ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 245 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
49 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
I Meddelanden |
|
|
Rådet |
|
2006/C 245/1 |
Förteckning över rådets utnämningar (juli, augusti och september 2006 (sociala området)) |
|
|
Kommissionen |
|
2006/C 245/2 |
||
2006/C 245/3 |
Gemensamt harmoniserat EU-program för konjunkturundersökningar |
|
2006/C 245/4 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning ( 1 ) |
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
I Meddelanden
Rådet
12.10.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 245/1 |
Förteckning över rådets utnämningar
(juli, augusti och september 2006 (sociala området))
(2006/C 245/01)
Kommitté |
Mandatperiodens utgång |
Offentliggjord i EUT |
Ersatt person |
Avgång/ Utnämning |
Ledamot Ordinarie/ Suppleant |
Kategori |
Land |
Utnämnd person |
Tillhörighet |
Datum för rådets beslut |
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
31.12.2006 |
C 321, 31.12.2003, C 116, 30.4.2004, C 122, 30.4.2004 |
M. Pavel SKÁCELÍK |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetstagare |
Tjeckien |
Jaroslav ZAVADIL |
Moravian Confederation of Trade Unions |
24.7.2006 |
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
31.12.2006 |
C 321, 31.12.2006, C 116, 30.4.2004, C 122, 30.4.2004 |
Bo BARREFELT |
Avgång |
Suppleant |
Regeringar |
Sverige |
Anna-Lena HULTGÅRD SANCINI |
Näringsdeparte-mentet |
24.7.2006 |
Styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån |
— |
L 184, 15.7.2005, C 161, 5.7.2002, C 116, 30.4.2004 |
Pat DONNELLAN |
Avgång |
Suppleant |
Regeringar |
Irland |
Gavin LONERGAN |
Health and Safety Authority |
26.7.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Henriette BENNICKE |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Danmark |
Sven-Peter NYGAARD |
DA |
24.7.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Mirja Maija TOSSAVAINEN |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Finland |
Anu SAJAVAARA |
Confederation of Finnish Industries EK |
24.7.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Eva HÖGL |
Avgång |
Suppleant |
Regeringar |
Tyskland |
Vera BADE |
Bundesministerium für Arbeit und Soziales |
15.9.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Mária NÁDAŽDYOVÁ |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringar |
Slovakien |
Miloslav HETTEŠ |
Ministry of Labour Social Affairs and Family |
25.9.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Małgorzata CZAPKA |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Polen |
Rafal BANIAK |
Confederation of Polish Employers |
25.9.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Marie-Louise THORSEN-LIND |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Sverige |
Sverker RUDEBERG |
Confederation of Swedish Enterprise |
25.9.2006 |
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
18.10.2007 |
C 317, 22.12.2004 |
Sverker RUDEBERG |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Sverige |
Christian ARDHE |
Confederation of Swedish Enterprise |
25.9.2006 |
Kommissionen
12.10.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 245/4 |
Eurons växelkurs (1)
11 oktober 2006
(2006/C 245/02)
1 euro=
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,2543 |
JPY |
japansk yen |
149,96 |
DKK |
dansk krona |
7,4555 |
GBP |
pund sterling |
0,67575 |
SEK |
svensk krona |
9,2560 |
CHF |
schweizisk franc |
1,5932 |
ISK |
isländsk krona |
86,04 |
NOK |
norsk krona |
8,4180 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CYP |
cypriotiskt pund |
0,5767 |
CZK |
tjeckisk koruna |
28,205 |
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
HUF |
ungersk forint |
267,36 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,6960 |
MTL |
maltesisk lira |
0,4293 |
PLN |
polsk zloty |
3,9098 |
RON |
rumänsk leu |
3,5055 |
SIT |
slovensk tolar |
239,60 |
SKK |
slovakisk koruna |
36,870 |
TRY |
turkisk lira |
1,8725 |
AUD |
australisk dollar |
1,6830 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,4239 |
HKD |
Hongkongdollar |
9,7749 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,8987 |
SGD |
singaporiansk dollar |
1,9911 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 201,93 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
9,7054 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
9,9277 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,4212 |
IDR |
indonesisk rupiah |
11 567,78 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,6353 |
PHP |
filippinsk peso |
62,740 |
RUB |
rysk rubel |
33,8030 |
THB |
thailändsk baht |
47,034 |
Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
12.10.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 245/5 |
Gemensamt harmoniserat EU-program för konjunkturundersökningar
(2006/C 245/03)
1. Inledning
I ekonfinrådets rapport till Europeiska rådet i Helsingfors den 11 och 12 december 1999 om ”samordning av den ekonomiska politiken” (13123/1/99 rev. 1) efterlystes en effektiv övervakning av den ekonomiska politiken i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). En förbättrad förståelse av ekonomiska utvecklingsmönster bedömde rådet vara en nödvändig förutsättning för detta ändamål.
