30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/1

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 29 juni 2006 – Showa Denko KK mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-289/04 P) (1)

(Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Grafitelektroder - Artikel 81.1 EG - Böter - Riktlinjer för beräkning av böter - Meddelande om samarbete - Principen non bis in idem)

(2006/C 237/01)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Showa Denko KK (ombud: M. Dolmans och P. Werdmuller, advocaten, samt J. Temple Lang, solicitor)

Övriga parter i målet: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Hellström och H. Gading), Tokai Carbon Co. Ltd, Tokyo (Japan), SGL Carbon AG, Wiesbaden (Tyskland), Nippon Carbon Co. Ltd, Tokyo, GrafTech International Ltd, tidigare UCAR International Inc, Wilmington (Förenta staterna), SEC Corp., Amagasaki (Japan), The Carbide/Graphite Group Inc., Pittsburgh (Förenta staterna)

Saken

Överklagande av förstainstansrättens dom (andra avdelningen) av den 29 april 2004 i de förenade målen T-236/01, T-239/01, T-244/01–T-246/01, T-251/01 och T-252/01, Showa Denko mot kommissionen, genom vilken kommissionens beslut 2002/271/EG av den 18 juli 2001 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/E-1/36.490 – Grafitelektroder) delvis ogiltigförklarades och de böter som ålades sökandena sattes ned.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	SDK skall ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 239, 25.9.2004.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/1

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 15 juni 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Österrike

(Mål C-262/05) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2001/19/EG - Ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis - Sjuksköterska, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

(2006/C 237/02)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Manville och H. Støvlbæk)

Svarande: Republiken Österrike (ombud: E. Riedl)

Saken

Fördragsbrott – Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG av den 14 maj 2001 om ändring av rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG om den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer och av rådets direktiv 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16/EEG om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare (EGT L 206, s. 1)

Domslut

Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG av den 14 maj 2001 om ändring av rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG om den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer och av rådets direktiv 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16/EEG om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

2)	Republiken Österrike förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 205, 20.8.2005.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/2

Talan väckt den 6 juni 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-253/06)

(2006/C 237/03)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: F. Simonetti och B. Schima)

Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6 i europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (1) av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG, genom att inte anta de lagar och författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller genom att inte underrätta kommissionen om detta, och

—	förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktivet löpte ut den 25 juni 2005.

(1) EUT L 156, s. 17.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/2

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den 29 juni 2006 – Finanzamt Hamburg-Am Tierpark mot Burda Verlagsbeteiligungen GmbH

(Mål C-284/06)

(2006/C 237/04)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Finanzamt Hamburg-Am Tierpark

Motpart: Burda Verlagsbeteiligungen GmbH

Tolkningsfrågor

Är det fråga om källskatt, i den mening som avses i artikel 5.1 i rådets direktiv 90/435/EEG (1) av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25), i dess lydelse enligt artikel 5 i direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 (EUT L 7, s. 41), när det i den nationella lagstiftningen förskrivs att sådana inkomster och värdeökningar i kapitalbolaget skall beskattas vid utdelning av vinst från ett dotterbolag till dess moderbolag, som enligt nationell lagstiftning inte skulle beskattas om de hade behållits i dotterbolaget och inte delats ut till moderbolaget?

Om första frågan besvaras nekande: Är en nationell bestämmelse, enligt vilken det undantagsvis föreskrivs att vinstutdelning från ett kapitalbolag skall räknas av från bolagets egna kapital på så sätt, att den skattebelastning som uppstår, också uppstår då kapitalbolaget har styrkt att utdelning skett till delägare som inte är hemmahörande i landet, trots att sådana delägare enligt nationell lagstiftning, i motsats till delägare som är hemmahörande i landet, inte har rätt att räkna av den fastställda bolagsskatten från sin egen skatt, förenlig med artikel 73b och 73d i EG fördraget (nu artiklarna 56 EG och 58 EG) samt artikel 52 i EG fördraget (nu artikel 43 EG)?

(1) EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 3 juli 2006 – Heinrich Stefan Schneider mot Land Rheinland-Pfalz

(Mål C-285/06)

(2006/C 237/05)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Heinrich Stefan Schneider

Motpart: Land Rheinland-Pfalz

Tolkningsfrågor

Skall artikel 47.2 b och c jämförd med avsnitt B.1 b femte strecksatsen led 3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 (1) och artikel 23 i förordning (EG) nr 753/2002 tolkas så, att en uppgift som avser vinets produktions-, framställnings-, eller lagringsmetod eller kvalitet endast är tillåten som reglerad frivillig uppgift enligt avsnitt B.1 b femte strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 under de förutsättningar som nämns där och i artikel 23 i förordning (EG) nr 753/2002 (2) och inte som annan uppgift enligt avsnitt B.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999?

2)	Skall artikel 24.2 a i förordning (EG) nr 753/2002 tolkas så, att en obehörig imitation eller anspelning endast föreligger om den är avfattad på samma språk som den skyddade traditionella benämningen?

3)	Skall artikel 24.2 i förordning (EG) nr 753/2002 tolkas så, att de i bilaga III förtecknade traditionella benämningarna endast är skyddade med avseende på viner som har ursprung i samma producentmedlemsstat som den skyddade traditionella benämningen?

(1) EGT L 179, s. 1.

(2) EGT L 118, s. 1.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Hamburg (Tyskland) den 3 juli 2006 – Deutsche Shell GmbH mot Finanzamt für Großunternehmen in Hamburg

(Mål C-293/06)

(2006/C 237/06)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Hamburg (Tyskland).

Part i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Deutsche Shell GmbH

Svarande: Finanzamt für Großunternehmen in Hamburg

Tolkningsfrågor

Utgör artikel 52 i EG fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) jämförd med artikel 58 i EG fördraget (nu artikel 48 EG i ändrad lydelse) hinder mot att Förbundsrepubliken Tyskland i egenskap av hemviststat behandlar en valutakursförlust, som ett inhemskt moderföretag lider vid hemtagningen av ett så kallat insatskapital som beviljats ett fast driftställe i Italien, som en del av resultatet i det fasta driftstället, och med stöd av den skattefrihet som gäller enligt artikel 3.1 och 3.3 samt artikel 11.1c i 1925 års dubbelbeskattningsavtal med Italien undantar förlusten från beräkningen av beskattningsunderlaget vid den tyska beskattningen, trots att valutakursförlusten inte kan tas med vid beräkningen av det i Italien skattepliktiga resultatet i det fasta driftstället, vilket leder till att förlusten vaken beaktas i hemviststaten eller i den stat där det fasta driftstället är beläget?

Om denna fråga skall besvaras jakande utgör då artikel 52 i EG fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) jämförd med artikel 58 i EG fördraget (nu artikel 48 EG i ändrad lydelse) hinder för att nämnda valutakursförlust visserligen tas med vid beräkningen av det tyska beskattningsunderlaget, dock att den får dras av som rörelsekostnad bara i den mån vinster från det fasta driftstället i Italien erhålls utan skattefrihet?

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales) den 30 juni 2006 – The Queen on the application of Ezgi Payir, Burhan Akyuz, Birol Ozturk mot Secretary of State for the Home Department

(Mål C-294/06)

(2006/C 237/07)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales).

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ezgi Payir, Burhan Akyuz, Birol Ozturk

Motpart: Secretary of State for the Home Department

Tolkningsfrågor

I ett fall där

a)	en turkisk medborgare har beviljats uppehållstillstånd i Förenade kungariket för två år för att erhålla en placering i det landet som ”au pair” enligt definitionen i Förenade kungarikets migrationsbestämmelser,

b)	hennes uppehållstillstånd omfattade tillstånd att anställas i denna egenskap,

c)	hon var kontinuerligt anställd i denna egenskap av samma arbetsgivare under en period som översteg ett år under giltighetstiden för hennes uppehållstillstånd,

d)	anställningen var en äkta och faktisk ekonomisk verksamhet,

anställningen var i enlighet med nationella lagar som rör anställning och migration,

i)	var den berörde turkiske medborgaren under denna anställning en arbetstagare i den mening som avses i artikel 6 i beslut nr 1/80 av associeringsrådet som bildats genom associeringsavtalet mellan gemenskapen och Turkiet?

ii)	tillhörde den berörde turkiske medborgaren under denna anställning den reguljära arbetsmarknaden i den mening som avses i samma bestämmelse?

I ett fall där

a)	en turkisk medborgare har beviljats uppehållstillstånd i Förenade kungariket enligt dess migrationsbestämmelser för att följa en studiekurs i detta land,

b)	hans uppehållstillstånd omfattade tillstånd att ta anställning oavsett syssla och med en tidsgräns under terminstid på 20 timmar per vecka,

c)	han var kontinuerligt anställd av samma arbetsgivare under en period som översteg ett år under giltighetstiden för hans uppehållstillstånd,

d)	anställningen var en äkta och faktisk ekonomisk verksamhet,

anställningen var i enlighet med nationella lagar som rör anställning och migration,

i)	var den berörde turkiske medborgaren under denna anställning en arbetstagare i den mening som avses i artikel 6 i beslut nr 1/80 av associeringsrådet som bildats genom associeringsavtalet mellan gemenskapen och Turkiet?

ii)	tillhörde den berörde turkiske medborgaren under denna anställning den reguljära arbetsmarknaden i den mening som avses i samma bestämmelse.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/4

Talan väckt den 4 juli 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland

(Mål C-298/06)

(2006/C 237/08)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Tserepa-Lacombe och I Khatzigiannis)

Svarande: Republiken Grekland

Sökandenas yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

fastställa att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2003/43/EG av den 26 maj 2003 (1) om ändring av direktiv 88/407/EEG om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av djupfryst sperma från tamdjur av nötkreatur genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och under alla omständigheter genom att inte underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

—	förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för införlivande av direktivet med nationell rätt löpte ut den 1 juli 2004.

