24.3.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/1

RÅDETS RESOLUTION

av den 22 mars 2007

om en strategi för ett säkert informationssamhälle i Europa

(2007/C 68/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

ANTAR DENNA RESOLUTION OCH

VÄLKOMNAR

meddelande från kommissionen av den 31 maj 2006 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En strategi för ett säkert informationssamhälle – ”Dialog, partnerskap och användarinflytande”,

NOTERAR

kommissionens meddelande av den 15 november 2006 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om skräppost, spionprogram och sabotageprogram,

ERINRAR OM

1.	rådets resolution av den 28 januari 2002 om en gemensam inställning och särskilda åtgärder på området för nät- och informationssäkerhet (1),

2.	rådets resolution av den 18 februari 2003 om en europeisk strategi för en nät- och informationssäkerhetskultur (2),

3.	rådets slutsatser av den 8-9 mars 2004 om icke begärd kommersiell kommunikation eller så kallad skräppost och rådets slutsatser av den 9-10 oktober 2004 om kampen mot s.k. skräppost,

4.	Europeiska rådets slutsatser från mars 2005 om ny stimulans för Lissabonstrategin och Europeiska rådets slutsatser från mars 2006 där kommissionen och medlemsstaterna anmodas att kraftfullt genomföra den nya strategin i2010,

EU:s regelverk som avser bestämmelserna om elektroniska meddelanden, (3) och i synnerhet de bestämmelser som gäller kommunikationssäkerhet, integritet och sekretess och som har bidragit till att garantera en hög nivå av skydd för personuppgifter och av den personliga integriteten samt integritet och säkerhet i offentliga kommunikationsnät,

6.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) (4),

Tunisagendan och Tunisåtagandet från världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) där behovet av att fortsätta kampen mot IT-brottslighet och skräppost framhålls, samtidigt som integritetsskyddet och yttrandefriheten garanteras, och att ytterligare främja, utveckla och genomföra en global IT-säkerhetskultur i samarbete med alla berörda parter,

8.	ordförandeskapets slutsatser från den årliga europeiska konferensen om informationssamhället i Esbo, Finland (27–28 september 2006) ”i2010 – Mot ett europeiskt allmänt utbrett informationssamhälle”,

UNDERSTRYKER DÄRFÖR ATT

våra samhällen med stor hastighet är på väg in i en ny utvecklingsfas, mot ett allmänt utbrett informationssamhälle där mer och mer av medborgarnas vardagsgöromål bygger på användningen av informations- och kommunikationsteknik och elektroniska kommunikationsnät; nät- och informationssäkerhet bör därför betraktas som en avgörande faktor för denna utveckling och för att den skall bli framgångsrik,

2.	förtroende har stor betydelse för det nya informationssamhällets framgång; förtroendet gäller också slutanvändarnas erfarenheter och behovet av att respektera deras integritet; därför bör nät- och informationssäkerhet inte bara betraktas som en teknisk fråga,

nät- och informationssäkerhet måste betraktas som ett avgörande inslag i inrättandet av ett europeiskt informationsområde som en del av i2010-initiativet vilket då kan bidra till den förnyade Lissabonstrategins framgång; informations- och kommunikationsteknik (IKT) är också en mycket viktig del i innovation, ekonomisk tillväxt och sysselsättning i hela ekonomin,

ny teknik som kommer att leda fram till det allmänt utbredda informationssamhället redan håller på att utarbetas; tillkomsten av nyskapande teknik (t.ex. trådlösa höghastighetsnät, radiofrekvensidentifiering (RFID), sensornätverk) och innovativa innehållsmättade tjänster (t.ex. Internet Protocol Television (IPTV), Voice over Internet Protocol (VoIP), mobil-TV och andra mobiltjänster) kräver nät- och informationssäkerhet på adekvata nivåer och informationssäkerhet från utvecklingsfasens allra första början för att de skall kunna uppnå ett verkligt kommersiellt värde; det är mycket viktigt för informationssamhällets utveckling och Europas konkurrenskraft att snarast ta till sig nya lovande innovationer; regeringsorgan och företag bör så snart som möjligt anamma framväxande säker ny teknik och säkra nya tjänster för att påskynda en bred acceptans,

5.	det är av strategisk betydelse för EU att europeisk industri både är en krävande användare och en konkurrenskraftig leverantör av nät, säkerhetsprodukter och tjänster; diversitet, öppenhet och driftskompatibilitet är viktiga säkerhetsaspekter och bör främjas,

kunskaper om nät- och informationssäkerhet måste också integreras i vardagslivet för alla människor och alla berörda parter i samhället; en rad medvetandehöjande kampanjer har genomförts både på nationell nivå och på EU-nivå men det återstår ännu mycket att göra på detta område, särskilt när det gäller slutanvändarna och små och medelstora företag; användare med särskilda behov eller med låg medvetenhet om frågor som gäller nät- och informationssäkerhet bör särskilt beaktas; alla berörda parter bör vara medvetna om att de ingår i den globala säkerhetskedjan och bör ha förmåga att agera i enlighet med detta ansvar; nät- och informationssäkerhetsfrågor bör beaktas i all utbildning som gäller IKT,

7.	inrättandet av Enisa var ett avgörande steg framåt i EU:s ansträngningar att leva upp till utmaningarna som rör nät- och informationssäkerhet; tillämpningsområde, mål, uppgifter och varaktighet när det gäller Enisa fastställs i förordning nr 460/2004,

medel som går till forskning och utveckling (FoU) och innovation både på nationell nivå och EU-nivå, är ett av de viktigaste inslagen i stärkandet av informations- och nätsäkerheten i nya system, tillämpningar och tjänster; insatserna på EU-nivå bör stärkas inom säkerhetsrelaterad forskning och innovation, i synnerhet genom det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet om konkurrenskraft och innovation; insatserna bör också inriktas på åtgärder för att sprida och uppmuntra kommersiellt utnyttjande av uppnådda resultat, inklusive en bedömning av användbarheten för samhället i stort; detta kommer att stärka de europeiska leverantörernas förmåga att tillhandahålla säkerhetslösningar som motsvarar den europeiska marknadens särskilda behov,

samtidigt som det ger stora fördelar skapar det allmänt utbredda informationssamhället också stora utmaningar och därmed nya potentiella risker; hot mot säkerhet och integritet – även genom olaglig avlyssning och olagligt utnyttjande av uppgifter – blir allt allvarligare, mer målinriktade och tydligt inriktade på ekonomisk vinning, nya svar på framväxande och etablerade hot bör utarbetas på ett innovativt sätt och de bör också omfatta frågor som uppstår till följd av systemens komplexitet, misstag, olyckor eller oklara riktlinjer; inrättande och utveckling av nationella organ för incidenthantering med inriktning på olika aktörer och samarbetet mellan dessa organ liksom med andra berörda parter bör uppmuntras och främjas ytterligare,

10.

standardisering och certifiering av produkter, tjänster och förvaltningssystem, särskilt de som tillhandahålls av befintliga institutioner, förtjänar särskild uppmärksamhet i EU:s politik avseende nät- och informationssäkerhet som ett sätt att sprida god praxis och yrkeskunnande på området nät- och informationssäkerhet; särskilt ny framväxande teknik som radiofrekvensidentifiering (RFID) och mobil-TV skulle kunna dra nytta av att snabbt införa öppna och driftskompatibla standarder; de europeiska standardiseringsorganen bör uppmuntras i detta avseende,

11.

eftersom elektroniska nät- och informationssystem spelar en allt viktigare roll för de kritiska infrastrukturernas övergripande funktion, blir deras tillgänglighet och integritet allt mer oundgängliga för förvaltningar, företag, medborgarnas säkerhet och livskvalitet samt för samhällenas övergripande funktion,

12.	samarbete och praktiska metoder behövs mer än någonsin; de berörda parterna bör fastställa och erkänna sina respektive roller, ansvarsområden och rättigheter,

OCH UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA ATT

stödja utbildningsprogram och höja det allmänna medvetandet om frågor som gäller nät- och informationssäkerhet genom att t.ex. inleda informationskampanjer om nät- och informationssäkerhet riktade mot alla medborgare/användare och sektorer i ekonomin, särskilt små och medelstora företag och slutanvändare med särskilda behov eller låg medvetenhet; senast 2008 skulle ett gemensamt datum kunna väljas för en dag i syfte att öka medvetenheten i hela Europa (t.ex. ”informations- och nätsäkerhetsdag”), en dag som skulle infalla årligen och införas på frivillig grund i varje medlemsstat,

stärka och bidra till säkerhetsrelaterad FoU och förbättra användbarheten och spridningen av uppnådda resultat; uppmuntra utvecklingen av innovativa partnerskap för att stärka industritillväxten när det gäller den europeiska informations- och kommunikationsteknikens säkerhet och öka snabb introduktion av ny nät- och informationssäkerhetsteknik och tjänster för att kunna ge dem ett kommersiellt uppsving,

rikta vederbörlig uppmärksamhet på behovet av att förebygga och bekämpa nya och befintliga säkerhetshot mot elektroniska kommunikationsnät, vilket också omfattar olaglig avlyssning och olagligt utnyttjande av uppgifter, förstå och ta itu med risker i detta sammanhang och, vid behov i samarbete med Enisa, uppmuntra effektivt informationsutbyte och samarbete mellan relevanta organisationer och byråer på nationell nivå; förbinda sig att bekämpa skräppost, spionprogram och sabotageprogram, särskilt genom förbättrat samarbete mellan berörda myndigheter på nationell och internationell nivå,

4.	stärka det ömsesidiga samarbetet inom ramen för initiativet i2010 för att identifiera effektiva och innovativa metoder för att förbättra nät- och informationssäkerhet och sprida kunskap om dessa metoder i hela EU på frivillig grund,

5.	uppmuntra till ständiga förbättringar av de nationella organen för incidenthantering,

främja en miljö som uppmuntrar tjänsteleverantörer och nätoperatörer att förse sina kunder med solida tjänster samt att garantera att säkerhetstjänsterna och lösningarna är motståndskraftiga och ge konsumenterna valmöjligheter; uppmuntra eller vid behov kräva att nätoperatörer och tjänsteleverantörer garanterar att de kan ge sina kunder en lämplig nivå av nät- och informationssäkerhet,

7.	fortsätta en strategisk diskussion i högnivågruppen för initiativet i2010 samtidigt som hänsyn tas till den pågående utvecklingen i informationssamhället och garantera ett samstämmigt tillvägagångssätt som omfattar reglering, samreglering, FoU och e-förvaltning samt kommunikation och utbildning,

i linje med handlingsplanen för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010 tillhandahålla en utbyggnad av sömlösa e-förvaltningstjänster, främja driftskompatibla identitetshanteringslösningar och vidta alla lämpliga förändringar i organisationen av den offentliga sektorn; regeringar och offentliga förvaltningar bör gå i bräschen för bästa metoder genom att främja säkra e-förvaltningstjänster för alla medborgare,

VÄLKOMNAR KOMMISSIONENS AVSIKT ATT

1.	fortsätta utarbetandet av en övergripande och dynamisk strategi i hela EU för nät- och informationssäkerhet, varvid det helhetsgrepp som kommissionen föreslagit är av särskild betydelse,

2.	ta itu med nät- och informationssäkerhet som ett av målen i översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationer,

fortsätta spela sin roll för att uppnå ökad medvetenhet om behovet av allmänt politiskt engagemang för att bekämpa skräppost, spionprogram och skadlig programvara; stärka dialogen och samarbetet med tredjeländer, i synnerhet genom avtal med tredjeländer där kampen mot skräppost, spionprogram och skadlig programvara skall ingå,

