11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/1

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-183/03: Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)

(EUGFJ - Beslut 2003/102/EG - Utgifter som har undantagits från gemenskapsfinansiering - Sektorn för jordbruksgrödor)

(2006/C 60/01)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-183/03, Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: W.-D. Plessing och A. Tiemann) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Niejahr och G. Braun), angående en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 230 EG, som väckts den 24 april 2003, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J. Malenovský, S. von Bahr (referent), A. Borg Barthet och A. Ó Caoimh, generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Talan ogillas.

2)	Förbundsrepubliken Tyskland skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 146, 21.06.2003.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/1

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 10 januari 2006

i mål C-230/03 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht): Mehmet Sedef mot Frei und Hansestadt Hamburg (1)

(Associeringen mellan EEG och Turkiet - Fri rörlighet för arbetstagare - Artikel 6 i associeringsrådets beslut nr 1/80 - Rätt till förlängt uppehållstillstånd - Villkor - Turkisk medborgare som under 15 år har haft anställningar inom en medlemsstats sjöfart - En och samme arbetsgivare under mer än ett år utan avbrott, men inte till slutet av en treårsperiod - 17 avbrott i anställningsperioderna till följd av yrkets särdrag)

(2006/C 60/02)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-230/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland), genom beslut av den 18 mars 2003, som inkom till domstolen den 26 maj 2003, i målet Mehmet Sedef mot Frei und Hansestadt Hamburg, ytterligare deltagare i rättegången: Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna C. Gulmann, R. Schintgen (referent), G. Arestis och J. Klučka, generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 10 januai 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 6 i beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen, som antogs av associeringsrådet, vilket inrättades genom avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, skall tolkas så att

—	för att omfattas av den rättighet som avses i punkt 1 tredje strecksatsen i denna artikel måste en turkisk arbetstagare i princip först ha uppfyllt de villkor som anges i andra strecksatsen i denna punkt,

—

en turkisk arbetstagare som ännu inte har rätt att utöva valfri avlönad verksamhet enligt den tredje strecksatsen måste ha reguljär anställning i den mottagande medlemsstaten utan avbrott, om han inte kan åberopa ett sådant berättigat skäl som avses i artikel 6.2 till stöd för den tillfälliga frånvaron från arbetsmarknaden,

—	den sistnämnda bestämmelsen täcker de aktuella avbrotten i perioderna av reguljär anställning, och de behöriga nationella myndigheterna saknar i förevarande fall rätt att ifrågasätta den turkiske arbetstagarens rätt att vistas i den mottagande medlemsstaten.

---

(1)  EUT C 200, 23.08.2003.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/2

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 19 januari 2006

i mål C-240/03 P: Comunità montana della Valnerina mot Europeiska gemenskapernas kommission, Republiken Italien (1)

(Överklagande - EUGFJ - Upphävande av ett finansiellt stöd - Artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 - Proportionalitetsprincipen - Motivering - Rätten till försvar - Anslutningsöverklagande - Utseende av två ansvariga för genomförandet av ett projekt - Krav på återbetalning av hela stödet riktat enbart till en av dem - Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning - Objektiv ram för målet i förstainstansrätten)

(2006/C 60/03)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-240/03 P, angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 28 maj 2003, Comunità montana della Valnerina, (ombud: P. De Caterini, E. Cappelli och A. Bandini, avvocati), i vilket de andra parterna är Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Cattabriga och L. Visaggio, biträdda av A. Dal Ferro, avvocato), Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia, biträdd av G. Aiello, avvocato dello Stato), har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J. Malenovský, S. von Bahr, A. Borg Barthet och A. Ó Caoimh (referent), generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: R. Grass, den 19 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Huvudöverklagandet och anslutningsöverklagandet ogillas.

2)	Comunità montana della Valnerina skall ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till huvudöverklagandet.

3)	Europeiska gemenskapernas kommission skall ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till anslutningsöverklagandet.

---

(1)  EUT C 200, 23.8.2003.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/2

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 19 januari 2006

i mål C-330/03: (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Supremo): Colegio de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos mot Administración del Estado (1)

(Fri rörlighet för arbetstagare - Erkännande av examensbevis - Direktiv 89/48/EEG - Ingenjörsyrket - Partiellt och begränsat erkännande av yrkeskvalifikationer - Artiklarna 39 EG och 43 EG)

(2006/C 60/04)

Rättegångsspråk: spanska

I mål C-330/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Tribunal Supremo (Spanien), genom beslut av den 21 juli 2003, som inkom till domstolen den 29 juli 2003, i målet Colegio de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos mot Administración del Estado, ytterligare deltagare i rättegången: Giuliano Mauro Imo, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna K. Schiemann, N. Colneric, E. Juhász och E. Levits (referent), generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 19 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier utgör inte något hinder för att, när en person med ett examensbevis från en medlemsstat ansöker om tillstånd att påbörja ett reglerat yrke i en annan medlemsstat, de behöriga myndigheterna i sistnämnda medlemsstat delvis beviljar en sådan ansökan, om innehavaren av examensbeviset begär det, och begränsar räckvidden av tillståndet till att endast omfatta de verksamheter som examensbeviset ger rätt att påbörja i den medlemsstat där det har erhållits.

2)

Artiklarna 39 EG och 43 EG utgör inte hinder för en medlemsstat att underlåta att bevilja partiellt tillträde till ett yrke, i den mån de brister som finns i den berördes utbildning i förhållande till den utbildning som krävs i värdmedlemsstaten verkligen kan avhjälpas genom att de kompenserande åtgärderna i artikel 4.1 i direktiv 89/48 tillämpas. Däremot utgör artiklarna 39 EG och 43 EG hinder för en medlemsstat att underlåta att bevilja sådant partiellt tillträde, när den berörde begär det och skillnaderna mellan verksamhetsområdena är så stora att det i själva verket skulle vara nödvändigt att genomgå en hel utbildning, förutom om vägran att bevilja partiellt tillträde inte är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintressen, som är ägnade att säkerställa att det mål som eftersträvas med dem uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

---

(1)  EUT C 226, 20.9.2003.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/3

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-494/03 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden): Senior Engineering Investments BV mot Staatssecretaris van Financiën (1)

(Direktiv 69/335 - Indirekta skatter på kapitalanskaffning - Nationell lagstiftning enligt vilken en kapitalassociation (dotterbolag) påförs skatt på kapitaltillskott för tillskott som lämnas av dess moderbolag (modermoderbolag) till dess dotterbolag (dotterdotterbolag) - Skatt på kapitaltillskott - Ökning av bolagskapitalet - Utbetalning ”på agiot” - Ökning av tillgångarna - Ökning av värdet på bolagsandelarna - Tillskott som lämnas av en delägare i bolaget - Utbetalning av den som äger ägaren - Utbetalning till ett dotterbolag - Verklig mottagare - Uppbörd en enda gång (inom gemenskapen) av skatten på kapitaltillskott - Artikel 52 i EG-fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) - Etableringsfrihet - Nationell praxis att undanta kapitalassociationer (dotterbolag) från beskattning endast om dess dotterbolag (dotterdotterbolag) också är hemmahörande i denna medlemsstat)

(2006/C 60/05)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-494/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna), genom beslut av den 21 november 2003 som inkom till domstolen den 24 november 2003, i målet Senior Engineering Investments BV mot Staatssecretaris van Financiën, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann (referent) samt domarna N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues, M. Ilešič och E. Levits, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Ferreira, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Under sådana förutsättningar som de som gäller i målet vid den nationella domstolen utgör artikel 4.2b i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning, i dess lydelse enligt rådets direktiv 85/303/EEG av den 10 juni 1985, jämförd med artikel 2.1 och sjätte skälet i samma direktiv hinder för en medlemsstat att såsom skatt på kapitaltillskott påföra en kapitalassociation (dotterbolag) skatt när dess moderbolag (modermoderbolag) betalar ett tillskott till dess dotterbolag (dotterdotterbolag).

---

(1)  EUT C 21 av den 24.1.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/3

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 17 januari 2006

i mål C-1/04 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof): Susanne Staubitz-Schreiber (1)

(Civilrättsligt samarbete - Insolvensförfaranden - Förordning (EG) nr 1346/2000 - Tillämpning i tiden - Behörig domstol)

(2006/C 60/06)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-1/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesgerichtshof (Tyskland), genom beslut av den 27 november 2003, som inkom till domstolen den 2 januari 2004, i förfarandet Susanne Staubitz-Schreiber, har domstolen (stora avdelningen) sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, A. Rosas och J. Malenovský samt domarna A. La Pergola, J.-P. Puissochet (referent), R. Schintgen, N. Colneric, S. von Bahr, J. Klučka, U. Lõhmus och E. Levits, generaladvokat: D. Ruíz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: R. Grass, den 17 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden skall tolkas på så sätt att domstolen i den medlemsstat i vilken platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen finns när denne framställer begäran om att insolvensförfarandet skall inledas behåller sin behörighet att avgöra om nämnda förfarande skall inledas, när gäldenären efter sin begäran men innan det fattas beslut om att inleda förfarandet förlägger platsen där hans huvudsakliga intressen finns till en annan medlemsstat.

---

(1)  EUT C 71, 20.3.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/4

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-132/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien (1)

(Fördragsbrott - Socialpolitik - Skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa - Direktiv 89/391/EEG - Tillämpningsområde - Icke civil personal i offentlig förvaltning - Beväpnade styrkor och polis - Omfattas)

(2006/C 60/07)

Rättegångsspråk: spanska

I mål C-132/04 Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: L. Escobar Guerrero och H. Kreppel) mot Konungariket Spanien (ombud: M. Muñoz Pérez), angående en talan om fördragsbrott i enlighet med artikel 226 EG, väckt den 11 mars 2004, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C. W. A. Timmermans, samt domarna J. Makarczyk, R. Schintgen (referent), R. Silva de Lapuerta och P. Kÿris, generaladvokat: F. G. Jacobs, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet med avseende på icke civil personal i offentlig förvaltning genom att underlåta att i sin helhet införliva artiklarna 2.1, 2.2 och 4 i det direktivet i sin interna rättsordning.

2)	Konungariket Spanien förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 106, 30.04.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/4

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-139/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (1)

(Fördragsbrott - Luftkvalitet - Gränsvärden)

(2006/C 60/08)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C 139/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Valero Jordana och R. Amorosi) mot Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av J.-P. Puissochet, tillförordnad ordförande på sjätte avdelningen samt domarna S. von Bahr och A. Borg Barthet, generaladvokat F.G. Jacobs, justitiesekreterare R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Republiken Italien har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 11 i rådets direktiv 99/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten, jämförd med artikel 4.1 i samma direktiv, rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften och artikel 1 i kommissionens beslut 2001/839/EG av den 8 november 2001 om fastställande av ett frågeformulär som skall användas för årlig rapportering om utvärdering av luftkvaliteten enligt rådets direktiv 96/62/EG och 1999/30/EG, genom att inte meddela kommission nödvändiga upplysningar rörande de ämnen som berörs av direktiv 1999/30/EG, såsom föreskrivs i artikel 11.1 a i och ii samt b i direktiv 96/62/EG.

2.	Republiken Italien förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 106, 30.4.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/5

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-173/04 P: Deutsche SiSi-Werke GmbH & Co. Betriebs KG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Tredimensionella former bestående av upprättstående påsar avsedda för fruktdrycker och fruktjuicer - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga)

(2006/C 60/09)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-173/04 P, Deutsche SiSi-Werke GmbH & Co. Betriebs KG, Eppelheim (Tyskland)(ombud: H. Eichmann, G. Barth, U. Blumenröder, C. Niklas-Falter, M. Kinkeldey, K. Brandt, A. Franke, U. Stephani, B. Allekotte, E. Pfrang, K. Lochner och B. Ertle, Rechtsanwälte) mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: G. Schneider), angående angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens stadga, väckt den 6 april 2004, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna K. Schiemann, K. Lenaerts, E. Juhász och M. Ilešič (referent), generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: byrådirektören K.H. Sztranc, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Talan ogillas.

2)	Deutsche SiSi-Werke GmbH & Co. Betriebs KG skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 156, 12.6.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/5

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 19 januari 2006

i mål C-244/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland (1)

(Fördragsbrott - Artikel 49 EG - Frihet att tillhandahålla tjänster - Företag som anställer arbetstagare som är medborgare i tredjeland - Företag som tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat - Bestämmelser avseende arbetstillstånd)

(2006/C 60/10)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-244/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Braun och E. Traversa) mot Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: C.-D. Quassowski och A. Tiemann), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues, M. Ilešič och E. Levits (referent), generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: R. Grass, den 19 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG genom att, vid utstationering av arbetstagare som är medborgare i tredjeland i samband med tillhandahållande av en tjänst i Tyskland, kräva såväl ett intyg i förhand från det företag som är etablerat i en annan medlemsstat och som avser att utstationera sådana arbetstagare, som att dessa arbetstagare skall ha varit anställda i minst ett år hos detta företag.

2)	Förbundsrepubliken Tyskland skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 228, 11.9.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/6

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-246/04 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof): Turn- und Sportunion Waldburg mot Finanzlandesdirektion für Oberösterreich (1)

(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 13 B b och 13 C a - Undantag från skatteplikt för utarrendering och uthyrning av fast egendom - Skattskyldigas rätt till valfrihet i fråga om beskattning - Idrottsföreningar utan vinstsyfte - Villkor)

(2006/C 60/11)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-246/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Verwaltungsgerichtshof (Österrike), genom beslut av den 26 maj 2004, som inkom till domstolen den 10 juni 2004, i målet Turn- und Sportunion Waldburg mot Finanzlandesdirektion für Oberösterreich, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J.-P. Puissochet, S. von Bahr, U. Lõhmus (referent) och A. Ó Caoimh, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Medlemsstaterna får göra en åtskillnad mellan olika typer av transaktioner eller mellan olika kategorier av skattskyldiga när de medger skattskyldiga valfrihet i fråga om beskattning enligt artikel 13 C i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, under förutsättning att de därvid iakttar målen med sjätte direktivet och de allmänna principerna däri, särskilt principen om skatteneutralitet och kravet på en riktig, enkel och enhetlig tillämpning av de föreskrivna undantagen.

2)

Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida en nationell bestämmelse, i vilken det föreskrivs ett allmänt undantag från skatteplikt för transaktioner som utförs av idrottsföreningar utan vinstsyfte och vilken innebär en inskränkning av den rätt till valfrihet som ovannämnda föreningar har för beskattning av transaktioner i form av uthyrning och utarrendering, innebär att gränserna för det utrymme för skönsmässig bedömning som medlemsstaterna har tillerkänts har överskridits, särskilt med hänsyn till principen om skatteneutralitet och till kravet på en riktig, enkel och enhetlig tillämpning av de föreskrivna undantagen.

---

(1)  EUT C 228, 11.9.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/6

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 19 januari 2006

i mål C-265/04 (begäran om förhandsavgörande från Kammarrätten i Sundsvall): Margaretha Bouanich mot Skatteverket (1)

(Direkt skatt - Fri rörlighet för kapital - Skatt på utdelning - Inlösen av aktier - Avdrag för kostnader för anskaffning av aktierna - Skillnad i behandling av i landet bosatta personer och i landet ej bosatta personer - Avtal för undvikande av dubbelbeskattning)

(2006/C 60/12)

Rättegångsspråk: svenska

I mål C-265/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Kammarrätten i Sundsvall, genom beslut av den 17 juni 2004, som inkom till domstolen den 24 juni 2004, i målet Margaretha Bouanich mot Skatteverket, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J. Malenovský, S. von Bahr, A. Borg Barthet och U. Lõhmus (referent), generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: R. Grass, den 19 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Artiklarna 56 EG och 58 EG skall tolkas så, att de utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, i vilken det föreskrivs att det belopp som utbetalas till en i landet ej bosatt aktieägare vid inlösen av aktier i samband med en nedsättning av aktiekapitalet beskattas som utdelning utan rätt till avdrag för anskaffningskostnaden för aktierna, medan samma belopp – om det utbetalas till en i landet bosatt aktieägare – beskattas som kapitalvinst med rätt till avdrag för anskaffningskostnaden.

2.

