1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/1

---

ATT MODERNISERA UTBILDNINGEN: ETT AVGÖRANDE BIDRAG TILL VÄLSTÅND OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING I EUROPA

2006 ÅRS GEMENSAMMA LÄGESRAPPORT FRÅN RÅDET OCH KOMMISSIONEN OM GENOMFÖRANDET AV ARBETSPROGRAMMET UTBILDNING 2010

(2006/C 79/01)

1.   INLEDNING

I sin gemensamma lägesrapport från 2004 (1) manade rådet (utbildning) och Europeiska kommissionen till snabba reformer av utbildningssystemen i Europa så att unionen uppnår sina sociala och ekonomiska mål. Rådet och kommissionen åtog sig att vartannat år granska framstegen i genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010, som omfattar Köpenhamnsprocessen för yrkesutbildning och insatser inom högre utbildning. Denna rapport är den första i denna nya omgång. Utbildning 2010 utgör också ett viktigt inslag i genomförandet av de nya integrerade riktlinjerna för sysselsättning och tillväxt (2), inbegripet den europeiska ungdomspakten.

I den nyligen genomförda översynen efter halva tiden av Lissabonstrategin bekräftades att utbildning ligger i själva centrum på Europeiska unionens dagordning för sysselsättning och tillväxt. I de integrerade riktlinjerna uppmanas medlemsstaterna att utöka och förbättra investeringarna i humankapital och att anpassa utbildningssystemen för att möta nya kunskapskrav. I detta sammanhang har Europeiska rådet begärt att man fullt ut genomför arbetsprogrammet Utbildning 2010.

Rådet har vid ett antal tillfällen betonat utbildningssystemens dubbla uppgift, som är både social och ekonomisk. Utbildning är avgörande för varje lands möjligheter vad gäller prestation, innovation och konkurrenskraft. Samtidigt är utbildning en väsentlig del av Europas sociala dimension, eftersom den förmedlar sådana värderingar som solidaritet, lika möjligheter och medverkan i samhället, alltmedan den även har en positiv inverkan på hälsa, brottslighet, miljö, demokratisering och livskvalitet allmänt sett. Alla medborgare behöver förvärva och ständigt uppdatera kunskaper och färdigheter genom livslångt lärande, och man måste ta hänsyn till de särskilda behoven hos dem som riskerar social utslagning. Detta kommer att bidra till att höja sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt säkerställa social sammanhållning.

Investeringar i utbildning kostar, men kostnaderna uppvägs av den höga avkastningen på det privata, ekonomiska och sociala planet på medellång och längre sikt. I reformarbetet bör man därför ständigt söka synergieffekter mellan målen för ekonomisk och social politik, vilka i själva verket förstärker varandra.

Dessa aspekter är av stor betydelse för unionens pågående diskussion kring den europeiska sociala modellens framtida utveckling. Europa står inför enorma socioekonomiska och demografiska utmaningar i samband med en åldrande befolkning, ett högt antal vuxna med låga kvalifikationer, höga siffror för ungdomsarbetslöshet m.m. Samtidigt blir det alltmer nödvändigt med bättre kunskaper och färdigheter för arbetsmarknaden. Dessa behov måste mötas så att den långsiktiga hållbarheten av Europas sociala system förbättras. Utbildning ingår i lösningen på dessa problem.

2.   FRAMSTEGEN I GENOMFÖRANDET AV UTBILDNING 2010

Nedan presenteras för första gången en granskning av de framsteg som gjorts för att modernisera Europas utbildningssystem, vilket efterfrågades i Lissabon. Analysen bygger främst på 2005 års nationella rapporter från medlemsstaterna, Efta/EES-länderna samt de anslutande länderna och kandidatländerna. (3) Av granskningen framgår hur reformerna bidrar till de prioriterade handlingsområdena som fastställts i 2004 år gemensamma lägesrapport (4). Landskoderna inom parentes ger exempel på god praxis och kan underlätta ömsesidigt lärande.

2.1   På nationell nivå: reformerna går framåt

Av de nationella rapporterna framgår att arbetsprogrammet Utbildning 2010 intagit en mer framträdande i de nationella politiska åtgärderna. Alla medlemsstater anser numera, i olika utsträckning, att Lissabonstrategin ingår i den nationella utvecklingen av utbildningspolitiken.

Allt fler länder har numera konkreta samordningsarrangemang mellan de ministerier (särskilt för utbildning och arbetsmarknad) som ansvarar för genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010, och för samråd med berörda instanser, exempelvis arbetsmarknadens parter. Många länder har fastställt eller håller på att fastställa sina egna mål som i olika utsträckning är kopplade till referensnivåerna för de genomsnittliga europeiska resultaten inom utbildning (riktmärken). Detta är också särskilt viktigt för genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin (5).

2.1.1   Prioriteringar och investeringar syftar till bättre effektivitet och kvalitet

Sedan år 2000 har klyftan mellan Europa och dess konkurrenter som USA inte minskat vad gäller sammanlagda investeringar i de viktigaste sektorerna för den kunskapsbaserade ekonomin. Vissa länder i Asien, exempelvis Kina och Indien, är på snabb frammarsch.

Icke desto mindre ökar de offentliga utgifterna för utbildning i nästan alla EU-länder, uttryckta i procentandel av BNP (EU-genomsnitt: 4,9 % år 2000, 5,2 % år 2002).

Den uppåtgående trend som noterats mellan 2000 och 2002 är ett lovande tecken på att regeringarna betraktar offentliga utgifter inom utbildning som en prioritering. Dock finns det stora skillnader mellan länderna – från 4 till 8 procent av BNP. De flesta regeringar tycks inse att de nödvändiga reformerna inte kan genomföras med de aktuella investeringsnivåerna och investeringsmönstren.

Många länder uppmuntrar individer och hushåll till privata investeringar, särskilt på områden där det finns hög privat avkastning, till exempel genom sådana incitament som utbildningscheckar eller individuellt kunskapssparande (t.ex. AT, NL, UK (6)) (7), skatteincitament (t.ex. CY, FI, HU, LT, PT, SI) eller kursavgifter (t.ex. AT, CY, PL, RO, UK). Det finns inte mycket som tyder på en allmän ökning av arbetsgivarnas investeringar i fortbildning. Detta medför att det krävs större ansträngningar för att uppmuntra arbetsgivare till större investeringar.

De flesta länderna har som ett viktigt inslag i sina reformer att öka effektivitet genom bättre kvalitet, alltmedan man också lägger tyngdpunkten vid decentralisering och bättre förvaltning av institutionerna. Även om många länder använder sig av internationella jämförande uppgifter om resultat för att bedöma hur deras system fungerar finns det många länder som inte utarbetat lämpliga nationella resultatindikatorer eller system för insamling av nödvändiga uppgifter. Därför är det svårt att mäta insatsernas verkan.

Alla länder betonar den avgörande betydelsen av att utveckla de färdigheter som är nödvändiga i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen och för ekonomisk konkurrenskraft. Att uppnå högre kvalitet i tillhandahållandet och högre standarder är också viktiga prioriteringar för de flesta länderna, vilket också gäller för lärarutbildning, utvidgat deltagande i högre utbildning och genomförande av Bolognaprocessens reformer (8), att göra yrkesutbildning mer attraktiv och att se till att alla får tillträde till informations- och kommunikationsteknik.

Vad gäller social integration anger alla länder att målgruppernas tillgång till lärande och anställbarhet är viktiga inslag i deras politik. Ett antal länder (t.ex. CY, CZ, EL, ES, LV, MT, PT, RO) betonar att finansiella begränsningar påverkar deras förmåga att genomföra alla nödvändiga åtgärder.