4.	stärka engagemanget i Enisa för att stödja strategin för ett säkert informationssamhälle i Europa i enlighet med denna förordning, i linje med målen och uppgifterna i förordning (EG) nr 460/2004, och ett närmare samarbete och bättre förbindelser med medlemsstaterna och de berörda parterna,

5.	i samband med initiativet i2010 och i samarbete med medlemsstaterna och samtliga berörda parter, särskilt statistikexperter och medlemsstaternas experter på informationssäkerhet, utveckla lämpliga indikatorer för gemenskapens översyner av de aspekter som gäller säkerhet och förtroende,

uppmana medlemsstaterna att via en dialog mellan alla berörda parter granska de ekonomiska, företagsmässiga och samhälleliga drivkrafterna i syfte att utarbeta en sektorsbunden strategi för IKT-sektorn, för att kunna öka nät- och informationssystemens säkerhet och motståndskraft, som ett möjligt bidrag till det planerade europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur,

i samordning med medlemsstaterna fortsätta ansträngningarna att främja dialogen med berörda internationella partner och organisationer för att gynna ett globalt samarbete om nät- och informationssäkerhet, i synnerhet genom att genomföra handlingslinjerna från världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) och regelbundet rapportera till rådet,

OCH UPPMANAR

Enisa att fortsätta ett nära samarbete med medlemsstaterna, kommissionen och andra berörda parter för att kunna fullfölja de uppgifter och mål som fastställs i förordning (EG) nr 460/2004 och bistå kommissionen och medlemsstaterna i deras ansträngningar att uppfylla kraven som gäller nät- och informationssäkerhet och på så sätt bidra till genomförandet och vidareutvecklingen av strategin för ett säkert informationssamhälle i Europa, i enlighet med denna resolution,

alla berörda parter att förbättra programvarusäkerheten och nät- och informationssystemens säkerhet och motståndskraft i linje med strategin för ett säkert informationssamhälle i Europa i enlighet med denna resolution, samt att delta i en strukturerad debatt med alla berörda parter om hur man bäst kan utnyttja nuvarande instrument och rättsakter,

3.	företagen att ha en positiv inställning till informations- och nätsäkerhet för att få fram mer avancerade och säkrare produkter och tjänster och betrakta investeringar i sådana produkter och tjänster som en konkurrensfördel,

4.	tillverkare och tjänsteleverantörer att, när så är lämpligt, bygga in krav som rör säkerhet, integritet och sekretess i sin produkt- och tjänsteutformning och i utnyttjandet av nätinfrastruktur, tillämpningar och programvara och att genomföra och övervaka säkerhetslösningar,

5.	alla berörda parter att samarbeta om och skapa experimentella miljöer för att pröva och införa ny teknik och nya tjänster på ett säkert sätt; alla berörda parter att snabbt anamma den nya säkra tekniken och de nya säkra tjänsterna när de har lanserats kommersiellt,

6.	alla berörda parter att engagera sig i ytterligare insatser för att bekämpa skräppost och annan otillbörlig onlineanvändning och att aktivt samarbeta med behöriga myndigheter på nationell och internationell nivå,

7.	tjänsteleverantörerna och IKT-industrin att inrikta sig på att stärka säkerheten, integriteten och användbarheten hos produkter, processer och tjänster för att skapa förtroende, förebygga och bekämpa ID-stöld och andra integritetskränkande intrång,

nätoperatörer, tjänsteleverantörer och den privata sektorn att dela med sig av och genomföra goda säkerhetsförfaranden och gynna en kultur som inbegriper riskanalys och riskhantering i organisationer och näringsliv genom att stödja lämpliga utbildningsprogram och genom att utarbeta beredskapsplanering och ställa säkerhetslösningar till förfogande för kunderna som en del av sina tjänster.

(1) EGT C 43, 16.2.2002, s. 2.

(2) EUT C 48, 28.2.2003, s. 1.

(3) Direktiv 2002/58/EG (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37), 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 21) och 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51).

(4) EUT L 77, 13.3.2004, s. 1.

24.3.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/5

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 68/02)

Datum för antagande av beslutet

3.1.2007

Stöd nr

N 147/06

Medlemsstat

Danmark

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Fritagelse for affaldsafgift for forbrænding af fiberfraktioner der stammer fra afgasning og separering af husdyrgødning

Rättslig grund

Affalds- og råstofafgiftsloven (forslag til lov om ændring af affalds- og råstofafgiftsloven J nr. 2005-231-0051)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Miljöskydd

Stödform

Reducerad skattesats

Budget

Beräknade utgifter per år: 20 miljoner DKK; Totalt planerat stödbelopp: 200 miljoner DKK

Stödnivå

—

Varaktighet

4.1.2007–31.12.2016

Ekonomisk sektor

Alla sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress

Skatteministeriet

Nikolai Eigtveds Gade 28

DK-1402 København K

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	22.11.2006
Stöd nr	N 222/06
Medlemsstat	Italien
Region	Sardegna
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Piano d'azione per il superamento del digital divide in Sardegna — Telecom Italia
Rättslig grund	Deliberazione della giunta regionale n. 50/2 del 30.11.2004, n. 54/15 del 22.11.2005 e n. 62/65 del 27.12.2005
Typ av stödåtgärd	Individuellt stöd
Syfte	Sektorutveckling
Stödform	Bidrag
Budget	Totalt planerat stödbelopp: 6,1 miljoner EUR
Stödnivå	55 %
Varaktighet	Till den 2008
Ekonomisk sektor	Post- och telekommunikationstjänster
Den beviljande myndighetens namn och adress	Regione autonoma della Sardegna
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

9.2.2007

Stöd nr

N 501/06

Medlemsstat

Frankrike

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Élargissement de la taxe fiscale affectée ”matériaux de construction”

Rättslig grund

Loi de finance pour 2007 portant modification de l'article 71F de la loi de finances n. 2004-1312 du 30 décembre 2003

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Forskning och utveckling

Stödform

Skatteliknande avgift

Budget

Beräknade utgifter per år: 1,6 miljoner EUR; Totalt planerat stödbelopp 10 miljoner EUR

Stödnivå

—

Varaktighet

19.2.2007–31.12.2012

Ekonomisk sektor

Bygg- och anläggningsindustrin

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministère de l'Économie, des finances et de l'industrie

139, rue de Bercy

F-75572 Paris

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

22.1.2007

Stöd nr

N 515/06

Medlemsstat

Belgien

Region

Vlaanderen

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Steun aan ondernemingen voor ecologie-investeringen in het Vlaams Gewest

Rättslig grund

Decreet 31 januari 2003 betreffende het economisch ondersteuningsbeleid (Belgisch Staatsblad van 25 maart 2001)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Miljöskydd

Stödform

Bidrag

Budget

Beräknade utgifter per år: 54 miljoner EUR; Totalt planerat stödbelopp: 378 miljoner EUR

Stödnivå

40 %

Varaktighet

1.1.2004–31.12.2013

Ekonomisk sektor

—

Den beviljande myndighetens namn och adress

Vlaamse Overheid — Agentschap Economie

Markiesstraat 1

B-1000 Brussel

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

6.12.2006

Stöd nr

NN 14/06

Medlemsstat

Italien

Region

Sardinien

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Ottana Energia Srl

Rättslig grund

Decreto del ministero delle Attività produttive del 13.12.2005

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

För att tillåta fortsatt drift av ett företag i svårigheter tills omstruktureringsplanen är utarbetad

Stödform

Lånegaranti

Budget

Totalbelopp: 5 miljoner EUR

Stödnivå

—

Varaktighet

6 månader

Ekonomisk sektor

Energisektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministero delle Attività produttive

Via Molise, 2

I-00187 Roma

Övriga upplysningar

De italienska myndigheterna ska avsluta garantin till Ottana Energia inom 15 dagar efter mottagande av brevet avsänt efter antagandet av beslutet

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

24.3.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/8

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2007/C 68/03)

Datum för antagande av beslutet

21.12.2006

Stöd nr

NN 18/06

Medlemsstat

Förenade kungariket

Region

Wales

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Farming Connect Advisory Service (East Wales Cattle)

Rättslig grund

Agriculture Act 1986

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Tekniskt stöd

Det föreslagna stödets form

Bidrag

Budget

22,64 miljoner GBP (33,6 miljoner EUR)

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

1.9.2002–31.10.2006

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

National Assembly for Wales

Cathays Park

Cartiff CF103NQ

United Kingdom

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

29.1.2007

Stöd nr

N 109/06

Medlemsstat

Italien

Region

Campania

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Modifica del piano agrumicolo della Campania

Rättslig grund

Delibera di giunta regionale n. 40 del 21.1.2005

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Investeringar i jordbruksföretag, uppmuntran av produktion och saluföring av kvalitetsprodukter

Det föreslagna stödets form

Direktstöd

Budget

1 330 924,40 EUR

Stödnivå

Upp till 55%

Varaktighet

Obestämd

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministero delle Politiche agricole alimentari e forestali

Via XX settembre, 20

I-00187 Roma

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

4.1.2007

Stöd nr

N 757/06

Medlemsstat

Italien

Region

Piemonte

Benämning

Interventi nelle zone agricole colpite da calamità naturali (grandinate del 3 e 4 luglio 2006 — provincia di Cuneo)

Rättslig grund

Decreto legislativo n. 102/2004

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Ersättning för skador på jordbruksproduktionen till följd av svåra väderförhållanden

Det föreslagna stödets form

Direktstöd

Budget

Det hänvisas till den godkända ordningen (NN 54/A/04)

Stödnivå

Upp till 100 % av skadorna på jordbruksproduktionen

Varaktighet

Till dess att alla utbetalningar gjorts

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministero delle politiche agricole alimentari e forestali

Via XX Settembre, 20

I-00187 Roma

Övriga upplysningar

Tillämpning av den ordning som kommissionen godkänt inom ramen för det statliga stödet NN 54/A/04 (kommissionens skrivelse C(2005) 1622 slutlig, av den 7 juni 2005)

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

14.12.2006

Stöd nr

N 759/06

Medlemsstat

Italien

Region

Puglia

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Interventi nelle zone agricole danneggiate (piogge alluvionali il 22 e il 23 ottobre 2005 nella provincia di Bari)

Rättslig grund

Decreto legislativo n. 102/2004

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Ersättning för skador på jordbruksstrukturer till följd av svåra väderförhållanden

Det föreslagna stödets form

Direktstöd

Budget

Det hänvisas till den godkända ordningen (NN 54/A/04)

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

Till dess att alla utbetalningar gjorts

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministero delle Politiche agricole alimentari e forestali

Via XX settembre, 20

I-00187 Roma

Övriga upplysningar

Tillämpning av den ordning som kommissionen godkänt inom ramen för det statliga stödet NN 54/A/04 (kommissionens skrivelse C(2005) 1622 slutlig, av den 7 juni 2005)

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

4.1.2007

Stöd nr

N 769/06

Medlemsstat

Irland

Region

—

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Food Marketing and Promotion undertaken by An Bord Bia (Irish Food Board). Modifying Aid N 362/2000

Rättslig grund

—	Government Decision (National Development Plan)

—	An Bord Bia Act 1994

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Kvalitetsprodukter, tekniskt stöd, annonsering

Det föreslagna stödets form

Direktstöd

Budget

Ny budget på 68 miljoner EUR (ökning med 18,5 miljoner EUR)

Stödnivå

—

Varaktighet

Till och med den 31.12.2007

Sektorer som berörs

—

Den beviljande myndighetens namn och adress

An Bord Bia

Clanwilliam Cort

Lower Mount Street

Dublin 2

Ireland

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

22.12.2006

Stöd nr

N 795/06

Medlemsstat

Ungern

Region

—

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Birtokfejlesztési hitel kamattámogatása

Rättslig grund

—	3/2003. (I. 24.) FVM rendelet az agrárgazdasági és vidékfejlesztési célok 2003. évi költségvetési támogatásáról, 271-275. §

—	A földművelésügyi és vidékfejlesztési miniszter …/2006. ( ) FVM rendelet-tervezete a birtokfejlesztési hitel kamattámogatásáról

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Investeringsstöd

Det föreslagna stödets form

Mjukt lån

Budget

Årlig utgift: 436 miljoner HUF

Totalt: 2000 miljoner HUF

Stödnivå

Högst 24,06 %

Varaktighet

Till och med den 31.12.2008

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Földművelésügyi és Vidékfejlesztési Minisztérium

Kossuth tér 11.