Artiklarna 56 EG och 58 EG skall tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning som följer av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning, såsom avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, undertecknat den 27 november 1990, där det fastställs en övre gräns för utdelningsbeskattningen för i landet ej bosatta aktieägare som är lägre än den gräns som gäller för i landet bosatta aktieägare, och som – när detta avtal tolkas mot bakgrund av kommentarerna till det av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling utarbetade tillämpliga modellavtalet – medger att det nominella beloppet för dessa aktier dras av från inlösenlikviden för aktierna. Det sagda gäller dock inte när de i landet ej bosatta aktieägarna behandlas minst lika förmånligt som i landet bosatta aktieägare vid tillämpningen av nämnda nationella lagstiftning. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa huruvida detta är fallet i den specifika tvist som målet vid den nationella domstolen avser.

---

(1)  EUT C 228 av den 11.9.2004..

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/7

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-311/04 (begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof te Amsterdam): Algemene Scheeps Agentuur Dordrecht BV mot Inspecteur der Belastingsdienst – Douanedistrict Rotterdam (1)

(Gemensamma tulltaxan - Tulltaxenummer - Klassificeringen av rispartier - Kompletterande anmärkning 1 f till kapitel 10 i Kombinerade nomenklaturen - Giltighet - Återkrav i efterhand av importtull - Artikel 220.2 b i Gemensamma tulltaxan - Tolkning - God tro hos den tullpliktige)

(2006/C 60/13)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-311/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Gerechtshof te Amsterdam (Nederländerna), genom beslut av den 28 juni 2004, som inkom till domstolen den 22 juli 2004, i målet Gerechtshof te Amsterdam): Algemene Scheeps Agentuur Dordrecht BV mot Inspecteur der Belastingsdienst – Douanedistrict Rotterdam, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J. Malenovský (referent), J.-P. Puissochet, S. von Bahr och U. Lõhmus, den 12 januari 2006 beslutat följande:

Vid prövningen av den första tolkningsfrågan har det inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av punkt f i kompletterande anmärkning 1 till kapitel 10 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2388/2000 av den 13 oktober 2000.

---

(1)  EUT C 239, 25.9.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/7

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 10 januari 2006

i mål C-344/04 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice): The Queen mot Department for Transport (1)

(Lufttransport - Förordning (EG) nr 261/2004 - Artiklarna 5, 6 och 7 - Kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar - Giltighet - Tolkning av artikel 234 EG)

(2006/C 60/14)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-344/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) (Förenade kungariket), genom beslut av den 14 juli 2004 som inkom till domstolen den 12 augusti 2004, i målet The Queen, på begäran av International Air Transport Association, European Low Fares Airline Association, mot Department for Transport, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, A. Rosas, K. Schiemann, och J. Malenovský (referent) samt domarna C. Gulmann, R. Silva de Lapuerta, K. Lenaerts, P. Kūris, E. Juhász, G. Arestis och A. Borg Barthet, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 10 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Om de nationella domstolar mot vars avgöranden det finns rättsmedel enligt nationell lagstiftning finner att det finns grund för en eller flera av de omständigheter som parterna åberopar, eller som domstolarna i förekommande fall prövar ex officio, till stöd för att rättsakten skall anses ogiltig, skall de vilandeförklara målet och hänskjuta giltighetsfrågan till EG-domstolen.

2.

Vid prövningen av de ställda frågorna har det inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av artiklarna 5, 6 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91.

---

(1)  EUT C 251, 09.10.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/8

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-361/04 P: Claude Ruiz-Picasso, Paloma Ruiz-Picasso, Maya Widmaier-Picasso, Marina Ruiz-Picasso, Bernard Ruiz-Picasso mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Risk för förväxling - Ordmärket PICARO - Invändning från innehavaren av gemenskapsordmärket PICASSO)

(2006/C 60/15)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-361/04 P, angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 18 augusti 2004, Claude Ruiz-Picasso, Paris (Frankrike), Paloma Ruiz-Picasso, London (Förenade kungariket), Maya Widmaier-Picasso, Paris, Marina Ruiz-Picasso, Genève (Schweiz), Bernard Ruiz-Picasso, Paris, företrädda av C. Gielen, advocaat, klagande, i vilket de andra parterna är: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), företrädd av G. Schneider och A. von Mühlendahl, båda i egenskap av ombud, svarande i första instans, DaimlerChrysler AG, företrätt av S. Völker, Rechtsanwalt, intervenient i första instans, har domstolen den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Claude Ruiz-Picasso, Paloma Ruiz-Picasso, Maya Widmaier-Picasso, Marina Ruiz-Picasso och Bernard Ruiz-Picasso skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 262, 23.10.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/8

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-504/04 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Schwerin): Agrarproduktion Staebelow GmbH mot Landrat des Landkreises Bad Doberan (1)

(Hälsovillkor - Förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati - Slakt av födelsekohorter - Proportionalitet)

(2006/C 60/16)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-504/04 angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Verwaltungsgericht Schwerin (Tyskland), genom beslut av den 9 januari 2004, som inkom till domstolen den 8 december 2004, i målet mellan Agrarproduktion Staebelow GmbH och Landrat des Landkreises Bad Doberan, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas (referent) samt domarna J. Malenovský, A. La Pergola, A. Borg Barthet och A. Ó Caoimh, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: byrådirektören B. Fülöp, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Det har vid bedömningen av den fråga som har ställts till domstolen inte framkommit några omständigheter som medför att artikel 13.1 c första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1326/2001 av den 29 juni 2001 om införande av övergångsbestämmelser för att möjliggöra övergången till förordning (EG) nr 999/2001 och om ändring av bilagorna VII och XI i den förordningen, jämförd med punkterna 2 a och 1 a tredje strecksatsen i bilaga VII till samma förordning saknar verkan på grund av att den strider mot proportionalitetsprincipen.

---

(1)  EUT C 57, av den 5.3.2005

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/9

---

DOMSTOLENS DOM

(femte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-37/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 97/11/EG - Bedömning av inverkan på miljön av projekt - Tillstånd beviljade utan bedömning)

(2006/C 60/17)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C 37/05, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. van Beek, biträdd av F. Louis och A. Capobianco, avocats) mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: C. White), angående en talan om fördragsbrott i enlighet med artikel 226 EG, väckt den 31 januari 2005, har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden J. Makarczyk (referent), samt domarna R. Silva de Lapuerta och P. Kÿris, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 genom att underlåta att på ett korrekt sätt införliva artiklarna 2.1 och 4 i det direktivet.

2)	Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT L 82, 2.4.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/9

---

DOMSTOLENS DOM

(femte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-69/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (1)

(Fördragsbrott - Förordning (EG) nr 659/1999 - Statligt stöd inom jordbrukssektorn - Framläggande av årliga rapporter under åren 2000 och 2001 - Riktlinjer för prövning av enskilda staters stödåtgärder )

(2006/C 60/18)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-69/05, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: F. Clotuche-Duvieusart och A. Stobiecka-Kuik) mot Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 11 februari 2005, har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av tillförordnade avdelningsordföranden R. Silva de Lapuerta samt domarna G. Arestis (referent) och J. Klučka, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreteterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Storhertigdömet Luxemburg har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 88.1 EG och artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel [88 EG], såsom de genomförts i kommissionens meddelande Gemenskapernas riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn (2000/C/28/02), som publicerades i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 1 februari 2000, genom att inte, före den 1 juli 2001 och allra senast före den 30 juni 2002, ge in de årliga rapporterna till kommissionen om alla befintliga stödordningar för jordbrukssektorn under åren 2000 och 2001.

2)	Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 106, 30.4.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/10

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-85/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2000/60/EG - Gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

(2006/C 60/19)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-85/05, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: S. Pardo Quintillán och D. Recchia) mot Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia, biträdd av G. Fiengo, avvocatto dello stato), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 18 februari 2005, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden M.J. Malenovský samt domarna U. Lõhmus ocht A. Ó Caoimh (referent), generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2)	Republiken Italien skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 93, 16.4.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/10

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 19 januari 2006

i mål C-90/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 79/1072/EEG - Mervärdesskatt - Återbetalning - Skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium)

(2006/C 60/20)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-90/05, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Triantafyllou) mot Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som inkom den 18 februari 2005, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden J. Malenovský samt domarna A. La Pergola och U. Lõhmus (referent), generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: R. Grass, den 19 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 7.4 i rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium, genom att inte iaktta fristen på sex månader för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium.

2)	Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 82, 2.4.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/10

---

DOMSTOLENS DOM

(femte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-107/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Finland (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2003/87/EG - Ej införlivat inom föreskriven tidsfrist)

(2006/C 60/21)

Rättegångsspråk: finska

I mål C-107/05, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: U. Wölker och P. Aalto) mot Republiken Finland (ombud: A Guimaraes-Purokoski), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden J. Makarczyk samt domarna G. Arestis och J. Klučka (referent), generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Republiken Finland har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, genom att inte anta nödvändiga nationella bestämmelser beträffande landskapet Åland.

2.	Republiken Finland förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 93, 16.4.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/11

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-118/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2000/60/EG - Gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

(2006/C 60/22)

Rättegångsspråk: portugisiska

I mål C-118/05, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 10 mars 2005, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Caeiros och S. Pardo Quintillán) mot Republiken Portugal (ombud: L. Fernandes), har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden J. Malenovský samt domarna J.-P. Puissochet och A.Ò Caoimh (referent), den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, genom att inte sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv.

2)	Republiken Portugal skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 106, 30.04.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/11

---

DOMSTOLENS DOM

(femte avdelningen)

den 12 januari 2006

i mål C-179/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike (1)

(Fördragsbrott - Förordning (EEG) nr 2847/93 - Kontrollsystem i fiskesektorn - Upplysningar om fångster och fiskeansträngning)

(2006/C 60/23)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-179/05, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 21 april 2005, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Nolin) mot Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och A. Colomb), har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden J. Makarczyk samt domarna R. Silva de Lapuerta och P. Kūris (referent), generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 januari 2006 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2635/97 av den 18 december 1997, genom att inte meddela de upplysningar som avses i artikel 19i första och tredje strecksatsen i nämnda förordning.

2)	Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 155, 25.6.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/12

---

DOMSTOLENS BESLUT

(sjätte avdelningen)

den 17 november 2005

i mål C-121/04 P: Minoikes Grammes ANE (Minoan Lines SA) mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)

(Överklagande - Artikel 85.1 i EG-fördraget (nu artikel 81.1 EG) - Konkurrens - Karteller - Avtal mellan företag - Bevis för att ett företag har deltagit i möten med andra företag i syfte att begränsa konkurrensen)

(2006/C 60/24)

rättegångsspråk: grekiska

I mål C-121/04 P: angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens rättegångsregler, som väckts den 1 mars 2004: (Minoikes Grammes (ANE Minoan Lines SA) (ombud: I. Dryllerakis, E. Dryllerakis och N. Korogiannakis, avocats) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: R. Dyal och T. Christoforou, med stöd av A. Oikonomou, avocat), har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden J. Malenovsky och domarna J. –P. Puissochet (referent) och S. von Bahr, generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo, justitiesekreterare: R. Grass, den 17 november 2005 fattat ett beslut, vars slutsats har följande lydelse:

1)	Överklagandet gillas.

2)	Överklagandet av den andra parten ogillas.

3)	Minoikes Grammes ANE skall ersätta 90 procent av rättegångskostnaderna.

4)	Europeiska gemenskapernas kommission skall ersätta 10 procent av rättegångs- kostnaderna.

---

(1)  EUT C 106, 30.4. 2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/12

---

DOMSTOLENS BESLUT

(femte avdelningen)

den 23 september 2005

i mål C-357/04 P: Antonio Andolfi mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)

(Överklagande - JOP-programmet - Projekt för bildande av ett gemensamt italiensk-rumänskt företag - Indragning av det finansiella gemenskapsstöd som inledningsvis beviljats - Uppenbart att överklagandet delvis inte kan tas upp till sakprövning och att det delvis är ogrundat)

(2006/C 60/25)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-357/04 P, Antonio Andolfi, Rom (Italien), (ombud: S. Amato) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Montaguti, biträddd av advokaten A. Dal Ferro) angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 17 augusti 2004, har domstolen (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden R. Silva de Lapuerta samt domarna C. Gulmann och P. Kūris (referent), generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: R. Grass, den 23 september 2005 meddelat följande beslut:

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Antonio Andolfi skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 284, 20.11.2004

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/12

---

DOMSTOLENS BESLUT

(andra avdelningen)

den 1 december 2005

i mål C-447/04 (begäran om förhandsavgörande från Landesgericht Innsbruck): Autohaus Ostermann GmbH mot VAV Versicherungs AG (1)

(Artikel 104.3 andra stycket i rättegångsreglerna - Ansvarsförsäkring för motorfordon - Direktiv 2000/26/EG - Frist för försäkringsföretagets behandling av ersättningsanspråk)

(2006/C 60/26)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-447/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Landesgericht Innsbruck (Österrike), genom beslut av den 30 september 2004, som inkom till domstolen den 27 oktober 2004, i målet Autohaus Ostermann GmbH mot VAV Versicherungs AG, har domstolen (andra avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans (referent), samt domarna R. Schintgen, R. Silva de Lapuerta, G. Arestis och J. Klučka, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 1 december 2005 meddelat följande beslut:

Artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG av den 16 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om ansvarsförsäkring för motorfordon samt om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (fjärde direktivet om motorfordonsförsäkring) utgör inte hinder för en nationell bestämmelse som möjliggör för den skadelidande att väcka talan mot försäkringsföretaget efter det att en rimlig betalningsfrist, som är kortare än den tremånadersfrist som föreskrivs i denna bestämmelse, har fastställts.

---

(1)  EUT C 314, 18.12.2004

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/13

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 1 december 2005

i mål C-512/04 P: Vitakraft-Werke Wührmann & Sohn GmbH & Co. KG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), Krafft SA (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Risk för förväxling - Ansökan om gemenskapsordmärke VITAKRAFT - Invändning från innehavare av nationella varumärken innehållande orddelen 'krafft' - Likhet mellan varumärken - Uppenbart att överklagandet skall avvisas)

(2006/C 60/27)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-512/04 P, angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 14 december 2004, Vitakraft-Werke Wührmann & Sohn GmbH & Co. KG, Bremen (Tyskland) (ombud: U. Sander, advokat) mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: G. Schneider), Krafft SA, Andoain (Spanien) (ombud: P. Koch Moreno), har domstolen (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden K. Schiemann samt domarna M. Ilešič (referent) och E. Levits, generaladvokat: F. G. Jacobs, justitiesekreterare: R. Grass, den 1 december 2005 meddelat följande beslut:

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Vitakraft-Werke Wührmann & Sohn GmbH & Co. KG skall ersätta rättegångskostnaderna, inberäknat de kostnader som uppstått i samband med framställan om invändning om rättegångshinder.

---

(1)  EUT C 45, 19.2.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/13

---

DOMSTOLENS BESLUT

(tredje avdelningen)

den 24 november 2005

i mål C-5/05 SA: Maria Fernanda Gil do Nascimento m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)

(Ansökan om tillstånd att verkställa utmätning av egendom hos Europeiska gemenskapernas kommission)

(2006/C 60/28)

Rättegångsspråk: portugisiska

I mål C-5/05 SA, angående en ansökan om tillstånd att utmäta egendom hos Europeiska gemenskapernas kommission ingiven den 11 mars 2005, Maria Fernanda Gil do Nascimento m.fl. (ombud: J. Grilo Simões) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: I. Martinez del Peral Cagigal och P. Guerra e Andrade) har domstolen (tredje avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas, samt domarna J. Malenovský (referent), A. La Pergola, A. Borg Barthet och A. Ó Caoimh, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 24 november 2005 meddelat följande beslut:

1)	Det saknas anledning att döma i saken.

2)	Maria Fernanda Gil do Nascimento, Sirolla, Leão Pingo Barata, Vera Pedro, Fontes, Florindo Mestre, Coutinho Martins, do Nascimento Neves, Rodrigues Paula, Teixeira dos Santos och Europeiska gemenskapernas kommission skall bära sina egna rättegångskostander.

