17.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 251/1

(1)

Den europeiska audiovisuella sektorn har en avgörande roll att spela i det europeiska medborgarskapets framväxt eftersom den är ett av de främsta verktygen för att överföra unionens gemensamma och delade grundläggande, sociala och kulturella värderingar till européer, och särskilt till ungdomar. Syftet med gemenskapens stöd är att den europeiska audiovisuella sektorn skall kunna främja dialogen mellan olika kulturer, öka de europeiska kulturernas medvetenhet om varandra och utveckla sin politiska, kulturella, sociala och ekonomiska potential, vilket utgör ett verkligt mervärde i uppgiften att göra europeiskt medborgarskap till en realitet. Detta stöd syftar till att öka konkurrenskraften och, framför allt, öka de icke-nationella europeiska verkens marknadsandelar i Europa.

(2)

Det är också nödvändigt att främja ett aktivt medborgarskap och göra mer för att säkerställa respekt för principen om människans värdighet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och bekämpa alla former av diskriminering och utslagning, inklusive rasism och främlingsfientlighet.

(3)

Alla åtgärder som antas inom detta program bör vara förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11 om yttrandefrihet och mediernas mångfald.

(4)

Enligt artikel 22 i nämnda stadga skall unionen respektera den kulturella och språkliga mångfalden. Det är därför nödvändigt att uppmärksamma de specifika behoven hos de mindre medlemsstaterna i unionen och medlemsstater med mer än ett språkområde.

(5)

Gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn beaktar artikel 151 i fördraget,

(6)

Gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn är också i linje med det nya strategiska mål för unionen som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, nämligen att stärka utbildningen, sysselsättningen, den ekonomiska reformen och den sociala sammanhållningen som en del av en kunskapsbaserad ekonomi. I sina slutsatser konstaterade Europeiska rådet att ”innehållsindustrin skapar ett mervärde genom att utnyttja och inrätta nätverk för europeisk kulturell mångfald”. Denna strategi bekräftas i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 20 och 21 mars 2003.

(7)

Gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn grundas på de omfattande erfarenheter som gjorts inom programmen Media I, Media II, Media Plus och Media-yrkesutbildning (4), som sedan 1991 bidragit till den europeiska audiovisuella industrins utveckling vilket tydligt har framgått av utvärderingarna av dessa program.

(8)

Utvärderingarna visade att gemenskapens insatser främst bör inriktas på

(9)

Mediaprogrammet bör inspirera författare (manusförfattare och regissörer) under den kreativa processen och uppmuntra dem att utveckla och anta nya kreativa tekniker som kommer att stärka den europeiska audiovisuella sektorns innovativa kapacitet.

(10)

Det finns mer än en plattform för digitalisering vid filmvisningar, beroende på olika användningar, användare och behov. Mediaprogrammets pilotprojekt är en försöksverksamhet inför den framtida utvecklingen inom den audiovisuella sektorn.

(11)

Den förberedande åtgärden ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet för audiovisuella medier”, som kompletterar Media Plus och Media-yrkesutbildning, är ytterligare ett steg i genomförandet av gemenskapens politik till stöd för den audiovisuella sektorn. Denna åtgärd är särskilt avsedd att avhjälpa de finansieringsproblem som små och medelstora företag inom sektorn har. Vid utvärderingen av i2i-initiativet bekräftades att det motsvarar sektorns behov och att det är nödvändigt att fortsätta med gemenskapsinsatser av denna typ, men att de bör inriktas mer på sektorns specifika behov.

(12)

Den europeiska audiovisuella sektorn kännetecknas av sin betydande potential för tillväxt, innovation och dynamism, av en uppsplittring av marknaden beroende på kulturell och språklig mångfald och följaktligen av ett stort antal medelstora, små och mycket små företag med ständig underkapitalisering. Vad gäller genomförandet av gemenskapsstödet bör den audiovisuella sektorns specifika egenskaper beaktas, och det bör säkerställas att administrativa och finansiella förfaranden när det gäller stödbeloppet förenklas så långt det är möjligt och anpassas till de mål som eftersträvas och till sektorns praxis och behov.

(13)

I hela EU är ett viktigt hinder för konkurrens att det nästan helt och hållet saknas företag som specialiserar sig på att ge lånefinansiering inom den audiovisuella sektorn.

(14)

Kommissionen och medlemsstaterna bör se över sitt stöd till den audiovisuella sektorn, särskilt resultaten av den förberedande åtgärden ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet”, för att fastställa i vilken utsträckning framtida stöd kan underlätta skapandet av specialisterbjudanden för små och medelstora företag när det gäller lånefinansiering.

(15)

Lånefinansieringssystem som har tagits fram i medlemsstaterna för att främja nationella audiovisuella projekt och mobilisera privat kapital bör undersökas för att se om sådant kapital kan göras tillgängligt för icke-nationella europeiska projekt.

(16)

Ökad insyn i och spridning av information om den europeiska audiovisuella marknaden kan göra aktörerna inom sektorn, särskilt de små och medelstora, företagen mer konkurrenskraftiga. Detta kan öka privata investerares förtroende genom att förbättra förståelsen av industrins potential. Detta gör det också enklare att bedöma och följa upp gemenskapsåtgärder. Dessa mål bör lättare uppnås om EU är medlem i Europeiska audiovisuella observationsorganet.

(17)

I en gemenskap med 25 medlemsstater blir samarbete mer och mer en strategi för att stärka den europeiska filmindustrins konkurrenskraft. På alla nivåer i Mediaprogrammen - utbildning, utveckling, distribution och marknadsföring - behövs det därför ett ökat stöd till projekt för nätverk som omfattar hela EU. Detta gäller särskilt samarbete med aktörer från de medlemsstater som har anslutit sig till Europeiska unionen efter den 30 april 2004. Det bör understrykas att alla samarbetsstrategier mellan den audiovisuella sektorns aktörer bör respektera gemenskapens konkurrensrätt.

(18)

Offentligt stöd till filmindustrin på europeisk, nationell, regional eller lokal nivå är viktigt för att komma till rätta med sektorns strukturella problem och för att den europeiska audiovisuella industrin skall kunna möta den utmaning som globaliseringen innebär.

(19)

Anslutningsländer och Eftaländer som är parter i EES-avtalet får också delta i gemenskapsprogram i enlighet med de avtal som slutits med dessa länder.

(20)

Samarbetet mellan Media och Eurimages behöver förstärkas, men utan att det leder till integrering i finansiella och administrativa frågor.

(21)

Vid sitt möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 antog Europeiska rådet ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det föreskrivs att gemenskapsprogram skall vara öppna för länder som genomgår en stabiliserings- och associeringsprocess, i enlighet med de ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder.

(22)

De andra europeiska länder som är parter i Europarådets konvention om gränsöverskridande television utgör en integrerad del av det europeiska audiovisuella området och bör därför ha rätt att, om de så vill och förutsatt att budgeten och eventuella prioriteringar inom deras audiovisuella industri beaktas, delta i programmet eller i ett mer begränsat samarbete, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och enligt särskilda överenskommelser i enlighet med villkor som skall fastställas i avtal mellan de berörda parterna.

(23)

Samarbete med tredjeländer utanför Europa som utvecklas med ömsesidiga och balanserade intressen som grund kan skapa mervärde för den europeiska audiovisuella industrin avseende marknadsföring, marknadstillträde, distribution, spridning och visning av europeiska verk i dessa länder. Sådant samarbete bör utvecklas med hjälp av kompletterande anslag och på särskilda villkor som skall överenskommas mellan de berörda parterna.

(24)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in medel som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(25)

I detta beslut fastställs, för programmets hela löptid, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet (5).

(26)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör fastställas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(27)

Arrangemangen för övervakning och utvärdering bör inbegripa detaljerade årsrapporter och specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbundna mål och indikatorer.

(28)

Det bör införas bestämmelser som reglerar övergången från programmen Media plus och Media yrkesutbildning till det program som inrättats genom detta beslut.

(29)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

bevara och stärka Europas kulturella och språkliga mångfald och dess filmarv och audiovisuella arv, säkerställa att allmänheten har tillgång till detta samt främja dialog mellan kulturer,

b)

öka spridningen av och tittandet på europeiska audiovisuella verk inom och utanför Europeiska unionen, bland annat genom större samarbete mellan aktörerna,

c)

stärka den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft på en öppen och konkurrensutsatt europeisk marknad som är gynnsam för sysselsättningen, bland annat genom att främja kontakterna mellan branschfolket på det audiovisuella området.

a)

inom förproduktion: förvärv och utveckling av audiovisuella kunskaper samt utveckling av europeiska audiovisuella verk,

b)

inom efterproduktion: distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk,

c)

pilotprojekt för att säkerställa att programmet anpassas till marknadens utveckling.

a)

uppmuntra kreativiteten inom den audiovisuella sektorn samt öka kunskapen om och spridningen av Europas filmarv och audiovisuella arv,

b)

stärka strukturen inom den europeiska audiovisuella sektorn, särskilt hos de små och medelstora företagen,

c)

minska obalansen på den europeiska audiovisuella marknaden mellan länder med hög audiovisuell produktionskapacitet och länder eller regioner med låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller små geografiska och språkliga marknader,

d)

följa och stödja marknadens utveckling med avseende på digitalteknik, bland annat marknadsföring av attraktiva digitala kataloger med europeiska filmer på digitala plattformar.

