30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/1

Eurons växelkurs (1)

29 november 2006

(2006/C 291/01)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3157
JPY	japansk yen	153,01
DKK	dansk krona	7,4547
GBP	pund sterling	0,67430
SEK	svensk krona	9,0801
CHF	schweizisk franc	1,5889
ISK	isländsk krona	90,61
NOK	norsk krona	8,2520
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CYP	cypriotiskt pund	0,5780
CZK	tjeckisk koruna	27,988
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	257,16
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6978
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	3,8243
RON	rumänsk leu	3,4610
SIT	slovensk tolar	239,65
SKK	slovakisk koruna	35,531
TRY	turkisk lira	1,9330
AUD	australisk dollar	1,6800
CAD	kanadensisk dollar	1,4953
HKD	Hongkongdollar	10,2303
NZD	nyzeeländsk dollar	1,9398
SGD	singaporiansk dollar	2,0333
KRW	sydkoreansk won	1 224,39
ZAR	sydafrikansk rand	9,3790
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,3036
HRK	kroatisk kuna	7,3532
IDR	indonesisk rupiah	12 060,36
MYR	malaysisk ringgit	4,7727
PHP	filippinsk peso	65,430
RUB	rysk rubel	34,6550
THB	thailändsk baht	47,477

(1)

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/2

Yttrande av den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess 391:a möte den 30 maj 2005 avseende ett utkast till beslut i ärendet COMP/A.37.507 – AstraZeneca

(2006/C 291/02)

1)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar samtycker till att kommissionen tillämpar både artikel 82 i EG-fördraget och artikel 54 i EES-fördraget.

2)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar samtycker till kommissionens definition av den relevanta produktmarknaden (dvs marknaden för oral formuleringar av receptbelagda protonpumpshämmare, exkluderande H2-blockerare).

3)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar samtycker till kommissionens definitions av den relevanta geografiska marknaden (särskilt marknadens nationella karaktär).

4)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar samtycker till kommissionens slutsats att AstraZeneca har en dominerande ställning på alla berörda marknader.

En majoritet av den Rådgivande kommitténs medlemmar är eniga med kommissionen om att AstraZeneca har missbrukat sin dominerande ställning genom sitt mönster av missvisande framställningar, vilket gjordes under en lång tidsperiod till patentverk i Belgien, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Norge och Förenade kungariket samt till nationella domstolar i Tyskland och Norge, med beaktande av det faktum att mönstret av missvisande framställningar ugjorde en del av AstraZenecas strategi för omeprazol. En minoritet avstår.

En majoritet av den Rådgivande kommitténs medlemmar är eniga med kommissionen om att har missbrukat sin dominerande ställning genom en systematisk felanvändning av förfarandena för beviljande av försäljningstillstånd genom en selektiv avregistrering av Losec i kapselform i Danmark, Sverige och Norge, i kombination med en övergång från Losec i kapselform till Losec Mups i tablettform, som en del av AstraZeneca's LPPS-strategi. En minoritet avstår och en annan minoritet är ej enig.

7)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar är eniga med kommissionen i fråga om överträdelsens svårighetsgrad.

8)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar är eniga med kommissionen i fråga om överväganden avseende förekomsten av förmildrande omständigheter (dvs förekomsten av nya inslag).

9)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar ber kommissionen att beakta all övriga ståndpunkter som avgavs under mötet.

10)	Den Rådgivande kommitténs medlemmar ber kommissionen publicera detta yttrande.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/3

Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/A/37.507 – AstraZeneca

(Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)

(2006/C 291/03)

Förslaget till beslut i ärendet ger anledning till följande synpunkter:

Undersökningen inleddes med anledning av ett klagomål som den 12 maj 1999 lämnades in gemensamt av företaget Generics (UK) Ltd och företaget Scandinavian Pharmaceuticals Generics AB (båda kallas nedan ”Generics” eller ”den klagande”) enligt artikel 82 i EG-fördraget och artikel 54 i EES-avtalet mot läkemedelsföretagen Astra AB (numera AstraZeneca AB) och AstraZeneca Plc (båda kallas nedan ”AstraZeneca”) (1) enligt artikel 3 i rådets förordning nr 17/62 (2).

Ärendet gäller AstraZenecas missbruk av offentliga förfaranden som har till syfte att hindra generikaföretag och parallellimportörer att konkurrera med AstraZenecas produkt ”Losec”. Det gällde dels missbruket av patentsystemet genom att AstraZeneca gjorde missvisande framställningar till patentverk för att förlänga det grundläggande patentskyddet för Losec, dels missbruket av systemet med försäljningstillstånd för läkemedel genom avregistrering av den ursprungliga versionen av Losec i kapselform i vissa länder för att hindra godkännande av generiska versioner av Losec och för att hindra parallellimport.

Ett meddelande om invändningar skickades till AstraZeneca den 29 juli 2003 i enlighet med artikel 2 i förordning nr 2842/98 (3). Samtidigt gavs AstraZeneca en lista över dokumenten i ärendet jämte kopior av tillgängliga dokument från den listan i form av två CD-romskivor.

AstraZeneca översände ett gemensamt svar den 3 december 2003 (datum för mottagande) och begärde en muntlig hearing enligt artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 2842/98.

Jag bör nämna, vad gäller AstraZenecas rätt att få tillgång till handlingarna i ärendet, att AstraZeneca ansåg att kommissionens tjänstemän var skyldiga att föra anteckningar vid sina möten med den klagande och att dessa anteckningar borde ha fogats till handlingarna i ärendet. GD Konkurrens konstaterade att man i sitt slutliga beslut uteslutande skulle förlita sig på de skriftliga inlagor som den klagande gett in i samband med mötena i fråga. Tjänstemännen ansåg att de inte hade någon skyldighet att föra anteckningar vid mötena om inte sådana anteckningar användes som bevis i det slutliga beslutet. Jag anser att denna synpunkt stöds av förstainstansrättens rättspraxis (förenade målen T-191/98 och T-212/98 till T-214/98 – Atlantic Container Line, punkterna 377, 386, 394–395). Med stöd av denna rättspraxis kan det fastställas att anteckningar som kommissionen eventuellt gör – eller inte gör – över möten med den klagande är interna handlingar som i princip inte behöver lämnas ut, om inte kommissionen åberopar dem i sitt slutliga beslut.

Den klagande gavs en icke-konfidentiell version av meddelandet om invändningar den 7 november 2003 och en icke-konfidentiell version av AstraZenecas svar den 8 januari 2004. Den klagande lämnade den 16 december 2003 synpunkter på meddelandet om invändningar, som översändes till AstraZeneca.

Den muntliga hearingen uppsköts något för att två tidigare anställda vid AstraZeneca skulle kunna delta i den. Hearingen ägde rum den 16 och den 17 februari 2004. AstraZeneca och Generics var båda företrädda. AstraZeneca lämnade ny information både före och efter den muntliga hearingen, den 9 mars 2004, särskilt för att ge ytterligare svar på frågor som väcktes under den muntliga hearingen.

Genom en skrivelse av den 23 november 2004 gav kommissionen AstraZeneca möjlighet att inkomma med synpunkter på ett antal faktauppgifter och överväganden som inte uttryckligen nämndes i meddelandet om invändningar, som kommissionen kunde hänvisa till i det slutliga beslutet avseende AstraZeneca (”skrivelsen med faktauppgifter”). På begäran förlängde jag tidsfristen för att inkomma med synpunkter på skrivelsen med faktauppgifter till den 13 januari 2005. Dessutom såg jag till att AstraZeneca fick alla de ytterligare icke-konfidentiella dokument som hade fogats till kommissionens handlingar i ärendet efter utfärdandet av meddelandet om invändningar. AstraZeneca lämnade sina synpunkter på skrivelsen med faktauppgifter genom en skrivelse av den 21 januari 2005.

Jag anser att förslaget till beslut endast innehåller invändningar som parterna getts möjlighet att inkomma med synpunkter på.

Med hänsyn till det ovanstående anser jag att rätten att bli hörd har respekterats för alla deltagare i förfarandet i detta ärende.

Bryssel den 31 maj 2005

Serge DURANDE

(1) Med verkan från den 6 april 1999 gick Astra AB samman med Zeneca Group Plc och bildade det brittiska företaget AstraZeneca Plc.

(2) Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpningen av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT P 13, 21.2.1962, s. 204).

(3) Kommissionens förordning nr 2842/98/EEG av den 22 december 1998 om hörande av parter i vissa förfaranden enligt artiklarna 85 och 86 i EG-fördraget ( EGT L 354, 30.12.1998, s. 18–21).

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/5

STATLIGT STÖD – FÖRENADE KUNGARIKET

Statligt stöd nr C 39/06 (f.d. NN 94/05)

Stödordning för nya andelsägare

Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget

(2006/C 291/04)

(Text av betydelse för EES)

Genom den skrivelse, daterad den 13 september 2006, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för fiske

DG FISH.D.3, Rättsliga frågor

B-1049 Bryssel

Fax: (32-2) 295 19 42

Synpunkterna kommer att meddelas Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

I juni 2004 underrättades kommissionen om stöd till fiskerisektorn som beviljats av Shetland Islands Council, den offentliga myndigheten på Shetlandsöarna i Förenade kungariket. Det kunde eventuellt röra sig om olagligt statligt stöd.

Inom ordningen för nya andelsägare gavs stöd som bidrag för att komplettera den egna ekonomiska insatsen för köp av en andel i ett befintligt eller nytt fiskefartyg. Personer över 18 år som ännu inte ägde någon andel i ett fiskefartyg beviljades stöd som motsvarade 50 % av inköpskostnaderna för en andel. Det maximala stödbeloppet var 7 500 brittiska pund för befintliga fartyg och 15 000 brittiska pund för nya fartyg, och stödet fick motsvara högst 25 % av fartygets värde. Stödet gavs på villkor att fartyget användes på heltid för fiske under de följande fem åren och att mottagaren behöll sin andel i fartyget under fem års tid efter mottagandet av stödet.

Enligt artikel 88.3 i EG-fördraget skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Enligt Förenade kungariket har stödordningen tillämpats från 1982 till den 14 januari 2005. Förenade kungariket har dock bekräftat att ordningen aldrig anmälts till kommissionen, varför stödåtgärden måste betraktas som nytt stöd.

I rådets förordning (EG) nr 659/1999 (1) anges inte någon preskriptionstid för granskning av olagligt stöd. Enligt artikel 15 i den förordningen gäller dock en preskriptionstid på tio år för kommissionens befogenheter att återkräva stöd. Denna preskriptionstid börjar den dag då stödet beviljas mottagaren, och den avbryts av varje åtgärd som vidtas av kommissionen. Kommissionen anser därför att det i detta fall inte är nödvändigt att granska stöd som beviljats mer än tio år innan kommissionen vidtagit någon åtgärd avseende det. Kommissionen anser att preskriptionstiden avbröts genom dess begäran om upplysningar som sändes till Förenade kungariket den 24 augusti 2004. Följaktligen har preskriptionstiden gått ut för stöd som beviljats mottagare före den 24 augusti 1994, och kommissionen bedömer i fortsättningen endast stöd som beviljats genom beslut som fattats mellan den 24 augusti 1994 och den 14 januari 2005. Enligt de uppgifter kommissionen har tillgång till förefaller under denna tid cirka 8 000 000 brittiska pund ha beviljats inom stödordningen.

Stödåtgärderna förefaller vara statligt stöd enligt artikel 87 i EG-fördraget. Statligt stöd kan förklaras vara förenligt med den gemensamma marknaden om det kan omfattas av något av de undantag som fastställs genom EG-fördraget. Statligt stöd till fiskerisektorn kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden om det uppfyller villkoren i de riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk som var i kraft vid den tid då stödet beviljades (2).

När det gäller det stöd som beviljats för köp av en andel i ett befintligt fartyg får enligt riktlinjerna från 1994, 1997 och 2001 stödet betraktas som förenligt med den gemensamma marknaden om det är avsett att ge havsfiskare möjlighet att förvärva delägarskap eller för att ersätta ett fartyg som gått helt förlorat. Fartyget som andelen avser får inte vara äldre än 20 år och skall kunna användas under minst ytterligare tio år. Riktlinjerna från 2004 innehåller striktare krav med hänvisning till villkoren i artikel 12.3 d och 12.4 f i förordning (EG) nr 2792/1999, som innehåller ytterligare krav beträffande stödmottagarens ålder och fartygets totala längd. Enligt riktlinjerna från 1994 och 1997 får det totala stödbelopp som beviljas inte överstiga 30 % av de faktiska kostnaderna för förvärvet av fartyget. I 2001 års riktlinjer har denna procentandel sänkts till 20 %.

Enligt vad som hittills framkommit förefaller det stöd som beviljats för köp av andelar i befintliga fartyg inte uppfylla villkoren i riktlinjerna. Dessutom är stöd upp till högst 25 % av den faktiska kostnaden för förvärvet av fartyget tillåtet enligt stödordningen, vilket inte är förenligt med kraven i 2001 års riktlinjer.

När det gäller stöd som beviljats för andelar i nya fartyg får enligt punkt 2.2.3.1 i riktlinjerna från 1994 och 1997 stöd till byggande av nya fiskefartyg anses vara förenligt med den gemensamma marknaden om det uppfyller de relevanta villkoren i förordning (EG) nr 3699/93. Fartygen måste byggas i enlighet med målen för det fleråriga utvecklingsprogrammet samt förordningarna och direktiven om arbetarskydd och gemenskapsbestämmelserna om fartygens dimensioner. Fartygen skall registreras i fartygsregistret.

I 2001 års riktlinjer hänvisas till villkoren i förordning (EG) nr 2792/1999, där det anges att tillförsel av ny kapacitet skall kompenseras genom indragning av kapacitet utan statligt stöd som är åtminstone lika med den nya kapacitet som tillförts det berörda segmentet. Fram till den 31 december 2001 skulle, om målen för utvecklingsprogrammet ännu inte iakttogs, indragningen av kapacitet vara minst 30 % större än den införda nya kapaciteten, Ytterligare villkor är att stöd endast får beviljas om medlemsstaten har lämnat den information om tillämpningen av det fleråriga utvecklingsprogrammet som krävs enligt artikel 5 i samma förordning och uppfyllt sina förpliktelser enligt förordning (EEG) nr 2930/86 beträffande fiskefartygens egenskaper samt genomfört ordningar enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2792/1999 och uppnått de övergripande målen för utvecklingsprogrammet.

Eftersom stödordningen inte innehåller någon hänvisning till referensnivån för fiskeflottans storlek eller till arbetarskyddskravet och det inte finns någon skyldighet att registrera fartyget i fartygsregistret har kommissionen i detta skede allvarlig anledning att betvivla att stöd som beviljats för förvärv av andelar i nya fartyg under tiden efter den 1 juli 2001 är förenligt med den gemensamma marknaden.

Utifrån den analys som redovisats ovan har kommissionen beslutat att inte göra invändningar mot stödordningen i den utsträckning det gäller stöd till förvärv av andelar i nya fiskefartyg som beviljats före den 1 juli 2001. När det gäller stöd som beviljats enligt ordningen för förvärv av andelar i nya fartyg efter den 1 juli 2001 och allt stöd som beviljats för förvärv av andelar i befintliga fartyg har dock kommissionen i detta skede allvarlig anledning att betvivla dess förenlighet med den gemensamma marknaden.

I enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 kan allt olagligt stöd komma att återkrävas från mottagaren.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”(1)	The Commission wishes to inform the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland that, having examined the information supplied by your authorities on the measure referred to above, it has decided to initiate the procedure laid down in Article 88 (2) of the EC Treaty.

1. PROCEDURE

(2)

By letter of 15 June 2004 the Commission was informed by a citizen of the UK of unlawful aid granted by the authorities of the Shetland Islands of the UK. By letters of 24 August 2004, 4 February, 11 May and 16 December 2005 the Commission has requested the UK authorities to provide information about these measures, to which the UK authorities responded by letters of 10 December 2004, 6 April, 8 September 2005 and 31 January 2006.

2. DESCRIPTION

(3)

The Shetland Islands Council (SIC), the public authority in Shetland, has made payments to the fisheries sector under the scope of two general aid measures named “Aid to the Fish Catching and Processing Industry” and “Aid to the Fish Farming Industry”, which actually consisted of several different types of aid schemes. One of these schemes is the so-called First time shareholders scheme. Under the First time shareholders scheme, which was applied from 1982 until 14 January 2005, grants could be given as contribution to matching own financial contribution for the purchase of a share in an existing or new fishing vessel. Aid was only granted to persons over 18 years old that did not yet own a share in a fishing vessel.

(4)

Aid was granted for 50 % of the acquisition costs of the share, with a maximum of GBP 7 500 in case of an existing vessel and GBP 15 000 in case of a new vessel. The other 50 % may only be financed by the beneficiaries own contribution, derived either from his own savings or from any interest-free family loan. The amount of aid may never exceed 25 % of the value of the vessel.

(5)	The aid was granted under the condition that the vessel is used for full time fishing for the next 5 years and that the beneficiary retained his share in the vessel for a period of five years from receipt of the aid.

3. COMMENTS FROM THE UNITED KINGDOM

(6)	The United Kingdom states that the aid measures concerned have already been applied already before the accession of the United Kingdom to the European Economic Community. The United Kingdom is however not able to provide any evidence of the existence of these measures at the time of accession.

(7)

The United Kingdom confirms that the aid measures have been changed over the years and that these changes have not been notified to the Commission in accordance with Article 88(3) of the EC Treaty (former Article 93(3)). The United Kingdom states however that the expenditure and application of the measures have been reported yearly to the Commission by way of the annual State aid inventory and that the officials responsible for the aids believed that by transmitting the annual reports no notification of the aid would be necessary.

(8)

Finally the United Kingdom states that where the measures and the amendments to the schemes might have been applied without prior notification to the Commission, they were applied in accordance with the conditions laid down in the Guidelines for the examination of State aid to fisheries and aquaculture applicable at the time aid was granted under the measures.

(9)

In addition, with regard to the First time shareholder scheme the United Kingdom states that the scheme was in operation until 14 January 2005, but that actually no assistance has been awarded during the financial years 2003/2004 and 2004/2005 as there were no applications. Furthermore, they state that they consider the aid to have been compatible with Guidelines for the examination of State aid to fisheries and aquaculture applicable at the times concerned.

4. ASSESSMENT

(10)	It must be determined first if the scheme can be regarded as State aid and if this is the case, if this aid is compatible with the common market.

(11)

Aid has been granted to a limited number of companies within the fisheries sector and is thus of a selective nature. The aids have been granted by the Shetland Islands Council, the public authority of Shetland, from State resources and are in the benefit of these companies which are in direct competition with other companies in the fisheries sector of both within the United Kingdom as well as in other Member States. Therefore, the measures distort or threaten to distort competition and appear to be State aid in the sense of Article 87 of the EC Treaty.

4.1. Legality

(12)

According to the United Kingdom, the two general schemes have been applied before the accession of the United Kingdom to the European Economic Community. However, the Commission notes that according to the provided information, the First time shareholders scheme was put in place only 1982. In any event, due to the absence of past records, the United Kingdom acknowledged that it is not able to provide evidence that the aid measures existed already before the United Kingdom joined the union and thus would have to be regarded as existing aids. In addition, the United Kingdom confirmed that the aid schemes have been changed over the years and that these changes have not been notified to the Commission in accordance with Article 88(3) of the EC Treaty (former Article 93(3)). As a result, the aid measures have to be considered as new aid.

(13)

The Commission regrets that the United Kingdom did not respect Article 88(3) of the EC Treaty, under which Member State are obliged to inform the Commission of any plans to grant or alter aid. In this respect the United Kingdom has stated that its authorities were mistakenly convinced that the inclusion of the measures into the annual State aid inventory, yearly submitted to the Commission, would be sufficient to inform the Commission of the aid in question. It must be noted however that such reporting to the Commission can not be considered as notification of the aid as required under Article 88(3) of the EC Treaty.

4.2. Basis for the assessment

(14)

Council Regulation (EC) No 659/1999 (3) does not lay down any limitation period for the examination of unlawful aid within the meaning of Article 1(f) thereof, i.e. aid implemented before the Commission is able to reach a conclusion about its compatibility with the common market. However, Article 15 of that Regulation stipulates that the powers of the Commission to recover aid is subject to a limitation period of ten years, that the limitation period begins on the day on which the aid is awarded to the beneficiary and that that limitation period is interrupted by any action taken by the Commission. Consequently, the Commission considers that it is not necessary in this case to examine the aid covered by the limitation period, i.e. aid granted more than ten years before any measure taken by the Commission concerning it.

(15)

The Commission considers that in this case the limitation period was interrupted by its request for information sent to the United Kingdom on 24 August 2004. Accordingly, the limitation period applies to aid granted to beneficiaries before 24 August 1994. Consequently, the Commission will asses below only the aid granted by decisions taken between 24 August 1994 and January 2005. It seems that during that time approximately GBP 8 000 000 have been granted under the scheme.

(16)

State aid can be declared compatible with the common market if it complies with one of the exceptions foreseen in the EC Treaty. As regards the State aid to the fisheries sector, State aid measures are deemed to be compatible with the common market if they comply with the conditions of Guidelines for the examination of State aid to fisheries and aquaculture. According to point 5.3 of the current Guidelines (4) an “unlawful aid” within the meaning of Article 1(f) of Regulation (EC) No 659/1999 will be appraised in accordance with the guidelines applicable at the time when the administrative act setting up the aid has entered into force. The aid is thus to be assessed on the compatibility with the Guidelines of 1994, 1997 and 2001 (5).

4.3. Used vessels

4.3.1. Guidelines of 1994, 1997 and 2001

(17)

With regard to aid for the acquisition of a share in a second hand vessel, according to point 2.2.3.3 of the 1994, 1997 and 2001 Guidelines, such aid may be deemed compatible with the common market when the vessel can be used for at least another 10 years. Under the 1994, 1997 Guidelines the vessel has to be at least 10 years old, under the 2001 Guidelines 20 years. According to all guidelines the aid should be intended to enable sea-fishermen to acquire part ownership or to replace a vessel after its total loss.

(18)

With regard to the aid rate, under the 1994 and 1997 Guidelines the total amount of aid to be granted may not exceed 50 % of the participation rate provided for in Annex IV to Regulation (EC) No 3699/93, applying the scale relating to construction aid set out in that Annex. As Shetland is an Objective I region, the maximum participation rate is set at 60 %. Thus the aid for sea-fishermen to acquire part ownership of a second hand vessel may not exceed 30 % of the actual costs of the acquisition of the vessel.

(19)	Under the 2001 Guidelines this provision is amended and it is stated that the rate of the aid may not exceed in subsidy equivalent 20 % of the actual cost of the acquisition of the vessel.

4.3.2. Compatibility

(20)

Under the scheme aid was granted for individuals who acquired for the first time a share in a second hand vessel. According to the Guidelines aid could only be granted with regard to vessels, not older than 20 years, that could be used for at least another 10 years. The scheme does not contain any conditions with regard to the age of the vessels. The fact that the beneficiaries of the aid are obliged to keep their share in the vessel for at least another five years and to use the vessel for fishing during those years seems to insure that aid is granted for vessels that are still operational and to be used for some years. However, this condition is insufficient to comply with the requirements established in point 2.2.3.3. of the 1994, the 1997 as well as the 2001 Guidelines.

(21)

In addition, according to the information provided, under the scheme the aid may not exceed 25 % of the value of the vessel. Under to the 1994 and 1997 Guidelines, applicable until 1 July 2001, it is allowed to grant aid with a maximum of 30 % of the actual costs of the acquisition of the vessel and thus the aid rate of the scheme of 25 % is compatible with that condition.

(22)

However the 2001 Guidelines, which Member States were to apply as from 1 July 2001, require that the aid shall not exceed 20 % of the actual costs of the acquisition of the vessel. The aid rate of the scheme of 25 % therefore no longer complies with the conditions established under the Guidelines. Therefore, from 1 July 2001, the aid rate of the scheme of 25 % exceeds seems no longer compatible.

(23)	With regard to the above, the Commission at this stage has serious doubts on the compatibility with the common market of the aid granted for the acquisition of a share in used vessels.

4.4. New vessels

4.4.1. Guidelines of 1994 and 1997

(24)

With regard to aid for the acquisition of a share in new vessels, point 2.2.3.1 of the 1994 and the 1997 Guidelines apply. According to those guidelines, aid for the construction of new fishing vessels may be deemed compatible with the common market provided that it complies with the relevant conditions of Regulation (EC) No 3699/93 (6).

Regulation (EC) No 3699/93

(25)

According to the conditions laid down in Articles 7 and 10 and Annex III (paragraph 1.3) of Regulation (EC) No 3699/93, the vessels must be built in compliance with the objectives set for the size of the fishing fleet of the Member State concerned under the mulitannual guidance programme (MAGP) and must comply with the regulations and directives governing hygiene and safety and Community provisions concerning the dimension of vessels. The vessels have to be registered in the fleet register.

4.4.2. Guidelines of 2001

(26)

With regard to aid for the acquisition of a share in new vessels, point 2.2.3.1 of the 2001 Guidelines applies. According to those guidelines, aid for the construction of new fishing vessels may be deemed compatible with the common market provided that it complies with the relevant conditions of Regulation (EC) No 2792/1999 (7).

Regulation (EC) No 2792/1999

(27)

Articles 6, 7, 9 and 10 and Annex III (point 1.3) of Regulation (EC) No 2792/1999 (8), as applicable until 1 January 2003, require that the entry of new capacity is compensated by the withdrawal of a capacity without public aid which is at least equal to the new capacity introduced in the segments concerned. Until 31 December 2001, where the objectives were not yet respected, the withdrawal of capacity should at least be 30 % more than the new capacity introduced.