---

(1)  EUT C 106, 30.4.2005

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/14

---

DOMSTOLENS BESLUT

(sjätte avdelningen)

av den 1 december 2005

i mål C-116/05 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de commerce de Nancy): Établissements Dhumeaux och Cie SA, Société d'études et de commerce (SEC) mot ALBV SA, ALBV SA mot Tragex Gel SA, Agence fédérale pour la sécurité de la chaîne alimentaire (AFSCA), tidigare Institut d'expertise vétérinaire (IEV), ALBV SA mot CIGMA International SA, och ALBV SA mot Jean Max Gustin, i egenskap av ställföreträdare för Tragex Gel SA (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Avvisning)

(2006/C 60/29)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-116/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Tribunal de commerce de Nancy, genom beslut av den 14 februari 2005 som inkom till domstolen den 10 mars 2005, i målen Établissements Dhumeaux och Cie SA, Société d'études et de commerce (SEC) mot ALBV SA, ALBV SA mot Tragex Gel SA, Agence fédérale pour la sécurité de la chaîne alimentaire (AFSCA), tidigare Institut d'expertise vétérinaire (IEV), ALBV SA mot CIGMA International SA, och ALBV SA mot Jean Max Gustin, i egenskap av ställföreträdare för Tragex Gel SA, har domstolen (sjätte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J. Malenovský samt domarna A. La Pergola (referent) och J.-P. Puissochet, generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: R. Grass, den 1 december 2005 meddelat följande beslut:

Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Tribunal de commerce de Nancy genom beslut av den 14 februari 2005 inte kan prövas.

---

(1)  EUT C 115, 14.5.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/14

---

DOMSTOLENS BESLUT

(femte avdelningen)

den 2 december 2005

i mål C-117/05 (begäran om förhandsavgörande från Unabhängiger Verwaltungssenat des Landes Oberösterreich): Manfred Seidl mot Bezirkshauptmannschaft Grieskirchen (1)

(Artikel 104.3 första stycket i rättegångreglerna - Fri rörlighet för personer - Artikel 43 EG - Upprättande av en körskola)

(2006/C 60/30)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-117/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Unabhängiger Verwaltungssenat des Landes Oberösterreich, genom beslut av den 4 mars 2005, som inkom till domstolen den 10 mars 2005, i målet Manfred Seidl mot Bezirkshauptmannschaft Grieskirchen, har domstolen (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J. Makarczyk, samt domarna R. Silva de Lapuerta (referent) och. J. Kluÿka, generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: R. Grass, den 2 december 2005 meddelat följande beslut:

Artikel 43 EG skall tolkas så att den utgör hinder mot att medlemsstats lagstiftning innehåller utgör förbud mot att bevilja tillstånd att upprätta en körskola till någon som redan har ett tillstånd med samma innehåll.

---

(1)  EUT C 155, 25.06.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/15

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 13 december 2005

i mål C-177/05 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Social Único de Algeciras (Spanien),): María Cristina Guerrero Pecino mot Fondo de Garantía Salarial (Fogasa) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna - Socialpolitik - Skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens - Direktiv 80/987/EEG (i dess lydelse enligt direktiv 2002/74/EG) - Ersättning som bestämts i förlikningsavtal - Betalning säkerställd av garantiinstitutionen - Utbetalning villkorad av att ersättningen fastställts i ett domstolsavgörande)

(2006/C 60/31)

Rättegångsspråk: spanska

I mål C-177/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Juzgado de lo Social Único de Algeciras (Spanien), genom beslut av den 30 mars 2005 som inkom till domstolen den 20 april 2005, i målet María Cristina Guerrero Pecino mot Fondo de Garantía Salarial (Fogasa), har domstolen (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden K. Schiemann samt domarna N. Colneric (referent) och E. Juhász, generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: R. Grass, den 13 december 2005 meddelat följande beslut:

Då det i den berörda nationella lagstiftningen föreskrivs att ersättning för rättsstridig uppsägning som fastställts genom dom eller förvaltningsbeslut enligt nationell rätt skall betraktas som ett sådant avgångsvederlag som utgår när anställningsförhållandet upphör, som avses i artikel 3 första stycket i rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG av den 23 september 2002, skall även ersättning av samma art, som fastställts genom en sådan förlikning inför rätta som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, betraktas som avgångsvederlag i den mening som avses i denna bestämmelse. Den nationella domstolen skall underlåta att tillämpa en lagstiftning som strider mot likhetsprincipen genom att den utesluter dessa sistnämnda ersättningar från begreppet avgångsvederlag i nämnda lagstiftning.

---

(1)  EUT C 155, 25.6.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/15

---

Överklagande, ingett den 23 november 2005 av Alcon, INC, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, tredje avdelningen, har meddelat den 22 september 2005 i mål T-130/03: Alcon, INC mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken mönster, modeller) (harmoniseringsbyrån)

(mål C-412/05 P)

(2006/C 60/32)

Rättegångsspråk: engelska

Alcon, INC, har den 23 november 2005 väckt talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) vid Europeiska gemenskapernas domstol. Klaganden företräds av Garrett Breen, Solicitor, Landwell Solicitors, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1.	ogiltigförklara det omtvistade beslutet,

2.	vid behov återförvisa målet till förstainstansrätten, och

3.	förplikta harmoniseringsbyrån och/eller intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden hävdar att förstainstansrätten gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning samt åsidosättande av artikel 43.2 och 43.3 i förordning nr 40/94 (1) på följande grunder:

1.

Förstainstansrätten har felaktigt fastställt att sökandens påstående att artikel 43.2 och 43.3 i förordning nr 40/94 avseende överensstämmelse med villkoren angående intervenientens verkliga bruk av det äldre varumärket inte kunde godtas såsom en ny grund i enlighet med artikel 48.2 i förstainstansrättens rättegångsregler. Sökanden har alltid bestridit att intervenienten tidigare använt varumärket och gjort gällande att den åtskillnad som gjorts mellan det sammanhang i vilket användning skett och huruvida denna användning varit verklig, saknar betydelse. Det utgör således inte någon sådan grund.

2.	Om det i motsats till det ovan sagda anses vara en ny grund, är den berättigad eftersom den föranletts av rättsliga omständigheter som framkommit först under förfarandet, i enlighet med artikel 48.2 i rättegångsreglerna.

3.

Förstainstansrätten har likaså gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att fastställa att även om grunden skulle godtas, förstainstansrätten var begränsad till att granska beslutet som fattats av harmoniseringsbyråns överklagandenämnd på grundval av de faktiska och rättsliga omständigheter såsom dessa lagts fram för överklagandenämnden. Sökanden hävdar att detta utgör felaktig rättstillämpning av de rättsliga omständigheterna och att förstainstansrätten i själva verket har vägrat att tillämpa sin egen rättspraxis angående verkligt bruk.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, EGT L 11, 1994, s. 1-36; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/16

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Symvoulio tis Epikrateias av den 31 augusti 2005 i målet mellan 1) Ntionik Anonymi Etaireia Emborias H/Y, Logismikou kai Parochis Ypiresion Michanografisis (Ntionik A.E.), 2) Ioannis Michaïl Pikoulas och Epitropi Kefalaiagoras

(mål C-430/05)

(2006/C 60/33)

Rättegångsspråk: grekiska

Symvoulio tis Epikrateias begär genom beslut av den 31 augusti 2005, som inkom till domstolens kansli den 2 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan 1) Ntionik Anonymi Etaireia Emborias H/Y, Logismikou kai Parochis Ypiresion Michanografisis (Ntionik A.E.), 2) Ioannis Michaïl Pikoulas och Epitropi Kefalaiagoras beträffande följande frågor/fråga:

Symvoulio tis Epikrateias begär att domstolen skall avgöra följande fråga:

Kan den nationelle lagstiftaren, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper, när upplysningar i ett börsprospekt visar sig vara oriktiga och vilseledande föreskriva att administrativa sanktionsåtgärder skall vidtas inte endast mot dem som i detta prospekt uttryckligen anges vara ansvariga, utan även mot emittenten av värdepapper som skall upptas till officiell notering vid en fondbörs och utan att göra åtskillnad även mot ledamöter i detta bolags styrelse, oberoende av huruvida dessa angetts vara ansvariga i den mening som ovan angetts?

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/16

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales) av den 23 november 2005 i målet mellan 1) The International Transport Workers' Federation 2) The Finnish Seamen's Union och 1) Viking Line ABP 2) OU Viking Line Eesti

(mål C-438/05)

(2006/C 60/34)

Rättegångsspråk: engelska

Court of Appeal (Civil Division) (England and Wales) begär genom beslut av den 23 november 2005, som inkom till domstolens kansli den 6 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan 1) The International Transport Workers' Federation 2) The Finnish Seamen's Union och 1) Viking Line ABP 2) OU Viking Line Eesti beträffande följande frågor:

Räckvidden för bestämmelserna om den fria rörligheten

1)

När en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar vidtar en kollektiv stridsåtgärd mot ett privat företag för att kräva att företaget ingår ett kollektivavtal med en fackförening i en viss medlemsstat som medför att det blir meningslöst för företaget att flagga ut ett fartyg till en annan medlemsstat, faller då den åtgärden utanför tillämpningsområdet för artikel 43 EG och/eller förordning nr 4055/86 (1) på grund av EG:s socialpolitik, som omfattar bland annat avdelning XI i EG-fördraget, och framför allt i analogi med domstolens resonemang i mål C-67/96, Albany, REG 1999, s. I-5751, punkterna 52–64?

Horisontell direkt effekt

2)

Har artikel 43 EG och/eller förordning nr 4055/86 horisontell direkt effekt på så sätt att den/de ger ett privat företag rättigheter som det kan göra gällande mot en annan privaträttslig part, särskilt en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar när det gäller en kollektiv stridsåtgärd som vidtagits av den fackföreningen eller den sammanslutningen av fackföreningar?

Huruvida det föreligger en inskränkning av den fria rörligheten

3)

När en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar vidtar en kollektiv stridsåtgärd mot ett privat företag för att kräva att företaget ingår ett kollektivavtal med en fackförening i en viss medlemsstat som medför att det blir meningslöst för företaget att flagga ut ett fartyg till en annan medlemsstat, utgör då en sådan åtgärd en inskränkning i den mening som avses i artikel 43 EG och/eller förordning nr 4055/86?

4)

Utgör en princip som görs gällande av en sammanslutning av fackföreningar och som innebär att fartyg skall registreras i det land där fartyget verkligen ägs och kontrolleras så att fackföreningarna i landet för det verkliga ägandet av ett fartyg har rätt att ingå kollektivavtal beträffande fartyget, en direkt diskriminerande, indirekt diskriminerande eller icke-diskriminerande inskränkning enligt artikel 43 EG eller förordning nr 4055/86?

5)

Är den subjektiva avsikten hos den fackförening som vidtar åtgärden relevant vid bedömningen av huruvida en åtgärd som vidtas av en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar utgör en direkt diskriminerande, indirekt diskriminerande eller icke-diskriminerande inskränkning enligt artikel 43 EG eller förordning nr 4055/86, eller skall den nationella domstolen endast beakta de objektiva effekterna av åtgärden när den avgör denna fråga?

Etablering/Tjänster

6)

När moderbolaget är etablerat i medlemsstat A och avser att vidta en etableringsåtgärd genom att flagga ut ett fartyg till medlemsstat B som skall skötas av ett befintligt helägt dotterbolag i medlemsstat B vilket styrs och kontrolleras av moderbolaget, a) kan då hot om eller faktiskt genomförda kollektiva stridsåtgärder av en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar, i syfte att göra utflaggningen meningslös, utgöra en inskränkning av moderbolagets etableringsfrihet enligt artikel 43, och b) kan då dotterbolaget efter omflaggningen av fartyget stödja sig på förordning nr 4055/86 beträffande bolagets tillhandahållande av tjänster från medlemsstat B till medlemsstat A?

Motivering

Direkt diskriminering

7)

För det fall en kollektiv stridsåtgärd från en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar utgör en direkt diskriminerande inskränkning enligt artikel 43 EG eller förordning nr 4055/86, kan den då i princip vara motiverad med hänsyn till undantaget om allmän ordning i artikel 46 EG på grund av att a) vidtagandet av kollektiva stridsåtgärder (inklusive strejk) är en grundläggande rättighet som åtnjuter skydd enligt EG-rätten, och/eller b) på grund av skyddet för arbetstagare?

ITF-principen: objektiv motivering

8)

Råder det balans mellan å ena sidan den grundläggande sociala rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder, och å andra sidan etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, vid tillämpningen av en princip som görs gällande av en sammanslutning av fackföreningar och innebär att fartyg skall registreras i det land där fartyget verkligen ägs och kontrolleras så att fackföreningarna i landet för det verkliga ägandet av ett fartyg har rätt att ingå kollektivavtal beträffande fartyget, och är tillämpningen av ovannämnda princip motiverad, lämplig, proportionerlig och förenlig med principen om ömsesidigt erkännande?

Sjömans-Unionens (Finnish Seamen's Union) stridsåtgärder: objektiv motivering

9)

Råder det vid vidtagandet av den kollektiva stridsåtgärden balans mellan å ena sidan den grundläggande sociala rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder, och å andra sidan etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, och är åtgärden motiverad, lämplig, proportionerlig och förenlig med principen om ömsesidigt erkännande för det fall   ett moderbolag i medlemsstat A äger ett fartyg registrerat i medlemsstat A och tillhandahåller färjetjänster mellan medlemsstat A och medlemsstat B genom att använda fartyget i fråga,   moderbolaget önskar flagga ut fartyget till medlemsstat B för att kunna tillämpa anställningsvillkor som är mindre förmånliga än i medlemsstat A,   moderbolaget i medlemsstat A ensamt äger ett dotterbolag i medlemsstat B, och det dotterbolaget styrs och kontrolleras av moderbolaget,   avsikten är att dotterbolaget skall sköta fartyget så snart det har registrerats i medlemsstat B med en besättning som har rekryterats i medlemsstat B och som omfattas av ett kollektivavtal som framförhandlats med en ITF-ansluten fackförening i medlemsstat B,   moderbolaget kommer att fortsätta vara den verkliga ägaren av fartyget, och fartyget kommer att hyras ut till dotterbolaget, exklusive besättning och dylikt,   fartyget kommer att fortsätta tillhandahålla dagliga färjetjänster mellan medlemsstat A och medlemsstat B, och   en fackförening i medlemsstat A vidtar en kollektiv stridsåtgärd för att förmå moderbolaget och/eller dotterbolaget att ingå ett kollektivavtal med fackföreningen enligt vilket sådana villkor som fackföreningen i medlemsstat A anser vara godtagbara skall tillämpas på besättningen på fartyget även efter omflaggningen, vilket gör det meningslöst för moderbolaget att flagga ut fartyget till medlemsstat B?

10)

Skulle det påverka svaret på fråga 9 om moderbolaget i domstol förband sig, å sina och å samtliga företag i samma koncerns vägnar, att inte på grund av omflaggningen säga upp någon av sina anställa (men utan att förbinda sig att förnya korttidskontrakt eller förhindra omplacering av någon anställd under motsvarande villkor)?

---

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (EGT L 378, 1986, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 145).

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/18

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bundesfinanzhof av den 3 november 2005 i målet mellan Finanzamt Oschatz och Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau-Westelbien

(mål C-442/05)

(2006/C 60/35)

Rättegångsspråk: tyska

Bundesfinanzhof begär genom beslut av den 3 november 2005, som inkom till domstolens kansli den 14 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Finanzamt Oschatz och Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau-Westelbien beträffande följande frågor/fråga:

Omfattas dragandet av en förbindelse mellan ett vattenledningssystem och fastighetsägarens anordning (s.k. husanslutning), som utförs av ett vattenförsörjningsföretag mot separat beräknad ersättning, av begreppet ”tillhandahållande av vatten” i den mening som avses i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (bilaga D punkt 2 och bilaga H kategori 2)?

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/18

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Diikitiko Protodikio Athinas av den 30 december 2004 i målet mellan Ekaterini Stamatelaki och Organismos Asfaliseos Eleftheron Epangelmation

(mål C-444/05)

(2006/C 60/36)

Rättegångsspråk: grekiska

Diikitiko Protodikio Athinas begär genom beslut av den 30 december 2004, som inkom till domstolens kansli den 14 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Ekaterini Stamatelaki och Organismos Asfaliseos Eleftheron Epangelmation beträffande följande frågor:

A)

Utgör nationell lagstiftning enligt vilken en försäkrad persons kostnader för behandling på ett privat behandlingsställe i utlandet inte kan ersättas genom en nationell social- och sjukförsäkring, såvida det inte gäller barn under 14 år, en inskränkning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen, som slås fast i artikel 49 EG, när sådana kostnader däremot ersätts – efter godkännande – som lämnas om den försäkrade inte i tid kan få lämplig behandling på ett behandlingsställe som har ingått avtal med sjukförsäkringskassan?

B)	Om den första frågan besvaras jakande, kan denna åtgärd då anses motiverad av ett tvingande hänsyn av allmänintresse, såsom att förhindra att den ekonomiska balansen i systemet för social trygghet allvarligt rubbas eller upprätthålla en stabil läkar- och sjukhusvård?