Enligt fördraget har kommissionen en viktig roll att fylla när det gäller att informera EU:s myndigheter, medlemsstaterna och olika ekonomiska aktörer om den ekonomiska situationen och de ekonomiska utsikterna, både på nationell nivå och på gemenskapsnivå. Konjunkturundersökningar är ett av de instrument som finns för att i rätt tid få information om den ekonomiska utvecklingen. Genom sitt generaldirektorat för ekonomiska och finansiella frågor samordnar kommissionen därför regelbundna och harmoniserade konjunkturundersökningar inom olika ekonomiska sektorer, både i EU-medlemsstaterna och kandidatländerna.
2. Behovet av ett gemensamt harmoniserat EU-program
Det gemensamma harmoniserade EU-programmets regelbundna konjunkturundersökningar är kvalitativa ekonomiska undersökningar avsedda för kortsiktig ekonomisk analys. Undersökningarna används i huvudsak för kvalitativ ekonomisk analys men i allt större utsträckning även för kvantitativ ekonomisk forskning. Särskilt på senare år har en rad olika metoder för ekonomiska prognoser på kort sikt utvecklats som utnyttjar den information som konjunkturundersökningarna ger. Dessa modeller ger ofta säkrare prognoser om den makroekonomiska utvecklingen än traditionella ekonometriska modeller. Mer konkret används konjunkturundersökningar allt mer för att förutse vändpunkter i konjunkturcykeln. Utöver undersökningarna inom det harmoniserade EU-programmet finns det undersökningar från flera andra av kommissionens avdelningar, exempelvis från generaldirektoraten för näringsliv, sysselsättning och kommunikation. Metoden i dessa undersökningar är inte densamma som i det gemensamma harmoniserade EU-programmet, eftersom de är avsedda för långsiktig ekonomisk analys och således undersöker de olika strukturella bestämmande faktorerna för tillväxt och sysselsättning.
För kvalitativ och kvantitativ analys är undersökningsuppgifterna attraktiva då de normalt tillhandahålls före de kvantitativa uppgifterna från andra källor med vilka de är korrelerade. Andra viktiga kvaliteter som dessa undersökningar har är att de genomförs ofta och att de löpande harmoniseras. Av detta skäl har de blivit ett oundgängligt komplement till de kvantitativa statistiska undersökningarna, från vilka de skiljer sig både vad gäller metod och användning. Undersökningarna kan ses som ett mycket effektivt instrument för att övervaka den ekonomiska situationen i EU, euroområdet och medlemsstaterna, vilket noterades i en aktuell rapport från en extern utvärdering av det gemensamma harmoniserade EU-programmet för konjunkturundersökningar (1).
3. Genomförande av programmet
Det var kommissionen som 1961 tog initiativet till de harmoniserade konjunkturundersökningarna i Europeiska unionen. Den första undersökningen var den harmoniserade industrikonjunkturundersökningen från 1962. Sedan dess har både räckvidden och de sektorer som omfattas av undersökningarna utökats avsevärt. I synnerhet har den privata tjänstesektorn, som utgör en allt större andel av den totala ekonomin, tagits med i programmet. Under 2006 sjösattes en pilotundersökning som gäller den finansiella tjänstesektorn. Skälet till att denna undersökning särskilts från undersökningen som omfattar den allmänna servicesektorn är att denna sektor kännetecknas av hög konfidentialitet och att den uppvisar konjunkturmässiga särdrag.
