22.12.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/1

GEMENSAMMA KONSULÄRA ANVISNINGAR ANGÅENDE VISERINGAR TILL DIPLOMATISKA BESKICKNINGAR OCH KARRIÄRKONSULAT

(2005/C 326/01)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I.	Allmänna bestämmelser

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner och viseringskategorier

2.1	Enhetlig visering

2.1.1

Visering för flygplatstransitering

2.1.2

Transitvisering

2.1.3

Visering för kortare vistelse eller resevisering

2.1.4

Gruppvisering

2.2	Visering för längre vistelse

2.3	Visering med territoriellt begränsad giltighet

2.4	Vid gränsen utfärdad specialvisering

2.5	Handlingar som är likvärdiga med viseringar och ger rätt till passage av de yttre gränserna: FTD/FRTD

II.	Behörig diplomatisk eller konsulär beskickning

1.	Fastställande av behörig stat

1.1	Stat som är behörig att behandla en viseringsansökan

1.2	Stat som företräder en behörig stat

2.	Samråd med den egna centrala myndigheten, den centrala myndigheten i en annan stat eller andra stater enligt artikel 17.2

2.1	Samråd med den centrala myndigheten i den egna staten

2.2	Samråd med den centrala myndigheten/de centrala myndigheterna i en annan stat eller andra stater

2.3	Samrådsförfarande när en stat företräder en annan

3.	Ansökan utanför bosättningsstaten

4.	Bemyndigande att utfärd enhetliga visering

III.	Mottagande av ansökan

1.	Formulär för viseringsansökan – antal formulär

2.	Handlingar som skall bifogas ansökan

3.	Den sökandes trovärdighet i fråga om avsikt att återvända – medel för att bekosta uppehället

4.	Enskilt samtal med den sökande

IV.	Rättslig grund

V.	Behandling och beslut

Grundläggande kriterier för prövning av ansökan

1.	Behandling av viseringsansökan

1.1	Kontrollförfarande vid viseringsansökan

1.2	Kontroll av den sökandes identitet

1.3	Kontroll av resehandlingen

1.4	Kontroll av övriga dokument som krävs för ansökan

—	Verifikation av resans ändamål

—	Verifikation av resväg, transportmedel och återresa

—	Verifikation av medel för att bekosta uppehället

—	Verifikation av login

—	Övriga verifikationer som eventuellt skall läggas fram

1.5	Kontroll av om sökanden är trovärdig

2.	Beslutsförfarande

2.1	Fastställande av viseringskategori och antalet inresor

2.2	Den verkställande myndighetens ansvar

2.3	Särskilt förfarande vid föregående samråd med andra centrala myndigheter

a)	Förfarande

b)	Översändande av ansökan till den egna statens centrala myndighet

c)	Samrådets innehåll

d)	Översändande av en ansökan från den egna statens centrala myndighet till andra centrala myndigheter

e)	Tidsfrist för svar – begäran om förlängning

f)	Beslut grundat på resultatet av samrådet

g)	Översändande av specifik dokumentation

2.4	Att inte behandla eller att avslå en ansökan

3.	Territoriellt begränsade viseringar

VI.	Hur viseringsmärket skall fyllas i

1.	Fält för gemensamma uppgifter – fält 8

1.1	Fält ”GILTIGT FÖR”

1.2	Fält ”FRÅN OCH MED ... TILL OCH MED”

1.3	Fält ”ANTAL INRESOR”

1.4	Fält ”VISTELSENS LÄNGD ... DAGAR”

1.5	Fält ”UTFÄRDAT I ... DEN”

1.6	Fält ”PASSNUMMER”

1.7	Fält ”VISERINGSKATEGORI”

1.8	Fält ”EFTERNAMN OCH FÖRNAMN”

2.	Fält för särskilda uppgifter i de enskilda staterna (anmärkningar) – fält 9

3.	Fält för insättning av fotografi

4.	Maskinläsbart fält – fält 5

5.	Ytterligare viktiga anvisningar angående viseringsmärket

5.1	Underskrift

5.2	Upphävande av en redan ifylld visering

5.3	Placering av viseringsmärket i passet

5.4	Pass och andra resehandlingar i vilka enhetliga viseringar kan föras in

5.5	Den utfärdande diplomatiska beskickningens eller det utfärdande konsulatets stämpel

VII.	Förvaltning och organisation

1.	Organisation av viseringsmyndigheten

2.	Dataregister och arkivering av ansökningsformulären

3.	Förteckning över viseringarna

4.	Avgifter för utfärdande av viseringar

VIII.

Det konsulära samarbetet på plats

1.	Ramen för det konsulära samarbetet på plats

2.	Förhindrande av att ansökningar görs samtidigt med eller direkt efter ett avslag

3.	Kontroll av de sökandes trovärdighet

4.	Utbyte av statistik

5.	Viseringsansökningar som behandlas av kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråer och researrangörer

5.1	Olika typer av ombudsverksamhet

5.2	Harmonisering av samarbetet med de kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråerna, researrangörerna och deras detaljhandlare

BILAGOR TILL DE GEMENSAMMA KONSULÄRA ANVISNINGARNA

—	Gemensam förteckning över de tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering i alla medlemsstater enligt förordning (EG) nr 539/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 2414/2001 och förordning (EG) nr 453/2003

—	Gemensam förteckning över de tredje länder vars medborgare inte är skyldiga att inneha visering i någon medlemsstat enligt förordning (EG) nr 539/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 2414/2001 och förordning (EG) nr 453/2003

2.	Resebestämmelser för innehavare av diplomat- eller tjänstepass eller passersedlar som vissa internationella organisationer utfärdar till sina tjänstemän

3.	Förteckning över de stater vars medborgare måste inneha visering för flygplatstransitering, varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa stater

4.	Förteckning över dokument som berättigar till viseringsfri inresa

5.	Förteckning över de fall då det enligt artikel 17.2 krävs föregående samråd med de centrala myndigheterna i den egna staten, en annan stat eller andra stater innan visering utfärdas

6.	Förteckning över honorärkonsuler som undantagsvis temporärt bemyndigas att utfärda viseringar

7.	De på årsbasis av de nationella myndigheterna fastställda belopp som skall vara riktmärken för beviljande av inresa

8.	Mall till viseringsmärket samt märkets tekniska kännetecken och säkerhetsdetaljer

9.	Uppgifter som de fördragsslutande staterna vid behov kan föra in i fältet för anmärkningar

10.	Bestämmelser för införandet av uppgifter i det maskinläsbara fältet

11.	Resehandlingar i vilka viseringar kan införas

12.	Avgifter (uttryckta i euro) motsvarande de administrativa kostnaderna för behandlingen av en ansökan om visering

13.	Anvisningar för ifyllande av viseringsmärket

14.	Principer och förfaranden för hur de avtalsslutande parterna skall rapportera vid utfärdande av territoriellt begränsade viseringar, vid upphävande och återkallande av enhetliga viseringar, vid förkortning av giltighetstiden för dessa samt vid utfärdande av nationella uppehållstillstånd

15.	Mall till medlemsstaternas harmoniserade formulär för inbjudan eller åtagandeförklaring

16.	Modell för harmoniserat formulär för inlämnande av en ansökan om enhetlig visering

17.	Dokument för förenklad transitering (FTD) och Dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD)

18.	Tablå över beskickningar som utfärdar enhetliga viseringar

GEMENSAMMA KONSULÄRA ANVISNINGAR

till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat från de avtalsslutande parterna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet

ÄRENDE: Villkor för utfärdande av en enhetlig gällande visering för det territorium som omfattas av alla de avtalsslutande parterna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet

I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1. Tillämpningsområde

Enligt bestämmelserna i kapitel 3, avsnitt I och II i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna av den 19 juni 1990, som Italien, Spanien, Portugal, Grekland och Österrike senare har anslutit sig till, gäller följande gemensamma föreskrifter för prövning av viseringsansökningar för en vistelse på upp till tre månader, inklusive ansökningar om transitvisering, för det territorium som omfattas av alla de avtalsslutande parterna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (1).

Viseringar för en vistelse som överstiger tre månader är fortfarande underkastade nationella förfaranden och berättigar endast till en vistelse på det nationella territoriet. Innehavare av en sådan visering kan dock passera de övriga avtalsslutande parternas territorium i avsikt att komma till det territorium som tillhör den avtalsslutande part som beviljat tillståndet, förutsatt att innehavaren uppfyller de inresevillkor som anges i artikel 5.1 a, 5.1 d och 5.1 e och förutsatt att han inte är upptagen på spärrlistan hos den avtalsslutande part vars territorium han önskar passera.

2. Definitioner och viseringskategorier

2.1 Enhetlig visering

En avtalsslutande part utfärdar ett tillstånd resp. fattar ett beslut genom den enhetliga visering som införs i ett pass, en resehandling eller något annat dokument som berättigar till gränspassage. Viseringen ger den viseringsskyldige utlänningen rätt att lämna in en ansökan till en gränskontrollmyndighet vid den yttre gränsen till den utfärdande staten eller vid gränsen till en annan avtalsslutande part och, beroende på vilken viseringskategori det gäller, att söka om tillstånd för transitering eller vistelse, under förutsättning att de övriga villkoren för inresa eller transitering är uppfyllda. Innehavet av en enhetlig visering innebär inte att utlänningen har en oåterkallelig rätt till inresa.

2.1.1 Visering för flygplatstransitering

Denna visering ger en utlänning som är skyldig att inneha transitvisering rätt att uppehålla sig i det internationella transitområdet på en flygplats under en mellanlandning vid en internationell flygning, men tillåter inte inresa till den berörda statens territorium. Denna viseringsskyldighet utgör ett undantag i den allmänna transitförmånen att kunna vistas på det internationella transitområdet utan visering.

En sådan visering är nödvändig för medborgare i de länder som finns förtecknade i bilaga 3, liksom för personer som inte är medborgare i dessa länder, men som är innehavare av en resehandling utställd av myndigheterna i dessa länder.

Undantag från viseringsskyldighet vid flygplatstransitering är reglerade enligt del III i bilaga 3.

2.1.2 Transitvisering

Visering som tillåter en utlänning transitering genom de avtalsslutande parternas territorium för att resa från ett tredjeland till ett annat.

Denna visering kan utfärdas för transitering en, två eller i undantagsfall också flera gånger, varvid transittiden inte får överskrida fem dagar.

2.1.3 Visering för kortare vistelse eller resevisering – visering för flera inresor

Visering som tillåter en utlänning att resa in på de avtalsslutande parternas territorium för en oavbruten vistelse eller flera på varandra följande vistelser som sammanlagt inte överskrider tre månader per halvår från och med den första resans inresedatum, under förutsättning att motivet för resan inte är invandring. Denna visering kan i regel utfärdas för en eller flera inresor.

Vissa utlänningar som t.ex. på grund av affärsangelägenheter ofta måste resa till en eller flera Schengenstater kan erhålla visering för kortare vistelse för flera inresor, varvid den sammanlagda vistelsetiden inte får överskrida tre månader per halvår. Giltighetstiden för viseringar för flera inresor kan omfatta ett år eller i undantagsfall mer än ett år för vissa kategorier av personer (se V.2 och V.2.1).

2.1.4 Gruppvisering

En visering för transitering respektive för en vistelse på högst 30 dagar som kan föras in i ett kollektivt pass, under förutsättning att detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning och som gäller en grupp utlänningar som står inför beslutet att företa en resa i grupp och som både vid inresan och under vistelsen samt vid utresan från de avtalsslutande parternas territorium uppträder som en sammanhållen grupp.

En gruppvisering skall omfatta minst 5 och högst 50 personer. Det skall finnas minst en gruppledare som skall medföra sitt pass och när det krävs en visering utställd i ledarens namn.

Gruppviseringar för transit får genom undantag från ovanstående utfärdas till sjömän i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit (2).

2.2 Visering för längre vistelse

För en vistelse på mer än tre månader skall en nationell visering utfärdas av respektive medlemsstat i enlighet med nationell lagstiftning.

Denna visering skall dock under högst tre månader från och med den första dagen för dess giltighetstid även gälla som en enhetlig visering för kortare vistelse, om utfärdandet har gjorts i enlighet med de gemensamma villkor och kriterier som fastställts genom eller enligt de relevanta bestämmelserna i kapitel 3, avsnitt I i konventionen och innehavaren uppfyller de inresevillkor som anges i artikel 5.1 a och artikel 5.1 c–e i konventionen och som återges i del IV i dessa anvisningar. Om så inte är fallet skall den endast ge innehavaren rätt att passera genom de övriga medlemsstaternas territorium i avsikt att komma till det territorium som hör till den medlemsstat som beviljat tillståndet, förutsatt att innehavaren uppfyller de inresevillkor som anges i artikel 5.1 a och artikel 5.1 d och e och inte är upptagen på spärrlistan i den medlemsstat vars territorium han önskar passera genom.

2.3 Visering med territoriellt begränsad giltighet

I undantagsfall utfärdad visering som en avtalsslutande part för in i ett pass, en resehandling eller något annat dokument som berättigar till gränspassage och som uteslutande gäller vistelse på en eller flera avtalsslutande parters territorium. In- och utresa måste likaså företas genom en eller flera av dessa parters territorium (jfr V.3).

