|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
49 årgången |
|
|
III Upplysningar |
|
|
2006/C 281/1 |
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 261, 28.10.2006 |
|
|
SV |
|
I Meddelanden
Domstolen
DOMSTOLEN
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/1 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Genova (Italien)) – Cristiano Marrosu, Gianluca Sardino mot Azienda Ospedaliera Ospedale San Martino di Genova e Cliniche Universitarie Convenzionate
(Mål C-53/04) (1)
(Direktiv 1999/70/EG - Klausulerna 1 b och 5 i ramavtalet om visstidsarbete - Uppkomst av tillsvidareanställning när bestämmelser om på varandra följande anställningskontrakt åsidosätts - Möjlighet att göra undantag för anställningskontrakt som har ingåtts med offentliga arbetsgivare)
(2006/C 281/01)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale di Genova
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Cristiano Marrosu, Gianluca Sardino
Motpart: Azienda Ospedaliera Ospedale San Martino di Genova e Cliniche Universitarie Convenzionate
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Tribunale di Genova – Tolkningen av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFF, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43) – Uppkomst av tillsvidareanställning när bestämmelser om på varandra följande anställningskontrakt åsidosätts – Möjlighet att göra undantag för anställningskontrakt som har ingåtts med offentliga arbetsgivare
Domslut
Ramavtalet om visstidsarbete av den 18 mars 1999, vilket är bilagt rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFF, UNICE och CEEP, skall tolkas så, att det i princip inte utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken det är uteslutet att en offentlig arbetsgivares missbruk av på varandra följande visstidsanställningskontrakt eller visstidsanställningsförhållanden medför att dessa anställningskontrakt och anställningsförhållanden omvandlas till tillsvidareanställningskontrakt eller tillsvidareanställningsförhållanden, trots att en sådan omvandling föreskrivs i fråga om anställningskontrakt och anställningsförhållanden som har ingåtts med privata arbetsgivare, när dessa bestämmelser innehåller en annan effektiv åtgärd för att förhindra och, i förekommande fall, beivra missbruk av offentliga arbetsgivare vid användandet av på varandra följande visstidsanställningskontrakt.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/1 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Oldenburg (Tyskland)) – Industrias Nucleares do Brasil SA, Siemens AG mot UBS AG (C-123/04), Texas Utilities Electric Corporation (C-124/04)
(Förenaden målen C-123/04 och C-124/04) (1)
(Euratomfördraget - Försörjning - Egendomsordning - Anrikning av uran inom gemenskapen av ett företag som är hemmahörande i tredjeland)
(2006/C 281/02)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberlandesgericht Oldenburg
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Industrias Nucleares do Brasil SA, Siemens AG
Motpart: UBS AG (C-123/04), Texas Utilities Electric Corporation (C-124/04)
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Oberlandesgericht Oldenburg – Tolkning av artiklarna 73 EA, 75 EA, 86 EA och 87 EA – Låneavtal med säkerhet i uran som tillhör ett företag hemmahörande i tredjeland, som anrikats och lagrats inom gemenskapen
Domslut
|
1) |
Artikel 75 första stycket EA skall tolkas så att begreppen behandling, omvandling eller bearbetning som avses i nämnda bestämmelse även omfattar anrikning av uran. |
|
2) |
Artikel 196 b EA skall tolkas så att ett företag som har sitt säte utanför medlemsstaternas territorier inte helt eller delvis utövar sin verksamhet inom nämnda territorier i den mening som avses i nämnda bestämmelse när det upprätthåller affärsförbindelser med ett företag som har sitt säte inom medlemsstaternas territorier och affärsförbindelserna avser antingen leverans av råmaterial för framställning av anrikat uran och försörjning med anrikat uran eller lagring av detta anrikade uran. |
|
3) |
Artikel 75 första stycket c EA skall tolkas så att de material som levereras för behandling, omvandling eller bearbetning inte måste vara identiska med de material som därefter återlevereras och att det räcker att de bearbetade materialen motsvarar de levererade materialen vad gäller kvalitet och kvantitet, utan att de bearbetade materialen, i förekommande fall, kan hänföras till de levererade materialen. Vidare skall den nämnda bestämmelsen tolkas så, att det förhållandet att det företag som har i uppdrag att bearbeta materialet förvärvar äganderätten till råmaterialet efter det att det levererats och måste sälja tillbaka det anrikade uranet till den andra avtalsparten efter det att det bearbetats inte innebär att artikel 75 första stycket c EA inte kan tillämpas. |
|
4) |
Artikel 196 b EA skall tolkas så att ett företag som säljer eller köper anrikat uran som är lagrat på medlemsstaternas territorier inte delvis utövar sin verksamhet på medlemsstaternas territorier i den mening som avses i den nämnda bestämmelsen. |
|
5) |
Artikel 73 EA skall tolkas så att den inte är tillämplig på avtal som avser anrikat uran som lagrats inom gemenskapens territorium och till vilka parterna uteslutande är hemmahörande i tredjeland. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/2 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 september 2006 – Konungariket Spanien mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
(Mål C-145/04) (1)
(Europaparlamentet - Val - Rösträtt - Medborgare i Commonwealth som är bosatta i Gibraltar och inte är unionsmedborgare)
(2006/C 281/03)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Konungariket Spanien (ombud: N. Díaz Abad och F. Díez Moreno)
Svarande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: R. Caudwell, P. Goldsmith, D. Wyatt och D. Anderson QC, samtliga i egenskap av ombud, och M. Chamberlain, Barrister)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Ladenburger)
Saken
Fördragsbrott – Åsidosättande av såväl artiklarna 189, 190, 17 och 19 EG som 1976 års akt om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 – Rätt för medborgare i Commonwealth bosatta i Gibraltar att rösta vid val till Europaparlamentet
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Konungariket Spanien skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
3) |
Europeiska gemenskapernas kommission skall bära sin rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/3 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Dioikitiko Protodikeio Ioanninon (Grekland)) – Alfa Vita Vassilopoulos AE, tidigare Trofo Super-Markets AE mot Elliniko Dimosio, Nomarchiaki Aftodioikisi Ioanninon (C-158/04), Carrefour Marinopoulos AE mot Elliniko Dimosio, Nomarchiaki Aftodioikisi Ioanninon (C-159/04)
(Förenade målen C-158/04 och C-159/04) (1)
(Fri rörlighet för varor - Artikel 28 EG - Kvantitativa restriktioner - Åtgärder med motsvarande verkan - Saluföring av frysta bagerivaror)
(2006/C 281/04)
Rättegångsspråk: grekiska
Hänskjutande domstol
Dioikitiko Protodikeio Ioanninon
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Alfa Vita Vassilopoulos AE, tidigare Trofo Super-Markets AE (C-158/04), Carrefour Marinopoulos AE (C-159/04)
Motpart: Elliniko Dimosio, Nomarchiaki Aftodioikisi Ioanninon
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Dioikitiko Protodikeio Ioanninon – Saluföring av förgräddade bagerivaror – Krav på tillstånd – Förenlighet med artikel 28 EG
Domslut
Artikel 28 EG skall tolkas så att den utgör hinder mot nationell lagstiftning, enligt vilken försäljning av bake off-varor omfattas av samma fordringar som gäller för den fullständiga process som består av såväl tillverkning som saluföring av traditionella bröd och bagerivaror.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/3 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 september 2006 – JCB Service mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål C-167/04 P) (1)
(Överklagande - Konkurrensbegränsande samverkan - Artikel 81 EG - Distributionsavtal - Samordnade förfaranden - Anmälan - Formulär A/B - Ansökan om undantag - Avslag - Förfarandets längd vid prövning av anmälan - Rätten till försvar - Oskuldspresumtion - Klagomål - Överträdelse - Allmänt förbud mot passiv försäljning - Begränsning av inköpskällor - Nya grunder och argument - Böter - Riktlinjer - Överträdelsens allvar - Varaktighet - Förmildrande omständigheter - Anslutningsöverklagande - Försvårande omständigheter)
(2006/C 281/05)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: JCB Service (ombud: E. Morgan de Rivery och E. Friedel, avocats)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Whelan)
Saken
Överklagande av den dom som förstainstansrätten (första avdelningen) meddelade den 13 januari 2004 i mål T- 67/01, JCB Service mot kommissionen, i vilken förstainstansrätten delvis ogiltigförklarade av kommissionens beslut 2002/190/EG av den 21 december 2000 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget (ärende COMP.F.1/35.918 – JCB)
Domslut
|
1) |
Överklagandet ogillas. |
|
2) |
Europeiska gemenskapernas kommissions anslutningsöverklagande bifalls. |
|
3) |
Punkt 2 i domslutet i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätts dom av den 13 januari 2004 i mål T-67 01, JCB Service mot kommissionen, upphävs. |
|
4) |
De böter som JCB Service åläggs enligt artikel 2 i kommissionens beslut 2002/190/EG av den 21 december 2000 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget (ärende COMP.F.1/35.918 – JCB) fastställs till 30 864 000 euro. |
|
5) |
JCB Service skall ersätta rättegångskostnaderna i förevarande förfarande. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/4 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 21 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Österrike
(Mål C-168/04) (1)
(Fördragsbrott - Artikel 49 EG - Frihet att tillhandahålla tjänster - Företag med anställda som är medborgare i tredjeland - Företag som tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat - ”Europeiskt utstationeringsintyg”)
(2006/C 281/06)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Eggers, E. Traversa och G. Braun)
Svarande: Republiken Österrike (ombud: E. Riedl, C. Pesendorfer och G. Hesse)
Saken
Fördragsbrott – Artikel 49 EG – Villkor enligt vilka utstationering av arbetstagare som är medborgare i tredje land och som sker inom ramen för tjänster som tillhandahålls av företag som är etablerade i en annan medlemsstat, endast får ske efter anmälningsförfarande som de facto utgör ett tillståndsförfarande, eftersom avsaknaden av en anmälningsbekräftelse medför böter och avslag på ansökan om inresa och uppehållstillstånd för de berörda utstationerade arbetstagarna
Domslut
|
1) |
Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG, dels genom att i 18 § styckena 12–16 i den österrikiska lagen om anställning av utländska arbetstagare (Ausländerbeschäftigungsgesetz) uppställa krav på ett europeiskt utstationeringsintyg för det fall en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat utstationerar arbetstagare som är medborgare i tredjeland samt för utfärdande av ett sådant utstationeringsintyg kräva, för det första, att de berörda arbetstagarna har varit anställda hos företaget sedan minst ett år eller har en tillsvidareanställning hos detta företag och, för det andra, ett bevis på att österrikiska anställnings- och lönevillkor iakttas, dels genom att i 10 § stycke 1 punkt 3 i utlänningslagen (Fremdengesetz) föreskriva en grund för automatiskt avslag på ansökningar om inrese- och uppehållstillstånd, utan undantag, som innebär att det är omöjligt att anpassa situationen för arbetstagare som är medborgare i tredjeland och som lagligt utstationerats av ett företag etablerat i en annan medlemsstat till tillämpliga bestämmelser, i det fall då dessa arbetstagare rest in på det nationella territoriet utan visum. |
|
2) |
Republiken Österrike skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/4 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Symvoulio tis Epikrateias – Grekland) – Elmeka NE mot Ypourgos Oikonomikon
(Förenade målen C-181/04–C183/04) (1)
(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Undantag från skatteplikt - Artikel 15.4 a, 15.5 och 15.8 - Undantag från skatteplikt för uthyrning av havsgående fartyg - Räckvidd)
(2006/C 281/07)
Rättegångsspråk: grekiska
Hänskjutande domstol
Symvoulio tis Epikrateias
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Elmeka NE
Motpart: Ypourgos Oikonomikon
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Symvoulio tis Epikrateias – Tolkning av artikel 15.4 a, 15.5 och 15.8 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) – Undantag från skatteplikt – Undantag från skatteplikt för uthyrning av havsgående fartyg – Räckvidd
Domslut
|
1) |
Artikel 15.4 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, till vilken artikel 15.5 hänvisar, i dess ändrade lydelse enligt rådets direktiv 92/111/EEG av den 14 december 1992, är inte endast tillämplig på fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, utan också på fartyg som används på öppna havet för handels-, industri- eller fiskeriverksamhet. |
|
2) |
Artikel 15.8 i sjätte direktivet 77/388 skall förstås så, att undantaget från skatteplikt i denna bestämmelse gäller tjänster som tillhandahålls redaren direkt för att täcka direkta behov för havsgående fartyg. |
|
3) |
Nationella skattemyndigheter är skyldiga att iaktta principen om skydd för berättigade förväntningar inom ramen för det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida den skattskyldige, under sådana omständigheter som var i fråga i målen vid den nationella domstolen, rimligen hade kunnat förutsätta att det ifrågavarande beslutet hade fattats av en behörig myndighet. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/5 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Special Commissioner, London (Förenade kungariket)) – Cadbury Schweppes plc, Cadbury Schweppes Overseas Ltd mot Commissioners of Inland Revenue
(Mål C-196/04) (1)
(Etableringsfrihet - Lagstiftning om kontroll över utländska bolag - Vinster i kontrollerade utländska bolag inkluderas i beskattningsunderlaget för moderbolaget)
(2006/C 281/08)
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
Special Commissioner, London (Förenade kungariket)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Cadbury Schweppes plc, Cadbury Schweppes Overseas Ltd
Svarande: Commissioners of Inland Revenue
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Special Commissioner, London – Nationell lagstiftning enligt vilken ett moderbolag tillskrivs vinsten i ett dotterbolag med hemvist i en annan medlemsstat där skattesatsen är lägre – Skyldighet för moderbolaget att betala en skatt för att kompensera för skillnaden mellan de två skattesatserna – Förenlighet med artiklarna 43 EG, 49 EG och 56 EG
Domslut
Artiklarna 43 EG och 48 EG skall tolkas så, att de utgör hinder för att en vinst som genererats i ett CFC-bolag i en medlemsstat skall inkluderas i beskattningsunderlaget för ett i en annan medlemsstat hemmahörande moderbolag när denna vinst är föremål för en lägre beskattningsnivå än den som tillämpas i sistnämnda land, såvida inte ett sådant inkluderande endast skall ske vid fall av rent konstlade upplägg som sker i syfte att undvika den nationella skatt som normalt skall betalas. En sådan beskattningsåtgärd får därmed inte vidtas när det på grundval av objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående framgår att nämnda CFC bolag verkligen har etablerats i värdmedlemsstaten, oavsett huruvida det föreligger skattemässiga skäl till etableringen, och att det där bedriver egentlig näringsverksamhet i form av rörelse.