H-1055 Budapest

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

22.12.2006

Stöd nr

N 796/06

Medlemsstat

Ungern

Region

—

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Birtok-összevonási célú termőföld vásárlás támogatása

Rättslig grund

—	A 2004. évi nemzeti hatáskörben nyújtott agrár- és vidékfejlesztési támogatások igénybevételének feltételeiről szóló FVM rendelet

—	25/2004. FVM rendelet 34. §; 39§-42. §

—	A földművelésügyi és vidékfejlesztési miniszter …/2006. ( ) FVM rendelet-tervezete a birtok-összevonási célú termőföldvásárlás támogatásáról

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Investeringsstöd

Det föreslagna stödets form

Direkt stöd

Budget

Stödordningens beräknade utgifter per år: 300 miljoner HUF

Total budget: 600 miljoner HUF

Stödnivå

Högst 20%

Varaktighet

Till och med den 31.12.2008

Sektorer som berörs

Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Földművelésügyi és Vidékfejlesztési Minisztérium

Kossuth tér 11.

H-1055 Budapest

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

28.12.2006

Stöd nr

N 807/06

Medlemsstat

Italien

Region

Puglia

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Programma di lotta contro la tristeza degli agrumi della regione Puglia

Rättslig grund

Legge regionale n. 20 del 30.12.2005

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Åtgärder för förebyggande av och ersättning i samband med en växtsjukdom

Det föreslagna stödets form

Direktstöd

Budget

500 000 EUR

Stödnivå

Mellan 5 och 25 EUR per växt, som kompensation för förluster

Varaktighet

Två år

Sektorer som berörs

A – Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Regione Puglia

Lungomare N. Sauro, 47

I-70121 Bari

Övriga upplysningar

Det rör sig om en ändring av stödordning N 603/05, som kommissionen godkänt. Den ursprungliga budgeten på 803 090,45 EUR, som staten avsatt, ökas med ett belopp på 500 000 EUR, som beviljas av regionen Apulien. Detta kompletterande belopp kommer att användas för att finansiera åtgärder för ersättning då infekterade växter tas bort

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

29.1.2007

Stöd nr

N 831/06

Medlemsstat

Italien

Region

Lombardia

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Aiuti regionali in agricoltura. Articolo 23 legge regionale n. 7/2000

Rättslig grund

Legge regionale n. 7 del 7.2.2000

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Interventioner till stöd för jordbruk i bergsområden

Det föreslagna stödets form

Direkt stöd

Budget

—

Stödnivå

Varierande beroende på åtgärd

Varaktighet

1.1.2007–31.12.2007

Sektorer som berörs

A – Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress

Regione Lombardia

Via Pola, 12/14

I-20124 Milano

Övriga upplysningar

Det rör dig om en förlängning till den 12 december 2007 av en av de åtgärder som har godkänts av kommissionen inom ramen för ordning N 49/2000, nämligen den som föreskrivs i artikel 23 i regionallag nr 7 av den 7 februari 2000: ”Stöd till jordbruk i bergsområden”

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

29.1.2007

Stöd nr

N 834/06

Medlemsstat

Nederländerna

Region

Nationellt system

Benämning (och/eller namn på stödmottagaren)

Wijziging van de parafiscale heffing voor levende eenden ter financiering van dierziektebestrijding

Rättslig grund

Verordening van het Productschap voor Pluimvee en Eieren die vorige verordeningen wijzigt inzake parafiscale heffingen in de sectoren pluimvee en eieren, konijnen, pelsdieren en vossen

Åtgärdstyp

Stödordning

Syfte

Bekämpning av djursjukdomar

Det föreslagna stödets form

Utbetalningar efter ett utbrott av en smittsam sjukdom

Budget

Den totala budgeten är lika stor som den i bestämmelse N 352/04 som ändras genom denna bestämmelse. Den beror på de verkliga framtida kostnaderna för bekämpning av djursjukdomar inom de olika sektorerna

Stödnivå

100 %

Varaktighet

2007–2010

Sektorer som berörs

Fjäderfä

Den beviljande myndighetens namn och adress

Productschap voor Pluimvee en Eieren

Postbus 460

2700 AL Zoetermeer

Nederland

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

24.3.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/15

Tolkningsmeddelande från kommissionen om förfaranden för registrering av motorfordon med ursprung i en annan medlemsstat

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 68/04)

1. INLEDNING

Att köpa ett motorfordon i en annan medlemsstat eller att föra in ett motorfordon från en medlemsstat till en annan har blivit mycket lättare än det var bara för några år sedan, främst genom utvecklingen i tre viktiga frågor.

De olika nationella systemen för typgodkännande har ersatts med det system för EG-typgodkännande av hela fordon (1) som har varit obligatoriskt för flertalet personbilar och motorcyklar sedan januari 1998 respektive juni 2003. Till följd av detta måste dessa kategorier motorfordon uppfylla kraven i samtliga relevanta direktiv om EG-typgodkännande för att få släppas ut på marknaden, och medlemsstaterna får inte vägra försäljning, registrering eller ibruktagande av sådana fordon. Ett förslag till ett nytt ramdirektiv (2) håller för närvarande på att behandlas av Europaparlamentet och rådet. När förslaget antagits kommer nyttofordon (bussar och lastbilar) att omfattas av systemet för EG-typgodkännande av hela fordon. Ett enhetligt EG-typgodkännande inom hela EU gör att registreringen går snabbare och lättare i alla medlemsstater.

Den nya gruppundantagsförordningen rörande tillämpningen av konkurrensreglerna på försäljning av motorfordon och serviceverksamhet (3) har ytterligare stärkt EU-konsumenternas möjligheter att dra praktisk nytta av den inre marknaden och att fullt ut utnyttja prisskillnaderna mellan de olika medlemsstaterna. Exempelvis kan konsumenter nu utan begränsning använda förmedlare eller ombud för att köpa sitt motorfordon där det passar dem. Återförsäljare har större frihet att verka utanför den egna medlemsstaten och sälja fordon till konsumenter i andra medlemsstater (så kallad aktiv försäljning, liksom passiv försäljning då konsumenter tar initiativet till kontakt med återförsäljaren).

Europeiska gemenskapen (EG) har infört ett enhetligt registreringsbevis för motorfordon (4). Huvudsyftet är att underlätta den fria rörligheten för fordon, som är registrerade i en medlemsstat, på vägarna i övriga medlemsstater och ibruktagandet av fordon som tidigare har varit registrerade i en annan medlemsstat.

Det finns ändå ett betydande antal medborgare och företag som fortfarande drar sig för att köpa ett motorfordon i en annan medlemsstat eftersom de fruktar onödigt pappersarbete och extrakostnader i hemlandet. Dessutom ger själva införseln av motorfordon till en annan medlemsstat fortfarande upphov till klagomål, särskilt på grund av de betungande förfarandena för typgodkännande och registrering. För närvarande är det så många som 20 % av de pågående överträdelseförfarandena i samband med artiklarna 28–30 i EG-fördraget och 7 % av Solvit-ärendena som gäller registrering av motorfordon (5).

Syftet med det här meddelandet är att ge en övergripande och aktuell översikt av de principer i EG-lagstiftningen som gäller för registrering av motorfordon i en annan medlemsstat än den där fordonet är förvärvat och för överföring av registrering mellan medlemsstater, mot bakgrund av den senaste utvecklingen i EG-lagstiftningen och i EG-domstolens rättspraxis. Meddelandet ger emellertid inte någon översikt av de principer i EG-lagstiftningen som gäller för registreringsskatter och vägtrafikskatter (6), vilka för närvarande regleras genom artiklarna 25 och 90 i EG-fördraget (7).

Detta meddelande ersätter i sin helhet tolkningsmeddelande från kommissionen om förfaranden för typgodkännande och registrering av motorfordon som tidigare har varit registrerade i en annan medlemsstat (8). Det bör emellertid påpekas att det bara är EG-domstolen som har befogenhet att slutgiltigt avgöra tolkningen av gemenskapslagstiftningen.

Det här meddelandet är av särskilt intresse för de myndigheter i medlemsstaterna som har hand om godkännande och registrering av motorfordon, och det kommer att vara en hjälp för dem att tillämpa EG-lagstiftningen på ett korrekt sätt. Kommissionen kommer att utarbeta en vägledning för konsumenter där det förklaras hur införsel och registrering av fordon inom EU går till.

Kommissionen kommer under alla omständigheter att uppmärksamt övervaka att de principer i EG-lagstiftningen som rör registrering och införsel av motorfordon tillämpas korrekt.

2. TERMINOLOGI

Det här meddelandet omfattar både första registrering av fordon och registrering av motorfordon som tidigare har varit registrerade i en annan medlemsstat, oavsett om de är nya eller begagnade.

I detta meddelande avses med motorfordon:

—

motorfordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller ej, med minst fyra hjul och konstruerat för en maximihastighet över 25 km/tim samt släpvagnar till sådana fordon, med undantag av spårbundna fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, samtliga rörliga motorredskap samt tunga nyttofordon (9), eller

—	två- och trehjuliga motorfordon, även sådana med tvillinghjul, som är avsedda för vägtrafik (10).

Ett motorfordon har ”tidigare varit registrerat i en annan medlemsstat ”när det har erhållit ett administrativt godkännande om att få tas i bruk i vägtrafik som innefattar identifikation av fordonet och tilldelning av ett registreringsnummer. Detta meddelande gäller därför också motorfordon som varit tillfälligt registrerade eller registrerade under kort tid samt motorfordon som omfattats av särskilda registreringsformer för yrkesverksamma i branschen.

Hur länge ett fordon har varit registrerat i en medlemsstat före införseln till en annan medlemsstat är utan betydelse.

3. REGISTRERING AV MOTORFORDON I HEMVISTSTATEN

3.1 Vad betraktas som hemviststat vid registrering av motorfordon?

Enligt EG-domstolen är registrering en naturlig följd av utövandet av beskattningsrätten när det gäller motorfordon. Registrering underlättar kontrollen både för registreringsstaten och för övriga medlemsstater eftersom registrering i en medlemsstat är bevis på att fordonsskatt har betalats i denna medlemsstat (11).