2.4 Vid gränsen utfärdad specialvisering (3)

2.5 Handlingar som är likvärdiga med viseringar och ger rätt till passage av de yttre gränserna: FTD/FRTD

Ett dokument för förenklad transitering (FTD) eller ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) kan utfärdas i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 693/2003 (4) och (EG) nr 694/2003 (5) (se bilaga 17).

II. BEHÖRIG DIPLOMATISK ELLER KONSULÄR BESKICKNING

En viseringsskyldig utlänning (bilaga 1) som vill resa in i en avtalsslutande parts territorium skall vända sig till viseringsavdelningen vid den behöriga diplomatiska eller konsulära beskickningen.

1. Fastställande av behörig stat

1.1 Stat som är behörig att behandla en viseringsansökan

För prövning av ansökningar och utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse eller av transitviseringar är följande stater behöriga i nedan angiven ordning:

—

Den avtalsslutande part på vars territorium resmålet är beläget. Om det finns flera resmål är den stat behörig på vars territorium resans huvudmål är beläget. En transitstat kan aldrig vara resans huvudmål.

Efter mottagande av ansökan beslutar den diplomatiska eller konsulära beskickningen i enskilda fall med beaktande av samtliga omständigheter och i synnerhet resmålet, resvägen och vistelsens längd i vilken stat resans huvudmål är beläget. Vid prövningen av dessa kriterier skall beskickningen särskilt grunda sig på de handlingar som lämnats in av den ansökande.

—	Om ett eller flera resmål utgör ett motiv för resp. en komplettering till ett annat resmål skall beskickningen särskilt utgå från det väsentliga syftet med resan och resmålet.

—	Om inget resmål utgör ett motiv för resp. en komplettering till ett annat resmål skall beskickningen utgå från den längsta vistelsetiden (och om vistelsetiden hos de avtalsslutande parterna är lika lång skall man utgå från den första vistelsen).

—	Den avtalsslutande part där första inresan äger rum om det inte går att avgöra vilket som är resans huvudmål. Den första inresestaten är den stat vid vars yttre gräns den ansökande har lämnat sina dokument för kontroll vid inresa till Schengenområdet.

—

Om den avtalsslutande parten inte begär visering av den sökande behöver visering inte utfärdas, den kan dock göras frivilligt och med den ansökandes medgivande; om detta inte görs övergår behörigheten till den första stat som har viseringstvång eller till den första transitstaten med viseringstvång.

—	För prövning av en ansökan och utfärdande av visering med begränsad giltighet på en stats eller Beneluxstaternas territorium är motsvarande avtalsslutande part(er) behörig(a).

1.2 Stat som företräder en behörig stat

Om det i ett land inte finns någon utlandsrepresentation för den stat som är behörig att behandla viseringsansökningar, kan den stat som företräder den behöriga staten genom sin beskickning utfärda en enhetlig visering. Viseringen utfärdas i den företrädda statens namn med dess benägna tillstånd och efter samråd med de centrala myndigheterna om detta är nödvändigt. Om någon Beneluxstat har en utlandsrepresentation skall denna i princip företräda samtliga Beneluxstater, såvida inte den berörda Beneluxstaten saknar faktisk möjlighet att företräda de övriga Beneluxstaterna; om så är fallet kan de senare företrädas av en annan partnerstat när det gäller visering i den tredje stat som berörs.

Även om ett land har en utlandsrepresentation i tredjeland, kan den begära att en annan stat som har en utlandsrepresentation i detta land företräder den. Den enhetliga viseringen utfärdas i den företrädda statens namn med dess benägna tillstånd och efter samråd med de centrala myndigheterna om detta är nödvändigt.

När enhetliga viseringar utfärdas i enlighet med a och b skall ett avtal ingås mellan den eller de företrädda staterna och den företrädande staten, i vilket följande skall anges:

—	Varaktighet av företrädandet och villkoren för dess hävande.

—

Avseende tillämpningen av led b, även de närmare villkoren för genomförande av företrädandet, till exempel villkoren för i vilken utsträckning den företrädande staten skall ställa lokaler till förfogande, villkoren för i vilken utsträckning den företrädande staten och den företrädda staten skall ställa personal till förfogande, den företrädda statens eventuella finansiella bidrag till den företrädande statens kostnader för utfärdande av viseringar för den andra statens räkning.

d)	Utfärdandet av enhetliga viseringar i enlighet med a och b återspeglas i den tabell över utlandsrepresentationer som utfärdar enhetliga viseringar som finns i bilaga 18.

Utfärdandet av Schengenviseringar vid företrädande enligt a och b skall göras på grundval av följande punkter:

—

Reglerna för företrädande vid behandlingen av viseringsansökningar gäller för de enhetliga viseringar som har utfärdats inom ramen för Schengenkonventionen och enligt de gemensamma konsulära anvisningarna för flygplatstransitering, transitviseringar och viseringar för kortare vistelse. Den företrädande staten har skyldighet att utfärda viseringar enligt bestämmelserna i de gemensamma konsulära anvisningarna lika snabbt som när det gäller att utfärda egna viseringar för samma kategori med samma giltighetstid.

—

Med förbehåll för uttryckliga bilaterala överenskommelser gäller reglerna för företrädande inte för viseringar som utfärdas för utövande av inkomstbringande förvärvsverksamhet eller en verksamhet som kräver ett föregående tillstånd av den stat där verksamheten skall utövas. Sökandena måste vända sig till den stats ackrediterade konsulära beskickning där den nämnda verksamheten skall utövas.

—

Medlemsstaterna i Schengen har inte skyldighet att låta sig företrädas i alla tredjeländer för utfärdande av viseringar. De kan besluta att viseringsansökningar i vissa tredjeländer eller ansökningar om en särskild viseringskategori skall inlämnas till en beskickning tillhörig den stat som är huvudmålet för resan.

—	Vid ansökan om visering tillkommer det enbart de diplomatiska och konsulära beskickningarna att bedöma om det föreligger risk för olaglig invandring.

—	De företrädda staterna övertar ansvaret för asylansökningar som lämnas in av innehavare av viseringar som – vilket skall framgå genom en uttrycklig anmärkning på viseringen – har utfärdats av företrädande stater på de företrädda staternas vägnar.

—

I undantagsfall kan ett bilateralt avtal slutas om att viseringsansökningar från vissa kategorier av tredjeländer av den företrädande staten skall överlämnas till myndigheterna i den företrädda stat där resmålet är beläget eller att de skall skickas till en diplomatisk beskickning eller karriärkonsulat tillhörig den staten. Dessa kategorier måste fastställas skriftligt (eventuellt till alla diplomatiska beskickningar eller konsulat). Man utgår då ifrån att utfärdandet av viseringen har skett med tillstånd från den företrädda staten i enlighet med artikel 30.1 a i Schengenkonventionen.

—

De bilaterala avtalen kan med tiden anpassas mot bakgrund av de nationella utvärderingarna av asylansökningar som har lämnats in under en bestämd tidsperiod av innehavare av viseringar som har utfärdats genom ombud och andra relevanta uppgifter om utfärdande av viseringar. Dessutom kan man komma överens om att avstå från reglerna för företrädande vid vissa beskickningar (eventuellt också för vissa staters medborgare).

—

En stat kan endast företräda en annan när det gäller utfärdande av viseringar. Om en viseringsansökan inte kan bifallas på grund av att den berörde utlänningen inte i tillräckligt hög grad kan bevisa att han uppfyller villkoren, måste han informeras om möjligheten att lämna in sin viseringsansökan hos den diplomatiska beskickningen eller karriärkonsulatet för den medlemsstat där hans resmål är beläget.

—	Reglerna för när en stat företräder en annan kan ytterligare förbättras genom en vidareutveckling av programvaran som medför att de företrädande beskickningarna kan samråda med den företrädda statens centrala myndigheter utan någon större extra arbetsinsats.

—	På lokal nivå skall utlandsrepresentationerna, inom ramen för det konsulära samarbetet på plats, se till att de viseringssökande får lämplig information om den behörighet som blir följden av att representation enligt led a och b används.

2. Samråd med den egna centrala myndigheten, den centrala myndigheten i en annan stat eller andra stater enligt artikel 17.2

2.1 Samråd med den centrala myndigheten i den egna staten

Den diplomatiska eller konsulära beskickning som behandlar en ansökan måste söka tillstånd hos den centrala myndigheten i den egna staten, samråda med denna eller underrätta den i förväg om beslut som skall fattas i enlighet med nationell rätt eller nationell praxis i de fall som avses i denna i enlighet med fastställda förfaranden och tidsfrister. I bilaga 5 del A finns de fall förtecknade som kräver samråd med de centrala myndigheterna i den egna staten.

2.2 Samråd med den centrala myndigheten/de centrala myndigheterna i en annan stat eller andra stater

Den diplomatiska eller konsulära beskickning som behandlar ansökan måste söka tillstånd hos den egna ansvariga centrala myndigheten som i sin tur skall vidarebefordra ansökan till de ansvariga centrala myndigheterna i en annan stat eller andra stater (se del V.2, 2.3). Fram till dess att Verkställande kommittén upprättar en förteckning över de fall där samråd skall ske med de andra centrala myndigheterna, gäller bilaga 5 del B i dessa konsulära anvisningar som preliminär förteckning.

2.3 Samrådsförfarande när en stat företräder en annan

a)	Om medborgare från de stater som nämns i bilaga 5 del C lämnar in en viseringsansökan till en Schengenstats diplomatiska eller konsulära beskickning som företräder en annan partnerstat skall samråd ske med den företrädda staten.

b)	De uppgifter som skall utbytas avseende denna viseringsansökan motsvarar de uppgifter som för närvarande skall förmedlas inom ramen för samråd enligt bilaga 5 del B. I formuläret skall dock finnas en obligatorisk rubrik för hänvisning till den företrädda statens territorium.

c)	För tidsfristerna, deras förlängning och hur de skall besvaras gäller de nuvarande bestämmelserna i de gemensamma konsulära anvisningarna.

d)	De samråd som avses i bilaga 5 del B skall genomföras av den företrädda staten.

3. Ansökan utanför bosättningsstaten

Om viseringsansökan inlämnas i en stat som inte är den sökandes bosättningsstat och om det föreligger betänkligheter mot den sökandes verkliga avsikter (och i synnerhet vid risk för olaglig invandring), så kan visering utfärdas endast efter samråd med den diplomatiska eller konsulära beskickningen i den sökandes bosättningsstat och/eller den egna ansvariga centrala myndigheten.

4. Bemyndigande att utfärda enhetlig visering

Med undantag av de fall som finns förtecknade i bilaga 6 är enbart Schengens avtalsslutande parters diplomatiska eller konsulära beskickningar bemyndigade att utfärda enhetliga viseringar.

III. MOTTAGANDE AV ANSÖKAN

1. Formulär för viseringsansökan – antal formulär

Utlänningar skall även fylla i formuläret för enhetlig visering. Inlämnandet av en ansökan om enhetlig visering måste ske med hjälp av det harmoniserade formuläret enligt modellen i bilaga 16.

Åtminstone ett exemplar av formuläret för viseringsansökan skall fyllas i, vilket bl.a. kan användas för samråd med den centrala myndigheten. När nationella administrativa förfaranden så kräver kan de fördragsslutande parterna begära flera kopior.

2. Handlingar som skall bifogas ansökan

Utlänningar skall bifoga följande handlingar till sin ansökan:

a)	En giltig resehandling i vilken en visering kan föras in.

I förekommande fall handlingar som bevisar syftet med vistelsen och villkoren för den avsedda vistelsen.

Om den diplomatiska eller konsulära beskickningen vet att sökanden har gott rykte, kan den personal som är ansvarig för utfärdande av visering bortse från kravet på handlingar som bevisar syftet med vistelsen och villkoren för denna.

3. Den sökandes trovärdighet i fråga om avsikt att återvända – medel för att bekosta uppehället

Den sökande måste övertyga den beskickning som behandlar ansökan om att han förfogar över tillräckliga medel för sitt livsuppehälle och för återresan.

4. Enskilt samtal med den sökande

I princip skall den sökande uppmanas att personligen besöka den diplomatiska eller konsulära beskickningen för att muntligt framställa syftet med sin ansökan, i synnerhet om det finns berättigade skäl att tvivla på det faktiska syftet med resan eller avsikten att verkligen företa återresan till ursprungslandet.

Om det inte finns något tvivel om den sökandes trovärdighet är det tillåtet att avvika från denna princip med beaktande av om sökanden är känd eller den diplomatiska eller konsulära beskickningen ligger långt borta från hans bosättningsort. Detta gäller även för gruppresor som kända och trovärdiga organisationer ansvarar för.

Del VIII.5 innehåller mer detaljerade regler om de viseringsansökningar som behandlas av kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråer, arrangörer av paketresor och deras detaljhandlare.