(28)

The aid may only be granted where the Member State has submitted the information concerning the application of the Multi-annual Guidance Programme (MAGP) as required under Article 5 of that Regulation and furthermore, has complied with its obligations under Regulation (EEC) No 2930/86 concerning the characteristics of fishing vessels, has implemented the arrangements under Article 6 of Regulation (EC) No 2792/1999 and has complied with the overall MAGP-objectives.

(29)	When the vessel is deleted from the fishing vessel register of the Community, within 10 years from construction, the aid should be recovered pro rata temporis.

(30)	Finally, the vessels must be built to comply with the regulations and directives governing hygiene and safety and Community provisions concerning the dimension of vessels. The vessels have to be registered in the fleet register and must be entered in the Community fishing fleet register.

(31)	With regard to the compatibility of aid for the construction of new fishing vessels with the common market, the 2001 Guidelines aid also make reference to the provisions of Regulation (EC) No 2792/1999 as mentioned above.

Regulation (EC) No 2369/2002

(32)

However, on 1 January 2003 the relevant Articles and Annex of Regulation (EC) No. 2792/1999 were amended by Regulation (EC) No 2369/2002 (9). This amendment introduced the phasing out of aid for construction of new fishing vessels. According to the amended provisions, the conditions have been broadened in the sense that aid for the renewal of fishing vessels may only be granted until 31 December 2004 and for vessels of less than 400 GT.

4.4.3. Compatibility

(33)

Under the scheme grants can be given for the purchase of a share in a new fishing vessel. Aid can only be granted to persons over 18 years old that do not yet own a share in a fishing vessel. The beneficiary is obliged to use the vessel for fishing for the following 5 years and must retain their share in the vessel for at least the same period. In case of breach of the conditions under the scheme the authorities can require pro rata temporis repayment of the aid.

(34)

As the scheme seems to make no reference to the reference level for the size of the fishing fleet nor to the hygiene and safety requirement and there is obligation for the registration of the vessel in the fleet register, the Commission at this stage has serious doubts that the conditions for the acquisition of a share in a new vessel during the period starting from 1 July 2001 can be considered compatible with the Guidelines for the examination of State aid to fisheries and aquaculture.

(35)

Furthermore the scheme does not seem to contain any provisions with regard to the additional requirements introduced by Regulation (EC) No 2369/2002 (point 32), applicable as from 1 January 2003. Although the United Kingdom has stated that no aid has been granted under the scheme during the financial years 2003/2004 and 2004/2005, aid has been granted during the financial year 2002/2003 which could include aid granted after 1 January 2003. Therefore at this stage the Commission also has doubts whether the additional conditions established by Regulation (EC) No. 2369/2002 have been complied with.

(36)

With regard to the above, the Commission at this stage has serious doubts on the compatibility with the common market of the aid granted for the acquisition of a share in new vessels after 1 July 2001. Aid granted before that date however is deemed to be compatible with the guidelines in force at the time the aid was granted and thus compatible with the common market.

5. DECISION

(37)	In view of the foregoing analysis the Commission has decided not to raise any objections to this aid scheme as far as it concerns the aid granted for the acquisition of a share in a new vessel granted before 1 July 2001.

(38)

With regard to the aid granted under the scheme for the acquisition of a share in a new vessel after 1 July 2001 and all aid granted for the acquisition of a share in second hand vessels, the Commission observes that there exist, at this stage of the preliminary examination, as provided for by Article 6 of Council Regulation (EC) No 659/1999 of 22 March 1999 laying down detailed rules for the application of Article 88 of the EC Treaty, serious doubts on the compatibility of these aids with the Guidelines for the examination of State aid to Fisheries and aquaculture and, therefore, with the EC Treaty.

(39)

In the light of the foregoing conditions, the Commission, acting under the procedure laid down in Article 88 (2) of the EC Treaty and Article 6 of Regulation (EC) No 659/1999, requests the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland to submit its comments and to provide all such information as may help to further assess the aid, within one month of the date of receipt of this letter. It requests your authorities to forward a copy of this letter to the recipients of the aid immediately.

(40)

The Commission wishes to remind the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland that Article 88 (3) of the EC Treaty has suspensory effect and would draw your attention to Article 14 of Council Regulation (EC) No 659/1999, which provides that all unlawful aid may be recovered from the recipient.

(41)

The Commission warns the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland that it will inform interested parties by publishing this letter and a meaningful summary of it in the Official Journal of the European Union. It will also inform interested parties in the EFTA countries which are signatories to the EEA Agreement, by publication of a notice in the EEA Supplement to the Official Journal of the European Union and will inform the EFTA Surveillance Authority by sending a copy of this letter. All such interested parties will be invited to submit their comments within one month of the date of such publication.”

(1) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom anslutningsakten från 2003.

(2) EGT C 260, 17.9.1994, s. 3, EGT C 100, 27.3.1997, s. 12, EGT C 19, 20.1.2001, s. 7 och EUT C 229, 14.9.2004, s. 5.

(3) Council Regulation (EC) No 659/1999 of 22 March 1999 laying down detailed rules for the application of Article 93 of the EC Treaty, OJ L 83, 27.3.1999, p. 1. Regulation as amended by the Act of Accession of 2003.

(4) OJ C 229, 14.9.2004, p. 5.

(5) OJ C 260, 17.9.1994, p. 3; OJ C 100, 27.3.1997, p. 12 and OJ C 19, 20.1.2001, p. 7.

(6) Council Regulation (EC) 3699/93 of 21 December 1993 laying down the criteria and arrangements regarding Community structural assistance in the fisheries and aquaculture sector and the processing and the marketing of its products, OJ L 346, 31.12.1993, p. 1.

(7) Council Regulation (EC) No 2792/1999 of 17 December 1999 laying down the detailed rules and arrangements regarding Community structural assistance in the fisheries sector OJ L 337, 30.12.1999, p.10, as last amended by Regulation (EC) No 485/2005, OJ L 81, 30.3.2005, p. 1.

(8) Council Regulation (EC) No 2792/1999 of 17 December 1999 laying down the detailed rules and arrangements regarding Community structural assistance in the fisheries sector OJ L 337, 30.12.1999, p.10, as last amended by Regulation (EC) No 485/2005, OJ L 81, 30.3.2005, p. 1.

(9) OJ L 358, 31.12.2002, p. 49.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/10

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2006/C 291/05)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

Ansökan om registrering i enlighet med artikel 5 och artikel 17.2

RISO DI BARAGGIA BIELLESE E VERCELLESE

EG nr: IT/PDO/005/0337/26.2.2004

SUB ( X ) SGB ( )

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. För fullständig information hänvisas berörda parter till den fullständiga versionen av produktspecifikationen som kan erhållas antingen från de nationella myndigheter som anges i avsnitt 1 eller från Europeiska kommissionen (1).

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:	Ministero delle Politiche Agricole e Forestali
Adress:	Via XX Settembre n. 20 — I-00187 Roma
Tfn:	(39-06) 481 99 68
Fax:	(39-06) 42 01 31 26
E-post:	qtc3@politicheagricole.it

2. Ansökande grupp:

Namn:	Associazione Riso di Baraggia Biellese e Vercellese
Adress:	Via F.lli Bandiera, 16 — c/o Consorzio di Bonifica della Baraggia Biellese e Vercellese — I-13100 Vercelli
Tfn:	(39-0161) 28 38 11
Fax:	(39-0161) 25 74 25
E-post:	—
Sammansättning:	Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.6 – Färska och bearbetade frukter och grönsaker enligt bilaga II – Ris

4. Produktspecifikation (sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1 Namn: ”Riso di Baraggia Biellese e Vercellese”

4.2 Beskrivning: Den skyddade ursprungsbeteckningen Riso di Baraggia Biellese e Vercellese avser risprodukterna ”integrale” (råris), ”raffinato” (polerat ris) och ”parboiled”(ångbehandlat ris), vilka framställs av paddyris.

De rissorter som odlas anges nedan tillsammans med uppgifter om vilka egenskaper de olika sorterna har:

Nedan anges de biometriska kännetecken och fysiska och kemiska egenskaper, som tillsammans med ovan angivna egenskaper, kännetecknar de aktuella rissorterna.

4.3 Geografiskt område: Det geografiska område som den skyddade ursprungsbeteckningen Riso di Baraggia Biellese e Vercellese omfattar är beläget i den nordöstra delen av regionen Piemonte, i provinserna Biella och Vercelli och utgörs av följande kommuner eller delar av kommuner: Albano Vercellese, Arborio, Balocco, Brusnengo, Buronzo, Carisio, Casanova Elvo, Castelletto Cervo, Cavaglià, Collobiano, Dorzano, Formigliana, Gattinara, Ghislarengo, Gifflenga, Greggio, Lenta, Massazza, Masserano, Mottalciata, Oldenico, Rovasenda, Roasio, Salussola, San Giacomo Vercellese, Santhià, Villanova Biellese och Villarboit

4.4 Bevis på ursprung: Kontrollorganet enligt punkt 4.7 skall kontrollera varje etapp i produktionsprocessen i enlighet med bestämmelserna i kontrollplanen. Kontrollorganet skall också för varje etapp registrera inkommande och utgående produkter. Produktens spårbarhet säkras således på detta sätt och genom att de odlingsjordar på vilka produkten odlas förs in i särskilda register, som förs av kontrollorganet. I registren förs också in uppgifter om bearbetningsföretag och förpackningsföretag, samt de uppgifter om producerade, förpackade och märkta kvantiteter som producenter och förpackare regelbundet skall lämna in till kontrollorganet. Alla fysiska eller juridiska personer som är upptagna i registren kommer att kontrolleras av kontrollorganet i enlighet med de bestämmelser som finns i produktspecifikationen och kontrollplanen.

4.5 Framställningsmetod: I produktspecifikationen anges bland annat att syftet med den gödning som används skall vara att se till att den färdiga produkten är av god kvalitet och fullmogen. Inga gödningsmedel innehållande kväve får användas och inte heller gödningsmedel som innehåller tungmetaller. Gällande bestämmelser om användningen av tillåtna växtskyddsmedel skall iakttas och varje behandling mot svamp och parasiter skall göras senast 40 dagar före skörd. För att säkra sortrenhet, avsaknad av parasiter och utsädets grobarhet får endast utsäde som certifierats av E.N.S.E användas.

Torkningen av paddyriset skall göras på ett sådant sätt eller med hjälp av sådana redskap att man undviker eller minimerar kontaminering av riset med eventuella bränslerester eller främmande lukter. Torkmaskiner med indirekt uppvärmning är att föredra, helst maskiner som drivs med metan, gasol eller liknande.

I det paddyris som lagras och det ris som saluförs för bearbetning får vattenhalten inte överstiga 14 %.

Risodlaren är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att se till att paddyris som lagras är skyddat mot parasiter och svampsjukdomar och att se till att det inte förekommer någon onormal jäsning. I slutet av sommaren, dvs. före risskörden och efterföljande lagring, skall följande åtgärder vidtas i de lagringslokaler, silor och andra lokaler i närheten av dessa där ris skall lagras:

Följande former av bearbetning av paddyriset är tillåtna:

För framställning av råris och för vidare bearbetning av produkten:

Skalning: Genom denna bearbetning skiljs agnarna från riskornen och därefter storlekssorteras riskornen.

För framställning av polerat ris

Raffinering eller polering: Genom denna bearbetning nöts de membran som omger fruktväggen ned. Bearbetningen skall göras så att riset uppnår poleringsgrad II.

Bearbetningen skall göras på ett sådant sätt att riskornen inte får mikroskopiska skador.

4.6 Samband med området: Produktionsområdet enligt punkt 4.3 kännetecknas av att det är svårt att skapa jämna odlingsjordar på grund av det höga ler- och järninnehållet i jorden. Detta gör i sin tur att riset odlas vid olika vattenstånd. Klimatet i området kännetecknas av relativt svala somrar och frekventa temperaturväxlingar på grund av de vindar som blåser ner från bergen. Området kännetecknas av en riklig tillgång på kallt vatten, vilket beror på att det är beläget vid Alpernas fot och vatten från vattendrag i bergen rinner ner och bevattnar området.

Dessa faktorer, som kännetecknar produktionsområdet, ger också Riso di Baraggia Biellese e Vercellese dess särskilda egenskaper, dvs. att riset håller formen bra vid kokning, har en utmärkt konsistens och inte klibbar så mycket. Konsumenterna är väl medvetna om risets särskilda egenskaper. De särskilda egenskaperna beror också på en lägre avkastning och att man satsar på längre växtcykler än i andra odlingsområden.

Traditionen att odla ris har länge funnits i Baraggia-området och redan i början av förra seklet använde man riset som en symbol för området i samband med olika evenemang, som sportsevenemang och cykeltävlingar i synnerhet, i vilka framstående cyklister som Coppi, Bartali och Magni deltog.

Baraggia-området och dess risodlingar nämndes också återkommande under 50 års tid i risodlarnas branschtidskrift Giornale di Risicoltura, som under åren 1912-1952 gavs ut av f.d. Istituto Sperimentale di Risicoltura di Vercelli. Tidningen innehöll regelbundet tekniska och vetenskapliga artiklar om Baraggia-området och det speciella ris som odlas där. Istituto Sperimentale di Risicoltura di Vercelli förvärvade också år 1931 ett risodlingsföretag i Villarboit (som ligger i hjärtat av risodlingsområdet i Baraggia) för att där bedriva forskning i syftet att vidareutveckla risodlingen i området. Den tidigare nämnda tidskriften ersattes 1952 av tidskriften Il Riso, som utges av Ente Nazionale Risi (E.N.R) och som återkommande innehåller artiklar om det ris som produceras i området och dess särskilda egenskaper.

Det var i början av 1600-talet som man började odla ris i Baraggia-området. Detta framgår av officiella handlingar, daterade 1606, från kommunen Salussola, som ingår i det aktuella produktionsområdet.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:	Ente Nazionale Risi
Adress:	Piazza Pio XI — I-20123 Milano
Tfn:	(39-02) 885 51 11
Fax:	—
E-post:	—

4.8 Märkning: När ris saluförs med den skyddade ursprungsbeteckningen Riso di Baraggia Biellese e Vercellese skall det på förpackningen finnas exakta uppgifter om vilken rissort det är fråga om och det skall vara en rissort som odlas i området. Det får inte anges en snarlik rissort, även om detta skulle vara tillåtet enligt gällande regler. Riset färdigställs och förpackas på olika sätt beroende på vilken marknad det är avsett för. Ris med den skyddade ursprungsbeteckningen Riso di Baraggia Biellese e Vercellese får saluföras i förpackningar om 250 gram, 500 gram, 1 kg, 2 kg, 5 kg, 10 kg och 25 kg. Riset skall förpackas i säckar eller påsar i tyg- eller plastmaterial som lämpar sig för förpackning av livsmedel, eller kartonger och liknande som uppfyller gällande hygienkrav för förpackning av livsmedel.

Följande skall tryckas på förpackningarna:

Europeiska gemenskapens logotyp för skyddade ursprungsbeteckningar.

Logotypen för Riso di Baraggia Biellese e Vercellese. Logotypen skall placeras tillsammans med ovannämnda logotyp och skall vara så stor och ha en sådan färg att den enkelt kan urskiljas.

Symboler för de aktuella risodlarna och poleringsföretagen samt uppgifter om företagsnamn och om de olika rissorterna.

Överdrivet positiva eller falska uppgifter är förbjudna.

Produkter som beretts med ris med den skyddade ursprungsbeteckningen Riso di Baraggia Biellese e Vercellese, får även efter beredningen saluföras med hänvisning till den skyddade ursprungsbeteckningen, men utan gemenskapens logo, på följande villkor:

Ris med den skyddade ursprungsbeteckningen Riso di Baraggia Biellese e Vercellese skall vara den enda ingrediensen av den berörda handelskategorin.

Producenter som önskar använda Riso di Baraggia Biellese e Vercellese i sina produkter skall ha begärt tillstånd från den producentorganisation som på uppdrag av Ministero delle Politiche Agricole Alimentari Forestali förvaltar rättigheterna till den skyddade beteckningen. Producentorganisationen skall ansvara för att godkända producenter förs in i särskilda register och för att den skyddade beteckningen används på ett korrekt sätt. Om ingen producentorganisation har bildats skall uppgifterna utföras av MIPAAF, som är den nationella myndighet som ansvarar för genomförandet av förordning (EG) nr 2081/92.

Logotypen för Riso di Baraggia Biellese e Vercellese är cirkelformad och i cirkelns nedre del avbildas tre polerade upprättstående riskorn bredvid varandra, dvs. riskornen återges på det sätt som konsumenterna oftast möter dem. Logotypens färgsättning beskrivs i detalj i produktspecifikationen. På riskornens spets syns det lilla hålrum där risets karyops satt före poleringen.

På logotypens vita bakgrund återges en stiliserad bild av bergsmassivet Monte Rosa och från glaciärer i bergsmassivet rinner smältvatten ner till risodlingarna i Baraggia där Riso di Baraggia Biellese e Vercellese framställs.

I logotypens övre del anges beteckningen RISO DI BARAGGIA och nedanför beteckningen anges de geografiska områdena Biellese e Vercellese.

4.9 Nationella krav: –

(1) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling, Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter, B-1049 Bryssel.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/15

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2006/C 291/06)

Datum för antagande av beslutet

12.10.2006

Stöd nr

N 131/06

Medlemsstat

Nederländerna

Benämning

Groeifaciliteit

Rättslig grund

Wet van 29 februari 1996, houdende vaststelling van regels inzake de verstrekking van subsidies door de Minister van Economische Zaken (Kaderwet EZ-subsidies);

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Små och medelstora företag

Stödform

Garanti

Budget

Totalt planerat stödbelopp 900 miljoner EUR

Stödnivå

Åtgärd som inte utgör stöd

Varaktighet

1.6.2006-1.6.2012

Ekonomisk sektor

Alla sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministry of Economic Affairs

Bezuidenhoutseweg 20

Postbus 20101

2500 EC Den Haag

Nederland

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	12.10.2006
Stöd nr	N 349/06
Medlemsstat	Frankrike
Region	Ile-de-France
Benämning	Aide à la formation en faveur de Rioglass France SA
Rättslig grund	Protocole d'accord pour la formation des salariés Thomson Vidéoglass Bagneaux-sur-Loing du 21 octobre 2005
Typ av stödåtgärd	Individuellt stöd
Syfte	Utbildning
Stödform	Bidrag
Budget	Totalt planerat stödbelopp: 1,5 miljoner EUR
Varaktighet	1.11.2005-1.4.2007
Ekonomisk sektor	Tillverkningsindustrin
Den beviljande myndighetens namn och adress	Ministère de l'emploi, de la cohésion sociale et du logement + Conseil régional Ile-de-France

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	11.1.2006
Stöd nr	N 613/05
Medlemsstat	Republiken Tjeckien
Benämning	Změna úlevy spotřební daně a provozních subvencí na bionaftu (Česká republika)
Rättslig grund	Nařízení vlády ze 7. prosince 2005, kterým se mění nařízení vlády č. 148/2005
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Miljöskydd
Stödform	Bidrag
Budget	Beräknade utgifter per år: 77 miljoner EUR
Varaktighet	1.1.2006-31.12.2006
Ekonomisk sektor	Energi

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet

20.10.2006

Stöd nr

N. 625/06

Medlemsstat

Italien

Region

Piemonte

Benämning

Bando regionale sulla ricerca industriale e attività di sviluppo precompetitivo

Rättslig grund

Determinazione dirigenziale n. 501 del 25.7.2006

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Forskning och utveckling

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp 32 miljoner EUR

Stödnivå

50 %

Varaktighet

31.12.2008

Ekonomisk sektor

Alla sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress

Regione Piemonte

Piazza Castello 165

Torino (Italia)

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	19.1.2006
Stöd nr	N 643/05
Medlemsstat	Nederländerna
Benämning	Milieu-investeringsaftrek (MIA)
Rättslig grund	Artikel 3.42a van de Wet inkomstenbelasting 2001
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Miljöskydd
Stödform	Nedsättning av beskattningsunderlag
Budget	Beräknade utgifter per år: 91-123 miljoner EUR
Varaktighet	1.12.2006-31.12.2009

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	26.9.2006
Stöd nr	N. 51/06
Medlemsstat	Italien
Benämning	Poste Italiane SpA: Kompensation för uppfyllandet av förpliktelsen att leverera offentliga posttjänster för 2000–2005
Rättslig grund	Contratto di programma 2000-2002 tra il Ministero del tesoro, del bilancio e della programmazione economica e le Poste italiane SpA, Contratto di programma 2003-2005 tra il Ministero delle comunicazioni di concerto con il Ministero dell'economia e delle finanze e la società per azioni Poste Italiane
Typ av stödåtgärd	Förenligt stöd
Syfte	Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SIEG)
Stödform	Direkta bidrag
Budget	2,4 miljarder EUR under perioden
Varaktighet	2000–2005
Ekonomisk sektor	Postsektorn
Den beviljande myndighetens namn och adress	Ministero dell'economia e delle finanze

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	8.11.2006
Stöd nr	NN 54/06
Medlemsstat	Republiken Tjeckien
Region	Olomouc
Benämning	Vysoká škola logistiky, o.p.s
Rättslig grund	Särskilda kontrakt
Typ av stödåtgärd	Åtgärd som inte utgör stöd
Budget	229 000 EUR
Stödnivå	Åtgärd som inte utgör stöd
Ekonomisk sektor	Utbildning
Den beviljande myndighetens namn och adress	Magistrát města Přerova, Česká republika

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/19

Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av okouméplywood med ursprung i Folkrepubliken Kina

(2006/C 291/07)

Kommissionen har tagit emot en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”) (1), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2117/2005 (2). Översynen är begränsad till att gälla en undersökning om produktomfattningen.

Begäran inlämnades av European Federation of the Plywood Industry (FEIC) (nedan kallad ”den sökande”).

1. Produkt

Den produkt som berörs är okouméplywood, varmed avses kryssfanér bestående enbart av träskikt som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med minst ett yttre skikt av okoumé, ej belagd med ett filmbelagt skikt av andra material, med ursprung i Kina (nedan kallad ”den berörda produkten”), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4412 13 10. Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

2. Gällande åtgärder

För närvarande tillämpas en slutgiltig antidumpningstull enligt rådets förordning (EG) nr 1942/2004 (3) på import av okouméplywood, varmed avses kryssfaner bestående enbart av träskikt som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med minst ett yttre skikt av okoumé, ej belagd med ett filmbelagt skikt av andra material, enligt KN-nummer ex 4412 13 10 (TARIC-nummer 4412131010) och med ursprung i Kina.

3. Grund för översynen

Den sökande har lämnat adekvat bevisning för att de gällande åtgärdernas räckvidd inte längre räcker till för att motverka den skadevållande dumpningen.

Den sökande hävdar att nya produkttyper nu förekommer på marknaden, t.ex. kryssfanér bestående enbart av träskikt som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med minst ett yttre skikt av bintangor, red canarium (canarium indicum), kedondong eller vissa andra träslag, ej belagd med ett filmbelagt skikt av andra material, som klassificeras enligt KN nummer ex 4412 13 10, ex 4412 13 90 och ex 4412 14 00. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis. Dessa produkter bör ingå i åtgärdernas räckvidd eftersom de har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma slutanvändning som den produkt som omfattas av befintliga åtgärder. Den berörda produkten och de nya produkttyperna bör därför enligt den sökande anses som en och samma produkt.

4. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med den rådgivande kommittén fastslagit att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en partiell interimsöversyn inleds, och inleder därför en översyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, vilken begränsar sig till definitionen av den berörda produkten. Syftet med undersökningen är att utvärdera huruvida de gällande åtgärdernas räckvidd behöver ändras.

a) Frågeformulär

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till den sökande, importörer, användare, exporterande tillverkare i Kina samt till myndigheterna i Kina. Dessa upplysningar och bevisning till stöd för dessa skall ha inkommit till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 5 a.

b) Insamling av uppgifter och utfrågningar

Alla berörda parter uppmanas att lämna synpunkter samt uppgifter utöver svaren på frågeformuläret och att framlägga bevisning till stöd för dessa. Uppgifterna och bevisningen skall ha inkommit till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 5 a.

Kommissionen kan dessutom höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste göras inom den tidsfrist som anges i punkt 5 b.

5. Tidsfrister

a) För att ge sig till känna, lämna in svar på frågeformulär eller lämna andra uppgifter

För att de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen, lämna sina synpunkter, lämna in besvarade frågeformulär och lämna eventuella andra uppgifter inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det bör noteras att utövandet av de flesta av de förfaranderelaterade rättigheter som anges i grundförordningen är beroende av att parterna ger sig till känna inom denna tidsfrist.

b) Utfrågningar

Alla berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

6. Skriftliga inlagor, svar på frågeformulär och korrespondens

Alla inlagor eller framställningar från berörda parter måste inges skriftligen (inte i elektronisk form såvida inte annat anges) och innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Alla skriftliga inlagor – inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, svar på frågeformulär och korrespondens – som de berörda parterna tillhandahåller konfidentiellt skall märkas ”Limited” (4) och i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall märkas ”FOR INSPECTION BY INTERESTED PARTIES”.

Kommissionens postadress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

Kontor: J-79 5/16

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 65 05

7. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsentliga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det framkommer att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter skall dessa enligt artikel 18 i grundförordningen lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och tillgängliga uppgifter därför används, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade gjort om denna hade samarbetat.

8. Tidsplan för undersökningen

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 11.5 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EUT L 340, 23.12.2005, s. 17.

(3) EGT L 336, 12.11.2004, s. 4.