1.

Att stärka kompetensen hos branschfolket i Europa på det audiovisuella området inom utveckling, produktion, distribution/spridning och marknadsföring i syfte att förbättra kvaliteten på och potentialen hos europeiska audiovisuella verk. Programmet skall särskilt stödja åtgärder inom följande områden:

Det skall också vidtas åtgärder för att säkerställa deltagande av branschfolk och lärare från andra länder än de där utbildningsverksamhet som erhåller stöd enligt punkt 2 a, b och c pågår.

2.

Förbättra den europeiska dimensionen inom audiovisuell utbildning med hjälp av följande:

3.

Genom särskilda stipendier göra det möjligt för branschfolk från de medlemstater som har anslutit sig till Europeiska unionen efter den 30 april 2004 att delta i den typ av utbildning som avses i punkt 1.

a)

Stödja utvecklingen av produktionsprojekt som förs fram av oberoende produktionsbolag och som är avsedda för den europeiska och internationella marknaden,

b)

Stödja utarbetandet av finansieringsplaner för företag och projekt för europeiska produktioner, särskilt finansiering av samproduktioner.

a)

stärka europeisk distribution genom att uppmuntra distributörerna att investera i samproduktion, förvärv och marknadsföring av icke-nationella europeiska filmer samt att utarbeta samordnade marknadsföringsstrategier,

b)

förbättra spridningen av icke-nationella europeiska filmer på de europeiska och internationella marknaderna genom stimulansåtgärder för export, distribution på olika medier och biografvisning,

c)

främja spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk som producerats av oberoende produktionsbolag genom att uppmuntra samarbete mellan å ena sidan programföretag och å andra sidan oberoende producenter och distributörer,

d)

uppmuntra digitalisering av europeiska audiovisuella verk och utvecklingen av en konkurrenskraftig digital marknad,

e)

uppmuntra biografer att utnyttja de möjligheter som digital distribution erbjuder.

a)

förbättra spridningen av europeiska audiovisuella verk genom att säkerställa att den europeiska audiovisuella sektorn har tillgång till europeiska och internationella professionella marknader,

b)

förbättra den europeiska och den internationella publikens tillgång till europeiska audiovisuella verk,

c)

uppmuntra gemensamma insatser mellan nationella organ som arbetar för att marknadsföra film och audiovisuella program,

d)

uppmuntra till främjande av Europas filmarv och audiovisuella arv och förbättra allmänhetens tillgång till detta, både på europeisk och internationell nivå.

a)

Eftaländer som är medlemmar av EES, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

b)

De anslutningsländer som omfattas av en föranslutningsstrategi till EU, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor och bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder i ramavtalet respektive associeringsrådens beslut.

c)

Länderna på västra Balkan, i enlighet med bestämmelser som överenskommits med dessa länder sedan det slutits ramavtal som styr deras deltagande i gemenskapsprogram.

a)

De allmänna riktlinjerna för samtliga åtgärder som beskrivs i bilagan.

b)

Innehållet i förslagsinfordran, definitionen av kriterier och förfarandena för urval av projekt.

c)

Frågor rörande den årliga interna fördelningen av programmets resurser, inklusive fördelningen mellan åtgärder för att förbättra yrkeskompetens, utveckling, distribution/spridning och marknadsföring.

d)

Regler för övervakning och utvärdering av åtgärderna.

e)

Alla förslag om tilldelning av gemenskapsmedel som överstiger 200 000 EUR per mottagare och år om det gäller utbildning och marknadsföring, 200 000 EUR om det gäller utveckling och 300 000 EUR om det gäller distribution.

f)

Det val av pilotprojekt som anges i artikel 7.

a)

De skall ha tillräckligt med personal med lämpliga yrkes- och språkkunskaper för att kunna arbeta med internationellt samarbete.

b)

De skall ha en lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om datorutrustning och kommunikationsmedel.

c)

De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att de på ett tillfredsställande sätt kan utföra sina uppgifter och undvika alla intressekonflikter.

a)

en halvtidsrapport där den utvärderar resultaten samt de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av programmets genomförande senast tre år efter det att programmet har inletts,

b)

ett meddelande om programmets fortsatta genomförande senast fyra år efter det att programmet har inletts,

c)

en detaljerad utvärderingsrapport senast den 31 december 2015 som omfattar genomförandet och resultaten av programmet, när genomförandet har slutförts.

a)

främja insyn i marknaden, genom bättre jämförbarhet mellan de uppgifter som insamlats i de olika länderna, och säkerställa att aktörerna har tillgång till ekonomisk och juridisk statistik och information, särskilt om de medlemsstater som har anslutit sig till Europeiska unionen efter den 30 april 2004, för att på så sätt stärka den europeiska audiovisuella sektorns förmåga att konkurrera och utvecklas,

b)

möjliggöra effektivare övervakning av programmet och underlätta utvärderingen av det.

—

rådets beslut 90/685/EEG av den 21 december 1990 om genomförandet av en handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (Media) (1991-1995) (EGT L 380, 31.12.1990, s. 37) (Media I),

—

rådets beslut 95/563/EG av den 10 juli 1995 om genomförandet av ett program för att stimulera utveckling och distribution av europeiska audiovisuella verk (Media II – Utveckling och distribution) (1996-2000) (EGT L 321, 30.12.1995, s. 25) och rådets beslut 95/564/EG av den 22 december 1995 om genomförandet av ett utbildningsprogram som vänder sig till branschfolk inom den europeiska industrin för audiovisuella program (Media II – utbildning) (EGT L 321, 30.12.1995, s. 33) (Media II),

—

rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus – Utveckling, distribution och marknadsföring) (2001-2005) (EGT L 336 av den 30.12.2000, s. 82). Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1)) (Media Plus) samt

—

Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) (2001–2005) (EGT L 26, 27.1.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 885/2004) (Media-yrkesutbildning).

17.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 251/20

(1)

Genom fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan kallat ”fördraget” införs ett unionsmedborgarskap och där föreskrivs att gemenskapens insatser på utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomsområdet i första hand skall främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte samt en utbildning av god kvalitet.

(2)

Fördraget om Europeiska unionen är grundat på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering. Främjandet av ungdomars aktiva medborgarskap skall bidra till att dessa värden befästs.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1031/2000/EG av den 13 april 2000 inrättades gemenskapens åtgärdsprogram ”Ungdom” (4). Det är lämpligt att bygga vidare på erfarenheterna från detta program för att fortsätta och förstärka samarbetet och gemenskapens insatser på detta område.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 790/2004/EG av den 21 april 2004 upprättades ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet (5).

(5)

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 fastställdes ett strategiskt mål för EU, som bland annat omfattar en aktiv sysselsättningspolitik med ökad betoning på livslångt lärande och som kompletterades med en strategi för hållbar utveckling vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15–16 juni 2001.

(6)

I Laekenförklaringen, som fogats till ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 14-15 december 2001, framhålls det att en av de grundläggande utmaningarna för EU är frågan om hur man kan föra medborgarna, i första hand ungdomar, närmare det europeiska projektet och de europeiska institutionerna.

(7)

Kommissionen antog den 21 november 2001 vitboken Nya insatser för Europas ungdom, i vilken man föreslår en ram för samarbete på ungdomsområdet som främst skall öka delaktighet, information och volontärverksamhet för ungdomar samt ge bättre kunskaper om ungdomars situation. I Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2002 stödde parlamentet dessa förslag (6).

(8)

I resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 27 juni 2002 (7), fastställs bland annat en öppen samordningsmetod som omfattar prioriteringarna delaktighet, information, ungdomars volontärverksamhet och bättre kunskaper om ungdomars situation. Vid genomförandet av programmet ”Aktiv ungdom”, nedan kallat ”programmet” bör detta arbete beaktas.

(9)

I sina slutsatser av den 6 maj 2003 (8) understryker rådet att det är nödvändigt att behålla och utveckla de befintliga gemenskapsinstrument som särskilt riktar sig till ungdomar, eftersom de är viktiga för att utveckla medlemsstaternas samarbete på ungdomsområdet, och att prioriteringarna och målen i dessa instrument dessutom bör anpassas till ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet.

(10)

Vid Europeiska rådets vårmöte den 22–23 mars 2005 antogs den europeiska pakten för ungdomsfrågor som ett instrument för att förverkliga Lissabonmålen för tillväxt och sysselsättning. Pakten är inriktad på tre områden: sysselsättning, integration och befordringsmöjligheter; utbildning och rörlighet; möjlighet att förena yrkes- och familjeliv.

