18.5.2006

Europeiska unionens officiella tidning

CE 117/16

PROTOKOLL

(2006/C 117 E/02)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Miroslav OUZKÝ

Vice talman

1. Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.05.

2. Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande dokument från rådet och kommissionen:

—

Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (KOM(2005)0154 - C6-0119/2005 - 2005/0064(SYN))

hänvisat till	ansvarigt utskott: ECON
	rådgivande utskott: BUDG

—

Förslag till rådets förordning om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete (KOM(2005)0117 - C6-0131/2005 - 2005/0045(CNS))

hänvisat till	ansvarigt utskott: PECH
	rådgivande utskott: BUDG, ENVI

—

Förslag till anslagsöverföring DEC 14/2005 - Avsnitt III - Kommissionen (SEK(2005)0588 - C6-0132/2005 - 2005/2088(GBD))

hänvisat till

ansvarigt utskott: BUDG

—

Förslag till anslagsöverföring DEC 12/2005 - Avsnitt III - Kommissionen (SEK(2005)0480 - C6-0133/2005 - 2005/2089(GBD))

hänvisat till

ansvarigt utskott: BUDG

—

Förslag till anslagsöverföring DEC 15/2005 - Avsnitt III - Kommissionen (SEK(2005)0589 - C6-0134/2005 - 2005/2098(GBD))

hänvisat till

ansvarigt utskott: BUDG

—

Förslag till anslagsöverföring DEC 16/2005 - Avsnitt III - Kommissionen (SEK(2005)0590 - C6-0135/2005 - 2005/2099(GBD))

hänvisat till

ansvarigt utskott: BUDG

—

Förslag till anslagsöverföring DEC 17/2005 - Avsnitt III - Kommissionen (SEK(2005)0591 - C6-0136/2005 - 2005/2100(GBD))

hänvisat till

ansvarigt utskott: BUDG

—

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 297/95 om de avgifter som skall betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten (KOM(2005)0106 - C6-0137/2005 - 2005/0023(CNS))

hänvisat till	ansvarigt utskott: ENVI
	rådgivande utskott: BUDG

—

Utkast till rådets förordning om införande av särskilda restriktiva åtgärder mot personer som hindrar fredsprocessen och bryter mot internationell rätt i konflikten i Darfurområdet i Sudan (08910/2005 - C6-0138/2005 - 2005/0068(CNS))

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: DEVE, ECON

—

Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater (07307/2005 - C6-0139/2005 - 2005/0805(CNS))

hänvisat till

ansvarigt utskott: LIBE

3. Avtalstexter översända av rådet

Rådet hade översänt vidimerade kopior av följande dokument:

—

Avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av protokollet om fastställande för perioden 1 januari 2004-31 december 2006 av de möjligheter till fiske efter tonfisk och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och demokratiska republiken Madagaskar om fiske i farvattnen runt Madagaskar.

—

Tilläggsprotokoll till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, med anledning av republiken Tjeckiens, republiken Estlands, republiken Cyperns, republiken Lettlands, republiken Litauens, republiken Ungerns, republiken Maltas, republiken Polens, republiken Sloveniens och republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen.

4. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - Riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik * - Agenda för socialpolitiken (2006-2010) (debatt)

Betänkande om kommissionens rekommendation om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (KOM(2005)0141 - 2005/2017(INI)) - Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Robert Goebbels (A6-0150/2005).

Betänkande om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik (KOM (2005)0141 - C6-0111/2005 - 2005/0057(CNS)) - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Ana Mato Adrover (A6-0149/2005).

Betänkande om Agenda för socialpolitiken (2006-2010) (2004/2191(INI)) - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Ria Oomen-Ruijten (A6-0142/2005).

Robert Goebbels redogjorde för sitt betänkande (A6-0150/2005).

Ana Mato Adrover redogjorde för sitt betänkande (A6-0149/2005).

Ria Oomen-Ruijten redogjorde för sitt betänkande (A6-0142/2005).

Talare: Joaquín Almunia (ledamot av kommissionen) och Vladimír Špidla (ledamot av kommissionen).

Talare: Astrid Lulling (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Zita Gurmai (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), José Albino Silva Peneda för PPE-DE-gruppen, Anne Van Lancker för PSE-gruppen, Margarita Starkevičiūtė för ALDE-gruppen, Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, John Whittaker för IND/DEM-gruppen, Luca Romagnoli, grupplös, och Gunnar Hökmark.

ORDFÖRANDESKAP: Mario MAURO

Vice talman

Talare: Jan Andersson, Patrizia Toia, Elisabeth Schroedter, Dimitrios Papadimoulis, Johannes Blokland, Ryszard Czarnecki, Piia-Noora Kauppi, Ieke van den Burg, Gabriele Zimmer, Andreas Mölzer, José Manuel García-Margallo y Marfil, Pervenche Berès, Othmar Karas, Poul Nyrup Rasmussen, Tomáš Zatloukal, Joaquín Almunia, Vladimír Špidla och Ieke van den Burg, som ställde en fråga som Vladimír Špidla besvarade.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 8.23 i protokollet av den 26.5.2005, punkt 8.17 i protokollet av den 26.5.2005 och punkt 8.24 i protokollet av den 26.5.2005.

(Sammanträdet avbröts kl. 10.50, i avvaktan på omröstningen, och återupptogs kl. 11.05.)

ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES

Talman

5. Justering av protokollet från föregående sammanträde

Rättelser till avgivna röster

Sammanträdesdatum: 12.5.2005

Betänkande Luis Herrero-Tejedor - A6-0111/2005

—	punkt 36 nedlagda röster: Bairbre de Brún

* *

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

6. Utskottens och delegationernas sammansättning

På begäran av grupperna ALDE och PPE-DE godkände parlamentet följande utnämningar:

—	utskottet ECON: Sharon Margaret Bowles

—	delegationen för förbindelserna med länderna i Sydostasien och ASEAN: Sharon Margaret Bowles

—	utskottet LIBE: Amalia Sartori ingick inte längre i detta utskott.

7. Begäran om fastställelse av parlamentarisk immunitet

M. Jean-Charles Marchiani, före detta ledamot av Europaparlamentet, hade lämnat in en begäran till talmannen om att parlamentet skulle intervenera hos behöriga myndigheter i republiken Frankrike för att fastställa hans parlamentariska immunitet och privilegier.

I enlighet med artikel 6.3 i arbetsordningen hänvisades denna begäran till behörigt utskott (JURI).

8. Omröstning

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga I till protokollet.

8.1 Kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor ***II (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (15235/1/2004 - C6-0091/2005 - 2003/0296(COD)) - Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Astrid Lulling (A6-0152/2005).

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 1)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Astrid Lulling gjorde ett uttalande i enlighet med artikel 131.4 i arbetsordningen.

Förklarades godkänt (P6_TA(2005)0188)

8.2 Flerårigt program för företag och företagaranda (2001-2005) ***I (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2000/819/EG om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (2001-2005) (KOM(2004)0781 - C6-0242/2004 - 2004/0272(COD)) - Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Britta Thomsen (A6-0118/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 2)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0189)

8.3 Grundlöner och tillägg för Europols personal * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om Storhertigdömet Luxemburgs initiativ inför antagandet av rådets beslut om justering av grundlöner och tillägg för Europols personal (5429/2005 - C6-0037/2005 - 2005/0803(CNS)) - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Claude Moraes (A6-0139/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 3)

INITIATIV och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Förkastades genom en enda omröstning

Frågan återförvisades, på grundval av artikel 52.3 i arbetsordningen, till det behöriga utskottet, det vill säga utskottet LIBE.

8.4 Avtal mellan EG och Chile om vissa luftfartsaspekter * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om vissa luftfartsaspekter (KOM(2004)0829 - C6-0011/2005 - 2004/0289(CNS)) - Utskottet för transport och turism

Föredragande: Paolo Costa (A6-0100/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 4)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0190)

8.5 Finansiering av studier och pilotprojekt avseende den gemensamma fiskeripolitiken * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/439/EG av den 29 juni 2000 om ekonomiskt bidrag från gemenskapen till medlemsstaternas utgifter för insamling av uppgifter samt till finansiering av studier och pilotprojekt till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2004)0618 - C6-0243/2004 - 2004/0213(CNS)) - Fiskeriutskottet

Föredragande: Philippe Morillon (A6-0113/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 5)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0191)

8.6 Protokoll till fiskeavtalet mellan EG och Elfenbenskusten (1 juli 2004 - 30 juni 2007) * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ingående av protokollet om fastställande för perioden 1 juli 2004-30 juni 2007 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Elfenbenskusten om fiske utanför Elfenbenskustens kust (KOM(2004)0619 - C6-0138/2004 - 2004/0211(CNS)) - Fiskeriutskottet

Föredragande: Philippe Morillon (A6-0114/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 6)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0192)

8.7 Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2004)0489 - C6-0166/2004 - 2004/0164(CNS)) - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Föredragande: Agnes Schierhuber (A6-0127/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 7)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0193)

8.8 Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (omröstning)

Betänkande om ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (2005/2076 (ACI)) - Utskottet för konstitutionella frågor

Föredragande: Jo Leinen (A6-0147/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 8)

FÖRSLAG TILL BESLUT

Talare: Jo Leinen (föredragande).

Antogs (P6_TA(2005)0194)

Med anledning av översynen av rambeslutet avgav talmannen Josep Borrell Fontelles och José Manuel Barroso (kommissionens ordförande) en kort förklaring. Sedan undertecknade de ramavtalet i närvaro av föredraganden och Margot Wallström (kommissionens vice ordförande).

ORDFÖRANDESKAP: Edward McMILLAN-SCOTT

Vice talman

8.9 Säten och huvudstöd i motorfordon ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 74/408/EEG om motorfordon vad avser säten, fästanordningarna för dessa och huvudstöd (11935/3/2004 - C6-0031/2005 - 2003/0128(COD)) - Utskottet för transport och turism

Föredragande: Dieter-Lebrecht Koch (A6-0115/2005).

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 9)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0195)

8.10 Bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 77/541/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (11934/3/2004 - C6-0029/2005 - 2003/0130(COD)) - Utskottet för transport och turism

Föredragande: Paolo Costa (A6-0120/2005).

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 10)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänd. (P6_TA(2005)0196)

8.11 Förankring av bilbälten i motorfordon ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 76/115/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förankring av bilbälten i motorfordon (11933/3/2004 - C6-0030/2005 - 2003/0136(COD)) - Utskottet för transport och turism

Föredragande: Paolo Costa (A6-0117/2005).

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 11)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänd. (P6_TA(2005)0197)

8.12 Penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism (KOM(2004)0448 - C6-0143/2004 - 2004/0137(COD)) - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Hartmut Nassauer (A6-0137/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 12)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0198)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0198)

8.13 Ändring av handlingsprogrammet för jämställdhet mellan kvinnor och män ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets Beslut om ändring av rådets beslut 2001/51/EG om inrättande av ett program avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män och av Europaparlamentets och rådets beslut nr 848/2004/EG om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (KOM(2004)0551 - C6-0107/2004 - 2004/0194(COD)) - Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (A6-0132/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 13)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes (P6_TA(2005)0199)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0199)

8.14 Frontskydd på motorfordon ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om användningen av frontskydd på motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (KOM(2003)0586 - C5-0473/2003 - 2003/0226(COD)) - Utskottet för transport och turism

Föredragande: Ewa Hedkvist Petersen (A6-0053/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 14)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0200)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0200)

8.15 Näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (KOM(2003)0424 - C5-0329/2003 - 2003/0165(COD)) - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Adriana Poli Bortone (A6-0128/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 15)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0201)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0201)

Inlägg om omröstningen:

—	Adriana Poli Bortone (föredragande) yttrade sig om ändringsförslag 99.

—	Guido Sacconi yttrade sig om omröstningsordningen i fråga om ändringsförslagen 99 och 102.

8.16 Tillsättning av vitaminer och andra ämnen i livsmedel ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel (KOM(2003)0671 - C5-0538/2003 - 2003/0262 (COD)) - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Karin Scheele (A6-0124/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 16)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0202)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0202)

8.17 Riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik * (omröstning)

Föredragande: Ana Mato Adrover (A6-0149/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 17)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0203)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0203)

8.18 Lätta vapen (FN PrepCom) (omröstning)

Resolutionsförslag B6-0321/2005, B6-0322/2005, B6-0323/2005, B6-0324/2005, B6-0325/2005 och B6-0326/2005

Debatten hölls den 10.5.2005 (punkt 15 i protokollet av den 10.5.2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 18)

RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0321/2005

(ersätter B6-0321/2005, B6-0322/2005, B6-0323/2005, B6-0324/2005, B6-0325/2005 och B6-0326/2005):

inlämnat av följande ledamöter:

—	Karl von Wogau, Armin Laschet och Bogdan Klich för PPE-DE-gruppen,

—	Ana Maria Gomes, Richard Howitt och Jan Marinus Wiersma för PSE-gruppen,

—	Johan Van Hecke för ALDE-gruppen,

—	Raül Romeva i Rueda, Angelika Beer och Bart Staes för Verts/ALE-gruppen,

—	Tobias Pflüger, Vittorio Agnoletto, Umberto Guidoni och André Brie för GUE/NGL-gruppen,

—	Ģirts Valdis Kristovskis och Seán Ó Neachtain för UEN-gruppen.

Antogs (P6_TA(2005)0204)

8.19 Europeiska avdelningen för yttre åtgärder (omröstning)

Resolutionsförslag B6-0320/2005

Debatten hölls den 11.5.2005 (punkt 14 i protokollet av den 11.5.2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 19)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0205)

8.20 Avtal mellan arbetsmarknadens parter om villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel järnvägstrafik (omröstning)

Resolutionsförslag, inlämnat i enlighet med artikel 78.3 i arbetsordningen, om avtalet mellan arbetsmarknadens parter om villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel järnvägstrafik (KOM(2005)0032) - utskottet EMPL (B6-0319/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 20)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0206)

Inlägg om omröstningen:

—	Proinsias De Rossa

8.21 Förbindelserna EU-Ryssland (omröstning)

Betänkande om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland (2004/2170(INI)) - Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Cecilia Malmström (A6-0135/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 21)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0207)

Inlägg om omröstningen:

—	Wojciech Roszkowski föreslog en muntlig ändring till ändringsförslag 42, vilken beaktades.

—	Cecilia Malmström föreslog en muntlig ändring till ändringsförslag 7, vilken beaktades.

—	Vytautas Landsbergis föreslog en muntlig ändring om att införa punkt 31a (ny) och en muntlig ändring till punkt 41 (de två muntliga ändringsförslagen beaktades).

—	Maciej Marian Giertych föreslog en muntlig ändring till skäl G, vilken inte beaktades eftersom fler än 37 ledamöter motsatte sig att den skulle beaktas.

8.22 Främjande och skydd av grundläggande rättigheter (omröstning)

Betänkande om främjande och skydd av grundläggande rättigheter: rollen för nationella institutioner och EU-institutioner, inklusive byrån för de grundläggande rättigheterna (2005/2007(INI)) - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Kinga Gál (A6-0144/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 22)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0208)

Inlägg om omröstningen:

—	Maria Carlshamre föreslog en muntlig ändring till punkt 14, som godkändes.

8.23 Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (omröstning)

Betänkande om kommissionens rekommendation om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (KOM(2005)0141 - 2005/2017(INI)) - Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Robert Goebbels (A6-0150/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 23)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0209)

Inlägg om omröstningen:

—	Gunnar Hökmark motsatte sig PSE-gruppens begäran om att ändringsförslag 6 skulle betraktas som ett tillägg till punkt 5. Robert Goebbels (föredragande) yttrade sig om denna protest.

—	Jean Lambert yttrade sig om den delade omröstningen om ändringsförslag 24.

8.24 Agenda för socialpolitiken (2006-2010) (omröstning)

Betänkande om Agenda för socialpolitiken (2006-2010) (2004/2191(INI)) - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Ria Oomen-Ruijten (A6-0142/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 24)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0210)

Inlägg om omröstningen:

—	Sophia in 't Veld yttrade sig om ändringsförslag 8.

9. Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Muntliga röstförklaringar:

Betänkande Hartmut Nassauer - A6-0137/2005

—	Piia-Noora Kauppi

10. Rättelser till avgivna röster

Följande ledamöter hade meddelat rättelser till avgivna röster:

Betänkande Adriana Poli Bortone - A6-0128/2005

—	ändringsförslag 39 nej: Britta Thomsen

—	ändringsförslag 46 nej: Britta Thomsen

—	ändringsförslag 47 nej: Roberta Angelilli, Sergio Berlato, Sebastiano (Nello) Musumeci, Cristiana Muscardini, Alessandro Foglietta, Adriana Poli Bortone, Salvatore Tatarella, Umberto Pirilli, Romano Maria La Russa, Linda McAvan, Britta Thomsen

—	ändringsförslag 109 nej: Charlotte Cederschiöld, Ole Christensen, Marielle De Sarnez, Bernard Lehideux, Charles Tannock

—	ändringsförslag 101 ja: Britta Thomsen

—	ändringsförslag 99, första delen nedlagda röster: Antoine Duquesne

—	ändringsförslag 99, andra delen nedlagda röster: Antoine Duquesne

—	ändringsförslag 102, första delen ja: Ole Christensen, Dan Jørgensen nej: Vladimír Železný

—	ändringsförslag 102, andra delen ja: Dan Jørgensen nej: Vladimír Železný

—

ändringsförslag 29

ja: Markus Ferber, Monica Frassoni, Daniel Marc Cohn-Bendit, Vladimír Železný

nej: Roberta Angelilli, Sergio Berlato, Sebastiano (Nello) Musumeci, Cristiana Muscardini, Alessandro Foglietta, Adriana Poli Bortone, Salvatore Tatarella, Umberto Pirilli, Romano Maria La Russa, Anna Hedh, Milan Horáček, Michael Cramer

—	ändringsförslag 104 ja: Britta Thomsen nej: Othmar Karas

—	ändringsförslag 108 nej: Dan Jørgensen

—	ändringsförslag 110 nej: Inger Segelström, Feleknas Uca

—	lagstiftningsresolution (i sin helhet) nej: Karin Riis-Jørgensen, Martine Roure, Inger Segelström, nedlagda röster: Christoph Konrad

Betänkande Karin Scheele - A6-0124/2005

—	ändringsförslag 57 nej: Charlotte Cederschiöld

Betänkande Cecilia Malmström - A6-0135/2005

—	ändringsförslag 16, första delen nej: Anna Hedh

—	ändringsförslag 16, andra delen ja: Anna Hedh

—	ändringsförslag 16 nej: Rainer Wieland

Betänkande Robert Goebbels - A6-0150/2005

—	ändringsförslag 8, första delen ja: Alfonso Andria

11. Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden

Enligt artikel 172.2 i arbetsordningen skall protokollet från sammanträdet föreläggas kammaren för justering i början av nästföljande sammanträde.

Efter parlamentets godkännande skall de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.

12. Datum för nästa sammanträdesperiod

Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 6.6.2005-9.6.2005.

13. Avbrytande av sessionen

Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.

Sammanträdet avslutades kl. 12.55.

Julian Priestley

generalsekreterare

Josep Borrell Fontelles

talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev under:

Adamou, Adwent, Agnoletto, Allister, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Antoniozzi, Arnaoutakis, Ashworth, Assis, Atkins, Attwooll, Aubert, Auken, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Baco, Badía i Cutchet, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belet, Belohorská, Bennahmias, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Berman, Bielan, Blokland, Bloom, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Mihael Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, van Buitenen, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Carollo, Casa, Casaca, Cashman, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Catania, Cederschiöld, Cercas, Cesa, Chatzimarkakis, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Correia, Costa, Cottigny, Coûteaux, Cramer, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, D'Alema, Daul, Davies, de Brún, Degutis, De Keyser, Demetriou, De Michelis, De Poli, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dionisi, Di Pietro, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duin, Duka-Zólyomi, Duquesne, Ebner, Ehler, Ek, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Flasarová, Florenz, Foglietta, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gomes, Gomolka, Goudin, Genowefa Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Gräßle, Grech, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Harangozó, Harbour, Harkin, Hasse Ferreira, Hatzidakis, Haug, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Hortefeux, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Ibrisagic, in 't Veld, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Kamiński, Karas, Karatzaferis, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kindermann, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Knapman, Koch, Kohlíček, Konrad, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kuhne, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lambert, Lambrinidis, Landsbergis, Lang, Langen, Laperrouze, Laschet, Lavarra, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Janusz Lewandowski, Liberadzki, Lichtenberger, Lienemann, Liese, Liotard, Locatelli, Lombardo, López-Istúriz White, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lundgren, Maaten, McAvan, McDonald, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Malmström, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Markov, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Matsis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morillon, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, van Nistelrooij, Obiols i Germà, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Borut Pahor, Paleckis, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Pavilionis, Peillon, Pęk, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Piskorski, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Polfer, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Portas, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Rasmussen, Resetarits, Reul, Reynaud, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Rosati, Roszkowski, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Savi, Sbarbati, Schenardi, Schierhuber, Ingo Schmitt, Pál Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schuth, Schwab, Seeber, Segelström, Seppänen, Siekierski, Silva Peneda, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tannock, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Trakatellis, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Väyrynen, Vakalis, Valenciano Martínez-Orozco, Vanhecke, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vaugrenard, Verges, Vergnaud, Vidal-Quadras Roca, Vincenzi, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Henri Weber, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Whitehead, Whittaker, Wieland, Wiersma, Wierzejski, Wise, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zaleski, Zani, Zappalà, Zatloukal, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka

BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förkortningar och symboler

+	antogs
—	förkastades
↓	bortföll
T	drogs tillbaka
ONU (..., ..., ...)	omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
EO (..., ..., ...)	elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
delad	delad omröstning
särsk.	särskild omröstning
äf	ändringsförslag
komp.	kompromissändringsförslag
m.d.	motsvarande del
S	ändringsförslag om strykning
=	identiska ändringsförslag
res.	resolutionsförslag
gem. res.	gemensamt resolutionsförslag
sluten	sluten omröstning

1. Kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (2001-2005) ***II

Andrabehandlingsrekommendation: Astrid LULLING (A6-0152/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
antagande utan omröstning		+

2. Flerårigt program för företag och företagaranda ***I

Betänkande: Britta THOMSEN (A6-0118/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
en enda omröstning		+

3. Grundlöner och tillägg för Europols personal *

Betänkande: Claude MORAES (A6-0139/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
en enda omröstning		—

Ärendet återförvisades till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i enlighet med artikel 52.3 i arbetsordningen

4. Avtal mellan EG och Chile om vissa luftfartsaspekter *

Betänkande: Paolo COSTA (A6-0100/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
en enda omröstning		+

5. Finansiering av studier och pilotprojekt avseende den gemensamma fiskeripolitiken *

Betänkande: Philippe MORILLON (A6-0113/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
en enda omröstning	PPE-DE/ ONU	+	574, 15, 10

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

6. Protokoll till fiskeavtalet mellan EG och Elfenbenskusten (1 juli 2004-30 juni 2007) *

Betänkande: Philippe MORILLON (A6-0114/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
en enda omröstning		+

7. Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken*

Betänkande: Agnes SCHIERHUBER (A6-0127/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
en enda omröstning		+

8. Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen

Betänkande: Jo LEINEN (A6-0147/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
punkt 5	1	PSE		+
omröstning: resolutionen (i sin helhet)				+

9. Säten och huvudstöd i motorfordon ***II

Andrabehandlingsrekommendation: Dieter-Lebrecht KOCH (A6-0115/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1-4	utskottet		—
Skäl 8a och artikel 3a - sammanslagen omröstning	5-6	PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE		+	kompromisspaket

10. Bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon ***II

Andrabehandlingsrekommendation: Paolo COSTA (A6-0120/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1-3	utskottet		—

11. Förankring av bilbälten i motorfordon ***II

Andrabehandlingsrekommendation: Paolo COSTA (A6-0117/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1-5	utskottet		—

12. Penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism ***I

Betänkande: Hartmut NASSAUER (A6-0137/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1-20 24-25 27-42 44-55 57-61 63-70 72-77 80-89 92 95-102 104-118 121-123 125-164 166 168 173-174	utskottet		+
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - särskild omröstning	22	utskottet	särsk.	—
	71	utskottet	särsk.	—
	90	utskottet	särsk.	—
	91	utskottet	särsk.	—
	103	utskottet	särsk.	—
	120	utskottet	särsk.	—
	171	utskottet	särsk.	—
Artikel 1, punkt 2, strecksats 1, led e	179	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 1, punkt 2, strecksats 1, led e	43	utskottet		↓
Artikel 3, led 8, led a	180	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 3, led 8, led a	56	utskottet		↓
Artikel 3, led 11	181	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 3, led 11	62	utskottet		↓
Artikel 8, punkterna 1 och 2	183	PPE-DE, PSE, ALDE		+
	78	utskottet	delad
			1	—
			2	+
Artikel 9, punkt 1	79	utskottet		—
Artikel 9, punkt 1	184	PPE-DE, PSE, ALDE		+
efter artikel 10	186	PPE-DE, PSE, ALDE		+
efter artikel 10	93	utskottet		↓
Artikel 11, punkt 1, strecksatserna 1 och 2, inledningen	187	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 11, punkt 1, strecksatserna 1 och 2, inledningen	94	utskottet		↓
Artikel 18, punkt 2	119	utskottet	delad
			1	+
			2	—
	189	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 21	191	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 21	124	utskottet		↓
Artikel 37, punkt 1, strecksatserna a, b, c	165	utskottet		—
Artikel 37, punkt 1, strecksatserna a, b, c	193	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 37, efter punkt 1	194	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 37, efter punkt 1	167	utskottet		↓
Artikel 37, punkt 3	195	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 37, punkt 3	169	utskottet		↓
Artikel 38	196	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Artikel 38	170	utskottet		↓
Artikel 39	172	utskottet		—
Artikel 39	197	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Efter skäl 9	182	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Efter skäl 9	185	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Skäl 17	198	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Skäl 17	21	utskottet		↓
Efter skäl 17	188	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Skäl 19	23	utskottet		—
Skäl 19	178	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Skäl 21	26	utskottet		—
Skäl 21	175	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Efter skäl 21	176	PPE-DE, PSE, ALDE		+
Efter skäl 26	177	PPE-DE, PSE, ALDE		+
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+

Äf 190 och 192 drogs tillbaka.

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: äf 22, 71, 90, 91, 103, 120 och 171

Begäran om delad omröstning

ALDE, PSE och PPE-DE

äf 78

Första delen:”Medlemsstaterna skall se till ... i enlighet med artikel 19”(punkt 1)

Andra delen:”Medlemsstaterna skall inte ... rättegång undvikas”(punkt 2)

äf 119

Första delen: Hela texten utom orden ”Denna finansunderrättelseenhet ... utföra sina uppgifter”

Andra delen: dessa ord

13. Ändring av handlingsprogrammet för jämställdhet mellan kvinnor och män ***I

Betänkande: Rodi KRATSA-TSAGAROPOULOU (A6-0132/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
omröstning: kommissionens förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+

14. Frontskydd på motorfordon ***I

Betänkande: Ewa HEDKVIST PETERSEN (A6-0053/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Block nr 1 ”kompromisspaket”	1-11 13 15 18-20 21-63	utskottet PSE, PPE-DE, Verts/ALE, ALDE GUE/NGL		+
Block 2	12 14 16-17	utskottet		↓
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+

15. Näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning ***I

Betänkande: Adriana POLI BORTONE (A6-0128/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Förslag till förordning
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1 3-4 6-15 17-18 20-21 24-28 30-35 37-38 40 44-45 49-51 54 59-61 63-65 67 71	utskottet		+
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - särskild omröstning	2	utskottet	EO	+	487, 93, 10
	5	utskottet	delad
			1	+
			2/EO	+	388, 263, 4
	39	utskottet	ONU	+	385, 214, 8
	46	utskottet	ONU	+	376, 220, 6
	47	utskottet	ONU	+	376, 218, 12
	48	utskottet	ONU	+	372, 222, 12
	52	utskottet	EO	+	385, 220, 4
	55	utskottet	ONU	+	489, 110, 8
	56	utskottet	ONU	+	371, 228, 8
	57	utskottet	ONU	+	366, 235, 5
	58	utskottet	ONU	+	379, 226, 2
	62	utskottet	EO	+	377, 221, 8
	66	utskottet	ONU	+	367, 226, 7
	68	utskottet	särsk.	+
	69	utskottet	ONU	+	372, 228, 8
	70	utskottet	ONU	+	508, 86, 4
	72	utskottet	delad
			1	+
			2	+
Artikel 1, efter punkt 1	109	IND/DEM	ONU	—	66, 497, 49
Artikel 1, punkt 2	101	Verts/ALE	ONU	—	137, 461, 7
Artikel 1, punkt 2	16	utskottet		+
Artikel 1, efter punkt 3	100	UEN	EO	—	276, 326, 8
Artikel 1, efter punkt 4	85	PSE	delad
			1	+
			2	—
	19	utskottet		↓
	86	PSE	EO	—	268, 326, 6
Artikel 2, punkt 2, led 8	87	PSE		—
Artikel 3, efter punkt 2	76	GUE/NGL		—
efter artikel 3	99	UEN	delad
			1/ONU	—	255, 332, 8
			2	↓
	102	Verts/ALE	delad
			1/ONU	—	159, 424, 6
			2	↓
Artikel 4, punkterna 1-3	29	utskottet	ONU	+	303, 286, 10
	107/rev.	ALDE		↓
	73	Roth-Behrendt m.fl.		↓
	punkt	original text Artikel 4(3)		↓
	78	PSE+POLI BORTONE		↓
	88	PSE		↓
	74	GUE/NGL		↓
Artikel 4, efter punkt 4	75	GUE/NGL		↓
Efter artikel 4	89	PSE	EO	—	259, 337, 5
Artikel 7	36	utskottet		+
	103	Verts/ALE+GUE/NGL		—
	90	PSE		—
Artikel 11, rubrik	41= 91=	utskottet PSE		+
Artikel 11, punkt 1	42	utskottet	delad
			1	+
			2	+
	92	PSE		↓
Artikel 11, punkt 2	43= 93=	utskottet PSE		+
efter artikel 11	104	Verts/ALE+GUE/NGL	ONU	—	115, 483, 11
Artikel 14, punkt 3	53	utskottet		+
Artikel 14, punkt 3	105	Verts/ALE+GUE/NGL		—
Artikel 18, efter punkt 2	94	PSE		—
Artikel 18, punkt 3	95	PSE		—
Efter artikel 18	77	GUE/NGL		—
Artikel 19, punkt 1	96	PSE	EO	+	299, 293, 5
Artikel 19, punkt 2	97	PSE	EO	—	297, 297, 6
Efter artikel 23	106	Verts/ALE		↓
Bilaga	98	PSE		—
Efter skäl 2	108	IND/DEM	ONU	—	40, 513, 53
Efter skäl 5	79	PSE		—
Efter skäl 6	80	PSE		—
Efter skäl 6	81	PSE		—
Efter skäl 7	82	PSE		—
Efter skäl 10	83	PSE		—
Efter skäl 10	84	PSE		—
omröstning: ändrat förslag				+
Förslag till lagstiftningsresolution
Efter punkt 1	110	IND/DEM	ONU	—	43, 512, 39
omröstning: lagstiftningsresolution			ONU	+	458, 116, 15

Äf 22 och 23 berör inte alla språkversioner; ingen omröstning genomfördes alltså om dem (artikel 151.1 d i arbetsordningen).

M. Sacconi hade också skrivit under PSE-gruppens ändringsförslag till detta betänkande.

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: äf 2 och 62

ALDE: äf 52

UEN: äf 19 och 68

PSE: äf 47

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

äf 5

Första delen:”Vetenskapliga belägg ... organisatoriska begränsningar”

Andra delen:”De vetenskapliga ... produkten erbjuder.”

äf 72

Första delen:”Denna förordning ...inträffar senare”

Andra delen:”Hälsopåståenden, med ... artikel 16.”

äf 85

Första delen:”Denna förordning ...gemenskapsvarumärken”

Andra delen:”Andra typer ... av livsmedel.”

UEN

äf 42

Första delen:”1. Följande hälsopåståenden ... denna förordning.”

Andra delen:”da. påståenden ... till barn”

PSE

äf 99

Första delen: Hela texten utom punkt 3.

Andra delen: punkt 3

äf 102

Första delen: Hela texten utom punkt 2.

Andra delen: punkt 2

Begäran om omröstning med namnupprop

ALDE: slutomröstning

IND/DEM: ändringsförslag 108, 109 och 110

GUE/NGL: ändringsförslag 99, 102 och 104

Verts/ALE: äf 101, 99, 102, 29, 107, 104, 47

UEN: äf 99, 39, 46, 47, 48, 55, 56, 57, 58, 66, 69 och 70

PSE: äf 29

16. Tillsättning av vitaminer och andra ämnen i livsmedel ***I

Betänkande: Karin SCHEELE (A6-0124/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1-3 6 11-16 20-21 23 25-28 31-32 34-36 38 40 41 43-45	utskottet		+
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - särskild omröstning	4	utskottet	särsk.	+
	5	utskottet	EO	+	318, 248, 9
	7	utskottet	särsk.	—
	9	utskottet	EO	+	325, 255, 4
	10	utskottet	särsk.	+
	17	utskottet	delad
			1	+
			2	+
	22	utskottet	särsk.	+
	24	utskottet	särsk.	+
	29	utskottet	särsk.	+
	37	utskottet	särsk.	+
	39	utskottet	särsk.	+
	42	utskottet	delad
			1	+
			2	+
	46	utskottet	särsk.	+
Efter artikel 1	57	IND/DEM	ONU	—	50, 482, 54
Efter artikel 3	51	Verts/ALE		—
Artikel 5, punkt 1, led b	18	utskottet		—
Artikel 5, punkt 1, led b	49/rev= 54/rev=	PSE PPE-DE		+
Artikel 5, punkt 2	48= 52=	GUE/NGL Verts/ALE		—
Artikel 5, punkt 2	19	utskottet		+
Artikel 8, punkt 4	50	Verts/ALE		—
Artikel 8, punkt 4	30	utskottet		+
Artikel 8, punkt 4	55	PPE-DE		+
Artikel 8, punkt 4	33	utskottet		↓
Efter skäl 2	56	IND/DEM	ONU	—	51, 485, 56
Skäl 4	53	Verts/ALE		—
Skäl 4	47	GUE/NGL		—
omröstning: ändrat förslag			ONU	+	516, 69, 6
omröstning: lagstiftningsresolution				+

Äf 8 berör inte alla språkversioner; ingen omröstning genomfördes alltså om det (se artikel 151.1 d i arbetsordningen).

Sacconi hade också skrivit under PSE-gruppens äf 49/rev.

Övrigt

Frasen ”i enlighet med artikel 13a” skulle utgå från led iii i både 49/rev och 54/rev.

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: äf 5, 9, 10 och 22

ALDE: äf 37 och 39

PSE: äf 4, 18, 19, 24, 29, 46 et 47

Begäran om omröstning med namnupprop

IND/DEM: äf 56 och 57

Verts/ALE: ändrat förslag

Begäran om delad omröstning

PSE

äf 17

Första delen:”Under övergångsperioden ... allmän säkerhet och”

Andra delen:”enligt bestämmelserna ... för allmänheten”

äf 42

Första delen: Hela texten utom orden ”uteslutande i syfte”

Andra delen: dessa ord

17. Riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik *

Betänkande: Ana MATO ADROVER (A6-0149/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - sammanslagen omröstning	1 3 5-7 10-11 13-17 19 21-23	utskottet		+
Ändringsförslag från det ansvariga utskottet - särskild omröstning	8	utskottet	särsk.	+
Bilaga, del 1, strecksats a, före riktlinje 17	9	utskottet		+
Bilaga, del 1, strecksats a, före riktlinje 17	26	Verts/ALE		↓
Bilaga, del 1, riktlinje 18	27	Verts/ALE		—
Bilaga, del 1, riktlinje 18	12	utskottet		+
Bilaga, del 2, riktlinje 20	28	Verts/ALE		—
Bilaga, del 2, riktlinje 20	18	utskottet		+
Bilaga, del 2, riktlinje 21	29	Verts/ALE		—
Bilaga, del 2, riktlinje 21	20	utskottet		+
Bilaga, efter del 3	30	Verts/ALE	EO	—	221, 326, 8
Skäl 2	24	Verts/ALE		—
Skäl 2	2	utskottet		+
Skäl 4	25	Verts/ALE		—
Skäl 4	4	utskottet		+
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+

Begäran om särskild omröstning

PSE: äf 8

18. Lätta vapen (FN PrepCom)

Resolutionsförslag: B6-0321/2005, B6-0322/2005, B6-0323/2005, B6-0324/2005, B6-0325/2005, B6-0326/2005

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Gemensamt resolutionsförslag RC6-0321/2005 (PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN)
omröstning: resolutionen (i sin helhet)				+
resolutionsförslag från de politiska grupperna
B6-0321/2005		ALDE		↓
B6-0322/2005		PPE-DE		↓
B6-0323/2005		Verts/ALE		↓
B6-0324/2005		PSE		↓
B6-0325/2005		GUE/NGL		↓
B6-0326/2005		UEN		↓

19. Europeisk avdelning för yttre åtgärder

Resolutionsförslag: B6-0320/2005

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

Resolutionsförslag B6-0320/2005

(Utskottet för konstitutionella frågor)

omröstning: resolutionen (i sin helhet)

20. Avtal om villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel trafik

Resolutionsförslag: B6-0319/2005

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

Resolutionsförslag B6-0319/2005

(Utskottet för sysselsättning och sociala frågor)

omröstning: resolutionen (i sin helhet)

21. Förbindelserna EU-Ryssland

Betänkande: Cecilia MALMSTRÖM (A6-0135/2005)

Avser	nr.	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
efter punkt 2	17	Verts/ALE		—
efter punkt 3	41	UEN		—
efter punkt 3	42	UEN	ONU	+	341, 183, 34 muntlig ändring
punkt 6	24	PSE		—
	13	PPE-DE		T
	4	ALDE		—
	35	GUE/NGL		—
efter punkt 6	12	PPE-DE		+
punkt 7	14S	PPE-DE		+
punkt 7	5	ALDE	EO	+	380, 164, 14 som tillägg
efter punkt 11	15	PPE-DE		+
	26	PSE		↓
efter punkt 14	19	Verts/ALE	EO	+	344, 196, 19
punkt 16	31	GUE/NGL		—
efter punkt 16	20	Verts/ALE	EO	—	227, 331, 13
punkt 17	32	GUE/NGL		—
efter punkt 18	21	Verts/ALE		—
punkt 19	33	GUE/NGL		—
punkt 21	22	Verts/ALE		+
punkt 24	23	Verts/ALE		+
punkt 24	36	GUE/NGL		—
punkt 25	39	GUE/NGL		—
punkt 26	34	GUE/NGL		—
punkt 29	37	GUE/NGL		+
efter punkt 30	8	ALDE		+
punkt 31	40	GUE/NGL		—
punkt 31	7	ALDE		+	muntlig ändring
efter punkt 31	43	UEN	ONU	—	66, 492, 18
efter punkt 31	punkt	—		+	muntlig ändring
punkt 32	9	ALDE		+
punkt 35	28	Verts/ALE	ONU	—	154, 397, 21
	16	PPE-DE	delad
			1/ONU	—	220, 325, 24
			2/ONU	+	364, 151, 32
	27	PSE		↓
efter punkt 35	29	Verts/ALE		—
punkt 40	30	Verts/ALE	EO	+	322, 225, 15
punkt 41	punkt	originaltexten		+	muntlig ändring
efter strecksats 4	3	ALDE		+
efter strecksats 7	6	ALDE		+
Skäl B	1	ALDE		+
efter skäl B	18	Verts/ALE		—
skäl C	2	ALDE		+
skäl E	10	ALDE		+
skäl G	punkt	originaltexten		+
	25	PSE	ONU	+	370, 114, 64
	38	GUE/NGL		—
skäl E	11	ALDE		+
omröstning: resolutionen (i sin helhet)			ONU	+	488, 20, 63

Begäran om delad omröstning

PSE

äf 16

Första delen:”Europaparlamentet ... terroristaktioner”

Andra delen:”inbegripet ... territoriella integritet (text utgår)”

Begäran om omröstning med namnupprop

ALDE: slutomröstning

UEN: ändringsförslag 25, 42 och 43

Verts/ALE: äf 16 och 28

Övrigt

ALDE-gruppen föreslog att äf 5 skulle utgöra en ny punkt (ny punkt).

PPE-DE-drog tillbaka sitt äf 13.

ROSZKOWSKI (UEN) föreslog en muntlig ändring av äf 42:

3b.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att manifestera solidaritet och enhet inom EU mellan såväl de gamla som nya medlemsstaterna i det fall att Ryssland strävar mot att inrätta olika strategier gentemot medlemsstaterna .

Föredraganden, MALMSTRÖM, föreslog följande muntliga ändring som skulle ersätta äf 7:

31.

Europaparlamentet uppmanar återigen Ryssland att ratificera det gränsavtal som nyligen ingåtts med Estland och att utan ytterligare fördröjning underteckna och ratificera gränsavtalet med Lettland. Parlamentet anser att den slutgiltiga utstakningen av alla gränser som Ryssland delar med de nya EU-medlemsstaterna och tecknandet av ett återtagandeavtal är förutsättningar för att man skall kunna underteckna avtalet om viseringslättnader mellan EU och Ryssland. Parlamentet anser vidare att EU, när Ryssland uppfyllt alla nödvändiga villkor som EU fastställt i en tydlig handlingsplan med konkreta åtgärder, bör stödja det ryska målet att förenkla viseringsordningen för Schengenområdet och att på sikt inte kräva visum för resor.

LANDSBERGIS föreslog följande två muntliga ändringar:

—	ny punkt 31a Europaparlamentet föreslår att Ryssland tar bort från sin gällande socialförsäkringslagstiftning beskrivningen av de baltiska staterna som ett område i vilket ryska soldater ännu idag kan användas och skadas i militära strider.

—

punkt 41:

Europaparlamentet efterlyser ytterligare samarbete på området för maritim säkerhet, särskilt när det gäller ett förbud för alla enkelskroviga tankfartyg att ta sig in på ryskt vatten i Östersjön och Svarta havet. Parlamentet uppmanar det av den ryska regeringen kontrollerade bolaget ”Lukoil” och den litauiska regeringen att ingå ett avtal om ersättningsgarantier för det fall att en miljökatastrof skulle inträffa vid oljeborrningsanläggningen D-6 i närheten av Curonian spit, som av UNESCO förklarats utgöra ett världskulturarv.

22. Främjande och skydd av grundläggande rättigheter

Betänkande: Kinga GÁL (A6-0144/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
punkt 2	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 9	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 12	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 14	3	ALDE		T
punkt 14	punkt	originaltexten		+	med muntlig ändring
punkt 21	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 22	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 23	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 31	4	ALDE		+
punkt 33	5	ALDE		+	kvalificerad majoritet krävdes
punkt 33	punkt	originaltexten		↓
punkt 38	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	+
			3	+
			4	+
			5	+
punkt 47	punkt	originaltexten	EO	+	279, 229, 15
strecksats 3	1	ALDE		+
strecksats 10	2	ALDE		+
omröstning: resolutionen (i sin helhet)			ONU	+	447, 57, 37

Begäran om särskild omröstning

ALDE: punkterna 21, 22 och 23

PPE-DE: punkt 47

GUE/NGL: punkt 38

IND/DEM: punkterna 2, 9 och 12

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

Begäran om delad omröstning

PSE, IND/DEM

punkt 38

Första delen:”Europaparlamentet anser att det ... befintliga organisationer”

Andra delen:”och möjligheten ... förbättra deras verksamhet”

Tredje delen: Resten av texten utom ”bör utgöra en integrerad del av byrån för mänskliga rättigheter” och ”och eventuellt placeras på samma ort”

Fjärde delen:”bör utgöra en integrerad del av byrån för mänskliga rättigheter”

Femte delen:”och eventuellt placeras på samma ort”

Övrigt

Maria Carlshamre (ALDE) föreslog en muntlig ändring till punkt 14.

14. Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna och EU-institutionerna i lagens intresse har en särskild rätt att väcka talan vid EG-domstolen. Parlamentet anser att det med hjälp av detta medel kan försvara medborgarnas rättigheter när de grundläggande rättigheterna kan påverkas av en EU-rättsakt.

ALDE-gruppen drog tillbaka sitt äf 3 till punkt 14.

23. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande: Robert GOEBBELS (A6-0150/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
punkt 1	punkt	originaltexten		+	uppdelad i två punkter - se nedan
punkt 2	4	PPE-DE	delad
			1	+
			2	—
	punkt	originaltexten		↓
punkt 4	5	PPE-DE	delad
			1	+
			2	—
punkt 5	6	PPE-DE	ONU	+	268, 241, 21
punkt 7	16	PSE	delad
			1	+
			2	+
punkt 8	7	PPE-DE		+
Modifieringsförslag 1, Avsnitt A, kapitel A.1, punkt 4	17	PSE		+
Modifieringsförslag 2, Avsnitt A, kapitel A.1, punkt 7	8	PPE-DE	delad
			1/ONU	+	442, 30, 38
			2/ONU	+	289, 215, 7
			3/ONU	+	283, 231, 4
	18	PSE		↓
Modifieringsförslag 3, Avsnitt A, kapitel A.1, punkt 9	19	PSE		—
Modifieringsförslag 3, Avsnitt A, kapitel A.1, punkt 9	10	PPE-DE		+
Modifieringsförslag 4, Avsnitt A, kapitel A.1, punkt 11	9	PPE-DE		+
	20	PSE		↓
	punkt	originaltexten		↓
Modifieringsförslag 5, Avsnitt A, kapitel A.1, punkt 14	21	PSE		—
	11	PPE-DE	delad
			1/ONU	+	456, 47, 14
			2/ONU	+	295, 215, 6
Modifieringsförslag 6, Avsnitt A, kapitel A.2, punkt 6	12	PPE-DE	EO	+	263, 223, 27
Modifieringsförslag 6, Avsnitt A, kapitel A.2, punkt 6	22	PSE		↓
Modifieringsförslag 7, Avsnitt A, kapitel A.2, punkt 6a	punkt	originaltexten	särsk.	—
Modifieringsförslag 8, Avsnitt B, kapitel B.1, punkt 4	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	—
Modifieringsförslag 9, Avsnitt B, kapitel B.1, punkt 9	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	—
Modifieringsförslag 10, Avsnitt B, kapitel B.1, punkt 14	13	PPE-DE		+
Modifieringsförslag 11, Avsnitt B, kapitel B.1, punkt 16	23	PSE		+
Modifieringsförslag 12, Avsnitt B, kapitel B.2, punkt 4	24	PSE	delad
			1	+
			2	+
			3	+
			4	+
			5	+
	punkt	originaltexten		↓
Modifieringsförslag 14, Avsnitt B, kapitel B.2, punkt 9	14	PPE-DE	delad
			1	+
			2/EO	+	270, 202, 15
	25	PSE		↓
Modifieringsförslag 15, Avsnitt B, kapitel B.2, punkt 11	26	PSE		+
skäl A	punkt	originaltexten		+	uppdelad i två skäl - se nedan
skäl B	1	PPE-DE		+
skäl F	2	PPE-DE		+	flyttad till punkt 4
skäl G	punkt	originaltexten		+	uppdelad i två skäl - se nedan
efter skäl G	3	PPE-DE	delad
			1	+
			2/EO	+	247, 239, 7
			3	—
Skäl H	15	PSE	delad		sista meningen i skäl G utgår
			1	+
			2	+
omröstning: resolutionen (i sin helhet)			ONU	+	388, 69, 45

Begäran om särskild omröstning

PSE: Modifieringsförslag 7

PPE-DE: Modifieringsförslag 4

Begäran om omröstning med namnupprop

PSE: äf 6 och 11, slutlig omröstning

Begäran om delad omröstning

ALDE

Modifieringsförslag 9

Första delen: Hela texten utom orden ”på ett sätt som tillfredsställer sociala behov och utan att det äventyrar principerna, kvaliteten och finansieringen”

Andra delen: dessa ord

ALDE, PSE, Verts/ALE

äf 24

Första delen: Hela texten utom orden ”i synnerhet ... genmodifierade organismer eller embryonala stamceller”

Andra delen:”i synnerhet genom att främja ... kontroversiell forskning”

Tredje delen:”såsom forskning av stamceller”

Fjärde delen:”genmodifierade organismer”

Femte delent:”embryonala”

PSE

äf 3

Första delen: Hela texten utom orden ”endast” och ”och en hög sysselsättningsnivå”

Andra delen:”endast”

Tredje delen:”och en hög sysselsättningsnivå”

äf 4

Första delen:”Europaparlamentet betonar ... kvinnor och män”

Andra delen:”i en sektor ... män är sysselsatta”

äf 5

Första delen: Hela texten utom orden ”för vilken ECB bär hela ansvaret”

Andra delen: dessa ord

äf 8

Första delen: Hela texten utom orden ”ytterligare reformer” och ”medborgarna”

Andra delen:”ytterligare reformer”

Tredje delen:”medborgarna”

PPE-DE

äf 3

Första delen: Hela texten utom orden ”värdet av en hög sysselsättningsnivå”

Andra delen: dessa ord

Modifieringsförslag 8

Första delen: Hela texten utom ordet ”beräkningsgrunder”

Andra delen: detta ord

Verts/ALE

äf 11

Första delen: Hela texten utom orden ”Fullgörandet av den inre marknaden, arbetsmarknadsreformer och”

Andra delen: dessa ord

äf 14

Första delen: Hela texten utom orden ”inbegripet det effektiva utnyttjandet ... Kyoto-protokollet”

Andra delen: dessa ord

äf 15

Första delen: Hela texten utom orden ”Större konkurrenskraft”

Andra delen: dessa ord

äf 16

Första delen: Hela texten utom ordet ”konkurrenskraften”

Andra delen: detta ord

Begäran om delad omröstning

PSE-gruppen föreslog följande:

skäl A delas i två skäl

Första delen/skäl:”Tillväxten... investeringsvilja”

Andra delen/skäl:”Strukturreformerna av ... långsamt”

skäl G delas i två skäl

Första delen/skäl:”Ekonomisk tillväxt ... hållbar tillväxt”

Andra delen/skäl:”Arbetslösheten ... fler investeringar”

Punkt 1 to split into two paragraphs

Första delen/paragraph: Hela texten utom orden ”Parlamentet beklagar ... livskvalitet”

Andra delen/paragraph: dessa ord

24. Agenda för socialpolitiken (2006-2010)

Betänkande: Ria OOMEN-RUIJTEN (A6-0142/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
punkt 1	7	PPE-DE	EO	—	215, 222, 13 se övrigt
punkt 2	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	+
punkt 4	9	PPE-DE		—
punkt 6	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 7	8	PPE-DE	EO	—	200, 242, 13
punkt 8	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 9	punkt	originaltexten	delad
			1/EO	+	263, 178, 10
			2	+
			3	—
			4	+
			5	+
punkt 10	1	PPE-DE		+
punkt 12	2	PPE-DE	delad
			1	+
			2/EO	—	209, 223, 9
	punkt	originaltexten		↓
punkt 15	6	PPE-DE		+
punkt 16	punkt	originaltexten	särsk.	↓
punkt 18	5	PPE-DE		+	antagande av äf 5 = punkterna 19-21 utgår
punkt 22	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	+
punkt 24	10	PPE-DE		—
punkt 24	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 28	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 32	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	—
punkt 34	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	—
punkt 39	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 41	4	PPE-DE		—
punkt 45	3	PPE-DE		—
punkt 45	punkt	originaltexten	delad/EO	+	267, 160, 8
punkt 48	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 49	punkt	originaltexten	särsk.	+
skäl D+M	punkt	originaltexten		+	se övrigt
skäl F	punkt	originaltexten	särsk.
			1	+
			2/EO	—	202, 230, 8
skäl I+J	punkt	originaltexten		+	se övrigt
skäl L	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	+
omröstning: resolutionen (i sin helhet)			ONU	+	243, 131, 56

Övrigt

PPE-DE-gruppen föreslog följande:

—

Skäl D och M skall slås samman som följer:

De små och medelstora företagen i unionen har många anställda och bidrar därför i hög grad till tillväxten och sysselsättningen. Särskild uppmärksamhet ägnas nu åt skapandet av arbetstillfällen hos nystartade företag och rent allmänt hos små och medelstora företag. I detta syfte bör medlemsstaterna särskilt främja företagaranda, nyskapande och ett företagsvänligt klimat.

—	Skäl I och J skall slås ihop som följer: Socialpolitiken är av central betydelse för att skapa social sammanhållning och säkerställa tillgång till de grundläggande rättigheterna.

—	Punkt 6 och äf 7 skulle röstas om tillsammans så att första delen av punkt 6 ”den sociala dimensionen av globaliseringen” skulle läggas till äf 7.

Begäran om särskild omröstning

GUE/NGL: punkt 2 och skäl F

ALDE: punkterna 6, 8, 24, 28, 34, 39, 45, 48 och 49

PPE-DE: skäl L och punkt 9

Begäran om delad omröstning

GUE/NGL, Verts/ALE

punkt 9

Första delen:”Europaparlamentet anser ... rådgivningsverksamhet”

Andra delen:”Parlamentet framhåller ... det civila samhället”

Tredje delen:”partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn”

Fjärde delen:”och poängterar den vidare betydelsen av ’bästa möjliga förvaltning’”

Femte delen:”Parlamentet anser att ... frivilligorganisationerna”

PPE-DE, ALDE

punkt 32

Första delen:”Europaparlamentet anser ... i medlemsstaterna”

Andra delen:”I detta sammanhang ... sociala tryggheten”

ALDE

skäl L

Första delen:”Företagen bör ... erkänd och validerad”

Andra delen:”För att uppnå ... yrkeskvalifikationer”

punkt 22

Första delen:”Europaparlamentet uppmanar kommissionen. ... 90/394/EEG”

Andra delen:”en utvidgning ... repetitivt arbete”

äf 2

Första delen: Hela texten utom den andra strykningen

Andra delen: Den andra strykningen

PPE-DE

punkt 34

Första delen:”Europaparlamentet stöder ... detta samråd”

Andra delen:”och det måste ... invånare i unionen”

skäl F

Första delen:”Arbetstagarnas ... tillräcklig mån”

Andra delen:”på grund av ... språkliga hinder”

Verts/ALE

punkt 2

Första delen:”Europaparlamentet beklagar ... dagordningen”

Andra delen:”Parlamentet noterar ... globala utmaningar”

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1. Betänkande Morillon A6-0113/2005

Ja-röster: 574

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Blokland, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Lang, Martin Hans-Peter, Mölzer, Resetarits, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 15

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Goudin, Karatzaferis, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Allister, Mote

Nedlagda röster: 10

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Coûteaux, Louis, Speroni

NI: Baco, Kozlík

PSE: Szejna, Weber Henri

Verts/ALE: van Buitenen

2. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 385

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Chiesa, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie, Guidoni

IND/DEM: Adwent, Blokland, Booth, Chruszcz, Clark, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise, Železný

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Assis, Attard-Montalto, Beňová, Bullmann, Capoulas Santos, Duin, Estrela, Ferreira Elisa, Gebhardt, Glante, Gomes, Gröner, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Jöns, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lévai, Mann Erika, Mikko, Pahor, Piecyk, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, dos Santos, Tarand, Thomsen, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 214

ALDE: Cocilovo, Di Pietro

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Coûteaux, Louis, Speroni

NI: Lang, Mölzer, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kósáné Kovács, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 8

GUE/NGL: Rizzo

NI: Claeys, Dillen, Mote, Vanhecke

PPE-DE: Březina, Esteves

Verts/ALE: van Buitenen

3. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 376

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie, Guidoni

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bloom, Booth, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Bullmann, Duin, Gebhardt, Glante, Gröner, Haug, Jöns, Kindermann, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Prets, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Thomsen, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Muscardini, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 220

ALDE: Di Pietro

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Speroni

NI: Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 6

GUE/NGL: Rizzo

NI: Claeys, Dillen, Mote, Vanhecke

Verts/ALE: van Buitenen

4. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 376

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bloom, Booth, Chruszcz, Clark, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise, Železný

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Duin, Ferreira Elisa, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gröner, Hasse Ferreira, Haug, Jöns, Kindermann, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lévai, McAvan, Mann Erika, Panzeri, Piecyk, Prets, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 218

ALDE: Di Pietro

IND/DEM: Bonde, Borghezio

NI: Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 12

GUE/NGL: Guidoni, Rizzo

IND/DEM: Coûteaux, Louis, Speroni

NI: Claeys, Dillen, Mote, Vanhecke

PSE: Schulz, Thomsen

Verts/ALE: van Buitenen

5. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 372

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Chruszcz, Clark, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits, Romagnoli

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Bullmann, Duin, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gröner, Haug, Herczog, Jöns, Kindermann, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lévai, Mann Erika, Napoletano, Piecyk, Prets, Rapkay, Rasmussen, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 222

ALDE: Di Pietro

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Speroni

NI: Lang, Mölzer, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 12

GUE/NGL: Guidoni, Rizzo

IND/DEM: Bloom, Coûteaux, Farage, Louis, Železný

NI: Claeys, Dillen, Mote, Vanhecke

Verts/ALE: van Buitenen

6. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 489

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bloom, Booth, Chruszcz, Clark, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Masiel, Resetarits, Romagnoli

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Christensen, Corbey, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarand, Thomsen, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 110

ALDE: Di Pietro

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Speroni

NI: Claeys, Dillen, Lang, Mölzer, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Dionisi, Lombardo

PSE: Berès, Bono, Carlotti, Castex, Cercas, Corbett, Cottigny, D'Alema, Désir, Ferreira Anne, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Leinen, Lienemann, Moscovici, Napoletano, Roure, Szejna, Titley, Weber Henri, Wiersma

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 8

GUE/NGL: Rizzo

IND/DEM: Coûteaux, Louis, Železný

NI: Mote

PSE: Vaugrenard, Vergnaud

Verts/ALE: van Buitenen

7. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 371

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Booth, Chruszcz, Clark, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Wierzejski, Wise

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Bullmann, Douay, Duin, Gebhardt, Glante, Gröner, Haug, Herczog, Jöns, Kindermann, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Vincenzi, Walter, Weiler, Zingaretti

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 228

ALDE: Cocilovo, Di Pietro

IND/DEM: Blokland, Borghezio, Coûteaux, Louis, Speroni

NI: Claeys, Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Lombardo

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani

UEN: Angelilli, Berlato, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Pirilli, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 8

GUE/NGL: Guidoni, Rizzo

IND/DEM: Bloom, Bonde, Železný

NI: Mote

PSE: Goebbels

Verts/ALE: van Buitenen

8. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 366

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Booth, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise, Železný

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Duin, Gebhardt, Glante, Gröner, Haug, Jöns, Kindermann, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Rapkay, Rasmussen, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Roszkowski, Szymański

Nej-röster: 235

ALDE: Cocilovo, Di Pietro

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Speroni

NI: Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Lombardo

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Ryan, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 5

IND/DEM: Bloom

NI: Claeys, Mote, Vanhecke

Verts/ALE: van Buitenen

9. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 379

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Bullmann, Duin, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gröner, Hasse Ferreira, Haug, Jöns, Kindermann, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Leinen, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Prets, Rapkay, Rasmussen, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Muscardini, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 226

ALDE: Chiesa, Cocilovo, Di Pietro

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Bloom, Bonde, Borghezio, Speroni

NI: Claeys, Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Lombardo

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 2

NI: Mote

Verts/ALE: van Buitenen

10. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 367

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Chruszcz, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Bullmann, Duin, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gröner, Hasse Ferreira, Haug, Jöns, Kindermann, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Leinen, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Prets, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Tarand, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Verts/ALE: Jonckheer, Turmes

Nej-röster: 226

ALDE: Cocilovo, Di Pietro

IND/DEM: Batten, Bonde, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Lombardo

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 7

GUE/NGL: Guidoni, Rizzo

IND/DEM: Bloom, Louis, Železný

NI: Mote

Verts/ALE: van Buitenen

11. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 372

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Chruszcz, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Berlinguer, Bullmann, Dobolyi, Duin, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gomes, Gröner, Haug, Herczog, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Leinen, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Prets, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Tarand, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 228

ALDE: Di Pietro

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Lombardo

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Koterec, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rasmussen, Reynaud, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Szejna, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 8

GUE/NGL: Guidoni, Rizzo

IND/DEM: Coûteaux, Louis, Železný

NI: Mote

PSE: Dührkop Dührkop

Verts/ALE: van Buitenen

12. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 508

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Blokland, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański

Nej-röster: 86

ALDE: Di Pietro

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Speroni

NI: Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Lombardo

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 4

ALDE: Toia

IND/DEM: Železný

NI: Mote

Verts/ALE: van Buitenen

13. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 66

ALDE: Chiesa, Cocilovo, De Sarnez, Guardans Cambó, Lehideux, Sbarbati, Staniszewska

GUE/NGL: de Brún, Liotard, Seppänen, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski

NI: Allister, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Mölzer, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: del Castillo Vera, Cederschiöld, Daul, De Poli, Lombardo, Sumberg, Tannock

PSE: Christensen, Duin, Herczog, Jørgensen, Lévai

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Roszkowski, Ryan, Szymański

Verts/ALE: Auken, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hudghton, Jonckheer, Lucas, Onesta, Schlyter, Turmes

Nej-röster: 497

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Di Pietro, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Kaufmann, Morgantini, Strož

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits, Romagnoli

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Coelho, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Cohn-Bendit, Frassoni

Nedlagda röster: 49

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kohlíček, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Železný

NI: Mote

Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, van Buitenen, Cramer, Evans Jillian, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

14. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 137

ALDE: Di Pietro, Sbarbati

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Bloom, Bonde, Booth, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Mölzer, Resetarits, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: De Poli, Dionisi, Grosch, Hortefeux, Lombardo, Zatloukal

PSE: Berès, Bono, Carlotti, Castex, Christensen, Cottigny, Désir, Douay, Ferreira Anne, Guy-Quint, Hamon, Jørgensen, Kristensen, Le Foll, Lienemann, Napoletano, Peillon, Reynaud, Roure, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weber Henri

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Foglietta, Kamiński, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella

Nej-röster: 461

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Goudin, Lundgren

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Kozlík, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Corbett, Corbey, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Krasts, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan, Szymański, Zīle

Nedlagda röster: 7

IND/DEM: Blokland, Speroni, Železný

NI: Allister, Baco, Mote

Verts/ALE: van Buitenen

15. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 255

ALDE: Degutis, Deprez, Di Pietro, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gibault, Laperrouze, Morillon, Prodi, Ries, Van Hecke

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Borghezio, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski

NI: Battilocchio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Lang, Mölzer, Schenardi

PPE-DE: Brunetta, Castiglione, Dionisi, Ebner, Fatuzzo, Gargani, Martens, Méndez de Vigo, Ouzký, Sartori, Tajani

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Koterec, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 332

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, De Sarnez, Duquesne, Gentvilas, Geremek, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Batten, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Allister, Baco, Belohorská, Bobošíková, Kozlík, Masiel, Mote, Resetarits, Romagnoli

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Bono, Bullmann, Busquin, De Keyser, Duin, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gröner, Haug, Jöns, Kindermann, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Leinen, Lévai, Madeira, Mann Erika, Piecyk, Prets, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weiler

Nedlagda röster: 8

ALDE: Ek

NI: Claeys, Dillen, Vanhecke

PPE-DE: Demetriou, Sonik

PSE: Hänsch

Verts/ALE: van Buitenen

16. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 159

ALDE: Chiesa, Degutis, Deprez, Di Pietro, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gibault, Laperrouze, Morillon, Ries, Takkula, Toia

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Speroni

NI: Baco, Czarnecki Marek Aleksander, Dillen, Lang, Mölzer, Schenardi

PPE-DE: Dionisi, Sonik

PSE: Andersson, Assis, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beňová, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Cashman, Cercas, Corbett, Cottigny, D'Alema, Díez González, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gill, Gomes, Grech, Gruber, Gurmai, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Kinnock, Lehtinen, Locatelli, McAvan, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Obiols i Germà, Riera Madurell, Rouček, Scheele, Segelström, Skinner, Stihler, Szejna, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Westlund, Whitehead, Wynn

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Kamiński, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 424

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, De Sarnez, Ek, Gentvilas, Geremek, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Batten, Blokland, Bonde, Booth, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise, Železný

NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Mote, Romagnoli

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Arnaoutakis, Attard-Montalto, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Carlotti, Casaca, Christensen, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Ferreira Anne, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Grabowska, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hegyi, Herczog, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Madeira, Mann Erika, Mikko, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rosati, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Schulz, Sornosa Martínez, Swoboda, Tarand, Thomsen, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Bielan, Janowski, Szymański

Nedlagda röster: 6

IND/DEM: Bloom

NI: Claeys, Resetarits, Vanhecke

PSE: dos Santos

Verts/ALE: van Buitenen

17. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 303

ALDE: Alvaro, Budreikaitė, Di Pietro, Geremek, Hennis-Plasschaert, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Manders, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Prodi, Schuth, Van Hecke

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Adwent, Chruszcz, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski

NI: Allister, Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Romagnoli

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Busquin, De Keyser, Duin, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gröner, Haug, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Leinen, Lévai, Mann Erika, Piecyk, Prets, Rapkay, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Schulz, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weiler

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Roszkowski, Szymański

Verts/ALE: Cohn-Bendit, Cramer, Frassoni, Horáček, Trüpel, Voggenhuber

Nej-röster: 286

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Dillen, Lang, Mölzer, Mote, Resetarits, Schenardi

PPE-DE: Bonsignore, Dionisi, Ferber, Karas, Nassauer

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Westlund, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Ryan, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Evans Jillian, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Ždanoka

Nedlagda röster: 10

IND/DEM: Blokland, Coûteaux, Louis, Železný

NI: Claeys, Vanhecke

PPE-DE: Lombardo

PSE: van den Burg, Whitehead

Verts/ALE: van Buitenen

18. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 115

ALDE: Jensen, Riis-Jørgensen, Van Hecke

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski

NI: Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Resetarits

PSE: Andersson, Berès, Bono, Carlotti, Castex, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, Désir, Douay, Ferreira Anne, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hedh, Hedkvist Petersen, Jørgensen, Kristensen, Le Foll, Moscovici, Peillon, Reynaud, Roure, Segelström, Szejna, Vaugrenard, Vergnaud, Westlund, Whitehead

UEN: Camre

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 483

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Battilocchio, Bobošíková, De Michelis, Dillen, Masiel, Mölzer, Mote, Romagnoli, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Zīle

Nedlagda röster: 11

ALDE: Toia

GUE/NGL: Morgantini

IND/DEM: Železný

NI: Allister, Baco, Belohorská, Claeys, Kozlík, Lang, Schenardi

Verts/ALE: van Buitenen

19. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 40

GUE/NGL: de Brún, Kohlíček, Liotard, McDonald, Meijer, Seppänen, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Allister, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Corbey, De Rossa

Verts/ALE: Auken, Hudghton, Lucas, Schlyter

Nej-röster: 513

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie, Morgantini

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Cottigny, D'Alema, De Keyser, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Ryan, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Flautre, Turmes

Nedlagda röster: 53

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Markov, Maštálka, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Strož, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

NI: Mote

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Roszkowski

Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, van Buitenen, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

20. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 43

ALDE: Onyszkiewicz, Sbarbati

GUE/NGL: McDonald, Meijer, Seppänen, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Roszkowski, Szymański, Zīle

Verts/ALE: Auken, Beer, Bennahmias, Hudghton, Jonckheer, Lambert, Romeva i Rueda, Schlyter, Turmes

Nej-röster: 512

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Ortuondo Larrea, Oviir, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie, Catania, Figueiredo, Henin, Kohlíček, Markov, Morgantini, Musacchio, Portas, Ransdorf, Rizzo

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Bobošíková, Lang, Masiel, Mölzer, Resetarits, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Andrikienė, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Ryan, Tatarella

Verts/ALE: Breyer, Cramer, Flautre

Nedlagda röster: 39

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Flasarová, Guerreiro, Kaufmann, Liotard, Maštálka, Papadimoulis, Pflüger, Strož, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Železný

NI: Allister, Claeys, Dillen, Mote, Vanhecke

PPE-DE: Demetriou

Verts/ALE: Aubert, van Buitenen, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Kusstatscher, Onesta, Rühle, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

21. Betänkande Poli Bortone A6-0128/2005

Ja-röster: 458

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, De Sarnez, Di Pietro, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Kacin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Brie, Flasarová, Kaufmann, Maštálka, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Verges, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Blokland, Borghezio, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beňová, Berger, Berman, Bösch, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cercas, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hegyi, Herczog, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Muscat, Napoletano, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Sornosa Martínez, Swoboda, Szejna, Tarand, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Crowley, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: de Groen-Kouwenhoven

Nej-röster: 116

ALDE: Busk, Degutis, Drčar Murko, Duff, Jensen, Karim, Ries

GUE/NGL: Agnoletto, Catania, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Allister, Lang, Mölzer, Mote, Schenardi

PPE-DE: Březina, Kušķis, Sumberg, Tannock

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Beglitis, Berès, van den Berg, Bozkurt, Cashman, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, Evans Robert, Ferreira Anne, Ford, Gill, Gurmai, Hamon, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Jørgensen, Kinnock, Kristensen, Lambrinidis, McAvan, Martin David, Mastenbroek, Matsouka, Moraes, Morgan, Moscovici, Myller, Obiols i Germà, Reynaud, Sifunakis, Skinner, Stihler, Titley, Westlund, Whitehead, Wynn

UEN: Pavilionis

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 15

GUE/NGL: de Brún, Figueiredo, Liotard, McDonald, Markov, Wagenknecht

NI: Claeys, Dillen, Vanhecke

PSE: Rasmussen, Wiersma

UEN: Camre, Didžiokas, Musumeci

Verts/ALE: van Buitenen

22. Betänkande Scheele A6-0124/2005

Ja-röster: 50

ALDE: Di Pietro

GUE/NGL: McDonald, Seppänen, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Allister, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Carollo, Cederschiöld, Chmielewski, Záborská

UEN: Bielan, Camre, Janowski, Kamiński, Muscardini, Roszkowski, Szymański

Verts/ALE: Auken, Flautre, Jonckheer, Lucas, Schlyter

Nej-röster: 482

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, Castiglione, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Crowley, Didžiokas, Foglietta, La Russa, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Ryan, Tatarella

Verts/ALE: Cohn-Bendit, Hudghton, Onesta

Nedlagda röster: 54

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Strož, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

NI: Mote

UEN: Krasts, Kristovskis, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Beer, Breyer, van Buitenen, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

23. Betänkande Scheele A6-0124/2005

Ja-röster: 51

GUE/NGL: de Brún, McDonald, Seppänen, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Foglietta, Janowski, Kamiński, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Auken, Bennahmias, Hudghton, Lucas, Schlyter

Nej-röster: 485

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Brie

IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Kozlík, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Crowley, Didžiokas, Ó Neachtain, Pavilionis, Ryan

Verts/ALE: Jonckheer, Turmes

Nedlagda röster: 56

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Strož, Triantaphyllides, Uca, Verges, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Coûteaux

NI: Claeys, Mote, Vanhecke

UEN: Krasts

Verts/ALE: Aubert, Beer, Breyer, van Buitenen, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

24. Betänkande Scheele A6-0124/2005

Ja-röster: 516

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Brie, Flasarová, Maštálka, Strož, Triantaphyllides, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Blokland, Borghezio, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Kozlík, Lang, Masiel, Mölzer, Resetarits, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hortefeux, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nej-röster: 69

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Svensson, Uca, Verges, Wagenknecht

IND/DEM: Batten, Bonde, Booth, Clark, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Mote

PPE-DE: Wuermeling

PSE: Gurmai

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 6

GUE/NGL: Morgantini

IND/DEM: Krupa

NI: Allister

PSE: Lehtinen

UEN: Camre

Verts/ALE: van Buitenen

25. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 341

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Wallis

GUE/NGL: Liotard, Meijer, Triantaphyllides

IND/DEM: Adwent, Blokland, Borghezio, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Battilocchio, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Lang, Masiel, Mölzer, Resetarits, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Böge, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Pál, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Correia, Cottigny, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Grabowska, Ilves, Kindermann, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, Mikko, Pahor, Rosati, Szejna, Tarand, Van Lancker

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Krasts, Kristovskis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Zīle

Nej-röster: 183

ALDE: Chiesa

GUE/NGL: de Brún, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kohlíček, McDonald, Maštálka, Pflüger, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Wagenknecht

IND/DEM: Goudin, Lundgren

NI: Belohorská, Romagnoli

PPE-DE: Nassauer

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, Gebhardt, Gill, Goebbels, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leinen, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Peillon, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nedlagda röster: 34

ALDE: Drčar Murko

GUE/NGL: Adamou, Brie, Catania, Figueiredo, Guidoni, Kaufmann, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Rizzo, Uca, Zimmer

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Speroni, Titford, Whittaker, Wise

NI: Baco, Bobošíková, Kozlík, Mote

PPE-DE: Esteves, Itälä

PSE: Gierek

Verts/ALE: van Buitenen, de Groen-Kouwenhoven

26. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 66

ALDE: Andrejevs, Onyszkiewicz, Staniszewska, Starkevičiūtė, Toia

GUE/NGL: de Brún, McDonald, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Louis, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski

NI: Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Masiel, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Kušķis, Landsbergis, Queiró, Záborská

PSE: Christensen, Ilves, Jørgensen, Kristensen, Mikko, Pahor, Tarand, Thomsen

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Krasts, Kristovskis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Zīle

Nej-röster: 492

ALDE: Alvaro, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Schuth, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Mote, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kuźmiuk, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nedlagda röster: 18

ALDE: Kułakowski

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Baco, Kozlík

PPE-DE: Esteves

PSE: Rosati

Verts/ALE: van Buitenen

27. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 154

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, de Brún, Liotard, McDonald, Meijer, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Speroni, Tomczak

NI: Battilocchio, De Michelis, Resetarits

PPE-DE: Gutiérrez-Cortines, Kamall, Landsbergis, Lombardo, Stubb, Ulmer

PSE: Busquin, Christensen, Désir, Ilves, Jørgensen, Kristensen, Lévai, Mann Erika, Mikko, Pahor, Rasmussen, Rosati, Tarand

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Musumeci, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 397

ALDE: Chiesa, Di Pietro

GUE/NGL: Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Maštálka, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Blokland, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Rogalski, Wierzejski, Železný

NI: Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Masiel, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Brejc, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Crowley, Didžiokas, Ó Neachtain, Ryan

Nedlagda röster: 21

GUE/NGL: Pflüger, Wagenknecht

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Baco, Belohorská, Kozlík

PPE-DE: Brepoels

PSE: Thomsen

UEN: Muscardini

Verts/ALE: van Buitenen

28. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 220

ALDE: Andrejevs, Chiesa, Di Pietro

GUE/NGL: Kohlíček, Maštálka, Strož

IND/DEM: Adwent, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Speroni, Tomczak, Wierzejski

NI: Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Zahradil, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Ford, Hedh, Thomsen

UEN: Crowley, Ó Neachtain, Pavilionis, Ryan, Szymański

Nej-röster: 325

ALDE: Alvaro, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Liotard, McDonald, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Blokland, Coûteaux, Železný

NI: Battilocchio, De Michelis, Dillen, Resetarits

PPE-DE: Bonsignore, Buzek, Deva, Ebner, Gawronski, Handzlik, Kaczmarek, Kauppi, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kudrycka, Kuźmiuk, Lombardo, Mauro, Olbrycht, Pieper, Piskorski, Pomés Ruiz, Saryusz-Wolski, Stubb, von Wogau, Wuermeling, Záborská, Zaleski

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Gomes, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nedlagda röster: 24

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Lundgren, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Baco, Claeys, Kozlík, Lang, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Zieleniec

Verts/ALE: van Buitenen

29. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 364

ALDE: Andrejevs, Di Pietro, Nicholson of Winterbourne

GUE/NGL: Flasarová, Kohlíček, Maštálka, Strož

IND/DEM: Adwent, Bonde, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Rogalski, Wierzejski

NI: Czarnecki Ryszard, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Harbour, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wuermeling, Zahradil, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leinen, Lévai, Liberadzki, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García

UEN: Crowley, Ó Neachtain, Pavilionis, Ryan

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 151

ALDE: Alvaro, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Liotard, McDonald, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Zimmer

IND/DEM: Blokland, Borghezio, Coûteaux, Louis, Piotrowski, Speroni, Tomczak, Železný

NI: Battilocchio, De Michelis, Resetarits

PPE-DE: Buzek, Ebner, Gawronski, Gutiérrez-Cortines, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Kaczmarek, Kauppi, Klich, Koch, Kudrycka, Kuźmiuk, Landsbergis, Olbrycht, Pieper, Piskorski, Pleštinská, Saryusz-Wolski, Stubb, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski

PSE: Lehtinen, Mikko, Panzeri, Rasmussen, Rosati, Sacconi, Tarand, Vincenzi, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Bielan, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Jonckheer

Nedlagda röster: 32

ALDE: Chiesa

GUE/NGL: Pflüger, Wagenknecht

IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Whittaker, Wise

NI: Baco, Bobošíková, Claeys, Dillen, Kozlík, Lang, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Konrad, McMillan-Scott, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Locatelli

UEN: Camre, Muscardini

Verts/ALE: van Buitenen

30. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 370

ALDE: Alvaro, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Agnoletto, Flasarová, Maštálka, Meijer, Morgantini, Strož

IND/DEM: Bonde, Goudin, Lundgren

NI: Battilocchio, De Michelis, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bauer, Beazley, Belet, Böge, Bowis, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Caspary, Chmielewski, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doyle, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fraga Estévez, Friedrich, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Gomolka, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Jackson, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kasoulides, Klamt, Klaß, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lulling, Mann Thomas, Marques, Martens, Matsis, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Papastamkos, Parish, Pieper, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ribeiro e Castro, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schmitt Pál, Škottová, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Surján, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Vidal-Quadras Roca, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zappalà

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Stihler, Swoboda, Szejna, Thomsen, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zani, Zingaretti

UEN: Camre

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes

Nej-röster: 114

ALDE: Andrejevs

GUE/NGL: Adamou, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, McDonald, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Svensson, Triantaphyllides, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Blokland, Borghezio, Chruszcz, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Louis, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski

NI: Belohorská, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Masiel, Mölzer, Mote, Romagnoli, Vanhecke

PPE-DE: Becsey, Brunetta, Carollo, del Castillo Vera, Cederschiöld, Doorn, Dover, Fjellner, Florenz, Fontaine, Gál, Gaľa, Gyürk, Handzlik, Helmer, Hökmark, Hoppenstedt, Ibrisagic, Kaczmarek, Kauppi, Kirkhope, Klich, Kušķis, Kuźmiuk, Liese, McMillan-Scott, Mato Adrover, Mauro, Olbrycht, Ouzký, Piskorski, Pleštinská, Purvis, Schmitt Ingo, Schnellhardt, Schröder, Sonik, Stubb, Ulmer, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Zatloukal, Zieleniec

PSE: Ilves

Verts/ALE: Jonckheer, Ždanoka

Nedlagda röster: 64

GUE/NGL: Sjöstedt

IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Knapman, Titford, Whittaker, Wise

NI: Baco, Bobošíková, Kozlík, Lang, Schenardi

PPE-DE: Brejc, Brepoels, Bushill-Matthews, Callanan, Coelho, Daul, Duka-Zólyomi, Fajmon, Gawronski, Glattfelder, Goepel, Gräßle, Harbour, Heaton-Harris, Hudacký, Itälä, Jałowiecki, Jordan Cizelj, Koch, Konrad, Landsbergis, Langendries, McGuinness, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Olajos, Panayotopoulos-Cassiotou, Pinheiro, Podestà, Podkański, Queiró, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Schierhuber, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Spautz, Szájer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Zaleski, Zvěřina, Zwiefka

Verts/ALE: van Buitenen

31. Betänkande Malmström A6-0135/2005

Ja-röster: 488

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Lehideux, Ludford, Maaten, Malmström, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Liotard, Meijer, Sjöstedt

IND/DEM: Adwent, Blokland, Bonde, Chruszcz, Giertych, Goudin, Grabowski, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wierzejski, Železný

NI: Battilocchio, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Masiel, Resetarits

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Hassi

Nej-röster: 20

GUE/NGL: Flasarová, Henin, Kohlíček, Maštálka, Ransdorf, Strož

IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Coûteaux, Knapman, Louis, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Mote

PPE-DE: Wuermeling

Verts/ALE: Frassoni, de Groen-Kouwenhoven

Nedlagda röster: 63

ALDE: Chiesa

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, McDonald, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Seppänen, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Krupa

NI: Baco, Belohorská, Claeys, Dillen, Kozlík, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, van Buitenen, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Hammerstein Mintz, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

32. Betänkande Gal A6-0144/2005

Ja-röster: 447

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Lehideux, Ludford, Malmström, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, Flasarová, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Zimmer

IND/DEM: Bonde

NI: Battilocchio, Belohorská, De Michelis, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Carollo, Casa, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Záborská, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Lévai, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Titley, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Foglietta, Muscardini, Tatarella

Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 57

IND/DEM: Adwent, Batten, Blokland, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise, Železný

NI: Baco, Czarnecki Ryszard, Mote

PPE-DE: Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Deva, Dover, Duchoň, Fajmon, Florenz, Harbour, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Ouzký, Parish, Purvis, Škottová, Stevenson, Sturdy, Tannock, Wuermeling, Zahradil, Zvěřina

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Krasts, La Russa, Pirilli, Roszkowski, Szymański

Nedlagda röster: 37

ALDE: Alvaro, Hennis-Plasschaert, Maaten, Manders, Mulder

GUE/NGL: de Brún, Figueiredo, Guerreiro, McDonald, Pflüger, Wagenknecht

NI: Bobošíková, Claeys, Dillen, Kozlík, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Caspary, Jałowiecki, Mauro, Reul, Sonik

PSE: Gröner

UEN: Camre, Crowley, Didžiokas, Kristovskis, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Poli Bortone, Ryan, Zīle

Verts/ALE: van Buitenen

33. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 268

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Blokland, Bonde, Železný

NI: Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Becsey, Böge, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Díaz de Mera García Consuegra, Dionisi, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Friedrich, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Grosch, Grossetête, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec

PSE: Berlinguer, D'Alema, Kuc, Lehtinen, Mikko, Sakalas, Szejna, Tarand, Vincenzi, Weber Henri, Zani

UEN: Angelilli, Berlato, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Szymański, Tatarella, Zīle

Nej-röster: 241

ALDE: Chiesa, Cocilovo, Costa

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer

IND/DEM: Adwent, Batten, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Battilocchio, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Masiel

PPE-DE: Bauer, Beazley, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Deva, Dimitrakopoulos, Dover, Duchoň, Fajmon, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gräßle, Guellec, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Ouzký, Parish, Schnellhardt, Silva Peneda, Škottová, Stevenson, Zahradil, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Lavarra, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Thomsen, Van Lancker, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zingaretti

UEN: Camre, Crowley, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski

Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes

Nedlagda röster: 21

ALDE: Lambsdorff

IND/DEM: Borghezio, Goudin, Lundgren

NI: Baco, Belohorská, Claeys, Dillen, Kozlík, Mote, Vanhecke

PPE-DE: Belet, Samaras

PSE: Reynaud, Vergnaud

UEN: Bielan, Janowski, Kamiński, Kristovskis, Ryan

Verts/ALE: van Buitenen

34. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 442

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Blokland, Bonde, Železný

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Niebler, van Nistelrooij, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Lavarra, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella

Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes

Nej-röster: 30

ALDE: Chiesa

IND/DEM: Adwent, Batten, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Czarnecki Ryszard

PSE: Berger, Hamon, Hedh, Reynaud

Verts/ALE: Cramer, Evans Jillian, Horáček, Lichtenberger, Onesta, Ždanoka

Nedlagda röster: 38

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, McDonald, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer

NI: Baco, Claeys, Dillen, Kozlík, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Rosati

UEN: Camre

Verts/ALE: van Buitenen

35. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 289

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Blokland, Železný

NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Landsbergis, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Lévai

UEN: Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Ryan, Tatarella

Nej-röster: 215

ALDE: Chiesa

IND/DEM: Adwent, Batten, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Battilocchio, Claeys, De Michelis, Dillen, Masiel, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Lavarra, Lehtinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Westlund, Whitehead, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nedlagda röster: 7

NI: Baco, Kozlík, Mote

PSE: Rosati

UEN: Roszkowski, Szymański

Verts/ALE: van Buitenen

36. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 283

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Blokland, Železný

NI: Bobošíková, Czarnecki Ryszard

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Landsbergis, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Rosati

UEN: Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Ó Neachtain, Pavilionis, Roszkowski, Ryan

Nej-röster: 231

ALDE: Chiesa, Cocilovo

IND/DEM: Adwent, Bonde, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Battilocchio, Claeys, De Michelis, Dillen, Masiel, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Lavarra, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Ždanoka

Nedlagda röster: 4

NI: Mote

PPE-DE: Thyssen

UEN: Szymański

Verts/ALE: van Buitenen

37. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 456

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Ludford, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Blokland, Železný

NI: Battilocchio, Bobošíková, De Michelis, Masiel

PPE-DE: Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Lavarra, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Napoletano, Paasilinna, Pahor, Peillon, Piecyk, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Breyer, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 47

ALDE: Chiesa

IND/DEM: Adwent, Batten, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Mote

Nedlagda röster: 14

IND/DEM: Bonde

NI: Baco, Belohorská, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Kozlík, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Esteves

PSE: Bullmann

Verts/ALE: van Buitenen

38. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 295

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Blokland, Železný

NI: Battilocchio, Bobošíková, De Michelis

PPE-DE: Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, Lombardo, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: van den Berg, Christensen, Jørgensen, Kristensen, Rosati

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Muscardini, Musumeci, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Flautre

Nej-röster: 215

ALDE: Chiesa

IND/DEM: Adwent, Batten, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Claeys, Dillen, Masiel, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berès, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Lavarra, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Napoletano, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nedlagda röster: 6

IND/DEM: Bonde

NI: Baco, Belohorská, Czarnecki Ryszard, Kozlík

Verts/ALE: van Buitenen

39. Betänkande Goebbels A6-0150/2005

Ja-röster: 388

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chiesa, Cocilovo, Costa, Degutis, Deprez, De Sarnez, Di Pietro, Drčar Murko, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Polfer, Prodi, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Kozlík, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Böge, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Daul, Demetriou, De Poli, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langendries, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbey, Correia, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Goebbels, Grabowska, Grech, Gruber, Gurmai, Harangozó, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Koterec, Krehl, Kuc, Lavarra, Lehtinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Szejna, Tarand, Thomsen, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Musumeci, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella

Nej-röster: 69

ALDE: Davies

GUE/NGL: Adamou, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Pflüger, Wagenknecht

IND/DEM: Adwent, Batten, Blokland, Bonde, Chruszcz, Clark, Giertych, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Whittaker, Wierzejski, Wise

NI: Schenardi

PPE-DE: Mauro, Záborská

PSE: Bullmann, Duin, Ferreira Anne, Gebhardt, Gill, Glante, Haug, Kreissl-Dörfler, Morgan, Piecyk, Van Lancker

UEN: Bielan, Camre, Roszkowski, Szymański

Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nedlagda röster: 45

ALDE: Harkin

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Guidoni, Liotard, McDonald, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Zimmer

NI: Claeys, Romagnoli, Vanhecke

PSE: Berès, Bösch, Bono, Carnero González, Cottigny, Désir, Douay, Gomes, Gröner, Hamon, Jöns, Reynaud, Rothe, Roure, Skinner, Weiler

UEN: Crowley, Janowski, Ó Neachtain, Pavilionis, Ryan, Zīle

Verts/ALE: van Buitenen

40. Betänkande Oomen-Ruijten A6-0142/2005

Ja-röster: 243

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Chiesa, Cocilovo, Costa, Degutis, Deprez, Di Pietro, Duquesne, Fourtou, Gibault, Hall, Harkin, Jäätteenmäki, Kacin, Morillon, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Prodi, Sbarbati, Toia, Virrankoski

NI: Battilocchio, Belohorská, Kozlík, Masiel

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Bachelot-Narquin, Bauer, Becsey, Belet, Brepoels, Brok, Brunetta, Busuttil, Carollo, Casa, Castiglione, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Doorn, Duka-Zólyomi, Esteves, Eurlings, Fontaine, Gál, Gaľa, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Gräßle, Grossetête, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Járóka, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kasoulides, Klamt, Klaß, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Langendries, Lehne, Lulling, Mann Thomas, Martens, Matsis, Mavrommatis, Mikolášik, van Nistelrooij, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Pinheiro, Podestà, Poettering, Ribeiro e Castro, Saïfi, Samaras, Sartori, Schmitt Pál, Schöpflin, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Spautz, Šťastný, Sudre, Surján, Szájer, Thyssen, Trakatellis, Varvitsiotis, Vlasto, Záborská

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Berès, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duin, Estrela, Evans Robert, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Lavarra, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Morgan, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Piecyk, Pinior, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Sánchez Presedo, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarand, Thomsen, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Berlato, Foglietta, La Russa, Musumeci, Pavilionis, Pirilli, Tatarella

Verts/ALE: Aubert, Auken, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 131

ALDE: Alvaro, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Drčar Murko, Duff, Ek, Geremek, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Lambsdorff, Lax, Maaten, Malmström, Manders, Neyts-Uyttebroeck, Oviir, Riis-Jørgensen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen

IND/DEM: Batten, Blokland, Clark, Goudin, Lundgren, Tomczak, Whittaker, Wise

NI: Claeys, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Ayuso González, Beazley, Böge, Bonsignore, Březina, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Caspary, del Castillo Vera, De Poli, Deva, Dover, Doyle, Duchoň, Ehler, Fajmon, Fatuzzo, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Kamall, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Kušķis, Langen, Laschet, Lechner, López-Istúriz White, McGuinness, Mato Adrover, Mayer, Mayor Oreja, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, Olbrycht, Ouzký, Parish, Pieper, Piskorski, Pleštinská, Pomés Ruiz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Salafranca Sánchez-Neyra, Saryusz-Wolski, Schmitt Ingo, Schwab, Škottová, Sonik, Stevenson, Stubb, Sturdy, Tajani, Ulmer, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Zahradil, Zaleski, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka

UEN: Camre

Nedlagda röster: 56

ALDE: Matsakis, Mohácsi, Polfer

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kohlíček, Liotard, McDonald, Meijer, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht

IND/DEM: Adwent, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Wierzejski

NI: Baco

PPE-DE: Deß, Gomolka, Gyürk, Jeggle, Karas, Kuźmiuk, Mauro, Papastamkos, Podkański, Rübig, Schierhuber, Stenzel

UEN: Bielan, Didžiokas, Janowski, Krasts, Kristovskis, Roszkowski, Zīle

Verts/ALE: van Buitenen

ANTAGNA TEXTER

P6_TA(2005)0188

Kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (15235/1/2004 - C6-0091/2005 - 2003/0296(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (15235/1/2004 - C6-0091/2005),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0789) (2),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0152/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.	Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 103 E, 29.4.2004, s. 141.

(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0189

Flerårigt program för företag och företagaranda (2001-2005) ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2000/819/EG om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (2001-2005) (KOM(2004)0781 - C6-0242/2004 - 2004/0272 (COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0781) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 157.3 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0242/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från budgetutskottet (A6-0118/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0272

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2005/EG om ändring av rådets beslut 2000/819/EG om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (2001-2005)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 157.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)	Det är nödvändigt att sörja för kontinuiteten i gemenskapens stöd till företag och företagaranda, särskilt små och medelstora företag.

(2)	Det är därför lämpligt att förlänga giltighetstiden för beslut 2000/819/EG (3) med ett år till den 31 december 2006 och öka det finansiella referensbeloppet med 88 500 000 euro .

(3)	Beslut 2000/819/EG bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2000/819/EG ändras på följande sätt:

1.	I artikel 7.1 skall det finansiella referensbeloppet på 450 miljoner euro ersättas med 538 500 000 euro .

2.	I artikel 8 skall datumet den 31 december 2005 ersättas med datumet den 31 december 2006.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C ....

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 maj 2005.

(3) EGT L 333, 29.12.2000, s. 84. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 593/2004/EG (EUT L 268, 16.8.2004, s. 3).

P6_TA(2005)0190

Avtal mellan EG och Chile om vissa luftfartsaspekter *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om vissa luftfartsaspekter (KOM(2004)0829 - C6-0011/2005 - 2004/0289(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2004)0829) (1),

—	med beaktande av artiklarna 80.2 och 300.2 första stycket, första meningen i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0011/2005),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0100/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Chile parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0191

Finansiering av studier och pilotprojekt avseende den gemensamma fiskeripolitiken *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/439/EG av den 29 juni 2000 om ekonomiskt bidrag från gemenskapen till medlemsstaternas utgifter för insamling av uppgifter samt till finansiering av studier och pilotprojekt till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2004)0618 - C6-0243/2004 - 2004/0213(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2004)0618) (1),

—	med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0243/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6-0113/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0192

Protokoll till fiskeavtalet mellan EG och Elfenbenskusten (1 juli 2004-30 juni 2007) *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ingående av protokollet om fastställande för perioden 1 juli 2004-30 juni 2007 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Elfenbenskusten om fiske utanför Elfenbenskustens kust (KOM(2004)0619 - C6-0138/2004 - 2004/0211(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets förordning (KOM(2004)0619) (1),

—	med beaktande av artikel 37 och artikel 300.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0138/2004),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för utveckling (A6-0114/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets förordning med de ändringar som gjorts och godkänner ingåendet av protokollet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Elfenbenskusten parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG	PARLAMENTETS ÄNDRINGAR
Ändring 1
Skäl 3a (nytt)
	(3a) Det är viktigt att förbättra informationen till Europaparlamentet, och kommissionen bör utarbeta en årlig rapport om hur detta avtal tillämpats.
Ändring 2
Skäl 4a (nytt)
	(4a) Skyddet av EU:s fiskeintressen bör samordnas med en hållbar förvaltning av fiskeresurserna ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv, samt med en hållbar utveckling av den kustbefolkning som är beroende av fisket.
Ändring 3
Skäl 4b (nytt)
	(4b) Kommissionen bör fortsätta sin konsekvensbedömning av hållbarheten för avtalet med Elfenbenskusten.
Ändring 4
Skäl 4c (nytt)
	(4c) Åtgärder bör vidtas för att understöda deltagande av lokala samhällsorganisationer på grundval av traditionella samarbetsformer och vederbörlig uppmärksamhet bör riktas mot den roll kvinnor har inom beredning av och handel med fiskeriprodukter.
Ändring 5
Skäl 4d (nytt)
	(4d) Efter det första året bör genomförandet av avtalet utvärderas.
Ändring 6
Skäl 4e (nytt)
	(4e) Nödvändiga resurser bör göras tillgängliga för att garantera att villkoren i detta avtal kan uppfyllas.
Ändring 7
Artikel 3a (ny)
	Artikel 3a Under protokollets sista giltighetsår, och innan ett avtal om att förnya protokollet ingås, skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om avtalets tillämpning och genomförandevillkor.
Ändring 8
Artikel 3b (ny)
	Artikel 3b På grundval av den rapport som avses i artikel 3a, och efter att ha hört Europaparlamentet, skall rådet, vid behov, ge kommissionen befogenhet att inleda förhandlingar i syfte att anta ett nytt protokoll.
Ändring 9
Artikel 3c (ny)
	Artikel 3c Kommissionen skall varje år till rådet och parlamentet vidarebefordra rapporten om målinriktade åtgärder som myndigheterna i Elfenbenskusten skall lägga fram i enlighet med artikel 4.2 i protokollet.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0193

Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2004)0489 - C6-0166/2004 - 2004/0164(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2004)0489) (1),

—	med beaktande av artikel 37.2 tredje stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0166/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A6-0127/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Artikel 5, led a

a)	De insatser som behövs för analys, administration, övervakning, informationsutbyte och genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken och även sådana insatser som avser upprättande av system för kontroll och för tekniskt och administrativt stöd.

De insatser som behövs för analys, administration, övervakning, informationsutbyte och genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken och även sådana insatser som avser upprättande av system för kontroll och för tekniskt och administrativt stöd , med undantag för utgifter som enligt artikel 13 inte skall finansieras genom medel från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket .

Ändring 2

Artikel 16, stycke 2

Direktstöden får dock inte i något fall betalas efter den 15 oktober det berörda budgetåret.

utgår

Ändring 3

Artikel 31, punkt 4, led a

a)	De utgifter som avses i artikel 3.1 och som har utbetalats 36 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

a)	De utgifter som avses i artikel 3.1 och som har utbetalats 24 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

Ändring 4

Artikel 31, punkt 4, led b

b)	Utgifter för fleråriga åtgärder som ingår bland de utgifter som avses i artikel 3.1 och för vilka stödmottagarens senaste skyldighet skulle börja gälla mer än 36 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

b)	Utgifter för fleråriga åtgärder som ingår bland de utgifter som avses i artikel 3.1 och för vilka stödmottagarens senaste skyldighet skulle börja gälla mer än 24 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

Ändring 5

Artikel 31, punkt 4, led c

c)	De utgifter för program som avses i artikel 4 som har slutbetalats mer än 36 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

c)	De utgifter för program som avses i artikel 4 som har slutbetalats mer än 24 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

Ändring 6

Artikel 32, punkt 5, första stycket

5. Om ingen indrivning har ägt rum under en period på fyra år efter det datum då det första förvaltningsrättsliga eller rättsliga konstaterandet gjordes eller på sex år, i de fall då indrivningen ingår i ett rättsligt förfarande i det nationella rättsväsendet , skall den uteblivna indrivningen bäras upp till 50 % av den berörda medlemsstaten och upp till 50 % av gemenskapsbudgeten efter tillämpning av de avdrag som föreskrivs i punkt 2.

5. Om ingen indrivning har ägt rum under en period på fyra år efter det datum då det första förvaltningsrättsliga konstaterandet gjordes eller sex månader efter offentliggörandet av det slutgiltiga rättsliga beslutet , skall den uteblivna indrivningen bäras upp till 50 % av den berörda medlemsstaten och upp till 50 % av gemenskapsbudgeten efter tillämpning av de avdrag som föreskrivs i punkt 2.

Ändring 7

Artikel 43

Kommissionen skall före den 1 september varje år utarbeta en ekonomisk rapport över förvaltningen av EGFJ och EJFLU för det föregående budgetåret.

Kommissionen skall före den 1 september varje år överlämna en ekonomisk rapport över förvaltningen av EGFJ och EJFLU för det föregående budgetåret till Europaparlamentet och rådet .

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0194

Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen

Europaparlamentets beslut om översynen av ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen (2005/2076(ACI))

Europaparlamentet fattar detta beslut

—	med beaktande av artikel 10 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och förklaring 3 som är fogad till slutakten från den regeringskonferens som fastställde Nicefördraget,

—	med beaktande av artikel III-397 i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa,

—	med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen av den 5 juli 2000 (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 november 2004 om val av den nya kommissionen (2),

—	med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 14 april 2005,

—	med beaktande av förslaget till ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (nedan kallat avtalet),

—	med beaktande av artikel 24.3 och artikel 120 i arbetsordningen samt punkt XVIII.4 i bilaga VI till arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0147/2005), och av följande skäl:

Fördjupningen av demokratin i Europeiska unionen, som undertecknandet av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa är ett bevis på, innebär att förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen bör stärkas och att den parlamentariska kontrollen över den verkställande myndigheten bör förbättras.

B.	Processen för att tillsätta den nuvarande kommissionen förstärkte den demokratiska legitimiteten i EU:s institutionella system och underströk den politiska dimensionen i förbindelserna mellan de båda institutionerna.

C.	Det nya avtal som förelagts parlamentet återspeglar denna utveckling.

D.	Nedanstående förtydliganden behöver göras i detta avtal.

E.	Mot bakgrund av förloppet hos de förhandlingar som ledde till en politisk överenskommelse är det viktigt att förhandlingarna i fortsättningen anförtros åt personer med ett politiskt mandat.

F.	Interinstitutionella avtal och ramavtal har långtgående konsekvenser, och för att öka tillgängligheten och säkra öppenheten är det därför nödvändigt att sammanställa alla befintliga avtal och offentliggöra dessa som bilagor till parlamentets arbetsordning.

Förutom den ökade konsekvensen och förenklingen av strukturen välkomnar Europaparlamentet också följande positiva punkter i förslaget till nytt avtal.

a)	De nya bestämmelserna om eventuella intressekonflikter (punkt 2).

b)	Förfaranden i händelse av att en ledamot av kommissionen byts ut under kommissionens mandattid (punkt 4).

c)	Utfästelsen om att alla relevanta uppgifter kommer att lämnas av de nominerade kommissionsledamöterna vid förfarandet för godkännande av kommissionen (punkt 7).

d)	Inrättandet av en löpande dialog på högsta nivå mellan kommissionens ordförande och talmanskonferensen (punkt 10).

e)	Gemensamt fastställande av särskilt viktiga förslag och initiativ utifrån kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram, den fleråriga interinstitutionella programplaneringen och garantin om att parlamentet informeras på samma sätt som rådet om all kommissionens verksamhet (punkterna 8 och 12).

f)	Bättre information från kommissionen om uppföljningen och beaktandet av parlamentets ståndpunkter (punkterna 14 och 31).

g)	Offentliggörande av relevant information om kommissionens expertgrupper (punkt 16), med förbehåll för att punkt 2 i detta beslut beaktas.

h)	Bekräftelsen av bestämmelserna om parlamentets deltagande i internationella konferenser och nya särskilda hänvisningar till givarkonferenser och valobservation (punkterna 19-25), med förbehåll för den begäran som anges i punkt 4 i detta beslut.

Införandet i avtalet (artikel 35) av de åtaganden som kommissionen gjort beträffande genomförandeåtgärderna avseende värdepappers-, bank- och försäkringssektorn (”Lamfalussy-förfarandet”) och av överenskommelsen mellan Europaparlamentet och kommissionen om tillämpningsföreskrifter till beslutet om kommittésystemet (3), med förbehåll för kommentarerna i punkt 3 i detta beslut.

j)	De åtaganden som gjorts om kommissionens deltagande i parlamentets arbete (punkterna 37-39).

k)	Införandet av en bestämmelse om översyn av avtalet (punkt 43) efter det att Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa trätt i kraft.

2.	Europaparlamentet betonar att det anser att det är viktigt med full insyn när det gäller kommissionens expertgruppers sammansättning och verksamhet (punkt 16 i avtalet) och begär att kommissionen skall tilllämpa avtalet i denna anda.

3.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av dess förslag av den 11 december 2002 beakta de politiska riktlinjer som parlamentet beslutar om när det utövar sina befogenheter att behandla dokument i kommittéförfarandet.

När det handlar om parlamentsledamöters deltagande i delegationer till internationella konferenser och andra internationella förhandlingar anser Europaparlamentet att det är viktigt att parlamentets ledamöter skall få närvara vid EU-interna samordningsmöten, varvid parlamentet förpliktar sig att följa de sekretessregler som gäller för dessa möten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att gentemot rådet stödja sådana önskningar från parlamentets sida.

5.	Europaparlamentet insisterar på att kommissionen avsätter en period på minst två månader vid framläggandet av de integrerade riktlinjerna för ekonomi och sysselsättning så att ett ändamålsenligt samråd med Europaparlamentet kan äga rum.

6.	Europaparlamentet godkänner det bifogade avtalet.

7.	Europaparlamentet beslutar att foga detta avtal som bilaga till arbetsordningen och att det skall ersätta bilagorna XIII och XIV till denna.

8.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut med bilaga till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament.

(1) EGT C 121, 24.4.2001, s. 122.

(2) Antagna texter, P6_TA(2004)0063.

(3) Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).

BILAGA

RAMAVTAL OM FÖRBINDELSERNA MELLAN EUROPAPARLAMENTET OCH KOMMISSIONEN

Europaparlamentet och Europeiska gemenskapernas kommission (nedan kallade ”de två institutionerna”) antar detta avtal

—	med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, nedan kallade ”fördragen”,

—	med beaktande av de interinstitutionella avtal och texter som reglerar förbindelserna mellan de två institutionerna,

—	med beaktande av Europaparlamentets arbetsordning (1), särskilt artiklarna 98, 99 och 120 samt bilaga VII, och av följande skäl:

A.	Fördragen stärker den demokratiska legitimiteten i Europeiska unionens beslutsprocess.

B.	De två institutionerna lägger mycket stor vikt vid ett effektivt införlivande och genomförande av gemenskapslagstiftningen.

C.	Detta ramavtal inverkar inte på parlamentets, kommissionens eller någon annan EU-institutions eller något annat EU-organs ansvarsområden eller befogenheter, utan syftar till att dessa skall utövas på bästa sätt.

D.	Det ramavtal som undertecknades i juli 2000 (2) bör uppdateras och ersättas av nedanstående text.

HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE.

I. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. De två institutionerna beslutar om följande åtgärder för att öka kommissionens politiska ansvar och legitimitet, utvidga den konstruktiva dialogen och förbättra informationsflödet mellan de två institutionerna samt förbättra samordningen av förfaranden och planering.

Institutionerna har även kommit överens om flera särskilda genomförandeåtgärder för överlämnande av kommissionens sekretessbelagda handlingar och uppgifter, som avses i bilaga I, och för tidsplanen för kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram, som avses i bilaga II.

II. POLITISKT ANSVAR

2. Varje kommissionsledamot skall ta politiskt ansvar för verksamheten på det område som han eller hon är ansvarig för utan att kommissionens kollegialitetsprincip påverkas.

Kommissionens ordförande skall fullt ut ansvara för att avgöra om det finns någon eventuell intressekonflikt som gör det omöjligt för en kommissionsledamot att fullgöra sina uppgifter.

Kommissionens ordförande skall även ansvara för alla eventuella åtgärder som vidtas under sådana omständigheter. Ordföranden skall omedelbart skriftligen underrätta parlamentets talman om ett enskilt ärende omfördelats.

3. Om parlamentet beslutar att inte ge en kommissionsledamot sitt förtroende skall kommissionens ordförande, efter att noga ha övervägt parlamentets beslut, antingen begära att kommissionsledamoten avgår, eller förklara sitt beslut för parlamentet.

4. I de fall en ersättare för en kommissionsledamot måste utses under pågående mandattid enligt artikel 215 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall kommissionens ordförande omedelbart kontakta parlamentets talman för att komma överens om hur kommissionens ordförande inom kortast möjliga tid och med full respekt för institutionernas ansvarsområden skall kunna presentera en ny kommissionsledamot för parlamentet.

Parlamentet skall se till att dess förfaranden genomförs så snabbt som möjligt, så att kommissionens ordförande kan underrättas om parlamentets ståndpunkt i god tid innan kommissionsledamoten utnämns.

5. Kommissionens ordförande skall omedelbart underrätta parlamentet om varje beslut som rör fördelningen av kommissionsledamöternas ansvarsområden. Om en kommissionsledamots ansvarsområde väsentligt ändras skall kommissionsledamoten i fråga infinna sig i det ansvariga utskottet om parlamentet så begär.

6. Alla ändringar av de bestämmelser i uppförandekoden för kommissionsledamöterna som avser en intressekonflikt eller etiskt uppförande skall omedelbart översändas till parlamentet.

Kommissionen skall beakta parlamentets åsikter i detta avseende.

7. Parlamentet skall i enlighet med artikel 99 i sin arbetsordning höra kommissionens nominerade ordförande i god tid innan förfarandet för godkännande av den nya kommissionen inleds. Parlamentet skall beakta eventuella kommentarer från den nominerade ordföranden.

Förfarandena skall vara utformade på ett sätt som garanterar att hela den nominerade kommissionen bedöms på ett öppet, rättvist och konsekvent sätt.

De nominerade kommissionsledamöterna skall tillhandahålla samtliga relevanta uppgifter i enlighet med det krav på oavhängighet som föreskrivs i artikel 213 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

III. KONSTRUKTIV DIALOG OCH INFORMATIONSFLÖDE

i) Allmänna bestämmelser

8. Kommissionen skall snarast möjligt och utförligt informera parlamentet om sina antagna förslag och initiativ som rör lagstiftnings- och budgetområdet.

På alla områden där parlamentet handlar som lagstiftande organ eller som en del av budgetmyndigheten skall det hållas underrättat på samma sätt som rådet i varje skede av lagstiftningsprocessen och budgetförfarandet.

9. När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt polissamarbete och straffrättsligt samarbete skall kommissionen vidta åtgärder för att förbättra parlamentets deltagande så att parlamentets åsikter i så stor utsträckning som möjligt beaktas.

10. Kommissionens ordförande och/eller den vice ordförande som ansvarar för de interinstitutionella förbindelserna kommer var tredje månad att sammanträda med talmanskonferensen för att säkerställa en löpande dialog mellan de två institutionerna på högsta nivå. Kommissionens ordförande kommer att närvara vid talmanskonferensens sammanträden minst två gånger per år.

11. Alla kommissionsledamöter skall se till att det sker ett regelbundet och direkt informationsutbyte mellan dem själva och ordföranden för det ansvariga parlamentsutskottet.

12. Kommissionen får inte offentliggöra viktiga lagstiftningsförslag eller viktiga initiativ eller beslut innan parlamentet underrättats skriftligen.

På grundval av kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram och av det fleråriga programmet skall de två institutionerna genom överenskommelse på förhand fastställa vilka förslag och initiativ som är av särskild vikt, i syfte att lägga fram dem vid ett plenarsammanträde i parlamentet.

De skall också fastställa vilka förslag och initiativ som talmanskonferensen eller, på lämpligt sätt, det ansvariga parlamentsutskottet eller dess ordförande skall informeras om.

Dessa beslut skall fattas inom ramen för den löpande dialog mellan de två institutionerna som anges i punkt 10 och skall regelbundet uppdateras med hänsyn till den politiska utvecklingen.

13. Om ett internt dokument från kommissionen - som parlamentet inte har fått information om i enlighet med punkterna 8, 9 och 12 - sprids utanför institutionerna, får parlamentets talman begära att detta dokument överlämnas till parlamentet utan dröjsmål så att det kan vidarebefordras till de ledamöter av parlamentet som så begär.

14. Kommissionen skall regelbundet lämna skriftlig information om åtgärder som vidtagits som ett svar på specifika anmodanden som parlamentet riktat till kommissionen i sina resolutioner samt om de fall där den inte har kunnat beakta parlamentets åsikter.

När det gäller förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet skall de särskilda bestämmelser som anges i punkt 26 tillämpas.

Kommissionen skall ta hänsyn till varje anmodan från parlamentet, i enlighet med artikel 192 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om att lägga fram lagstiftningsförslag samt snabbt och tillräckligt utförligt svara på dessa anmodanden.

Vad gäller uppföljningen av viktiga anmodanden från parlamentet skall denna information på parlamentets eller kommissionens begäran även tillhandahållas inför det ansvariga parlamentsutskottet och, vid behov, vid ett av parlamentets plenarsammanträden.

15. I de fall en medlemsstat lägger fram ett lagstiftningsinitiativ i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen skall kommissionen på begäran underrätta parlamentet om sin ståndpunkt beträffande initiativet inför det ansvariga parlamentsutskottet.

16. Kommissionen skall underrätta parlamentet om förteckningen över de av sina expertgrupper som inrättats för att bistå kommissionen när den utövar sin initiativrätt. Förteckningen skall uppdateras regelbundet samt offentliggöras.

I detta sammanhang skall kommissionen, på särskild och motiverad begäran av utskottsordföranden, på lämpligt sätt informera det ansvariga parlamentsutskottet om dessa gruppers arbete och sammansättning.

17. De två institutionerna skall med hjälp av lämpliga mekanismer föra en konstruktiv dialog med varandra om viktiga administrativa frågor, särskilt frågor som direkt påverkar parlamentets egen administration.

18. Om sekretess åberopas i fråga om information som överlämnats i enlighet med detta ramavtal skall bestämmelserna i bilaga I tillämpas.

ii) Yttre förbindelser, utvidgning och internationella avtal

19. När det gäller internationella avtal, inklusive handelsavtal, skall kommissionen på ett tydligt sätt informera parlamentet så snart som möjligt, såväl under den förberedande fasen inför avtalen som under genomförandet och slutförandet av internationella förhandlingar. Denna information skall täcka förslagen till förhandlingsdirektiv och de antagna förhandlingsdirektiven samt det därpå följande genomförandet och slutförandet av förhandlingarna.

Sådan information som avses i första stycket skall översändas till parlamentet i så god tid att parlamentet ges möjlighet att framföra sina eventuella synpunkter och kommissionen ges möjlighet att i största möjliga mån ta hänsyn till parlamentets synpunkter. Informationen skall tillhandahållas genom det ansvariga parlamentsutskottet och, vid behov, vid ett plenarsammanträde.

Europaparlamentet förbinder sig för sin del att fastställa förfaranden och vidta lämpliga åtgärder till skydd för sekretessen, i enlighet med bestämmelserna i bilaga I.

20. Kommissionen skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att parlamentet omedelbart och till fullo informeras om

i)	beslut som rör tillfällig tillämpning eller upphävande av avtal, och

ii)	en gemenskapsståndpunkt som antagits i ett organ som upprättats genom ett avtal.

21. När kommissionen företräder europeiska gemenskapen skall den på parlamentets begäran underlätta för parlamentsledamöter att delta som observatörer i de gemenskapsdelegationer som förhandlar om multilaterala avtal. Parlamentsledamöterna får inte delta direkt vid mötesförhandlingarna.

Kommissionen åtar sig att regelbundet lämna information till de av parlamentets ledamöter som i egenskap av observatörer ingår i delegationer som förhandlar om multilaterala avtal.

22. Kommissionen skall innan den gör sådana utfästelser om finansiellt stöd vid givarkonferenser som medför nya ekonomiska åtaganden och för vilka budgetmyndighetens godkännande krävs informera budgetmyndigheten och beakta dess synpunkter.

23. De två institutionerna är eniga om att samarbeta när det gäller valobservation. Kommissionen skall samarbeta med parlamentet vid tillhandahållandet av nödvändigt bistånd till de parlamentsdelegationer som deltar i gemenskapens valobservatörsuppdrag.

24. Kommissionen skall hålla parlamentet fullständigt underrättat om läget i anslutningsförhandlingar, särskilt om viktigare aspekter och händelser, så att parlamentet ges möjlighet att i god tid lämna synpunkter genom de tillämpliga parlamentariska förfarandena.

25. Om kommissionen av tungt vägande skäl beslutar att inte stödja en rekommendation som parlamentet antagit om de frågor som avses i punkt 24 i enlighet med artikel 82 i sin arbetsordning skall den redogöra för dessa skäl inför parlamentet vid ett plenarsammanträde eller vid det ansvariga utskottets nästföljande sammanträde.

iii) Budgetgenomförandet

26. Kommissionen skall inom ramen för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, vilket regleras genom artikel 276 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, översända all information som krävs för att kontrollera budgetgenomförandet för det berörda året och som begärs för detta ändamål av ordföranden för det parlamentsutskott som är ansvarigt för förfarandet för beviljandet av ansvarsfrihet i enlighet med bilaga VI till parlamentets arbetsordning.

Om det kommer fram nya uppgifter om tidigare år för vilka ansvarsfrihet redan beviljats skall kommissionen översända all relevant information, i syfte att uppnå en lösning som är acceptabel för båda parter.

IV. SAMARBETE KRING FÖRFARANDEN FÖR OCH PLANERING AV LAGSTIFTNING

i) Kommissionens politiska program och lagstiftningsprogram samt Europeiska unionens fleråriga planering

27. Kommissionen skall lägga fram förslag till Europeiska unionens fleråriga planering, i syfte att uppnå enighet kring den interinstitutionella planeringen mellan de berörda institutionerna.

28. Varje ny kommission skall så tidigt som möjligt lägga fram sitt politiska program och lagstiftningsprogram.

29. När kommissionen utarbetar sitt lagstiftnings- och arbetsprogram skall de två institutionerna samarbeta i enlighet med tidsplanen i bilaga II.

Kommissionen skall ta hänsyn till de eventuella prioriteringar som parlamentet givit uttryck för.

Kommissionen skall tillhandahålla tillräckliga uppgifter om planerade åtgärder inom ramen för respektive punkt i lagstiftnings- och arbetsprogrammet.

30. Den vice kommissionsordförande som ansvarar för de interinstitutionella förbindelserna åtar sig att var tredje månad inför utskottsordförandekonferensen redogöra för huvuddragen i det politiska genomförandet av lagstiftnings- och arbetsprogrammet för det berörda året och eventuella uppdateringar av detta program som är nödvändiga på grund av aktuella och viktiga politiska händelser.

ii) Allmänna lagstiftningsförfaranden

31. Kommissionen åtar sig att noga beakta de ändringar av kommissionens lagförslag som parlamentet antagit, i syfte att ta hänsyn till dessa ändringar i eventuellt ändrade förslag.

Vidare åtar sig kommissionen att när den i enlighet med artikel 251 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen avger yttranden över parlamentets ändringar ta största möjliga hänsyn till de ändringar som antagits under andra behandlingen. Om kommissionen på grund av tungt vägande skäl och efter en behandling i kollegiet av kommissionsledamöter beslutar att inte anta eller stödja sådana ändringar skall den redogöra för sitt beslut inför parlamentet samt under alla förhållanden i det yttrande om parlamentets ändringar som kommissionen skall avge i enlighet med artikel 251.2 c tredje stycket.

32. Kommissionen åtar sig att underrätta parlamentet och rådet innan den drar tillbaka sina förslag.

33. Vid andra lagstiftningsförfaranden än medbeslutandeförfarandet gäller att kommissionen

i god tid skall se till att rådets instanser erinras om att de inte bör träffa någon politisk överenskommelse om kommissionens förslag innan parlamentet antagit sitt yttrande; kommissionen skall begära att diskussionen slutförs på ministernivå efter det att rådsmedlemmarna har fått en rimlig tidsfrist för att behandla parlamentets yttrande,

ii)	skall se till att rådet respekterar de principer för nytt samråd med parlamentet som fastställt av Europeiska gemenskapens domstol i de fall rådet väsentligt ändrar ett förslag från kommissionen; kommissionen skall underrätta parlamentet i det fall den erinrat rådet om behovet av ett nytt samråd,

iii)	åtar sig att, vid behov, dra tillbaka de lagstiftningsförslag som avvisats av parlamentet; om kommissionen av tungt vägande skäl och efter diskussion i kollegiet av kommissionsledamöter beslutar att vidhålla sitt förslag skall motivera detta beslut i ett uttalande inför parlamentet.

34. I syfte att förbättra lagstiftningsplaneringen åtar sig Europaparlamentet å sin sida att

i)	planera de lagstiftningsrelaterade delarna av föredragningslistan så att de anpassas till gällande lagstiftningsprogram och till de resolutioner som parlamentet har antagit rörande detta program,

ii)	respektera rimliga tidsfrister, om detta är till fördel för förfarandet, när det gäller att anta sitt yttrande under första behandlingen i samarbetsförfarandet och medbeslutandeförfarandet eller under samrådsförfarandet,

iii)	i så hög grad som möjligt utnämna föredragande för kommande förslag så snart lagstiftningsprogrammet har antagits,

iv)	ge absolut prioritet åt behandlingen av förfrågningar om nytt samråd, under förutsättning att all nödvändig information har översänts till parlamentet.

iii) Kommissionens egna lagstiftnings- och genomförandebefogenheter

35. Kommissionen åtar sig att i god tid och fullständigt underrätta parlamentet om de rättsakter som den antagit i enlighet med sina egna lagstiftningsbefogenheter.

Genomförandet av rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (3) regleras genom överenskommelsen (4) mellan Europaparlamentet och kommissionen om tillämpningsföreskrifter till detta beslut.

När det gäller genomförandeåtgärder avseende värdepappers-, bank- och försäkringssektorn bekräftar kommissionen de åtaganden som den avgav under parlamentets plenarsammanträde den 5 februari 2002 och upprepade den 31 mars 2004. Kommissionen åtar sig särskilt att ta största möjliga hänsyn till parlamentets ståndpunkt och eventuella resolutioner avseende genomförandeåtgärder som överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i grunddokumentet. I dessa fall skall kommissionen sträva efter att finna en balanserad lösning.

iv) Kontroll av tillämpningen av gemenskapsrätten

36. På begäran av parlamentets ansvariga utskott skall kommissionen utöver de särskilda rapporterna och årsrapporten om tillämpningen av gemenskapsrätten muntligen informera parlamentet om hur långt förfarandet fortskridit. Detta skall ske så snart ett motiverat yttrande översänts, eller, när det gäller förfaranden med anledning av underlåtenhet att lämna underrättelse om åtgärder för genomförande av direktiv eller underlåtenhet att rätta sig efter en dom från domstolen, så snart en formell underrättelse har översänts.

V. KOMMISSIONENS DELTAGANDE I PARLAMENTETS FÖRFARANDEN

37. Parlamentet skall som en allmän regel se till att ärenden som ingår i en viss kommissionsledamots ansvarsområde behandlas vid ett och samma tillfälle.

Kommissionen skall som en allmän regel se till att den ansvariga kommissionsledamoten på parlamentets begäran närvarar vid de plenarsammanträden då ärenden som ingår i kommissionsledamotens ansvarsområde behandlas.

38. I syfte att säkra kommissionsledamöternas närvaro åtar sig parlamentet att göra sitt bästa för att inte ändra sina slutgiltiga förslag till föredragningslista.

När parlamentet ändrar sitt slutgiltiga förslag till föredragningslista eller flyttar om punkterna på föredragningslistan för en sammanträdesperiod skall det omedelbart informera kommissionen om detta. Kommissionen skall å sin sida göra sitt bästa för att garantera att den ansvariga kommissionsledamoten närvarar.

39. Kommissionen kan föreslå att punkter förs upp på föredragningslistan fram till det sammanträde under vilket talmanskonferensen fastställer ett slutgiltigt förslag till föredragningslista för en sammanträdesperiod. Parlamentet skall ta största möjliga hänsyn till sådana förslag.

40. Som en allmän regel skall den kommissionsledamot som ansvarar för ett ärende som behandlas i ett utskott närvara vid det aktuella utskottssammanträdet om han eller hon bjuds in.

Kommissionsledamöter skall höras på egen begäran.

Parlamentsutskotten skall sträva efter att inte ändra sitt förslag till föredragningslista eller sin föredragningslista.

När ett parlamentsutskott ändrar sitt förslag till föredragningslista eller sin föredragningslista skall kommissionen omedelbart informeras om detta.

När det inte uttryckligen begärs att en kommissionsledamot skall närvara vid ett utskottssammanträde skall kommissionen se till att en behörig tjänsteman på lämplig nivå företräder den.

VI. SLUTBESTÄMMELSER

41. De två institutionerna åtar sig att stärka sitt samarbete på informations- och kommunikationsområdet.

42. Båda institutionerna skall regelbundet utvärdera tillämpningen av detta ramavtal och dess bilagor, och på begäran av någon av institutionerna skall en översyn övervägas mot bakgrund av praktiska erfarenheter.

43. Detta ramavtal skall ses över efter det att Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa trätt i kraft.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På kommissionens vägnar

Ordförande

(1) EUT L 44, 15.2.2005, s. 1.

(2) EGT C 121, 24.4.2001, s. 122.

(3) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(4) EGT L 256, 10.10.2000, s. 19.

BILAGA 1

ÖVERLÄMNANDE AV SEKRETESSBELAGD INFORMATION TILL EUROPAPARLAMENTET

1. Tillämpningsområde

1.1 I denna bilaga regleras hur kommissionens sekretessbelagda information skall överlämnas till parlamentet och hanteras i samband med parlamentets utövande av sina befogenheter när det gäller lagstiftningsprocessen, budgetförfarandet, förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet eller sina kontrollbefogenheter i allmänhet. De båda institutionerna skall verka i enlighet med sina respektive skyldigheter att samarbeta lojalt i en anda av fullständigt ömsesidigt förtroende samt i strikt överensstämmelse med fördragens tillämpliga bestämmelser, särskilt artiklarna 6 och 46 i Fördraget om Europeiska unionen och artikel 276 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

1.2 Med information avses all muntlig eller skriftlig information, oavsett överföringsmedium eller upphovsman.

1.3 Kommissionen skall se till att parlamentet får tillgång till information i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga när någon av de parlamentsinstanser som anges i punkt 1.4 ger in en begäran om överlämnande av sekretessbelagd information.