(1) EUT L 143, 11.6.2003, s. 23.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/5

Talan väckt den 6 juli 2006 – Irland mot Europeiska unionens råd, Europaparlamentet

(Mål C-301/06)

(2006/C 237/09)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Irland (ombud: D. O'Hagan, E. Fitzsimons SC, och D. Barniville BL)

Svarande: Europeiska unionens råd och Europaparlamentet

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

ogiltigförklara Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24 av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (1) på den grunden att det inte antagits med stöd av en lämplig rättslig grund, och

—	förplikta Europeiska unionens råd och Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Irland gör gällande att valet av artikel 95 EG som rättslig grund för direktiv 2006/24/EG (”direktivet”) är helt felaktig. Irland gör även gällande att varken artikel 95 EG eller någon annan bestämmelse i EG-fördraget utgör en korrekt rättslig grund för direktivet. Enligt Irland är direktivets enda syfte, eller alternativt dess huvudsakliga syfte, att underlätta utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott, inklusive terrorism. Irland gör mot denna bakgrund gällande att den enda möjliga rättsliga grunden för åtgärder som föreskrivs i direktivet är avdelning IV i Fördraget om Europeiska Unionen (”EU”), särskilt artiklarna 30, 31.1 c och 34.2 b.

Irland gör, till stöd för sin talan, gällande att vid ett beaktande av direktivets skäl och grundläggande bestämmelser framgår att det är fullständigt olämpligt och ohållbart att använda artikel 95 som rättslig grund för direktivet. Irland har, i detta hänseende, påpekat att direktivet klart och tydligt avser bekämpning av allvarliga brott. Detta utgör därför direktivets huvudsakliga syfte, och dess enda målsättning.

Det är fastslaget att åtgärder som antas med stöd av artikel 95 EG främst skall avse tillnärmning av nationell lagstiftning som gör att den inre marknaden fungerar bättre. Direktivets bestämmelser rör bekämpning av allvarliga brott och avsikten är inte att komma till rätta med den inre marknadens brister.

Det har gjorts gällande att en brist som följer av skillnader i nationell lagstiftning föreligger, men denna har inte styrkts.

Alternativt, även om direktivet, i motsats till vad Irland i huvudsak gör gällande, har som målsättning att bekämpa en snedvridning av, eller hinder för, den inre marknaden, anser Irland att denna målsättning skall ses som av underordnad betydelse till den huvudsakliga målsättningen om brottsbekämpning.

(1) EGT L 105, s. 54.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/6

Begäran om förhandsavgörande framställd av Employment Tribunal (London South) den 10 juli 2006 – S. Coleman mot Attridge Law, Steve Law

(Mål C-303/06)

(2006/C 237/10)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Employment Tribunal (London South)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: S. Coleman

Svarande: Attridge Law, Steve Law

Tolkningsfrågor

1)	När det gäller förbudet mot diskriminering på grund av funktionshinder, skyddar direktivet (1) endast personer som själva är funktionshindrade mot direkt diskriminering och trakasserier?

2)	Om svaret på den första frågan är nekande, skyddar direktivet anställda som, även om de själva inte är funktionshindrade, behandlas mindre fördelaktigt eller trakasseras på grund av deras anknytning till en person som är funktionshindrad?

När en arbetsgivare behandlar en anställd mindre fördelaktigt jämfört med hur denne behandlar eller skulle behandla andra anställda, och det är fastställt att skälet till behandlingen av den anställde är att vederbörande har en funktionshindrad son som den tar hand om, utgör denna behandling i sådant fall direkt diskriminering i strid med principen om likabehandling som införts genom direktivet?

4)	När en anställd trakasserar en anställd, och det är fastställt att skälet till behandlingen av den anställde är att vederbörande har en funktionshindrad son som den tar hand om, utgör detta i sådant fall trakasserier i strid med principen om likabehandling som införts genom direktivet?

(1) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16).

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/6

Begäran om förhandsavgörande framställd av Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága den 18 juli 2006 – OTP Garancia Biztosító Rt mot Vas Megyei Közigazgatási Hivatal

(Mål C-312/06)

(2006/C 237/11)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága.

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: OTP Garancia Biztosító Rt

Motpart: Vas Megyei Közigazgatási Hivatal

Tolkningsfrågor

Bör den överenskommelse som återges i punkt 3 a i avsnitt 4 i bilaga X till Akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (1) (nedan kallad anslutningsakten), som är tillämplig enligt artikel 24 i sagda anslutningsakt och som innebär att Ungern trots artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget till och med den 31 december 2007 får tillämpa nedsättningar av skatten på näringsverksamhet på upp till 2 procent av nettointäkterna, vilka medgivits av den lokala förvaltningen enligt artiklarna 6 och 7 i lag C av år 1990 om lokala skatter, tolkas så att det är fråga om ett tillfälligt undantag som ger Ungern rätt att bibehålla skatten på näringsverksamhet, det vill säga så att anslutningsfördraget genom att möjligheten att bibehålla nedsättningar av skatten på näringsverksamhet behandlas har tillerkänt Ungern en tillfällig rättighet att även bibehålla en sådan skatt som skatten på näringsverksamhet?

Skall artikel 33.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG (2) (nedan kallat direktivet) tolkas så att den innebär ett förbud mot att bibehålla en skatt (närmare bestämt en lokal skatt på näringsverksamhet) som belastar näringsverksamhet som bedrivs i vinstsyfte och som huvudsakligen kännetecknas av att den tas ut på nettointäkterna, efter avdrag för kostnader för inköp av de sålda varorna och av tredje man tillhandahållna tjänster, samt materialkostnader? Kan, med andra ord, en skatt med dessa särdrag betecknas som en omsättningsskatt i den mening som avses i sagda artikel?

(1) EGT 2003 L236, s. 8465.

(2) EGT 1977 L 1450, s. 1.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/7

Talan väckt den 20 juli 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Nederländerna

(Mål C-322/06)

(2006/C 237/12)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: N. Yerrell och W. Wils)

Svarande: Konungariket Nederländerna

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

Fastställa att Nederländerna underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (1), genom att underlåta att anta de lagar och andra förordningar som krävs för att följa det direktivet, eller i varje fall genom att underlåta att informera kommissionen om dessa åtgärder,

—	förplikta Konungariket Nederländerna att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktivet med nationell rätt löpte ut den 23 mars 2005.

(1) EGT L 80, s. 35.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Mercantil 3 de Barcelona (Spanien) den 27 juli 2006 – Alfredo Nieto Nuño mot Leonci Monlleó Franquet

(Mål C-328/06)

(2006/C 237/13)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Mercantil 3 de Barcelona

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Alfredo Nieto Nuño

Svarande: Leonci Monlleó Franquet

Tolkningsfråga

Begäran om förhandsavgörande avser frågan huruvida begreppet varumärken som är ”välkända” i en medlemsstat, vilket används i artikel 4 i rådets första direktiv 89/104/EEG (1) av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar, endast avser i vilken mån ett varumärke är känt och inarbetat i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en väsentlig del av den medlemsstaten, eller om bedömningen av huruvida ett varumärke är välkänt kan knytas till ett territoriellt område som inte sammanfaller med en stat, utan med en autonom region, ett distrikt, ett område eller en stad, beroende på vilken vara eller tjänst som omfattas av varumärket och varumärkets faktiska omsättningskrets; med andra ord beroende på inom vilken marknad varumärket brukas.

(1) EGT L 40, 11.2.1989, s. 1.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/8

Beslut meddelat av förstainstansrätten den 27 juni 2006 – Konungariket Danmark mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-5/06) (1)

(Förklaring om att avstå från fortsatt handläggning)

(2006/C 237/14)

Rättegångsspråk: danska

Parter

Sökande: Konungariket Danmark (Köpenhamn, Danmark) (ombud: J. Molde)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Konstantinidis och H. Støvlbæk)

Saken

Talan om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut nr 2005/717/EG av den 13 oktober 2005 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (EGT L 271, s. 48)

Avgörande

1)	Förstainstansrätten förklarar att den avstår från fortsatt handläggning i mål T-5/06, så att domstolen kan ta ställning till yrkandet om ogiltigförklaring.

2)	Beslut om rättegångskostnaderna meddelas senare.

(1) EUT C 74, 25.3.2006.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/8

Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 20 juli 2006 – Globe mot kommissionen

(Mål T-114/06 R)

(Offentlig upphandling - Gemenskapsförfarande vid anbudsinfordran - Interimistiskt förfarande - Fumus boni juris - Krav på skyndsamhet)

(2006/C 237/15)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Globe SA (Zandhoven, Belgien) (ombud: advokaten A. Abate)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Wilderspin och G. Boudot)

Saken

Ansökan om uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut att inte anta sökandens anbud i samband med anbudsförfarandet avseende varor till vissa länder i Centralasien (EuropeAid/122078/C/S/Multi).

Avgörande

Kommissionens beslut att tilldela IGN France international kontraktet i samband med anbudsförfarandet avseende varor till vissa länder i Centralasien (EuropeAid/122078/C/S/Multi), samt det avtal som kommissionen har ingått med IGN France international, får inte verkställas förrän förstainstansrätten har avgjort målet i sak.

2)	Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/8

Talan väckt den 21 juli 2006 – Rathscheck Schiefer und Dach-Systeme m.fl. mot kommissionen

(Mål T-198/06)

(2006/C 237/16)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Rathscheck Schiefer und Dach-Systeme KG (Mayen, Tyskland), Nikolaus Theis Nachf. Böger GmbH (Bundenbach, Tyskland) och I.B. Rathscheck Söhne KG Moselschiefer-Bergwerke (Mayen, Tyskland) (ombud: advokaten T. Risse)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara artikel 1 i kommissionens beslut av den 8 mars 2006 om det statliga stöd nr C 31/2004 (ex NN 53/2004) som Tyskland har beviljat till förmån för Magog Schiefergruben GmbH & Co. KG.