Varje person måste registrera sitt fordon i den medlemsstat där han har sin normala hemvist. I artikel 7 i direktiv 83/182/EEG (12) och artikel 6 i direktiv 83/183/EEG (13) anges exakta regler för hur den normala hemvisten fastställs i situationer där den berörde tillfälligt eller stadigvarande bor och kör bil i en annan medlemsstat än sin egen. Enligt EG-domstolens rättspraxis kan inte det kvantitativa kriterium som det hänvisas till i den artikeln (dvs. att man stadigvarande vistas minst 185 dygn per år på en bestämd plats) betraktas som avgörande om det finns andra faktorer som tyder på en annan situation.

När en person har både personlig och yrkesmässig anknytning till två medlemsstater skall, enligt EG-domstolen, hans normala hemvist, bestämt på grundval av en helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter, utgöras av den plats där hans huvudsakliga intressecentrum är beläget. Om det inte heller efter en sådan helhetsbedömning är möjligt att bestämma var det normala hemvistet är beläget, skall den personliga anknytningen ges företräde (14).

3.2 De olika stegen för att registrera ett motorfordon

Registrering av ett motorfordon omfattar enligt medlemsstaternas nuvarande nationella lagstiftning (högst) tre olika steg i införselmedlemsstaten.

—	Godkännande av motorfordonets tekniska egenskaper, vilket i många fall utgörs av EG-typgodkännandet. Vissa typer av motorfordon omfattas emellertid fortfarande av nationella godkännandeförfaranden.

—	Provning av begagnade fordons trafiksäkerhet som syftar till att skydda människors liv och hälsa genom kontroll av att motorfordonet är i gott skick vid registreringen.

—	Registrering av motorfordonet, dvs. ett administrativt godkännande om att fordonet får tas i bruk i vägtrafik som innefattar identifikation av fordonet och tilldelning av ett registreringsnummer.

3.3 Godkännande av motorfordonets tekniska egenskaper

3.3.1 EG-typgodkännande

Alla serietillverkade personbilar som har godkänts sedan 1996, motorcyklar som har godkänts sedan maj 2003 och traktorer som har godkänts sedan 2005 har i princip fått ett EG-typgodkännande. Detta är ett förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en fordonstyp uppfyller EU:s samtliga säkerhets- och miljöskyddskrav. EG-typgodkännandet gäller i alla medlemsstater.

När motorfordonets tillverkare i enlighet med direktiv 70/156/EEG lämnar sin ansökan om EG-typgodkännande till en medlemsstats godkännandemyndighet, som beviljar fordonet EG-typgodkännande om det uppfyller alla krav i de relevanta direktiven (15), skall godkännandemyndigheten i den medlemsstaten sända en kopia av typgodkännandeintyget till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater för varje fordonstyp som den har godkänt, vägrat godkänna eller för vilken den har återkallat intyget.

En tillverkare som innehar ett typgodkännande för fordon skall utfärda ett EG-intyg om överensstämmelse som visar att fordonet har tillverkats i överensstämmelse med den godkända fordonstypen. EG-intyget om överensstämmelse måste åtfölja varje nytt EG-typgodkänt fordon. Dessutom måste tillverkarna, enligt gemenskapens tillämpliga konkurrensregler, utfärda ett EG-intyg om överensstämmelse utan diskriminering och inom rimlig tid oavsett fordonets destination och/eller ursprung (dvs. oavsett huruvida fordonet har sålts till en konsument i en annan medlemsstat eller köpts av handlaren från en återförsäljare i en annan medlemsstat).

Medlemsstaterna får, vad avser konstruktion och funktion, endast registrera och tillåta försäljning eller ibruktagande av nya EG-typgodkända fordon, om dessa åtföljs av ett giltigt EG-intyg om överensstämmelse.

Intyget om överensstämmelse behöver inte åtfölja fordonet efter registrering enligt EU-lagstiftningen. I de flesta medlemsstater behålls EG-intyget om överensstämmelse av myndigheterna när fordonet registreras.

Nya EG-typgodkända fordon som åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse behöver inte något nytt godkännande av deras tekniska egenskaper eller uppfylla några ytterligare tekniska krav vad gäller deras konstruktion och funktion, såvida de inte uppenbarligen har ändrats efter det att de lämnade tillverkarens fabrik. Nationella bestämmelser, enligt vilka motorfordon som omfattas av ett giltigt EG-typgodkännande inte kan registreras utan uppvisande av ett nationellt intyg om att de uppfyller nationella krav, t.ex. när det gäller avgasrening, är därför inte tillåtna (16).

3.3.2 Nationellt godkännande

Enligt gällande gemenskapslagstiftning omfattas följande motorfordon inte av EG-typgodkännande:

—	Nyttofordon (bussar och lastbilar) och släpfordon.

—	Fordon som tillverkas i små serier.

—	Fordon som godkänts individuellt.

För ett nytt motorfordon som inte är EG-typgodkänt får införselmedlemsstaten kräva ett nationellt godkännande innan fordonet registreras. Efter det nationella godkännandet utfärdas ett nationellt intyg om överensstämmelse som bland annat fungerar som underlag vid registreringen av motorfordonet.

Det nationella godkännandet kan antingen vara ett nationellt typgodkännande eller ett nationellt enskilt godkännande.

—

Nationellt typgodkännande och nationellt typgodkännande för små serier syftar till att säkerställa att fordonstypen uppfyller tillämpliga nationella tekniska krav. Efter godkännandet utfärdar tillverkaren ett nationellt intyg om typöverensstämmelse där han bekräftar att det enskilda fordonet tillverkats i enlighet med den godkända fordonstypen.

—

Nationellt enskilt godkännande gäller certifiering av att ett enskilt (oavsett om det är unikt eller inte) fordon uppfyller relevanta nationella krav. Detta förfarande gäller både för enskilda fordon som importeras från tredjeländer och som inte uppfyller kraven för ett EG-typgodkännande och för fordon som bara tillverkas i ett exemplar.

Nationella typgodkännanden och enskilda typgodkännanden för motorfordon som skall användas eller registreras för första gången i EU omfattas normalt inte av EG-lagstiftningen.

Nationella godkännandeförfaranden för motorfordon som redan har fått ett nationellt godkännande i en annan medlemsstat och för motorfordon som redan varit registrerade i en annan medlemsstat måste emellertid uppfylla kraven i artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget. Enligt EG-domstolens rättspraxis strider inte sådana nationella förfaranden nödvändigtvis mot dessa artiklar.

Dessa godkännanden måste dock minst uppfylla följande krav för att överensstämma med artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget (17):

a)	De nationella godkännandeförfarandena måste under alla omständigheter grundas på objektiva icke-diskriminerande kriterier som är kända på förhand för att begränsa myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning och förhindra att bedömningen blir godtycklig.

Sådana förfaranden får inte innebära att man gör om kontroller som redan har gjorts inom ramen för andra förfaranden, antingen i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat. Detta innebär att nationella myndigheter inte har rätt att kräva att tekniska provningar utförs om samma provningar redan har utförts i en annan medlemsstat och om myndigheterna har, eller på begäran kan få, tillgång till resultaten. Detta kräver en aktiv hållning hos det nationella organ som har mottagit en ansökan om godkännande av ett motorfordon eller en ansökan om erkännande, i det sammanhanget, av likvärdigheten av ett godkännandeintyg som utfärdats av ett godkännandeorgan i en annan medlemsstat. Det åligger för övrigt även sistnämnda organ att i förekommande fall inta en sådan aktiv hållning, och det ankommer i det avseendet på medlemsstaterna att försäkra sig om att de behöriga godkännandeorganen samarbetar med varandra, i syfte att underlätta de förfaranden som skall följas för att få tillträde till den nationella marknaden i importmedlemsstaten (18).

Förfarandet måste vara lättillgängligt och möjligt att genomföra inom rimlig tid och, om förfarandet leder till ett avslag, måste beslutet om avslag kunna överklagas vid domstol. Förfarandet måste uttryckligen föreskrivas i en allmänt tillämplig bestämmelse som är bindande för de nationella myndigheterna. Ett nationellt godkännandeförfarande är dessutom inte förenligt med de grundläggande principerna för den fria rörligheten för varor om den tid det tar och de oproportionerliga kostnader som det ger upphov till, avskräcker ägaren till ett motorfordon att ansöka om att få fordonet godkänt.

Tekniska krav i införselmedlemsstaten måste inte nödvändigtvis innebära att motorfordonet måste ändras. Det faktum att motorfordonet redan var registrerat i en annan medlemsstat innebär att de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten ansåg att motorfordonet uppfyllde de tillämpliga tekniska krav som gäller i landet. Godkännande av ett motorfordon som redan godkänts i en annan medlemsstat, oavsett om fordonet var registrerat eller inte, får därför avslås av de behöriga nationella myndigheterna endast om motorfordonet utgör en verklig risk för folkhälsan. Enligt EG-domstolens rättspraxis måste medlemsstaterna vid utövandet av sin rätt till skönsmässig bedömning med avseende på skyddet för folkhälsan iaktta proportionalitetsprincipen. De åtgärder som vidtas skall således begränsas till vad som verkligen är nödvändigt för att garantera skyddet för folkhälsan eller för att uppfylla absoluta krav med avseende på, till exempel, trafiksäkerheten. Detta innebär att åtgärderna skall vara proportionerliga i förhållande till det eftersträvade syftet, och att detta inte skulle ha kunnat uppnås genom åtgärder med mindre restriktiv verkan på handeln inom gemenskapen (19). Eftersom artikel 30 i EG-fördraget innehåller ett undantag, vilket skall tolkas restriktivt (20), till regeln om fri rörlighet för varor inom gemenskapen, åligger det de nationella myndigheter som åberopar denna bestämmelse att i varje enskilt fall visa att den nationella lagstiftningen är nödvändig för att effektivt skydda de intressen som anges i nämnda bestämmelse och särskilt att godkännandet av det aktuella fordonet medför en verklig risk för folkhälsan eller trafiksäkerheten.

Det kan inte med fog hävdas att enbart det faktum att ett fordon har godkänts i enlighet med en annan medlemsstats bestämmelser och eventuellt (men inte nödvändigtvis) har vissa tekniska egenskaper som skiljer sig från dem som fastställs i införselmedlemsstatens lagstiftning eller från dem som anges i ett motsvarande typgodkännande i den medlemsstaten utgör en allvarlig risk för människors hälsa och liv eller för miljön.

I praktiken innebär detta att de behöriga myndigheterna i införselmedlemsstaten bör vidta följande åtgärder:

De tekniska egenskaperna hos ett motorfordon som tidigare godkänts och registrerats i en annan medlemsstat bör först bedömas mot bakgrund av gällande tekniska bestämmelser i införselmedlemsstaten. Bedömningen bör emellertid inte ske på grundval av de vid den tidpunkten gällande bestämmelserna utan på grundval av de bestämmelser som gällde (i införselmedlemsstaten) vid tidpunkten för godkännandet i ursprungsmedlemsstaten.

De behöriga myndigheterna måste ta hänsyn till de provningar som utförts och de intyg som utfärdats av de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och av tillverkaren (21). Ytterligare provningar får åläggas endast om de är nödvändiga för att förse de behöriga myndigheterna med uppgifter som inte står på intygen.

c)	Mot denna bakgrund kommer de behöriga myndigheterna att avgöra på vilka punkter som motorfordonet inte överensstämmer med de tekniska bestämmelserna i den mottagande medlemsstaten vid tidpunkten för det första godkännandet av fordonet i EU.