(11)

Gemenskapens insatser omfattar ett bidrag till en utbildning av hög kvalitet, och bör syfta till att undanröja bristande jämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 3 i fördraget.

(12)

Funktionshindrades särskilda behov bör tillgodoses.

(13)

Det är nödvändigt att främja ett aktivt medborgarskap och vid genomförandet av handlingslinjerna intensifiera kampen mot alla former av utslagning och diskriminering, inbegripet sådan som grundar sig på kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, i enlighet med artikel 13.1 i fördraget.

(14)

De kandidatländer och Eftaländer som undertecknat EES-avtalet får delta i gemenskapsprogrammen i enlighet med de avtal som sluts med dessa länder.

(15)

Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 antogs ”Thessalonikiagendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det anges att gemenskapsprogrammen bör vara öppna för länder som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder.

(16)

Åtgärder bör vidtas i syfte att öppna programmet för Schweiz deltagande.

(17)

I den Barcelonaförklaring som antogs på Europa–Medelhavskonferensen 1995 anges att ungdomsutbyten bör vara det sätt genom vilket kommande generationer förbereds för ett närmare samarbete mellan partnerna i Europa–Medelhavsområdet, varvid principerna om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skall respekteras.

(18)

På grundval av kommissionens meddelande ”Ett utvidgat Europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” anger rådet i sina slutsatser av den 16 juni 2003 att gemenskapens insatser bör inriktas på ökat kulturellt samarbete, ömsesidig förståelse och samarbete på utbildningsområdet med grannländerna.

(19)

Av delutvärderingsrapporterna om programmet Ungdom och av det offentliga samrådet om framtida gemenskapsåtgärder när det gäller utbildning och ungdom framgår att det finns ett trängande, och i vissa avseenden ökande, behov av att fortsätta samarbets- och utbytesverksamheten inom ungdomsområdet på europeisk nivå samt en önskan om ett enklare, användarvänligare och mer flexibelt genomförande.

(20)

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning kan genomförandet av programmet förenklas genom finansiering med ett standardbelopp, antingen när det gäller stöd till programdeltagare eller gemenskapsstöd till de strukturer som inrättas på nationell nivå för att förvalta programmet.

(21)

Programmet bör regelbundet övervakas och utvärderas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna så att justeringar kan göras, särskilt av prioriteringarna för genomförandet av åtgärderna. Övervakningen och utvärderingen bör inbegripa mätbara och relevanta mål och indikatorer.

(22)

Den rättsliga grunden bör utformas på ett så flexibelt sätt att det blir möjligt att vid behov justera verksamheten så att den följer utvecklingen av behoven under perioden 2007-2013, och så att man undviker de onödigt detaljerade bestämmelserna i de föregående programmen. Beslutet är därför med avsikt begränsat till allmänna definitioner av verksamheten med tillhörande administrativa och finansiella bestämmelser.

(23)

Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av programmet, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltningen av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2014 kommer det tekniska och administrativa stödet att vid behov säkerställa handläggningen av den verksamhet som ännu inte har avslutats i slutet av 2013.

(24)

Särskilda bestämmelser bör föreskrivas för tillämpningen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (9) och av genomförandebestämmelserna till denna förordning samt sådana undantag från dessa bestämmelser som behövs med hänsyn till stödmottagarnas och verksamhetens art.

(25)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in belopp som försvunnit, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(26)

I detta beslut fastställs för hela programmets löptid en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet i den mening som avses i punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10).

(27)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom detta kräver multilaterala partnerskap, åtgärder för transnationell rörlighet och informationsutbyte på europeisk nivå, och de därför på grund av de transnationella och multilaterala aspekterna på verksamheten och åtgärderna i detta program bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(28)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11).

(29)

Övergångsbestämmelser bör fastställas för övervakning av verksamhet som inletts före den 31 december 2006 enligt beslut nr 1031/2000/EG och beslut nr 790/2004/EG.

a)

Främja ungdomars aktiva medborgarskap i allmänhet och deras europeiska medborgarskap i synnerhet,

b)

Öka solidariteten och främja toleransen bland ungdomar, särskilt för att stärka den sociala sammanhållningen i EU,

c)

Främja ömsesidig förståelse mellan ungdomar från olika länder,

d)

Bidra till att förbättra kvaliteten på stödstrukturer för ungdomsverksamhet och öka resurserna för det civila samhällets organisationer på ungdomsområdet,

e)

Främja europeiskt samarbete på ungdomsområdet.

1.

Inom ramen för det allmänna målet att främja ungdomars aktiva medborgarskap i allmänhet och deras europeiska medborgarskap i synnerhet:

2.

Inom ramen för det allmänna målet att öka solidariteten och främja toleransen bland ungdomar, särskilt för att stärka den sociala sammanhållningen i EU:

3.

Inom ramen för det allmänna målet att främja ömsesidig förståelse mellan ungdomar från olika länder:

4.

Inom ramen för det allmänna målet att bidra till att öka kvaliteten på stödstrukturerna för ungdomsverksamhet och öka kapaciteten hos det civila samhällets organisationer på ungdomsområdet:

5.

Inom ramen för det allmänna målet att främja det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, med beaktande av lokala och regionala aspekter:

—

stödja ungdomsutbyten i syfte att öka ungdomars rörlighet,

—

stödja ungdomsinitiativ samt projekt och verksamhet för deltagande i det demokratiska livet för att utveckla ungdomars medborgarskap och ömsesidiga förståelse.

—

stödja projekt med de partnerländer som nämns i artikel 5.1, särskilt utbyten för ungdomar och personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet och ungdomsorganisationer,

—

stödja initiativ som ökar ungdomars ömsesidiga förståelse, solidaritetskänsla och tolerans, samt utveckling av samarbete inom ungdomsområdet och det civila samhället i dessa länder.

—

skapa en strukturerad dialog mellan de olika aktörerna på ungdomsområdet, särskilt ungdomarna själva, personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet och ungdomsorganisationer samt ansvariga politiker,

—

stödja ungdomsseminarier om sociala, kulturella och politiska frågor av intresse för ungdomar,

—

bidra till utvecklingen av det ungdomspolitiska samarbetet,

—

underlätta utvecklingen av de nätverk som krävs för att öka förståelsen för ungdomar.

a)

Medlemsstaterna,

b)

De Eftaländer som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet,

c)

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principerna och villkoren i de ramavtal som har ingåtts med dessa länder för deras deltagande i gemenskapens program,

d)

Länderna på västra Balkan, i enlighet med bestämmelser som skall fastställas tillsammans med dessa länder efter det att ramavtal för deras deltagande i gemenskapens program har ingåtts,

e)

Schweiz, under förutsättning att det har slutits ett bilateralt avtal med detta land.

a)

Vidta de åtgärder som behövs för att se till att programmet fungerar väl på nationell nivå och engagerar de parter som berörs av ungdomsfrågor i enlighet med nationell praxis,

b)

Inrätta eller utse samt övervaka de nationella organ som ansvarar för genomförandet av programverksamheten på nationell nivå, i enlighet med artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i enlighet med följande kriterier:

c)

Ansvara för en god förvaltning genom de nationella organ som avses i led b, för de medel som förs över till dem för beviljande av bidrag till projekten. De skall särskilt ansvara för att se till att de nationella organen iakttar principerna om öppenhet och insyn, likabehandling, förbud mot finansiering genom medel från flera gemenskapskällor och skyldighet att återkräva eventuella medel som stödmottagarna är skyldiga,

d)

Vidta de åtgärder som behövs för att genomföra revisioner och ekonomisk tillsyn över de nationella organ som avses i led b, och särskilt följande:

a)

Bestämmelserna om genomförandet av programmet, inklusive den årliga arbetsplanen,

b)

Den allmänna jämvikten mellan de olika programområdena,

c)

När det gäller finansieringen, de kriterier (till exempel andelen ungdomar av befolkningen, BNP och geografiskt avstånd mellan länderna) som skall tillämpas för att fastställa en vägledande fördelning av medlen mellan medlemsstaterna för de programområden som skall förvaltas på decentraliserad nivå,

d)

Uppföljning av det avtal som avses i punkt 4.2 i bilagan, inklusive Europeiska ungdomsforumets årliga arbetsplan och rapport,

e)

Bestämmelserna om utvärdering av programmet,

f)

Bestämmelserna om intygande av ungdomarnas deltagande i programverksamheten,

g)

De bestämmelser om anpassning av programområdena som föreskrivs i artikel 8.7.

a)

En delutvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet senast den 31 mars 2011,

b)

Ett meddelande om fortsättningen av programmet senast den 31 december 2011,

c)

En utvärderingsrapport efter det att programmet har avslutats senast den 31 mars 2016.

17.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 251/37

(1)

Genom rådets beslut 1999/382/EG (4) inrättades den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning ”Leonardo da Vinci”.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 253/2000/EG (5) inrättades den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning ”Sokrates”.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2318/2003/EG (6) inrättades ett flerårigt program för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet).