1.4 Följande instanser får inom ramen för denna bilaga begära sekretessbelagd information från kommissionen: parlamentets talman, berörda parlamentsutskotts ordförande, presidiet och talmanskonferensen.

1.5 Information om överträdelseförfaranden och förfaranden i konkurrensfrågor omfattas inte av denna bilaga, förutom i de fall då de redan omfattas av ett slutligt beslut från kommissionen när en begäran från en av parlamentsinstanserna mottas.

1.6 Dessa bestämmelser skall tillämpas utan att det påverkar Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (1) eller tillämpliga bestämmelser i kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) (2).

2. Allmänna bestämmelser

2.1 Kommissionen skall på begäran av en av de instanser som anges i punkt 1.4 till denna instans överlämna all den sekretessbelagda information som krävs för att parlamentet skall kunna utöva sina kontrollbefogenheter. Båda institutionerna skall inom ramen för sina respektive befogenheter och ansvarsområden respektera

—	grundläggande mänskliga rättigheter, inbegripet rätten till en rättvis rättegång och rätten till respekt för privatlivet,

—	bestämmelser om rättsliga och disciplinära förfaranden,

—	skydd av affärshemligheter och handelsförbindelser,

—	skydd av unionens intressen, särskilt sådana intressen som rör den allmänna säkerheten, internationella förbindelser, valutastabilitet och ekonomiska intressen.

Om parterna är oeniga skall frågan hänskjutas till kommissionens ordförande och parlamentets talman för att de skall kunna finna en lösning. Sekretessbelagd information från en stat, en institution eller en internationell organisation skall endast överlämnas om de lämnat sitt samtycke.

2.2 Om det råder tvivel om huruvida viss information är sekretessbelagd eller om formerna för att överlämna informationen behöver preciseras i enlighet med de alternativ som anges i punkt 3.2, skall det ansvariga parlamentsutskottets ordförande, vid behov tillsammans med föredraganden, utan dröjsmål samråda med kommissionens ansvariga ledamot. Om de inte kan enas skall frågan hänskjutas till kommissionens ordförande och parlamentets talman för att de skall kunna finna en lösning.

2.3 Om oenigheten kvarstår efter förfarandet i punkt 2.2 skall parlamentets talman på motiverad begäran av det ansvariga parlamentsutskottet uppmana kommissionen att inom en lämplig på vederbörligt sätt angiven tidsfrist, överlämna den berörda sekretessbelagda informationen samt precisera formerna för detta i enlighet med de alternativ som anges i avsnitt 3 i denna bilaga. Kommissionen skall före utgången av denna tidsfrist skriftligen underrätta parlamentet om sin slutliga ståndpunkt beträffande vilken parlamentet förbehåller sig rätten att vid behov väcka talan.

3. Former för tillgång till och behandling av sekretessbelagd information

3.1 Sekretessbelagd information som överlämnats i enlighet med förfarandena i punkt 2.2 och, i förekommande fall, punkt 2.3 skall på kommissionsordförandens eller en kommissionsledamots ansvar överlämnas till den parlamentsinstans som har gjort begäran.

3.2 Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2.3 skall tillgången till informationen och formerna för skydd av informationens sekretess fastställas genom en överenskommelse mellan den berörda parlamentsinstansen, vederbörligen företrädd av sin ordförande, och den ansvarige kommissionsledamoten enligt något av följande alternativ:

—	information avsedd för ordföranden och föredraganden i det ansvariga parlamentsutskottet,

—	begränsad tillgång till information för alla ledamöter i det ansvariga parlamentsutskottet enligt lämpliga former, varvid handlingarna eventuellt samlas in när ledamöterna har behandlat dem och med eventuellt förbud mot att göra kopior,

—	diskussion i det ansvariga utskottet inom stängda dörrar, varvid graden av sekretess och principerna i bilaga VII i parlamentets arbetsordning är avgörande för hur detta skall ske,

—	överlämnande av handlingar i vilka alla personuppgifter tagits bort,

—	information avsedd endast för parlamentets talman, i välmotiverade och exceptionella fall.

Det är förbjudet att offentliggöra informationen i fråga eller att vidarebefordra den till någon som helst annan mottagare.

3.3 Om dessa former inte respekteras skall bestämmelserna om påföljder i bilaga VII till parlamentets arbetsordning tillämpas.

3.4 I syfte att genomföra ovanstående bestämmelser skall parlamentet se till att följande förfaranden införs:

—	ett säkert arkiveringssystem för sekretessbelagda handlingar,

—	en läsesal som uppfyller säkerhetskraven (utan kopieringsmaskiner, telefoner, telefax, scanner eller annan teknisk utrustning för reproduktion eller överföring av handlingarna osv.),

—	säkerhetsbestämmelser om tillträde till läsesalen, i vilka det bl.a. skall finnas krav på underskrift av en tillträdeslista och på en förklaring i vilken den som tar del av sekretessbelagd information intygar på heder och samvete att denna information inte kommer att spridas.

3.5 Kommissionen skall vidta alla åtgärder som behövs för att genomföra bestämmelserna i denna bilaga.

(1) EGT L 113, 19.5.1995, s. 1.

(2) EGT L 136, 31.5.1999, s. 20.

BILAGA 2

TIDSPLAN FÖR KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGS- OCH ARBETSPROGRAM

1. I februari varje år skall kommissionens ordförande och/eller den vice ordförande som ansvarar för de interinstitutionella förbindelserna för talmanskonferensen lägga fram beslutet om den årliga politiska strategin för nästföljande år.

2. Under sammanträdesperioden i februari-mars skall de berörda institutionerna hålla en debatt om de politiska prioriteringarnas huvuddrag, på grundval av beslutet om den årliga politiska strategin för nästföljande år.

3. Efter denna debatt skall de ansvariga parlamentsutskotten och de berörda kommissionsledamöterna under årets gång föra en löpande dialog med varandra för att bedöma hur det går med genomförandet av kommissionens pågående lagstiftnings- och arbetsprogram samt för att diskutera utarbetandet av det framtida programmet inom vart och ett av de särskilda områdena. Varje parlamentsutskott skall till utskottsordförandekonferensen regelbundet rapportera om resultaten av dessa möten.

4. Utskottsordförandekonferensen skall regelbundet föra en diskussion med den vice kommissionsordförande som ansvarar för interinstitutionella förbindelser i syfte att bedöma hur det går med genomförandet av kommissionens pågående lagstiftnings- och arbetsprogram, diskutera utarbetandet av det framtida programmet och ta ställning till resultaten av den löpande dialogen mellan de berörda parlamentsutskotten och kommissionsledamöterna.

5. I september skall utskottsordförandekonferensen lägga fram en sammanfattande rapport för talmanskonferensen, som i sin tur skall informera kommissionen om denna rapport.

6. Vid plenarsammanträdet i november skall kommissionens ordförande med deltagande av kollegiet av kommissionsledamöter presentera kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för nästföljande år. Presentationen skall bland annat inbegripa en utvärdering av genomförandet av det pågående programmet. Därefter skall parlamentet under december månads sammanträdesperiod anta en resolution.

7. Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram skall åtföljas av en förteckning över lagstiftningsförslag och andra förslag för nästföljande år, i en form som skall beslutas vid ett senare tillfälle (1). Programmet skall överlämnas till parlamentet i god tid före den sammanträdesperiod då det skall diskuteras.

8. Denna tidsplan skall tillämpas på varje normal programcykel, med undantag för år då val till Europaparlamentet sammanfaller med att kommissionens mandatperiod löper ut.

9. Denna tidsplan skall inte inverka på några framtida överenskommelser om interinstitutionell planering.

(1) Följande skall ingå: tidsplan och, i förekommande fall, rättslig grund och återverkningar på budgeten.

P6_TA(2005)0195

Säten och huvudstöd i motorfordon ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 74/408/EEG om motorfordon vad avser säten, fästanordningarna för dessa och huvudstöd (11935/3/2004 - C6-0031/2005 - 2003/0128(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11935/3/2004 - C6-0031/2005) (1),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0361),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0115/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 111 E, 11.5.2005, s. 33.

(2) EUT C 91 E, 15.4.2004, s. 487.

P6_TC2-COD(2003)0128

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om ändring av rådets direktiv 74/408/EEG om motorfordon vad avser säten, fästanordningarna för dessa och huvudstöd

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Forskning har visat att användningen av bilbälten och fasthållningsanordningar kan bidra till att kraftigt minska antalet dödsolyckor och skadornas omfattning vid olyckor, även då fordon slår runt. Att sådan utrustning monteras i alla fordonskategorier kommer att utgöra ett viktigt steg i riktning mot att öka vägtrafiksäkerheten och därigenom rädda liv.

(2)	Samhällsnyttan kommer att öka kraftigt om alla fordon utrustas med bilbälten.

(3)

I sin resolution av den 18 februari 1986 om gemensamma åtgärder för att minska vägtrafikolyckorna som ett led i gemenskapens program för vägtrafiksäkerhet (3), framhåller Europaparlamentet att det måste bli obligatoriskt för alla passagerare, även barn, att använda bilbälten, utom i fordon som används i kollektivtrafik. Det måste därför göras åtskillnad mellan bussar i kollektivtrafik och andra fordon när det gäller kravet på montering av bilbälten och/eller fasthållningsanordningar.

(4)

I enlighet med rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (4)har gemenskapens system för typgodkännande endast genomförts för alla nya fordon i kategori M1 från och med den 1 januari 1998. Således är det endast fordon i kategori M1 som typgodkänts efter det datumet som måste vara utrustade med säten, fästanordningar för dessa och huvudstöd enligt bestämmelserna i direktiv 74/408/EEG (5) .

(5)

Till dess att gemenskapens system för typgodkännande har utvidgats till att omfatta alla fordonskategorier, bör det av hänsyn till vägtrafiksäkerheten krävas att det i fordon i andra kategorier än kategori M1 monteras säten och fästanordningar för dessa som möjliggör montering av bilbältesförankringar.

(6)	Direktiv 74/408/EEG innehåller redan alla de tekniska och administrativa bestämmelser som möjliggör typgodkännande av fordon i andra kategorier än M1. Medlemsstaterna behöver därför inte införa ytterligare bestämmelser.

(7)

Sedan kommissionens direktiv 96/37/EG av den 17 juni 1996 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 74/408/EEG (6)trädde i kraft har flera medlemsstater redan gjort bestämmelserna i det direktivet tvingande för vissa andra kategorier av fordon än M1. Tillverkare och leverantörer har därför utvecklat lämplig teknik.

(8)	Forskning har visat att det inte är möjligt att förse säten som är vända åt sidan med bilbälten som är lika säkra för användarna som bilbälten vid framåtvända säten. Av säkerhetsskäl måste sådana säten förbjudas i vissa fordonskategorier.

(9)

De bestämmelser som tillåter säten som är vända åt sidan och utrustade med tvåpunktsbälten i vissa typer av fordon i kategori M3 bör vara tillfälliga i avvaktan på att en gemenskapslagstiftning som ändrar direktiv 70/156/EEG och utvidgar gemenskapens typgodkännandeförfarande till att omfatta alla fordon, inbegripet fordon i kategori M3, träder i kraft.

(10)	Direktiv 74/408/EEG bör ändras i enlighet med detta.

(11)

Eftersom målet för detta direktiv, att förbättra vägtrafiksäkerheten genom att göra det obligatoriskt att montera bilbälten i vissa fordonskategorier, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av direktiv 74/408/EEG

Direktiv 74/408/EEG ändras på följande sätt:

Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

I punkt 1 skall följande stycke läggas till:

”Fordon i kategorierna M2 och M3 skall indelas i klasser enligt definitionen i avsnitt 2 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet (7).

b)	Punkt 2 skall ersättas med följande: ”2. Detta direktiv är inte tillämpligt på säten som är vända bakåt.”

Följande artikel skall införas:

”Artikel 3a

1. Montering av säten som är vända åt sidan är förbjuden i fordon i kategorierna M1, N1, M2 (klass III eller B) och M3 (klass III eller B).

2. Punkt 1 skall inte gälla ambulanser eller de fordon som anges i artikel 8.1 första strecksatsen i direktiv 70/156/EEG.

3. Punkt 1 skall inte omfatta bussar i kategori M3 (klass III eller B) med en högsta tekniskt tilllåten lastvikt på över 10 ton, i vilka säten vända åt sidan är placerade i fordonets bakre del och bildar en integrerad avdelning med upp till tio säten. Sådana säten som är vända åt sidan skall utrustas med åtminstone huvudstöd och ett tvåpunktsbälte med upprullningsmekanism, typgodkända i enlighet med rådets direktiv 77/541/EEG (8). Bilbältesförankringarna för dessa säten skall uppfylla kraven i rådets direktiv 76/115/EEG (9).

Detta undantag skall gälla i fem år från den ... (10). Det kan förlängas om tillförlitlig olycksstatistik finns att tillgå och om fasthållningsanordningarna ytterligare har utvecklats.

Bilaga II skall ändras på följande sätt:

Punkt 1.1 skall ersättas med följande:

”1.1	Kraven i denna bilaga är inte tillämpliga på säten som är vända bakåt eller på huvudstöd som är fästa vid sådana säten.”

Punkt 2.3 skall ersättas med följande:

”2.3	”säte”: en anordning, komplett med klädsel, oavsett om den ingår som en del av fordonets uppbyggnad eller inte, avsedd som sittplats för en vuxen person. Ordet säte täcker såväl ett enkelt säte som den del av ett odelat säte som är avsedd som sittplats för en person.

Beroende på åt vilket håll sätet är riktat, definieras det enligt följande:

2.3.1

”säte som är vänt framåt”: ett säte som kan användas medan fordonet är i rörelse och som är vänt mot fordonets främre del på ett sådant sätt att sätets vertikala symmetriplan bildar en vinkel på mindre än +10 ° eller -10 ° med fordonets vertikala symmetriplan.

2.3.2

”säte som är vänt bakåt”: ett säte som kan användas medan fordonet är i rörelse och som är vänt mot fordonets bakre del på ett sådant sätt att sätets vertikala symmetriplan bildar en vinkel på mindre än +10 ° eller -10 ° med fordonets vertikala symmetriplan.

2.3.3

”säte som är vänt mot sidan”: ett säte som med avseende på sin placering i förhållande till fordonets vertikala symmetriplan inte motsvarar någon av de definitioner som ges i punkt 2.3.1 eller 2.3.2 ovan.”

c)	Punkt 2.9 skall utgå.

I bilaga III skall punkt 2.5 ersättas med följande:

”2.5	”säte”: en anordning som kan förankras i fordonsstrukturen, inbegripet dess klädsel och fästanordningar, och som är avsett att användas i ett fordon som sittplats för en eller flera vuxna personer.

Beroende på åt vilket håll sätet är riktat, definieras det enligt följande:

2.5.1

2.5.2

2.5.3

Bilaga V skall ändras på följande sätt:

Punkt 1.1 skall ersättas med följande:

”1.1	De krav som anges i denna bilaga gäller fordon i kategorierna N1, N2 och N3 samt sådana fordon i kategorierna M2 och M3 som inte omfattas av bilaga III. De gäller också säten som är vända åt sidan i alla fordonskategorier, med undantag av bestämmelserna i punkt 2.5.”

Punkt 2.4 skall ersättas med följande:

”2.4	Alla säten som kan fällas framåt eller som har nedvikbara ryggstöd skall spärras automatiskt i det normala läget. Detta krav skall inte vara tillämpligt på säten som monteras i rullstolsutrymmet i fordon i kategori M2 eller M3 av klass I, II eller A.”

Artikel 2

Genomförande

1. Från och med den ... (11) får medlemsstaterna inte, med avseende på säten, fästanordningar för dessa och huvudstöd som uppfyller kraven i direktiv 74/408/EEG, ändrat genom detta direktiv,

a)	vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för en fordonstyp,

b)	förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon.

2. Från och med den ... (12) skall medlemsstaterna, med avseende på säten, fästanordningar för dessa och huvudstöd som inte uppfyller kraven i direktiv 74/408/EEG, ändrat genom detta direktiv, för nya typer av fordon,

a)	inte längre bevilja EG-typgodkännande,

b)	vägra att bevilja nationellt typgodkännande.

3. Från och med den ... (13) skall medlemsstaterna, med avseende på säten, fästanordningar för dessa och huvudstöd som inte uppfyller kraven i direktiv 74/408/EEG, ändrat genom detta direktiv,

a)	betrakta de intyg om överensstämmelse som åtföljer nya fordon som ogiltiga vid tillämpningen av artikel 7.1 i direktiv 70/156/EEG,

b)	vägra registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon, såvida inte bestämmelserna i artikel 8.2 i direktiv 70/156/EEG åberopas.

Artikel 3

Införlivande

1. Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den ... (14). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den ... (15).

3. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 80, 30.3.2004, s. 6.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 december 2003 (EUT C 91 E, 15.4.2004, s. 487), rådets gemensamma ståndpunkt av den 24 januari 2005 (EUT C 111 E, 11.5.2005, s. 33) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 maj 2005.

(3) EGT C 68, 24.3.1986, s. 35.

(4) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/104/EG (EUT L 337, 13.11.2004, s. 13 ).

(5) EGT L 221, 12.8.1974, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(6) EGT L 186, 25.7.1996, s. 28.

(7) EGT L 42, 13.2.2002, s. 1.”

(8) EUT L 220, 29.8.1977, s. 95. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(9) EGT L 24, 30.1.1976, s. 6. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 96/38/EG (EGT L 187, 26.7.1996, s. 95).

(10) Det datum då detta direktiv träder i kraft.”

(11) Det datum som avses i artikel 3.2.

(12) Sex månader efter det datum som avses i punkt 1.

(13) 18 månader efter det datum som avses i punkt 1.

(14) Sex månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(15) Sex månader och en dag efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

P6_TA(2005)0196

Bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 77/541/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (11934/3/2004 - C6-0029/2005 - 2003/0130(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11934/3/2004 - C6-0029/2005) (1),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0363),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0120/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.	Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 111 E, 11.5.2005, s. 28.

(2) EUT C 91 E, 15.4.2004, s. 491.

P6_TA(2005)0197

Förankring av bilbälten i motorfordon ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 76/115/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förankring av bilbälten i motorfordon (11933/3/2004 - C6-0030/2005 - 2003/0136(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11933/3/2004 - C6-0030/2005) (1),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0362),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0117/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.	Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 111 E, 11.5.2005, s. 23.

(2) EUT C 91 E, 15.4.2004, s. 496.

P6_TA(2005)0198

Penningtvätt ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism (KOM(2004)0448 - C6-0143/2004 - 2004/0137(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0448) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2, artikel 47.2 första och tredje meningarna samt artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0143/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för framställningar (A6-0137/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0137

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 första och tredje meningarna samt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Stora flöden av svarta pengar kan återverka på den finansiella sektorns stabilitet och rykte och bli ett hot mot den inre marknaden, och terrorismen skakar vårt samhälle i dess grundvalar. Som ett komplement till straffrättsliga lösningar kan förebyggande insatser via det finansiella systemet vara verkningsfulla.

(2)

Sundheten, integriteten och stabiliteten i kreditinstitut och finansiella institut och tilltron till det finansiella systemet som helhet riskerar att allvarligt äventyras av att brottslingar och deras medhjälpare antingen försöker dölja var vinning av brott kommer ifrån eller slussa lagliga eller olagliga medel till finansiering av terrorism. Om gemenskapen inte ingriper på detta område, finns det risk för att medlemsstaterna för att skydda sina finansiella system vidtar åtgärder som är oförenliga med den inre marknaden och rättsstatsprincipen samt med den allmänna ordningen i gemenskapen .

(3)

Om inte vissa åtgärder för samordning på gemenskapsnivå vidtas kan de som tvättar pengar och finansierar terrorism komma att försöka dra nytta av den frihet för kapitalrörelser och den frihet att tillhandahålla finansiella tjänster som hör till det integrerade finansiella området , för att underlätta sin brottsliga verksamhet .

(4)

För att komma till rätta med dessa problem i samband med penningtvätt antogs rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt (4). Genom direktivet ålades medlemsstaterna att förbjuda penningtvätt och se till att den finansiella sektorn, det vill säga kreditinstitut och en lång rad andra finansiella institut, identifierar sina kunder, bevarar uppgifter på ett tillfredsställande sätt, inför interna rutiner för att utbilda personal och skydda mot penningtvätt och rapporterar eventuella indikationer på penningtvätt till behöriga myndigheter.

(5)

Penningtvätt och finansiering av terrorism sker ofta i en internationell miljö. Åtgärder på enbart nationell nivå, vidtagna utan hänsyn till internationell samordning och samverkan, skulle få en mycket begränsad verkan. Åtgärder som vidtas av gemenskapen inom detta område bör stå i samklang med åtgärder som vidtas i andra internationella forum. När gemenskapsåtgärder vidtas bör man också i fortsättningen ta särskild hänsyn till rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), som är det viktigaste internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. FATF:s rekommendationer blev 2003 föremål för en omfattande revidering och utvidgning. Gemenskapsdirektivet bör anpassas till dessa nya internationella normer.

(6)	Enligt Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) får länder som undertecknat avtalet vidta nödvändiga åtgärder för att skydda offentliga normer, förebygga bedrägerier och vidta åtgärder av försiktighetsskäl, bland annat för att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet.

(7)

Även om kampen mot penningtvätt ursprungligen riktades mot penningtvätt av vinning från narkotikabrott har utvecklingen under senare år gått mot en mycket vidare definition av begreppet penningtvätt som grundar sig på en vidare krets av förbrott eller underliggande brott. Ett vidare urval av förbrott underlättar rapporteringen av misstänkta transaktioner och det internationella samarbetet på detta område. Därför bör definitionen av allvarliga brott anpassas till definitionen av allvarliga brott i rådets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott (5).

(8)

Vidare innebär missbruk av det finansiella systemet i syfte att förmedla vinning av brott eller ”vita pengar” till terrorism en uppenbar risk för det finansiella systemets integritet, funktion, anseende och stabilitet. De förebyggande åtgärderna i direktivet bör därför utvidgas så att de täcker inte bara hantering av pengar som utgör vinning av brott, utan även insamling av pengar eller andra tillgångar för terroristiska ändamål .

(9)

Genom direktiv 91/308/EEG infördes visserligen skyldigheten att identifiera kunder, men direktivet innehöll relativt få närmare uppgifter om de relevanta förfarandena. Med hänsyn till hur viktig denna aspekt är för arbetet med att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism bör det, i enlighet med de nya internationella normerna, införas mer specifika och detaljerade bestämmelser om identifiering och kontroll av kunder och eventuella verkliga huvudmän (”beneficial owners”). Därför är det viktigt att fastställa en exakt definition av ”verklig huvudman”. Om de enskilda förmånstagarna till en juridisk person eller konstruktion, exempelvis en stiftelse eller trust, ännu inte har fastställts och det därför är omöjligt att identifiera en enskild person som verklig huvudman, skulle det räcka med att identifiera den ”kategori” personer som skall bli stiftelsens eller trustens förmånstagare. Detta krav inbegriper inte identifiering av enskilda personer inom denna kategori personer.

(10)

De institutioner och personer som omfattas av detta direktiv skall i enlighet med direktivet fastställa och kontrollera de verkliga huvudmännens identitet. För att uppfylla detta krav får institutionerna och personerna i fråga själva avgöra om de vill använda offentliga register över verkliga huvudmän, be sina kunder om relevanta uppgifter eller erhålla uppgifterna på annat sätt, med beaktande av att omfattningen av sådana krav på kundkännedom är relaterad till risken för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilken beror på typen av kund, affärsförbindelse, produkt eller transaktion.

(11)

Låneavtal, där lånekontot enbart syftar till att avveckla lånet och återbetalningen sker från ett konto, som öppnats i kundens namn hos ett av de kreditinstitut som omfattas av detta direktiv i enlighet med artikel 8.1 a-c, skall i allmänhet anses utgöra ett exempel på transaktioner som innebär en låg risk.

(12)	Om den eller de som tillhandahåller tillgångarna i en juridisk person eller konstruktion utövar betydande kontroll över användningen av tillgångarna skall de identifieras som verkliga huvudmän.

(13)

Trustförhållanden tillämpas i stor omfattning i samband med handelsvaror som ett internationellt vedertaget instrument inom de väl övervakade institutionella finansiella marknaderna. Det föreligger inget krav på att de verkliga huvudmännen skall identifieras enbart på grund av att det föreligger ett trustförhållande i det aktuella fallet.

(14)	Bestämmelserna i detta direktiv skall även tillämpas om de institut eller personer som omfattas av detta direktiv utövar sin verksamhet på Internet.

(15)

Eftersom den allt hårdare kontrollen inom den finansiella sektorn har föranlett personer som sysslar med penningtvätt och finansierar terrorism att söka alternativa metoder för att dölja ursprunget av vinning av brott och eftersom sådana kanaler skulle kunna användas för att finansiera terrorism , bör skyldigheterna när det gäller att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism utsträckas till livförsäkringsförmedlare och tillhandahållare av tjänster till truster och företag.

(16)	Att tillämpningen av detta direktiv omfattar försäkringsförmedlare innebär inte att de enheter som omfattas av ett försäkringsföretags juridiska ansvar skall inbegripas, eftersom de redan omfattas av detta direktiv.

(17)	Att vara styrelseledamot i eller chef för ett bolag innebär inte i sig att man tillhandahåller tjänster till truster och företag; definitionen omfattar endast personer som fullgör funktionen som styrelseledamot eller chef på tredje mans vägnar och på affärsmässig grund.

(18)

Större kontanta transaktioner har vid upprepade tillfällen visat sig vara mycket sårbara för penningtvätt och finansiering av terrorism. I de medlemsstater som tillåter kontantbetalningar över den fastställda tröskeln bör alla fysiska och juridiska personer som affärsmässigt handlar med varor omfattas av direktivet när de tar emot sådana kontantbetalningar. Handlare som köper och säljer mycket värdefulla varor som ädelstenar, ädelmetaller eller konstföremål samt auktionsfirmor omfattas under alla omständigheter av direktivet i den mån som betalning görs kontant med ett belopp om 15 000 euro eller mer. För att säkerställa en effektiv övervakning av att denna potentiellt mycket omfattande grupp personer och institut följer bestämmelserna i detta direktiv, kan medlemsstaterna inrikta sin övervakning särskilt på de fysiska och juridiska personer som är utsatta för en relativt hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med principen om tillsyn på grundval av riskbedömning. Med hänsyn till de olikartade förhållandena i medlemsstaterna får dessa besluta att anta strängare bestämmelser i enlighet med artikel 5 i direktivet, för att på lämpligt sätt kunna hantera riskerna som är förknippade med stora kontantbetalningar.

(19)

Genom direktiv 91/308/EEG, i dess ändrade lydelse, kom notarius publicus och oberoende jurister att omfattas av gemenskapens regelverk för bekämpning av penningtvätt. Detta förhållande bör kvarstå oförändrat i det nya direktivet. Dessa jurister, enligt medlemsstaternas definitioner, omfattas av bestämmelserna i direktivet när de deltar i finansiella transaktioner eller företagstransaktioner, inbegripet skatterådgivning, där risken är som störst för att dessa juristers tjänster missbrukas i syfte att tvätta pengar som utgör vinning av brottslig verksamhet eller för finansiering av terrorism .

(20)

När rättsligt erkända och kontrollerade oberoende yrkesutövare som tillhandahåller juridisk rådgivning, t.ex. advokater, bedömer en klients rättsliga ställning eller företräder en klient i ett rättsligt förfarande, skulle det i enlighet med direktivet emellertid vara olämpligt att med avseende på sådan verksamhet förpliktiga dessa jurister att rapportera misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism . Undantag måste göras från kravet att rapportera information som erhållits antingen före, under eller efter det rättsliga förfarandet, eller medan de bedömer en klients rättsliga ställning. Juridisk rådgivning omfattas således fortfarande av kravet på tystnadsplikt, såvida inte den juridiske rådgivaren medverkar i penningtvätt eller finansiering av terrorism , den juridiska rådgivningen ges i penningtvättssyfte eller i syfte att finansiera terrorism, eller juristen känner till eller har skäl att tro att klienten begär juridisk rådgivning i penningtvättssyfte eller i syfte att finansiera terrorism .

(21)

Direkt jämförbara tjänster måste behandlas på samma sätt, när de utförs av någon inom de yrkeskategorier som omfattas av direktivet. För att bevara de rättigheter som anges i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Fördraget om Europeiska unionen bör, när det gäller revisorer, externa revisorer och skatterådgivare som i vissa medlemsstater kan försvara eller företräda en klient i ett rättsligt förfarande eller bedöma klientens rättsliga situation, den information som de erhåller under utförandet av dessa uppgifter inte omfattas av rapporteringsskyldigheten enligt direktivet.

(22)	Man bör ta hänsyn till att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är olika från fall till fall. I enlighet med en lösning som baserar sig på bedömning av riskerna bör gemenskapslagstiftningen tillåta lägre krav på kundkännedom i lämpliga fall.

(23)

Undantaget som gäller identifieringen av verkliga huvudmän bakom gemensamma konton som förvaltas av notarius publicus eller andra oberoende jurister påverkar inte de skyldigheter som åvilar dessa notarius publicus eller andra oberoende jurister enligt detta direktiv. Detta inbegriper skyldigheten för dessa notarius publicus eller andra oberoende jurister att själva identifiera huvudmännen till de gemensamma konton som de förvaltar.

(24)

Likaså bör man i gemenskapslagstiftningen beakta att vissa situationer innebär en större risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Även om det är viktigt att att fastställa alla kunders identitet och affärsprofil, finns det fall där det krävs särskilt noggranna identifierings- och kontrollförfaranden.

(25)

Detta gäller särskilt vid affärsförbindelser med enskilda som innehar, eller har innehaft, viktiga offentliga positioner, särskilt när det är fråga om personer från länder med utbredd korruption; sådana förbindelser kan göra den finansiella sektorn sårbar för angrepp på renommé och/eller rättsliga risker. Ökad uppmärksamhet på sådana fall och tillämpning av normala bestämmelser om krav på kundkännedom fullt ut när det gäller nationella personer i politiskt känslig ställning, eller skärpta bestämmelser om krav på kundkännedom när det gäller personer i politiskt känslig ställning som är bosatta i en annan medlemsstat eller tredjeland, är också motiverade med hänsyn till de internationella insatserna för att bekämpa korruption.

(26)	Att inhämta ledningens godkännande innan affärsförbindelser ingås innebär inte ett godkännande från styrelsen utan från den hierarkiska nivån direkt ovanför den person som begär ett sådant godkännande.

(27)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(28)

Eftersom de åtgärder som krävs för genomförandet av detta direktiv är åtgärder av allmän räckvidd enligt artikel 2 i det ovan nämnda rådsbeslutet, bör de antas enligt det kommittéförfarande som föreskrivs i artikel 5 i det beslutet. Därför bör det inrättas en ny kommitté för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism , som ersätter den kontaktkommitté för frågor om penningtvätt som inrättades genom direktiv 91/308/EEG.

(29)

För att undvika att upprepade kundidentifieringsförfaranden leder till att affärsverksamheten drabbas av förseningar och ineffektivitet, bör det vara tillåtet att, med förbehåll för lämpliga begränsningar, ta emot nya kunder som redan har genomgått identifieringsförfaranden på annat håll. När en person eller ett institut förlitar sig på tredje man ligger det slutgiltiga ansvaret för förfarandet för kraven på kundkännedom hos det institut som tagit emot kunden. För tredje man eller mottagaren kvarstår ett eget ansvar för alla krav i direktivet om han har en förbindelse med kunden som omfattas av direktivet, inbegripet kravet att meddela misstänkta transaktioner och bevara uppgifter.

(30)

När det gäller agentförhållanden eller utkontraktering på kontraktsbasis mellan institut eller personer som omfattas av detta direktiv och externa fysiska eller juridiska personer som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde kan dessa agenter eller kontraktstagande leverantörer som en del av institut eller personer som omfattas av direktivet endast på grundval av kontraktet, men inte direktivet, vara skyldiga att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Skyldigheten att efterleva direktivet åvilar fortfarande det institut eller den person som omfattas av direktivet.

(31)

Misstänkta transaktioner bör rapporteras till finansunderrättelseenheten, som fungerar som nationellt centrum för mottagande, analys och spridning till behöriga myndigheter av rapporter om misstänkta transaktioner och annan information om potentiell penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta bör inte föranleda medlemsstaterna att ändra befintliga rapporteringssystem där rapporteringen görs av en allmän åklagare eller en myndighet inom brottsbekämpning, så länge som uppgifterna vidarebefordras utan dröjsmål i oreviderat skick till de finansiella underrättelseenheterna så att de kan sköta sina åligganden, inbegripet internationellt samarbete med andra finansiella underrättelseenheter .

(32)

Med avvikelse från det allmänna förbudet att genomföra misstänkta transaktioner får de personer och institut som omfattas av detta direktiv genomföra misstänkta transaktioner innan de meddelar behöriga myndigheter när det inte är möjligt att underlåta att genomföra transaktionen eller om underlåtenheten sannolikt skulle motverka försök att få tag i dem som gynnas av en misstänkt transaktion för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta påverkar dock inte tillämpningen av de internationella åtaganden som godkänts av medlemsstaterna att, i enlighet med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, utan dröjsmål frysa penningsmedel och andra tillgångar tillhörande terrorister, terroristorganisationer och andra personer som finansierar terrorism.

(33)

Om en medlemsstat har beslutat att använda undantagen i artikel 23.2 får den tillåta eller begära att det självreglerande organ som företräder de personer som nämns i denna artikel inte översänder några uppgifter som dessa personer lämnat enligt villkoren i artikel 23.2 till finansunderrättelseenheten.

(34)

Det finns en rad fall där anställda som rapporterat sina misstankar om penningtvätt utsatts för hot eller trakasserier. Även om detta direktiv inte påverkar medlemsstaternas rättskipning, är denna fråga av största betydelse för effektiviteten i systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism . Medlemsstaterna bör vara medvetna om problemet och göra vad de kan för att skydda anställda från sådana trakasserier.

(35)

Det röjande av uppgifter som föreskrivs i artikel 28 bör göras i enlighet med bestämmelserna för överföring av personuppgifter till ett tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (7). Bestämmelserna enligt artikel 28 får vidare inte inkräkta på nationell lagstiftning om skydd av personuppgifter och tystnadsplikt.

(36)

Personer som endast omvandlar pappersdokument till elektronisk form på grundval av ett kontrakt med ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut omfattas inte av bestämmelserna i detta direktiv. Detta gäller även fysiska eller juridiska personer som enbart tillhandahåller kreditinstitut eller finansiella institut meddelanden om överföring av tillgångar eller andra former av stödsystem för detta ändamål eller clearingsystem och betalningssystem.

(37)

Penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella problem och insatserna för att bekämpa dem bör vara globala. I de fall kreditinstitut och finansiella institut i gemenskapen har filialer och dotterbolag i sådana tredjeländer där lagstiftningen inom dessa områden är bristfällig, bör dessa tilllämpa gemenskapens normer eller, om detta visar sig omöjligt, underrätta behöriga myndigheter i sin hemmedlemsstat.

(38)

Det är viktigt att kreditinstitut och finansiella institut snabbt kan besvara förfrågningar om huruvida de upprätthåller affärsförbindelser med namngivna personer. I syfte att identifiera sådana affärsförbindelser så att dessa uppgifter kan lämnas utan dröjsmål, bör kreditinstitut och finansiella institut inrätta effektiva system som står i proportion till affärsverksamhetens omfattning och natur. I synnerhet kreditinstitut och större finansiella institut bör ha tillgång till elektroniska system. Denna bestämmelse är särskilt viktig i samband med förfaranden som leder till åtgärder som frysning eller beslag av tillgångar (inbegripet egendom som innehas av terrorister), i enlighet med tilllämplig nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning avseende terrorismbekämpning.

(39)

I detta direktiv fastställs detaljerade bestämmelser för kundkännedom, inklusive skärpta krav på kundkännedom när det gäller högriskkunder eller affärsförbindelser, som till exempel adekvata förfaranden för att avgöra om kunden i fråga har en politiskt känslig ställning, liksom även vissa kompletterande mer detaljerade krav som rutiner och riktlinjer för efterlevnadskontroll. Alla dessa krav måste uppfyllas av alla institut och personer som omfattas av direktivet, medan medlemsstaterna förväntas anpassa den närmare utformningen av genomförandet av dessa bestämmelser till de olika yrkenas egenart och olikheterna i omfattning och storlek, med avseende på de institut och personer som omfattas av detta direktiv.

(40)

I syfte att bevara engagemanget hos institut och andra som omfattas av gemenskapslagstiftningen på detta område bör man om möjligt ge dem tillgång till uppgifter om användbarheten och uppföljningen av de rapporter som de lagt fram. För att detta skall kunna ske och för att göra det möjligt att utvärdera effektiviteten i de nationella systemen för bekämpande av penningtvätt och finansiering av terrorism bör medlemsstaterna föra statistik på området och söka förbättra metoderna för detta.

(41)

Vid nationell registrering av eller utfärdande av tillstånd till ett valutaväxlingskontor, en leverantör av tjänster till truster eller bolag eller ett kasino, skall behöriga myndigheter se till att de personer som faktiskt styr eller kommer att styra affärsverksamheten eller som är de verkliga huvudmännen i sådana företag är lämpade för detta. Normerna för att avgöra om en person är lämplig bör fastställas nationellt, i överensstämmelse med nationell lagstiftning. Dessa normer bör åtminstone avspegla behovet av att skydda dessa institut och personer från att missbrukas av sina förvaltare eller verkliga huvudmän i kriminella syften.

(42)

Med hänsyn till att penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella företeelser bör samordning och samarbete mellan finansunderrättelseenheter enligt rådets beslut 2000/642/RIF (8), inklusive upprättande av ett nätverk mellan finansunderrättelseenheter i Europeiska unionen, uppmuntras i högsta grad. För att underlätta denna samordning bör kommissionen därför lämna den hjälp som behövs, inklusive finansiellt stöd.

(43)

Vikten av bekämpandet av penningtvätt och finansiering av terrorism måste föranleda medlemsstaterna att fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i sin nationella lagstiftning för bristande uppfyllelse av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv. Sanktioner bör finnas för fysiska och juridiska personer. Eftersom juridiska personer ofta är inblandade i komplicerade penningtvättstransaktioner eller finansiering av terrorism bör sanktionerna även anpassas till verksamheter som utförs av juridiska personer.

(44)

Fysiska personer som utövar någon av de olika slag av verksamhet som nämns i artikel 2.1.3 a och 2.1.3 b inom en juridisk persons struktur men på självständig grund, skall fortfarande ha ett självständigt ansvar för efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv, med undantag för bestämmelserna i artikel 35.

(45)

Det kan behövas ett förtydligande av de tekniska aspekterna på bestämmelserna i detta direktiv om en effektiv och tillräckligt enhetlig tillämpning av detta direktiv skall kunna säkerställas, med hänsyn till att de finansiella instrumenten skiljer sig åt, liksom yrkena och riskerna i medlemsstaterna samt den tekniska utvecklingen i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen bör därför ges befogenheter att anta tillämpningsföreskrifter, till exempel vissa kriterier för identifiering av låg- respektive högrisksituationer, där det i ena fallet kunde räcka med lägre krav på kundkännedom eller i det andra vore lämpligt med skärpta krav på kundkännedom, förutsatt att dessa föreskrifter inte ändrar grunddragen i detta direktiv och att kommissionen handlar i enlighet med principerna i direktivet, efter samråd med kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(46)	Med hänsyn till de mycket omfattande ändringar som behövs av direktiv 91/308/EEG bör det för tydlighetens skull ersättas med ett nytt direktiv.

(47)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål .

(48)

Kommissionen skall, vid utövandet av sina genomförandebefogenheter i enlighet med detta direktiv, iaktta följande principer: behovet av en hög grad av insyn och samråd med institut och personer som omfattas av detta direktiv liksom med Europaparlamentet och rådet, behovet av att se till att behöriga myndigheter kan säkerställa att bestämmelserna efterlevs, den långsiktiga balansen mellan kostnader och nytta för de institut och personer som omfattas av detta direktiv i alla genomförandeåtgärder, behovet av att respektera den flexibilitet som behövs vid tillämpningen av genomförandeåtgärderna i enlighet med en metod grundad på riskbedömning, behovet av att säkerställa enhetlighet med annan EU-lagstiftning på detta område, behovet av att skydda EU, dess medlemsstater och medborgare från följderna av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(49)

Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns såsom allmänna gemenskapsrättsliga principer, bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Inget i detta direktiv bör tolkas eller genomföras på ett sätt som strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att penningtvätt och finansiering av terrorism förbjuds .

2. Följande handlingar skall vid tillämpningen av detta direktiv anses som penningtvätt när de begås uppsåtligen:

Omvandling eller överföring av egendom i vetskap om att egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott och i syfte att hemlighålla eller dölja egendomens olagliga ursprung, eller för att hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande.

Hemlighållande eller döljande av en viss egendoms rätta beskaffenhet eller ursprung, av dess belägenhet, av förfogandet över den, av dess förflyttning, av de rättigheter som är knutna till den, eller av äganderätten till den, i vetskap om att egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott.

c)	Förvärv, innehav eller brukande av egendom i vetskap om, vid tiden för mottagandet, att egendomen härrörde från brott eller från medverkan till brott .

d)	Deltagande , samröre avseende någon av de ovannämnda handlingarna, försök till sådan handling samt medhjälp vid, underlättande av och rådgivning inför utförandet av någon sådan handling .

Penningtvätt skall anses som sådan även om de handlingar som frambringat den egendom som skall tvättas begåtts inom en annan medlemsstats territorium eller i tredje land.

3. I detta direktiv avses med finansiering av terrorism tillhandahållande eller insamling av medel, oavsett tillvägagångssätt, direkt eller indirekt, i uppsåt att använda dessa eller med vetskap om att dessa helt eller delvis kommer att användas för att genomföra något av de brott som anges i artiklarna 1-4 i rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (9) .

4. Vetskap, uppsåt och ändamål som utgör rekvisit för de handlingar som avses i punkt 2 och punkt 3 får härledas ur objektiva, faktiska omständigheter.

Artikel 2

1. Detta direktiv skall vara tillämpligt på följande institut och personer:

1)	Kreditinstitut.

2)	Finansiella institut.

Följande juridiska eller fysiska personer vid utövandet av deras yrkesmässiga verksamhet:

a)	Revisorer och skatterådgivare.

Notarier och andra oberoende jurister, antingen när de handlar i en klients namn och för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fast egendom eller genom att hjälpa till vid planering eller genomförande av transaktioner för klientens räkning vid

i)	köp och försäljning av fastigheter eller företag,

ii)	förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar,

iii)	öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton,

iv)	organisering av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag,

v)	bildande, drivande eller ledande av truster, bolag eller liknande strukturer.

c)	Tillhandahållare av tjänster till truster eller bolag utöver dem som avses i punkterna a och b.

d)	Fastighetsmäklare.

e)	Andra fysiska eller juridiska personer som handlar med varor endast i den mån som betalning görs kontant med ett belopp om 15 000euro eller mer, oavsett om transaktionen genomförs på en gång eller i flera led som verkar ha samband.

Kasinon.

2. Medlemsstaterna får besluta att fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell verksamhet endast tillfälligt eller i mycket ringa omfattning, och där risken för att penningtvätt eller finansiering av terrorism skall förekomma är liten , inte omfattas av artiklarna 3.1 eller 3.2 .

Artikel 3

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

”kreditinstitut”: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 1.1 första stycket i direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (10), inbegripet inom gemenskapen belägna filialer, i den betydelse som anges i artikel 1.3 i det direktivet, till kreditinstitut med huvudkontor inom eller utanför gemenskapen.

”finansiellt institut”:

Ett företag som inte är ett kreditinstitut, vars huvudsakliga verksamhet består i att bedriva en eller flera av de verksamheter som anges i punkterna 2-12 och 14 i förteckningen i bilaga I till direktiv 2000/12/EG, bland annat verksamhet vid valutaväxlingskontor (bureaux de change) och kontor för överföring/översändande av pengar.

b)	Ett försäkringsföretag som är vederbörligen auktoriserat i enlighet med Europapaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (11), om företaget bedriver verksamheter som omfattas av det direktivet.

c)	Ett värdepappersföretag så som det definieras i artikel 4.1 i Europaparlementets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (12).

d)	Ett företag för kollektiva investeringar som erbjuder sina andelar eller aktier till försäljning.

En försäkringsförmedlare enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (13), med undantag för förmedlare enligt artikel 2.7 i nämnda direktiv, när denne förmedlar livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade tjänster.

f)	Inom gemenskapen belägna filialer till institut som avses i leden a-e med huvudkontor inom eller utanför gemenskapen .

3.	”egendom” : tillgångar av varje slag, såväl fysiska som icke fysiska, av fast eller lös natur, materiella eller immateriella, samt juridiska dokument eller instrument, också i elektronisk eller digital form, som styrker äganderätten till eller rättigheter knutna till sådana tillgångar.

4.	”brottsliga handlingar”: alla former av brottslig inblandning i förövandet av ett allvarligt brott.

”allvarliga brott”: åtminstone

a)	handlingar enligt definitionerna i artiklarna 1-4 i rambeslut 2002/475/RIF,

b)	alla brott som definieras i artikel 3.1 a i 1988 års FN-konvention om bekämpande av illegal handel med narkotika och psykotropa ämnen,

de handlingar som utförs av kriminella organisationer såsom dessa handlingar definieras i artikel 1 i gemensam åtgärd 98/733/RIF av den 21 december 1998 beslutad av rådet på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott (14),

d)	bedrägeri, åtminstone allvarliga fall, enligt definitionen i artikel 1.1 och artikel 2 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (15),

e)	mutbrott och bestickning,

alla brott som är belagda med frihetsstraff eller annan frihetsberövande åtgärd där högsta straffet är mer än ett år, eller, när det gäller de stater som har en minimitröskel för brott i sitt rättssystem, brott som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd där lägsta straffet är mer än sex månader.

”verklig huvudman”: den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar kunden och/eller den fysiska person för vars räkning en transaktion eller en verksamhet utförs. Den verklige huvudmannen skall åtminstone :

för företagsenheter

innefatta den fysiska person eller de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person genom direkt eller indirekt ägande av eller kontroll över en tillräcklig procentandel av aktierna eller rösträtterna i den juridiska personen, inbegripet genom innehav av innehavaraktier, dock ej ett företag som är noterat på en reglerad marknad och som omfattas av informationsskyldighet som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen eller som är underkastat motsvarande internationella normer ; en procentandel på 25 procent + en aktie eller rösträttsandel skall anses tillräcklig för att uppfylla detta kriterium,

ii)	innefatta den fysiska person eller de fysiska personer som på annat sätt utövar kontroll över förvaltningen av en juridisk person.

när det gäller rättsliga enheter, t.ex. stiftelser, och juridiska konstruktioner, exempelvis truster, som förvaltar och fördelar medel

i)	när det redan har fastställts vilka de framtida förmånstagarna är, innefatta den fysiska person eller de fysiska personer som är innehavare av 25 procent eller mer av tillgångarna i en juridisk konstruktion eller juridisk person,

ii)	när det återstår att fastställa vilka de enskilda personer som omfattas av enheten eller konstruktionen är, innefatta den grupp personer i vars främsta intresse enheten eller konstruktionen har inrättats eller bedriver verksamhet,

iii)	innefatta den fysiska person eller de fysiska personer som utövar betydande kontroll över 25 procent eller mer av tillgångarna i en juridisk konstruktion eller juridisk person.

” tillhandahållare av tjänster till truster och företag”: en fysisk eller juridisk person som affärsmässigt tillhandahåller någon av följande tjänster till tredje man:

a)	Bildande av företag eller andra typer av juridiska personer.

Fullgörande av funktion som styrelseledamot eller bolagsrättsligt ansvarig (”Company Secretary”), som bolagsman i ett handels- eller kommanditbolag eller i någon liknande ställning i förhållande till andra juridiska personer eller åtgärder för att någon annan person skall kunna utföra sådana funktioner.

c)	Tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en tillfällig postadress, korrespondensadress eller administrativ adress och andra därmed sammanhängande tjänster för ett aktiebolag för ett aktiebolag, ett handelsbolag eller någon annan form av juridisk person eller juridisk konstruktion.

d)	Förvaltning av en klassisk trust eller liknande juridisk konstruktion eller åtgärder för att någon annan person skall kunna utföra en sådan funktion.

funktion som nominell aktieägare för en verklig huvudmans räkning eller åtgärder för att någon annan person , som inte är ett företag som är noterat på en reglerad marknad som omfattas av informationsskyldighet i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen eller som är underkastat motsvarande internationella normer, skall kunna utföra en sådan funktion.

8.	”person i politiskt känslig ställning”: fysiska personer som har eller tidigare har haft viktiga offentliga funktioner och sådana personers närmaste familjemedlemmar och kända medarbetare.

9.	”affärsförbindelse”: en affärsmässig, yrkesmässig eller handelsmässig förbindelse, som hänger samman med den yrkesmässiga verksamheten för de institut och personer som omfattas av detta direktiv och som när kontakten etableras förväntas ha en viss varaktighet.

10.	”brevlådebank”: ett kreditinstitut , eller ett institut med liknande verksamhet, som är registrerat inom en jurisdiktion, men som saknar en meningsfull fysisk närvaro och ledning där, och som inte är anslutet till en reglerad finansgrupp.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall se till att bestämmelserna i detta direktiv utvidgas till att helt eller delvis omfatta andra yrken och kategorier av företag än de institut och personer som avses i artikel 2.1 och som utövar verksamhet i vilken sannolikheten är särskilt stor att den används för penningtvätt eller för finansiering av terrorism.

Om en medlemsstat beslutar att utvidga bestämmelserna i detta direktiv till att omfatta andra yrken och kategorier av företag än de som nämns i artikel 2.1, skall den meddela kommissionen detta beslut.

Artikel 5

Medlemsstaterna får till hinder för penningtvätt och finansiering av terrorism införa eller behålla strängare regler inom det område som omfattas av detta direktiv.

Kapitel II

Krav på kundkännedom

AVDELNING 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 6

Medlemsstaterna skall förbjuda sina kreditinstitut och finansiella institut att föra anonyma konton eller utfärda anonyma motböcker. Med avvikelse från artikel 9.6 skall medlemsstaterna i samtliga fall kräva att ägarna och förmånstagarna till befintliga anonyma konton eller anonyma motböcker underkastas krav på kundkännedom så snart som möjligt och under alla förhållanden innan kontona eller motböckerna på något sätt används.

Artikel 7

De institut och personer som omfattas av detta direktiv skall tillämpa förfaranden för kundkännedom i följande fall:

a)	Vid etableringen av en affärsförbindelse.

b)	Vid icke regelbundet återkommande transaktioner som uppgår till 15 000euro eller mer, oavsett om transaktionen genomförs på en gång eller i flera led som verkar ha samband.

c)	Om det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism , oavsett eventuella undantag, befrielser eller tröskelbelopp.

d)	Om det råder osäkerhet om tidigare erhållna kunduppgifters tillförlitlighet eller tillräcklighet.

Artikel 8

1. Förfarandena för att uppfylla kraven på kundkännedom skall inbegripa följande:

a)	Att identifiera kunden och styrka kundens identitet på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från tillförlitliga och oberoende källor .

Att i förekommande fall identifiera den verklige huvudmannen och vidta riskbaserade och lämpliga åtgärder för att kontrollera dennes identitet, så att institutionen eller personen i fråga är förvissad om att den känner till vem den verklige huvudmannen är och även, när det gäller juridiska personer, truster och liknande juridiska konstruktioner, vidta riskbaserade och lämpliga åtgärder för att sätta sig in i kundens ägarskapsförhållanden och kontrollstruktur.

c)	Att skaffa information om affärsförbindelsens syfte och avsedda form.

Att utöva fortlöpande övervakning av den aktuella affärsförbindelsen och därvid kontrollera att de transaktioner som utförs överensstämmer med institutionens eller personens kunskaper om kunden, affärs- och riskprofilen och, i nödvändiga fall, källan till medlen, och se till att handlingar, uppgifter och upplysningar hålls uppdaterade.

2. Institut och personer som omfattas av detta direktiv skall tillämpa vart och ett av kraven på kundkännedom i punkt 1, men får själva avgöra hur omfattande sådana åtgärder skall vara utifrån en riskbaserad analys av typen av kund, affärsförbindelse, produkt eller transaktion. De institut och personer som omfattas av detta direktiv bör kunna bevisa för de myndigheter som nämns i artikel 37, däribland självreglerande organ, att åtgärdernas omfattning är lämplig med hänsyn till risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall kräva att en kontroll av kundens eller den verklige huvudmannens identitet äger rum innan en affärsförbindelse ingås eller en transaktion utförs .

2. Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta att kontrollen av en kunds eller en verklig huvudmans identitet fullgörs under det att en affärsförbindelse ingås, om detta är nödvändigt för att inte avbryta den normala verksamheten och om risken för att penningtvätt eller finansiering av terrorism skall ske är liten. I sådana situationer bör dessa förfaranden slutföras så snart som möjligt efter den inledande kontakten.

3. Med avvikelse från punkt 1 och punkt 2 får medlemsstaterna, när det gäller livförsäkringsverksamhet, tillåta att identitetskontrollen av den som enligt försäkringsbrevet är förmånstagare utförs efter det att affärsförbindelsen har ingåtts. I det fallet bör kontrollen äga rum i samband med eller före utbetalningen eller vid det tillfälle då eller innan förmånstagaren avser att utöva de rättigheter som försäkringsbrevet medför.

4. Med avvikelse från punkt 1 och punkt 2 får medlemsstaterna tillåta att ett bankkonto öppnas om det finns tillräckliga garantier för att säkerställa att transaktioner inte kan genomföras av kunden eller för kundens räkning innan ett slutgiltigt klarläggande erhållits om att ovan nämnda bestämmelser fullständigt uppfylls.

5. Medlemsstaterna skall se till att en institution eller person som inte kan uppfylla kraven i artikel 8.1 a-c inte tillåts utföra en transaktion via ett bankkonto , ingå en affärsförbindelse eller utföra en transaktion eller, om en affärsförbindelse redan har ingåtts, blir tvungen av avbryta denna, och skall överväga att lämna en rapport om kunden till den finansiella underrättelseenheten i enlighet med artikel 22.

Medlemsstaterna skall inte tvingas tillämpa denna bestämmelse på notarius publicus, oberoende jurister, revisorer och skatterådgivare i samband med att de gör en bedömning av den rättsliga situation som kunden befinner sig i eller försvarar eller företräder kunden vid, eller angående rättsliga förfaranden, däribland rådgivning om huruvida talan skall väckas eller rättegång undvikas.

6. Medlemsstaterna skall kräva att de institut och personer som omfattas av detta direktiv tillämpar kravet på kundkännedom inte endast på nya kunder, utan även på befintliga kunder om det efter en riskbedömning anses lämpligt.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall kräva att alla kasinokunder identifieras och att deras identitet kontrolleras om de köper eller växlar in spelmarker till ett värde av 2 000 euro eller mer.

2. Den skyldighet beträffande fastställandet av identitet som föreskrivs i detta direktiv skall anses vara uppfylld av kasinon underkastade statlig tillsyn om dessa registrerar och identifierar sina kunder redan i samband med att kunderna träder in i lokalen, oavsett hur stora belopp som växlas in mot spelmarker.

AVSNITT 2

LÄGRE KRAV PÅ KUNDKÄNNEDOM

Artikel 11

1. Med avvikelse från artikel 7 a, 7 b och 7 d, artikel 8 och artikel 9.1 skall inte de institut och personer som omfattas av detta direktiv vara underkastade de krav som föreskrivs i dessa artiklar, om kunden är ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut som omfattas av detta direktiv, eller ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut i ett tredjeland som fastställer krav som motsvarar dem som fastställs i detta direktiv och vars överensstämmelse med dessa krav är föremål för tillsyn.

2. Med avvikelse från artikel 7 a, 7 b och 7 d, artikel 8 och artikel 9.1 får medlemsstaterna tillåta att de institut och personer som omfattas av detta direktiv inte tillämpar kravet på kundkännedom i fråga om

a)	börsnoterade företag vars aktier handlas på en reglerad marknad i den mening som avses i 2004/39/EG i en eller flera medlemsstater och börsnoterade företag från tredje land som omfattas av insynskrav som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen, och

verkliga huvudmän bakom gemensamma konton (pooled accounts) som förvaltas av notarius publicus och andra oberoende jurister i medlemsstaterna, eller i tredje länder, under förutsättning att dessa omfattas av krav på att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism i överensstämmelse med internationella normer och att deras efterlevnad av dessa krav är föremål för tillsyn och förutsatt att uppgifter om den verkliga huvudmannens identitet finns tillgängliga på begäran för de institut som fullgör funktionen som förvaringsinstitut för de gemensamma kontona,

c)	nationella offentliga myndigheter,

eller i fråga om andra kunder som utgör en låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism och som uppfyller de tekniska kriterier som fastställs i enlighet med artikel 40.1 b.

3. I de fall som nämns i punkterna 1 och 2 skall personer och institut under alla omständigheter samla tillräckligt med information för att fastställa om kunden är berättigad till ett undantag enligt dessa punkter.

4. Medlemsstaterna skall underrätta varandra och kommissionen om fall där de anser att ett tredjeland uppfyller de villkor som anges i punkterna 1 eller 2 eller i andra situationer som uppfyller de tekniska kriterier som fastställs i enlighet med artikel 40.1 b .

5. Med avvikelse från artikel 7 a, 7 b och 7 d, artikel 8 och artikel 9.1 får medlemsstaterna tillåta att de institut och personer som omfattas av detta direktiv inte tillämpar kravet på kundkännedom i fråga om

a)	livförsäkringar, när de årliga premiebetalningarna inte överstiger 1 000euro eller engångspremien uppgår till högst 2 500euro,

b)	pensionsförsäkringar, under förutsättning att försäkringsbrevet inte innehåller någon återköpsklausul och inte får användas som säkerhet för lån,

c)	pension, pensionsrätter eller liknande som innebär pensionsförmåner för anställda, när inbetalning sker i form av avdrag på lön och systemet inte tillåter överlåtelse av rättigheter, och

elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 1.3 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (16), om, i de fall då den elektroniska produkten inte kan laddas, det högsta belopp som lagras i produkten inte överstiger 150 euro, eller om, i de fall då den elektroniska produkten kan laddas, det fastställts en begränsning till 2 500 euro på det sammanlagda belopp som omsätts under ett kalenderår, utom när ett belopp på 1 000 euro eller mer löses in under samma kalenderår av innehavaren enligt artikel 3 i direktiv 2000/46/EG,

eller i fråga om någon annan produkt eller transaktion som utgör en låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism och som uppfyller de tekniska kriterier som fastställs i enlighet med artikel 40.1 b.

Artikel 12

Om kommissionen antar ett beslut enligt artikel 40.4 skall medlemsstaterna förbjuda institut och personer som omfattas av detta direktiv att tillämpa lägre krav på kundkännedom på kreditinstitut, finansiella institut och börsnoterade företag i det berörda tredjelandet eller i andra företag i situationer som uppfyller de tekniska kriterier som fastställs i enlighet med artikel 40.1 b .

AVSNITT 3

SKÄRPTA KRAV PÅ KUNDKÄNNEDOM

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall se till att institut och personer som omfattas av detta direktiv utifrån en riskbedömning uppfyller skärpta krav på kundkännedom, utöver de åtgärder som avses i artiklarna 7, 8 och artikel 9.6 , i situationer som genom sin natur kan medföra högre risk för penningtvätt och finansiering av terrorism , och åtminstone i följande situationer enligt punkterna 2, 3 och 4 och i fråga om andra situationer som medför en hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism och som uppfyller de tekniska kriterier som fastställts i enlighet med artikel 40.1 c .

2. I sådana fall där kunden inte har varit fysiskt närvarande för identifiering skall medlemsstaterna se till att institutet eller personen i fråga vidtar särskilda och lämpliga åtgärder för att kompensera för den högre risken, exempelvis genom att tillämpa en eller flera av följande åtgärder:

a)	Åtgärder för att se till att kundens identitet kan fastställas med hjälp av ytterligare handlingar , uppgifter eller information .

b)	Kompletterande åtgärder för att kontrollera eller bestyrka de uppvisade handlingarnas innehåll eller äkthet, eller begära bekräftelse från ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut som omfattas av detta direktiv.

c)	Garantier för att den första betalningen i samband med transaktionerna görs från ett konto som öppnats i kundens namn hos ett kreditinstitut.

3. I fråga om gränsöverskridande korrespondentbankförbindelser med motpart i tredje land skall medlemsstaterna se till att deras kreditinstitut

a)	samlar in tillräckligt med information om motparten för att fullt ut kunna förstå dennes affärsverksamhet och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma det berörda institutets renommé och kvaliteten i tillsynen,

b)	gör en bedömning av motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism ,

c)	inhämtar godkännande från sin ledning innan de ingår nya korrespondentförbindelser,

d)	dokumenterar varje instituts respektive ansvarsområden, och

i fråga om så kallade ”payable through”-konton (transaktionskonton som öppnas av utländska kreditinstitut och ger dessas kunder möjlighet att utföra transaktioner i landet via underkonton) förvissar sig om att korrespondentkreditinstitutet har kontrollerat kundernas identitet och fortlöpande övervakat kunder som har direkt tillgång till det institutets konton, och att de på begäran kan förse det andra kreditinstitutet med relevanta uppgifter som behövs för att uppfylla kravet på kundkännedom.

4. När det gäller transaktioner eller affärsförbindelser med personer i politiskt känslig ställning som är bosatta i ett annat medlemsland eller i ett tredjeland skall medlemsstaterna se till att institut och personer som omfattas av detta direktiv

a)	har de riskbaserade förfaranden som behövs för att avgöra om kunden i fråga är en person i politiskt känslig ställning,

b)	inhämtar ledningens godkännande innan de ingår affärsförbindelser med sådana kunder,

c)	vidtar lämpliga åtgärder för att fastställa källan till förmögenheten och medlen som hänger samman med affärsförbindelsen eller affärstransaktionen, och

d)	bedriver skärpt fortlöpande övervakning av affärsförbindelsen.