De behöriga myndigheterna får därefter endast tillämpa nationella tekniska bestämmelser som står i proportion till någon av de tvingande hänsyn som domstolen erkänt som obligatoriska krav eller som nämns i artikel 30 i EG-fördraget. Om oproportionerliga nationella tekniska bestämmelser tillämpas på ett särskilt motorfordon är detta en överträdelse av gemenskapslagstiftningen som, under alla omständigheter, har företräde framför nationell lagstiftning.

3.4 Provning av begagnades fordons trafiksäkerhet

Syftet med att prova begagnade fordons trafiksäkerhet är att kontrollera att motorfordonet är i gott skick vid registreringen. Det faktum att ett motorfordon har använts på allmän väg sedan förra kontrollen av trafiksäkerheten kan vara ett skäl som talar för provning av trafiksäkerheten vid registrering i en annan medlemsstat.

Enligt EG-domstolens rättspraxis (22) får medlemsstaterna därför kräva att motorfordon som tidigare har varit registrerade i samma eller i en annan medlemsstat genomgår provning av fordonets trafiksäkerhet före registrering, under förutsättning att denna kontroll är obligatorisk vid ägarbyte av ett liknande motorfordon eller vid ändring av innehavaren av registreringsbeviset oavsett om motorfordonet tidigare var registrerat i samma eller en annan medlemsstat. Provning av trafiksäkerheten före registrering måste minst uppfylla samma krav som godkännandet av ett motorfordons tekniska egenskaper, nämligen följande:

a)	Den måste grundas på objektiva icke-diskriminerande kriterier som är kända på förhand för att begränsa nationella myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning och förhindra att bedömningen blir godtycklig.

Provning av trafiksäkerheten får inte innebära att man gör om kontroller som redan har gjorts inom ramen för andra förfaranden, antingen i samma eller i en annan medlemsstat. Om ett fordon har genomgått provning av trafiksäkerheten i en medlemsstat måste, i enlighet med principen om likvärdighet och ömsesidigt erkännande i artikel 3.2 i rådets direktiv 96/96/EG (23), alla övriga medlemsstater erkänna det intyg som utfärdades vid det tillfället, utan att detta hindrar dem från att göra sådana ytterligare provningar som vanligen genomförs vid registrering av fordon i deras länder, under förutsättning att dessa provningar inte redan omfattas av intyget (24).

c)	Kommissionen anser att provningen av trafiksäkerheten måste vara lättillgänglig och möjlig att genomföra inom rimlig tid. Att begränsa trafiksäkerhetsprovningen av importerade fordon till bestämda och särskilt utvalda kontrollstationer kan utgöra ett hinder för handeln mellan medlemsstaterna.

3.5 Registrering av motorfordon

Registreringen av ett motorfordon innebär ett godkännande från medlemsstaten om att fordonet får tas i bruk i vägtrafik, vilket innefattar identifikation av fordonet och tilldelning av ett registreringsnummer.

3.5.1 Första registreringen av motorfordon

För nya EG-typgodkända motorfordon som inköpts i en annan medlemsstat måste den medlemsstat där fordonet skall registreras, utöver särskilda personuppgifter om den person eller den organisation som ansöker om registrering enligt den harmoniserade gemenskapskoden C (25), begära EG-intyget om överensstämmelse (26).

För icke EG-typgodkända fordon får medlemsstaterna kräva att det relevanta nationella typgodkännandet eller nationella enskilda godkännandeintyg visas upp (se avsnitt 3.3.2).

Kommissionen anser att medlemsstaterna har rätt att vid registreringen kontrollera om mervärdesskatten har betalats korrekt.

När en handlare i en annan medlemsstat säljer ett motorfordon måste han skriva en faktura. När det gäller mervärdesskatt finns det följande två möjligheter:

Motorfordonet är ”nytt”, dvs. leveransen sker antingen inom sex månader efter den dag då fordonet togs i bruk för första gången eller innan fordonet har gått högst 6 000 km. Mervärdesskatten skall betalas i den medlemsstat dit fordonet transporteras i enlighet med artikel 2 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (27) (mervärdesskattedirektivet). Leverans av nya transportmedel är undantaget i den ursprungsmedlemsstat där handlaren är etablerad (artikel 138.2 a i mervärdesskattedirektivet). Enligt denna bestämmelse skall man för att befrias från skatteplikt styrka att det nya transportmedlet försänds eller transporteras till förvärvaren, av säljaren eller förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning, ut ur ursprungsmedlemsstaten men inom gemenskapen.

Motorfordonet är inte ”nytt ”dvs. en privatperson reser till en annan medlemsstat för att köpa motorfordonet och transporterar det själv tillbaka till den medlemsstat där han bor (eller låter det transporteras dit) och gör därmed inköpet enligt den mervärdesskattesats som gäller vid försäljningsstället, dvs. beskattning enligt ursprungslandsprincipen. Mervärdesskatten kommer följaktligen att betalas i den medlemsstat där handlaren är etablerad. Om bilhandlaren har köpt bilen från den första köparen som inte dragit av den mervärdesskatt som ingick i inköpspriset för fordonet skall den särskilda ordningen för begagnade varor (ordning för beskattning av vinstmarginal) tillämpas (artikel 312 och följande i mervärdesskattedirektivet).

När en privatperson säljer sitt motorfordon finns det i mervärdesskattesammanhang två möjligheter:

Motorfordonet är ”nytt ”(se led a ovan för definitionen av ett nytt fordon). I detta fall skall mervärdesskatten betalas i den medlemsstat dit fordonet transporteras (artikel 2 i mervärdesskattedirektivet). I syfte att undvika dubbelbeskattning har den privatperson som har sålt den ”nya bilen ”rätt att dra av eller att få tillbaka den mervärdesskatt som ingår i inköpspriset i ursprungsmedlemsstaten, dock högst det belopp han skulle vara skyldig att betala i mervärdesskatt om leveransen var beskattningsbar i ursprungsmedlemsstaten (artikel 172 i mervärdesskattedirektivet).

b)	Motorfordonet är inte ”nytt”. Transaktionen omfattas inte av mervärdesskatt. Ingen mervärdesskatt skall betalas.

Kommissionen anser att de nationella myndigheterna vid registreringen även får kräva bevis på att fordonet är försäkrat.

3.5.2 Motorfordon som tidigare varit registrerade i en annan medlemsstat

När det gäller motorfordon som tidigare har varit registrerade i en annan medlemsstat får den medlemsstat där fordonet skall registreras endast begära att följande dokument visas upp:

Originalet eller en kopia av det icke harmoniserade registreringsbevis som utfärdats i en annan medlemsstat. Många fordon som registrerades före 2004 har fortfarande icke harmoniserade registreringsbevis. Det finns i gemenskapslagstiftningen ingen skyldighet att lämna in originalet eller en kopia av denna typ av registreringsbevis som utfärdats i en annan medlemsstat till de nationella registreringsmyndigheterna i införselmedlemsstaten. Kommissionen anser emellertid att det i nationell lagstiftning får finnas krav på att köparen lämnar in en kopia av det registreringsbevis som utfärdats i ursprungsmedlemsstaten före registreringen av motorfordonet i syfte att undvika dubbla administrativa kontroller eller minska fordonsbrottsligheten.

Det harmoniserade registreringsbeviset. Det harmoniserade registreringsbevis som utfärdas av en medlemsstat skall erkännas i de övriga medlemsstaterna för ny registrering av fordonet i en annan medlemsstat (28). När en köpare köper ett motorfordon med ett harmoniserat registreringsbevis kommer han under alla omständigheter att få del I av det tidigare registreringsbeviset och del II, om detta var utfärdat. Del I av det tidigare registreringsbeviset och del II (om det utfärdats) måste lämnas till registreringsmyndigheterna i införselmedlemsstaten så att dessa kan dra in en del (eller delar) av det tidigare registreringsbeviset. De måste inom två månader anmäla detta till myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det indragna registreringsbeviset. Dessutom måste de sända tillbaka det indragna beviset till nämnda myndigheter om dessa begär detta inom sex månader efter det att beviset drogs in. Om registreringsbeviset består av delarna I och II (29) och del II saknas, får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ny ansökan om registrering har gjorts i undantagsfall besluta, men först efter att ha fått bekräftelse, skriftligt eller på elektronisk väg, från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fordonet tidigare var registrerat, att den sökande har rätt att på nytt registrera fordonet i en annan medlemsstat (30).

EG-intyg eller nationellt intyg om överensstämmelse:

—

De nationella myndigheterna får inte kräva ett EG-intyg om överensstämmelse för fordon som tidigare har varit registrerade i en annan medlemsstat om det tidigare registreringsbeviset för fordonet fullt ut överensstämmer med förlagan i direktiv 1999/37/EG. Enligt artikel 4 i direktivet skall det enhetliga registreringsbevis som utfärdas av en medlemsstat erkännas i de övriga medlemsstaterna vid ny registrering av fordonet i en annan medlemsstat

—

De nationella myndigheterna kan emellertid kräva ett EG-intyg om överensstämmelse för ett fordon som tidigare har varit registrerat i en annan medlemsstat när de inte med tillräcklig precision kan identifiera motorfordonet med hjälp av det icke harmoniserade registreringsbeviset från den andra medlemsstaten.

—	Om motorfordonet inte har något EG-intyg om överensstämmelse kan de nationella myndigheterna kräva ett nationellt intyg om överensstämmelse.

d)	Bevis på att mervärdesskatten betalats, om fordonet är nytt i mervärdesskattesammanhang (se avsnitt 3.5.1.).

e)	Ett intyg om att fordonet är försäkrat.

f)	Ett intyg om trafiksäkerhet om provning av trafiksäkerheten är obligatorisk för alla nya registreringar av motorfordon som tidigare har varit registrerade i samma eller i en annan medlemsstat.

4. INFÖRSEL AV MOTORFORDON TILL EN ANNAN MEDLEMSSTAT

Ett motorfordon kan naturligtvis sättas på en släpvagn eller lastbil och transporteras till en annan medlemsstat men många motorfordon kommer att köras till införselmedlemsstaten.

I de flesta medlemsstater gäller det som allmän regel att ett motorfordon inte kan köras på allmän väg utan synligt registreringsnummer. Den vanligaste situationen är att motorfordonet körs med ursprungsmedlemsstatens eller införselmedlemsstatens registreringsskyltar.

Dessutom måste det finnas en ansvarsförsäkring (31) och föraren bör medföra det s.k. ”gröna kortet”, dvs. det internationella försäkringsbeviset (32), när de använder fordonet. Efter undertecknandet av det multilaterala avtalet (33) av alla medlemsstater (liksom Andorra, Kroatien, Liechtenstein, Norge och Schweiz) utgör ett fordons registreringsskylt ett bevis på att fordonet är försäkrat. Det innebär att motorfordon som har en registreringsskylt från ett av dessa länder får köras fritt i detta område utan kontroll vid gränserna av den obligatoriska ansvarsförsäkringen.

Det finns två sätt att köra lagligt till införselmedlemsstaten; motorfordonet är antingen försett med en saluvagnsskylt eller en tillfällig registreringsskylt.

4.1 Motorfordonet är försett med saluvagnsskylt

Det finns särskilda registreringsformer för yrkesverksamma i branschen för att återförsäljare skall kunna köra motorfordon på allmänna vägar under en mycket kort period utan att vara tvungna att formellt registrera dem. Dessa registreringsformer för yrkesverksamma är förbehållna fordon som ägs av tillverkare, monteringsföretag, återförsäljare och bilhandlare.