Grunder och huvudargument

Sökandena ifrågasätter artikel 1 i kommissionens beslut K(2006) 641 slutlig av den 8 mars 2006, i vilken kommissionen har slagit fast att det statliga stöd som Tyskland beviljat till förmån för Schiefergruben Magog GmbH & Co. KG, en konkurrent till sökandena, delvis är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c EG.

Sökandena deltog i kommissionens formella granskningsförfarande.

Till stöd för talan gör sökandena gällande att kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, s. 33), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 (EUT L 63, s. 22), har åsidosatts.

Enligt sökandena är den nya tillverkningsprocessen, vars införande har skett med hjälp av stödet, berättigad till stöd enligt artiklarna 5a och 5b i förordning nr 70/2001 endast om den innebär en utveckling innan varan introduceras på marknaden. Sökandena gör gällande att så inte är fallet här, eftersom den prototyp som beviljades stöd inte är innovativ till sin karaktär.

Vidare anför sökandena till stöd för sin talan att tillverkningsprocessen inte heller är berättigad till stöd enligt artikel 4 i förordning nr 70/2001. En tillverkningsprocess är endast berättigad till stöd om den medför en väsentlig förändring jämfört med den hittillsvarande tillverkningsprocessen. Det kravet är inte uppfyllt i detta fall, eftersom arbetsgången under tillverkningsprocessen har förblivit densamma.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/9

Talan väckt den 26 juli 2006 – IBERDROLA mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-200/06)

(2006/C 237/17)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: IBERDROLA S.A. (Bilbao, Spanien) (ombud: advokaterna J. Alfaro Aguila-Real, P. Liñán Hernández, S. Martínez Lage, H. Brokelmann och J. Ruiz Calzado)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det omtvistade beslutet och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Förevarande talan avser kommissionens beslut av den 25 april 2006 (ärende nr COMP/M.4110 – E.ON/ENDESA), i vilket kommissionen har förklarat den koncentration genom vilken E.ON AG avser att förvärva kontrollen över samtliga aktier i ENDESA SA förenlig med den gemensamma marknaden.

Sökanden anger härvid att kommissionen i det omtvistade beslutet inte har beaktat de allvarliga riskerna för att det kommer att uppstå samordningseffekter med avseende på konkurrensförhållandena mellan de huvudsakliga paneuropeiska aktörerna. Sådana effekter måste granskas vid en koncentration av denna omfattning och karaktär, vilken påverkar de dominerande företagen i två av de viktigaste nationella energimarknaderna.

Sökanden anför till stöd för sin talan att kommissionen har

—	åsidosatt principen om god förvaltningssed genom att göra en vinklad och otillräcklig undersökning av de berörda marknaderna och koncentrationens konsekvenser på dessa marknader,

—	gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att grunda sin granskning av koncentrationen på en statisk syn på marknaderna, vilket strider mot koncentrationsförordningen och gemenskapens rättspraxis,

—

åsidosatt sin skyldighet att säkerställa en enhetlig tillämpning av bestämmelserna om kontroll av koncentrationer och missbruk av dominerande ställning vid granskningen av den anmälda koncentrationen och godkänt den utan att ha granskat ursprunget till de medel som E.ON har avsatt för förvärvet av ENDESA för att avgöra om en sådan koncentration kan vara resultatet av ett missbruk av dominerande ställning,

—

gjort sig skyldig till en rad uppenbart oriktiga bedömningar och underlåtit att beakta relevanta omständigheter när den har funnit att koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden inte ger anledning till allvarliga tvivel och antagit beslutet under den inledande fasen. I detta avseende påpekas att kommissionen i det omtvistade beslutet, trots att detta antogs på grundval av den nya koncentrationsförordningen, i vilken föreskrivs en mer komplicerad och krävande granskning

—	inte alls har beaktat den negativa inverkan som koncentrationen kommer att få på integrationen av de nationella grossistmarknaderna, vilken skall leda till förverkligandet av den europeiska inre marknaden för gas och elektricitet,

—	inte i tillräcklig omfattning har analyserat vilken inverkan som den planerade koncentrationen kommer att få på den framväxande europeiska marknaden för elförsörjning till multinationella företag,

—	anser att E.ON, trots sin paneuropeiska inriktning och ekonomiska styrka, inte är en betydande potentiell konkurrent till ENDESA på de spanska marknaderna för elproduktion och gasförsörjning,

—	har nått slutsatsen att koncentrationen inte medför en dominerande ställning på den tyska marknaden och att den omständigheten att den nya aktören ENDESA har försvunnit inte innebär någon förändring av konkurrensförhållandena.

Sökanden gör slutligen gällande att kommissionen har åsidosatt motiveringsskyldigheten.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/10

Talan väckt den 31 juli 2006 – NewSoft Technology mot harmoniseringsbyrån – Soft (Presto! BizCard Reader)

(Mål T-205/06)

(2006/C 237/18)

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: NewSoft Technology Corporation (Taipei, Taiwan) (ombud: advokaten M. Dirksen-Schwanenland)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Motpart vid överklagandenämnden: SOFT, S.A

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara andra överklagandenämndens beslut av den 19 maj 2006 i ärende R-601/2005, delgivet den 30 maj 2006, och

—	avvisa den ansökan om ogiltigförklaring av registreringen av gemenskapsvarumärket nummer 002625457 ”Presto! BizCard Reader”, som har framställts av Soft, S.A., Spanien.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltigförklaring: Ordmärket ”Presto! BizCard Reader”, för varor och tjänster i klasserna 9, 16 och 42 (Gemenskapsvarumärke nummer 2 625 457)

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Sökanden

Part som ansökt om ogiltigförklaring av gemenskapsvarumärket: SOFT, S.A

Varumärkesrätt som den som ansökt om ogiltigförklaring innehar: Det spanska bildmärket ”Presto”, för varor och tjänster i klasserna 9 och 42

Annulleringsenhetens beslut: Gemenskapsvarumärket förklaras ogiltigt

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (1), eftersom det inte är sannolikt att någon förväxlingsrisk föreligger mellan de båda ifrågavarande varumärkena

(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s.3).

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/10

Talan väckt den 11 augusti 2006 – Bowland Diary Products mot kommissionen

(Mål T-212/06)

(2006/C 237/19)

Rättegångsspråk: Engelska

Parter

Sökande: Bowland Diary Products Limited (Nelson, Förenade kungariket) (ombud: J. Milligan, Solicitor)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det omtvistade beslutet,

—	förplikta kommissionen att ersätta sökanden den skada som denne har lidit på grund av det omtvistade beslutet, jämte ränta

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar ogiltigförklaring av det beslut som Europeiska gemenskapernas kommission har meddelat i form av ett e-mail till The UK Foods Agency den 20 juli 2006, vilket vidarebefordrades till sökanden den 21 juli 2006, i vilket kommissionen nekade att inom ramen för systemet för snabb varning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 (EGT L 31, s. 1) cirkulera ett kompletterande meddelande, där det anges att The Food Security Agency (FSA) har förklarat att sökandens kvark får säljas, annat än om vissa villkor som kommissionen uppställt uppfylls.

Sökanden hävdar att kommissionen inte hade rätt att ställa villkor för att cirkulera ett kompletterande meddelande som en enligt artikel 50 i förordningen behörig myndighet har upprättat.

Sökanden hävdar vidare att kommissionens villkor visar att den har missförstått de tillämpliga bestämmelserna både om antibiotikamjölk och om lättmjölk.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/11

Talan väckt den 17 augusti 2006 – Imperial Chemical Industries mot kommissionen

(Mål T-214/06)

(2006/C 237/20)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Imperial Chemical Industries (ICI) (London, Förenade kungariket) (ombud: D. Anderson, QC, H. Rosenblatt och B. Lebrun, lawyers, W. Turner och S. Berwick, solicitors)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara artikel 2 c i det omtvistade beslutet, eller

—	ändra artikel 2 c i det omtvistade beslutet och sätta ned de böter som ICI har ålagts, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2006) 2098 slutlig av den 31 maj 2006 (Ärende COMP/F/38.645 – Metakrylater) i vilket kommissionen fastställde att sökanden hade gjort sig skyldig till en öveträdelse av artikel 81 EG och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att delta i en kartell avseende metakrylater. Kartellen innefattade prisdiskussioner, ingående, tillämpning och övervakning av prisöverenskommelser i form av antingen prishöjningar, eller åtminstone stabilisering av rådande prisnivåer, diskussioner angående överförande av ytterligare servicekostnader på kunderna, utbyte av viktig affärsinformation och andra konfidentiella uppgifter om marknaden och/eller företagen i sektorn och deltagande i regelbundna möten och andra kontakter i syfte att underlätta överträdelsen.

Sökanden gör i första hand gällande att kommissionen inte har uppfyllt sin bevisbörda i den mening som avses i artikel 2 i rådets förordning nr 1/2003 (1) om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget, angående en överträdelse med avseende på stöpningsblandningar för polymetylmetakrylat av det skälet att den grundande sin slutsats kring sökandens delaktighet i kartellen på vissa delar i skrivelserna om begäran om immunitet som, i den mån de rörde stöpningsblandningar för polymetylmetakrylat och den period under vilken sökanden ägde akrylverksamheten, inte stöddes av någon relevant bevisning och dessutom var motstridiga på viktiga punkter. Enligt sökanden uppfyller inte kommissionen sin skyldighet att grunda sina konstateranden om överträdelser på övertygande och säker bevisning med dessa uppgifter.

Vidare gör sökanden gällande att kommissionen i strid med artikel 253 EG inte har motiverat bötesbeloppet, som beräknats beaktande av överträdelsens allvar.