Under de gångna åren har undersökningarna utvidgats till att omfatta alla medlemsstater (efter utvidgningen) och även kandidatländerna (2). Det är nödvändigt att integrera kandidatländerna i programmet för att få tillgång till tillförlitliga och jämförbara uppgifter i syfte att följa upp deras nuvarande ekonomiska utveckling samt för att utarbeta korrekta ackumulerade statistiska uppgifter för EU när dessa länder väl blir medlemmar. Tack vare en tidig integrering av de berörda länderna, kännetecknades i programmet den senaste EU-utvidgningen av en smidig övergång i rätt tid till nya ackumulerade indikatorer.
Undersökningarna utförs på nationell nivå av organ som kommissionen samarbetar med, som exempelvis ministerier, statistikinstitut, centralbanker, ekonomiska forskningsinstitut, branschsammanslutningar och privata företag. Dessa organ arbetar med harmoniserade frågeformulär som utarbetats i samarbete med kommissionens avdelningar. Undersökningarna innehåller också en rad andra gemensamma inslag vad gäller urvalsdesign, fältarbete och dataöverföring .
Genom att undersökningarna genomförs enligt en gemensam metodik, särskilt ett harmoniserat frågeformulär, blir uppgifterna mer jämförbara mellan olika medlemsstater och det blir möjligt att utveckla meningsfulla ackumulerade konjunkturindikatorer för euroområdet och EU som helhet. Eftersom denna positiva externa effekt av harmoniseringen främst inträffar på EU- och euroområdesnivå snarare än på den nivå där de nationella undersökningsorganen är verksamma, beslöt kommissionen från allra första början att stödja de samarbetande organens verksamhet med aktivitetsbidrag (KOM (61) PV 165 slutl. av den 15 november 1961). Dessa bidrag är begränsade till högst 50 % av kostnaderna för åtgärden och är också avsedda att täcka de extra kostnader som initialt uppkommer av olika skäl. Det handlar om att fler harmoniserade frågor eller nya sektorer och branscher tas med i undersökningarna och/eller att vissa frågor ändras från en icke-harmoniserad till en harmoniserad frågetyp. I de fall då de nationella undersökningsorganen inte har något tydligt intresse eller motiv att genomföra en särskild typ av undersökning, ingår kommissionen i stället ett tjänsteavtal med den enhet som valts ut för att genomföra undersökningen. I det fallet täcker kommissionen alla kostnader för undersökningen.
Den fortlöpande utvecklingen av det gemensamma harmoniserade programmet för konjunkturundersökningar gav viktiga impulser för utvecklingen av sådana undersökningar utanför EU. Europeiska unionens harmoniserade program har mer och mer blivit en internationell standard, vilket nämndes i den ovannämnda utvärderingsrapporten. Konjunkturundersökningar som tillämpar den harmoniserade metodiken genomförs inte enbart i EU:s 25 medlemsstater och i samtliga kandidatländer utan även i en rad andra länder, särskilt i Central- och Östeuropa (t. ex. i Ryssland och Albanien). I detta hänseende fortsätter EU:s harmoniserade undersökningar att utgöra ett riktmärke för framtida samarbete. Detta innebär att framtida ansökarländer kommer att integreras i programmet så snart som förhandlingarna om medlemsskap i Europeiska unionen inleds.
Konjunkturundersökningarna riktar sig till ledande befattningshavare inom industrin, byggbranschen, detaljhandeln och tjänstesektorn. Konsumentundersökningarna riktar sig till privata hushåll. Med undantag för investeringsundersökningen i industrin utförs alla undersökningar en gång i månaden med vissa extra frågor varje kvartal. Investeringsundersökningen genomförs två gånger om året. Antalet frågor varierar mellan de olika områdena och ligger på mellan 6 och 15.
Uppgifterna samlas normalt in under månadens första hälft och skickas in till kommissionen omkring en vecka före månadens utgång. Mer än 100 000 företag och över 30 000 konsumenter i EU deltar varje månad i undersökningarna och urvalen är proportionella till landets storlek. Industribarometern täcker 56 sektorer medan de övriga undersökningarna omfattar 5–9 sektorer. Konsumenterna är indelade i 25 olika socioekonomiska kategorier.