(1) EUT 168 av den 26.06.2004.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/5 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Nederlandse Raad van State – Nederländerna) – M.G. Eman och O.B. Sevinger mot College van burgemeester en wethouders van Den Haag
(Mål C-300/04) (1)
(Europaparlamentet - Val - Rösträtt - Krav på tidigare bosättning i Nederländerna för nederländska medborgare bosatta på Aruba - Unionsmedborgarskap)
(2006/C 281/09)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Nederlandse Raad van State
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: M.G. Eman och O.B. Sevinger
Motpart: College van burgemeester en wethouders van Den Haag
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Nederlandse Raad van State – Tolkning av artiklarna 17 EG och 19 EG jämförda med artiklarna 189 EG, 190 EG och 299 EG – Tillämpning av bestämmelserna om unionsmedborgarskap på invånare i de utomeuropeiska länderna och territorierna – Rösträtt vid valet till Europaparlamentet för personer bosatta på Nederländska Antillerna eller Aruba för vilken det krävs att personen i fråga har varit bosatt i Nederländerna under tio år
Domslut
|
1) |
Personer som är medborgare i en medlemsstat och som har hemvist eller är bosatta inom något av de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artikel 299.3 EG kan åberopa de rättigheter som tillerkänns unionsmedborgare enligt andra delen i EG-fördraget. |
|
2) |
Trots att ingenting enligt nu gällande gemenskapsrätt hindrar medlemsstaterna – vilka dock härvid är skyldiga att iaktta gemenskapsrätten – att för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet uppställa villkor avseende bosättning inom det territorium där valet anordnas, utgör dock likabehandlingsprincipen hinder för att de valda kriterierna leder till att medborgare som befinner sig i lika situationer behandlas olika när det inte föreligger sakliga skäl för en sådan behandling. |
|
3) |
Det ankommer på varje medlemsstat att i sin interna rättsordning fastställa vilka åtgärder som möjliggör ett återställande av rättigheterna för en person som, på grund av en nationell bestämmelse som strider mot gemenskapsrätten, har nekats att få sitt namn upptaget i röstlängden inför valet till Europaparlamentet den 10 juni 2004 och således har förhindrats att delta i nämnda val. Dessa åtgärder, som kan inbegripa ersättning för den skada som medlemsstaten har vållat genom att åsidosätta gemenskapsrätten, måste vara förenliga med likvärdighets- och effektivitetsprinciperna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/6 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 september 2006 – Konungariket Spanien mot Europeiska unionens råd
(Mål C-310/04) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Jordbruk - Kapitel 10a i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 som införts genom artikel 1.20 i förordning (EG) nr 864/2004 - Ändring i stödsystemet för bomull - Villkoret att arealen skall ha besåtts med sorter som står kvar åtminstone till dess att kapseln spricker upp - Huruvida villkoret är förenligt med protokoll nr 4 om bomull, som utgör en bilaga till akten om Republiken Greklands anslutning till Europeiska gemenskaperna - Begreppet produktionsstöd - Motiveringsskyldighet - Maktmissbruk - Allmänna principer om proportionalitet och om skydd för berättigade förväntningar)
(2006/C 281/10)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Konungariket Spanien (ombud: M. Muñoz Perez)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Balta och F. Florindo Gijón)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Nolin och S. Pardo Quintillán)
Saken
Ogiltigförklaring av kapitel 10a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003, vilket införts genom rådets förordning nr 864/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om en anpassning av den med anledning av anslutningen av Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien till Europeiska unionen (EUT L 161, s. 48) – Ändring i stödsystemet för bomullssektorn – Uppdelning av producentstöden i två delar (samlat gårdsstöd och stöd kopplat till odlingen av bomull)
Domslut
|
1) |
Kapitel 10a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, som införts genom artikel 1.20 i rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29 april 2004, ogiltigförklaras. |
|
2) |
Verkningarna av nämnda ogiltigförklaring skjuts upp till dess att en ny förordning antas inom en skälig frist. |
|
3) |
Europeiska unionens råd skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4) |
Europeiska gemenskapernas kommission skall bära sin rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/7 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 7 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – Nowaco Germany GmbH mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas
(Mål C-353/04) (1)
(Förordningarna (EEG) nr 1538/91 och nr 3665/87 - Gemenskapens tullkodex - Exportbidrag - Villkor för beviljande - Sund, god och marknadsmässig kvalitet - Tullförfarande - Exportdeklaration - Fysisk kontroll - Prov - Tillåtet antal defekta enheter - Enhetlig kvalitet - Exportörens och tullmyndighetens rättigheter och skyldigheter - Fjäderfäkött)
(2006/C 281/11)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesfinanzhof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Nowaco Germany GmbH
Motpart: Hauptzollamt Hamburg-Jonas
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Bundesfinanzhof – Tolkning av kommissionens förordning (EEG) nr 1538/91 av den 5 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfäkött (EGT L 143, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 37, s. 214) och av artikel 70.1 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) – Ansökan om exportbidrag för fryst kyckling – Villkor som avser att varorna skall vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet när det vid provtagning framkommit att en del av kycklingarna inte uppfyller kraven i artikel 6 i förordning (EEG) nr 1538/91
Domslut
|
1) |
Bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 1538/91 av den 5 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1906/90, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1000/96 av den 4 juni 1996, vilka fastställer minimikvalitetsnormer och toleransmarginaler, särskilt artiklarna 6 och 7 i denna förordning, är tillämpliga vid fastställandet av huruvida en vara för vilken exportbidrag begärts är av ”sund, god och marknadsmässig kvalitet”. |
|
2) |
|
|
3) |
Under sådana omständigheter som dem i målet vid den nationella domstolen ankommer det på de nationella myndigheterna och domstolarna att fastställa de faktiska omständigheterna med beaktande av all bevisning. Denna bevisning kan innefatta tillgängliga prover, men även andra uppgifter, i synnerhet redogörelser som upprättats i enlighet med de gemenskapsrättsliga bestämmelserna av den behöriga tjänsteman som utfört den fysiska kontrollen. För det fall de faktiska omständigheterna inte kan fastställas för att det skall kunna avgöras huruvida rätt till bidrag föreligger, ankommer det på den nationella domstolen att bedöma exportörens och tullmyndighetens agerande och fastställa i vilken mån var och en av dem har utövat sina rättigheter och fullgjort sina skyldigheter samt att dra lämpliga slutsatser vad beträffar rätten till exportbidrag. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/7 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank van koophandel Brussel (Belgien)) – Lidl Belgium GmbH & Co. KG mot Etablissementen Franz Colruyt NV
(Mål C-356/04) (1)
(Direktiven 84/450/EEG och 97/55/EG - Vilseledande reklam - Jämförande reklam - Villkor för tillåtlighet - Jämförelse av varuhuskedjors allmänna prisnivåer - Jämförelse av priserna på ett sortiment av produkter)
(2006/C 281/12)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank van koophandel Brussel
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Lidl Belgium GmbH & Co. KG
Motpart: Etablissementen Franz Colruyt NV
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Rechtbank van koophandel Brussel – Tolkningen av artikel 3a.1 a–c i rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om vilseledande och jämförande reklam (EGT L 250, s. 17; svensk specialutgåva, område 15, volym 4, s. 211), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/55/EG av den 6 oktober 1997 (EGT L 290, s. 18) – Jämförande reklam – Jämförelse av en annonsörs och annonsörens konkurrenters allmänna prisnivåer utan angivande av vilka varor som jämförts
Domslut
|
1) |
Villkoret i artikel 3a.1 b i rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om vilseledande och jämförande reklam, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/55/EG av den 6 oktober 1997, för att jämförande reklam skall vara tillåten skall tolkas så, att det inte utgör hinder för jämförande reklam i vilken det hänvisas till sortiment av dagligvaror som säljs av två konkurrerande varuhuskedjor när dessa sortiment består av enskilda produkter som, vid en parvis jämförelse, uppfyller jämförbarhetskravet i denna bestämmelse. |
|
2) |
Artikel 3a.1 c i direktiv 84/450, i dess lydelse enligt direktiv 97/55, skall tolkas så, att kravet häri på att reklamen ”på ett objektivt sätt [skall] jämför[a]” de berörda varornas egenskaper, vid en jämförelse av varuhuskedjors priser på sortiment av jämförbara dagligvaror eller av deras allmänna prisnivå på sortiment av jämförbara produkter, inte innebär att de jämförda produkterna och priserna, det vill säga såväl annonsörens som samtliga berörda konkurrenters, uttryckligen måste räknas upp i reklammeddelandet. |
|
3) |
Artikel 3a.1 c i direktiv 84/450, i dess lydelse enligt direktiv 97/55, skall tolkas så, att följande egenskaper hos varor som säljs av två konkurrerande varuhuskedjor utgör ”kontrollerbara” egenskaper i den mening som avses i denna bestämmelse:
|
|
4) |
Artikel 3a.1 c i direktiv 84/450, i dess lydelse enligt direktiv 97/55, skall tolkas så, att en utmärkande egenskap som nämns i jämförande reklam, när de uppgifter som ligger till grund för omnämnandet av den utmärkande egenskapen inte räknas upp i reklamen, endast uppfyller kontrollerbarhetskravet i denna artikel när annonsören informerat bland annat mottagarna av meddelandet om var, och hur, de lätt kan ta del av dessa uppgifter för att kontrollera eller, om de saknar den kompetens som krävs härför, låta kontrollera riktigheten av dessa uppgifter och av den utmärkande egenskapen i fråga. |
|
5) |
Artikel 3a.1 a i direktiv 84/450, i dess lydelse enligt direktiv 97/55, skall tolkas så, att jämförande reklam, i vilken det anges att annonsörens allmänna prisnivå är lägre än annonsörens huvudsakliga konkurrenters trots att jämförelsen endast grundar sig på ett urval av produkter, kan anses vara vilseledande när
|
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/9 |
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof (Tyskland)) – Centro di Musicologia Walter Stauffer mot Finanzamt München für Körperschaften
(Mål C-386/04) (1)
(Fri rörlighet för kapital - Inkomstskatt för juridiska personer - Skattefrihet för hyresinkomst - Etableringsvillkor - Erkänt allmännyttig privaträttslig stiftelse)
(2006/C 281/13)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesfinanzhof (Tyskland)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Centro di Musicologia Walter Stauffer
Motpart: Finanzamt München für Körperschaften
Saken
Förhandsavgörande – Bundesfinanzhof – Tolkning av artikel 52 i EG-fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse), artikel 58 i EG-fördraget (nu artikel 48 EG), artikel 59 i EG-fördraget (nu artikel 49 EG i ändrad lydelse) och artikel 73b i EG-fördraget (nu artikel 56 EG) – Nationell lagstiftning om bolagsskatt – Skattebefrielse för privaträttsliga allmännyttiga stiftelser med intäkter från uthyrning av fast egendom i ett land under förutsättning att stiftelserna har säte i det landet
Domslut
Artikel 73b i EG-fördraget, jämförd med artikel 73d i fördraget, skall tolkas så, att den utgör hinder för en medlemsstat, som befriar erkänt allmännyttiga stiftelser – vilka i princip är obegränsat skattskyldiga om de är hemmahörande i denna medlemsstat – från skattskyldighet för skatt för juridiska personer när det gäller hyresinkomster som uppbärs inom det nationella territoriet, att inte medge samma befrielse från skattskyldighet för samma slags inkomst om denna uppbärs av en erkänt allmännyttig privaträttslig stiftelse och skälet till detta uteslutande är att sistnämnda stiftelse är hemmahörande i en annan medlemsstat och att den därför endast är begränsat skattskyldig inom den förstnämnda medlemsstatens territorium.
(1) EUT C 262 av den 23.10.2004
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/9 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht – Tyskland) – i-21 Germany GmbH och Arcor mot Bundesrepublik Deutschland
(Förenade målen C-392/04 och 422/04) (1)
(Teletjänster - Direktiv 97/13/EG - Artikel 11.1 - Avgifter och kostnader för individuella tillstånd - Artikel 10 EG - Gemenskapsrättens företräde - Rättssäkerhet - Lagakraftvunna förvaltningsbeslut)
(2006/C 281/14)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesverwaltungsgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: i-21 Germany GmbH (C-392/04) och Arcor AG & Co. KG (C-422/04)
Svarande: Bundesrepublik Deutschland
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Bundesverwaltungsgericht — Tolkning av artikel 10 EG och artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet (EGT L 117, s. 15) — Avgift som är tillämplig på företag som har individuella tillstånd som är grundat på den nationella regleringsmyndighetens förtida debitering av allmänna administrativa kostnader under en period om 30 år.
Domslut
|
1) |
Artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet utgör hinder för att tillämpa en avgift som tas ut för individuella tillstånd och som beräknas med beaktande av regleringsmyndighetens allmänna administrativa kostnader för hanteringen av tillstånden under en period om 30 år. |
|
2) |
Den nationella domstolen skall, enligt artikel 10 EG, jämförd med artikel 11.1 i direktiv 97/13, pröva om en lagstiftning som är uppenbart oförenlig med gemenskapsrätten, såsom den lagstiftning som ligger till grund för avgiftsbesluten som är i fråga i målen vid den nationella domstolen, är uppenbart rättsstridig i den mening som avses i den nationella rätten i fråga. Om så är fallet, skall den domstolen säkerställa att rättsstridigheten ges de verkningar som föreskrivs i nationell rätt vad beträffar återkallelse av dessa beslut. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/10 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Østre Landsret) – Laserdisken ApS mot Kulturministeriet
(Mål C-479/04) (1)
(Direktiv 2001/29/EG - Harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället - Artikel 4 - Spridningsrätt - Konsumtion - Rättslig grund - Internationella avtal - Konkurrenspolitik - Proportionalitetsprincipen - Yttrandefrihet - Likhetsprincipen - Artiklarna 151 EG och 153 EG)
(2006/C 281/15)
Rättegångsspråk: danska
Hänskjutande domstol
Østre Landsret
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Laserdisken ApS
Svarande: Kulturministeriet
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Østre Landsret – Giltighet och tolkning av artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10) – Konsumtion av innehavarens rätt endast första gången försäljning eller någon annan form av överföring av äganderätten till detta görs inom gemenskapen av rättsinnehavaren eller med dennes samtycke – Import av dvd:er med filmverk från tredje land
Domslut
|
1) |
Vid prövningen av den första tolkningsfrågan har det inte framkommit någon omständighet som kan påverka giltigheten av artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. |
|
2) |
Artikel 4.2 i direktiv 2001/29 skall tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser vari föreskrivs att spridningsrätten avseende originalet eller kopior av ett verk skall konsumeras genom att detta eller dessa släpps ut på marknaden av rättsinnehavaren eller med dennes samtycke utanför Europeiska gemenskapen. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/10 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het bedrijfsleven) – J. Slob mot Productschap Zuivel
(Mål C-496/04) (1)
(Mjölk och mjölkprodukter - Direktförsäljning - Referenskvantitet - Överskridande - Tilläggsavgift på mjölk - Producentens skyldighet att hålla lagerbokföring - Artikel 7.1 och 7.3 i förordning nr 536/93 - Kompletterande nationella åtgärder - Medlemsstaternas behörighet)
(2006/C 281/16)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
College van Beroep voor het bedrijfsleven
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: J. Slob
Motpart: Productschap Zuivel
Saken
Begäran om förhandsavgörande – College van Beroep voor het bedrijfsleven – Tolkning av artikel 7.1 f och 7.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 536/93 av den 9 mars 1993 om tillämpningsföreskrifter för tilläggsavgiften för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 57, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 50, s. 202) – Omfattningen av skyldigheten för producenter med referenskvantiteter för direktförsäljning att hålla lagerbokföring – Ytterligare skyldigheter som en medlemsstat föreskriver – Fråga som inte ställts av den nationella domstolen – Domstolen lämnar inget svar
Domslut
|
1) |
Artikel 7.1 första meningen i kommissionens förordning (EEG) nr 536/93 av den 9 mars 1993 om tillämpningsföreskrifter för tilläggsavgiften för mjölk och mjölkprodukter skall tolkas så, att den ger en medlemsstat behörighet att i den mån det är nödvändigt anta lagstiftning enligt vilken mjölkproducenter som är etablerade inom medlemsstatens territorium åläggs en bokföringsskyldighet som går utöver de skyldigheter som framgår av bestämmelsen i artikel 7.1 f i förordningen. Medlemsstaten måste iaktta gemenskapsrättens allmänna rättsprinciper när den utövar denna behörighet. |
|
2) |
Gemenskapsrätten utgör inte hinder för nationell lagstiftning enligt vilken mjölkproducenter är skyldiga att uppge hur stor mängd smör som producerats och hur det använts, även om smöret förstörts eller använts som foder, då det är svårt att i den berörda medlemsstaten effektivt kontrollera producenternas redovisningar av direktförsäljning enbart med stöd av gemenskapsbestämmelserna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/11 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Cour administrative (Luxemburg)) – Graham J. Wilson mot Ordre des Avocats du Barreau de Luxembourg
(Mål C-506/04) (1)
(Etableringsfrihet - Direktiv 98/5/EG - Stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls - Villkor för registrering hos den behöriga myndigheten i värdlandet - Föregående kontroll av kunskaperna i språken i värdlandet - Domstolsprövning enligt bestämmelser i nationell rätt)
(2006/C 281/17)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour administrative (Luxemburg)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Graham J. Wilson
Motpart: Ordre des Avocats du Barreau de Luxembourg
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Cour administrative (Luxemburg) – Tolkning av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, s. 36) – Skyldighet att föreskriva en möjlighet att till domstol överklaga beslut att inte i advokatsamfundet uppta en advokat som utövar sitt yrke under värdlandets yrkestitel – Överklagande till Conseil Disciplinaire et Administratif du barreau – Nationell lagstiftning enligt vilken advokater upptas i advokatsamfundet endast om de klarar ett muntligt prov som går ut på att kontrollera deras kunskaper i värdlandets officiella språk
Domslut
|
1) |
Artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls, skall tolkas så, att den utgör hinder för ett prövningsförfarande inom ramen för vilket det beslut att avslå ansökan om registrering som avses i artikel 3 i direktivet i första hand skall prövas av ett organ som endast består av advokater som utövar sitt yrke under värdlandets yrkestitel och, i fall av överklagande, av ett organ som huvudsakligen består av sådana advokater, medan överklagande till medlemsstatens högsta domstol endast innebär domstolsprövning av rättsfrågor och inte av sakfrågor. |
|
2) |
Artikel 3 i direktiv 98/5 skall tolkas så, att registrering av en advokat hos den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls i syfte att där kunna utöva sitt yrke under sitt hemlands yrkestitel inte får vara underkastad en föregående kontroll av kunskaperna i språken i värdlandet. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/12 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Laboratoires Boiron SA mot Union de recouvrement des cotisations de sécurité sociale et d'allocations familiales (Urssaf) de Lyon, som med avseende på rättigheter och skyldigheter har trätt i stället för Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS)
(Mål C-526/04) (1)
(Statligt stöd - Artiklarna 87 EG och 88.3 EG - Skatt på direktförsäljning av läkemedel - Läkemedelslaboratorier är skattskyldiga men inte partihandlare - Förbud mot att genomföra en stödåtgärd som inte har anmälts - Möjlighet att grunda en begäran om återbetalning av en skatt på det förhållandet att en stödåtgärd är olaglig - Kompensation motsvarande vederlag för de allmännyttiga skyldigheter som åläggs partihandlare - Bevisbörda för överkompensering - Förfaranden föreskrivna i nationell rätt - Förbud mot att göra det i praktiken omöjligt eller orimligt svårt att erhålla återbetalning av skatten)
(2006/C 281/18)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Laboratoires Boiron SA
Motpart: Union de recouvrement des cotisations de sécurité sociale et d'allocations familiales (Urssaf) de Lyon, som med avseende på rättigheter och skyldigheter har trätt i stället för Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS)
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Cour de cassation – Tolkning av artiklarna 86 och 87 i EG-fördraget – Den befrielse från skatt på försäljning i parti av farmaceutiska specialiteter som är tillämplig på partihandlare med vissa allmännyttiga skyldigheter med avseende på sortiment, lager och leveranser utgör statligt stöd
Domslut
|
1) |
Gemenskapsrätten skall tolkas så att ett läkemedelslaboratorium som är skattskyldigt för en skatt såsom den som avses i artikel 12 i lag nr 97-1164 av den 19 december 1997 om finansiering av socialförsäkringen för år 1998 har rätt att grunda en begäran om återbetalning av den del av de inbetalda skattebeloppen som motsvarar den ekonomiska fördel som partihandlarna orättmätigt har erhållit på det förhållandet att partihandlarnas befrielse från skattskyldigheten för denna skatt utgör statligt stöd. |
|
2) |
Gemenskapsrätten hindrar inte tillämpningen av nationella bestämmelser enligt vilka återbetalning av en obligatorisk skatt såsom den som föreskrivs i artikel 12 i nämnda lag nr 97-1164 endast kan erhållas under förutsättning att den som har begärt återbetalningen bevisar att den fördel som partihandlare får genom att inte vara skattskyldiga för skatt på direktförsäljning av läkemedel överstiger de merkostnader som de har för att fullgöra de allmännyttiga skyldigheter som åligger dem enligt den nationella lagstiftningen och, särskilt, att åtminstone ett av de villkor som anges i dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg, inte är uppfyllt. Om den nationella domstolen finner att det är omöjligt eller orimligt svårt för ett läkemedelslaboratorium som Boiron att fullgöra sin bevisbörda för att det föreligger en överkompensering till förmån för partihandlarna, och således för att skatten på direktförsäljning utgör statligt stöd, särskilt på grund av att bevisningen avser uppgifter som ett sådant laboratorium omöjligen kan förfoga över, är domstolen därför enligt effektivitetsprincipen skyldig att använda sig av samtliga processrättsliga medel som står till dess förfogande enligt den nationella rätten, bland vilka förekommer möjligheten att förordna om nödvändiga åtgärder för bevisupptagning, såsom att förelägga en part eller tredje man att förete en rättsakt eller annan handling. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/12 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht München (Tyskland)) – Hausgemeinschaft Jörg und Stefanie Wollny mot Finanzamt Landshut
(Mål C-72/05) (1)
(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 11 A.1 c - En skattskyldigs användning för privat bruk av en fast egendom som har hänförts till rörelsens tillgångar - Behandling av denna användning som tillhandahållande av tjänster mot vederlag - Fastställande av beskattningsunderlaget - Begreppet den skattskyldiges hela kostnad för att tillhandahålla tjänsterna)
(2006/C 281/19)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Finanzgericht München
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Hausgemeinschaft Jörg und Stefanie Wollny
Motpart: Finanzamt Landshut
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Finanzgericht München – Tolkning av artikel 11 A.1 c i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) – Beskattningsunderlag för tillhandahållande av en tjänst bestående i den skattskyldiges användning för privat bruk av en del av en byggnad som i sin helhet ingår i den skattskyldiges rörelse – Begreppet den skattskyldiges ”hela kostnad”
Domslut
Artikel 11 A.1 c i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 95/7/EG av den 10 april 1995 skall tolkas så, att den inte hindrar att beskattningsunderlaget för mervärdesskatt avseende användningen för privat bruk av en del av en byggnad som den skattskyldige i sin helhet har hänfört till sin rörelses tillgångar, bestäms till en del av kostnaderna för förvärvet eller uppförandet av denna byggnad, vilka fastställs på grundval av den period för jämkning av avdrag för mervärdesskatt som föreskrivs i artikel 20 i nämnda direktiv.