Sökanden påstår även att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att behandla sökanden och företaget Lucite som konkurrenter och inte som successiva deltagare i den påstådda överträdelsen, vilket innebär att effekterna på konkurrensen beaktats två gånger. Detta ledde till totalt sett högre bötesbelopp för sökanden och Lucite av den enda skälet att verksamheten hade bytt ägare.

Vidare menar sökanden att kommissionen har tillämpat ett felaktigt kriterium genom att i avskräckande syfte höja sökanden böter enbart med stöd av dess omsättning och utan att pröva de uppgifter som visade dess ekonomiska styrka. Sökanden anser dessutom att höjningen är oproportionerlig i förhållande till de böter som en annan deltagare i kartellen ålades.

Slutligen gör sökanden gällande att kommissionen felaktigt har nekat till att det för företaget fanns förmildrande omständigheter med hänsyn till det samarbete som det har stått till tjänst med utanför meddelandet om samarbete. (2) Enligt sökanden uppfyller de uppgifter som det frivilligt inkommit med till kommissionen kravet på betydande mervärde i den mening som avses i meddelandet om samarbete.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002

(2) Kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 45, 2002, s. 3)

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/12

Talan väckt den 16 augusti 2006 – Lucite International och Lucite International UK mot kommissionen

(Mål T-216/06)

(2006/C 237/21)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Lucite International Ltd (Hampshire, Förenade kungariket) och Lucite International UK Ltd (Lancashire, Förenade kungariket) (ombud: R. Thompson, QC, och S. Rose, Solicitor)

Svarande: Europeiska gemenskapens kommission

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara artikel 2 d i beslut COMP/F/38.645,

—	ersätta de böter som anges i artikel 2 d i beslut COMP/F/38.645 med böter om 18 268,750 euro eller ett annat lägre bötesbelopp som förstainstansrätten bedömer som lämpligt, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar att förstainstansrätten delvis skall ogiltigförklara kommissionens beslut K(2006) 2098 slutlig av den 31 maj 2006 i ärende COMP/F/38.645 – Metakrylater. Kommissionen slog i detta beslut fast att sökandena hade åsidosatt artikel 81 EG och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att delta i en metakrylatkartell. Deltagandet innebar att de diskuterade priser, nådde, genomförde och övervakade prisöverenskommelser (i form av antingen prishöjningar eller stabilisering av prisnivåer), diskuterade övervältringen av extra servicekostnader på kunder, utbytte kommersiellt betydelsefulla och konfidentiella marknads- eller företagsrelaterade uppgifter och deltog i regelbundna möten och hade andra kontakter för att underlätta åsidosättandet.

Till stöd för talan gör sökandena gällande att kommissionen tillämpade sina riktlinjer beträffande metoden för att fastställa böter på ett felaktigt sätt vid beräkningen av de böter som sökandena ålades att betala.

Kommissionen har underlåtit att vid fastställandet av grundbeloppet för böterna beakta karaktären av sökandens deltagande och sökandens roll vid undergrävandet av kartellen.

Vidare tog kommissionen inte vederbörlig hänsyn till de förmildrande omständigheterna som gäller för sökandena.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/12

Talan väckt den 16 augusti 2006 – Neurim Pharmaceuticals (1991) mot harmoniseringsbyrån – Eurim-Pharm Arzneimittel (Neurim PHARMACEUTICALS)

(Mål T-218/06)

(2006/C 237/22)

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: Neurim Pharmaceuticals (1991) Ltd (Tel Aviv, Israel) (ombud: advokaten M. Kinkeldey)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Eurim-Pharm Arzneimittel GmbH

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara beslutet som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 2 juni 2006 – ärende R 74/2006-1 – i dess helhet och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”Neurim PHARMACEUTICALS” för varor i klasserna 5 och 10.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Eurim-Pharm Arzneimittel GmbH.

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Ordmärket ”EURIM-PHARM” (gemenskapsvarumärke nr 667 899 och nationellt varumärke) samt kännetecknet ”Eurim-Pharm GmbH” för varor i klass 5.

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen och avslag på registreringsansökan.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avvisas.

Grunder: Åsidosättande av artikel 59 i förordning nr 40/94 (1) samt bestämmelserna i reglerna 48, 49 och 96 i förordning nr 2868/95 (2) och åsidosättande av artiklarna 78 och 78a i förordning 40/94. Åsidosättande av principen om att harmoniseringsbyrån är bunden av sin egen praxis samt proportionalitetsprincipen.

(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, s. 1).

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/13

Talan väckt den 17 augusti 2006 – PTV mot harmoniseringsbyrån (map&guide travelbook)

(Mål T-219/06)

(2006/C 237/23)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: PTV Planung Transport Verkehr AG (Karlsruhe, Tyskland) (ombud: advokaten F. Nielsen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden den 8 juni 2006 (ärende R 1174/2005-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”map&guide travelbook”, för varor och tjänster i klasserna 9, 16 och 42

Granskarens beslut: Ansökan avslås delvis

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås

Grunder: Det sökta varumärket har särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (1)

(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s.3).

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/13

Talan väckt den 18 augusti 2006 – Hipp & Co mot harmoniseringsbyrån – Laboratorios Ordesa (BEBIMIL)

(Mål T-221/06)

(2006/C 237/24)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Hipp & Co (Kommanditgesellschaft) (Sachseln, Schweiz) (ombud: advokaten M. Kinkeldey)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Laboratorios Ordesa S.L. (Sant Boi de Llobregat, Spanien)

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden fattade den 2 juni 2006 (ärende nr R571/2005-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsmärke: Sökande.

Sökt gemenskapsvarumärke: Gemenskapsordmärket ”BEBIMIL” för varor i klasserna 5, 29, 30 och 32.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Laboratorios Ordesa S.L.

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Gemenskapsordmärket och det nationella ordmärket ”BLEMIL” för varor i klasserna 5 och 29 respektive klasserna 6 och 32.

Invändningsenhetens beslut: Delar av invändningen bifölls.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslogs.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning 40/94. Till stöd för sina yrkanden åberopar sökanden olikheten mellan de två varumärkena vad avser omsättningskretsarna liksom de fonetiska, visuella och begreppsmässiga skillnaderna mellan det äldre varumärket och det omtvistade varumärket.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/15

Talan väckt den 19 juni 2006 – Longinidis mot Cedefop

(Mål F-74/06)

(2006/C 237/26)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Pavlos Longinidis (Thessaloniki, Grekland) (ombud: N. Korogiannakis och N. Keramidas, avocats)

Svarande: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara Cedefops styrelses beslut av den 30 november 2005 att säga upp sökandens avtal om tillsvidareanställning,

—	ogiltigförklara Cedefops styrelses beslut av den 10 mars 2006 att avslå sökandens begäran om uppskov med verkställandet av ovannämnda beslut,

—	ogiltigförklara Cedefops styrelses beslut av den 9 december 2005 att omplacera sökanden från tjänsten som chef för rättstjänsten och tjänsten för förvaltning av avtal (Head of Legal and Contract Management Service) till den lägre tjänsten som rådgivare vid Cedefop,

—	ogiltigförklara beslutet av den 24 maj 2006, genom vilket Cedefops enhet för överklaganden avslog sökandens begäran om ogiltigförklaring av de tre ovannämnda besluten, i vilket tillsättningsmyndighetens skäl för att säga upp sökanden återges,

—	ogiltigförklara beslutet av den 11 november 2005 genom vilket Cedefops styrelse ändrade sammansättningen av enheten för överklaganden,

—	ogiltigförklara beslutet av den 14 november 2005 genom vilket Cedefops enhet för överklaganden ändrade sina förfaranderegler,

—	ogiltigförklara Cedefops enhet för överklagandens beslut av den 10 mars 2006 att avslå sökandens begäran om ogiltigförklaring av de ovannämnda besluten av den 11 november 2005 och den 14 november,

—	ogiltigförklara Cedefops styrelses beslut av den 28 april 2006 att avslå sökandens begäran om att Cedefops biträdande direktör skulle avlägsnas från ledningen av den administrativa undersökningen rörande den sistnämnda och sökanden,

—	ogiltigförklara Cedefops enhet för överklagandens beslut av den 9 mars 2006 rörande det klagomål som inkommit från en anställd vid Cedefop, i den mån som detta beslut påverkar sökandens yrkesmässiga rykte och integritet,

—	förplikta Cedefop att ersätta sökanden för den ekonomisk skada – motsvarande grundlönen jämte lön och pensionsrättigheter – som han lidit till följd av det ovannämnda beslutet av den 30 november 2005,

—	förplikta Cedefop att betala sökanden 50 000 euro som ersättning för den ideella skada som han lidit till följd av beslutet av den 30 november 2005 och det ovannämnda beslutet av den 9 mars 2006,

—	förplikta Cedefop att betala sökanden en euro som symbolisk ersättning för den ideella skada som han lidit till följd av det ovannämnda beslutet av den 11 november 2005, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom beslut av den 30 november 2005 sade Cedefops direktör upp sökandens avtal om tillsvidareanställning vid Cedefop. Sökanden har gjort gällande maktmissbruk och att tillsättningsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning överskreds vid antagandet. Sökanden anser vidare att hans rätt till försvar och att yttra sig åsidosattes samt att motiven för uppsägningen är motsägelsefulla.

Enligt sökanden framgår det av de skäl som tillsättningsmyndigheten anförde i samband med prövningen av sökandens begäran om omprövning att uppsägningen hade sin grund i sökandens förslag i augusti år 2005 att inte förnya en anställds avtal om visstidsanställning. Den anställda personen var underställd sökanden. Efter förnyandet av Cedefops styrande personal återanställde tillsättningsmyndigheten enligt sökanden denna person och sade upp sökanden. Tillsättningsmyndigheten antog detta beslut på grundval av en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och beslutet att säga upp sökanden strider mot avdelningens intressen.