World Economic Survey är en kvartalsundersökning som riktar sig till ekonomiska experter i hela världen. Även denna ingår i programmet och ger information om globala ekonomiska utvecklingstendenser.
Vidare görs engångsundersökningar om ämnen av särskilt intresse. Exempelvis har cirka vart femte år engångsundersökningar gjorts om arbetsmarknaden. År 2005 offentliggjordes den senaste undersökningen från juni 2004 som avsåg flexibiliteten på arbetsmarknaden och hur den påverkas av ny teknik.
Alla frågeformulär uppdateras löpande för att motsvara de ekonomiska analytikernas krav. Regelbundet dvs. en eller två gånger om året ordnar kommissionen möten med experter på konjunkturundersökningar, i syfte att uppdatera undersökningarna, diskutera harmonisering och presentationen av data. Ibland ordnas seminarier och inrättas arbetsgrupper, som riktar sig till fler intressenter (inklusive t.ex. användargrupper). Syftet är här att utveckla vissa aspekter på programmet eller diskutera frågor av allmänt intresse för länder inom EU och utanför EU. Sådana seminarier ordnas ibland i samarbete med andra internationella organ som OECD.
Underhållet och utvecklingen av kommissionens databas, där uppgifterna från programmet för konjunkturundersökningar är lagrade, kräver särskild mjukvara och underhåll. Det krävs också att lämpliga redskap utvecklas som statistiskt och ekonometriskt kan hantera och analysera stora datamängder i samband med tidsserier. Till sådana redskap hör exempelvis metoder för uppgifternas konsistens, korrigering och säsongrensning eller att lämpliga sammansatta indikatorer tas fram och utvecklas. De flesta sådana uppgifter sköts av kommissionens personal, men på vissa särskilda områden anlitas extern experthjälp från särskilda företag. Sådan teknisk hjälp begränsar sig till mycket tekniska delar av processen i produktionskedjans slutfas och gör att programmet kan förvaltas mer effektivt.
4. Offentliggörande
Undersökningsresultaten används i befintlig form eller sammanfattas med sammansatta indikatorer (ekonomiska indikatorer för optimism och förtroende). Syftet med dessa sammansatta indikatorer är att sammanfatta informationen i undersökningsuppgifterna och presentera undersökningsresultaten på ett mer tillgängligt sätt. Eftersom det är en stor fördel att undersökningsuppgifterna är aktuella, har de senaste åren perioden gradvis kortats mellan det att de nationella statistikinstituten lämnar uppgifterna och kommissionen offentliggör resultaten. Resultaten offentliggörs nu sista arbetsdagen under den månad då uppgifterna samlades in. Uppgifterna lämnas ut tillsammans med ett pressmedelande. Undersökningsresultaten uppdateras månadsvis och innehåller uppgifter från hela undersökningsperioden. De kan laddas ner från följande webbplats:
http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm
Mer detaljerade resultat, exempelvis sektorsvisa resultat, kan beställas från kommissionen. Tidigare lämnades sådana uppgifter bara mot avgift, men enligt den nya politiken lämnas de nu gratis.
5. Användning av informationen
Genom att konjunkturundersökningarnas resultat snabbt görs tillgängliga och innehåller information om de ekonomiska aktörernas förväntningar, blir de värdefulla prognosverktyg. Undersökningsresultaten används mycket av kommissionen som ett oumbärligt verktyg för att överblicka ekonomin.
De används bland annat i halvårsvisa makroekonomiska prognoser och vid analyser av konjunkturutvecklingen (exempelvis fastställande av vändpunkter). Olika kommissionsavdelningar använder också delar av ingående strukturell information (exempelvis åsikter om sysselsättningsutsikterna).
Undersökningarna har blivit en viktig informationskälla när det gäller att övervaka utvecklingen av EMU. Till exempel använder Europeiska centralbanken resultaten som viktiga indata vid sin bedömning av den ekonomiska situationen i euroområdet.
Utom av centrala aktörer inom europeisk ekonomisk politik används konjunkturundersökningens resultat även av olika internationella organisationer som OECD, och av nationella offentliga och privata organ för att utforma samtida och ledande europeiska indikatorer och mer allmänt för prognosändamål.