Detta beskattningsunderlag skall omfatta kostnaderna för förvärv av den mark varpå denna byggnad har uppförts om detta förvärv har mervärdesbeskattats och den skattskyldige har erhållit avdrag för denna skatt.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/13 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland
(Mål C-82/05) (1)
(Fördragsbrott - Fri rörlighet för varor - Artikel 28 EG - Kvantitativa restriktioner - Åtgärder med motsvarande verkan - Saluföring av frysta bagerivaror)
(2006/C 281/20)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Patakia)
Svarande: Republiken Grekland (ombud: N. Dafniou och M. Apessos)
Saken
Fördragsbrott – Åsidosättande av artikel 28 EG – Nationell lagstiftning enligt vilken bake off-metoden (upptining och uppvärming av förgräddat och fryst bröd) anses vara tillverkning av bröd och enligt vilken endast bagerier har rätt att sälja bröd tillverkat enligt denna metod
Domslut
|
1) |
Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28 EG genom att likställa den process enligt vilken bake off-varor värms upp eller gräddas färdigt med den fullständiga tillverkningsprocessen för bröd och genom att underkasta bake off-processen de villkor som föreskrivs i den nationella lagstiftningen avseende bagerier. |
|
2) |
Republiken Grekland skall ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EUT C 93 av den 16.04.2005.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/13 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het bedrijfsleven – Nederländerna) – Stitching Zuid-Hollandse Milieufederatie mot Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit
(Mål C-138/05) (1)
(Godkännande för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och biocidprodukter - Direktiv 91/414/EEG - Artikel 8 - Direktiv 98/8/EG - Artikel 16 - Medlemsstaternas behörighet under övergångsperioden)
(2006/C 281/21)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
College van Beroep voor het bedrijfsleven
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Stitching Zuid-Hollandse Milieufederatie
Motpart: Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit
Intervenient: LTO Nederland
Saken
Begäran om förhandsavgörande – College van Beroep voor het bedrijfsleven – Tolkning av artiklarna 4, 8.2, 8.3 och 23 i rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236) – Tolkning av artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, s. 1) – Godkännande innan produkten släpps ut på marknaden – Fristen för införlivande har löpt ut – Tillämpning av den nationella domstolen – Godkännande för utsläppande på marknaden av medel som redan fanns på marknaden två år efter anmälan av direktivet – Omprövning av växtskyddsmedel
Domslut
|
1) |
Artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden har samma innebörd som artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. |
|
2) |
Artikel 8.2 i direktiv 91/414 innebär inte en stand-still-skyldighet. Artiklarna 10 andra stycket EG och 249 tredje stycket EG samt direktiv 91/414 innebär dock att medlemsstaterna, under den övergångsperiod som föreskrivs i artikel 8.2 i direktivet, måste avhålla sig från att vidta åtgärder som allvarligt äventyrar det i direktivet föreskrivna resultatet. Medlemsstaterna får närmare bestämt inte under övergångsperioden ändra de tillämpliga bestämmelserna på ett sådant sätt att det blir tillåtet att godkänna ett växtskyddsmedel som omfattas av denna bestämmelses tillämpningsområde utan att ta vederbörlig hänsyn till den effekt som medlet kan få på människors och djurs hälsa och på miljön. Vidare får ett beslut om godkännande endast fattas på grundval av dokumentation som omfattar de uppgifter som är nödvändiga för en materiell bedömning av dessa effekter. |
|
3) |
Artikel 8.2 i direktiv 91/414 skall tolkas så, att om en medlemsstat godkänner att växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som inte är upptagna i bilaga 1 till direktivet och som redan fanns på marknaden två år efter anmälan av detta direktiv släpps ut på marknaden inom sitt territorium är medlemsstaten inte skyldig att följa bestämmelserna i artikel 4 eller artikel 8.3 i direktivet. |
|
4) |
Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida den prövning som skall ske vid tillämpningen av artikel 16aa i 1962 års lag om bekämpningsmedel, i dess lydelse enligt lagen av den 6 februari 2003, i alla avseenden motsvarar omprövningen enligt artikel 8.3 i direktiv 91/414 och särskilt om den motsvarar de kriterier som har angetts i punkterna 53 och 54 i denna dom. |
|
5) |
Artikel 8.3 i direktiv 91/414 skall tolkas så, att den endast innehåller bestämmelser som avser tillhandahållande av uppgifter före en omprövning. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/14 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg
(Mål C-193/05) (1)
(Fördragsbrott - Etableringsfrihet - Direktiv 98/5/EG - Stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls - Föregående kontroll av kunskaperna i språken i värdlandet - Förbud att förvalta brevlådeföretag - Skyldighet att årligen uppvisa bevis på registrering hos den behöriga myndigheten i hemlandet)
(2006/C 281/22)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Maidani och A. Bordes)
Svarande: Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner och advokaten L. Dupong)
Saken
Fördragsbrott – Åsidosättande av artiklarna 2, 3 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, s. 36) – Kontroll av språkkunskaper – Förbud att förvalta brevlådeföretag – Skyldighet att årligen uppvisa bevis från hemlandet
Domslut
|
1) |
Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls genom att underkasta registrering hos den nationella behöriga myndigheten av advokater som har erhållit auktorisation i en annan medlemsstat än Storhertigdömet Luxemburg och som önskar utöva sitt yrke under sitt hemlands yrkestitel i Luxemburg en föregående kontroll av språkkunskaperna, genom att förbjuda dessa advokater att förvalta brevlådeföretag och genom att kräva att de årligen uppvisar bevis på registrering hos den behöriga myndigheten i hemlandet. |
|
2) |
Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/15 |
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Commissione tributaria di primo grado di Trento – Italien) – Stradasfalti Srl mot Agenzia delle Entrate Ufficio di Trento
(Mål C-228/05) (1)
(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artiklarna 17.7 och 29 - Rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt)
(2006/C 281/23)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Commissione tributaria di primo grado di Trento
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Stradasfalti Srl
Motpart: Agenzia delle Entrate Ufficio di Trento
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Commissione tributaria di primo grado di Trento – Tolkning av artiklarna 17.7 och 29 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) – Rätten att dra av ingående mervärdesskatt – Nationell bestämmelse som innebär att avdragsrätten begränsas utan samråd med den kommitté som avses i artikel 29 i direktivet
Domslut
|
1) |
Artikel 17.7 första meningen i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund innebär att medlemsstaterna, för att uppfylla den formella skyldigheten att samråda enligt artikel 29 i samma direktiv, måste underrätta den rådgivande mervärdesskattekommittén, vilken inrättats med stöd av denna artikel, om att de har för avsikt att vidta en nationell åtgärd som innebär att ett undantag införs från det allmänna systemet med avdragsrätt för mervärdesskatt och lämna kommittén tillräckliga upplysningar för att denna med fullständig kännedom om fakta skall kunna bedöma denna åtgärd. |
|
2) |
Artikel 17.7 första meningen i sjätte direktivet 77/388 skall tolkas så, att en medlemsstat inte får undanta varor från systemet för avdrag för mervärdesskatt utan föregående samråd med den rådgivande mervärdesskattekommittén, vilken inrättats med stöd av artikel 29 i nämnda direktiv. Enligt denna bestämmelse får en medlemsstat inte heller vidta icke tidsbegränsade åtgärder varigenom varor undantas från systemet med avdrag för mervärdesskatt och/eller åtgärder som ingår i ett åtgärdspaket för strukturella anpassningar i syfte att minska budgetunderskottet och möjliggöra avbetalning av statsskulden. |
|
3) |
I den mån ett undantag inte har fastställts i enlighet med artikel 17.7 i sjätte direktivet 77/388, kan inte de nationella skattemyndigheterna gentemot en skattskyldig person göra gällande en bestämmelse om undantag från rätten att göra avdrag för mervärdesskatt som föreskrivs i artikel 17.1 i detta direktiv. En skattskyldig mot vilken denna undantagsbestämmelse har tillämpats skall ha rätt att göra en ny beräkning av sin mervärdesskatteskuld i enlighet med artikel 17.2 i sjätte direktivet 77/388, i den mån varorna och tjänsterna har använts i samband med dennes skattepliktiga transaktioner. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/16 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 september 2006 (begäran om förhandsavgörande från Bayerischer Verwaltungsgerichtshof – Tyskland) – Bund Naturschutz in Bayern eV, Johann Märkl, Ludwig Neumair, Matthias Maier, Josef Hörmann, Christine Hörmann, Albert Hörmann, Johann Hörmann, Maria Rimpfl, Georg Rimpfl, Eva Rimpfl, Karl Kressierer, Magdalena Kressierer, Anton Wastl, Amalie Wastl, Richard Westenthanner, Barbara Westenthanner, Angelika Graubner-Riedelsheimer, Michael Graubner, Wolfram Graubner, Sylvia Stracke, Eva Maria Thiel, Friederike Nischwitz och Georg Daller mot Freistaat Bayern
(Mål C-244/05) (1)
(Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter - Direktiv 92/43/EEG - Skyddssystem innan en livsmiljö upptas på listan över områden av gemenskapsintresse)
(2006/C 281/24)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bayerischer Verwaltungsgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Bund Naturschutz in Bayern eV, Johann Märkl, Ludwig Neumair, Matthias Maier, Josef Hörmann, Christine Hörmann, Albert Hörmann, Johann Hörmann, Maria Rimpfl, Georg Rimpfl, Eva Rimpfl, Karl Kressierer, Magdalena Kressierer, Anton Wastl, Amalie Wastl, Richard Westenthanner, Barbara Westenthanner, Angelika Graubner-Riedelsheimer, Michael Graubner, Wolfram Graubner, Sylvia Stracke, Eva Maria Thiel, Friederike Nischwitz och Georg Daller
Motpart: Freistaat Bayern
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Bayerischer Verwaltungsgerichtshof – Tolkning av artikel 3.1 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114), liksom av artikel 10.2 i EG-fördraget – Skyddsåtgärder som skall vidtas på områden av gemenskapsintresse och som finns med på den nationella lista som överlämnats till kommissionen men som ännu inte tagits upp på den lista som kommissionen upprättar – Möjlighet enligt den nationella lagstiftningen att införa ett provisoriskt förbud mot förändring inom dessa områden – Sträckning av en motorväg
Domslut
|
1) |
Ett system för ett lämpligt skydd av områden som föreslagits på den nationella lista som, i enlighet med artikel 4.1 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, överlämnats till Europeiska gemenskapernas kommission innebär krav på medlemsstaterna att inte tillåta ingrepp som allvarligt kan äventyra de ekologiska egenskaperna i dessa områden. |
|
2) |
Medlemsstaterna är skyldiga att, i enlighet med nationella bestämmelser, vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att undvika ingrepp som allvarligt kan äventyra de ekologiska egenskaperna i områden som föreslagits på den nationella lista som överlämnats till Europeiska gemenskapernas kommission. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra om så är fallet. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/16 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Maria Dolores Fernández Gómez
(Mål C-417/05 P) (1)
(Överklagande - Tillfälligt anställd - Artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna - Tjänstgöringsperiod som en utsänd nationell expert fullgjort vid kommissionen - Talan om ogiltigförklaring - Upptagande till sakprövning - Begäran enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna - Begrepp - Rättsakt som går någon emot)
(2006/C 281/25)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Martin och L. Lozano Palacios)
Övrig part i målet: Maria Dolores Fernández Gómez (ombud: J. Iturriagagoitia Bassas, avocat)
Saken
Överklagande av den dom som meddelats av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (första avdelningen) den 13 september 2005 i mål T-272/03, Fernández Gómez mot kommissionen, genom vilken förstainstansrätten dels har ogiltigförklarat det beslut som fattats den 12 maj 2003 av den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal, genom vilket begäran om förnyelse av klagandens anställningsavtal avslogs, dels har förpliktat kommissionen att betala 50 000 euro till klaganden som ersättning för den skada hon lidit till följd av detta beslut
Domslut
|
1) |
Den dom som meddelades av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt den 13 september 2005 i mål T-272/03, Fernández Gómez mot kommissionen, upphävs. |
|
2) |
Den talan som väckts av Fernández Gómez inför Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt om dels ogiltigförklaring av det beslut som fattats den 12 maj 2003 av den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal, genom vilket begäran om förnyelse av Fernández Gómez anställningsavtal avslogs, dels ersättning för den skada som påstås ha orsakats av detta beslut avvisas. |
|
3) |
Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, vad gäller såväl rättegången vid förstainstansrätten som överklagandet |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/17 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 21 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg
(Mål C-100/06) (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 2003/66/EG - Märkning som anger energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)
(2006/C 281/26)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Schima och J. Hottiaux)
Svarande: Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner)
Saken
Fördragsbrott – Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa kommissionens direktiv 2003/66/EG av den 3 juli 2003 om ändring av direktiv 94/2/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG vad gäller märkning som anger energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk (EUT L 170, s. 10)
Domslut
|
1) |
Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2003/66/EG av den 3 juli 2003 om ändring av direktiv 94/2/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG vad gäller märkning som anger energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk, genom att inte anta de lagar eller andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. |
|
2) |
Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/17 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Amsterdam (Nederländerna) den 31 juli 2006 – K.D. Chuck mot Raad van bestuur van de Sociale verzekeringsbank
(Mål C-331/06)
(2006/C 281/27)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Amsterdam (Nederländerna).
Part(er) i målet vid den nationella domstolen
Klagande: K.D. Chuck
Motpart: Raad van bestuur van de Sociale verzekeringsbank
Tolkningsfråga
Skall artikel 48 i förordningen [1408/71] (1) tillämpas på samma sätt om en arbetstagare är bosatt utanför gemenskapen eller inom gemenskapen den dag arbetstagaren uppnår pensionsåldern?
(1) Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57)
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/18 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberlandesgericht Düsseldorf (Tyskland) den 7 augusti 2006 – Bauerisches Rundfunk, Deutschlandradio, Hessischer Rundfunk, Mitteldeutscher Rundfunk, Norddeutscher Rundfunk, Radio Bremen, Rundfunk Berlin-Brandenburg, Saarländischer Rundfunk, Südwestrundfunk, Westdeutscher Rundfunk, Zweites Deutsches Fernsehen mot GEWA – Gesellschaft für Gebäudereinigung und Wartung mbH
(Mål C-337/06)
(2006/C 281/28)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberlandesgericht Düsseldorf.
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Bauerisches Rundfunk, Deutschlandradio, Hessischer Rundfunk, Mitteldeutscher Rundfunk, Norddeutscher Rundfunk, Radio Bremen, Rundfunk Berlin-Brandenburg, Saarländischer Rundfunk, Südwestrundfunk, Westdeutscher Rundfunk, Zweites Deutsches Fernsehen
Motpart: GEWA – Gesellschaft für Gebäudereinigung und Wartung mbH
Övrig part: köpmannen Heinz W. Warnecke med firma Großbauten Spezial Reinigung
Tolkningsfrågor
|
1) |
Skall kriteriet statlig finansiering enligt det första alternativet i artikel 1.9 andra stycket c i direktiv 2004/18/EG (1) tolkas så, att en indirekt finansiering av institutioner genom statligt föreskrivna avgifter från dem som förfogar över en TV-mottagare, utgör en finansiering i denna mening, om den bygger på en författningsrättslig garanti för institutionernas oberoende finansiering och existens? |
|
2) |
Om den första tolkningsfrågan skall besvaras jakande, skall då det första alternativet i artikel 1.9 andra stycket c i direktiv 2004/18/EG tolkas så, att statlig finansiering innebär att staten skall få ett direkt inflytande vid en upphandling som genomförs av den statligt finansierade institutionen? |
|
3) |
Om den andra tolkningsfrågan skall besvaras nekande, skall då det första alternativet i artikel 1.9 andra stycket c, jämförd med artikel 16 b, i direktiv 2004/18/EG, tolkas så, att endast de i artikel 16 b nämnda tjänsterna har undantagits från direktivets tillämpningsområde och att andra tjänster som inte är programspecifika utan har karaktären av stöd och underhåll omfattas av direktivets tillämpningsområde (argument e contrario)? |
(1) EUT L 134, s. 114.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/18 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Chemnitz (Tyskland) den 8 augusti 2006 – Peter Funk mot Stadt Chemnitz
(Mål C-343/06)
(2006/C 281/29)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Verwaltungsgericht Chemnitz.
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Peter Funk
Motpart: Stadt Chemnitz
Tolkningsfrågor
|
1) |
Får en medlemsstat enligt artikel 1.2, 8.2 och 8.4 i rådets direktiv 91/439/EEG (1) av den 29 juli 1991 kräva att innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat hos den inhemska myndigheten skall ansöka om ett erkännande av rätten att begagna sig av denna förarbefogenhet inom landet, om innehavaren av det utländska EU-körkortet tidigare har fått sitt körkort återkallat i landet eller om körkortet på något annat sätt har ogiltigförklarats? |
Om frågan skall besvaras nekande:
|
2) |
Skall artikel 1.2 jämförd med artikel 8.2 och 8.4 i direktiv 91/439/EEG tolkas så, att en medlemsstat inom sitt territorium får underlåta att erkänna en förarbefogenhet som fastställs genom ett körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat, om innehavaren av det utländska EU-körkortet tidigare genom en förvaltningsmyndighets beslut har fått sitt körkort återkallat i landet, om den förstnämnda medlemsstatens rättsordning utgår från att det vid ett förvaltningsrättsligt körkortsingripande såsom återkallande eller ogiltigförklaring av förarbehörigheten inte föreligger någon spärrtid för att behörigheten ska kunna utfärdas på nytt och om ett anspråk på en ny förarbehörighet uppstår först när den enskilde – vilket är en materiell förutsättning för att förarbehörigheten skall utfärdas på nytt – har ingett ett i den nationella rätten reglerat medicinsk-psykologiskt intyg efter ett föreläggande från förvaltningsmyndigheten? |
Om frågan skall besvaras nekande:
|
3) |
Skall artikel 1.2 jämförd med artikel 8.2 och 8.4 i direktiv 91/439/EEG tolkas så, att en medlemsstat inom sitt territorium får underlåta att erkänna en förarbefogenhet som fastställs genom ett körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat, om innehavaren av det utländska EU-körkortet genom en förvaltningsmyndighets beslut tidigare har fått sitt körkort återkallat i landet eller om körkortet på något annat sätt har ogiltigförklarats och om det utifrån objektiva indikationer (personen är inte bosatt i den medlemsstat som har utfärdat körkortet och personen har förgäves ansökt om ny förarbehörighet i landet) kan konstateras att det enda syftet med att erhålla ett utländskt EU-körkort är att kringgå de stränga materiella kraven för det inhemska förfarandet när ett körkort skall utfärdas på nytt, särskilt kravet att inge ett medicinskt-psykologiskt utlåtande? |
(1) EGT L 237, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 4, s. 22.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/19 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Unabhängiger Verwaltungssenat im Land Niederösterreich (Österrrike) den 10 augusti 2006 – Gottfried Heinrich
(Mål C-345/06)
(2006/C 281/30)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Unabhängiger Verwaltungssenat im Land Niederösterreich
Part i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Gottfried Heinrich
Tolkningsfrågor
|
1) |
Skall med handlingar, i den mening som avses i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1), också förstås sådana rättsakter som enligt artikel 254 EG skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning? |
|
2) |
Är förordningar, eller delar av förordningar, bindande när de – i strid med föreskrifterna i artikel 254.2 EG – inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning? |
(1) EGT L 145, s. 43.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/19 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale di Brescia (Italien) den 17 augusti 2006 – ASM Brescia SpA mot Comune di Rodengo Saiano
(Mål C-347/06)
(2006/C 281/31)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale Amministrativo Regionale di Brescia (Italien).