Sökanden har vidare gjort gällande att övriga överklagade beslut antogs i strid med Cedefops interna regler för rättsliga förfaranden, bland annat bestämmelserna avseende enheten för överklaganden och bestämmelserna om administrativa undersökningar och disciplinära förfaranden.

Sökanden har begär ersättning för den rättsstridiga uppsägningen av avtalet. Slutligen har sökanden, på grundval av bestämmelserna om gemenskapsorganens utomobligatoriska skadeståndsansvar, begärt att Cedefop skall ersätta honom för angreppen på hans personlighet och yrkesmässiga rykte i beslutet om uppsägning och i det beslut som enheten för överklaganden antog med anledning av sökandens klagomål.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/16

Talan väckt den 18 juli 2006 – Ioannis Tsirimokos mot Europaparlamentet

(Mål F-76/06)

(2006/C 237/27)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Ioannis Tsirimokos (Sennigerberg, Luxemburg) (ombud: advokaten J. Choucroun)

Svarande: Europaparlamentet

Sökanden(a)s yrkanden

Sökanden(a) yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2005, som upprepades i beslut av den 19 april 2006, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden, som är tjänsteman vid Europaparlamentet sedan den 1 maj 1981 begärde den 7 september 2005 att få gå ned på halvtid som en förberedelse inför pensionen med stöd av artikel 55 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4 i bilaga IV a till tjänsteföreskrifterna. Administrationen har vid beräkningen av den procentdel av grundlönen som sökanden har rätt till inte beaktat de tjänsteår som sökanden arbetat innan han rekryterades av Europaparlamentet.

Sökanden anför tre grunder till stöd för sin talan. De är följande:

—	För det första att artikel 2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna har åsidosatts,

—	För det andra att omsorgsplikten har åsidosatts, och

—	För det tredje att principen om skydd för berättigade förväntningar har åsidosatts.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/16

Talan väckt den 18 juli 2006 – Colovea mot Europaparlamentet

(Mål F-77/06)

(2006/C 237/28)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Fotini Colovea (Luxemburg) (ombud: advokat J. Choucroun)

Svarande: Europaparlamentet

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara Europaparlamentets beslut av den 20 september 2005, som fastställdes genom beslut den 19 april 2006, och

—	förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden anställdes av Europaparlamentet den 1 maj 1981 som tillfälligt anställd i lönegrad B5. Den 4 augusti 2005 lämnade hon in en begäran om halvtidstjänstgöring som förberedelse inför pensioneringen i enlighet med artikel 55a i tjänsteföreskrifterna och artikel 4 i bilaga IVa till tjänsteföreskrifterna. Vid beräkningen av den procentdel av grundlönen som sökanden hade rätt till, har administrationen inte beaktat de pensionsgrundade tjänsteår som sökanden hade då hon anställdes vid Europaparlamentet.

Sökanden har åberopat tre grunder till stöd för sina yrkanden,

—	för det första, åsidosättande av artikel 2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna

—	för det andra, åsidosättande av omsorgsplikten, och

—	för det tredje, åsidosättande av skyldigheten avseende skydd för berättigade förväntningar.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/17

Talan väckt den 20 juli 2006 – Suhadolnik mot Europeiska gemenskapernas domstol

(Mål F-78/06)

(2006/C 237/29)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Simona Suhadolnik (Howald (Luxemburg)) (ombud: advokaterna S. Rodrigues, A. Jaume och C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europeiska gemenskapernas domstol

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av tillsättningsmyndigheten vid domstolen om att avslå sökandens klagomål,

—	ogiltigförklara beslutet av den 22 juli om fast anställning i den del sökandens lönegrad fastställts däri med stöd av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och sökandens löneklass fastställts med stöd av den nya versionen av artikel 32 i tjänsteföreskrifterna,

—

företa en omplacering av sökanden i lönegrad C*3 eller åtminstone i lönegrad C*2, samt i den löneklass som motsvarar sökandens utbildning och yrkeserfarenhet, och i vilken sökanden skulle ha placerats om hon hade tillsatts i tjänsten före den 1 maj 2004, detta med retroaktiv verkan från den dag då hon trädde i tjänst,

—	förplikta svaranden att ersätta den skada som sökanden lidit (dröjsmålsränta, negativ inverkan på karriären, pensionsrättigheter m.m.),

—	förplikta svaranden att erlägga dröjsmålsränta räknat från ingripandetidpunkten, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom tillsättningsmyndighetens beslut av den 22 juli 2005 utnämndes sökanden, som upptagits i den reservlista som upprättats på grundval av det allmänna uttagningsprovet EPSO/C/9/03 (C 5/C 4) avseende maskinskrivare med cypriotisk, tjeckisk, estnisk, ungersk, litauisk, lettisk, maltesisk, polsk, slovensk eller slovakisk nationalitet (1), till fast anställd tjänsteman vid Europeiska gemenskapernas kommission varvid hon placerades i lönegrad C*1, löneklass 1.

Sökanden riktar sin talan mot den placering som gjorts för henne och ifrågasätter dels artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, som tillsättningsmyndigheten använt för att fastställa hennes lönegrad, dels den nya versionen av artikel 32 i tjänsteföreskrifterna, vilken tillsättningsmyndigheten har använt för att fastställa hennes löneklass.

När det gäller placeringen i lönegrad har sökanden i första hand åberopat att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, i vilken situationen för tjänstemän som upptagits i en reservlista, inte är tillämplig på dem som klarat ett uttagningsprov eftersom dessa inte anses utgöra tjänstemän.

Sökanden anför i andra hand en invändning om att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är rättsstridig eftersom denna bestämmelse innebär ett åsidosättande av i) principen om icke-diskriminering, ii) principen om fri rörlighet för arbetstagare, iii) principerna om berättigade förväntningar och rättssäkerhet, iv) proportionalitetsprincipen, v) principen om en god förvaltning och omsorgsplikten, vi) artikel 31 i tjänsteföreskrifterna, och vii) artikel 10 i tjänsteföreskrifterna.

När det gäller placeringen i löneklass anser sökanden att tillsättningsmyndigheten har underlåtit att iaktta sökandens skydd för berättigade förväntningar om en högre löneklass på grund av yrkeserfarenhet, med tillämpning av den version av artikel 32 i tjänsteföreskrifterna som gällde före den 1 maj 2004.

(1) EUT C 120 av den 22.5.2003, s. 30.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/17

Talan väckt den 24 juli 2006 – Giuseppe Caló (Luxemburg) (Luxemburg) mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål F-79/06)

(2006/C 237/30)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Giuseppe Caló (Luxemburg (Luxemburg)) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N Louis och E. Marchal)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden(a)s yrkanden

Sökanden(a) yrkar att personaldomstolen skall

—

ogiltigförklara det beslut som generaldirektören för GD Eurostat fattat, och som innebär dels en omorganisation av nämnda GD genom omplacering av direktörer, dels ett avslag på sökandens begäran att han skall utnämnas till en av de direktörsposter som är lediga eller som kan komma att bli lediga, samt

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden, som är tjänsteman vid svaranden, har efter att först till förstainstansrätten ha överklagat såväl beslutet att återigen utnämna honom till chefsrådgivare vid det GD där han redan var anställd (1), som beslutet att avslå en ansökan till en tjänst som direktör vid samma GD (2), nu överklagat svarandens beslut som fattats inom ramen för omorganisationen av GD Eurostat, och som innebär att hans ansökan till den tjänst som direktör som avses i meddelandet om lediga tjänster, KOM/2006/164, avslås och att en annan sökande utnämns till denna tjänst.

Sökanden åberopar till stöd för sin talan ett åsidosättande av i) motiveringsskyldigheten, ii) av artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, och iii) av uppföranderegler för tillsättning av tjänster i lönegraderna A1 och A2, vilka svaranden antog den 18 september 1999, sådana de preciserats och bekräftats genom det översiktliga dokument som sökanden antog den 26 oktober 2004 och som rör högre tjänstemän.

(1) Mål T-118/04 (EUT C 118, av den 30.04.2004, s. 47).

(2) Mål T-134/04 (EUT C 146 av den 29.05.2004, s. 69).

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/18

Talan väckt den 30 juli 2006 – Schell mot kommissionen

(Mål F-83/06)

(2006/C 237/31)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Arno Schell (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten F. Frabetti)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara förteckningarna över de tjänstemän som befordrats vid befordringsomgångarna 2005 och 2005 i den del sökanden inte finns upptagen i dessa förteckningar, liksom, i anslutnings därtill, förberedande rättsakter avseende dessa beslut,

—	i andra hand, ogiltigförklara beslutet om tilldelning av sökandens befordringspoäng vid ovannämnda befordringsomgångar, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden anför sju grunder till stöd för sin talan och gör härvid gällande att kommissionen har åsidosatt

—	artikel 45 i tjänsteföreskrifterna,

—	de allmänna genomförandebestämmelserna till nämnda artikel,

—	principen om icke-diskriminering,

—	”den administrativa handledningen för bedömning och befordran av tjänstemän” samt senare handledningar,

—	principerna om förbud mot godtyckliga förfaranden och maktmissbruk samt motiveringsskyldigheten,

—	principen om skydd för berättigade förväntningar samt regeln att den som har stiftat en lag, måste själv följa den (patere legem quam ipse fecisti),

—	och omsorgsplikten.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/18

Talan väckt den 28 juli 2006 – Bellatone mot revisionsrätten

(Mål F-85/06)

(2006/C 237/32)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Gerardo Bellatone (Luxembourg, Luxemburg) (ombud: advokaterna T. Bontinck och J. Feld)

Svarande: Europeiska gemenskapernas revisionsrätt

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas revisionsrätt den 30 mars 2006 att avvisa sökandens klagomål avseende betalning av resterande del av den ersättning som skall ges istället för ytterligare uppsägningstid, avgångsvederlag och dagtraktamente,

—	förplikta svaranden att erlägga i) 20 751,45 euro för ytterligare uppsägningstid, ii) 39 247,74 euro motsvarande det avgångsvederlag sökanden skulle ha varit berättigad till, iii) 8 467, 02 euro i dagtraktamente,

—	förplikta svaranden att erlägga dröjsmålsränta till dess betalning sker,

—	förplikta svaranden att korrigera sina påståenden i det ifrågasatta beslutet i den del de inte återger sökandens påpekanden om svarandens hot om en eventuell uppsägning,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden, tidigare tillfälligt anställd i lönegrad A*8 vid Europeiska gemenskapernas revisionsrätt, har av revisionsrätten provanställts som tjänsteman i lönegrad A*5 utan att han tillfrågats i förväg.