IV. RÄTTSLIG GRUND

Enhetlig visering kan utfärdas om de inresevillkor som anges i artiklarna 15 och 5 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 19 juni 1990 är uppfyllda.

Artikel 15

I princip får de viseringar som avses i artikel 10 endast utfärdas för utlänningar som uppfyller de inresevillkor som fastställs i artikel 5.1 a, 5.1 c, 5.1 d och 5.1 e.

Artikel 5

I samband med vistelse som inte överskrider tre månader, kan inresa till de avtalsslutande parternas territorium beviljas en utlänning, som

a)	är innehavare av ett eller flera giltiga dokument som tillåter passerande av gränsen och som fastställts av Verkställande kommittén,

b)	innehar giltig visering, om sådan krävs,

i förekommande fall kan uppvisa dokument som bevisar syftet med och villkoren för den avsedda vistelsen samt har tillräckliga medel för sitt uppehälle vad gäller såväl den planerade vistelsens längd som återresan till ursprungslandet eller transitresa till ett tredjeland som medger inresa, eller att han är i stånd att på laglig väg anskaffa dessa medel,

d)	inte finns registrerad på spärrlista,

e)	inte anses utgöra en risk för den allmänna ordningen, statens säkerhet eller någon av de avtalsslutande parternas internationella förbindelser.

Inresa till de avtalsslutande parternas territorium skall vägras en utlänning som inte uppfyller samtliga dessa villkor, utom i de fall då en avtalsslutande part finner det nödvändigt att avvika från denna princip av humanitära skäl, i eget intresse eller på grund av internationella förpliktelser. I sådana fall skall inresetillståndet begränsas till den berörda partens territorium varvid denna avtalsslutande part är skyldig att underrätta övriga avtalsslutande parter om detta.

Dessa regler påverkar inte tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om rätten till asyl eller bestämmelserna i artikel 18.

En visering med territoriellt begränsad giltighet kan endast utfärdas om villkoren enligt artikel 11.2, artikel 14.1 samt artikel 16 tillsammans med artikel 5.2 är uppfyllda (se V.3).

Artikel 11.2

2.	Bestämmelserna i punkt 1 hindrar inte att någon av de avtalsslutande parterna under loppet av det halvår som avses vid behov utfärdar en ny visering, vars giltighet begränsas till denna parts territorium.

Artikel 14.1

1.	Ingen visering får införas i en resehandling som inte betraktas som giltig av någon av de avtalsslutande parterna. Om resehandlingen är giltig endast hos en eller några avtalsslutande parter, skall den införda viseringen begränsas till denna eller dessa.

Artikel 16

Om någon av de avtalsslutande parterna finner det nödvändigt att, av något av de skäl som anges i artikel 5.2, avvika från den i artikel 15 fastställda principen genom att utfärda visering för utlänningar som inte uppfyller samtliga i artikel 5.1 upptagna villkor för inresa, skall denna viserings giltighet begränsas till denna avtalsslutande parts territorium, varvid denna part skall underrätta övriga avtalsslutande parter om detta.

V. BEHANDLING OCH BESLUT

Den diplomatiska eller konsulära beskickningen kontrollerar först de inlämnade dokumenten (1) och dessa ligger sedan till grund för beslutet om viseringsansökan (2):

Grundläggande kriterier för prövning av ansökan

Vid behandlingen av viseringsansökningar skall i huvudsak följande punkter beaktas: säkerheten för de avtalsslutande parterna, bekämpningen av den olagliga invandringen samt andra aspekter på internationella förbindelser. Beroende på vilket land det gäller kan den ena eller andra punkten anses viktigare, men uppmärksamhet måste alltid ägnas åt samtliga punkter.

Med avseende på säkerheten måste det prövas om nödvändiga kontrollåtgärder har vidtagits: kontroll av de uppgifter som finns i Schengens informationssystem när det gäller personer som finns upptagna på spärrlistorna samt samråd med de centrala myndigheterna för länder där samråd krävs.

När det gäller att uppskatta invandringsriskerna ligger ansvaret för bedömningen enbart på den diplomatiska eller konsulära beskickningen. Vid prövning av viseringsansökningen skall det fastställas om sökanden har för avsikt att invandra och bosätta sig på medlemsstaternas territorium med hjälp av en visering för turist-, affärs-, studie-, arbets- eller familjebesöksändamål. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt ”riskgrupper”, arbetslösa, personer som inte förfogar över en regelbunden inkomst osv. Av samma skäl är intervjun med sökanden av grundläggande betydelse för att utröna syftet med resan. Man kan även begära ytterligare dokumentation läggs fram till stöd för ansökan, om möjligt efter överenskommelse inom ramen för det lokala konsulära samarbetet. Den diplomatiska och konsulära beskickningen måste också utnyttja det lokala konsulära samarbetet för att bättre kunna upptäcka falska eller förfalskade dokument som läggs fram som stöd för vissa viseringsansökningar. Om tvivel kvarstår om dokumentens och de framlagda bevisens äkthet, även vad gäller sanningshalten i innehållet i dessa och även trovärdigheten i de uppgifter som lämnats under intervjun, skall den diplomatiska eller konsulära beskickningen avstå från att utfärda visering.

Prövningarna för sökande som är kända för gott rykte och om vilka utbyte av information har skett inom ramen för det konsulära samarbetet skall däremot underlättas.

1. Behandling av viseringsansökan

1.1 Kontrollförfarande vid viseringsansökan:

—	Vistelsens längd och syfte måste överensstämma.

—	Formuläret måste vara fullständigt och konsekvent ifyllt. Till ansökan måste bifogas ett foto på sökanden och om möjligt uppgift om resans huvudmål.

1.2 Kontroll av den sökandes identitet

Vid kontroll av sökandens identitet skall det kontrolleras om han finns upptagen i Schengens informationssystem – SIS – på spärrlistan eller om det finns några andra (säkerhets)risker som gör att visering ej bör utfärdas; därutöver bör det med tanke på olaglig invandring prövas om tidigare vistelsetider har överskridits.

1.3 Kontroll av resehandlingen

—	Prövning av om dokumentet är regelmässigt: Det måste vara fullständigt och får inte vara ändrat eller helt eller delvis förfalskat.

—	Prövning av resehandlingens territoriella giltighet; den måste vara giltig för inresa i Schengenstaterna.

—	Prövning av resehandlingens giltighetstid; den skall överskrida viseringens giltighetstid med tre månader (artikel 13.2 i Schengenkonventionen).

—

På grund av brådskande humanitära skäl, nationella krav eller internationella åtaganden kan dock i undantagsfall viseringar införas i resehandlingar vars giltighetstid understiger den ovannämnda tiden (tre månader), dock under förutsättning att resehandlingen har längre giltighetstid än viseringen och att den tillåter att utlänningen återreser.

—	Kontroll av under hur långa perioder den sökande tidigare har vistats på de avtalsslutande parternas territorium.

1.4 Kontroll av övriga dokument som krävs för ansökan

Verifikationernas antal och art beror på den eventuella risken för olaglig invandring och lokala förhållanden (t.ex. konvertibel valuta) och kan vara olika från land till land. De diplomatiska och konsulära beskickningarna kan avtala om förfaranden för bedömning av verifikationer som är anpassade till lokala förhållanden.

Dessa verifikationer skall avse motivet för resan, befordringsmedel, återresa samt medel för uppehälle och bostad:

—

Verifikation av resans ändamål, t.ex.

—	privata inbjudningsbrev

—	officiella inbjudningar

—	deltagande i en gruppresa

—

Verifikation av resväg, transportmedel och återresa, t.ex.

—	flygbiljett (tur och retur) eller andra biljetter

—	valuta för bensin eller fordonsförsäkring

—

Verifikation av medel för att bekosta uppehället.

Som bevis för tillräckliga medel för uppehälle kan gälla: Kontanter i konvertibel valuta, resecheckar, checkar som är utställda på ett valutakonto, kreditkort resp. andra bevis för att sökanden förfogar över valuta.

Omfattningen av medel för uppehälle måste bedömas i förhållande till resans längd och syfte samt levnadsomkostnaderna i den Schengenstat eller de Schengenstater som skall besökas. De avtalsslutande parternas nationella myndigheter skall årligen fastställa de riktbelopp som skall gälla för gränspassage (se bilaga 7) (6).

Dessutom skall sökanden, i samband med ansökan om visering för kortare vistelse eller resevisum, kunna styrka innehav av en tillräcklig och giltig individuell reseförsäkring eller gruppreseförsäkring som täcker de kostnader som kan uppstå i samband med återbördande till hemlandet av medicinska skäl, akut läkarhjälp och/eller brådskande sjukhusvård.

Sökande skall i princip teckna försäkring i bosättningsstaten. Om detta inte är möjligt skall de söka teckna försäkring i något annat land. Om personer som hyser sökande tecknar försäkring för dem skall de göra detta på sin egen bosättningsort.

Försäkringen måste vara giltig inom hela territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser fullt ut och täcka hela vistelsen. Täckningen skall vara minst 30 000 euro.

I princip skall intyget om denna försäkring lämnas när viseringen utfärdas.

Den diplomatiska beskickning eller det konsulat som är behörigt att pröva en ansökan om visering får besluta att detta krav har uppfyllts i de fall då en tillräcklig försäkringsskyddsnivå kan antas föreligga mot bakgrund av en sökandes yrkesmässiga situation.

De diplomatiska beskickningarna eller konsulaten får i varje enskilt fall besluta att medge undantag från detta krav för innehavare av diplomat- eller tjänstepass eller andra officiella pass, eller för att skydda landets utrikespolitiska, utvecklingspolitiska eller andra väsentliga allmänna intressen.

Undantag från kravet att styrka innehav av reseförsäkring kan också göras då det inom ramen för det lokala konsulära samarbetet konstateras att det är omöjligt för medborgare i vissa tredjeländer att teckna sådan försäkring.

För att avgöra om en försäkring är tillräcklig får medlemsstaterna förvissa sig om att fordringar mot försäkringsföretaget kan återkrävas i en medlemsstat, Schweiz eller Liechtenstein.

—

Verifikation av login

Följande dokument kan bl.a. användas som bevis för bostad:

a)	Reservation av hotellrum eller liknande reservationer.

b)	Dokument som visar att ansökande har ett hyreskontrakt i sitt namn för en lägenhet eller ett motsvarande egendomskontrakt i det land där han skall vistas.

Om utlänningen säger att han skall bo hos en privatperson eller i någon institution är det de konsulära beskickningarnas sak att på något av följande sätt pröva om personen faktiskt kommer att få bo där:

—	Genom kontroller vid de nationella myndigheterna, om det visar sig nödvändigt.

—	Sökanden visar upp ett intyg om bostad skrivet på ett harmoniserat formulär som godkänts av den avtalsslutande partens ansvariga myndighet enligt nationell lagstiftning. Mallen till detta standardformulär kan utarbetas av Verkställande kommittén,

—	Sökanden visar upp ett officiellt intyg eller dokument som är utformat enligt den avtalsslutande partens nationella lagstiftning och som prövas enligt nationell lagstiftning.

Uppvisandet av ett sådant intyg om bostad som avses i de två föregående strecksatserna innebär inget ytterligare villkor för utfärdande av visering. Detta intyg skall betraktas som ett praktiskt hjälpmedel för att för konsulaten kunna bevisa att det finns bostad eller i förekommande fall medel för uppehälle. Om en avtalsslutande part använder ett sådant dokument måste alltid värdens och gästens eller gästernas namn och adress och vistelsens längd anges samt syftet med vistelsen, eventuellt släktskap och värdens mantalsskrivningsort.

Efter det att den diplomatiska eller konsulära beskickningen har utfärdat viseringen, skall den stämpla dokumentet och föra in viseringsnummer för att förhindra att dokumentet används en gång till.

Syftet med kontrollen är att förhindra tillfällighetsinbjudningar, bedrägliga inbjudningar eller inbjudningar från utlänningar, som uppehåller sig olovligen eller vars ställning är oklar.

Om sökanden kan bevisa att han förfogar över tillräckliga medel för sitt uppehälle, för att bära kostnaderna för mat och logi i den eller de Schengenstater som han skall besöka, kan han vid inlämningen av ansökan om enhetlig visering befrias från skyldigheten att lämna bevis för bostad.

—

Övriga verifikationer som eventuellt skall läggas fram är t.ex.

—	verifikation av bosättningsort och anknytning i hemlandet,

—	tillstånd från föräldrarna (om sökanden är underårig),

—	verifikation av sökandens sociala och yrkesmässiga ställning.

I de fall då det enligt Schengenstaternas nationella lagstiftning krävs att inbjudningar, åtagandeförklaringar, respektive bevis för bostad föreligger när det gäller privatpersoner eller affärsresande skall dessa göras på ett harmoniserat formulär.

1.5 Kontroll av om sökanden är trovärdig

För att fastställa sökandens trovärdighet prövas inom ramen för det konsulära samarbetet på plats om denne är känd som en trovärdig person.

Dessutom utnyttjas den information som har utbytts mellan beskickningarna (se del VIII.3).