Part(er) i målet vid den nationella domstolen
Klagande: ASM Brescia SpA
Motpart: Comune di Rodengo Saiano
Tolkningsfrågor
|
1) |
Strider det mot artiklarna 43 EG, 49 EG och 86.1 EG samt mot principerna om likabehandling, icke-diskriminering och insyn att automatiskt och med generell verkan förlänga giltigheten av befintliga koncessioner avseende distribution av naturgas, vilka ursprungligen beviljats utan föregående anbudsförfarande, till och med den 31 december 2007? |
|
2) |
Strider det mot artiklarna 43 EG, 49 EG och 86.1 EG samt mot principerna om likabehandling, icke-diskriminering och insyn att automatiskt och upprepade gånger förlänga giltigheten av befintliga koncessioner avseende distribution av naturgas, vilka ursprungligen beviljats utan föregående anbudsförfarande, till och med den 31 december 2009, i följande fall
|
|
3) |
Strider det mot skäl 4, 8, 10 och 18 i direktiv 2003/55/EG (1) av den 26 juni 2003, artikel 23.1 i samma direktiv, artikel 10 EG och principerna om rimlighet och proportionalitet att förlänga giltigheten av befintliga koncessionsavtal avseende distribution av naturgas, såväl i det i fråga 1 beskrivna fallet som i de fall som beskrivs i fråga 2, med beaktande av särskilt
|
(1) EUT L 176, s. 57.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/20 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Darmstadt (Tyskland) den 21 augusti 2006 – Murat Polat mot Stadt Rüsselsheim
(Mål C-349/06)
(2006/C 281/32)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Verwaltungsgericht Darmstadt
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Murat Polat
Motpart: Stadt Rüsselsheim
Tolkningsfrågor
|
1) |
Är det förenligt med artikel 59 i tilläggsprotokollet till avtalet av den 12 september 1963 om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet för övergångsperioden (nedan kallat tilläggsprotokollet) (1), att en turkisk medborgare, som såsom barn flyttade till Förbundsrepubliken Tyskland för att återförenas med sina föräldrar vilka var bosatta och yrkesverksamma där, inte mister sitt uppehållstillstånd, som följer av rätten att anta erbjudanden om anställning enligt artikel 7 första meningen andra strecksatsen i beslut nr 1/80 av associeringsrådet EEG–Turkiet (ARB 1/80) – utom i de fall som avses i artikel 14 ARB 1/80 och vid frånvaro från mottagandestaten för en inte oansenligt tid utan befogad grund – ens då han efter att ha fyllt 21 år inte längre bor tillsammans med sina föräldrar och inte längre försörjs av dem? |
För det fall att den första frågan besvaras nekande:
|
2) |
Kan en turkisk medborgare, som, på grund av de omständigheter som angetts i den första frågan, mist sin rätt som följer av artikel 7 första meningen andra strecksatsen ARB 1/80, återfå denna rätt om han efter att ha fyllt 21 år, för en tidsperiod som är längre än tre år, åter flyttar in i sina föräldrars hushåll, där han får gratis kost och logi, och hans mor under denna tid har en ringa omfattande anställning (städerska med regelmässigt 30–70 timmar per månad och periodvis 20 timmar per månad)? |
För det fall att den andra frågan besvaras jakande:
|
3) |
Ändras de rättsliga förhållandena om familjemedlemmen, under den tid denne sammanbor med arbetstagaren, flera gånger lagts in på behandlingshem (30 augusti 2001–20 juni 2002, 2 november 2003–8 januari 2004)? |
|
4) |
Ändras de rättsliga förhållandena om den turkiske medborgaren, under den tid denne sammanbor med arbetstagaren, har haft en regelbunden inkomst på mellan 400 euro och 1 400 euro per månad? |
För det fall att den rätt som följer av artikel 7 första meningen andra strecksatsen ARB 1/80 skall fortsätta att gälla (den första frågan besvaras jakande eller den andra frågan besvaras jakande och den tredje och den fjärde frågan besvaras nekande):
|
5) |
Kan en turkisk medborgare, som innehar en sådan rätt som följer av artikel 7 första meningen andra strecksatsen ARB 1/80 och som är bosatt i Tyskland sedan år 1972, åberopa sig på det särskilda skyddet mot utvisning enligt artikel 28.3 a i direktiv 2004/38 av den 29 april 2004 (EUT L 158, s. 77, rättelse i EUT L 229, s. 35)? |
|
6) |
Ändras de rättsliga förhållandena om den turkiske medborgaren inom de senaste tio åren innan utvisningsbeslutet meddelades, mellan den 1 februari 1996 och den 28 november 1997 uppehöll sig i Turkiet för att fullgöra sin värnplikt? |
För det fall att den femte frågan besvaras nekande eller den sjätte frågan besvaras jakande:
|
7) |
Kan en turkisk medborgare, som innehar en sådan rätt som följer av artikel 7 första meningen andra strecksatsen ARB 1/80 och som är bosatt i Tyskland sedan år 1972, åberopa sig på det särskilda skyddet mot utvisning enligt artikel 28.2 i direktiv 2004/38? |
För det fall att den sjunde frågan besvaras nekande:
|
8) |
Kan en turkisk medborgare, som innehar en sådan rätt som följer av artikel 7 första meningen andra strecksatsen ARB 1/80 och som är bosatt i Tyskland sedan år 1972, åberopa sig på det särskilda skyddet mot utvisning enligt artikel 28.1 i direktiv 2004/38? |
För det fall att den rätt som följer av artikel 7 första meningen andra strecksatsen ARB 1/80 skall fortsätta att gälla (den första frågan besvaras jakande eller den andra frågan besvaras jakande och den tredje och den fjärde frågan besvaras nekande) uppkommer vidare frågan:
|
9) |
Kan ett flertal mindre brott (i huvudsak egendomsbrott), som var för sig inte utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som berör ett av samhällets grundläggande intressen, på grund av brottens frekvens utgöra grund för utvisning om det kan misstänkas att de brottsliga aktiviteterna kommer att fortsätta och det mot inhemska medborgare vid samma omständigheter inte vidtas några åtgärder? |
(1) EGT L 293, 1972, s. 4; i ändrad lydelse se svensk specialutgåva, område 11, volym 4, s. 4.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/21 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesarbeitsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 21 augusti 2006 – Gerhard Schulz-Hoff mot Deutsche Rentenversicherung Bund
(Mål C-350/06)
(2006/C 281/33)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Landesarbeitsgericht Düsseldorf (Tyskland).
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Gerhard Schulz-Hoff
Motpart: Deutsche Rentenversicherung Bund
Tolkningsfrågor
|
1) |
Skall artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG (1) (motsvarande artikel 7 i direktiv 93/104/EG) tolkas så, att en arbetstagare alltid måste få en årlig betald semester på minst fyra veckor [och att] särskilt den semester som arbetstagaren inte har tagit ut under året på grund av sjukdom måste beviljas vid en senare tidpunkt, eller kan det i nationella bestämmelser och/eller nationell praxis föreskrivas att anspråket på betald årlig semester upphävs om en arbetstagare under semesteråret blir oförmögen till arbete på grund av sjukdom innan semestern har beviljats och inte återfår sin arbetsförmåga innan semesterårets slut och inte heller innan den rättsligt, genom kollektivavtal eller genom enskilt avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren fastställda perioden under vilken arbetstagaren har en rätt att ta ut sin sparade semester, har löpt ut? |
|
2) |
Skall artikel 7.2 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att en arbetstagare då anställningen avslutas alltid har en rätt till kontant ersättning som ersättning för intjänad semester som arbetstagaren inte har tagit ut (semesterersättning), eller kan det i nationella bestämmelser och/eller nationell praxis föreskrivas att arbetstagaren inte har rätt till semesterersättning om han vid semesterårets slut respektive slutet på den följande perioden under vilken han har rätt att ta ut sin sparade semester är oförmögen till arbete på grund av sjukdom och/eller om han efter att anställningen har upphört är förtidspensionerad eller uppbär invaliditetspension? |
|
3) |
Om EG-domstolen besvarar den första och den andra frågan jakande: Skall artikel 7 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att en rätt till årlig semester eller kontant ersättning förutsätter att arbetstagaren faktiskt har arbetat under semesteråret, eller har arbetstagaren denna rätt även vid giltig frånvaro (på grund av sjukdom) eller ogiltig frånvaro under hela semesteråret? |
(1) EUT L 299, s. 9.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/21 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Köln (Tyskland) den 25 augusti 2006 – Brigitte Bosmann mot Bundesagentur für Arbeit, Familienkasse Aachen
(Mål C-352/06)
(2006/C 281/34)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Finanzgericht Köln
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Brigitte Bosmann
Motpart: Bundesagentur für Arbeit, Familienkasse Aachen
Tolkningsfrågor
|
1) |
Skall artikel 13.2 a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (1) av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen tolkas restriktivt på så sätt att den inte innebär att en ensamstående mamma fråntas rätten till barnbidrag i bosättningsstaten (Förbundsrepubliken Tyskland) när hon i till följd av barnens ålder saknar rätt till barnbidrag i den stat där hon har anställning (Konungariket Nederländerna)? |
|
2) |
För det fall svaret på fråga 1 är nekande: Skall artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 (2) tolkas restriktivt på så sätt att den inte innebär att en ensamstående mamma fråntas rätten till barnbidrag i bosättningsstaten (Förbundsrepubliken Tyskland) när hon i till följd av barnens ålder saknar rätt till barnbidrag i den stat där hon har anställning (Konungariket Nederländerna)? |
|
3) |
För det fall svaren på frågorna 1 och 2 är nekande: Följer det direkt av EG-fördraget eller allmänna rättsprinciper att bosättningsstatens fördelaktigare bestämmelser om beviljande av barnbidrag skall tillämpas på en arbetstagare och ensamstående mamma? |
|
4) |
Har det någon betydelse för svaren på ovannämnda frågor om arbetstagaren återvänder till familjebostaden efter arbetsdagens slut? |
(1) EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.
(2) EGT L 74, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/22 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Flensburg (Tyskland) den 28 augusti 2006 – Stefan Grunkin och Dorothee Regina Paul, övriga parter: Leonhard Matthias Grunkin-Paul och Standesamt Niebüll
(Mål C-353/06)
(2006/C 281/35)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Amtsgericht Flensburg
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Stefan Grunkin och Dorothee Regina Paul
Övriga parter: Leonhard Matthias Grunkin-Paul och Standesamt Niebüll
Tolkningsfråga
Kan den tyska lagvalsregel som föreskrivs i artikel 10 EGBGB anses vara gällande mot bakgrund av diskrimineringsförbudet i artikel 12 EG och med hänsyn till den rätt till fri rörlighet som varje unionsmedborgare har enligt artikel 18 EG, i den mån det enligt namnlagstiftningen endast är medborgarskapet som är avgörande?
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/22 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per la Lombardia (Italien) den 30 augusti 2006 – Frigerio Luigi & C. Snc mot Comune di Triuggio
(Mål C-357/06)
(2006/C 281/36)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tibunale Amministrativo Regionale per la Lombardia (Italien).
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Frigerio Luigi & C. Snc
Svarande: Comune di Triuggio
Tolkningsfrågor
|
1) |
Utgör bestämmelsen i artikel 4.1 i direktiv 2004/18/EG (1), eller den analoga bestämmelsen i artikel 26.2 i direktiv 92/50/EEG (2) (för det fall att sistnämnda bestämmelse anses vara den bestämmelse som skall tillämpas) – enligt vilken anbudssökande eller anbudsgivare, som enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de är etablerade är berättigade att utföra den aktuella tjänsteverksamheten, inte får avvisas uteslutande på den grunden att det, enligt lagstiftningen i den medlemsstat där upphandlingen görs, krävs att de skall vara antingen fysiska eller juridiska personer – en grundläggande gemenskapsrättslig princip som har företräde framför den formella begränsning som föreskrivs i artikel 113.5 i lagstiftningsdekret 267/2000 och i artiklarna 2.6 och 15.1 i Lombardiets regionala lag nr 26 av den 12 december 2003 och är den således direkt tillämplig så att även aktörer som inte är kapitalbolag får delta i upphandlingsförfaranden? |
|
2) |
För det fall domstolen inte finner att ovannämnda bestämmelse utgör en grundläggande gemenskapsrättslig princip, utgör artikel 4.1 i direktiv 2004/18/EG, eller den analoga bestämmelsen i artikel 26.2 i direktiv 92/50/EEG (för det fall att sistnämnda bestämmelse anses vara den bestämmelse som skall tillämpas), snarare underförstått en följd av, eller en princip som har sin grund i, principen om fri konkurrens, mot bakgrund av öppenhetsprincipen och principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, och är bestämmelsen följaktligen direkt tillämplig och har företräde framför därmed eventuellt oförenliga nationella bestämmelser som antagits av medlemsstaterna för att reglera offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten som inte omfattas av området för gemenskapsrättens direkta tillämpning? |
|
3) |
Skall bestämmelserna i artikel 113.5 i lagstiftningsdekret 267/2000 och i artiklarna 2.6 och 15.1 i Lombardiets regionala lag nr 26 av den 12 december 2003 anses vara förenliga med de gemenskapsrättsliga principer som stadgas i artiklarna 39 (principen om fri rörlighet för arbetstagare inom gemenskapen), 43 (etableringsfrihet), 48 och 81 (överenskommelser som begränsar konkurrensen) i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen? Skall man för det fall de ovannämnda nationella bestämmelserna anses vara [Orig. s. 30] oförenliga underlåta att tillämpa dessa i den del de står i strid med gemenskapsbestämmelserna som är direkt tillämpliga och har företräde framför nationella bestämmelser? |
|
4) |
Skall bestämmelserna i artikel 113.5 i lagstiftningsdekret 267/2000 och i artiklarna 2.6 och 15.1 i Lombardiets regionala lag nr 26 av den 12 december 2003 anses vara förenliga med bestämmelsen i artikel 9.1 i direktiv 75/442/EEG (3) eller den analoga bestämmelsen i artikel 7.2 i direktiv 2006/12/EG (4) av den 5 april 2006 (för det fall att sistnämnda bestämmelse anses vara den bestämmelse som skall tillämpas), vari föreskrivs att ”… varje inrättning eller företag som tillämpar de förfaranden som avses i bilaga 2 A [måste] erhålla ett tillstånd från den behöriga myndighet som avses i artikel 6” respektive att ”[p]lanerna som avses i punkt 1 [för avfallshantering] kan exempelvis ange a) de fysiska eller juridiska personer som får hantera avfall …”? |
(1) EUT L 134, s. 114.
(2) EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139.
(3) EGT L 194, s. 39; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 238.
(4) EUT L 114, s. 9.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/23 |
Talan väckt den 7 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien
(Mål C-365/06)
(2006/C 281/37)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Traversa och E. Montaguti)
Svarande: Republiken Italien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen skall
|
— |
fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 43 och 49 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, genom att
|
|
— |
och fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, genom att
|
|
— |
förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
|
— |
Att verksamhet som avser framställning och tryckning av lönebesked förbehålls endast arbetskonsulenter och andra yrkesutövare som uttömmande anges i lagen utgör ett hinder för etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, vilka friheter garanteras genom artiklarna 43 EG och 49 EG. Verksamheten vid databehandlingscentraler består huvudsakligen i att enbart följa instruktioner som kunden har lämnat. Det rör sig nämligen om att föra in uppgifter som kunden tillhandahållit i vissa dataprogram, vilket sker utifrån uppgifter som samma kund har lämnat i enlighet med gällande bestämmelser. De databehandlingscentraler som utarbetar lönebesked utför således inte något arbete som innefattar en bedömning för att i enlighet med relevant lagstiftning fastställa varje arbetstagares nettolön och som kräver en utredning av och fördjupade kunskaper om lagstiftningen på området. Att verksamhet som avser framställning och tryckning av lönebesked förbehålls arbetskonsulenter kan därför inte anses motiverat med hänsyn till syftet att skydda arbetstagarnas rättigheter, eftersom dessa arbetsuppgifter huvudsakligen är av verkställande karaktär och inte kräver särskilda yrkeskvalifikationer. |
|
— |
För att tillhandahålla tjänster för framställning och tryckning av lönebesked till små företag krävs att databehandlingscentralerna har ”bildats och består uteslutande av personer som är inskrivna i [sådana] register”. ”Detta krav förhindrar … styrelseledamöterna i utländska moderbolag att finnas bland grundarna eller vara ledamöter i styrelsen i det italienska dotterbolaget, om de inte skriver in sig i ifrågavarande yrkesregister. … [Det är] därför … här … fråga om dold diskriminering som, genom tillämpning av ett annat kriterium än nationalitet, i praktiken leder till samma resultat som diskriminering som uppenbart är grundad på nationalitet” (generaladvokaten Mischos förslag till avgörande i mål C-79/01, Payroll Data Services, REG 2002, s. I-8923). |
|
— |
I den italienska lagstiftningen föreskrivs att en person som ansöker om registrering i ett sådant register skall bifoga ett hemortsbevis till ansökan. Om syftet med kravet på bosättning är att möjliggöra kontroller och eventuellt vidta sanktionsåtgärder mot de tjänsteföretag som gör sig skyldiga till lagöverträdelser, förefaller kravet vara helt och hållet oproportionerligt. Oavsett bosättningsorten är det naturligtvis möjligt att utföra kontroller och om nödvändigt påföra vilken databehandlingscentral som helst, oavsett i vilken medlemsstat den är etablerad, sanktionsåtgärder. Kravet på bosättning förefaller således inte vara motiverat av behovet av att skydda arbetstagarna, vilket de italienska myndigheterna har anfört. |
|
— |
I den italienska lagstiftning som talan avser föreskrivs att även databehandlingscentraler som är etablerade i andra medlemsstater, för att kunna erbjuda sina tjänster, inom sin interna organisation måste ha tillgång till arbetskonsulenter som är inskrivna i ett italienskt yrkesregister. Kravet på inskrivning i yrkesregistret för arbetskonsulenter förefaller gå utöver vad som krävs för att skydda arbetstagarna och innebär att det för att tillhandahålla tjänster föreskrivs ett verkligt förfarande för godkännande av de behöriga myndigheterna, utan att det görs åtskillnad mellan etablering och tillfälligt tillhandahållande av tjänster. Att bortse från denna skillnad skulle medföra att ”fördragets bestämmelser – som just avser att säkerställa friheten att tillhandahålla tjänster – förlorar sin ändamålsenliga verkan” (dom av den 3 oktober 2000 i mål C-58/98, Corsten, REG 2000, s. I-7919). |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/24 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Korkein hallinto-oikeus (Finland) den 8 september 2006 – DNA Verkot Oy
(Mål C-366/06)
(2006/C 281/38)
Rättegångsspråk: finska
Hänskjutande domstol
Korkein hallinto-oikeus
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: DNA Verkot Oy
Motpart: Sonera Mobile Networks Oy och Viestintävirasto
Tolkningsfrågor
|
1) |
Skall artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG (1) av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) tolkas så, att ett teleföretag kan överklaga ett beslut i vilket det fastställts att en konkurrent till detta teleföretag inte har ett betydande marknadsinflytande? |
|
2) |
För det fall den första frågan besvaras jakande, ställer den hänskjutande domstolen följande följdfråga: Följer det av kravet i artikel 4.1 i ramdirektivet 2002/21/EG, på att vederbörlig hänsyn skall tas till ärendet i sak och att det skall finnas ett effektivt förfarande för överklagande, att den nationella domstolen kan pröva omständigheterna i målet, göra en rättslig värdering och avgöra ärendet, utan att den nationella domstolens behörighet härför inskränks till följd av ett beslut som kommissionen fattat med stöd av artikel 7.4 i ramdirektivet eller av dess motivering avseende marknadsanalysen? |
(1) EGT L 108, s. 33.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/25 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av tribunal administratif, Lyon (Frankrike) den 8 september 2006 – CEDILAC SA mot Ekonomi-, finans- och industriministeriet
(Mål C-368/06)
(2006/C 281/39)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Tribunal administratif, Lyon (Frankrike).