C)

Om den andra frågan besvaras jakande, kan en sådan åtgärd då vara tillåten under förutsättning att den inte strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att de inte går utöver vad som är objektivt nödvändigt för att nå det eftersträvade målet och att det inte är möjligt att åstadkomma samma resultat med mindre ingripande bestämmelser?

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/19

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bundesfinanzhof av den 20 oktober 2005 i målet mellan Werner Haderer och Finanzamt Wilmersdorf

(mål C-445/05)

(2006/C 60/37)

Rättegångsspråk: tyska

Bundesfinanzhof begär genom beslut av den 20 oktober 2005, som inkom till domstolens kansli den 14 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Werner Haderer och Finanzamt Wilmersdorf beträffande följande fråga:

Är skolundervisning och universitetsutbildning som ges av en privatlärare endast undantagen från skatteplikt enligt artikel 13 A 1 j i direktiv 77/388/EEG (1) om privatläraren erbjuder sina undervisningstjänster direkt till eleven/den studerande såsom mottagare av tjänsten, det vill säga tjänsten betalas av denna person, eller är det tillräckligt att det är en skola eller en högskola/universitet som är mottagare av privatlärarens undervisningstjänster?

---

(1)  EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/19

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Cour de Cassation (Frankrike) av den 13 december 2005 i målet mellan Elisa (Européenne et luxembourgoise d'investissements SA) och Directeur général des impôts, Direction des services généraux et de l'informatique och Ministère public

(mål C-451/05)

(2006/C 60/38)

Rättegångsspråk: franska

Cour de Cassation (Frankrike) begär genom beslut av den 13 december 2005, som inkom till domstolens kansli den 19 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Elisa (Européenne et luxembourgoise d'investissements SA) och Directeur général des impôts, Direction des services généraux et de l'informatique och Ministère public beträffande följande frågor:

1)

Utgör artikel 52 och följande artiklar och artikel 73b och följande artiklar i EG-fördraget hinder för lagstiftning såsom bestämmelserna i artikel 990 D och följande artiklar i Code général des impôts, vilka innebär att en juridisk person som har sitt faktiska säte i Frankrike har rätt till undantag från skatteplikt avseende skatt på värdet av fastigheter som den äger i Frankrike, medan juridiska personer som har sitt faktiska säte i ett annat land, även om landet är en medlemsstat i Europeiska unionen, endast har rätt till ett sådant undantag under förutsättning att Frankrike och den staten har slutit ett avtal om administrativt bistånd i syfte att bekämpa skatteflykt och undandragande av skatt eller att den juridiska personen enligt ett avtal som innehåller en bestämmelse om icke-diskriminering på grund av nationalitet inte får beskattas hårdare än juridiska personer som har sitt faktiska säte i Frankrike?

2)	Utgör en skatt såsom den omtvistade en skatt på kapital i den mening som avses i artikel 1 i rådets direktiv av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt och indirekt beskattning (1)?

3)

Om svaret är jakande, är de skyldigheter i fråga om ömsesidigt bistånd på skatteområdet som medlemsstaterna har enligt det ovannämnda direktivet av den 19 december 1977 till hinder för att medlemsstaterna, med tillämpning av ett bilateralt avtal om administrativt bistånd på skatteområdet, uppfyller skyldigheter av samma slag och därvid utesluter en kategori skattskyldiga, såsom luxemburgska holdingbolag?

4)

Innebär artikel 52 och följande artiklar och artikel 73b och följande artiklar i EG-fördraget att en medlemsstat som har ingått ett avtal med ett annat land, oberoende av om detta land är medlem i Europeiska unionen, som innehåller en bestämmelse om icke-diskriminering på skatteområdet, är skyldig att bevilja en juridisk person som har sitt faktiska säte i en annan medlemsstat samma fördelar som de som föreskrivs i bestämmelsen när den juridiska personen äger en eller flera fastigheter i den förstnämnda medlemsstaten, även om denna inte är bunden av en jämförbar bestämmelse i förhållande till den andra medlemsstaten?

---

(1)  Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64)

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/20

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Finanzgericht des Landes Brandenburg av den 23 november 2005 i målet mellan Volker Ludwig och Finanzamt Luckenwalde

(mål C-453/05)

(2006/C 60/39)

Rättegångsspråk: tyska

Finanzgericht des Landes Brandenburg begär genom beslut av den 23 november 2005, som inkom till domstolens kansli den 20 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Volker Ludwig och Finanzamt Luckenwalde beträffande följande frågor:

1)

Tillhandahåller en skattskyldig person en förmedlingstjänst i den mening som avses i artikel 13 B d punkt 1 i direktiv 77/388/EEG (1) när denne – i förekommande fall via en agent – förmedlar krediter till sina kunder från olika kreditgivare med vilka denne tidigare för sina kunder förhandlat fram tillämpliga villkor och från vilka denne för förmedlingen av en produkt erhåller provision, även när den skattskyldiga personen fastställt och analyserat kundernas ekonomiska situation liksom deras personliga och ekonomiska behov, eller är det fråga om ett osjälvständigt tillhandahållande som är underordnat den huvudsakliga verksamheten i form av ett tillhandahållande av en ekonomisk tjänst som inte omfattas av artikel 13 B d punkt 1 i direktiv 77/388/EEG?

2)

Förutsätter undantaget från mervärdesskatteplikt för kreditförmedling enligt artikel 13 B d punkt 1 i direktiv 77/388/EEG a) att det föreligger ett direkt avtalsförhållande mellan förmedlaren, å ena sidan, och kredittagaren och/eller kreditgivaren, å andra sidan, och b) att förmedlaren inte bara kontaktar kredittagaren utan också med kreditgivaren för att med dem själv förhandla fram detaljerna i avtalet, eller omfattar undantaget från skatteplikt också provision som en skattskyldig person erhåller från en huvudrepresentant, för vilken den skattskyldige är agent och i vars namn agenten uppträder gentemot kunder, som ersättning för att dessa kunder slutit kreditavtal med tillhandahållare som anvisats dem av den skattskyldige, men utan att denne någonsin har varit i kontakt med dessa kreditgivare?

---

(1)  EGT L 145, s. 1

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/20

---

Överklagande, ingett den 22 december 2005 av Republiken Österrike, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, fjärde avdelningen, har meddelat den 5 oktober 2005 i de förenade målen T-366/03 och T-235/04

(mål C-454/05 P)

(2006/C 60/40)

Rättegångsspråk: tyska

Republiken Österrike har den 22 december 2005 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, fjärde avdelningen, meddelade den 5 oktober 2005 i de förenade målen T-366/03 och T-235/04. Klaganden företräds av Dr Harald Rossi med delgivningsadress i Luxemburg.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1)

upphäva förstainstansrättens (fjärde avdelningen) dom av den 5 oktober 2005 i de förenade målen T-366/03 och T-235/04, Land Oberösterreich och Republiken Österrike, sökande, och Europeiska gemenskapernas kommission, svarande (1), angående ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2003/653/EG av den 2 september 2003 om nationella bestämmelser om förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer i delstaten Oberösterreich, anmälda av Republiken Österrike i enlighet med artikel 95.5 i EG-fördraget (2),

2)	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande

3)	ogiltigförklara nämnda kommissionsbeslut alternativt återförvisa målet för avgörande av förstainstansrätten,

Grunder och huvudargument

Förstainstansrätten har i den överklagade domen av den 5 oktober 2005 begått ett förfarandefel som inverkat på Republiken Österrikes intressen och har även i övrigt åsidosatt gemenskapsrätten.

Den överklagade domen rör innehållsmässigt endast faktiska omständigheter avseende ett ”problem som är specifikt för den medlemsstaten”; övriga faktiska omständigheter som omfattas av artikel 95.5 EG har inte prövats, eftersom förstainstansrätten ansett att dessa inte är i fråga i den berörda medlemsstaten. Förstainstansrätten har emellertid inte heller behandlat de faktiska omständigheter som rör ett ”problem som är specifikt för den medlemsstaten” med en sådan intensitet som de förtjänar med tanke på deras betydelse för utgången i målet. Förstainstansrätten har genom att inte noggrant ta ställning till fakta i målet åsidosatt rätten att yttra sig och motiveringsskyldigheten, vilket i båda fallen utgör ett förfarandefel.

Den vetenskapliga riksbedömningen är framförallt vad gäller miljöskydd, inte minst med hänsyn till försiktighetsprincipen, av särskild betydelse och innebär i ett förfarande med tillämpning av artikel 95.5 EG ett krav på omfattande prövning av vetenskapliga fakta, särskilt om det finns minsta tvivel på huruvida en harmoniseringsåtgärd har lett till föreskriven skyddsnivå. Varken kommissionen eller förstainstansrätten har med noggrannhet tagit ställning till Republiken Österrikes argument och frågan huruvida den anmälda åtgärden för miljöskydd var nödvändig. I kommissionens beslut och förstainstansrättens dom talas om ett expertutlåtande från EFSA, vilket endast marginellt berör kärnan i Österrikes argument, nämligen frågan om samexistens mellan förändrade och icke förändrade växtarter, och detta inte heller specifikt för delstaten Oberösterreich. Åberopade vetenskapliga fakta har aldrig prövats med beaktande av försiktighetsprincipen.

Klaganden anser slutligen att domstolens tidigare rättspraxis inte utgör hinder för att förfaranden enligt artikel 95.5 EG genomförs som kontradiktoriska förfaranden och att förstainstansrättens dom i denna del innebär ett åsidosättande av gemenskapsrätten. Kommissionens sätt att förfara innebär ett åsidosättande av rätten att yttra sig, varför dess beslut redan av detta skäl borde ha ogiltigförklarats.

---

(1)  EUT C 296, 26.11.2005.

(2)  EUT L 230, s. 34.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/21

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Finanzgericht Hamburg av den 1 december 2005 i målet mellan Velvet & Steel Immobilien und Handels GmbH och Finanzamt Hamburg-Eimsbüttel

(mål C-455/05)

(2006/C 60/41)

Rättegångsspråk: tyska

Finanzgericht Hamburg begär genom beslut av den 1 december 2005, som inkom till domstolens kansli den 23 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Velvet & Steel Immobilien und Handels GmbH och Finanzamt Hamburg-Eimsbüttel beträffande följande fråga:

Skall artikel 13 B d.2 i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG) (1) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund tolkas så, att begreppet ”annan befattning med kreditgarantier” endast avser penningförpliktelser, eller skall begreppet anses omfatta även övertagande av andra förpliktelser, till exempel en skyldighet att tillhandahålla tjänster?

---

(1)  EUT L 145, s. 1

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/21

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Landgericht Wiesbaden av den 23 november 2005 i målet mellan Schutzverband der Sprirituosen-Industrie e.V. och Diageo Deutschland GmbH

(mål C-457/05)

(2006/C 60/42)

Rättegångsspråk: tyska

Landgericht Wiesbaden begär genom beslut av den 23 november 2005, som inkom till domstolens kansli den 27 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Schutzverband der Sprirituosen-Industrie e.V. och Diageo Deutschland GmbH beträffande följande frågor/fråga:

1.

Skall artikel 5.3 b andra stycket jämförd med artikel 5.3 d och med punkt 4 i bilaga 3 till rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym (EGT L 42, 1975, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 201, senast ändrad genom anslutningsakten av den 23 september 2003, EUT L 236, s. 33) (nedan kallat direktiv 75/106) tolkas sålunda att varor, vars förpackning innehåller 0,071 liter, och som lagligt tillverkas eller saluförs i Irland och i Förenade kungariket även får saluföras i övriga medlemsstater i Europeiska gemenskapen?

2.	Om svaret på den första frågan är nekande: är artikel 5.3 b andra stycket jämförd med artikel 5.3 d och med punkt 4 i bilaga 3 till direktiv 75/106 förenlig med den princip om fri rörlighet för varor som avses i artiklarna 28 EG – 30 EG?

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/22

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Oberster Gerichtshof av den 16 november 2005 i målet mellan Mohamed Jouini, Okay Gönen, Hasan Bajric, Gerald Huber, Manfred Ortner, Sükran Karacatepe, Franz Mühlberger, Nakil Bakii, Hannes Kranzler, Jürgen Mörth, Anton Schneeberger, Dietmar Susteric, Sascha Wörnhör, Aynur Savci, Elena Peter, Egon Schmöger, Mehmet Yaman, Dejan Preradovic, Andreas Mitter, Wolfgang Sorger, Franz Schachenhofer, Herbert Weiss, Harald Kaineder, Ognen Stajkovski, och Jovica Vidovic och PPS Princess Personal Service GmbH

(mål C-458/05)

(2006/C 60/43)

Rättegångsspråk: tyska

Oberster Gerichtshof begär genom beslut av den 16 november 2005, som inkom till domstolens kansli den 29 december 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Mohamed Jouini m.fl. och PPS Princess Personal Service GmbH beträffande följande fråga:

Föreligger det en överlåtelse av ett företag eller del av ett företag i den mening som avses i rådets direktiv 2001/23/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter av den 12 mars 2001 (1) när: en kontorsanställd, en filialchef, en ansvarig för kundrelationer och den verkställande direktören, i samverkan mellan två personaluthyrningsföretag, övergår från det ena personaluthyrningsföretaget, som inte har en avgränsbar organisationsstruktur, till det andra personaluthyrningsföretaget och där utövar jämförbara verksamheter som i det tidigare företaget, samtidigt som cirka en tredjedel av de uthyrda arbetstagarna samt de därtill knutna kunderna (med olika storlek på uppdragen hos tre uthyrda arbetstagare till femtio uthyrda arbetstagare), likaså i samverkan mellan de båda företagen, delvis eller fullständig övergår.

---

(1)  EGT L 82, s. 16.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/22

---

Talan mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd väckt den 23 december 2005 av Republiken Polen

(mål C-460/05)

(2006/C 60/44)

Rättegångsspråk: polska

Republiken Polen har den 23 december 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Sökanden företräds av Jarosław Pietras, i egenskap av ombud.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)	ogiltigförklara artiklarna 33.2 och 43.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, (1)

2)	förplikta Europaparlamentet och Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Polens regering gör gällande att väsentliga formföreskrifter har åsidosatts på grund av brister i motiveringen till ordvalet i artiklarna 33.2 och 43.3 i direktiv 2005/36/EG.

I dessa artiklar fastställs skilda bestämmelser för erkännande av förvärvade rättigheter avseende polska kvalifikationer som sjuksköterska och som barnmorska. Dessa bestämmelser innebär en inskränkning i bestämmelserna om förvärvade rättigheter för sjuksköterskor och barnmorskor beträffande kvalifikationer som erhållits i en annan medlemsstat. I ingressen till direktiv 2005/36/EG framgår inte några skäl till att dessa inskränkningar i bestämmelserna om erkännande av sjuksköterskors och barnmorskors specifika förvärvade rättigheter har antagits, som grundar sig i de polska yrkeskvalifikationerna.

Avsaknaden av motivering som förklarar varför de ovannämnda bestämmelserna har antagits utgör ett åsidosättande av artikel 253 i EG-fördraget med beaktande av att de ifrågavarande bestämmelserna under förarbetena till direktiv 2005/36/EG kom att ej längre betraktas som sådana förlag till bestämmelser kring vilka särskilda övervägningar krävdes. Trots att deras innehåll fastställdes i anslutningsfördraget kan det inte på grund av denna omständighet, i ljuset av artikel 9 i anslutningsfördraget och av förarbetena, förutsättas att vederbörliga övervägningar ägde rum i förhållande till dem.

---

(1)  EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/23

---

Talan mot Republiken Portugal väckt den 22 december 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-462/05)

(2006/C 60/45)

Rättegångsspråk: portugisiska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 22 december 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Portugal. Sökanden företräds av Richard Lyal och Margarida Afonso, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)	fastställa att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 12 och 28 i sjätte direktivet (1) genom att bibehålla en reducerad mervärdesskattesats på 5 % för vägtull som tas ut på broarna över floden Tejo i Lissabon.,

2)	förplikta Republiken Portugal att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Av domstolens dom av den 8 mars 1998 i mål C-276/98, kommissionen mot Portugal (REG 1998, s. I-1699) framgår klart att sjätte direktivet inte innehåller någon bestämmelse enligt vilken tjänsterna i fråga får beskattas enligt en reducerad skattesats på 5 %. Detta har för övrigt indirekt erkänts av de portugisiska myndigheterna. Dessa har likväl underlåtit att avhjälpa den rättsstridiga situation som förelegat ända sedan den 1 januari 1995. De portugisiska myndigheterna har framfört en serie motstridiga argument och lämnat oklara besked samt ändrat sin ställning upprepade gånger i frågan huruvida artikel 4.5 i sjätte direktivet är tillämplig.