(4) Detta innebär att dokumentet endast är avsett för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/21

MERVÄRDESSKATT (MOMS)

(BEFRIELSE FÖR INVESTERINGSGULD)

Förteckning över guldmynt som uppfyller kriterierna enligt artikel 26b a ii i rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977, ändrat genom rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 (Särskilda regler för investeringsguld)

(2006/C 291/08)

Gäller för 2007

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

a)	Denna förteckning innehåller alla uppgifter som medlemsstaterna har skickat in till kommissionen inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 26b A i det sjätte direktivet (ändrat genom direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998).

b)	De mynt som finns upptagna i denna förteckning anses uppfylla kriterierna i artikel 26b och kommer därför att betecknas som investeringsguld i de medlemsstaterna. De är följaktligen befriade från moms under hela 2007.

c)	Befrielsen kommer att gälla alla utgåvor av ett givet mynt i denna förteckning, med undantag av utgåvor av mynt med en renhet understigande 900/1 000.

d)	Om ett mynt inte finns upptaget i denna förteckning är leveransen av myntet ändå befriad från moms, om myntet uppfyller kriterierna för befrielse enligt det sjätte momsdirektivet.

e)	Förteckningen är uppställd i bokstavsordning efter ländernas namn och myntens benämning. Inom samma myntkategori anges myntet med den lägsta valören först.

f)	Myntens benämning i förteckningen motsvarar den myntenhet som anges på mynten. I de fall då myntenheten inte anges med latinska bokstäver på mynten står benämningen, när så är möjligt, inom parentes i förteckningen.

UTGIVNINGSLAND	MYNTENS BENÄMNING
AFGHANISTAN	(20 AFGHANI) 10 000 AFGHANI ( AMANI) (1 AMANI) (2 AMANI) (4 GRAMS) (8 GRAMS) 1 TILLA 2 TILLAS
ALBANIEN	50 LEKE 100 LEKE 200 LEKE 500 LEKE
ALDERNEY	25 POUNDS
ANDORRA	50 DINERS 100 DINERS 250 DINERS 1 SOVEREIGN
ANGUILLA	5 DOLLARS 10 DOLLARS 20 DOLLARS 100 DOLLARS
ARGENTINA	1 ARGENTINO
AUSTRALIEN	5 DOLLARS 15 DOLLARS 25 DOLLARS 50 DOLLARS 150 DOLLARS 200 DOLLARS 250 DOLLARS 500 DOLLARS 1 000 DOLLARS 2 500 DOLLARS 3 000 DOLLARS 10 000 DOLLARS 1/2 SOVEREIGN (= POUND)
BAHAMAS	10 DOLLARS 20 DOLLARS 25 DOLLARS 50 DOLLARS 100 DOLLARS 150 DOLLARS 200 DOLLARS 2 500 DOLLARS
BELGIEN	10 ECU 25 ECU 50 ECU 100 ECU 100 EURO 5 000 FRANCS
BELIZE	25 DOLLARS 50 DOLLARS 100 DOLLARS 250 DOLLARS
BERMUDA	10 DOLLARS 25 DOLLARS 50 DOLLARS 60 DOLLARS 100 DOLLARS 200 DOLLARS 250 DOLLARS
BHUTAN	1 SERTUM 2 SERTUMS 5 SERTUMS
BOLIVIA	4 000 PESOS BOLIVIANOS
BOTSWANA	5 PULA 150 PULA 10 THEBE
BRASILIEN	300 CRUZEIROS ( 4 000 REIS) ( 5 000 REIS) ( 6 400 REIS) (10 000 REIS) (20 000 REIS)
BRITTISKA JUNGFRUÖARNA	100 DOLLARS
BULGARIEN	10 LEVA 100 LEVA
BURUNDI	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
CAYMANÖARNA	25 DOLLARS 50 DOLLARS 100 DOLLARS 250 DOLLARS
CHILE	2 PESOS 5 PESOS 10 PESOS 20 PESOS 50 PESOS 100 PESOS 200 PESOS
COLOMBIA	1 PESO 2 PESOS 2 1/2 PESOS 5 PESOS 10 PESOS 20 PESOS 100 PESOS 200 PESOS 300 PESOS 500 PESOS 1 000 PESOS 1 500 PESOS 2 000 PESOS 15 000 PESOS
COOKÖARNA	100 DOLLARS 200 DOLLARS 250 DOLLARS
COSTA RICA	5 COLONES 10 COLONES 20 COLONES 50 COLONES 100 COLONES 200 COLONES 1 500 COLONES 5 000 COLONES 25 000 COLONES
CYPERN	50 POUNDS
DOMINIKANSKA REPUBLIKEN	30 PESOS 100 PESOS 200 PESOS 250 PESOS
ECUADOR	1 CONDOR 10 SUCRES
EKVATORIALGUINEA	250 PESETAS 500 PESETAS 750 PESETAS 1 000 PESETAS 5 000 PESETAS
EL SALVADOR	25 COLONES 50 COLONES 100 COLONES 200 COLONES 250 COLONES
ELFENBENSKUSTEN	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
ETIOPIEN	400 BIRR 600 BIRR 10 (DOLLARS) 20 (DOLLARS) 50 (DOLLARS) 100 (DOLLARS) 200 (DOLLARS)
FIJI	200 DOLLARS 250 DOLLARS
FILIPPINERNA	1 000 PISO 1 500 PISO 5 000 PISO
FRANKRIKE	10 EURO 20 EURO 50 EURO 5 FRANCS 40 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
FÖRENADE ARABEMIRATEN	( 500 DIRHAMS ) ( 750 DIRHAMS ) (1 000 DIRHAMS)
FÖRENADE KUNGARIKET	( 1/3 GUINEA ) ( 1/2 GUINEA ) 50 PENCE 2 POUNDS 5 POUNDS 10 POUNDS 25 POUNDS 50 POUNDS 100 POUNDS ( 2 SOVEREIGNS ) ( 5 SOVEREIGNS )
FÖRENTA STATERNA	25 DOLLARS 50 DOLLARS
GABON	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS 1 000 FRANCS 3 000 FRANCS 5 000 FRANCS 10 000 FRANCS 20 000 FRANCS
GAMBIA	200 DALASIS 500 DALASIS 1 000 DALASIS
GIBRALTAR	2 CROWNS 25 POUNDS 50 POUNDS 100 POUNDS 1/25 ROYAL 1/10 ROYAL 1/5 ROYAL 1/2 ROYAL 1 ROYAL
GUATEMALA	5 QUETZALES 10 QUETZALES 20 QUETZALES
GUERNSEY	1 POUND 5 POUNDS 10 POUNDS 25 POUNDS 50 POUNDS 100 POUNDS
GUINEA	1 000 FRANCS 2 000 FRANCS 5 000 FRANCS 10 000 FRANCS
HAITI	20 GOURDES 50 GOURDES 100 GOURDES 200 GOURDES 500 GOURDES 1 000 GOURDES
HONDURAS	200 LEMPIRAS 500 LEMPIRAS
HONG KONG	1 000 DOLLARS
INDIEN	1 MOHUR 15 RUPEES 1 SOVEREIGN
INDONESIEN	2 000 RUPIAH 5 000 RUPIAH 10 000 RUPIAH 20 000 RUPIAH 25 000 RUPIAH 100 000 RUPIAH 200 000 RUPIAH
IRAK	(5 DINARS) (50 DINARS) (100 DINARS)
IRAN	(1/2 AZADI) ( 1 AZADI ) ( 1/4 PAHLAVI ) ( 1/2 PAHLAVI ) ( 1 PAHLAVI ) ( 2 1/2 PAHLAVI ) ( 5 PAHLAVI ) ( 10 PAHLAVI ) 500 RIALS 750 RIALS 1 000 RIALS 2 000 RIALS
ISLAND	500 KRONUR
ISLE OF MAN	1/20 ANGEL 1/10 ANGEL 1/4 ANGEL 1/2 ANGEL 1 ANGEL 5 ANGEL 10 ANGEL 15 ANGEL 20 ANGEL 1/25 CROWN 1/10 CROWN 1/5 CROWN 1/2 CROWN 1 CROWN 1 POUND 2 POUNDS 5 POUNDS 50 POUNDS ( 1/2 SOVEREIGN ) ( 1 SOVEREIGN ) ( 2 SOVEREIGNS ) ( 5 SOVEREIGNS )
ISRAEL	20 LIROT 50 LIROT 100 LIROT 200 LIROT 500 LIROT 1 000 LIROT 5 000 LIROT 5 NEW SHEQALIM 10 NEW SHEQALIM 20 NEW SHEQALIM 5 SHEQALIM 10 SHEQALIM 500 SHEQEL
JAMAICA	100 DOLLARS 250 DOLLARS
JERSEY	1 POUND 2 POUNDS 5 POUNDS 10 POUNDS 20 POUNDS 25 POUNDS 50 POUNDS 100 POUNDS 1 SOVEREIGN
JORDANIEN	2 DINARS 5 DINARS 10 DINARS 25 DINARS 50 DINARS 60 DINARS
JUGOSLAVIEN	20 DINARA 100 DINARA 200 DINARA 500 DINARA 1 000 DINARA 1 500 DINARA 2 000 DINARA 2 500 DINARA
KANADA	1 DOLLAR 2 DOLLARS 5 DOLLARS 10 DOLLARS 20 DOLLARS 50 DOLLARS 175 DOLLARS 200 DOLLARS 350 DOLLARS
KATANGA	5 FRANCS
KENYA	100 SHILLINGS 250 SHILLINGS 500 SHILLINGS
KINA	5 (YUAN) 10 (YUAN) 25 ( YUAN ) 50 ( YUAN ) 100 ( YUAN ) 150 (YUAN) 200 (YUAN) 250 (YUAN) 300 (YUAN) 400 ( YUAN ) 450 ( YUAN ) 500 ( YUAN ) 1000 ( YUAN )
KIRIBATI	150 DOLLARS
KONGO	10 FRANCS 20 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
KUBA	4 PESOS 5 PESOS 20 PESOS 50 PESOS 100 PESOS
LESOTHO	1 LOTI 2 MALOTI 4 MALOTI 10 MALOTI 20 MALOTI 50 MALOTI 100 MALOTI 250 MALOTI 500 MALOTI
LETTLAND	100 LATUS
LIBERIA	12 DOLLARS 20 DOLLARS 25 DOLLARS 30 DOLLARS 100 DOLLARS 250 DOLLARS
LUXEMBURG	5 EURO 20 FRANCS
MACAO	500 PATACAS 1 000 PATACAS
MALAWI	250 KWACHA
MALAYSIA	100 RINGGIT 200 RINGGIT 250 RINGGIT 500 RINGGIT
MALI	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
MALTA	5 (LIRI) 10 (LIRI) 20 (LIRI) 25 (LIRI) 50 (LIRI) 100 (LIRI)
MARSHALLÖARNA	20 DOLLARS 50 DOLLARS 200 DOLLARS
MAURITIUS	100 RUPEES 200 RUPEES 250 RUPEES 500 RUPEES 1 000 RUPEES
MEXIKO	2 PESOS 2 1/2 PESOS 5 PESOS 10 PESOS 20 PESOS 50 PESOS 250 PESOS 500 PESOS 1 000 PESOS 2 000 PESOS 1/20 ONZA 1/10 ONZA 1/4 ONZA 1/2 ONZA 1 ONZA
MONACO	20 FRANCS 100 FRANCS 200 FRANCS
MONGOLIET	750 ( TUGRIK ) 1 000 ( TUGRIK )
NEDERLÄNDERNA	( 2 DUKAAT ) 1 GULDEN 5 GULDEN
NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA	5 GULDEN 10 GULDEN 50 GULDEN 100 GULDEN 300 GULDEN
NEPAL	1 ASARPHI 1 000 RUPEES
NICARAGUA	50 CORDOBAS
NIGER	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
NORGE	1 500 KRONER
NYA ZEELAND	10 DOLLARS 150 DOLLARS
OMAN	25 OMANI RIALS 75 OMANI RIALS
PAKISTAN	3 000 RUPEES
PANAMA	100 BALBOAS 500 BALBOAS
PAPUA NYA GUINEA	100 KINA
PERU	1/5 LIBRA 1/2 LIBRA 1 LIBRA 5 SOLES 10 SOLES 20 SOLES 50 SOLES 100 SOLES
POLEN	50 ZLOTY (Golden Eagle) 100 ZLOTY (Golden Eagle) 100 ZLOTY 200 ZLOTY (Golden Eagle) 200 ZLOTY 500 ZLOTY (Golden Eagle)
PORTUGAL	100 ESCUDOS 200 ESCUDOS 500 ESCUDOS 10 000 REIS
RHODESIA	10 SHILLINGS 1 POUND 5 POUNDS
RWANDA	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
RYSSLAND	25 ROUBLES 50 ( ROUBLES ) 200 ( ROUBLES )
SALOMONÖARNA	10 DOLLARS 25 DOLLARS 50 DOLLARS 100 DOLLARS
SAN MARINO	1 SCUDO 2 SCUDI 5 SCUDI 10 SCUDI
SAUDIARABIEN	1 GUINEA (= 1 SAUDI POUND)
SCHWEIZ	10 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS
SENEGAL	10 FRANCS 25 FRANCS 50 FRANCS 100 FRANCS 250 FRANCS 500 FRANCS 1 000 FRANCS 2 500 FRANCS
SERBIEN	10 DINARA
SEYCHELLERNA	1 000 RUPEES 1 500 RUPEES
SIERRA LEONE	1/4 GOLDE 1/2 GOLDE 1 GOLDE 5 GOLDE 10 GOLDE 20 DOLLARS 50 DOLLARS 100 DOLLARS 250 DOLLARS 500 DOLLARS
SINGAPORE	1 DOLLAR 2 DOLLARS 5 DOLLARS 10 DOLLARS 20 DOLLARS 25 DOLLARS 50 DOLLARS 100 DOLLARS 150 DOLLARS 250 DOLLARS 500 DOLLARS
SLOVENIEN	5 000 TOLARS 20 000 TOLARS
SOMALIA	20 SHILLINGS 50 SHILLINGS 100 SHILLINGS 200 SHILLINGS 500 SHILLINGS 1 500 SHILLINGS
SPANIEN	10 (ESCUDOS) 10 PESETAS 5 000 PESETAS 10 000 PESETAS 20 000 PESETAS 40 000 PESETAS 80 000 PESETAS 100 (REALES)
SUDAN	25 POUNDS 50 POUNDS 100 POUNDS
SURINAM	100 GULDEN
SWAZILAND	2 EMALANGENI 5 EMALANGENI 10 EMALANGENI 20 EMALANGENI 25 EMALANGENI 50 EMALANGENI 100 EMALAGENI 250 EMALAGENI 1 LILANGENI
SYDAFRIKA	1/10 KRUGERRAND 1/4 KRUGERRAND 1/2 KRUGERRAND 1 KRUGERRAND 1/10 oz NATURA 1/4 oz NATURA 1/2 oz NATURA 1 oz NATURA 1/10 PROTEA 1 PROTEA 1 RAND 2 RAND 1/2 SOVEREIGN (= POUND) 1 SOVEREIGN (= 1 POUND)
SYDKOREA	2 500 WON 20 000 WON 30 000 WON 50 000 WON
SYRIEN	(1/2 POUND) ( 1 POUND )
TANZANIA	1 500 SHILINGI 2 000 SHILLINGI
TCHAD	3 000 FRANCS 5 000 FRANCS 10 000 FRANCS 20 000 FRANCS
THAILAND	( 150 BAHT ) ( 300 BAHT ) ( 400 BAHT ) ( 600 BAHT ) ( 800 BAHT ) ( 1 500 BAHT ) ( 2 500 BAHT ) ( 3 000 BAHT ) ( 4 000 BAHT ) ( 5 000 BAHT ) ( 6 000 BAHT)
TJECKIEN	1 000 KORUN (1 000 Kč) 2 000 KORUN (2 000 Kč) 2 500 KORUN (2 500 Kč) 5 000 KORUN (5 000 Kč) 10 000 KORUN (10 000 Kč)
TJECKOSLOVAKIEN	1 DUKAT 2 DUKAT 5 DUKAT 10 DUKAT
TONGA	1/2 HAU 1 HAU 5 HAU 1/4 KOULA 1/2 KOULA 1 KOULA
TUNISIEN	2 DINARS 5 DINARS 10 DINARS 20 DINARS 40 DINARS 75 DINARS 10 FRANCS 20 FRANCS 5 PIASTRES
TURKIET	( 25 KURUSH) (= 25 PIASTRES ) ( 50 KURUSH) (= 50 PIASTRES) ( 100 KURUSH) (= 100 PIASTRES) ( 250 KURUSH) (= 250 PIASTRES) 1/2 LIRA 1 LIRA 500 LIRA 1 000 LIRA 10 000 LIRA
TURKS- OCH CAICOSÖARNA	100 CROWNS
TUVALU	50 DOLLARS
UGANDA	50 SHILLINGS 100 SHILLINGS 500 SHILLINGS 1 000 SHILLINGS
UNGERN	1 DUKAT 8 FORINT = 20 FRANCS 50 FORINT 100 FORINT 200 FORINT 500 FORINT 1 000 FORINT 5 000 FORINT 10 000 FORINT 20 000 FORINT 50 000 FORINT 100 000 FORINT 20 KORONA 100 KORONA
URUGUAY	5 000 NUEVO PESOS 20 000 NUEVO PESOS 5 PESOS
VATIKANSTATEN	20 LIRE
VENEZUELA	( 20 BOLIVARES ) ( 100 BOLIVARES ) 1 000 BOLIVARES 3 000 BOLIVARES 5 000 BOLIVARES 10 000 BOLIVARES 5 VENEZOLANOS
VÄSTSAMOA	50 TALA 100 TALA
ZAIRE	100 ZAIRES
ZAMBIA	250 KWACHA
ÖSTERRIKE	20 CORONA (= 20 KRONEN) 100 CORONA (= 100 KRONEN) 4 (DUCATS ) 10 EURO 25 EURO 50 EURO 100 EURO 4 FLORIN = 10 FRANCS (= 4 GULDEN) 8 FLORIN = 20 FRANCS (= 8 GULDEN) 25 SCHILLING 100 SCHILLING 200 SCHILLING 1 000 SCHILLING 2 000 SCHILLING

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/34

Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland

(2006/C 291/09)

Kommissionen har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”) (1), i vilket det görs gällande att import av ferrokisel med ursprung i Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland (nedan kallade ”de berörda länderna”) dumpas och därmed vållar gemenskapsindustrin väsentlig skada.

1. Klagomål

Klagomålet ingavs den 16 oktober 2006 av Comité de Liaison des Industries de Ferroalliages (Euroalliages) (nedan kallad ”den klagande”) som företräder tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av ferrokisel.

2. Produkt

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland (nedan kallad ”den berörda produkten”), som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer 7202 21 00, 7202 29 10 och 7202 29 90. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3. Påstående om dumpning

Påståendet om dumpning vad beträffar Egypten och Ryssland grundas på en jämförelse mellan normalvärdet, som fastställts på grundval av priserna på den inhemska marknaden, och exportpriserna för den berörda produkten vid försäljning till gemenskapen.

Påståendet om dumpning när det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien grundas på en jämförelse mellan detta konstruerade normalvärde och exportpriserna för den berörda produkten vid försäljning till gemenskapen.

Den klagande har, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, fastställt normalvärdet för Kina och Kazakstan på grundval av ett konstruerat normalvärde i ett land med marknadsekonomi vilket anges i punkt 5.1 d. Påståendet om dumpning grundas på en jämförelse mellan det på detta vis beräknade normalvärdet och exportpriserna för den berörda produkten vid försäljning till gemenskapen.

Av dessa jämförelser framgår att de beräknade dumpningsmarginalerna är betydande för samtliga berörda exportländer.

4. Påstående om skada

Klaganden har lagt fram bevis för att import av produkten i fråga från Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland har ökat i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Den klagande gör gällande att volymen av importen av den berörda produkten och priserna på denna har haft negativa inverkningar bl.a. på gemenskapsindustrins marknadsandel, försäljningsvolym och priser och att detta i sin tur har haft betydande negativa inverkningar på gemenskapsindustrins resultat sammantaget och på dess ekonomiska situation.

5. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att klagomålet har ingivits av gemenskapsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

5.1. Förfarande för fastställande av dumpning och skada

Vid undersökningen kommer det att fastställas om den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland dumpas och om denna dumpning har vållat skada.

a) Stickprovsförfarande

Eftersom ett stort antal parter förefaller vara berörda av förfarandet, kan kommissionen komma att besluta att tillämpa ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen.

i) Stickprovsförfarande avseende importörer

För att kommissionen skall kunna besluta om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla importörer eller företrädare som agerar på deras vägnar att inom tidsfristen i punkt 6 b i och på det sätt som anges i punkt 7 ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna följande uppgifter om sitt eller sina företag:

—	Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, faxnummer samt kontaktperson.

—	Företagets totala omsättning i euro under perioden 1 oktober 2005–30 september 2006.

—	Det totala antalet anställda.

—	Noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller den berörda produkten.

—	Volym i ton och värde i euro av importen till och återförsäljningen på gemenskapsmarknaden under perioden 1 oktober 2005–30 september 2006 av den importerade produkten i fråga med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland.

—	Namn på och detaljerade uppgifter om verksamheten hos alla närstående företag (2) som är involverade i tillverkning eller försäljning av den berörda produkten.

—	Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

—

Genom att lämna dessa uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet, innebär detta att det måste besvara ett frågeformulär och gå med på att dess svar kontrolleras på platsen. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Följderna av att inte samarbeta framgår av punkt 8 nedan.

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland importörerna kommer den också att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

ii) Slutligt urval

Alla berörda parter som önskar lämna uppgifter som kan vara av betydelse för urvalet för respektive stickprovsförfarande måste göra detta inom tidsfristen i punkt 6 b ii.

Kommissionen avser att göra det slutliga urvalet efter samråd med de berörda parter som har förklarat sig villiga att ingå i det.

De företag som ingår i urvalet måste besvara ett frågeformulär inom tidsfristen i punkt 6 b iii och måste samarbeta med kommissionen i undersökningen.

Om företagen inte är tillräckligt samarbetsvilliga får kommissionen, i enlighet med artiklarna 17.4 och 18 i grundförordningen, träffa sina avgöranden på grundval av tillgängliga uppgifter. Ett avgörande som träffas på grundval av tillgängliga uppgifter kan, såsom framgår av punkt 8 i detta tillkännagivande, vara mindre fördelaktigt för den berörda parten.

b) Frågeformulär

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till gemenskapsindustrin och till alla intresseorganisationer för tillverkare i gemenskapen, till de exportörer och tillverkare i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland, till alla intresseorganisationer för exportörer och tillverkare, till de importörer som ingår i urvalet, till alla intresseorganisationer för de importörer som nämns i klagomålet samt till myndigheterna i de berörda exportländerna.

Exportörer/tillverkare i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland

Alla dessa berörda parter bör omgående, och under alla omständigheter före utgången av tidsfristen i punkt 6 a i, kontakta kommissionen per fax för att ta reda på om de nämns i klagomålet och vid behov begära ett frågeformulär, eftersom alla berörda parter omfattas av tidsfristen i punkt 6 a ii.

c) Insamling av uppgifter och utfrågningar

Kommissionen kan dessutom höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste inges inom tidsfristen i punkt 6 a iii.

d) Val av land med marknadsekonomi

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen har kommissionen för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina och Kazakstan välja Norge som ett lämpligt land med marknadsekonomi. Berörda parter uppmanas att inom den särskilda tidsfristen i punkt 6 c lämna synpunkter på om detta är ett lämpligt val.

e) Marknadsekonomisk status

För de exportörer och tillverkare i Kina och Kazakstan som gör gällande och lämnar tillräcklig bevisning för att de är verksamma under marknadsmässiga förhållanden, dvs. uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, kommer normalvärdet att fastställas i enlighet med artikel 2.7 b i den förordningen. Exportörer och tillverkare som har för avsikt att ansöka om marknadsekonomisk status måste lämna in en korrekt underbyggd ansökan inom den särskilda tidsfristen i punkt 6 d. Kommissionen kommer att sända ansökningsformulär till de exportörer och tillverkare i Folkrepubliken Kina som nämns i klagomålet, till exportörer och tillverkare som ingick i urvalet och till intresseorganisationer för de exportörer och tillverkare som nämns i klagomålet samt till myndigheterna i Kina och Kazakstan.

5.2. Förfarande för bedömning av gemenskapens intresse

Om påståendena om dumpning och därav vållad skada bekräftas kommer, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen, ett beslut att fattas om huruvida det ligger i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder. Av denna anledning får gemenskapsindustrin, importörer och deras intresseorganisationer samt representativa användare och representativa konsumentorganisationer ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom den allmänna tidsfristen i punkt 6 a ii, under förutsättning att de visar att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den berörda produkten. De parter som handlat i enlighet med föregående mening får inom den allmänna tidsfristen i punkt 6 a iii begära att bli hörda och skall härvid ange de särskilda skäl som finns att höra dem. Det bör noteras att de uppgifter som lämnas enligt artikel 21 endast kommer att beaktas om de åtföljs av styrkande handlingar när de lämnas.

6. Tidsfrister

a) Allmänna tidsfrister

(i) För att begära frågeformulär eller ansökningsformulär

Alla berörda parter bör begära frågeformulär eller ansökningsformulär snarast möjligt, dock senast 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(ii) För att ge sig till känna, besvara frågeformulär eller lämna andra uppgifter

För att de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna sina synpunkter, svar på frågeformuläret och eventuella andra uppgifter inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det bör noteras att utövandet av de flesta av de förfaranderelaterade rättigheter som anges i grundförordningen är beroende av att parterna ger sig till känna inom denna tidsfrist.

De företag som ingår i urvalet för stickprovsförfarandet måste besvara frågeformuläret inom tidsfristen i punkt 6 b iii.