Med sin talan gör sökanden gällande att sökandens uppträdande inneburit såväl avtalsbrott som utomobligatorisk skada. Sökanden åberopar åsidosättande av revisionsrättens administrativa uppförandekod för personal, åsidosättande av artikel 25 i tjänsteföreskrifterna samt åsidosättande av allmänna rättsprinciper för tjänstemäns rättigheter gällande god förvaltningssed, skydd för berättigade förväntningar och skydd för förvärvade rättigheter.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/19

Talan väckt den 28 juli 2006 – Vereecken mot kommissionen

(Mål F-86/06)

(2006/C 237/33)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Marc Vereecken (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Rodrigues, A. Jaume och C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

i första hand

—

ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att avslå sökandens klagomål, angående tillsättningsmyndighetens beslut att inte skriva upp sökanden på listan över tjänstemän som befordrats till lönegrad A9 vid befordringsförfarandet för år 2005, vilket följde implicit av det administrativa meddelandet nr 85/2005 av den 23 november 2005, och angående sökandens karriärutvecklingsrapporter för åren 2003 och 2005,

—	förplikta tillsättningsmyndigheten att vidta de åtgärder som en ogiltigförklaring av de ifrågasatta besluten kräver, bland annat att placera sökanden i lönegrad A9 med retroaktiv verkan från och med den 1 mars 2005,

i andra hand

—	förplikta svaranden att sätta upp sökanden på listan över tjänstemän som kan befordras till lönegrad A9 vid nästa befordringsomgång,

—	förplikta svaranden att ersätta den skada sökanden har lidit till följd av att han inte befordrats till lönegrad A9 från och med den 1 mars 2005,

—	förplikta svaranden att ersätta den ideella skada sökanden har lidit till följd av att det inte upprättats betygsrapporter för honom för åren 1997–1999 och att betygsrapporterna för åren 1999–2001 och karriärutvecklingsrapporterna för åren 2003–2004 upprättats för sent, och

i vilket fall som helst

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har åberopat tre grunder till stöd för sin talan, vilka är mycket likartade den första, den tredje och den fjärde grunden som åberopats i mål F-17/06 (1), i vilket talan väckts av samma sökanden.

(1) EGT C 96, 22.4.2006, s. 39.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/19

Talan väckt den 3 augusti 2006 – Manté mot rådet

(Mål F-87/06)

(2006/C 237/34)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Thierry Manté (Woluwe Saint Pierre, Belgien) (ombud: advokaterna S. Rodrigues och C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara rådets tillsättningsmyndighets beslut av den 22 augusti 2005 att inte bevilja sökanden bosättningsbidrag och att kräva återbetalning av utbetalat bidrag,

—	förplikta svaranden att, i form av ersättning för materiell skada, till sökanden betala ett belopp som motsvarar det bosättningsbidrag som har återbetalats vid tiden för förstainstansrättens dom, jämte gällande ränta,

—	förplikta svaranden att, i form av ersättning för ideell skada, till sökanden betala en symbolisk summa om 1 euro, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden kom till Bryssel år 2004 som utsänd nationell expert vid rådet och anställdes senare som tjänsteman vid samma institution. Rådet utbetalade bosättningsbidrag, men beslutade senare att han inte hade rätt till denna förmån och begärde återbetalning av utbetalat bidrag.

Sökanden åberopar tre grunder till stöd för sin talan, nämligen

—	för det första, åsidosättande av hans rätt till bosättningsbidrag enligt artikel 5.1 första stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna,

—	för det andra, åsidosättande av motiveringsskyldigheten som följer av artiklarna 20.2 och 90.1 i tjänsteföreskrifterna,

—	för det tredje, åsidosättande av de villkor som avses i artikel 85.1 i tjänsteföreskrifterna och som skall vara uppfyllda för att administrationen skall kunna begära återbetalning av bosättningsbidraget.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/20

Talan väckt den 11 augusti 2006 – Nolin mot kommissionen

(Mål F-89/06)

(2006/C 237/35)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Michel Nolin (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

—	Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—

ogiltigförklara rättstjänstens generaldirektörs beslut och formella avsikt, grundade på artikel 13.3 respektive artikel 5.7 i de allmänna genomförandebestämmelserna till artikel 45 i tjänsteföreskrifterna som antagits genom kommissionens beslut av den 23 december 2004 (nedan kallade de allmänna genomförandebestämmelserna), att inte tilldela sökanden några av generaldirektoriatets prioritetspoäng (nedan kallade prioritetspoängen) vid 2005 års befordringsomgång, såsom de bekräftades och blev definitiva genom beslut av generaldirektören för GD Personal och administration, som antogs i enlighet med artikel 10.2 i de allmänna genomförandebestämmelserna, om avslag på begäran om omprövning av den 26 september 2005,

—

ogiltigförklara det beslut som generaldirektören för GD Personal och administration antagit i enlighet med artikel 10.2 i de allmänna genomförandebestämmelserna om att inte tilldela sökanden någon särskild prioritetspoäng för arbete som utförts i institutionens intresse (nedan kallade särskilda prioritetspoäng) vid 2005 års befordringsomgång,

—

ogiltigförklara förteckningen över tjänstemän som har tilldelats särskilda prioritetspoäng, förteckningen över meriterade tjänstemän i grad A*12 i 2005 års befordringsomgång och förteckningen över tjänstemän som befordrats till grad A*13 i samma befordringsomgång, förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden gör till stöd för sin talan först gällande att kommissionen, genom att tillämpa de allmänna genomförandebestämmelserna vid 2005 års befordringsomgång, har åsidosatt rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom bestämmelserna antogs i slutet av december 2004.

Vidare gör sökanden gällande att beslutet att inte tilldela honom någon prioritetspoäng, trots att han för perioden juli 2001–december 2003 erhållit högst betyg av tjänstemän med samma grad inom samma avdelning, utgör ett åsidosättande av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna och de allmänna genomförandebestämmelserna. Däri föreskrivs att meriter skall vara ett avgörande kriterium vid tilldelning av dessa poäng. Sökanden anser även att beslutet innehåller en uppenbart oriktig bedömning. Sökanden anser dessutom att kommissionen har gjort sig skyldig till maktmissbruk, eftersom prioritetspoängen inte har tilldelats för att belöna meriter.

Sökanden gör därefter gällande att beslutet att inte tilldela honom några särskilda prioritetspoäng är rättsstridigt, eftersom hans ansökan om att bli medlem i en jury för ett uttagningsprov godtagits. Det innebär att artikel 5 i tjänsteföreskrifterna och principen om likabehandling har åsidosatts.

Sökanden gör slutligen gällande att även de förteckningar som avses ovan i den tredje strecksatsen skall ogiltigförklaras, på grund av dels brister i de omtvistade besluten, dels den omständigheten att vissa artiklar i de allmänna genomförandebestämmelserna är rättsstridiga. Sökanden gör gällande följande:

—

I den del det i artikel 9 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs att det skall tilldelas särskilda prioritetspoäng för vissa ytterliga arbetsuppgifter som utförs i institutionerna intresse utgör bestämmelsen ett åsidosättande av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, principen om rätten till karriärutveckling och principen om likabehandling.

—	I den del det i artikel 13.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs med avseende på 2005 års befordringsomgång att prioritetspoäng endast skall tilldelas på grundval av tjänstgöringstid i lönegraden, utgör bestämmelsen ett åsidosättande av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna.

—

I den del det i artikel 6.2 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs en förmånligare behandling av tjänstemän vid generaldirektoriat eller avdelningar med få anställda, inbegripet medlemmar av kabinetten, utgör bestämmelsen ett åsidosättande av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, principen om rätten till karriärutveckling och principen om likabehandling.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/21

Talan väckt den 11 augusti 2006 – Michael Nolin mot kommissionen

(Mål F-91/06)

(2006/C 237/36)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Michael Nolin (Bryssel, Belgien) (ombud: S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara den bedömningsansvariges beslut av den 8 april 2006 att fastställa sökanden karriärutvecklingsrapport för år 2005,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har till stöd för sin talan gjort gällande att svaranden har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom den bedömningsansvarige inte har nämnt vissa av sökandens viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden och inte kommenterat dessa i sökandens karriärutvecklingsrapport. Denna situation har uppkommit genom att den bedömningsansvarige i sin bedömning har varit inkoherent och tagit ofullständig hänsyn till relevanta omständigheter, på ett sätt som kan jämställas med en uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna.