Flera länder betonar att ekonomiska och sociala mål stöder varandra i utbildningspolitiken. Andra hävdar att om dagordningen för ekonomi och sysselsättning blir framgångsrik, blir det lättare att uppnå de sociala målen (rättvisa och social sammanhållning). Dessa frågor är av särskild betydelse i debatten om den europeiska sociala modellen.

2.1.2   Framsteg vad gäller fastställande av strategier för livslångt lärande, men genomförandet återstår

Sedan 2003 har framsteg gjorts i riktning mot det mål som Europeiska rådet kom överens om, nämligen att strategier för livslångt lärande (9) skulle införas i alla medlemsstater senast 2006 (10). Detta är ett centralt inslag i de nya integrerade Lissabonriktlinjerna. Många – dock långt ifrån alla – länder har nu utarbetat strategier för livslångt lärande, till exempel strategidokument eller nationella handlingsplaner. Andra har infört ramlagstiftning (t.ex. EL, ES, FR, RO).

Dock framgick det under 2003 att strategierna är ojämna. Det finns en tendens att fokusera på anställbarhet eller på att reaktivera dem som har hamnat utanför systemet. Somliga länder, exempelvis Sverige, Danmark, Finland och Norge, är på god väg mot ett nationellt tillvägagångssätt som är konsekvent och övergripande och gör goda framsteg vad beträffar genomförandet.

Det är icke desto mindre ett uppmuntrande tecken att grundläggande politik för att främja livslångt lärande vinner terräng runtom i Europa. Exempelvis har några länder (t.ex. FI, FR, PT) väletablerade system för validering av icke-formellt och informellt lärande, medan en rad andra länder nyligen infört åtgärder, eller håller på med det (t.ex. BE, DK, ES, NL, NO, SE, SI, UK). Vägledning under hela livet har också tagits upp i allt fler länder (t.ex. BE, DK, FR, IE, IS, LI), och även utarbetandet av ett enda nationellt ramverk för kvalifikationer (t.ex. IE). Denna sistnämnda fråga är också en central prioritering för några nya medlemsstater och kandidatläder (t.ex. CY, EE, HR, LV, PL, RO, SI, TK).

Ungefär 11 % av vuxna i EU i åldern 25–64 (11) år deltar i livslångt lärande, vilket innebär framsteg sedan år 2000, med betydande skillnader mellan länderna.

Behovet att öka deltagarandelen i vidareutbildning förblir en viktig uppgift för Europa, särskilt i länderna i södra Europa och de nya medlemsstaterna. Fler vuxna i livslångt lärande skulle leda till ökat aktivt deltagande på arbetsmarknaden och bidra till en förstärkt social sammanhållning.

Runtom i Europa är prioriteringen och medlen otillräckliga för att öka tillträdet till lärandemöjligheter för vuxna, särskilt för äldre arbetstagare, vars antal förväntas stiga med cirka 14 miljoner fram till år 2030, och för de lågkvalificerade. De flesta länder som har de högsta deltagandenivåerna högprioriterar strategier för vuxenutbildning som en del i en integrerad och övergripande strategi för livslångt lärande.

Nästan 15 % av EU:s ungdomar lämnar fortfarande skolan i förtid, vilket utgör bara ett litet framsteg mot EU:s riktmärke på 10 % för år 2010.

Nästan 20 % av 15-åringar har fortfarande stora lässvårigheter, vilket betyder att inga framsteg gjorts sedan år 2000 mot EU:s riktmärke att minska den andelen med en femtedel.

Av ungdomar i åldern 18–24 år avslutar ungefär 77 % sin gymnasieutbildning, vilket fortfarande är långt ifrån EU:s riktmärke på 85 %, trots goda framsteg i somliga länder.

Det alltjämt höga antalet ungdomar som lämnar skolan utan grundläggande kvalifikationer och färdigheter är ett oroväckande tecken på att systemen för grundutbildning inte alltid ger de nödvändiga grunderna för livslångt lärande. Detta bekymmer återspeglas också i de nya integrerade Lissabon-riktlinjerna och i den europeiska ungdomspakten. Som svar på detta reformerar en rad länder sina läro- och kursplaner så att alla förvärvar centrala och övergripande färdigheter (t.ex. AT, CY, DE, FR, IT, NO, UK), och för att ungdomar – särskilt de från mindre gynnade miljöer – inte ”faller genom nätet” (se även punkt 2.1.4).

2.1.3   Reformer inom högre utbildning stöder i allt högre grad Lissabonagendan

Bolognaprocessen är alltjämt en drivkraft för reformer inom högre utbildning, särskilt vad gäller införandet av examensstrukturen med tre nivåer och höjd kvalitetssäkring. Det är Bolognaprocessen snarare är Lissabonstrategin som ofta har en framträdande plats i utarbetandet av den nationella politiken inom denna sektor. Icke desto mindre finns det tecken på att länderna börjar angripa frågor som gäller styrning, finansieringsmedel och attraktivitet, vilket torde stödja universitetens bidrag till konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt (12). Flera länder nämner initiativ för upprättande av expertcentrum eller spetsforskningsenheter (t.ex. AT, BE, DE, DK, FI, FR, IT, NO).

Vad gäller styrningen har många länder till exempel infört olika former av avtal för att reglera förhållandet mellan högskolor och staten som en grund för intern medelsfördelning (t.ex. AT, CZ, DE, DK, FR, IS, LI, SK). Flera länder i Central- och Östeuropa söker att hantera problemet med fragmentering av sina system för högre utbildning genom att införa nya former för styrning, ofta med parter utifrån.

Den sammanlagda (offentliga och privata) investeringen i högre utbildning i EU år 2001 utgjorde 1,28 % av BNP, jämfört med 2,5 % i Kanada och 3,25 % i USA (13). De tre länder som spenderar mest är Danmark (2,8 %), Sverige (2,3 %) och Finland (2,1 %). För att minska klyftan mellan EU och USA vad gäller utgifter, skulle EU behöva anslå ytterligare 180 miljarder euro årligen, och särskilt se till att investeringen från den privata sektorn ökade markant.

För många länder är finansieringen alltjämt en stor fråga som förhindrar moderniseringen.

Ett utbrett sätt att göra högre utbildning i Europa mer attraktiv verkar vara att underlätta rörlighet för studenter utifrån. Bara några få länder går längre genom aktiv markandsföring eller riktad internationell rekrytering (t.ex. DE, FI, FR, IE, NL, UK). Ett antal nya medlemsstater angriper denna fråga genom att upprätta partnerskap med utländska universitet beträffande tillhandahållandet av gemensamma examina.

De flesta länderna inser att ökat samarbete mellan högre utbildning och näringsliv är ett grundläggande villkor för innovation och bättre konkurrenskraft, men alltför få har ett övergripande tillvägagångssätt i denna fråga. En del av problemet ligger i det faktum att nationella innovationsstrategier alltför ofta utelämnar reformer av högre utbildning.

Många länder uppmuntrar universiteten att medverka i förverkligandet av livslångt lärande genom att ge fler icke-traditionella inlärare, exempelvis personer med svår socioekonomisk bakgrund, tillträde till lärandet, bland annat genom att fastställa system för erkännande av icke-formellt och informellt lärande. Detta ingår i en allmän Europaomfattande insats att öka deltagandet i högre utbildning. Ett stort antal universitet erbjuder fortbildning inom yrket, och öppna universitet med distansutbildning och kombinerad utbildning tillsammans med IKT-baserade metoder blir alltmer populära.