(iii) För att begära att bli hörd

Alla berörda parter får också inom den ovan nämnda tidsfristen på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

b) Särskild tidsfrist för stickprovsförfarandet

(i)

Uppgifterna enligt punkt 5.1 a i bör ha inkommit till kommissionen senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom kommissionen avser att inom 21 dagar efter detta offentliggörande samråda om det slutliga urvalet med de berörda parter som förklarat sig villiga att ingå i urvalet för stickprovsförfarandet.

(ii)	Alla andra uppgifter av betydelse för urvalet enligt 5.1 a ii måste vara kommissionen till handa inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(iii)

Frågeformulärsvaren från de parter som ingår i urvalet skall ha inkommit till kommissionen senast 37 dagar efter det att dessa underrättats om att de ingår i det.

c) Särskild tidsfrist när det gäller valet av ett land med marknadsekonomi

Parter som ingår i undersökningen kan lämna synpunkter på lämpligheten av valet av Norge som land med marknadsekonomi i syfte att fastställa normalvärdet för Kina och Kazakstan (se punkt 5.1 d). Sådana synpunkter måste vara kommissionen till handa inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

d) Särskild tidsfrist när det gäller ansökningar om marknadsekonomisk status eller om individuell behandling

Välunderbyggda ansökningar om marknadsekonomisk status (se punkt 5.1 e) eller individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen skall ha inkommit till kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

7. Skriftliga inlagor, svar på frågeformulär och korrespondens

Alla inlagor eller framställningar från berörda parter måste inges skriftligen (inte i elektronisk form såvida inte annat anges) och innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, svar på frågeformulär och korrespondens som de berörda parterna tillhandahållit konfidentiellt skall märkas ”För begränsad spridning” (3) och i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall märkas ”För granskning av berörda parter”.

Kommissionens postadress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

Kontor: J-79 5/16

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 65 05

8. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom de fastställda tidsfristerna eller lägger väsentliga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

I sådana fall där det visar sig att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter skall det inte tas hänsyn till dessa och andra tillgängliga uppgifter får användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför enligt artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av de uppgifter som är tillgängliga, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade gjort om denna hade samarbetat.

9. Tidsplan för undersökningen

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder inte införas senare än 9 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2) För vägledning beträffande innebörden av närstående företag, se artikel 143 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

(3) Detta innebär att dokumentet endast är avsett för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/38

Frankrikes ändringar av den allmänna trafikplikten för regelbunden lufttrafik mellan Paris (Orly) och Béziers

(2006/C 291/10)

Frankrike har beslutat att från och med den 25 mars 2007 ändra de bestämmelser om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik mellan Paris (Orly) och Béziers som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 95 av den 19 april 2002 i enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen.

2. Följande regler gäller för den allmänna trafikplikten:

2.1. Minsta antal flygningar

Alla dagar utom helgdagar skall minst följande flygningar erbjudas:

—	2 avgångar per dag i båda riktningarna, måndag – fredag, hela året.

—	1 avgång i båda riktningarna varje söndag, hela året.

—	3 extra avgångar i båda riktningarna per vecka, under 13 veckor om året.

—	1 extra avgång i båda riktningarna på lördag eller söndag, under 13 veckor om året.

På helgdagar skall det erbjudas minst en avgång i båda riktningarna.

2.2. Flygplanstyp och kapacitet

Trafiken skall bedrivas med flygplan utrustade med tryckkabin och minst 48 sittplatser.

2.3. Tidtabell

Tidtabellen skall göra det möjligt för resande att från och med måndag till och med fredag göra en tur- och returresa på en och samma dag med ett uppehåll på minst sju timmar både i Paris och i Béziers.

2.4. Biljettförsäljning

Flygningarna skall saluföras med hjälp av minst ett datoriserat bokningssystem.

2.5. Trafikens kontinuitet

Utom i fall av force majeure får antalet inställda flygningar av skäl som är direkt hänförbara till lufttrafikföretaget inte överstiga 3 % av det minsta antal flygningar som avtalats per driftsår.

Lufttrafikföretaget får endast avbryta trafiken med minst sex månaders varsel.

Lufttrafikföretagen upplyses härmed om att en trafikering av linjen som är oförenlig med bestämmelserna om allmän trafikplikt medför administrativa och/eller rättsliga åtgärder.

Vissa ankomst- och avgångstider på Orlyflygplatsen i Paris är för närvarande reserverade för den reguljära trafiken mellan Paris (Orly) och Béziers, i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser. Lufttrafikföretag som är intresserade av att trafikera denna linje kan erhålla ytterligare upplysningar om dessa ankomst- och avgångstider hos samordnaren för flygplatserna i Paris.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/39

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning

(2006/C 291/11)

(Text av betydelse för EES)

Stöd nummer

XT 38/06

Medlemsstat

Grekland

Region

Hela landet

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Det grekiska initiativet rörande teknikkluster, som står under det grekiska utvecklingsdepartementets tillsyn, syftar till att skapa och utveckla konkurrenskraftiga teknikkluster inom kunskapsintensiva och exportorienterade segment. De utvalda klustren består huvudsakligen av små och medelstora företag

Rättslig grund

Νόμος 1514/85 όπως τροποποιήθηκε από το Νόμο 2919/01. Ο ρόλος του Ερευνητικού Κέντρου «Αθηνά» περιγράφεται στο Άρθρο 8 του Νόμου 2919/01 και το Προεδρικό Διάταγμα 145/03 όπως τροποποιήθηκαν από το άρθρο 9 του Νόμου 3438/06 και το άρθρο 15 του Νόμου 3460/06.

Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd

Årligt totalbelopp

2006: 200 000 EUR

2007: 200 000 EUR

2008: 106 000 EUR

Totalt stödbelopp

De faktiska beloppen kan variera något från år till år, men det totala beloppet ligger fast

287 000 EUR

Högsta tillåtna stödnivå

Den högsta tillåtna stödnivån kommer inte att överstiga taken i förordning (EG) nr 68/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 363/2004

Datum för genomförande

Den första förslagsomgången inleddes i början av augusti 2006

Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet

T.o.m. den 31 december 2008. Rättsliga förpliktelser till den 31 december 2006

Stödets syfte

Programmet kommer att stödja klusterinitiativ genom utbetalning av stöd under en kortare period (2006–2008) avseende både allmän och särskild utbildning för såväl små och medelstora företag som andra typer av företag. Målet med stödet är att bidra till utvecklingen av klustermedlemmarnas verksamheter, främja spridningen av teknik och kunskap bland klustermedlemmarna, fokusera på en effektiv användning av humankapital och höja kvalifikationsnivån i de berörda företagen

Sektor(er) av ekonomin som berörs

Mikroelektronik och inbyggda system, med undantag för företag vars verksamhet är knuten till tillverkning, bearbetning eller marknadsföring av produkter som finns uppförda i förteckningen i bilaga I till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Den beviljande myndighetens namn och adress

Υπουργείο Ανάπτυξης, Γενική Γραμματεία Έρευνας και Τεχνολογίας, Ερευνητικό Κέντρο ”Αθηνά”

Γ. Αναστασίου 13

GR-11527 Αθήνα

(Utvecklingsdepartementet, generalsekretariatet för forskning och teknik, forskningscentrum Athena

G. Anastasiou 13

11527 Aten)

Övriga upplysningar

Stödordningen är förenlig med förordning (EG) nr 68/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 363/2004. Stödet avser åtgärd 4.6.3 i det operationella programmet för främjande av konkurrenskraften inom näringslivet, som samfinansieras med strukturfondsmedel

Stöd nummer

XT 47/06

Medlemsstat

Österrike

Region

Kärnten

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet

Kärntens utbildningsoffensiv för företag

Rättslig grund

Ziel-2-Programm Kärnten 2000 — 2006

Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd

Stödordnng

Totalt (Bidrag)

cirka 1,2 miljoner EUR per år

Högsta tillåtna stödnivå

Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen

Allmän utbildning

—	Stora företag 50 %

—	Små och medelstora företag 70 %

—	Högsta tillåtna stödnivå: 70% av de stödberättigande kostnaderna

Särskild utbildning

—	Stora företag 25 %

—	Små och medelstora företag 35 %

—	Högsta tillåtna stödnivå: 35 % av de stödberättigande kostnaderna

Datum för genomförande

1.6.2004

Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet

T.o.m. 31.12.2007

Stödets syfte

Allmän utbildning

Att utveckla personalresurserna genom utbildning,

Att främja företagens tillväxtmöjligheter genom framtidsorienterade strategier för personalutveckling

Särskild utbildning

Sektor(er) av ekonomin som berörs

Begränsat till vissa sektorer

Annan tillverkning

Tillverkning av maskiner och utrustning (NACE 29, 34, 35)

Trävarutillverkning (NACE 20)

Tillverkning av kemikalier (NACE 24)

Forskning och utveckling (NACE 73)

Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning (NACE 21)

Andra tjänster

Elektronik, system- och programvara samt datakommunikation (NACE 30–33, 72)

Den beviljande myndighetens namn och adress

Amt der Kärntner Landesregierung, Unterabteilung 6 — Bildungs- und Arbeitsmarktpolitik

Mießtaler Straße 12

A-9020 Klagenfurt

Beviljande av stora enskilda stöd

I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/41

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2006/C 291/12)

Datum för antagande av beslutet

18.9.2006

Stöd nr

N 556/06

Medlemsstat

Storbritannien

Region

Wales

Namn på stödordningen

Beef Quality

Rättslig grund

Avsnitt 1 i The Welsh Development Agency Act 1975 (i dess ändrade lydelse)

Typ av åtgärd

Stödordning

Syfte

Kvalitet

Stödform

Bidrag

Budget

0,41 miljoner pund sterling (0,6 miljoner EUR)

Stödnivå

40 %

Varaktighet

Två år

Näringslivssektorer som berörs

Jordbruket

Den beviljande myndighetens namn och adress

Hybu Cig Cymru

Aberystwyth

Ceredigion SY233YA

United Kingdom

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	2.10.2006
Stöd nr	N 18/06
Medlemsstat	Spanien
Benämning	Utvecklingsstöd till små och medelstora företag och sammanslutningar av sådana inom hästsektorn
Rättslig grund	Real Decreto 1200/2005, du 10 de octubre, por el que se establecen las bases reguladoras de las subvenciones estatales destinadas al sector equino Proyecto de Real Decreto …./2006, por el que se modifica el Real Decreto 1200/2005
Åtgärdstyp	Stödordning
Syfte	Investeringar, tekniskt stöd, kvalitetsprodukter, producentgrupper, reklam
Stödform	Bidrag
Budget	7,35 miljoner EUR
Stödnivå	Rörlig
Varaktighet	Fem år
Berörd(a) sektor(er)	Jordbruk
Den beviljande myndighetens namn och adress	Autoridades competentes de las 17 Comunidades Autónomas del Reino de España

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	18.9.2006
Stöd nr	N 154/06
Medlemsstat	Italien
Region	Venetien
Namn på stödordningen	Stöd till jordbruksområden som drabbats av naturkatastrofer (hagel, storm och tromber den 29 juni–31 juli 2005 i Venetoregionen och provinserna Padua, Vicenza och Verona)
Rättslig grund	Decreto legislativo n. 102/2004
Typ av åtgärd	Enskilt stöd
Syfte	Att kompensera för skador på jordbruksstrukturer till följd av det dåliga vädret
Budget	560 000 EUR
Stödnivå	Upp till 100 % av kostnaderna för skadorna
Varaktighet	Genomförandebestämmelse för en stödordning som godkänts av kommissionen
Näringslivssektorer som berörs	Jordbruk
Övriga upplysningar	Genomförandebestämmelse för den ordning som godkänts av kommissionen inom ramen för statligt stöd nummer NN 54/A/2004 (kommissionens skrivelse K(2005)1622 slutlig, av den 7 juni 2005).

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Datum för antagande av beslutet	2.10.2006
Stöd nr	N 474/06
Medlemsstat	Italien
Region	Kampanien
Benämning	Åtgärder i jordbruksområden som har drabbats av naturkatastrofer (frost den 25 och 26 januari 2006 i vissa kommuner i provinsen Salerno i Kampanien)
Rättslig grund	Decreto legislativo n. 102/2004
Åtgärdstyp	Stödordning
Syfte	Dåliga väderförhållanden
Det föreslagna stödets form	Bidrag
Budget	Se ärende NN 54/A/04
Stödnivå	Upp till 100 %
Varaktighet	Fram till slutbetalningarna.
Sektorer som berörs	Jordbruk

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/43

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4415 – Motorola/Symbol)

(2006/C 291/13)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen mottog den 23 november 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Motorola Inc. (”Motorola”, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget Symbol Technologies Inc. (”Symbol”, Förenta staterna) genom förvärv av aktier.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—	Motorola: Trådlösa telefonlurar, kommunikations- och nätverkssystem, bredbandsprodukter,

—	Symbol: Ruggade mobila datorer, datafångst- och avsökningsenheter, infrastruktur för trådlösa lokala nätverk, radiofrekvensidentifiering.

3.	Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4415 – Motorola/Symbol, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/44

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4481 – Onex Corporation/Sitel Corporation)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(2006/C 291/14)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen mottog den 22 november 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Onex Corporation (”Onex”, Kanada), genom sitt helägda dotterbolag ClientLogic Corporation (”ClientLogic”, Kanada), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget Sitel Corporation (”Sitel”, Förenta staterna) genom förvärv av aktier.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—	Onex: Förvärv, förvaltning och försäljning av andelar i företag på en rad olika marknader,

—	ClientLogic: Tillhandahåller entreprenadtjänster för affärsfunktioner inom sektorn för kundtjänster,

—	Sitel: Tillhandahåller entreprenadtjänster för affärsfunktioner inom sektorn för kundtjänster.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/45

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4421 – OJSC Novolipetsk Steel/Duferco/JV)

(2006/C 291/15)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 20 november 2006 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32006M4421. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/45

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4293 – Nordic Capital Fund VI/ICA MENY)

(2006/C 291/16)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 8 september 2006 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32006M4293. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/46

Riktlinjer rörande begreppet påverkan på handeln i artiklarna 53 och 54 i EES-fördraget

(2006/C 291/17)

A.	Detta tillkännagivande har utfärdats i enlighet med bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (i fortsättningen benämnt EES-avtalet) och avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (i fortsättningen benämnt övervakningsavtalet).

Europeiska kommissionen (i fortsättningen benämnd ”kommissionen”) har offentliggjort ett tillkännagivande med titeln ”Riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i fördraget” (1). I denna icke-bindande akt fastställs principerna för tolkningen av begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Syftet med tillkännagivandet är också att fastställa metoden för tillämpningen av begreppet påverkan på handeln och ge vägledning om dess tillämpning.

Eftas övervakningsmyndighet anser att ovannämnda akt är av betydelse för EES. I syfte att upprätthålla lika konkurrensvillkor och säkra en enhetlig tillämpning av EES-avtalets konkurrensbestämmelser i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) antar Eftas övervakningsmyndighet föreliggande tillkännagivande i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet. Övervakningsmyndigheten avser att följa de principer och regler som fastställs i detta tillkännagivande vid sin tillämpning av relevanta EES-regler i enskilda ärenden (2).

D.	I tillkännagivandet fastställs i synnerhet principerna för tolkningen av begreppet påverkan på handeln i artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet. Syftet med tillkännagivandet är också att fastställa hur begreppet påverkan på handeln skall tillämpas inom Eftapelaren och ge vägledning om dess tillämpning.

E.	Detta tillkännagivande skall också tillämpas på fall där myndigheten är den behöriga övervakningsmyndigheten enligt artikel 56 i EES-avtalet.

1. INLEDNING

1.	Artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet är tillämpliga på horisontella och vertikala avtal och förfaranden från företagens sida som ”kan påverka handeln mellan avtalsparter”.

I Eftadomstolens tolkning av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet och tolkningen i gemenskapens domstolar av de motsvarande artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget har innehållet i och räckvidden för begreppet påverkan på handeln mellan de avtalsslutande parterna till EES-avtalet (hädanefter ”EES-staterna”) redan förtydligats väsentligt (3).

I dessa riktlinjer redovisas de principer som har utarbetats av Eftadomstolen och gemenskapens domstolar för tolkningen av begreppet påverkan på handeln av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet och motsvarande i EG-fördraget. De innehåller även en regel om i vilka fall avtal normalt inte kan anses påverka handeln mellan EES-stater märkbart (regeln om ingen märkbar påverkan på handeln eller NAAT-regeln enligt den engelska förkortningen). Riktlinjerna avses inte vara uttömmande. Syftet är att utveckla en metod för tillämpningen av begreppet påverkan på handeln och ge vägledning om hur det skall tillämpas i vanligt förekommande situationer. Även om detta tillkännagivande inte är bindande för Eftastaternas domstolar och myndigheter är riktlinjerna avsedda att ge dem vägledning när det gäller tillämpningen av begreppet påverkan på handeln i artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet.

I dessa riktlinjer behandlas inte frågan om vad som utgör en märkbar begränsning av konkurrensen enligt artikel 53.1. Denna fråga, som är skild från frågan om huruvida avtal märkbart påverkar handeln mellan EES-stater, behandlas i tillkännagivandet från Eftas övervakningsmyndighet om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen enligt artikel 53.1 i EES-avtalet (4) (regeln om stöd av mindre betydelse, de minimis-regeln). Syftet med riktlinjerna är inte heller att ge vägledning om begreppet påverkan på handeln i artikel 61.1 i EES-avtalet, som avser statligt stöd.

5.	Dessa riktlinjer, inklusive NAAT-regeln, påverkar inte Eftadomstolens, EG-domstolens och förstainstansrättens tolkning av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet.

2. KRITERIET PÅVERKAN PÅ HANDELN

2.1. Allmänna principer

I artikel 53.1 anges att ”följande är oförenligt med detta avtal och förbjudet: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan avtalsslutande parter och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom det territorium som detta avtal omfattar”. För enkelhetens skull omfattas hädanefter termerna ”avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden” kollektivt av termen avtal.

I artikel 54 föreskrivs att ”ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom det territorium som detta avtal omfattar eller inom en väsentlig del av den är, i den mån det kan påverka handeln mellan avtalsparterna, oförenligt med detta avtal och förbjudet”. Termen förfarande syftar i det följande på dominerande företags beteenden.

8.	Kriteriet påverkan på handeln bestämmer också räckvidden för tillämpningen av artikel 3 i kapitel II i protokoll 4 i övervakningsavtalet (i fortsättningen benämnt ”kapitel II”) om genomförandet av bestämmelserna för konkurrens i artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet (5).

Enligt artikel 3.1 i kapitel II skall Eftastaternas konkurrensmyndigheter och domstolar tillämpa artikel 53 på sådana avtal, beslut av en företagssammanslutning eller samordnade förfaranden som avses i artikel 53.1 i EES-avtalet och som enligt den bestämmelsen kan påverka handeln mellan EES-staterna, om de tillämpar nationell konkurrenslagstiftning på sådana avtal, beslut eller samordnade förfaranden. På samma sätt skall Eftastaternas konkurrensmyndigheter och domstolar om de tillämpar den nationella konkurrenslagstiftningen på ett sådant missbruk som är förbjudet enligt artikel 54 i EES-avtalet, även tillämpa artikel 54 i EES-avtalet. I artikel 3.1 föreskrivs alltså att Eftastaternas konkurrensmyndigheter och domstolar när de tillämpar den nationella konkurrenslagstiftningen på avtal och missbruk som kan påverka handeln mellan EES-stater även skall tillämpa artiklarna 53 och 54. Däremot tvingas inte nationella konkurrensmyndigheter och domstolar i Eftastaterna genom artikel 3.1 att tillämpa den nationella konkurrenslagstiftningen när de tillämpar artiklarna 53 och 54 på avtal, beslut och samordnade förfaranden samt missbruk som kan påverka handeln mellan EES-stater. I sådana fall kan de välja att tillämpa enbart EES konkurrensregler.

10.

Det följer av artikel 3.2 att tillämpningen av den nationella konkurrenslagstiftningen inte får leda till förbud mot sådana avtal, beslut av företagssammanslutning eller samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan EES-stater men som inte begränsar konkurrensen enligt artikel 53.1 i fördraget, eller som uppfyller villkoren i artikel 53.3 i EES-avtalet eller som omfattas av en akt som motsvarar en sådan gemenskapsförordning om tillämpning av artikel 81.3 i EG-fördraget som det hänvisas till i bilaga XIV till EES-avtalet. Eftastaterna är dock inte enligt kapitel II förhindrade från att på sitt territorium anta och tillämpa en strängare nationell lagstiftning genom vilken företags ensidiga uppträdande förbjuds eller bestraffas.

11.

Det bör slutligen nämnas att det föreskrivs i artikel 3.3 i kapitel II att utan att det påverkar de allmänna principerna och övriga bestämmelser i EES-lagstiftningen är artikel 3.1 och 3.2 inte tillämplig när Eftastaternas konkurrensmyndigheter eller domstolar tillämpar nationella lagar om koncentrationskontroll och de hindrar inte heller tillämpningen av sådana bestämmelser i nationell lagstiftning som till övervägande del eftersträvar ett annat mål än syftet med artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet.

12.

Kriteriet påverkan på handeln är ett självständigt kriterium i EES-lagstiftningen, som måste bedömas separat i varje enskilt fall. Det är ett behörighetskriterium, som avgör tillämpningsområdet för EES konkurrenslagstiftning (6). EES konkurrenslagstiftning är inte tillämplig på avtal och förfaranden som inte märkbart kan påverka handeln mellan EES-staterna.

13.

Kriteriet påverkan på handeln begränsar räckvidden för tillämpningen av artiklarna 53 och 54 till avtal och förfaranden som har en minimal nivå av gränsöverskridande effekter inom det territorium som EES-avtalet omfattar (i fortsättningen benämnt ”EES”). Ett avtal eller förfarande skall kunna påverka handeln mellan EES-staterna på ett ”märkbart”sätt (7).

14.

När det gäller artikel 53 i EES-avtalet är det avtalet som skall kunna påverka handeln mellan EES-staterna. Det är inte nödvändigt att varje enskild del av avtalet, inbegripet eventuella konkurrensbegränsningar som kan ha sitt upphov i avtalet, kan göra det (8). Om avtalet som helhet kan påverka handeln mellan EES-staterna är EES-rätten tillämplig på hela avtalet, inbegripet de eventuella delar av avtalet som inte enskilt påverkar handeln mellan EES-staterna. Om avtalsförhållandena mellan samma parter omfattar fler än en verksamhet, skall dessa verksamheter för att ingå i samma avtal vara direkt kopplade till och utgöra en integrerad del av en och samma övergripande affärsuppgörelse (9). Om inte dessa förutsättningar är uppfyllda utgör varje verksamhet ett separat avtal.

15.

Det har heller ingen betydelse om ett visst företags deltagande i avtalet märkbart påverkar handeln mellan EES-stater (10). Ett företag kan inte kringgå EES-lagstiftningen bara genom det faktum att dess eget bidrag till ett avtal som i sig självt kan påverka handeln mellan EES-staterna är obetydligt.

16.

För att det skall kunna fastställas att EES-lagstiftningen är tillämplig är det inte nödvändigt att etablera en koppling mellan den påstådda konkurrensbegränsningen och avtalets förmåga att påverka handeln mellan EES-staterna. Icke-begränsande avtal kan också påverka handeln mellan EES-staterna. Avtal om selektiv distribution exempelvis, som baseras på rent kvantitativa urvalskriterier som motiveras av produkternas natur och som inte är konkurrensbegränsande i den mening som avses i artikel 53, kan icke desto mindre påverka handeln mellan EES-staterna. De påstådda konkurrensbegränsningar som ett avtal ger upphov till kan dock ge en tydlig indikation på om avtalet kan påverka handeln mellan EES-staterna. Ett distributionsavtal som förbjuder export kan exempelvis genom själva sin art påverka handeln mellan EES-staterna, men inte nödvändigtvis i märkbar grad (11).

17.

När det gäller artikel 54 är det missbruket som skall påverka handeln mellan EES-staterna. Detta innebär dock inte att varje inslag i företagets agerande måste bedömas separat. Beteende som ingår i det dominerande företagets övergripande strategi skall bedömas efter sin övergripande verkan. Om ett dominerande företag tillämpar olika förfaranden för att nå ett och samma mål, exempelvis förfaranden som syftar till att slå ut eller avskärma konkurrenter, räcker det med att ett av de förfaranden som ingår i denna övergripande strategi kan påverka handeln mellan EES-staterna för att artikel 54 skall vara tillämplig på företagets samtliga förfaranden (12).

18.

Det framgår av ordalydelsen i artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet och av gemenskapsdomstolarnas rättspraxis att det särskilt är tre beståndsdelar som måste behandlas vid tillämpningen av kriteriet om påverkan på handeln, nämligen

a)	begreppet handel mellan avtalsparter

b)	begreppet kan påverka, och

c)	begreppet märkbar effekt.

2.2. Begreppet handel mellan avtalsparter

19.

Begreppet handel är inte begränsat till traditionell handel med varor och tjänster över gränserna (13). Det är ett vidare begrepp som täcker all gränsöverskridande ekonomisk verksamhet, även etablering (14). Denna tolkning stämmer överens med EES-avtalet grundläggande målsättning att främja fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

20.

Enligt etablerad rättspraxis omfattar begreppet handel även fall där avtal eller förfaranden påverkar konkurrensstrukturen på marknaden. Avtal och förfaranden som påverkar konkurrensstrukturen inom EES-området genom att en konkurrent som verkar inom EES-området slås ut eller hotas av utslagning kan omfattas av EES konkurrensregler (15). När ett företag slås ut eller löper risk att elimineras innebär detta att konkurrenssituationen inom EES-området påverkas, liksom den ekonomiska verksamhet som företaget bedriver.

21.