Efter att ha gjort en ingående granskning av den portugisiska regeringens argument och bedömning i denna fråga under det administrativa förfarandet har kommissionen gjort bedömningen att bestämmelsen i artikel 4.5 första stycket i sjätte direktivet inte är tillämplig på tjänsterna i fråga.

Av artikel 12.3 a i sjätte direktivet framgår att en reducerad skattesats endast kan tillämpas på sådana beskattningsbara transaktioner som anges i bilaga H. Bland dessa ingår inte tjänster som innebär att förare ges möjlighet att använda en motorvägsinfrastruktur mot erläggande av vägtull.

Vad gäller artikel 28.2 e i sjätte direktivet, som har åberopats av de portugisiska myndigheterna, anser kommissionen att det i denna bestämmelse föreskrivs en skyldighet att inte återgå till att tillämpa en reducerad skattesats på transaktioner som har kunnat överföras till tillämpningsområdet för grundskattesatsen, vilket har ansetts önskvärt. Om en medlemsstat kunde återgå till att tillämpa en reducerad skattesats efter att ha tillämpat grundskattesatsen under relativt lång tid, som den portugisiska regeringen har hävdat, skulle det bli omöjligt att genomföra den stegvisa och progressiva tillnärmning av skattesatserna och skattenivåerna som gemenskapslagstiftaren ansett vara nödvändig.

Även om domstolen inte skulle dela kommissionens uppfattning att artikel 28.2 e i sjätte direktivet skall tolkas restriktivt skall i vart fall fastställas att den portugisiska lagstiftningen inte är förenlig med denna bestämmelse, i den utsträckning som det föreskrivs att en reducerad skattesats på 5 %, dvs. understigande 12 %, skall tillämpas på vägtull på motorvägsbroarna över floden Tejo i Lissabon.

---

(1)  Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1)

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/24

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 23 december 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-465/05)

(2006/C 60/46)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 23 december 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av E. Traversa och E. Montaguti, båda i egenskap av ombud.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 43 EG och 49 EG genom att föreskriva att — verksamhet avseende särskild bevakning endast kan bedrivas av person som avlagt trohetsed till Republiken Italien, — privat bevakningsverksamhet inte får bedrivas utan tillstånd från prefekturen, — föreskriva att ovannämnda tillstånd skall ha en geografiskt begränsad giltighet och att det skall lämnas med hänsyn till antalet och omfattningen av de bevakningsföretag som är verksamma inom samma område, — privata bevakningsföretag skall ha ett driftställe i varje provins som de bedriver verksamhet i, — all personal hos ovannämnda företag skall ha ett individuellt tillstånd för att bedriva bevakningsverksamhet, — bevakningsföretag skall ha ett minimi- och/eller maximiantal anställda för att beviljas tillstånd, — privata bevakningsföretag skall erlägga en säkerhet hos den lokala sparkassan, — priserna för privata bevakningstjänster skall fastställas genom tillstånd från prefekturen inom ramen för en viss marginal,

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Privat bevakningsverksamhet utgör inte verksamhet som direkt eller indirekt är förenad med utövande av offentlig makt. Denna verksamhet kan därför inte omfattas av det undantag som föreskrivs i artiklarna 45 och 55 i fördraget avseende etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster.

1.

Skyldigheten att avlägga ed utgör ett hinder som inte är berättigat och som inte står i proportion till sitt syfte eller till den yrkesverksamhet som de privata väktarna bedriver. Avläggandet av den formella eden försvårar etableringen och tillträdet generellt till den italienska marknaden avseende privata bevakningstjänster för aktörer från gemenskapen i sådan utsträckning att en tillfällig tjänsteleverantör kan avskräckas helt från att tillhandahålla sådana tjänster.

2.	Kravet på tillstånd för den som vill tillhandahålla privata bevakningstjänster i Italien utan hänsyn till huruvida den som tillhandahåller sådana tjänster redan har analoga skyldigheter i dem medlemsstat där han är etablerad utgör ett oberättigat hinder för friheten att tillhandahålla tjänster.

3.

Ett företag från gemenskapen, verksamt inom denna bransch, som vill etablera sig inom ett visst område i Italien måste erhålla ett tillstånd för varje provins som det har för avsikt att bedriva verksamhet i (Italien har 104 provinser). Den behöriga myndigheten (prefekturen) kan dessutom vägra att bevilja tillstånd med hänsyn till antalet och omfattningen av de bevakningsföretag som är verksamma inom samma område.

4.

Ett företag som vill etablera sig i Italien måste inrätta ett driftställe i varje provins som det erhållit tillstånd för, utan att det är nödvändigt för att tillhandahålla tjänsten. Dessutom utgör det ett hinder för friheten att tillhandahålla tjänster att föreskriva ett krav på driftställe, eftersom det utgör ett krav på att den som tillhandahåller gränsöverskridande tjänster inom denna bransch skall vara etablerad.

5.	I fråga om tillfälligt tillhandahållande av bevakningstjänster föreskrivs i italiensk lag att varje anställd skall ha ett individuellt tillstånd för att bedriva verksamhet i Italien, utan hänsyn till de kontroller avseende varje enskild väktare som redan genomförts i ursprungsmedlemsstaten.

6.

De tillstånd som prefekturerna meddelar kan innehålla uppgifter om minimi- och/eller maximiantalet anställda. Ett åsidosättande av dessa begränsningar innebär att tillståndet återkallas. Sådana bestämmelser utgör hinder för etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som i synnerhet helt kan hindra tillträdet till marknaden för små företag.

7.	Privata bevakningsföretags skyldighet att erlägga säkerhet enligt italiensk lag beaktar inte liknande skyldigheter med avseende på dess syfte som redan åligger tjänsteleverantören i den medlemsstat där företaget är etablerat.

8.

Begränsningen avseende den fria prissättningen utgör ytterligare ett hinder för såväl etableringsfriheten som friheten att tillhandahålla tjänster. En ny aktör som försöker ta sig in på en viss marknad måste nämligen göra sin position gällande i förhållande till konkurrenterna och priset för tjänsterna utgör då en väsentlig faktor för att erhålla kunder.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/25

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Finanzgericht Hamburg av den 21 november 2005 i målet mellan Willy Kempter KG och Hauptzollamt Hamburg-Jonas – Ausfuhrerstattung

(mål C-2/06)

(2006/C 60/47)

Rättegångsspråk: tyska

Finanzgericht Hamburg begär genom beslut av den 21 november 2005, som inkom till domstolens kansli den 4 januari 2006, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Willy Kempter KG och Hauptzollamt Hamburg-Jonas – Ausfuhrerstattung beträffande följande frågor:

1)

Krävs det, för att ett lagakraftvunnet förvaltningsbeslut skall kunna omprövas och ändras i syfte att beakta EG-domstolens senare tolkning av relevant gemenskapsrätt, att den berörda personen har väckt talan mot förvaltningsbeslutet vid en nationell domstol och därvid åberopat att beslutet strider mot gemenskapsrätten?

2)	Är tiden för att inge en ansökan om omprövning och ändring av ett lagakraftvunnet förvaltningsbeslut som strider mot gemenskapsrätten begränsad av överordnade gemenskapsrättsliga skäl, oberoende av de förutsättningar som uppställs i EG-domstolens dom av den 13 januari 2004 i mål C 453/00?

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/25

---

Överklagande, ingett den 9 januari 2006 av Cofradía de pescadores ”San Pedro” de Bermeo m.fl., av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, tredje avdelningen, meddelade den 19 oktober 2005 i mål T-415/03: Cofradía de Pescadores ”San Pedro” de Bermeo m.fl. mot Europeiska unionens råd, intervenienter: Europeiska gemenskapernas kommission och Republiken Frankrike

(mål C-6/06 P)

(2006/C 60/48)

Rättegångsspråk: spanska

Cofradía de pescadores ”San Pedro” de Bermeo m.fl. har den 9 januari 2006 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, tredje avdelningen, meddelade den 19 oktober 2005 i mål T-415/03: Cofradía de Pescadores ”San Pedro” de Bermeo m.fl. mot Europeiska unionens råd, intervenienter: Europeiska gemenskapernas kommission och Republiken Frankrike. Klaganden företräds av E. Garayar Gutiérrez, G. Martínez-Villaseñor, A. García Castillo och M. Troncoso Ferrer, abogados.

Klagandena yrkar att domstolen skall

1)	förklara att överklagandet kan tas upp till sakprövning,

2)	upphäva den dom som förstainstansrätten meddelade den 19 oktober 2005 i mål T-415/03, och

3)

bifalla de yrkanden som klagandena anförde i förstainstansrätten, nämligen att domstolen skall — fastställa att rådet, genom att, i enlighet med rådets förordningar nr 3074/95 (1), nr 390/97 (2), nr 45/98 (3), nr 48/99 (4) och nr 48/1999 (5), överföra en del av den kvot för ansjovis i ICES-område IX som tilldelats Republiken Portugal till Republiken Frankrike i syfte att fiskas av denna stat i ICES-område VIII, ådragit gemenskaperna ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar och brutit mot principen om relativ stabilitet enligt artikel 161.1 f i akten om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 1985, s. 23; svensk version: Handlingar om anslutning till Europeiska gemenskaperna, 1987, volym II, s. 412) samt principen om relativ stabilitet och principen om berättigade förväntningar, eftersom den har minskat de totala tillåtna fångstmängden ansjovis för Spanien och för den fiskeflotta som hade tillstånd att fiska ansjovis i ICES-område VIII under perioden 1996–2001, — förplikta gemenskapen, företrädd av rådet, att ersätta den skada som klagandena åsamkats på grund av rådets ageranden, och som omfattar såväl damnum emergens som lucrum cessans, enligt beskrivningen i överklagandet och dess bilagor, samt

4)	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klagandenas ansökan är riktad mot förstainstansrättens dom av den 19 oktober 2005, genom vilken den talan som väckts i syfte att få ersättning för den skada de lidit till följd av att rådet tillåtit överföring till Republiken Frankrike av en del av den fiskekvot för ansjovis som tilldelats Republiken Portugal ogillades.

Klagandena anser att förstainstansrätten gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att fastställa huruvida det skett ett tillräckligt allvarligt brott mot en överordnad rättsregel och av rättssäkerhetsprincipen och principen om berättigade förväntningar. Enligt klagandena saknar rådet, till skillnad mot vad förstainstansrätten ansett, det utrymme för skönsmässig bedömning och den beslutanderätt som förstainstansrätten tillskrivit den och har beviljat en överflyttning av fiskekvoter i strid med de förfarande- och behörighetsregler som har fastställts för det ändamålet genom akten om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och förordningarna nr 685/95 (6) och nr 3760/92 (7).

Klagandena anser att förstainstansrätten även har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att anse att principen om relativ stabilitet inte kan ge upphov till några rättigheter för enskilda. Om så vore fallet skulle gemenskapens fiskeripolitik vara meningslös och kränka klagandenas rätt till ett verksamt rättsligt skydd, i strid med vad förstainstansrätten själv har fastställt.

Slutligen menar klagandena att förstainstansrätten har kränkt deras rätt till försvar, eftersom den inte bara har underlåtit att beakta innehållet i de rapporter som lagts till handlingarna i målet vid bedömningen av den skada som åsamkats till följd av rådets agerande, utan även ansett en begäran om bevisupptagning kom in för sent trots att den inte kunde inges förrän under förfarandet.

Mot bakgrund av samtliga dessa skäl yrkar klagandena att domstolen, sedan den förklarat att det beslut som förstainstansrätten meddelat i sin dom av den 19 oktober 2005 är rättsstridigt, förklara att gemenskapen ådragit sig utomobligatoriskt skadeståndsansvar genom att mellan år 1995 och år 2000 flytta över fiskekvoterna från Portugal till Frankrike, en överflyttning som redan har förklarats rättsstridig av domstolen.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 3074/95 av den 22 december 1995 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder under 1996 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 330, 30.12.1995, s. 1)

(2)  Rådets förordning (EG) nr 390/97 av den 20 december 1996 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder för år 1997 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 66, 6.3.1997, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 45/98 av den 19 december 1997 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder för år 1998 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 12, 19.1.1998, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EG) nr 48/1999 av den 18 december 1998 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder för år 1999 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 13, 18.1.1999, s. 1)

(5)  Rådets förordning (EG) nr 2848/2000 av den 15 december 2000 om fastställande för 2001 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (EGT L 334, 30.12.2000, s. 1).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 685/95 av den 27 mars 1995 om administreringen av fiskeinsatsen med avseende på vissa fiskezoner och -resurser i gemenskapen (EGT L 71, 31.3.1995, s. 5).

(7)  Rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (EGT L 389, 31.12.1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 4, volym 4, s. 154).

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/26

---

Överklagande, ingett den 9 januari 2006 av Beatriz Salvador García, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, första avdelningen, har meddelat den 25 oktober 2005 i mål T-205/02: Beatriz Salvador García mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-7/06 P)

(2006/C 60/49)

Rättegångsspråk: spanska

Beatriz Salvador García, har den 9 januari 2006 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, första avdelningen, meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-205/02: Beatriz Salvador García mot Europeiska gemenskapernas kommission. Klaganden företräds av R. García-Gallardo Gil-Fournier, D. Domínguez Pérez och A. Sayagués Torres, abogados.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1)	uppta förevarande överklagande till sakprövning,

2)	upphäva den dom som förstainstansrättens första avdelning meddelade den 25 oktober 2005 och återförvisa målet till förstainstansrätten, och

3)	förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta samtliga rättegångskostnader med anledning av förevarande överklagande och förfarandet vid förstainstansrätten.

Grunder och huvudargument

I förevarande överklagande åberopas en enda grund, nämligen att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i punkterna 36–59 i den överklagade domen. Klaganden anser att förstainstansrätten i synnerhet har gjort en felaktig tolkning av begreppet ”förhållanden som följer av arbete som utförts för en annan stat” enligt artikel 4.1 a) andra strecksatsen i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/27

---

Överklagande, ingett den 9 januari 2006 av Anna Herrero Romeu, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, första avdelningen, meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-298/02: Anna Herrero Romeu mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-8/06 P)

(2006/C 60/50)

Rättegångsspråk: spanska

Anna Herrero Romeu har den 9 januari 2006 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, första avdelningen, meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-298/02: Anna Herrero Romeu mot Europeiska gemenskapernas kommission. Klaganden företräds av R. García-Gallardo Gil-Fournier, D. Domínguez Pérez och A. Sayagués Torres, abogados.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1)	uppta förevarande överklagande till sakprövning,

2)	upphäva den dom som förstainstansrätten (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005, och

3)	förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader med anledning av förevarande överklagande och förfarandet vid förstainstansrätten.

Grunder och huvudargument

I förevarande överklagande åberopas en enda grund, nämligen att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i punkterna 23–44 i den överklagade domen. Klaganden anser i synnerhet att förstainstansrätten har gjort en felaktig tolkning av begreppet ”förhållanden som följer av arbete som utförts för en annan stat”, i artikel 4.1 a andra strecksatsen i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/27

---

Överklagande, ingett den 9 januari 2006 av Tomás Salazar Brier, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-83/03: Tomás Salazar Brier mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-9/06 P)

(2006/C 60/51)

Rättegångsspråk: spanska

Tomás Salazar Brier har den 9 januari 2006 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-83/03: Tomás Salazar Brier mot Europeiska gemenskapernas kommission. Klaganden företräds av R. García-Gallardo Gil-Fournier, D. Dominguez Pérez och A. Sayagués Torres, abogados.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1)	uppta förevarande överklagande till sakprövning,

2)	upphäva den dom som förstainstansrätten (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005 och återförvisa målet till förstainstansrätten, och

3)	förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta samtliga rättegångskostnader med anledning av förevarande överklagande och förfarandet vid förstainstansrätten.