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 791/2004/EG (7) inrättades ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet och för att stödja särskilda insatser på samma område.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG (8) inrättades en enhetlig ram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass).

(6)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2317/2003/EG (9) inrättades ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeland (Erasmus Mundus) (2004 till 2008).

(7)

I Bolognaförklaringen som undertecknades den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder fastställdes en mellanstatlig process för att senast 2010 inrätta ett ”europeiskt område för högre utbildning”, vilket fordrar stöd på gemenskapsnivå.

(8)

Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 fastställde ett strategiskt mål för Europeiska unionen, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning, och rådet (utbildning) uppmanades att allmänt dryfta utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar, med respekt för nationell mångfald.

(9)

Ett avancerat kunskapssamhälle är nyckeln till högre tillväxt och ökad sysselsättning. Utbildning är en viktig prioritering för Europeiska unionen för att uppnå Lissabonmålen.

(10)

Rådet antog den 12 februari 2001 en rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål. Den 14 juni 2002 antog rådet ett detaljerat arbetsprogram om uppföljningen av dessa mål, vilket fordrar stöd på gemenskapsnivå.

(11)

Europeiska rådet i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 enades om en strategi för hållbar utveckling, och en miljödimension fogades till Lissabonprocessen för sysselsättning, ekonomisk reform och social sammanhållning.

(12)

Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 fastställde målet att senast 2010 göra Europeiska unionens utbildningssystem till en kvalitetsreferens för hela världen, och man efterlyste insatser för att förbättra grundläggande kompetens, i synnerhet genom undervisning i minst två främmande språk från mycket tidig ålder.

(13)

I kommissionens meddelande och rådets resolution av den 27 juni 2002 (10) om livslångt lärande står det att livslångt lärande bör främjas via insatser och åtgärder som utarbetas inom ramen för gemenskapsprogram på området.

(14)

Genom rådets resolution av den 19 december 2002 (11) fastställdes en process för utökat europeiskt samarbete inom yrkesutbildning, vilken fordrar stöd på gemenskapsnivå. I Köpenhamnsförklaringen som utbildningsministrarna i 31 europeiska länder enades om den 30 november 2002 kopplades arbetsmarknadens parter och kandidatländerna till denna process.

(15)

I kommissionens meddelande om en handlingsplan för kompetens och rörlighet noteras det ständiga behovet av insatser på europeisk nivå för att förbättra erkännandet av meriter inom allmän och yrkesinriktad utbildning.

(16)

I kommissionens meddelande om en handlingsplan för att främja språkinlärning och språklig mångfald fastställs insatser som skall genomföras på europeisk nivå under åren 2004-2006 och som kräver uppföljning.

(17)

Gemenskapens insatser på utbildningsområdet bör prioritera och främja språkundervisning och språkinlärning samt språklig mångfald. Språkundervisning och språkinlärning är av särskild betydelse i angränsande medlemsstater.

(18)

Halvtidsrapporterna med utvärdering av de aktuella programmen Sokrates och Leonardo da Vinci samt det offentliga samrådet om gemenskapens framtida verksamhet på utbildningsområdet visade att det finns ett betydande och på vissa punkter allt större behov av fortsatt samarbete och utbytesverksamhet inom detta område på europeisk nivå. Rapporterna underströk vikten av en närmare koppling mellan gemenskapens program och utvecklingen av utbildningspolitiken, framförde önskemålet att gemenskapens verksamhet skulle struktureras på ett sätt som bättre motsvarar modellen med livslångt lärande och efterlyste enklare, mer användarvänliga och mer flexibla metoder.

(19)

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning kan genomförandet av programmet förenklas genom finansiering med ett standardbelopp antingen när det gäller stöd till programdeltagare eller gemenskapsstöd till de strukturer som inrättas på nationell nivå för att förvalta programmet.

(20)

Att integrera gemenskapens stöd till gränsöverskridande samarbete och utbytesverksamhet på utbildningsområdet i ett enda program skulle ge betydande fördelar och möjliggöra bättre samverkan mellan de olika verksamhetsområdena, större kapacitet att stödja utvecklingen av livslångt lärande, samt mer konsekventa, enhetliga och effektiva administrationssätt. Ett enda program skulle dessutom främja ett samarbete mellan olika utbildningsnivåer.

(21)

Ett program för livslångt lärande bör därför inrättas för att genom livslångt lärande bidra till utvecklingen av Europeiska unionen som ett avancerat kunskapssamhälle med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetstillfällen samt större social sammanhållning.

(22)

Med hänsyn till särdragen i sektorerna för skolor, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, vilka leder till att gemenskapens insatser måste grundas på mål, typer av insatser och organisatoriska strukturer som är skräddarsydda för dem, är det lämpligt att inom ramen för programmet för livslångt lärande bibehålla enskilda program som riktar sig till var och en av dessa fyra sektorer, alltmedan enhetligheten och det som är gemensamt för dem maximeras.

(23)

I sitt meddelande ”Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013” angav kommissionen en rad kvantifierade mål som skall uppnås genom den nya omgången av gemenskapens utbildningsprogram, vilka kräver en betydande ökning i volymen av insatser inom utbyte och partnerskap.

(24)

Med tanke på de påvisade positiva effekterna av rörlighet över gränserna både för individer och för utbildningssystem, den omfattande efterfrågan på rörlighet inom alla sektorer som inte kunnat uppfyllas, och vikten av denna verksamhet mot bakgrund av Lissabonmålet, är det nödvändigt att avsevärt öka omfattningen av stöd till rörlighet över gränserna i de fyra delprogrammen för de olika sektorerna.

(25)

I syfte att bättre täcka de verkliga extrakostnaderna för studenter som studerar utomlands bör utbytesstipendiet bibehållas på i genomsnitt 200 EUR per månad i reala termer så länge programmet pågår.

(26)

Mer bör göras för behoven av rörlighet bland enskilda gymnasieelever och enskilda vuxenstuderande, som hittills inte täckts av gemenskapsprogram, genom att införa en ny typ av rörlighetsinsatser i programmen Comenius och Grundtvig. De möjligheter som rörlighet för enskilda lärare skapar för utvecklingen av långsiktigt samarbete mellan skolor i angränsande regioner bör också utnyttjas bättre.

(27)

Små och medelstora företag spelar en viktig roll i Europas ekonomi. Hittills har emellertid sådana företag i liten utsträckning deltagit i programmet Leonardo da Vinci. Åtgärder bör vidtas för att höja gemenskapsåtgärdernas attraktionskraft för små och medelstora företag, framför allt genom att öka möjligheterna till rörlighet för lärlingar. Det bör anordnas lämpliga arrangemang, liknande dem som finns i Erasmusprogrammet, för erkännande av resultaten av sådan rörlighet.

(28)

Mot bakgrund av de särskilda utbildningssvårigheterna för barn till arbetstagare utan fast arbetsplats och till mobila arbetstagare i Europa bör de möjligheter som programmet Comenius ger utnyttjas fullt ut för att stödja gränsöverskridande verksamheter som är inriktade på deras behov.

(29)

En ökad rörlighet inom hela Europa bör åtföljas av ständigt högre normer.

(30)

För att möta det ökade behovet att stödja sådan verksamhet på europeisk nivå som skall uppfylla dessa mål för utbildningspolitiken, tillhandahålla ett sätt att stödja verksamhet över sektorsgränserna inom språk och IKT samt stärka spridningen och utnyttjandet av programmets resultat, är det lämpligt att komplettera de fyra programmen för de olika sektorerna med ett övergripande program.

(31)

För att möta det tilltagande behovet av kunskap och dialog om den europeiska integrationsprocessen och dess utveckling är det viktigt att främja högsta kvalitet inom undervisning, forskning och analyser på detta område genom att stödja högskolor som specialiserar sig på studier av den europeiska integrationsprocessen, europeiska sammanslutningar inom allmän och yrkesinriktad utbildning och Jean Monnet-insatsen.

(32)

Det är nödvändigt att skapa tillräcklig flexibilitet i detta beslut så att lämpliga justeringar kan göras i åtgärderna inom programmet för livslångt lärande för att möta ändrade behov under tiden 2007-2013, och undvika de alltför detaljerade bestämmelserna under de tidigare etapperna i programmen Sokrates och Leonardo da Vinci.

(33)

I all sin verksamhet bör gemenskapen sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, enligt artikel 3.2 i fördraget.

(34)

Enligt artikel 151 i fördraget bör gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt samverkan mellan kultur och utbildning. Även den interkulturella dialogen bör främjas.

(35)

Det finns ett behov av att främja ett aktivt medborgarskap och respekten för mänskliga rättigheter och demokrati samt att intensifiera kampen mot alla former av utslagning, inbegripet rasism och främlingsfientlighet.

(36)

Det finns ett behov av att bredda tillträdet för missgynnade grupper och aktivt ta itu med de särskilda inlärningsbehoven hos personer med funktionshinder vid genomförandet av alla delar av programmet, bland annat genom högre bidrag för att spegla de extra kostnader som funktionshindrade deltagare medför samt stöd till inlärning och användning av teckenspråk och punktskrift.