2. Beslutsförfarande

2.1 Fastställande av viseringskategori och antalet inresor

Den enhetliga viseringen kan vara (art. 11)

—	en visering som gäller för en eller flera inresor, varvid varken den oavbrutna vistelsens längd eller den sammanlagda längden av flera på varandra följande vistelser får överstiga mer än tre månader per halvår räknat från det första inresedatumet,

—

en visering som gäller ett år som berättigar till en tre månaders vistelse per halvår och till flera inresor; denna visering kan utfärdas till personer som erbjuder tillräckliga garantier och som är av särskilt intresse för en avtalsslutande part; dessutom finns det i undantagsfall möjlighet att utfärda visering för bestämda personkategorier för mer än ett år och upp till högst fem år som berättigar till flera inresor,

—

en transitvisering som ger innehavaren rätt till att en, två eller i undantagsfall flera gånger passera de avtalsslutande parternas territorium för att bege sig till en tredje stats territorium, under förutsättning att transitresans längd inte överstiger fem dagar om inresan till denna tredje stat är garanterad i förväg och om transitresan normalt går igenom de avtalsslutande parternas territorium.

2.2 Den verkställande myndighetens ansvar

De diplomatiska representanterna eller cheferna för den konsulära avdelningen har, enligt sina nationella befogenheter det övergripande ansvaret för det praktiska utförandet vid utfärdande av viseringar på beskickningarna och skall samråda sinsemellan om detta.

Den diplomatiska eller konsulära beskickningen skall grunda sitt beslut på all den information som står till dess förfogande och med beaktande av den konkreta situationen för varje ansökan.

2.3 Särskilt förfarande vid föregående samråd med andra centrala myndigheter

De avtalsslutande parterna har beslutat inrätta ett system för samråd med de centrala myndigheterna. Om det tekniska systemet för samråd inte fungerar kan man under en övergångstid i varje särskilt fall vidta följande åtgärder:

—	Inskränkning av samråden till absolut nödvändiga fall.

—	Utnyttjande av det nät av ambassader och konsulat som de berörda staterna har på plats för att kanalisera samråden.

—	Utnyttjande av de avtalsslutande parternas nät av ambassader i a) det land som har gjort en framställning om samråd, b) det land som har mottagit framställningen.

—	Utnyttjande av konventionella system: fax, telefon osv. för överförande av information mellan kontaktställena.

—	Förstärkning av övervakningen till förmån för gemensamma intressen.

Utfärdandet av enhetlig visering och visering för längre vistelse med samma giltighet som visering för kortare vistelse till de kategorier av sökande som finns förtecknade i bilaga 5 B, som måste föregås av samråd med en central myndighet – utrikesministeriet eller en annan instans – (artikel 17.2 i konventionen) sker enligt följande förfarande.

När en person som tillhör denna kategori lämnar in en viseringsansökan skall den diplomatiska eller konsulära beskickningen förvissa sig om att sökanden inte finns upptagen på spärrlistan genom en kontroll i Schengens informationssystem.

Vidare skall följande förfarande användas:

a)	Förfarande Förfarandet enligt punkt b skall inte användas om sökanden finns upptagen på spärrlista i Schengens informationssystem

Översändande av ansökan till den egna statens centrala myndighet

I de fall där samråd krävs skall den diplomatiska eller konsulära beskickningen ofördröjligen meddela den centrala myndigheten att en visering har sökts.

—

Om denna centrala myndighet behandlar en ansökan för vilken den fördragsslutande part som mottagit ansökan är behörig och beslutar att avslå denna ansökan, är det inte nödvändigt att inleda eller fortsätta ett samrådsförfarande med en eller flera andra fördragsslutande parters centrala myndigheter som begärt samråd.

—

Om denna centrala myndighet behandlar ansökningar som företrädare för en annan behörig stat, skall den underrätta den centrala myndigheten i denna stat om ansökan. Om den centrala myndigheten i den företrädda staten eller den centrala myndigheten i den företrädande staten, under förutsättning att detta är fastställt i avtalet om regler för företrädande, beslutar att avslå viseringsansökan, är det inte nödvändigt att inleda eller fortsätta ett samrådsförfarande med en eller flera andra fördragsslutande parters centrala myndigheter som begärt samråd.

Samrådets innehåll

För att garantera enhetligheten i samrådet med de centrala myndigheterna skall den diplomatiska eller konsulära beskickning som behandlar ansökan förmedla följande information till sin egen centrala myndighet:

1.	Vid vilken diplomatisk eller konsulär beskickning viseringsansökan har lämnats in.

2.	Sökandens/de sökandes för- och efternamn, födelseort och -datum och, om detta är bekant, föräldrarnas namn.

3.	Sökandens/de sökandes medborgarskap och, om detta är känt, tidigare medborgarskap.

4.	Den inlämnade resehandlingens/de inlämnade resehandlingarnas typ och nummer samt utställningsdatum och giltighetstid.

5.	Resans längd och syfte.

6.	Planerade resdatum.

7.	Bosättningsort, yrke, arbetsgivare.

8.	Uppgifter från de avtalsslutande parterna, särskilt om tidigare viseringsansökningar och tidigare vistelser i Schengenländerna.

9.	Vid vilken gräns sökanden har tänkt resa in på Schengenterritoriet.

10.	Ytterligare efternamn (namn vid födseln, i förekommande fall namn som ogift; syftet är att möjliggöra identifikation enligt de avtalsslutande parternas nationella rätt samt den stats nationella rätt där sökanden är medborgare).

11.	Andra uppgifter som bedöms som relevanta av beskickningen och som finns införda i sökandens pass, t.ex. medföljande personer (make/a, barn) liksom viseringar som tidigare erhållits av sökanden och ansökningar till samma resmål.

Dessa uppgifter skall föras in i samma ordning som i ansökningsformuläret.

Denna information skall användas av de centrala myndigheterna för samråd och det är i princip den stat som gjort framställningen om samråd som fastställer hur den skall översändas. Det måste alltid kunna bevisas vilket datum och vid vilken tidpunkt som framställningen översändes och när den kom in till de myndigheter som mottagit framställningen.

Översändande av en ansökan från den egna statens centrala myndighet till andra centrala myndigheter

Den centrala myndigheten i den stat i vilken en ansökan har gjorts skall i sin tur översända framställningen om samråd till den centrala myndigheten/de centrala myndigheterna i den stat/de stater som har begärt samråd. De centrala myndigheterna är de myndigheter som de fördragsslutande parterna har utsett till att fullgöra dessa uppgifter.

Denna myndighet/Dessa myndigheter skall efter vederbörlig kontroll informera den centrala myndighet som gjort framställningen om samråd om sin bedömning av viseringsansökningen.

Tidsfrist för svar – begäran om förlängning

Tidsfristen för att översända resultatet till den centrala myndighet som gjort den ursprungliga framställningen om samråd skall inte överstiga sju kalenderdagar. Tidsfristen på sju kalenderdagar inleds när den centrala myndighet som skall göra en framställning om samråd har översänt ansökan.

Om en av de centrala myndigheter som mottagit framställningen om samråd begär en förlängning av tidsfristen hos den myndighet som gjort framställningen inom de sju kalenderdagarna kan denna tidsfrist förlängas med ytterligare sju dagar.

I undantagsfall kan den centrala myndighet som mottagit framställningen med angivande av skälen ansöka om en förlängning av tidsfristen med mer än sju dagar.

De centrala myndigheter som mottagit en framställning skall se till att ett svar i brådskande fall översänds så skyndsamt som möjligt.

Om inget svar inkommer efter den första tidsfristens och i förekommande fall efter förlängningens utgång innebär detta att den/de myndighet(er) som mottagit en framställning om samråd inte har några invändningar och inget hindrar därmed att viseringen utfärdas.

Beslut grundat på resultatet av samrådet

Den centrala myndigheten i den stat i vilken viseringsansökningen gjordes kan när den första tidsfristen eller förlängningen löpt ut ge den diplomatiska eller konsulära beskickningen tillstånd att utfärda den enhetliga viseringen.

Den diplomatiska eller konsulära beskickning som prövar viseringsansökningen kan utfärda viseringen 14 dagar efter det att den centrala myndighet som skall göra framställningen om samråd har översänt ansökan, såvida inte den egna centrala myndigheten har fattat ett bestämt beslut. Det åligger varje central myndighet att informera sina egna beskickningar om när samrådsperioden inleds.

Om den centrala myndighet som gjort framställningen har fått en ansökan om en exceptionell förlängning av tidsfristen skall den underrätta den beskickning som mottagit viseringsansökningen. Denna får inte fatta beslut om ansökan förrän den har fått instruktioner från den egna centrala myndigheten.

Översändande av specifik dokumentation

I undantagsfall kan den ambassad vid vilken ansökan om visering har gjorts på begäran från den konsulära beskickningen för den stat till vilken en framställning om samråd har gjorts översända blanketten för ansökan om visering (med plats för foto) i enlighet med artikel 17 i Schengenkonventionen.

Detta förfarande skall endast tillämpas på orter i vilka det finns diplomatiska eller konsulära beskickningar för både den stat som gör framställningen om samråd och den stat till vilken framställningen riktas och endast i fråga om de nationaliteter som anges i bilaga 5 del B.

Svaret eller begäran om förlängning av samrådet får under inga omständigheter överföras på lokal nivå med undantag för de samråd som enligt de aktuella bestämmelserna i bilaga 5 del B i de gemensamma konsulära anvisningarna skall äga rum på lokal nivå. För utbytet mellan de centrala myndigheterna skall i princip nätverket för samråd mellan dessa myndigheter användas.

2.4 Att inte behandla eller att avslå en ansökan

Om en diplomatisk eller konsulär beskickning vägrar behandla eller avslår en ansökan om utfärdande av en enhetlig visering skall de nationella rättsliga bestämmelserna i respektive avtalsslutande part gälla i fråga om förfaranden och möjligheter att överklaga.

Om en visering avslås och det enligt de nationella rättsliga bestämmelserna krävs en motivering till detta avslag skall detta grundas på följande text:

”Enligt artikel 15 i förbindelse med artikel 5 i Schengenkonventionen av den 19 juni 1990 har Er ansökan om visering avslagits eftersom Ni inte uppfyller de villkor som anges i artikel 5.1 a, 5.1 c, 5.1 d, 5.1e (var god kryssa för det tillämpliga) i denna konvention, i vilken det fastställs … (lydelsen av det eller de villkor som kommer i fråga).”

Denna motivering kan eventuellt kompletteras med detaljerad information eller innehålla annan information i enlighet med de skyldigheter på detta område som anges i de nationella lagstiftningarna.

Om en diplomatisk eller konsulär beskickning som företräder en avtalsslutande part anser sig tvungen att inte fortsätta behandlingen av en ansökan om visering skall den sökande underrättas om detta och även få kännedom om att han kan vända sig till den diplomatiska eller konsulära beskickningen för den stat som är behörig att behandla ansökan.

3. Territoriellt begränsade viseringar

En visering vars giltighet är territoriellt begränsad till en eller flera avtalsslutande parters nationella territorium kan utfärdas enligt följande:

Om en diplomatisk beskickning anser att det av en av de orsaker som anges i artikel 5.2 i Schengenkonventionen (humanitära skäl, skäl som rör det nationella intresset eller internationella förpliktelser) är nödvändigt att göra undantag från den princip som anges i artikel 15 i konventionen (artikel 16).

Om det fall som anges i artikel 14 i Schengenkonventionen är tillämpligt. Denna artikel har följande lydelse:

1.	Ingen visering får införas i ett resedokument som inte betraktas som giltigt av någon av de avtalsslutande parterna. Om resedokumentet är giltigt endast hos en eller flera avtalsslutande parter, skall den införda viseringen begränsas till denna eller dessa.

2.	I händelse av att resedokumentet betraktas som ogiltigt av en eller flera avtalsslutande parter, får visering utfärdas i form av ett tillstånd som ersätter visering.

3.	Om en beskickning inte har samrått med de centrala myndigheterna av brådskande skäl (av humanitära skäl, skäl som rör det nationella intresset eller internationella förpliktelser) eller om den centrala myndigheten har framfört invändningar.

Om det är nödvändigt att en beskickning ånyo utfärdar en visering till en sökande inom ett halvår för vilket han redan har erhållit en visering för en vistelse på tre månader.

I fallen 1, 3 och 4 kan giltigheten begränsas till en avtalsslutande parts, Beneluxstaternas eller två Beneluxstaters territorium. I fall 2 kan giltigheten begränsas till en eller flera avtalsslutande parters, Beneluxstaternas eller två Beneluxstaters territorium.

De övriga avtalsslutande parternas beskickningar skall informeras om utfärdandet av denna visering.

VI. HUR VISERINGSMÄRKET SKALL FYLLAS I

Bilagorna 8 och 13 innehåller ifyllda mallar för viseringsmärket och information om de tekniska säkerhetsdetaljerna.

1. Fält för gemensamma uppgifter – fält 8

1.1 Fält ”GILTIGT FÖR”

I detta fält skall viseringens territoriella giltighet anges.