Grunder och huvudargument

Förevarande överklagande är grundat på en enda grund, nämligen att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i punkterna 26–48 i den överklagade domen. Klaganden anser i synnerhet att förstainstansrätten har gjort en felaktig tolkning av begreppet ”förhållanden som följer av arbete som utförts för en annan stat”, i artikel 4.1 a andra strecksatsen i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/28

---

Överklagande, ingett den 9 januari 2006 av Rafael De Bustamante Tello, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-368/03: Rafael De Bustamante Tello mot Europeiska unionens råd

(mål C-10/06 P)

(2006/C 60/52)

Rättegångsspråk: spanska

Rafael De Bustamante Tello har den 9 januari 2006 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005 i mål T-368/03: Rafael De Bustamante Tello mot Europeiska unionens råd. Klaganden företräds av R. García-Gallardo Gil-Fournier, D. Dominguez Pérez och A. Sayagués Torres, abogados.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1)	uppta förevarande överklagande till sakprövning,

2)	upphäva den dom som förstainstansrätten (första avdelningen) meddelade den 25 oktober 2005, och

3)	förplikta rådet att ersätta samtliga rättegångskostnader med anledning av förevarande överklagande och förfarandet vid förstainstansrätten.

Grunder och huvudargument

Förevarande överklagande är grundat på en enda grund, nämligen att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i punkterna 24–45 i den överklagade domen. Klaganden anser att förstainstansrätten i synnerhet har gjort en felaktig tolkning av begreppet ”förhållanden som följer av arbete som utförts för en annan stat”, i artikel 4.1 a andra strecksatsen i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/28

---

Talan mot Republiken Frankrike väckt den 17 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-18/06)

(2006/C 60/53)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Frankrike. Sökanden företräds av M. Nolin, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2004/103/EG av den 7 oktober 2004 om identitets- och växtskyddskontroller av växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i del B i bilaga V till rådets direktiv 2000/29/EG, vilka får utföras på en annan plats än den ort där de förs in i gemenskapen eller på en plats i närheten, och om fastställande av villkoren för dessa kontroller (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om dessa bestämmelser, och

2)	förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för införlivande av direktivet med den nationella rättsordningen löpte ut den 31 december 2004.

---

(1)  EUT L 313, s. 16.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/28

---

Talan mot Republiken Frankrike väckt den 17 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-19/06)

(2006/C 60/54)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Frankrike. Sökanden företräds av M. Nolin, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2002/89/EG av den 28 november 2002 om ändring av direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som krävs för att följa detsamma, eller i vart fall genom att inte ge in de nämnda lagarna och författningarna till kommissionen,

2)	förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Införlivandefristen för direktiv 2002/89 löpte ut den 31 december 2004.

---

(1)  EUT L 355, 30.12.2002, s. 45.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/29

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 17 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-20/06)

(2006/C 60/55)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av Michel Nolin, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Europeiska gemenskapernas kommission yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2004/102/EG av den 5 oktober 2004 om ändring av bilagorna II, III, IV och V till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och i andra hand, genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2004/102 löpte ut den 28 februari 2005.

---

(1)  EUT L 309, 6.10.2004. s. 9

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/29

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 17 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-21/06)

(2006/C 60/56)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av M. Nolin, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2004/103/EG av den 7 oktober 2004 om identitets- och växtskyddskontroller av växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i del B i bilaga V till rådets direktiv 2000/29/EG, vilka får utföras på en annan plats än den ort där de förs in i gemenskapen eller på en plats i närheten, och om fastställande av villkoren för dessa kontroller (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som krävs för att följa detsamma, eller i vart fall genom att inte ge in de nämnda lagarna och författningarna till kommissionen,

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Direktivets införlivandefrist löpte ut den 31 december 2004.

---

(1)  EUT L 313, 12.10.2004, s. 16.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/30

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 17 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-22/06)

(2006/C 60/57)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av Michel Nolin, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Europeiska gemenskapernas kommission yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2004/105/EG av den 15 oktober 2004 om fastställande av förlagor till officiella sundhetscertifikat eller sundhetscertifikat för återexport vilka skall åtfölja sådana växter, växtprodukter eller andra föremål från länder utanför gemenskapen som förtecknas i rådets direktiv 2000/29/EG (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och i andra hand, genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2004/105 löpte ut den 31 december 2004.

---

(1)  EUT L 319, s. 9

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/30

---

Talan mot Förbundsrepubliken Tyskland väckt den 24 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-39/06)

(2006/C 60/58)

Rättegångsspråk: tyska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 24 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Förbundsrepubliken Tyskland. Sökanden företräds av Kilian Gross och Tibor Scharf, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 249 EG och enligt artiklarna 1, 2 och 3 i kommissionens beslut C-62/00 (ex NN 142/99) om stöd av den 30 oktober 2002, i dess korrigerade lydelse enligt beslut av den 13 maj 2003 (2003/643/EG) (1), om det statliga stöd som Tyskland har genomfört till förmån för Kahla Porzellan GmbH och Kahla/Thüringen Porzellan GmbH, genom att inte vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva det stöd som har beviljats, och

2)	förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt Europeiska gemenskapernas kommission har Förbundsrepubliken Tyskland inte tillräckligt införlivat kommissionens beslut C-62/00 (ex NN142/99) om stöd av den 30 oktober 2002, i dess korrigerade lydelse enligt beslut av den 13 maj 2003 (2003/643/EG) med sin nationella lagstiftning.

Flera av de stöd som Förbundsrepubliken Tyskland mellan åren 1991 och 1993 beviljat Kahla Porzellan GmbH och mellan åren 1993 och 1999 beviljat Kahla/Thüringen Porzellan GmbH har genom beslutet förklarats oförenliga med den gemensamma marknaden. Stöden har samtidigt krävts åter jämte ränta.

Omständigheten att det inom ramen för mål T-20/03 har riktats invändningar mot beslut 2003/643/EG påverkar inte kommissionens skyldighet att verkställa beslutet eftersom den väckta talan inte har någon inhiberande verkan.

Eftersom Förbundsrepubliken Tyskland, trots upprepade ålägganden från kommissionens sida, fortfarande inte tillräckligt har införlivat beslut 2003/643/EG med sin nationella lagstiftning har kommissionen väckt talan enligt artikel 88.2 andra stycket i EG-fördraget.

---

(1)  EUT L 227, s. 12.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/30

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 27 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-41/06)

(2006/C 60/59)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 27 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av B. Stromsky och B. Schima, i egenskap av ombud.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har åsidosatt sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2002/31/EG av den 22 mars 2002 om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG med avseende på energimärkning av luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller, i varje fall, genom att inte underrätta kommissionen om dessa, och

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2002/31 löpte ut den 31 december 2002.

---

(1)  EGT L 86, 3.4.2002.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/31

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 30 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-47/06)

(2006/C 60/60)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 30 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av C. O'Reilly, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Europeiska gemenskapernas kommission yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och i andra hand, genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2003/9/EG löpte ut den 6 februari 2005.

---

(1)  EGT L 31, 6.2.2003, s. 18.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/31

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 30 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-48/06)

(2006/C 60/61)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 30 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av C. O'Reilly, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller, i varje fall, genom att inte underrätta kommissionen om dessa, och

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2002/90/EG löpte ut den 4 december 2004.

---

(1)  EGT L 328, 5.12.2002, s. 17.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/32

---

Talan mot Storhertigdömet Luxemburg väckt den 30 januari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-49/06)

(2006/C 60/62)

Rättegångsspråk: franska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 30 januari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg. Sökanden företräds av N.Yerrell, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Europeiska gemenskapernas kommission yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och i andra hand, genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

2)	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 1999/37/EG löpte ut den 1 juni 2004.

---

(1)  EGT L 138, 1.6.1999, s. 57

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/32

---

Avskrivning av mål C-8/04 (1)

(2006/C 60/63)

(Rättegångsspråk: nederländska)

Genom beslut av den 15 december 2005 har ordföranden på fjärde avdelningen vid Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-8/04 (begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof's-Hertogenbosch), E. Bujara mot Inspecteur der Belastingdienst Limburg.

---

(1)  EUT C 59, 06.03.2004

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/32

---

Avskrivning av mål C-461/04 (1)

(2006/C 60/64)

(Rättegångsspråk: nederländska)

Genom beslut av den 16 november 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-461/04, Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Nederländerna.

---

(1)  EUT C 314, 18.12.2004

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/32

---

Avskrivning av mål C-468/04 (1)

(2006/C 60/65)

(Rättegångsspråk: grekiska)

Genom beslut av den 15 november 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-468/04, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland.

---

(1)  EUT C 314, 18.12.2004

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/32

---

Avskrivning av mål C-469/04 (1)

(2006/C 60/66)

(Rättegångsspråk: grekiska)

Genom beslut av den 16 november har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-469/04, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland.

---

(1)  EUT C 314 av den 18.12.2004

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/33

---

Avskrivning av mål C-58/05 (1)

(2006/C 60/67)

(Rättegångsspråk: svenska)

Genom beslut av den 22 november 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-58/05, Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Sverige.

---

(1)  EUT C 93, 16.04.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/33

---

Avskrivning av mål C-63/05 (1)

(2006/C 60/68)

(Rättegångsspråk: grekiska)

Genom beslut av den 14 december 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-63/05, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland.

---

(1)  EUT C 82, 02.04.2005.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/33

---

Avskrivning av mål C-121/05 P (1)

(2006/C 60/69)

(Rättegångsspråk: tyska)

Genom beslut av den 14 december 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-121/05 P, Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniserinsbyrån) mot Deutsche Post EURO EXPRESS GmbH.

---

(1)  EUT C 143, 11.06.2005

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/33

---

Avskrivning av mål C-136/05 (1)

(2006/C 60/70)

(Rättegångsspråk: franska)

Genom beslut av den 7 december 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-136/05, Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg.

---

(1)  EUT C 115, 14.5.2005

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/33

---

Avskrivning av mål C-159/05 (1)

(2006/C 60/71)

(Rättegångsspråk: franska)

Genom beslut av den 8 december 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-159/05, Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg.

---

(1)  EUT C 132, 28.05.2005

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/33

---

Avskrivning av mål C-163/05 (1)

(2006/C 60/72)

(Rättegångsspråk: portugisiska)

Genom beslut av den 10 november 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-163/05, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal.

---

(1)  EUT C 132, 28.05.2005

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/34

---

Genom beslut av den 15 december 2005 överlämnade Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, med tillämpning av artikel 3.3 i rådets beslut 2004/752/EG, Euratom (1) av den 2 november 2004 om upprättande av Europeiska unionens personaldomstol, de mål som anges i den vänstra kolumnen i nedanstående tabell till personaldomstolen

(2006/C 60/73)

Dessa mål har inskrivits i personaldomstolens register under de nummer som anges i den högra kolumnen.

Nummer på det mål som överlämnats av förstainstansrätten	Parternas namn	Kungörelse angående registreringen i Europeiska unionens officiella tidning			Nummer i personal-domstolens register
		EUT		av den
T-408/04	Kröppelin mot rådet	C	300	4/12/2004	F-2/05
T-419/04	Schmit mot kommissionen	C	6	8/01/2005	F-3/05
T-438/04	Huober mot rådet	C	6	8/01/2005	F-4/05
T-22/05	Violetti m.fl. mot kommissionen	C	82	2/04/2005	F-5/05
T-54/05	Kröppelin mot rådet	C	193	6/08/2005	F-6/05
T-84/05	Schmit mot kommissionen	C	106	30/04/2005	F-7/05
T-114/05	Block m.fl mot kommissionen	C	115	14/05/2005	F-8/05
T-116/05	Lacombe mot rådet	C	115	14/05/2005	F-9/05
T-120/05	Knaul m.fl. mot kommissionen	C	115	14/05/2005	F-10/05
T-123/05	Chassagne mot kommissionen	C	115	14/05/2005	F-11/05
T-124/05	Tas mot kommissionen	C	132	28/05/2005	F-12/05
T-126/05	Corvoisier m.fl. mot ECB	C	132	28/05/2005	F-13/05
T-130/05	Albert-Bousquet m.fl. mot kommissionen	C	132	28/05/2005	F-14/05
T-131/05	Andres m.fl. mot ECB	C	132	28/05/2005	F-15/05
T-132/05	Falcione mot kommissionen	C	143	11/06/2005	F-16/05
T-145/05	de Brito Sequeira Carvalho mot kommissionen	C	155	25/06/2005	F-17/05
T-147/05	Garcia Resusta mot kommissionen	C	155	25/06/2005	F-18/05
T-153/05	Sanchez Ferriz mot kommissionen	C	155	25/06/2005	F-19/05
T-160/05	Johansson m.fl. mot kommissionen	C	171	9/07/2005	F-20/05
T-164/05	De Geest mot rådet	C	171	9/07/2005	F-21/05
T-165/05	Neophytou mot kommissionen	C	155	25/06/2005	F-22/05
T-169/05	Giraudy mot kommissionen	C	171	9/07/2005	F-23/05
T-170/05	Amm m.fl. mot parlamentet	C	171	9/07/2005	F-24/05
T-180/05	Landgren mot Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	C	182	23/07/2005	F-1/05
T-184/05	Mc Sweeney och Armstrong mot kommissionen	C	182	23/07/2005	F-25/05
T-188/05	De Bry mot kommissionen	C	182	23/07/2005	F-26/05
T-191/05	Le Maire mot kommissionen	C	182	23/07/2005	F-27/05
T-192/05	Callewaert m.fl. mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-28/05
T-196/05	Vivier mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-29/05
T-197/05	Sundholm mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-30/05
T-200/05	Cwik mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-31/05
T-201/05	Perez Santander mot rådet	C	193	6/08/2005	F-32/05
T-202/05	Ogou mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-33/05
T-204/05	Lebedef m.fl. mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-34/05
T-206/05	Colombani mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-35/05
T-207/05	Schulze mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-36/05
T-208/05	Brown mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-37/05
T-213/05	Delplancke och Governatori mot kommissionen	C	193	6/08/2005	F-38/05
T-215/05	Beau mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-39/05
T-219/05	Andreasen mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-40/05
T-220/05	Jacobs mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-41/05
T-222/05	Rossi Ferreras mot kommissionen	C	217	3/09/2005	F-42/05
T-224/05	Chassagne mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-43/05
T-225/05	Strack mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-44/05
T-226/05	Lantzoni mot domstolen	C	205	20/08/2005	F-45/05
T-227/05	Ranguelova mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-46/05
T-228/05	Vega Bordell mot parlamentet	C	229	17/09/2005	F-47/05
T-232/05	Hutchings mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-48/05
T-234/05	Bethuyne m.fl. mot kommissionen	C	205	20/08/2005	F-49/05
T-235/05	Siffert mot domstolen	C	205	20/08/2005	F-50/05
T-249/05	Duyster mot kommissionen	C	217	3/09/2005	F-51/05
T-252/05	Q mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-52/05
T-253/05	Fernandez Tunon mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-53/05
T-256/05	Ehrhardt mot parlamentet	C	229	17/09/2005	F-54/05
T-258/05	Voigt mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-55/05
T-260/05	Strobl mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-56/05
T-261/05	Sliggers mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-57/05
T-265/05	Maes mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-58/05
T-267/05	De Smedt mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-59/05
T-268/05	Vande Velde mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-60/05
T-269/05	Dalmasso mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-61/05
T-270/05	Ghem mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-62/05
T-271/05	Arana de la Cal mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-63/05
T-272/05	Veramme mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-64/05
T-282/05	Sequeira Wandschneider mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-65/05
T-283/05	Baraldi m.fl. mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-66/05
T-284/05	Michail mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-67/05
T-285/05	Lippert mot parlamentet	C	229	17/09/2005	F-68/05
T-287/05	Bengoa Geisler m.fl. mot domstolen	C	229	17/09/2005	F-69/05
T-288/05	Mische mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-70/05
T-289/05	Milella och Campanella mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-71/05
T-291/05	Fardoom och Ashbrook mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-72/05
T-292/05	Johansen mot revisionsrätten	C	229	17/09/2005	F-73/05
T-293/05	Caldarone mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-74/05
T-294/05	Colombani mot kommissionen	C	229	17/09/2005	F-75/05
T-302/05	Torijano Montero mot rådet	C	281	12/11/2005	F-76/05
T-305/05	Balabanis och Le Dour mot kommissionen	C	271	29/10/2005	F-77/05
T-311/05	Rounis mot kommissionen	C	271	29/10/2005	F-78/05
T-314/05	Arko m.fl. mot kommissionen	C	281	12/11/2005	F-79/05
T-318/05	De Geest mot rådet	C	281	12/11/2005	F-80/05
T-320/05	Maccanti mot EESK	C	281	12/11/2005	F-81/05
T-327/05	Thierry mot kommissionen	C	281	12/11/2005	F-82/05
T-333/05	Ezerniece Liljeberg m.fl. mot kommissionen	C	281	12/11/2005	F-83/05
T-334/05	Neirinck mot kommissionen	C	281	12/11/2005	F-84/05
T-335/05	Sørensen mot kommissionen	C	296	26/11/2005	F-85/05
T-336/05	De Soeten mot rådet	C	296	26/11/2005	F-86/05
T-349/05	Ott m.fl. mot kommissionen	C	315	10/12/2005	F-87/05
T-353/05	Kubanski mot kommissionen	C	281	12/11/2005	F-88/05
T-355/05	Vandaele mot kommissionen	C	315	10/12/2005	F-89/05
T-356/05	Zelenková mot parlamentet	C	296	26/11/2005	F-90/05
T-359/05	Frankin m.fl. mot kommissionen	C	315	10/12/2005	F-91/05
T-361/05	Genette mot kommissionen	C	315	10/12/2005	F-92/05
T-365/05	Mische mot parlamentet	C	315	10/12/2005	F-93/05
T-374/05	Schierhorst mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-94/05
T-377/05	Seegmuller mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-95/05
T-378/05	Marenco mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-96/05
T-380/05	Buendía Sierra mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-97/05
T-381/05	Di Bucci mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-98/05
T-386/05	Wilms mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-99/05
T-387/05	Chatziioannidou mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-100/05
T-388/05	Grünheid mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-101/05
T-389/05	Eistrup mot parlamentet	C	10	14/01/2006	F-102/05
T-393/05	Pickering mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-103/05
T-394/05	Valero Jordana mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-104/05
T-399/05	Wils mot parlamentet	C	10	14/01/2006	F-105/05
T-400/05	T mot kommissionen	C	22	28/01/2006	F-106/05
T-401/05	Toth mot kommissionen	C	22	28/01/2006	F-107/05
T-406/05	Cavallaro mot kommissionen	C	10	14/01/2006	F-108/05
T-408/05	Marcuccio mot kommissionen	C	22	28/01/2006	F-109/05
T-410/05	Eerola mot kommissionen	C	48	25/02/2006	F-110/05
T-413/05	Sanchez Ferriz mot kommissionen	C	48	25/02/2006	F-111/05
T-419/05	Bain m.fl. mot kommissionen	C	48	25/02/2006	F-112/05
T-421/05	Kay mot kommissionen	C	48	25/02/2006	F-113/05
T-422/05	Combescot mot kommissionen	C	22	28/01/2006	F-114/05
T-427/05	Vienne m.fl. mot parlamentet	C	22	28/01/2006	F-115/05
T-431/05	Cerafogli och Poloni mot ECB	C	48	25/02/2006	F-116/05
T-433/05	Sanchez Ferriz mot kommissionen	C	36	11/02/2006	F-117/05