2.1.4   Yrkesutbildning får allt högre status men mycket återstår att göra

De nationella prioriteringarna i reformerna av yrkesutbildning verkar i stora drag återspegla prioriteringarna i Köpenhamnsprocessen. Genomförandet av de gemensamma principer och referenser man enades om på europeisk nivå ( t.ex. vad gäller validering av icke-formellt lärande, kvalitetssäkring, vägledning) har inletts, men länderna betonar att det är alltför tidigt att presentera konkreta resultat.

I somliga länder har yrkesutbildning god status (t.ex. AT, CZ, DE, FI), tack vare sådana faktorer som varvad utbildning, dubbla kvalifikationer (kombinerad allmän utbildning och yrkesutbildning) och nyligen införda åtgärder för att öka tillträdet till högre utbildning. Dock händer det fortfarande alltför ofta att yrkesutbildning är mindre attraktiv än teoretisk. Bättre och mer attraktiv yrkesutbildning förblir en viktig fråga.

För att göra yrkesutbildning mer attraktiv koncentrerar sig de flesta länderna på gymnasieutbildning, inbegripet utarbetande av läroplaner och lärlingsutbildning, flexibel progression och möjligheter till övergång, kopplingar till arbetsmarknaden samt vägledning. Somliga länder har väl inarbetade vägar från yrkesutbildning till högre utbildning (t.ex. CY,CZ, ES, FR, IS, IE, NL, PT, UK) medan andra prioriterar större möjligheter till övergång till allmän och högre utbildning inom ramen för utvecklingen av strategier för livslångt lärande (t.ex. AT, CZ, DE, ES, SK).

Att göra yrkesutbildning mer relevant för arbetsmarknaden och förbättra relationerna till arbetsgivare och arbetsmarknadens parter är viktigt för de flesta länder som angriper frågan med kvalitet och attraktivitet. Av avgörande betydelse i detta sammanhang är förbättringar i yrkesutbildningens struktur, tillträde till lärlingsutbildning samt reformer av yrkesutbildningens standarder. En viktigt uppgift är fortfarande att förutse behov vad gäller färdigheter och kvalifikationer, vilket kräver mer engagemang från intressenternas sida, ett sektorsinriktat tillvägagångssätt samt bättre insamling av uppgifter.

Den stora merparten länder uttrycker bekymmer beträffande behoven hos lågkvalificerade, vilka för närvarande utgör cirka 80 miljoner i unionen, och de betonar vikten av deltagande på arbetsmarkanden och yrkesutbildningssystemens roll som ett viktigt sätt att uppnå social integration.

De flesta länderna koncentrerar sig i detta sammanhang på målgrupper, särskilt på ungdomar, där yrkesutbildningsprogram bidrar till att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Däremot prioriteras fortfarande i alltför liten utsträckning vuxna och äldre arbetstagare.

Utvecklingen i yrket för lärare och utbildare inom yrkesutbildning återstår som en uppgift att lösa för de flesta länderna.

2.1.5   En tilltagande men otillräcklig europeisk dimension i de nationella systemen

Alla länder anser att det är viktigt att öka rörligheten inom utbildning, från grundskolan till högre nivåer, inbegripet rörlighet för lärare och utbildare som en del av deras utveckling i yrket. Trots några lovande initiativ, exempelvis vad gäller rörlighetens kvalitet (t.ex.. AT, BG, CZ, EL, IE, LV), finns det inte tillräckligt med nationella strategier. Huvudstödet kommer alltjämt från EU-programmen. Länderna tenderar i allmänhet att främja rörlighet för inresande studenter mer än för sina egna. Europass, som är ett väsentligt instrument i främjandet av rörlighet, införs nu i hela Europa (14).

Alltmer vikt ges nu även till att ge de nationella utbildningssystemen en europeisk eller internationell dimension för att främja kunskap om Europeiska unionen bland unga människor. Några länder (t.ex. EE, EL, FI, LU, NL, UK) tar med den europeiska eller internationella dimensionen som ett tydligt element i läroplanen, och några inför lagstiftningsreformer i enlighet med detta. Andra främjar också den europeiska dimensionen genom samarbetsprojekt på regional och lokal nivå (t.ex. DE, ES, IT). Många betonar vikten av språkinlärning. Dock är åtgärder och insatser utspridda och det är fortfarande en stor utmaning att se till att alla elever lämnar skolan med de kunskaper och färdigheter de kommer att behöva som europeiska medborgare. Detta var ett mål som betonades i den gemensamma lägesrapporten från år 2004.

2.2   På europeisk nivå: att förbättra styrningen av arbetsprogrammet Utbildning 2010

Under åren 2004–2005 har rådet (utbildning) enats om ett antal gemensamma verktyg, principer och ramar som gäller exempelvis rörlighet, kvalitetssäkring, icke-formellt lärande och vägledning. Som nämnts i den gemensamma lägesrapporten från år 2004 kan sådana överenskommelser vara till stöd för nationell politik och nationella reformer och bidra till att utveckla ömsesidigt förtroende. Inom yrkesutbildningen har man i kommunikén från Maastricht (december 2004) (15) fastställt nya prioriteringar både på nationell nivå och EU-nivå. Kommissionen har också antagit ett antal meddelanden, exempelvis om högre utbildning i Lissabonstrategin och om utarbetandet av en europeisk indikator för språkkunskaper (16), samt utkast till rådets och Europaparlamentets rekommendationer, till exempel om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Som en del av en övergripande effektivisering av processen och för att få till stånd mer enhetlighet och bättre styrning har man inrättat en samordningsgrupp för Utbildning 2010, där det finns företrädare för ministerier som ansvarar för utbildning samt för arbetsmarknadens parter på europeisk nivå. Regelbunden rapportering om indikatorer och riktmärken stöder också övervakningen av framstegen.

Man har också uppdaterat arbetsmetoderna för att bättre stödja genomförandet på nationell nivå. Arbetsgrupperna (17) som genomförde den första etappen av arbetsprogrammet ersätts med grupper av länder som koncentrerar sig på de viktigaste frågorna enligt de nationella prioriteringarna och intressena. Grupperna anordnar under 2005–2006 konkreta ”aktiviteter för ömsesidigt lärande”, där länderna stöder varandra i genomförandet av reformerna genom att kartlägga faktorer som leder till framgång och genom att dela med sig av god praxis.

Europeiska utbildningsområdet fortsätter att stärkas, bland annat genom utarbetandet av en europeisk ram för kvalifikationer. Ett samråd har inletts kring ett utkast till en europeisk ram för kvalifikationer och kommissionen kommer att föreslå ett utkast till rådets och Europaparlamentets rekommendation under 2006. I början av 2006 kommer kommissionen också att lägga fram ett utkast till rådets och Europaparlamentets rekommendation om kvaliteten på lärarutbildning, samt ett meddelande om vuxenutbildning i slutet av 2006.

3.   SLUTSATS: PÅSKYNDA REFORMERNA FÖR ATT SÄKERSTÄLLA ETT MER EFFEKTIVT BIDRAG TILL LISSABONSTRATEGIN OCH EN FÖRSTÄRKT EUROPEISK SOCIAL MODELL

De nationella reformerna går framåt. Det finns tecken på att det görs en konsekvent insats från de offentliga myndigheternas sida i hela unionen och att den på vissa områden börjar ge resultat. Detta är en uppmuntrande utveckling, särskilt med tanke på att det tar tid innan utbildningsreformer får effekter, och att skillnaderna i de olika länderna och de olika utgångspunkterna i den utvidgade unionen är betydande.

Hållbarheten på längre sikt av den europeiska sociala modellen kommer i avsevärd utsträckning att bero på hur effektiva dessa djupgående och omfattande reformer blir för att alla medborgare ska kunna delta i näringslivet och i samhället, på alla kunskapsnivåer och med all slags social bakgrund.