Det finns endast följande fyra möjligheter för hur detta fält skall fyllas i:

a)	Schengenstater

Uppgift om den Schengenstat eller de Schengenstater i vilken eller vilka viseringen är giltig (i detta fall skall följande beteckningar för länderna användas: A för Österrike, F för Frankrike, D för Tyskland, E för Spanien, GR för Grekland, P för Portugal, I för Italien, L för Luxemburg, NL för Nederländerna och B för Belgien).

Benelux.

d)	Schengenstat (med användning av de uppgifter som anges i led b) som har utfärdat den nationella viseringen för längre vistelse + Schengenstater.

—	Om viseringsmärket används som enhetlig visering i enlighet med artiklarna 10 och 11 i Schengenkonventionen eller som visering utan begränsning till den utfärdande statens territorium, skall ordet ”Schengenstat” skrivas in i detta fält på den utfärdande statens officiella språk.

—

Om viseringsmärket utfärdas som visering i vilken in- och utresan samt vistelsen är begränsad till ett bestämt territorium skall namnet på den avtalsslutande part på vars territorium viseringsinnehavarens inresa, vistelse och utresa är begränsade skrivas in i detta fält på den avtalsslutande partens officiella språk.

—

Om viseringsmärket används för att utfärda en nationell visering för längre vistelse, vilken under högst tre månader från och med den första giltighetsdagen äger samma giltighet som en enhetlig visering för kortare vistelse, skall i detta fält först den medlemsstat anges som har utfärdat den nationella viseringen för längre vistelse och därefter ”Schengenstaterna”.

—

I de fall som anges i artikel 14 i Schengenkonventionen får den territoriella giltigheten begränsas till en eller flera medlemsstaters territorium. I så fall skall medlemsstaternas landskoder skrivas in i fältet enligt följande alternativ:

a)	De berörda medlemsstaternas koder skrivs in i fältet.

b)	Beteckningen ”Schengenstaterna” skrivs in i fältet på den utfärdande medlemsstatens språk och därefter inom parentes ett minustecken följt av koderna för de medlemsstater för vilkas territorium viseringen inte är giltig.

—	Det geografiska giltighetsområde som skrivs in i denna del av viseringen får inte begränsas till ett mindre territorium än en avtalsslutande parts territorium.

1.2 Fält ”FRÅN OCH MED ... TILL OCH MED”

I detta fält skall viseringens giltighetstid anges.

Efter orden ”från och med” skall den första dag anges från och med vilken det är tillåtet att resa in i det område som anges genom viseringens territoriella giltighet. Denna uppgift skall skrivas på följande sätt:

—	Två siffror för dagen; den 1–9 i en månad skall föregås av en nolla.

—	Bindestreck.

—	Två siffror för månaden; de månader som betecknas med en siffra skall föregås av en nolla.

—	Bindestreck.

—	För årtalet skall de båda sista siffrorna i året anges.

—	Exempel: 15-04-94 = den 15 april 1994.

Efter orden ”till och med”skall den sista dag för viseringens giltighetstid anges till och med vilken utresan från viseringens giltighetsområde måste ha ägt rum senast kl. 24.

Detta datum skall anges på samma sätt som den första giltighetsdagen.

1.3 Fält ”ANTAL INRESOR”

Uppgift om det antal inresor till giltighetsområdet för viseringen som viseringsinnehavaren har möjlighet att göra och därmed uppgift om det antal olika vistelser på vilka de dagar som anges i punkt 1.4 kan fördelas.

En enstaka inresa, två inresor eller flera inresor kan beviljas utan närmare uppgifter. Dessa uppgifter skall markeras i fältet till höger om texten med ”01”, ”02” eller med ”MULT” om fler än två inresor beviljas.

Vid transitvisering kan en eller två inresor beviljas vilken (vilka) skall anges med siffrorna ”01” eller ”02”. Endast i undantagsfall kan fler än två inresor beviljas på samma viseringsmärke. Detta skall markeras med ”MULT”.

Om antalet utresor överensstämmer med antalet inresor blir viseringen ogiltig även om det totala antal dagar som har beviljats för vistelsen inte har utnyttjats.

1.4 Fält ”VISTELSENS LÄNGD ... DAGAR”

Uppgift om det antal dagar som viseringsinnehavaren får vistas i det område som anges genom den territoriellt begränsade giltigheten (7). Här rör det sig antingen om en oavbruten vistelse eller om flera dagar under olika vistelser inom den tidsperiod som anges i punkt 1.2 och i enlighet med det beviljade antal inresor som anges i punkt 1.3.

Mellan orden vistelsens längd och dagar skall det antal dagar som beviljas för vistelsen skrivas in med två siffror. Den första siffran skall vara en nolla om antalet dagar är mindre än 10.

Maximilängden för vistelsen är 90 dagar per halvår.

1.5 Fält”UTFÄRDAT I ... DEN”

Den stad i vilken den diplomatiska eller konsulära beskickningen är belägen skall anges på det officiella språket i den avtalsslutande part som utfärdar viseringen. Denna uppgift skall skrivas in mellan ”i” och ”den”. Datum för utfärdandet skall skrivas in direkt efter ”den”.

Detta datum skall anges på samma sätt som under punkt 1.2.

Den utfärdande myndigheten kan fastställas med hjälp av stämpelavtrycket från den stämpel som placeras i fält 4.

1.6 Fält ”PASSNUMMER”

Uppgift om numret på det pass i vilket viseringen skall påföras. Efter det sista skrivtecknet skall det antal underåriga barn som beledsagar passinnehavaren och som är markerade i passet eller i förekommande fall hans hustru anges (i fråga om underåriga barn skall ett tal följt av ett ”X” anges – till exempel 1X = ett underårigt barn, 3X = 3 underåriga barn och i fråga om hustrun ett ”Y”).

Om den enhetliga modellen för blad används som underlag för viseringen, på grund av att innehavarens resehandling inte erkänns, kan den diplomatiska beskickning eller det konsulat som utfärdar viseringen välja att använda detta formulär för att utvidga viseringen till att även gälla make/maka och underåriga barn till innehavaren av bladet för vilka denne har underhållsskyldighet och som beledsagar denne eller utfärda separata blad för innehavaren, dennes make/maka och var och en av de personer som är berättigade till underhåll från denne, genom att påföra motsvarande visering separat på varje blad.

Det passnummer som skall skrivas in är det serienummer som är tryckt och instansat på alla eller de flesta sidorna i passet.

Det nummer som skall skrivas in detta fält skall, om det gäller en visering som skall påföras den gemensamma modellen för blad, stället för passnummer vara samma typografiska nummer som det som förekommer på bladet, bestående av sex siffror och eventuellt kompletterat med den bokstav eller de bokstäver som betecknar medlemsstaten eller den grupp av medlemsstater som utfärdar viseringen.

1.7 Fält ”VISERINGSKATEGORI”

För att de kontrollerande tjänstemännen snabbt skall kunna fastställa viseringskategorin skall den viseringskategori för vilken den enhetliga viseringen utfärdas anges med bokstäverna A, B, C och D.

A	:	Visering för flygplatstransitering
B	:	Transitvisering
C	:	Visering för kortare vistelse
D	:	Nationell visering för längre vistelse
D+C	:	Nationell visering för längre vistelse med samma giltighet som visering för kortare vistelse.

När det gäller viseringar med territoriellt begränsad giltighet samt gruppviseringar skall bokstäverna A, B och C användas alltefter vilket fall det gäller.

1.8 Fält ”EFTERNAMN OCH FÖRNAMN”

Här anges det första ordet under ”efternamn” och därefter det första ordet under ”förnamn” i viseringsinnehavarens pass eller resehandling i angiven ordning. Den diplomatiska beskickningen eller konsulatet skall kontrollera överensstämmelsen mellan de efternamn och de förnamn som finns i passet eller resehandlingen, de namn som finns i viseringsansökningen och de som skall skrivas in såväl i detta fält som i det maskinläsbara fältet.

2. Fält för särskilda uppgifter i de enskilda staterna ”ANMÄRKNINGAR” – (fält 9)

Till skillnad från fält 8 (gemensamma, obligatoriska uppgifter) skall detta fält förbehållas de uppgifter som i praktiken kan vara nödvändiga på grund av de nationella rättsliga bestämmelserna. I princip har varje land rätt att föra in de uppgifter som det anser nödvändiga. För att en korrekt tolkning skall kunna göras måste emellertid alla avtalsslutande parter informeras om dessa uppgifter (se bilaga 9).

3. Fält för insättning av fotografi

Viseringsinnehavarens fotografi, som skall vara i färg, skall fylla det därför avsedda utrymmet enligt bilaga 8. Följande bestämmelser skall iakttas för det fotografi som skall påföras viseringsmärket:

Huvudets storlek från haka till hjässa skall utgöra 70-80 % av fotografiets yta, mätt vertikalt.

Minimikrav för upplösning:

—	Skanner, 300 ”pixels per inch” (ppi), utan förminskning.

—	Färgskrivare, 720 ”dots per inch” (dpi) för det insatta fotografiet.

Om fotografi saknas skall i detta fält uppgiften ”giltigt utan fotografi” föras in på två eller tre språk (språket i den medlemsstat som utfärdar viseringen samt engelska och franska). Denna uppgift skall i princip föras in med skrivare och undantagsvis med en särskild stämpel, som i detta fall även skall täcka en del av det fält med djuptryck som på vänster eller höger sida ramar in fältet för insättning av fotografiet.

4. Maskinläsbart fält – (fält 5)

Både viseringsmärkets format och storleken på det maskinläsbara fältet har godkänts av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) på begäran av Schengenstaterna. Detta fält består av två rader med vardera 36 tecken (OCR B-10 tecken per tum). I bilaga 10 återfinns anvisningarna om hur detta fält skall fyllas i.

5. Ytterligare viktiga anvisningar angående viseringsmärket

5.1 Underskrift

Om det enligt de nationella rättsliga bestämmelserna eller enligt nationell praxis krävs en handskriven underskrift skall viseringsmärket – efter att ha placerats i passet – undertecknas av den person som har befogenhet till detta.

Viseringsmärket skall undertecknas vid den högra kanten av fältet ”anmärkningar”. Man måste därvid se till att skriften sträcker sig utöver viseringens kant ut på sidan i passet eller resehandlingen men utan att komma in i det maskinläsbara fältet.

5.2 Upphävande av en redan ifylld visering

På ett viseringsmärke får varken ändringar eller strykningar göras. Om det uppstår ett fel när viseringsmärket fylls i skall märket göras ogiltigt på följande sätt:

—	Genom förintning av viseringen eller ett diagonalt streck om misstaget konstateras innan det placeras i resedokumentet.

—	Genom ett andreaskors som skrivs med rödpenna om misstaget konstateras efter det att viseringsmärket har placerats i resedokumentet. Vid sidan om skall ett nytt viseringsmärke placeras.

5.3 Placering av viseringsmärket i passet

Viseringsmärket skall fyllas i innan det placeras i passet. Stämpling och undertecknande skall äga rum efter det att viseringsmärket har placerats i passet eller resehandlingen.

Om viseringen har fyllts i på rätt sätt skall den placeras på första sidan som varken får vara stämplad eller försedd med skrift bortsett från stämpeln för identifiering av ansökan. Pass i vilka det inte finns plats för viseringsmärket eller som har upphört att gälla eller med vilka det är omöjligt att bevilja vare sig en utlännings utresa eller återresa till hans ursprungsland eller inresa till ett tredjeland inom viseringens giltighetstid skall avslås (se artikel 13 i Schengenkonventionen).

5.4 Pass och andra resehandlingar som är tillåtna för visering

Kriterierna för huruvida en resehandling är tillåten för visering enligt artikel 17.3 a i Schengenkonventionen återges i bilaga 11.

Enligt artikel 14 i Schengenkonventionen får inget viseringsmärke placeras i en resehandling som inte är giltig för någon av de avtalsslutande parterna. Om resehandlingen endast är giltig för en eller flera avtalsslutande parter skall även giltighetsområdet för viseringen begränsas till dessa (denna) avtalsslutande part(er).

Om en eller flera medlemsstater inte erkänner resehandlingen som giltig skall viseringen endast ha begränsad territoriell giltighet. Den diplomatiska beskickningen eller konsulatet i en medlemsstat skall använda den enhetliga modellen för blad för påförande av sådan visering som utfärdas för innehavare av en resehandling som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet. Denna visering skall endast ha begränsad territoriell giltighet.

5.5 Den utfärdande diplomatiska beskickningens eller det utfärdande konsulatets stämpel

Den utfärdande diplomatiska beskickningens eller det utfärdande konsulatets stämpel skall placeras i fältet för ”anmärkningar” och man måste därvid särskilt se till att dess placering inte hindrar läsning av uppgifter, men den skall gå utöver viseringens kant och in på sidan i passet eller resehandlingen. Endast om man måste avstå från att fylla i det maskinläsbara fältet, kan stämpeln anbringas på detta fält för att göra det obrukbart. Dimensionerna och stämpelavtrycket och stämpelfärgen skall användas i enlighet med vad som beslutats av varje medlemsstat.