(37)

Man bör notera resultaten av Europeiska året för utbildning genom idrott (2004) och de potentiella utbildningsfördelar med samarbete mellan utbildningsanstalter och idrottsorganisationer som lyftes fram inom ramen för detta.

(38)

De kandidatländer för anslutning till Europeiska unionen samt de Eftaländer som ingår i EES får delta i gemenskapens program i enlighet med avtal som skall upprättas mellan gemenskapen och dessa länder.

(39)

Europeiska rådet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 godkände rådets slutsatser av den 16 juni 2003 angående västra Balkan, inbegripet bilagan ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där man föreskriver att gemenskapens program bör öppnas för de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen på grundval av ramavtal som skall upprättas mellan gemenskapen och dessa länder.

(40)

Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet har uttryckt sin avsikt att inleda förhandlingar för att sluta avtal på områden av gemensamt intresse, till exempel gemenskapens program för utbildning och ungdomsfrågor.

(41)

Programmet för livslångt lärande bör regelbundet övervakas och utvärderas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, så att man kan göra anpassningar, i synnerhet vad gäller prioriteringar för åtgärdernas genomförande. Utvärderingen bör inbegripa en extern utvärdering genomförd av oberoende och opartiska organ.

(42)

I sin resolution av den 28 februari 2002 om genomförandet av Sokratesprogrammet (12) påpekade Europaparlamentet de oproportionerligt tunga administrativa förfarandena för dem som sökte stipendier under programmets andra etapp.

(43)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (13) samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (14), som skyddar gemenskapens ekonomiska intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administrationen, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(44)

För att programmet framgångsrikt skall kunna genomföras är det mycket viktigt att ansökningsförfarandena radikalt förenklas. Administrations- och redovisningskraven bör stå i proportion till bidragets storlek.

(45)

Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att kräva tillbaka belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts på ett felaktigt sätt.

(46)

Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av programmet för livslångt lärande, särskilt när det gäller fleråriga arrangemang för förvaltningen av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2014 bör det tekniska och administrativa stödet vid behov säkerställa handläggningen av den verksamhet som ännu inte har avslutats i slutet av 2013, inbegripet övervakning och revision.

(47)

Eftersom målet för detta beslut, dvs. det europeiska samarbetets bidrag till utbildning av hög kvalitet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då det krävs multilaterala partnerskap, rörlighet över gränserna och informationsutbyte i hela gemenskapen och de nödvändiga insatserna och åtgärderna bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(48)

I detta beslut fastställs för hela den tid programmet pågår en finansieringsram som skall utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (15).

(49)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

a)

Att bidra till utvecklingen av livslångt lärande av hög kvalitet och främja hög prestanda, innovation och en europeisk dimension i system och praxis på området,

b)

Att stödja inrättandet av ett europeiskt område för livslångt lärande,

c)

Att bidra till att göra de möjligheter till livslångt lärande som finns i medlemsstaterna bättre, mer attraktiva och mer tillgängliga,

d)

Att öka det livslånga lärandets bidrag till social sammanhållning, aktivt medborgarskap, interkulturell dialog, jämställdhet och självförverkligande,

e)

Att bidra till att främja kreativitet, konkurrenskraft, anställbarhet och växande företagaranda,

f)

Att bidra till att personer i alla åldrar i större utsträckning deltar i livslångt lärande, även personer med särskilda behov och mindre gynnade grupper, oavsett deras socioekonomiska bakgrund,

g)

Att främja språkinlärning och språklig mångfald,

h)

Att stödja utvecklingen av innovativt innehåll, tjänster, pedagogik och praktik för livslångt lärande, grundat på informations- och kommunikationsteknik,

i)

Att stärka det livslånga lärandets bidrag till skapandet av en känsla av europeiskt medborgarskap grundat på förståelse och respekt för mänskliga rättigheter och demokrati, och till uppmuntran av tolerans och respekt för andra folk och kulturer,

j)

Att främja samarbete inom kvalitetssäkring i alla utbildningssektorer i Europa,

k)

Att uppmuntra till ett optimalt utnyttjande av resultat, innovativa produkter och processer och utbyta god praxis inom de områden som täcks av programmet för livslångt lärande i syfte att förbättra utbildningens kvalitet.

1.

förskola: organiserad utbildningsverksamhet före den obligatoriska skolgången.

2.

elev: person som är inskriven för studier vid en skola.

3.

skola: alla slags inrättningar som meddelar allmän utbildning (förskola, primär- eller sekundärskola), yrkesinriktad eller teknisk utbildning och, i undantagsfall, inrättningar som inte meddelar skolundervisning men som tillhandahåller lärlingsutbildning när det gäller åtgärder för att främja språkinlärning.

4.

undervisande personal: personer som på grund av sina arbetsuppgifter är direkt engagerade i utbildningsprocessen i medlemsstaterna.

5.

utbildare: person som genom sina åligganden direkt medverkar i den yrkesinriktade utbildningsprocessen i medlemsstaterna.

6.

student: en person inskriven vid en högre utbildningsanstalt, oavsett studieområde, i syfte att bedriva högre studier som leder till erkänd examen eller annan erkänd eftergymnasial behörighet, till och med doktorsexamen.

7.

praktikant: en person som genomgår yrkesutbildning antingen vid en utbildningsinrättning eller utbildningsorganisation eller på arbetsplatsen.

8.

vuxen inlärare: en inlärare som deltar i vuxenutbildning.

9.

personer på arbetsmarknaden: arbetstagare, egenföretagare, personer som står till arbetsmarknadens förfogande.

10.

högre utbildningsanstalt:

11.

gemensamma magisterkurser: magisterkurser vid högre utbildningsanstalt som

12.

yrkesutbildning: varje form av grundläggande yrkesutbildning, inbegripet teknisk och yrkesinriktad undervisning, och lärlingsutbildning som bidrar till yrkeskvalifikationer som erkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de har förvärvats, samt yrkesinriktad fortbildning som en person genomgår under sitt arbetsliv.

13.

vuxenutbildning: alla former av icke-yrkesinriktat lärande för vuxna, såväl formellt, icke-formellt som informellt.

14.

studiebesök: kort besök för att studera en viss aspekt av livslångt lärande i en annan medlemsstat.

15.

rörlighet: en tids vistelse i en annan medlemsstat för studier, arbetserfarenhet, annat lärande eller annan undervisning eller därtill kopplad administrativ verksamhet, som på lämpligt sätt stöds genom förberedande kurser eller fortbildningskurser i värdlandets språk eller arbetsspråk.

16.

praktik: en tids vistelse vid ett företag eller en organisation i en annan medlemsstat, som på lämpligt sätt stöds genom förberedande kurser eller fortbildningskurser i värdlandets språk eller arbetsspråk och syftar till att hjälpa enskilda att anpassa sig till kraven på en arbetsmarknad som omfattar hela gemenskapen, förvärva en bestämd färdighet eller förbättra kunskaperna om den ekonomiska och sociala kulturen i landet i fråga i samband med förvärvande av yrkeserfarenhet.

17.

unilateral: som gäller en enda inrättning.

18.

bilateral: med deltagande av partner från två medlemsstater.

19.

multilateral: med deltagande av partner från minst tre medlemsstater. Kommissionen kan betrakta sammanslutningar eller andra organ med medlemmar från tre eller fler medlemsstater som multilaterala.

20.

partnerskap: en bilateral eller multilateral överenskommelse mellan en grupp inrättningar eller organisationer i olika medlemsstater om att genomföra gemensam europeisk verksamhet för livslångt lärande.

21.

nätverk: en formell eller informell gruppering av organ som är verksamma inom särskilda områden, ämnen eller sektorer för livslångt lärande.

22.

projekt: samarbetsverksamhet med fastställt resultat som utarbetas gemensamt av en formell eller informell gruppering av inrättningar eller organisationer.

23.

projektsamordnare: den inrättning eller organisation som är ansvarig för genomförandet av den multilaterala grupperingens genomförande av projektet.

24.

projektpartner: andra inrättningar eller organisationer än samordnaren, vilka utgör den multilaterala grupperingen.

25.

företag: alla företag som är engagerade i ekonomisk verksamhet inom den offentliga eller privata sektorn, oavsett storlek, rättslig ställning eller den ekonomiska sektor inom vilken de är verksamma, inbegripet den sociala ekonomin.

26.

arbetsmarknadens parter: på nationell nivå, arbetsgivares och arbetstagares organisationer i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis; på gemenskapsnivå, arbetsgivares och arbetstagares organisationer som deltar i dialogen mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå.

27.

vägledning och rådgivning: olika slags verksamhet, till exempel information, bedömning, orientering och råd för att hjälpa inlärare, utbildare och övrig personal att välja utbildningsprogram eller anställningsmöjligheter.

28.

spridning och utnyttjande av resultat: insatser för att se till att resultaten från programmet för livslångt lärande och dess föregångare vederbörligen erkänns och visas samt genomförs i stor skala.