Följaktligen är det särskilt oroväckande att trots att man tidigt uppnått EU:s riktmärke med att höja antalet utexaminerande på områdena matematik, naturvetenskap och teknik, finns det alltför lite framsteg mot de riktmärken som nära anknyter till social integration. Om det inte görs avsevärt fler ansträngningar beträffande elever som lämnar skolan i förtid, avslutad gymnasieutbildning och nyckelkompetenser kommer en stor andel av nästa generation att riskera social utslagning, till ett högt pris för sig själva, för ekonomin och för samhället. Europeiska rådet betonade den särskilda betydelsen av dessa områden i Utbildning 2010 för unga människor, när det antog den europeiska ungdomspakten i mars 2005.

De prioriteringar för insatser som fastställdes i den gemensamma lägesrapporten från 2004, samt budskapet att reformerna måste påskyndas står klart fast. Framstegen kommer att övervakas inför nästa gemensamma rapport år 2008.

3.1   I reformerna måste man särskilt uppmärksamma rättvisa och styrning

Av de nationella reformerna framgår att regeringarna är medvetna om de problem som moderniseringen av utbildning innebär. De nämner särskilt svårigheten med att erhålla de nödvändiga investeringarna från offentliga och privata källor och att reformera systemens strukturer och förvaltning. I detta sammanhang måste man särskilt uppmärksamma de viktiga områdena rättvisa och styrning, bland annat genom att utarbeta lämpliga incitament för att de pågående reformerna ska lyckas. Kommissionen kommer att stödja de nationella insatserna genom att prioritera dessa områden i framtida aktiviteter på EU-nivå för ömsesidigt lärande.

3.1.1   Genomföra reformer där man ser till att systemen är både effektiva och rättvisa

Att man lägger mer tonvikt vid effektivitet i offentliga investeringar i utbildning är en positiv trend. Man måste dock tillräckligt uppmärksamma hela det livslånga lärandet, och ge lika stor vikt åt systemens mål vad gäller effektivitet, kvalitet och rättvisa. Detta är ett nödvändigt villkor för att Lissabonmålen uppnås och den europeiska sociala modellen förstärks.

Att se till att systemen är rättvisa innebär att de resultat och fördelar som yrkesutbildning medför bör vara oberoende av den socioekonomiska bakgrunden och andra faktorer som kan leda till handikapp i utbildningssammanhang. Tillträde ska finnas för alla och människor bör behandlas i enlighet med sina specifika utbildningsbehov.

Forskningen visar att det inte går att spela ut effektivitet och rättvisa mot varandra, eftersom de är beroende av varandra och förstärker varandra. Bättre tillträde till utbildning för alla, inbegripet mindre gynnade grupper och äldre arbetstagare, kommer att öka befolkningen i arbetsför ålder, vilket samtidigt främjar tillväxt och minskar ojämlikhet. Kommissionen kommer att diskutera rättvisa och effektivitet i ett meddelande som den avser anta under 2006 och särskild uppmärksamhet bör ägnas detta ämne i 2008 års gemensamma rapport. Dessutom bör strävan efter hög kvalitet, bl.a. genom starkare kopplingar mellan högre utbildning och forskning, gå hand i hand med strävan efter större tillträde och social integration.

Investeringar bör inriktas på områden där den sociala och ekonomiska avkastningen är högst och på så sätt kan man förena effektivitet och rättvisa. I detta sammanhang måste medlemsstaternas ansträngningar att uppnå EU:s riktmärken beträffande elever som lämnar skolan i förtid, avslutad gymnasieutbildning och nyckelkompetenser ökas under de närmaste åren. I synnerhet är investering i förskoleutbildning av högsta vikt för att man ska förebygga misslyckad skolgång och social utslagning samt lägga grunderna för vidare lärande.

Dessutom är investeringar i utbildning av lärare/utbildare samt en förstärkning av ledningen för utbildningsinstitut mycket viktiga för att förbättra utbildningssystemens effektivitet.

3.1.2   Mobilisera aktörer och resurser via olika partnerskap för lärande

Reformer underlättas av ett gynnsamt ekonomisk och socialt läge och höga nivåer på offentliga och privata investeringar i kunskaper och färdigheter, men även av former för styrning som är enhetliga och samordnade. Effektiv samverkan mellan ministerier vad gäller ”kunskapspolitik” (yrkesutbildning, sysselsättning, social frågor, forskning osv.), en kraftfull social dialog, samt medvetenhet och aktivt engagemang hos andra viktiga aktörer som föräldrar och lärare eller utbildare, den ideella sektorn och aktörer i närmiljön – allt detta främjar samförstånd vad gäller målen för politiken och de nödvändiga reformerna. Emellertid är inte sådana former för styrning utbredda.

Man bör prioritera en förbättring av formerna för styrning via partnerskap för lärande, särskilt på regional och lokal nivå, som ett sätt att dela ansvar och kostnader mellan de berörda aktörerna (institutioner, offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag, branschorganisationer, samhällsorganisationer osv.).

Sådana partnerskap bör engagera lärare och utbildare som huvudaktörer för en förändring av systemen. De bör också främja ett större engagemang från arbetsgivarnas sida för att se till att det livslånga lärande som tillhandahålls är relevant.

3.2   Ett förstärkt genomförande av Utbildning 2010

3.2.1   På nationell nivå

Även om det har gjorts framsteg måste man vid utformningen av den nationella politiken i större utsträckning ta hänsyn till prioriteringarna i arbetsprogrammet Utbildning 2010. Medlemsstaterna bör i synnerhet se till att

—	utbildning får en central plats i de nationella programmen för Lissabonreformerna, i den nationella strategiska referensramen för strukturfonderna och i de nationella strategierna för socialt skydd och social integration,

—	mekanismerna för samordningen av arbetsprogrammets genomförande på nationell nivå införs i alla länder, med deltagande av de berörda ministerierna och de viktigaste aktörerna, särskilt arbetsmarknadens parter,

—	den nationella politiken aktivt bidrar till riktmärkena och målen i Utbildning 2010; nationella mål och indikatorer bör vidareutvecklas med beaktande av dessa europeiska referenser,

—	utvärderingen av politiken förbättras, så att man bättre kan övervaka framsteg och införa en utvärderingskultur där man fullt ut tar tillvara forskningsresultat; därför är det nödvändigt att utarbeta statistikinstrument av hög kvalitet,

—	de olika europeiska avtalen (t.ex. rådets resolutioner eller slutsatser om gemensamma referenser och principer) som antas inom ramen för arbetsprogrammet används som viktiga referenspunkter när de nationella reformerna utarbetas.

3.2.2   På europeisk nivå

Kommissionen kommer att se till att resultatet från arbetsprogrammet Utbildning 2010 tas med i genomförandet av de integrerade Lissabonriktlinjerna och EU:s riktlinjer för sammanhållning samt i uppföljningen angående den europeiska sociala modellens framtid, som diskuterades under stats- och regeringscheferna informella möte på Hampton Court. I detta sammanhang bör man i strukturfonderna prioritera investering i humankapital.

För att förbättra genomförandet av arbetsprogrammet kommer man att särskilt uppmärksamma

—

utarbetandet av ett välfokuserat och relevant program för ömsesidigt lärande inom ramen för det nya integrerade programmet för livslångt lärande och i ljuset av erfarenheter och politiska prioriteringar som beslutades under hela 2005; ömsesidigt lärande kommer att koncentreras till de områden där behovet av reformer är störst (områden för EU:s riktmärken, strategier för livslångt lärande, effektivitet och rättvisa, styrning och partnerskap för lärande, högre utbildning, yrkesutbildning),

—	förstärkt övervakning av genomförandet av strategier för livslångt lärande i alla medlemsstater; detta kommer att vara en huvudprioritering för 2008 års gemensamma rapport, särskilt i förhållande till det livslånga lärandets betydelse för förstärkningen av den europeiska sociala modellen,

—	en överenskommelse om en rekommendation till en europeisk ram för kvalifikationer samt utkastet till Europaparlamentets och rådets rekommendation om väsentliga färdigheter för livslångt lärande och framsteg med arbetet i fråga om kvaliteten på lärarutbildningen,

—	bättre informations- och erfarenhetsutbyte om användningen av strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken för att stödja utvecklingen av utbildning i syfte att bättre ta tillvara dessa resurser i framtiden.