Kravet att det skall finnas en effekt på handeln ”mellan avtalsparterna” innebär att gränsöverskridande ekonomisk verksamhet mellan minst två EES-stater måste påverkas. Det är inte nödvändigt att avtalet eller förfarandet påverkar handeln mellan en EES-stat och en hel annan EES-stat. Artiklarna 53 och 54 kan vara tillämpliga även i fall som berör en del av en EES-stat, förutsatt att handeln påverkas märkbart (16).

22.	Tillämpningen av kriteriet om påverkan på handeln är oberoende av definitionen av relevant geografisk marknad. Handeln mellan EES-stater kan påverkas även i sådana ärenden där den relevanta marknaden är nationell eller subnationell (17).

2.3. Begreppet kan påverka

23.

Syftet med begreppet kan påverka är att definiera egenskaperna hos den påverkan på handeln mellan EES-stater som krävs. Enligt det standardtest som har utvecklats av EG-domstolen innebär begreppet kan påverka att det måste vara möjligt att med en tillräcklig grad av sannolikhet och på grundval av ett antal objektiva rättsliga eller faktiska omständigheter, förutse att avtalet eller förfarandet i fråga kan ha direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt inflytande på handelsmönstret mellan EES-stater (18). (19). Som påpekats i punkt 20 ovan har EG-domstolen även utvecklat ett test på grundval av huruvida avtalet eller förfarandet påverkar konkurrensstrukturen. I de fall där det konstateras att avtalet eller förfarandet kan påverka konkurrensstrukturen inom EES-området fastställs att det är EES-lagstiftningen som är tillämplig.

24.

Det ”handelsmönster”-test som har utvecklats av EG-domstolen innehåller följande huvudinslag, vilka behandlas i nedanstående avsnitt:

a)	”En tillräcklig grad av sannolikhet på grundval av ett antal objektiva rättsliga eller faktiska omständigheter”.

b)	Ett inflytande på ”handelsmönstret mellan EES-stater”.

c)	”Ett direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt inflytande” på handelsmönstret.

2.3.1. En tillräcklig grad av sannolikhet på grundval av ett antal objektiva rättsliga eller faktiska omständigheter

25.

Bedömningen av handelseffekten bygger på objektiva omständigheter. Det behöver inte vara frågan om subjektiv avsikt från de berörda företagen. Om det emellertid finns bevis för att företag har haft för avsikt att påverka handeln mellan EES-stater, genom att exempelvis försöka förhindra export till eller import från andra EES-stater, skulle detta vara en relevant faktor att beakta.

26.

Ordalydelsen ”kan påverka” och EG-domstolens hänvisning till en ”tillräcklig grad av sannolikhet” innebär att för att det skall gå att fastställa att EES-rätten är tillämplig är det inte nödvändigt att fastställa att avtalet eller förfarandet faktiskt påverkar eller har påverkat handeln mellan EES-stater. Det räcker att avtalet eller förfarandet ”genom sin beskaffenhet kan” ha en sådan effekt (20).

27.

Det finns inte någon skyldighet eller behov av att beräkna hur stor volymen är på den handel mellan EES-staterna som påverkas av avtalet eller förfarandet. När det exempelvis gäller avtal som förbjuder export till andra EES-stater behöver man inte uppskatta vad som skulle ha varit nivån på den parallella handeln mellan de berörda EES-staterna om avtalet inte hade funnits. Denna tolkning stämmer överens med det faktum att kriteriet påverkan på handeln är ett kriterium som används för att fastställa behörighet. EES-rättens tillämpningsområde omfattar avtal och missbruk som genom sin beskaffenhet kan ha gränsöverskridande effekter, oavsett om ett visst avtal eller förfarande faktiskt har sådana effekter.

28.

Bedömningen enligt kriteriet påverkan på handeln beror på ett antal omständigheter som var och en för sig inte nödvändigtvis behöver vara utslagsgivande (21) De relevanta omständigheterna inbegriper avtalets och förfarandets karaktär, vilken typ av produkter som omfattas av avtalet eller beteendet och de berörda företagens ställning och betydelse (22).

29.

Avtalets och förfarandets art ger en indikation ur kvalitativ synvinkel på om avtalet eller förfarandet kan påverka handeln mellan EES-stater. Vissa avtal eller beteenden kan genom själva sin art påverka handeln mellan EES-stater, medan andra i detta hänseende behöver analyseras mer i detalj. Gränsöverskridande karteller är ett exempel på den förstnämnda typen av avtal, medan gemensamma företag som är begränsade till en enda EES-stats territorium är exempel på den sistnämnda. Denna aspekt diskuteras mer utförligt i avsnitt 3 nedan, där olika typer av avtal och förfaranden behandlas.

30.

Vilken typ av produkter som omfattas av avtalen eller förfarandena ger också en vägledning om huruvida handeln mellan EES-stater kan påverkas. Om produkter genom sin natur är lätta att handla med över gränserna eller om de är viktiga för företag som önskar komma in eller utöka sin verksamhet i en annan EES-stat fastställs EES-rättens behörighet oftare än i sådana fall där det genom produkternas art finns liten efterfrågan på produkter från leverantörer i andra EES-stater eller där produkterna har begränsad betydelse för gränsöverskridande etablering eller för utvidgning av den verksamhet som bedrivs från etableringsorter i andra EES-stater (23). Etablering inbegriper att företag från en EES-stat startar agenturer, kontor eller dotterbolag i en annan EES-stat.

31.

De berörda företagens ställning på marknaden och deras försäljningsvolym ger kvantitativa indikationer på huruvida avtalet eller förfarandet är av en sådan art att de kan påverka handeln mellan EES-stater. Denna aspekt, som utgör en integrerad del av bedömningen av huruvida det rör sig om märkbar effekt, diskuteras i avsnitt 2.4 nedan.

32.

Utöver de omständigheter som redan har nämnts är det nödvändigt att beakta de rättsliga och faktiska omständigheter som omger avtalet eller förfarandet. Den relevanta ekonomiska och rättsliga bakgrunden ger en inblick i potentialen för påverkan på handeln mellan EES-stater. Om det finns absoluta hinder för gränsöverskridande handel mellan EES-stater, och om de ligger utanför avtalet eller förfarandet, kan handeln endast påverkas om det är troligt att dessa hinder kommer att försvinna inom den närmaste framtiden. I fall där hindren inte är absoluta utan bara leder till att den gränsöverskridande verksamheten försvåras, är det av största betydelse att man ser till att avtal och förfaranden inte lägger ytterligare hinder i vägen för denna verksamhet. Om avtalen gör det kan de påverka handeln mellan EES-stater.

2.3.2. Ett inflytande på ”handelsmönstret” mellan EES-stater

33.	För att artiklarna 53 och 54 skall vara tillämpliga måste ”handelsmönstret” mellan EES-stater påverkas.

34.

Termen handelsmönster är neutral. Det är inte ett villkor att handeln är begränsad eller minskad (24). Handelsmönstret kan även påverkas när ett avtal eller förfarande orsakar en ökning av handeln. I själva verket konstateras EES-rätten som tillämplig om det är troligt att handeln mellan EES-staterna kommer att utvecklas annorlunda till följd av avtalet eller förfarandet i förhållande till det sätt som den skulle ha utvecklats på om avtalet eller förfarandet inte hade existerat (25).

35.

Denna tolkning återspeglar det faktum att kriteriet påverkan på handeln är ett behörighetskriterium, vars syfte är att skilja mellan de avtal och förfaranden som genom sin beskaffenhet kan ha en gränsöverskridande effekt och därför behöver granskas enligt EES konkurrensregler, och sådana som inte har det.

2.3.3. Ett ”direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt inflytande” på handelsmönstret

36.	Avtals eller förfarandens inflytande på handelsmönster mellan EES-stater kan vara ”direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt”.

37.

Direkt påverkan på handeln mellan EES-stater sker i normala fall med avseende på de produkter som omfattas av ett avtal eller ett förfarande. När exempelvis tillverkare av en viss produkt i olika EES-stater kommer överens om att dela upp marknader, uppstår direkta effekter på handeln mellan EES-staterna på de berörda produktmarknaderna. Ett annat exempel på när direkta effekter uppstår är när en leverantör begränsar rabatter som betalas ut till distributörer till att enbart gälla produkter som säljs i den EES-stat där distributörerna är etablerade. Sådana förfaranden ökar det relativa priset för produkter som är avsedda för export och gör därigenom exportförsäljningen mindre attraktiv och mindre konkurrenskraftig.

38.

Indirekt påverkan sker ofta med avseende på produkter som har samband med dem som omfattas av ett avtal eller förfarande. Indirekta effekter kan exempelvis uppstå om ett avtal eller ett förfarande har en effekt på gränsöverskridande ekonomisk verksamhet som utövas av företag som använder eller på annat sätt är beroende av de produkter som omfattas av avtalet eller förfarandet (26). Sådana effekter kan exempelvis även uppstå om avtalet eller förfarandet berör en mellanprodukt som inte ingår i något handelsutbyte, men som används som komponent i tillverkningen av en slutprodukt som ingår i handelsutbytet. EG-domstolen har enligt motsvarande artikel 81 i EG-fördraget ansett att handeln mellan EG-medlemsstater kunde påverkas i fråga om ett avtal som innebar att priser fastställdes för alkoholhaltiga produkter som användes vid produktion av konjak (27). Råvaran exporterades visserligen inte men slutprodukten – konjaken – exporterades. I sådana fall är gemenskapens konkurrenslagstiftning således tillämplig om handeln med slutprodukten är av en sådan beskaffenhet att den kan påverkas märkbart.

39.

Indirekt påverkan på handeln mellan EES-stater kan även ske med avseende på de produkter som omfattas av avtalet eller förfarandet. Avtal som t.ex. begränsar en tillverkares garanti till produkter som återförsäljare säljer i de EES-stater där de är etablerade avskräcker exempelvis konsumenter från andra EES-stater från att köpa produkterna, eftersom de inte skulle kunna åberopa garantin (28). Export via officiella återförsäljare och parallellhandlare försvåras, eftersom produkterna i konsumenternas ögon blir mindre attraktiva utan tillverkargaranti (29).

40.

Faktiska effekter på handeln mellan EES-stater är de som skapas genom avtalet eller förfarandet i och med att det genomförs. Ett avtal mellan en leverantör och en återförsäljare inom en och samma EES-stat, exempelvis ett som förbjuder export till andra EES-stater, skapar sannolikt faktiska effekter på handeln mellan EES-stater. Utan avtalet skulle återförsäljaren haft frihet att ägna sig åt exportförsäljning. Det bör dock påpekas att det inte finns något krav på att faktiska effekter påvisas. Det räcker att avtalet eller förfarandet genom sin beskaffenhet kan ha en sådan effekt.

41.

Potentiella effekter är sådana som med en tillräckligt hög grad av sannolikhet kan komma att inträffa i framtiden. Med andra ord måste förväntad marknadsutveckling beaktas (30). Även om handeln inte kan påverkas vid tidpunkten för avtalets ingående eller förfarandets genomförande, är artiklarna 53 och 54 ändå tillämpliga om det är sannolikt att de omständigheter som ledde till att avtalet ingicks eller förfarandet genomfördes kommer att ändras inom en överskådlig framtid. I detta sammanhang är det relevant att beakta effekterna av de avregleringsåtgärder som har förts in i EES-avtalet eller antagits av den berörda EES-staten och andra förutsebara åtgärder som syftar till att undanröja rättsliga hinder för handel.

42.

Även om marknadsvillkoren vid en viss tidpunkt är ogynnsamma för gränsöverskridande handel, t.ex. för att priserna ligger på samma nivå i de berörda EES-staterna, är det ändå möjligt att handeln kan påverkas om denna situation kan komma att förändras till följd av förändringar av marknadsvillkoren (31). Det avgörande är huruvida avtalet eller förfarandet kan påverka handeln mellan EES-stater och inte huruvida de vid någon viss tidpunkt faktiskt gör det.

43.

Att indirekta eller potentiella effekter har tagits med i analysen av påverkan på handeln mellan EES-stater innebär inte att analysen kan grundas på osannolika eller hypotetiska effekter. Sannolikheten för att ett visst avtal kommer att ge upphov till indirekta eller potentiella effekter måste förklaras av den myndighet eller den part som hävdar att handeln mellan EES-stater kan påverkas märkbart. Hypotetiska eller spekulativa effekter räcker inte för att fastställa att EES-rätten är tillämplig. Om ett avtal exempelvis leder till att priset höjs på en produkt som inte kan handlas över gränserna minskar konsumenternas disponibla inkomst. Eftersom konsumenterna har mindre pengar att spendera är det möjligt att de köper färre produkter som är importerade från andra EES-stater. Kopplingen mellan sådana inkomsteffekter och handeln mellan EES-stater är emellertid i allmänhet i sig själv alltför vag för att det ska vara möjligt att fastställa att EES-rätten är tillämplig.

2.4. Begreppet märkbar effekt

2.4.1. Allmän princip

44.

I kriteriet påverkan på handeln ingår ett kvantitativt inslag som begränsar EES-rättens tillämplighet till avtal och förfaranden som kan leda till effekter av en viss omfattning. Avtal och förfaranden faller utanför tillämpningsområdet för artiklarna 53 och 54 om de endast påverkar marknaden i obetydlig omfattning för att de berörda företagen har en svag ställning på marknaden för produkterna i fråga (32). Graden av märkbar effekt kan särskilt bedömas i förhållande till de relevanta företagens ställning och betydelse på marknaden för de berörda produkterna (33).

45.

Bedömningen av huruvida det rör sig om märkbar effekt beror på omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt avtalets eller förfarandets art, vilken typ av produkter det rör sig om och de berörda företagens marknadsställning. När avtalet eller förfarandet genom själva sin natur kan påverka handeln mellan EES-stater är gränsen för vad som är märkbar effekt lägre än när det rör sig om avtal och förfaranden som inte är av en sådan natur att de kan påverka handeln mellan EES-stater. Ju starkare ställning de berörda företagen har på marknaden, desto mer sannolikt är det att ett avtal eller ett förfarande anses kunna påverka handeln mellan EES-stater märkbart (34).

46.

I ett antal mål gällande import och export har EG-domstolen ansett att kravet på märkbar effekt var uppfyllt när de berörda företagens försäljning motsvarade runt 5 % av marknaden (35). Enbart marknadsandel har dock inte alltid ansetts vara den avgörande faktorn. Det är framför allt nödvändigt att även ta hänsyn till vilken del av företagens omsättning som härrör från de berörda produkterna (36).

47.

Märkbar effekt kan således mätas såväl i absoluta termer (omsättning) som i relativa termer, genom att man jämför det eller de berörda företagens ställning med ställningen för andra aktörer på marknaden (marknadsandel). Betoningen av de berörda företagens ställning och betydelse stämmer överens med begreppet kan påverka, vilket tyder på att bedömningen grundas på ett avtals eller ett förfarandes möjlighet att påverka handeln mellan EES-stater snarare än dess inverkan på faktiska handelsflöden av varor och tjänster över gränserna. De berörda företagens marknadsställning och den del av deras omsättning som härrör från de berörda produkterna ger en indikation om ett avtals eller förfarandes möjlighet att påverka handeln mellan EES-stater. Dessa två aspekter återspeglas i det antagande som fastställs i punkterna 50 och 53 nedan.

48.

Tillämpningen av testet rörande märkbar effekt kräver inte nödvändigtvis att man definierar relevanta marknader och beräknar marknadsandelar (37). Ett företags försäljning i absoluta termer kan vara tillräcklig för att styrka en bedömning av att påverkan på handeln är märkbar. Detta gäller särskilt avtal och förfaranden som genom själva sin natur sannolikt kan påverka handeln mellan EES-stater, exempelvis genom att de avser import eller export eller på grund av att de omfattar flera EES-stater. Det faktum att omsättningen för de produkter som omfattas av avtalet under sådana omständigheter kan vara tillräcklig för att en märkbar påverkan på handeln mellan EES-stater skall kunna konstateras återspeglas i den positiva presumtion som beskrivs i punkt 53 nedan.

49.

Avtal och förfaranden måste alltid bedömas i sitt ekonomiska och rättsliga sammanhang. När det gäller vertikala avtal kan det vara nödvändigt att beakta den eventuella kumulativa verkan av parallella nät av liknande avtal (38). Även om ett enstaka avtal eller nät av avtal inte genom sin beskaffenhet kan påverka handeln mellan EES-stater märkbart, kan parallella nät av avtal ha en sådan verkan när de betraktas i sitt sammanhang. En förutsättning för detta är dock att det enstaka avtalet eller nätet av avtal ger ett avsevärt bidrag till den övergripande effekten på handeln (39).

2.4.2. Kvantifiering av märkbar effekt

50.

Det är inte möjligt att fastställa generella kvantitativa regler som täcker alla typer av avtal, enligt vilka det kan bedömas när handeln mellan EES-stater kan påverkas märkbart. Däremot är det möjligt att påvisa när handeln normalt inte kan påverkas märkbart. För det första har Eftas övervakningsmyndighet i sitt tillkännagivande om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen enligt artikel 53.1 i EES-avtalet (den s.k. de minimis-regeln) (40) konstaterat att avtal mellan små och medelstora företag enligt definitionen i myndighetens beslut nr 112/96/KOL av den 11 september 1996 (41) normalt inte kan påverka handeln mellan EES-stater. Denna presumtion har sin grund i den omständigheten att de små och medelstora företagens verksamhet i regel är lokal eller på sin höjd regional. Små och medelstora företag kan dock omfattas av EES-rätten, särskilt om de driver gränsöverskridande verksamhet. För det andra anser myndigheten att det är lämpligt att fastställa allmänna principer för när handeln normalt inte kan påverkas märkbart, dvs. en standard enligt vilken frånvaro av märkbar effekt på handeln mellan EES-stater definieras (den s.k. NAAT-regeln). Myndigheten kommer vid sin tillämpning av artikel 53 att betrakta denna standard som en negativ presumtion som kan kullkastas och som är tillämplig på alla avtal i den mening som avses i artikel 53, oavsett vilken typ av begränsningar som avtalet innehåller, även sådana som har definierats som särskilt allvarliga begränsningar i akter som motsvarar de av kommissionens gruppundantagsförordningar som avses i bilaga XIV till EES-avtalet. I sådana fall där denna presumtion är tillämplig kommer myndigheten normalt inte att inleda några förfaranden, varken på begäran eller på eget initiativ. Om företagen i god tro gör ett antagande om att ett avtal omfattas av denna negativa presumtion, kommer myndigheten inte att utdöma böter.

51.	Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 53 nedan, innebär denna negativa definition av märkbar påverkan inte att avtal som inte uppfyller nedanstående kriterier automatiskt kan påverka handeln mellan EES-stater märkbart. Varje fall måste analyseras enskilt.

52.

Eftas övervakningsmyndighet anser att avtal i princip inte kan påverka handeln mellan EES-stater märkbart om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)	Parternas sammanlagda marknadsandel får inte överskrida 5 % på någon av de relevanta marknader inom EES-området som påverkas av avtalet.

När det gäller horisontella avtal får de berörda företagens sammanlagda (42) årliga omsättning inom EES-området för de produkter som omfattas av avtalet inte överskrida 40 miljoner euro. När det gäller avtal som rör gemensamma inköp av produkter skall den relevanta omsättningen vara parternas kombinerade inköp av de produkter som avtalet omfattar.

När det gäller vertikala avtal får de berörda företagens sammanlagda årliga omsättning inom EES med de produkter som omfattas av avtalet inte överskrida 40 miljoner euro. När det gäller licensavtal skall den relevanta omsättningen beräknas som licenstagarnas sammanlagda omsättning med de produkter som omfattas av den licensierade tekniken samt licensgivarens egen omsättning med dessa produkter. När det gäller avtal som rör avtal som slutits mellan en köpare och flera leverantörer skall den relevanta omsättningen vara köparens kombinerade inköp av de produkter som avtalen omfattar.

Myndigheten kommer att tillämpa samma presumtion om det ovannämnda tröskelvärdet för omsättning under två på varandra följande kalenderår inte överskrids med mer än 10 % och om det ovannämnda tröskelvärdet för marknadsandelar inte överskrids med mer än 2 procentenheter. I sådana fall där avtalet gäller en framväxande, ännu inte befintlig marknad och där följaktligen parterna varken genererar relevant omsättning eller har uppnått några relevanta marknadsandelar kommer myndigheten inte att tillämpa denna presumtion. I sådana fall kan bedömningen av huruvida det rör sig om märkbar effekt behöva ske på grundval av parternas ställning på närliggande produktmarknader eller deras tekniska styrka på områden med relevans för avtalet.

53.

Eftas övervakningsmyndighet kommer även att anse att om ett avtal genom själva sin art kan påverka handeln mellan EES-stater, genom att det t.ex. avser import och export eller omfattar flera EES-stater, finns det en positiv presumtion som kan kullkastas, att sådan påverkan på handeln är märkbar om parternas omsättning med de produkter som omfattas av avtalet, när den beräknas på det sätt som anges i punkterna 52 och 54, överskrider 40 miljoner euro. När det gäller avtal som genom själva sin art kan påverka handeln mellan EES-stater finns det även ofta en presumtion om att sådan påverkan är märkbar om parternas marknadsandel överskrider det tröskelvärde på 5 % som anges i punkten ovan. Denna presumtion är dock inte tillämpbar om avtalet endast omfattar en del av en EES-stat (jfr punkt 90 nedan).

54.

När det gäller tröskelvärdet på 40 miljoner euro (jfr punkt 52 ovan) beräknas omsättningen på grundval av total försäljning inom EES-området efter skatt under de berörda företagens senaste räkenskapsår, av de produkter som omfattas av avtalet (avtalsprodukterna). Försäljning mellan enheter som ingår i samma företag är undantagen (43).

55.

För att kunna beräkna tröskelvärdet för marknadsandelar måste man definiera den relevanta marknaden (44). Denna består av såväl den relevanta produktmarknaden som den relevanta geografiska marknaden. Marknadsandelarna skall beräknas på grundval av uppgifter om försäljningsvärde eller, om det är lämpligt, uppgifter om inköpsvärde. Om uppgifter i värde saknas kan beräkningar som bygger på andra tillförlitliga marknadsdata användas, inklusive uppgifter om volymer.

56.	När det gäller nät av avtal som en och samma leverantör har ingått med olika återförsäljare, räknar man med hela nätets försäljning.

57.	Vid tillämpning av NAAT-regeln räknas avtal som ingår i en och samma affärsöverenskommelse som ett enda avtal (45). Företag kan inte se till att hamna innanför de tillåtna gränsvärdena genom att dela upp ett avtal som ur ekonomisk synvinkel utgör en helhet.

3. TILLÄMPNING AV OVANSTÅENDE PRINCIPER PÅ VANLIGA TYPER AV AVTAL OCH MISSBRUK

58.	Eftas övervakningsmyndighet kommer att tillämpa den negativa presumtion som belysts i föregående avsnitt på alla avtal, även sådana som genom själva sin art kan påverka handeln mellan EES-stater, samt avtal som gäller handel med företag i tredje land (jfr avsnitt 3.3 nedan).

59.

Utanför tillämpningsområdet för den negativa presumtionen kommer Eftas övervakningsmyndighet att beakta kvalitativa element som berör avtalets eller förfarandets art samt vilken typ av produkter det gäller (se punkt 29–30 ovan). Att avtalets art är relevant återspeglas även i den positiva presumtion som anges i punkt 53 ovan och som rör bedömningen av huruvida även avtal som genom själva sin art kan påverka handeln mellan EES-stater har märkbar effekt. För att ytterligare vägledning skall kunna tillhandahållas om tillämpningen av begreppet påverkan på handeln är det därför lämpligt att betrakta några olika vanliga typer av avtal och förfaranden.

60.

I de avsnitt som följer dras en primär skiljelinje mellan avtal och förfaranden som omfattar flera EES-stater och avtal och förfaranden som är begränsade till en enda EES-stat eller till en del av en enda EES-stat. Dessa två huvudkategorier är uppdelade i ytterligare underkategorier på grundval av beskaffenheten hos det berörda avtalet eller förfarandet. Avtal och förfaranden som inbegriper tredje land behandlas också.

3.1. Avtal och missbruk som omfattar eller genomförs i flera EES-stater

61.

Avtal och förfaranden som omfattar flera EES-stater kan nästan alltid genom själva sin beskaffenhet påverka handeln mellan EES-stater. Om den berörda omsättningen överskrider det tröskelvärde som anges i punkt 53 ovan, kommer det därför i de flesta fall inte att vara nödvändigt att göra en detaljerad analys om huruvida handeln mellan EES-stater kan påverkas. För att ge vägledning även i dessa fall och för att illustrera de principer som utvecklats i avsnitt 2 ovan, är det dock lämpligt att förklara vilka de faktorer är som normalt används till stöd för ett konstaterande om att EES-lagstiftningen är tillämplig.

3.1.1. Avtal gällande import och export

62.

Avtal mellan företag i två eller fler EES-stater som gäller import och export kan genom själva sin beskaffenhet påverka handeln mellan EES-stater. Sådana avtal har, oavsett om de är konkurrensbegränsande eller inte, en direkt effekt på handelsmönstret mellan EES-stater. I Kerpen & Kerpen-målet exempelvis, beträffande ett avtal mellan en fransk tillverkare och en tysk återförsäljare som omfattade mer än 10 % av cementexporten från Frankrike till Tyskland, totalt 350 000 ton per år, ansåg domstolen att det var omöjligt att hävda att ett sådant avtal inte skulle kunna (märkbart) påverka handeln mellan EG-medlemsstaterna (46).

63.

Denna kategori inbegriper avtal som föreskriver begränsningar av import och export, inklusive begränsningar av aktiv och passiv försäljning och köpares återförsäljning till kunder i andra EES-stater (47). I dessa fall finns det en naturlig koppling mellan den påstådda begränsningen av konkurrensen och påverkan på handeln, eftersom själva syftet med begränsningen är att förhindra sådana flöden av varor och tjänster mellan EES-stater, som annars skulle vara möjliga. Det är oväsentligt om avtalets parter befinner sig i samma EES-stat eller i olika EES-stater.