29.

livslångt lärande: allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, icke-formell utbildning och informellt lärande, som företas under hela livet och leder till bättre kunskaper och färdigheter ur ett personligt, medborgerligt, samhälleligt och/eller arbetsmarknadsrelaterat perspektiv. Det innefattar tillhandahållande av vägledning och rådgivning.

a)

Programmet Comenius, som skall ta upp behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i förskole- och skolutbildning, till och med gymnasiet, samt de inrättningar och organisationer som tillhandahåller sådan utbildning,

b)

Programmet Erasmus, som skall ta upp behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i formell högskoleutbildning och yrkesinriktad utbildning på eftergymnasial nivå, oavsett kursens eller utbildningens längd och inbegripet doktorandutbildning, samt de inrättningar och organisationer som tillhandahåller eller främjar sådan utbildning,

c)

Programmet Leonardo da Vinci, som skall ta upp behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i yrkesinriktad utbildning, utom på eftergymnasial nivå, samt de inrättningar och organisationer som tillhandahåller sådan utbildning,

d)

Programmet Grundtvig, som skall ta upp behoven inom undervisning och lärande hos dem som deltar i alla former av vuxenutbildning samt de inrättningar och organisationer som tillhandahåller eller främjar sådan utbildning.

a)

Policysamarbete och innovation för livslångt lärande,

b)

Främjande av språkinlärning,

c)

Utarbetande av nyskapande innehåll, tjänster, undervisningsmetoder och rutiner för livslångt lärande som bygger på IKT,

d)

Spridning och utnyttjande av resultat från insatser som fått bidrag ur programmet och tidigare liknande program samt utbyte av god praxis.

a)

Jean Monnet-insatsen,

b)

Administrationsbidrag till namngivna institut som sysslar med frågor som rör europeisk integration,

c)

Administrationsbidrag till andra europeiska institut och sammanslutningar inom utbildningsområdet.

a)

Elever, studenter, praktikanter och vuxna inlärare,

b)

Lärare, utbildare och annan personal som arbetar med livslångt lärande ur någon aspekt,

c)

Personer på arbetsmarknaden,

d)

Institut och organisationer som erbjuder möjligheter till lärande inom programmet för livslångt lärande eller inom ramen för dess delprogram,

e)

Personer och organ som ansvarar för system och policy vad gäller livslångt lärande ur någon aspekt på lokal, regional och nationell nivå,

f)

Företag, arbetsmarknadens parter och deras organisationer på alla nivåer, inbegripet handelsorganisationer och handels- och industrikammare,

g)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information inom alla aspekter av livslångt lärande,

h)

Sammanslutningar som arbetar med livslångt lärande, inbegripet sammanslutningar för studenter, praktikanter, elever, lärare, föräldrar och vuxna inlärare,

i)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande,

j)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

a)

Rörlighet för personer som deltar i livslångt lärande,

b)

Bilaterala och multilaterala partnerskap,

c)

Multilaterala projekt särskilt avsedda att främja kvaliteten i utbildningssystemen genom överföring av innovationer över nationsgränserna,

d)

Unilaterala och nationella projekt,

e)

Multilaterala projekt och nätverk,

f)

Iakttagelser och analys av policy och system för livslångt lärande, upprättande och fortlöpande förbättring av referensmaterial, inbegripet undersökningar, statistik, analyser och indikatorer, insatser för att stödja öppenhet och erkännande av kvalifikationer och tidigare lärande samt insatser för att stödja samarbete inom kvalitetssäkring,

g)

Administrationsbidrag för vissa drifts- och förvaltningskostnader till institutioner och sammanslutningar som är verksamma inom det område som omfattas av programmet för livslångt lärande,

h)

Andra initiativ som syftar till att främja målen för programmet för livslångt lärande (”Kompletterande åtgärder”).

a)

Vidta de åtgärder som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av programmet för livslångt lärande på nationell nivå och engagera alla parter som berörs av någon aspekt av livslångt lärande i enlighet med nationell praxis eller lagstiftning,

b)

Inrätta eller utse och övervaka en lämplig struktur för samordnad ledning av genomförandet av insatserna på nationell nivå inom programmet för livslångt lärande (nationella programkontor), inbegripet budgetförvaltning, i enlighet med föreskrifterna i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och artikel 38 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, i enlighet med följande kriterier:

c)

Ansvara för att de nationella programkontor som avses i led b på ett korrekt sätt förvaltar de anslag som överförs till de nationella programkontoren för att stödja projekt, och särskilt för att de nationella programkontoren efterlever principerna om öppenhet och likabehandling och undviker dubbel finansiering ur andra gemenskapskällor samt övervakar projekt och återkräver alla medel som bidragsmottagarna är skyldiga att återbetala,

d)

Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig revision och finansiell övervakning av de nationella programkontor som avses i led b, i synnerhet följande åtgärder:

e)

Ansvara för de medel som inte återfås, om det förekommer oegentligheter, försummelser eller bedrägeri som kan tillskrivas ett nationellt programkontor som inrättats eller utsetts enligt led b, och detta leder till krav från kommissionen mot det nationella programkontoret, vilka inte fullständigt återbetalas,

f)

På kommissionens begäran utse de institutioner eller organisationer som erbjuder utbildningsmöjligheter eller de kategorier av sådana institutioner eller organisationer som kan delta i programmet för livslångt lärande på sina respektive territorier,

g)

Sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att programmet för livslångt lärande skall fungera väl,

h)

Vidta åtgärder för att se till att möjliga synergieffekter med övriga gemenskapsprogram och finansiella instrument samt med andra relevanta program i den berörda medlemsstaten förverkligas på nationell nivå,

a)

övergången mellan de insatser som genomförs inom ramen för de tidigare programmen inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt livslångt lärande och de insatser som genomförs inom programmet för livslångt lärande,

b)

ett fullgott skydd av gemenskapens ekonomiska intressen, i synnerhet genom att införa effektiva, proportionella och avskräckande åtgärder, administrativa kontroller och sanktioner,

c)

en omfattande spridning av information, reklam och uppföljning vad gäller insatser som får bidrag ur programmet för livslångt lärande,

d)

den insamling, analys och behandling av tillgängliga data som krävs för att mäta programmets resultat och verkan samt övervaka och utvärdera den verksamhet som avses i artikel 15,

e)

spridning av resultaten av den föregående generationen av utbildningsprogram och av programmet för livslångt lärande.

a)

Eftaländer som ingår i EES, enligt villkoren i EES-avtalet,

b)

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principerna och villkoren i de ramavtal som ingåtts med dessa länder för deras deltagande i gemenskapens program,

c)

Länderna på västra Balkan i enlighet med de bestämmelser som skall fastställas med dessa länder efter det att ramavtal för deras deltagande i gemenskapens program har ingåtts,

d)

Schweiziska edsförbundet på grundval av ett bilateralt avtal som skall slutas med landet.

a)

Det årliga arbetsprogrammet, inbegripet prioriteringar,

b)

De årliga anslagen och fördelningen av medel mellan och inom de olika delprogrammen,

c)

Allmänna riktlinjer för genomförande av delprogrammen (inbegripet beslut om åtgärdernas art, varaktighet och finansieringsnivå), urvalskriterier och urvalsförfaranden,

d)

Kommissionens förslag när det gäller urval av ansökningar för multilaterala projekt och nätverk enligt artikel 33.1 b och 33.1 c,

e)

Kommissionens förslag när det gäller urval av ansökningar för åtgärder som anges i artikel 5.1 e som inte omfattas av led d) i denna punkt, och i artikel 5.1 f, g och h för vilka de föreslagna bidragen från gemenskapen överstiger 1 miljon EUR,

f)

Definitionen av rollerna och ansvaret för kommissionen, medlemsstaterna respektive de nationella programkontoren när det gäller det ”förfarande via de nationella programkontoren” som anges i bilagan,

g)

Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för insatser som skall förvaltas genom det ”förfarande via de nationella programkontoren” som anges i bilagan,

h)

Metoder för att säkerställa inbördes enhetlighet inom programmet för livslångt lärande,

i)

Metoder för övervakning och utvärdering av programmet för livslångt lärande och delprogrammen och för spridning och överföring av resultaten.

a)

främja medvetenheten om vikten av kulturell och språklig mångfald och multikulturalism i Europa samt om vikten av att bekämpa rasism, fördomar och främlingsfientlighet,

b)

sörja för inlärare med särskilda behov, i synnerhet genom att bidra till att de integreras i den gängse utbildningen,

c)

främja jämställdhet mellan män och kvinnor och medverka till att bekämpa alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

a)

Senast den 31 mars 2011 en interimistisk utvärderingsrapport om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet för livslångt lärande, inbegripet en analys av de uppnådda resultaten,

b)

Senast den 31 december 2011 ett meddelande om fortsättningen av programmet för livslångt lärande,

c)

Senast den 31 mars 2016 en utvärderingsrapport efter programmets avslutning.