---

(1)  ”Utbildning 2010: Snabba reformer krävs om Lissabonstrategin ska lyckas”, 3 mars 2004 (rådets dok. 6905/04 EDUC 43).

(2)  I det integrerade paketet ingår de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna (rådets beslut av den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2005/600/EG), EUT L 205, 6.8.2005, samt rådets rekommendation av den 12 juli 2005 om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (2005–2008) (2005/601/EG)).

(3)  2005 års rapport om framsteg mot riktmärkena (Kommissionens arbetsdokument Progress towards the Lisbon Objectives in Education and Training (SEK(2005) 419) är också en grund för analysen. De nationella rapporterna kommer att bli tillgängliga på webbplatsen för Utbildning 2010 i november 2005

(http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/2010/et_2010_en.html).

(4)  Mer utförliga uppgifter finns i bilagan med statistiska uppgifter. En fullständig analys av de nationella rapporterna och utvecklingen på EU-nivå finns i det arbetsdokument som åtföljer detta meddelande.

(5)  Tre riktmärken av fem är också mål för EU:s sysselsättningsriktlinjer.

(6)  Endast Skottland och Wales.

(7)  För landskoderna, se bilagan med statistiska uppgifter.

(8)  Bolognaprocessen är ett samarbete mellan regeringar som syftar till att inrätta ett europeiskt område för högre utbildning för att främja medborgarnas anställbarhet och rörlighet samt göra den europeiska högre utbildningen mer konkurrenskraftig internationellt. Mer information finns på

http://europa.eu.int/comm/education/policies/educ/bologna/bologna_en.html.

(9)  Definitioner för livslångt lärande är ”all inlärningsverksamhet som företas under livets gång och som syftar till att förbättra kunskaper, färdigheter och kvalifikationer ur ett personligt, medborgerligt, socialt eller sysselsättningsrelaterat perspektiv.” (meddelande från kommissionen ”Att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande”, KOM(2001) 678 slutlig).

(10)  2004 års gemensamma lägesrapport, op. cit.; Europeiska rådets slutsatser 2004, 2005.

(11)  Procentandel av befolkningen som deltagit i utbildning under den fyraveckorsperiod som föregick undersökningen.

(12)  Se meddelandet från kommissionen ”Att mobilisera Europas intellektuella resurser: skapa möjligheter för universiteten att lämna sitt fulla bidrag till Lissabonstrategin”. KOM(2005) 152 slutlig.

(13)  Se ”Key Figures 2005 on Science, Technology and Innovation: Towards a European Knowledge Area”, Europeiska kommissionen.

(14)  http://www.europa.eu.int/comm/education/programmes/europass/index_en.html

(15)  http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/2010/vocational_en.html

(16)  KOM(2005) 356 slutlig.

(17)  2004 års resultat från arbetsgrupperna finns på webbplatsen för Utbildning 2010:

http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/2010/objectives_en.html

---

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/20

---

Eurons växelkurs (1)

31 mars 2006

(2006/C 79/02)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2104
JPY	japansk yen	142,42
DKK	dansk krona	7,4624
GBP	pund sterling	0,6964
SEK	svensk krona	9,4315
CHF	schweizisk franc	1,5801
ISK	isländsk krona	86,06
NOK	norsk krona	7,9675
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CYP	cypriotiskt pund	0,576
CZK	tjeckisk koruna	28,595
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	265,74
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6961
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	3,9425
RON	rumänsk leu	3,5198
SIT	slovensk tolar	239,56
SKK	slovakisk koruna	37,63
TRY	turkisk lira	1,6323
AUD	australisk dollar	1,6997
CAD	kanadensisk dollar	1,4084
HKD	Hongkongdollar	9,3923
NZD	nyzeeländsk dollar	1,9774
SGD	singaporiansk dollar	1,9582
KRW	sydkoreansk won	1 176,09
ZAR	sydafrikansk rand	7,5066
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,7038
HRK	kroatisk kuna	7,342
IDR	indonesisk rupiah	10 972,28
MYR	malaysisk ringgit	4,458
PHP	filippinsk peso	61,888
RUB	rysk rubel	33,546
THB	thailändsk baht	47,008

---

(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/21

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.3998 – Axalto/Gemplus)

(2006/C 79/03)

(Text av betydelse för EES)

1.

Kommissionen mottog den 24 mars 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 och till följd av ett hänskjutande enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Axalto Holding NV (”Axalto”, Nederländerna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget Gemplus International SA (”Gemplus”, Luxemburg) genom förvärv av aktier.

2.	De båda berörda företagen är leverantörer av säkra plastkort och tillhörande mjukvara, maskinvara och tjänster till en mängd olika tillämpningar (SIM-kort, betalkort etc.).

3.	Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.3998 – Axalto/Gemplus, till Europeiska gemenskapernas kommission Generaldirektoratet för Konkurrens Merger Registry J-70 B-1049 Bryssel

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/22

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4136 – Deutsche Post/Williams Lea)

(2006/C 79/04)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 14 mars 2006 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32006M4136. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://europa.eu.int/eur-lex/lex)

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/23

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2006/C 79/05)

(Text av betydelse för EES)

Datum för antagande:

Medlemsstat: Polen

Stödnummer: N 61/2005

Titel: Program pomocy na restrukturyzację udzielanej w procesach prywatyzacji

Ändamål: Omstrukturering av företag i svårigheter [Alla sektorer]

Rättslig grund: Ustawa o komercjalizacji i prywatyzacji (art. 52, Dz.U. z 2002 r. nr 171, poz. 1397 ze zm.), Rozporządzenie Rady Ministrów w sprawie pomocy udzielanej w procesach prywatyzacji oraz Rozporządzenie Rady Ministrów w sprawie warunków spłaty należności za korzystanie z przedsiębiorstwa (Dz.U. z 2004 r. nr 269, poz. 2667)

Budget: Planerat belopp per år: 40 000 000 PLN

Varaktighet: Slutdatum: 31.12.2010

Övriga upplysningar: Stödordning – Transaktioner på icke marknadsmässiga villkor

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Tyskland (Schleswig-Holstein)

Stöd nr: N 165/2004

Benämning: Biomassa och energi – Förlängning av det statliga stödet nr N 680/2000

Syfte: Miljöskydd

Rättslig grund: Richtlinie zur Förderung der energetischen Nutzung von Biomasse im ländlichen Raum durch das Land Schleswig-Holstein

Budget: Cirka 1,5 miljoner EUR per år i genomsnitt

Stödnivå eller stödbelopp: 40 % av stödberättigade kostnader

Varaktighet: Till och med den 31 december 2006

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Tyskland

Stöd nr: N 185/2004

Benämning: Ändring av den tillfälliga skattebefrielsen för vissa kombinerade gas- och turbinkraftverk

Syfte: Miljöstöd

Rättslig grund: Gesetz zur Änderung des Mineralölsteuergesetzes

Budget: Inga beräkningar finns tillgängliga

Varaktighet: Fem år från det att anläggningen tas i bruk

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Österrike

Stödnummer: N 192/2005

Titel: Garantie der aws Austria Wirtschaftsservice GmbH für das Mittelstandsportfolio der Investkreditbank AG