5. Medlemsstaterna skall förbjuda kreditinstituten att ingå eller upprätthålla korrespondentbankförbindelser med brevlådebanker och skall begära att kreditinstituten vidtar erforderliga åtgärder för att se till att de inte ingår eller fortsätter att upprätthålla korrespondentbankförbindelser med en bank som tillåter att dess konton används av brevlådebanker .

6. Medlemsstaterna skall se till att institut och personer som omfattas av detta direktiv riktar särskild uppmärksamhet på de eventuella risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan uppstå med avseende på produkter eller transaktioner som skulle kunna underlätta anonymitet, och vid behov vidta åtgärder för att förebygga att dessa används för penningtvätt eller finansiering av terrorism .

AVSNITT 4

UTFÖRANDE GENOM TREDJE MAN

Artikel 14

Medlemsstaterna får tillåta att institut och personer som omfattas av detta direktiv anlitar tredje man för uppfyllandet av de krav som föreskrivs i artikel 8.1 a-c.

Det slutliga ansvaret för uppfyllandet av de krav som fastställs i artikel 8.1 a-c skall dock ligga hos det institut eller den person enligt direktivet som anlitat tredje man.

Artikel 15

I de fall där en medlemsstat tillåter de institut som avses i artikel 2.1.1 eller 2.1.2 att bli betrodda som tredje man nationellt skall medlemsstaten under alla omständigheter göra det möjligt för de institut och personer som avses i artikel 2.1 att i enlighet med bestämmelserna i artikel 14 erkänna och godta resultatet av de förfaranden för krav på kundkännedom enligt artikel 8.1 a-c som genomförts i enlighet med detta direktiv av ett institut enligt artikel 2.1.1 eller 2.1.2 i en annan medlemsstat (med undantag av valutaväxlingskontor och kontor för överföring eller översändande av pengar) och som uppfyller kraven i artiklarna 16 och 18, även om de handlingar och uppgifter på vilka dessa krav grundar sig är annorlunda än dem som krävs i den medlemsstat till vilken kunden hänvisas.

I de fall då en medlemsstat tillåter att dess valutaväxlingskontor och kontor för överföring eller översändande av pengar enligt artikel 3.2 a blir betrodda som nationell tredje part, skall den medlemsstaten under alla omständigheter, i enlighet med bestämmelserna i artikel 14, tillåta att de erkänner och godtar resultatet av förfarandet för krav på kundkännedom i artikel 8.1 a-c som genomförts i enlighet med detta direktiv av samma typ av institut i en annan medlemsstat och som uppfyller kraven i artiklarna 16 och 18, även om de handlingar och uppgifter på vilka dessa krav grundar sig är annorlunda än dem som krävs i den medlemsstat till vilken kunden hänvisas.

I de fall då en medlemsstat tillåter att de personer som avses i artikel 2.1.3 a-c blir betrodda som nationell tredje part, skall den medlemsstaten under alla omständigheter, i enlighet med bestämmelserna i artikel 14, tillåta att de erkänner och godtar resultatet av förfarandet för krav på kundkännedom i artikel 8.1 a-c som genomförts i enlighet med detta direktiv av en person som avses i artikel 2.1.3 a-c i en annan medlemsstat och som uppfyller kraven i artiklarna 16 och 18, även om de handlingar och uppgifter på vilka dessa krav grundar sig är annorlunda än dem som krävs i den medlemsstat till vilken kunden hänvisas.

Artikel 16

1. I detta avsnitt skall med ”tredje man” avses de institut och personer som är förtecknade i artikel 2 eller motsvarande institut och personer som är i tredje land, och som uppfyller följande krav:

a)	De är enligt lag registreringsskyldiga.

De tillämpar bestämmelser om krav på kundkännedom och bevarande av uppgifter i enlighet med eller motsvarande dem som föreskrivs i detta direktiv, och kontrollen av att de verkligen uppfyller direktivets krav sker i enlighet med avsnitt 2 i kapitel V, eller de är verksamma i ett tredjeland vars krav motsvarar kraven i detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall underrätta varandra och kommissionen om fall där de anser att ett tredjeland uppfyller villkoren i punkt 1 b.

Artikel 17

När kommissionen antar ett beslut enligt artikel 40.4 skall medlemsstaterna förbjuda institut och personer som omfattas av detta direktiv att betro tredje man från det berörda tredjelandet att fullgöra kraven enligt artikel 8.1 a-c.

Artikel 18

Tredje man är skyldig att göra information som begärs i enlighet med kraven i artikel 8.1 a-c omedelbart tillgänglig för det institut eller den person som en kund hänvisas till.

Berörd tredje man skall på begäran utan dröjsmål vidarebefordra relevanta kopior av identifierings- och kontrolluppgifter och annan relevant dokumentation rörande kunden eller den verklige huvudmannen till det institut eller den person som en kund hänvisats till .

Artikel 19

Detta avsnitt skall inte tillämpas på utkontraktering eller agenturförbindelser där en kontraktstagande tjänsteleverantör eller en agent enligt avtal skall anses utgöra en del av det institut eller den person som omfattas av detta direktiv.

Kapitel III

Rapporteringsskyldighet

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 20

Medlemsstaterna skall kräva att institut och personer som omfattas av detta direktiv ägnar särskild uppmärksamhet åt en viss verksamhet som de på grund av verksamhetens natur anser kunna innebära särskild risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism , i synnerhet komplicerade eller ovanligt omfattande transaktioner och alla ovanliga transaktionsmönster som inte förefaller ha något ekonomiskt eller påvisbart lagligt syfte .

Artikel 21

Varje medlemsstat skall inrätta en finansunderrättelseenhet för att kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism .

Denna finansunderrättelseenhet skall inrättas som en central nationell enhet. Den skall ansvara för att ta emot (och, i den utsträckning det är tillåtet), begära, analysera och till behöriga myndigheter sprida uppgifter som gäller möjlig penningtvätt eller möjlig finansiering av terrorism eller som krävs enligt nationell lagstiftning. Den skall ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter.

Medlemsstaterna skall se till att finansunderrättelseenheten utan dröjsmål direkt eller indirekt har tillgång till de finansiella och administrativa uppgifter samt uppgifter som rör brottsbekämpning som den behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Artikel 22

1. Medlemsstaterna skall kräva att de institut och personer som omfattas av detta direktiv, samt i tilllämpliga fall dessas styrelseledamöter och anställda, samarbetar fullt ut

genom att utan dröjsmål självmant underrätta finansunderrättelseenheten, när institutet eller personen i fråga har vetskap om, misstänker eller har skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller att penningtvätt eller finansiering av terrorism ägt rum, eller försök till penningtvätt eller finansiering av terrorism , och

b)	genom att på begäran av finansunderrättelseenheten förse denna, i enlighet med vad som gäller enligt tilllämplig lag, med alla erforderliga uppgifter.

2. Uppgifter som avses i punkt 1 skall lämnas vidare till den finansiella underrättelseenheten i den medlemsstat inom vars territorium det uppgiftslämnande institutet eller den uppgiftslämnande personen finns. Uppgifterna skall normalt lämnas vidare av den eller de personer som har utsetts i enlighet med artikel 34.

Artikel 23

1. Med avvikelse från artikel 22.1 får medlemsstaterna, i fråga om de personer som avses i artikel 2.1.3 a och 2.1.3 b, utse ett lämpligt självreglerande yrkesorgan som den myndighet som i första hand skall underrättas i finansunderrättelseenhetens ställe. Om inte annat följer av punkt 2 skall det utsedda självreglerande organet i sådana fall utan dröjsmål vidarebefordra uppgifterna i ofiltrerat skick till finansunderrättelseenheten.

2. Medlemsstaterna skall inte vara skyldiga att tillämpa de skyldigheter som följer av artikel 22.1 på notarius publicus, oberoende jurister, revisorer och skatterådgivare, när det är fråga om uppgifter som dessa erhåller från eller inhämtar om någon av sina kunder i samband med att de analyserar den rättsliga situation som kunden befinner sig i eller försvarar eller företräder kunden vid, eller i anslutning till rättsliga förfaranden, däribland rådgivning om huruvida talan skall väckas eller rättegång undvikas, oavsett om sådana uppgifter erhålls eller inhämtas före, under eller efter det rättsliga förfarandet.

Artikel 24

Medlemsstaterna skall kräva att de institut och personer som omfattas av detta direktiv avstår från att utföra sådana transaktioner som de vet har eller misstänker ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism till dess att de har slutfört de nödvändiga åtgärderna i enlighet med artikel 22.1 a .

I enlighet med medlemsstaternas lagstiftning får instruktioner ges om att transaktionen inte skall utföras.

I de fall då en sådan transaktion misstänks föranleda penningtvätt eller finansiering av terrorism och det inte är möjligt att på angivet sätt underlåta att utföra transaktionen, eller om underlåtenheten sannolikt skulle motverka försök att få tag i dem som gynnas av en misstänkt transaktion för penningtvätt eller finansiering av terrorism , skall de berörda instituten och personerna i efterhand omedelbart underrätta myndigheterna.

Artikel 25

1. Medlemsstaterna skall se till att de myndigheter som avses i artikel 37 utan dröjsmål underrättar finansunderrättelseenheten, om de vid inspektion av de institut eller personer som omfattas av detta direktiv eller på något annat sätt har upptäckt omständigheter som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism .

2. Medlemsstaterna skall se till att tillsynsorgan som enligt bestämmelse i lag eller annan författning skall övervaka aktiehandeln, valutahandeln och den finansiella derivatmarknaden underrättar finansunderrättelseenheten om de upptäcker omständigheter som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism .

Artikel 26

Om ett institut eller en person som omfattas av detta direktiv, eller en anställd eller en styrelseledamot vid ett sådant institut eller hos en sådan person , i god tro enligt artikel 22.1 och artikel 23, har röjt sådana uppgifter som avses i artiklarna 22 och 23 , skall detta inte innebära överträdelse av någon sekretessregel som följer av ett avtal eller i någon föreskrift i lag eller annan författning, och inte föranleda ansvar i någon form för institutet eller personen i fråga eller dess styrelseledamöter eller anställda.

Artikel 27

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda anställda vid de institut eller hos de personer som omfattas av detta direktiv från att utsättas för hot eller fientliga åtgärder till följd av att de rapporterat misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism antingen internt eller till finansunderrättelseenheten.

AVSNITT 2

FÖRBUD MOT RÖJANDE AV UPPGIFTER

Artikel 28

1. De institut och personer som omfattas av detta direktiv samt deras styrelseledamöter och anställda får inte röja för kunden i fråga eller för någon tredje person att uppgifter har lämnats i enlighet med artiklarna 22 och 23 , eller att en undersökning om penningtvätt eller finansiering av terrorism utförs eller kan komma att utföras.

2. Det ovannämnda förbudet omfattar inte röjande av uppgifter till de myndigheter som avses i artikel 37, inbegripet de självreglerande organen, eller röjande av uppgifter i brottsbekämpande syfte.

3. Det ovannämnda förbudet skall inte hindra att uppgifter röjs mellan institut från medlemsstaterna, eller från tredjeländer under förutsättning att de uppfyller villkoren i artikel 11.1, vilka tillhör samma grupp enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (17) .

4. Det ovannämnda förbudet skall inte hindra att uppgifter röjs mellan personer enligt artikel 2.1.3 a och 2.1.3 b från medlemsstaterna, eller från tredjeländer som ställer krav som är likvärdiga med kraven i detta direktiv, vilka bedriver sin yrkesverksamhet, som anställda eller på annat sätt, inom samma rättsliga enhet eller ett nätverk. I denna artikel avses med nätverk en större enhet som personen ingår i och som har gemensamt ägande eller gemensam ledning eller efterlevnadskontroll.

5. När det gäller de institut eller personer som avses i artikel 2.1.2 och artikel 2.1.3 a samt 2.1.3 b i fall som rör samma kund och samma transaktion och där två eller fler institut eller personer är inblandade, skall förbudet i punkt 1 inte hindra att uppgifter röjs mellan de berörda instituten, under förutsättning att de är belägna i en medlemsstat, eller i ett tredjeland som ställer krav som är likvärdiga med kraven i detta direktiv och tillhör samma yrkeskategori samt omfattas av likvärdiga skyldigheter när det gäller sekretess och skydd av personuppgifter. De uppgifter som utbyts skall endast användas i syfte att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

6. Om de personer som avses i artikel 2.1.3 a och 2.1.3 b försöker avråda en kund från att ge sig in på olaglig verksamhet, skall detta inte betraktas som röjande av uppgifter i den mening som avses i första stycket.

7. Medlemsstaterna skall underrätta varandra och kommissionen om fall där de anser att ett tredjeland uppfyller villkoren enligt punkterna 3, 4 eller 5.

Artikel 29

Om kommissionen antar ett beslut enligt artikel 40.4 skall medlemsstaterna förbjuda röjande av uppgifter mellan institut och personer som omfattas av detta direktiv och institut och personer från det berörda tredjelandet.

Kapitel IV

Registrering och statistik

Artikel 30

Medlemsstaterna skall se till att de institut och personer som omfattas av detta direktiv bevarar följande handlingar och uppgifter, så att de kan användas vid eventuella undersökningar eller utredning av möjlig penningtvätt eller finansiering av terrorism som utförs av finansunderrättelseenheten eller andra behöriga myndigheter i enlighet med den nationella lagstiftningen :

a)	När det gäller krav på kundkännedom: en kopia av eller uppgifter om den bevisning som krävts under minst fem år efter det att affärsförbindelsen med kunden har upphört.

När det gäller affärsförbindelser och transaktioner: uppgiftsunderlag och arkiv, bestående av originaldokument eller sådana kopior som i enlighet med gällande nationell lag får företes i domstolsförfaranden, under minst fem år efter det att transaktionerna utförts eller affärsförbindelsen avslutats .

Artikel 31

1. Medlemsstaterna skall kräva att de kreditinstitut och finansiella institut som omfattas av detta direktiv vid sina filialer och majoritetsägda dotterbolag i tredjeländer i förekommande fall tillämpar åtgärder som är minst likvärdiga med dem som anges i detta direktiv i fråga om kundkännedom och bevarande av uppgifter.

Om tredjelandets lagstiftning inte tillåter tillämpning av sådana likvärdiga åtgärder, skall medlemsstaterna ställa som krav att de berörda instituten underrättar de behöriga myndigheterna i den berörda hemmedlemsstaten om detta.

2. Medlemsstaterna och kommissionen skall underrätta varandra om fall där lagstiftningen i ett tredjeland inte tillåter tillämpning av de åtgärder som krävs enligt punkt 1 första stycket , och samordnade åtgärder kan vidtas för att finna en lösning .

3. Medlemsstaterna skall kräva att instituten vidtar ytterligare åtgärder för att på ett effektivt sätt hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism i sådana fall då tredjelandets lagstiftning inte tillåter tillämpning av de åtgärder som krävs enligt punkt 1 första stycket.

Artikel 32

Medlemsstaterna skall f öreskriva att deras kreditinstitut och finansiella institut skall inrätta system som gör det möjligt för dem att på förfrågningar från den finansiella underrättelseenheten, eller från andra myndigheter, i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning snabbt och fullständig lämna upplysningar om huruvida de har eller under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelse med specificerade fysiska eller juridiska personer och, om så skulle vara fallet, om affärsförbindelsens natur.

Artikel 33

Medlemsstaterna skall se till att de kan se över effektiviteten i sina system för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism genom att föra omfattande statistik över frågor av betydelse för dessa systems effektivitet.

Sådan statistik skall åtminstone omfatta antalet rapporter om misstänkta transaktioner som lämnats till finansunderrättelseenheten och uppföljningen av dessa rapporter samt på årsbasis ange antalet fall som undersökts, antalet personer som åtalats, antalet personer som dömts för brott som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism samt belopp i frysta, beslagtagna eller förverkade tillgångar .

Medlemsstaterna skall se till att en konsoliderad översyn av dessa statistiska rapporter offentliggörs.

Kapitel V

Tillämpningsföreskrifter

AVSNITT 1

INTERNA FÖRFARANDEN, UTBILDNING OCH FEEDBACK

Artikel 34

1. Medlemsstaterna skall kräva att institut och personer som omfattas av detta direktiv inför tillfredsställande och lämpliga riktlinjer och rutiner för kundkännedom, rapportering, bevarande av uppgifter, internkontroll, riskbedömning, riskhantering , efterlevnadskontroll och kommunikation, för att förebygga och förhindra transaktioner som har samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism .

2. Medlemsstaterna skall kräva att institut som omfattas av detta direktiv i förekommande fall underrättar filialer och majoritetsägda dotterbolag i tredjeländer om de relevanta riktlinjerna och förfarandena.

Artikel 35

1. Medlemsstaterna skall kräva att institut och personer som omfattas av detta direktiv vidtar lämpliga åtgärder så att deras berörda anställda får kännedom om gällande bestämmelser som utfärdats i enlighet med detta direktiv.

Bland annat skall de berörda anställda delta i särskilda fortlöpande utbildningsprogram som är avsedda att hjälpa dem att känna igen transaktioner som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism samt ge dem vägledning om hur de skall handla i sådana fall.

Om en fysisk person som hör till någon av de kategorier som anges i artikel 2.1.3 bedriver sin yrkesverksamhet som anställd hos en juridisk person skall skyldigheterna enligt det här avsnittet gälla den juridiska personen och inte den fysiska personen.

2. Medlemsstaterna skall se till att de institut och personer som omfattas av detta direktiv har tillgång till aktuell information om tillvägagångssätt vid penningtvätt och finansiering av terrorism samt om uppgifter som gör det möjligt att upptäcka misstänkta transaktioner.

3. Medlemsstaterna skall se till att det i de fall det är möjligt lämnas lämplig feedback avseende effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism .

AVSNITT 2

TILLSYN

Artikel 36

1. Medlemsstaterna skall se till att valutaväxlingskontor och leverantörer av tjänster till truster och företag är skyldiga att ha tillstånd eller vara registrerade och att kasinon är skyldiga att ha tillstånd för att kunna bedriva laglig affärsverksamhet. Utan att det påverkar framtida gemenskapslagstiftning skall medlemsstaterna föreskriva att kontor för översändande av pengar skall ha tillstånd eller vara registrerade för att kunna bedriva laglig affärsverksamhet.

2. Medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna vägrar licensiering eller registrering av sådana företag som avses i punkt 1, om de inte är övertygade om att de personer som styr eller kommer att styra affärsverksamheten eller som är de verkliga huvudmännen i sådana företag är lämpade för detta.

Artikel 37

1. Medlemsstaterna skall åtminstone kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar , och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de institut och personer som omfattas av detta direktiv uppfyller direktivets krav.

2. Medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga befogenheter, däribland möjlighet att kräva att sådana uppgifter lämnas som är relevanta för övervakningen, efterlevnaden och utförandet av kontroller , och tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter.

3. När det gäller kreditinstitut, finansiella institut och kasinon skall de behöriga myndigheterna ha förstärkta övervakningsbefogenheter, i synnerhet möjlighet att utföra inspektioner på plats.

4. När det gäller sådana fysiska och juridiska personer som avses i artikel 2.1.3 a-2.1.3 e får medlemsstaterna tillåta att uppgifterna i punkt 1 utförs på grundval av en riskbedömning.

5. När det gäller de personer som avses i artikel 2.1.3 a och 2.1.3 b får medlemsstaterna tillåta att uppgifterna i punkt 1 utförs av självreglerande organ, under förutsättning att dessa uppfyller bestämmelserna i punkt 2.

AVSNITT 3

SAMARBETE

Artikel 38

Kommissionen skall lämna den hjälp som behövs för att underlätta samordning, bl.a. informationsutbyte, mellan finansunderrättelseenheter i Europeiska unionen.

AVSNITT 4

SANKTIONER

Artikel 39

1. Medlemsstaterna skall se till att fysiska och juridiska personer som omfattas av detta direktiv kan hållas ansvariga för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv . Vid överträdelser skall påföljderna vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att tillämpa straffrättsliga sanktioner skall medlemsstaterna i enlighet med sin nationella lagstiftning se till att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner tillämpas mot kreditinstitut och finansiella institut om bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv inte har iakttagits. Medlemsstaterna skall se till att åtgärderna är effektiva, proportionerliga och avskräckande.

3. Medlemsstaterna skall se till att juridiska personer åtminstone kan hållas ansvariga för överträdelser enligt punkt 1 som begås till deras förmån av någon person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och som har en ledande ställning inom den juridiska personens organisation, grundad på

a)	befogenhet att företräda den juridiska personen,

b)	befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar,

c)	befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

4. Utöver vad som redan angivits i punkt 3 skall medlemsstaterna se till att en juridisk person kan ställas till ansvar när brister i övervakning eller kontroll som skall utföras av en sådan person som avses i punkt 3 har gjort det möjligt för en person som är underställd en juridisk person att till förmån för denna juridiska person begå en sådan överträdelse som anges i punkt 1.

Kapitel VI

Genomförande

Artikel 40

1. För att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism och garantera en enhetlig tillämpning av detta direktiv får kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 41.2, anta följande genomförandeåtgärder:

a)	Förtydligande av de tekniska aspekterna av definitionerna i artikel 3.2 a och 3.2 d, artikel 6, 7, 8, 9 och 10.

b)	Fastställande av tekniska kriterier för att bedöma huruvida en situation innebär en låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt artikel 11.2 och 11.5. .

c)	Fastställande av tekniska kriterier för att bedöma huruvida en situation innebär en hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt artikel 13.

d)	Fastställande av tekniska kriterier för att bedöma huruvida det, i enlighet med artikel 2.2, är motiverat att inte tillämpa detta direktiv på vissa juridiska eller fysiska personer som endast tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning bedriver finansiell verksamhet.

2. Kommissionen skall under alla omständigheter anta de första genomförandeåtgärder som ger verkan åt punkterna 1 b och 1 d senast 6 månader efter det att detta direktiv trätt i kraft.

3. Kommissionen skall, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 41.2, justera de belopp som anges i artikel 2.1.3 e, artikel 7 b, artikel 10.1, artikel 11.5 a och 11.5 d med beaktande av gemenskapslagstiftningen, den ekonomiska utvecklingen och förändringar av internationella normer .

4. Kommissionen skall, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 41.2, anta beslut om den finner att ett tredjeland inte uppfyller villkoren i artikel 11.1 eller 11.2, artikel 28.3, 28.4 eller 28.5, eller i de åtgärder som fastställts enligt punkt 1 b eller artikel 16.1 b, eller att lagstiftningen i det tredje landet inte tillåter tillämpning av de åtgärder som krävs enligt artikel 31.1 första stycket.

Artikel 41

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism , nedan kallad ”kommittén”.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet och under förutsättning att de genomförandeåtgärder som antagits enligt detta förfarande inte innebär någon ändring av de väsentliga bestämmelserna i detta direktiv .

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

4. Utan att det påverkar de genomförandeåtgärder som redan antagits skall tillämpningen av de bestämmelser i detta direktiv som föreskriver tekniska bestämmelser och beslut enligt förfarandet i punkt 2 upphöra fyra år efter ikraftträdandet av det här direktivet. Europaparlamentet och rådet får på förslag från kommissionen förlänga giltighetstiden för de berörda bestämmelserna i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget och skall i detta syfte se över dem före fyraårsfristens slut.

Kapitel VII

Slutbestämmelser

Artikel 42

Kommissionen skall två år efter det att den frist för införlivande som anges i artikel 45 löpt ut och därefter minst vart tredje år utarbeta en rapport om genomförandet av detta direktiv, vilken skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet. I samband med den första rapporten skall kommissionen inkludera en särskild undersökning som avser behandlingen av advokater och andra oberoende jurister.

Artikel 43

Före den ... (18) skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om tröskelvärdet i procent i artikel 3.6, med särskild betoning på den eventuella nyttan och följderna av en minskning av procentandelen i artiklarna 3.6 a i, 3.6 b i och 3.6 b iii från 25 procent till 20 procent. På grundval av rapporten får kommissionen lägga fram ett förslag till ändringar av detta direktiv.

Artikel 44

Direktiv 91/308/EEG skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan till detta direktiv.

Artikel 45

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ... (19). De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 46

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 47

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C ....

(2) EUT C 40, 17.2.2005, s. 9.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 maj 2005.

(4) EGT L 166, 28.6.1991, s. 77. Direktivet i dess lydelse efter ändring genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG (EGT L 344, 28.12.2001, s. 76).

(5) EGT L 182, 5.7.2001, s. 1.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(8) Rådets beslut 2000/642/RIF av den 17 oktober 2000 om en samarbetsordning för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter avseende utbyte av information (EGT L 271, 24.10.2000, s. 4).

(9) EGT L 164, 22.6.2002, s. 3.

(10) EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/69/EG (EUT L 125, 28.4.2004, s. 44).

(11) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

(12) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(13) EGT L 9, 15.1.2003, s. 3.

(14) EGT L 351, 29.12.1998, s. 1.

(15) EGT C 316, 27.11.1995, s. 48.

(16) EGT L 275, 27.10.2000, s. 39.

(17) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1.

(18) 60 månader efter det att direktivet trätt i kraft.

(19) 24 månader efter det att direktivet trätt i kraft.

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Det här direktivet	Direktiv 91/308/EEG
Artikel 1.1	Artikel 2
Artikel 1.2 a-d	Artikel 1 C
Artikel 1.3-4	—
Artikel 2.1.1	Artikel 2a.1
Artikel 2.1.2	Artikel 2a.2
Artikel 2.1.3 a-b och d-f	Artikel 2a.3-7
Artikel 2.1.3 c	—
Artikel 2.2	—
Artikel 3.1	Artikel 1 A
Artikel 3.2 a	Artikel 1 B.1
Artikel 3.2 b	Artikel 1 B.2
Artikel 3.2 c	Artikel 1 B.3
Artikel 3.2 d	Artikel 1 B.4
Artikel 3.2 e	—
Artikel 3.2 f	Artikel 1 B.2
Artikel 3.3	Artikel 1 D
Artikel 3.4	Artikel 1 E första stycket
Artikel 3.5	Artikel 1 E andra stycket
Artikel 3.5 a	—
Artikel 3.5 b	Artikel 1 E första strecksatsen
Artikel 3.5 c	Artikel 1 E andra strecksatsen
Artikel 3.5 d	Artikel 1 E tredje strecksatsen
Artikel 3.5 e	Artikel 1 E fjärde strecksatsen
Artikel 3.5 f	Artikel 1 E femte strecksatsen och tredje stycket
Artikel 3.6	—
Artikel 3.7	—
Artikel 3.8	—
Artikel 3.9	—
Artikel 3.10	—
Artikel 4	—
Artikel 5	Artikel 15
Artikel 6	—
Artikel 7 a	Artikel 3.1
Artikel 7 b	Artikel 3.2
Artikel 7 c	Artikel 3.8
Artikel 7 d	Artikel 3.7
Artikel 8.1 a	Artikel 3.1
Artikel 8.1 b-d	—
Artikel 8.2	—
Artikel 9.1	Artikel 3.1
Artikel 9.2-6	—
Artikel 10	Artikel 3.5-6
Artikel 11.1	Artikel 3.9
Artikel 11.2-4	—
Artikel 11.5 a	Artikel 3.3
Artikel 11.5 b	Artikel 3.4
Artikel 11.5 c	Artikel 3.4
Artikel 11.5 d	—
Artikel 12	—
Artikel 13.1 och 2	Artikel 3.11
Artikel 13.3 och 4	—
Artikel 13.5 och 6	—
Artikel 14	—
Artikel 15	—
Artikel 16	—
Artikel 17	—
Artikel 18	—
Artikel 19	—
Artikel 20	Artikel 5
Artikel 21	—
Artikel 22	Artikel 6.1-2
Artikel 23	Artikel 6.3
Artikel 24	Artikel 7
Artikel 25	Artikel 10
Artikel 26	Artikel 9
Artikel 27	—
Artikel 28.1	Artikel 8.1
Artikel 28.2-7	—
Artikel 29	—
Artikel 30 a	Artikel 4 första strecksatsen
Artikel 30 b	Artikel 4 andra strecksatsen
Artikel 31	—
Artikel 32	—
Artikel 33	—
Artikel 34	Artikel 11.1 a
Artikel 35.1 första stycket	Artikel 11.1 b första meningen
Artikel 35.1 andra stycket	Artikel 11.1 b andra meningen
Artikel 35.1 tredje stycket	Artikel 11.1 andra stycket
Artikel 35.2	Artikel 11.2
Artikel 35.3	—
Artikel 36	—
Artikel 37	—
Artikel 38	—
Artikel 39	Artikel 14
Artikel 40	—
Artikel 41	—
Artikel 42	Artikel 17
Artikel 43	—
Artikel 44	—
Artikel 45	Artikel 16

P6_TA(2005)0199

Handlingsprogram för jämställdhet mellan kvinnor och män ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2001/51/EG om inrättande av ett handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män och av Europaparlamentets och rådets beslut nr 848/2004/EG om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (KOM(2004)0551 - C6-0107/2004 - 2004/0194(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0551) (1),

—	med beaktande av artiklarna 251.2 och 13.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0107/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från budgetutskottet (A6-0132/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag är förenlig med taket för kategori 3 i budgetplanen och inte medför negativa konsekvenser för andra politikområden.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för den nya budgetplanen för 2007-2013, tydligt fastställa lämpliga budgetbestämmelser för programmet avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001-2005) (2) och för handlingsprogrammet för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (3).

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) EGT L 17, 19.1.2001, s. 22.

(3) EUT L 157, 30.4.2004, s. 18.

P6_TA(2005)0200

Frontskydd på motorfordon ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om användningen av frontskydd på motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (KOM(2003)0586 - C5-0473/2003 - 2003/0226(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0586) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0473/2003),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0053/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2003)0226

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om användningen av frontskydd på motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)	Utrustning som förstärker fronten på motorfordon har blivit allt vanligare på senare år. Vissa av dem innebär en säkerhetsrisk för fotgängare och andra trafikanter vid en kollision. Därför krävs det åtgärder för att skydda allmänheten mot sådana risker.

(2)

Frontskydd förekommer som originalutrustning eller som separata tekniska enheter. De tekniska kraven för typgodkännande av motorfordon vad gäller frontskydd som kan monteras på ett fordon bör harmoniseras för att undvika att medlemsstaterna antar olika bestämmelser och för att den inre marknaden skall fungera korrekt. Av samma skäl är det nödvändigt att harmonisera de tekniska kraven för typgodkännande av frontskydd som separata tekniska enheter i den mening som avses i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (3).

(3)

Det är nödvändigt att kontrollera användningen av frontskydd och fastställa de krav för provning, tillverkning och montering som frontskydden måste uppfylla både om de monteras som en originalutrustning och om de saluförs som en separat teknisk enhet. Provningen bör säkerställa att frontskydd utformas för att förbättra fotgängarsäkerheten och minska skadorna.

(4)

Dessa krav bör också betraktas i samband med skydd för fotgängare och andra oskyddade trafikanter och med hänvisning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/102/EG av den 17 november 2003 om skydd för fotgängare och andra oskyddade trafikanter före och vid kollision med ett motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (4). Detta direktiv bör ses över mot bakgrund av ytterligare forskning och den erfarenhet som erhålls under de fyra första tillämpningsåren.

(5)

De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv och för dess anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör vidtas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(6)	Detta direktiv är ett av de särdirektiv om EG-typgodkännande som har fastställts genom direktiv 70/156/EEG.

(7)	Kommissionen bör övervaka effekten av detta direktiv och rapportera till rådet och Europaparlamentet. Om ytterligare förbättringar av fotgängarskyddet krävs bör kommissionen lägga fram förslag till ändring av detta direktiv i enlighet med de tekniska framstegen.

(8)

Det är dock klart att vissa fordon som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, och som frontskydd kan monteras på, inte omfattas av direktiv 2003/102/EG. Beträffande sådana fordon är det möjligt att kraven på bentest i detta direktiv inte kan genomföras tekniskt. För att göra det lättare att undvika huvudskador på fotgängare kan det vara nödvändigt att tillåta alternativa krav på bentest som endast bör tillämpas på dessa fordon, samtidigt som det garanteras att monteringen av frontskydd inte ökar risken för benskador på fotgängare eller andra sårbara trafikanter.

(9)

Eftersom målet med den föreslagna åtgärden, nämligen att främja fotgängares och andra oskyddade trafikanters säkerhet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå mål.

(10)	Detta direktiv är en del av det europeiska åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet och det kan kompletteras med nationella åtgärder för att förbjuda eller begränsa användningen av frontskydd som finns på marknaden före direktivets ikraftträdande.

(11)	Direktiv 70/156/EEG bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Detta direktiv syftar till att förbättra fotgängarsäkerheten och fordonssäkerheten genom passiva åtgärder. I direktivet fastställs tekniska krav för typgodkännande av motorfordon vad gäller frontskydd vilka monteras som originalutrustning eller som en separat teknisk enhet.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

”fordon”: motorfordon tillhörande kategori M1 i enlighet med definitionen i artikel 2 i direktiv 70/156/EEG och i bilaga II till detta med en tillåten totalvikt på högst 3,5 ton och motorfordon tillhörande kategori N1 i enlighet med definitionen i artikel 2 i direktiv 70/156/EEG och i bilaga II till detta,

2.	”separat teknisk enhet”: utrustning i enlighet med definitionen i artikel 2 i direktiv 70/156/EEG avsedd att monteras och användas på en eller flera givna typer av motorfordon i kategorierna M1 eller N1 (upp till 3,5 ton) .

Artikel 3

Regler för typgodkännande

1. Då det gäller en ny fordonstyp utrustad med ett frontskydd som uppfyller bestämmelserna i bilagorna I och II, får medlemsstaterna från och med den ... (6) i fråga om frontskydd inte

a)	vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande,

b)	förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande.

2. Då det gäller nya frontskydd som saluförs som en separat teknisk enhet och som uppfyller kraven i bilagorna I och II, får medlemsstaterna från och med den ... (6) inte

a)	vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande,

b)	förbjuda försäljning eller ibruktagande.

3. Då det gäller en fordonstyp utrustad med frontskydd eller ett slags frontskydd monterat som en separat teknisk enhet som inte uppfyller bestämmelserna i bilagorna I och II, skall medlemsstaterna från och med den ... (7) vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande.

4. Då det gäller ett fordon som inte uppfyller bestämmelserna i bilagorna I och II, skall medlemsstaterna från och med den ... (8) i fråga om frontskydd

a)	betrakta de intyg om överensstämmelse som åtföljer nya fordon i enlighet med direktiv 70/156/EEG som inte längre giltiga för tillämpningen av artikel 7.1 i det direktivet,

b)	vägra registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon som inte åtföljs av ett intyg om överensstämmelse i enlighet med bestämmelserna i direktiv 70/156/EEG.

5. Från och med den ... (8) skall kraven i bilagorna I och II till detta direktiv vad gäller frontskydd som separata tekniska enheter gälla för tillämpningen av artikel 7.2 i direktiv 70/156/EEG.

Artikel 4

Genomförandeåtgärder och ändringar

1. Detaljerade tekniska bestämmelser för test enligt avsnitt 3 i bilaga I till detta direktiv skall antas av kommissionen med stöd av den kommitté som inrättats genom artikel 13.1 i direktiv 70/156/EEG i enlighet med förfarandet som avses i artikel 13.3 i det direktivet.

2. De ändringar som krävs för att anpassa detta direktiv skall antas av kommissionen i enlighet med artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.

Artikel 5

Översyn

Senast den ... (9) skall kommissionen mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och erfarenheterna se över de tekniska bestämmelserna i detta direktiv och särskilt villkoren för krav på testet för provkroppen för den övre benformen mot frontskyddets stötfångare, införandet av testet för vuxenhuvudformen mot frontskyddet och specifikationer för barnhuvudformen mot frontskyddet. Resultaten av översynen skall redovisas i en rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet.

Om resultatet av översynen visar att det vore ändamålsenligt att justera de tekniska bestämmelserna i detta direktiv kan dessa justeras i enlighet med förfarandet i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.

Artikel 6

Ändring av direktiv 70/156/EEG

Bilagorna I, III, IV och XI till direktiv 70/156/EEG skall ändras i enlighet med bilaga III till detta direktiv.

Artikel 7

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall senast den ... (10) anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall underrätta kommissionen om detta .

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den ... (10) .

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 8

Separata tekniska enheter

Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas behörighet att förbjuda eller begränsa användningen av sådana frontskydd som saluförts som separata tekniska enheter innan detta direktiv trädde i kraft.

Artikel 9

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 112 E, 30.4.2004, s. 18 .

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 maj 2005.

(3) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/104/EG (EUT L 337, 13.11.2004, s. 13).

(4) EUT L 321, 6.12.2003, s. 15.

(5) EUT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6) Nio månader efter det att detta direktiv offentliggjorts.

(7) 12 månader efter det att detta direktiv offentliggjorts.

(8) 18 månader efter det att detta direktiv offentliggjorts.

(9) Fyra år och nio månader efter det att detta direktiv offentliggjorts.

(10) Nio månader efter det att detta direktiv offentliggjorts.

BILAGOR

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilaga I	Tekniska bestämmelser
Bilaga II	Administrativa bestämmelser
	Tillägg 1: Informationsdokument (fordon)
	Tillägg 2: Informationsdokument (separata tekniska enheter)
	Tillägg 3: Intyg om typgodkännande (fordon)
	Tillägg 4: Intyg om typgodkännande (separata tekniska enheter)
	Tillägg 5: Exempel på märke för EG-typgodkännande
Bilaga III	Ändringar i direktiv 70/156/EEG

BILAGA I

TEKNISKA BESTÄMMELSER

1. DEFINITIONER

I detta direktiv tillämpas följande definitioner:

1.1 ”Fordonstyp”: en motorfordonskategori som med avseende på partiet framför vindrutestolparna inte uppvisar sådana väsentliga skillnader i fråga om

—

struktur,

—	väsentliga mått,

—	de material som fordonets yttre ytor består av,

—	komponenternas (yttre eller inre) montering,

—	sättet att fästa ett frontskydd,

att de kan anses få en inverkan på giltigheten för resultaten av de test avseende islag som föreskrivs i detta direktiv.

Då frontskydd skall typgodkännas som separata tekniska enheter, kan en hänvisning till ett fordon tolkas som en hänvisning till den ram på vilken frontskyddet monteras för provning och som anses beteckna yttermåtten på den fordontyps frontparti för vilket frontskyddet skall typgodkännas .

1.2 ”Normal inställning för körning”: fordonets läge på marken i körklart skick; däcken skall ha rekommenderat lufttryck, framhjulen skall vara riktade rakt fram, alla vätskor som behövs för fordonets drift skall vara maximalt påfyllda, fordonet skall vara försett med den standardutrustning som tillverkaren tillhandahåller, på förarsätet respektive främre passagerarsätet skall det finnas en vikt på vardera 75 kg, fjädringen skall vara inställd för en hastighet på 40 km/h eller 35 km/h vid normala driftsvillkor enligt anvisningar från tillverkaren (gäller särskilt fordon med aktiva fjädringssystem och fordon utrustade med nivåreglering) .

1.3 ”Utvändig yta”: fordonets utsida framför vindrutestolparna, inkl. motorhuv, framskärmar, belysning och ljussignalering och de synliga förstärkningskomponenterna.

1.4 ”Krökningsradie”: radien för den cirkelbåge som bäst stämmer överens med den avrundade formen hos den aktuella delen.

1.5 ”Yttersta, utvändiga kant”: i relation till fordonets sidor, det plan som är parallellt med fordonets längsgående mittplan och som sammanfaller med dess yttre sidokant och i relation till fordonets front- och bakparti, dess vinkelräta tvärplan som sammanfaller med den yttersta kanten baktill och framtill, bortsett från utskjutningar från

—	däcken nära kontaktytan med marken och anslutningar för däcktrycksmätare,

—	eventuella halkskyddsanordningar som kan vara monterade på hjulen,

—	backspeglar,

—	körriktningsvisare, markeringslyktor, främre och bakre (på sidorna) positionslyktor samt parkeringslyktor,

—	för fram- och baksidans vidkommande, delar monterade på stötfångarna, kopplingsanordningar och avgasrör.

1.6 ”Stötfångare”: den främre, lägre och yttre strukturen på ett typgodkänt fordon. Begreppet omfattar alla delar på fordonet som är avsedda att skydda fordonet i händelse av en frontalkollision med ett annat fordon i låg hastighet samt eventuella fästanordningar för dessa delar, såsom fästanordningar för registreringsskyltar. Begreppet omfattar inte utrustning som monterats på fordonet efter typgodkännande och som syftar till att ge fordonet ytterligare frontskydd .

1.7 ”Frontskydd”: anordning eller anordningar, t.ex. viltfångare, eller en extra stötfångare som är avsedd att skydda fordonets utvändiga yta , över och/eller under de ursprungliga stötfångarna, vid en eventuell kollision. Utrustning med en högsta vikt under 0,5 kg som är avsedda att skydda enbart strålkastarna undantas från denna definition.

1.8 ”Referenslinje för motorhuvens främre kant”: den geometriska förbindningslinjen för kontaktpunkterna mellan en rak 1 000 mm lång stav och motorhuvens främre yta, när den raka staven, som hålls parallellt med bilens längsgående vertikalplan och böjs 50° bakåt och dess undre del befinner sig 600 mm ovanför marken, förs över motorhuvens främre kant utan att förlora kontakt med den. I fråga om fordon vars motorhuv är vinklad i 50°, vilket innebär att den raka staven har ständig kontakt med motorhuven, eller åtminstone flera kontaktpunkter med denna, skall den raka staven böjas bakåt i 40°. I fråga om fordon som har en sådan form att den nedre änden av staven först kommer i kontakt med fordonet, skall den beröringspunkten anses vara referenslinje för motorhuvens främre kant. I fråga om fordon som har en sådan form att den övre änden av staven först kommer i kontakt med fordonet, skall omslutningsavståndet på 1 000 mm, som definieras i punkt 1.14, anses vara referenslinje för motorhuvens främre kant.

Stötfångarens övre kant skall också anses vara motorhuvens främre kant om den vidrörs av den raka staven vid detta försök.

1.9 ” Frontskyddets övre referenslinje”: den övre gräns där fotgängaren med kraft träffas av frontskyddet eller fordonet. Linjen definieras som den geometriska förbindningslinjen för de övre kontaktpunkterna mellan en rak 700 mm lång stav och frontskyddet (beroende på var kontakten sker), när den raka staven, som hålls parallellt med bilens vertikala längsgående plan och böjs 20° bakåt, förs tvärs över bilens front utan att förlora kontakten med marken, frontskyddet eller fordonet.

1.10 ” Frontskyddets nedre referenslinje”: den nedre gräns där fotgängaren med kraft träffas av frontskyddet eller fordonet. Linjen definieras som den geometriska förbindningslinjen för de nedre kontaktpunkterna mellan en rak 700 mm lång stav och frontskyddet, när den raka staven, som hålls parallellt med bilens vertikala längsgående plan och böjs 25° framåt, förs tvärs över bilens front utan att förlora kontakten med frontskyddet eller fordonet.

1.11 ”Övre frontskyddshöjden ”: det vertikala avståndet mellan marken och frontskyddets övre referenslinje, definierad i punkt 1.9, med fordonet i normalt körläge.

1.12 ”Nedre frontskyddshöjden ”: det vertikala avståndet mellan marken och frontskyddets nedre referenslinje, definierad i punkt 1.10, med fordonet i normalt körläge.

1.13 Huvudresultatkriteriet (HPC) skall beräknas med följande formel:

Formula

där a är resultanten av accelerationen i tyngdpunkten i huvudet (m/s2) som en multipel av G inspelat över tiden och filtrerat vid en kanalfrekvens av klass 1 000 Hz; t1 och t2 är de två tidpunkter som markerar början och slutet på den relevanta registreringsperioden för vilken HPC-värdet är ett maximum mellan det första och det sista kontaktögonblicket. HPC-värden där tidsintervallet (t1-t2) är högre än 15 ms beaktas inte vid beräkningen av maximivärdet.

1.14 1 000 mm omslutningsavstånd: den geometriska linje som blir resultatet i slutet av ett 1 000 mm långt böjligt måttband som hålls vertikalt längs fordonet och förs över motorhuven, stötfångaren och frontskyddet. Måttbandet skall ha markkontakt under hela mätningen och hållas sträckt med ena änden lodrätt under stötfångarens framkant och med den andra änden på frontens ovansida. Fordonet skall befinna sig i normalt körläge.

1.15 ”referenslinje för frontskyddets främre kant”: den geometriska förbindningslinjen för kontaktpunkterna mellan en rak 1 000 mm lång stav och frontskyddets främre yta, när den raka staven, som hålls parallellt med bilens längsgående vertikalplan och böjs 50° bakåt förs över frontskyddets främre kant utan att förlora kontakt med det. I fråga om fordon vars frontskydd är vinklat i 50°, vilket innebär att den raka staven har ständig kontakt med frontskyddet, eller åtminstone flera kontaktpunkter med detta, skall den raka staven böjas bakåt i 40°.

2. TILLVERKNINGS- OCH MONTERINGSBESTÄMMELSER

2.1 Frontskydd

Följande krav gäller lika för frontskydd som monteras på nya fordon och frontskydd som monteras som separata tekniska enheter på särskilda fordon .

Efter tillstånd från den behöriga godkännandemyndigheten kan kraven i punkt 3 i detta direktiv dock betraktas som uppfyllda om liknande test gjorts på frontskyddet enligt kraven i ett annat direktiv för typgodkännande.

2.1.1 Komponenterna i frontskyddet skall konstrueras så att alla hårda ytor vilka kan beröras av en sfärisk kula på 100 mm har en minimiradie på minst 5 mm.

2.1.2 Frontskyddets sammanlagda vikt, inkl. konsoler och fästen, får inte överstiga 1,2% av fordonets tjänstevikt, dock maximalt 18 kg.

2.1.3 Då frontskyddet monteras på ett fordon får det aldrig befinna sig 50 mm högre än referenslinjen för motorhuvens främre kant såsom den definieras i punkt 1.8 mätt vid ett vertikalt längsgående plan vid den punkten på bilen .

2.1.4 Frontskyddet får inte vara bredare än det fordon på vilket det monteras. Om frontskyddet är 75% bredare än fordonet, skall skyddets ändar böjas mot den utvändiga ytan för att minimera risken att något fastnar. Detta krav anses uppfyllt om frontskyddet antingen är försänkt eller inbyggt i karossen eller ändarna vända så att det inte kan beröras med en sfär med diametern 100 mm och mellanrummet mellan ändarna på systemet och den omgivande karossen inte överstiger 20 mm.

2.1.5 Om inte annat följer av punkt 2.1.4 får mellanrummet mellan frontskyddet och den underliggande utvändiga ytan inte överstiga 80 mm. Oregelbundenheter i den underliggande karossens kontur (som mellanrum i galler, luftintag etc.) skall inte räknas.

2.1.6 Från varje punkt på sidan av fordonet får det längsgående avståndet mellan punkten längst fram på stötfångaren och punkten längst fram på frontskyddet inte överstiga 50 mm för att fordonets stötfångare skall vara till nytta .

2.1.7 Frontskyddet får inte på ett avgörande sätt minska effektiviteten hos stötfångaren. Detta krav anses vara uppfyllt om det inte finns fler än två vertikala komponenter och inga horisontella komponenter hos frontskyddet som överlappar stötfångaren.

2.1.8 Frontskyddet får inte böjas framför vertikalen. Frontskyddets övre delar får inte befinna sig uppåt eller bakåt (mot vindrutan) mer än 50 mm från motorhuvens referenslinje , såsom den definieras i punkt 1.8, då frontskyddet inte är monterat. Samtliga mätpunkter befinner sig på ett vertikalt längsgående plan genom fordonet vid denna punkt.

2.1.9 Förenligheten med krav i andra direktiv om typgodkännande för fordon får inte påverkas av monterat frontskydd.

2.2 Frontskydd som separata tekniska enheter får inte distribueras, erbjudas till försäljning eller säljas utan en förteckning över fordonstyper med typgodkänt frontskydd och tydliga monteringsföreskrifter. Dessa skall innehålla särskilda monteringsanvisningar, inklusive anvisningar om hur komponenten skall fästas på fordon för vilka komponenten har godkänts och för att göra det möjligt att godkända komponenter monteras på det fordonet på ett sätt som stämmer överens med punkt 2.1 .

3. BESTÄMMELSER OM PROV

3.1 För att godkännas måste frontskydd klara följande test :

3.1.1 Provkroppen för den nedre benformen mot frontskyddet. Detta test utförs med en islagshastighet på 40 km/h. Knäets maximala böjningsvinkel får inte överstiga 21,0° . Knäets maximala dynamiska skjuvning får inte överstiga 6,0 mm. Accelerationen som uppmäts vid skenbenets övre del på provkroppen får inte överstiga 200 g .

3.1.1.1 Vad gäller frontskydd som godkänts som särskilda tekniska enheter som enbart får användas på särskilda fordon med en tillåten totalvikt på högst 2,5 ton och som typgodkänts före den 1 oktober 2005 eller fordon med en tillåten totalvikt som överstiger 2,5 ton får bestämmelserna i punkt 3.1.1 ersättas av bestämmelserna i punkt 3.1.1.1.1 eller punkt 3.1.1.1.2.

3.1.1.1.1 Detta test utförs med en islagshastighet på 40 km/h. Knäets maximala böjningsvinkel får inte överstiga 26,0°. Knäets maximala dynamiska skjuvning får inte överstiga 7,5 mm, och accelerationen som uppmäts vid skenbenets övre del på provkroppen får inte överstiga 250 g.

3.1.1.1.2 Dessa test skall utföras på fordon med frontskydd och på fordon utan frontskydd med en islagshastighet på 40 km/h. Dessa två test skall utföras under likadana omständigheter som godkänts av den behöriga testmyndigheten. Värdena för knäets maximala böjningsvinkel, knäets maximala dynamiska skjuvning och accelerationen som uppmäts vid skenbenets övre del på provkroppen skall registreras. I samtliga fall skall värdet för fordonet med frontskydd inte överstiga 90 procent av värdet för fordonet utan frontskydd.

3.1.1.2 Om den nedre frontskyddshöjden är mer än 500 mm måste detta test ersättas av ett test gällande provkroppen för den övre benformen mot frontskyddet i enlighet med punkt 3.1.2.

3.1.2 Provkroppen för den övre benformen mot frontskyddet. Testet utförs med en islagshastighet på 40 km/h. Den momentana summan av islagskrafterna i fråga om tid får inte överstiga 7,5 kN och provkroppens böjningsmoment får inte överstiga 510 Nm.

Testet för provkroppen för den övre benformen mot frontskyddets stötfångare utförs om provkroppen för den övre benformen mot frontskyddets stötfångare är mer än 500 mm i testläget.

3.1.2.1 Vad gäller frontskydd som godkänts som särskilda tekniska enheter som enbart får användas på särskilda fordon med en tillåten totalvikt på högst 2,5 ton och som typgodkänts före den 1 oktober 2005 eller fordon med en tillåten totalvikt som överstiger 2,5 ton kan bestämmelserna i punkt 3.1.2 ersättas av bestämmelserna i punkt 3.1.2.1.1 eller punkt 3.1.2.1.2.

3.1.2.1.1 Detta test utförs med en islagshastighet på 40 km/h. Den momentana summan av islagskrafterna i fråga om tid får inte överstiga 9,4 kN och provkroppens böjningsmoment får inte överstiga 640 Nm.

3.1.2.1.2 Dessa test skall utföras på fordon med frontskydd och på fordon utan frontskydd med en islagshastighet på 40 km/h. Dessa två test skall utföras under likadana omständigheter som godkänts av den behöriga testmyndigheten. Värdena för den momentana summan av islagskrafterna och provkroppens böjningsmoment skall registreras. I samtliga fall skall värdet för fordonet med frontskydd inte överstiga 90 procent av värdet för fordonet utan frontskydd.

3.1.2.2 Om det nedre frontskyddet är mindre än 500 mm behöver testet inte utföras.

3.1.3 Provkroppen för den övre benformen mot främre delen av frontskyddet. Detta test utförs vid islagshastigheten 40 km/h. Den momentana summan av islagskrafterna i fråga om tid, mot toppen och provkroppens nedre del bör inte överstiga målvärdet 5,0 kN och provkroppens böjningsmoment bör inte överstiga målvärdet 300 Nm. Bägge resultaten skall registreras endast för övervakningsändamål.

3.1.4 Barn-/mindre vuxenhuvudformen mot frontskyddet. Detta test utförs vid en islagshastighet på 35 km/h med hjälp av en barn-/mindre vuxenprovkropp vars huvud väger 3,5 kg . Prestandakriteriet för huvudet (HPC), beräknat på resultatet från tidsangivelserna från accelerometern i enlighet med punkt 1.13, får i samtliga fall inte överstiga 1 000.

BILAGA II

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE

1.1 Ansökan om EG-typgodkännande för en fordonstyp som utrustats med frontskydd

1.1.1 En förlaga till informationsdokumentet enligt artikel 3.1 i direktiv 70/156/EEG finns i tillägg 1.

1.1.2 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp utrustat med frontskydd som ansökan om godkännande gäller skall sändas till typgodkännandemyndigheten. På dennas begäran skall särskilda komponenter eller prov på använda material likaså lämnas in.

1.2 Ansökan om EG-typgodkännande för ett fordon som utrustats med frontskydd som anses vara en separat teknisk enhet

1.2.1 En förlaga till informationsdokumentet enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG finns i tillägg 2.

1.2.2 Ett exemplar av den typ av frontskydd som skall godkännas skall sändas till typgodkännandemyndigheten. Om nödvändigt kan denna begära ytterligare exemplar. Exemplaren skall vara tydligt och beständigt märkta med sökandes firmanamn eller varumärke och typbeteckning. EGtypgodkännandemärket måste placeras synligt.

2. BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE

2.1 Förlagor till intygen om EG-godkännande enligt artikel 4.3, och i tillämpliga fall 4.4, i direktiv 70/156/EEG finns i

—	tillägg 3 för ansökningar som avses i punkt 1.1,

—	tillägg 4 för ansökningar som avses i punkt 1.2.

3. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKE

3.1 Varje frontskydd som stämmer överens med den typ som godkänts enligt detta direktiv skall förses med ett EG-typgodkännandemärke.

3.2 Märket skall bestå av

3.2.1 en rektangel som omger bokstaven ”e” följt av numret eller bokstäverna för den medlemsstat som har beviljat typgodkännandet:

1	Tyskland
2	Frankrike
3	Italien
4	Nederländerna
5	Sverige
6	Belgien
9	Spanien
11	Förenade kungariket
12	Österrike
13	Luxemburg
17	Finland
18	Danmark
21	Portugal
23	Grekland
IRL	Irland
nn	Cypern
nn	Tjeckiska republiken
nn	Estland
nn	Ungern
nn	Lettland
nn	Litauen
nn	Malta
nn	Polen
nn	Slovakiska republiken
nn	Slovenien

3.2.2 I närheten av rektangeln skall anges ”basgodkännandenumret” i avsnitt 4 i det typgodkännandenummer som avses i bilaga VII till direktiv 70/156/EEG. Det skall föregås av de två siffror som anger sekvensnumret för den senaste tekniska ändringen av detta direktiv vid det datum då EGtypgodkännandet beviljades. I det här direktivet är sekvensnumret 01.

En asterisk efter sekvensnumret betyder att frontskyddet godkänts utifrån en bedömning av det test av provkroppar för benformen som anges i punkt 3.1 i bilaga I. Om godkännandemyndigheten inte gjort en sådan bedömning skall asterisken ersättas av ett mellanslag.

3.3 Märket för EG-typgodkännande skall fästas på frontskyddet på ett sådant sätt att det är beständigt och lätt att läsa även då det är monterat på fordonet.

3.4 Ett exempel på ett märke för EG-typgodkännande ges i tillägg 5.

Tillägg 1 till BILAGA II

INFORMATIONSDOKUMENT NR...

I ENLIGHET MED BILAGA I TILL RÅDETS DIREKTIV 70/156/EG ANGÅENDE EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ FRONTSKYDD

Tillämpliga uppgifter skall inlämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Medföljande ritningar skall vara i lämplig skala och med tillräcklig detaljrikedom i format A4 eller vikt A4. Eventuella fotografier skall vara tillräckligt detaljerade.

Om det i frontskydden, komponenterna eller de separata tekniska enheterna ingår särskilda material skall information lämnas om deras prestanda.

0. ALLMÄNT

0.1 Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2 Typ och allmän(na) handelsbeteckning(ar):

0.3 Metod för typidentifikation om markerat på fordonet

0.3.1 Märkets placering:

0.4 Fordonskategori

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.8 Monteringsfabrikens adress(er):

1. FORDONETS ALLMÄNNA KONSTRUKTION

1.1 Foton eller ritningar av ett representativt fordon:

2. VIKTER OCH MÅTT (i kg och mm)

(Hänvisar till ritningar i tillämpliga fall)

2.8 Tillåten totalvikt enligt tillverkarens uppgifter

(max. och min.):

2.8.1 Viktens fördelning på axlarna (max. och min.):

9. KAROSSERI

9.1 Typ av kaross

9.[11] Frontskydd

9.[11].1 Modell av fordonet (ritningar eller foton) som visar frontskyddens placering och fastsättning:

9.[11].2 Ritningar eller foton av galler för luftintag, kylargaller, vindrutetorkare, dropplister, handtag, skenor, dörrupphängning och lås, krokar, öppningar, dekorlister, skyltar, emblem och urtag samt alla andra utskjutande delar och delar av exteriören som kan medföra fara (t.ex. belysningsanordningar). Om delarna i föregående mening inte medför fara kan dokumentationen begränsas till foton, då så är nödvändigt åtföljda av måttuppgifter eller text:

9.[11].3 Fullständiga monteringsuppgifter och instruktioner, inkl. åtdragningsmoment, för monteringen.

9.[11].4 Ritning av stötfångarna:

9.[11].5 Ritningar av golvlinjen vid fordonets främre del:

Datum:

Tillägg 2 till BILAGA II

INFORMATIONSDOKUMENT NR...

EG-TYPGODKÄNNANDE AV FRONTSKYDD SOM EN SEPARAT TEKNISK ENHET ([2005/.../EG])

Tillämpliga uppgifter i denna förteckning skall inlämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Medföljande ritningar skall vara i lämplig skala och med tillräcklig detaljrikedom i format A4 eller vikt A4. Eventuella fotografier skall vara tillräckligt detaljerade.

Om det i frontskydden, komponenterna eller de separata tekniska enheterna ingår särskilda material, skall det lämnas information om hur dessa fungerar.

0. ALLMÄNT

0.1 Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2 Typ och allmän(na) handelsbeteckning(ar):

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.7 Placering och sätt att fästa EG-typgodkännandemärket:

1. BESKRIVNING AV SYSTEMET

1.1 Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

1.2 Monteringsföreskrifter, inkl. åtdragningsmoment:

1.3 Förteckning över fordon på vilka det får monteras.

1.4 Restriktioner för användning och villkor för montering:

Tillägg 3 till BILAGA II

(FÖRLAGA TILL)

(maximalt format: A4 (210 x 297 mm)

INTYG OM EG-TYPGODKÄNNANDE

MYNDIGHETENS STÄMPEL

Meddelande om

—	typgodkännande,

—	utökning av typgodkännande,

—	avslag på ansökan om typgodkännande,

—	indragning av typgodkännande

för en fordonstyp med frontskydd monterat enligt direktiv .../...EG.

Typgodkännandenummer:

Skäl till utökningen:

AVSNITT I

0.1 Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2 Typ och allmän(na) handelsbeteckning(ar):

0.3 Metod för typidentifikation, om fordonet är märkt med sådan:

0.3.1 Märkets placering:

0.4 Fordonskategori

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.7 Placering och sätt att fästa EG-typgodkännandemärket:

0.8 Monteringsfabrikens adress(er):

AVSNITT II

1. Eventuell ytterligare information: se addendum

2. Teknisk tjänst med ansvar för utförandet av godkännandeproven:

3. Datum för testrapporten:

4. Testrapportens nummer:

5. Eventuella anmärkningar: se addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

9. Innehållsförteckningen till det informationspaket som lämnats till den godkännande myndigheten, och som kan erhållas på begäran, bifogas.

Addendum till tillägg 3

till intyg om EG-typgodkännande nr ...

beträffande typgodkännande fordon vad gäller montering av frontskydd

1. Eventuell ytterligare information:

2. Anmärkningar:

3. Testresultat enligt punkt 3 i bilaga I

Test	Registrerade värden		Godkänd/Ej godkänd
Provkroppen för den nedre benformen mot frontskyddet 3 testpositioner (om detta utförts)	Böjningsvinkel	...... ...... grader ......
	Skjuvning	...... ...... mm ......
	Acceleration vid skenbenet	...... ...... G ......
Provkroppen för den övre benformen mot frontskyddet 3 testpositioner (om detta utförts)	Summan av islagskrafterna	...... ...... kN ......
	Böjningsmoment	...... ...... Nm ......
Provkroppen för den övre benformen mot främre delen av frontskyddet 3 testpositioner (enbart övervakning)	Summan av islagskrafterna	...... ...... kN ......
	Böjningsmoment	...... ...... Nm ......
Barn-/mindre vuxenhuvudformen (3,5 kg) mot frontskyddet	HPC-värden (minst 3 värden)	...... ...... ......

Tillägg 4 till BILAGA II

(FÖRLAGA TILL)

(maximalt format: A4 (210 x 297 mm)

INTYG OM EG-TYPGODKÄNNANDE

MYNDIGHETENS STÄMPEL

Meddelande om

—	typgodkännande

—	utökning av typgodkännande

—	avslag på ansökan om typgodkännande

—	indragning av typgodkännande

för ett frontskydd som en separat teknisk enhet enligt direktiv 2005/.../EG.