Den utfärdande diplomatiska beskickningens eller det utfärdande konsulatets stämpel skall, för att förhindra att ett viseringsmärke som placeras på den enhetliga modellen för blad återanvänds, placeras till höger över både viseringsmärket och bladet, så att läsningen av fält och uppgifter som har fyllts i inte försvåras utan att den går in på det maskinläsbara fältet, om detta har ifyllts.

VII. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION

1. Organisation av viseringsmyndigheten

Det faller under varje avtalsslutande parts behörighet att organisera viseringsmyndigheten.

Chefen för beskickningen måste se till att viseringsmyndigheten är uppbyggd på ett sådant sätt att varje försummelse som kan främja stöld eller förfalskningar undviks.

—	Den personal som har befogenhet att utfärda viseringar får inte utsättas för någon lokal påtryckning.

—	Det måste undvikas att vanor uppstår som kan minska vaksamheten (till exempel genom regelbunden nyanställning vid dessa arbetsplatser).

—	För att förvara och använda viseringsmärken skall samma säkerhetskriterier beaktas som de som även gäller för andra säkerhetsdokument.

2. Dataregister och arkivering av ansökningsformulären

Det åligger varje avtalsslutande part att sköta dataregistren och arkivet med viseringar på ett lämpligt sätt och att – när det gäller ansökningar om visering som kräver samråd – förvara fotot på den sökande.

När det gäller utfärdande av visering skall förvaringstiden för ansökningsformuläret vara minst ett år. Vid avslag skall ansökningsformuläret förvaras under minst fem år.

För att göra det lättare att finna dokument som bildar underlag för samråd och svar från de centrala myndigheterna skall dessa förses med lämpliga diarienummer i dataregistret och i arkivet.

3. Förteckning över viseringarna

De viseringar som har utfärdats skall registreras i vardera avtalsslutande part enligt vanlig praxis där. Annullerade viseringsmärken skall registreras som sådana.

4. Avgifter motsvarande de administrativa kostnaderna för behandlingen av en ansökan om visering

De avgifter som skall tas ut, motsvarande de administrativa kostnaderna för behandlingen av en ansökan om visering, återfinns i bilaga 12.

Inga avgifter motsvarande de administrativa kostnaderna skall dock tas ut för ansökningar om visering som inges av medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till en unionsmedborgare eller till en medborgare i en EES-avtalsstat som utövar sin rätt till fri rörlighet.

VIII. DET KONSULÄRA SAMARBETET PÅ PLATS

1. Ramen för det konsulära samarbetet på plats

Det konsulära samarbetet på plats skall i allmänhet koncentreras på bedömning av invandringsriskerna och i synnerhet på fastställande av gemensamma kriterier för behandlingen av ansökningar om visering, informationsutbyte om användningen av förfalskade dokument och möjliga nätverk för människosmugglare samt om avslag av ansökningar om visering som är uppenbart omotiverade eller som har gjorts i bedrägligt syfte. Samarbetet bör även göra det möjligt att utbyta information om trovärdiga sökande och att utarbeta gemensam information om offentliggörande av de villkor som krävs för att utfärda en Schengenvisering.

I det konsulära samarbetet på plats skall den lokala förvaltningen samt de lokala sociala och ekonomiska strukturerna beaktas.

Beskickningarna skall ha möten på en nivå som de anser lämplig så ofta som omständigheterna kräver. De skall avlägga rapport till de egna centrala myndigheterna om mötenas innehåll. Ordförandeskapet kan begära en övergripande halvårsrapport.

2. Förhindrande av att ansökningar görs samtidigt med eller direkt efter ett avslag

Genom att ha ett ömsesidigt informationsutbyte och att identifiera ansökningarna om visering med hjälp av stämplar eller andra åtgärder skall man undvika att den sökande lämnar in flera ansökningar om visering vid olika beskickningar, samtidigt med att eller kort tid efter det att han har fått ett avslag.

Bortsett från de samråd som beskickningarna kan genomföra och det ömsesidiga informationsutbytet skall de placera en stämpel med påskriften ”Ansökan om visering av den ... i ...” i varje sökandes pass. För den första uppgiften skall sex skrivtecken användas, två vardera för dag, månad och år. Efter ”i” skall den avtalsslutande partens diplomatiska eller konsulära beskickning ange koden för den ansökta viseringskategorin.

När det gäller stämpling av diplomat- och tjänstepass skall detta bedömas av den behöriga myndighet som har hand om ansökan om visering.

Stämpeln kan även användas vid ansökan om en visering för längre vistelse.

När viseringen utfärdas av en företrädande stat skall markeringen ”R” följd av den företrädda statens kod skrivas in i stämpeln efter koden för den ansökta viseringskategorin.

När viseringen utfärdas skall viseringsmärket om möjligt placeras på avtrycket från identifieringsstämpeln.

I undantagsfall, om det är omöjligt att placera stämpeln, skall den beskickning som innehar ordförandeskapet underrätta den behöriga Schengenarbetsgruppen och denna skall föreslå alternativa åtgärder, t.ex. utbyte av kopior av passen eller av förteckningar över viseringar som har avslagits, med uppgift om orsaken till avslaget.

På ordförandeskapets initiativ eller på eget initiativ skall cheferna för de diplomatiska eller konsulära beskickningarna besluta om huruvida förebyggande, alternativa eller kompletterande åtgärder är nödvändiga.

3. Kontroll av de sökandes trovärdighet

För att göra det lättare att fastställa de sökandes trovärdighet kan de diplomatiska och konsulära beskickningarna i enlighet med nationell lagstiftning och på grundval av överenskommelser som träffas genom samarbetet på plats samt i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i detta kapitel utbyta information om dessa.

Utbyte av regelbunden information om sökande för vilka ingen visering har utfärdats kan äga rum om dessa har använt stulna eller förfalskade dokument, om de utan att ange orsak inte har rest ut inom den tidsfrist som anges på tidigare utfärdade viseringar, om de utgör en fara för säkerheten och i synnerhet om det föreligger misstanke om försök till olaglig invandring in på Schengenstaternas territorium.

Denna gemensamt utarbetade information skall vara ett hjälpmedel för att bedöma ansökningarna om visering. Den skall emellertid varken vara en ersättning för prövningen av en ansökan om visering eller för kontrollen i Schengens informationssystem eller för de centrala myndigheternas samråd.

4. Utbyte av statistik

4.1	Utbytet av statistik över utfärdade och formellt avvisade viseringar för kortare vistelse, för transiteringar och för flygplatstransiteringar skall äga rum kvartalsvis.

4.2

Förutom det åliggande som anges i artikel 16 i Schengenkonventionen och som är tydligt formulerat i bilaga 14 i de gemensamma konsulära anvisningarna och som innebär att Schengenstaterna inom 72 timmar skall översända uppgifterna för utfärdande av en visering med territoriellt begränsad giltighet är Schengenstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar skyldiga att varje månad utbyta statistik över de viseringar med territoriellt begränsad giltighet som utfärdades föregående månad och att skicka den vidare till sin respektive centrala myndighet.

5. Viseringsansökningar som behandlas av kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråer och researrangörer

Ansökningar med möjlighet till enskilt samtal är den allmänna principen när det gäller viseringsansökningar. Det är dock möjligt att avvika från denna princip om det inte finns välgrundade skäl att betvivla sökandens trovärdighet, syftet med resan eller avsikten att verkligen återvända till ursprungslandet, och en känd och trovärdig organisation som arrangerar gruppresor lämnar in exakt dokumentation till den diplomatiska eller konsulära beskickningen och med rimlig tillförlitlighet ansvarar för den sökandes trovärdighet, syftet med resan och avsikten att verkligen återvända (se III.4).

Att kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråer, researrangörer och deras detaljhandlare träder in som den sökandes befullmäktigade ombud är vanligt och ändamålsenligt, särskilt i länder med ett vidsträckt territorium. Dessa kommersiella organ, som tjänar som ombud, är inte av någon enhetlig typ, eftersom de inte påtar sig samma grad av åtagande gentemot de kunder som anförtror dem behandlingen av en viseringsansökan, och således den grad av vederhäftighet och tillförlitlighet som de bör tillskrivas i princip står i direkt proportion till i hur hög grad de deltar i den totala organiseringen av resan, inkvarteringen och sjuk- och reseförsäkringen samt ansvarar för återresan till ursprungslandet.

5.1 Olika typer av ombudsverksamhet

a)	Kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden är den enklaste typen av ombudsverksamhet, där den hjälp som ges till kunden endast består i att i kundens ställe lämna in identitetshandlingar och verifikationer.

En annan typ av kommersiella organ är transportbyråer eller lokala resebyråer, som ibland är knutna till flygbolag, både nationella bolag och andra, och som ägnar sig åt reguljära eller irreguljära transporter av resenärer. Deras hjälp till kunden består i att lämna in verifikationer, samtidigt som de eventuellt säljer biljetter och gör hotellreservationer.

En tredje typ av ombud är reseorganisatörer eller researrangörer, det vill säga fysiska eller juridiska personer som regelbundet organiserar paketresor, (förbereder resehandlingar, transport, inkvartering, turisttjänster där dessa element inte ingår, sjuk- och reseförsäkringar, interna förflyttningar osv.), säljer dessa paketresor eller erbjuder dem till försäljning direkt eller via en detaljhandlare eller en resebyrå som genom avtal är knuten till researrangören.

För researrangören och den resebyrå som säljer paketresan är den viseringssökande endast en konsument som köper den planerade resan, där det i paketet ingår ett erbjudande om att behandla denna ansökan. Denna tredje komplexa typ av ombudsverksamhet uppvisar många olika faser och aspekter, utifrån vilka en objektiv kontroll kan göras: kontroll av företagets dokumentation, kontroll under hanteringen, kontroll för att verifiera resans genomförande och mål, kontroll av inkvarteringen och kontroll av planerade inresor och utresor i grupp.

5.2 Harmonisering av samarbetet med de kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråerna, researrangörerna och deras detaljhandlare

Alla diplomatiska och konsulära beskickningar som ligger i samma stad skall sträva efter en harmoniserad tillämpning på lokal nivå av nedan angivna riktlinjer, beroende på den typ av ombudsverksamhet som dessa kontor eller byråer utför. Det är varje diplomatisk eller konsulär beskickning som själv bestämmer om den vill samarbeta med byråer eller inte, och den bör behålla sin möjlighet att när som helst återkalla ackrediteringen, om erfarenheterna visar att detta är tillrådligt och det ligger i den gemensamma viseringspolitikens intresse. Om en diplomatisk eller konsulär beskickning beslutar att samarbeta med en byrå, skall den följa den praxis och de regler för arbetet som fastställs i detta avsnitt.

—

Medlemsstaternas konsulat skall vara särskilt vaksamma och samarbeta nära med varandra vid utvärderingen och den exceptionella ackrediteringen av de kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden. Deras viseringsansökningar skall behandlas mycket noggrant och verifikationerna av viseringsinnehavaren och de handlingar som rör kontorets licens och inskrivning i handelsregistret skall under alla omständigheter kontrolleras.

—

När det gäller bedömningen av de viseringsansökningar som lämnas in av transportbyråer eller lokala resebyråer, skall särskild uppmärksamhet ägnas åt den sökandes förhållanden och åt att kontrollera verifikationerna från fall till fall. Konsulaten skall samarbeta nära och utöka sina egna mekanismer för att upptäcka oegentligheter vid byråerna och i själva transportföretagen, och som förstärkning av dessa mekanismer skall de oegentligheter som begås av dessa byråer anmälas inom ramen för det konsulära samarbetet på lokal och regional nivå.

—

Bland kriterierna för ackreditering av reseorganisatörer (arrangörer och detaljhandel) skall följande beaktas: den gällande licensen, handelsregistret, bolagets stadgar, avtalen med de banker som de samarbetar med, de uppdaterade avtal som knyter dem till de verksamheter i gemenskapen som tar emot turister, och i dessa avtal bör alla delarna i paketresan ingå (inkvartering och resepakettjänster), avtalen med flygbolagen, vilka bör omfatta garanterad resa tur och retur med fastställt datum, och de sjuk- och reseförsäkringar som skall ha tecknats. De viseringsansökningar som lämnas in av dessa resebyråer skall granskas noga.

Man skall också inom ramen för det lokala konsulära samarbetet sträva efter en harmonisering av arbetsprocessen och arbetsmetoderna och av kriterierna för att kontrollera om kontorens, resebyråernas och reseorganisatörernas (arrangörer och detaljhandel) verksamhet följer reglerna. Dessa kontroller skall åtminstone omfatta en verifiering av dokumentationen för ackreditering, vilken kan göras när som helst, stickprovsmässiga enskilda samtal eller telefonsamtal med de sökande, kontroll av resor och inkvartering och i möjligaste mån kontroll av handlingarna för återresa i grupp.