Ändamål: Innovation (Alla sektorer)

Rättslig grund: §§ 13 und 14 Garantiegesetz 1977 BGBl 296/1977 idf BGBl I 68/2004; Richtlinien für kapitalmarktbezogene und fondsgebundene Garantien (”Kapitalgarantien”) der aws, Fassung November 1998

Varaktighet: 2006-2016

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Nederländerna

Stöd nr: N 213/2005

Benämning: Stödordning för utbyte och säkerhetsanpassning i efterhand av dieselmotorer som används i fartyg för inre vattenvägar

Syfte: Att uppnå en avsevärd minskning av utsläppen av NOx från den befintliga flottan på de inre vattenvägarna

Rättslig grund: Wet Milieubeheer, artikel 15.13 en de Subsidieregeling dieselmotoren voor binnenvaartschepen

Budget: 20 000 000 EUR

Varaktighet: 2005-2010

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Polen [Śląskie]

Stödnummer: N 242a/2005

Titel: Program pomocy regionalnej dla przesiebiorców inwestujących na terenie części jednostki strukturalnej imienia Mikołaja Kopernika (nieruchomości zabrzańskie)

Ändamål: Regional utveckling [Alla sektorer]

Rättslig grund: Ustawa o samorządzie gminnym z dnia 8 marca 1990 r.; Ustawa o podatkach i opłatach lokalnych z dnia 12 stycznia 1991 r.; Projekt Uchwały Rady Miejskiej w Zabrzu w sprawie określenia zwolnień z podatku od nieruchomości, nieruchomości zabrzańskich, położonych na obszarze części jednostki strukturalnej im. Mikołaja Kopernika

Budget: Planerat belopp per år: 75 milj. PLN

Varaktighet: Slutdatum: 31.12.2006

Maximal stödintensitet: 50 %

Övriga upplysningar: Stödordning – Skattelättnad

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Polen [Śląskie]

Stödnummer: N 242b/2005

Titel: Program pomocy regionalnej dla przedsiębiorców inwestujących na terenie Katowickiej Specjalnej Strefy Ekonomicznej (nieruchomości zabrzańskie)

Ändamål: Regional utveckling [Alla sektorer]

Rättslig grund: Ustawa o samorządzie gminnym z dnia 8 marca 1990 r.; Ustawa o podatkach i opłatach lokalnych z dnia 12 stycznia 1991 r.; Projekt Uchwały Rady Miejskiej w Zabrzu w sprawie określenia zwolnień z podatku od nieruchomości, nieruchomości zabrzańskich położonych na terenie Katowickiej Specjalnej Strefy Ekonomicznej

Budget: Planerat belopp per år: 2,5 milj. PLN

Varaktighet: Slutdatum: 31.12.2006

Maximal stödintensitet: 50 %

Övriga upplysningar: Stödordning – Skattelättnad

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Polen [Wielkopolska]

Stödnummer: N 243/2005

Titel: Program pomocy regionalnej dla przedsiębiorców inwestujących na terenie gminy i miasta Nowe Skalmierzyce

Ändamål: Regional utveckling [Alla sektorer]

Rättslig grund: Ustawa o podatkach i opłatach lokalnych z dnia 12 stycznia 1991 r.; Projekt Uchwały Rady Gminy i Miasta Nowe Skalmierzyce w sprawie tworzenia preferencji dla przedsiębiorców zwiększających zatrudnienie i inwestujących na obszarze Gminy i Miasta Nowe Skalmierzyce oraz zwolnień w podatku od nieruchomości; Projekt programu pomocy regionalnej na tworzenie nowych miejsc pracy związanych z nową inwestycją na obszarze Gminy i Miasta Nowe Skalmierzyce, stanowiący załącznik nr 3 do ww. projektu uchwały

Budget: Planerat belopp per år: 1,2 milj. PLN

Maximal stödintensitet: 50 %

Varaktighet: Slutdatum: 31.12.2006

Övriga upplysningar: Stödordning – Skattelättnad

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Tyskland. Brandenburg

Stöd nr: N 310/2004

Benämning: ERUF Riskkapitalfond Brandenburg

Syfte: Riskkapital för små och medelstora företag

Rättslig grund: Beteiligungsgrundsätze der BC Fonds Brandenburg GmbH

Budget: Högst 50 miljoner EUR

Stödnivå eller stödbelopp: Investeringsnivåer på högst 1 miljon EUR i områden som omfattas av artikel 87.3 a och högst 750 000 EUR i områden som omfattas av artikel 87.3 c

Varaktighet:

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Förenade kungariket

Stödnummer: N 319/2005

Titel: Grant for Collaborative R&D. Revision of aid scheme N 761/2002

Ändamål: Forskning och utveckling (Alla sektorer)

Rättslig grund: Science and Technology Act 1965

Budget: 200 miljoner GBP per år

Maximal stödintensitet: 100 %

Varaktighet: 1.1.2006-31.12.2011

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Spanien (Autonoma regionen Madrid)

Stöd nr: N 342/2005

Benämning: Förlängning av stödordningen ”Innovationsprogram för företag (Madrid)”

Syfte: Stödordning för investeringar och rådgivning till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling

Rättslig grund: Orden de la Consejería de Economía y Empleo por la que se regula el Plan de Innovación Empresarial de la Comunidad de Madrid

Budget: 18,03 miljoner EUR per år

Stödnivå eller stödbelopp: Oförändrad

Varaktighet: 2006–2009

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Nederländerna

Stödnummer: N 358/2005

Titel: Microdruppels

Ändamål: Forskning och utveckling (Alla sektorer)

Rättslig grund: Wet van 29 februari 1996, houdende vaststelling van regels inzake de verstrekking van subsidies door de Minister van Economische Zaken (Kaderwet EZ-subsidies)

Budget: 1 390 000 EUR

Maximal stödintensitet: 60 %

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Spanien [Murcia]

Stöd nr: N 363/2005

Benämning: Stöd för att öka kvaliteten på tillhandahållandet av elektricitet i regionen Murcia

Syfte: Regional utveckling [Elektricitet]

Rättslig grund: Ley 54/1997, de 27 de noviembre del sector eléctrico, Real Decreto 1955/2000, de 1 de diciembre, Real Decreto 1802/2003, de 26 de diciembre y borrador del Convenio específico de colaboración entre el Ministerio de Industria, Turismo y Comercio, la Comunidad Autónoma de la Región de Murcia e Iberdrola Distribución Eléctrica, S.A.

Stödnivå eller stödbelopp: 1 149 000 EUR

Varaktighet: Till och med den 31 december 2005

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Estland

Stödnummer: N 392/2005

Titel: Ettevõtluse infrastruktuuri arendamise toetamine

Ändamål: Regional utveckling [Alla sektorer]

Rättslig grund: Eesti riikliku arengukava Euroopa Liidu struktuurifondide kasutuselevõtuks — ühtne programmdokument aastateks 2004-2006; meetme 2.2 “Ettevõtluse infrastruktuuri arendamise toetamine”, RTL 2004, 43, 725

Budget: Planerat belopp per år: 67,3 milj. EEK

Overall planerat belopp: 201,9 milj. EEK

Maximal stödintensitet: 50 %

Varaktighet: Slutdatum: 31.12.2006

Övriga upplysningar: Stödordning – Bidrag

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Italien [Valle d'Aosta]

Stödnummer: N 394/2005

Titel: Aiuto all'organizzazione della protezione civile — Proroga del regime N 433/2000

Ändamål: Stöd fär att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer eller exceptionella händelser [Alla sektorer]

Rättslig grund: Legge regionale 18 gennaio 2001, n. 5 «Organizzazione delle attività regionali di protezione civile»

Maximal stödintensitet: 70 %

Varaktighet: Slutdatum: 31.12.2011

Övriga upplysningar: Stödordning – Bidrag

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Tyskland

Stödnummer: N 453/2005

Titel: Förderschwerpunkt „Wohnen“

Ändamål: Forskning och utveckling (Alla sektorer)

Rättslig grund: Bundeshaushalt, Kapitel 3006, Titel 68342

Budget: 5 000 000 EUR

Maximal stödintensitet: 75 %

Varaktighet: 1.1.2005-31.12.2008

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien

Stöd nr: N 496/2003

Benämning: Stöd till utveckling av logistikkedjor och uppgradering av intermodalitet

Syfte: Att uppmuntra utvecklingen av intermodalitet genom att bevilja stöd till vägtransportföretag som utnyttjar sjötransport i stället för vägtransport.