Typgodkännandenummer:

Skäl till utökningen:

AVSNITT I

0.1 Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2 Typ och allmän(na) handelsteckning(ar):

0.3 Metod för typidentifikation, om frontskyddet är märkt med sådan:

0.3.1 Märkets placering:

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.7 Placering och sätt att fästa EG-typgodkännandemärket:

0.8 Monteringsfabrikens adress(er):

AVSNITT II

1. Ytterligare information: se addendum

2. Teknisk tjänst med ansvar för utförandet av godkännandeproven:

3. Datum för testrapporten:

4. Testrapportens nummer:

5. Eventuella anmärkningar: se addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

9. Innehållsförteckningen till det informationspaket som lämnats till den godkännande myndigheten, och som kan erhållas på begäran, bifogas.

Addendum till tillägg 4

till intyg om EG-typgodkännande nr ...

för typgodkännande av frontskydd enligt direktiv [2005/.../EG]

1. Ytterligare upplysningar

1.1 Fastsättningsmetod

1.2 Monteringsföreskrifter: ...

1.3 En förteckning över de fordon som ett frontskydd kan monteras på, restriktioner för användning och nödvändiga villkor för montering: ...

2. Anmärkningar:

3. Testresultat enligt punkt 3 i bilaga I

Test	Registrerade värden		Godkänd/Ej godkänd
Provkroppen för den nedre benformen mot frontskyddet — 3 testpositioner (om detta utförts)	Böjningsvinkel	...... ...... grader ......
	Skjuvning	...... ...... mm ......
	Acceleration vid skenbenet	...... ...... G ......
Provkroppen för den övre benformen mot frontskyddet — 3 testpositioner (om detta utförts)	Summan av islagskrafterna	...... ...... kN ......
	Böjningsmoment	...... ...... Nm ......
Provkroppen för den övre benformen mot främre delen av frontskyddet — 3 testpositioner (enbart övervakning)	Summan av islagskrafterna	...... ...... kN ......
	Böjningsmoment	...... ...... Nm ......
Barn-/mindre vuxenhuvudformen (3,5 kg) mot frontskyddet	HPC-värden (minst 3 värden)	...... ...... ......

Tillägg 5 till BILAGA II

Exempel på märke för EG-typgodkännande

(a ≥ 12 mm)

EG-typgodkännandemärket för frontskydd ovan är avsett för ett frontskydd typgodkänt i Tyskland (e1) enligt detta direktiv (01) under basgodkännandenumret 1471.

Asterisken anger att frontskyddet godkänts utifrån en bedömning av det test av provkroppar för benformen som anges i punkt 3.1 i bilaga I. Om godkännandemyndigheten inte gjort en sådan bedömning skall asterisken ersättas av ett mellanslag.

BILAGA III

ÄNDRINGAR TILL DIREKTIV 70/156/EEG

Bilagorna till direktiv 70/156/EEG skall ändras på följande sätt:

Följande punkter skall läggas till i bilaga I:

”9.[24]

frontskydd

9.[24].1

En detaljerad beskrivning med fotografier eller ritningar av fordonet vad gäller konstruktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i frontskydd och fordonets front skall tillhandahållas.

9.[24].2

En detaljerad beskrivning med fotografier eller ritningar av sättet att montera frontskyddet på fordonet skall tillhandahållas. Beskrivningen skall innehålla alla dimensioner på bultar och erfordrade åtdragningsmoment.”

I bilaga III skall följande punkter läggas till i del I, avsnitt A:

”9.[24]

9.[24].1

9.[24].2

I bilaga IV skall följande läggas till:

Ämne

Direktiv

Hänvisning till EGT

Tillämplighet

[60] Frontskydd

[.../.../EG]

L ..., ..., s. ...

X (1)

—

Bilaga XI skall ändras enligt följande:

I tillägg 1 skall följande punkt läggas till:

Punkt	Ämne	Direktiv	M1 ≤ 2 500 kg (2)	M1 > 2 500 kg (2)	M2	M3
[60]	Frontskydd	[.../.../EG]	X	X (2)	—	—

I tillägg 2 skall följande punkt läggas till:

Punkt

Ämne

Direktiv

[60]

Frontskydd

[.../.../EG]

—

I tillägg 3 skall följande punkt läggas till:

Post	Ämne	Direktiv	M2	M3	N1	N2	N3	O1	O2	O3	O4
[60]	Frontskydd	[.../.../EG]	—	—	—	—	—	—	—	—	—

(1) Med en tillåten totalvikt på 3,5 ton.

(2) Med en tillåten totalvikt på 3,5 ton.

P6_TA(2005)0201

Näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning (KOM(2003)0424 - C5-0329/2003 - 2003/0165(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0424) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0329/2003),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0128/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2003)0165

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2005 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

En mångsidig och balanserad kost är en förutsättning för god hälsa. Enskilda produkter har enbart en begränsad betydelse i förhållande till kosten som helhet, och kosten är bara en av de många faktorer som påverkar uppkomsten av vissa mänskliga sjukdomar. Andra faktorer som ålder, genetiskt anlag, nivån av fysisk aktivitet, bruk av tobak och andra beroendeframkallande ämnen, miljöfaktorer och stress kan alla påverka uppkomsten av mänskliga sjukdomar. Samtliga dessa faktorer bör beaktas inom ramen för olika rekommendationer som EU utarbetar på hälsoområdet.

(2)	Allt fler av de livsmedel som säljs och marknadsförs i gemenskapen är försedda med näringspåståenden och hälsopåståenden. För att säkerställa ett högt konsumentskydd och underlätta konsumenternas val måste de produkter som släpps ut på marknaden vara säkra och korrekt märkta.

(3)

Skillnader mellan de nationella bestämmelserna om sådana påståenden kan hindra den fria rörligheten för livsmedel och skapa ojämlika konkurrensförhållanden. De påverkar därigenom direkt den inre marknadens funktion. Man måste därför anta gemenskapsbestämmelser om användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

(4)

Allmänna märkningsbestämmelser finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (3), ändrat genom kommissionens direktiv 2001/101/EG (4). Genom direktiv 2000/13/EG förbjuds användning av information som skulle kunna vilseleda köparen eller som tillskriver livsmedel hälsobringande egenskaper. Denna förordning bör komplettera de allmänna principer som fastställs i direktiv 2000/13/EG och föreskriva särskilda bestämmelser om användning av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel som skall levereras som sådana till konsumenten.

(5)

Denna förordning bör inte omfatta enkla meddelanden som utgör led i kampanjer från hälsovårdsmyndigheters sida för att främja ett sunt intag av vissa typer av livsmedel, exempelvis beträffande ett rekommenderat antal portioner frukt, grönsaker och fet fisk, oavsett om nämnda meddelanden ingår i kommersiella meddelanden eller inte.

(6)

På det internationella planet antog Codex Alimentarius 1991 allmänna riktlinjer för användningen av påståenden och 1997 riktlinjer för användningen av näringspåståenden. En ändring av de senare kommer snart att antas av Codexkommissionen. I och med denna ändring kommer hälsopåståenden att tas med i riktlinjerna från 1997. De definitioner och villkor som anges i Codexriktlinjerna kommer att beaktas.

(7)

Det finns ett antal näringsämnen och andra ämnen med näringsmässiga eller fysiologiska effekter som kan finnas i ett livsmedel och bli föremål för ett påstående. Därför bör det fastställas allmänna principer som gäller samtliga påståenden om livsmedel, i syfte att säkerställa ett högt konsumentskydd och ge konsumenterna tillräckligt med information för att de skall kunna göra sina val med beaktande av alla fakta samt för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för livsmedelsindustrin .

(8)

När man fastställer en näringsprofil bör man beakta mängden av alla olika näringsämnen och ämnen med en näringsmässig eller fysiologisk effekt. När näringsprofilerna bestäms bör de olika kategorierna av livsmedel och deras andel av och betydelse för den totala kosten beaktas. Det kan hända att man måste bevilja undantag från skyldigheten att respektera etablerade näringsprofiler när det gäller vissa livsmedel eller kategorier av livsmedel, beroende på vilken betydelse de har och hur stor andel de utgör av befolkningens kost. Detta arbete är tekniskt komplicerat och det bör vara Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet som antar de relevanta bestämmelserna.

(9)

Det finns en mångfald olika påståenden som för närvarande används på märkningen av och i reklamen för livsmedel i vissa medlemsstater och som gäller ämnen som inte påvisats vara gynnsamma eller om vilka det för närvarande inte råder tillräcklig vetenskaplig enighet. Det måste säkerställas att det har påvisats att de ämnen för vilka det görs ett påstående har en gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt.

(10)

För att säkerställa att påståendena är sanningsenliga måste det ämne som påståendet hänför sig till förekomma i tillräckligt stora mängder i slutprodukten, eller ämnet måste saknas eller förekomma i lämpligen reducerad mängd, för att ge upphov till den påstådda näringsmässiga eller fysiologiska effekten. Ämnet måste också vara tillgängligt så att det kan tillgodogöras av kroppen. Dessutom bör en betydande mängd av det ämne som skall ge den påstådda näringsmässiga eller fysiologiska effekten kunna erhållas från en sådan mängd av livsmedlet som rimligtvis kommer att konsumeras.

(11)	Det är viktigt att påståenden om livsmedel kan förstås av genomsnittskonsumenten.

(12)

Vetenskapliga belägg bör vara den viktigaste aspekten att beakta vid användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden, och de livsmedelsföretagare som använder påståenden bör motivera dem. Hänsyn bör emellertid tas till att små och medelstora företag kan ha vissa strukturella och organisatoriska begränsningar. De vetenskapliga beläggen bör stå i proportion till de fördelar som produkten erbjuder.

(13)

Med tanke på att livsmedel med näringspåståenden eller hälsopåståenden har en mycket positiv image och att de potentiellt kan påverka kostvanorna och det totala näringsintaget, bör konsumenterna kunna bedöma deras totala näringskvalitet. Näringsvärdesdeklarationer bör därför vara obligatoriska och de bör vara utförliga på alla livsmedel som är försedda med hälsopåståenden.

(14)

En förteckning över tillåtna näringspåståenden och villkoren för användning av dem bör också upprättas, med utgångspunkt i de villkor för användningen av sådana påståenden som man kommit överens om nationellt eller internationellt och som fastställts i gemenskapens lagstiftning. Förteckningen bör uppdateras regelbundet i syfte att ta hänsyn till den vetenskapliga, kunskapsmässiga och tekniska utvecklingen . När det gäller jämförande påståenden måste det vidare tydligt anges för slutkonsumenten vilka produkter som jämförs med varandra.

(15)	Hälsopåståenden bör endast godkännas för användning på den inre marknaden efter en vetenskaplig bedömning av högsta möjliga standard. För att säkerställa en enhetlig vetenskaplig bedömning av dessa påståenden bör Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet göra dessa bedömningar.

(16)

Det finns många andra faktorer än de kostrelaterade som påverkar de fysiologiska funktionerna och beteendet. Det är därför mycket komplicerat att informera om dessa funktioner och det är svårt att förmedla ett allsidigt, sanningsenligt och meningsfullt budskap i ett kortfattat påstående som skall användas på märkning och i reklam för livsmedel. Det är därför lämpligt att kräva vetenskapliga belägg för psykologiska och beteenderelaterade påståenden.

(17)

Enligt kommissionens direktiv 96/8/EG av den 26 februari 1996 om livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning (5) är det förbjudet att på märkningen och presentationen av samt i reklamen för produkter som omfattas av direktivet ange hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter, eller att hänvisa till nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla. Allt fler livsmedel som inte uttryckligen är avsedda för viktkontroll marknadsförs med hjälp av hänvisningar av detta slag och med angivande av att produkten kan minska den energimängd som fås från kosten. Det är därför lämpligt att tillåta hänvisningar till sådana egenskaper endast i de fall då det finns tillräckliga vetenskapliga belägg för dem .

(18)

Hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner, och som bygger på vedertagen vetenskaplig kunskap, bör genomgå en annan slags bedömning. En gemenskapsförteckning över tillåtna påståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes funktion måste därför antas efter samråd med livsmedelsmyndigheten .

(19)

Förteckningarna bör alltid vid behov ses över snabbt så att de står i överensstämmelse med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. En sådan översyn är en genomförandeåtgärd av teknisk art, och det bör därför anförtros kommissionen att besluta om dessa åtgärder för att förenkla och påskynda förfarandet.

(20)

En mångsidig och balanserad kost med beaktande av de olika kostvanor, traditionella produkter och matkulturer som finns i de olika medlemsstaterna och i deras regioner, och som utgör ett värde som förtjänar respekt och skydd, är en förutsättning för god hälsa, och en enda produkt kan vara av obestridlig betydelse för kosten som helhet . Kosten är också en av de många faktorer som påverkar uppkomsten av vissa mänskliga sjukdomar. Andra faktorer som ålder, genetiskt anlag, nivån av fysisk aktivitet, bruk av tobak och andra beroendeframkallande ämnen, miljöfaktorer och stress kan alla påverka uppkomsten av mänskliga sjukdomar. Särskilda märkningskrav bör därför gälla för påståenden om minskad risk för sjukdom.

(21)	För att garantera att hälsopåståendena är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenternas val av en hälsosam kost bör det närmare innehållet av och formerna för hälsopåståendena beaktas i livsmedelsmyndighetens yttrande .

(22)	I vissa fall kan enbart vetenskapliga riskbedömningar inte ge all den information som bör ligga till grund för ett beslut om riskhantering. Andra berättigade faktorer av betydelse för den aktuella frågan bör därför beaktas.

(23)	Av öppenhetsskäl och för att undvika flerdubbla anmälningar om påståenden som redan har bedömts bör ett offentligt register över sådana påståenden upprättas och hållas uppdaterat .

(24)	Registret bör vid behov ses över snabbt så att det står i överensstämmelse med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. En sådan översyn är en genomförandeåtgärd av teknisk art, och det bör därför anförtros kommissionen att besluta om dessa åtgärder för att förenkla och påskynda förfarandet.

(25)

För att uppmuntra forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin är det ändamålsenligt att skydda de investeringar som innovatörer gjort i samband med insamling av information och uppgifter som bildar underlaget för en anmälan enligt denna förordning. Detta skydd bör emellertid begränsas tidsmässigt för att undvika onödig upprepning av undersökningar och försök.

(26)	Eftersom livsmedel som är försedda med påståenden har särskilda egenskaper bör övervakningsorganen förfoga över ytterligare befogenheter utöver de normala för att garantera en effektiv övervakning av dessa produkter.

(27)	Den europeiska livsmedelsindustrins, och särskilt de små och medelstora företagens, behov bör beaktas för att säkerställa att innovation och konkurrenskraft inte försämras.

(28)	Det behövs en lämplig övergångsperiod för att livsmedelsföretagarna skall kunna anpassa sig till kraven i denna förordning , framför allt när det gäller små och medelstora företag .

(29)	Vid lämplig tidpunkt bör det utarbetas en allmän informationskampanj om näringsfrågor och om vikten av sunda kostvanor.

(30)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(31)	De åtgärder som krävs för att tillämpa denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Syftet med denna förordning är att harmonisera de bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar och som gäller näringspåståenden och hälsopåståenden, för att säkerställa en välfungerande inre marknad och samtidigt ett högt konsumentskydd.

2. Denna förordning skall tillämpas på näringspåståenden och hälsopåståenden i kommersiella meddelanden om livsmedel i samband med märkning och presentation av samt i reklam för livsmedel som skall levereras som sådana till konsumenten. Den skall också tillämpas på livsmedel avsedda att levereras till restauranger, sjukhus, skolor, serveringar och liknande storkök.

Den skall emellertid inte tillämpas på livsmedel som saluförs i lösvikt, alltså presenteras och säljs i oförpackad form, och inte heller på frukt och grönsaker (färskvaror).

3. Näringspåståenden och hälsopåståenden som inte följer denna förordning skall betraktas som vilseledande reklam enligt rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984om vilseledande och jämförande reklam (7).

4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av följande gemenskapsbestämmelser:

—	Rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel (8) och de direktiv som har antagits på grundval av det direktivet.

—	Rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (9).

—	Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (10).

—	Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (11).

—	Rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19 december 2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden (12) och kommissionens genomförandeförordningar för denna.

5. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen om livsmedel för särskilda näringsändamål och kosttillskott .

6. Denna förordning skall inte tillämpas på varumärken som uppfyller bestämmelserna i rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (13) eller rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (14).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning skall

definitionerna av ”livsmedel”, ”livsmedelsföretagare”, ”utsläppande på marknaden” och ”slutkonsument” i enlighet med artikel 2, artiklarna 3.3, 3.8 och 3.18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (15) vara tillämpliga ,

definitionen av ”kosttillskott” i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (16) och definitionerna av ”näringsvärdesdeklaration”, ”protein”, ”kolhydrat”, ”sockerarter”, ”fett”, ”mättade fettsyror”, ”enkelomättade fettsyror”, ”fleromättade fettsyror” och ”kostfibrer” i enlighet med rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsdeklaration för livsmedel (17) vara tilllämpliga,

c)	även definitionen av ”märkning” som ges i artikel 1.3 a i direktiv 2000/13/EG vara tillämplig.

Följande definitioner skall också vara tillämpliga:

”påstående”: budskap eller framställning som inte är obligatorisk enligt gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning, inklusive framställningar bestående av bilder, grafiska element eller symboler, oberoende av form, och som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper.

2.	”näringsämne”: protein, kolhydrater, fett, kostfibrer, natrium, vitaminer och mineralämnen som anges i bilagan till direktiv 90/496/EEG samt ämnen som hör till eller utgör beståndsdelar av en av dessa kategorier.

3.	”annat ämne”: ett ämne som inte är ett näringsämne men som har näringsmässiga eller fysiologiska effekter.

”näringspåstående”: varje påstående som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda näringsmässiga egenskaper på grund av

den energi (det kalorivärde) det

—

ger,

—	ger i minskad eller ökad grad, eller

—	inte ger, eller

de näringsämnen eller andra ämnen det

—	innehåller,

—	innehåller i mindre eller större mängd, eller

—	inte innehåller.

5.	”hälsopåstående”: varje påstående som anger, föreslår eller antyder att det finns ett samband mellan en kategori av ett livsmedel, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och hälsa.

6.	”påstående om minskad sjukdomsrisk”: varje hälsopåstående som anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller av en av dess beståndsdelar väsentligt minskar en riskfaktor för en mänsklig sjukdom.

7.	”livsmedelsmyndigheten”: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet som inrättats genom förordning (EG) nr 178/2002.

8.	”genomsnittskonsument”: en konsument som är tämligen välinformerad och tämligen uppmärksam och försiktig.

9.	”hälsa”: allmänt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

10.	”kategori av livsmedel”: en grupp av livsmedelsprodukter som har jämförbara egenskaper och användningssätt samt jämförbart näringsinnehåll.

KAPITEL II

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 3

Allmänna principer som gäller samtliga påståenden

Näringspåståenden och hälsopåståenden får endast användas på märkning och presentation av och i reklam för livsmedel som släpps ut på marknaden i gemenskapen om de följer bestämmelserna i denna förordning.

Utan att det påverkar bestämmelserna i direktiven 2000/13/EG och 84/450/EEG skall användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden inte

a)	vara felaktiga , tvetydiga eller vilseledande,

b)	öranleda tvivel om andra livsmedels säkerhet eller tillräckliga näringsvärde,

c)	ange , låta förstå eller antyda att en balanserad och mångsidig kost inte kan ge lämpliga mängder av näringsämnen i allmänhet,

d)	hänvisa till förändringar av de fysiologiska funktionerna på ett oegentligt eller oroväckande sätt, vare sig genom texten eller framställningar i form av bilder, grafiska element eller symboler,

e)	uppmuntra överdriven konsumtion av ett livsmedel eller ge intrycket av att sådan konsumtion är acceptabel eller underskatta vikten av en hälsosam kosthållning.

Artikel 4

Allmänna villkor

1. Det skall vara tillåtet att använda näringspåståenden och hälsopåståenden endast om följande villkor uppfylls:

a)	Det har påvisats att förekomsten, avsaknaden eller den reducerade mängden av det näringsämne eller andra ämne som påståendet gäller har den påstått gynnsamma näringsmässiga eller fysiologiska effekten , och detta har bekräftats av vedertagen vetenskaplig kunskap .

Det näringsämne eller andra ämne som påståendet gäller

i)	ingår i slutprodukten i en betydande mängd såsom fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om sådana bestämmelser inte finns, i en mängd som kommer att ge den näringsmässiga eller fysiologiska effekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap, eller

ii)	ingår inte eller ingår i en reducerad mängd som kommer att ge den näringsmässiga eller fysiologiska effekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap.

c)	I tillämpliga fall, det näringsämne eller andra ämne som påståendet gäller är i en form som kan tillgodogöras av kroppen.

Den mängd som rimligtvis kommer att konsumeras ger en betydande mängd av det näringsämne eller andra ämne som påståendet gäller, såsom fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om sådana bestämmelser inte finns, i en betydande mängd som kommer att ge den näringsmässiga eller fysiologiska effekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap.

e)	De är förenliga med de särskilda villkor som anges i kapitel III eller, i tillämpliga fall, kapitel IV.

2. Näringspåståendena och hälsopåståenden skall gälla livsmedel som är konsumtionsfärdiga i enlighet med tillverkarens anvisningar.

Artikel 5

Vetenskapliga belägg för påståenden

1. Näringspåståenden och hälsopåståenden skall grundas på och beläggas med vedertagen vetenskaplig kunskap .

2. En livsmedelsföretagare som gör ett näringspåstående eller hälsopåstående skall motivera användningen av påståendet.

3. De behöriga myndigheterna i medlemsstaten får begära att en livsmedelsföretagare eller en person som släpper ut en produkt på marknaden lägger fram sådana vetenskapliga verk och uppgifter som bekräftar överensstämmelsen med denna förordning.

Artikel 6

Information om näringsvärdet

1. Användningen av näringspåståenden eller hälsopåståenden skall inte bidra till att dölja ett livsmedels sammantagna näringsvärde. I detta syfte skall information lämnas som ger konsumenten möjlighet att förstå vilken roll det med närings- eller hälsopåståenden försedda livsmedlet spelar i hans eller hennes dagliga kost.

Sådan information skall lämnas enligt följande:

a)	Om det görs ett näringspåstående eller hälsopåstående, med undantag för samlingsreklam, skall det lämnas information om näringsvärdet i enlighet med direktiv 90/496/EEG eller, när det gäller kosttillskott, i enlighet med direktiv 2002/46/EG .

b)	När det gäller hälsopåståenden information i grupp 2, i enlighet med definitionen i artikel 4.1 i direktiv 90/496/EEG.

För att underlätta förståelsen för konsumenterna skall även energivärdet samt mängden näringsämnen och andra ämnen per förpackning eller portion omnämnas.

2. Dessutom skall följande information anges i anslutning till information om näringsvärdet, om den inte redan genom bestämmelser i befintlig gemenskapslagstiftning anges på annat ställe på etiketten:

a)	Mängderna av de näringsämnen eller andra ämnen som ett näringspåstående eller hälsopåstående gäller, om de inte ingår i näringsvärdesdeklarationen.

Uppgifter om den roll som det med närings- eller hälsopåståenden försedda livsmedlet spelar i en balanserad kost. Denna information skall framgå genom att mängderna av de näringsämnen eller andra ämnen som ingår i det livsmedel för vilket näringspåståendet eller hälsopåståendet gäller anges i förhållande till referensvärdena för det dagliga intaget av näringsämnen eller andra ämnen.

KAPITEL III

NÄRINGSPÅSTÅENDEN

Artikel 7

Särskilda villkor

1. Näringspåståenden skall endast tillåtas om de är förenliga med denna förordning och uppfyller villkoren i bilagan.

2. Ändringar av bilagan skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2 och i tillämpliga fall efter samråd med myndigheten samt med medverkan av konsumentpaneler som skall bedöma hur påståendena i fråga tolkas och förstås .

Artikel 8

Jämförande påståenden

1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 84/450/EEG skall ett näringspåstående som jämför mängden av ett näringsämne och/eller energivärdet hos ett livsmedel med ett annat livsmedel , eller i en annan livsmedelskategori, endast göras om de livsmedel som jämförs med varandra lätt kan kännas igen av genomsnittskonsumenten eller är tydligt angivna. Skillnaden mellan mängden av ett näringsämne eller energivärde skall anges, och jämförelsen skall gälla samma mängd livsmedel.

2. Jämförande näringspåståenden skall jämföra det berörda livsmedlets sammansättning med ett urval livsmedel i samma kategori, vilka inte har en sådan sammansättning att de får förses med ett påstående. Detta gäller även livsmedel av andra märken.

KAPITEL IV

HÄLSOPÅSTÅENDEN

Artikel 9

Särskilda villkor

1. Hälsopåståenden skall tillåtas om de är förenliga med de allmänna bestämmelserna i kapitel II och de särskilda bestämmelserna i detta kapitel och om de har anmälts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13 och

a)	kommissionen inom den frist som avses i artikel 15.1 inte gjort några invändningar, eller

b)	i händelse av att kommissionen gjort en invändning, inget negativt beslut har fattats i enlighet med artikel 16.3 inom nio månader efter det att anmälan mottagits.

2. Hälsopåståenden skall endast tillåtas om följande uppgifter ingår på märkningen:

a)	I tillämpliga fall, ett uttalande om vikten av en balanserad kost och en hälsosam livsstil (på en väl synlig plats på märkningen) .

b)	Den mängd livsmedel och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten skall uppnås.

c)	I tillämpliga fall, ett konstaterande riktat till personer som bör undvika att använda produkten.

d)	I tillämpliga fall, en varning om att den mängd av produkten som intas inte bör överstiga den mängd som kan vara skadlig för hälsan.

Artikel 10

Begränsningar vad gäller användningen av vissa hälsopåståenden

1. Följande hälsopåståenden skall inte tillåtas , om de inte är vetenskapligt underbyggda :

a)	Påståenden som låter förstå att hälsan skulle kunna påverkas om man inte konsumerar livsmedlet .

Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 96/8/EG, påståenden som hänvisar till viktminskning eller viktkontroll, eller till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter, eller som hänvisar till nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla, eller till en reducering av den energi som fås från kosten , om de inte är vetenskapligt underbyggda och anmälda i enlighet med denna förordning .

c)	Påståenden som hänvisar till råd från läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, eller från deras branschorganisationer eller välgörenhetsorganisationer, om de inte är vetenskapligt underbyggda och anmälda i enlighet med denna förordning .

d)	Påståenden som uteslutande riktar sig till barn.

2. I tillämpliga fall skall kommissionen, efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten och organisationer som företräder livsmedelsindustrin och konsumenterna , offentliggöra noggranna riktlinjer för tillämpningen av denna artikel , vilka skall utarbetas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2 .

Artikel 11

Hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller ett annat ämnes allmänt vedertagna funktion

1. Genom undantag från artikel 9.1 får hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och fysiologiska funktioner, och som bygger på vedertagen och tillräckligt väl belagd vetenskaplig kunskap , göras om de är baserade på den förteckning som avses i punkt 2.

2. Medlemsstaterna och organisationer som företräder livsmedelsindustrin och konsumenterna skall till kommissionen lämna förteckningar över de påståenden som avses i punkt 1 senast den ... (18).

Efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2, anta en gemenskapsförteckning över de tillåtna påståenden som avses i punkt 1 och som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och fysiologiska funktioner senast den ... (19).

Ändringar av förteckningen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2, antingen på kommissionens eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

3. Från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med den dag då den förteckning som avses i andra stycket i punkt 2 antas, får hälsopåståenden som avses i punkt 1 göras på livsmedelsföretagarens ansvar, under förutsättning att de är förenliga med denna förordning och med gällande nationella bestämmelser som är tillämpliga på dem och utan att det påverkar antagandet av de skyddsåtgärder som avses i artikel 24.

Artikel 12

Påståenden om minskad sjukdomsrisk

1. Genom undantag från artikel 2.1 i direktiv 2000/13/EG får påståenden om minskad sjukdomsrisk göras om de har anmälts i enlighet med denna förordning.

2. Förutom de allmänna bestämmelser som fastställs i denna förordning och de särskilda bestämmelserna i punkt 1, skall märkningen i fråga om påståenden om minskad sjukdomsrisk också innehålla ett uttalande om att det finns åtskilliga riskfaktorer för sjukdomar och att en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men behöver inte, ha en positiv effekt.

Artikel 13

Anmälan

1. Anmälan i enlighet med artikel 9.1 skall lämnas in till livsmedelsmyndigheten av tillverkaren när produkten lanseras på marknaden för första gången, eller, när en produkt tillverkas i ett tredjeland, av importören. Anmälan skall skickas per vanlig post eller företrädesvis med hjälp av modern kommunikationsteknik (inklusive e-post) .

Livsmedelsmyndigheten skall göra följande:

a)	Skriftligt bekräfta att anmälan tagits emot inom 14 dagar från mottagandet. I meddelandet skall dagen för mottagande av anmälan anges.

b)	Utan dröjsmål underrätta medlemsstaterna och kommissionen om anmälan , samt ge dem tillgång till anmälan och all kompletterande information som tillverkaren eller importören lämnat in.

2. Anmälan skall åtföljas av följande uppgifter och handlingar:

a)	Tillverkarens eller importörens namn och adress.

b)	Det näringsämne eller andra ämne eller det livsmedel eller den kategori av livsmedel som hälsopåståendet gäller och dess särskilda egenskaper.

c)	En kopia av de undersökningar som utförts när det gäller hälsopåståendet och oberoende fackgranskade undersökningar, om sådana finns, samt allt annat material som är tillgängligt och som kan påvisa att påståendet är förenligt med de kriterier som anges i denna förordning.

d)	En kopia av övriga vetenskapliga undersökningar som är relevanta med tanke på hälsopåståendet.

e)	Ett förslag till formulering av hälsopåståendet (exemplifierande specialåtgärder för små och medelstora företag får beslutas om i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2) .

f)	I tillämpliga fall, ett provexemplar av den föreslagna livsmedelsförpackning där påståendet skall göras som tydligt visar förslaget till formulering av hälsopåståendet och den etikett som skall användas.

g)	En sammanfattning av handlingarna med de tekniska uppgifterna.

3. Genomförandebestämmelserna för tillämpningen av denna artikel, inbegripet bestämmelser om hur anmälan skall utarbetas och läggas fram, skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2, efter samråd med livsmedelsmyndigheten.

4. Små och medelstora företag bör ges mycket stöd för att utarbeta dessa handlingar.

5. Före dagen då denna förordning börjar tillämpas skall livsmedelsmyndigheten utarbeta och offentliggöra detaljerad vägledning för att hjälpa tillverkare och importörer att utarbeta och lägga fram sina anmälningar. I föreskrifterna om hur anmälningar skall utarbetas och läggas fram skall tillverkaren eller importören ges rätten att försvara sin anmälan inför livsmedelsmyndigheten. Häri skall ingå en uttrycklig rätt för tillverkaren eller importören att lägga fram ytterligare uppgifter i samband med livsmedelsmyndighetens utvärdering av handlingarna.

Artikel 14

Motiverat yttrande från kommissionen och yttrande från livsmedelsmyndigheten

1. Kommissionen kan inom fyra månader från anmälan i enlighet med artikel 9.1 lägga fram ett motiverat yttrande till livsmedelsmyndigheten om kommissionen har kommit fram till att ett hälsopåstående inte uppfyller de allmänna kraven i kapitel II eller de särskilda kraven i detta kapitel.

2. Inlämnande av ett motiverat yttrande innebär att myndigheten uppmanas att utarbeta ett yttrande om i vilken utsträckning hälsopåståendet uppfyller de allmänna kraven i kapitel II och de särskilda kraven i detta kapitel.

3. Livsmedelsmyndigheten skall utan dröjsmål underrätta tillverkaren eller importören om att användningen av hälsopåståendet måste upphöra tills antingen

—	ett positivt beslut har fattats i enlighet med förfarandet i artikel 16, eller

—	en period på sex månader har gått sedan man erhöll anmälan i enlighet med artikel 9.1 utan att något beslut har fattats.

Artikel 15

Livsmedelsmyndighetens yttrande

1. När det råder tvivel om de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående kan livsmedelsmyndigheten på kommissionens begäran utarbeta ett yttrande. Livsmedelsmyndigheten skall sträva efter att avge sitt yttrande inom sex månader från den dag då anmälan togs emot. Denna tidsfrist skall förlängas om livsmedelsmyndigheten ber tillverkaren eller importören om kompletterande uppgifter i enlighet med punkt 2.

När det råder så allvarlig tveksamhet rörande de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående att man inte kan förvänta sig ett positivt yttrande från livsmedelsmyndigheten kan kommissionen förbjuda fortsatt användning av detta hälsopåstående.

2. Tillverkaren eller importören skall ha möjlighet att vända sig direkt till den behöriga panelen med sakkunniga vid livsmedelsmyndigheten, vilket skall innefatta rätten att bli hörd i sak och att komplettera handlingarna med ytterligare uppgifter.

3. För att utarbeta sitt yttrande skall livsmedelsmyndigheten kontrollera följande:

a)	Att hälsopåståendet kan beläggas med vetenskapliga fakta.

b)	Att hälsopåståendet uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning.

c)	Att hälsopåståendet är begripligt och meningsfullt för konsumenten.

4. Om yttrandet om godkännande av hälsopåståendet är positivt, skall yttrandet innehålla följande uppgifter:

a)	Tillverkarens eller importörens namn och adress.

b)	Benämningen på det livsmedel eller den kategori av livsmedel som hälsopåståendet gäller och dess särskilda egenskaper.

c)	Ett förslag till formulering av hälsopåståendet.

d)	Vid behov, villkoren för användning av livsmedlet eller ett kompletterande uttalande eller en varning som bör förekomma tillsammans med hälsopåståendet på märkningen eller i reklamen.

5. Om ett villkorat yttrande avgivits om hälsopåståendet, skall yttrandet skickas till tillverkaren eller importören. Tillverkaren eller importören skall ha en månad på sig räknat från det datum när yttrandet mottogs för att lämna ytterligare information till livsmedelsmyndigheten innan ett yttrande slutgiltigt antas och offentliggörs.

6. Livsmedelsmyndigheten skall skicka sitt yttrande till kommissionen, medlemsstaterna och tillverkaren eller importören med en rapport som beskriver dess bedömning av hälsopåståendet och anger skälen för dess uppfattning.

7. Livsmedelsmyndigheten skall i enlighet med artikel 38.1 i förordning (EG) nr 178/2002 offentliggöra sitt yttrande.

Allmänheten får lämna synpunkter till kommissionen inom 30 dagar från detta offentliggörande.

Artikel 16

Beslut om det motiverade yttrandet

1. Kommissionen skall inom en månad från att den har fått livsmedelsmyndighetens yttrande till den kommitté som avses i artikel 25.1 lämna ett förslag till beslut, med beaktande av livsmedelsmyndighetens yttrande och alla relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen. Om förslaget till förordning inte överensstämmer med livsmedelsmyndighetens yttrande, skall kommissionen motivera avvikelserna.

2. Alla förslag till beslut enligt vilket godkännandet kommer att beviljas skall innehålla de uppgifter som anges i artikel 15.4 samt namnet på tillverkaren eller importören.

3. Ett slutligt beslut skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2.

4. Kommissionen skall utan dröjsmål meddela tillverkaren eller importören om beslutet och offentliggöra uppgifter om beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

5. Att godkännande beviljats skall inte minska någon livsmedelsföretagares allmänna civilrättsliga och straffrättsliga ansvar med avseende på det berörda livsmedlet.

Artikel 17

Ändring samt tillfällig och permanent indragning av beslut

1. Tillverkaren eller importören får i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 13 ansöka om en ändring av ett giltigt beslut .

2. Livsmedelsmyndigheten skall på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller av kommissionen avge ett yttrande om huruvida ett beslut om användning av ett hälsopåstående fortfarande uppfyller de krav som fastställs i denna förordning.

Den skall genast sända sitt yttrande till kommissionen, tillverkaren eller importören och medlemsstaterna. Livsmedelsmyndigheten skall, i enlighet med artikel 38.1 i förordning (EG) nr 178/2002, offentliggöra sitt yttrande.

Allmänheten får lämna synpunkter till kommissionen inom 30 dagar från detta offentliggörande.

3. Kommissionen skall inom tre månader granska livsmedelsmyndighetens yttrande. Om så är lämpligt skall beslutet ändras, dras in tillfälligt eller permanent i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 16.

Artikel 18

Avgifter

Efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten skall kommissionen lägga fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av avgifter för bedömningen av anmälningar.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Gemenskapens register

1. Kommissionen skall skapa och upprätthålla ett register över näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel i gemenskapen, i det följande kallat ”registret”.

2. ”Registret” skall innehålla följande uppgifter:

a)	Näringspåståendena och de villkor som gäller för dem och som fastställs i bilagan.

b)	Hälsopåståendena enligt artikel 11 och de hälsopåståenden om vilka ett positivt beslut fattats i enlighet med artiklarna 12.2, 17.2, 20.2, 23.2 och 24.2 och eventuella villkor som gäller för dem .

Hälsopåståenden om vilka ett positivt beslut fattats på grundval av konfidentiella uppgifter skall förtecknas i en separat bilaga till registret, med följande uppgifter:

1)	Datumet då kommissionen beslutade om hälsopåståendet och namnet på den ursprungliga anmälaren .

2)	Att kommissionen fattade beslutet på grundval av konfidentiella uppgifter.

3)	Att användningen av hälsopåståendet är begränsat om inte en ny tillverkare eller importör får ett positivt beslut utan att hänvisa till de konfidentiella uppgifter som den första tillverkaren eller importören lämnat.

3. Allmänheten skall ha tillgång till registret.

Artikel 20

Skydd för uppgifter

1. De vetenskapliga uppgifter och annan information som ges i anmälningshandlingarna och som krävs enligt artikel 13.2 får inte användas till förmån för en tillverkare eller importör under en treårsperiod räknat från dagen för godkännandet, om inte den andra tillverkaren eller importören har kommit överens med den tidigare tillverkaren eller importören att dessa uppgifter får användas. Detta gäller om

a)	de vetenskapliga uppgifterna och den övriga informationen har förklarats konfidentiella av de tidigare tillverkarna eller importörerna när den tidigare anmälan lämnades in,

b)	den tidigare tillverkaren eller importören hade ensamrätt att använda de konfidentiella uppgifterna när den tidigare anmälan lämnades in, samt

c)	hälsopåståendet inte kunde ha godkänts utan de konfidentiella uppgifter som lämnats in av den tidigare tillverkaren eller importören.

2. Till och med slutet på den treårsperiod som anges i punkt 1 skall ingen annan tillverkare eller importör ha rätt att hänvisa till uppgifter som förklarats konfidentiella av en tidigare tillverkare eller importör, om inte och till dess att kommissionen fattar ett beslut om huruvida ett godkännande skulle kunna beviljas eller skulle ha kunnat beviljas utan inlämnande av de uppgifter som förklarats konfidentiella av den tidigare tillverkaren eller importören.

Artikel 21

Immateriella rättigheter

Anmälan, registrering och publicering av påståenden får inte inkräkta på de immateriella rättigheter som anmälaren eventuellt åtnjuter när det gäller själva påståendet eller de vetenskapliga uppgifter eller den information som ingår i handlingarna. Sådana rättigheter skall skyddas i enlighet med gemenskapslagstiftningen eller nationella lagar som är förenliga med denna.

Artikel 22

Nationella bestämmelser

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i fördraget, särskilt artiklarna 28 och 30 i detta, får medlemsstaterna inte begränsa eller förbjuda handel med eller reklam för livsmedel som är förenliga med denna förordning genom tillämpning av icke-harmoniserade nationella bestämmelser om påståenden om vissa livsmedel eller om livsmedel i allmänhet.

Artikel 23

Anmälningsförfarande

1. När det hänvisas till denna artikel skall det förfarande som fastställs i punkterna 2, 3 och 4 tillämpas.

2. Om en medlemsstat anser det nödvändigt att införa ny lagstiftning skall den underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om de planerade åtgärderna och uppge vilka skäl som ligger till grund för dem.

3. Kommissionen skall samråda med Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002 om den tror att ett sådant samråd skulle vara ändamålsenligt eller om en medlemsstat begär det, och skall avge ett yttrande om de åtgärder som planeras.

4. Den berörda medlemsstaten får vidta de planerade åtgärderna sex månader efter den underrättelse som avses i punkt 2, förutsatt att kommissionens yttrande inte är negativt.

Om kommissionens yttrande är negativt skall den i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2 och inom den period som anges i första stycket i denna punkt fastställa huruvida de planerade åtgärderna kan genomföras. Kommissionen kan begära att vissa ändringar görs i fråga om den planerade åtgärden.

Artikel 24

Skyddsåtgärder

1. Om en medlemsstat har goda skäl att anse att ett påstående inte är förenligt med denna förordning eller att de vetenskapliga belägg som föreskrivs i artikel 5 inte är tillräckliga kan den medlemsstaten tillfälligt förbjuda användningen av sådana påståenden inom sitt territorium.

Medlemsstaten skall omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen och ange skälen till det tillfälliga förbudet.

2. Ett beslut skall fattas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2, i tillämpliga fall efter att ha inhämtat ett yttrande från livsmedelsmyndigheten.

Kommissionen kan inleda detta förfarande på eget initiativ.

3. Den medlemsstat som avses i punkt 1 kan upprätthålla det tillfälliga förbudet tills den har underrättats om det beslut som avses i punkt 2.

Artikel 25

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som anges i artikel 23.3.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den period som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 26

Övervakning

För att underlätta en effektiv övervakning av livsmedel som är försedda med näringspåståenden eller hälsopåståenden kan medlemsstaterna kräva att tillverkaren eller den som släpper ut dessa livsmedel på marknaden inom deras territorium skall informera den behöriga myndigheten om detta genom att skicka in ett exemplar av den märkning som används för produkten.

Artikel 27

Utvärdering

Senast den ... (20) skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning, särskilt om marknadsutvecklingen när det gäller livsmedel om vilka det gjorts näringspåståenden eller hälsopåståenden och om eventuella problem som uppkommit vid tillämpningen av artikel 1.6 a om varumärken , och vid behov ett förslag till ändringar.

Rapporten bör även innefatta en bedömning av denna förordnings inverkan på folkhälsan.

Artikel 28

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den ... (21).

Livsmedel som släpps ut på marknaden eller som märks före det datum då denna förordning träder i kraft och som inte är förenliga med denna förordning får saluföras till och med den ... (22) eller till och med bästföre-datumet, beroende på vilket som inträffar senare .

Hälsopåståenden, med undantag för dem som avses i artikel 11.1, som används i enlighet med gällande bestämmelser för livsmedel, livsmedelskategorier eller beståndsdelar i livsmedel vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft, får fortsättningsvis användas förutsatt att en anmälan görs i enlighet med artikel 13 inom tolv månader efter det datum då denna förordning träder i kraft och till och med sex månader efter det att ett slutligt beslut fattats i enlighet med artikel 16.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 110, 30.4.2004, s. 18 .

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 maj 2005.

(3) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).

(4) EGT L 310, 28.11.2001, s. 19.

(5) EGT L 55, 6.3.1996, s. 22.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 250, 19.9.1984, s. 17. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/55/EG (EGT L 290, 23.10.1997, s. 18).

(8) EGT L 186, 30.6.1989, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(9) EGT L 229, 30.8.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(10) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(11) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1795/2003 (EUT L 262, 14.10.2003, s. 13).

(12) EGT L 328, 23.12.2000, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004 (EUT L 357, 2.12.2004, s. 3).

(13) EGT L 40, 11.2.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut 92/10/EEG (EGT L 6, 11.1.1992, s. 35).

(14) EGT L 11, 14.1.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 422/2004 (EUT L 70, 9.3.2004, s. 1).

(15) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EGT L 245, 29.9.2003, s. 4).

(16) EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

(17) EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(18) Sista dagen i den månad då denna förordning antogs + 1 år.

(19) Sista dagen i den månad då denna förordning antogs + 3 år.

(20) Sista dagen i månaden efter antagandet + 3 år .

(21) Första dagen i den artonde månaden efter dagen för offentliggörandet.

(22) Sista dagen i den elfte månaden efter dagen för tillämpning .

BILAGA

NÄRINGSPÅSTÅENDEN OCH VILLKOR FÖR ANVÄNDNINGEN AV DEM

LÅG ENERGIHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har låg energihalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 40 kcal (170 kJ)/100 g och mindre än 20 kcal (80 kJ)/100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen har låg energihalt får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

ENERGIREDUCERAD

Ett påstående om att ett livsmedel är energireducerat, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om energivärdet är reducerat med minst 30 % och om de egenskaper som gör att livsmedlets totala energivärde reduceras anges.

ENERGIFRI

Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 4 kcal (17 kJ)/100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen är energifria får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

LÅG FETTHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har låg fetthalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 3 g fett per 100 g eller 1,5 g per 100ml (1,8 g per 100ml för mellanmjölk).

Om det gäller livsmedel som av naturen har låg fetthalt får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

FETTFRI

Ett påstående om att ett livsmedel är fettfritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 0,5 g fett per 100 g eller 100 ml. Påståenden som formuleras enligt modellen ”X% fettfri” skall förbjudas.

Om det gäller livsmedel som av naturen är fettfria får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

LÅG HALT AV MÄTTAT FETT

Ett påstående om att ett livsmedel har låg halt av mättat fett, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 1,5 g mättat fett per 100 g för torrsubstans eller 0,75 g mättat fett för 100 ml vätska. I båda fallen får det mättade fettet inte ge mer än 10 % energi.

Om det gäller livsmedel som av naturen har låg halt av mättat fett får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

FRI FRÅN MÄTTAT FETT

Ett påstående om att ett livsmedel är fritt från mättat fett, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 0,1 g mättat fett per 100 g eller 100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen är fria från mättat fett får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

LÅG SOCKERHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har låg sockerhalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 5 g socker per 100 g eller 100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen har låg sockerhalt får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

SOCKERFRI

Ett påstående om att ett livsmedel är sockerfritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 0,5 g socker per 100 g eller 100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen är sockerfria får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

UTAN TILLSATS AV SOCKER

Ett påstående om att ett livsmedel är utan tillsats av socker, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller tillsatser av mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper.

LÅG NATRIUM/SALTHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har låg natriumhalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 0,12 g natrium, eller motsvarande värde för salt, per 100 g eller 100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen har låg natriumhalt får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

MYCKET LÅG NATRIUM/SALTHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har mycket låg natriumhalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 0,04 g natrium, eller motsvarande värde för salt, per 100 g eller 100 ml.

Om det gäller livsmedel som av naturen har mycket låg natriumhalt får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

NATRIUMFRI eller SALTFRI

Ett påstående om att ett livsmedel är natriumfritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 0,005 g natrium, eller motsvarande värde för salt, per 100 g.

Om det gäller livsmedel som av naturen är natriumfria får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

KÄLLA TILL KOSTFIBRER

Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till kostfibrer, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 3 g kostfibrer per 100 g eller minst 1,5 g kostfibrer per 100 kcal.

Om det gäller livsmedel som av naturen är källor till kostfibrer får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

HÖG KOSTFIBERHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av kostfibrer, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 6 g kostfibrer per 100 g eller minst 3 g kostfibrer per 100 kcal.

Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av kostfibrer får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

KÄLLA TILL PROTEIN

Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till protein, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 12% av livsmedlets energivärde kommer från proteiner.

Om det gäller livsmedel som av naturen är källor till protein får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

HÖG PROTEINHALT

Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av protein, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 20 % av livsmedlets energivärde kommer från proteiner.

Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av protein får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

NATURLIG KÄLLA TILL VITAMINER OCH/ELLER MINERALÄMNEN

Ett påstående om att ett livsmedel är en naturlig källa till vitaminer och/eller mineralämnen, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 15% av det rekommenderade dagliga intag som anges i bilagan till direktiv 90/496/EEG per 100 g eller 100 ml.

BERIKAT MED VITAMINER OCH/ELLER MINERALÄMNEN

Ett påstående om att ett livsmedel är berikat med vitaminer och/eller mineralämnen, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller vitaminer och/eller mineralämnen i minst de betydande mängder som anges i bilagan till direktiv 90/496/EEG.

HÖG HALT AV VITAMINER OCH/ELLER MINERALÄMNEN

Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av vitaminer och/eller mineralämnen, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst dubbelt så mycket som en produkt som är en ”naturlig källa till vitaminer och mineralämnen”.

Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av vitaminer och/eller mineralämnen får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

INNEHÅLLER (NÄRINGSÄMNES ELLER ANNAT ÄMNES NAMN)

Ett påstående om att ett livsmedel innehåller ett näringsämne eller ett annat ämne, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten är förenlig med alla tilllämpliga bestämmelser i förordningen.

Om det gäller livsmedel som av naturen innehåller det angivna näringsämnet eller det andra ämnet får begreppet ”naturligt” läggas till före påståendet.

HÖGRE HALT AV (MAKRONÄRINGSÄMNETS NAMN)

Ett påstående om att halten av ett eller flera näringsämnen har ökats, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten uppfyller kraven för påståendet ”källa till” och halten har ökats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt.

REDUCERAD HALT AV (MAKRONÄRINGSÄMNETS NAMN)

Ett påstående om att halten av ett eller flera näringsämnen har reducerats, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om halten har reducerats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt, förutom i fråga om mikronäringsämnen för vilka en avvikelse på 10% från de referensvärden som anges i direktiv 90/496/EEG skall godkännas.

LÄTT

Ett påstående om att en produkt är ”lätt”, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, ska uppfylla samma villkor som de som gäller för begreppet ”reducerad”. Påståendet ska åtföljas av uppgifter om de egenskaper som gör produkten ”lätt”.

P6_TA(2005)0202

Tillsättning av vitaminer och andra ämnen i livsmedel ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel (KOM (2003)0671 - C5-0538/2003 - 2003/0262(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0671) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag till parlamentet (C5-0538/2003),

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

—	med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0124/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2003)0262

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2005 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Det finns ett stort antal näringsämnen och andra ingredienser som kan användas vid livsmedelstillverkningen, bland annat vitaminer, mineralämnen inklusive spårämnen, aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer och många fler. Frivillig tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel regleras i medlemsstaterna av olika nationella bestämmelser, vilket kan leda till hinder för den fria rörligheten och till snedvriden konkurrens och därigenom direkt påverka hur den inre marknaden fungerar. Det är därför nödvändigt att anta gemenskapsbestämmelser för att harmonisera nationella bestämmelser om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen i livsmedel.

(2)	I enlighet med proportionalitetsprincipen och enligt artikel 5 i fördraget är denna förordning begränsad till de åtgärder som krävs för att uppnå målen för den inre marknaden, med en hög nivå på konsumentskyddet som utgångspunkt.

(3)

Denna förordning är begränsad till att reglera tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel och användningen av vissa andra ämnen eller ingredienser som innehåller dem och som tillsätts i livsmedel eller används i livsmedelstillverkningen under förhållanden som leder till att ämnet i fråga intas i mängder som långt överskrider det rimligen förväntade intaget under normala förhållanden i samband med en väl sammansatt och varierad kost.

(4)

I några medlemsstater föreskrivs obligatorisk tillsättning av vissa vitaminer och mineralämnen i vissa vanliga livsmedel av folkhälsoskäl. Sådana skäl kan vara relevanta på nationell eller till och med regional nivå, men talar inte i sig för att obligatorisk tillsättning av dessa näringsämnen skulle harmoniseras för hela EU. Sådana bestämmelser kan dock komma att antas på gemenskapsnivå om och när så anses vara lämpligt. I väntan på detta skulle det dock vara lämpligt att sammanställa information om sådana nationella åtgärder.

(5)

Livsmedelsproducenterna får tillsätta vitaminer och mineralämnen i livsmedel antingen frivilligt eller för att det är obligatoriskt enligt särskild gemenskapslagstiftning. Dessa ämnen får också tillsättas av tekniska skäl som tillsatser, färgämnen, aromer eller andra liknande användningsområden, till exempel godkända enologiska metoder och processer enligt relevant gemenskapslagtiftning. Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar gällande särskilda gemenskapsbestämmelser om tillsättning av vitaminer och mineralämnen eller användning av vitaminer och mineralämnen i bestämda produkter eller produktgrupper i andra syften än de som omfattas av denna förordning.

(6)

Eftersom detaljerade bestämmelser om kosttillskott som innehåller vitaminer och mineralämnen har antagits genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (3), bör de bestämmelser i denna förordning som rör vitaminer och mineralämnen inte tillämpas på kosttillskott.

(7)

Det finns tre orsaker till att producenterna frivilligt tillsätter vitaminer och mineralämnen i livsmedel: för att återställa de vitamin- och mineralhalter som minskat under livsmedelsberedningen, för att säkerställa att produkter som ersätter vanliga livsmedel i kosten är näringsmässigt likvärdiga eller för att berika livsmedel med vitaminer och mineralämnen som de vanligtvis inte innehåller eller endast innehåller i mindre mängder.

(8)

Tillräcklig och varierad kost borde normalt sett innehålla alla näringsämnen som behövs för en normal utveckling och för att bibehålla hälsan, i sådana mängder som fastställs och rekommenderas i allmänt vedertagna vetenskapliga rön. Undersökningar visar dock att denna ideala situation inte alltid uppnås för alla vitaminer och mineralämnen och hos alla befolkningsgrupper inom EU. Livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen verkar bidra med en icke oväsentlig mängd av näringsämnena i fråga och kan således anses utgöra ett positivt bidrag till det totala intaget.

(9)

På internationell nivå antog Codex Alimentarius 1987 allmänna principer för tillsättning av essentiella näringsämnen, inklusive vitaminer och mineralämnen, i livsmedel (General Principles for the Addition of Essential Nutrients to Foods). Definitionerna av ”återställande” (restoration), ”näringsmässig likvärdighet” (nutritional equivalence) och ”ersättningslivsmedel” (substitute food) i de allmänna principerna har beaktats. Codex definition av berikning (”fortification” eller ”enrichment”) innebär att det är tillåtet att tillsätta näringsämnen i livsmedel för att förebygga eller åtgärda en brist på en eller flera näringsämnen bland befolkningen eller inom särskilda befolkningsgrupper, som kan konstateras genom befintlig vetenskaplig evidens eller indikeras genom uppskattningar av intaget av näringsämnet och som beror på ändrade kostvanor .

(10)

Endast sådana vitaminer och mineralämnen som normalt sett förekommer i kosten och som konsumeras som en del av kosten och därutöver anses vara essentiella näringsämnen bör tillåtas som tillsatser i livsmedel, även om detta inte innebär att de nödvändigtvis måste tillsättas. All eventuell oenighet om vilka dessa essentiella näringsämnen är bör undvikas. Det är därför lämpligt att upprätta en positivlista över sådana vitaminer och mineralämnen.

(11)

Kemiska ämnen som används som källa för vitaminer och mineralämnen som får tillsättas i livsmedel måste vara säkra och dessutom biotillgängliga, dvs. vara i en form som kroppen kan tillgodogöra sig. Därför bör även en positivlista över sådana ämnen upprättas. Åtminstone de ämnen som utifrån ovan nämnda kriterier för säkerhet och biotillgänglighet godkänts av Vetenskapliga livsmedelskommittén (yttrande av den 12 maj 1999) och som kan användas vid tillverkningen av livsmedel för alla befolkningsgrupper, även spädbarn och småbarn, och andra livsmedel för särskilda näringsändamål eller i kosttillskott bör upptas i denna positivlista.

(12)

Det är viktigt att den ovan nämnda listan vid behov ses över snabbt för att vara ajour med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. En sådan översyn skulle vara en genomförandeåtgärd av teknisk art, och det bör därför anförtros kommissionen att besluta om dessa åtgärder för att förenkla och påskynda förfarandet.

(13)

Om vitaminer och mineralämnen har tillsatts i livsmedel, framhåller tillverkarna oftast detta i reklamen, och konsumenterna kan därför få intrycket att produkterna har ett bättre näringsvärde eller på annat sätt har fysiologiska eller hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande produkter eller andra produkter utan tillsatta näringsämnen. Detta kan få konsumenterna att fatta beslut som utan denna grund inte skulle vara önskvärda. För att motverka denna potentiella icke önskvärda effekt anses det lämpligt att införa vissa begränsningar när det gäller i vilka produkter vitaminer och mineralämnen får tillsättas, utöver de begränsningar som sker naturligt på grund av tekniska hänsyn eller som är nödvändiga av säkerhetsskäl när de högsta halterna av vitaminer och mineralämnen i sådana produkter fastställs. Att produkten innehåller vissa ämnen (till exempel alkohol) skulle i detta sammanhang vara ett lämpligt kriterium för att inte tillåta tillsättning av vitaminer och mineralämnen. För att undvika förvirring hos konsumenterna när det gäller det naturliga näringsvärdet hos färskvaror bör man heller inte tillåta att vitaminer och mineralämnen tillsätts i dem.

(14)

För höga intag av vitaminer och mineralämnen kan leda till skadliga effekter, vilket betyder att det i förekommande fall måste fastställas säkra högsta halter för dessa när de tillsätts i livsmedel. Dessa halter måste vara sådana att normal användning av produkten i enlighet med de anvisningar som tillverkaren tillhandahåller och i samband med varierad kost inte medför någon risk för konsumenten. De högsta halterna bör därför motsvara de totala högsta säkra halterna av vitaminer och mineralämnen som förekommer naturligt i livsmedlet och/eller tillsätts i livsmedlet av tekniska eller andra skäl.

(15)

När dessa högsta halter och eventuella andra villkor som begränsar tillsättningen av dem i livsmedel fastställs, bör man därför ta hänsyn till de säkra övre nivåerna av dessa vitaminer och mineralämnen som fastställts genom vetenskaplig riskbedömning utgående från allmänt vedertagna vetenskapliga rön och eventuellt intag via andra livsmedel. Vederbörlig hänsyn bör även tas till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen. Där det är nödvändigt att för vissa vitaminer och mineralämnen införa begränsningar på de livsmedel vari dessa kan tillsättas ( t.ex. tillsättningen av jod endast till salt ), bör prioriteringen ske utifrån syftet för tillsättningen och vilken andel livsmedlet utgör av den totala kosten.

(16)

Vilka lägsta halter av vitaminer och mineralämnen som tillsätts för att kompensera förluster eller skapa näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel beror på halterna i de obearbetade livsmedlen eller i de livsmedel som ersätts. Om syftet med tillsättningen av vitaminer och mineralämnen är berikning, bör livsmedlen efter tillsättningen innehålla en lägsta halt av dem. Om berikade livsmedel innehåller alltför små eller obetydliga mängder vitaminer och mineralämnen, skulle det inte innebära någon fördel för konsumenten och kan leda till att konsumenten blir vilseledd. Samma princip ligger bakom kravet att dessa näringsämnen bör förekomma i betydande mängd i livsmedlet för att det skall få tas upp i näringsmärkningen. Det skulle därför vara lämpligt att fastställa att de lägsta halterna av vitaminer och mineralämnen i livsmedel efter berikning bör motsvara de betydande mängder som livsmedlet bör innehålla när det gäller de näringsämnen som skall tas upp i näringsmärkningen.

(17)

Antagandet av högsta halter och andra villkor för användningen på grundval av de principer och kriterier som fastställs i denna förordning skulle vara en genomförandeåtgärd av teknisk art, och det bör därför anförtros kommissionen att besluta om dessa åtgärder för att förenkla och påskynda förfarandet.

(18)

Allmänna bestämmelser om märkning och definitioner finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (4), ändrat genom kommissionens direktiv 2001/101/EG. Denna förordning kan därför inskränkas till att omfatta alla nödvändiga ytterligare bestämmelser. Dessa ytterligare bestämmelser bör också tillämpas utan att det påverkar tilllämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... av den ... om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (5).

(19)

Eftersom produkter som har tillförts vitaminer och mineralämnen är näringsmässigt viktiga och kan påverka kostvanorna och det totala näringsintaget, bör konsumenterna kunna bedöma deras näringskvalitet. Obligatorisk deklaration av näringsvärdet bör därför ske, trots vad som föreskrivs i artikel 2 i rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel (6).

(20)

Artiklarna 28 och 30 i fördraget medger ett undantag från principen om fri rörlighet för varor inom gemenskapen. Detta undantag kan åberopas av nationella myndigheter förutsatt att vissa villkor uppfylls. När nationella myndigheter utövar sin rätt att enligt fördraget skydda folkhälsan måste de följa proportionalitetsprincipen. Det åligger de nationella myndigheterna att, på grundval av en grundlig riskbedömning, visa att deras föreskrifter är nödvändiga för att erbjuda ett effektivt skydd. De måste se till att den påstådda verkliga risken för folkhälsan är tillräckligt styrkt genom de senaste vetenskapliga rön som finns att tillgå.

(21)	De rekommenderade dagliga intagen (RDI) i direktiv 90/496/EEG har inte fastställts för alla vitaminer och mineralämnen i bilagorna 1 och 2 och dessa rekommendationer är dessutom föråldrade.

(22)

En normal och varierad kost innehåller många ingredienser som i sin tur innehåller många olika ämnen. Intaget av dessa ämnen eller ingredienser vid normal och traditionell användning i dagens kosthållning skulle inte ge anledning till oro och behöver inte regleras. Vissa andra ämnen än vitaminer och mineralämnen eller ingredienser som innehåller dessa ämnen tillsätts dock i livsmedel som extrakt eller koncentrat och detta kan leda till att intaget blir betydligt högre än med en väl sammansatt och varierad kost. Det kan i vissa fall starkt ifrågasättas om dessa metoder är säkra, och det är dessutom oklart vilka fördelar de skulle innebära. Därför bör de regleras. Det är i sådana fall lämpligt att livsmedelsföretagen, som ansvarar för att de produkter som de släpper ut på marknaden är säkra, har bevisbördan när det gäller produkternas säkerhet.

(23)	Eftersom livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen har särskilda egenskaper, bör övervakningsorganen förfoga över ytterligare befogenheter utöver de normala för att garantera en effektiv övervakning av dessa produkter.

(24)	De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Syftet med denna förordning är en tillnärmning av bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som avser frivillig tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel, för att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl och samtidigt trygga ett gott konsumentskydd.