Det skall ske ett aktivt utbyte av relevant information om hur kontoren, byråerna och reseorganisatörerna (arrangörer och detaljhandel) fungerar: anmälan av upptäckta oegentligheter, regelbundet utbyte av information om ansökningar som avslagits, meddelande om upptäckta former av bedrägeri med resehandlingar eller om att den planerade resan inte genomförts. Samarbetet mellan de kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråerna och reseorganisatörerna (researrangörer och detaljhandel) skall vara ett av de ärenden som behandlas under de regelbundna möten som organiseras inom ramen för det gemensamma konsulära samarbetet.

Inom ramen för det lokala konsulära samarbetet skall det ske ett utbyte av förteckningar över de kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, de resebyråer och de reseorganisatörer (arrangörer och detaljhandel) som varje diplomatisk eller konsulär beskickning har ackrediterat eller återkallat ackrediteringen för, i det senare fallet med uppgifter om de omständigheter som har föranlett detta.

De kontor som hjälper medborgarna med administrativa ärenden, resebyråerna och reseorganisatörerna (arrangörer och detaljhandel) skall till de diplomatiska och konsulära beskickningar som har ackrediterat dem lämna uppgifter om en eller två representanter som skall vara ombud med fullmakt att lämna in ansökningarna om visering.

(1) Enligt angivelse i artikel 138 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet gäller dessa bestämmelser endast Frankrikes och Nederländernas europeiska territorier.

(2) EUT L 64, 7.3.2003, s. 1.

(3) I undantagsfall kan visering utfärdas vid gränsen för kortare vistelse eller för transitering under de förutsättningar som anges i del II, punkt 5 i den gemensamma handboken ”Kontroll av yttre gränser”.

(4) EUT L 99, 17.4.2003, s. 8.

(5) EUT L 99, 17.4.2003, s. 15.

(6) Dessa riktbelopp skall fastställas enligt gällande föreskrifter i del I i den gemensamma handboken om kontroll vid de yttre gränserna.

(7) När det gäller en transitvisering får det antal dagar som skrivs in i detta fält inte överstiga 5.

BILAGA 1

I.	Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering i alla medlemsstater enligt förordning (EG) nr 539/2001 (1), ändrad genom förordning (EG) nr 2414/2001 (2) och förordning (EG) nr 453/2003 (3)

II.	Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare inte är skyldiga att inneha visering i någon medlemsstat enligt förordning (EG) nr 539/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 2414/2001 och förordning (EG) nr 453/2003

I. Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering i alla medlemsstater enligt förordning (EG) nr 539/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 2414/2001 och förordning (EG) nr 453/2003

Stater

AFGHANISTAN

ALBANIEN

ALGERIET

ANGOLA

ANTIGUA OCH BARBUDA

ARMENIEN

AZERBAJDZJAN

BAHAMAS

BAHRAIN

BANGLADESH

BARBADOS

BELIZE

BENIN

BHUTAN

BOSNIEN-HERCEGOVINA

BOTSWANA

BURKINA FASO

BURUNDI

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

COLOMBIA

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

DJIBUTI

DOMINICIA

DOMINIKANSKA REPUBLIKEN

ECUADOR

EGYPTEN

EKVATORIALGUINEA

ELFENBENSKUSTEN

ERITREA

ETIOPIEN

FIJI

FILIPPINERNA

FÖRENADE ARABEMIRATEN

GABON

GAMBIA

GEORGIEN

GHANA

GRENADA

GUINEA

GUINEA-BISSAU

GUYANA

HAITI

INDIEN

INDONESIEN

IRAK

IRAN

JAMAICA

JEMEN

JORDANIEN

KAMBODJA

KAMERUN

KAP VERDE

KAZAKSTAN

KENYA

KINA

KIRGIZISTAN

KIRIBATI

KOMORERNA

KONGO

KUBA

KUWAIT

LAOS

LESOTHO

LIBANON

LIBERIA

LIBYEN

MADAGASKAR

F.d. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

MALAWI

MALDIVERNA

MALI

MAROCKO

MARSHALLÖARNA

MAURETANIEN

MAURITIUS

MIKRONESIEN

MOÇAMBIQUE

MOLDOVA

MONGOLIET

MYANMAR/BURMA

NAMIBIA

NAURU

NEPAL

NIGER

NIGERIA

NORDKOREA

NORDMARIANERNA

OMAN

PAKISTAN

PALAU

PAPUA NYA GUINEA

PERU

QATAR

RWANDA

RYSSLAND

SAINT KITTS OCH NEVIS

SAINT LUCIA

SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA

SALOMONÖARNA

SAMOA

SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE

SAUDIARABIEN

SENEGAL

SERBIEN OCH MONTENEGRO

SEYCHELLERNA

SIERRA LEONE

SOMALIA

SRI LANKA

SUDAN

SURINAM

SWAZILAND

SYDAFRIKA

SYRIEN

TADZJIKISTAN

TANZANIA

TCHAD

THAILAND

TOGO

TONGA

TRINIDAD OCH TOBAGO

TUNISIEN

TURKIET

TURKMENISTAN

TUVALU

UGANDA

UKRAINA

UZBEKISTAN

VANUATU

VIETNAM

VITRYSSLAND

ZAMBIA

ZIMBABWE

ÖSTTIMOR

2.	Territoriella entiteter och myndigheter som minst en medlemsstat inte har erkänt PALESTINSKA MYNDIGHETEN TAIWAN

II. Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare inte är skyldiga att inneha visering i någon medlemsstat enligt förordning (EG) nr 539/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 2414/2001 och förordning (EG) nr 453/2003

Stater

ANDORRA

ARGENTINA

AUSTRALIEN

BOLIVIA

BRASILIEN

BRUNEI DARUSSALAM

BULGARIEN

CHILE

COSTA RICA

EL SALVADOR

FÖRENTA STATERNA

GUATEMALA

HELIGA STOLEN (VATIKANSTATEN)

HONDURAS

ISRAEL

JAPAN

KANADA

KROATIEN

MALAYSIA

MEXIKO

MONACO

NICARAGUA

NYA ZEELAND

PANAMA

PARAGUAY

RUMÄNIEN

SAN MARINO

SINGAPORE

SYDKOREA

URUGUAY

VENEZUELA

2.	Folkrepubliken Kinas speciella administrativa regioner HONGKONG SAR (4) MACAO SAR (5)

(1) EGT L 81, 21.3.2001, s. 1.

(2) EGT L 327, 12.12.2001, s. 1.

(3) EGT L 69, 13.3.2003, s. 10.

(4) Befrielse från skyldighet att inneha visering skall tillämpas endast på innehavare av pass med beteckningen ”Hong Kong Special Administrative Region”.

(5) Befrielse från skyldighet att inneha visering skall tillämpas endast på innehavare av pass med beteckningen ”Região Administrativa Especial de Macau”.

BILAGA 2

Resebestämmelser för innehavare av diplomat- eller tjänstepass eller passersedlar som vissa internationella organisationer utfärdar till sina tjänstemän

I. Resebestämmelser vid de yttre gränserna

Den gemensamma förteckningen över de viseringsskyldiga staterna gäller inte för innehavare av ovannämnda typer av pass. Schengenstaterna åtar sig emellertid att i förväg underrätta de övriga medlemsstaterna om planerade ändringar i resebestämmelserna för innehavare av dessa typer av pass och att ta hänsyn till de övriga Schengenstaternas intressen när de fastställer ändringarna.

I en strävan att harmonisera resebestämmelserna för dessa typer av pass på ett särskilt flexibelt sätt skall de gemensamma konsulära anvisningarna i informationssyfte bifogas en förteckning över de stater vars medborgare visserligen allmänt sett är viseringsskyldiga i en eller flera Schengenstater men då detta inte gäller de medborgare som är innehavare av ett diplomat- och/eller tjänstepass eller ett särskilt pass. Eventuellt skall även en förteckning med de motsatta fallen bifogas. Verkställande kommittén skall se till att båda förteckningarna uppdateras.

Resebestämmelserna i detta dokument gäller varken för innehavarna av så kallade normala pass för offentliga angelägenheter eller för de innehavare av tjänstepass eller särskilda pass osv. som utfärdas av tredjeländer vilkas praxis när det gäller utfärdande av pass inte överensstämmer med internationell praxis eller Schengenstaternas praxis. Därför kan Verkställande kommittén på förslag av en expertgrupp utarbeta en förteckning över de typer av pass vars innehavare inte skall ges någon förmånsbehandling av medlemsstaterna.

4.	Personer till vilka en stat för första gången utfärdar en visering för ackreditering kan åtminstone resa genom de andra staternas territorium för att bege sig till den medlemsstats territorium som har utfärdat viseringen enligt artikel 18.

Redan ackrediterade medlemmar av diplomatiska eller konsulära beskickningar som innehar en särskild identitetshandling utfärdad av utrikesministeriet samt deras familjemedlemmar får passera Schengenterritoriets yttre gräns om de uppvisar denna identitetshandling och, om det är nödvändigt, sitt resedokument.

Innehavare av diplomat- eller tjänstepass är i princip befriade från skyldigheten att bevisa att de förfogar över tillräckliga medel för att bekosta sitt uppehälle men de omfattas fortfarande av viseringsskyldigheten om denna är föreskriven. Om det emellertid rör sig om privatresor kan vid behov samma verifikationer krävas som vid ansökan om visering med vanligt pass.

Vid ansökningar om viseringar för diplomat- eller tjänstepass skall en verbalnot från utrikesministeriet eller från en diplomatisk beskickning (om ansökan om visering utfärdas i ett tredjeland) läggas fram, om den sökande har för avsikt att göra en tjänsteresa. Även vid privatresor kan en verbalnot krävas.

8.1

Vid ansökningar om viseringar för diplomat- eller tjänstepass skall föregående samråd äga rum med de övriga staternas centrala myndigheter. Detta krävs inte om en medlemsstat har ingått avtal med berört tredjeland om avskaffande av viseringsskyldigheten för innehavare av diplomat- och/eller tjänstepass (i de fall som tas upp i bilaga 5 i de gemensamma konsulära anvisningarna).

Om en stat gör invändningar kan den Schengenstat som är behörig att behandla ansökan utfärda ett visum med territoriellt begränsad giltighet.

8.2

Schengenstaterna åtar sig att i framtiden endast i överenskommelse med de övriga medlemsstaterna ingå avtal om avskaffande av viseringsskyldigheten för innehavare av diplomat- eller tjänstepass med tredjeländer när en av de andra Schengenstaterna kräver att samråd skall äga rum innan en visering utfärdas för medborgare i dessa länder.

8.3	Om en utlänning som är registrerad på spärrlista ansöker om en visering för sin ackreditering och om detta kräver föregående samråd skall det samrådsförfarande som anges i artikel 25 i Schengenkonventionen genomföras.

9.	Rätten till inresa för innehavare av diplomat- eller tjänstepass skall begränsas till den berörda medlemsstatens territorium i enlighet med den särskilda bestämmelsen i artikel 5.2 i Schengenkonventionen och denna stat skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

II. Resebestämmelser vid de inre gränserna

I princip skall bestämmelserna i artikel 19 och följande i Schengenkonventionen tillämpas om inte en visering med territoriellt begränsad giltighet har utfärdats.

Innehavare av diplomat- eller tjänstepass får röra sig fritt på de avtalsslutande parternas territorium – om de inte omfattas av viseringsskyldigheten – tre månader från och med dagen för inresan eller under den utfärdade viseringens giltighetstid.

Ackrediterade medlemmar av diplomatiska eller konsulära beskickningar som innehar en särskild identitetshandling utfärdad av utrikesministeriet samt deras familjemedlemmar får röra sig fritt på de övriga medlemsstaternas territorium upp till tre månader om de uppvisar denna identitetshandling och, om det är nödvändigt, sin resehandling.

III.

Resebestämmelserna i detta dokument skall tillämpas på passersedlar som utfärdas av de internationella organisationer som alla Schengenstaterna tillhör till de tjänstemän som är verksamma där. Dessa är enligt konstituerande fördrag befriade från anmälningsskyldigheten för utlänningar och från skyldigheten att ansöka om ett uppehållstillstånd (se bilaga 5 till den gemensamma handboken).

Resebestämmelser för innehavare av diplomat- och tjänstepass

Förteckning A

Stater vars medborgare ÄR viseringsskyldiga i en eller flera Schengenstater när de är innehavare av vanliga pass, medan de medborgare i dessa stater som är innehavare av diplomat- eller tjänstepass INTE omfattas av viseringsskyldigheten

BNL

Albanien

Algeriet

DS (1)

Angola

Antigua och Barbuda

Armenien

Azerbajdzjan

Bahamas

Barbados

Benin

Bosnien och Hercegovina

Botswana

Burkina Faso

Colombia

Dominica

Dominikanska republiken

Ecuador

DS (2)

Egypten

Elfenbenskusten

Fiji

Filippinerna

Gabon

Gambia

Georgien

Ghana

Guyana

Indien

Iran

Jamaica

Jemen

Kambodja

Kap Verde

Kazakstan

Kenya

Folkrepubliken Kina

Kirgizistan

Kuba

Kuwait

Laos

Lesotho

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Malawi

Maldiverna

Marocko

Mauretanien

Moldavien

Mongoliet

Moçambique

Namibia

Niger

Pakistan

Peru

Ryssland

Samoa

São Tomé och Príncipe

Senegal

Serbien och Montenegro

Seychellerna

Swaziland

Sydafrika

Tadzjikistan

Tchad

Thailand

Togo

Trinidad och Tobago

Tunisien

Turkiet

Turkmenistan

Uganda

Ukraina

Uzbekistan

Vitryssland

Vietnam

Zimbabwe

Förteckning B

Stater vars medborgare INTE är viseringsskyldiga i en eller flera Schengenstater när de är innehavare av vanliga pass medan de medborgare i dessa stater som innehar diplomat- eller tjänstepass är viseringsskyldiga

BNL

Australien

X (3)

Chile

Förenta staterna

X (3)

Israel

Mexiko

(1) Innehavare av diplomatpass som är stationerade i Ungern skall vara viseringsskyldiga vid sin första inresa men inte under återstoden av sitt uppdrag.