Part i målet vid den nationella domstolen
Klagande: CEDILAC SA
Motpart: Ekonomi-, finans- och industriministeriet
Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor
Är den bestämmelse som Frankrike antagit som ersättning för den avskaffade bestämmelsen om uppskov i en månad förenlig med bestämmelserna i artiklarna 17 och 18.4 i Europeiska rådets sjätte direktiv 1977/388/EEG av en 17 maj 1977 (1)?
(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28)
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/25 |
Överklagande ingett den 13 september 2006 av Thomas Faherty av den dom som förstainstansrätten meddelade den 13 juni 2006 i de förenade målen T-218/03–T-240/03, Cathal Boyle m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål C-373/06 P)
(2006/C 281/40)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Thomas Faherty (ombud: P. Gallagher SC, A. Collins SC, D. Barry, Solicitor)
Övriga parter i målet: Irland, Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen skall
|
— |
upphäva förstainstansrättens dom av den 13 juni 2006 i den del förstainstansrätten avvisade talan i mål T-224/03, Thomas Faherty mot kommissionen om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2003/245/EG (1) av den 4 april 2003 om de ansökningar som kommissionen har mottagit om utökning av FUP IV-målen med hänsyn till förbättringar av säkerhet, navigation till sjöss, hygien, produktkvalitet och arbetsförhållanden när det gäller fartyg vars totala längd överskrider 12 meter i den del kommissionen avslog ansökan om utökad kapacitet med beaktande av säkerheten med avseende på ett planerat nytt RSW-fartyg avsett att ersätta MFV Westward Isle, och förpliktade klaganden att bära sina egna kostnader, |
|
— |
ogiltigförkara kommissionens beslut 2003/245/EG av den 4 april 2003 om de ansökningar som kommissionen har mottagit om utökning av FUP IV-målen med hänsyn till förbättringar av säkerhet, navigation till sjöss, hygien, produktkvalitet och arbetsförhållanden när det gäller fartyg vars totala längd överskrider 12 meter i den del kommissionen avslog ansökan om utökad kapacitet med beaktande av säkerheten med avseende på ett planerat nytt RSW-fartyg avsett att ersätta MFV Westward Isle, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
Klaganden åberopar följande grunder till stöd för sitt yrkande att förstainstansrättens dom skall upphävas:
Förstainstansrätten har gjort en felaktig rättstillämpning när den prövade huruvida klaganden hade ett berättigat intresse av att få saken prövad med beaktande av datumet för antagandet av beslut 2003/245 och inte datumet då ansökan inlämnades.
Förstainstansrätten har gjort ett väsentligt fel som framgår av de handlingar som inlämnats till den avseende den omständigheten att klaganden vid den aktuella tidpunkten var ägare till fartyget MFV Westward Isle.
Konstaterandet att klaganden inte berördes personligen av beslut 2003/245, ”eftersom fartygen i fråga är fiktiva” saknar rättslig grund och motsägs dessutom av förstainstansrättens resonemang i domen.
Klaganden är och har under hela den aktuella tiden varit ägare till fartyget MFV Westward Isle. Det är därför felaktigt att påstå att klaganden har förlorat sitt berättigade intresse som denne onekligen hade när talan om ogiltigförklaring av beslut 2003/245 väcktes, i den mån beslutet påverkade klagandens ansökan om en ökning av fartygets tonnage för att förbättra säkerheten med avseende på det planerade fartyget MFV Westward Isle.
Förstainstansrätten har felaktigt fastställt att klaganden inte hade inte hade rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av beslut 2003/245 på grund av de åtgärder denne vidtog för att begränsa de kostnader och den skada som beslutet medförde.
(1) EUT L 90, s. 48.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/26 |
Överklagande ingett den 14 september 2006 av Larry Murphy av den dom som förstainstansrätten meddelade den 13 juni 2006 i de förenade målen T-218/03—240/03, Cathal Boyle m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål C-379/06 P)
(2006/C 281/41)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Larry Murphy (ombud: P. Gallagher SC, A. Collins SC, D. Barry, Solicitor)
Övriga parter i målet: Irland och Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen skall
|
— |
upphäva förstainstansrättens dom av den 13 juni 2006 i den del den avser avslag på ansökan i mål T-236/06, Larry Murphy mot kommissionen, vilket rörde ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2003/245/EG av den 4 april 2003 om de ansökningar som kommissionen mottagit om utökning av FUP IV-målen med hänsyn till förbättringar av säkerhet, navigation till sjöss, hygien, produktkvalitet och arbetsförhållanden när det gäller fartyg vars totala längd överskrider 12 meter (1) då det var tillämpligt på ansökan om säkerhetskapaciteten för ett nytt planerat RSW-fartyg som skulle ersätta MFV Menhaden, och |
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut 2003/245/EG av den 4 april 2003 om de ansökningar som kommissionen mottagit om utökning av FUP IV-målen med hänsyn till förbättringar av säkerhet, navigation till sjöss, hygien, produktkvalitet och arbetsförhållanden när det gäller fartyg vars totala längd överskrider 12 meter då det var tillämpligt på ansökan om säkerhetskapaciteten för ett nytt planerat RSW fartyg som skulle ersätta MFV Menhaden. |
Grunder och huvudargument
Klagande gör gällande att förstainstansrättens dom skall upphävas på följande grunder:
Genom att grunda sin bedömning huruvida klaganden har ett intresse av att väcka talan på det datum då beslut 2003/245 antogs och inte det datum då talan väcktes vid förstainstansrätten, har rätten använt sig av ett felaktigt rättsligt kriterium.
Förstainstansrätten har gjort en materiellt oriktig bedömning, vilket framgår av de handlingar som lämnats in till rätten, nämligen beträffande klagandens ägandeskap av MFV ”Menhaden” vilket är väsentligt för ansökan.
Domstolens slutsats att klaganden inte var personligen berörd av beslut 2003/245 ”eftersom fartygen i fråga är fiktiva” saknar rättsligt stöd och överensstämmer dessutom inte med det resonemang förstainstansrätten för i sin dom.
Klaganden är, och har alltid varit, ägare av MFV ”Menhaden”. Klaganden kan därför inte anses ha tappat det intresse som det hade då talan om ogiltigförklaring av beslut 2003/245 väcktes i den mån det påverkade dennes ansökan om säkerhetstonnage beträffande det planerade fartyget MFV ”Menhaden”.
Förstainstansrätten slog felaktigt fast att klaganden saknade rätt att föra talan om ogiltigförklaring av beslut 2003/245/EG på grund av de åtgärder klaganden vidtagit för att begränsa den skada som uppkom till följd av beslutet.
(1) EGT L 90, s. 48.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/26 |
Talan väckt den 22 september 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Estland
(Mål C-397/06)
(2006/C 281/42)
Rättegångsspråk: estniska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Enegren och H. Kundla)
Svarande: Republiken Estland
Sökanden(a)s yrkanden
Sökanden(a) yrkar att domstolen skall
|
— |
fastställa att Republiken Estland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagarna i Europeiska gemenskapen (1) genom att inte inom den angivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och |
|
— |
förplikta Republiken Estland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktivet löpte ut den den 23 mars 2005.
(1) EGT L 80, s. 29.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/27 |
Talan väckt den 3 oktober 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien
(Mål C-407/06)
(2006/C 281/43)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Schima och J. Hottiaux)
Svarande: Konungariket Belgien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen skall
|
— |
fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG av den 16 december 2003 om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (1) genom att inte inom den angivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och |
|
— |
förplikta Konungariket Belgien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Fristen för att införliva direktiv 2003/105/EG löpte ut den 30 juni 2005.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/27 |
Beslut av domstolens ordförande av den 14 juli 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg
(Mål C-416/05) (1)
(2006/C 281/44)
Rättegångsspråk: franska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
(1) EUT C, 14.1.2006
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/28 |
Förstainstansrättens dom av den 13 september 2006 – Sinaga mot kommissionen
(Förenade målen T-217/99, T-321/00 och T-222/01) (1)
(Socker - Programmet POSEIMA - Förordning (EEG) nr 1600/92 - Prognostiserade sockerförsörjningsbalansen för Azorerna - Talan om ogiltigförklaring - Upptagande till sakprövning - Begreppet traditionellt avsända kvantiteter till den övriga gemenskapen - Iakttagande av väsentliga formföreskrifter)
(2006/C 281/45)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Sociedade de Indústrias Agrícolas Açoreanas (Sinaga) SA (Ponta Delgada, Portugal) (ombud: advokaten Marques Mendes)
Svarande: kommissionen (ombud: i mål T-217/99, inledningsvis A. Alves Vieira och P. Oliver, därefter G. Berscheid, biträdd av advokaten F. Costa Leite, och i målen T-221/01 och T-321/00, inledningsvis av A. Alves Vieira och G. Berscheid, därefter av G. Berscheid, biträdd inledningsvis av adokaten N. Castro Marques, därefter av advokaten F. Costa Leite)
Saken
Ogiltigförklaring av för det första bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1434/1999 av den 30 juni 1999 om upprättande av den prognostiserade sockerförsörjningsbalansen för regleringsåret 1999/2000 för Azorerna, Madeira och Kanarieöarna i enlighet med rådets förordningar (EEG) nr 1600/92 och (EEG) nr 1601/92 (EGT L 166, s. 58), för det andra av kommissionens förordning (EG) nr 1481/2000 av den 6 juli 2000 om upprättande av den prognostiserade sockerförsörjningsbalansen för 2000/2001 för Azorerna, Madeira och Kanarieöarna i enlighet med rådets förordningar (EEG) nr 1600/92 och (EEG) nr 1601/92 (EGT L 167, s. 6) och bilagan till denna förordning, och för det tredje av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1281/2001 av den 28 juni 2001 om upprättande av den prognostiserade sockerförsörjningsbalansen för perioden 1 juli till 31 december 2001 för Azorerna, Madeira och Kanarieöarna i enlighet med rådets förordningar (EEG) nr 1600/92 och (EEG) nr 1601/92 (EGT L 176, s. 12) i det att det däri fastställs de sockerkvantiteter som krävs för försörjningen av Açorerna.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/28 |
Förstainstansrättens dom av den 19 september 2006 – Lucchini mot kommissionen
(Mål T-166/01) (1)
(EKSG - Statligt stöd - Miljöstöd - Italiens stöd till förmån för stålföretaget Lucchini - Beslut att inte godkänna det planerade stödet - Tillämpliga bestämmelser - Rätt till stöd till miljöskyddsåtgärder för anmälda investeringar - Villkor för att stöd skall anses vara förenliga med den gemensamma marknaden - Motivering)
(2006/C 281/46)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Lucchini SpA (Brescia, Italien) (ombud: advokaterna G. Vezzoli och G. Belotti)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V. Kreuschitz och V. Di Bucci)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av artikel 1 i kommissionens beslut 2001/466/EKSG av den 21 december 2000, till den del det statliga stöd på 13,5 miljarder ITL (6,98 miljoner euro) som Italien planerar att genomföra till förmån för stålföretaget Lucchini SpA förklaras oförenligt med den gemensamma marknaden (EGT L 163, 2001, s. 24).
Domslut
|
1) |
Artikel 1 i kommissionens beslut 2001/466/EKSG av den 21 december 2000 om det statliga stöd som Italien planerar att genomföra till förmån för stålföretagen Lucchini SpA och Siderpotenza SpA ogiltigförklaras till den del beloppen 2,7 miljarder ITL (1,396 miljoner euro) och 1,38 miljarder ITL (713 550 euro), motsvarande miljöinvesteringar som anmälts av de italienska myndigheterna avseende koksverket respektive vatten- och avloppssystemet, inkluderas i det statliga stöd som beviljats Lucchini SpA och som förklarats vara oförenligt med den gemensamma marknaden. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Vardera parten skall bära hälften av rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/29 |
Förstainstansrättens dom av den 13 september 2006 – CAS Succhi di Frutta SpA mot kommissionen
(Mål T-226/01) (1)
(Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Anbudsförfarande - Betalning in natura - Skada på den marknad som berörs av betalningen in natura - Orsakssamband)
(2006/C 281/47)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: CAS Succhi di Frutta SpA (Castagnaro, Italien) (ombud: advokaterna G. Roberti, F. Schiaudone och A. Franchi)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Cattabriga och L. Visaggio, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)
Saken
Talan om ersättning för den skada som påstås ha uppkommit till följd av kommissionens beslut K(96) 1916 av den 22 juli 1996 och K(96) 2208 av den 6 september 1996, vilka antogs inom ramen för kommissionens förordning (EG) nr 228/96 av den 7 februari 1996 om leverans av fruktsaft och fruktsylt till befolkningen i Armenien och Azerbajdzjan (EGT L 30, s. 18).
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/29 |
Förstainstansrättens dom av den 13 september 2006 – British Aggregates mot kommissionen
(Mål T-210/02) (1)
(Statligt stöd - Miljöskatt på ballast i Förenade kungariket - Beslut av kommissionen att inte göra invändningar - Talan om ogiltigförklaring - Upptagande till sakprövning - Personligen berörd - Selektiv karaktär - Motiveringsskyldighet - Snabb och opartisk granskning)
(2006/C 281/48)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: British Aggregates Association (Lanark, Förenade kungariket) (ombud: C. Pouncey, solicitor, och advokaten L. Van den Hende)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Flett och S. Meany)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: inledningsvis företrätt av P. Ormond, därefter av T. Harris och R. Caudwell, samtliga i egenskap av ombud, inledningsvis biträdda av J. Stratford och M. Hall, barristers, därefter av M. Hall)
Saken
Talan om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2002) 1478 slutlig av den 24 april 2002, i ärendet om statligt stöd N 863/01 – Förenade kungariket/Skatt på ballast
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall bära sin rättegångskostnad och ersätta kommissionens rättegångskostnad. |
|
3) |
Intervenienten skall bära sin rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/30 |
Förstainstansrättens dom av den 4 oktober 2006 – Moser Baer India mot rådet
(Mål T-300/03) (1)
(Antisubventionsundersökningar - Inspelningsbara cd-skivor med ursprung i Indien - Beräkning av subventionens storlek - Fastställande av skada - Orsakssamband - Rätten till försvar)
(2006/C 281/49)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Moser Baer India Ltd (New Delhi, Indien) (ombud: A.P. Bentley, QC, advokaten K. Adamantopoulos samt R. Maclean och J. Branton, solicitors )
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Marquardt, biträdd av advokaten G.M. Berrisch)
Parter som har intervenerat till stöd för svarandena: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: T. Scharf och K. Talabér-Ricz) och Committee of European CD-R and DVD+/-R Manufacturers (CECMA), tidigare Committee of European CD-R Manufacturers (CECMA) (Köln, Tyskland) (ombud: advokaterna D. Ehle och V. Schiller).
Saken
En talan om ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 960/2003 av den 2 juni 2003 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av inspelningsbara cd-skivor med ursprung i Indien (EUT L 138, s. 1).
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall bära sin rättegångskostnad och ersätta svarandens rättegångskostnad. |
|
3) |
Intervenienterna skall bära sina rättegångskostnader. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/30 |
Förstainstansrättens dom av den 14 september 2006 – Laroche mot kommissionen
(Mål T-115/04) (1)
(Tjänstemän - Karriärutvecklingsrapport - Bedömningsperioden 2001/2002 - Beslut om slutligt fastställande - Tidsfrist för klagomål - Beräkning)
(2006/C 281/50)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Yvonne Laroche (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna G. Bounéou och F. Frabetti)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Berardis-Kayser och L. Lozano Palacios)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 11 juni 2003 att slutligt fastställa sökandens karriärutvecklingsrapport för bedömningsperioden 2001/2002.
Domslut
|
1) |
Kommissionens beslut av den 11 juni 2003 att slutligt fastställa sökandens karriärutvecklingsrapport för bedömningsperioden 2001/2002 ogiltigförklaras. |
|
2) |
Kommissionen skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/30 |
Förstainstansrättens dom av den 14 september 2006 – Rossi Ferreras mot kommissionen
(Mål T-119/04) (1)
(”Tjänstemän - Karriärutvecklingsrapport - Talan om ogiltigförklaring - Bedömningsperioden 2001/2002 - Den föregående överordnandes bedömning - Har ej beaktats av betygsättaren - Talan om skadestånd - Avvisas”)
(2006/C 281/51)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Francisco Rossi Ferreras (Luxembourg, Luxemburg) (ombud: advokaterna G. Bounéou och F. Frabetti)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Berscheid och V. Joris)
Saken
Talan om ogiltigförklaring till viss del av sökanden karriärutvecklingsrapport för bedömningsperioden 2001/2002 och en talan om skadestånd avseende 30 000 euro i ersättning för påstådd ideell skada.