a)

Elever i skolan till och med gymnasiet,

b)

Skolor, enligt specifikation av medlemsstaterna,

c)

Lärare och övrig personal vid dessa skolor,

d)

Föreningar, ideella organisationer, icke-statliga organisationer och företrädare för personer som är engagerade i skolutbildning,

e)

Personer och organ som ansvarar för organisation och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå,

f)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande,

g)

Högre utbildningsanstalter,

h)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande.

a)

Att bland unga människor och undervisande personal utveckla kunskapen om och förståelsen för de europeiska kulturernas och språkens mångfald och deras värde,

b)

Att hjälpa unga människor att förvärva den grundläggande livskunskap och det kunnande de behöver för sin personliga utveckling, för framtida anställning och för ett aktivt europeiskt medborgarskap.

a)

Att förbättra kvaliteten på och utöka rörligheten för elever och undervisande personal i olika medlemsstater,

b)

Att förbättra kvaliteten på och utöka partnerskap mellan skolor i olika medlemsstater, så att minst tre miljoner elever deltar i gemensam utbildningsverksamhet under programmets löptid,

c)

Att uppmuntra inlärning av moderna främmande språk,

d)

Att stödja utvecklingen av innovativt innehåll, tjänster, pedagogik och praktik för livslångt lärande, grundat på informations- och kommunikationsteknik,

e)

Att höja kvaliteten och den europeiska dimensionen i lärarutbildningen,

f)

Att stödja förbättringar av pedagogiska metoder och skolförvaltning.

a)

Enskilda personers rörlighet enligt artikel 5.1 a. När sådan rörlighet anordnas eller får bidrag, skall nödvändiga förberedande åtgärder vidtas och man skall se till att de deltagande ges tillräcklig övervakning och rådgivning och tillräckligt stöd.

Sådan rörlighet kan omfatta:

b)

Utveckling av partnerskap enligt artikel 5.1 b mellan

c)

Multilaterala samarbetsprojekt enligt artikel 5.1 e. Projekten kan syfta till att

d)

Multilaterala nätverk enligt artikel 5.1 e. Nätverken kan syfta till att

e)

Andra initiativ som syftar till att främja programmet Comenius mål enligt artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

a)

Studenter och praktikanter som deltar i någon form av eftergymnasial utbildning,

b)

Högre utbildningsanstalter, enligt specifikation av medlemsstaterna,

c)

Lärare, utbildare och övrig personal vid dessa inrättningar,

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som är engagerade i högre utbildning, inbegripet berörda student-, universitets- och lärarsammanslutningar,

e)

Företag, arbetsmarknadens parter och övriga företrädare för arbetslivet,

f)

Offentliga och privata organisationer, inbegripet ideella organisationer och icke-statliga organ, ansvariga för anordnande och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå,

g)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande,

h)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande.

a)

Att stödja förverkligandet av ett europeiskt område för högre utbildning,

b)

Att förstärka bidraget från högre utbildning och avancerad yrkesinriktad utbildning till innovationsprocessen.

a)

Att förbättra kvaliteten på och utöka student- och lärarrörlighet i hela Europa för att bidra till att fram till år 2012 minst 3 miljoner enskilda personer skall ha deltagit i studentrörlighet inom programmet Erasmus och dess föregångare,

b)

Att förbättra kvaliteten på och utöka multilateralt samarbete mellan högre utbildningsanstalter i Europa,

c)

Att öka graden av öppenhet och kompatibilitet mellan europeiska utbildningsbevis inom högre utbildning och avancerad yrkesutbildning,

d)

Att förbättra kvaliteten på och utöka samarbetet mellan högre utbildningsanstalter och företag,

e)

Att underlätta utvecklingen av innovativ praxis inom utbildning och yrkesutbildning på eftergymnasial nivå och överföring av denna, inbegripet från ett medverkande land till andra,

f)

Att stödja utvecklingen av innovativt innehåll, tjänster, pedagogik och praktik för livslångt lärande, grundat på informations- och kommunikationsteknik.

a)

Enskilda personers rörlighet enligt artikel 5.1 a. Sådan rörlighet kan omfatta

Bidrag kan också beviljas till hem- eller värdhögskolor eller företag till insatser för att säkerställa kvalitet inom alla etapper av rörlighetssystemen, inbegripet förberedande kurser eller fortbildningskurser i språk.

b)

Multilaterala projekt och nätverk enligt artikel 5.1 e, med inriktning bl.a. på innovation och försöksverksamhet och utbyte av god praxis inom de områden som anges under de särskilda och de operativa målen,

c)

Multilaterala nätverk enligt artikel 5.1 e som drivs av högskolekonsortier och representerar ett ämne eller ett ämnesövergripande område (”tematiska nätverk inom Erasmus”), med syftet att utarbeta nya inlärningsbegrepp och inlärningsfärdigheter. Sådana nätverk får också inbegripa företrädare från andra offentliga organ eller från företag eller sammanslutningar,

d)

Andra initiativ som syftar till att bidra till programmet Erasmus mål, enligt artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

a)

Studenter vid högre utbildningsanstalter som, efter att ha skrivit in sig för åtminstone ett andra studieår, tillbringar en studieperiod i en annan medlemsstat inom ramen för rörlighet inom programmet Erasmus, oavsett om de fått ekonomiskt bidrag ur programmet. Sådana studieperioder skall till fullo godkännas enligt högskoleavtalen mellan de utsändande och de mottagande högskolorna. Den mottagande högskolan skall inte ta ut kursavgifter från sådana studenter,

b)

Studenter som är anmälda till en gemensam magisterkurs och deltar i rörlighet,

c)

Högskolestudenter som deltar i praktik.

a)

Personer som deltar i yrkesutbildning i alla dess former utom på eftergymnasial nivå,

b)

Personer på arbetsmarknaden,

c)

Institutioner eller organisationer som tillhandahåller utbildningsmöjligheter inom områden som omfattas av programmet Leonardo da Vinci,

d)

Lärare, utbildare och övrig personal hos dessa institutioner eller organisationer,

e)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av yrkesinriktad utbildning, däribland praktikant-, föräldra- och lärarsammanslutningar,

f)

Företag, arbetsmarknadens parter och andra företrädare för arbetslivet, inbegripet handelskammare och andra branschorganisationer,

g)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslång utbildning,

h)

Personer och organ som ansvarar för system och policy vad gäller yrkesutbildning ur någon aspekt på lokal, regional och nationell nivå,

i)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande,

j)

Högre utbildningsanstalter,

k)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

a)

Att stödja personer som deltar i utbildning och främja utbildningsverksamhet när det gäller förvärv och användning av kunskap, färdigheter och kvalifikationer för att underlätta personlig utveckling, anställbarhet och deltagande på den europeiska arbetsmarknaden,

b)

Att stödja förbättringar i fråga om kvalitet och innovationer av yrkesutbildningssystem, institutioner och praxis på området,

c)

Att göra yrkesutbildning och rörlighet mer attraktivt för arbetsgivare och enskilda och underlätta rörligheten för praktikanter.

a)

Att förbättra kvaliteten på och utöka utbytet i hela Europa av personer som deltar i grundläggande yrkesutbildning och i vidareutbildning, så att antalet praktikanter vid företag stiger till minst 80 000 per år vid slutet av programmet för livslångt lärande,

b)

Att förbättra kvaliteten på och utöka samarbetet mellan institutioner eller organisationer som tillhandahåller utbildningsmöjligheter, företag, arbetsmarknadens parter och övriga relevanta organ i hela Europa,

c)

Att underlätta utvecklingen av innovativa lösningar inom yrkesutbildning, med undantag för eftergymnasial yrkesutbildning, samt överföringen av dessa, däribland från ett deltagande land till andra länder,

d)

Att förbättra tydligheten i och erkännandet av kvalifikationer och meriter, däribland sådana som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande,

e)

Att främja inlärning av moderna främmande språk,

f)

Att stödja utvecklingen av innovativt innehåll, tjänster, pedagogik och praktik för livslångt lärande, grundat på informations- och kommunikationsteknik.

a)

Enskilda personers rörlighet enligt artikel 5.1 a. När sådan rörlighet anordnas eller får bidrag skall nödvändiga förberedande åtgärder, inbegripet språklig förberedelse, vidtas, och man skall se till att de deltagande ges tillräckligt med övervakning och stöd. Sådan rörlighet kan omfatta:

b)

Partnerskap enligt artikel 5.1 b, med inriktning på ämnen av gemensamt intresse för de deltagande organisationerna,

c)

Multilaterala projekt, enligt artikel 5.1 c, särskilt projekt som syftar till att förbättra yrkesutbildningssystem genom koncentration på överföring av innovation, omfattande språklig, kulturell och juridisk anpassning till de nationella behoven av innovativa produkter och processer som utarbetats i andra sammanhang,

d)

Multilaterala projekt, enligt artikel 5.1 e, som syftar till att förbättra yrkesutbildningssystem genom koncentration på utarbetande av innovation och god praxis,

e)