---

(1)  EUT L 333, 9.11.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/38

---

Förstainstansrättens dom av den 15 december 2005 – BIC SA mot harmoniseringsbyrån

(mål T-262/04) (1)

(”Gemenskapsvarumärke - Tredimensionellt varumärke i form av en cigarrettändare för stift - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning nr 40/94 - Särskiljningsförmåga uppnådd genom användning - Artikel 7.3 i förordning nr 40/94”)

(2006/C 60/74)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: BIC SA (Clichy, Frankrike) (ombud: advokaterna M.-P. Escande och A. Guillemin)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 6 april 2004 (ärende R 468/2003-4) om registrering av ett tredimensionellt varumärke som utgörs av formen på en cigarrettändare för stift som gemenskapsvarumärke.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 251, 9.10.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/38

---

Förstainstansrättens dom av den 15 december 2005 – BIC SA mot harmoniseringsbyrån

(mål T-263/04) (1)

(”Gemenskapsvarumärke - Tredimensionellt varumärke i form av en elektronisk cigarrettändare - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning nr 40/94 - Särskiljningsförmåga uppnådd genom användning - Artikel 7.3 i förordning nr 40/94”)

(2006/C 60/75)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: BIC SA (Clichy, Frankrike) (ombud: advokaterna M.-P. Escande och A. Guillemin)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 6 april 2004 (ärende R 469/2003-4) om registrering av ett tredimensionellt varumärke som utgörs av formen på en elektronisk cigarrettändare som gemenskapsvarumärke.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 251, 9.10.2004.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/39

---

Beslut meddelat av förstainstansrätten den 13 december 2005 – Arla Foods m.fl. mot kommissionen

(mål T-397/02) (1)

(”Förordning (EG) nr 1829/2002 - Registrering av en ursprungsbeteckning ’feta’ - Talan om ogiltigförklaring - Talerätt - Avvisning”)

(2006/C 60/76)

Rättegångsspråk: danska

Parter

Sökande: Arla Foods AMBA (Viby Danmark), Løgismose A/S (Broby Danmark), Nordex Food A/S (Dronninglund, Danmark), Sinai Landmejeri (Broby), Andelsmejeriet Sædager (Hobro, Danmark), Søvind Mejeri (Horsens, Danmark), Steensgaard Herregårdsmejeri (Millinge, Danmark), Mejeriet Grambogård I/S, (Tommerup, Danmark), Kirkeby Cheese Export (Svendborg, Danmark) (ombud: advokaten G. Lett)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: H. Støvlbæk, J. Iglesias Buhigues och A.M. Rouchaud-Joët)

Part som har intervenerat till stöd för sökandena: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Ombud: P. Ormond)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Grekland (Ombud: V. Kontolaimos, I. Chalkias och M. Tassopoulou), och Syndesmos Ellinikon Viomichanion Galaktokomikon Proïonton (SEV GAP) (Ombud: advokaten N. Korogiannakis)

Saken

Angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EG) nr 1829/2002 av den 14 oktober 2002 om ändring av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 när det gäller beteckningen Feta (EGT L 277, s. 10)

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Sökandena skall bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnad.

3)	Republiken Grekland, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Syndesmos Ellinikon Viomichanion Galaktokomikon Proïonton (SEV-GAP) skall bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 70, 22.3.2003.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/39

---

Talan väckt den 25 november 2005 – Olympiakes Aerogrammes AE mot kommissionen

(mål T-416/05)

(2006/C 60/77)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Olympiakes Aerogrammes AE (Aten, Grekland) (ombud: advokaten V. Christianos)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara artiklarna 1.1, 1.4 och 2 i kommissionens beslut K 11/2004 i den del det angår sökanden, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden inledde sin verksamhet i samband med privatiseringen av det nationella grekiska flygbolaget Olympiaki Aeroporia. Sökanden är ett nytt bolag som tog över flygverksamheten, medan Olympiaki Aeroporia – Ypiresies AE (nedan kallat OA) (det gamla bolagets nya namn) behöll alla övriga verksamheter, framför allt marktjänster samt underhåll och reparation av flygplanen. Genom det omtvistade beslutet konstaterade kommissionen att Grekland hade beviljat sökanden och OA statliga stöd som är oförenliga med fördraget, med hänvisning till följande omständigheter:

sökanden har för hyrning i andra hand av flygplan betalat hyror som understiger vad som betalas för förstahandsleasingen, till skada för grekiska staten och OA,

—	sökandens tillgångar övervärderades vid tiden för upprättandet av sökanden,

—	grekiska staten visar ständigt överseende med OA:s skulder avseende skatter och socialförsäkringsavgifter.

—

Genom sin talan bestrider sökanden för det första den del av beslutet som rör de hyror som sökanden erlägger för flygplanen. Sökanden gör gällande att det inte föreligger något statligt stöd och att beslutet således har fattats i strid med artikel 87.1 i EG-fördraget. Enligt sökanden har kommissionen vid granskningen av OA:s val att hyra ut flygplanen i andra hand inte gjort någon jämförelse med en privat aktörs agerande och inte heller undersökt huruvida sökanden getts en förmån som den inte skulle ha erhållit med tillämpning av marknadsvillkoren. Samtidigt har kommissionen dessutom gjort en felaktig bedömning genom att jämföra de hyror som sökanden betalar med dem som OA betalar enligt förstahandskontraktet och inte med dem som sökanden skulle ha betalat om den hade vänt sig till en annan hyresgivare.

Sökanden anför liknande argument beträffande den del av beslutet som rör leasing av flygplan. På denna punkt gör sökanden bland annat gällande att det föreligger en uppenbart felaktig bedömning eftersom kommissionen felaktigt konstaterade att sökanden hade ingått leasingavtal. Sökanden har nämligen endast ingått avtal om uthyrning i andra hand.

Sökanden anför också att inget av kommissionens ovannämnda konstateranden har motiverats.

Vad beträffar den del av beslutet där det anges att sökanden har efterträtt OA gör sökanden gällande att kommissionen har gjort en felaktig bedömning, eftersom den inte har beaktat att OA har fortsatt sin verksamhet, att det inte föreligger något beroendeförhållande mellan de två bolagen och att privatiseringsförfarandet pågår. Sökanden gör också gällande att det föreligger en bristande motivering, eftersom kommissionen inte har beaktat transaktionens ekonomiska logik vilken enligt sökanden krävde en uppdelning av den del av OA som skötte flygverksamheten, ett upprättande av ett nytt bolag och därefter försäljning av detta till enskilda.

När det gäller konstaterandet i det omtvistade beslutet avseende det ”ständiga överseendet” från Greklands sida gentemot OA gör sökanden gällande att kommissionen har åsidosatt gemenskapsrätten vad beträffar begreppet statligt stöd eftersom kommissionen inte har undersökt Greklands agerande i förhållandet till en privata borgenär skulle ha agerat. Sökanden anför också att motiveringsskyldigheten inte har fullgjorts, och att proportionalitetsprincipen har åsidosatts genom att sökanden i det omtvistade beslutet åläggs att återbetala samtliga statliga stöd som hade beviljats vid tiden för uppdelningen, trots att dessa belopp avser det gamla bolagets samtliga verksamhetsgrenar som OA, till största delen, fortsätter att driva, medan sökanden endast sköter tjänsterna avseende flygtrafiken.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/40

---

Talan väckt den 6 december 2005 – Gateway Inc. mot harmoniseringsbyrån

(mål T-434/05)

(2006/C 60/78)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Gateway Inc. (Irvine, Förenta staterna) (ombud: C. Jones, P. Massey, solicitors)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Motpart vid överklagandenämnden: Fujitsu Siemens Computers GmbH (München, Tyskland)

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara beslut nr 1068/2004 som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 14 september 2005 (ärende R 1068/2004-1) och bifalla sökandens invändning mot ansökan om gemenskapsvarumärke nr 2 190 627 i invändningsförfarande nr B 502 148 i sin helhet,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsmärke: Fujitsu Siemens Computers GmbH

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ACTIVITY Media Gateway” för varor och tjänster som omfattas av klasserna 9, 35, 38 och 42 – ansökan nr 2 190 627

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Nationella ordmärken, figurmärken och gemenskapsvarumärken GATEWAY, GATEWAY 2000, GATEWAY.NET, GATEWAY PROFILE och GATEWAY ASTRO för varor och tjänster som omfattas av klasserna 9, 16, 35, 36, 37 och 38

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet ogillades

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b och artikel 8.5 i rådets förordning nr 40/94 eftersom överklagandenämnden gjort en felaktig definition av omsättningskretsen och en felaktig bedömning av det sökta varumärket. Sökanden hävdar vidare att överklagandenämnden inte beaktat de äldre varumärkenas renommé och spridning samt, i motsats till vad överklagandenämnden funnit, att de äldre varumärkena liknar det sökta varumärket.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/41

---

Talan väckt den 5 december 2005 – Danjaq mot harmoniseringsbyrån

(mål T-435/05)

(2006/C 60/79)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Danjaq LLC (Santa Monica, Förenta staterna) (ombud: L. Berg, S. Skrein, solicitors och G. Hobbs, G. Hollingworth, barristers)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Motpart vid överklagandenämnden: Mission Productions GmbH (München, Tyskland)

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns överklagandenämnd i ärende nr R 1118/2004-1,

—	medge sökandens invändning mot ansökan av registrering av gemenskapsvarumärke nr 2 256 378 eller i andra hand, återförvisa invändningsförfarandet till harmoniseringsbyrån för ny bedömning i enlighet med förstainstansrättens dom,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsmärke: Mission Productions GmbH

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket Dr. No var varor som omfattas av klasserna 9, 12, 18, 25 och 32 – ansökan nr 2 256 378

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det äldre välkända varumärket, det äldre icke registrerade varumärket och det äldre kännetecknet, Dr. No och Dr. NO, vilka använts i näringsverksamhet, avseende filmer, dvd, serieböcker, musikinspelningar, böcker, affischer och leksaksactionfigurer

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet ogillades

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.2 c i rådets förordning nr 40/94 eftersom överklagandenämnden misstolkat artikel 6a i Pariskonventionen genom att anse att klaganden måste visa att varumärket använts i gemenskapen.

Åsidosättande av artikel 8.1 a i rådets förordning nr 40/94 eftersom det finns en förväxlingsrisk mellan de omtvistade varumärkena då dessa och flera av de varor som omfattas av varumärkena är identiska.

Åsidosättande av artikel 8.4 och artikel 73 i rådets förordning nr 40/94 och regel 50.2 och regel 52.1 i rådets förordning nr 2868/95 eftersom överklagandenämnden inte har beaktat invändningen enligt artikel 8.4 i rådets förordning nr 40/94. Överklagandenämnden borde ha erkänt sökanden som innehavare av flera tidigare rättigheter och att denne använt de varumärken som omnämnts i invändningsförfarandet i sin näringsverksamhet.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/41

---

Talan väckt den 16 december 2005 – IVG Immobilien mot harmoniseringsbyrån

(mål T-441/05)

(2006/C 60/80)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: IVG Immobilien AG (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Okonek och U. Karpenstein)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån av den 1 september 2005 i ärende R 559/2004-4 angående varumärkesansökan nr 2 927 788 och förplikta svaranden att registrera varumärket ”I” för alla i ansökan angivna varor och tjänster,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”I” för tjänster som ingår i klasserna 35, 36, 37, 39, 42 och 43 – ansökan nr 2 927 788.

Granskarens beslut: Ansökan avslås.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås.

Grunder: Överklagandenämnden har åsidosatt artikel 7.1 b i rådets förordning nr 40/94 genom att ha överskattat de krav som ställs för att bokstäver skall ha särskiljningsförmåga. Dessutom är det inte riktigt att den stiliserade grafiska återgivningen av bokstaven stora ”I” i kungsblått inte skulle väcka några associationer hos målgruppen.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/42

---

Talan väckt den 22 december 2005 – Amann & Söhne och Cousin Filterie mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-446/05)

(2006/C 60/81)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Amann & Söhne (Bönnigheim, Tyskland) och Cousin Filterie S.A.S (Wervicq, Frankrike) (ombud: advokaterna A. Röhling och M. Dietrich)

Svaranden: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det ifrågasatta beslutet i den del det angår sökanden,

—	alternativt, sätta ned de böter som ålagts sökanden till en rimlig nivå, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena har väckt talan mot kommissionens beslut K(2005) 3452 slutlig av den 14 september 2005 i ärende 38.337 – PO/Garne (kompletterat genom kommissionens beslut K(2005) 3765 av den 13 oktober 2005). Sökandena har genom det ifrågasatta beslutet ålagts böter för åsidosättande av artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet.

Till stöd för sin talan har sökandena gjort gällande sex grunder.

För det första anser de sökande att artikel 7.1 första meningen i förordning 1/2003 (1) har åsidosatts. Sökandena har i detta hänseende gjort gällande att kommissionen begått ett rättsligt fel genom att i det ifrågasatta beslutet utgå från tre skilda åsidosättanden av artikel 81.1 EG och artikel 53.1 i EES-avtalet. I själva verket handlar det om en enhetlig överträdelse i den mening som avses i artikel 7.1 i förordning nr 1/2003. Kommissionen har dessutom fastställt överträdelsens omfattning i tiden felaktigt.

Sökandena har genom sin andra grund gjort gällande att kommissionen åsidosatt artikel 15.2 i förordning nr 17/1962 (2) respektive artikel 23.2 i förordning nr 1/2003. Enligt de sökande motsvarar de böter för åsidosättande av förordningen som kommissionen ålagt Amanngruppen mer än 10 procent av den totala världsomspännande omsättningen i företaget.

Kommissionens ifrågasatta beslut strider dessutom mot likabehandlings- och proportionalitetsprincipen.