Domslut
|
1) |
Beslutet att fastställa karriärutvecklingsrapporten för sökanden avseende perioden 1 juli 2001–31 december 2002 ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Kommissionen skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/31 |
Förstainstansrättens dom av den 7 september 2006 – L & D mot harmoniseringsbyrån – Sämann (Aire Limpio)
(Mål T-168/04) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Äldre figurmärken föreställande en gran, varav vissa innehåller ordelement - Ansökan om registrering av ett figurmärke innehållande orden ”Aire Limpio” - Risk för förväxling - Artiklarna 8.1 b och 73 i förordning (EG) nr 40/94)
(2006/C 281/52)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: L & D, SA (Huercal de Almeria, Spanien) (ombud: inledningsvis advokaten M. Knospe, därefter advokaterna S. Miralles Miravet och A. Castedo Garcia)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. García Murillo)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Julius Sämann Ltd (Zug, Schweiz) (ombud: advokaterna A. Castán Pérez-Gómez och E. Armijo Chávarri)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av delar av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 15 mars 2004 (ärende R 326/2003-2) om ett invändningsförfarande mellan Julius Sämann Ltd och L & D, SA.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/31 |
Förstainstansrättens dom av den 4 oktober 2006 – Freixenet mot harmoniseringsbyrån (Formen på en svart matt blästrad flaska)
(Mål T-188/04) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Formen på en svart matt blästrad flaska - Absoluta registreringshinder - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Särskiljningsförmåga föreligger inte - Åsidosättande av rätten till försvar - Artikel 73 i förordning nr 40/94)
(2006/C 281/53)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Freixenet SA (Sant Sadurní d'Anoia, Spanien) (ombud: advokaterna F. de Visscher, E. Cornu, É. De Gryse och D. Moreau)
Svarande: Byrån för harmonsering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: I. de Medrano Caballero)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 11 februari 2004 i ärende R 104/2001-4 angående registrering av ett varumärke i form av en svart matt blästrad flaska som gemenskapsvarumärke
Domslut
|
1) |
Det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 11 februari 2004 ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Harmoniseringsbyrån förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/32 |
Förstainstansrättens dom av den 4 oktober 2006 – Freixenet mot harmoniseringsbyrån (formen av en vit slipad flaska)
(Mål T-190/04) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Formen av en vit slipad flaska - Absolut registreringshinder - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Avsaknad av särskiljningsförmåga - Åsidosättande av rätten till försvar - Artikel 73 i förordning nr 40/94)
(2006/C 281/54)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Freixenet, SA (Sant Sadurní d'Anoia, Spanien) (ombud: advokaterna F. de Visscher, E. Cornu, É. De Gryse och D. Moreau)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: I. de Medrano Caballero)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd fattade den 11 februari 2004 (ärende R 97/2001-4) avseende registrering av ett varumärke, i form av en vit slipad flaska, som gemenskapsvarumärke.
Domslut
|
1) |
Det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 11 februari 2004 (ärende R 97/2001-4) ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Harmoniseringsbyrån förpliktas att bära sin egen rättegångskostnad och att ersätta sökandens rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/32 |
Förstainstansrättens dom av den 13 september 2006 – MIP Metro mot harmoniseringsbyrån – Tesco Stores (METRO)
(Mål T-191/04) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av figurmärke innehållande ordet METRO - Det nationella äldre ordmärket METRO - Utgång av registreringsperioden för det nationella äldre varumärket)
(2006/C 281/55)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: MIP Metro Group Intellectual Property GmbH & Co. KG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaten R. Kaase)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Tesco Stores Ltd (Chesnut, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, barrister)
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 23 mars 2004 (ärende R 486/2003-1) om ett invändningsförfarande mellan MIP Metro Group Intellectual Property GmbH & Co. KG och Tesco Stores Ltd
Domslut
|
1) |
Det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 23 mars 2004 (ärende R 486/2003-1) ogiltigförklaras. |
|
2) |
Harmoniseringsbyrån skall bära sin egen rättegångskostnad och ersätta sökandens rättegångskostnad. |
|
3) |
Intervenienten skall bära sin rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/33 |
Förstainstansrättens dom av den 4 oktober 2006 – Tillack mot kommissionen
(Mål T-193/04) (1)
(Utredning avseende utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som utförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) - Misstankar om korruption och brott mot tystnadsplikten - Överlämnande till nationella rättsliga myndigheter av uppgifter om omständigheter som kan leda till straffrättsliga åtgärder - Husrannsakan i en journalists hem och på dennes kontor - Talan om ogiltigförklaring - Upptagande till sakprövning - Skadeståndstalan - Orsakssamband - Tillräckligt klar överträdelse)
(2006/C 281/56)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Hans-Martin Tillack (Bryssel, Belgien) (ombud: I. Forrester, QC, samt advokaterna T. Bosly, C. Arhold, N. Flandin, J. Herrlinger och J. Siaens)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Docksey och C. Ladenburger)
Part som har intervenerat till stöd för sökanden: International Federation of Journalists (IFJ) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna A. Bartosch och T. Grupp)
Saken
Dels en talan om ogiltigförklaring av den rättsakt genom vilken Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) den 11 februari 2004 överlämnade uppgifter om misstankar om brott mot tystnadsplikten och korruption till de tyska och belgiska rättsliga myndigheterna, dels en talan om ersättning för den ideella skada som sökanden lidit till följd av detta överlämnande av uppgifter och till följd av pressmeddelanden publicerade av OLAF.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Det saknas anledning att pröva begäran om företeende av handlingar. |
|
3) |
Sökanden skall bära sin rättegångskostnad och ersätta kommissionens rättegångskostnad, inbegripet kostnaderna i det interimistiska förfarandet. |
|
4) |
International Federation of Journalists skall bära sin rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/33 |
Förstainstansrättens dom av den 6 september 2006 – Italien och Wam mot kommissionen
(Förenade målen T-304/04 och T-316/04) (1)
(Statligt stöd - Lån till nedsatt ränta som beviljats för att möjliggöra ett företags etablering i vissa tredje länder - Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen - Motivering)
(2006/C 281/57)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Republiken Italien (ombud: inledningsvis A. Cingolo, därefter P. Gentili, avvocati dello Stato) och Wam SpA (Cavezzo di Modena, Italien) (ombud: advokaten E. Giliani)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V. Di Bucci och E. Righini)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2006/177/EG av den 19 maj 2004 om det statliga stöd C 4/2003 (f.d. NN 102/2002) som Italien beviljat Wam SpA (EUT L 63, 2006, s. 11)
Domslut
|
1) |
Kommissionens beslut 2006/177/EG av den 19 maj 2004 om det statliga stöd C 4/2003 (f.d. NN 102/2002) som Italien beviljat Wam SpA (EUT L 63, 2006, s. 11) skall ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Kommissionen skall bära sina rättegångskostnader och ersätta Republiken Italiens rättegångskostnader i mål T-304/04 samt Wam SpA:s rättegångskostnader i mål T-316/04, inbegripet kostnaderna för det interimistiska förfarandet. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/34 |
Förstainstansrättens dom av den 6 september 2006 – DEF-TEC Defense Technology GmbH mot harmoniseringsbyrån – Defense Technology FIRST DEFENSE AEROSOL PEPPER PROJECTOR
(Mål T-6/05) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av figurmärket FIRST DEFENSE AEROSOL PEPPER PROJECTOR - Relativt registreringshinder - Artikel 8.3 i förordning (EG) nr 40/94 - Förekomsten av ett medgivande av varumärkesinnehavaren)
(2006/C 281/58)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: DEF-TEC Defense Technology GmbH (Frankfurt am Main) (ombud: advokaten H. Daniel)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Botis)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Defense Technology Corporation of America (Jacksonville, Florida, Förenta staterna) (ombud: advokaterna G. Würtenberger och R. Kunze)
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 8 november 2004 (ärende R 493/2002-2) om ett invändningsförfarande mellan DEF-TEC Defense Technology GmbH och Defense Technology Corporation of America
Domslut
|
1) |
Det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 8 november 2004 (ärende R 493/2002-2) ogiltigförklaras. |
|
2) |
Harmoniseringsbyrån skall bära sin rättegångskostnad och ersätta sökandens kostnad, utom den kostnad som hänför sig till interventionen. |
|
3) |
Sökanden skall bära sin rättegångskostnad som hänför sig till interventionen. |
|
4) |
Intervenienten skall bära sin rättegångskostnad. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/34 |
Förstainstansrättens dom av den 4 oktober 2006 – Monte di Massima mot harmoniseringsbyrån och J. M. Höfferle Internationale (Valle della Luna)
(Mål T-96/05) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket Valle della Luna - Äldre nationellt figurmärke VALLE DE LA LUNA - Bevis på användning av det äldre varumärket - Artiklarna 15.2 a, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 40/94)
(2006/C 281/59)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Monte di Massima SAS di Pruneddu Leonardo & C. (Viddalba (Italien) (ombud: advokaterna E. Masu och P. Pittalis)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: M. L. Capostagno)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: J. M. Höfferle Internationale Handelsgesellschaft mbH (Hamburg (Tyskland) (ombud: advokaten G. Brugmann)
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 24 november 2004 (ärende R 269/2004-1) om ett invändningsförfarande mellan Monte di Massima SAS di Pruneddu Leonardo & C. och J. M. Höfferle Internationale Handelsgesellschaft mbH.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna för Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) och intervenienten. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/35 |
Förstainstansrättens dom av den 7 september 2006 – Gérard Meric mot harmoniseringsbyrån
(Mål T-133/05) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - De äldre nationella figur- och ordmärkena PAM-PAM - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket PAM-PIM'S BABY-PROP - Relativt registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94)
(2006/C 281/60)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Gérard Meric (Paris, Frankrike) (ombud: advokaten P. Murzeau)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Rassat)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Arbora & Ausonia, SL (Barcelona (Spanien))
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 17 januari 2005 i ärende R 250/2004–1 angående en invändning som framställts av innehavaren av de nationella ord- och figurmärkena PAM–PAM mot registrering av ordmärket PAM–PIM'S BABY–PROP (invändningsförfarande nr B 505 067).
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/35 |
Beslut meddelat av förstainstansrätten den 6 september 2006 – Bayer CropScience m.fl. mot kommissionen
(Mål T-34/05) (1)
(Växtskyddsmedel - Aktiva substansen endosulfan - Omprövning av godkännandet för utsläppande på marknaden - Passivitetstalan - Anledning saknas att döma i saken)
(2006/C 281/61)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Bayer CropScience AG (Monheim, Tyskland), Makhteshim-Ahan Holding BV (Amsterdam, Nederländerna), Alfa Georgika Efodia AEVE (Athen, Grekland) och Aragonesas Agro, SA (Madrid, Spanien (ombud: advokaterna C. Mereu och K. Van Maldegem)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Doherty)
Part som har intervenerat till stöd för sökandena: European Crop Association (ECPA) (Bryssel, Belgien) (Ombud: advokaterna D. Waelbroeck, U. Zinsmeister och N. Rampal)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Spanien (Ombud: J. Rodríguez Cárcamo, abogado del Estado)
Saken
Passivitetstalan i syfte att fastställa att kommissionen olagligen har underlåtit att beakta uppgifter som har ingivits av sökandena under det omprövningsförfarande av tillstånd för utsläppande på marknaden av det aktiva ämnet endosulfan, som föreskrivs i rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236)
Avgörande
|
1) |
Anledning saknas att döma i saken |
|
2) |
Kommissionen och sökandena skall bära sina rättegångskostnader. |
|
3) |
Kommissionen och de som ansökt om interimistiska åtgärder skall bära sina kostnader avseende det interimistiska förfarandet. |
|
4) |
Konungariket Spanien och European Crop Protection Association skall bära sina rättegångskostnader. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/36 |
Beslut meddelat av förstainstansrätten den 5 september 2006 – Comunidad autónoma de Madrid och Mintra mot kommissionen
(Mål T-148/05) (1)
(Lämnande av uppgifter hänförliga till förfarandet vid alltför stora underskott - Förordning (EG) nr 3605/93 - Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95) - Förordning (EG) nr 2223/96 - Skrivelse från Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) - Ogiltigförklaring - Rättsakt mot vilken talan kan väckas - Avvisning)
(2006/C 281/62)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Comunidad autónoma de Madrid och Madrid, infraestructaras del transporte (Mintra) (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna C. Fernandez Vicién, D. Ortega Peciña och J. Sabater Marotias)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Diaz-Llanos la Roche och L. Escobar Guerrero)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i en skrivelse från Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) av den 3 februari 2005 om klassificering av organet Madrid, infraestructures del transporte (Mintra) i ”offentliga sektorn” enligt definitionen i det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95).
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Sökandena skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/36 |
Förstainstansrättens beslut av den 5 september 2006 – AEPI mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål T-242/05) (1)
(Upphovsrätter och liknande rättigheter - Fördragsbrottsförfarande - En privatpersons klagomål avskrivs - Talan om ogiltigförklaring - Kan inte upptas till sakprövning)
(2006/C 281/63)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Elliniki Etaireia pros Prostasian tis Pnefmatikis Idioktisias (AEPI) (Maroussi, Grekland) (ombud: T. Asprogerakas-Grivas, avocat)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: T. Christoforou och F. Castillo de la Torre)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2005 att inte väcka talan om fördragsbrott mot Republiken Grekland och talan om att förstainstansrätten skall pröva den ursprungliga ansökan i sak.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/37 |
Beslut meddelat av förstainstansrätten den 5 september 2006 – Finland mot kommissionen
(Mål T-350/05) (1)
(Förfarandefrågor - Invändning om rättegångshinder - Rättsakt som inte har bindande rättsverkningar - Europeiska gemenskapernas egna medel - Överträdelseförfarande - Dröjsmålsränta enligt artikel 11 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 - Förhandling för att nå en uppgörelse om villkorade betalningar)
(2006/C 281/64)
Rättegångsspråk: finska
Parter
Sökande: Republiken Finland (ombud: T. Pynnä och E. Bygglin)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Aalto och G. Wilms)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens (generalsekretariatet) beslut som påstås finnas i en skrivelse av den 8 juli 2005, genom vilken kommissionen påstås ha vägrat inleda förhandlingar med Republiken Finland angående de villkorade betalningarna av retroaktiva tullar jämte dröjsmålsränta på förfallna belopp till dess betalning sker, som kommission har begärt att Finland skall erlägga i fördragsbrottsförfarande 2003/2189 som inletts enligt artikel 226 EG
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Republiken Finland förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/37 |
Talan väckt den 22 augusti – Otto mot harmoniseringsbyrån – L'Altra Moda (l'Altra Moda)
(Mål T-224/06)
(2006/C 281/65)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Otto (GmbH & Co KG) (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna C. Rohnke och M. Munz)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: L'Altra Moda SpA (Rom, Italien)
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara det beslut som har fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 22 juni 2006 (ärende nr R 793/2005-2), |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsmärke: L'Altra Moda SpA
Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket l'Altra Moda för varor i klasserna 3, 18 och 25
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det nationella figurmärket Alba Moda för varor i klass 25
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen i dess helhet
Överklagandenämndens beslut: Överklagandet ogillat
Grunder: Överklagandenämnden har åsidosatt artikel 8.1 b i förordningen nr 40/94, eftersom den felaktigt funnit att de motstående varumärkena inte är lika.
Överklagandenämnden har åsidosatt artikel 73 i förordningen, eftersom sökanden inte upplystes om att nämnden hade för avsikt att inte godta argumentet om ökad särskiljningsförmåga och att inte beakta sökandens inlaga i denna del.