3.1.2. Karteller som omfattar flera EES-stater

64.

Kartellavtal som exempelvis innebär fastställande av priser och uppdelning av marknader som omfattar eller genomförs i flera EES-stater kan normalt genom själva sin art påverka handeln mellan EES-stater. Gränsöverskridande karteller harmoniserar konkurrensvillkoren och påverkar handelsintegrationen genom att befästa traditionella handelsmönster (48). När företag kommer överens om att fördela geografiska områden kan följden bli att försäljningen från andra områden till dessa uppdelade områden slås ut eller minskas. När företag kommer överens om att fastställa priser sätter de konkurrensen ur spel och undanröjer eventuella därmed sammanhängande prisskillnader som skulle uppmuntra såväl konkurrenter som kunder att handla över gränserna. När företag kommer överens om försäljningskvoter befästs traditionella handelsmönster. De berörda företagen avstår från att öka produktionen och därmed även från att betjäna potentiella kunder i andra EES-stater.

65.

Den påverkan på handeln som uppstår genom gränsöverskridande karteller är också i allmänhet genom själva sin natur märkbar på grund av kartellparternas marknadsställning. Karteller skapas normalt endast om de deltagande företagen tillsammans innehar en stor marknadsandel, eftersom detta gör det möjligt för dem att höja priserna eller minska produktionen.

3.1.3. Horisontella samarbetsavtal som omfattar flera EES-stater

66.

I detta avsnitt behandlas olika typer av horisontella samarbetsavtal. Horisontella samarbetsavtal kan t.ex. anta formen av avtal där det fastställs att två eller flera företag samarbetar i fråga om utförandet av en viss ekonomisk verksamhet som produktion eller distribution (49). Sådana avtal kallas ofta gemensamma företag. Gemensamma företag som på varaktig basis fyller en autonom ekonomisk enhets samtliga funktioner omfattas dock av koncentrationsförordningen (50). På EES-nivå behandlas sådana gemensamma företag som är självständigt fungerande inte i artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet, utom i fall där artikel 2.4 i koncentrationsförordningen är tillämplig ( (51). I detta avsnitt behandlas därför inte självständigt fungerande gemensamma företag. När det gäller gemensamma företag som inte är självständigt fungerande agerar den gemensamma enheten inte som en självständig leverantör (eller köpare) på någon marknad. Det betjänar endast moderföretagen, vilka i sin tur själva verkar på marknaden (52).

67.

Gemensamma företag som driver verksamhet i två eller flera EES-stater eller vars produktion säljs genom moderföretagen i två eller flera EES-stater påverkar parternas kommersiella verksamhet i de delarna av EES-området. Sådana avtal kan därför genom själva sin natur påverka handeln mellan EES-stater, jämfört med den situation som skulle råda utan avtalet (53). Handelsmönster påverkas när företag lägger över sin verksamhet på det gemensamma företaget eller använder det i syfte att etablera en ny leveranskälla inom EES-området.

68.

Handeln kan även eventuellt påverkas om ett gemensamt företag tillverkar en insatsvara för moderföretagen, vilken i ett senare led bearbetas vidare eller integreras i en produkt av moderföretagen. Detta är sannolikt fallet om den berörda insatsvaran tidigare köptes in från leverantörer i andra EES-stater, om moderföretagen tidigare tillverkade insatsvaran i andra EES-stater eller om slutprodukten handlas i mer än en EES-stat.

69.

Vid bedömningen av huruvida det rör sig om märkbar effekt är det viktigt att inte bara den försäljning som har skapats till följd av avtalet om det gemensamma företaget utan även moderföretagens försäljning av de produkter som omfattas av avtalet beaktas, eftersom det gemensamma företaget inte agerar som en självständig enhet på någon marknad.

3.1.4. Vertikala avtal som genomförs i flera EES-stater

70.

Vertikala avtal och nät av liknande vertikala avtal som genomförs i flera EES-stater kan normalt påverka handeln mellan EES-stater om de ger upphov till att handeln leds i vissa banor. Nät av selektiva återförsäljningsavtal som genomförs i två eller flera EES-stater leder exempelvis handeln i vissa banor eftersom de begränsar den till nätets medlemmar och därigenom påverkar handelsmönstret jämfört med den situation som skulle råda utan avtalet (54).

71.

Handeln mellan EES-stater kan också påverkas genom vertikala avtal som har utestängningseffekter. Detta kan t.ex. vara fallet om återförsäljare i flera EES-stater har ingått ett avtal om att endast köpa från en viss leverantör eller att sälja endast produkter från denna leverantör. Sådana avtal kan begränsa handeln mellan de EES-stater där avtalen har genomförts eller handel från EES-stater som inte omfattas av avtalen. Utestängning kan uppstå till följd av enskilda avtal eller nät av avtal. Om ett avtal eller nät av avtal som omfattar flera EES-stater har utestängningseffekter är avtalets eller avtalens möjlighet att påverka handeln mellan EES-stater i normala fall genom själva sin natur märkbar.

72.

Avtal mellan leverantörer och återförsäljare som innehåller bestämmelser om prisbindning och som omfattar två eller fler EES-stater kan också normalt genom själva sin natur påverka handeln mellan EES-stater (55). Sådana avtal förändrar de prisnivåer som sannolikt skulle ha rått om inte avtalen hade funnits och påverkar därför handelsmönstret.

3.1.5. Missbruk av dominerande ställning som omfattar flera EES-stater

73.

När det gäller missbruk av en dominerande ställning bör man skilja mellan missbruk som sker genom att hinder för marknadsinträde skapas eller att konkurrenter undanröjs (utestängande missbruk) och sådant missbruk som yttrar sig i att företaget med dominerande ställning använder sin ekonomiska makt för att exempelvis ta ut orimligt höga eller diskriminerande priser (exploaterande missbruk). Båda typerna av missbruk kan ske antingen genom avtal, som också omfattas av artikel 53.1, eller genom ensidigt uppträdande, vilket för EES konkurrenslagstiftnings vidkommande endast omfattas av artikel 54.

74.	När det gäller exploaterande missbruk som diskriminerande rabatter slår detta mot handelspartner längre ner i distributionskedjan, som antingen gynnas eller missgynnas och därigenom förändras deras marknadsställning, varvid handelsmönstret mellan EES-stater påverkas.

75.

När ett företag missbrukar sin dominerande ställning genom utestängande av konkurrenter i mer än en EES-stat kan detta missbruk normalt genom själva sin natur påverka handeln mellan EES-stater. Sådant missbruk har ett negativt inflytande på konkurrensen i ett större område än bara en EES-stat och det är sannolikt att det avleder handelsflödet från den väg det skulle ha följt om missbruket inte hade ägt rum. Handelsmönster kan exempelvis påverkas om det dominerande företaget beviljar lojalitetsrabatter. Det är sannolikt att kunder som omfattas av det selektiva rabattsystemet kommer att köpa mindre från konkurrenter till det dominerande företaget än vad de annars skulle ha gjort. Utestängningsåtgärder som direkt syftar till att slå ut en konkurrent, exempelvis underprissättning, kan också påverka handeln mellan EES-stater eftersom det påverkar konkurrenssituationen inom EES-området (56). Om ett företag med dominerande ställning vidtar åtgärder i syfte att slå ut en konkurrent som driver verksamhet i fler än en EES-stat, kan handeln påverkas på flera sätt. För det första finns det en risk att den drabbade konkurrenten kommer att upphöra med att vara en leveranskälla inom EES. Även om det drabbade företaget inte slås ut är det sannolikt att dess framtida konkurrensbeteende kommer att påverkas, vilket också kan påverka handeln mellan EES-stater. För det andra kan missbruket ha en effekt på andra konkurrenter. Det dominerande företaget kan genom sitt missbruk signalera till sina konkurrenter att det kommer att bestraffa eventuella försök till verklig konkurrens. För det tredje kan bara det faktum att en konkurrent slås ut vara tillräckligt för att handeln mellan EES-stater skall kunna påverkas. Detta kan till och med inträffa om det företag som riskerar att slås ut främst exporterar till tredje land (57). Om det föreligger en risk för att marknadens konkurrensstruktur inom EES-området kan skadas ytterligare, är EES lagstiftning tillämplig.

76.

Om ett företag med dominerande ställning missbrukar denna ställning genom utestängande eller exploaterande missbruk i fler än en EES-stat är den påverkan på handeln mellan EES-stater som följer av detta missbruk vanligtvis också genom själva sin natur märkbar. Mot bakgrund av det dominerande företagets marknadsställning och det faktum att missbruket tillämpas i flera EES-stater är missbrukets omfattning och dess sannolika inflytande på handelsmönstren vanligtvis av en sådan art att handeln mellan EES-stater kan påverkas märkbart. När det gäller exploaterande missbruk som prisdiskriminering, förändrar missbruket konkurrensvillkoren för handelspartner i flera EES-stater. När det rör sig om utestängande missbruk, t.ex. missbruk som syftar till att slå ut en konkurrent, påverkas den ekonomiska verksamhet som utövas av konkurrenter i flera EES-stater. Själva det faktum att det finns ett företag som har en dominerande ställning i flera EES-stater visar att konkurrensen i en betydande del av den gemensamma marknaden redan har försvagats (58). Om ett företag med dominerande ställning genom sitt agerande missbrukar denna ställning och därigenom ytterligare försvagar konkurrensen, exempelvis genom att slå ut en konkurrent, kan detta missbruk vanligtvis påverka handeln mellan EES-stater märkbart.

3.2. Avtal och missbruk som endast omfattar en eller en del av en EES–stat

77.

Om avtal och missbruk omfattar endast en EES-stats territorium kan det krävas en mer detaljerad undersökning för att klarlägga om avtalen eller missbruken kan påverka handeln mellan EES-stater. Det bör påpekas att det inte är något krav att handeln verkligen minskar för att en påverkan på handeln mellan EES-stater skall kunna konstateras. Det räcker att det kan uppstå en märkbar förändring av handelsmönstret mellan EES-stater. I många fall där en enda EES-stat är inblandad ger dock ofta den påstådda överträdelsens natur, och särskilt huruvida den kan utestänga konkurrenter från den nationella marknaden, en god indikation på om avtalet eller förfarandet kan påverka handeln mellan EES-stater. Nedanstående exempel är inte uttömmande. De utgör endast exempel på fall där avtal som är begränsade till en enda EES-stats territorium anses kunna påverka handeln mellan EES-stater.

3.2.1. Karteller som omfattar endast en EES-stat

78.

Horisontella karteller som omfattar en hel EES-stat kan normalt påverka handeln mellan EES-stater. Gemenskapens domstolar har i ett flertal mål dömt att avtal som omfattar en EG-medlemsstats hela territorium genom själva sin beskaffenhet stärker den nationella uppdelningen av marknaderna genom att hindra den ekonomiska växelverkan som EG-fördraget är avsett att åstadkomma (59).

79.

Att dessa avtal kan avskärma den inhemska marknaden beror på att företag som deltar i en kartell i endast en EES-stat oftast behöver skydda sig genom att utestänga konkurrenter från andra EES-stater (60). Om de inte gör det och om den produkt som avtalet gäller är en handelsvara (61), finns det risk för att kartellen kan undermineras genom konkurrens från företag i andra EES-stater. Sådana avtal kan i regel även genom själva sin natur märkbart påverka handeln mellan EES-stater, eftersom sådana karteller för att vara effektiva behöver ha en betydande marknadsandel.

80.

Med tanke på att begreppet påverkan på handeln inbegriper potentiella effekter är det inte av avgörande betydelse om sådana åtgärder mot konkurrenter från andra EES-stater verkligen vidtas vid en given tidpunkt. Om kartellens prissättning ligger nära den prissättning som tillämpas i andra EES-stater har kartellens medlemmar kanske inget omedelbart behov av att vidta åtgärder mot konkurrenter från andra EES-stater. Det som är viktigt är huruvida det är sannolikt att de kommer att göra det om omständigheterna på marknaden förändras. Sannolikheten för att så sker beror på om det finns naturliga hinder för handel på marknaden, exempelvis huruvida den berörda produkten är en handelsvara. I ett mål som gällde vissa banktjänster på detaljistnivå (62) fann exempelvis EG-domstolen att handeln inte skulle påverkas märkbart, eftersom potentialen för handel med just dessa produkter var mycket begränsad och eftersom de inte utgjorde någon viktig faktor i samband med att företagen i andra EG-medlemsstater beslutade om de skulle etablera sig i den berörda EG-medlemsstaten eller inte (63).

81.

I vilken utsträckning medlemmarna i en kartell övervakar priser och konkurrenter från andra EES-stater kan ge en indikation om i vilken utsträckning de produkter som omfattas av kartellen lämpar sig för handel över gränserna. Om övervakning sker visar detta att konkurrens och konkurrenter från andra EES-stater uppfattas som ett potentiellt hot mot kartellen. Om det dessutom finns belägg för att medlemmarna i kartellen med avsikt har lagt fast prisnivån i förhållande till den rådande prisnivån i andra EES-stater (prisbegränsning) tyder detta på att de berörda produkterna lämpar sig för handel över gränserna och att handeln mellan EES-stater kan påverkas.

82.

Handeln kan också normalt påverkas om medlemmarna i en nationell kartell dämpar konkurrenstrycket från konkurrenter i andra EES-stater genom att uppmuntra dessa att ansluta sig till det begränsande avtalet eller om det faktum att de inte har anslutit sig till avtalet gör att konkurrenterna får en konkurrensmässig nackdel (64). I sådana fall antingen hindrar avtalet dessa konkurrenter från att dra nytta av de eventuella konkurrensfördelar som de kan ha eller också ökar det deras kostnader och har därigenom en negativ inverkan på deras konkurrenskraft och deras försäljning. I båda fallen hämmar avtalet den verksamhet som konkurrenter från andra EES-stater bedriver på den berörda nationella marknaden. Detsamma gäller när ett kartellavtal som är begränsat till en enstaka EES-stat ingås mellan företag som fungerar som återförsäljare av produkter som har importerats från andra EES-stater (65).

3.2.2. Horisontella samarbetsavtal som omfattar en enda EES-stat

83.

Horisontella samarbetsavtal och i synnerhet gemensamma företag som inte är självständigt fungerande (jfr punkt 66 ovan) som är begränsade till en enda EES-stat och som inte direkt avser import och export, tillhör inte den kategori av avtal som genom själva sin natur påverka handeln mellan EES-stater. Det kan därför krävas en noggrann undersökning av om ett enskilt avtal kan påverka handeln mellan EES-stater.

84.

Störst risk att påverka handeln mellan EES-stater löper horisontella samarbetsavtal som har utestängningseffekter. Detta kan t.ex. vara fallet med avtal som etablerar sektorsövergripande ordningar för standardisering och auktorisering, som antingen utesluter företag från andra EES-stater eller skapar villkor som uppfylls lättare av företag från den berörda EES-staten på grund av att de bygger på nationella regler och traditioner. Under sådana omständigheter gör avtalen att det blir svårare för företag från andra EES-stater att komma in på den nationella marknaden.

85.

Handeln kan även påverkas om ett gemensamt företag leder till att företag från andra EES-stater utestängs från en viktig distributionskanal eller efterfrågekälla. Om exempelvis två eller fler distributörer som är etablerade inom samma EES-stat och som står för en betydande del av importen av de berörda produkterna upprättar ett gemensamt inköpsföretag där deras inköp av produkten kombineras, så leder minskningen av antalet distributionskanaler till att det blir svårare för leverantörer från andra EES-stater att skaffa sig tillträde till den berörda nationella marknaden. Handeln kan därför påverkas (66). Handeln kan även påverkas om företag som tidigare importerade en viss produkt bildar ett gemensamt företag som har till syfte att tillverka produkten i fråga. I detta fall orsakar avtalet en förändring av handelsmönstret mellan EES-staterna jämfört med den situation som rådde före ingåendet av avtalet.

3.2.3. Vertikala avtal som omfattar en enda EES-stat

86.

Vertikala avtal som omfattar en hel EES-stat kan särskilt påverka handelsmönstret mellan EES-stater om de gör det svårare för företag från andra EES-stater att komma in på den berörda nationella marknaden antingen genom export eller genom etablering (utestängningseffekt). Om vertikala avtal leder till sådana utestängningseffekter bidrar de till att marknaderna separeras på grundval av nationella gränser och hindrar därmed den ekonomiska integration som EES-avtalet är avsett att genomföra (67).

87.

Utestängning kan exempelvis uppstå om leverantörer inför exklusiva inköpsvillkor för köpare (68). I Delimitis-målet (69), som gällde avtal mellan ett bryggeri och ägarna till de lokaler där ölet konsumerades, varvid de sistnämnda förband sig att endast köpa öl från det berörda bryggeriet, definierade EG-domstolen utestängning som avsaknad, till följd av avtalen, av verkliga konkreta möjligheter att få tillträde till marknaden. I normala fall är det bara avtal som omfattar en betydande marknadsandel som förmår skapa väsentliga hinder för marknadstillträde. Marknadsandel och marknadstäckning kan användas som indikatorer i detta sammanhang. Vid bedömningen måste hänsyn tas inte bara till det enskilda avtalet eller avtalsnätet i det berörda fallet, utan även till andra parallella avtalsnät som har liknande effekter (70).

88.

Vertikala avtal som omfattar en hel EES-stat och som gäller produkter som lämpar sig för handel över gränserna kan också påverka handeln mellan EES-stater, även om de inte skapar direkta hinder för handeln. Avtal som syftar till prisbindning från de deltagande företagens sida kan ha direkta effekter på handeln mellan EES-stater genom att importen från andra EES-stater ökar eller genom att exporten från den berörda EES-staten minskar (71). Avtal som innehåller prisbindning kan även påverka handelsmönstren på ungefär samma sätt som horisontella karteller. I den mån det pris som fastläggs genom prisbindning är högre än det som råder i andra EES-stater är denna prisnivå endast godtagbar om importen från andra EES-stater kan kontrolleras.

3.2.4. Avtal som endast omfattar en del av en EES-stat

89.

I kvalitativa termer sker bedömningen av avtal som endast omfattar en del av en EES-stat på samma sätt som bedömningen av avtal som omfattar hela EES-staten. Detta innebär att analysen i avsnitt 2 är tillämplig. När det gäller bedömningen av huruvida effekten skall anses vara märkbar måste man emellertid göra åtskillnad mellan de två kategorierna, eftersom det måste beaktas att avtalet endast omfattar en del av en EES-stat. Även hur stor del av det nationella territoriet som lämpar sig för handel måste beaktas. Om till exempel transportkostnaderna eller utrustningens verksamhetsradie gör det ekonomiskt ohållbart för företag från andra EES-stater att tillgodose leveransbehoven för en annan EES-stats hela territorium kan handeln påverkas om avtalet utestänger konkurrenter från den del av en EES-stats territorium som lämpar sig för handel, förutsatt att denna del inte är obetydlig (72).

90.

Om ett avtal utestänger konkurrenter från en regional marknad måste de försäljningsvolymer som påverkas vara betydande i relation till den totala försäljningsvolymen för de berörda produkterna inom den berörda EES-staten för att handeln skall påverkas märkbart. En sådan bedömning kan inte baseras helt och hållet på geografisk täckning. Vilken marknadsandel som innehas av avtalsparterna måste också ges relativt begränsad vikt. Även om parterna har en stor marknadsandel på en korrekt definierad regional marknad kan den relevanta marknadens storlek mätt i volym ändå vara obetydlig jämfört med de berörda produkternas totala försäljning i EES-staten i fråga. I allmänhet anses den bästa indikatorn på att ett avtal (märkbart) kan påverka handeln mellan EES-stater därför vara den andel, mätt i volym, av den nationella marknaden som utestängs. Det kommer således att väga tyngre om avtal omfattar områden med en hög efterfrågekoncentration än om de omfattar områden med mindre koncentrerad efterfrågan. För att det skall kunna fastställas att EES-lagstiftningen är tillämplig krävs det att den andel av den nationella marknaden som utestängs är betydande.

91.

Avtal som är lokala till sin natur kan inte i sig påverka handeln mellan EES-stater i märkbar omfattning. Detta gäller även om den lokala marknaden befinner sig i ett gränsområde. I det motsatta fallet, om den avskärmade andelen av den nationella marknaden är betydande, kan handeln påverkas även om den berörda marknaden inte befinner sig i ett gränsområde.

92.

I ärenden som faller inom denna kategori kan den rättspraxis som härleds från begreppet väsentlig del av den gemensamma marknaden i artikel 82 (73) i EG-fördraget ge en viss vägledning. Avtal som exempelvis har sådan verkan att de hindrar konkurrenter från andra EES-stater att ta sig in på en del av en EES-stat som utgör en väsentlig del av EES-området bör anses påverka handeln mellan EES-stater i märkbar omfattning.

3.2.5. Missbruk av dominerande ställning som omfattar endast en EES-stat

93.

Om ett företag innehar en dominerande ställning som omfattar en hel EES-stat missbrukar denna ställning genom utestängning av konkurrenter kan handeln mellan EES-stater normalt påverkas. Sådant missbruk gör det i allmänhet svårare för konkurrenter från andra EES-stater att komma in på marknaden och i så fall kan handelsmönstret påverkas (74). I Michelin-målet (75) slog EG-domstolen t.ex. fast att ett system byggt på trohetsrabatter utestängde konkurrenter från andra EG-medlemsstater och att det därför påverkade handeln i den mening som avses i artikel 82 i EG-fördraget. I Rennet-målet (76) ansåg EG-domstolen på ett liknande sätt att ett missbruk i form av att kunder underställs ett exklusivt inköpsåtagande, utestänger produkter från andra EG-medlemsstater.

94.

Utestängande missbruk som påverkar marknadens konkurrensstruktur inom en EES-stat genom att t.ex. slå ut eller hota att slå ut en konkurrent, kan också påverka handeln mellan EES-stater. Om företaget som löper risk att slås ut bara har verksamhet i en enda EES-stat, påverkar missbruket normalt inte handeln mellan EES-stater. Handeln mellan EES-stater kan dock påverkas om det drabbade företaget exporterar till eller importerar från andra EES-stater (77) och om det även bedriver verksamhet i andra EES-stater (78). Påverkan på handeln kan uppstå genom missbrukets avskräckande effekt på andra konkurrenter. Om det dominerande företaget genom upprepat beteende har fått rykte om sig att tillämpa utestängande åtgärder mot konkurrenter som försöker konkurrera direkt, är det sannolikt att konkurrenter från andra EES-stater kommer att konkurrera mindre aggressivt och i så fall kan handeln påverkas även om det drabbade företaget i det berörda fallet inte är från en annan EES-stat.

95.

När det gäller exploaterande missbruk som prisdiskriminering och alltför höga priser, kan situationen vara mer komplicerad. Prisdiskriminering mellan inhemska kunder påverkar normalt inte handeln mellan EES-stater. Den kan dock göra det om köparna bedriver exportverksamhet och missgynnas genom prisdiskrimineringen eller om metoden används för att förhindra import (79). Förfaranden som består i att lägre priser erbjuds till de kunder som med störst sannolikhet importerar produkter från andra EES-stater, kan göra att det blir svårare för konkurrenter från andra EES-stater att komma in på marknaden. I sådana fall kan handeln mellan EES-stater påverkas.

96.

Så länge som ett företag dominerar en hel EES-stat spelar det normalt ingen roll om det särskilda missbruk som utövas av det dominerande företaget endast omfattar en del av dess territorium eller påverkar vissa köpare inom det nationella territoriet. Ett dominerande företag kan signifikant hämma handeln genom att använda sig av ett missbrukande beteende inom de områden eller gentemot de kunder som det är mest sannolikt att konkurrenter från andra EES-stater kan komma att rikta in sig på. Detta kan exempelvis vara fallet om en särskild distributionskanal utgör ett särskilt viktigt sätt att skaffa tillträde till breda kundgrupper. Om tillträdet till denna distributionskanal hindras kan detta ha betydande påverkan på handeln mellan EES-stater. Vid bedömningen av huruvida denna påverkan är märkbar måste det även beaktas att redan det faktum att det finns ett företag som dominerar en hel EES-stat sannolikt kommer att göra det svårare att komma in på marknaden. Alla typer av missbruk som gör det svårare att komma in på den nationella marknaden måste därför anses påverka handeln märkbart. Kombinationen av det dominerande företagets ställning på marknaden och dess konkurrensbegränsande beteende ger en indikation om att sådant missbruk genom själva sin art har en märkbar effekt på handeln. Om missbruket emellertid endast är av lokal natur eller om det bara omfattar en obetydlig del av det dominerande företagets försäljning inom den berörda EES-staten, är det möjligt att handeln inte påverkas i märkbar omfattning.

3.2.6. Missbruk av dominerande ställning som omfattar endast en del av en EES-stat

97.

Om ett företag endast dominerar en del av en EES-stat kan, på samma sätt som i fråga om avtal, villkoret i artikel 54 att den dominerande ställningen måste omfatta en väsentlig del av EES-området ge vägledning. Om den dominerande ställningen omfattar en del av en EES-stat som utgör en väsentlig del av EES-området och om missbruket gör det svårare för konkurrenter från andra EES-stater att skaffa sig tillträde till den marknad där företaget innehar en dominerande ställning, måste handeln mellan EES-stater normalt anses kunna påverkas i märkbar omfattning.

98.

Vid tillämpningen av detta kriterium måste man framför allt ta hänsyn till den berörda marknadens storlek, mätt i volym. Regioner och till och med en hamn eller en flygplats i en EES-stat kan, beroende på hur betydelsefulla de är, utgöra en väsentlig del av EES-området (80). I de senare fallen måste det tas hänsyn till om den berörda infrastrukturen används för att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster och i så fall i vilken utsträckning. Om infrastrukturer som flygplatser och hamnar är viktiga när det gäller att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster kan handeln mellan EES-stater påverkas.