6. Utvärdering
Om indikatorn ekonomisk optimism och andra sektorsindikatorer skall kunna användas, måste de utmärkas av flera egenskaper, exempelvis konsistens, aktualitet, jämförbarhet. Dessutom måste indikatorernas kvalitet kontinuerligt kontrolleras med avseende på hur de avspeglar de ackumulerade makroekonomiska uppgifter som de skall mäta. De mest aggregerade indikatorerna skall tillfredsställande kunna mäta BNP-utvecklingen. God validitet krävs också för förtroendeindikatorerna på sektorsnivå (för industri, tjänstesektorn, konsumtion m.m.) i relation till deras makroekonomiska referensvariabler (exempelvis BNP, industriproduktion, privata tjänstesektorns bruttoförädlingsvärde, privata konsumtionsutgifter). Att indikatorerna mäter vad de skall mäta måste hela tiden utvärderas och ändringar och förbättringar göras när det visar sig nödvändigt. Regelbundet pågår olika forsknings- och studieprojekt för att utveckla nya sektorsindikatorer eller förbättra de som redan finns, så att man bättre kan följa den ekonomiska utvecklingen.
Inom ekonomisk politik har olika EU-organ och internationella organisationer visat sig ha god nytta av programmet i sitt arbete, men samtidigt behövs också en extern utvärdering av dess användbarhet, effekt och effektivitet. Därför anlitades ett specialiserat konsortium för att utvärdera hela programmet i sin nuvarande form. Utvärderingen gällde bl.a. följande frågor:
— |
Undersökningskvalitet och undersökningsprogrammets effektivitet |
— |
Effektivitet och alternativa avtalsvillkor |
— |
Sannolika konsekvenser av om EU:s samfinansiering upphör |
— |
Användarnas framtida behov. |
I utvärderingsrapporten (ECFIN/196/2004/385636, 22.4.2005) dras slutsatsen att det visserligen krävs ständig utveckling men att undersökningsprogrammet i stort sett motsvarat användarnas samtliga kvalitetskrav. Undersökningarna anses vara mycket tillförlitliga och viktiga verktyg för att följa den makroekonomiska utvecklingen. Det bidragsbaserade undersökningsprogrammet kan anses vara kostnadseffektivt och man riskerar betydande förluster av viktig ekonomisk information, om avtalsvillkoren förändras t.ex. genom en övergång till entreprenadavtal eller till ett centraliserat undersökningsscenario. Om Europeiska kommissionen skulle avbryta samfinansieringen av undersökningarna, skulle det sannolikt också leda till att harmoniserade EU-data går förlorade. I framtiden skulle användarna bl.a. behöva mer detaljerade tjänstesektorsundersökningar, fler uppgifter om hushållens och företagens ekonomiska situation och mer detaljerade uppgifter om arbetsmarknaden.
7. Rapportering
Från och med 2008 skall kommissionen vart tredje år lägga fram en rapport om programmets genomförande 2006–2008, med en översikt över metodutvecklingen och hur programmets uppgifter använts.
8. Slutsatser
Resultaten av de harmoniserade konjunkturundersökningarna i EU har blivit en viktig uppgiftskälla för alla som intresserar sig för ekonomiska trender: offentliga organ, företagschefer, forskare och framför allt ekonomiska beslutsfattare på nationell nivå och inom EU/euroområdet. De har blivit ett oumbärligt verktyg för överblicka ekonomin inom EU och övervaka utvecklingen av Europeiska monetära unionen samt förändringarna i kandidatländernas ekonomier. Kommissionen vill att programmet även i framtiden fyller denna uppgift och skall därför se till dess funktioner hela tiden utvecklas och förbättras. På så sätt kan det även i fortsättningen tillhandahålla viktig information för ekonomiskt beslutsfattande inom Europeiska unionen.
(1) The European Evaluation Consortium, ”Evaluation of Business and Consumer Surveys” (utvärdering av konjunkturundersökningar), slutrapport av den 22 april 2005.
(2) Konjunkturundersökningarna (BCS) utgör en del av det årliga arbetsprogrammet för generaldirektoratat för ekonomiska och finansiella frågor och har godkänts genom ett av kommissionen antaget finansieringsbeslut.