Rättslig grund: Articolo 3, comma 2-ter della Legge n. 265 del 22 novembre 2002

Budget: 240 miljoner EUR

Varaktighet: 3 år

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Slovenien

Stöd nr: N 536/A/04

Benämning: Samfinansiering för att skapa mediaprogram

Syfte: Audiovisuella frågor och medier

Rättslig grund: ”Uredba o izvedbi rednega letnega javnega razpisa za sofinanciranje ustvarjanja programskih vsebin in razvoja tehnične infrastrukture na področju medijev” som offentliggjordes den 9 april 2004 och som trädde i kraft den 10 april 2004

Budget: Högst 230 milj. SIT per år (cirka 960 954 EUR per år), under en period av sex år (och totalt ungefär 5,8 milj. EUR)

Stödnivå eller stödbelopp: Varierande, i regel lägre än 50 %

Varaktighet: T.o.m. slutet av 2010

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Slovakien

Stöd nr: N 542/05

Benämning: Vydavatel'stvo Spolku slovenských spisovatel'ov s.r.o. (Slovakiska författarföreningens förlag)- enskilt stöd till litterär veckotidning)

Syfte: Att stödja en litterär tidskrift

Rättslig grund: Zákon č. 523/2004 Z. z. o rozpočtových pravidlách verejnej správy v znení neskorších predpisov,

Zákon č. 231/1999 Z. z. o štátnej pomoci v znení zákona č. 203/2004 – § 4 ods. 1, písm. d),

Výnos MK SR – 480/2004 – 1 o poskytovaní dotácií v pôsobnosti MK SR

Budget: 2 500 000 slovakiska kronor

Stödnivå eller stödbelopp: 38,8 %

Varaktighet: 2005

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Tjeckien

Stödnummer: N 579/2005

Titel: Centra základního výzkumu (změna N 535/2004)

Ändamål: Forskning och utveckling (Alla sektorer)

Budget: 94 000 000 EUR

Maximal stödintensitet: 100 %

Varaktighet:

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Tjeckien

Stödnummer: N 581/2005

Titel: Výzkumná centra (změna CZ 123/2004)

Ändamål: Forskning och utveckling (Alla sektorer)

Budget: 141 000 000 EUR

Maximal stödintensitet:: 100 %, 50 %, 25 %

Varaktighet:

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Danmark

Stöd nr: N 652/2005

Benämning: Förlängning av stödordning för arbetsmiljöforskning

Syfte: Att stärka arbetsmiljöforskningen i Danmark genom att utarbeta en forskningsstrategi och genom att tillhandahålla stöd för FoU-aktiviteter

Rättslig grund: Finansloven, tekstanmærkning nr. 124 § 17 og Bekendtgørelse nr. 610 af 25. juni 2003

Budget: Totalt 207,8 miljoner DKK (cirka 27,7 miljoner EUR) för perioden 2003—2008

Stödnivå eller stödbelopp: 100 %

Varaktighet: Två år

Övriga upplysningar: Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/28

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2006/C 79/06)

(Text av betydelse för EES)

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Nederländerna

Stöd nr: N 75/2003

Benämning: Insatser för att främja verksamheten inom musselsektorn

Syfte: Finansiering av åtgärder för att främja verksamheten inom musselsektorn genom skatteliknande avgifter

Rättslig grund:

—	Instellingsverordening Productschap Vis

—	Wet op de bedrijfsorganisatie

—	Verordening financiering mosselpromotie 2003

—	Verordening instelling van een fonds voor mosselpromotie

Budget: 449 300 EUR för 2003

Varaktighet: 2003 och följande år

Stödnivå eller stödbelopp: Inom de gränser som anges i Riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (EGT C 19, 20.1.2001, s. 7)

Övriga upplysningar: Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Nederländerna

Stöd nr: N 160/2003

Benämning: Insatser för att främja verksamheten inom räksektorn

Syfte: Finansiering av åtgärder för att främja verksamheten inom räksektorn genom skatteliknande avgifter

Rättslig grund:

—	Instellingsverordening Productschap Vis

—	Wet op de bedrijfsorganisatie

—	Verordening financiering kosten van een promotiecampagne garnalen 2003

—	Verordening instelling van een fonds voor garnalenpromotie

Budget: 480 000 EUR för 2003

Varaktighet: 2003 och följande år

Stödnivå eller stödbelopp: Inom de gränser som anges i Riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (EGT C 19, 20.1.2001, s. 7)

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Lettland

Stöd nr: N 177/2005

Benämning: Stöd till fiskerisektorn för att kompensera för skador som orsakats av en storm

Syfte: Syftet med stödet är att kompensera för skador som den storm som inträffade i Lettland den 8 och 9 januari 2005 orsakade i sektorn för fiske och vattenbruk

Rättslig grund: Latvijas Ministru Kabineta 2005. gada 25. janvāra Noteikumi Nr. 70 par valsts atbalstu lauksaimniecībai 2005. gadā un par kārtību šāda atbalsta piešķiršanai

Budget: Den totala budgeten för stödordningen är 20 000 LVL (28 500 EUR)

Stödnivå eller stödbelopp: Den maximala stödnivån beräknas uppgå till 50 %

Varaktighet: Fram till den 31 december 2005

Övriga upplysningar: Rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien

Stöd nr: N 405/2002

Benämning: Strukturåtgärder inom sektorn för vattenbruk (Molise)

Syfte: Att genomföra stukturåtgärder inom vattenbruksområdet inordnade i gemenskapens stödramar

Rättslig grund: Deliberazione della Giunta Regionale del Molise n. 46 del 14 gennaio 2002 avente ad oggetto «POR Molise 2000-2006 Misura 4.16 Aiuti agli investimenti nel settore della Pesca — Norme per la corresponsione di aiuti a privati nel settore dell'aquacoltura»

Budget: 533 500 EUR

Stödnivå eller stödbelopp: Enligt de stödnivåer som anges i rådets förordning (EG) nr 2792/1999

Varaktighet: 2000-2006

Övriga upplysningar: Verksamhetsrapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Spanien

Stöd nr: N 447/2002

Benämning: Beredning och saluföring – fiskerisektorn

Syfte: Att via rådgivning främja att företagen inom fiskerisektorn drivs på ett ekonomiskt och tekniskt tillfredsställande sätt

Rättslig grund: Orden por la que se establecen las bases reguladoras de las subvenciones para planes de asistencia técnica y de gestión en los sectores de transformación y comercialización de los productos agrarios, silvícolas, de la pesca, la acuicultura y la alimentación, y se convocan para el ejercicio 2002 (Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación)

Budget: 811 366 EUR för år 2002. (Detta belopp gäller för alla sektorer som omfattas av den rättsliga grunden: jordbruk, skogsbruk, fiske och livsmedelsindustrin)