Amann & Söhne GmbH & Co. KG har för det fjärde gjort gällande att kommissionen beträffande industrisytrådar tillämpat sina riktlinjer felaktigt genom att företa ett felaktigt särskiljande när den fastställde böternas utgångsbelopp, genom att felaktigt beräkna överträdelsens omfattning i tiden och genom att felaktigt inte beakta förmildrande omständigheter.

Som femte grund har sökandena gjort gällande att kommissionen tillämpat sina riktlinjer felaktigt beträffande bilindustrin. Åsidosättandet består dels i att kommissionen beräknat utgångsbeloppet felaktigt och dels i att ha underlåtit att beakta omständigheten att någon överträdelse inte föreligger.

Sökandena har slutligen gjort gällande att kommissionen åsidosatt dels principen om parternas rätt att yttra sig i den mening som avses i artikel 27.1 i förordning nr 1/2003 och dels sökandenas rätt till försvar i den mening som avses i artikel 27.2 i förordning nr 1/2003.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).

(2)  Förordning nr 17 Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT 1962 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8).

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/42

---

Talan väckt den 22 december 2005– Dikigorikos Syllogos Ionnionon mot Europarlamentet och Europeiska unionens råd

(mål T-449/05)

(2006/C 60/82)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Dikigorikos Syllogos Ionnionon (advokatsamfundet i Ioannina) (Ioannina, Grekland) (ombud: advokaten Sotirios Athanasiou)

Svarande: Europaparlamentet och Europeiska unionens råd

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara artiklarna 11 c i), 11 c ii), 12, 13 och 50.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (1),

—	förplikta parlamentet och rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden, Dikigorikos Syllogos Ionnionon, som hävdar att det är direkt och personligt berört av det omtvistade direktivet i sin egenskap av nationell behörig myndighet med uppgift att bedöma yrkeskvalifikationerna hos dem som söker inträde som medlemmar, söker med sin talan ogiltigförklaring av vissa bestämmelser i detta direktiv, vilka enligt sökanden, jämställer en högre kvalifikationsnivå med den omedelbart lägre nivån och ger en medlemsstat möjlighet att jämställa, genom nationella bestämmelser, ett examensbevis för en juridisk utbildning på universitetsnivå med ett examensbevis för en lägre utbildning, och tillerkänna dem som har examensbevis från eftergymnasiala studier samma yrkeskvalifikationer som dem som har examensbevis från en juridisk universitetsutbildning, även om villkoren i ursprungslandet inte är uppfyllda.

Till stöd för sin talan hävdar sökanden att gemenskapsinstitutionerna vid antagandet av det omtvistade direktivet gått långt utöver gränserna för sin behörighet och inkräktat på Republiken Greklands konstitutionella kompetens vad gäller organisation och uppbyggnad av universitetsutbildning. Sökanden åberopar även att principerna om subsidiaritet, proportionalitet, närhet, sammanhållning, förbud mot missbruk, och ömsesidig respekt mellan konstitutionella behörigheter och gemenskapens behörighet, har åsidosatts. Sökanden åberopar även att artikel 6 EU har åsidosatts då direktivet, enligt sökanden, kränker de grundläggande rättigheterna vad gäller rätten till utbildning, rätten till fritt yrkesval och att arbeta samt att använda sig av ett erkänt examensbevis.

Sökanden åberopar även att gemenskapens regelverk har åsidosatts och följaktligen att direktivet är oförenligt med artiklarna 2 EU och 3 EU. Slutligen åberopar sökanden att det omtvistade direktivet är otillräckligt och motsägelsefullt motiverat.

---

(1)  EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/43

---

Talan väckt den 27 december 2005 – Belgian Sewing Thread mot kommissionen

(mål T-452/05)

(2006/C 60/83)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Belgian Sewing Thread N.V. (ombud: advokaten H. Gilliams)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

angående talan om ogiltigförklaring

—	ogiltigförklara artikel 1 i beslutet, i den mån det däri slås fast att sökanden deltagit i den konstaterade överträdelsen i samma utsträckning som de andra företagen som deltagit i överträdelsen, samt ogiltigförklara artikel 2 i beslutet, i den mån sökanden åläggs böter, eller

—	i andra hand, ogiltigförklara eller åtminstone väsentligt sätta ned de böter som sökanden ålagts genom artikel 2 i beslutet, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna,

angående talan om ersättning,

—	fastställa att kommissionen skall betala ersättning enligt artiklarna 235 EG och 288 EG,

—	förplikta kommissionen att ersätta den skada som sökanden har lidit och kommer att lida till följd av kommissionens offentliggörande av sökandens interna prislistor,

—	förplikta kommissionen att betala skadestånd jämte ränta med 8 procent per år räknat från tidpunkten för kommissionens fel,

—	förplikta kommissionen att betala ett belopp på 705 812 euro i förskott på det skadestånd som skall erläggas, i avvaktan på resultatet av en expertundersökning, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden ifrågasätter först och främst kommissionens beslut av den 14 september 2005 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende 38.337 – PO/Garn), i den mån det däri slås fast att sökanden i den mån det däri slås fast att sökanden deltagit i den konstaterade överträdelsen i samma utsträckning som de andra företagen som deltagit i överträdelsen, och yrkar att de böter som sökanden ålagts ogiltigförklaras eller åtminstone sätts ned väsentligt.

Sökanden gör för det första gällande att dess överträdelse oriktigt klassificerats som mycket allvarlig. Enligt sökanden har kommissionen härvid åsidosatt skälighets- och proportionalitetsprinciperna, artikel 23.3 i förordning nr 1/2003 (1) samt motiveringsskyldigheten och rätten till försvar. Enligt sökanden har kommissionen inte beaktat den omständigheten att sökanden inte alls deltog vid tillkomsten och organiseringen av överträdelsen, inte var närvarande vid de relevanta mötena för att utarbeta konkurrensbegränsande överenskommelser och inte heller följde dessa överenskommelser.

Sökanden har vidare bestritt att företaget förts till den andra kategorin vid fastställande av grundbeloppet för böterna och storleken på grundbeloppet för de ålagda böterna. Kommissionen har övervärderat sökandens möjlighet att utöva ett faktiskt inflytande över konkurrensen, både i absolut bemärkelse och i förhållande till de övriga berörda företagens inflytande och med hänsyn till sökandens prekära finansiella situation och det begränsade storleken på marknaden. Sökanden anför härvid att kommissionen har åsidosatt skälighets- och proportionalitetsprinciperna, artikel 23.3 i förordning nr 1/2003, riktlinjerna för beräkning av böter, likhetsprincipen och motiveringsskyldigheten.

Enligt sökanden har kommissionen även gjort en oriktig bedömning av de förmildrande omständigheterna i sökandens fall och har åsidosatt riktlinjerna för beräkning av böter samt motiveringsskyldigheten. Sökanden hävdar att kommissionen borde ha sett det som en förmildrande omständighet att företaget inte följt de ingångna överenskommelserna och haft en mycket begränsad och passiv roll.

Enligt sökanden har företaget, i strid mot motiveringsskyldigheten, likhets- och proportionalitetsprinciperna och meddelandet om samarbete, tillerkänts en alltför liten nedsättning av de ålagda böterna för dess samarbete under utredningen.

Slutligen yrkar sökanden ersättning för den skada som företaget lidit till följd av att kommissionen åsidosatt principen om skydd för berättigade förväntningar och tystnadsplikten genom att offentliggöra sökandens interna prislistor.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (Text av betydelse för EES) (EGT L 1, 2003, s. 1).

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/44

---

Talan väckt den 20 december 2005 – Sumitomo Chemical Agro Europe och Philagro France mot kommissionen

(mål T-454/05)

(2006/C 60/84)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sumitomo Chemical Agro Europe (Lyon, Frankrike) och Philagro France (Lyon, Frankrike) (ombud: advokaterna K. Van Maldegem och C. Mereu)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara kommissionens beslut D/430967, alternativt

—	förplikta svaranden att uppfylla sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten och föreslå att procymidon införs i bilaga 1 till växtskyddsmedelsdirektivet för alla användningsområden/grödor, som sökandena begärt,

—

förplikta sökandena ersätta sökandena med preliminärt 1 (en) euro för den skada de lidit till följd av kommissionens beslut D/430967, alternativt till följd av att kommissionen inte uppfyllt sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten, då den underlåtit att lämna sökandena svar, jämte tillämplig ränta, i avvaktan på en exakt beräkning och fastställande av det exakta beloppet, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt rådets direktiv 91/414 (1) om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (känt som växtskyddsmedelsdirektivet) skall medlemsstaterna endast godkänna en produkt om den finns upptagen i bilaga 1 till direktivet. Sökandena har upprepade gånger kontaktat kommissionen i syfte att få procymidon, det verksamma ämnet i deras växtskyddsmedel, upptagna i bilaga 1.

Genom skrivelse av den 20 oktober 2005, som utgör det ifrågasatta beslutet, underrättade kommissionen den första sökanden om att för det fall procymidon skulle tas upp i bilaga 1, skulle det i alla händelser endast avse de användningsområden som genomgått EU-utvärdering, och det skulle dessutom ske under förutsättning att ett förslag med synnerligen detaljerade villkor för användning och riskförebyggande lades fram.

Sökandena yrkar att beslutet i fråga ogiltigförklaras och riktar kritik mot det föreslagna begränsade godkännandet av procymidon, som skulle medföra att det endast upptogs för två grödor, nämligen plommon och gurka, och mot kravet på synnerligen detaljerade villkor för användning. Enligt sökandena strider dessa krav mot växtskyddsmedelsdirektivet, vari endast hänvisas till breda kategorier av användningsområden, exempelvis insekticider, tillväxthämmare och ogräsmedel, medan det överlåts åt medlemsstaterna att bedöma användningen i förhållande till specifika grödor. I detta sammanhang hävdar sökanden att kravet på detaljerade villkor varken är tillåtet enligt växtskyddsmedelsdirektivet eller vetenskapligt motiverat.

Sökanden gör vidare gällande att det ifrågasatta beslutet är felaktigt, då det anges att studier som presenterats efter de fastställda tidsfristerna inte kan tas upp till bedömning, eftersom samtliga uppgifter om procymidon enligt sökandena lagts fram i tid. De anser vidare att det ifrågasatta beslutet strider mot artiklarna 95.3 EG och 152.1 EG genom att studier som presenterats i tid och befunnits godtagbara av utvärderarna inte beaktats.

Sökandena åberopar även att växtskyddsmedelsdirektivet, förordning 3600/92 (2), principen om god förvaltningssed, subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, principerna om skydd för berättigade förväntningar, om kompetent och oberoende vetenskaplig rådgivning och om likabehandling och tvingande presumtion samt motiveringsskyldigheten.

Skulle domstolen finna att den ifrågasatta skrivelsen inte är en rättsakt mot vilken talan kan väckas, gör sökandena gällande att deras talan ändå kan tas upp, med stöd av artikel 232 EG, som en talan om att kommissionen underlåtit att vidta åtgärder med anledning av deras klagomål och formella begäran. Utöver och oberoende av talan om ogiltigförklaring och underlåtenhet att vidta åtgärder, begär sökandena ersättning för den skada de lidit som en direkt följd av den ifrågasatta skrivelsen.

---

(1)  EGT L 230, s. 1 (svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236).

(2)  Kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsprodukter på marknaden (EGT L 366, s. 10; område 3, volym 46, s. 203).

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/45

---

Talan väckt den 30 december 2005 – Gütermann mot Kommissionen

(mål T-456/05)

(2006/C 60/85)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Gütermann (Gutach-Breisgau, Tyskland) (ombud: J. Burrichter, B. Kasten och S. Orlikowski-Wolf)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara artikel 1.1 i beslutet där det fastställts att sökanden har åsidosatt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet för länderna Sverige, Norge och Finland även för perioden januari år 1990 till och med december år 1993,

—	ogiltigförklara artikel 2 i beslutet till den del sökanden däri åläggs att betalat böter med ett belopp på 4,021 miljoner euro,

—	i andra hand sätta ned de böter som i artikel 2 i beslutet har påförts sökanden, samt

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden invänder mot kommissionens beslut K(2005) 3452 slutlig av den 14 september 2005 i ärende 38.337 – PO/Garne (ändrat genom svarandens beslut av den 13 oktober 2005). I det överklagade beslutet påfördes sökanden böter på grund av åsidosättande av artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet.

Sökanden åberopar fyra grunder till stöd för sin talan

Sökanden åberopar för det första att artikel 7 i förordning nr 1/2003 (1) åsidosatts. I samband därmed anförs att den tidsrymd som avser åsidosättandena fastställts felaktigt i artikel 1 i det omtvistade beslutet.

För det andra gör sökanden gällande att artikel 15.2 i förordning nr 17/1962 (2) och artikel 23.2 i förordning 1/2003 åsidosatts. Enligt sökandens uppfattning utgör artikel 2 i det överklagade beslutet ett åsidosättande av grundläggande principer som styr fastställandet av bötesbeloppets storlek. Nämnda bestämmelser skall vidare ha åsidosatts genom att artikel 2 i det överklagade beslutet innehåller en felaktig tillämpning av meddelandet från 1996 om befrielse eller nedsättning av böter i kartellärenden.

Sökanden anför slutligen att artikel 2 i det överklagade beslutet utgör ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen eftersom sökandens personliga situation inte beaktades i tillräcklig mån vid fastställandet av bötesbeloppet.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (Text av betydelse för EES).

(2)  Förordning nr 17 Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT L 13 av den 21.2.1962, s. 204).

---

11.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 60/46

---

Talan väckt den 30 december 2005 – Zwicky & Co. AG mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-457/05)

(2006/C 60/86)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Zwicky & Co. AG (Wallisellen, Schweiz) (ombud: advokaterna J. Burrichter, B. Kasten och S. Orlikowsky-Wolf)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	Ogiltigförklara artikel 1.1 i beslutet, i vilken det påstås att sökanden har åsidosatt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet för länderna Sverige, Norge och Finland, alternativt endast för perioden januari-december 1993.

—	Ogiltigförklara artikel 2 i beslutet, enligt vilken sökanden påförts böter om 0,174 miljoner euro.

—	Alternativt sänka böterna som sökanden har påförts enligt artikel 2 i beslutet.

—	Ogiltigförklara artikel 3 i beslutet, i de delar som artikeln berör sökanden

—	Förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden bestrider kommissionens beslut K(2005) 3542 slutlig av den 14 september 2005 (ärende 38.337 – PO/Tråd) (ändrat genom svarandens beslut av den 13 oktober 2005). Sökanden påfördes genom det omtvistade beslutet böter för att ha åsidosatt bestämmelserna i artikel 81 EG samt artikel 53 i EES-avtalet.

Sökanden har gjort gällande sex grunder till stöd för sin talan.

Söklanden har inledningsvis hävdat att artikel 7 i förordning nr 1/2003 har åsidosatts. Sökanden har härvidlag gjort gällande att överträdelsernas omfattning och tidsperioder har angetts felaktigt i artikel 1.1 i det omtvistade beslutet.

Sökanden har för det andra hävdat att artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 har åsidosatts (1). Enligt sökanden överstiger de böter som sökanden har påförts tio procent av föregående räkenskapsårs samlade omsättning. Med föregående skall förstås året före det omtvistade beslutet fattades. Böterna som sökanden har påförts enligt artikel 2 i det omtvistade beslutet är följaktligen rättstridiga.

Bestämmelserna i artikel 2 i svarandens beslut strider dessutom mot artikel 15.2 i förordning nr 17/1962 (2) och mot artikel 23.2 i förordning nr 1/2003. Rättstridigheten består i att grundläggande principer som skall tillämpas vid fastställande av böter har åsidosatts.

Sökanden har vidare, genom artikel 2 i det omtvistade beslutet, åsidosatt bestämmelserna i artikel 15.2 i förordning nr 17/1962 och i artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 genom att tillämpa reglernas om förmildrande omständigheter från år 1996 till sökandens nackdel.

Sökanden har för det femte gjort gällande att proportionalitetsprincipen har åsidosatts genom bestämmelserna i artikel 2 i det omtvistade beslutet, eftersom det inte gjorts en konkret bedömning av sökandens situation när böterna fastställdes.

Sökanden har avslutningsvis hävdat att kommissionen har åsidosatt artikel 7.1 i förordning nr 1/2003 när kommissionen i artikel 3 i det omtvistade beslutet fastställde att överträdelserna skulle upphöra och inte fick upprepas. Ovannämnda konstaterande var varken nödvändigt eller proportionellt i sökandens fall.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1)

(2)  Förordning nr 17: Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT L 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8).

---