BILAGA
FIGUR: EKONOMISK OPTIMISM, FÖRTROENDE INOM SEKTORER OCH BNP I EUROOMRÅDET
12.10.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 245/9 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning
(2006/C 245/04)
(Text av betydelse för EES)
Stöd nummer |
XT 2/06 |
||||
Medlemsstat |
Spanien |
||||
Region |
Hela Spanien |
||||
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Statligt stöd till små och medelstora företag med anknytning till hästsektorn för främjande och utveckling av denna sektor: utbildning av yrkesverksamma personer inom denna sektor. |
||||
Rättslig grund |
Real Decreto por el que se establecen las bases reguladoras de las subvenciones estatales destinadas al sector equino |
||||
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
Årligt totalbelopp |
0,25 milj. EUR |
||
Garanterade lån |
|
||||
Enskilt stöd |
Totalt stödbelopp |
|
|||
Garanterade lån |
|
||||
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen |
Ja |
|
||
Datum för genomförande |
Fr.o.m. offentliggörandet i den officiella tidningen och ikraftträdandet. |
||||
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 30 juni 2007 |
||||
Stödets syfte |
Allmän utbildning |
Nej |
|||
Särskild utbildning |
Ja |
||||
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Begränsat till vissa sektorer |
Ja |
|||
Andra sektorer |
Ja |
||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación Dirección General de Ganadería |
||||
|
|||||
Beviljande av stora enskilda stöd |
I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen |
Ja |
|
Stöd nummer |
XT 6/06 |
||||
Medlemsstat |
Italien |
||||
Region |
Molise: olika stödnivåer beroende på i vilket område åtgärden skall genomföras |
||||
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Flerårigt åtgärdsprogram för främjandet av ekonomisk återhämtning i Molise som drabbats av naturkatastrofer. Offentligt meddelande om beviljande av stöd till hantverksföretag |
||||
Rättslig grund |
Ordinanza del Presidente del Consiglio dei Ministri n. 3268 del 12 marzo 2003, e successive, che ha nominato il Presidente della Regione Molise, Commissario Delegato per gli eccezionali eventi sismici del 31 ottobre 2002 e per quelli meteorologici del gennaio 2003 ed ha previsto, all'art. 15, la predisposizione di un Programma pluriennale d'interventi diretti a favorire la ripresa produttiva nel territorio della Regione Molise. Tale Programma è stato approvato dalla Giunta regionale del Molise con Deliberazione n. 841 del 9 giugno 2004 e dal Comitato Interministeriale per la Programmazione Economica, con Deliberazione n. 32 del 29 settembre 2004 (pubblicata nella Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana n. 289 del 10 dicembre 2004). |
||||
Den rättsliga grunden finns tillgänglig på Molises officiella webbplats (www.regione.molise.it), där det fleråriga åtgärdsprogrammet för att främja produktionsåterhämtningen i Molise har en särskild sida |
|||||
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
Årligt totalbelopp Genomsnitt för tre år |
0,17 milj. EUR |
||
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen |
Ja |
|
||
Datum för genomförande |
Fr.o.m. den 6 december 2005 |
||||
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 30 juni 2008 |
||||
Stödets syfte |
Allmän utbildning |
Ja |
|||
Särskild utbildning |
Ja |
||||
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Begränsat till vissa sektorer |
Ja |
|||
Annan tillverkning |
Ja |
||||
Andra tjänster |
Ja |
||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Commissario Delegato per l'Attuazione Operativa del Programma ex art. 15 |
||||
|
|||||
Beviljande av stora enskilda stöd |
I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen |
Ja |
|
Stöd nummer |
XT 7/06 |
||||
Medlemsstat |
Italien |
||||
Region |
Molise: olika stödnivåer beroende på i vilket område åtgärden skall genomföras |
||||
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Flerårigt åtgärdsprogram för främjandet av ekonomisk återhämtning i Molise som drabbats av naturkatastrofer. Offentligt meddelande om beviljande av stöd till handelsföretag. |
||||
Rättslig grund |
