relativt låg nivå och som endast under vissa villkor skulle ge en säkerhetsmarginal i fråga om gränsen för underskott i de offentliga finanserna på 3 % av BNP.

(6)

Riskerna i programmets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller på det hela taget uppväga varandra fram till 2007/08, men budgetutfallen i följande programperiod kan bli sämre än beräknat beroende på genomförandet av utgiftskontroll. Den beräknade ökningen av skattekvoten beror till viss del på relativt instabila faktorer, exempelvis vinster från finanssektorn och den oljeproducerande sektorn. De relativt goda utsikterna i fråga om intäkterna verkar backas upp av den senaste ekonomiska utvecklingen, till exempel den goda lönsamheten. Från och med 2008/09 kommer det dock att krävas att den planerade dämpningen av utgiftsökningarna genomförs och att det sker en aktiv övervakning av att utgiftsgränserna respekteras om underskottsmålen skall uppnås. Att fullt ut genomföra den utgiftsminskning som förväntas enligt det övergripande utgiftsöversynen kommer att vara väsentligt för att nå programmålen. De brittiska myndigheterna har visserligen förannonserat lägre budgetanslag till ett antal mindre departement och förpliktat sig för reella minskningar på 5 % per år av de administrativa budgetarna för hela förvaltningen och kostnadseffektiva besparingar. Emellertid stöds största delen av utgiftsdämpningen från och med 2008/09 ännu inte av specifika budgetanslag som måste bekräftas i myndigheternas övergripande utgiftsöversyn, som är planerad till sommaren 2007, och som kommer att innehålla stränga utgiftsplaner fram till 2010/11. Hittills har erfarenheterna av en aktiv övervakning av att utgiftsgränserna respekteras varit goda.

(7)

Utifrån denna riskbedömning verkar programmets finanspolitiska inriktning förenlig med en korrigering av det alltför stora underskottet senast 2006/2007, i enlighet med rådets rekommendation. Det finns en tillräcklig säkerhetsmarginal endast omkring 2009/10 för att hålla ett underskott inom referensvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar, då prognoserna beror på resultatet av den övergripande utgiftsöversynen. Åren efter korrigeringen av det alltför stora underskottet bör takten i budgetkonsolideringen således förstärkas.

(8)

Den offentliga bruttoskulden, som uppgick till 42,1 % av BNP under 2005/06, ligger visserligen långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP, men väntas stiga långsamt under prognosperioden, och nå sitt toppvärde på strax över 44 % av BNP under 2008/09. Därefter väntas kvoten stabiliseras för att sedan minska i slutet av programperioden.

(9)

De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande i Förenade kungariket ligger nära genomsnittet i EU, med pensionsutbetalningar som ökar i något lägre takt än EU-genomsnittet, vilket delvis beror på att Förenade kungariket sedan länge i större utsträckning än andra EU-länder använder sig av privata pensionssystem. Den föreslagna pensionsreformen tar itu med frågan om risken för att medel kommer att saknas för framtida pensioner, genom att göra det fördelaktigare med privat pensionssparande och genom att öka avsättningarna till offentliga pensioner, vilket ger något högre offentliga utgifter för pensioner än tidigare beräknat. I reformen ingår även gradvis högre lagstadgad pensionsålder. Den ursprungliga budgetsituationen kommer, även om den förbättrats jämfört med 2005, fortfarande att utgöra ett hot mot hållbarheten i de offentliga finanserna om ingen ordentlig minskning av underskottet sker på medellång sikt och det även innan man beaktar hur en befolkning med en allt högre andel äldre påverkar budgeten på lång sikt. Om man konsoliderar de offentliga finanserna genom att förstärka budgetsituationen mer än vad som sägs i konvergensprogrammet, skulle det bidra till att minska risken för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. På det hela taget förefaller Förenade kungariket vara utsatt för medelstora risker med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet.

(10)

Konvergensprogrammet innehåller en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna. Vidare ges systematiska uppgifter om de direkta budgetkostnader eller budgetbesparingar som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till, och konvergensprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna tar uttryckligen hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet presenteras i båda programmen ett stegvist förverkligande av regeringens mål att göra de offentliga tjänsterna (kostnads)effektivare, samtidigt som de långsiktiga beräkningarna av de offentliga finanserna innefattar uppskattade kostnader för den föreslagna pensionsreformen.

(11)

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

(12)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknas i programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (4).