Varaktighet: Ej fastställd

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Espagne

Stöd nr: N 457/2002

Benämning: Fiskestopp för nordlig kummel (Kantabrien)

Syfte: Att kompensera fartygsägare och fiskare för tillfälligt fiskestopp till följd av införandet av en nödåtgärd om tillfälligt fiskestopp för nordlig kummel i den regionen

Rättslig grund: Orden de la Consejería de Ganadería, Agricultura y Pesca por la que se establece una parada biológica de la flota que dirige su actividad a la merluza en el área de NEAFC (North East Atlantic Fisheries Commission), y se regula la concesión de indemnizaciones a los pescadores y propietarios de buques afectados

Budget: 425 000 EUR

Stödnivå eller stödbelopp: I enlighet med stödsatserna i rådets förordning (CE) nr 2792/99

Varaktighet: 45 dagar under 2002

Övriga upplysningar: Rapport om tillämpning

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Tyskland

Stöd nr: N 459/2002

Benämning: Rundskrivelse om utbetalning av stöd med syftet att stödja investeringar inom fisket i sjöar, dammar och vattendrag, inom vattenbruket och för säljfrämjande åtgärder när det gäller fiskeriprodukter i delstaten Hessen (medfinansiering till stöd från Fonden för fiskets utveckling)

Syfte: Att förbättra företagens konkurrenskraft inom sektorn för vattenbruk och fiske i sjöar, dammar och vattendrag i delstaten Hessen och bidra till att produktkvaliteteten på det här området förbättras och till en näringsutövning som tar hänsyn till miljön

Rättslig grund: Landeshaushaltsordnung § 44

Budget: Cirka 100 000 EUR per år

Varaktighet: 2000-2008

Stödnivå eller stödbelopp: Inom de beloppsgränser som anges i förordning (EG) nr 2792/1999

Övriga upplysningar: Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Portugal

Stöd nr: N 690/2002

Benämning: Åtgärder som genomförs av yrkesverksamma inom sektorn och innovativa åtgärder. Fiskerisektorn (Azorerna)

Syfte: Att stödja strukturåtgärder inom verksamhetsområdet inordnade i gemenskapens stödramar för denna region som genomförs av yrkesverksamma inom sektorn och att stödja innovativa åtgärder

Rättslig grund: Portarias da Secretaria Regional da Agricultura e Pescas da Região Autónoma dos Açores

Budget: 137 000 EUR

Stödnivå eller stödbelopp: Enligt de stödnivåer som anges i rådets förordning (EG) nr 2792/1999

Varaktighet: 2000-2006

Övriga upplysningar: Årlig rapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Spanien

Stöd nr: NN 64/2000

Benämning: Förlängning av stödet för tillfälligt upphörande till följd av att avtalet med Marocko löpt ut

Syfte: Att ersätta redare och yrkesfiskare som fiskar i marockanska vatten för inkomstförluster till följd av det tillfälliga avbrottet i fiskeverksamheten på grund av att fiskeavtalet med kungariket Marocko löpt ut

Rättslig grund: Orden de 3 de mayo de 2000, por la que se amplían las ayudas a los armadores de buques de pesca que faenan en el caladero de Marruecos por paralización de su actividad y Orden de 18 de mayo de 2000 por la que se prorroga la vigencia de la de 1 de diciembre de 1999, reguladora de la concesión de ayudas a los trabajadores y armadores de buques de pesca, de todas las modalidades, que faenaban al amparo del Acuerdo de Cooperación en Materia de Pesca Marítima, suscrito entre la Unión Europea y el Reino de Marruecos, afectados por la expiración del mismo desde el 1 de diciembre de 1999

Budget: 4 950 miljoner pesetas till stöd åt redarna (± 29 750 100 EUR),

5 190 295 812 pts pour les aides en faveur des employés (± 31 194 306 EUR)

Stödnivå eller stödbelopp: Tabeller och avgiftsnivåer som fastställs i riktlinjerna för stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk och i förordning (EG) nr 2468/98 för ersättning till redare samt kostnader för socialförsäkring motsvarande stödet till de anställda; och 151 000 pesetas (± 908 EUR) i månaden för stöden till de anställda

Varaktighet: Juni – december 2000

Övriga upplysningar: Tillämpningsrapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/31

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 24 mars 2006

om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen NACE Rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden

(CON/2006/18)

(2006/C 79/07)

Den 6 mars 2006 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen NACE Rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundar sig på artikel 105.4 första strecksatsen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, eftersom förslaget till förordning faller inom ECB:s behörighetsområde. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för ECB har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1.   Allmänna kommentarer

1.1.	ECB välkomnar förslaget till förordning, vilken syftar till att fastställa den gemensamma statistiska näringsgrensindelningen inom gemenskapen, (nedan kallad ”NACE Rev.2”). ECB har varken något att invända mot den nya NACE-strukturen eller mot dess detaljerade indelning.

1.2.

ECB stödjer de principer som ligger till grund för NACE Rev.2, nämligen i) iakttagande av den ekonomiska verkligheten (utvidgning av klassifikationen avseende tjänsteindustrin), och ii) jämförbarhet med andra internationella klassifikationer, särskilt den internationella näringsgrensindelningen ISIC Rev. 4, och iii) kontinuitet i förhållande till den tidigare indelningen. ECB anser vidare att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas och alla nödvändiga rättsliga bestämmelser införas för att säkerställa maximal överstämmelse med övriga internationella klassifikationer och statistikstandarder.

1.3

ECB välkomnar också tillämpningsåtgärderna i förslaget till förordning för den viktigaste månads-, kvartals och årsstatistiken, särskilt artiklarna 12 och 16 vad beträffar konjunkturstatistik och arbetskostnadsindex. Tillämpningsåtgärderna liksom tillämpningsbestämmelserna för det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen måste dock definieras för att förhindra skadliga informationsförluster, som t.ex. brutna tidsserier, vilket följaktligen leder till att långa tidsserier uteblir.

1.4

Vidare är det av avgörande betydelse att statistik för euroområdet och Europeiska unionen, som huvudsakligen sammanställs genom att använda landsinformation, tillämpas samtidigt i medlemsstaterna. Skulle tidsplanen för tillämpning av NACE Rev.2 skilja sig åt mellan EU-länderna, kunde detta få mycket negativa följder för kvaliteten och tillgängligheten av aggregerad statistik för euroområdet och EU, fram till den tidpunkt då alla medlemsstater fullt ut antagit den nya klassificeringen och reviderat sina tidsserier i enlighet därmed. ECB föreslår därför att skäl 9 och artikel 6 c förstärks för att säkerställa en fullt ut samordnad tillämpning av NACE Rev.2 i medlemsstaterna och överensstämmelse mellan statistikområdena.

2.   Ändringsförslag

ECB:s ändringsförslag återfinns i bilagan till detta yttrande.

---

---

1.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/s3

---

MEDDELANDE

Den 4 april 2006 utkommer i Europeiska unionens officiella tidning C 80 A ”Gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter – första tillägget till den 24:e fullständiga utgåvan”.

Prenumeranter på EUT kan gratis erhålla detta nummer i samma antal och språkversioner som man prenumererar på. De som önskar erhålla denna tidning ombeds att returnera nedanstående beställningssedel vederbörligen ifylld inklusive prenumerationskod (står till vänster på adressetiketterna och börjar med O/…). Detta nummer av EUT kommer att levereras gratis i upp till ett år från utgivningsdatumet.

Den som inte är prenumerant kan beställa och betala EUT på något av våra försäljningsställen (se http://publications.eu.int/others/sales_agents_sv.html).

Detta nummer av EUT – liksom alla EUT (L, C, CA och CE) – kan läsas gratis på Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

---