Ordinanza del Presidente del Consiglio dei Ministri n. 3268 del 12 marzo 2003, e successive, che ha nominato il Presidente della Regione Molise, Commissario Delegato per gli eccezionali eventi sismici del 31 ottobre 2002 e per quelli meteorologici del gennaio 2003 ed ha previsto, all'art. 15, la predisposizione di un Programma pluriennale d'interventi diretti a favorire la ripresa produttiva nel territorio della Regione Molise. Tale Programma è stato approvato dalla Giunta regionale del Molise con Deliberazione n. 841 del 9 giugno 2004 e dal Comitato Interministeriale per la Programmazione Economica, con Deliberazione n. 32 del 29 settembre 2004 (pubblicata nella Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana n. 289 del 10 dicembre 2004) |
||||
Den rättsliga grunden finns tillgänglig på Molises officiella webbplats (www.regione.molise.it), där det fleråriga åtgärdsprogrammet för att främja produktionsåterhämtningen i Molise har en särskild sida |
|||||
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
Årligt totalbelopp Genomsnitt för tre år |
0,17 milj. EUR |
||
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen |
Ja |
|
||
Datum för genomförande |
Fr.o.m. den 7 december 2005 |
||||
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 30 juni 2008 |
||||
Stödets syfte |
Allmän utbildning |
Ja |
|||
Särskild utbildning |
Ja |
||||
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Alla sektorer som är berättigade till utbildningsstöd |
|
|||
Begränsat till vissa sektorer |
Ja |
||||
Övrigt: handel |
Ja |
||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Commissario Delegato per l'Attuazione Operativa del Programma ex art. 15 |
||||
|
|||||
Beviljande av stora enskilda stöd |
I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen |
Ja |
|
Stöd nummer |
XT 9/06 |
||||
Medlemsstat |
Italien |
||||
Region |
Toskana |
||||
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Stödordning för utbildning i främmande språk för företag i provinsen Prato |
||||
Rättslig grund |
Kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning |
||||
Deliberazione della Giunta camerale n. 11 del 1o febbraio 2006 |
|||||
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
Årligt totalbelopp |
60 000 EUR |
||
Enskilt stöd |
1 500 EUR per företag |
|
|||
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen |
Ja |
|
||
Datum för genomförande |
Fr.o.m. den 1 mars 2006 |
||||
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 31 december 2006 |
||||
Stödets syfte |
Allmän utbildning |
Ja |
|||
Särskild utbildning |
Nej |
||||
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Alla sektorer som är berättigade till utbildningsstöd |
Ja |
|||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Camera di Commercio Industria Artigianato Agricoltura di Prato |
||||
|
|||||
Beviljande av stora enskilda stöd |
I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen |
Ja |
|
Stöd nummer |
XT 13/06 |
||||
Medlemsstat |
Italien |
||||
Region |
Molise: olika stödnivåer beroende på i vilket område åtgärden skall genomföras |
||||
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
Flerårigt åtgärdsprogram för främjandet av ekonomisk återhämtning i Molise som drabbats av naturkatastrofer. Offentligt meddelande om beviljande av stöd i form av skattelättnader till företag. |
||||
Rättslig grund |
Ordinanza del Presidente del Consiglio dei Ministri n. 3268 del 12 marzo 2003, e successive, che ha nominato il Presidente della Regione Molise, Commissario Delegato per gli eccezionali eventi sismici del 31 ottobre 2002 e per quelli meteorologici del gennaio 2003 ed ha previsto, all'art. 15, la predisposizione di un Programma pluriennale d'interventi diretti a favorire la ripresa produttiva nel territorio della Regione Molise. Tale Programma è stato approvato dalla Giunta regionale del Molise con Deliberazione n. 841 del 9 giugno 2004 e dal Comitato Interministeriale per la Programmazione Economica, con Deliberazione n. 32 del 29 settembre 2004 (pubblicata nella Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana n. 289 del 10 dicembre 2004) |
||||