För denna typ av registrering utfärdar de flesta medlemsstater inte något registreringsbevis där motorfordonet identifieras. De utfärdar vanligen någon annan typ av dokument där sambandet mellan registreringsskylten och dess innehavare fastställs, och/eller kräver att innehavaren för en loggbok över de resor som görs med registreringsskylten.

Enligt artikel 35.1 a i Wienkonventionen om vägtrafik (34) får de fördragsslutande parterna inte hindra den fria rörligheten för motorfordon som registrerats av en annan avtalsslutande part under förutsättning att föraren medför registreringsbevis. De fördragsslutande parterna måste också erkänna registreringsbevis som utfärdas av övriga fördragsslutande parter i enlighet med konventionen. Det finns emellertid ingen bestämmelse i konventionen som ålägger eller tillåter de fördragsslutande parterna att förbjuda den fria rörligheten för fordon som inte uppfyller kraven i konventionen.

När det gäller den fria transiteringen av varor inom gemenskapen (35) omfattas rörligheten inom gemenskapen för motorfordon med saluvagnsskyltar som utfärdats i en annan medlemsstat av EG-fördraget (36), särskilt artikel 28 i detta. Eventuella hinder måste vara motiverade enligt artikel 30 i EG-fördraget eller enligt ett av de obligatoriska krav som godtas av EG-domstolen.

Principen om att varje enskild medlemsstat skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fordon som normalt är hemmahörande i landets territorium omfattas av en ansvarsförsäkring gäller normalt också fordon med saluvagnsskyltar. Försäkringens omfattning och villkor skall bestämmas inom ramen för dessa åtgärder. Medlemsstaterna får emellertid undanta fordon med saluvagnsskyltar från denna skyldighet (dvs. undanta dem från ovannämnda bestämmelse) om skyltarna i fråga återfinns på en förteckning som den berörda medlemsstaten sammanställt och meddelat den andra medlemsstaten och kommissionen. Den andra medlemsstaten skall alltjämt ha rätt att begära att den person som omhänderhar ett sådant fordon innehar ett giltigt grönt kort eller tecknar en gränsförsäkring enligt bestämmelserna i den medlemsstaten (37). Enligt en ny ändring av direktiv 72/166/EEG som infördes genom det femte direktivet om motorfordonsförsäkringar 2005/14/EG (38) skall fordon som befriats från kravet på försäkring på grund av att de har en särskild registreringsskylt behandlas på samma sätt som oförsäkrade fordon. Skadelidande vid olyckor som orsakats av sådana fordon kommer att ha rätt att ansöka om ersättning från skadeersättningsorganet i det land där olyckan inträffade. Skadeersättningsorganet skall sedan kunna kräva ersättning från garantifonden i det land där fordonet är normalt hemmahörande.

4.2 Motorfordonet är försett med en tillfällig registreringsskylt

Många medlemsstater har infört ett system med tillfällig registrering så att motorfordonet kan köras en kort period innan det får den slutgiltiga registreringsskylten eller lämnar landet. Tillfällig registrering sker vanligen i fordonets ursprungsmedlemsstat. Kommissionen anser emellertid att den allmänna principen om fri transitering av varor och direktivet om registreringsbevis för fordon innebär att ursprungsmedlemsstaten också bör godta att tillfälliga registreringsskyltar och registreringsbevis som utfärdats av införselmedlemsstaten används på dess territorium.

För tillfällig registrering gäller följande:

—

Medlemsstaterna får utfärda ett tillfälligt registreringsbevis som inte, eller endast något, avviker från förlagan i direktiv 1999/37/EG. I detta fall måste övriga medlemsstater erkänna det tillfälliga registreringsbevis som utfärdats av en medlemsstat för identifieringen av fordonet i internationell trafik, under förutsättning att föraren medför del I av registreringsbeviset i enlighet med artikel 5.1 i direktivet (39).

—	Det tillfälliga registreringsbeviset får avsevärt skilja sig från förlagan i direktiv 1999/37/EG. De övriga medlemsstaterna måste i princip erkänna registreringsbeviset i enlighet med artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget.

Den fria rörligheten för motorfordon med en tillfällig registreringsskylt och tillfälligt registreringsbevis får bara hindras av skäl som gäller trafiksäkerheten (t.ex. förarens körförmåga, hans efterlevnad av de lokala trafikreglerna eller fordonets trafiksäkerhet), vid skälig misstanke om att fordonet är stulet eller när kontrollmyndigheterna hyser rimliga tvivel om registreringsbevisets giltighet.

Dessutom rekommenderas en förare att medföra det gröna kortet som bekräftelse på att han har en försäkring med minst den täckning som krävs enligt lagstiftningen i det land som han besöker. Under resan och fram till det att fordonet slutgiltigt registrerats i införselmedlemsstaten måste det omfattas av en försäkring som utfärdats av en försäkringsgivare som har tillstånd att verka i fordonets ursprungsmedlemsstat. När ett fordon avsänds från en medlemsstat till en annan skall, enligt en ny bestämmelse (40) som medlemsstaterna måste ha införlivat senast den 11 juni 2007, den medlemsstat där risken föreligger anses vara införselmedlemsstaten under en period av 30 dagar räknat från den tidpunkt när köparen accepterar leveransen av fordonet, även om fordonet inte är formellt registrerat i införselmedlemsstaten. Det gör att fordonets köpare omfattas av en försäkring i den medlemsstat där han är bosatt fastän fordonet fortfarande är försett med utländska registreringsskyltar (tillfällig registreringsskylt från ursprungslandet). I praktiken innebär det att försäkring bör tecknas i bestämmelselandet. Sådana försäkringar kan tillhandahållas av försäkringsgivare som är etablerade i införselmedlemsstaten, eller i övriga medlemsstater som tillhandahåller tjänster i införselmedlemsstaten på grundval av friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten.

5. MÖJLIGHET TILL PRÖVNING

Varje beslut som fattas av nationella myndigheter och som innebär att typgodkännande eller registrering vägras skall meddelas den berörda parten som samtidigt skall upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som står till buds inom ramen för gällande lagstiftning i medlemsstaten i fråga och inom vilken tid prövning skall begäras (41).

Utöver de formella nationella möjligheter till prövning som finns tillgängliga för den person som ansöker om registrering, kan medborgare och företag söka en lösning för problem i samband med godkännande av fordon eller registrering av bil genom Solvit-nätverket (42). Att vända sig till Solvit är gratis.

Man kan också vända sig direkt till Europeiska kommissionen och lämna in ett klagomål mot en medlemsstat. Kommissionen kan – om den anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt EG-fördraget – inleda ett överträdelseförfarande mot medlemsstaten enligt artikel 226 i EG-fördraget.

(1) Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 1). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

(2) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, KOM(2003) 418, ändrat genom KOM(2004) 738.

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1400/2002 av den 31 juli 2002 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden inom motorfordonssektorn (EGT L 203, 1.8.2002, s. 30). Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(4) Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1.6.1999, s. 57). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/103/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 344).

(5) http://europa.eu.int/solvit/site/statistics/index_sv.htm.

(6) De principer inom EG-lagstiftningen som för närvarande tillämpas på registreringsskatter och vägtrafikskatter fastställs i ett informationsmeddelande från kommissionen om de europeiska medborgarnas rättigheter och skyldigheter när det gäller beskattning av införsel av bilar inom gemenskapen och av gränsöverskridande användning av dem, offentliggjort på

http://ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/other_taxes/passenger_car/index_en.htm.

(7) Kommissionen har antagit ett förslag till beskattning av personbilar (KOM(2005) 261 av den 5 juli 2006). I detta föreslås att registreringsskatten gradvis avskaffas under en övergångsperiod av fem till tio år, och ett system för återbetalning av resterande registreringsskatt när en bil som är registrerad i en medlemsstat stadigvarande flyttas till en annan medlemsstat för registrering.

(8) EGT C 143, 15.5.1996, s. 4.

(9) Se artikel 1 i direktiv 70/156/EEG.

(10) Dvs. motorcyklar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 9.5.2002, s. 1) (artikel 1). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/30/EG (EUT L 106, 27.4.2005, s. 17).

(11) EG-domstolens dom av den 21 mars 2002 i mål C-451/99, Cura Anlagen GmbH mot Auto Service Leasing GmbH (ASL), REG 2002, s. I-03193 (http://curia.europa.eu/sv/content/juris/index.htm).

(12) Rådets direktiv 83/182/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielser inom gemenskapen för vissa transportmedel som tillfälligt införs från en annan medlemsstat (EGT L 105, 23.4.1983, s. 59). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/98/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 129).

(13) Rådets direktiv 83/183/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom (EGT L 105, 23.4.1983, s. 64). Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/12/EEG (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1).

(14) EG-domstolens dom av den 12 juli 2001 i mål C-262/99, Paraskevas Louloudakis mot Elliniko Dimosio, REG 2001, s. I-05547.

(15) De tillämpliga direktiven förtecknas i del I i bilaga IV till direktiv 70/156/EEG.

(16) EG-domstolens dom av den 29 maj 1997 i mål C-329/95, Förvaltningsrättsligt förfarande som har inletts av VAG Sverige AB, REG 1997, s. I-02675.

(17) EG-domstolens dom av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite Digital SL mot Administración General del Estado, i närvaro av Distribuidora de Televisión Digital SA (DTS), REG 2002, s. I-00607.

(18) EG-domstolens dom av den 10 november 2005 i mål C-432/03, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal, REG 2005, s. I-09665.

(19) EG-domstolens dom av den 5 februari 2004 i mål C-24/00, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike, REG 2004, s. I-01277.

(20) EG-domstolens dom av den 5 februari 2004 i mål C-95/01, brottmål mot John Greenham och Léonard Abel, REG 2004, s. I-01333.

(21) EG-domstolens dom av den 16 oktober 2003 i mål C-445/01, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien, REG 2003, s. I-12023.

(22) EG-domstolens dom av den 12 juni 1986 i mål C-50/85, Bernhard Schloh mot Auto contrôle technique SPRL, Rec. 1986, s. 01855, punkterna 14–16; mål C-451/99, punkterna 62–64.

(23) EUT L 46, 17.2.1997, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(24) Mål C-451/99.

(25) Enligt bilagorna I och II till direktiv 1999/37/EG.

(26) Artikel 7.1 i direktiv 70/156/EEG.

(27) EUT L 347, 11.12.2006, s. 1. Direktivet senast ändrat genom beslut 2007/133/EG (EUT L 57, 24.2.2007, s. 12).

(28) Artikel 4 i direktiv 1999/37/EG.

(29) Enligt skäl 7 i direktiv 1999/37/EG använder medlemsstaterna ett registreringsbevis som omfattar antingen en enda del eller två skilda delar och ”dessa båda system bör för närvarande få finnas samtidigt”. Enligt artikel 3.1 i samma direktiv skall registreringsbeviset därför bestå av antingen en enda del i enlighet med bilaga I, eller av två delar i enlighet med bilagorna I och II. Hänvisningen till del II gäller bara de medlemsstater som tillämpar systemet med registreringsbevis som består av två skilda delar (del I och del II).

(30) Artikel 5.2 i direktiv 1999/37/EG.

(31) Rådets direktiv 72/166/EEG av den 24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (EGT L 103, 2.5.1972, s. 1). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/14/EG (EUT L 149, 11.6.2005, s. 14).