Överklagandenämnden har åsidosatt artikel 74 i förordningen, eftersom nämnden inte vidtog nödvändiga åtgärder för att bestämma graden av särskiljningsförmåga hos varumärket Alba Moda.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/38 |
Överklagande ingett den 11 september 2006 av Ott m.fl. mot det beslut som personaldomstolen meddelade den 30 juni 2006 i mål F-87/05, Ott m.fl. mot kommissionen
(Mål T-250/06 P)
(2006/C 281/66)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Martial Ott (Oberanven, Luxemburg), Fernando Lopez Tola (Luxemburg, Luxemburg) och Francis Weiler (Itzig, Luxemburg) (ombud: advokaten F. Frabetti)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
upphäva personaldomstolens beslut av den 30 juni 2006 i mål F-87/05, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
I överklagandet gör klagandena gällande att personaldomstolen gjort sig skyldig till rättegångsfel, genom att avvisa talan i den del den avsåg Francis Weiler eftersom det var uppenbart att den inte kunde prövas i sak. Vidare gör klagandena gällande att personaldomstolen gjort sig skyldig till rättegångsfel vid prövningen i sak av de grunder som avsåg åsidosättande av artikel 45 i Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, åsidosättande av genomförandebestämmelserna för artikel 45, åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen och att det skett en uppenbart oriktig bedömning.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/38 |
Överklagande ingett den 7 september 2006 av Beau av den dom som personaldomstolen meddelade den 28 juni 2006 i mål F-39/05, Beau mot kommissionen
(Mål T-252/06 P)
(2006/C 281/67)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Marie-Yolande Beau (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna S. Rodrigues och C. Bernard-Glanz)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
pröva överklagandet i sak, |
|
— |
upphäva personaldomstolens dom av den 28 juni 2006 i mål F-39/05, |
|
— |
bifalla klagandens yrkanden i första instans om ogiltigförklaring och skadestånd, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Klaganden gör genom överklagandet gällande dels att personaldomstolen har åsidosatt gemenskapsrätten genom att göra en felaktig rättslig kvalificering av vissa fakta, dels att personaldomstolen har gjort sig skyldig till en felaktighet i förfarandet som har skadat klagandens rätt till försvar.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/38 |
Överklagande ingett den 8 september 2006 av Olivier Chassagne av det beslut som personaldomstolen meddelade den 29 juni 2006 i mål F-11/05, Chassagne mot kommissionen
(Mål T-253/06 P)
(2006/C 281/68)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Olivier Chassagne (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Rodrigues och C. Bernard-Glanz)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara det beslut meddelades av personaldomstolen den 29 juni 2006 i mål F-11/05, |
|
— |
bifalla de yrkanden om ogiltigförklaring och skadestånd som har framställts av sökanden i första instans, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
I den första grunden för överklagandet gör klaganden gällande att det förekommit oegentligheter i förfarandet vid personaldomstolen som medför att hans rätt till försvar har åsidosatts, eftersom han inte haft möjlighet att yttra sig över de handlingar på vilka personaldomstolen har grundat sitt resonemang och eftersom vissa handlingar som givits in under förfarandets gång inte har beaktats. I den andra grunden påstår klaganden att personaldomstolen har åsidosatt gemenskapsrätten genom att missuppfatta grunderna för talan och genom att göra en felaktig tolkning av bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. Klaganden anser även att personaldomstolen har gjort uppenbart felaktiga bedömningar av de faktiska omständigheterna.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/39 |
Talan väckt den 15 september 2006 – Bud mot harmoniseringsbyrån –Anheuser-Busch
(Mål T-255/06)
(2006/C 281/69)
Ansökan är avfattad på franska
Parter
Sökande: Budějovický Budvar, národní podnik (České Budějovice, Tjeckiska republiken) (ombud: advokaten F. Fajgenbaum)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Anheuser–Busch, Incorporated
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
Ogiltigförklara det omtvistade beslutet R 241/2005-2 som andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 28 juni 2006, |
|
— |
Avslå ansökan om registrering av gemenskapsvarumärket BUD nr 1 257 849 för samtliga varor som varumärket avser i klasserna 16, 21, 25 och 32, |
|
— |
Översända förstainstansrättens avgörande till harmoniseringsbyrån och |
|
— |
förplikta bolaget Anheuser-Busch att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsmärke: Anheuser-Busch, Incorporated
Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket BUD för varor som klassificerats i klasserna 16, 21, 25 och 32 – ansökan nr 1 257 849
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Rätt till den skyddade ursprungsbeteckningen BUD för att beteckna öl
Invändningsenhetens beslut: Invändningen ogillas
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 62.1 i förordning nr 40/94 (1) samt av artikel 20 i genomförandeförordning nr 2868/95 (2) eftersom överklagandenämnden inte är behörig att avgöra giltigheten av den ursprungsbeteckning som sökanden åberopat i samband med sin invändning. Sökanden gör också gällande att tecknet BUD utgör en skyddad ursprungsbeteckning i Frankrike och i Österrike. Sökanden hävdar dessutom att artikel 8.4 i förordning 40/94 har tillämpats felaktigt eftersom ursprungsbeteckningen BUD enligt sökanden mycket väl utgör ett tecken som används i affärslivet.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT 1994 nr L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3)
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT 1995 nr L 303, s. 1)
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/39 |
Talan väckt den 15 september 2006 – Budějovický Budvar mot harmoniseringsbyrån – Anheuser-Busch (ordmärket BUD)
(Mål T-257/06)
(2006/C 281/70)
Ansökan är avfattad på franska
Parter
Sökande: Budějovický Budvar, národní podnik (České Budějovice, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaten F. Fajgenbaum)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Anheuser-Busch, Incorporated
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara det beslut som fattades den 28 juni 2006 av andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån, nr R 802/2004-2 |
|
— |
avslå registreringsansökan för ordmärket Bud för tjänster i klasserna 35, 38, 41 och 42 – ansökan nummer 1 737 121 |
|
— |
översända förstainstansrättens utslag till harmoniseringsbyrån, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsmärke: Anheuser-Busch, Incorporated
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket Bud för tjänster i klasserna 35, 38, 41 och 42 – ansökan nr 1 737 121
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Rätten till den ursprungsskyddade beteckningen Bud som beteckning för öl
Invändningsenhetens beslut: Invändningen avslås
Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås
Grunder: Åsidosättande av artikel 62.1 i förordning nr 40/94 (1) samt av artikel 20 i genomförandeförordning nr 2868/95 (2) på grund av att överklagandenämnden saknar behörighet att pröva giltigheten av den ursprungsbeteckning som sökanden har åberopat som hinder för registrering. Sökanden har även gjort gällande att märket BUD har ursprungsskydd i Frankrike och i Österrike. Sökanden åberopar dessutom att artikel 8.4 i förordning nr 40/94 har tillämpats felaktigt eftersom BUD utgör ett kännetecken som används i det ekonomiska livet.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3)
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (EGT L 303, s. 1).
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/40 |
Talan väckt den 15 september 2006 – Arktouros mot kommissionen
(Mål T-260/06)
(2006/C 281/71)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Föreningen för skydd och förvaltning av naturmiljö och djurliv, Arktouros (Thessaloniki, Grekland) (ombud: advokaterna N. Korogiannakis och N. Keramidis)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut K (2006) 3181 slutlig av den 7 juli 2006, som delgavs sökanden den 10 juli 2006, angående avslutande av programmet ”Conservation actions in the Northern Pindos National Park” – Ellas LIFE03 NAT/GR/000089 och återbetalning av stöd uppgående till 264 884,00 euro jämte dröjsmålsränta på 4 659,53 euro, |
|
— |
undanta ett belopp på 55 658,28 euro från det belopp som skall återbetalas, med hänsyn till godkända kostnader som uppkommit i samband med programmet, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden hävdar för det första att kommissionens åsidosättande av en bestämmelse i Lifes administrativa standardföreskrifter utgör ett åsidosättande av rättsstatens principer enligt artikel 230 EG, vilket medför att kommissionens beslut K (2006) 3181 slutlig är ogiltig.
För det andra hävdar sökanden att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna rörande sökandens förmåga att fullfölja programmet trots av två av dess medlemmar lämnade det. Det felet motiverar att kommissionens beslut att säga upp avtalet och kräva tillbaka det stöd som beviljats ogiltigförklaras.
I andra hand begär sökanden att ett belopp på 55 658,28 euro skall undantas från dt belopp som skall återbetalas, med hänsyn till godkända kostnader som uppkommit i samband med programmet.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/41 |
Talan väckt den 25 september 2006 – Republiken Grekland mot kommissionen
(Mål T-263/06)
(2006/C 281/72)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Republiken Grekland (ombud: I. Chalkias och G. Kanellopoulos)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 27 juli 2006 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), delgivet med nr K(2006) 3331 slutlig och offentliggjort under nr 2006/554/EG, (1) |
|
— |
i andra hand, ändra beslutet på det sätt som närmare anges nedan, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Genom det angripna beslutet har kommissionen, vid avslutandet av räkenskaperna i den mening som avses i förordning (EG) nr 729/70, (2) från gemenskapsfinansiering undantagit bland annat vissa utgifter som betalats av Republiken Grekland inom sektorn för åtföljande åtgärder för landsbygdsutveckling och som deklarerats inom ramen för garantisektionen vid EUGFJ.
Sökanden har, som allmän grund för ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2006) 3331 slutlig, gjort gällande ett åsidosättande av de väsentliga formföreskrifter för förfarandet vid avslutande av räkenskaperna som föreskrivs i artikel 8.1 tredje stycket a i förordning nr 1663/95. (3) Sökanden gör särskilt gällande att kommissionen har underlåtit att diskutera med de grekiska myndigheterna om bedömningen av hur allvarlig de överträdelser som tillskrivits dessa myndigheter skall anses vara och hur stor ekonomisk skada de kan anses ha orsakat Europeiska gemenskapen. I andra hand gör sökanden gällande att kommissionen av tidsmässiga skäl (ratione temporis) saknade behörighet att göra de omtvistade finansiella korrigeringarna.
(1) EUT L 218, 9.8.2006, s 12.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 94, 28.4.1970, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 158, 8.7.1995, s. 6).
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/41 |
Talan väckt den 25 september 2006 – Republiken Italien mot kommissionen
(Mål T-267/06)
(2006/C 281/73)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Republiken Italien (ombud: G. Aiello, Avvocato dello Stato)
Svarande: Europeiska gemenskapens kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut K (2006) 3331 av den 27 juli 2006, meddelat den 28 juli 2006, till den del det undantar vissa kostnader för Republiken Italien från gemenskapsfinansiering genom Europeiska unionens garantifond för jordbruk (EUGFJ). |
|
— |
Om talan bifalls yrkas ersättning för rättegångskostnaderna i målet. |
Grunder och huvudargument
Talan riktar sig mot kommissionens beslut K (2006) 3331 av den 27 juli 2006, delgivet den 28 juli 2006, till den del det undantar vissa kostnader för Republiken Italien från gemenskapsfinansiering genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ).
Till stöd för sina yrkanden gör sökanden gällande att följande bestämmelser har åsidosätts eller tillämpats felaktigt:
|
— |
Punkt 4 iv i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 158, s. 6). |
|
— |
Artiklarna 4.3, 17.2, 23, 24, 30.1 och 30.2 i rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (EGT L 287, s. 1). |
|
— |
Artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens förordning (EG) nr 659/97 av den 16 april 1997 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2200/96 (EGT L 100, s. 22). |
|
— |
Artiklarna 4.3, 8 och 24.3 samt punkt 2 a i bilaga 3 till kommissionens förordning (EG) nr 562/2000 av den 15 mars 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 vad avser systemen för offentliga interventionsuppköp inom nötköttssektorn |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/42 |
Talan väckt den 21 september 2006 – Rautaruukki mot harmoniseringsbyrån (RAUTARUUKKI)
(Mål T-269/06)
(2006/C 281/74)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Rautaruukki Oyj (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaten P. Hagman)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara fjärde överklagandenämndens beslut av den 21 juli 2006 och fastställa att ansökan nr 3 608 081 RAUTARUUKKI om registrering av gemenskapsvarumärke skall anses ha särskiljningsförmåga och kunna registreras, samt återförvisa målet till harmoniseringsbyrån för registrering |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnad. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket RAUTARUUKKI för varor som omfattas av bland annat klass 6 – ansökan nr 3 608 081
Granskarens beslut: Avslag på ansökan med avseende på varor i klass 6 som omfattas av ansökan
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Överträdelse av artikel 7.3 i rådets förordning nr 40/94, med hänsyn till att varumärket RAUTARUUKKI efter lång tids användning förvärvat särskiljningsförmåga med avseende på de varor i klass 6 som omfattas av ansökan.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/42 |
Talan väckt den 9 oktober 2006 – Sun Chemical Group m.fl. mot kommissionen
(Mål T-282/06)
(2006/C 281/75)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Sun Chemical Group m.fl. (Weesp, Nederländerna), Siegwerk Druckfarben AG (Siegburg, Tyskland), Flint Group Germany GmbH (Stuttgart, Tyskland) (ombud: advokaten N. Dodoo)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut KOMP/M.4071 – Apollo/Akzo Nobel IAR av den 29 maj 2006, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Talan har väckts med stöd av artikel 230 EG om ogiltigförklaring av kommissionens beslut KOMP/M.4071 – Apollo/Akzo Nobel IAR av den 29 maj 2006 om att förklara en företagskoncentration förenlig med den gemensamma marknaden.
Sökandena hävdar att kommissionen godkände företagskoncentrationen villkorslöst utan att göra den omsorgsfulla, detaljerade och konsekventa prövning som koncentrationen krävde med hänsyn till de allvarliga konkurrensfrågor som sökandena hävdar att koncentrationen väckte. Enligt dem visar en översyn av beslutet, en bedömning av sökandenas respektive svar på kommissionens marknadsundersökningar och en undersökning av vad som utgör framträdande kännetecken för industrin, att kommissionen inte tog hänsyn till – eller bortsåg från – bevis som var av avgörande betydelse för en fullständig och korrekt bedömning av den meddelade företagskoncentrationen.
Sökandena hävdar vidare att kommissionen inte bara underlät att följa sina egna riktlinjer för bedömning av horisontella koncentrationer (1) utan att den också bortsåg från sökandenas klagomål och bevisning. Kommissionen synes nämligen i flera avseenden endast ha förlitat sig på information från de parter som var föremål för sammanslagningen, utan att därvid kontrollera huruvida informationen var korrekt, och detta resulterade enligt sökandena i att beslutet blev behäftat med fel vad avser rättstillämpning, faktiska omständigheter och bedömning.
Med hänsyn till ovan angivna omständigheter borde kommissionen enligt sökandena ha motiverat sitt beslut att godkänna den meddelade koncentrationen. Då detta inte skett har kommissionen åsidosatt sin motiveringsskyldighet och därmed också artikel 253 EG.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/43 |
Förstainstansrättens beslut av den 27 september 2006 – Izar Construcciones Navales mot Kommissionen
(Mål T-381/03) (1)
(2006/C 281/76)
Rättegångsspråk: spanska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
(1) EGT C, 24.1.2004
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/43 |
Förstainstansrättens beslut av den 27 september 2006 – Izar Construcciones Navales mot Kommissionen
(Mål T-382/03) (1)
(2006/C 281/77)
Rättegångsspråk: spanska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
(1) EGT C, 24.1.2004
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/43 |
Förstainstansrättens beslut av den 27 september 2006 – Drazdansky/OHMI mot Bad Heilbrunner Naturheilmittel (VITACAN)
(Mål T-383/04) (1)
(2006/C 281/78)
Rättegångsspråk: tyska
Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
(1) EGT C, 18.12.2004
EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/44 |
Talan väckt den 21 juli 2006 – Duyster mot kommissionen
(Mål F-82/06)
(2006/C 281/79)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Sökande: Tineke Duyster (Oetrange, Luxemburg) (ombud: advokaten W.H.A.M. van den Muijsenbergh)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
uppta talan till sakprövning eller, i andra hand, uppta delar av talan till sakprövning, |
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 11 maj 2006 i den del det avser klagomål R/91/06 eller, i andra hand, delvis ogiltigförklara beslutet, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
— |
Dessutom framställer svaranden samma yrkanden som de som hon redan framställt i mål F-18/06 (1). |
Grunder och huvudargument
Sökanden har i samband med mål F-51/05 (2) och mål F-18/06 redan ifrågasatt den omständigheten att kommissionen ansett henne som varande föräldraledig under perioden den 1 november 2004 till den 30 april 2005 och sedan, genom skrivelse av den 17 november 2005, fastställt föräldraledighetens början till den 8 november 2004.
Eftersom sökanden hade tvivel om hur den sistnämnda skrivelsen skulle kvalificeras i rättsligt hänseende, angrep hon skrivelsen genom att den 13 februari 2006 inlämna klagomål och genom att väcka talan (F-18/06). Kommissionen har i det målet framställt en invändning om rättegångshinder, och har vidare genom beslut av den 11 maj 2006 fastställt att klagomålet inte kan tas upp till prövning.
I förevarande mål gör sökanden gällande att det följer av det ovannämnda att det inte finns några rättsmedel att tillgripa mot det beslut som delgavs i skrivelsen av den 17 november 2005 och att någon rätt till skadestånd inte kan grundas på tillsättningsmyndighetens uttalanden i denna skrivelse. Detta förhållande strider bland annat mot tjänsteföreskrifterna och de rättsliga principer som är gemensamma för medlemsstaterna och gemenskaperna.
Sökanden åberopar till stöd för sin talan mot beslutet att klagomålet inte kan tas upp till prövning, bland annat i) att detta beslut grundats på felaktiga omständigheter, ii) att ordalydelsen och syftet med artikel 90 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts, iii) att beslutet är motsägelsefullt, iv) att beslutet inte är klart och tydligt och att det vittnar om vårdslöshet, v) att ordalydelsen och syftet med artiklarna 24 och 25 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts, vi) att domstolens rättspraxis beträffande frågan om upptagande till sakprövning har åsidosatts, vii) den osäkra situation som kommissionen skapat vad gäller kvalificeringen i rättsligt hänseende av skrivelsen av den 17 november 2005, viii) att proportionalitetsprincipen, principen om berättigade förväntningar, principerna om likabehandling och rättsäkerhet har åsidosatts, samt att principen om intresseavvägning, arbetsgivarens informationsskyldighet, rätten till ett rättsmedel, legalitetsprincipen och principen om god förvaltning har åsidosatts, och ix) att tillsättningsmyndigheten saknar bevis för påståendet att innehållet i sökandens begäran redan är föremål för prövning i mål F-51/05.
Sökanden åberopar, vad gäller prövningen i sak, grunder som är mycket lika de som vederbörande åberopat i mål F-18/06.
(2) EGT C 217, 3.9.2005 (mål som inledningsvis var registrerat vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt under målnummer T-249/05 och överfördes till Europeiska unionens personaldomstol genom beslut den 15.12.2005).
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/44 |
Talan väckt den 28 juli 2006 – Pantalis mot kommissionen
(Mål F-88/06)
(2006/C 281/80)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Ioannis Pantalis (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna N. Korogiannakis och N. Keramidas)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 18 april 2006, till den del beslutet avser a) tillsättningsmyndighetens tysta avslag på begäran om att sökandens lön skulle anpassas i enlighet med tjänsteföreskrifterna med anledning av att sökanden har försörjningsplikt för och delad vårdnad om ett barn, b) tillsättningsmyndighetens vägran att betala barnets resekostnader till sökandens ursprungsort, i enlighet med tjänsteföreskrifterna, |
|
— |
förordna att ovannämnda belopp skall utbetalas i efterhand jämte ränta, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden är tjänsteman vid kommissionen och har delad vårdnad om ett barn. Barnets moder är också tjänsteman vid Europeiska gemenskaperna. Vid sin återkomst till Bryssel efter att under en period ha varit placerad utanför Europa ansökte sökanden om att tillägg och förmåner hänförliga till barnet skulle utbetalas till honom. Den tjänsteman som handlade ärendet begärde att en förklaring om att de före detta makarna var ense om att justera sökandens rättigheter i det avseendet skulle inges i original. Förklaringen ingavs endast via e-post, varför administrationen inte biföll sökandens begäran.
Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att artikel 67 i tjänstföreskrifterna och artiklarna 7 och 8 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, såsom dessa har tolkats i rättspraxis, har åsidosatts. Sökanden anser särskilt att administrationens utrymme för skönsmässig bedömning inte är obegränsad och att den måste iaktta principen om god förvaltningssed och proportionalitetsprincipen. De bestyrkande handlingar som krävs skall även ha direkt samband med den begärda utbetalningen och skall åsyftas i de tillämpliga bestämmelserna eller vara absolut nödvändiga för att fastställa det belopp som skall utbetalas.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/45 |
Talan väckt den 24 augusti 2006 – Lohiniva mot kommissionen
(Mål F-98/06)
(2006/C 281/81)
Rättegångsspråk: finska
Parter
Sökande: Risto Lohiniva (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten V. Teperi)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 30 maj 2006 om avslag på sökandens klagomål, |
|
— |
besluta att sökanden även fortsättningsvis skall ha rätt att överföra 35 procent av sin nettolön i enlighet med den för varje land fastställda koefficienten för överföring, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden brukade förut, i enlighet med artikel 17 i bilaga VII till de gamla tjänsteföreskrifterna, till sitt ursprungsland Finland överföra en del av sin lön. Andelen fastställdes med utgångspunkt från en koefficient. Han blev i samband med ett program för utbyte av tjänstemän mellan kommissionen och medlemsstaterna förflyttad till Finland och arbetade där under åren 2004 och 2005. Under denna period betalade kommissionen ut hela hans lön multiplicerad med överföringskoefficienten till honom i Finland. I januari 2006 återvände sökanden till Bryssel, och nekades då möjligheten att till Finland åter börja överföra den del av lönen som han brukade överföra före förflyttningen. Administrationen hävdade i detta avseende att den ovannämnda bestämmelsen ändrades i och med att de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft. Sökanden uppfyllde inte villkoret i artikel 17.2 a i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och hade därför inte längre hade rätt till denna förmån.