99.

På samma sätt som i sådana fall som avser dominerande ställningar som omfattar en hel EES-stat (jfr punkt 95 ovan) är det möjligt att handeln inte kan påverkas märkbart om missbruket är uteslutande lokalt till sin natur eller om det bara omfattar en obetydlig del av det dominerande företagets försäljning.

3.3. Avtal och missbruk som gäller import och export med företag i tredje land, och avtal och förfaranden som inbegriper företag i tredje land

3.3.1. Allmänna anmärkningar

100.

Artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet är tillämpliga på avtal och förfaranden som kan påverka handeln mellan EES-stater även om en eller flera av parterna finns utanför EES-området (81). Artiklarna 53 och 54 är tillämpliga oavsett var företagen har sitt säte eller var avtalet har ingåtts, förutsatt att avtalet eller förfarandet antingen har genomförts inom EES-området (82) eller har effekter inom det (83). Artiklarna 53 och 54 kan även vara tillämpliga på avtal och förfaranden som omfattar tredje land, förutsatt att dessa kan påverka handeln mellan EES-stater. Den allmänna princip som det redogjorts för i avsnitt 2 ovan, enligt vilken avtalet eller förfarandet måste kunna ha en märkbar, direkt eller indirekt, faktisk eller potentiell, effekt på handeln mellan EES-stater, gäller även avtal och missbruk som inbegriper företag i tredje land eller som gäller import eller export med tredje land.

101.

För att fastställa rättspraxis enligt EES-lagstiftningen räcker det att ett avtal eller förfarande som omfattar tredje land eller företag med säte i tredje land kan påverka den gränsöverskridande ekonomiska verksamheten inom EES-området. Import till en EES-stat kan räcka till för att utlösa sådana effekter. Import kan påverka konkurrensstrukturen i den importerande EES-staten, vilket i sin tur kan ha en inverkan på export och import av konkurrerande produkter till och från andra EES-stater. Med andra ord kan import från tredje land till följd av avtalet eller förfarandet orsaka avvikelser i handeln mellan EES-stater och därmed påverka handelsmönstret.

102.	Vid tillämpningen av kriteriet påverkan på handeln på den typ av avtal och förfaranden som avses ovan bör man bl.a. undersöka vad som är syftet med avtalet eller förfarandet enligt dess innehåll eller de berörda företagens underliggande avsikter (84).

103.

Om syftet med avtalet är att begränsa konkurrensen inom EES-området kan den erforderliga effekten på handeln mellan EES-stater lättare fastställas än om syftet främst är att reglera konkurrensen utanför EES-området. I det förstnämnda fallet har avtalet eller förfarandet faktiskt en direkt effekt på konkurrensen inom EES-området och på handeln mellan EES-stater. Sådana avtal och förfaranden, som kan gälla både export och import, kan normalt genom själva sin art påverka handeln mellan EES-stater.

3.3.2. Överenskommelser som har till syfte att begränsa konkurrensen inom EES-området

104.

När det gäller import omfattar denna kategori alla typer av överenskommelser som medför att det territorium som omfattas av EES-avtalet isoleras (85). Detta gäller exempelvis avtal som leder till att konkurrenter inom EES-området och i tredje land delar upp marknader, t.ex. genom att de kommer överens om att inte sälja på varandras hemmamarknader eller genom att ingå ömsesidiga (exklusiva) distributionsavtal (86).

105.

Vad beträffar export inbegriper denna kategori fall där företag som konkurrerar med varandra i två eller flera EES-stater kommer överens om att exportera vissa (överskotts-)kvantiteter till tredje land i syfte att samordna sitt agerande på marknaden inom EES-området. Sådana exportavtal tjänar syftet att minska priskonkurrensen genom att begränsa utbudet inom EES-området och påverkar därmed handeln mellan EES-stater. Utan exportavtalet är det möjligt att dessa kvantiteter skulle ha sålts inom EES-området (87).

3.3.3. Andra överenskommelser

106.

När det gäller avtal och förfaranden som inte syftar till att begränsa konkurrensen inom EES-området är det normalt nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av huruvida den gränsöverskridande ekonomiska verksamheten inom EES-området och därmed handelsmönstren mellan EES-stater kan påverkas.

107.

Man bör i detta sammanhang undersöka vad avtalet eller förfarandet får för effekter för kunder och andra aktörer inom EES-området som är beroende av produkterna från de företag som är parter i avtalet eller förfarandet (88). I Compagnie maritime belge-målet (89), som gällde avtal mellan linjerederier som bedrev trafik mellan gemenskapshamnar och hamnar i Västafrika, avgjordes det att avtalen kunde påverka handeln mellan EG-medlemsstaterna indirekt, eftersom de ändrade upptagningsområdena för de gemenskapshamnar som omfattades av avtalen och eftersom detta påverkade verksamheten för övriga företag inom dessa områden. Mer specifikt påverkade avtalen verksamheten för de företag som var beroende av parterna för transporttjänster, antingen som ett sätt att transportera varor köpta eller sålda i tredje land, eller som ett viktigt inslag i de tjänster som tillhandahölls av hamnarna själva.

108.

Handeln kan också påverkas om avtalet hindrar återimport till EES-området. Detta kan exempelvis vara fallet när det gäller vertikala avtal mellan leverantörer inom EES-området och återförsäljare i tredje land som innebär begränsningar i återförsäljningen utanför ett tilldelat område, inbegripet EES-området. Om återförsäljning till EES-området skulle ha varit möjlig och sannolik om inte avtalet hade funnits, kan sådan import påverka handelsmönster inom EES-området (90).

109.

För att sådana effekter ska vara sannolika måste det dock finnas en märkbar skillnad mellan de priser som tas ut för produkterna inom EES-området och de som råder utanför EES-området, och denna prisskillnad får inte minskas genom tullavgifter och transportkostnader. Dessutom får de exporterade produktmängderna inte vara obetydliga jämfört med totalmarknaden för dessa produkter inom EES-marknadens territorium (91). Om dessa produktmängder är obetydliga jämfört med de mängder som säljs inom EES-området anses effekten av en eventuell återimport på handeln mellan EES-staterna inte vara märkbar. När denna bedömning görs skall hänsyn inte bara tas till det enskilda avtal som parterna har ingått med varandra, utan även till eventuella kumulativa effekter av liknande avtal som har ingåtts av samma och konkurrerande leverantörer. Det kan exempelvis förekomma att de produktmängder som omfattas av ett enskilt avtal är ganska små, men att de produktmängder som omfattas av flera sådana avtal är betydande. I så fall kan avtalen som helhet märkbart påverka handeln mellan EES-stater. Det bör dock påpekas (jfr punkt 49 ovan) att det enskilda avtalet eller nätet av avtal i betydande omfattning skall bidra till den övergripande effekten på handeln.

(1) EUT C 101, 27.4.2004, s. 81.

(2) Befogenheterna att handlägga enskilda ärenden som omfattas av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet är fördelade mellan Eftas övervakningsmyndighet och Europeiska kommissionen i enlighet med reglerna i artikel 56 i EES-avtalet. Endast en av övervakningsmyndigheterna är behörig att hantera ett visst fall.

(3) Enligt artikel 6 i EES-avtalet skall bestämmelserna i detta avtal, utan att det påverkar en framtida utveckling av rättspraxis och i den mån de i sak är identiska med motsvarande bestämmelser i Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen och i Fördraget om upprättande av Europeiska kol- och stålgemenskapen samt med rättsakter som antagits med tillämpning, tolkas i enlighet med relevanta avgöranden av Europeiska gemenskapernas domstol som meddelats före dagen för undertecknandet av EES-avtalet. Vad gäller de tillämpliga domar som domstolen avkunnat efter EES-avtalets undertecknande följer av artikel 3.2 i övervakningsavtalet att Eftas övervakningsmyndighet och Eftadomstolen i tillbörlig grad skall beakta de principer som fastställs i dessa.

(4) Tillkännagivande från Eftas övervakningsmyndighet om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen enligt artikel 53.1 i EES-avtalet (de minimis), EUT C 67, 20.3.2003, s. 20 och EES-supplementet till EUT nr 15, 20.3.2003, s. 11.

(5) När avtalet om ändring av protokoll 4 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol av den 24 september 2004 har trätt i kraft kommer kapitel II i protokoll 4 till övervakningsavtalet att i stor utsträckning återspegla rådets förordning (EG) nr 1/2003 (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1) om Eftapelaren.

(6) Se t.ex. förenade målen 56/64 och 58/64, Consten and Grundig, REG 1966, s. 429, svensk specialutgåva, volym I, s. 277 och förenade målen 6/73 och 7/73, Commercial Solvents, REG 1974 s. 223, svensk specialutgåva, volym II s. 229.

(7) Se i detta hänseende mål 22/71, Béguelin, REG 1971, s. 949, punkt 16, [ej översatt till svenska] och beslutet från Eftas övervakningsmyndighet i NSF, EGT L 284, 16.10.1997, s. 68, punkt 77.

(8) Se mål 193/83, Windsurfing, REG 1986, s. 611, punkt 96 [ej översatt till svenska] och mål T-77/94, Vereniging van Groothandelaren in Bloemkwekerijprodukten, REG 1997, s. II-759, punkt 126.

(9) Se punkterna 142 och 144 i domen i Vereniging van Groothandelaren in Bloemkwekerijprodukten-målet som det hänvisas till i föregående fotnot.

(10) Se t.ex. mål T-2/89, Petrofina, REG 1991 s. II-1087 [ej översatt till svenska], punkt 226.

(11) Begreppet märkbar effekt behandlas i avsnitt 2.4 nedan.

(12) Se i detta hänseende mål 85/76, Hoffmann-La Roche, REG 1979 s. 461, (svensk specialutgåva IV s. 315), punkt 126.

(13) I dessa riktlinjer omfattar termen produkter både varor och tjänster.

(14) Se mål 172/80, Züchner, REG 1981 s. 2021, (svensk specialutgåva VI s. 181), punkt 18. Se även i mål C-309/99, Wouters, REG 2002, s.I-1577, punkt 95 och mål C-475/99, Ambulanz Glöckner, REG 2001, s. I-8089, punkt 49, C-215/96 och 216/96, Bagnasco, REG 1999, s. I-135, punkt 51, mål C-55/96, Job Centre, REG 1997, s. I-7119, punkt 37 och mål C-41/90, Höfner och Elser, REG 1991, s. I-1979, (svensk specialutgåva, volym XI, s. I-135), punkt 33.

(15) Se t.ex. förenade målen T-24/93 med flera, Compagnie maritime belge, REG 1996, s. II-1201, punkt 203, och punkt 23 i den dom i Commercial Solvents-målet som det hänvisas till i fotnot 6.

(16) Se t.ex. förenade målen T-213/95 och T-18/96, SCK och FNK, REG 1997 s. II-1739 och avsnitten 3.2.4 och 3.2.6 nedan.

(17) Se avsnitt 3.2 nedan.

(18) Se t.ex. domen i Züchner-målet som det hänvisas till i fotnot 14 och mål 319/82, Kerpen & Kerpen, REG 1983 s. 4173 [ej översatt till svenska], förenade målen 240/82 med flera, Stichting Sigarettenindustrie, REG 1985 s. 3831, [ej översatt till svenska], punkt 48 och förenade målen T-25/95 med flera, Cimenteries CBR, REG 2000 s. II-491, punkt 3930.

(19) I vissa domar som främst berör vertikala avtal har EG-domstolen lagt till en ordalydelse om att avtalet genom sin beskaffenhet skulle kunna hindra uppfyllandet av målen med en inre marknad mellan EG:s medlemsstater, Se t.ex. mål T-62/98, Volkswagen, REG 2000 s. II-2707, punkt 179 och punkt 47 i Bagnasco-domen som det hänvisas till i fotnot 14 samt mål 56/65, Société Technique Minière, REG 1966 s. 337, (svensk specialutgåva, volym I, s. 263). Ett avtals inverkan på EES-avtalets sätt att fungera är således en faktor som kan beaktas.

(20) Se t.ex. mål E-7-01, Hegelstad Eiendomsselskap Arvid B. Hegelstad med flera och Hydro Texaco AS, [2002] Eftadomstolens rapport s. 310 och mål T-228/97, Irish Sugar, REG 1999 s.II-2969, punkt 170 samt mål 17/77, Miller, REG 1978 s. 131 [ej översatt till svenska], punkt 15.

(21) Se t.ex. mål C-250/92, Gøttrup-Klim, REG 1994 s. II-5641 [ej översatt till svenska], punkt 54.

(22) Se t.ex. mål C-306/96, Javico, REG 1998, s. I-1983, punkt 17 och punkt 18 i domen i Béguelin-målet som det hänvisas till i fotnot 7.

(23) Jfr domarna i Bagnasco- och Woutersmålen, som det hänvisas till i fotnot 14.

(24) Se t.ex. mål T-141/89, Tréfileurope, REG 1995 s. II-791, mål T-29/92, Vereniging van Samenwerkende Prijsregelende Organisaties in de Bouwnijverheid (SPO), REG 1995 s. II-289, beträffande export och kommissionens beslut i ärendet Volkswagen (II), EGT L 262, 2.10.2001, s. 14.

(25) Se i detta hänseende mål 71/74, Frubo, REG 1975 s. 563 [ej översatt till svenska], punkt 38, förenade målen 209/78 med flera, Van Landewyck, REG 1980 s. 3125, (svensk specialutgåva, volym V s. 345), punkt 172, mål T-61/89, Dansk Pelsdyravler Forening, REG 1992 s. II-1931, (svensk specialutgåva, volym XIII s. II-1), punkt 143, och mål T-65/89, BPB Industries and British Gypsum, REG 1993 s. II-389, (svensk specialutgåva, volym XIV s. II-1), punkt 135.

(26) Se i detta hänseende mål T-86/95 Compagnie Générale Maritime med flera, REG 1995 s. II-1011, punkt 148, och punkt 202 i domen i Compagnie maritime belge-målet som det hänvisas till i fotnot 15.

(27) Se mål 123/83, Züchner, REG 1985 s. 391, (svensk specialutgåva VI s. 181), punkt 29. Se även beslutet från Eftas övervakningsmyndighet i NSF, punkt 79, fotnot 7.

(28) Se kommissionens beslut i ärendet Zanuzzi, EGT L 322, 16.11.1978, s. 36 [ej översatt till svenska].

(29) Se i detta hänseende mål 31/85, ETA Fabrique d'Ebauches, REG 1985, s. 3933 [ej översatt till svenska], punkt 12–13.

(30) Se förenade målen C-241/91 P och C-242/91 P, RTE (Magill), REG 1995 s. I-743, punkt 70, och mål 107/82, AEG, REG 1983 s. 3151, (svensk specialutgåva, volym VII, s. 287), punkt 60.

(31) Se punkt 60 i domen i AEG-målet i ovanstående fotnot.

(32) Se mål 5/69, Züchner, REG 1969 s. 295, (svensk specialutgåva VI s. 181), punkt 7.

(33) Se t.ex. punkt 17 i domen i Javico-målet som det hänvisas till i fotnot 19, och punkt 138 i domen i BPB Industries and British Gypsom-målet som det hänvisas till i fotnot 22.

(34) Se punkt 138 i domen i BPB Industries and British Gypsum-målet som det hänvisas till i fotnot 22.

(35) Se t.ex. punkterna 9 och 10 i domen i Miller-målet som det hänvisas till i fotnot 20, och punkt 58 i domen i AEG-målet som det hänvisas till i fotnot 30.

(36) Se förenade målen 100/80 med flera, Musique Diffusion Française, REG 1983 s. 1825, (svensk specialutgåva, volym VII, s. 133), punkt 86. I detta mål stod de ifrågavarande produkterna endast för drygt 3 % av försäljningen på de berörda nationella marknaderna. EG-domstolen ansåg att avtalen som hindrade parallellimporten märkbart kunde påverka handeln mellan EG:s medlemsstater, på grund av parternas stora omsättning och deras produkters relativa marknadsställning jämfört med produkter tillverkade av konkurrerande leverantörer.

(37) Se i detta hänseende punkterna 179 och 231 i domen i Volkswagen-målet som det hänvisas till i fotnot 16 och mål T-213/00, CMA CGM med flera, punkterna 219 och 220.

(38) Se t.ex. mål T-7/93, Langnese-Iglo, REG 1995 s. II-1533, punkt 120.

(39) Se punkterna 140 och 141 i domen i Vereniging van Groothandelaren in Bloemkwekerijprodukten-målet som det hänvisas till i fotnot 8. Se även domen i Hegelstad-målet som det hänvisas till i fotnot 20.

(40) Se meddelandet från Eftas övervakningsmyndighet om avtal av mindre betydelse, fotnot 4, punkt 3.

(41) I detta beslut hänvisades det till den definition för små och medelstora företag som fastställs i Europeiska kommissionens rekommendation 96/280/EG (EGT L 107, 30.4.1996, s. 4). Från och med den 1 januari .2005 har denna rekommendation ersatts av kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, införlivad i EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut av den 25 september 2004 nr 131/2004 (EUT L 64, 10.3.2005, s. 67 och EES-supplementet till EUT, 10.3.2005, s. 49).

(42) Termen berörda företag skall även omfatta anknutna företag enligt definitionen i punkt 12.2 i meddelandet från Eftas övervakningsmyndighet om avtal av mindre betydelse, se fotnot 4 ovan.

(43) Se föregående fotnot.

(44) Den relevanta marknaden skall definieras enligt kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i EES konkurrenslagstiftning (EGT L 200, 16.7.1998, s. 48 och EES-supplementet till EGT nr 28, 16.7.1998, s. 3).

(45) Se även punkt 14 ovan.

(46) Se punkt 8 i domen i Kerpen & Kerpen-målet som det hänvisas till i fotnot 18. Det bör påpekas att EG-domstolen inte hänvisar till marknadsandel utan till andelen av den franska exporten och till de produktvolymer som berörs.

(47) Se domen i Volkswagen-målet som det hänvisas till i fotnot 16 och mål T-175/95, BASF Coatings, REG 1999, s. II-1581. För exempel på ett horisontellt avtal som hindrar parallell handel se förenade målen 96/82 med flera, IAZ International, REG 1983 s. 3369 [ej översatt till svenska], punkt 27.

(48) Se t.ex. mål T-142/89, Usines Gustave Boël, REG 1995 s. II-867 [ej översatt till svenska], punkt 102.

(49) Horisontella samarbetsavtal behandlas i meddelandet från Eftas övervakningsmyndighet om riktlinjer för tillämpningen av artikel 53 i EES-avtalet på horisontella samarbetsavtal (EGT C 266, 31.10.2002, s. 1 och EES-supplementet till EGT nr 55, 31.10.2002, s. 1). I dessa riktlinjer behandlas bedömningen av viktiga konkurrensaspekter i olika typer av avtal men inte frågan om påverkan på handeln.

(50) Se den akt som avses i punkt 1 i bilaga XIV till EES-avtalet (förordning (EEG) nr 139/2004) om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning), EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (införlivad i EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 78/2004 av den 4 juni 2004, EUT L 219, 19.6.2004, s. 13 och EES-supplementet till EUT nr 32, 19.6.2004, s. 1).

(51) Kommissionen har offentliggjort ett meddelande om begreppet självständigt fungerande gemensamma företag enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer, EGT C 66, 2.3.1998, s. 1, som ger vägledning om begreppets tillämpningsområde. Eftas övervakningsmyndighet har hittils inte antagit några meddelanden inom koncentrationsområdet. Myndigheten tillämpar dock de principer som fastställs i kommissionens koncentrationsmeddelanden när detta är relevant.

(52) Se t.ex. kommissionens beslut i Ford/Volkswagen-målet, EGT L 20, 28.1.1993, s. 14 [ej översatt till svenska].

(53) Se i detta hänseende punkt 146 i domen i Compagnie Générale Maritime-målet som det hänvisas till i fotnot 26 ovan.

(54) Se i detta hänseende förenade målen 43/82 och 63/82, VBVB and VBBB, REG 1984 s. 19, (svensk specialutgåva, volym VII s. 437), punkt 9.

(55) Se i detta hänseende mål 66/89, Publishers Association, REG 1992, s. II-1995 [ej översatt till svenska].

(56) Se i detta hänseende domarna i Commercial Solvents-målet som det hänvisas till i fotnot 6, i Hoffman-La Roche-målet som det hänvisas till i fotnot 12, punkt 125 och i RTE and ITP-målet som det hänvisas till i fotnot 30, samt domarna i mål 6/72, Continental Can, REG 1973, s. 215 (svensk specialutgåva, volym II, s. 89), punkt 16 och mål 27/76, United Brands, REG 1978, s. 207, (svensk specialutgåva, volym IV, s. 9), punkt 197–203.

(57) Se punkterna 32 och 33 i domen i Commercial Solvents-målet som det hänvisas till i fotnot 7.

(58) Enligt etablerad rättspraxis avses med dominerande ställning den situationen att ett företag har en sådan ekonomisk maktställning att det får möjlighet att hindra upprätthållandet av en effektiv konkurrens på den relevanta marknaden, genom att dess ställning tillåter det att i betydande omfattning agera oberoende i förhållande till konkurrenter, kunder och i sista hand konsumenter, se t.ex. punkt 38 i domen i Hoffman-La Roche-målet, som det hänvisas till i fotnot 12.

(59) För ett färskt exempel se punkt 95 i domen i Wouters-målet som det hänvisas till i fotnot 14.

(60) Se t.ex. mål 246/86, Belasco, REG 1989, s. 2117, [ej översatt till svenska], punkt 32-38.

(61) Se punkt 34 i domen i Belasco-målet som det hänvisas till i ovanstående fotnot och mer nyligen förenade målen T-202/98 med flera, British Sugar, REG 2001, s. II-2035, punkt 79. Detta gäller dock inte om det rör sig om en marknad där importen kan förväntas bli obetydlig, se punkt 51 i domen i Bagnasco-målet som det hänvisas till i fotnot 14.

(62) Normer för borgensförbindelser vid uppläggning av löpande bankkrediter.

(63) Se punkt 51 i domen i Bagnasco-målet som det hänvisas till i fotnot 14.

(64) Se i detta hänseende mål 45/85, Verband der Sachversicherer, REG 1987, s. 405, (svensk specialutgåva, volym IX s. 9), punkt 50 och mål C-7/95 P, John Deere, REG 1998, s. I-3111. Se även punkt 172 i domen i Van Landewyck-målet som det hänvisas till i fotnot 22, där domstolen betonade att det berörda avtalet märkbart minskade incitamenten att sälja importerade produkter.

(65) Se t.ex. punkterna 49 och 50 i domen i Stichting Sigarettenindustrie-målet som det hänvisas till i fotnot 18.

(66) Se i detta hänseende mål T-22/97, Kesko, REG 1999, s. II-3775, punkt 109.

(67) Se t.ex. mål T-65/98, Van den Bergh Foods, REG 2003, s. II-00 och punkt 120 i domen i Lagnese-Iglo-målet som det hänvisas till i fotnot 38, punkt 120.

(68) Se t.ex. domen mål C-214/99, Neste, REG 2000 s. I-11121.

(69) Se domen av den 28 februari 1991 i mål C-234/89, Delimitis, REG 1991 s. I-935, (svensk specialutgåva, volym XI s. I-65).

(70) Se punkt 120 i domen i Langnese-Iglo-målet som det hänvisas till i fotnot 38. Se även domen i Hegelstad-målet som det hänvisas till i fotnot 20.

(71) Se kommissionens beslut i Volkswagen-målet (II) som det hänvisas till i fotnot 24, punkterna 81 och följande.

(72) Se i detta hänseende punkterna 177–181 i domen i SCK och FNK-målet, som det hänvisas till i fotnot 16.

(73) Se punkt 38 i domen i Ambulanz Glöckner--målet som det hänvisas till i fotnot 14 och mål C-170/90, Merci convenzionali porto di Genova, REG 1991, (svensk specialutgåva, volym XI, s. I-5889) och mål C-242/95, GT-Link, REG 1997, s. I-4449.

(74) Se t.ex. punkt 135 i domen i BPB Industries and British Gypsum-målet som det hänvisas till i fotnot 25.

(75) Se mål 322/81, Nederlandse Banden Industrie Michelin, REG s. 3461, (svensk specialutgåva, volym VII s. 351).

(76) Se mål 61/80, Coöperative Stremsel- en Kleurselfabriek, REG 1981 s. 851, [ej översatt till svenska], punkt 15.

(77) Se i detta hänseende domen i Irish Sugar-målet som det hänvisas till i fotnot 17, punkt 169.

(78) Se punkt 70 i domen i RTE (Magill)-målet som det hänvisas till i fotnot 30.

(79) Se domen i Irish Sugar-målet i fotnot 20.

(80) Se t.ex. den rättspraxis som det hänvisas till i fotnot 73.

(81) Se i detta hänseende mål 28/77, Tepea, REG 1978, [ej översatt till svenska], s. 1391, punkt 48 och punkt 16 i den dom i Continental Can-målet som det hänvisas till i fotnot 56.

(82) Se förenade målen 89/85 med flera, Ahlström Osakeyhtiö (Woodpulp), REG 1988 s. 5193, (svensk specialutgåva, volym IX s. 651), punkt 16.

(83) Se i detta hänseende mål T-102/96, Gencor, REG 1997, s. II-753, där effekttestet tillämpas på koncentrationsområdet.

(84) Se punkt 19 i domen i Javico-målet som det hänvisas till i fotnot 22.

(85) Se i detta hänseende mål 51/75, EMI/CBS, REG 1976, s. 811, (svensk specialutgåva, volym III, s. 115), punkt 28–29.