Sökanden anser dessutom att den bedömningsansvarige, trots att denne har gjort två ändringar i sina kommentarer i jämfört med rapporten för år 2003, har upprepat sökandens rapport från föregående år, vilket strider mot artikel 5 i de allmänna genomförandebestämmelserna rörande artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, eftersom sökanden har fått nya arbetsuppgifter och upprepning har skett utan hans samtycke.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/21

Talan väckt den 11 augusti 2006 – Antas mot rådet

(Mål F-92/06)

(2006/C 237/37)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Magdalena Antas (Warszawa, Polen) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara rådets beslut om avslag på sökandens begäran om ersättning för den skada hon har åsamkats på grund av flera på varandra följande fel som begåtts av institutionen,

—	fastställa en frist för parterna för en uppgörelse dem emellan beträffande en lämplig ersättning för den skada som sökanden har lidit, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden trädde i tjänst vid rådets generalsekretariat i egenskap av extraanställd den 1 november 2003, och hennes kontrakt löpte ut den 31 mars 2005. Den 1 januari 2005 anslöt rådet henne automatiskt till Belgiens obligatoriska sociala trygghetssystem, det vill säga för hennes tre sista månader i tjänsten. Därefter informerade rådet sökanden om att hennes anslutning till nämnda system hade retroaktiv verkan med start från tjänstetillträdet. Enligt sökanden medförde dröjsmålet med anslutningen dock att hon inte kunde uppfylla villkoren för att få tillgång till de belgiska arbetslöshetsersättningar som föreskrivs i den belgiska kungliga förordningen av den 25 november 1991 om reglering av arbetslöshet (1). Till följd härav har hon varit förhindrad att visa att hon förfogade över tillräckliga tillgångar för att ha rätt att uppehålla sig längre tid än tre månader i Belgien, i enlighet med artikel 7 i direktiv 2004/38/EG (2). Dessutom har dröjsmålet med anslutningen hindrat henne från att komma i åtnjutande av de rättigheter som följer av bilaga XII till akten om Polens anslutning till Europeiska unionen, vilket skulle ha gett henne tillträde till den belgiska arbetsmarknaden.

Sökanden åberopar till stöd för sin talan att artikel 70 i anställningsvillkoren för övriga anställda har åsidosatts. Den innehåller en skyldighet för institutionen att ansluta den extraanställde till ett obligatoriskt socialt trygghetssystem och att ansvara för betalningen av de arbetsgivaravgifter som föreskrivs i gällande lagstiftning.

Dessutom gör sökanden gällande ett åsidosättande av artiklarna 4 och 8 i den belgiska kungliga förordningen av den 5 november 2002 om införande av omedelbar anmälan av anställning (3).

Slutligen gör sökanden gällande att omsorgsplikten har åsidosatts.

(1) Moniteur belge av den 31 december 1991, s. 29888.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77).

(3) Moniteur belge av den 20 november 2002, s. 51778.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/22

Talan väckt den 16 augusti 2006 – Dethomas mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål F-93/06)

(2006/C 237/38)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Bruno Dethomas (Rabat, Marocko) (ombud: S. Orlandi, A.Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal, avocats)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 11 januari 2006 genom vilket sökanden fick provanställning som chef för kommissionens delegation i Marocko vid generaldirektoratet för yttre förbindelser, eftersom sökanden placerades i lönegrad A14, löneklass 2, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Medan sökanden var tillfälligt anställd i lönegrad A14, löneklass 8, ansökte han om den tjänst som utannonserades i meddelandet om lediga tjänster COM/229/04 för att komma i fråga för tjänsten som chef för kommissionens delegation i Marocko (1). Sökandens ansökan bifölls och han provanställdes i lönegrad A14, löneklass 2.

Sökanden har gjort gällande att han enligt artikel 32.2 i tjänsteföreskrifterna skulle ha placerats i lönegrad A14, löneklass 8, eftersom han anställdes i samma lönegrad som tidigare och direkt efter provanställningen. Genom att inte bevilja sökanden den förmån som föreskrivs i denna bestämmelse gjorde kommissionen sig skyldig uppenbart felaktig rättstillämpning.

(1) EUT C 246 A, 5.10.2004, s. 1.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/22

Talan väckt den 11 augusti 2006 – F mot kommissionen

(Mål F-94/06)

(2006/C 237/39)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: F (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna J. Van Rossum, S. Orlandi och J.-N. Louis)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—

ogiltigförklara det beslut som direktören för DG ADMIN/C ”Sociala frågor, personalfrågor (Luxemburg), hälsa och arbetsmiljö” fattade den 23 februari 2006, enligt vilket sökanden pensioneras och beviljas en fast invaliditetspension enligt bestämmelserna i artikel 78 andra stycket i tjänsteföreskrifterna med retroaktiv verkan från och med den 1 februari 2002,

—	förplikta svaranden att till sökanden utge en summa som i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono) beräknas till 15 000 EUR, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden grunder som i hög grad liknar dem som sökanden har åberopat inom ramen för sin talan i mål F-44/06 (1).

(1) EUT C 154, 1.7.2006, s. 25.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/23

Talan väckt den 11 augusti 2006 – Taruffi mot kommissionen

(Mål F-95/06)

(2006/C 237/40)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Adrien Taruffi (Schouweiler, Luxemburg) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	förklara att artikel 4.1 i de allmänna genomförandebestämmelser för artikel 45 i tjänsteföreskrifterna som antogs genom beslut av kommissionen den 23 december 2004 (nedan kallade genomförandebestämmelserna) är rättsstridig,

—

ogiltigförklara de beslut som kommissionen har fattat om fastställande av sökandens meritpoäng och prioritetspoäng för befordringsomgångarna 2004 och 2005, liksom besluten att inte uppta sökanden i förteckningen över befordringsbara tjänstemän efter befordringskommittéerna eller i förteckningen över tjänstemän som har befordrats till lönegrad B*10 vid befordringsomgången 2004, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att hans kvalifikationer inte granskades vid den bedömning som befordringskommittén gjorde efter administrationens bifall avseende hans första klagomål.

Såvitt avser befordringsomgången 2004 gör sökanden bland annat gällande att det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning i det att hans kvalifikationer för befordringsomgången 2004 jämfördes med kvalifikationerna hos de tjänstemän som sorterar under forskningsbudgeten, trots att han under denna befordringsomgång sorterade under driftsbudgeten.

Såvitt avser befordringsomgången 2005 anser sökanden att kommissionens tolkning av artikel 4.1 i genomförandebestämmelserna är rättsstridig. Enligt nämnda tolkning är endast det generaldirektorat som upprättade sökandens slutliga rapport behörig att tilldela prioritetspoäng, trots att sökanden under denna omgång tjänstgjorde inom två olika generaldirektorat och det upprättades en mellanrapport för den första delen av år 2004, genom vilken meritpoäng tilldelades.

Sökanden anser allmänt att de ifrågasatta besluten har fattats i strid med artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, eftersom kommissionen lät tjänstetiden, och inte kvalifikationerna, utgöra det avgörande kriteriet.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/23

Talan väckt den 10 augusti 2006 – G mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål F-96/06)

(2006/C 237/41)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: G (Port-Vendres, Frankrike) (ombud: advokaterna B. Cambier och L. Cambier)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden(a)s yrkanden

Sökanden(a) yrkar att personaldomstolen skall

—	fastställa svarandens ansvar för de felaktigheter som har begåtts till förfång för sökanden,

—

förplikta svaranden att betala ett provisoriskt belopp om EUR 1 581 801 till sökanden och sökandens familj, vilket motsvarar hälften av den skada som samtliga fel av kommissionen, dess tjänstemän, lägre tjänstemän eller andra organ som är beroende av kommissionen har vållat sökanden och där den andra hälften av ersättningen skall fastställas med hjälp av en sakkunnig,

—

förplikta svaranden att betala ränta om 8 procent på samtliga ovannämnda belopp från den 23 november 1999, vilket var det datum när den första internutredningen från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) förelåg och i vilket de första tecknen på att sökanden inte behandlades opartiskt framgick eller, i andra hand, från den 29 juni 2005, vilket var det datum som sökanden begärde skadestånd med stöd av artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna,

—	tillsätta en sakkunnig, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden anför åtta grunder till stöd för sin talan.

För det första kritiserar sökanden kommissionen för att gjort sökanden till huvudperson i Berthelotaffären, trots att samtliga anklagelser visat sig vara felaktiga och att det helt saknades bevis för anklagelserna. Kommissionen har således brustit i sin omsorgsplikt och åsidosatt principen om god förvaltning samt svikit sökandens berättigade förväntningar.

För det andra kritiserar sökanden kommissionen för att grovt ha åsidosatt sökandens rätt att försvara sig genom de brister som förekommit i de administrativa förfarandena i Berthelotaffären, en affär som inte har handlagts opartiskt.

För det tredje gör sökande gällande att principen om konfidentiell behandling har åsidosatts eftersom kommissionen år 2000 gav journalister tillträde till OLAF:s lokaler och där fick ta del av konfidentiella handlingar om sökanden som sedan återgavs i television.

För det fjärde kritiserar sökanden kommissionens beslut att upphäva sökandens rättsliga immunitet.

Genom den femte grunden kritiserar sökanden kommissionen för att förflyttat sökanden från tjänsten som chefstjänsteman vid generaldirektoratet för forskning och teknisk utveckling. Förflyttningen var inte i tjänstens intresse eller en del i den interna rörligheten inom kommissionens olika verksamhetsgrenar utan var en förtäckt disciplinär påföljdssanktion.

Genom den sjätte grunden, som avser förfarandet för att få sin sjukdom betraktad som arbetsskada (artikel 73 i tjänsteföreskrifterna), bestrider sökanden kommissionens beslut att redan från början utesluta att det var tal om en arbetsolycka och därefter ha skickat över sökandens handlingar till kommissionens utrednings- och disciplinbyrå (IDOC) så att denna kunde utreda orsaken till sökandens sjukdom.

Genom den sjunde grunden åberopar sökanden att de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 73 och 78 i tjänsteföreskrifterna skall vara oberoende förfaranden och sökanden bestrider kommissionens beslut att vilandeförklara ärendet innan det tagits slutlig ställning i det förfarande som inletts med stöd av artikel 78.5 i tjänsteföreskrifterna så länge det inte fattats något beslut med stöd av artikel 73 i tjänsteföreskrifterna.

Genom den åttonde grunden kritiserar sökanden den omständighet att de disciplinära åtgärder som vidtogs mot sökanden består trots att anklagelserna mot sökanden har ogillats av belgiska domstolar inom ramen för ett brottmålsförfarande mot sökanden.