Den rättsliga grunden finns tillgänglig på Molises officiella webbplats (www.regione.molise.it), där det fleråriga åtgärdsprogrammet för att främja produktionsåterhämtningen i Molise har en särskild sida |
|||||
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
Årligt totalbelopp Genomsnitt för tre år |
0,53 milj. EUR |
||
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen |
Ja |
|
||
Datum för genomförande |
Fr.o.m. den 16 februari 2006 |
||||
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 30 juni 2008 |
||||
Stödets syfte |
Allmän utbildning |
Ja |
|||
Särskild utbildning |
Ja |
||||
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Begränsat till vissa sektorer: |
Ja |
|||
Annan tillverkning |
Ja |
||||
Andra tjänster |
Ja |
||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Commissario Delegato per l'Attuazione Operativa del Programma ex art. 15 |
||||
|
|||||
Beviljande av stora enskilda stöd |
I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen |
Ja |
|
Stöd nummer |
XT 17/06 |
||||
Medlemsstat |
Malta |
||||
Region |
— |
||||
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet |
My Web for Industry |
||||
Rättslig grund |
Malta Enterprise Act (Cap. 463) |
||||
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd |
Stödordning |
Årligt totalbelopp |
70 000 EUR |
||
Garanterade lån |
|
||||
Enskilt stöd |
Totalt stödbelopp |
|
|||
Garanterade lån |
|
||||
Högsta tillåtna stödnivå |
Överensstämmer med artikel 4.2-4.7 i förordningen |
Ja |
|
||
Datum för genomförande |
Den 15 mars 2006 |
||||
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet |
T.o.m. den 31 december 2006 |
||||
Stödets syfte |
Allmän utbildning |
Ja |
|||
Särskild utbildning |
Nej |
||||
Sektor(er) av ekonomin som berörs |
Alla sektorer som är berättigade till utbildningsstöd |
Ja |
|||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Malta Enterprise |
||||
|
|||||
Beviljande av stora enskilda stöd |
I överensstämmelse med artikel 5 i förordningen |
|
|
Stödnr |
XT 54/03 |
|||||
Medlemsstat |
(Förenade kungariket och) Republiken Irland |
|||||
Region |
De 32 grevskapen på ön Irland – Nordirland och Republiken Irland |
|||||
Stödordningens namn: |
FOCUS |
|||||
Rättslig grund |
British/Irish Agreement Act 1999 Section 2.3 Part 7 of Annex 2 of the Act empowers InterTradeIreland to invest, lend or grant aid for the purposes of its function. |
|||||
Stödordningens beräknade utgifter per år |
Maximikostnad per företag: 2002: 25 400 GBP 2003: 25 400 GBP Maximalt stödbelopp: 2002: 254 000 GBP 2003: 254 000 GBP Anmärkningar: Tjugo projekt kommer att inledas och slutföras under 2002–2004. Kostnaden per projekt är 25 400 GBP under en tolvmånadersperiod, och stödet betalas ut i fyra delbetalningar under perioden. Årskostnaden för de tjugo projekt som ingår i FOCUS är beräknad utifrån antagandet att dessa inleds sommaren 2002 och avslutas sommaren 2003. Kostnaden är alltså uppdelad på de båda åren. Totalt stödbelopp för tjugo projekt under två år är 508 000 GBP. Det motsvarar 65 % av de totala projketkostnaderna, och de deltagande företagen står för återstående 35 % |
|||||
Högsta tillåtna stödnivå |
Maximalt 25 400 GBP i stöd per företag under ett år, motsvarande en stödnivå på 65 % |
|||||
Datum för genomförande, stödordningens varaktighet |
Den föreslagna ordningen beräknas löpa i två år från godkännandet Enskilda företag är berättigade till stöd under högst tolv månader |
|||||
Stödets syfte |
Stödets syfte är att möjliggöra en högklassig utbildning i försäljning och marknadsföring, som samtidigt är en förberedelse för högre ledningsposter. Utbildningen är allmän då den har samma innehåll för alla deltagare och ger kunskaper som kan användas inom hela branschen. Avsikten är att deltagarna efter fullbordad utbildning helt eller delvis skall uppfylla kraven för medlemskap i yrkessammanslutningarna på området, som Chartered Institute of Marketing eller Marketing Institute of Ireland |
|||||
Sektorer av ekonomin som berörs |
Samtliga sektorer |
|||||
Den beviljande myndighetens namn och adress |
InterTradeIreland The Old Gasworks Business Park |
|||||
|