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/24

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/27

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4585. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/27

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4554. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/28

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4503. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/28

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4502. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/29

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4547. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/29

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4571. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/30

(1)

Artikel 1.8 i protokollet ändrar artikel 16 i Europolkonventionen som föreskriver att Europol ska inrätta lämpliga kontrollmekanismer som möjliggör kontroll av att sökning efter uppgifter som hämtats från det datoriserade systemet för insamlade uppgifter som avses i artiklarna 6 och 6a i Europolkonventionen i dess ändrade lydelse enligt protokollet är laglig.

(2)

Uppgifterna som lämnas av medlemsstaterna och tredjeländer för att införas i analysregistren och informationssystemet och som hanteras i enlighet med artikel 3 i rådets akt av den 3 november 1998 om antagande av regler för Europols analysregister (4) och i enlighet med artikel 6a i Europolkonventionen, som införts genom protokollet, ska likaså vara föremål för den kontrollmekanism som föreskrivs i den ändrade artikel 16 i Europolkonventionen.

1)

Ett unikt referensnummer som hänför sig till hämtningen eller försöket till hämtning.

2)

Vilka delar i det datoriserade system för insamlade uppgifter som avses i artiklarna 6 och 6a i Europolkonventionen som det getts tillträde till och som konsulterats.

3)

Användarens identitet.

4)

Datum och tid för hämtningen eller sökningen, däribland försök till hämtning.

5)

I förekommande fall, det (de) berörda analysregistret (analysregistren).

6)

Identiteten på den person (de personer) om vilken (om vilka) uppgifter sökts eller getts tillträde till och visats, eller identifikationen av de uppgifter som hämtats.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/32

a)

analysgrupp: den grupp som bildats och sammanfört deltagare för ett analysprojekt, enligt artikel 10.2 i Europolkonventionen,

b)

överenskommelse: en överenskommelse som träffats mellan Europol och tredje man och som reglerar medverkan av tredje man i en analysgrupps verksamhet,

c)

medverkan: medverkan av tredje mans experter i en analysgrupps verksamhet innebär att dessa experter ska ha rätt att delta i analysgruppens möten, på begäran få information av Europol om hur arbetet med det berörda analysregistret fortskrider och i enlighet med gällande rättsliga bestämmelser delges och sprida analysresultat som rör den tredje man som de företräder,

d)

tredje man: tredje land eller organ enligt artikel 10.4 i Europolkonventionen.

a.

delta i analysgruppens möten,

b.

på begäran få information av Europol om hur arbetet med det berörda analysregistret fortskrider, och

c.

delges analysresultat som rör den tredje man som de företräder; delgivningen ska äga rum i enlighet med artiklarna 17.2 och 18.4 i Europolkonventionen, med tillämpliga bestämmelser i samarbets- och sekretessavtalen, och med artikel 5.5 i rådets akt av den 12 mars 1999 om antagande av regler om överföring av personuppgifter från Europol till tredje land och utomstående organ (2), samt om den medlemsstat som lämnat de berörda uppgifterna dessförinnan gett sitt samtycke, och

d.

sprida analysresultat, men enbart om berörda deltagare dessförinnan gett sitt godkännande till detta och i enlighet med gällande bestämmelser i samarbets- och sekretessavtalen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/35

a)

gemensamma utredningsgrupper: de gemensamma utredningsgrupper som avses i artikel 3a i Europolkonventionen,

b)

nationell enhet: det enda sambandsorganet mellan de nationella behöriga myndigheterna och Europol som avses i artikel 4 i Europolkonventionen,

c)

behöriga myndigheter: alla offentliga organ i medlemsstaterna som enligt den nationella lagstiftningen är ansvariga att förebygga och bekämpa brottslighet enligt artikel 2.4 i Europolkonventionen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/37

(1)

Enligt artikel 32a i Europolkonventionen ska styrelsen på grundval av ett förslag från Europols direktör med två tredjedelars majoritet bland medlemmarna anta regler för tillgång till Europols handlingar för unionens medborgare, och fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller har sitt säte i en medlemsstat, med beaktande av de principer och begränsningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, antagen på grundval av artikel 255 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

(2)

I artikel 1 andra stycket i Fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat ”EU-fördraget”) hänvisas till begreppet öppenhet, och det anges att fördraget markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

(3)

Öppenhet garanterar att förvaltningen åtnjuter större legitimitet och är effektivare och har ett större ansvar gentemot medborgarna i ett demokratiskt system. Öppenhet bidrar till att stärka de principer om demokrati och respekt för grundläggande rättigheter som avses i artikel 6 i EU-fördraget, artikel 255 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat ”EG-fördraget”), samt artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(4)

I enlighet med artikel 41.1 i EU-fördraget gäller rätten till tillgång även handlingar som avser polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1) (nedan kallad ”förordning 1049/2001”) fastställs de allmänna principerna och gränserna för rätten till tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. I artikel 32a i Europolkonventionen hänvisas till de principer och gränser som anges i den förordningen.