2. Bestämmelserna i denna förordning skall inte gälla kosttillskott som omfattas av direktiv 2002/46/EG.

3. Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen om

a)	livsmedel för särskilda näringsändamål samt, om det inte finns några särskilda bestämmelser, krav på sådana produkters sammansättning som är nödvändiga med tanke på målgruppens specifika näringsbehov,

b)	livsmedel för nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser,

c)	livsmedel för tillsatser i livsmedel och aromer,

d)	godkända enologiska metoder och processer.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

återställande: vitaminer och mineralämnen som gått förlorade i ett led av god tillverkningssed, eller under normala lagringsförhållanden och normal hantering, tillsätts i en omfattning som resulterar i att vitaminer och mineralämnen förekommer i den ätliga delen av livsmedlet i samma mängder som före beredning, lagring eller hantering,

2.	näringsmässig likvärdighet: lika näringsvärde i fråga om vitaminers och mineralämnens kvantitet och biotillgänglighet,

3.	ersättningslivsmedel: ett livsmedel som är sammansatt för att likna ett vanligt livsmedel vad gäller utseende, konsistens, smak och lukt, och som är avsett att helt eller delvis ersätta det livsmedel det liknar,

berikning: tillsättning av en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen i ett livsmedel oberoende av om de vanligen ingår i livsmedlet, för att ta hänsyn till en eller flera av följande faktorer:

a)	En brist på en eller flera vitaminer och/eller ett eller flera mineralämnen hos befolkningen eller inom särskilda befolkningsgrupper som kan konstateras genom klinisk eller subklinisk evidens eller genom uppskattningar som visar att intaget av näringsämnen är lågt.

b)	Möjlighet att genom ändrade kostvanor förbättra nutritionsstatus hos befolkningen och/eller åtgärder eventuella brister i fråga om intaget av vitaminer och mineralämnen på grund av ändrade kostvanor.

c)	Utveckling av de allmänt vedertagna vetenskapliga rönen om vitaminers och mineralämnens betydelse för hälsan.

andra ämnen: biologiskt verksamma ämnen som utvinns antingen genom extrahering eller syntes, har en påvisad fysiologisk verkan och kan användas som ingredienser i berikade livsmedel och inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 (8) om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser,

rekommenderat intag: den mängd som skall fastställas av livsmedelsföretaget, såsom definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (9), med beaktande av de högsta halter som anges i artikel 7.1 i denna förordning och det rekommenderade dagliga intag (RDI) för ett näringsämne som anges i direktiv 90/496/EEG.

7.	myndighet: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet som inrättats enligt förordning (EG) nr 178/2002.

KAPITEL II

TILLSÄTTNING AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN

Artikel 3

Villkor för tillsättning av vitaminer och mineralämnen

1. Endast de vitaminer och mineralämnen som förtecknas i bilaga I i de former som förtecknas i bilaga II får tillsättas i livsmedel enligt bestämmelserna i denna förordning.

2. Vitaminer och mineralämnen i för människokroppen biotillgänglig form får tillsättas i livsmedel endast av följande skäl:

a)	Återställande.

b)	Näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel.

c)	Berikning.

3. Tillsats av vitaminer och mineralämnen i livsmedel får inte användas för att förvirra eller vilseleda konsumenten i fråga om livsmedlets näringsvärde, varken genom märkning, presentation, reklam eller själva tillsatsen.

4. Tillämpningsbestämmelser för tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel för återställande eller säkerställande av den näringsmässiga likvärdigheten hos ersättningslivsmedel får vid behov antas enligt det förfarande som avses i artikel 19.2 efter att myndighetens utlåtande inhämtats. Kommissionen skall innan sådana bestämmelser fastställs samråda med berörda parter, framför allt med livsmedelsföretag och konsumentgrupper.

5. Ändringar av de förteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

Artikel 4

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna får med undantag från i artikel 3.1 och fram till ... (10) på sina respektive territorier tillåta användning av vitaminer och mineralämnen som inte tas upp på förteckningen i bilaga I eller i andra former än de som anges i bilaga II förutsatt att

a)	ämnet i fråga tillsätts i livsmedel som salufördes i gemenskapen den dag då denna förordning trädde i kraft,

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet inte har avgett att negativt yttrande om användning av ämnet eller användning av det i den berörda formen vid livsmedelstillverkning, på grundval av en dossier om stöd för användningen av det berörda ämnet som medlemsstaterna skall lämna in till kommissionen senast ... (11).

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om vilka vitaminer och mineralämnen som får användas på deras territorium även om de inte anges i bilaga I, eller i former som inte anges i bilaga II. Kommissionen skall göra denna information tillgänglig för allmänheten.

Under övergångsperioden får andra medlemsstater, för att trygga allmän säkerhet och enligt bestämmelserna i fördraget, även i fortsättningen tillämpa gällande nationella begränsningar av eller förbud mot handel med livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen som inte förtecknas i bilaga I eller i former som inte förtecknas i bilaga II. Medlemsstaterna skall hålla kommissionen underrättad om sådana nationella begränsningar eller förbud och kommissionen skall göra denna information tillgänglig för allmänheten.

Artikel 5

Begränsningar för tillsättning av vitaminer och mineralämnen

Vitaminer och mineralämnen får inte tillsättas i

a)	icke behandlade färskvaror, bland annat frukt, grönsaker, kött och fisk,

drycker som innehåller minst 1,2 volymprocent alkohol , utom, och trots vad som föreskrivs i artikel 3.2, i produkter

i)	som anges i artikel 44.6 och artikel 44.13 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (12), och

ii)	som salufördes innan denna förordning antogs, och

iii)	som anmäldes till kommissionen av en medlemsstat senast sex månader efter det att förordningen trädde i kraft

och förutsatt att inga näringspåståenden och hälsopåståenden görs om dem.

Andra livsmedel eller livsmedelskategorier som inte får tillsättas vissa vitaminer och mineralämnen får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och mot bakgrund av vetenskapliga belägg, om det föreligger en risk för folkhälsan.

Artikel 6

Renhetskriterier

1. Renhetskriterierna för de ämnen som förtecknas i bilaga II skall antas senast den ... (13) i enlighet med förfarandet i artikel 19.2, utom när de tillämpas i enlighet med punkt 2.

2. För de ämnen som anges i bilaga II skall de renhetskriterier gälla som fastställs i gemenskapsbestämmelser för användning av sådana ämnen vid tillverkning av livsmedel för andra ändamål än dem som anges i denna förordning.

3. För de ämnen som förtecknas i bilaga II, och för vilka renhetskriterier inte fastställs i gemenskapslagstiftningen, skall de allmänt vedertagna renhetskriterier som rekommenderas av internationella organ tilllämpas till dess att gemenskapsbestämmelser om renhetskriterier antagits, och nationella bestämmelser som fastställer strängare renhetskriterier får behållas.

Artikel 7

Högsta och lägsta halter

1. När ett vitamin eller ett mineralämne tillsätts i livsmedel i de syften som anges i artikel 3.2, får den totala mängden av vitaminet eller mineralämnet i livsmedlet i den form livsmedlet säljs inte överstiga vissa fastställda värden , som skall fastställas senast den ... (13) . De högsta halterna för koncentrerade och torkade produkter skall vara desamma som för livsmedel när de bereds för konsumtion enligt tillverkarens anvisningar.

De högsta halter av vitaminer och mineralämnen som avses i punkt 1 i denna artikel och eventuella villkor som begränsar eller förbjuder tillsättningen av ett visst vitamin eller ett visst mineralämne i ett livsmedel eller en livsmedelskategori skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

2. De högsta halterna i punkt 1 skall fastställas med hänsyn till följande:

a)	De säkra övre nivåerna för vitaminer och mineralämnen enligt vad som fastställts genom vetenskaplig riskbedömning utgående från allmänt erkända vetenskapliga rön, i förekommande fall med beaktande av olika konsumentgruppers varierande grad av känslighet.

b)	Intag av vitaminer och mineralämnen från andra källor i kosten, inbegripet kosttillskott.

c)	Enskilda produkters bidrag till den totala kosten för befolkningen i allmänhet eller för olika befolkningsgrupper.

3. Vid fastställandet av de högsta halter som avses i punkt 1 bör även vederbörlig hänsyn tas till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen.

4. När de högsta halter som avses i punkt 1 i denna artikel fastställs för vitaminer och mineralämnen där det rekommenderade intaget ligger nära den säkra övre nivån skall även följande beaktas där så krävs:

a)	Kraven på tillsättning av vissa vitaminer eller mineralämnen i livsmedel i återställande syfte och/eller i syfte att skapa näringsmässig likvärdighet hos ersättningslivsmedel.

b)	Enskilda produkters bidrag till den totala kosten för befolkningen i allmänhet eller för olika befolkningsgrupper.

5. Tillsättning av vitaminer eller mineralämnen i livsmedel i berikningssyfte skall leda till att livsmedlet innehåller åtminstone en betydande mängd vitaminer eller mineralämnen, alltså 15 procent av referensvärdet för näringsämnet (NRV) per 100 g (fasta ämnen) eller 7,5 procent av NRV per 100ml (flytande ämnen) eller 5 procent av NRV per 100 kcal (12 procent av NRV per 1 MJ) eller 15 procent av NRV per portion. Trots vad som föreskrivs om de betydande mängder som avses ovan skall de lägsta halterna, inbegripet eventuella lägre halter, för särskilda livsmedel eller livsmedelskategorier fastställas enligt förfarandet i artikel 19.2.

Artikel 8

Rekommenderat dagligt intag för vitaminer och mineralämnen

Kommissionen skall utan dröjsmål - senast den ... (14) - fastställa det rekommenderade dagliga intaget för samtliga vitaminer och mineralämnen som förtecknas i bilagorna 1 och 2, med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen och internationella rekommendationerna.

Artikel 9

Märkning, presentation och reklam

1. I märkning och presentation av samt reklam för livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen får det inte påstås eller antydas att en väl sammansatt och varierad kost inte skulle tillhandahålla tillräckliga mängder näringsämnen.

2. Deklarationen av näringsvärdet skall vara obligatorisk för produkter som tillsatts vitaminer och mineralämnen som omfattas av denna förordning. Den information som lämnas skall bestå av

a)	Den information som anges i artikel 4.1 grupp 2 i direktiv 90/496/EEG.

De totala ingående halterna av de vitaminer och mineralämnen som tillsatts i livsmedlet. Information om vitaminer och mineralämnen skall anges per portion (mängd per portion) i absoluta tal och i procent av det rekommenderade dagliga intaget. Därutöver skall informationen, såsom föreskrivs i artikel 4.2 i direktiv 90/496/EG, anges per 100 g eller per 100ml av produkten.

c)	Det av producenten rekommenderade dagliga intaget för produkten skall anges - i tillämpliga fall och på ett sådant sätt att detta lätt kan räknas om till portioner.

d)	En varning om att det angivna rekommenderade dagliga intaget inte får överskridas.

3. Denna artikel gäller utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/13/EG, förordning (EG) nr .../2003 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, och andra bestämmelser i livsmedelslagstiftningen som gäller för särskilda livsmedelskategorier.

4. Bestämmelser för genomförandet av denna artikel kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

Artikel 10

Obligatorisk tillsättning av vitaminer och mineralämnen

1. Gemenskapsbestämmelser som är tillämpliga för särskilda livsmedel eller livsmedelskategorier kan även omfatta bestämmelser om obligatorisk tillsättning av vitaminer och mineralämnen. Sådana bestämmelser skall för övrigt överensstämma med bestämmelserna i denna förordning, såvida inte särskilda undantag gjorts.

2. Om det inte finns några gemenskapsbestämmelser, får medlemsstaterna meddela bestämmelser om obligatorisk tillsättning av vitaminer och mineralämnen i särskilda livsmedel eller livsmedelskategorier i enlighet med förfarandet i artikel 14.

Medlemsstaterna skall inom ... (15) underrätta kommissionen om gällande relevanta nationella bestämmelser. Kommissionen skall offentliggöra denna information.

KAPITEL III

TILLSÄTTNING AV VISSA ANDRA ÄMNEN

Artikel 11

Anmälan om de ämnen eller ingredienser som medlemsstaterna använder

Inom ... (16) skall medlemsstaterna till kommissionen anmäla de ämnen eller ingredienser som används på deras territorium för berikning av livsmedel och om de andra ämnen än vitaminer eller mineralämnen som de kan innehålla. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till livsmedelsmyndigheten och offentliggöra de anmälningar som inkommit.

Artikel 12

Ämnen som omfattas av begränsningar, förbjudna ämnen eller ämnen som är föremål för gemenskapens övervakning

1. Om kommissionen eller en medlemsstat anser att tillsättning av andra ämnen än vitaminer och mineralämnen, eller av ingredienser som innehåller dessa andra ämnen, skulle kunna leda till att ämnet i fråga intas i mängder som överskrider det rimligen förväntade intaget under normala förhållanden i samband med en väl sammansatt och varierad kost, skall kommissionen respektive medlemsstaten utan dröjsmål meddela varandra detta.

2. Kommissionen skall, efter det att livsmedelsmyndigheten i varje enskilt fall utfört en bedömning av tillgänglig information, fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och ta upp ämnet i bilaga III.

Om det framkommer att ämnet är hälsovådligt skall ämnet eller ingrediensen

a)	antingen upptas i del A i bilaga III, varvid det blir förbjudet att tillsätta ämnet i livsmedel eller använda det vid livsmedelstillverkning,

b)	eller upptas i del B i bilaga III, varvid det blir tillåtet att tillsätta ämnet i livsmedel eller använda det vid livsmedelstillverkning enbart under iakttagande av de villkor och högsta halter som där anges. Livsmedelsmyndigheten skall fastställa de högsta halterna för dessa ämnen.

Om det efter ovannämnda bedömning framkommer att en användning av ämnet skulle kunna ha negativa effekter på hälsan, samtidigt som det fortfarande råder viss vetenskaplig osäkerhet, skall ämnet upptas i del C i bilaga III i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

3. Gemenskapsbestämmelser som är tillämplig på särskilda livsmedel får omfatta sådana begränsningar för eller förbud mot användning av vissa ämnen som går utöver dem som fastställs i denna förordning. Om det inte finns några gemenskapsbestämmelser, får medlemsstaterna meddela föreskrifter om sådana förbud eller begränsningar i enlighet med förfarandet i artikel 17.

4. Livsmedelsföretagare eller andra berörda parter kan närsomhelst lämna in handlingar till Livsmedelsmyndigheten innehållande vetenskapliga belägg för att ett ämne som förtecknas i del C i bilaga III är säkert i samband med användning i ett livsmedel eller i en livsmedelskategori och bifoga en beskrivning av syftet för användningen.

5. Inom fyra år efter det att ett ämne tagits upp i del C i bilaga III skall ett beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och med beaktande av yttrandet från livsmedelsmyndigheten över handlingarna som inlämnats för bedömning enligt punkt 4 i denna artikel, om huruvida användning av ett ämne som tagits upp i del C i bilaga III skall tillåtas allmänt eller om detta ämne istället skall tas upp i förteckningen i del A eller B i bilaga III.

Artikel 13

Märkning, presentation och reklam

1. I märkning och presentation av samt i reklam för livsmedel som tillsatts vissa andra ämnen får det inte påstås eller antydas att en väl sammansatt preventiv kost som består av vanliga livsmedel inte är nödvändig.

2. Märkning och presentation av samt reklam för livsmedel som tillsatts vissa andra ämnen får inte förvirra eller vilseleda konsumenten i fråga om det näringsvärde som livsmedlet eventuellt kan ha till följd av tillsättningen av dessa näringsämnen.

3. I märkningen av produkter som tillsatts vissa andra ämnen får ingå uppgifter om sådan tillsättning enligt villkoren i förordning (EG) nr .../... om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

4. Deklarationen av näringsvärdet skall vara obligatorisk för produkter som tillsatts vissa andra ämnen och som omfattas av denna förordning. Den information som lämnas skall bestå av följande:

a)	De uppgifter som avses i artikel 4.1 grupp 2 i direktiv 90/496/EEG.

De totala mängderna av vitaminer och mineralämnen som tillsatts livsmedlet. Information om övriga ämnen, som i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 90/496/EEG skall anges per 100 g eller per 100 ml av produkten, skall även anges per portion (mängd per portion) i absoluta tal och i procent av det rekommenderade dagliga intaget.

c)	Det rekommenderade dagliga intaget för produkten, vilket skall anges per portion om det är lämpligt och det lätt kan räknas om till portioner.

d)	En varning om att det angivna rekommenderade dagliga intaget inte får överskridas.

5. Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av direktiv 2000/13/EG, förordning (EG) nr .../... om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, och andra bestämmelser i livsmedelslagstiftningen som gäller för särskilda livsmedelskategorier.

6. Bestämmelser för genomförandet av denna artikel kan vid behov antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

Artikel 14

Rekommenderat dagligt intag och säkra övre nivåer för vissa andra ämnen

För de vissa andra ämnen som finns förtecknade i del B eller C i bilaga III skall ett rekommenderat dagligt intag och säkra övre nivåer fastställas. Artikel 7 i denna förordning skall tillämpas efter nödvändiga ändringar.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

Gemenskapsförteckning

1. Kommissionen skall upprätta och underhålla ett gemenskapsregister om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel, nedan kallad ”förteckningen”.

2. Förteckningen skall innehålla följande:

a)	De vitaminer och mineralämnen som får tillsättas i livsmedel enligt bilaga I.

b)	De vitaminföreningar och mineralämnen som får tillsättas i livsmedel enligt bilaga II.

c)	De högsta och lägsta halter av vitaminer och mineralämnen som får tillsättas i livsmedel enligt artikel 7.

d)	Den information som obligatorisk tillsättning av vitaminer och mineralämnen som avses i artikel 10.

e)	De ämnen för vilka dossierer har lämnats in enligt artikel 4.1 b.

f)	Information om de ämnen som avses i bilaga III och skälen till att de tagits upp där.

g)	En uppräkning av vitaminer, mineraler och vissa andra ämnen för vilka det i enlighet med artikel 10 finns bestämmelser om obligatorisk tillsättning i nationell lagstiftning.

h)	En uppräkning av ämnen för vilka det i enlighet med artikel 4 tredje stycket finns nationella bestämmelser som förbjuder eller begränsar användningen.

3. Förteckningen skall göras tillgänglig för allmänheten.

Artikel 16

Nationella bestämmelser

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2 får medlemsstaterna inte förbjuda eller begränsa handeln med livsmedel som står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning och i gemenskapsrättsakter som antagits för tillämpningen av den genom tillämpning av nationella bestämmelser om tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel.

2. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att i överensstämmelse med fördraget, särskilt artiklarna 28 och 30 i detta, behålla eller införa strängare bestämmelser om användning av andra ämnen, om medlemsstaterna anser att det är nödvändigt för skyddet av folkhälsan och så länge det inte strider mot denna förordning.

3. Medlemsstaterna skall inom ... (17) underrätta kommissionen om vilka nationella bestämmelser som finns på området.

Artikel 17

Anmälningsförfarande

1. När en hänvisning görs till denna artikel skall förfarandet i punkterna 2-4 i denna artikel tillämpas.

2. Om en medlemsstat anser det nödvändigt att anta ny lagstiftning, skall den anmäla de planerade åtgärderna och skälen för dessa till kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

3. Kommissionen skall samråda med Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats enligt artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002 och skall yttra sig om de planerade åtgärderna.

4. Den berörda medlemsstaten får vidta de planerade åtgärderna tidigast sex månader efter underrättelsen enligt punkt 2 och förutsatt att kommissionens yttrande inte är negativt.

Om kommissionens yttrande är negativt, skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 19.2 och före utgången av den period som anges i det första stycket i denna punkt avgöra om de planerade åtgärderna får vidtas. Kommissionen kan kräva vissa ändringar av den planerade åtgärden.

Artikel 18

Skyddsåtgärder

1. Om en medlemsstat har starka skäl att anse att en produkt innebär en fara för människans hälsa trots att den uppfyller kraven i denna förordning, får medlemsstaten tillfälligt upphäva eller begränsa tillämpningen av de berörda bestämmelserna inom dess territorium.

Medlemsstaten skall omedelbart underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta och ange skälen för sitt beslut.

2. Ett beslut skall fattas enligt förfarandet i artikel 19.2 om lämpligt efter att ha inhämtat ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Kommissionen får inleda detta förfarande på eget initiativ.

3. Den medlemsstat som avses i punkt 1 i denna artikel får bibehålla upphävandet eller begränsningen fram till dess att den berörda medlemsstaten har underrättats om det beslut som avses i punkt 2 i denna artikel.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som anges i artikel 17.3, som skall ta hänsyn till yttranden från myndigheten för livsmedelssäkerhet.

2. När hänvisning görs till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG gälla med avseende på artikel 8 i det beslutet.

Den period som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 20

Övervakning

Uteslutande för att underlätta en effektiv övervakning av livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen, och av livsmedel som innehåller ämnen som förtecknas i delarna B och C i bilaga III, kan medlemsstaterna kräva att producenten eller den som släpper ut sådana livsmedel på marknaden inom deras territorium skall underrätta den behöriga myndigheten om utsläppandet på marknaden genom att skicka in ett exemplar av den etikett som används för produkten.

Medlemsstaterna skall vidarebefordra denna information till kommissionen och myndigheten.

Kommissionen skall göra denna information tillgänglig för allmänheten.

Artikel 21

Utvärdering

Senast ... (18) skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om effekterna av förordningens tillämpning, särskilt vad gäller utvecklingen på marknaden för livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen, konsumtionen av dessa, näringsintag hos befolkningen och ändrade kostvanor, och till denna rapport foga de eventuella förslag till ändringar av denna förordning som kommissionen anser vara nödvändiga. Medlemsstaterna skall i detta sammanhang tillställa kommissionen all nödvändig relevant information senast ... (19).

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den ... (20).

Livsmedel som släpps ut på marknaden eller märks före den ... (21) och som inte uppfyller kraven i denna förordning får saluföras fram till den ... (22).

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 112, 30.4.2004, s. 44 .

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 maj 2005.

(3) EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

(4) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).

(5) EGT.

(6) EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8) EGT L 43, 14.2.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(9) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EGT L 245, 29.9.2003, s. 4).

(10) Tre år efter det att denna förordning trätt i kraft.

(11) Arton månader efter det att denna förordning trätt i kraft.

(12) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 709/2004 (EUT L 111, 17.4.2004, s. 21).

(13) Den dag då denna förordning träder i kraft.

(14) Den dag då denna förordning träder i kraft.

(15) Sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(16) Arton månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(17) Sex månader efter att denna förordning trätt i kraft.

(18) Första dagen i sjätte månaden efter dagen för offentliggörandet av denna förordning + 6 år.

(19) Första dagen i sjätte månaden efter dagen för offentliggörandet av denna förordning + 5 år.

(20) Första dagen i sjätte månaden efter dagen för offentliggörandet av denna förordning.

(21) Första dagen i sjätte månaden efter dagen för offentliggörandet av denna förordning.

(22) Sista dagen i sjuttonde månaden efter offentliggörandet av denna förordning.

BILAGA 1

VITAMINER OCH MINERALÄMNEN SOM FÅR TILLSÄTTAS I LIVSMEDEL

1. VITAMINER

Vitamin A

Vitamin D

Vitamin E

Vitamin K

Vitamin B1

Vitamin B2

Niacin

Pantotensyra

Vitamin B6

Folsyra

Vitamin B12

Biotin

Vitamin C

2. MINERALÄMNEN

Kalcium

Magnesium

Järn

Koppar

Jod

Zink

Mangan

Natrium

Kalium

Selen

Krom

Molybden

Klor

Fosfor

BILAGA 2

VITAMINFÖRENINGAR OCH MINERALÄMNEN SOM FÅR TILLSÄTTAS I LIVSMEDEL

1. VITAMINFÖRENINGAR

VITAMIN A

—

Retinol

—	Retinylacetat

—	Retinylpalmitat

—	Beta-karoten

VITAMIN D

—	Kolekalciferol

—	Ergokalciferol

VITAMIN E

—	D-alfa-tokoferol

—	DL-alfa-tokoferol

—	D-alfa-tokoferylacetat

—	DL-alfa-tokoferylacetat

—	D-alfa-tokoferylsyrasuccinat

VITAMIN K

—	Fyllokinon (fytomenadion)

VITAMIN B1

—	Tiaminhydroklorid

—	Tiaminmononitrat

VITAMIN B2

—	Riboflavin

—	Natriumriboflavin-5'-fosfat

NIACIN

—	Nikotinsyra

—	Nikotinamid

PANTOTENSYRA

—	Kalcium-D-pantotenat

—	Natrium-D-pantotenat

—	Dexpantenol

VITAMIN B6

—	Pyridoxinhydroklorid

—	Pyridoxin-5'-fosfat

—	Pyridoxindipalmitat

FOLSYRA

—	Pteroylmonoglutaminsyra

VITAMIN B12

—	Cyanokobalamin

—	Hydroxokobalamin

BIOTIN

—

D-biotin

VITAMIN C

—	L-askorbinsyra

—	Natrium-L-askorbat

—	Kalcium-L-askorbat

—	Kalium-L-askorbat

—	L-askorbyl-6-palmitat

2. MINERALÄMNEN

Kalciumkarbonat

Kalciumklorid

Kalciumsalter av citronsyra

Kalciumglukonat

Kalciumglycerofosfat

Kalciumlaktat

Kalciumsalter av ortofosforsyra

Kalciumhydroxid

Kalciumoxid

Magnesiumacetat

Magnesiumkarbonat

Magnesiumklorid

Magnesiumsalter av citronsyra

Magnesiumglukonat

Magnesiumglycerofosfat

Magnesiumsalter av ortofosforsyra

Magnesiumlaktat

Magnesiumhydroxid

Magnesiumoxid

Magnesiumsulfat

Ferrokarbonat

Ferrocitrat

Ferriammoniumcitrat

Ferroglukonat

Ferrofumarat

Natriumferridifosfat

Ferrolaktat

Ferrosulfat

Ferridifosfat (ferripyrofosfat)

Ferrisackarat

Elementarjärn (karbonyljärn, elektrolytjärn, ferrum reductum)

Kopparkarbonat

Kopparcitrat

Kopparglukonat

Kopparsulfat

Kopparlysin-komplex

Natriumjodid

Natriumjodat

Kaliumjodid

Kaliumjodat

Zinkacetat

Zinkklorid

Zinkcitrat

Zinkglukonat

Zinklaktat

Zinkoxid

Zinkkarbonat

Zinksulfat

Mangankarbonat

Manganklorid

Mangancitrat

Manganglukonat

Manganglycerofosfat

Mangansulfat

Natriumbikarbonat

Natriumkarbonat

Natriumklorid

Natriumcitrat

Natriumglukonat

Natriumlaktat

Natriumhydroxid

Natriumsalter av ortofosforsyra

Kaliumbikarbonat

Kaliumkarbonat

Kaliumklorid

Kaliumcitrat

Kaliumglukonat

Kaliumglycerofosfat

Kaliumlaktat

Kaliumhydroxid

Kaliumsalter av ortofosforsyra

Natriumselenat

Natriumväteselenit

Natriumselenit

Krom(III)klorid och dess hexahydrat

Krom(III)sulfat och dess hexahydrat

Ammoniummolybdat (molybden (VI))

Natriummolybdat (molybden (VI))

Kaliumfluorid

Natriumfluorid

Kalciumsulfat

Kaliumfosfat

Natriumfosfat

Pyridoxindipalmitat

BILAGA 3

ÄMNEN VILKAS ANVÄNDNING I LIVSMEDEL ÄR FÖRBJUDEN ELLER VILLKORAD

Del A - Förbjudna ämnen

Del B - Ämnen som omfattas av begränsningar

Del C - Ämnen som är föremål för gemenskapens övervakning

P6_TA(2005)0203

Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (KOM(2005)0141 - C6-0111/2005 - 2005/0057(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0141) (1),

—	med beaktande av artikel 128 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0111/2005),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0149/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG	PARLAMENTETS ÄNDRINGAR
Ändring 1
Skäl 1a (nytt)
	Strukturen på de integrerade riktlinjerna bör få till följd att Lissabonstrategin blir effektivare, med vederbörliga hänsyn till den ekonomiska politiken samt social- och miljöpolitiken.
Ändring 2
Skäl 2
(2) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 lanserades en strategi som syftar till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning samt långsiktiga sysselsättningsmål . Fem år senare är dock resultaten blandade .	(2) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 lanserades en strategi som syftar till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och kvalitativt bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning och integration, med målet att uppnå full sysselsättning på lång sikt . Fem år senare har dock dessa mål inte på långt när uppnåtts, och det är uppenbart att det behövs väsentligen större ansträngningar för att de eftersträvade målen för sysselsättningen skall nås till 2010 .
Ändring 3
Skäl 3
(3) Om ett integrerat paket med riktlinjer för sysselsättningen och övergripande riktlinjer för den ekonomiska politiken läggs fram kan Lissabonstrategin om tillväxt och sysselsättning få en ny inriktning. Den europeiska sysselsättningsstrategin har en avgörande roll när det gäller genomförandet av sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin.	(3) Om ett integrerat paket med riktlinjer för sysselsättningen och övergripande riktlinjer för den ekonomiska politiken läggs fram kan Lissabonstrategin om hållbar utveckling och sysselsättning få en ny inriktning , vilket ger nya impulser till miljödimensionen, och därmed kan målen i strategin uppnås. Tillsammans med målen för social sammanhållning och integration och en helhetssyn som bygger på jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering, utgör sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin grunden för den europeiska sysselsättningsstrategin.
Ändring 4
Skäl 4
(4) Enligt slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte den 22-23 mars 2005 måste målen om full sysselsättning, kvalitet och produktivitet i arbetet samt social sammanhållning omsättas i tydliga prioriteringar, nämligen att få in och behålla flera människor i arbete och modernisera de sociala trygghetssystemen ; förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga liksom flexibiliteten på arbetsmarknaderna samt att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter.	(4) Enligt slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte den 22-23 mars 2005 måste målen om full sysselsättning, kvalitet, säkerhet och produktivitet i arbetet samt social sammanhållning och integration omsättas i tydliga prioriteringar, nämligen att få in flera människor på arbetsmarknaden genom att främja beslut som bidrar till att tillgodose behovet av att kunna kombinera arbete och privatliv, och till jämställdhet ; förbättra arbetstagares anställbarhet och företags organisatoriska anpassningsförmåga , vilket kommer att öka flexibiliteten och säkerheten på arbetsmarknaderna; främja social integration genom arbetsinskolning för missgynnade arbetstagare, kvinnor, ungdomar och äldre samt öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter och genom att särskilt betona innovation och teknisk utveckling och utveckla nya områden för arbetsplatser. Allt detta kommer att utgöra en fast grund för modernisering och säkerställande av hållbara sociala trygghetssystem.
Ändring 5
Skäl 5
(5) Riktlinjerna för sysselsättningen bör ses över i sin helhet endast vart tredje år , och uppdateringen av dem fortfarande bör under de mellanliggande åren fram till och med 2008 vara strikt begränsad .	(5) Riktlinjerna för sysselsättningen bör ses över i sin helhet endast vart tredje år men kan i undantagsfall uppdateras under de mellanliggande åren fram till och med 2008.
Ändring 6
Skäl 6
(6) De rekommendationer för sysselsättningen som antogs av rådet den 14 oktober 2004 bör fortfarande vara giltiga som bakgrundsreferens.	(6) De rekommendationer för sysselsättningen som antogs av rådet den 14 oktober 2004 bör fortfarande vara giltiga som bakgrundsreferens och kompletteras med detta dokument .
Ändring 7
Artikel 2
Alla aspekter av riktlinjerna skall beaktas i medlemsstaternas sysselsättningspolitik och avrapporteras i de nationella Lissabonprogram som skall läggas fram årligen .	Alla aspekter av riktlinjerna , som bör ges en bred tolkning i vilken de centrala aspekterna av social- och sysselsättningspolitiken ingår, skall beaktas i medlemsstaternas sysselsättningspolitik och en rapport om deras tillämpning och om hur dessa påverkar sysselsättningen i allmänhet, och särskilt sysselsättningen bland kvinnor och äldre personer skall läggas fram av medlemsstaterna .
Ändring 8
Bilaga, del 1, stycke före riktlinje 16
Att uppnå full sysselsättning och minska arbetslösheten och sysslolösheten är nödvändigt och är möjligt genom åtgärder för att öka efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Detta går hand i hand med att arbete görs mera attraktivt, kvaliteten i arbetet och arbetsproduktivitetstillväxten förbättras och andelen fattiga arbetare minskar . Synergier mellan kvalitet i arbetet, produktivitet och sysselsättning bör utnyttjas till fullo. Beslutsamma åtgärder är nödvändiga för att stärka den sociala integrationen, förhindra uteslutning från arbetsmarknaden och stödja missgynnade människors integration i arbetslivet samt för att minska de regionala skillnaderna när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och arbetsproduktivitet, särskilt i regioner som släpar efter i utvecklingen. Lika möjligheter, bekämpning av diskriminering och integrering av ett jämställdhetsperspektiv är av avgörande betydelse för framsteg.	Att uppnå full sysselsättning och minska arbetslösheten och sysslolösheten är nödvändigt och är möjligt genom åtgärder för att öka efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Detta går hand i hand med att arbete görs mera attraktivt, kvaliteten i arbetet och arbetsproduktivitetstillväxten förbättras , vilket bidrar till den europeiska ekonomins konkurrenskraft . Synergier mellan kvalitet i arbetet, produktivitet och sysselsättning bör utnyttjas till fullo. Beslutsamma åtgärder , i form av bl.a. lämpliga beslut, är nödvändiga för att stärka den sociala integrationen, förhindra uteslutning från arbetsmarknaden och stödja missgynnade människors , kvinnors, ungdo mars och äldres integration i arbetslivet samt för att minska de regionala skillnaderna när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och arbetsproduktivitet, särskilt i regioner som släpar efter i utvecklingen. Lika möjligheter, även mellan legala invandrare och icke-invandrare, bekämpning av all sorts diskriminering och integrering av ett jämställdhetsperspektiv är av avgörande betydelse för framsteg i dessa frågor .
Ändring 9
Bilaga, del 1, stycke före riktlinje 17
Att höja sysselsättningsnivåerna är det mest effektiva sättet att generera ekonomisk tillväxt och främja ekonomier utan social utslagning , samtidigt som det sörjs för ett skyddsnät för de människor som är oförmögna att arbeta. Att främja en ny livscykelinriktad syn på arbete och modernisera de sociala trygghetssystemen i syfte att sörja för att de är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället är så mycket viktigare som antalet människor i arbetsför ålder väntas sjunka. Särskild vikt bör läggas vid att komma till rätta med de bestående skillnaderna i fråga om sysselsättning mellan kvinnor och män och den låga sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare och unga, som ett led i en ny generationsövergripande strategi. Åtgärder krävs också för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten som är dubbelt så stor som arbetslösheten totalt sett. De rätta förutsättningarna måste skapas för att underlätta framsteg när det gäller sysselsättningen, vare sig det är fråga om det första inträdet på arbetsmarknaden, en återgång till arbete efter ett uppehåll eller en önskan att förlänga arbetslivet. Kvalitet i arbetet, inbegripet löner och förmåner, arbetsvillkor, trygghet på arbetsplatsen, möjligheter till livslångt lärande och karriärutsikter, är av avgörande betydelse, liksom stöd och stimulans genom de sociala trygghetssystemen. Genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor bör bidra till en livscykelinriktad syn på arbete .	Ekonomisk tillväxt gör det möjligt att höja sysselsättningsnivåerna och är den effektivaste grundvalen för en social ekonomi som främjar social integration , samtidigt som det sörjs för ett skyddsnät för de människor som är oförmögna att arbeta. Att främja en ny livscykelinriktad syn på arbete genom att skapa möjligheter till livslångt lärande och modernisera de sociala trygghetssystemen i syfte att sörja för att de är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället är så mycket viktigare på grund av nya och föränderliga samhällsbehov, nya former av utslagning, särskilt våld i hemmen, och eftersom antalet människor i arbetsför ålder väntas sjunka. Lämpliga åtgärder bör vidtas och särskild vikt bör läggas vid att komma till rätta med de bestående skillnaderna i fråga om arbete och lön mellan kvinnor och män och den låga sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare och unga, som ett led i en ny generationsövergripande strategi. De rätta förutsättningarna måste skapas för att underlätta framsteg när det gäller sysselsättningen, vare sig det är fråga om det första inträdet på arbetsmarknaden, en återgång till arbete efter ett uppehåll eller en önskan att förlänga arbetslivet. Kvalitet i arbetet, inbegripet löner och förmåner, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, trygghet på arbetsplatsen, möjligheter till livslångt lärande och karriärutsikter, är av avgörande betydelse, liksom stöd och stimulans genom skattesystemen och de sociala trygghetssystemen. Genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor och en samordning av paktens initiativ bör bidra effektivt till ungdo mars yrkesmässiga och sociala integration och till solidaritet mellan generationer samt till att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft på grundval av förmåga, kunskap och respekt för livscykeln .
Ändring 10
Bilaga, del 1, riktlinje 17
Riktlinje: Främja en livscykelinriktad syn på arbete genom följande: ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten; resoluta åtgärder för att undanröja skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och löner; bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet tillhandahållande av tillgänglig barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser; moderna pensions-och hälsovårdssystem som är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället, så att deltagande i arbetslivet och ett längre arbetsliv kan stödjas, inbegripet lämpliga åtgärder som stimulerar till arbete och motverkar förtida avgång; arbetsvillkor som främjar ett aktivt åldrande (Integrerad riktlinje nr 17). Se också integrerad riktlinje nr 2 ”Trygga ekonomisk hållbarhet”.	Riktlinje: Anpassa arbetet till olika faser i människors liv genom följande: ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten genom att tillhandahålla högkvalitativ och individuellt anpassad utbildning och yrkesutbildning till ungdomar; resoluta åtgärder för att bekämpa diskriminering på arbetsplatsen genom att undanröja skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning , arbetslöshet, löner och karriärmöjligheter och genom att göra det lättare för kvinnor som utsatts för våld i hemmet att få arbete; bättre balans mellan arbete och privatliv, genom att uppmuntra en jämlik fördelning av familjeansvaret, ge stöd åt ensamstående föräldrar, införa flexibla arbetsmodeller för både kvinnor och män, föräldraledighet och framför allt genom att tillhandahålla tillgänglig barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser enligt de mål som fastställdes vid toppmötet i Barcelona 2002 ; moderna och bättre pensions- och hälsovårdssystem som är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället, så att deltagande i arbetslivet och , på frivillig basis, ett längre arbetsliv kan stödjas, inbegripet lämpliga åtgärder som stimulerar till arbete och motverkar förtida avgång; arbetsvillkor som främjar ett aktivt åldrande, framför allt gradvis och flexibel pensionering; (Integrerad riktlinje nr 17). Se också integrerad riktlinje nr 2 ”Trygga ekonomisk hållbarhet”.
Ändring 11
Bilaga, del 1, stycke före riktlinje 18
Att underlätta tillgången till arbete för arbetssökande, förebygga arbetslöshet och sörja för att de som blir arbetslösa fortsatt har nära anknytning till arbetsmarknaden samt öka deras anställbarhet är av stor betydelse för att öka deras deltagande och bekämpa social uteslutning. För detta krävs att hindren på arbetsmarknaden avlägsnas, vilket kan ske genom hjälp till effektivt jobbsökande, underlättande av tillträdet till utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder; vidare genom att se till att arbete lönar sig samt att arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshetsfällor undanröjs. Särskilda åtgärder behövs för att främja missgynnade människors integration på arbetsmarknaden, inbegripet genom en utbyggnad av sociala tjänster och samhällsekonomiska åtgärder. Skillnaderna i arbetslöshet när det gäller missgynnade personer, både EU-medborgare och icke-EUmedborgare, är fortfarande alltför stora och bör minskas betydligt i enlighet med fastställda nationella mål. Att bekämpa diskriminering, främja tillgången till arbete för funktionshindrade och integrera migrerande personer och minoritetsgrupper är särskilt viktigt.	Att underlätta tillgången till arbete för arbetssökande, förebygga arbetslöshet och sörja för att de som blir arbetslösa fortsatt har nära anknytning till arbetsmarknaden samt öka deras anställbarhet är av stor betydelse för att öka samhällets deltagande i arbetsmarknaden och bekämpa social uteslutning. För detta krävs att hindren på arbetsmarknaden avlägsnas, vilket kan ske genom hjälp till effektivt jobbsökande, underlättande av tillträdet till utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder; vidare genom att se till att arbete lönar sig samt att arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshetsfällor undanröjs. Särskilda åtgärder behövs för att främja missgynnade människors , kvinnors, ungdo mars och äldres integration på arbetsmarknaden, inbegripet genom en utbyggnad av sociala tjänster och samhällsekonomiska åtgärder. Skillnaderna i arbetslöshet när det gäller missgynnade personer, både EU-medborgare och icke-EUmedborgare, är fortfarande alltför stora och bör minskas betydligt i enlighet med fastställda nationella mål. Att bekämpa diskriminering i yrkeslivet, särskilt när det gäller möjligheter till anställning, utbildning och befordran och när det gäller arbetsvillkor , främja tillgången till arbete för funktionshindrade och integrera invandrare och minoritetsgrupper är särskilt viktigt.
Ändring 12
Bilaga, del 1, riktlinje 18
Riktlinje: Sörja för att en arbetsmarknad som är öppen för alla står till förfogande för arbetssökande och missgynnade personer genom följande: aktiva, förebyggande arbetsmarknadsåtgärder , inbegripet genom att i god tid identifiera behov, bistå i arbetssökandet, vägledning och utbildning som ett led i personliga åtgärdsprogram, tillhandahålla de sociala tjänster som är nödvändiga för att stödja missgynnade människors integration på arbetsmarknaden samt medverka till en högre grad av social och territoriell sammanhållning och till utrotning av fattigdomen; fortlöpande översyn av skatte- och förmånssystem, inbegripet förvaltningen av förmåner och villkoren för dessa samt minskning av de höga effektiva marginalskattesatserna i syfte att se till att det lönar sig att arbeta och sörja för tillfredsställande sociala trygghetsnivåer. (Integrerad riktlinje nr 18).	Riktlinje: Sörja för att en arbetsmarknad som är öppen för alla står till förfogande för arbetssökande och missgynnade personer samt för kvinnor, ungdomar och äldre genom följande: aktiva, förebyggande sysselsättningsåtgärder för att motverka arbetslöshet , inbegripet genom att i god tid identifiera behov, söka nya källor till sysselsättning på områden som social- och hälsovård, miljö eller ny teknik, bistå i arbetssökandet, vägledning och utbildning samt omskolning som ett led i personliga åtgärdsprogram, tillhandahålla de sociala tjänster som är nödvändiga för att stödja missgynnade människors integration på arbetsmarknaden samt medverka till en högre grad av social och territoriell sammanhållning och till utrotning av fattigdomen; främja utvecklingen av den kooperativa sektorn och frivilligsektorn; fortlöpande översyn av skatte- och förmånssystem, inbegripet villkoren för och förvaltningen av dessa, samt minskning av de höga effektiva marginalskattesatserna i syfte att se till att det lönar sig att arbeta och sörja för och upprätthålla tillfredsställande sociala trygghetsnivåer. En särskild insats skall göras för personer med någon form av funktionshinder genom åtgärder för att främja deras möjligheter till sysselsättning och för att skapa en tillgänglig miljö. Åtgärder skall också vidtas för att främja invandrares fullständiga integration i samhället och i arbetslivet och för att undanröja rasism, alla former av diskriminering och trakassering på arbetsplatsen och i samhället. (Integrerad riktlinje nr 18).
Ändring 13
Bilaga, del 1, riktlinje 19
Riktlinje: Förbättra förmågan att bemöta arbetsmarknadens behov genom följande: modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutionerna, särskilt arbetsförmedlingarna; större öppenhet när det gäller sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter på nationell nivå och på EU-nivå, så att rörligheten underlättas i hela Europa; bättre förutseende när det gäller färdighetsbehov samt utbudsbrister och flaskhalsar på arbetsmarknaden; passande förvaltning av ekonomisk migration . (Integrerad riktlinje nr 19).	Riktlinje: Förbättra hanteringen av sysselsättningsfrågor genom följande: modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutionerna, särskilt arbetsförmedlingarna; större öppenhet och tillgänglighet när det gäller sysselsättnings- , utbildnings- och omskolningsmöjligheter på nationell nivå och på EU-nivå för att minska övergångstiden mellan arbeten; utökad språkundervisning så att rörligheten och kunskapsutbytet underlättas i hela Europa; bättre förutseende när det gäller färdighetsbehov samt utbudsbrister och flaskhalsar på arbetsmarknaden; passande och skyndsam förvaltning av migrationsrörelser i linje med Tammerforsagendan . (Integrerad riktlinje nr 19).
Ändring 14
Bilaga, del 1, riktlinje 19a (ny)
	Riktlinje. Förebygga sjukdom i syfte att minska arbetskostnader och budgetunderskott i den allmänna sjukvården i syfte att minska antalet förtida pensionsavgångar på grund av permanent invaliditet och antalet pensionsavgångar till följd av arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar. (Integrerad riktlinje nr 19).
Ändring 15
Bilaga, del 2, rubrik
Förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga liksom flexibiliteten på arbetsmarknaderna	Förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga liksom flexibiliteten och säkerheten på arbetsmarknaderna
Ändring 16
Bilaga, del 2, stycke 1
Europa behöver förbättra sin förmåga att förutse, sätta igång och tillgodogöra sig ekonomiska och sociala förändringar. För detta krävs sysselsättningsfrämjande arbetskostnader, moderna former av arbetsorganisation och väl fungerande arbetsmarknader som möjliggör större flexibilitet i kombination med trygghet i arbetet för att möta företagens och arbetstagarnas behov. Detta bör också bidra till att förhindra uppkomsten av segmenterade arbetsmarknader och till att det odeklarerade arbetet minskar.	Europa behöver förbättra sin förmåga att förutse, sätta igång och tillgodogöra sig ekonomiska och sociala förändringar. För detta krävs sysselsättningsfrämjande arbetskostnader, moderna former av arbetsorganisation, livslångt lärande i större omfattning och väl fungerande arbetsmarknader som möjliggör större flexibilitet i kombination med trygghet i arbetet och möjlighet att kombinera arbete och familjeliv för att möta företagens och arbetstagarnas behov. Detta bör också bidra till att förhindra uppkomsten av segmenterade arbetsmarknader och till att svartarbetet minskar.
Ändring 17
Bilaga, del 2, stycke 2
I dagens alltmer globaliserade ekonomi med öppnandet av marknader och det ständiga införandet av ny teknik, ställs både företag och arbetstagare inför behovet likaväl som möjligheten av att anpassa sig. Även om denna process med strukturella förändringar på det hela taget är gynnsam för både tillväxt och sysselsättning, medför den också förändringar som påverkar vissa arbetstagare och företag negativt. Företagen måste bli flexiblare, så att de kan bemöta plötsliga förändringar när det gäller efterfrågan på sina varor och tjänster, anpassa sig till ny teknik och vara i stånd att ständigt förnya sig för att förbli konkurrenskraftiga. De måste också bemöta ökad efterfrågan på kvalitet i arbetet som har att göra med arbetstagares personliga önskemål och förändringar av familjesituationen, och de kommer att behöva hantera en situation med en åldrande arbetskraft tvingas och flera unga anställda. För arbetstagarna blir arbetslivet alltmer komplicerat efterhand som arbetsmönstren blir mera varierade och oregelbundna och alltfler omställningar framgångsrikt måste klaras av under livscykeln . Med de snabba förändringarna av ekonomierna och den därmed förbundna omstruktureringen måste de klara av nya arbetsmetoder, inbegripet ökad användning av informations- och kommunikationsteknik och förändringar av sin sysselsättningsstatus, och vara inställda på livslångt lärande. Geografisk rörlighet är också nödvändig för att ta vara på arbetsmöjligheterna både i ett vidare perspektiv och i EU som helhet.	I dagens alltmer globaliserade ekonomi med öppnandet av marknader och det ständiga införandet av ny teknik, ställs både företag och arbetstagare inför behovet likaväl som möjligheten av att anpassa sig. Även om denna process med strukturella förändringar på det hela taget är gynnsam för både tillväxt och sysselsättning, medför den också förändringar som påverkar vissa arbetstagare och företag negativt. Företagen måste få möjlighet såväl att reagera flexiblare, så att de kan bemöta förändringar när det gäller efterfrågan på sina varor och tjänster, som att anpassa sig till ny teknik och visa sin innovationsförmåga så att de kan förbli konkurrenskraftiga . De bör också kunna tillgodose ökad efterfrågan på bättre kvalitet i arbetet som har att göra med arbetstagares personliga önskemål och förändringar av familjesituationen, och de kommer att behöva hantera en situation med en åldrande arbetskraft tvingas och flera unga anställda. För arbetstagarna blir arbetslivet alltmer komplicerat efterhand som arbetsmönstren blir mera varierade och oregelbundna och de måste utföra olika typer av arbete . Med de snabba förändringarna av ekonomierna och den därmed förbundna omstruktureringen måste de ges möjligheter att anpassa sig till nya arbetsmetoder, inbegripet ökad användning av informations- och kommunikationsteknik och förändringar av sin sysselsättningsstatus, och vara inställda på livslångt lärande. Geografisk rörlighet är också nödvändig för att ta vara på arbetsmöjligheterna både i ett vidare perspektiv och i EU som helhet.
Ändring 18
Bilaga, del 2, riktlinje 20
Riktlinje: Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden genom följande: anpassning av arbetslagstiftningen, vid behov med en översyn av den flexibilitetsnivå som tillhandahålls genom avtal om anställning tills vidare respektive om tidsbegränsad anställning; bättre föregripande och positiv förvaltning av förändringar, inbegripet ekonomisk omstrukturering, framför allt förändringar som är förbundna med öppnandet av handeln, så att de sociala kostnaderna för förändringarna blir så små som möjligt och en anpassning underlättas; stöd till omställningar med anknytning till sysselsättningsstatus, inbegripet utbildning, verksamhet som egenföretagare, bildande av företag samt geografisk rörlighet; främjande och spridning av innovation och smidiga former för arbetets organisation , inbegripet bättre hälsa och säkerhet och olika former av anställnings- och arbetstidsarrangemang , i syfte att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet; anpassning till ny teknik på arbetsplatsen, beslutsamma åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till laglig sysselsättning. (Integrerad riktlinje nr 20). Se också integrerad riktlinje nr 4 ”Främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken och strukturpolitiken”.	Riktlinje: Främja ökad flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden samt främja goda relationer på arbetsmarknaden på grundval av oberoende och representativa fackföreningar och förbättrad information och förbättrade samråd med arbetstagare genom följande; anpassning och effektivisering av arbetslagstiftningen, vid behov med en översyn av den flexibilitets- och säkerhetsnivå som tillhandahålls genom avtal om anställning tills vidare respektive om tidsbegränsad anställning; bättre föregripande och positiv förvaltning av förändringar, inbegripet ekonomisk omstrukturering, framför allt förändringar som är förbundna med öppnandet av handeln, så att de sociala kostnaderna för förändringarna blir så små som möjligt och en anpassning till nya förutsättningar underlättas; stöd till omställningar med anknytning till sysselsättningsstatus, inbegripet utbildning, verksamhet som egenföretagare, bildande av företag samt geografisk rörlighet; främjande och spridning av innovation och smidiga former för arbetets organisation ; effektiv minskning av antalet arbetsolyckor genom förbättrade åtgärder för att förebygga olycksrisker, framför allt genom överenskommelser på EU-nivå , och olika former av anställningsarrangemang och flexibla arbetstider , i syfte att förbättra anställningskvaliteten, produktiviteten i arbetet och förutsättningarna för att förena familjeliv och arbete ; anpassning till ny teknik på arbetsplatsen, beslutsamma åtgärder för att omvandla svartarbete till laglig sysselsättning och bekämpa skuggekonomin . (Integrerad riktlinje nr 20). Se också integrerad riktlinje nr 4 ”Främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken och strukturpolitiken”.
Ändring 19
Bilaga, del 2, stycket före riktlinje 21
I syfte att skapa så många arbetstillfällen som möjligt, bevara konkurrenskraften och bidra till den allmänna ekonomiska ramen bör den allmänna löneutvecklingen ligga i linje med produktivitetstillväxten under konjunkturcykeln och avspegla situationen på arbetsmarknaden. Det kan också bli nödvändigt att vidta åtgärder för att minska de indirekta arbetskostnaderna och att se över skattekilen, i syfte att underlätta skapandet av nya arbetstillfällen , särskilt för lågavlönade .	I syfte att skapa så många arbetstillfällen som möjligt, bevara konkurrenskraften och bidra till den allmänna ekonomiska ramen bör den allmänna löneutvecklingen ligga i linje med produktivitetstillväxten under konjunkturcykeln och avspegla situationen på arbetsmarknaden. Det vore också önskvärt att minska de indirekta arbetskostnaderna och att se över skattekilen, i syfte att underlätta skapandet av nya arbetstillfällen.
Ändring 20
Bilaga, del 2, riktlinje 21
Riktlinje: Sörja för en sysselsättningsfrämjande utveckling av lönekostnader och andra arbetskostnader genom följande: främjande av en lämplig ram för löneförhandlingssystemet med respekterande av arbetsmarknadsparternas roll, så att skillnaderna i fråga om produktivitets- och arbetsmarknadsutveckling avspeglas på sektorsnivå och på regional nivå; övervakning och, vid behov, översyn av strukturen på och nivån för de indirekta arbetskostnaderna samt av deras inverkan på sysselsättningen, särskilt för de lågavlönade och de som för första gången kommer in på arbetsmarknaden. (Integrerad riktlinje nr 21). Se också integrerad riktlinje nr 5 ”Säkerställa att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet och tillväxt”.	Riktlinje: Sörja för en sysselsättningsfrämjande utveckling av lönekostnader och andra arbetskostnader genom följande: främjande och upprätthållande av en lämplig ram för löneförhandlingssystemet , särskilt kollektivförhandlingar, med respekterande av arbetsmarknadsparternas roll, så att skillnaderna i fråga om produktivitets- och arbetsmarknadsutveckling avspeglas på nationell nivå, på sektorsnivå och på regional nivå med iakttagande av arbetsmarknadsparternas oberoende ; övervakning och, vid behov, tillsammans med arbetsmarknadens parter, översyn av strukturen på och nivån för de indirekta arbetskostnaderna , främst socialförsäkringsavgifterna, samt övervakning av deras inverkan på sysselsättningen, särskilt för lågutbildade, ungdomar som för första gången kommer in på arbetsmarknaden , äldre som vill fortsätta att arbeta och funktionshindrade; särskilda åtgärder för att ta itu med den könsrelaterade löneklyftan inklusive effektivare genomförande av jämställdhetslagstiftning när det gäller lika lön, framtagande av tydlig och uppdaterad statistik och uppföljning av jämställdhetsplaner . (Integrerad riktlinje nr 21). Se också integrerad riktlinje nr 5 ”Säkerställa att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet och tillväxt”.
Ändring 21
Bilaga, del 3, riktlinje 22
Riktlinje: Utöka och förbättra investeringarna i humankapital genom följande: fastställande av effektiva strategier för livslångt lärande i enlighet med de åtaganden som gjorts på EU-nivå, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för företag, offentliga myndigheter och enskilda, särskilt i syfte att avsevärt minska antalet elever som slutar skolan för tidigt; ökat tillträde till grundläggande yrkesutbildning och till utbildning på sekundär- och högskolenivå, inbegripet lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap; ökat deltagande i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare. (Integrerad riktlinje nr 22). Se också integrerad riktlinje nr 12 ”Öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling”.	Riktlinje: Utöka och förbättra investeringarna i humankapital genom följande: i samråd med arbetsmarknadens parter, fastställande av effektiva strategier för livslångt lärande i enlighet med de åtaganden som gjorts på EU-nivå, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för företag, den offentliga sektorn och enskilda, i syfte att fastställa och planera de åtgärder som krävs för att avsevärt minska antalet elever som slutar skolan för tidigt; ökat tillträde till grundläggande yrkesutbildning, utbildning på sekundär- och högskolenivå, yrkesutbildning vid sidan av universitet och högskolor, främjande av entreprenörskap på alla utbildningsnivåer och utnyttjande av informationssamhället och ny teknik ; ökat deltagande i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade, äldre arbetstagare , kvinnor, särskilt när de återvänder till arbetet, och anställda inom små och medelstora företag; främjande av utbytesprogram för lärare och elever mellan företag på nationell nivå och mellan medlemsstater. (Integrerad riktlinje nr 22). Se också integrerad riktlinje nr 12 ”Öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling”.
Ändring 22
Bilaga, del 3, riktlinje 23
Riktlinje. Anpassa utbildningssystemen till nya kompetenskrav genom följande: bättre kartläggning av yrkesmässiga behov och nyckelkompetenser samt förutseende av framtida färdighetskrav; breddat utbud av utbildningsmöjligheter; skapa förutsättningar för genomblickbarhet när det gäller kvalifikationer och för deras faktiska erkännande samt godkännande av icke-formellt och informellt lärande; säkerställande av att utbildningssystemen är attraktiva, öppna och håller höga kvalitetsstandarder (Integrerad riktlinje nr 23).	Riktlinje. Anpassa utbildningssystemen till nya kompetenskrav genom följande: bättre kartläggning av yrkesmässiga behov och nyckelkompetenser samt förutseende av framtida färdighetskrav; stödja nära samarbete mellan näringslivet och utbildningsoch forskningscentra i syfte att skapa bästa möjliga innovationsklimat för europeiska företag; breddat utbud av utbildningsmöjligheter; skapa förutsättningar för genomblickbarhet när det gäller likvärdiga kvalifikationer och för deras faktiska erkännande samt godkännande av icke-formellt och informellt lärande; säkerställande av att utbildningssystemen är attraktiva, öppna och håller höga kvalitetsstandarder , inklusive system som passar de särskilda behoven hos personer som är missgynnade på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor, ungdomar och äldre, samt särskilda insatser för att locka till sig studenter och forskare från tredjeländer (Integrerad riktlinje nr 23).
Ändring 23
Bilaga, del 3, stycke efter riktlinje 23
De bör upprätta ett omfattande partnerskap för förändring med deltagande av parlamentsorgan och viktiga aktörer, inbegripet på regional och lokal nivå. Europeiska och nationella arbetsmarknadsparter bör spela en central roll. Medlemsstaterna bör fastställa åtaganden och mål i överensstämmelse med EU:s riktlinjer och rekommendationer. En god förvaltning kräver också öppenhet i fördelningen av administrativa och finansiella resurser. Medlemsstaterna bör i samförstånd med kommissionen utnyttja strukturfondsmedel, särskilt Europeiska socialfonden, för genomförande av den europeiska sysselsättningsstrategin och rapportera om de åtgärder som vidtas. Särskild vikt bör läggas vid att förstärka den institutionella och administrativa förmågan i medlemsstaterna.	De bör upprätta ett omfattande partnerskap för förändring med deltagande av parlamentsorgan och alla viktiga aktörer, på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Medlemsstaterna samt regionala och lokala aktörer bör fastställa åtaganden och kontrollerbara mål i överensstämmelse med EU:s riktlinjer och rekommendationer samt särskilda regionala och lokala behov . En god förvaltning kräver också öppenhet i fördelningen av administrativa och finansiella resurser. Medlemsstaterna och regionerna bör i samförstånd med kommissionen utnyttja strukturfondsmedel, särskilt Europeiska socialfonden, för genomförande av den europeiska sysselsättningsstrategin och rapportera om de åtgärder som vidtas. Särskild vikt bör läggas vid att förstärka den institutionella och administrativa förmågan i medlemsstaterna och regionerna .

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0204

Lätta vapen (FN PrepCom)

Europaparlamentets resolution om handeldvapen och lätta vapen

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina resolutioner av den 15 mars 2001 (1), den 15 november 2001 (2) och den 19 juni 2003 (3) om att bekämpa spridning och missbruk av handeldvapen och lätta vapen,

—	med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	FN:s medlemsstater kommer att i juni 2005 samlas till det tredje ordinarie sammanträdet i FN:s öppna arbetsgrupp för spårning av illegala handeldvapen och lätta vapen.

B.	I juli 2005 kommer FN:s medlemsstater att samlas till det andra vartannat år återkommande FN-mötet för att diskutera genomförandet av FN:s handlingsprogram för illegal handel av handeldvapen och lätta vapen. I juni/juli 2006 kommer de att samlas till FN:s översynskonferens om FN:s handlingsprogram.

Det är oroväckande att spridningen av handeldvapen och lätta vapen fortsätter. Dessa vapen förvärrar väpnade konflikter och ökar instabiliteten, underlättar terrorism, underminerar en hållbar utveckling och rättsstatsprincipen och bidrar till allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

D.	Parlamentet ämnar ytterligare engagera EU och dess medlemsstater i en konstruktiv och regelbunden dialog om innehållet i och prioriteringarna för EU:s politiska riktlinjer gällande internationella och regionala initiativ och förhandlingar om kontroll av handeldvapen och lätta vapen.

E.	EU och dess medlemsstater har en viktig roll att spela när det gäller att utveckla och främja lämpliga internationella och regionala normer för att bekämpa spridningen och missbruket av handeldvapen och lätta vapen.

Uttalandet av ordförandeskapet i rådet uttalande om handeldvapen den 17 februari 2005 (4) vid FN:s säkerhetsråd är uppmuntrande. I uttalandet välkomnades erkännandet att staterna uttryckligen måste driva fram och sluta lagligt bindande överenskommelser om spårning och överföring av samt handel med handeldvapen.

G.	Det är positivt att EU i FN:s öppna arbetsgrupp för spårning av illegala handeldvapen och lätta vapen gav sitt aktiva stöd till en rättslig överenskommelse. EU ansåg även att ammunition till handeldvapen och lätta vapen skulle omfattas av instrumentet.

Det är också positivt att ordförandelandet Luxemburg under parlamentets plenardebatt i Strasbourg den 11 maj 2005, liksom den finska, brittiska, holländska, irländska, spanska och polska regeringen, offentligt uttryckt sitt stöd för en konvention om vapenhandel samt att de anstränger sig att arbeta tillsammans med andra för att nå regional och global konsensus om behovet av globala rättsliga normer för överföring av handeldvapen och lätta vapen.

I.	Det är dock oroväckande att EU inte engagerat sig i FN:s spårningsförhandlingar om att införa uppföljningsmekanismer till spårningsinstrumentet så att lämpliga riktlinjer för bästa praxis kan utarbetas som ett tillägg till minimala globala normer.