(86) Se kommissionens beslut i ärendet Siemens/Fanuc, EGT L 376, 31.12.1985, s. 29 [ej översatt till svenska].

(87) Se i detta hänseende förenade målen 29/83 och 30/83, CRAM mot Rheinzinc, REG 1984, [ej översatt till svenska], s. 1679 och förenade målen 40/73 med flera, Suiker Unie, REG 1975, s. 1663 [ej översatt till svenska], punkterna 564 och 580.

(88) Se punkt 22 i domen i Javico-målet som det hänvisas till i fotnot 22.

(89) Se punkt 203 i domen i Compagnie maritime belge-målet som det hänvisas till i fotnot 15.

(90) Se i detta hänseende domen i Javico-målet som det hänvisas till i fotnot 22.

(91) Se i detta hänseende punkt 24–26 i domen i Javico-målet, som det hänvisas till i fotnot 22.

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/66

EMAS

Gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning

Förteckning över registrerade anläggningar i Norge i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001

(2006/C 291/18)

Registreringsnummer

Företagets namn och adress

Telefon

Fax

E-postadress

Kontaktperson

Industrisektor

NO-000005

Kraft Foods Norge AS, avd Disenå

N-2114 Disenå

(47) 62 96 82 00

(47) 62 96 82 50

kmellem@krafteurope.com

Kari Benterud Mellem

15.31

NO-000015

Rescon Mapei AS

Vallsetveien 6

N-2120 Sagstua

(47) 62 97 20 00

(47) 62 97 20 99

alan.ulstad@resconmapei.no

Alan K. Ulstad

24.66

NO-000016

Håg ASA

Sundveien

N-7460 Røros

(47) 72 40 72 00

(47) 72 40 72 72

mbf@hag.no

Maj Britt Fjerdingen

36.11

NO-000017

Gyproc AS

Habornv 59

N-1631 Gamle Fredrikstad

(47) 69 35 75 00

(47) 69 35 75 01

gyprocno@gyproc.com

Jon Gjerløw

26.62

NO-000034

Savo AS

Fyrstikkbakken 7

N-0667 Oslo

(47) 22 91 67 00

(47) 22 63 12 09

Birgit Madsen

31.11

NO-000044

Hydro Aluminium Profiler AS, Magnor

Gaustadveien

N-2240 Magnor

(47) 62 83 34 15

(47) 62 83 33 00

oyvind.aasen@hydro.com

Øyvind Aasen

27.422

NO-000059

Ørsta Gruppen AS

N-6151 Ørsta

(47) 70 04 70 00

(47) 70 04 70 04

firmapost@orstastaal.no

Rolf O. Hjelle

28.1

NO-000063

Pyrox AS

N-5685 Uggdal

(47) 53 43 04 00

(47) 53 43 04 04

Eirik Helgesen

29.2

NO-000071

Forestia AS

Avd Kvam

N-2650 Kvam

(47) 62 42 82 00

(47) 61 29 25 30

kvam@forestia.com

Harvey Rønningen

20.200

NO-000083

Total E & P Norge AS

Finnestadveien 44

N-4029 Stavanger

(47) 51 50 39 18

(47) 51 50 31 40

firmapost@ep.total.no

Ulf Einar Moltu

11.100

NO-000085

Kährs Brumunddal AS

Nygata 4

N-2380 Brumunddal

(47) 62 36 23 00

(47) 62 36 23 01

Knut Midtbruket

20.200

NO-000086

Grøset Trykk AS

N-2260 Kirkenær

(47) 62 94 65 00

(47) 62 99 65 01

firmapost@groset.no

Mari L Breen

22.22

NO-000087

Norske Skogindustrier ASA

Follum

N-3505 Hønefoss

(47) 32 11 21 00

(47) 32 11 22 00

astrid.broch-due@norske-skog.com

Astrid Broch-Due

21.12

NO-000090

AS Oppland Metall

Mattisrudsvingen 2

N-2827 Hunndalen

(47) 61 18 76 70

(47) 61 17 04 71

firmapost@opplandmetall.no

Knut Sørlie

37.00, 60.2

NO-000092

Forestia AS

Braskereidfoss

N-2435 Braskereidfoss

(47) 62 42 82 00

(47) 62 42 82 78

braskeriedfoss@forestia.com

Per Olav Løken

20.200

NO-000095

Grip Senter

Storgata 23 C

N-0184 Oslo

(47) 22 97 98 00

(47) 22 42 75 10

eva-britt.isager@grip.no

Eva Britt Isager

74.2

NO-000096

Gjøvik Land og Toten Interkommunale Avfallsselskap DA

Dalborgmarka 100

N-2827 Hunndalen

(47) 61 14 55 80

(47) 61 13 22 45

post@glt-avfall.no

Bjørn E. Berg

NO-000097

Hydro Polymers AS

Rafnes

N-3966 Stathelle

(47) 35 00 60 94

(47) 35 00 52 98

nils.eirik.stamland@hydro.com

Nils Eirik Stamland

24.140

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/68

Ändringar av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol

(2006/C 291/19)

De avtal om ändring av protokoll 4 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol som undertecknades i Bryssel den 11 mars 2005 respektive den 10 mars 2006 trädde i kraft den 27 mars 2006.

De båda avtalen om ändring av protokoll 4 samt en aktualiserad konsoliderad version av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol har nu offentliggjorts på Eftasekretariatets webbplats.

Avtalen om ändring av protokoll 4 och den konsoliderade versionen är tillgängliga via

http://secretariat.efta.int/Web/legaldocuments/ESAAndEFTACourtAgreement/Amendments

http://secretariat.efta.int/Web/legaldocuments/ESAAndEFTACourtAgreement/Documents/

30.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/69

Förteckningar över försäljningstillstånd som Eftastaterna i EES beviljat, förlängt, utvidgat, dragit in eller upphävt tills vidare under andra halvåret 2005

(2006/C 291/20)

På grundval av gemensamma ESS-kommitténs beslut nr 74/1999 av den 28 maj 1999 uppmanas gemensamma EES-kommittén att vid mötet den 2 juni 2006 ta kännedom om följande förteckningar, vilka rör försäljningstillstånd för läkemedel under perioden 1 juni–31 december 2005:

Bilaga I	Förteckning över nya försäljningstillstånd
Bilaga II	Förteckning över förlängda försäljningstillstånd
Bilaga III	Förteckning över utvidgade försäljningstillstånd
Bilaga IV	Förteckning över indragna försäljningstillstånd
Bilaga V	Förteckning över tills vidare upphävda försäljningstillstånd

BILAGA I

I. Nya försäljningstillstånd

Följande försäljningstillstånd har under perioden 1 Juni–31 december 2005 beviljats i Eftastaterna i EES:

EU-nummer	Produkt	Land	Dag för beviljande
EU/1/00/129/001-003	Azopt	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/00/131/001-030	PegIntron	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/134/008-011	Lantus	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/135/002	DaTSCAN	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/142/009-010	NovoMix	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/142/011-016	NovoMix	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/142/017-022	NovoMix	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/01/198/007-010	Glivec	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/02/215/001/NO-010/NO	Pritor Plus	Norge	7.9.2005
EU/1/02/227/003	Neulasta	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/02/228/003	Neupopeg	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/03/255/001-003	Ventavis	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/03/258/013-014	Avandamet	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/03/263/001-003/IS	Dukoral, vaccinsuspension och brusgranulat för oral lösning	Island	6.10.2005
EU/1/03/265/003-004	Bonviva	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/03/266/003-004	Bondenza	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/03/269/001	Faslodex	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/03/270/003	Kentera	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/04/276/021-032	Abilify	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/04/276/033-035	Abilify	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/04/279/030-032	Lyrica	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/04/280/007	Yentreve	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/04/283/007	Ariclaim	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/04/289/002	Angiox	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/04/296/005-006	Cymbalta	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/04/297/005-006	Xeristar	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/05/310/001/NO-005/NO	Fosavance	Norge	6.9.2005
EU/1/05/310/001-005	Fosavance	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/05/310/001-005/IS	Fosavance, tabletter	Island	20.9.2005
EU/1/05/311/001/NO-003/NO	Tarceva	Norge	26.9.2005
EU/1/05/311/001-003	Tarceva	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/05/311/001-003/IS	Tarceva	Island	18.10.2005
EU/1/05/312/001/IS	Xyrem	Island	18.11.2005
EU/1/05/312/001/NO	Xyrem	Norge	18.11.2005
EU/1/05/313/001/NO-009/NO	Vasovist	Norge	14.10.2005
EU/1/05/313/001-009	Vasovist	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/313/001-009/IS	Vasovist	Island	2.11.2005
EU/1/05/314/001	Kepivance	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/314/001/IS	Kepivance	Island	24.11.2005
EU/1/05/314/001/NO	Kepivance	Norge	22.11.2005
EU/1/05/315/001	Aptivus	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/315/001/IS	Aptivus	Island	25.11.2005
EU/1/05/315/001/NO	Aptivus	Norge	2.11.2005
EU/1/05/316/001/NO-014/NO	Procoralan	Norge	10.11.2005
EU/1/05/316/001-014	Procoralan	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/316/001-014/IS	Procoralan	Island	24.11.2005
EU/1/05/317/001/NO-014/NO	Corlentor	Norge	10.11.2005
EU/1/05/317/001-014	Corlentor	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/317/001-014/IS	Corlentor	Island	24.11.2005
EU/1/05/318/001	Revatio	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/318/001/IS	Revatio	Island	28.11.2005
EU/1/05/318/001/NO	Revatio	Norge	11.11.2005
EU/1/05/319/001/NO-002/NO	Xolair	Norge	7.11.2005
EU/1/05/319/001-002	Xolair	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/319/001-002/IS	Xolair	Island	25.11.2005
EU/1/05/320/001	Noxafil	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/320/001/IS	Noxafil	Island	20.11.2005
EU/1/05/320/001/NO	Noxafil	Norge	23.11.2005
EU/1/05/321/001	Posaconazole SP	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/05/321/001/IS	Posaconazole SP	Island	24.11.2005
EU/1/05/321/001/NO	Posaconazole SP	Norge	23.11.2005
EU/2/01/030/003-004	Virbagen Omega	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/04/047/001-002/IS	Purevax RCPCh FeLV, frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, suspension	Island	30.6.2005
EU/2/04/048/001-002/IS	Purevax RCP FeLV, frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, suspension	Island	30.6.2005
EU/2/04/049/001-002/IS	Purevax RCCh, frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, suspension	Island	30.6.2005
EU/2/04/050/001-002/IS	Purevax RCPCh, frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, suspension	Island	30.6.2005
EU/2/04/051/001-002/IS	Purevax RC, frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, suspension	Island	30.6.2005
EU/2/04/052/001-002/IS	Purevax RCP, frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, suspension	Island	30.6.2005
EU/2/05/053/001	Naxcel	Liechtenstein	31.7.2005
EU/2/05/053/001/IS	Naxcel, injektionsvätska, suspension	Island	9.6.2005
EU/2/05/053/001/NO	Naxcel	Norge	17.6.2005
EU/2/05/054/001/NO-017/NO	Profender	Norge	30.8.2005
EU/2/05/054/001-017	Profender	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/05/054/001-017/IS	Profender, ”spot-on”-lösning	Island	26.8.2005
EU/2/05/055/001/NO-002/NO	Equilis Te	Norge	12.8.2005
EU/2/05/055/001-002	Equilis Te	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/05/055/001-002/IS	Equilis Te, injektionsvätska, suspension	Island	2.8.2005
EU/2/05/056/001/NO-002/NO	Equilis Prequenza	Norge	12.8.2005
EU/2/05/056/001-002	Equilis Prequenza	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/05/056/001-002/IS	Equilis Prequenza, injektionsvätska, suspension	Island	2.8.2005
EU/2/05/057/001/NO-002/NO	Equilis Prequenza Te	Norge	12.8.2005
EU/2/05/057/001-002	Equilis Prequenza Te	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/05/057/001-002/IS	Equilis Prequenza Te, injektionsvätska, suspension	Island	2.8.2005
EU/2/97/004/011	Metacam	Liechtenstein	31.7.2005
EU/2/97/004/012-013	Metacam	Liechtenstein	30.9.2005

BILAGA II

II. Förlängda försäljningstillstånd

Följande försäljningstillstånd har under perioden 1 Juni–31 december 2005 förlängts i Eftastaterna i EES:

EU-nummer	Produkt	Land	Dag för förlängning
EU/1/00/129/001/NO-003/NO	Azopt	Norge	30.6.2005
EU/1/00/129/001-003/IS	Azopt, ögondroppar, suspension, 1%	Island	30.6.2005
EU/1/05/131/001/NO-005/NO	PegIntron	Norge	24.6.2005
EU/1/00/131/001-050/IS	PegIntron	Island	28.6.2005
EU/1/00/131/031-050	PegIntron	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/05/132/001/NO-005/NO	ViraferonPeg	Norge	24.6.2005
EU/1/00/132/001-050	ViraferonPeg	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/00/132/001-050/IS	ViraferonPeg	Island	28.6.2005
EU/1/00/133/001/NO-008/NO	Optisulin	Norge	27.7.2005
EU/1/00/133/001-008	Optisulin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/133/001-008/IS	Optisulin	Island	29.8.2005
EU/1/00/134/001/NO-029/NO	Lantus	Norge	27.7.2005
EU/1/00/134/001-007, 012-029	Lantus	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/134/001-029/IS	Lantus	Island	29.8.2005
EU/1/00/135/001	DaTSCAN	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/135/001/NO-002/NO	DaTSCAN	Norge	20.9.2005
EU/1/00/135/001-002/IS	DaTSCAN	Island	11.10.2005
EU/1/00/137/001/NO-012/NO	Avandia	Norge	27.7.2005
EU/1/00/137/001-012	Avandia	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/137/001-012/IS	Avandia	Island	16.9.2005
EU/1/00/140/001	Visudyne	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/00/140/001/IS	Visudyne, 15 mg, pulver till infusionsvätska, lösning	Island	14.7.2005
EU/1/00/140/001/NO	Visudyne	Norge	27.7.2005
EU/1/00/141/001	Myocet	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/141/001/IS	Myocet	Island	13.10.2005
EU/1/00/141/001/NO	Myocet	Norge	28.9.2005
EU/1/00/142/004/NO-005/NO	NovoMix Penfill	Norge	13.10.2005
EU/1/00/142/004-005	NovoMix	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/142/004-005/IS	NovoMix 30 Penfill	Island	21.10.2005
EU/1/00/142/009/NO-010/NO	NovoMix Flexpen	Norge	13.10.2005
EU/1/00/142/009-010/IS	NovoMix 30 FlexPen	Island	21.10.2005
EU/1/00/143/001/NO-006/NO	Kogenate Bayer	Norge	7.9.2005
EU/1/00/143/001-006	Kogenate	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/143/001-006/IS	Kogenate Bayer	Island	7.10.2005
EU/1/00/144/001/NO-003/NO	Helixate NexGen	Norge	7.9.2005
EU/1/00/144/001-003	Helixate	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/144/001-003/IS	Helixate NexGen	Island	7.10.2005
EU/1/00/145/001	Herceptin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/145/001/IS	Herceptin	Island	28.11.2005
EU/1/00/145/001/NO	Herceptin	Norge	23.9.2005
EU/1/00/146/001/NO-029/NO	Keppra	Norge	08.8.2005
EU/1/00/146/001-029	Keppra	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/00/146/001-029/IS	Keppra	Island	12.9.2005
EU/1/00/148/001/NO-004/NO	Agenerase	Norge	12.12.2005
EU/1/00/148/001-004	Agenerase	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/148/001-004/IS	Agenerase	Island	16.12.2005
EU/1/00/149/001	Panretin	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/149/001/IS	Panretin	Island	16.12.2005
EU/1/00/149/001/NO	Panretin	Norge	9.12.2005
EU/1/00/150/001/NO-015/NO	Actos	Norge	2.11.2005
EU/1/00/150/001-015	Actos	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/150/001-015/IS	Actos	Island	11.11.2005
EU/1/00/151/001/NO-013/NO	Glustin	Norge	2.11.2005
EU/1/00/151/001-013	Glustin	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/151/001-013/IS	Glustin	Island	11.11.2005
EU/1/00/152/001-018	Infanrix hexa	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/153/001-010	Infanrix penta	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/153/001-010/IS	Infanrix penta	Island	16.12.2005
EU/1/00/153/001-010/NO	Infanrix penta	Norge	7.12.2005
EU/1/00152/001-018/NO	Infanrix hexa	Norge	7.12.2005
EU/1/95/001/001, 003-005, 009, 012, 021-022, 025-028, 031-035/IS	Gonal-F	Island	15.11.2005
EU/1/95/001/001/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/95/001/003/NO-006/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/95/001/009/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/95/001/012/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/95/001/021/NO-022/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/95/001/025/NO-028/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/95/001/031/NO-035/NO	Gonal-F	Norge	11.11.2005
EU/1/98/093/002	Forcaltonin	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/99/127/001/NO-044/NO	IntronA	Norge	20.6.2005
EU/1/99/127/001-044	IntronA	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/99/127/001-044/IS	IntronA	Island	27.6.2005
EU/1/99/128/001/NO-037/NO	Viraferon	Norge	20.6.2005
EU/1/99/128/001-037	Viraferon	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/99/128/001-037/IS	Viraferon	Island	27.6.2005
EU/2/00/018/001	Incurin	Liechtenstein	31.7.2005
EU/2/00/018/001/NO	Incurin	Norge	16.6.2005
EU/2/00/022//002b-03a	Ibaflin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/00/022/001/NO-017/NO	Ibaflin	Norge	31.8.2005
EU/2/00/022/001-017/IS	Ibaflin	Island	15.7.2005
EU/2/00/022/001a	Ibaflin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/00/022/001b-02a	Ibaflin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/00/022/003b-04a	Ibaflin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/00/022/004b	Ibaflin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/00/022/005-017	Ibaflin	Liechtenstein	30.9.2005
EU/2/00/024/001/IS	Pruban	Island	16.12.2005
EU/2/99/016/001/NO-006/NO	Porcilis Pesti	Norge	18.7.2005
EU/2/99/016/001-006	Porcilis Pesti	Liechtenstein	31.7.2005
EU/2/99/016/001-006/IS	Porcilis Pesti	Island	13.7.2005
EU/2/99/017/001/NO-006/NO	Ibraxion	Norge	2.6.2005

BILAGA III

III. Utvidgade försäljningstillstånd

Följande försäljningstillstånd har under perioden 1 Juni–31 december 2005 utvidgats i Eftastaterna i EES:

EU-nummer	Produkt	Land	Dag för utvidgning
EU/1/00/142/011/NO-013/NO	NovoMix Penfill 50	Norge	1.11.2005
EU/1/00/142/001-013/IS	NovoMix 50 Penfill, injektionsvätska, suspension	Island	5.10.2005
EU/1/00/142/014/NO-016/NO	NovoMix Flexpen 50	Norge	1.11.2005
EU/1/00/142/014-016/IS	NovoMix 50 FlexPen, injektionsvätska, suspension	Island	5.10.2005
EU/1/00/142/017/NO-019/NO	NovoMix Penfill 70	Norge	1.11.2005
EU/1/00/142/017-019/IS	NovoMix 70 Penfill, injektionsvätska, suspension	Island	5.10.2005
EU/1/00/142/020/NO-022/NO	NovoMix Flexpen 70	Norge	1.11.2005
EU/1/00/142/020-022/IS	NovoMix 70 FlexPen, injektionsvätska, suspension	Island	5.10.2005
EU/1/03/265/003/NO-004/NO	Bonviva, filmdragerade tabletter	Norge	28.9.2005
EU/1/03/265/003-004/IS	Bonviva, filmdragerade tabletter	Island	25.10.2005
EU/1/03/266/003/NO-004/NO	Bondenza, filmdragerade tabletter	Norge	28.9.2005
EU/1/03/266/003-004/IS	Bondenza, filmdragerade tabletter	Island	21.10.2005
EU/1/04/276/021/NO-023/NO	Abilify, munsönderfallande tablett 5 mg	Norge	18.7.2005
EU/1/04/276/021-023/IS	Abilify, munsönderfallande tablett 5 mg	Island	14.7.2005
EU/1/04/276/024/NO-026/NO	Abilify, munsönderfallande tablett 10 mg	Norge	18.7.2005
EU/1/04/276/024-026/IS	Abilify, munsönderfallande tablett 10 mg	Island	14.7.2005
EU/1/04/276/027/NO-029/NO	Abilify, munsönderfallande tablett 15 mg	Norge	18.7.2005
EU/1/04/276/027-029/IS	Abilify, munsönderfallande tablett 15 mg	Island	14.7.2005
EU/1/04/276/030/NO-032/NO	Abilify, munsönderfallande tablett 30 mg	Norge	18.7.2005
EU/1/04/276/030-032/IS	Abilify, munsönderfallande tablett 30 mg	Island	14.7.2005
EU/1/04/276/033/NO-035/NO	Abilify, 1mg/ml, oral lösning	Norge	9.11.2005
EU/1/04/276/033-035/IS	Abilify, 1 mg/ml, oral lösning	Island	1.12.2005
EU/1/96/026/002/IS	Invirase, filmdragerad tablett 500 mg	Island	19.7.2005
EU/1/96/026/002/NO	Invirase	Norge	9.6.2005
EU/2/97/004/012/NO-013/NO	Metacam, 0,5 mg/ml, oral suspension för hundar	Norge	5.9.2005
EU/2/97/004/012-013/IS	Metacam, 0,5 mg/ml, oral suspension för hundar	Island	2.9.2005

BILAGA IV

IV. Indragna försäljningstillstånd

Följande försäljningstillstånd har under perioden 1 Juni–31 december 2005 dragits in i Eftastaterna i EES:

EU-nummer	Produkt	Land	Dag för indragning
EU/1/00/158/001-034/IS	Opulis	Island	9.9.2005
EU/1/00/168/001/NO-006/NO	Tenecteplase	Norge	9.8.2005
EU/1/00/168/001-006	Tenecteplase	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/02/208/001-008/IS	Xapit	Island	9.9.2005
EU/1/02/210/001/NO-008/NO	Rayzon	Norge	22.7.2005
EU/1/02/210/001-008	Rayzon	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/02/210/001-008/IS	Rayzon	Island	5.7.2005
EU/1/02/242/001-024	Valdyn	Liechtenstein	30.9.2005
EU/1/02/242/001-024/IS	Valdyn, filmdragerade tabletter	Island	5.7.2005
EU/1/02/244/001/NO-024/NO	Valdyn	Norge	22.7.2005
EU/1/02/244/001-024/IS	Valdyn	Liechtenstein	31.7.2005
EU/1/96/009/010/NO-017/NO	Zerit	Norge	30.9.2005
EU/1/96/009/010-017/IS	Zerit, depotkapslar	Island	29.11.2005
EU/1/96/023/001	Cea-Scan	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/96/023/001/IS	CEA-Scan	Island	9.11.2005
EU/1/97/048/001-014/IS	Infanrix HepB, injektionsvätska, suspension	Island	15.6.2005
EU/2/00/023/001-003	Pulsaflox	Liechtenstein	30.11.2005

BILAGA V

V. Tills vidare upphävda försäljningstillstånd

Följande försäljningstillstånd har under perioden 1 Juni–31 december 2005 upphävts tills vidare i Eftastaterna i EES:

EU-nummer	Produkt	Land	Dag för upphävande
EU/1/00/147/001/NO-012/NO	Hexavac	Norge	17.11.2005
EU/1/00/147/001-008	Hexavac	Liechtenstein	30.11.2005
EU/1/00/147/001-008/IS	Hexavac	Island	17.11.2005

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 291

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	49 årgången 30 november 2006

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Kommissionen
2006/C 291/1	Eurons växelkurs	1

2006/C 291/2	Yttrande av den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess 391:a möte den 30 maj 2005 avseende ett utkast till beslut i ärendet COMP/A.37.507 – AstraZeneca	2

2006/C 291/3	Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/A/37.507 – AstraZeneca (Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)	3

2006/C 291/4	Statligt stöd – Förenade kungariket – Statligt stöd nr C 39/06 (f.d. NN 94/05) – Stödordning för nya andelsägare – Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget ( 1 )	5

2006/C 291/5	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	10

2006/C 291/6	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar	15

2006/C 291/7	Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av okouméplywood med ursprung i Folkrepubliken Kina	19

2006/C 291/8	Mervärdesskatt (Moms) (Befrielse för investeringsguld) – Förteckning över guldmynt som uppfyller kriterierna enligt artikel 26b a ii i rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977, ändrat genom rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 (Särskilda regler för investeringsguld)	21

2006/C 291/9	Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland	34

2006/C 291/0	Frankrikes ändringar av den allmänna trafikplikten för regelbunden lufttrafik mellan Paris (Orly) och Béziers	38

2006/C 291/1	Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning ( 1 )	39

2006/C 291/2	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar	41

2006/C 291/3	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4415 – Motorola/Symbol) ( 1 )	43

2006/C 291/4	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4481 – Onex Corporation/Sitel Corporation) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	44

2006/C 291/5	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4421 – OJSC Novolipetsk Steel/Duferco/JV) ( 1 )	45

2006/C 291/6	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4293 – Nordic Capital Fund VI/ICA MENY) ( 1 )	45

	EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2006/C 291/7	Riktlinjer rörande begreppet påverkan på handeln i artiklarna 53 och 54 i EES-fördraget	46

	Eftas ständiga kommitté
2006/C 291/8	EMAS – Gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning – Förteckning över registrerade anläggningar i Norge i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001	66

2006/C 291/9	Ändringar av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol	68

2006/C 291/0	Förteckningar över försäljningstillstånd som Eftastaterna i EES beviljat, förlängt, utvidgat, dragit in eller upphävt tills vidare under andra halvåret 2005	69