(6)

I princip bör samtliga handlingar göras tillgängliga för allmänheten. Allmänna och privata intressen bör emellertid skyddas genom undantagsbestämmelser. Europol bör ges möjlighet att skydda sin förmåga att utföra sina uppgifter.

(7)

För att säkerställa att rätten till tillgång till handlingar respekteras fullt ut bör ett administrativt förfarande i två steg tillämpas, där det dessutom ska vara möjligt att framföra klagomål till ombudsmannen.

(8)

Dessa regler påverkar inte tillämpningen av artikel 19 i Europolkonventionen om rätt till tillgång.

(a)

Europolhandling eller handling: allt innehåll, oberoende av medium (på papper eller lagrat i elektronisk form, ljud- och bildupptagningar samt audiovisuella upptagningar) som har samband med Europols verksamhet, strategier och beslut,

(b)

tredje part: varje fysisk eller juridisk person eller enhet utanför Europol, däribland medlemsstaterna, övriga EU-institutioner och EU-organ, internationella organisationer samt tredjeländer,

(c)

sekretessbelagda Europolhandlingar: handlingar som innehåller information som kräver ytterligare säkerhetsåtgärder och som är märkta med någon av sekretessgraderna ”Europol RESTRICTED ”(begränsad spridning), ”Europol CONFIDENTIAL ”(förtrolig), ”Europol SECRET ”(hemlig), eller ”Europol TOP SECRET ”(klassificerat hemlig) i enlighet med reglerna om sekretesskydd för Europolinformation.

(a)

att fastställa principer, villkor och gränser, under hänsynstagande till allmänna eller enskilda intressen, för rätten till tillgång till Europols handlingar på ett sätt som garanterar största möjliga tillgång till handlingar,

(b)

att fastställa bestämmelser som garanterar att det blir så enkelt som möjligt att utöva denna rätt, och

(c)

att främja goda förvaltningsrutiner när det gäller tillgång till handlingar.

(a)

det allmänna samhällsintresset i fråga om

(b)

den enskildes privatliv och integritet.

—

en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter,

—

rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning,

—

syftet med inspektioner, utredningar och revisioner, som inte anges i punkt 1 a,

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/41

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/42

1.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör en företagskoncentration enligt artikel 3.1 a i EG:s koncentrationsförordning, kommissionens förordning (EG) nr 132/2004 (1).

2.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion är definitionerna av de relevanta produktmarknaderna för gas i Belgien följande:

3.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion är definitionerna av de relevanta geografiska marknaderna för gas i Belgien följande:

En majoritet av medlemsstaterna är enig med kommissionen och en minoritet är oenig i fråga om punkt f.

4.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion är definitionerna av de relevanta produktmarknaderna för gas i Frankrike följande:

5.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion som avser gas i Frankrike är definitionerna av de relevanta geografiska marknaderna grundade på de regionala utjämningszonerna och att var och en av dem utgör en relevant geografisk marknad för samtliga produktmarknader enligt klarläggandet i fråga 4.

6.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion är definitionerna av de relevanta produktmarknaderna för elektricitet i Belgien följande:

7.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion är definitionerna av de relevanta produktmarknaderna för elektricitet i Belgien följande:

8.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att vid bedömningen av denna transaktion är definitionen av den relevanta produktmarknaden för fjärrvärme i Frankrike följande:

9.

10.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen troligtvis kommer att bli ett betydande hinder för effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller på en stor del av den och EES när det gäller följande marknader:

Belgien:

Frankrike:

11.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att åtagandena är tillräckliga för att undanröja betydande konkurrenshinder på de marknader som har identifierats i fråga 10. En majoritet av medlemsstaterna är enig och en minoritet är oenig.

12.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen, förutsatt att en fullständig förenlighet med de åtaganden som parterna erbjudit föreligger och med beaktande av samtliga åtaganden sammantagna, inte påtagligt hämmar den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den, i synnerhet till följd av att en dominerande ställning skapas eller förstärks, enligt artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet. En majoritet av medlemsstaterna är enig med kommissionen och en minoritet är oenig.

13.

Rådgivande kommittén uppmanar kommissionen att beakta de övriga punkter som tagits upp under diskussionen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/45

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/46

1.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den anmälda åtgärden utgör en koncentration enligt artikel 3.1 b i förordning 139/2004 (1) och att transaktionen har en gemenskapsdimension.

2.

En majoritet av Rådgivande kommitténs medlemmar instämmer med kommissionen i att följande produktmarknader är relevanta för bedömningen av den aktuella åtgärden:

En minoritet av kommitténs medlemmar är oeniga vad gäller punkt a) och en minoritet avstår att rösta på punkt c).