Förhoppningsvis och troligen kommer fler EU-medlemsstater offentligt uttrycka sitt aktiva stöd för ansträngningarna att nå konsensus om behovet av en konvention om vapenhandel som förbjuder vapenöverföringar, eftersom vapnen klart kan bidra till allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

K.	Det är beklagligt att FN:s breda samråd om bekämpning av illegal handel med handeldvapen och lätta vapen gjort så få framsteg samt att det saknas vilja att förhandla om en internationell överenskommelse om kontroll av vapenhandel.

FN:s skjutvapenprotokoll blev ett rättsligt bindande instrument vid slutet av april 2004 efter det att Polen och Zambia blev det 40:e och 41:e landet som helt och hållet ratificerade protokollet. Det är det första globala instrument som kräver att FN:s medlemsstater reglerar tillverkningen, exporten, importen och överföringen av vapen.

Europaparlamentet rekommenderar att rådet och medlemsstaterna agerar för en dynamisk översynsmekanism för det framförhandlade spårningsinstrumentet inom FN, inklusive inrättandet av en teknisk expertgrupp som skulle ha i uppdrag att utarbeta riktlinjer för bästa praxis om märkning, registrering och spårning av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa.

2.	Europaparlamentet uppmanar de sex EU-medlemsstater som ännu inte har undertecknat FN:s skjutvapenprotokoll att göra det så snart som möjligt.

Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att aktivt arbeta för att nå regional och internationell konsensus om globala normer för vapenöverföringar som skulle basera sig på staters befintliga skyldigheter enligt internationell lag samt om behovet av en internationell konvention om vapenhandel.

Europaparlamentet rekommenderar därför att rådet och medlemsstaterna väcker en intensiv debatt vid det andra vartannat år återkommande FN-mötet i juli 2005 om FN:s handlingsprogram så att förhandlingarna om konventionen om vapenhandel inleds direkt efter FN:s översynskonferens om handlingsprogrammet 2006.

5.	Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att återuppta sina ansträngningar att nå regional och internationell konsensus om behovet av en internationell konvention om kontroll av handel med handeldvapen och lätta vapen.

Europaparlamentet föreslår att behörigt utskott skall få tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande i god tid före FN:s översynskonferens 2006 i syfte att detaljgranska EU:s åtgärder och politik för handeldvapen och lätta vapen och ytterligare sporra rådet och medlemsstaterna på lämpliga politiska områden på regional och internationell nivå.

7.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordförandeskapet för rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt FN:s generalsekreterare.

(1) EGT C 343, 5.12.2001, s. 311.

(2) EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 587.

(3) EUT C 69 E, 19.3.2004, s. 136.

(4) Uttalande av rådets ordförandeskap. Referens PRES05-013EN, 17.2.2005.

P6_TA(2005)0205

Institutionella aspekter av inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder

Europaparlamentets resolution om de institutionella aspekterna av inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av deklaration nr 24 från konferensen mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar rörande artikel III-296 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa som är bifogad slutdokumentet från regeringskonferensen om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa av den 29 oktober 2004 (1),

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 16-17 december 2004, särskilt punkterna 71-73,

—	med beaktande av sin resolution av den 12 januari 2005 om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, särskilt punkt 3 d (2),

—	med beaktande av utfrågningen den 15 mars 2005 i utskottet för konstitutionella frågor,

—	med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen om de institutionella aspekterna av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ingiven av utskottet för konstitutionella frågor (O-0054/2005),

—	med beaktande av kommissionens redogörelser som svar på frågan under sammanträdet den 11 maj 2005 och den påföljande diskussionen,

—	med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Utformningen av den kommande europeiska avdelningen för yttre åtgärder är av stor betydelse för om man skall lyckas göra unionens yttre förbindelser mera sammanhängande, synligare och effektivare.

Rådets generalsekreterare och höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och kommissionen kommer att lägga fram en gemensam rapport om de framsteg som gjorts när det gäller förberedelserna för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder inför Europeiska rådets möte i juni 2005.

C.	Europaparlamentet och kommissionen bör i ett tidigt skede enas om några grundläggande frågor om utformningen av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

Europaparlamentet erinrar kommissionen om att ett beslut om inrättande av en europeisk avdelning för yttre åtgärder endast är möjligt med parlamentets samtycke och uppmanar kommissionen att i det förberedande arbetet med den europeiska avdelningen för yttre åtgärder använda hela sin institutionella tyngd för att upprätthålla och vidareutveckla gemenskapsmodellen när det gäller unionens yttre förbindelser.

Europaparlamentet är övertygat om att den europeiska avdelningen för yttre åtgärder till fullo måste inlemmas organisationsmässigt, administrativt och budgetmässigt till kommissionens tjänsteavdelningar och ledas av utrikesministern, som också är vice ordförande för kommissionen. På så sätt garanteras att avdelningen, i enlighet med skrivningarna i konstitutionen, följer rådets beslut när det gäller utrikespolitikens ”traditionella” områden (GUSP och GSFP) och kommissionens beslut när det gäller gemenskapens yttre förbindelser.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de kommande förslagen insistera på att följa följande principer i enlighet med innebörden och målen med bestämmelserna i konstitutionen och andan i Europeiska konventets överläggningar:

a)	Personalen på den europeiska avdelningen för yttre åtgärder skall vara sammansatt av tjänstemän på ett fackmässigt och välbalanserat sätt och komma från kommissionen, rådets sekretariat och de nationella diplomattjänsterna.

Utformningen av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder skall säkerställa att EU agerar samstämt när det gäller yttre förbindelser. Särskilt avdelningar som arbetar med GUSP-frågor i snäv bemärkelse och tjänstemän som har ledningsfunktioner på delegationerna bör överföras till den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

Det är inte nödvändigt att dra tillbaka befogenheter för yttre förbindelser från alla kommissionens generaldirektorat. Den resultatrapport som skall läggas fram för Europeiska rådet bör utgöra en diskussionsmodell för de områden som berörs (t.ex. handel, bistånd, utvidgning, Byrån för samarbete EuropeAid, kontoret för humanitärt bistånd, avdelningar som handhar yttre förbindelser inom generaldirektoratet för ekonomi och finans).

Kommissionens delegationer och rådets sambandskontor i tredjeland bör slås samman till ”EU-ambassader” och ledas av tjänstemän från den europeiska avdelningen för yttre åtgärder och ligga inom utrikesministerns ansvarsområde, men förvaltningsmässigt ingå i kommissionens administration, vilket inte bör utesluta att sakkunniga till dessa ambassader rekryteras från andra generaldirektorat inom kommissionen eller parlamentet.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 310, 16.12.2004, s. 420.

(2) Antagna texter, P6_TA_(2005)0004.

P6_TA(2005)0206

Avtal om villkoren för anlitande av mobil personal i trafik

Europaparlamentets resolution om förslaget till rådets direktiv om avtalet mellan Europeiska järnvägsgemenskapen (CER) och Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) om vissa aspekter på villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel trafik (KOM(2005) 032)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget från kommissionen (KOM(2005)0032),

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (2),

—	med beaktande av avtalet mellan Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Europeiska järnvägsgemenskapen (CER) om vissa aspekter på villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel trafik,

—	med beaktande av att detta avtal innehåller en gemensam begäran om att kommissionen skall genomföra avtalet genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen, i enlighet med artikel 139.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 78.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Enligt artikel 31 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har varje arbetstagare rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden, till en begränsning av den maximala arbetstiden samt till dygns- och veckovila och årlig betald semester.

B.	Enligt Artikel 139.1 i fördraget kan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå inleda en dialog som, om de så önskar, kan leda till avtalsbundna relationer, inklusive ingående av avtal.

C.	Enligt Artikel 139.2 i fördraget kan avtal ingångna på gemenskapsnivå på gemensam begäran av de undertecknande parterna genomföras genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen.

Europaparlamentet gläder sig över att ha fått ta del av kommissionens förslag och att det uppmanats att tillkännage sin ståndpunkt för rådet och kommissionen, detta trots att artikel 139.2 inte föreskriver att parlamentet skall höras i samband med en begäran från arbetsmarknadens parter till kommissionen.

Europaparlamentet ställer sig bakom arbetsmarknadsparternas avtal om vissa aspekter på villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel trafik. Avtalet ger uttryck för en lämplig avvägning mellan behovet av att å ena sidan förbättra arbetsförhållandena och således skydda hälsan och säkerheten för mobil personal och å andra sidan främja gränsöverskridande tågtrafik inom EU.

3.	Europaparlamentet håller med om att avtalet bör skickas till rådet och uppmanar därför rådet att anta kommissionens förslag till ett rådsdirektiv om genomförandet av arbetsmarknadsparternas avtal.

Europaparlamentet konstaterar att järnvägstransportsektorn omfattas av direktiv 2003/88/EG. Flera andra gemenskapsinstrument kan innehålla särskilda mer detaljerade föreskrifter om arbetstidens förläggning för vissa yrken eller arbeten (artikel 14 i direktiv 2003/88/EG), och undantag kan dessutom under vissa omständigheter göras för personer som arbetar inom järnvägstransport (artikel 17.3 e i direktiv 2003/88/EG).

Europaparlamentet konstaterar att avtalet innehåller särskilda bestämmelser för mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel trafik, exempelvis bestämmelser om maximal körtid och en princip om dygns- och veckovila och raster som går längre än minimikraven i direktiv 2003/88/EG. Samtidigt möjliggör avtalet större flexibilitet än direktivet, så att vederbörlig hänsyn kan tas till kraven inom järnvägssektorn. Parlamentet anser därför att avtalet är fullt förenligt med direktivet.

Europaparlamentet gläder sig åt att det i arbetsmarknadsparternas avtal och kommissionens förslag till rådsdirektiv endast anges minimikrav och att det således står medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter fritt att behålla eller införa fördelaktigare bestämmelser för arbetstagare inom järnvägstransport.

7.	Europaparlamentet framhåller arbetsmarknadsparternas viktiga roll för att förbättra arbetstagarnas hälso- och säkerhetsvillkor. Parlamentet ger därför sitt fulla stöd till att arbetsmarknadens parter på lämpligt sätt deltar i den sociala dialogen och att de ingår avtal om arbetsförhållanden.

8.	Europaparlamentet rekommenderar att förslaget antas.

9.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de berörda arbetsmarknadsparterna.

(1) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(2) EUT L 299, 18.11.2003, s. 9.

P6_TA(2005)0207

Förbindelserna EU-Ryssland

Europaparlamentets resolution om förbindelserna mellan EU och Ryssland (2004/2170(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater å ena sidan, och Ryssland å andra sidan, som trädde i kraft den 1 december 1997 (1),

—

med beaktande av EU:s och Rysslands mål som fastställdes i det gemensamma uttalandet efter toppmötet i Sankt Petersburg den 31 maj 2003 om att upprätta ett gemensamt ekonomiskt område, ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa, ett område för samarbete inom ramen för yttre säkerhet och ett område för forskning och utbildning, inbegripet kulturella aspekter,

—

med beaktande av de många pålitliga rapporter från ryska och internationella icke-statliga organisationer om de allvarliga brotten mot de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien, domarna av den 24 februari 2005 från den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i sex mål som rör Tjetjenien och de många liknande mål som väckts hos denna domstol,

—	med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 26 februari 2004 om förbindelserna mellan EU och Ryssland (2) och sin resolution av den 15 december 2004 om toppmötet mellan EU och Ryssland den 25 november 2004 i Haag (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2005 om valresultatet i Ukraina (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2005 om Vitryssland (5),

—	med beaktande av resultatet av det femtonde toppmötet mellan EU och Ryssland den 10 maj 2005,

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6-0135/2005), och av följande skäl:

Goda grannförbindelser och samarbete mellan EU och Ryssland är av avgörande betydelse för att kunna uppnå stabilitet, säkerhet och välstånd på hela den europeiska kontinenten. Dessa förbindelser måste bygga på gemensamma värden och således präglas av mänskliga rättigheter, marknadsekonomi, rättssäkerhet och demokrati.

EU och Ryssland har höga ambitioner för sitt partnerskap. Parlamentet gläds åt framstegen i de frågor som rör den ryska ratificeringen av Kyotoprotokollet och utvidgningen av partnerskaps- och samarbetsavtalet. Parlamentet välkomnar lösningen på frågan om transitering för personer till och från Kaliningrad, och gläds åt de framsteg som gjorts i förhandlingarna om villkoren för Rysslands anslutning till WTO.

C.	Ryssland understryker att det är viktigt med multilaterala avtal och ser sin fulla medverkan i FN, G8-gruppen och Europarådet som en hörnsten i sin utrikespolitik.

Demokratin har försvagats i Ryssland, särskilt genom att alla större TV-kanaler och de flesta radiokanaler har ställts under regeringens kontroll, självcensur har spridits bland de tryckta medierna, nya begränsningar av rätten att hålla offentliga demonstrationer har införts, klimatet för icke-statliga organisationer har försämrats, den politiska kontrollen av rättsväsendet har ökats och förfarandet för val av ledamöer till statsduman har ändrats. Allt detta har skett i syfte att stärka makten i Kreml.

Europaparlamentet beklagar det faktum att situationen i Tjetjenien fortsättningsvis står utanför kontroll och att ännu fler extrema terroristattacker har ägt rum i Nordkaukasien och Moskva. Parlamentet anser att behovet av ett nytt förhållningssätt är omedelbart och brådskande och att EU är redo att ge sitt stöd för uppbyggnaden av ett sådant.

F.	EU vill försäkra sig om att det inte skapas nya skiljelinjer i Europa till följd av utvidgningen, utan att den istället bidrar till att sprida ytterligare välstånd och utveckling. EU vill föra en dialog med Ryssland i frågor som rör deras gemensamma grannskap.

Den sovjetiska befolkningen gjorde enorma insatser och uppoffringar för att bekämpa och befria många länder och folk i Europa från nazisternas förtryckarregim, som saknar historiskt motstycke. Dessa insatser och uppoffringar förtjänar ett erkännande. Det mycket stora lidande och de oerhörda uppoffringar som den sovjetiska ockupationen och dess påföljande annektering och förtryck mycket ofta medförde för många länder och folk, bland annat de baltiska staterna bör emellertid beklagas. Förhoppningsvis kan Ryssland fullt ut erkänna dessa omständigheter, vilket skulle kunna utgöra en utgångspunkt för en omfattande försoning mellan Ryssland och alla EU:s medlemsstater.

För att det skall vara möjligt att tillämpa en sund och effektiv politik gentemot Ryssland är det nödvändigt att EU och dess medlemsstater har en konsekvent och objektiv strategi. Kommissionen och rådet erkände i början av 2004 att det fanns stora brister i EU:s förfarande för utformning av politiken när det gäller Ryssland. Därför infördes en ny metod för att garantera enhetligheten med hjälp av en förteckning över de viktigaste frågorna med tillhörande handlingslinjer. Detta har inte lett till tillräckliga förbättringar, utan det måste införas ett slags offentlig och parlamentarisk kontroll.

EU:s och medlemsstaternas politik

1.	Europaparlamentet bekräftar Rysslands betydelse som en partner för pragmatiskt samarbete med vilken unionen inte bara delar ekonomiska och handelsrelaterade intressen utan även målet att agera som strategiska partner såväl på det internationella planet som i det gemensamma grannskapet.

Europaparlamentet bekräftar Rysslands potential som en särskild strategisk partner för att uppnå fred, stabilitet och säkerhet, bekämpa internationell terrorism och våldsam extremism samt för att lösa problem som rör ”mjuk säkerhet”, t.ex. miljörisker och kärntekniska risker, narkotika-, vapen- och människohandel samt gränsöverskridande brottslighet i det europeiska grannskapet i samarbete med OSSE och andra internationella organ.

Europaparlamentet betonar vikten av att vidareutveckla och genomföra en gemensam energistrategi för Europa, som inbegriper producenter, distributörer och konsumenter, i syfte att skapa ett öppet och hållbart energisystem och att öka den regionala mångfalden av elleverantörer. Parlamentet konstaterar att såväl EU som Ryssland har ett gemensamt intresse av att utveckla en sådan strategi.

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att manifestera solidaritet och enhet inom EU mellan såväl de gamla som nya medlemsstaterna i det fall att Ryssland strävar mot att inrätta olika strategier gentemot medlemsstaterna.

Europaparlamentet uppmanar rådet att enas om rapporteringskrav och andra åtgärder för att se till att de överenskomna ståndpunkterna respekteras fullt ut av både EU och de enskilda medlemsstaterna i kontakterna med Ryssland, liksom i kontakterna med andra tredjeländer. Medlemsstaterna uppmanas att i sina bilaterala kontakter med Ryssland stödja de gemensamma ståndpunkter som EU intagit och säkra insyn och lämplig grad av samråd.

Europaparlamentet poängterar att betydelsen av regionalt samarbete bör betonas mer i det utvidgade EU, i synnerhet i samband med de nya finansiella ramarna och instrumenten för yttre förbindelser, och att den nordliga dimensionen bör utgöra ramen för det regionala samarbetet när det gäller EU:s norra regioner och Rysslands nordvästra regioner.

Fyra gemensamma områden

Europaparlamentet stöder målet om att upprätta de fyra gemensamma politiska områdena och att utarbeta en färdplan för vart och ett av dem. De fyra områdena måste ses som ett paket och kvalitet måste prioriteras högre än hastighet. Parlamentet betonar att man inte bara måste enas om formuleringar utan även uppnå verklig konvergens i känsliga frågor av grundläggande karaktär.

Europaparlamentet välkomnar särskilt Europeiska unionens och Rysslands avsikt att i framtiden samarbeta för att lösa regionala konflikter, exempelvis dem i Transnistrien, Abchasien, Sydossetien och Nagorno-Karabach, och betonar att det nu är upp till Ryssland att agera välvilligt mot bakgrund av Europeiska unionens vilja att humanitärt och politiskt bidra till en stabilisering även i Tjetjenienkonflikten nu på lämpligt sätt måste tas upp av Ryssland.

Europaparlamentet förväntar sig att rådet och kommissionen samt Ryssland fångar in den framstegskraft som uppnåddes vid toppmötet och genom konkreta åtgärder går vidare med att förverkliga handlingsplanerna. Parlamentet rekommenderar att följande frågor ges särskild uppmärksamhet inom de fyra gemensamma områdena:

—

Gemensamt ekonomiskt område: Parlamentet välkomnar överenskommelsen om att stärka samarbetet på området för miljö och förbättra samarbetet vad gäller telekommunikationer, transporter och energi, samtidigt som det understryker att ytterligare framsteg krävs på konkurrensens område och att investeringsvillkoren måste förbättras med ökad förutsägbarhet och rättssäkerhet som följd.

—

Gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa: Parlamentet understryker att framsteg på detta område inte får begränsas till förenklade visaförfaranden utan måste inbegripa åtgärder för att stärka demokratin, rättsstaten och mediernas oberoende. Parlamentet betonar att överläggningar om människorättsfrågor måste bli ett permanent inslag i partnerskapet mellan EU och Ryssland.

—	Gemensamt område för extern säkerhet: Parlamentet förväntar sig konkreta åtgärder med anledning av det förnyade åtagandet att lösa de islagda konflikterna i Kaukasien och Transnistrien samt en utökad dialog om krisförvaltning och säkerhet.

—	Gemensamt område för forskning, utbildning och kultur: Parlamentet välkomnar beslutet att inrätta ett europeiskt institut i Moskva 2006 som en konkret åtgärd på vägen mot ökat samarbete på detta område.

10.

Europaparlamentet betonar att tecknandet av ett återtagandeavtal är en förutsättning för att man skall kunna underteckna avtalet om viseringslättnader mellan EU och Ryssland. Parlamentet anser att EU bör stödja det ryska målet att förenkla viseringsordningen för Schengenområdet och att på sikt inte kräva visum för resor, och fastställa alla nödvändiga villkor i en tydlig handlingsplan med konkreta åtgärder.

11.

Europaparlamentet stöder Rysslands ambition att ansluta sig till WTO och ser ett gemensamt intresse i att bidra till att Ryssland blir en partner med en öppen, dynamisk och diversifierad ekonomi. Parlamentet betonar att domstolarnas oberoende och öppenhet behöver stärkas i syfte att förbättra investeringsklimatet.

12.	Europaparlamentet konstaterar att ett WTO-medlemskap sänder viktiga signaler till utländska investerare och kommer att bidra till att stärka och bredda handelsförbindelserna.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och stärka dialogen med de ryska myndigheterna och med sina ekonomiska samarbetspartner om frågor rörande handel och ekonomiskt samarbete, i synnerhet när det gäller tekniska bestämmelser och standardisering av tullhanteringen, liberaliseringen av tjänster, avskaffandet av monopol och öppnandet av banksystemet samt att se till att Ryssland inför förfaranden för att skydda immateriella rättigheter i syfte att avsevärt minska omfattningen av intrång i sådana rättigheter, före landets anslutning till WTO.

14.

Europaparlamentet uppmanar Rysslands regering att tillämpa ett system för att fastställa priserna för energikällor (gas) som överensstämmer med WTO:s krav och upphöra med den diskriminerande politiken när det gäller järnvägsavgifter som främjar ryska hamnar framför andra i Östersjön, vilket strider mot de marknadsekonomiska principerna och påverkar handeln mellan EU och Ryssland på ett negativt sätt.

15.

Europaparlamentet uppmanar EU och Ryssland att arbeta för ytterligare integrering genom att omedelbart efter Rysslands anslutning till WTO förbereda och inleda förhandlingar om ett frihandelsområde. Parlamentet anser att en överenskommelse om ett frihandelsområde mellan EU och Ryssland kommer att utgöra ett ambitiöst steg i riktning mot upprättandet av ett gemensamt ekonomiskt område för handel med varor och tjänster, etableringsfrihet, gemensamma bestämmelser om offentlig upphandling, sammanjämkning av befintliga regelverk och andra initiativ för att främja handeln.

16.

Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna om att utöka samarbetet mellan det europeiska programmet Galileo och det ryska satellitnavigationssystemet GLONASS, och uppmuntrar de båda parterna att träffa en överenskommelse om kompatibilitet mellan och kompletterande användning av de båda navigationssystemen.

Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Ryssland

17.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att Rysslands engagemang har försvagats påtagligt när det gäller demokrati, marknadsekonomi och skydd av mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar begränsningarna av fria och oberoende medier, och upprepar sin kritik mot att rättssystemet används i uppenbart politiskt syfte. Denna utveckling påverkar både den ryska befolkningens situation och Rysslands utrikesförbindelser och det kommer att bli svårare att utveckla partnerskapet mellan EU och Ryssland så länge denna utveckling består.

18.	Europaparlamentet anser i detta fall att Yukosmålet utgör ett grundläggande prov på Rysslands respekt för rättsstatsprincipen, rätten till egendom, insyn och en rättvis och öppen marknad för investerare.

19.

Europaparlamentet noterar de regelbundna samråd om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, däribland rättigheter för dem som tillhör en minoritet, som nyligen inletts av EU och Ryssland. Parlamentet betonar i detta sammanhang att sådana samråd måste utföras i enlighet med EU:s riktlinjer om människorättsdialoger och Europaparlamentet och icke-statliga organisationer bör därför göras delaktiga i processen för att kartlägga de viktigaste frågor som bör tas upp.

20.	Europaparlamentet betonar att alla stater fullt ut bör uppfylla sina nationella och internationella åtaganden i fråga om minoriteters rättigheter. Parlamentet är oroat över rapporterna om diskriminering av vissa etniska grupper, t.ex. marierna.

21.	Europaparlamentet är bekymrat över de antisemitiska yttringarna i Ryssland.

Grannskaps- och utrikespolitik

22.

Europaparlamentet förkastar utrikespolitik som syftar till att skapa inflytelsesfärer. Parlamentet betonar behovet av att fullt ut respektera alla staters suveränitet och territoriella integritet, däribland alla staters rätt att utveckla sina förbindelser med andra stater och organisationer utifrån sin egen formulering av sina intressen och i enlighet med de principer som fastställts inom ramen för FN, OSSE och Europarådet.

23.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att inte se spridningen av demokrati i grannskapet och utvecklingen av starkare band till EU, inbegripet medlemskap, som ett hot mot Rysslands ställning utan som en möjlighet att förnya det politiska och ekonomiska samarbetet med dessa länder på grundval av jämställdhet och ömsesidig respekt.

24.	Europaparlamentet uppmanar Ryssland och alla EU-medlemsstater att öppna alla sina hemliga arkiv från andra världskriget och att göra dem tillgängliga för historiker för ömsesidiga studier och förtroendeskapande åtgärder.

25.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att lösa dödläget i förbindelserna med OSSE genom att uppfylla sina skyldigheter när det gäller bidragen till OSSE:s budget. Parlamentet konstaterar att genomförandet av OSSE:s operationer förhindras av att det inte finns någon budget, vilket leder till ett dödläge i demokratiseringsprocessen och förbättringen av säkerheten i Central- och Östeuropa. Europaparlamentet stöder en vidareutveckling av OSSE:s aktiviteter på säkerhetsområdet och beklagar att bristen på stöd från Rysslands sida gör det omöjligt att fortsätta med övervakningsuppdraget av gränserna i Georgien. Parlamentet beklagar i detta sammanhang rådets beslut att inte ställa upp med någon form av ersättning för en sådan aktion. Parlamentet stöder också att man fortsätter att undersöka möjligheterna att stärka OSSE:s främjande av samarbete i ekonomiska och miljömässiga frågor, vilket Ryssland har efterfrågat. Parlamentet motsätter sig emellertid starkt varje försvagning av OSSE:s valövervakningar och andra aktiviteter med en ”mänsklig dimension” som utgör konkreta uttryck för de gemensamma värderingar som partnerskapet mellan EU och Ryssland grundar sig på.

26.

Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta det gemensamma området för yttre säkerhet, som med tiden skulle kunna leda till att det skapas ett särskilt forum på hög nivå för dialogen mellan EU och Ryssland om säkerhet, konfliktförebyggande, konfliktlösning, icke-spridning och nedrustning. Parlamentet stöder Rysslands medverkan i EU-ledd krishantering enligt de villkor som fastställdes av Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 (6) under förutsättning att de ryska styrkorna visar att de har förmåga att anpassa sig till EU:s standarder och verksamhetsformer och mer generellt till den spirande europeiska säkerhets- och försvarskulturen.

27.

Europaparlamentet betonar vikten av fullfölja arbetet för en fredlig och politisk lösning på alla territoriella och politiska konflikter som rör en del av Ryska federationen eller ett grannland, inbegripet konflikterna i Kaukasusregionen och konflikten om Transnistrien i Moldavien. Ryssland uppmanas att respektera alla fredliga reformrörelser i OSS-länderna och att uppmuntra demokratiska reformer i länderna i Centralasien.

28.	Europaparlamentet uppmanar Ryssland att åter bekräfta sin respekt för Georgiens och Moldaviens territoriella integritet och att dra tillbaka sina militära styrkor från Georgien och Moldavien i enlighet med sina åtaganden inom ramen för OSSE och på dessa suveräna staters begäran.

29.

Europaparlamentet är övertygat om att framgångsrika reformer i Ukraina, i kombination med den nyvunna demokratin, ökar förutsättningarna för ekonomiska, sociala och moraliska fördelar för såväl Ryssland som EU. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra allt de kan för att göra det lättare att dra nytta av sådana fördelar.

30.	Europaparlamentet uppmanar rådet att ta upp frågan om Vitryssland med Ryssland. Det ligger i både EU:s och Ryska federationens intresse att Vitryssland demokratiseras. Gemensamma åtgärder bör därför vidtas i detta syfte.

31.

Europaparlamentet betonar vikten av det innovativa gränsöverskridande inslaget i det föreslagna europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, som är avsett att ersätta Tacis-programmet i Ryssland och andra länder. Parlamentet betonar vikten av att främja gränsöverskridande ekonomiska och sociala förbindelser och behovet av att kraftigt stärka EU:s åtgärder i denna riktning.

32.

Europaparlamentet betonar vikten av multilateralism och samarbete mellan EU och Ryssland för att stödja FN:s auktoritet och samordna sina ståndpunkter om reformer av FN, särskilt när det gäller säkerhetsrådet. Parlamentet betonar vikten av Rysslands stöd till Internationella brottmålsdomstolen och Kyotoprotokollet.

33.

Europaparlamentet konstaterar att kampen mot terrorismen har placerat frågan om spridning av massförstörelsevapen och kärnvapensäkerhet högst upp på förteckningen över globala säkerhetsproblem. Parlamentet uppmanar Ryssland att verka för icke-spridning och nedrustning i världen, bland annat i Iran, och vidta åtgärder, särskilt genom att låta bli att utveckla nya typer av kärnvapen, omhänderta kärnavfall på ett säkert sätt och verka för stadig och kontrollerad nedrustning av kärnvapenarsenalen. Kommissionen och rådet uppmanas att hjälpa Ryssland med denna nedrustning genom att erbjuda landet ett betydande tekniskt och materiellt stöd. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att i en anda av ”effektiv multilateralism” och solidaritet, och för att uppfylla EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, utarbeta och stödja nya initiativ för att främja kärnvapennedrustning och blåsa nytt liv i FN:s nedrustningskonferens.

34.	Europaparlamentet medger att det är av avgörande betydelse att Ryssland upprättar transportkorridorer som sammanbinder Europa och Asien. Dessa transportkorridorer kan nämligen bli extremt viktiga. Ryska federationen uppmanas att delta i ett nära samarbete för att utveckla transportinfrastrukturen.

35.	Europaparlamentet uppmanar Ryssland att sluta utnyttja sina statskontrollerade bolag inom energisektorn som ett medel för att sätta politisk press på sina grannländer.

Särskilda frågor som rör de baltiska staterna

36.

37.	Europaparlamentet föreslår att Ryssland tar bort från sin gällande socialförsäkringslagstiftning beskrivningen av de baltiska staterna som ett område i vilket ryska soldater ännu idag kan användas och skadas i militära strider.

Kaliningrad

38.

Europaparlamentet gläds åt de framsteg som gjorts när det gäller att lösa problemen med transittrafiken och med de personer som förflyttar sig mellan Rysslands konstituerande delar. Parlamentet noterar behovet av ytterligare insatser från Ryssland och stöd från EU för att stimulera social och ekonomisk utveckling i Kaliningradregionen så att regionen kan bli en förebild för de fortsatta förbindelserna. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid hälsofrågor (bland annat spridningen av hiv och aids) och kampen mot korruption och brottslighet. Parlamentet understryker behovet av att fullt ut genomföra fri sjöfart i Östersjön, inklusive Vistulalagunen och Kaliningradskij Zaliv samt fri passage genom Pilava Strait/Baltijskij Proliv.

Tjetjenien

39.	Europaparlamentet fördömer mordet på Tjetjeniens förre president Maschadov, som hade ett mycket starkt stöd, och uppmanar alla sidor att avbryta våldet.

40.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att finna en politisk lösning som omfattar alla demokratiska delar av det tjetjenska samhället och som garanterar att alla människor som bor i eller återvänder till Tjetjenien ges bland annat en verklig rätt till liv, frihet och säkerhet samt respekt för den tjetjenska befolkningens kulturella och nationella identitet och värdighet. Den politiska lösningen bör samtidigt respektera Ryska federationens territoriella integritet och vara helt förenlig med strävan efter att med legitima och effektiva medel uppnå stabilitet och säkerhet i hela Nordkaukasien och Ryska federationen.

41.

Europaparlamentet är djupt oroat över att man fortfarande inte har lyckats finna en lösning på laglösheten i Tjetjenien få ett slut på terroristaktioner, bland annat inom de federala och lokala regeringsstyrkorna. Parlamentet kräver att det omgående blir ett slut på straffriheten och våldet på båda sidor, och efterlyser en politisk lösning samt respekt för Rysslands territoriella integritet.

42.

Europaparlamentet upprepar sina rekommendationer till rådet när det gäller Tjetjenien som framfördes i punkt 14 i resolutionen av den 26 februari 2004, bland annat behovet av att mer aktivt försöka finna en politisk lösning och visa att EU är berett att bidra till en fredlig och konstruktiv dialog. Parlamentet beklagar att rådet inte har följt dessa rekommendationer och anser att de fortfarande gäller. Rådet uppmanas därför att vidta åtgärder.

43.

Europaparlamentet är djupt oroat över att friheten och säkerheten för de människorättsaktivister som utreder och vittnar om brott mot de mänskliga rättigheterna allt oftare angrips i den väpnade konflikten i Tjetjenien. De ryska myndigheterna uppmanas att sätta stopp för dessa trakasserier. Rådet uppmanas i detta sammanhang att särskilt uppmärksamma att dessa människor skyddas i överensstämmelse med de EUriktlinjer för människorättsaktivister som antogs i juni 2004, och att placera frågan högst upp på dagordningen för EU:s och Rysslands samråd om de mänskliga rättigheterna.

44.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att skydda människorättsaktivister, som allt oftare angrips, och göra det möjligt för FN:s särskilda sändebud och andra internationella människorättsobservatörer, oberoende medier och internationella humanitära organisationer att resa in i Tjetjenien. Ryssland uppmanas också att i möjligaste mån se till att de kan utföra sitt arbete under de säkerhetsförhållanden som är nödvändiga.

45.

Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av alla terroristhandlingar och anser att terrorismen är djupt förankrad i Nordkaukasiens socioekonomiska situation, vilket president Putin medgav efter tragedin i Beslan. Parlamentet förklarar sig villigt att, såsom en av budgetmyndighetens två parter, överväga förslag om att involvera EU i insatserna för att återuppbygga landet och skapa fred om detta i framtiden kan ske inom ramen för ett åtgärdspaket för fred i Tjetjenien där det finns rimliga garantier för att stödet kommer att nå de avsedda mottagarna.

Kampen mot terrorism

46.

Europaparlamentet betonar att det internationella samarbetet i kampen mot terrorismen måste bli effektivare och att de skilda åsikterna om grundorsakerna till terrorism och om vem som skall betraktas som terrorist utgör hinder för detta samarbete. Parlamentet betonar återigen att denna kamp inte får föras på bekostnad av de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga friheterna.

Miljö och kärnsäkerhet

47.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare samarbete på området för maritim säkerhet, särskilt när det gäller ett förbud för alla enkelskroviga tankfartyg att ta sig in på ryskt vatten i Östersjön och Svarta havet. Parlamentet uppmanar det av den ryska regeringen kontrollerade bolaget Lukoil och den litauiska regeringen att ingå ett avtal om ersättningsgarantier för det fall en miljökatastrof skulle inträffa vid oljeborrningsanläggningen D-6 i närheten av Corunian split, som av UNESCO förklarats utgöra ett världskulturarv.

48.	Europaparlamentet uppmanar Ryssland att avveckla sin första generation kärnreaktorer och stärka insatserna för att trygga en säker deponering av kärnavfall. Parlamentet betonar vikten av Rysslands vilja att samarbeta inom stödfonden för miljöpartnerskap inom den nordliga dimensionen.

49.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett öppnande av EU-marknaden för rysk export av elektricitet, under förutsättning att de berörda ryska säkerhetsnormerna, särskilt när det gäller kärnkraftverk och en säker hantering och deponering av kärnavfall, förs upp till EU-nivå, så att risken för miljödumpning undviks.

50.

Europaparlamentet välkomnar den ryska dumans ratificering av Kyotoprotokollet i oktober 2004, och hoppas att de länder som alltjämt svarar för betydande utsläpp av koldioxid följer Rysslands exempel. Parlamentet uppmanar EU och Ryssland att gemensamt utarbeta framtida strategier för att åstadkomma ytterligare minskningar av utsläppen av växthusgaser under perioden efter det att protokollet löper ut 2012. Detta skulle ligga i linje med slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte 2005.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förnya sina ansträngningar för att ta fram en verkligt gemensam strategi i sina förbindelser med Ryssland. Strategin bör ta hänsyn till EU:s utvidgning 2004 och bör omfatta de fyra områdena av gemensamt intresse. Dessutom bör farhågor uttryckas inför utvecklingen i Ryssland när det gäller demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Rådet uppmanas att göra detta i överensstämmelse med andan i EU:s tidigare strategi gentemot Ryssland.

* *

52.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas och Rysslands regeringar och parlament.

(1) EGT L 327, 28.11.1997, s. 1.

(2) EUT C 98 E, 23.4.2004, s. 182.

(3) P6_TA-PROV(2004)0099.

(4) Antagna texter, P6_TA(2005)0009.

(5) Antagna texter, P6_TA-PROV(2005)0080.

(6) ”Arrangemang för samråd och samarbete med Ryssland i fråga om krishantering” - bilaga IV till ordförandeskapets rapport om den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (10160/2/02 REV2), som nämns i bilaga VIII till ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002.

P6_TA(2005)0208

Främjande och skydd av grundläggande rättigheter

Europaparlamentets resolution om främjande och skydd av grundläggande rättigheter: rollen för nationella institutioner och EU-institutioner, inklusive byrån för de grundläggande rättigheterna (2005/2007(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (nedan konstitutionsfördraget), som undertecknades av stats- och regeringscheferna den 29 oktober 2004, samt av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som har införts i del II i detta fördrag,

—	med beaktande av artiklarna 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna I-2 och I-9 i konstitutionsfördraget,

—	med beaktande av artiklarna 13 och 192.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

—	med beaktande av besluten från EG-domstolen och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Byrån för mänskliga rättigheter - Offentligt samråd” (KOM(2004)0693),

—

med beaktande av det beslut som fattades vid mötet för medlemsstaternas representanter i samband med Europeiska rådets möte i Bryssel den 12-13 december 2003, i vilket man betonade vikten av att samla in och analysera uppgifter om mänskliga rättigheter för att kunna definiera unionens politik på området, bygga vidare på det redan existerande Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet och utvidga dess mandat så att det blir en byrå för mänskliga rättigheter,

—	med beaktande av slutsatserna från det offentliga seminarium om främjande av EU:s politik för grundläggande rättigheter som hölls den 25-26 april 2005 på initiativ av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av sin resolution av den 20 april 2004 om kommissionens meddelande om artikel 7 i Fördraget om Europeiska unionen: Att respektera och främja unionens värden (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 28 april 2005 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2004 och EU:s politik på detta område (2),

—	med beaktande av artiklarna 39 och 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A6-0144/2005).

EU:s konstitutionella ram: en ny drivkraft för de grundläggande rättigheterna

1.	Europaparlamentet anser att effektivt främjande och skydd av de grundläggande rättigheterna utgör grundvalen för demokratin i Europa och ett nödvändigt villkor för Europeiska unionens inrättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Europaparlamentet påpekar att införlivandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i konstitutionsfördraget och EU:s framtida anslutning till Europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR) medför grundläggande förändringar som i väsentlig grad förstärker unionens förpliktelser att garantera att de grundläggande rättigheterna aktivt främjas inom alla politikområden.

3.	Europaparlamentet anser att Europeiska unionen i allt högre grad har börjat etablera sig som ett politiskt samfund med gemensamma värderingar och utvidga sin ursprungliga målsättning allt mer, med en klar fokusering på marknaden.

4.	Europaparlamentet anser att flera av unionens mål, exempelvis att utveckla området med frihet, säkerhet och rättvisa, bekämpa diskriminering, främja öppenhet och värna skyddet av personuppgifter, redan är fast förbundna med främjandet av de grundläggande rättigheterna.

Europaparlamentet konstaterar att det är nödvändigt att hävda de grundläggande rättigheterna och de individuella friheterna fullt ut efter utvidgningen av unionens behörighetsområden och att nya former av terrorism ytterligare har ökat behovet av att säkra kollektiv säkerhet. Parlamentet anser därför att en balans mellan de individuella friheterna och den kollektiva säkerheten måste nås genom lämplig politik som gör dessa två målsättningar förenliga.

6.	Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att konkretisera de värden som slås fast i de grundläggande fördragen och i den nya konstitutionen.

7.	Europaparlamentet konstaterar att insyn är en demokratisk princip som är nödvändig för relationerna mellan unionen och dess medborgare, för sambandet mellan gemenskapens rättsordning och dess lagstiftning, mellan EU och dess medlemsstater samt mellan EU och Europarådet.

Europaparlamentet konstaterar att unionen och medlemsstaterna har delad befogenhet när det gäller mänskliga rättigheter och därför är skyldiga att respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter inom sina respektive behörighetssfärer i enlighet med subsidiaritetsprincipen, med beaktande av Europaparlamentets ovannämnda resolution av den 20 april 2004. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att garantera allt samarbete och bistånd som krävs, detta även innan den tar initiativ till olika rättsliga förfaranden, i syfte att göra det möjligt för medlemsstaterna att övervinna alla problem de ställs inför vid genomförande av gemenskapsrätt och EU-åtgärder. Ett särskilt mått av öppenhet är oumbärligt vid införlivande av sådana EU-åtgärder med nationell lagstiftning som är av betydelse för de grundläggande rättigheterna.

Mot en EU-politik för grundläggande rättigheter

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av konstitutionsfördraget som ger EG-domstolen fullständig behörighet på området med frihet, säkerhet och rättvisa, ansluter unionen till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, införlivar stadgan om de grundläggande rättigheterna i fördraget, och medför en utvidgad tillämpning av medbeslutandeförfarandet, vilket leder till att Europaparlamentets roll stärks.

10.

Europaparlamentet anser att genomförandet av de grundläggande rättigheterna är ett syfte för all EUpolitik och att EU:s institutioner med tanke på detta aktivt bör främja och därför skydda de grundläggande rättigheterna och fullt ut ta hänsyn till dem och deras gränsöverskridande betydelse vid utarbetande och antagande av lagstiftning.

11.

Europaparlamentet anser det vara politiskt oumbärligt att införliva omnämnandet om att grundläggande rättigheter skall främjas bland de mål som ställs upp i samband med förenklingen och omorganiseringen av gemenskapens och unionens regelverk. Parlamentet kräver att all ny politik, alla lagstiftningsförslag och program skall åtföljas av en utvärdering av hur de påverkar respekten för de grundläggande rättigheterna och anser att den utvärderingen skall utgöra en del av motiveringen till förslaget.

12.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för ”grundläggande rättigheter, antidiskriminering och likabehandling” bestående av kommissionsledamöter och uppmanar kommissionen, särskilt kommissionsledamöterna med ansvar för grundläggande rättigheter, att utarbeta en omfattande och sammanhängande strategi för att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras inom unionens samtliga politikområden.

13.

Europaparlamentet anser att domstolen har spelat en avgörande roll för att göra gemenskapen och unionen till en rättslig ”gemenskap” och en rättslig union, framför allt till följd av en givande dialog mellan nationella domare och EG-domare i samband med de förhandsavgöranden som EG-domstolen enligt fördraget har till uppgift att avge. Europaparlamentet stöder det förslag som Europeiska rådet har lagt fram i det program som antogs i Haag för att stärka dialogen mellan medlemsstaternas högsta rättsinstanser. Parlamentet anser att sådana steg inte bara visar de högsta rättsinstansernas beslutsamhet att dela med sig av sina erfarenheter utan även utgör inledningen på en europeisk rättsordning som grundar sig på det gemensamma målet att skydda de grundläggande rättigheterna.

14.	Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna och EU-institutionerna i lagens intresse har en särskild rätt att väcka talan vid EG-domstolen. Parlamentet anser att det med hjälp av detta medel kan försvara medborgarnas rättigheter när de grundläggande rättigheterna kan påverkas av en EU-rättsakt.

15.

Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna i samband med genomförandet av gemenskaps- och unionslagstiftningen mer och mer motvilligt accepterar principen om ömsesidigt erkännande och hävdar att skyddet för de grundläggande rättigheterna är bristfälligt i en viss medlemsstat. Parlamentet uppmärksammar i samband med detta EG-domstolens rättspraxis (3) och uppmanar såväl de offentliga myndigheterna i de stater som uppmanas inkomma med detaljerade upplysningar för att motivera sin motvillighet som myndigheterna i de stater som begär sådana upplysningar att inkomma med de klargöranden som krävs.

Samarbete med nationella människorättsinstitutioner och nationella parlament

16.

Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har inrättat nationella organ för skydd och främjande av grundläggande rättigheter, med särskild hänvisning till Förenta nationernas Parisprinciper. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att vidta åtgärder i denna riktning och att förse nationella kommittéer och institut med adekvata finansiella resurser, bland annat med beaktande av att en av uppgifterna för dessa organ är att se över regeringarnas människorättspolitik i syfte att förhindra tillkortakommanden och lägga fram förslag om förbättringar, eftersom effektiviteten ligger i att förhindra problem, inte bara i att lösa dem.

17.	Europaparlamentet stöder inrättandet av en ständig dialog om grundläggande rättigheter med medlemsstaternas nationella parlament.

18.	Europaparlamentet anser att insamling av uppgifter och metodiskt arbete för att göra det möjligt att jämföra och analysera dessa uppgifter skall prioriteras, och att de nationella institutionerna fyller en central funktion i detta avseende.

19.

Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att de grundläggande rättigheterna kan skyddas effektivare om medborgarna, i det att de uppmuntras att delta i utarbetandet och genomförandet av beslut, är medvetna om sina rättigheter, och har möjlighet att kräva att de skyddas i god tid innan det blir nödvändigt att tillgripa rättsliga åtgärder. Mot bakgrund av detta mål kan inrättandet av nationella kommittéer och institut för grundläggande rättigheter göra det möjligt för icke-statliga organisationer både att anta tydligare ståndpunkter och att mer effektivt precisera sina krav på åtgärder och avslöja behandling som uppfattas som olaglig. Parlamentet bekräftar sin åsikt om att statliga och icke-statliga organisationer bör utbyta bästa metoder i fråga om mänskliga rättigheter.

20.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör fästa uppmärksamhet vid de upprepade och fortgående kränkningarna av mänskliga rättigheter - särskilt civila rättigheter, till exempel aktiv och passiv rätt att delta i valprocesser - som förekommer i en del medlemsstater och som Europarådets människorättskommissionär, Alvaro Gil-Robles, avgett rapporter om.

Spridning av principen om skydd för de grundläggande rättigheterna utanför unionen

21.

Europaparlamentet anser att de grundläggande rättigheternas universella karaktär och odelbarhet måste få till följd att Europeiska unionen och medlemsstaterna uppmuntrar spridning av dessa rättigheter i sina förbindelser med tredje länder, inte minst i samband med slutandet av avtal med tredje länder och internationella organisationer, till exempel med Förenta nationerna, som har påbörjat en reformprocess i vilken skyddet av de grundläggande rättigheterna särskilt framhävs. Parlamentet betonar att Europeiska unionen som organisation bör spela en aktiv roll vid genomförandet av en sådan reform genom att ytterligare stärka sina externa åtgärder på området och genom att bidra till utarbetandet av en FN-rapport i frågan.

22.

Europaparlamentet föreslår utarbetandet av en interinstitutionell uppförandekod, avsedd att ge större sammanhållning och rättvisa åt unionens externa verksamhet på området för demokratisering och mänskliga rättigheter - en åtgärd som godkändes redan i parlamentets resolution av den 25 april 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska unionens roll i främjande av mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (4). Parlamentet anser att uppförandekoden bör styra förbindelserna mellan unionen och de mer än 120 länder som för närvarande omfattas av demokratiklausulen och utgöra ett viktigt element i alla slags bindande överenskommelser med dessa.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med dess ståndpunkt om denna byrå låta utföra och inför parlamentet presentera en ingående studie om behovet av en liknande struktur (inom eller utanför kommissionen) för tillhandahållandet av relevant information om människorätts- och demokratifrågor i länder som inte omfattas av denna byrå.

Samarbete med internationella människorättsorganisationer

24.

Europaparlamentet påminner om den viktiga funktion som Europarådets olika kontrollmekanismer och instanser fyller på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och byrån att bygga vidare på Europarådets erfarenheter, ta hänsyn till dessa mekanismer och införliva dem i ett förfarande för nätverksarbete och använda de normer som har utarbetats av Europarådet, samt utnyttja andra resultat av Europarådets arbete. Parlamentet påpekar dock att detta samarbete absolut inte får leda till att EU:s normer på området för mänskliga rättigheter inskränks.

25.

Europaparlamentet anser att en funktionell samarbetsmodell bör utarbetas, och att kommissionen bör lägga fram konkreta förslag i sitt kommande lagstiftningsförslag om byrån, däribland tydligt definiera befogenheterna för byrån och diverse andra organ och föreslå en institutionaliserad koppling mellan Europarådet och den framtida byrån för mänskliga rättigheter, för att därigenom undvika dubbelarbete samt förse byrån med nödvändiga uppgifter och se till att den blir effektiv.

Byrån som ett operativt verktyg för EU:s övergripande politik på människorättsområdet

26.

Europaparlamentet påpekar att inrättandet av byrån bör bidra till att ytterligare stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och utgöra en garanti för fortsatt respekt för de principer som anges i artiklarna 6 och 7 i Fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet påpekar också att byrån bör tillhandahålla all information som krävs för att utveckla unionens lagstiftningsverksamhet, övervakningsroll och politik för att höja medvetenheten om de grundläggande rättigheterna.

27.

Europaparlamentet anser att byrån måste ha ett starkt mandat och befogenheter för att följa utvecklingen av genomförandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna inom Europeiska unionen och i anslutningstländerna. Parlamentet understryker att mandatet även bör omfatta tredje länder när dessa är inbegripna i människorättsfrågor som rör unionen, till exempel i fall där man misstänker kränkningar av demokratiklausulen.

28.

Europaparlamentet anser att byrån för de grundläggande rättigheterna bör ha en särskild status bland EU:s organ. Parlamentet anser att byrån kommer att få ökad legitimitet om dess ledningsorgan utses av och görs ansvarsskyldiga inför Europaparlamentet och förpliktigas att rapportera till de behöriga parlamentsutskotten. Parlamentet är övertygat om att byråns oberoende och trovärdighet är en förutsättning för en verklig interaktion mellan byrån och EU-institutionerna.

29.

Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att byrån betraktas som fullständigt oberoende i varje mening. Parlamentet betonar därför att byrån bör förses med tillräckliga personalresurser och budgetmedel för att kunna genomföra sitt ambitiösa mandat och att dess personal bör vara högt kvalificerad, besitta vetenskaplig sakkunskap, oförvitlig oavhängighet och personlig trovärdighet.

30.

Europaparlamentet anser att byråns centrala organ bör bestå av oberoende experter (eventuellt även inbegripa medlemmar av författningsdomstolar) med högsta möjliga professionella renommé i medlemsstaterna, företrädare på hög nivå för EU-institutionerna, Europarådet och internationella icke-statliga organisationer. Parlamentet understryker att chefen för byrån bör ha ett utomordentligt gott renommé på området för mänskliga rättigheter och utses av Europaparlamentet.

31.

Europaparlamentet anser att de flesta rekommendationer i denna resolution, såsom rekommendationerna i punkterna

—	11: konsekvensutvärdering av varje lagstiftningsinitiativ och strategiskt initiativ som EU tar, med modell av den strategi för utvärdering som kommissionen antog den 27 april 2005,

—	13: främjande av dialog och samarbete mellan högsta domstolar,

—	16, 18 och 19: stöd för institut för grundläggande rättigheter som inrättats i medlemsstater och för jämlikhetskommittéer som inrättats i enlighet med direktiv 2000/43/EG, i samband med insamling av uppgifter,

—	17: inrättandet av ett permanent forum för frågor som rör grundläggande rättigheter tillsammans med de nationella parlamenten och etablerandet av EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,

—	23: finansiering av en studie om de externa faktorer som kan påverka EU:s politik vad gäller mänskliga rättigheter och den rådgivande roll som den europeiska byrån för grundläggande rättigheter eventuellt kan spela,

—	24 och 25: strukturerat verksamhetssamarbete och synenergi med Europarådet,

—	49: EU-institutionernas informations- och kommunikationsstrategi där EU:s politik har konsekvens för de grundläggande rättigheterna,

—	26, 27, 28, 32, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48 och 50: som en möjlig referens för den framtida byråns uppgifter och mandat,

—	29, 30, 34, 35, 36 och 38: vad gäller den framtida byråns styrande organ och organisationsstruktur

syftar till att se till att information samlas in, analyseras och bearbetas för att bedöma konsekvenserna av olika åtgärder för att skydda de mänskliga rättigheterna när gemenskapen och unionen utövar sina befogenheter. I rekommendationerna görs även försök att fösrbättra organiseringen av administrativa och rättsliga förfaranden och finna en rättslig motivering till dem, särskilt i den politik som rör åtgärder för att bekämpa diskriminering (artikel 13 i EG-fördraget), rörelsefrihet (artikel 18 i EG-fördraget), asyl (artikel 63 i EG-fördraget), civilrättsligt samarbete (artikel 65 i EG-fördraget), skydd av personuppgifter (artikel 286 i EG-fördraget) samt öppenhet (artikel 255 i EG-fördraget).

32.

Europaparlamentet anser i detta sammanhang att den rättsakt i vilken uppgiften att samla in information definieras även kan utgöra rättslig grund för inrättandet av byrån för de grundläggande rättigheterna, vars uppgifter lyder under institutionerna på de områden som behandlas i denna resolution. Följaktligen bör medbeslutandeförfarandet, i vilket parlamentet är inbegripet och där rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet, tillämpas.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med artikel 192 i EG-fördraget lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av upplysningarna ovan. Förslaget bör i synnerhet hänvisa till EU-politik där parlamentet är medlagstiftare och beakta EG-domstolens rättspraxis i fall där den rättsliga grunden utgörs av flera. Den huvudsakliga (och icke-exklusiva) rättsliga grunden bör vara artikel 13 i EG-fördraget som, i det att den förhindrar diskriminering, tjänar som skydd för den mänskliga värdigheten och den bör utgöra huvudsaklig beståndsdel i all politik som har med grundläggande rättigheter att göra. Parlamentet överlåter åt kommissionen att avgöra om det är nödvändigt med en åtgärd under tredje pelaren, som hänvisar till gemenskapsåtgärden, i enlighet med initiativen kopplade till polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet.

34.	Europaparlamentet anser att byrån, för att undvika att olika strukturer gör samma arbete, bör fungera som en paraplyorganisation som täcker in alla människorättsfrågor.

35.

Europaparlamentet anser att byrån bör utformas som en flerdimensionell struktur (”nätverk av nätverk”), ett specialiserat organ med horisontella befogenheter, i vilket varje del skall fylla en funktion och bidra till utvecklingen av en kultur för grundläggande rättigheter i unionen. Parlamentet anser att byrån bör samla in all relevant information, analyser och erfarenheter som finns tillgängliga från europeiska och nationella institutioner, nationella parlament, regeringar och människorättsorgan, högsta rättsinstanser och konstitutionella domstolar, icke-statliga organisationer och befintliga nätverk, såsom nätverket av oberoende experter på grundläggande rättigheter, och särskilt den expertis som finns att tillgå från det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC), och dess informationsnätverk Raxen.

36.

Europaparlamentet anser att befintliga europeiska och nationella organ för mänskliga rättigheter skall ingå i ”nätverket av nätverk”. Byrån skall vara ett verktyg för att garantera kvalitet och samordning i EU:s politik för mänskliga rättigheter. En kartläggning av europeiska och nationella institutioner samt fungerande nätverk bör genomföras för detta ändamål.

37.	Europaparlamentet uppfattar denna ram som en möjlighet att inrätta ett effektivt nätverk som sammankopplar befintliga organ, instrument och förfaranden genom inrättandet av byrån för grundläggande rättigheter.

38.

Europaparlamentet anser att det, innan nya organisationer inrättas för att försvara de grundläggande rättigheterna, är nödvändigt att undersöka konsolideringen av befintliga organisationer och möjligheten att slå samman dessa för att förbättra deras verksamhet. Parlamentet framhåller därför att det framtida jämställdhetsinstitutet bör utgöra en integrerad del av byrån för mänskliga rättigheter, ses som ett ”nätverk av nätverk”, arbeta under sitt eget namn och eventuellt placeras på samma ort, i syfte att anlägga en rationell, kostnadseffektiv och konsekvent infallsvinkel på inrättandet av de nya organ som skall handha frågor i anslutning till grundläggande rättigheter.

39.

Europaparlamentet föreslår att byrån skall struktureras på grundval av områden av betydelse för stadgan om de grundläggande rättigheterna - som ett komplement till EUMC:s befogenheter för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet - till exempel yttrandefrihet, församlings- och föreningsfrihet, tankefrihet, rätten att på lika villkor delta i val, rätten till utbildning och frihet, solidaritet och sociala rättigheter, barns rättigheter, jämställdhet mellan könen, våld mot kvinnor, människohandel, medborgerliga rättigheter och rättvisa, rätt till asyl, frågan om romerna och minoriteters rättigheter samt respekt för kulturell, religiös och språklig mångfald. Där det redan finns ett unionsomfattande institut som täcker in ett visst område bör byråns verksamhet på det området skötas av det speciella institutet för byråns räkning.

40.

Europaparlamentet konstaterar att skyddet av nationella minoriteter i ett utvidgat EU är en viktig fråga som inte enbart kan lösas genom att bekämpa främlingsfientlighet och diskriminering. Parlamentet påpekar att detta komplexa problem även måste angripas ur andra synvinklar och att frågan om att skydda etniska och nationella minoriteter bör vara en av byråns specifika uppgifter.

41.

Europaparlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de tre huvudsakliga funktioner som en sådan institution skall fylla under utformningen av detta nya instrument (främjande av grundläggande rättigheter, övervakning av respekten för grundläggande rättigheter samt höja nyckelaktörernas, det vill säga medlemsstaternas, EU-institutionernas och medborgarnas, medvetande) för att uppfylla de strategiska behoven för det gemensamma området med frihet, säkerhet och rättvisa.

42.	Europaparlamentet anser att byrån för att kunna uppfylla dessa tre huvudfunktioner, bör samla in och analysera uppgifter genom sina nätverk. Byrån bör ges befogenhet att utarbeta och lägga fram yttranden och rekommendationer riktade till parlamentet, rådet och kommissionen.

43.

Europaparlamentet anser att byrån, som en del av sitt arbete att skydda mänskliga rättigheter, bör tillhandahålla ett dynamiskt stöd till förmån för en människorättspolitik på två sätt: genom att identifiera de största behoven av förbättringar i lagstiftningen samt genom att övervaka genomförandet och efterlevnaden av befintlig lagstiftning.

44.

Europaparlamentet anser att byrån som en del av arbetet för att skydda de grundläggande rättigheterna bör utarbeta en årsrapport om situationen för de rättigheter som faller inom byråns verksamhetsområde. Rapporten skall läggas fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet anser vidare att byrån, utan rättsliga befogenheter, direkt och i första hand, bör svara inför Europaparlamentet, som på basis av det kan dra slutsatser och anta rekommendationer, och inför rådet.

45.

Europaparlamentet anser att byråns övervakningsarbete kan ge mervärde genom att tillföra ett horisontellt synsätt på främjandet och skyddet av de grundläggande rättigheterna. Alla rättigheter i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i första delen av det konstitutionsfördraget bör därför omfattas. Parlamentet anser att byråns årliga arbetsprogram skulle kunna vara temainriktat.

46.

Europaparlamentet betonar att det här inte handlar om att bereda mark för något som skulle komma att motsvara en EU-domstol för mänskliga rättigheter. Parlamentet inser att tacklandet av individuella fall av kränkningar av mänskliga rättigheter är något helt annat än att övervaka ett politiskt system eller dess rättsliga instrument, vilka kanske inte har samma nivå som allmänt erkända människorättsnormer.

47.	Europaparlamentet vidhåller att byrån skall ges en rådgivande och konsultativ roll med avseende på bestämmelserna i artikel 6 och 7 i EU-fördraget, att den skall stödja parlamentets och rådets verksamhet och utnyttja den information, kunskap och expertis som samlas in från byråns nätverk.

48.

Europaparlamentet anser att byrån bör vidta konkreta åtgärder för att se till att Europeiska unionens medborgare på bästa sätt blir medvetna om de grundläggande rättigheter de åtnjuter och för att skapa en kultur för grundläggande rättigheter inom EU, som sedan aktivt kan främjas utanför gränserna som en av unionens grundläggande värderingar.

49.

Europaparlamentet anser att en förbättrad informations- och kommunikationsstrategi är nödvändig om målsättningarna att främja grundläggande rättigheter och väcka medvetenhet om frågor i anslutning till dem (skapa en kultur med respekt för grundläggande rättigheter) skall kunna uppnås. Parlamentet anser att införandet av ett skolämne i medlemsstaternas läroplaner, som skulle omfatta både de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna såsom erkända av det internationella samfundet, skulle bidra till att förverkliga dessa målsättningar.

50.	Europaparlamentet anser att dessa konkreta åtgärder bör omfatta utbildningsåtgärder som byrån skall organisera och rikta till dem som arbetar för mänskliga rättigheter i Europa, oavsett om dessa företräder det civila samhället eller yrkesorganisationer.

51.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, nationella organ för mänskliga rättigheter, Europarådet, OSSE och FN.

(1) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 408.

(2) Antagna texter, P5_TA-PROV(2005)0150.

(3) Målen Gözütok och Brügge, C-187/01 och C-385/01 [2003]ECR I-1345.

(4) EUT C 131 E, 5.6.2003, s. 147.

P6_TA(2005)0209

Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

Europaparlamentets resolution om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik inom ramen för de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005-2008) (KOM(2005)0141 - 2005/2017(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens rekommendation (KOM(2005)0141),

—	med beaktande av artikel 99.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av kommissionens ekonomiska prognos för våren 2005 för euroområdet och Europeiska unionen (2005-2006),

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, i Göteborg den 15-16 juni 2001 och i Barcelona den 15-16 mars 2002,

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Bryssel den 20-21 mars 2003, den 16-17 oktober 2003, den 25-26 mars 2004, den 4-5 november 2004 och den 22-23 mars 2005,

—	med beaktande av sin resolution av den 22 februari 2005 om tillståndet för Europas ekonomi - förberedande betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (1),

—	med beaktande av artikel 107 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0150/2005), och av följande skäl:

Tillväxten i euroområdet och i EU-25 lyckas inte varaktigt nå sin potentiella nivå och är alldeles för svag, i synnerhet inom de fyra främsta ekonomierna i euroområdet. Hushållens konsumtion är låg och de ekonomiska utsikterna för 2005 och 2006 är otillfredsställande, vilket bidrar till en fortsatt hög arbetslöshetsnivå som endast långsamt kommer att sjunka. Trots att räntenivåerna är de lägsta sedan andra världskriget är investeringsviljan fortfarande låg.