Sökanden anser sammanfattningsvis att de fel av kommissionen som angetts ovan utlöste den depression som tvingade sökanden att sluta som tjänsteman i förtid. Detta orsakade en ekonomisk och ideell skada för sökanden och sökandens familj.

30.9.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/24

Talan väckt den 15 augusti 2006 – Lopez Teruel mot harmoniseringsbyrån

(Mål F-97/06)

(2006/C 237/42)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Adelaida Lopez Teruel (El Casar, Spanien) (ombud: advokaterna G. Vandersanden, L. Levi och C. Ronzi)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen skall

—	ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 6 oktober 2005 att inte efterkomma sökandens begäran om att tillsätta en invaliditetskommitté enligt artikel 78 i tjänsteföreskrifterna,

—	i mån av behov ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 5 maj 2006 att avslå sökandens klagomål ingett den 6 januari 2006, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden, som är tjänsteman vid harmoniseringsbyrån, lämnade den 8 juni 2005 in en begäran om att en invaliditetskommitté skulle tillsättas för att bedöma förekomsten av invaliditet i den mening som avses i artikel 78 i tjänsteföreskrifterna. Harmoniseringsbyrån avstod från att glra detta och gjorde gällande dels att tillsättningsmyndigheten enligt artikel 59.4 i tjänsteföreskrifterna hade ett utrymme för skönsmässig bedömning på området, dels att det sjukdomstillstånd som sökanden åberopat inte kunnat bli föremål för ett invaliditetsförfarande, eftersom det redan redan behandlats i ett skiljeförfarande.

Sökande anför i sin talan tre grunder. Den första, om åsidosättande av artikel 78 i tjänsteföreskrifterna, består av två delar. I den första delen görs gällande att tjänstemannen i fråga har rätt att vända sig till invaliditetskommittén oberoende av det erkända möjligheten att vända sig till tillsättningsmyndigheten, eftersom artiklarna 78 och 59 i tjänsteföreskrifterna har en annan ratio legis och avser andra situationer. I den andra delen kritiserar sökanden harmoniseringsbyrån för att ha gjort en uppenbart oriktig bedömning och överskridit sin behörighet i den mån den satt gjort en egen bedömning i stället för att förlita sig på den medicinska expertisen.

Den andra grunden gäller åsidosättande av omsorgsplikten och principen om god förvaltningssed. Framför allt har harmoniseringsbyrån inte gjort en riktig avvägning mellan de aktuella intressena och har inte alls tagit hänsyn till sökandens extremt svaga hälsa.

Den tredje grunden avser åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen och likabehandlingsprincipen. Enligt sökanden kan alla andra tjänstemän inom Europeiska gemenskaperna utnyttja rätten till prövning av en invaliditetskommitté men inte de vid harmoniseringsbyrån. Harmonsieringsbyråns tolkning av artikel 78 i tjänsteföreskrifterna leder till att enhetligheten för gemenskapens tjänstemän, som stadfästs genom artikel 9.3 i Amsterdamfördraget, bryts.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 237

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	49 årgången 30 september 2006

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Domstolen
	DOMSTOLEN
2006/C 237/1	Mål C-289/04 P: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 29 juni 2006 – Showa Denko KK mot Europeiska gemenskapernas kommission (Överklagande – Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Grafitelektroder – Artikel 81.1 EG – Böter – Riktlinjer för beräkning av böter – Meddelande om samarbete – Principen non bis in idem)	1

2006/C 237/2	Mål C-262/05: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 15 juni 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Österrike (Fördragsbrott – Direktiv 2001/19/EG – Ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis – Sjuksköterska, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare – Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)	1

2006/C 237/3	Mål C-253/06: Talan väckt den 6 juni 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland	2

2006/C 237/4	Mål C-284/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den 29 juni 2006 – Finanzamt Hamburg-Am Tierpark mot Burda Verlagsbeteiligungen GmbH	2

2006/C 237/5	Mål C-285/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 3 juli 2006 – Heinrich Stefan Schneider mot Land Rheinland-Pfalz	3

2006/C 237/6	Mål C-293/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Hamburg (Tyskland) den 3 juli 2006 – Deutsche Shell GmbH mot Finanzamt für Großunternehmen in Hamburg	3

2006/C 237/7	Mål C-294/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales) den 30 juni 2006 – The Queen on the application of Ezgi Payir, Burhan Akyuz, Birol Ozturk mot Secretary of State for the Home Department	4

2006/C 237/8	Mål C-298/06: Talan väckt den 4 juli 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland	4

2006/C 237/9	Mål C-301/06: Talan väckt den 6 juli 2006 – Irland mot Europeiska unionens råd, Europaparlamentet	5

2006/C 237/0	Mål C-303/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Employment Tribunal (London South) den 10 juli 2006 – S. Coleman mot Attridge Law, Steve Law	6

2006/C 237/1	Mål C-312/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága den 18 juli 2006 – OTP Garancia Biztosító Rt mot Vas Megyei Közigazgatási Hivatal	6

2006/C 237/2	Mål C-322/06: Talan väckt den 20 juli 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Nederländerna	7

2006/C 237/3	Mål C-328/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Mercantil 3 de Barcelona (Spanien) den 27 juli 2006 – Alfredo Nieto Nuño mot Leonci Monlleó Franquet	7

	FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
2006/C 237/4	Mål T-5/06: Beslut meddelat av förstainstansrätten den 27 juni 2006 – Konungariket Danmark mot Europeiska gemenskapernas kommission (Förklaring om att avstå från fortsatt handläggning)	8

2006/C 237/5	Mål T-114/06 R: Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 20 juli 2006 – Globe mot kommissionen (Offentlig upphandling – Gemenskapsförfarande vid anbudsinfordran – Interimistiskt förfarande – Fumus boni juris – Krav på skyndsamhet)	8

2006/C 237/6	Mål T-198/06: Talan väckt den 21 juli 2006 – Rathscheck Schiefer und Dach-Systeme m.fl. mot kommissionen	8

2006/C 237/7	Mål T-200/06: Talan väckt den 26 juli 2006 – IBERDROLA mot Europeiska gemenskapernas kommission	9

2006/C 237/8	Mål T-205/06: Talan väckt den 31 juli 2006 – NewSoft Technology mot harmoniseringsbyrån – Soft (Presto! BizCard Reader)	10

2006/C 237/9	Mål T-212/06: Talan väckt den 11 augusti 2006 – Bowland Diary Products mot kommissionen	10

2006/C 237/0	Mål T-214/06: Talan väckt den 17 augusti 2006 – Imperial Chemical Industries mot kommissionen	11

2006/C 237/1	Mål T-216/06: Talan väckt den 16 augusti 2006 – Lucite International och Lucite International UK mot kommissionen	12

2006/C 237/2	Mål T-218/06: Talan väckt den 16 augusti 2006 – Neurim Pharmaceuticals (1991) mot harmoniseringsbyrån – Eurim-Pharm Arzneimittel (Neurim PHARMACEUTICALS)	12

2006/C 237/3	Mål T-219/06: Talan väckt den 17 augusti 2006 – PTV mot harmoniseringsbyrån (map&guide travelbook)	13

2006/C 237/4	Mål T-221/06: Talan väckt den 18 augusti 2006 – Hipp & Co mot harmoniseringsbyrån – Laboratorios Ordesa (BEBIMIL)	13

2006/C 237/5	Mål T-371/05: Förstainstansrättens beslut av den 24 juli 2006 – AITEC m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission	14

	EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
2006/C 237/6	Mål F-74/06: Talan väckt den 19 juni 2006 – Longinidis mot Cedefop	15

2006/C 237/7	Mål F-76/06: Talan väckt den 18 juli 2006 – Ioannis Tsirimokos mot Europaparlamentet	16

2006/C 237/8	Mål F-77/06: Talan väckt den 18 juli 2006 – Colovea mot Europaparlamentet	16

2006/C 237/9	Mål F-78/06: Talan väckt den 20 juli 2006 – Suhadolnik mot Europeiska gemenskapernas domstol	17

2006/C 237/0	Mål F-79/06: Talan väckt den 24 juli 2006 – Giuseppe Caló (Luxemburg) (Luxemburg) mot Europeiska gemenskapernas kommission	17

2006/C 237/1	Mål F-83/06: Talan väckt den 30 juli 2006 – Schell mot kommissionen	18

2006/C 237/2	Mål F-85/06: Talan väckt den 28 juli 2006 – Bellatone mot revisionsrätten	18

2006/C 237/3	Mål F-86/06: Talan väckt den 28 juli 2006 – Vereecken mot kommissionen	19

2006/C 237/4	Mål F-87/06: Talan väckt den 3 augusti 2006 – Manté mot rådet	19

2006/C 237/5	Mål F-89/06: Talan väckt den 11 augusti 2006 – Nolin mot kommissionen	20

2006/C 237/6	Mål F-91/06: Talan väckt den 11 augusti 2006 – Michael Nolin mot kommissionen	21

2006/C 237/7	Mål F-92/06: Talan väckt den 11 augusti 2006 – Antas mot rådet	21

2006/C 237/8	Mål F-93/06: Talan väckt den 16 augusti 2006 – Dethomas mot Europeiska gemenskapernas kommission	22

2006/C 237/9	Mål F-94/06: Talan väckt den 11 augusti 2006 – F mot kommissionen	22

2006/C 237/0	Mål F-95/06: Talan väckt den 11 augusti 2006 – Taruffi mot kommissionen	23

2006/C 237/1	Mål F-96/06: Talan väckt den 10 augusti 2006 – G mot Europeiska gemenskapernas kommission	23

2006/C 237/2	Mål F-97/06: Talan väckt den 15 augusti 2006 – Lopez Teruel mot harmoniseringsbyrån	24

	III Upplysningar
2006/C 237/3	Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 224, 16.9.2006	26