3.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att de geografiska marknader som är relevanta för bedömningen av åtgärden är nationella.

4.

En majoritet av Rådgivande kommitténs medlemmar är enig med kommissionen om att den anmälda åtgärden skulle ge upphov till icke-samordnade effekter på den österrikiska marknaden för tillhandahållande av mobila telekommunikationstjänster till slutanvändare och därför skulle leda till att påtagligt hämma den effektiva konkurrensen på den marknaden. En minoritet av kommitténs medlemmar avstår från att rösta.

5.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att det är osannolikt att de effektivitetsvinster som T-Mobile tar upp kommer att äga rum efter koncentrationen.

6.

Majoriteten av medlemmarna i Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att de åtaganden som parterna gjort är tillräckliga för att undanröja de konkurrensproblem som tagits upp och att koncentrationen därför skall förklaras vara förenlig med den gemensamma marknaden. En minoritet av kommitténs medlemmar är av avvikande åsikt.

3.

Rådgivande kommittén uppmanar kommissionen att ta hänsyn till alla övriga synpunkter som lämnats under diskussionens gång.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/47

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/48

1.

fastställa att Furstendömet Liechtenstein har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 19.1, 19.2, 25.1 och 28.1 i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 i bilaga VI till EES-avtalet (rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen), så som den anpassats genom protokoll 1 till EES-avtalet, genom att kräva att personer skall vara bosatta i Liechtenstein för att kunna beviljas s.k. Hilflosenentschädigung (bidrag vid oförmögenhet), och

2.

förplikta Furstendömet Liechtenstein att ersätta rättegångskostnaderna.

—

Målet rör Liechtensteins bidrag vid oförmögenhet, som är avsett för personer som är i permanent behov av omfattande hjälp eller tillsyn från någon annan persons sida vid utförandet av vardagliga uppgifter. Bidraget utgör inte ett tillägg till andra socialtrygghetsförmåner och det beviljas utan hänsyn till inkomsten. Det är inte knutet till tidigare avgiftsinbetalningar till staten och det beviljas oberoende av om mottagaren kan anses lida av en sjukdom.

—

Enligt liechtensteinsk rätt måste mottagare av bidraget vara bosatta i Liechtenstein.

—

Liechtensteins bidrag vid oförmögenhet tas i bilaga IIa till förordning (EEG) nr 1408/71 (jfr artiklarna 4.2a c och 10a i förordningen) upp som en särskild icke avgiftsfinansierad kontantförmån, vilken som sådan inte skulle vara en på grundval av förordningen till annat land utförbar förmån.

—

Eftas övervakningsmyndighet anför emellertid att den korrekta klassificeringen av bidraget vid oförmögenhet skulle vara såsom en kontantförmån vid sjukdom (jfr artikel 4.1 i förordningen), utförbar i enlighet med artiklarna 19.1, 19.2, 25.1 och 28.1 i förordningen.

—

Den korrekta klassificeringen av bidraget vid oförmögenhet är avgörande för huruvida Furstendömet Liechtenstein är skyldigt att bevilja sökande som är bosatta utanför Liechtenstein men i övrigt uppfyller de relevanta kriterierna i förordningen förmånen i fråga.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/49

1.

fastställa att Furstendömet Liechtenstein har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 7 i EES-avtalet och enligt artikel 14 i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 32g i bilaga XX till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller), så som den anpassats genom protokoll 1 till EES-avtalet, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta eller till Eftas övervakningsmyndighet anmäla de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa den rättsakten, och

2.

förplikta Furstendömet Liechtenstein att ersätta rättegångskostnaderna.

—

Målet rör Liechtensteins underlåtenhet att genomföra direktivet om omgivningsbuller.

—

Liechtenstein har under det förprocessuella skedet inte bestridit att landet vid tidsfristens utgång inte hade vidtagit de erforderliga åtgärderna för att trygga genomförandet av direktivet.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/50

1.

Kommissionen mottog den 19 mars 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen China Shipbuilding Industry Corporation group (”China Shipbuilding”, Kina), genom Quingdao Qiyao Linshan Power Development Company Ltd (”Quingdao Qiyao Linshan”, Kina), Wärtsilä Corporation (”Wärtsilä”, Finland) och Mitsubishi Heavy Industries Ltd (”Mitsubishi”, Japan), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag, Quingdao Qiyao Wärtsilä MHI Linshan Marine Diesel Company (”JV”, Kina).

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4286 – China Shipbuilding/Mitsubishi/Wärtsilä/JV, till