Tematiska nätverk för experter och organisationer, enligt artikel 5.1 e, vilka arbetar med specifika frågor som gäller yrkesinriktad utbildning,

f)

Andra initiativ som syftar till att främja målen för programmet Leonardo da Vinci, enligt artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

a)

Personer i vuxenutbildning,

b)

Institutioner eller organisationer som tillhandahåller utbildningsmöjligheter inom vuxenutbildningen,

c)

Lärare och övrig personal vid dessa institutioner eller organisationer,

d)

Utbildningsinstitutioner som arbetar med grund- eller vidareutbildning för personal inom vuxenutbildning,

e)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av vuxenutbildning, däribland sammanslutningar för vuxenstuderande och lärare,

f)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande,

g)

Personer och organ som ansvar för system och policy beträffande någon aspekt av vuxenutbildning på lokal, regional och nationell nivå,

h)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande,

i)

Företag,

j)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer,

k)

Högre utbildningsanstalter.

a)

Att hantera den pedagogiska utmaning som är följden av Europas åldrande befolkning,

b)

Att bidra till att ge vuxna möjligheter att förbättra sina kunskaper och färdigheter.

a)

Att förbättra kvaliteten på och tillgången till rörlighet i hela Europa för personer som deltar i vuxenutbildning och utöka denna, så att minst 7 000 sådana personer årligen erhåller bidrag senast 2013,

b)

Att förbättra kvaliteten på och utöka samarbetet mellan organisationer som arbetar med vuxenutbildning i hela Europa,

c)

Att se till att personer ur utsatta och marginaliserade samhällsgrupper, särskilt äldre och personer som avbrutit sin utbildning utan grundläggande kvalifikationer, får nya möjligheter att delta i vuxenutbildning,

d)

Att underlätta utvecklingen av innovativa lösningar inom vuxenutbildning, samt överföringen av dessa, däribland från ett deltagande land till andra länder,

e)

Att stödja utvecklingen av innovativt innehåll, tjänster, pedagogik och praktik för livslångt lärande, grundat på informations- och kommunikationsteknik,

f)

Att förbättra undervisningsmetoder samt förvaltningen av organisationer för vuxenutbildning.

a)

Enskilda personers rörlighet enligt artikel 5.1 a. När sådan rörlighet anordnas eller får bidrag skall nödvändiga förberedande åtgärder vidtas och de deltagande måste ges tillräcklig övervakning och stöd. Sådan rörlighet kan omfatta studiebesök, assistenttjänster och utbyte för deltagare i formell och icke-formell vuxenutbildning, däribland utbildning och vidareutbildning för personal inom vuxenutbildning, särskilt i samverkan med partnerskap och projekt,

b)

Partnerskap enligt artikel 5.1 b, med namnet ”Grundtvigpartnerskap för lärande”, vilka koncentrerar sig på ämnen av gemensamt intresse för de deltagande organisationerna,

c)

Multilaterala projekt enligt artikel 5.1 e, som syftar till att förbättra system för vuxenutbildning genom utarbetande och överföring av innovation och god praxis,

d)

Tematiska nätverk för experter och organisationer enligt artikel 5.1 e, med namnet ”Grundtvignätverk”, som särskilt arbetar med

e)

Andra initiativ som syftar till att främja målen för programmet Grundtvig, enligt artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

a)

Att främja europeiskt samarbete på områden som omfattar två eller flera sektorsspecifika delprogram,

b)

Att främja kvalitet och öppenhet i medlemsstaternas utbildningssystem.

a)

Att stödja policyutvecklingen och samarbetet för livslångt lärande på europeisk nivå, särskilt inom ramen för Lissabonprocessen och arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” samt Bologna- och Köpenhamnsprocesserna och deras efterföljare,

b)

Att se till att det finns tillräckligt med jämförbara data, statistiska uppgifter och analyser som policyutvecklingen för livslångt lärande kan bygga på samt att övervaka framstegen mot målen för livslångt lärande och fastställa områden som skall ägnas särskild uppmärksamhet,

c)

Att främja språkinlärning och stödja språklig mångfald i medlemsstaterna,

d)

Att stödja utarbetandet av nyskapande innehåll, tjänster, undervisningsmetoder och rutiner för livslångt lärande som bygger på IKT,

e)

Att se till att resultaten av programmet för livslångt lärande erkänns, visas och genomförs i stor skala.

a)

Rörlighet för enskilda personer enligt artikel 5.1 a, inbegripet studiebesök för experter och tjänstemän som utses av nationella, regionala eller lokala myndigheter, för rektorer vid utbildningsanstalter och ansvariga för tjänster när det gäller studie- och yrkesvägledning och erkännande av arbetslivserfarenhet samt för arbetsmarknadens parter,

b)

Multilaterala projekt enligt artikel 5.1 e, som syftar till att förbereda och pröva policyförslag som utarbetats på gemenskapsnivå samt innovation för livslångt lärande,

c)

Multilaterala nätverk enligt artikel 5.1 e, bestående av experter och/eller institut som arbetar tillsammans i policyfrågor. Sådana nätverk kan omfatta

d)

Iakttagelser och analys av policy och system för livslångt lärande, enligt artikel 5.1 f, vilka får inbegripa

e)

Insatser för att stödja tydlighet i och erkännande av kvalifikationer och meriter, inbegripet sådana som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, information och vägledning om rörlighet i lärandesyfte, och samarbete inom kvalitetssäkring, enligt artikel 5.1 f, vilket får inbegripa

f)

Övriga initiativ enligt artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”), inbegripet ömsesidigt lärande, som syftar till att främja målen i det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 3.2. a.

a)

Multilaterala projekt enligt artikel 5.1 e som bland annat syftar till

b)

Multilaterala nätverk enligt artikel 5.1 e inom språkinlärning och språklig mångfald,

c)

Övriga initiativ som överensstämmer med målen för programmet för livslångt lärande, enligt artikel 5.1 h, inbegripet insatser för att göra språkinlärning mer attraktiv via massmedier och/eller marknadsföring, PR- och informationskampanjer, samt konferenser, studier och utformning av statistiska indikatorer inom språkinlärning och språklig mångfald.

a)

Multilaterala projekt enligt artikel 5.1 e, vilka syftar till att utforma och/eller sprida nyskapande metoder, innehåll, tjänster och miljöer,

b)

Multilaterala nätverk enligt artikel 5.1 e för förmedling och utbyte av kunskap, erfarenheter och god praxis,

c)

Övriga insatser som syftar till att förbättra policy och praxis för livslångt lärande, enligt vad som beskrivs i artikel 5.1 f, vilket kan inbegripa mekanismer för utvärdering, observation, benchmarking, förbättring av kvalitet och analys av tendenser inom teknik och undervisningsmetodik.

a)

Unilaterala och nationella projekt enligt i artikel 5.1 d,

b)

Multilaterala projekt enligt artikel 5.1 e och som bland annat syftar till att

c)

Upprättande av referensmaterial enligt artikel 5.1 f, vilket kan omfatta insamling av relevanta statistiska uppgifter och studier inom området spridning, utnyttjande av resultat och utbyte av god praxis.

a)

Studenter och forskare inom europeisk integration i alla former av högre utbildning i och utanför gemenskapen,

b)

Högre utbildningsanstalter i och utanför gemenskapen som erkänns i deras egna länder,

c)

Lärare och övrig personal vid högre utbildningsanstalter,

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av utbildning i och utanför gemenskapen,

e)

Offentliga och privata organ som ansvarar för organisation och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå,

f)

Forskningscentrum och forskningsorgan i och utanför gemenskapen som ägnar sig åt frågor som rör europeisk integration.

a)

Att stimulera undervisning, forskning och analys inom studier som gäller europeisk integration,

b)

Att stödja förekomsten av tillräckligt många institutioner och sammanslutningar som är inriktade på frågor som rör europeisk integration och utbildning i ett europeiskt perspektiv.

a)

Att stimulera till högsta kvalitet i undervisning, forskning och analys inom studier som rör den europeiska integrationen vid högre utbildningsanstalter inom och utanför gemenskapen,

b)

Att öka kunskapen och medvetenheten bland specialiserade forskare och bland europeiska medborgare i allmänhet om frågor som rör den europeiska integrationen,

c)

Att stödja de viktigaste europeiska institutionerna som ägnar sig åt frågor som rör europeisk integration,

d)

Att stödja förekomsten av europeiska sammanslutningar och institutioner av hög kvalitet som är verksamma inom utbildning.

a)

Unilaterala och nationella projekt enligt artikel 5.1 d, vilka kan inbegripa

b)

Multilaterala projekt och nätverk enligt artikel 5.1 e, vilket kan inbegripa bidrag till inrättande av multilaterala forskningsgrupper inom området europeisk integration.

a)

College of Europe, Brygge och Natolin,

b)

Europeiska universitetsinstitutet, Florens,

c)

Europeiska institutet för offentlig förvaltning, Maastricht,

d)