Sökanden gör i sin ansökan gällande att han skulle ha omfattats av artikel 17.2 a i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna om han under perioden då han var förflyttad till Finland hade åtnjutit överföringsförmånen på samma sätt som innan.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/45 |
Talan väckt den 4 september 2006 – Lübking m. fl. mot kommissionen
(Mål F-105/06)
(2006/C 281/82)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Lübking m. fl. (Bryssel, Belgien) (ombud: B. Cortese och C. Cortese, avvocati)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut som offentliggjordes i Administrativa meddelanden nr 85-2005 av den 23 november 2005 eftersom sökandena inte genom beslutet befordrades till lönegrad A*9, löneklass 1, |
|
— |
i den mån det behövs ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 23 maj 2006 då detta innebar avslag på sökandenas klagomål, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökandena är tjänstemän vid kommissionen och de bestrider tillsättningsmyndighetens beslut att för befordringsomgången 2005 befordra dem till lönegrad A*9, som är den nya lönegrad som från den 1 maj 2004 infogats mellan lönegrad A*8 (tidigare lönegrad A7) och lönegrad A*10 (tidigare lönegrad A6). Sökandena hävdar att tillsättningsmyndigheten borde ha befordrat dem till lönegrad A*10 i stället för till lönegrad A*9 i likhet med vad som skedde vid befordringsomgången 2004 för de tjänstemän som liksom sökandena per den 30 april 2004 befann sig i lönegrad A7 och kunde befordras till den högre lönegraden A6.
Sökandena anför tre grunder till stöd för sin talan. Den första grunden avser åsidosättande av principen om likabehandling och principen om rätten till karriärutveckling. Sökandena hävdar att de tjänstemän som per den 30 april 2004 befann sig i lönegrad A7 (med den nya beteckningen A*8 från den 1 maj 2004) och som kunde befordras till den högre lönegraden enligt dessa principer skulle ha varit föremål för samma villkor i fråga om karriärutvecklingen. De tjänstemän som i befordringsomgången 2004 befordrades i november år 2004, det vill säga efter att de nya tjänsteföreskrifterna trätt i kraft, placerades dock efter befordran i lönegrad A*10 medan de som i likhet med sökandena befordrades i befordringsomgången 2005 placerades i en lägre lönegrad, det vill säga i den infogade lönegraden A*9 trots att båda grupper av ovannämnda personer befann sig i situationer som i alla avseenden var jämförbara med varandra.
Sökandena har genom denna grund även framfört en invändning om rättsstridighet i den mening som avses i artikel 241 EG när det gäller de allmänna genomförandebestämmelserna i artikel 45 i de tjänsteföreskrifter som var tillämpliga vid befordringsomgången 2005 eller, i ännu högre grad, när det gäller bestämmelserna i artikel 45 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, eftersom det i dessa bestämmelser inte föreskrivs några övergångsbestämmelser till säkerställande av iakttagandet av principen om likabehandling och principen om rätten till karriärutveckling i förhållandet mellan de tjänstemän som per den 30 april 2004 befann sig i lönegrad A7 och som vid detta datum kunde befordras till den högre lönegraden A6.
Sökandena åberopar genom sin andra grund att det har skett ett åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar. De understryker bland annat att artikel 10.5 i de allmänna genomförandebestämmelser för artikel 45 i tjänsteföreskrifterna som var tillämpliga vid befordringsomgången 2004 säkerställer att villkoren i fråga om karriärutveckling för tjänstemän i lönegrad A7 som per den 30 april 2004 kunde befordras (och som överflyttats till lönegrad A*8 den 1 maj 2004) skall vara jämförbara med de villkor som hade gällt för dem inom den karriärstruktur som gällde fram till och med detta datum. Detta då det i bestämmelsen föreskrivs att tjänstemännen tack vare en rättslig fiktion (retroaktiv befordran) befordras direkt från lönegrad A*8 till lönegrad A*10. Sökandena hävdar att införandet av denna övergångsbestämmelse för dem har medfört en berättigad förväntning om att en bestämmelse med samma verkan skulle införas för kommande befordringsomgångar.
Den tredje grunden avser avsaknaden av motivering i det överklagade beslutet. Sökandena hävdar i detta avseende att även om befordringsbeslutet till sin natur inte behöver innehålla en specifik motivering avseende tillsättningsmyndighetens val, är förvaltningsenheten likväl skyldig att motivera sitt val till följd av det klagomål som ingivits mot detta beslut. I förevarande fall har tillsättningsmyndigheten endast marginellt besvarat de anmärkningar som sökandena riktat mot beslutet och den har framförallt underlåtit att svara på den grundläggande fråga som framställts genom klagomålet, nämligen beträffande den olikabehandling som skett av de tjänstemän i lönegrad A7 (vilka överflyttats till lönegrad A*8) som befordrades under befordringsomgången 2005, och deras kolleger i motsvarande ställning som befordrades under befordringsomgången 2004.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/46 |
Talan väckt den 1 september 2006 – Anže Erbežnik mot Europaparlamentet
(Mål F-106/06)
(2006/C 281/83)
Rättegångsspråk: slovenska
Parter
Sökande: Anže Erbežnik (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten P. Peče)
Svarande: Europaparlamentet
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara beslut nr 110029 som fattades av Europaparlamentets generalsekreterare den 1 juni 2006, |
|
— |
fastställa att sökanden utan att ha ingått äktenskap hade ett lagenligt förhållande med H (numera fru Erbežnik) i enlighet med primärrättsliga och sekundärrättsliga bestämmelser i EU-lagstiftningen från det att han började arbeta som juristlingvist på Europaparlamentet och därför har rätt till fullt bosättningsbidrag från Europaparlamentet i enlighet med bestämmelserna för gifta tjänstemän och beräknat på grundval av hushållstillägget, |
|
— |
i andra hand fastställa att Europaparlamentet är skyldigt att beakta sökandens ändrade familjesituation (hans giftermål) i enlighet med proportionalitetsprincipen och utge fullt bosättningsbidrag (för gifta tjänstemän) för de delar av hans bosättningsbidrag som utbetalats efter hans giftermål i augusti 2005, |
|
— |
förplikta svaranden att erlägga dröjsmålsränta, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden hade, utan att ha ingått äktenskap, ett stabilt förhållande med sin flickvän före och från det att Europaparlamentet rekryterade honom i Slovenien i september 2003. Han gifte sig med henne i augusti 2005. Sökanden har hävdat att detta förhållande lagenligt erkänns enligt slovensk lag.
I början av sin anställning på Europaparlamentet ansökte sökanden om hushållstillägg. Ansökan avslogs eftersom sådant tillägg förbehålls gifta par och förhållanden utan äktenskap mellan parter av samma kön i enlighet med artikel 1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna. I maj 2005 ansökte han om bosättningsbidrag, vilket motsvarar två månaders grundlön för en tjänsteman som har rätt till hushållstillägg och en månads grundlön i övriga fall. Han beviljades den första delen av det bosättningsbidrag (som utbetalas i tre delar, en del om året) som föreskrivs för ensamstående. Efter det att han ingått äktenskap ansökte han om den del av bosättningsbidraget som föreskrivs för gifta tjänstemän. Ansökan avslogs med motiveringen att hans familjesituation ändrats efter det att han avslutat sin provanställningsperiod.
Till stöd för sin talan har sökanden åberopat i huvudsak följande grunder:
|
— |
För det första att artikel 1.2 c och 1.2 d i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna är ogiltiga, eller i andra hand att svarandens administration tolkat denna artikel felaktigt, på grund av åsidosättande av grundläggande gemenskapsbegrepp som fri rörlighet för arbetstagare, unionsmedborgarskap och fri rörlighet för personer, diskrimineringsförbud och olika behandling, underlåtelse att iaktta grundläggande mänskliga rättigheter och proportionalitetsprincipen. |
|
— |
För det andra felaktig tolkning av slutet av provanställningsperioden som ett absolut slutdatum för bosättningsbidraget, trots att beloppet betalas ut under en treårsperiod. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/47 |
Talan väckt den 15 september 2006 – Dittert mot kommissionen
(Mål F-109/06)
(2006/C 281/84)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Daniel Dittert (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaterna B. Cortese och C. Cortese)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att tilldela sökanden ett antal prioritetspoäng som var otillräckligt för att sökanden skulle befordras under befordringsomgången 2005 och att följaktligen inte befordra sökanden, vilket bekräftades i beslutet av den 6 juni 2006 att avslå det klagomål (nr R/73/06) som hade anförts av sökanden, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till grund för sin talan åberopar sökanden som enda grund att det angripna beslutet är behäftat med flera allvarliga brister till följd av oegentligheter i förfarandet och åsidosättandet av principen om god förvaltningssed och omsorgsplikten.
Till följd av ett tekniskt problem, vilket alltjämt saknar förklaring, togs inte sökandens akt i beaktande av dennes generaldirektorat vid den tilldelning av prioritetspoäng som genomfördes av generaldirektoratet för befordringsomgången 2005. Underlåtenhet att ta sökandens akt i beaktande utgör en brist i förfarandet och ett åsidosättande av såväl principen om god förvaltningssed som omsorgsplikten.
Oegentligheterna i fråga har varit av sådan art att befordringsomgången 2005 blev ogiltig för sökandens del och skadade hans intressen, eftersom han kom att tilldelas färre prioritetspoäng av tillsättningsmyndigheten än vad hans egna överordnade (i detta fall generaldirektören vid GD Konkurrens) önskade, när det tekniska problemet väl hade upptäckts. Enligt sökanden har GD Konkurrens intygat att han skulle ha tilldelats ett tillräckligt antal poäng (sju poäng) för att kunna befordras till lönegraden A9, ifall det tekniska problemet inte hade inträffat. GD Konkurrens hemställde för övrigt hos befordringskommittén A* att kommittén skulle rätta till situationen genom att tilldela sökanden de sju poängen. Befordringskommittén A* föreslog oaktat detta att sökanden endast skulle tilldelas fyra överklagandepoäng. Tillsättningsmyndigheten följde detta förslag, vilket lett till att sökanden kom att erhålla ett otillräckligt antal poäng för att kunna befordras till lönegraden A9 under befordringsomgången 2005.
Sökanden gör gällande att befordringskommittén A*:s och tillsättningsmyndighetens ingripanden har givit upphov till brister i förfarandet, istället för att rätta till den situation som hade uppstått till följd av det tekniska problemet. Således har befordringskommittén A* åsidosatt sitt uppdrag och sin behörighet genom att föreslå att det antal poäng som hade föreslagits av sökandens överordnade skulle justeras nedåt, efter att det tekniska problemet hade upptäckts. Vidare har varken befordringskommittén A* eller tillsättningsmyndigheten företagit en ordentlig jämförande bedömning av sökandens meriter.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/48 |
Talan väckt den 15 september 2006 – Carpi Badía mot kommissionen
(Mål F-110/06)
(2006/C 281/85)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: José María Carpi Badía (Luxembourg, Luxemburg) (ombud: B. Cortese och C. Cortese, avvocati)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att inte tilldela sökanden ett tillräckligt antal prioritetspoäng för att denne skulle kunna befordras under befordringsomgången år 2005 och att inte befordra sökanden under denna befordringsomgång, vilket även fastställts i beslut av den 6 juni 2006 genom vilket sökandens klagomål nr R/74/06 avslogs, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
De grunder och huvudargument som framställts i detta mål är nästan identiska med dem som framställts i målet F-109/06. Meddelandet om sistnämnda mål publiceras i detta nummer av Europeiska unionens officiella tidning.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/48 |
Talan väckt den 25 september 2006 – Giannopoulos mot rådet
(Mål F-111/06)
(2006/C 281/86)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Nikos Giannopoulos (Wezembeek-Oppem, Belgien) (ombud: advokaterna S.Rodriques och C.Bernard-Glanz)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara beslutet om sökandens placering, som det följer av beslutet om fast anställning av den 18 november 2003, i den del sökanden placeras i lönegrad A7, |
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut om avslag på sökandens klagomål i den utsträckning det är nödvändigt, |
|
— |
påpeka för tillsättningsmyndigheten vilka verkningar som de omtvistade beslutens ogiltigförklaring har, och särskilt: i) att sökanden skall omplaceras i lönegrad A6, för att hans exceptionella meriter och tjänstens särskilda behov skall beaktas, med retroaktiv verkan från den 18 november 2003, ii) att sökanden skall omplaceras i en löneklass där dennes yrkeserfarenhet beaktas och, åtminstone, likvärdig till den där han placerats vid sin anställning, iii) att skillnaden mellan den lön som motsvarar den lönegrad och den löneklass i vilka han placerats, och den lön som motsvarar den lönegrad och den löneklass i vilka han borde ha placerats, jämte dröjsmålsränta med den räntesats som gäller enligt lag från och med det datum då skillnaden borde ha betalats ut, skall betalas till sökanden, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden, som har tagits upp på förteckningen över godkända sökande från uttagningsprovet EUR/A/127 (1) för tjänstemän i lönegrad A6/A7, har erbjudits anställning av rådets generalsekretariat och placerats i lönegrad A7. Efter att sökanden i juli 2005 fått kännedom om att andra godkända sökande från uttagningsprov för tjänstemän i lönegrad A6/A7 hade anställts av generalsekretariatet i lönegrad A6, eller omplacerats i denna lönegrad till följd av en intern administrativ granskning av de ursprungliga beslutet om placering, lämnade sökanden in en begäran om omplacering. Denna begäran, liksom det klagomål som gjordes därefter, avslogs av administrationen.
Sökanden har till stöd för sin talan gjort gällande att artikel 31.2 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts och att en uppenbart oriktig bedömning och en felaktig rättstillämpning har gjorts genom att de kriterier som upprättats i rättspraxis för bedömning av meriters exceptionella art och av en tjänsts särskilda behov inte har beaktats. Sökanden har även gjort gällande att motiveringsskyldigheten har åsidosatts och att principen om likabehandling inte har iakttagits genom att 10-15 av hans kollegor, vars juridiska och faktiska situationer inte väsentligt skiljer sig från hans, har placerats eller omplacerats i lönegrad A6.
(1) EGT C 125/A, 23.4.98, s. 10.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/49 |
Talan väckt den 22 september 2006 – Krčová mot Europeiska gemenskapernas domstol
(Mål F-112/06)
(2006/C 281/87)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Erika Krčová (Trnava, Slovakien) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)
Svarande: Europeiska gemenskapernas domstol
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara domstolens beslut av den 18 oktober 2005 att säga upp sökanden efter hennes provanställning och, vid behov, domstolens beslut av den 16 september 2005 att förlänga hennes provanställning med två månader från den 1 augusti samma år, och av den 12 september 2005 att i provanställningsrapporten slå fast att hon skulle sägas upp, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden anför tre grunder till stöd för sin talan. Hon gör för det första gällande att artikel 34 i tjänsteföreskrifterna och omsorgsplikten har åsidosatts, att det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning och att motiveringsskyldigheten samt väsentliga formföreskrifter har åsidosatts. Tillsättningsmyndigheten har särskilt genom de ifrågasatta besluten underlåtit att beakta de frister som anges i artikel 34 i tjänsteföreskrifterna och har inte tillsett att sökanden har kunnat genomföra sin provanställning på normala villkor.
Genom den andra grunden gör sökanden gällande att det har förekommit maktmissbruk och oegentligheter i förfarandet inom den kommitté som vid domstolen handlägger klagomål.
Genom den tredje grunden gör sökanden gällande att principerna om god förvaltning och god handläggning liksom rätten till försvar har åsidosatts.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/49 |
Talan väckt den 29 september 2006 – Bouis m.fl. mot kommissionen
(Mål F-113/06)
(2006/C 281/88)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Didier Bouis (Overijse, Belgien) m.fl. (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
fastställa att artikel 13 i de allmänna genomförandebestämmelserna till artikel 45 i tjänsteföreskrifterna är rättsstridig, |
|
— |
ogiltigförklara förteckningen över meriterade tjänstemän och förteckningen över de tjänstemän som befordrats till lönegrad A13 under befordringsomgången 2005, i den mån sökandenas namn inte förts in i dessa förteckningar, |
|
— |
ogiltigförklara besluten att tilldela sökandena prioritetspoäng enligt övergångsreglerna, eftersom antalet poäng enligt denna ordning är begränsat till en poäng per tjänsteår i lönegraden med ett högsta antal om sju poäng, utan att hänsyn tas till de verkliga kvalifikationerna, |
|
— |
ogiltigförklara besluten att inte ge sökandena de prioritetspoäng som tilldelas av direktörerna och generaldirektörerna och de prioritetspoäng som tilldelas av befordringskommittéerna, som ett erkännande för det arbete som utförts för institutionens bästa under befordringsomgångarna 2003 och 2004, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan gör sökandena gällande att de angripna besluten står i strid med artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, i vilken föreskrivs att tillsättningsmyndigheten skall utse de tjänstemän som skall befordras huvudsakligen på grundval av en jämförelse och bedömning av deras kvalifikationer.
Sökandena åberopar även att artikel 13 i de allmänna genomförandebestämmelserna – såsom den artikeln har tolkats och tillämpats av kommissionen – är rättsstridig, eftersom den står i strid med räckvidden av den bestämmelse som den är avsedd att förtydliga och med principerna om likabehandling och icke-diskriminering.
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/50 |
Talan väckt den 29 september 2006 – Liotti mot kommissionen
(Mål F-114/06)
(2006/C 281/89)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Amerigo Liotti (Senningerberg, Luxemburg) (ombud: advokaten F. Frabetti)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen skall
|
— |
ogiltigförklara förteckningen över befordrade tjänstemän avseende befordringsomgång 2005 i den del sökanden inte finns upptagen i denna förteckning samt i anslutning därtill, förberedande rättsakter avseende dessa beslut, |
|
— |
i andra hand, ogiltigförklara beslutet om tilldelning av befordringspoäng vid ovannämnda befordringsomgångerna, särskilt till följd av rekommendationer från befordringskommittéerna, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har åberopat sex grunder till stöd för sin talan:
|
— |
åsidosättande av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, |
|
— |
åsidosättande av de allmänna genomförandebestämmelserna för den nämnda artikeln, |
|
— |
åsidosättande av principen om icke-diskriminering har åsidosatts och att det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning, |
|
— |
åsidosättande av principen om förbud mot godtyckligt förfarande och av principen om förbud mot myndighetsmissbruk samt åsidosättande av motiveringsskyldigheten, |
|
— |
åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och bestämmelsen om ”patere legem quam ipse fecisti” |
|
— |
åsidosättande av omsorgsplikten. |
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/50 |
Personaldomstolens beslut av den 4 oktober 2006 – Grunheid mot Kommissionen
(Mål F-35/06) (1)
(2006/C 281/90)
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
III Upplysningar
|
18.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 281/51 |
(2006/C 281/91)
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på:
|
|
EUR-Lex:http://eur-lex.europa.eu |