(32) Alla kan få ett grönt kort från det försäkringsbolag som har utfärdat den obligatoriska trafikförsäkringen. Gröna kortsystemet infördes 1953 under överinseende av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa och sköts av Council of Bureaux. Med det gröna kortet intygas att föraren minst har en trafikförsäkring med den täckning som krävs enligt lagstiftningen i de länder som besöks (mer information finns på http://www.cobx.org/public/NXhomeEng-Public.htm).

(33) Avtal mellan de nationella försäkringsbyråerna i medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och övriga associerade stater, som undertecknades den 30 maj 2002 och som återges i bilagan till kommissionens beslut 2003/564/EG av den 28 juli 2003 om tillämpningen av rådets direktiv 72/166/EEG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs (EUT L 192, 31.7.2003, s. 23).

(34) Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, 8 november 1968, i dess ändrade lydelse.

(35) EG-domstolens dom av den 23 oktober 2003 i mål C-115/02, Administration des douanes et droits indirects mot Rioglass SA och Transremar SL, REG 2003, s. I-12705, punkt 18.

(36) Se EG-domstolens dom av den 2 oktober 2003 i mål C-12/02, brottmål mot Marco Grilli, REG 2003, s. I-11585.

(37) Artikel 4 b i rådets direktiv 72/166/EEG.

(38) Artikel 1.3 b. Skall ha genomförts av medlemsstaterna senast den 11 juni 2007.

(39) Direktiv 1999/37/EG gäller också tillfälliga registreringsbevis vilka bör erkännas av medlemsstaten enligt artikel 1, artikel 2 b och artikel 4 i direktivet.

(40) Den nya artikel 4a infördes i rådets tredje direktiv 90/232/EEG (EGT L 129, 19.5.1990, s. 33) om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon genom direktiv 2005/14/EG.

(41) Artikel 12 i direktiv 70/156/EEG.

(42) http://europa.eu.int/solvit/.

24.3.2007

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/26

Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 – Nationell regionalstödskarta: Portugal, Cypern

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 68/06)

N727/2006 – PORTUGAL

Nationell regionalstödskarta 1.1.2007–31.12.2013

(Godkänd av kommissionen den 7 februari 2007)

NUTS II	NUTS III	Tak för regionalt investeringsstöd (1) (gäller stora företag)
1. Regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget under hela perioden 2007–2013
		1.1.2007-31.12.2010	1.1.2011-31.12.2013
Norte	Alto Trás-os-Montes	30	30
	Ave	30	30
	Cávado	30	30
	Douro	30	30
	Entre Douro e Vouga	30	30
	Grande Porto	30	30
	Minho Lima	30	30
	Tâmega	30	30
Centro	Baixo Mondego	30	30
	Baixo Vouga	30	30
	Beira Interior Norte	40	30
	Beira Interior Sul	40	30
	Cova da Beira	40	30
	Dão Lafões	36,5	30
	Pinhal Interior Norte	40	30
	Pinhal Interior Sul	40	30
	Pinhal Litoral	30	30
	Serra da Estrela	40	30
	Médio Tejo	30	30
	Oeste	30	30
Alentejo	Lezíria do Tejo	30	30
	Alto Alentejo	40	30
	Alentejo Central	40	30
	Alentejo Litoral	40	30
	Baixo Alentejo	40	30
RA Madeira	RA Madeira	52	40
RA Açores	RA Açores	52	50
2. Regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget till och med 31.12.2010 (2)
Algarve	Algarve	30	20
3. Regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget under hela perioden 2007–2013
Grande Lisboa	Vila Franca de Xira (Alhandra, Alverca do Ribatejo, Castanheira do Ribatejo, Vila Franca de Xira)	15	15
P. de Setúbal	Setúbal	15	15
	Palmela	15	15
	Montijo	15	15
	Alcochete	15	15
4. Regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget under perioden 1.1.2007–31.12.2008, med ett stödtak på 10 %
Grande Lisboa	Vila Franca de Xira (Cachoeiras, Calhandriz, Póvoa de Santa Iria, São João dos Montes, Vialonga, Sobralinho, Forte da Casa)	10
	Mafra	10
	Loures	10
	Sintra	10
	Amadora	10
	Cascais	10
	Odivelas	10
	Oeiras	10
P. de Setúbal	Seixal	10
	Almada	10
	Barreiro	10
	Moita	10
	Sesimbra	10

N814/2006 – CYPERN

Nationell regionalstödskarta 1.1.2007–31.12.2013

(Godkänd av kommissionen den 24 januari 2007)