B.	Strukturreformerna av produktions-, energi- och arbetsmarknaderna och av skattesystemen samt genomförandet av den inre marknaden har inte genomförts i alla medlemsstater med nödvändig omsorg och reformerna på gemenskapsnivå framskrider långsamt.

C.	Stabilitets- och tillväxtpakten har bidragit till att upprätthålla en låg inflationsnivå och historiskt låga räntenivåer.

Den världsomspännande konkurrensen växer hela tiden. Europeiska unionens tillväxtnivåer är lägre än i många andra delar av världen och dess marknadsandelar på marknader utanför unionen är hotade. Europeiska unionens genomsnittliga ekonomiska tillväxt är lägre än i både USA och vissa asiatiska nyckelekonomier.

Enligt Lissabonstrategin måste samtliga befintliga instrument aktiveras, i synnerhet de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, EU:s sjunde ramprogram för forskning (2007-2013) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) och utgifterna måste styras om till budgetposter som främjar tillväxt och sysselsättning inom ramen för budgetplanen 2007-3013.

F.	Lissabonprocessen är en del av EU:s strategi för hållbar utveckling och miljödimensionen bör fullt ut ingå i den europeiska strategin för att stimulera sysselsättningen.

Unionen består nu av 455 miljoner män och kvinnor från 25 länder som sinsemellan är mycket olika. Det råder stora ekonomiska och sociala skillnader mellan medlemsstaterna och ofta även inom dessa. Tillväxten i vissa medlemsstater är avsevärt högre än i andra. Alltför allmänt hållna riktlinjer riskerar att förbise de skilda typerna av problem.

Ekonomisk tillväxt är inte ett mål i sig utan är en del av ett integrerat tillvägagångssätt som syftar till att uppnå välstånd och livskvalitet för medborgarna. Det krävs en social-, sysselsättnings-, miljö, och budgetpolitik som tar hänsyn till framtida generationer och respekterar medlemsstaternas olika förutsättningar för att det skall kunna uppnås en hållbar tillväxt.

I.	Arbetslösheten utgör den största sociala orättvisan. Den sociala sammanhållningen kan stärkas med hjälp av tillväxt i hela Europeiska unionen, vilket underlättar en hög social skyddsnivå och en hög sysselsättningsnivå underlättas, i enlighet med de mål som fastställs i fördraget.

J.	Tillväxt kan endast uppnås genom större konkurrenskraft och fler investeringar. Unionen ligger långt efter sina främsta konkurrenter när det gäller såväl forskning och utveckling som innovationer och investeringar i etableringen av nya företag.

Europaparlamentet välkomnar den integrerade utformningen av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och av riktlinjerna för sysselsättningen som fokuserar på tillväxt och sysselsättning samtidigt som de strävar efter att upprätthålla balansen mellan de tre pelarna i Lissabonstrategin i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 22-23 mars 2005. Denna integrerade utformning speglar samspelet mellan den ekonomiska och sociala politiken och önskan att förenkla och klargöra unionens makroekonomiska ram. Parlamentet anser, liksom rådet och kommissionen att det är viktigt att koncentrera sig mer på tillväxt och sysselsättning genom att öka konkurrenskraften, genomföra den inre marknaden för tjänster och konsolidera effektivare allmänna tjänster och följaktligen genom att stärka den inhemska efterfrågan.

Parlamentet beklagar att miljödimensionen endast får minimal uppmärksamhet i kommissionens rekommendationer för att stimulera tillväxt och sysselsättning. Parlamentet erinrar om att miljökraven kommer att bidra till att skapa en dynamisk och effektiv ekonomi, inriktad på framtiden, som ger medborgarna en hög livskvalitet.

Europaparlamentet betonar vikten av att skapa arbetstillfällen inom sektorn för tjänster för personer och samhället, med tanke på att sysselsättningsnivån för kvinnor är hög och att befolkningen blir allt äldre och allt oftare lever i städer. Parlamentet betonar betydelsen av diversifiering och ökad konkurrenskraft i en sektor där det är viktigt för medborgarna att komma i åtnjutande av högsta möjliga servicenivåer och av ett brett urval. Sådana mål skapar även möjligheter för företagande för både kvinnor och män.

Europaparlamentet beklagar att de integrerade riktlinjerna är alltför allmänt hållna och att de inte i tillräckligt hög grad beaktar skillnaderna mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att lägga fram ett meddelande som kartlägger de viktigaste utmaningarna för varje medlemsstat, i synnerhet när det gäller strukturreformer och investeringar, samt utmaningarna för att få tillstånd ett snabbare utbyte av avancerad kunskap om utformningen av ekonomisk politik.

Parlamentet påminner om att en sund makroekonomisk miljö innebär adekvat interaktion mellan samordnade budgetpolitiska områden och en oberoende penningpolitik, som upprätthåller prisstabilitetsmålet och strävar efter att uppnå unionens allmänna mål, så som de fastslås i EG-fördraget, i en ansträngning att nå bättre levnadsstandarder och en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra strukturreformer som bidrar till att stimulera investeringar och därvidlag till fullo utnyttja de låga räntenivåer som ECB garanterar, och att utnyttja handlingsutrymmet i den reformerade stabilitetspakten för att främja en mer kvalitativ ekonomisk tillväxt i Europa, vilka alla understryker möjligheterna till och behovet av ökad handel i alla sektorer och behovet av att slutföra den inre marknaden.

Europaparlamentet understryker den europeiska modellens attraktionskraft och unionens och medlemsstaternas betydelsefulla roll inom världshandeln. Parlamentet understryker behovet av en arbetsmarknad som är öppen för samtliga medborgare och som är tillräckligt flexibel för att hjälpa människor att delta i den och som inte tvingar bort äldre, arbetsvilliga människor från sina arbeten.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att omstrukturera den ekonomiska politiken och inrikta den på faktorer som påverkar produktiviteten i positiv riktning, t.ex. modernisering av ekonomin, modernisering av kunskap och social välfärd samt modernisering av institutionella arrangemang för att möta utmaningarna i samband med den senaste utvidgningen, den moderna ekonomins krav och för att stå emot deflationstrycket från tredje världen.

Europaparlamentet påminner om att ökad arbetskraftsproduktivitet samt insatser för att stärka konkurrenskraft, investeringar och tillväxt är nödvändiga förutsättningar för högre löner och en rättvisare fördelning av tillväxtens resultat samt för sysselsättning och social sammanhållning. Parlamentet betonar att en sådan utveckling bör följas åt av en skyldighet för företagen att ta sitt sociala ansvar.

9.	Europaparlamentet anser att ökad och hållbar tillväxt i Europa kräver samtidiga och samordnade åtgärder av alla medlemsstater, bl.a. fullgörande av den inre marknaden, högre investeringsnivåer och innovativa arbetsmarknadsreformer.

10.

Europaparlamentet beklagar de omständigheter, i synnerhet tidsplanen, under vilka det måste yttra sig om de integrerade riktlinjerna. Parlamentet begär att villkoren för det interinstitutionella samarbetet om de integrerade riktlinjerna skall förtydligas före Europeiska rådets möte i juni 2005 så att denna situation inte upprepas, samtidigt som följderna av översynen av Lissabonstrategin beaktas.

11.

Europaparlamentet uppmanar rådet att ta följande ändringar i beaktande:

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION	PARLAMENTETS MODIFIERINGAR
Modifieringsförslag 1
Avsnitt A, kapitel A.1, stycke 4
Riktlinje. För att säkerställa ekonomisk stabilitet bör medlemsstaterna bibehålla sina medelfristiga mål för de offentliga finanserna över hela konjunkturcykeln och, så länge målen inte är uppnådda, vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå dem i överensstämmelse med stabilitetsoch tillväxtpakten. Om inte annat följer av detta bör medlemsstaterna undvika en konjunkturförstärkande finanspolitik. Medlemsstater vars bytesbalansunderskott riskerar att bli ohållbara bör sträva efter att åtgärda dem genom strukturreformer som främjar konkurrenskraften gentemot omvärlden och genom finanspolitiska åtgärder (Integrerad riktlinje nr 1.)	Riktlinje. För att säkerställa ekonomisk stabilitet i syfte att förenkla ekonomisk tillväxt och omvandla den konkurrensfördel som ett mångskiftande kulturarv och intellektuellt kapital innebär till innovationsdrivna produktivitetsökningar bör medlemsstaterna bibehålla sina medelfristiga mål för de offentliga finanserna över hela konjunkturcykeln och, så länge målen inte är uppnådda, vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå dem i överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten. Om inte annat följer av detta bör medlemsstaterna undvika en konjunkturförstärkande finanspolitik. Medlemsstater vars bytesbalansunderskott riskerar att bli ohållbara bör sträva efter att åtgärda dem genom strukturreformer som främjar konkurrenskraften gentemot omvärlden och genom finanspolitiska åtgärder , framför allt genom att använda tillväxtens resultat. Medlemsstaterna bör dessutom styra om de offentliga utgifterna mot budgetposter som stödjer målen i Lissabonstrategin, i synnerhet mot investeringar för att förbättra humankapitalet, kunskaperna, nyskapandet och infrastrukturen för att därigenom bidra till den ekonomiska utvecklingen (Integrerad riktlinje nr 1).
Modifieringsförslag 2
Avsnitt A, kapitel A.1, stycke 7
Riktlinje. För att trygga ekonomisk hållbarhet bör medlemsstaterna, med tanke på de beräknade kostnaderna för den åldrande befolkningen, i tillfredsställande takt minska den offentlig skulden för att stärka de offentliga finanserna; de bör vidare reformera pensions- och hälso- och sjukvårdssystemen för att se till att de är finansiellt hållbara och samtidigt socialt tillräckliga och tillgängliga samt vidta åtgärder för att höja sysselsättningsgraden och arbetskraftsutbudet (Integrerad riktlinje nr 2). Se också integrerad riktlinje nr 17: ”Främja en livscykelinriktad syn på arbete”.	Riktlinje. För att trygga ekonomisk hållbarhet som en grund för ökad sysselsättning bör medlemsstaterna, med hänsyn tagen till konjunkturcykeln, med tanke på de beräknade kostnaderna för den åldrande befolkningen, i tillfredsställande takt minska den offentlig skulden för att stärka de offentliga finanserna och reformera skattesystemen, bl.a. genom att minska bördorna för låginkomsttagare ; de bör vidare ytterligare reformera pensions- och hälso- och sjukvårdssystemen för att se till att de är finansiellt hållbara och samtidigt socialt tillfredsställande och tillgängliga samt vidta åtgärder för att få medborgarna att ta större ansvar för pensionssystemet samt för att höja sysselsättningsgraden och det högkvalitativa arbetskraftsutbudet (Integrerad riktlinje nr 2). Se också integrerad riktlinje nr 17: ”Främja en livscykelinriktad syn på arbete”.
Modifieringsförslag 3
Avsnitt A, kapitel A.1, stycke 9
Riktlinje. För att främja en effektiv resursfördelning bör medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av riktlinjerna för ekonomisk stabilitet och hållbarhet, inrikta sammansättningen av de offentliga utgifterna så, att ökad tonvikt läggs vid tillväxtfrämjande områden, anpassa skattestrukturerna för att höja tillväxtpotentialen samt sörja för att det finns mekanismer för att bedöma förhållandet mellan offentliga utgifter och uppnåendet av politiska mål och mekanismer för att åstadkomma övergripande samstämmighet i och mellan reformpaket (Integrerad riktlinje nr 3)	Riktlinje. För att främja en effektiv resursfördelning bör medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av riktlinjerna för ekonomisk stabilitet , hållbarhet, inrikta sammansättningen av de offentliga utgifterna så, att ökad tonvikt läggs vid tillväxtoch sysselsättningsfrämjande områden och anpassa skattestrukturerna för att stimulera privata investeringar, i synnerhet genom att skapa ett skattesystem som gynnar små och medelstora företag och ger incitament för att skapa nya arbetstillfällen. Medlemsstaterna bör samarbeta för att bekämpa skatteflykt. Medlemsstaterna bör även sörja för att det finns mekanismer för att bedöma förhållandet mellan offentliga utgifter och uppnåendet av politiska mål och mekanismer för att åstadkomma övergripande samstämmighet i och mellan reformpaket (Integrerad riktlinje nr 3).
Modifieringsförslag 4
Avsnitt A, kapitel A.1, stycke 11
Riktlinje. För att främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken och strukturpolitiken bör medlemsstaterna genomföra reformer som stöder de makroekonomiska ramarna genom ökad flexibilitet, rörlighet och anpassningsförmåga som ett svar på globaliseringen , tekniska framsteg och konjunkturförändringar (Integrerad riktlinje nr 4). Se också integrerad riktlinje nr 20: ”Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden”.	Riktlinje. För att främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken och strukturpolitiken bör medlemsstaterna genomföra reformer som stöder de makroekonomiska ramarna genom att upprätthålla strikta skatteförfaranden, stimulera investeringar och företagande och stödja konsumenternas förtroende och genom att ytterligare förbättra anpassningsförmågan, rörligheten, kreativiteten och kapaciteten att anpassa sig till globaliseringens utmaningar , tekniska framsteg och konjunkturförändringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas arbetsmarknadens flexibilitet och säkerhet (Integrerad riktlinje nr 4). Se också integrerad riktlinje nr 20: ”Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden”.
Modifieringsförslag 5
Avsnitt A, kapitel A.1, stycke 14
Riktlinje. För att se till att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet och tillväxt och för att höja sin anpassningsförmåga bör medlemsstaterna främja nominella löneökningar och arbetskraftskostnader som är förenliga med prisstabilitet och ligger i linje med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt, med beaktande av kompetensskillnader och lokala arbetsmarknadsförhållanden (Integrerad riktlinje nr 5). Se också integrerad riktlinje nr 21: ”Sörja för en sysselsättningfrämjande utveckling av lönekostnader och andra arbetskostnader”.	Riktlinje. För att se till att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet , tillväxt och sysselsättning och för att höja sin anpassningsförmåga bör medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter främja nominella löneökningar och arbetskraftskostnader som är förenliga med prisstabilitet och ligger i linje med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt, med beaktande av kompetensskillnader och lokala arbetsmarknadsförhållanden. Fullgörandet av den inre marknaden, arbetsmarknadsreformer och ett ökat ansvar för arbetsmarknadens parter för en låg arbetslöshet genom decentraliserade löneförhandlingar är avgörande för att uppnå lönehöjningar och minskade inkomstskillnader, samtidigt som detta är i linje med produktivitets- och konkurrensutvecklingen. (Integrerad riktlinje nr 5). Se också integrerad riktlinje nr 21: ”Sörja för en sysselsättningfrämjande utveckling av lönekostnader och andra arbetskostnader”.
Modifieringsförslag 6
Avsnitt A, kapitel A.2, stycke 6
Riktlinje. För att bidra till en dynamisk och fungerande ekonomisk och monetär union bör medlemsstaterna i euroområdet ägna särskild uppmärksamhet åt disciplin när det gäller de offentliga finanserna, och i detta sammanhang bör de som ännu inte uppnått de medelfristiga målen för de offentliga finanserna ställa upp som riktmärke en årlig förbättring av sitt konjunkturrensade underskott, exklusive engångsinsatser och andra tillfälliga åtgärder, med 0,5% av BNP, dock med en högre anpassningstakt under gynnsamma perioder; de bör även fortsätta sina strukturreformer i syfte att förbättra euroområdets konkurrenskraft och ekonomiska anpassning till asymmetriska chocker och sörja för att euroområdets inflytande i det globala ekonomiska systemet står i proportion till dess ekonomiska tyngd (Integrerad riktlinje nr 6).	Riktlinje. För att bidra till en dynamisk och fungerande ekonomisk och monetär union bör medlemsstaterna i euroområdet ägna särskild uppmärksamhet åt disciplin när det gäller de offentliga finanserna, för att bättre samordna sin ekonomiska politik och budgetpolitik, till att börja med genom att synkronisera sina budgetplaner; och i detta sammanhang bör de medlemsstater som ännu inte uppnått de medelfristiga målen för de offentliga finanserna ställa upp som riktmärke en årlig förbättring av sitt konjunkturrensade underskott, exklusive engångsinsatser och andra tillfälliga åtgärder, med 0,5 % av BNP, dock med en högre anpassningstakt under gynnsamma perioder , med tanke på att strukturreformerna i framtiden kommer att beaktas när justeringarna för att uppnå de medelfristiga målen bestäms, och tillfälliga avvikelser från detta mål kommer att tillåtas för länder som redan har uppnått det ; de bör även fortsätta sina strukturreformer i syfte att förbättra euroområdets konkurrenskraft , bl.a. genom att investera i innovation, industripolitik samt utbildning och yrkesutbildning, och ekonomiska anpassning till asymmetriska chocker. Medlemsstaterna bör slutföra reformen av stabilitets- och tillväxtpakten och sörja för att den fullt ut tillämpas i syfte att återställa förtroendet. Medlemsstaterna bör garantera euroområdets externa representation enligt de åtaganden som gjordes vid Europeiska rådets möte i Wien den 11-12 december 1998 så att eurons ökande roll i det globala ekonomiska systemet står i proportion till dess ekonomiska tyngd. I de nya medlemsstaterna måste den nominella konvergensen åtföljas av verklig konvergens. (Integrerad riktlinje nr 6).
Modifieringsförslag 7
Avsnitt B, kapitel B.1, stycke 4
Riktlinje. I syfte att utvidga och fördjupa den inre marknaden bör medlemsstaterna påskynda införlivandet av direktiven rörande den inre marknaden, prioritera en striktare och bättre efterlevnad av lagstiftningen rörande den inre marknaden, påskynda integrationen av finansmarknaden, undanröja skattehindren för gränsöverskridande verksamhet och tillämpa EU:s bestämmelser om offentlig upphandling effektivt (Integrerad riktlinje nr 7).	Riktlinje. I syfte att utvidga och fördjupa den inre marknaden bör medlemsstaterna påskynda införlivandet av direktiven rörande den inre marknaden, prioritera en striktare och bättre efterlevnad av lagstiftningen rörande den inre marknaden, påskynda integrationen av finansmarknaden, undanröja de byråkratiska hindren och skattehindren för gränsöverskridande verksamhet , genom att fortsätta förhandlingarna om en harmonisering av skatten, och tillämpa EU:s bestämmelser om offentlig upphandling effektivt (Integrerad riktlinje nr 7).
Modifieringsförslag 8
Avsnitt B, kapitel B.1, stycke 9
Riktlinje. I syfte att sörja för öppna och konkurrensutsatta marknader bör medlemsstaterna prioritera följande: avlägsnandet av hinder i lagar och andra författningar och andra hinder för konkurrensen inom viktiga områden; ett effektivare genomförande av konkurrenspolitiken; en selektiv marknadsundersökning från konkurrens- och tillsynsmyndigheternas sida i syfte att identifiera och undanröja hinder för konkurrens och marknadsinträde; en minskning av statligt stöd som snedvrider konkurrensen och en omfördelning av stödet till förmån för vissa horisontella mål, såsom forskning och innovation och optimering av humankapitalet. Medlemsstaterna bör också till fullo genomföra de överenskomna åtgärderna om att öppna upp nätindustrierna för konkurrens, så att det kan sörjas för effektiv konkurrens på de integrerade europeiska marknaderna, samtidigt som det blir möjligt att garantera tillfredsställande leveranser av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse av hög kvalitet (Integrerad riktlinje nr 8).	Riktlinje. I syfte att sörja för öppna och konkurrensutsatta marknader bör medlemsstaterna prioritera följande: avlägsnandet av hinder i lagar och andra författningar och andra hinder för konkurrensen inom viktiga områden; ett effektivare genomförande av konkurrenspolitiken; en selektiv marknadsundersökning från konkurrens- och tillsynsmyndigheternas sida i syfte att identifiera och undanröja hinder för konkurrens och marknadsinträde som går emot konsumenternas intressen; ett avskaffande av statligt stöd som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och en omfördelning av stödet till förmån för vissa horisontella mål, såsom forskning och innovation och optimering av humankapitalet. Medlemsstaterna bör också till fullo genomföra de överenskomna åtgärderna om att öppna upp nätindustrierna för konkurrens, så att det kan sörjas för effektiv konkurrens på de integrerade europeiska marknaderna, samtidigt som det blir möjligt att garantera leveranser av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse av hög kvalitet när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (Integrerad riktlinje nr 8).
Modifieringsförslag 9
Avsnitt B, kapitel B.1, stycke 14
Riktlinje. I syfte att skapa ett attraktivare företagsklimat bör medlemsstaterna förbättra kvaliteten på sin lagstiftning genom en systematisk och rigorös bedömning av de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna, samtidigt som hänsyn tas till de administrativa kostnader som är förbundna med lagstiftningen. Vidare bör medlemsstaterna ha ett omfattande samråd om kostnaderna för och fördelarna med sina lagstiftningsinitiativ, i synnerhet när dessa innebär avvägningar mellan olika policymål (Integrerad riktlinje nr 9).	Riktlinje. I syfte att skapa ett attraktivare företagsklimat och uppmuntra privata initiativ bör medlemsstaterna förbättra kvaliteten på sin lagstiftning genom en systematisk och rigorös bedömning av de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna, samtidigt som hänsyn tas till de administrativa kostnader som är förbundna med lagstiftningen. Vidare bör medlemsstaterna ha ett omfattande samråd om kostnaderna för och fördelarna med sina lagstiftningsinitiativ, när det gäller tillväxt och sysselsättning, i synnerhet när dessa innebär avvägningar mellan olika policymål (Integrerad riktlinje nr 9).
Modifieringsförslag 10
Avsnitt B, kapitel B.1, stycke 16
Riktlinje. I syfte att främja en mer företagarvänlig kultur och ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag bör medlemsstaterna förbättra tillgången till finansiella resurser, anpassa skattesystemen, stärka små och medelstora företags innovations-potential samt tillhandahålla relevanta upplysningar och stödtjänster i syfte att uppmuntra till nyföretagande och tillväxt i nystartade företag i enlighet med stadgan för små och medelstora företag. Vidare bör medlemsstaterna förstärka utbildningen i entreprenörskap (hänvisning till riktlinjen rörande sysselsättningen). Medlemsstaterna bör också underlätta ägarskifte, se över sin konkurslagstiftning och förbättra sina förfaranden för undsättning och omstrukturering av företag (Integrerad riktlinje nr 10).	Riktlinje. I syfte att främja en mer företagarvänlig kultur och ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag bör medlemsstaterna förbättra tillgången till finansiella resurser, i synnerhet till riskfonder och mikrokrediter, reformera och anpassa skatte-systemen, genom att stimulera investeringar, först och främst genom att harmonisera beräkningsgrunden för skatten, stärka små och medelstora företags innovationspotential samt tillhandahålla relevanta upplysningar och stödtjänster i syfte att uppmuntra till nyföretagande och tillväxt i nystartade företag i enlighet med stadgan för små och medelstora företag. Vidare bör medlemsstaterna förstärka utbildningen i entreprenörskap (hänvisning till riktlinjen rörande sysselsättningen) och risktagande samt vidta åtgärder för att bekämpa stigmatiseringen av unga företagare som inte helt och hållet lyckats och göra det lättare för dem att starta på nytt . Medlemsstaterna bör också underlätta ägarskifte, se över sin konkurslagstiftning och förbättra sina förfaranden för undsättning och omstrukturering av företag och samtidigt förbättra reglerna för företagsstyrning och ledningsansvar . (Integrerad riktlinje nr 10).
Modifieringsförslag 11
Avsnitt B, kapitel B.2, stycke 4
Riktlinje. I syfte att öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling bör medlemsstaterna vidareutveckla de åtgärder på olika områden som syftar till att främja företagens forskning och utveckling. Detta kan ske på följande sätt: förbättrade rambetingelser och genom att se till att företagen verkar i en tillräckligt konkurrensutsatt miljö; ökning och effektivare användning av de offentliga utgifterna för forskning och utveckling; förstärkning av kompetenscentrum; bättre användning av stödmekanismer, såsom skatteåtgärder i syfte att öka den privata sektorns forskning och utveckling; sörja för att det finns tillräckligt många kvalificerade forskare genom att flera studenter uppmuntras till att söka till vetenskapliga, tekniska och ingenjörsvetenskapliga utbildningsgrenar och genom att förbättra karriärutvecklingsmöjligheterna och rörligheten för forskare mellan nationer och sektorer (Integrerad riktlinje nr 12). Se också integrerad riktlinje nr 22 ”Utöka och förbättra investeringarna i humankapital”.	Riktlinje. I syfte att öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling bör medlemsstaterna vidareutveckla de åtgärder på olika områden som syftar till att främja företagens forskning och utveckling. Detta kan ske på följande sätt: förbättrade rambetingelser och genom att se till att företagen verkar i en tillräckligt konkurrensutsatt miljö; ökning och effektivare användning av de offentliga utgifterna för forskning och utveckling och genom att utveckla partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn ; förstärkning av kompetenscentrum; bättre användning av stödmekanismer, såsom skatteåtgärder i syfte att öka den privata sektorns forskning och utveckling; sörja för att det finns tillräckligt många kvalificerade forskare genom att flera studenter uppmuntras till att söka till vetenskapliga, tekniska och ingenjörsvetenskapliga utbildningsgrenar och genom att förbättra karriärutvecklingsmöjligheterna och rörligheten för forskare mellan nationer och sektorer , i synnerhet för de europeiska forskare som har lämnat Europa; stärkt koppling mellan vetenskap, forskning och innovationer; säkerställande av trygg offentlig finansiering som stärker kompetenscentrumen samt ökad konkurrens inom forskningen. Medlemsstaterna bör i större utsträckning främja framtidens forskning, såsom informationssamhället, förebyggande sjukvård och bioteknik, i synnerhet genom att främja objektivare information om de fördelar och risker som kopplas samman med den mest kontroversiella forskningen, såsom forskning om genmodifierade organismer eller embryonala stamceller (Integrerad riktlinje nr 12). Se också integrerad riktlinje nr 22 ”Utöka och förbättra investeringarna i humankapital”.
Modifieringsförslag 12
Avsnitt B, kapitel B.2, stycke 7
Riktlinje. I syfte att underlätta innovation och utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik bör medlemsstaterna inrikta sig på en förbättring av stödtjänsterna för innovation, särskilt för tekniköverföring, inrättande av innovationscentrum och innovationsnätverk där universitet och företag kan mötas, uppmuntran av kunskapsöverföring genom utländska direktinvesteringar, förbättring av tillgången till finansiering och fastställande av klart definierade immateriella rättigheter till överkomliga priser. De bör underlätta utnyttjandet av informationsoch kommunikationsteknik och de därmed förbundna ändringarna av organisationen av arbetet i ekonomin (Integrerad riktlinje nr 13).	Riktlinje. I syfte att underlätta innovation och utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik bör medlemsstaterna inrikta sig på en förbättring av stödtjänsterna för innovation, särskilt för tekniköverföring, inrättande av innovationscentrum och innovationsnätverk där universitet och företag kan mötas genom att underlätta skapandet av inkubatorer , uppmuntran av kunskapsöverföring genom utländska direktinvesteringar, förbättring av tillgången till finansiering och fastställande av klart definierade immateriella rättigheter till överkomliga priser. De bör underlätta utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik och de därmed förbundna ändringarna av organisationen av arbetet i ekonomin (Integrerad riktlinje nr 13).
Modifieringsförslag 13
Avsnitt B, kapitel B.2, stycke 9
Riktlinje. I syfte att främja en hållbar resursanvändning och stärka synergierna mellan miljöskydd och tillväxt bör medlemsstaterna prioritera internaliseringen av externa miljökostnader, en ökning av energieffektiviteten samt utveckling och tillämpning av miljövänlig teknik. Genomförandet av dessa prioriteringar bör ske i enlighet med de åtaganden som gjorts på EUnivå och med de åtgärder och instrument som föreslås i handlingsplanen för miljöteknik, genom användning av marknadsbaserade instrument, riskfonder och finansiering av forskning och utveckling, miljötänkande vid offentlig upphandling och avskaffande av subventioner och andra politiska instrument som har negativa effekter för miljön (Integrerad riktlinje nr 14).	Riktlinje. I syfte att främja en hållbar resursanvändning och stärka synergierna mellan miljöskydd och tillväxt bör medlemsstaterna prioritera internaliseringen av externa miljökostnader, i synnerhet inom områdena energi, transporter och jordbruk, en ökning av energieffektiviteten samt utveckling och tillämpning av miljövänlig teknik. Dessutom bör medlemsstaterna utnyttja miljöpolitiken mer offensivt för att stödja tillväxt och sysselsättning genom att ta fram och genomföra handlingsplaner för grön teknik och ekologiska innovationer, särskilt investeringar för att nå upp till Kyotomålen, inbegripet det effektiva utnyttjandet av traditionella energiformer, särskilt de som inte hotar målen i Kyotoprotokollet. Genomförandet av dessa prioriteringar bör ske i enlighet med de åtaganden som gjorts på EU-nivå och med de åtgärder och instrument som föreslås i handlingsplanen för miljöteknik, genom användning av marknadsbaserade instrument, riskfonder och finansiering av forskning och utveckling, miljötänkande vid offentlig upphandling och avskaffande av subventioner och andra politiska instrument som har negativa effekter för miljön (Integrerad riktlinje nr 14).
Modifieringsförslag 14
Avsnitt B, kapitel B.2, stycke 11
Riktlinje. I syfte att bidra till en stark industriell bas i EU bör medlemsstaterna inrikta sig på att utveckla ny teknik och nya marknader. Detta innebär framför allt ett åtagande om att inrätta och genomföra gemensamma europeiska tekniska initiativ och upprätta partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn som bidrar till att avhjälpa faktiska marknadsmisslyckanden samt att inrätta och utveckla regionala eller lokala företagsgrupper (Integrerad riktlinje nr 15).	Riktlinje. I syfte att bidra till en stark industriell bas i EU bör medlemsstaterna inrikta sig på att utveckla ny teknik och nya marknader , även utanför Europeiska unionen, i syfte att göra globaliseringen till en ny möjlighet och inte till en fara för världens främsta exportör. De bör utarbeta en kommunikationsstrategi i syfte att bekämpa medborgarnas osäkerhetskänsla när det gäller globaliseringen, öppnandet av marknaderna och konkurrensen. Detta innebär framför allt ett åtagande om att inrätta och genomföra gemensamma europeiska tekniska initiativ och upprätta partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn som bidrar till att avhjälpa faktiska marknadsmisslyckanden samt att inrätta och utveckla regionala eller lokala företagsgrupper (Integrerad riktlinje nr 15).

12.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0034.

P6_TA(2005)0210

Social dagordning 2006-2010

Europaparlamentets resolution om den sociala dagordningen för perioden 2006-2010 (2004/2191 (INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2005)0033),

—	med beaktande av den europeiska sociala stadgan,

—	med beaktande av högnivågruppens rapport om socialpolitikens framtid i en utvidgad europeisk union från maj 2004,

—	med beaktande av sin resolution av den 3 september 2003 om resultattavlan för genomförandet av den socialpolitiska dagordningen (1),

—	med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 maj 2004 om den sociala situationen i Europeiska unionen (SEK(2004)0636),

—	med beaktande av meddelandet från ordförande José Manuel Barroso i samråd med vice ordförande Günter Verheugen inför Europeiska rådets vårmöte ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin” av den 2 februari 2005 (KOM(2005)0024),

—	med beaktande av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa,

—	med beaktande av grönboken ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna” (KOM(2005)0094),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0142/2005), och av följande skäl:

För att nå Lissabonmålen med fler och kvalitativt bättre arbetstillfällen och social sammanhållning måste den europeiska sociala modellen moderniseras och förstärkas för att bättre kunna hantera förändringarna i befolkningsstrukturen och tillhandhålla de kunskaper och färdigheter som krävs av ett samhälle vars teknik har förändrats.

Social sammanhållning bland Europeiska unionens medborgare kommer att fungera bra om alla som är arbetsföra har möjlighet att få ett skäligt betalt arbete och arbetsvillkor som möjliggör en rimlig balans mellan arbete och privatliv, och om de som inte står till arbetsmarknadens förfogande har tillräckliga inkomster för att ta sig ur fattigdomen.

C.	Utvecklingen och främjandet av EU:s humankapital och sociala kapital är inte bara nödvändiga för att skapa en kunskapsbaserad ekonomi, utan är också en nödvändig förutsättning för social integration och för justeringar som svar på strukturella förändringar på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsgraden inom EU måste höjas, vilket innebär att större ansträngningar och konkreta framtidsinriktade åtgärder behövs för att hjälpa kvinnor, unga, människor med funktionshinder, äldre arbetstagare, okvalificerade arbetstagare, långtidsarbetslösa och medlemmar av minoriteter att finna arbete som motsvarar deras kvalifikationer.

F.	Arbetstagarnas rörlighet är alltför låg inom EU, och man tar därför inte vara på den tillgängliga arbetskraftspotentialen i tillräcklig mån.

Trots den banbrytande roll som EU har spelat när det gäller likabehandling och att bekämpa diskriminering, finns det fortfarande ansenliga problem, som de svårigheter som kvinnor ibland möter när det gäller att få tillgång till arbetsmarknaden, löneskillnader, olikheter när det gäller möjligheter till utbildning och i form av karriärmöjligheter och avancemang, de svårigheter som finns när det gäller att kombinera arbete och familjeansvar och bristen på kvinnors deltagande i beslutsprocesser inom samhället. Socialpolitiken är av central betydelse för den ekonomiska tillväxten i EU.

H.	Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att bekämpa fattigdom.

I.	Socialpolitiken är av central betydelse för att skapa social sammanhållning och säkerställa tillgång till de grundläggande rättigheterna.

J.	Det är angeläget att skapa möjligheter att kombinera yrkes- och familjeliv så att män och kvinnor kan bli aktiva på arbetsmarknaden, utveckla sina karriärer och leva ett harmoniskt och fruktbart familjeliv.

Företagen bör med tanke på sitt socialpolitiska ansvar erbjuda sina anställda bästa tänkbara villkor för lärande genom att göra det möjligt för dem att

—	praktiskt tillämpa sina grundläggande utbildningar,

—	delta i ett livslångt lärande,

—	få sin arbetslivserfarenhet erkänd och validerad.

För att uppnå dessa mål bör alla stora företag utarbeta utbildnings- och kunskapsutvecklingsplaner och -utvärderingar som bör förhandlas mellan å ena sidan arbetsmarknadens parter och å andra sidan de institutioner som utfärdar yrkeskvalifikationer.

Allmänt

Europaparlamentet anser att kommissionen gör en god analys av de problem och uppgifter som EU står inför för att kunna upprätthålla och förstärka den unika europeiska sociala modellen. Denna gemenskapens dagordning för socialpolitiken måste bidra till ett välbalanserat genomförande av de fyra pelarna i Lissabonstrategin, nämligen den ekonomiska samordningen, sysselsättningspolitiken, socialpolitiken och den hållbara utvecklingen.

Europaparlamentet beklagar att man inte har tagit itu med att uppnå den ambitiösa Lissabonstrategin så kraftfullt som det har påståtts på annat håll, på grund av att förslagen är så allmänna och/eller på grund av brist på praktiska åtgärder i den sociala dagordningen. Parlamentet noterar i samband med detta unionens strategiska mål: ”förnyad tillväxt är avgörande för välståndet, kan på nytt leda till full sysselsättning och utgör grunden för social rättvisa och möjligheter för alla. Detta är också av avgörande betydelse för EU:s ställning i världen och dess möjligheter att mobilisera sina resurser för att kunna ta itu med många olika globala utmaningar (2)”.

3.	Europaparlamentet betonar vikten av varje medlemsstats ansvar när det gäller att genomföra och tilllämpa den nuvarande lagstiftningen och införa reformer för att uppnå Lissabonmålen.

Europaparlamentet anser att den sociala dagordningen för gemenskapen måste utgöra ett bidrag till efterlevnaden av de grundläggande rättigheter som anges i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Parlamentet föreslår därför att man i dagordningen föreskriver en årlig översyn av unionens garantier för de grundläggande sociala rättigheterna.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på grundval av den sociala dagordningen utarbeta en verklig dagordning för socialpolitiken som bygger vidare på dagordningen för socialpolitiken 2000-2005, med konkreta politiska förslag, en tidsplan och ett konkret förfarande (resultattavla) för uppföljning av dess genomförande. Parlamentet kräver att kommissionen skall förbättra den sociala dagordningen genom de förslag som anges ämnesvis i denna resolution.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att stärka den sociala dimensionen av globaliseringen, och vill ha möjligheter att lämna synpunkter på de praktiska åtgärder som kommer att föreslås av kommissionen och av den grupp med deltagare från kommissionens olika avdelningar som arbetar med dessa frågor.

Europaparlamentet anser att integreringen av de olika gemenskapsprogrammen i framstegsprogrammet inte får leda till att synligheten och de finansiella medlen för handlingsprogrammen inom de fem berörda områdena minskas. Europaparlamentet kräver att alla berörda aktörer i det organiserade civila samhället görs delaktiga i uppföljningen av genomförandet av de olika programmens delområden.

Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt i samband med ett meddelande om sociala tjänster i allmänhetens intresse. I detta sammanhang kräver parlamentet med kraft att dessa tjänster skall undantas från anmälningsskyldigheten inom ramen för politiken för statligt stöd, och kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag till ramdirektiv om tjänster i allmänhetens intresse som tryggar principerna för och finansieringen av dessa samhällstjänster.

Europaparlamentet anser att det behövs övergripande och detaljerade statistiska uppgifter och analyser och att ett lämpligt offentligt socialt stödsystem måste inrättas som ger information om arbetstillfällen, motsvarande hälso- och sjukvårdstjänster och rådgivningsverksamhet. Parlamentet framhåller mervärdet av partnerskap mellan myndigheter, arbetsmarknadsparter och det civila samhället och poängterar den vidare betydelsen av ”bästa möjliga förvaltning”. Parlamentet anser att det är viktigt med årliga möten för att följa upp och utvärdera den sociala dagordningen. I ett utvidgat Europa bör det emellertid finnas en kontinuerlig och definierad nätverksstrategi. Parlamentet ser inga tecken på en verklig vilja att dela ansvar och befogenheter mellan gemenskapen, medlemsstaterna och frivilligorganisationerna.

10.

Europaparlamentet är medvetet om det faktum att lokal ekonomi och små och medelstora företag är nyckelfaktorer för ekonomisk utveckling och sysselsättning och att de står för 90 procent av företagsverksamheten i europeisk ekonomi. Parlamentet konstaterar att det kan skapas fler arbetstillfällen om man stöder små och medelstora företag genom att erbjuda gynnsamma villkor, inrätta särskilda program och premiera de företag som skapar nya arbetstillfällen.

11.	Europaparlamentet kräver att avsikten att bedöma de sociala och sysselsättningsmässiga konsekvenserna av varje EU-åtgärd åtföljs av ett praktiskt instrument för att genomföra denna avsikt och av åtgärder för utvärdering och noggrann övervakning.

Demografi och tillgång till sysselsättning

12.

Den nuvarande demografiska utvecklingen utsätter arbetsmarknaden och den sociala tryggheten för påfrestningar. Europaparlamentet efterlyser positiva åtgärder som stärker äldre människors ställning på arbetsmarknaden och lämpliga politiska svar som inte bara vänder denna utveckling utan även skapar nya möjligheter, mer flexibilitet vid valet av pensionssystem och positiva incitament för att öka antalet år i aktiv tjänst. I fråga om samordningen av pensionerna bör det inledas en bred debatt om allas rätt till en människovärdig pension, även för arbetstagare med atypiska anställningsformer och människor i riskgrupper.

13.

Europaparlamentet välkomnar grönboken om demografiska förändringar som ett användbart bidrag till analysen av de mångahanda utmaningar som EU står inför. Parlamentet bör bidra till den allmänna diskussionen om konsekvenserna av den demografiska tillbakagången och lägga fram förslag om vilka lämpliga politiska instrument som EU och medlemsstaterna kan använda för att komma till rätta med detta problem.

14.

Vissa grupper i samhället diskrimineras fortfarande när det gäller deras rätt till arbete med god kvalitet. Europaparlamentet kräver praktiska förslag för att särskilt stödja kvinnor, äldre medborgare, yngre människor, människor med funktionshinder och medlemmar av minoriteter för att dessa skall integreras i arbetslivet och delta i program för sysselsättning och social solidaritet.

15.

Europaparlamentet hoppas att åtgärderna för att bekämpa diskriminering (som i första hand beror på tillhörighet till en minoritet) stärks och att medlemsstaterna uppmuntras att utbyta information om bästa praxis. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet fästs vid familjefrämjande åtgärder och att dessa beaktas som en områdesövergripande dimension på gemenskapsnivå och nationell nivå.

Fler och bättre arbetstillfällen

16.

Europaparlamentet anser det behövs praktiska åtgärder för att inrätta program, i samråd med arbetsmarknadens parter och i dialog med specialiserade aktörer inom den offentliga och/eller privata sektorn, för att främja utbildning och yrkesutbildning och verkligen få till stånd livslångt lärande och för att bättre använda sig av kunskaperna och informationssamhället i enlighet med arbetsmarknadens behov.

17.

Europaparlamentet begär stöd för multilaterala projekt som utarbetats för att förbättra medlemsstaternas utbildningssystem, så att samordning mellan deras referenssystem för kunskaper och kvalifikationer främjas och så att tillgång till utbildning börjar betraktas som en social grundrättighet. Parlamentet anser att det livslånga lärandet bör utvecklas i överensstämmelse med och erkännande av yrkeskvalifikationer på europeisk nivå. Det förväntar sig att företagen, inom ramen för sitt socialpolitiskt ansvar och i samråd med de behöriga institutionerna, engagerar sig i grundläggande och fortsatt yrkesutbildning.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med den nya strategin för perioden 2007- 2012 för hälsa och säkerhet i arbetet anta ett effektivare tillvägagångssätt när det gäller orsakerna till och följderna av arbetsplatsolyckor. Parlamentet kräver i detta sammanhang

—	en revidering av rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (3),

—	en revidering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (kodifierad version av direktiv 90/394/EEG) (4),

—

en utvidgning av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (5) till att omfatta åtgärder mot trakasserier i arbetet och till att innefatta egna företagare, utlånade arbetstagare, distansarbetare och hemarbetande,

—	ett förslag till direktiv om arbetsrelaterade sjukdomar i muskel- och skelettsystemen, vilket problemen med repetitivt arbete uppmärksammar.

19.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att medlemsstaterna genom framtidsinriktade åtgärder på nationell, regional och lokal nivå förbättrar miljön för skapandet av små och medelstora företag och stöder befintliga sådana företag. Dessa åtgärder bör särskilt inriktas på informations- och kommunikationsbranschen och tjänstesektorn, eftersom dessa sektorer har en särskilt stor potential för att skapa arbetstillfällen.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka och förtydliga det ursprungliga Lissabonmålet om att utrota fattigdomen genom att anta ett tydligt överordnat mål för EU att fram till 2010 minska fattigdomen mätt i BNP och att ta fram en uppsättning normer för social integration mot vilka resultaten av strategin för social integration kan mätas.

21.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att behålla och stärka strategin för social integration såsom en strategi som i sig själv är klar och tydlig inom ramen för den rationaliserade processen för socialt skydd och social integration.

22.	Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att medlemsstaterna i ökad omfattning vidtar åtgärder för att omvandla oanmäld förvärvsverksamhet till ordinarie sysselsättning.

Rörlighet

23.	Europaparlamentet kräver en detaljerad rapport om de ekonomiska konsekvenserna till följd av att arbetstagare från de nya medlemsstaterna förvägras tillgång till anställning på andra håll inom EU, och att denna rapport skall åtföljas av förslag för att lösa de problem som uppstått.

24.

Europaparlamentet kräver att Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (6) förbättras och utvidgas. Tillsynsorganens gränsöverskridande samarbete måste förstärkas, och parlamentet uppmanar kommissionen att utreda inrättandet av en europeisk plattform för samarbete mellan dessa organ, ett slags socialt Europol.

25.

Europaparlamentet kräver att man, i de detaljerade bestämmelserna i bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 (som är den nya samordnande förordning som kompletterar förordning (EEG) nr 1408/71) (7), tar hänsyn till behovet av och önskemålen om rörlighet på ett sådant sätt att genomförandeåtgärderna gör rörlighet till verklighet, snarare än att enbart göra en läpparnas bekännelse, vilket är fallet i texten till själva förordningen.

26.

Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om sin begäran om ett lagstiftningsinstrument för att införa en bindande gränsöverskridande förhandskontroll av effekterna för social- och skattelagstiftning (”EU-test”) i enlighet med det önskemål som parlamentet uttryckte i sin resolution av den 28 maj 1998 om situationen för gränsarbetare i Europeiska unionen (8).

27.	Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram förslag om att undanröja hinder för arbetstagarnas rörlighet, särskilt de hinder som beror på tjänstepensionssystem. Parlamentet begär att sådana förslag om möjligt läggs fram under innevarande år.

Insatser för social delaktighet och sammanhållning

28.	Europaparlamentet anser visserligen att ha ett arbete är visserligen det viktigaste elementet för människors integration i samhället, men dessutom krävs en solid socialpolitik för att garantera rätten till socialt skydd för alla och sammanhållningen i samhällena i medlemsstaterna.

29.

Europaparlamentet gläder sig över kommissionens avsikt att utse 2010 till europeiskt år för kampen mot fattigdom och utanförskap. Parlamentet beklagar att Europeiska rådet vid sitt vårmöte i Bryssel i mars 2005 begränsade målen för social delaktighet och fattigdomsbekämpning till att gälla enbart kampen mot fattigdom bland barn. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet (sysselsättning och socialpolitik) att övervaka förverkligandet av de ursprungliga Lissabonmålen, nämligen att minska fattigdomen i unionen och att övervaka genomförandet av alla element som fastställts för kampen mot fattigdom och social utestängning inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

30.	Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att hålla ett djupgående samråd om bristerna i de befintliga systemen för social trygghet. Alla aktörer måste göras delaktiga i detta samråd,

31.

Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att bygga ut den i december 2004 lanserade öppna samordningsmetoden i samband med långvård och hälso- och sjukvård till ett fullvärdigt förfarande. I detta sammanhang måste man fastställa kvalitetskriterier som garanterar vars och ens rätt till överkomlig hälsooch sjukvård med solidariteten som grundval. Hälso- och sjukvården kan inte underordnas bestämmelserna för den inre marknaden och konkurrensbestämmelserna.

Bekämpning av diskriminering

32.	Europaparlamentet erinrar om att jämställdhetsaspekten måste ingå i all gemenskapspolitik, eftersom det är det enda sättet att säkerställa de tre grundpelarna för kvinnors jämställdhet: medvetande, möjligheter och framgång.

33.

Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över bristen på effektiva förslag för att främja, noggrant övervaka och utvärdera framsteg i jämställdheten mellan könen och bristen på politiska åtgärder som syftar till att underlätta kombinationen av arbete och familjeliv, underlätta för dem som stöder personer som inte är arbetsföra och rent allmänt göra arbetstiderna flexiblare. Parlamentet kräver att kommissionen skall övervaka överensstämmelsen med befintlig lagstiftning mer noggrant och, där så krävs, lägga fram förslag till ändringar, däribland införandet av påföljder. Parlamentet begär att kommissionen upprättar en särskild handlingsplan för jämställdhet mellan kvinnor och män, i vilken särskild vikt skall läggas vid utjämnande av könsskillnader. Parlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen utser 31 mars till Europadagen för åtgärder avsedda att uppnå lika lön för samma arbete.

34.	Europaparlamentet stöder med eftertryck planerna på att anordna ett europeiskt år för jämställdhet.

35.

Europaparlamentet välkomnar att ett europeiskt jämställdhetsinstitut skall inrättas för att lösa problemet med bristen på information när det gäller jämställdhetsfrågor. Ett sådant institut skulle kunna bidra till ett bättre synliggörande av jämställdhetsproblematiken. Ett sätt att överbrygga klyftan mellan gamla och nya medlemsstater i ett utvidgat EU kunde vara att placera institutet i någon av de tio nya medlemsstaterna.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera den sociala dagordningen med ett direktiv som förbjuder diskriminering av människor med funktionshinder. Parlamentet begär att större politisk betydelse tillmäts den europeiska handlingsplanen för lika möjligheter för personer med funktionshinder och att handlingsplanen används som ett redskap för att åstadkomma verkliga förändringar. Parlamentet begär att handlingsplanen används som ett viktigt redskap för att beakta funktionshinder på olika områden, varvid medlemsstaterna måste rapportera om införlivandet av de bestämmelser om funktionshindrade som ingår i EU:s lagstiftning. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt involvera handikapporganisationer på nationell nivå i denna process. Handlingsplanen måste ges en starkare politisk profil och bli föremål för debatter med parlamentet och rådet samt innehålla rekommendationer om framtida åtgärder.

37.	Europaparlamentet efterlyser ett särdirektiv som syftar till att förbjuda diskriminering av personer på grund av ålder i samband med tillgång till varor och tjänster.

Den sociala dialogen och sociallagstiftningen

38.

Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att lägga fram en grönbok om utvecklingen av arbetslagstiftningen med målet att uppnå en förenkling av lagstiftningen. Gemenskapspolitiken får inte leda till att sociala landvinningar försämras. I detta sammanhang hänvisas till artikel III-209 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, i vilken det anges att en harmonisering av insatserna i fråga om sysselsättning och förbättring av levnads- och arbetsvillkor skall ske samtidigt som förbättringarna bibehålls.

39.

Europaparlamentet gläder sig även över kommissionens initiativ i samband med den nationsövergripande och gränsöverskridande dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja dialogen mellan arbetsmarknadens parter även genom att tillhandahålla personal och hoppas att arbetsmarknadens parter kommer att ge sitt stöd åt ett sådant initiativ.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ändring av rådets direktiv 94/45/EG (9), vilket utlovades ske redan 2002, med följande punkter som viktigaste mål: i) att utvidga tillämpningsområdet och stärka rätten till information och samråd i samband med omorganisation, ii) att förbättra arbetsmöjligheterna för arbetstagarrepresentanterna i det europeiska företagsrådet.

41.

Europaparlamentet anser att Lissabonmålet för fler och bättre arbetstillfällen som ger en stabil inkomst ovanför fattigdomsgränsen kommer att uppnås då medlemsstaterna tar på sig ansvar när det gäller att genomföra och tillämpa den aktuella lagstiftningen och då strukturerna är tillräckligt moderna och dynamiska och erbjuder EU:s befolkning social trygghet och rättssäkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om

—	ett direktiv för att skydda arbetstagarnas rättigheter i händelse av omstrukturering,

—	ett direktiv om enskilda uppsägningar,

—	ett direktiv om socialt skydd i samband med nya anställningsformer,

—	ett direktiv om övervakning av överensstämmelse med minimibestämmelser,

—	ett direktiv om en minimistandard för social trygghet.

42.

Europaparlamentet noterar att i den sociala dagordningen anges att ett forum för omstrukturering av företag skall upprättas. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang komplettera dagordningen genom att ta med förslaget från Gyllenhammargruppen om att det i stora företag årligen skall upprättas ett socialt bokslut.

43.	Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördjupa samarbetet och utbyta bästa praxis genom den öppna samordningsmetoden, som är ett effektivt instrument för att utforma politik på områdena för sysselsättning, socialt skydd, social utestängning, pensioner och hälsovård.

44.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att tillfälliga arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag omfattas av ett adekvat socialt skydd genom att fullfölja de nuvarande förslagen till ett direktiv om personal som hyrs ut av bemanningsföretag.

45.

Europaparlamentet anser att avtalsenliga relationer mellan arbetsmarknadens parter skall stärkas på samtliga nivåer och uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om en frivillig ram för nationsövergripande kollektivförhandlingar som omfattar både den sektorsövergripande nivån och verksamhetsoch sektorsnivåerna.

46.	Europaparlamentet uppmanar det ansvariga utskottet att regelbundet övervaka genomförandet av den sociala dagordningen.

47.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(1) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 226.

(2) Se KOM(2005)0012.

(3) EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.

(4) EUT L 158, 30.4.2004, s. 50.

(5) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

(6) EGT L 18, 21.1.1997, s. 1. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

(8) EGT C 195, 22.6 1998, s. 49.

(9) Rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EGT L 254, 30.9.1994, s. 64). Direktivet ändrat genom direktiv 97/74/EG (EGT L 10, 16.1.1998, s. 22).

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 117E

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	49 årgången 18 maj 2006

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I (Meddelanden)
	EUROPAPARLAMENTET
	SESSIONEN 2005-2006
	Onsdag 25 maj 2005
2006/C 117E/1	PROTOKOLL	1
	SAMMANTRÄDETS GÅNG Återupptagande av sessionen Justering av protokollet från föregående sammanträde Välkomsthälsning Uttalande av talmannen Inkomna dokument Avtalstexter översända av rådet Anslagsöverföringar Parlamentets sammansättning Begäran om fastställelse av parlamentarisk immunitet Föredragningslista Förslag till misstroendeförklaring (debatt) Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (debatt) Förbindelserna EU-Ryssland (debatt) Främjande och skydd av grundläggande rättigheter (debatt) Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt Penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism *I (debatt) Ändring av handlingsprogrammet för jämställdhet mellan kvinnor och män I (debatt) Flerårigt program för företag och företagaranda (2001-2005) I (debatt) Säten och huvudstöd i motorfordon II - Bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon II - Förankring av bilbälten i motorfordon II - Frontskydd på motorfordon I (debatt) Tillsättning av vitaminer och andra ämnen i livsmedel I (debatt) Näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning *I (debatt) Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (debatt) Möjligheten av börsfusioner inom EU och de europeiska finansmarknadernas framtida struktur (debatt) Föredragningslista för nästa sammanträde Avslutande av sammanträdet
	NÄRVAROLISTA	15
	Torsdag 26 maj 2005
2006/C 117E/2	PROTOKOLL	16
	SAMMANTRÄDETS GÅNG Öppnande av sammanträdet Inkomna dokument Avtalstexter översända av rådet Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - Riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik * - Agenda för socialpolitiken (2006-2010) (debatt) Justering av protokollet från föregående sammanträde Utskottens och delegationernas sammansättning Begäran om fastställelse av parlamentarisk immunitet Omröstning Kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor *II (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Flerårigt program för företag och företagaranda (2001-2005) I (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Grundlöner och tillägg för Europols personal (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Avtal mellan EG och Chile om vissa luftfartsaspekter * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Finansiering av studier och pilotprojekt avseende den gemensamma fiskeripolitiken * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Protokoll till fiskeavtalet mellan EG och Elfenbenskusten (1 juli 2004-30 juni 2007) * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning) Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (omröstning) Säten och huvudstöd i motorfordon *II (omröstning) Bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon II (omröstning) Förankring av bilbälten i motorfordon II (omröstning) Penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism I (omröstning) Ändring av handlingsprogrammet för jämställdhet mellan kvinnor och män I (omröstning) Frontskydd på motorfordon I (omröstning) Näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning I (omröstning) Tillsättning av vitaminer och andra ämnen i livsmedel I (omröstning) Riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik (omröstning) Lätta vapen (FN PrepCom) (omröstning) Europeiska avdelningen för yttre åtgärder (omröstning) Avtal mellan arbetsmarknadens parter om villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel järnvägstrafik (omröstning) Förbindelserna EU-Ryssland (omröstning) Främjande och skydd av grundläggande rättigheter (omröstning) Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (omröstning) Agenda för socialpolitiken (2006-2010) (omröstning) Röstförklaringar Rättelser till avgivna röster Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden Datum för nästa sammanträdesperiod Avbrytande av sessionen
	NÄRVAROLISTA	29
	BILAGA I	31
	BILAGA II	55
	ANTAGNA TEXTER	117
	P6_TA(2005)0188Kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (15235/1/2004 - C6-0091/2005 - 2003/0296(COD))	117
	P6_TA(2005)0189Flerårigt program för företag och företagaranda (2001-2005) ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2000/819/EG om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (2001-2005) (KOM(2004)0781 - C6-0242/2004 - 2004/0272(COD))	117
	P6_TC1-COD(2004)0272Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2005/EG om ändring av rådets beslut 2000/819/EG om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (2001-2005)	118
	P6_TA(2005)0190Avtal mellan EG och Chile om vissa luftfartsaspekter *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om vissa luftfartsaspekter (KOM(2004)0829 - C6-0011/2005 - 2004/0289(CNS))	119
	P6_TA(2005)0191Finansiering av studier och pilotprojekt avseende den gemensamma fiskeripolitiken *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/439/EG av den 29 juni 2000 om ekonomiskt bidrag från gemenskapen till medlemsstaternas utgifter för insamling av uppgifter samt till finansiering av studier och pilotprojekt till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2004)0618 - C6-0243/2004 - 2004/0213(CNS))	119
	P6_TA(2005)0192Protokoll till fiskeavtalet mellan EG och Elfenbenskusten (1 juli 2004-30 juni 2007) *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ingående av protokollet om fastställande för perioden 1 juli 2004-30 juni 2007 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Elfenbenskusten om fiske utanför Elfenbenskustens kust (KOM(2004)0619 - C6-0138/2004 - 2004/0211(CNS))	120
	P6_TA(2005)0193Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2004)0489 - C6-0166/2004 - 2004/0164(CNS))	122
	P6_TA(2005)0194Ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionenEuropaparlamentets beslut om översynen av ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen (2005/2076(ACI))	123
	BILAGA	125
	RAMAVTAL OM FÖRBINDELSERNA MELLAN EUROPAPARLAMENTET OCH KOMMISSIONEN	125
	BILAGA 1ÖVERLÄMNANDE AV SEKRETESSBELAGD INFORMATION TILL EUROPAPARLAMENTET	131
	BILAGA 2TIDSPLAN FÖR KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGS- OCH ARBETSPROGRAM	133
	P6_TA(2005)0195Säten och huvudstöd i motorfordon ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 74/408/EEG om motorfordon vad avser säten, fästanordningarna för dessa och huvudstöd (11935/3/2004 - C6-0031/2005 - 2003/0128(COD))	134
	P6_TC2-COD(2003)0128Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om ändring av rådets direktiv 74/408/EEG om motorfordon vad avser säten, fästanordningarna för dessa och huvudstöd	134
	P6_TA(2005)0196Bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 77/541/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (11934/3/2004 - C6-0029/2005 - 2003/0130(COD))	139
	P6_TA(2005)0197Förankring av bilbälten i motorfordon ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 76/115/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förankring av bilbälten i motorfordon (11933/3/2004 - C6-0030/2005 - 2003/0136(COD))	140
	P6_TA(2005)0198Penningtvätt ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism (KOM(2004)0448 - C6-0143/2004 - 2004/0137(COD))	140
	P6_TC1-COD(2004)0137Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism	141
	BILAGAJÄMFÖRELSETABELL	164
	P6_TA(2005)0199Handlingsprogram för jämställdhet mellan kvinnor och män ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2001/51/EG om inrättande av ett handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män och av Europaparlamentets och rådets beslut nr 848/2004/EG om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (KOM(2004)0551 - C6-0107/2004 - 2004/0194(COD))	167
	P6_TA(2005)0200Frontskydd på motorfordon ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om användningen av frontskydd på motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (KOM (2003)0586 - C5-0473/2003 - 2003/0226(COD))	168
	P6_TC1-COD(2003)0226Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om användningen av frontskydd på motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG	168
	BILAGORFÖRTECKNING ÖVER BILAGOR	172
	BILAGA ITEKNISKA BESTÄMMELSER	172
	BILAGA IIADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE	177
	Tillägg 1 till BILAGA II	179
	Tillägg 2 till BILAGA II	180
	Tillägg 3 till BILAGA II	181
	Tillägg 4 till BILAGA II	183
	Tillägg 5 till BILAGA II	185
	BILAGA IIIÄNDRINGAR TILL DIREKTIV 70/156/EEG	185
	P6_TA(2005)0201Näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden i livsmedelsmärkning (KOM(2003)0424 - C5-0329/2003 - 2003/0165(COD))	186
	P6_TC1-COD(2003)0165Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2005 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel	187
	BILAGANÄRINGSPÅSTÅENDEN OCH VILLKOR FÖR ANVÄNDNINGEN AV DEM	201
	P6_TA(2005)0202Tillsättning av vitaminer och andra ämnen i livsmedel ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel (KOM(2003) 0671 - C5-0538/2003 - 2003/0262(COD))	205
	P6_TC1-COD(2003)0262Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 maj 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2005 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel	206
	BILAGA 1VITAMINER OCH MINERALÄMNEN SOM FÅR TILLSÄTTAS I LIVSMEDEL	218
	BILAGA 2	219
	BILAGA 3ÄMNEN VILKAS ANVÄNDNING I LIVSMEDEL ÄR FÖRBJUDEN ELLER VILLKORAD	221
	P6_TA(2005)0203Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (KOM(2005)0141 - C6-0111/2005 - 2005/0057(CNS))	222
	P6_TA(2005)0204Lätta vapen (FN PrepCom)Europaparlamentets resolution om handeldvapen och lätta vapen	230
	P6_TA(2005)0205Institutionella aspekter av inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärderEuropaparlamentets resolution om de institutionella aspekterna av inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder	232
	P6_TA(2005)0206Avtal om villkoren för anlitande av mobil personal i trafikEuropaparlamentets resolution om förslaget till rådets direktiv om avtalet mellan Europeiska järnvägsgemenskapen (CER) och Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) om vissa aspekter på villkoren för anlitande av mobil personal i gränsöverskridande driftskompatibel trafik (KOM(2005)0032)	233
	P6_TA(2005)0207Förbindelserna EU-RysslandEuropaparlamentets resolution om förbindelserna mellan EU och Ryssland (2004/2170(INI))	235
	P6_TA(2005)0208Främjande och skydd av grundläggande rättigheterEuropaparlamentets resolution om främjande och skydd av grundläggande rättigheter: rollen för nationella institutioner och EU-institutioner, inklusive byrån för de grundläggande rättigheterna (2005/2007(INI))	242
	P6_TA(2005)0209Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politikenEuropaparlamentets resolution om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik inom ramen för de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005-2008) (KOM(2005)0141 - 2005/2017(INI))	248
	P6_TA(2005)0210Social dagordning 2006-2010Europaparlamentets resolution om den sociala dagordningen för perioden 2006-2010 (2004/2191 (INI))	256