CYPERN	Tak för regionalt investeringsstöd (3) (gäller stora företag)
1. Kommuner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget under hela perioden 2007–2013, med ett stödtak på 15 %
1012 Δήμος Στροβόλου, 1023 Δήμος Λατσιών (Λακκιά), 1024 Γέρι, 1100 Σιά, 1101 Μαθιάτης, 1102 Αλάμπρα, 1103 Αγία Βαρβάρα, 1104 Κοτσιάτης, 1105 Νήσου, 1106 Πέρα Χωριό, 1107 Δήμος Ιδαλίου, 1108 Λύμπια, 1109 Λυθροδόντας & Μονή Προφήτη Ηλία, 1120 Ποταμιά, 1121 'Αγιος Σωζόμενος, 1200 Καμπί, 1201 Φαρμακάς, 1202 Απλίκι, 1203 Λαζανιάς (Περιλ. Μονή Μαχαιρά), 1204 Γούρρη, 1205 Φικάρδου (Περιλ. Οικ. Πύργου), 1206 'Αγιος Επιφάνιος (Ορεινής), 1207 Καλό Χωριό (Ορεινής), 1208 Μαλούντα, 1209 Κλήρου, 1210 Αρεδιού, 1211 'Αγιος Ιωάννης (Μαλούντας), 1212 Αγροκηπιά, 1213 Μιτσερό (Περ. Μονή Αγ. Παντελ.), 1220 Καπέδες, 1221 Καταλιόντας, 1222 Αναλιόντας (Περ. Μονή Αρχ.Μιχ.), 1223 Καμπιά, 1224 Μαργί, 1225 Τσέρι, 1226 Πολιτικό -Μονή Αγ.Ηρακλ.&Φιλάνι, 1227 Πέρα, 1228 Επισκοπειό, 1229 Ψιμολόφου, 1230 Εργάτες, 1240 'Αγιοι Τριμιθιάς, 1241 Παλαιομέτοχο, 1243 Κοκκινοτριμιθιά, 1244 Μάμμαρη, 1300 Παλαιχώρι Μόρφου, 1301 Ασκάς, 1302 'Αλωνα, 1303 Φτερικούδι, 1304 Πολύστυπος, 1305 Λαγουδερά, 1306 Σαράντι, 1307 Λιβάδια, 1308 Αληθινού, 1309 Πλατανιστάσα, 1310 Παλαιχώρι Ορεινής, 1320 Ξυλιάτος, 1321 'Αγιος Γεώργιος Καυκάλλου, 1322 Νικητάρι (Περιλ. Ασίνου), 1323 Βυζακιά, 1324 Αγία Μαρίνα (Ξυλιάτου), 1325 Άγιοι Ηλιόφωτοι, 1326 Κάτω Μονή, 1327 Ορούντα, 1328 Πάνω Κουτραφάς, 1329 Κάτω Κουτραφάς (Περιλ. Μάνδρες), 1330 Ποτάμι, 1361 Περιστερώνα, 1362 Αστρομερίτης, 1368 Μένικο, 1400 Σπήλια, 1402 Αγία Ειρήνη, 1403 Καννάβια (Περιλ. Καπουρά), 1404 Κακοπετριά -Πλατάνια,Αγ.Νικ.Στ., 1405 'Αγιος Θεόδωρος (Σολέας), 1406 Γαλάτα, 1407 Σινάορος, 1408 Καλιάνα, 1409 Τεμβριά, 1410 Κοράκου (Περιλ. Αργολάδου), 1411 Ευρύχου, 1412 Φλάσου, 1414 Άγιος Επιφάνιος (Σολέας), 1415 Ληνού, 1416 Κατύδατα, 1417 Σκουριώτισσα (Φουκάσα), 1420 Πεδουλάς, 1421 Μυλικούρι, 1422 Μουτουλλάς, 1423 Οίκος, 1424 Καλοπαναγιώτης-Ορκόντας,Ι.Λαμπ., 1425 Γερακιές, 1426 Τσακίστρα (Περιλ. Μονή Κύκκου), 1427 Κάμπος, 1430 Άγιος Νικόλαος (Λέυκας), 1456 Πάνω Πύργος, 1457 Κάτω Πύργος, 1458 Σελλάδι του Άππη, 1459 Αλεύγα, 1460 Πηγένια (Περιλ. Χαλέρι), 1461 Παχύαμμος, 1465 Φροδίσια (Βροδίσια), 1462 'Αγιος Θεόδωρος (Τιλλιρίας), 3100 Δήμος Αγίας Νάπας -& Αγία Θέκλα, 3101 Δήμος Παραλιμνίου, 3102 Δήμος Δερύνειας-Στροβίλ.&Α.Νικ., 3103 Σωτήρα, 3104 Λιοπέτρι, 3105 Φρέναρος, 3110 Αυγόρου (& Μονή 'Αγιος Κενδέας), 4010 Δήμος Αραδίππου, 4011 Λιβάδια, 4012 Δρομολαξιά, 4013 Μενεού, 4100 Κελλιά, 4102 Bορόκληνη(Ορόκληνη), 4103 Αβδελλερό, 4110 Κίτι, 4111 Περιβόλια, 4112 Τερσεφάνου, 4113 Σοφτάδες, 4120 Μαζωτός, 4121 Αλαμινός, 4122 Αναφωτίδα, 4123 Απλάνταn, 4124 Κιβισίλι, 4125 Αλεθρικό, 4126 Κλαυδιά, 4127 Αγγλισίδες, 4128 Μενόγεια, 4202 Δήμος Αθιένου, 4210 Καλό Χωριό, 4211 Αγία 'Αννα, 4212 Μοσφιλωτή, 4213 Ψευδάς, 4214 Πυργά-Μονή Σταυροβ.&Αγ.Βαρβάρας, 4215 Κόρνος(Περιλ.Μονή Αγίας Θέκλας), 4216 Δελίκηπος, 4217 Κόχη, 4300 Ζύγι, 4301 Μαρί (Περιλ. Βασιλικό), 4302 Καλαβασός, 4303 Τόχνη, 4304 Χοιροκoιτία, 4305 Ψεματισμένος, 4306 Μαρώνι, 4307 'Αγιος Θεόδωρος, 4308 Σκαρίνου, 4309 Κοφίνου, 4310 Κάτω Λεύκαρα, 4311 Δήμος Πάνω Λευκάρων, 4312 Κάτω Δρυς, 4313 Βάβλα (Περιλ. Νονή Αγίου Μηνά), 4314 Λάγεια, 4315 Ορά (Περιλ. Δράπια και Παρσάτα), 4316 Μελίνη, 4317 Οδού, 4318 'Αγιοι Βαβατσινιάς, 4319 Βαβατσινιά, 5011 Δήμος Μέσα Γειτονιάς, 5012 Δήμος Αγίου Αθανασίου, 5020 Πάνω Πολεμίδια, 5021 'Υψωνας, 5022 Δήμος Κάτω Πολεμιδιών, 5100 Παλόδεια, 5101 Παραμύθα-& Μονή Παναγίας Ευαγγ., 5102 Σπιτάλι, 5103 Φασούλα, 5104 Μαθικολώνη, 5105 Γεράσα, 5106 Αψιού, 5107 Απεσιά, 5108 Κορφή, 5109 Λιμνάτης, 5110 Καπηλειό, 5120 Μουτταγιάκα, 5121 Αρμενοχώρι, 5122 Φοινικάρια, 5123 Ακρούντα, 5124 'Αγιος Τύχων, 5125 Παρεκκλησιά, 5126 Πεντάκωμο, 5127 Μοναγρούλλι, 5128 Μονή, 5129 Πύργος, 5130 Ασγάτα (Περ.Μεταλλεία Πλατείες), 5131 Βάσα (Κελλακίου), 5132 Σανίδα, 5133 Πραστιό (Κελλακίου), 5134 Κλωνάρι, 5135 Βίκλα, 5136 Κελλάκι -& Μονή Ζωοδόχου Πηγής, 5137 Ακαπνού, 5138 Επταγώνεια, 5140 Διερώνα, 5141 Αρακαπάς, 5142 'Αγιος Παύλος, 5143 'Αγιος Κωνσταντίνος, 5144 Συκόπετρα, 5145 Λουβαράς, 5146 Καλό Χωριό (Περιλ. 'Αθρακος), 5147 Ζωοπηγή, 5223 Πλατανίστεια, 5224 'Αγιος Θωμάς, 5225 Αλέκτορα, 5226 Ανώγυρα, 5227 Πισσούρι, 5302 'Αλασσα, 5305 'Αγιος Αμβρόσιος, 5306 'Αγιος Θεράπων, 5307 Λόφου, 5308 Πάχνα, 5310 'Αγιος Γεώργιος, 5311 Δωρός, 5312 Λάνεια, 5313 Σιλίκου, 5314 Μονάγρι-& Μονή Παναγίας Αμασγού, 5315 Τριμήκληνη, 5316 'Αγιος Μάμας, 5317 Κουκά, 5318 Μονιάτης-Μέσα Ποτ.,Σαϊττάς,Φυλ., 5320 Δωρά, 5321 Γεροβάσα, 5322 'Αρσος, 5323 Κισσούσα, 5324 Μαλιά, 5325 Βάσα (Κοιλανίου), 5326 Βουνί, 5327 Πέρα Πεδί, 5328 Μανδριά, 5329 Ποταμιού, 5330 'Ομοδος, 5331 Κοιλάνι, 5340 'Αγιος Δημήτριος, 5341 Παλαιόμυλος, 5342 Πρόδρομος (Περιλ. Τρικουκκιά), 5343 Καμινάρια, 5344 Τρεις Ελιές, 5345 Λεμίθου, 5350 Κάτω Πλάτρες (Toρναρίδες), 5351 Πάνω Πλάτρες (Περιλ. Τροόδος), 5352 Φοινί (Περ. Μονή Τροοδίτισσας), 5353 Πάνω Αμίαντος, 5354 Κάτω Αμίαντος, 5360 'Αγιος Θεόδωρος, 5361 'Αγιος Ιωάννης, 5362 Κάτω Μύλος, 5363 Ποταμίτισσα, 5364 Δύμες, 5365 Πελένδρι (Περιλ. Κάρδαμα), 5366 Αγρός, 5367 Αγρίδια, 5368 Χανδριά, 5369 Κυπερούντα, 6010 Δήμος Γεροσκήπου, 6011 Κονιά, 6012 Αγία Μαρινούδα, 6013 Κολώνη (Περιλ. Μονή Ανατολικό), 6014 Αχέλεια, 6022 'Εμπα, 6023 Τρεμιθούσα, 6024 Μέσα Χωριό, 6025 Μεσόγη, 6026 Τάλα (Περ. Μονή Αγίου Νεοφύτου), 6100 Κούκλια, 6101 Μανδριά, 6102 Νικόκλεια, 6103 Σουσκιού, 6104 Τίμη, 6106 'Αγία Βαρβάρα, 6107 Αναρίτα, 6108 Φοίνικας, 6110 Μαραθούντα, 6111 'Αρμου, 6112 Επισκοπή, 6113 Νατά, 6114 Χολέτρια, 6115 Αξύλου, 6116 Ελεδιό, 6120 Τσάδα, 6121 Κοίλη, 6122 Στρουμπί, 6123, Πολέμι, 6124 Καλλέπεια (Περιλ. Μορόνερο), 6125 Λετύμβου, 6126 Πιταργού, 6127 Κούρδακα, 6128 Λεμώνα, 6129 Χούλου, 6130 Ακουρσός, 6132 Κάθικας, 6200 Πάνω Aρχιμανδρίτα-& Κάτω Αρχιμ., 6201 Φασούλα, 6202 Μούσερε, 6203 Μάρωνας, 6204 Μαμώνια, 6205 'Αγιος Γεώργιος, 6206 Σταυροκόννου, 6207 Πραστιό, 6208 Τραχυπέδουλα, 6210 Κελοκέδαρα, 6211 Σαλαμιού, 6212 Κιδάσι, 6213 Κέδαρες, 6214 Μέσανα, 6215 Πραιτώρι, 6216 Φιλούσα (Κελοκεδάρων), 6217 Αρμίνου, 6218 'Αγιος Νικόλαος (Περ. Πέραβασα), 6219 'Αγιος Ιωάννης (Περ. Μαλούντα), 6220 Αμαργέτη, 6221 Αγία Μαρίνα (Κελοκεδάρων), 6222 Πενταλιά, 6223 Φάλεια, 6224 Γαλαταριά, 6225 Κοιλίνεια, 6226 Βρέτσια, 6227 Στατός-'Αγιος Φώτιος-&Αμπελίτης, 6228 Λαπηθιού, 6229 Μαμουντάλη, 6230 Πάνω Παναγιά-&Μονή Χρυσορ.&Αγιά, 6231 Ασπρογιά, 6300 Ψάθι, 6301 'Αγιος Δημητριανός, 6302 Κανναβιού (Περιλ. Μελαμιού), 6303 Θρίνια (Δρίνια), 6304 Μηλιά, 6305 Κρίτου Μαρόττου, 6306 Φύτη, 6307 Λάσα, 6308 Δρύμου, 6310 Σίμου, 6311 Αναδιού, 6312 Σάραμα, 6313 Ευρέτου, 6314 Τριμιθούσα, 6315 Φιλούσα (Χρυσοχούς), 6316 Κιός, 6317 Ζαχαριά, 6318 Μελαδειά, Λυσός -Αγ. Μερκούρ & Σταυρός της Ψώκας, 6319 Μελάνδρα, 6320 Λυσός-&Αγ.Μερκούρ.&Σταυρός Ψώκ., 6321 Περιστερώνα, 6330 Θελέτρα, 6331 Γιόλου, 6332 Πάνω Ακουρδάλεια, 6333 Μηλιού -& Μονή Αγίων Αναργύρων, 6334 Κάτω Ακουρδάλεια, 6335 Τέρα, 6336 Κρίτου Τέρα, 6337 Σκούλλη, 6338 Χόλη, 6339 Λουκρουνού, 6340 Καραμουλλήδες, 6341 Χρυσοχού, 6343 Δήμος Πόλεως Χρυσοχούς, 6344 Νέο Χωριό (Περ.Λουτρά Αφροδίτης), 6345 Γουδί, 6350 Κάτω Αρόδες, 6351 Πάνω Αρόδες, 6352 'Ινεια, 6353 Δρούσεια (Περιλ. Πιττόκοπος), 6354 Φασλί, 6355 Ανδρολίκου, 6360 Πελαθούσα -& Μύρμιγκωφ & Λίμνη, 6361 Κυνούσα, 6362 Μακούντα, 6363 Αργάκα, 6364 Γιαλιά, 6365 Αγία Μαρίνα (Χρυσοχούς), 6366 Νέα Δήμματα, 6367 Πομός (Περιλ. Παλιάμπελα), 6368 Στενή, 6369 Άγιος Ισίδωρος, 6370 Λιβάδι.
2. Kommuner som är berättigade till övergångsstöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget under perioden 1.1.2007–31.12.2008, med ett stödtak på 10 %
1000 Δήμος Λευκωσίας, 1010 Δήμος Αγίου Δομετίου, 1011 Δήμος 'Εγκωμης, 1013 Δήμος Αγλαντζιάς (Αγλαγγιά), 4101 Τρούλλοι, 4104 Πύλα, 5013 Δήμος Γερμασόγειας, 6020 Χλώρακας, 6021 Λέμπα, 6027 Κισσόνεργα, 6133 Δήμος Πέγειας & Αγ. Γεωργίου Πέγειας.

(1) För investeringsprojekt med stödberättigande utgifter på högst 50 miljoner euro höjs detta tak med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag enligt vad som fastställs i kommissionens rekommendation nr 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). För stora investeringsprojekt med stödberättigande utgifter som överstiger 50 miljoner euro justeras taket i enlighet med punkt 67 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013.

(2) Den berörda regionen kommer att fortsätta att vara berättigad till stöd enligt artikel 87.3 a om den översyn som skall göras under 2010 visar att bruttonationalprodukten per invånare i regionen har fallit under nivån 75 % av genomsnittet i EU-25. I så fall kommer taket för perioden 1.1.2011–31.12.2013 att höjas till 30 %.

(3) För investeringsprojekt med stödberättigande utgifter på högst 50 miljoner euro höjs detta tak med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag enligt vad som fastställs i kommissionens rekommendation nr 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). För stora investeringsprojekt med stödberättigande utgifter som överstiger 50 miljoner euro justeras taket i enlighet med punkt 67 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 68

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	50 årgången 24 mars 2007

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer, inställningar och yttranden
	RESOLUTIONER
	Rådet
2007/C 068/01	Rådets resolution av den 22 mars 2007 om en strategi för ett säkert informationssamhälle i Europa	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2007/C 068/02	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	5

2007/C 068/03	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar	8

2007/C 068/04	Tolkningsmeddelande från kommissionen om förfaranden för registrering av motorfordon med ursprung i en annan medlemsstat ( 1 )	15

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2007/C 068/05	Eurons växelkurs	25

2007/C 068/06	Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 – Nationell regionalstödskarta: Portugal, Cypern ( 1 )	26

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3327
JPY	japansk yen	156,65
DKK	dansk krona	7,4505
GBP	pund sterling	0,67780
SEK	svensk krona	9,3135
CHF	schweizisk franc	1,6164
ISK	isländsk krona	88,46
NOK	norsk krona	8,1150
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CYP	cypriotiskt pund	0,5805
CZK	tjeckisk koruna	27,973
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	246,70
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7096
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	3,8760
RON	rumänsk leu	3,3630
SKK	slovakisk koruna	33,582
TRY	turkisk lira	1,8479
AUD	australisk dollar	1,6519
CAD	kanadensisk dollar	1,5432
HKD	Hongkongdollar	10,4103
NZD	nyzeeländsk dollar	1,8654
SGD	singaporiansk dollar	2,0217
KRW	sydkoreansk won	1 248,54
ZAR	sydafrikansk rand	9,6281
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,2991
HRK	kroatisk kuna	7,3815
IDR	indonesisk rupiah	12 140,90
MYR	malaysisk ringgit	4,6065
PHP	filippinsk peso	64,003
RUB	rysk rubel	34,6730
THB	thailändsk baht	42,402