(2) Innehavare av särskilt pass är inte befriade från skyldigheten att inneha visering.

(3) Vid tjänsteresor.

BILAGA 3

Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för flygplatstransitering, varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa tredjeländer (1)

Schengenstaterna åtar sig att inte göra ändringar i del I i bilaga 3 i de gemensamma konsulära anvisningarna utan att dessförinnan ha erhållit de övriga avtalsslutande parternas samtycke.

Om en avtalsslutande part har för avsikt att ändra del II i denna bilaga är den skyldig att underrätta partnerstaterna om detta och att ta hänsyn till dessas intressen.

Del I:

Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för flygplatstransitering för alla Schengenstaterna varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa tredjeländer (2) (3)

AFGHANISTAN

BANGLADESH

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

ERITREA (4)

ETIOPIEN

GHANA (5)

IRAK

IRAN (6)

NIGERIA

PAKISTAN (7)

SOMALIA

SRI LANKA

Dessa personer är inte viseringsskyldiga om de innehar ett uppehållstillstånd från en EES-stat av en typ som finns med i del III i denna bilaga (avsnitt A) eller ett särskilt uppehållstillstånd av en typ som nämns nedan från Andorra, Japan, Kanada, Monaco, San Marino, Schweiz eller Förenta staterna och som garanterar obegränsad rätt att återvända (avsnitt B).

Dessa uppehållstillstånd skall i samförstånd kompletteras och prövas regelbundet i arbetsgrupp II för viseringsfrågor. Om problem uppstår får Schengenstaterna uppskjuta åtgärder rörande dessa till dess att problemen i fråga har lösts i samförstånd. De avtalsslutande parterna får undanta vissa uppehållstillstånd från undantaget när detta anges i del III.

När det gäller innehavare av diplomat-eller tjänstepass skall varje medlemsstat fatta beslut om undantagen från viseringskravet för flygplatstransitering.

Del II:

Gemensam förteckning över de tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för flygplatstransitering endast i vissa Schengenstater, varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa tredjeländer

BNL (8)

DE (9)

EE (10)

ES (11)

FR (10)

IT (12)

LT (13)

AT (14)

Albanien

Angola

Armenien

Azerbajdzjan

Burkina Faso

X (15)

Egypten

X (16)

Elfenbenskusten

X (15)

Filippinerna

Gambia

X (15)

Guinea

X (15)

Guinea Bissau

Haiti

Indien

X (17)

X (18)

X (15)

Jordanien

X (19)

Kamerun

X (15)

Kongo

Kuba

Libanon

X (16)

Liberia

Libyen

Mali

X (15)

Nordkorea

Nordmarianerna

Rwanda

Senegal

X (15)

Sierra Leone

Sudan

Syrien

X (10)

X (15) (20)

Togo

Turkiet

X (13)

Vietnam

DEL III:

A.	Förteckning över de typer av uppehållstillstånd från EES-staterna genom vilka de berörda personerna är befriade från viseringsskyldigheten vid flygplatstransitering om de uppvisar denna handling:

IRLAND:

—	Residence permit tillsammans med re-entry visa (uppehållstillstånd endast tillsammans med en visering för den förnyade inresan)

LIECHTENSTEIN:

—	Livret pour étranger B (uppehållstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på ett år) (21)

—	Livret pour étranger C (bosättningstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på 5 eller 10 år)

FÖRENADE KUNGARIKET:

—	Leave to remain in the United Kingdom for an indefinite period (icke-tidsbegränsat uppehållstillstånd för Förenade kungariket; denna handling är tillräcklig endast om uppehållet utanför Förenade kungariket inte är längre än två år)

—	Certificate of entitlement to the right of abode (bevis på rätten att bosätta sig)

B.	Förteckning över de typer av uppehållstillstånd med obegränsad rätt att återvända genom vilka de berörda personerna är befriade från viseringsskyldigheten vid flygplatstransitering om de uppvisar denna handling.

ANDORRA:

—	Tarjeta provisional de estancia y de trabajo (tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd) (vitt). Utfärdas för säsongsarbete. Giltighetstiden är beroende av arbetsförhållandets varaktigheten men är i princip mindre än 6 månader. Kan inte förlängas (21).

—	Tarjeta de estancia y de trabajo (uppehålls- och arbetstillstånd) (vitt). Utfärdas på 6 månader och kan förlängas med ett år (21).

—	Tarjeta de estancia (uppehållstillstånd) (vitt). Utfärdas på 6 månader och kan förlängas med ett år (21).

—	Tarjeta temporal de residencia (tidsbegränsat bosättningstillstånd) (rosa). Utfärdas för ett år och kan förlängas två gånger med samma tidsperiod varje gång (21).

—	Tarjeta ordinaria de residencia (vanligt bosättningstillstånd) (gult). Utfärdas på tre år och kan förlängas med 3 år (21).

—	Tarjeta privilegiada de residencia (förmånsbehandlat bosättningstillstånd) (grönt). Utfärdas på 5 år och kan förlängas med samma tidsperiod varje gång.

—	Autorización de residencia (bosättningstillstånd) (grönt). Utfärdas på ett år och kan förlängas med 3 år varje gång (21).

—	Autorización temporal de residencia y de trabajo (tidsbegränsat bosättnings- och arbetstillstånd). (rosa). Utfärdas på 2 år och kan förlängas med 2 år (21).

—	Autorización ordinaria de residencia y de trabajo (vanligt bosättnings- och arbetstillstånd) (gult). Utfärdas på 5 år.

—	Autorización privilegiada de residencia y de trabajo (förmånsbehandlat bosättnings- och arbetstillstånd) (grönt). Utfärdas på 10 år och kan förlängas med samma tidsperiod varje gång.

AMERIKAS FÖRENTA STATER

—	Form I-551 permanent resident card (giltigt 2 (21) eller 10 år)

—	Form I-551 Alien registration receipt card (giltigt 2 (21) eller 10 år)

—	Form I-551 Alien registration receipt card (obegränsad giltighet)

—	Form I-327 Reentry document (giltigt 2 år – utfärdas till innehavare av I-551) (21)

—	Resident alien card (identitetshandling för bosatta utlänningar, med en giltighetstid på 2 (21) eller 10 år eller med obegränsad giltighetstid; denna handling är tillräcklig endast om uppehållet utanför USA inte är längre än ett år)

—	Permit to reenter (tillstånd till återinresa med en giltighetstid på 2 år; denna handling är tillräcklig endast om uppehållet utanför USA inte är längre än 2 år) (21)

—	Valid temporary residence stamp i ett giltig pass (ett års giltighetstid efter den dag då det utfärdas) (21)

JAPAN:

—	Re-entry permit to Japan (tillstånd till återresa till Japan) (21)

KANADA:

—	Permanent residence card (uppehållstillstånd, kontokortformat)

MONACO:

—	Carte de séjour de résident temporaire de Monaco (uppehållstillstånd för tillfälligt uppehåll) (21)

—	Carte de séjour de résident ordinaire de Monaco (vanligt uppehållstillstånd)

—	Carte de séjour de résident privilégié de Monaco (uppehållstillstånd för förmånsbehandlade personer)

—	Carte de séjour de conjoint de ressortissant monégasque (uppehållstillstånd för makan/maken till en person med monegaskiskt medborgarskap)

SAN MARINO:

—	Permesso di soggiorno ordinario (validità illimitata) [konventionellt uppehållstillstånd (obegränsad giltighet)]

—	Permesso di soggiorno continuativo speciale (validità illimitata) [kontinuerligt särskilt uppehållstillstånd (obegränsad giltighet)]

—	Carta d'identità di San Marino (validità illimitata) [identitetskort från San Marino (obegränsad giltighet)]

SCHWEIZ:

—	Livret pour étranger B (uppehållstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på ett år) (21)

—	Livret pour étranger C (bosättningstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på 5 eller 10 år)

(1) För att utfärda viseringar för flygplatstransitering behöver samråd med de centrala myndigheterna inte äga rum.

(2) För samtliga Schengenstater:

Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Medlemmar av flygplansbesättningar som är medborgare i en avtalsslutande part i ICAO-konventionen (Chicagokonventionen).

(3) För Beneluxländerna, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Ungern, Slovenien och Slovakien:

Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Innehavare av diplomat- eller tjänstepass.

(4) För Italien:

Endast när medborgarna inte innehar visering eller giltigt uppehållstillstånd i någon av Europeiska unionens medlemsstater eller någon EES-medlemsstat, Kanada, Schweiz eller Förenta staterna.

(5) För Tyskland:

Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Innehavare av diplomat- och tjänstepass.

(6) När det gäller Tyskland och Cypern:

Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Innehavare av diplomat- eller tjänstepass.

När det gäller Polen:

Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Innehavare av diplomatpass.

(7) För Tyskland:

Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Innehavare av diplomatpass.

(8) Dessa medborgare är viseringsskyldiga endast om de inte innehar ett uppehållstillstånd som är giltigt i en EES-medlemsstat, i Kanada eller i Förenta staterna. Även innehavare av ett diplomat- eller tjänstepass eller ett särskilt pass är befriade från detta.

(9) Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

a)	Innehavare av visering eller annat uppehållstillstånd från en EU-medlemsstat eller annan EES-medlemsstat.

b)	Innehavare av uppehållstillstånd eller andra handlingar av den typ som omnämns i del III B. En visering för flygplatstransitering utgör ingen visering i den mening som avses under a.

(10) Följande personer behöver ingen visering för flygplatstransitering:

—	Innehavare av tjänst och diplomatpass.

—	Innehavare av ett uppehållstillstånd av den typ som omnämns i del III.

—	Flygplansbesättningsmedlemmar som är medborgare i en stat som är ansluten till Chicagokonventionen behöver ingen visering för flygplatstransitering.

(11) Innehavare av diplomat- och tjänstepass eller av officiella pass behöver ingen visering för flygplatstransitering. Detta gäller även för de innehavare av ett vanligt pass som är bosatta i en EES-medlemsstat, Amerikas förenta stater eller Kanada eller som innehar en giltig inresevisering för en av dessa stater.

(12) Medborgarna är viseringsskyldiga endast om de inte förfogar över ett giltigt uppehållstillstånd för EES-medlemsstaterna, Kanada eller Förenta staterna.

(13) Innehavare av diplomat- och tjänstepass behöver ingen visering för flygplatstransitering.

(14) Utlänningar som är skyldiga att ha transitvisering behöver ingen visering för flygplatstransitering vid transitering via en österrikisk flygplats, om de för den tidsperiod som transiteringsuppehållet varar innehar

—	ett uppehållstillstånd från Andorra, Japan, Kanada, Monaco, San Marino, Schweiz, Heliga stolen eller Förenta staterna som garanterar en absolut rätt att återvända,

—	en visering eller ett uppehållstillstånd från en stat som är ansluten till Schengenkonventionen och för vilken denna konvention har trätt i kraft,

—	ett uppehållstillstånd från en EES-medlemsstat.

(15) Medborgarna är viseringsskyldiga om de inte förfogar över giltig visering eller giltigt uppehållstillstånd för någon medlemsstat i Europeiska unionen, för EES-medlemsstaterna, Schweiz, Kanada eller Förenta staterna.

(16) Endast för innehavare av resedokument för palestinska flyktingar.

(17) Indiska medborgare behöver ingen visering för flygplatstransitering om de har tjänste- eller diplomatpass.

Indiska medborgare behöver inte heller visering för flygplatstransitering om de har giltig visering eller giltigt uppehållstillstånd i en EU-medlemsstat eller en EES-medlemsstat, Kanada, Schweiz eller Förenta staterna. Vidare behöver indiska medborgare inte visering för flygplatstransitering om de har giltigt uppehållstillstånd i Andorra, Japan, Monaco eller San Marino och om de har ett tillstånd att återvända till hemlandet som gäller tre månader efter flygplatstransiteringen. Det måste påpekas att undantaget för indiska medborgare som har giltigt uppehållstillstånd för Andorra, Japan, Monaco eller San Marino träder i kraft den dag då Danmark införlivas med Schengensamarbetet, dvs. den 25 mars 2001.

(18) Innehavare av diplomatpass behöver ingen visering för flygplatstransitering.

(19) Innehavare av pass eller ersättningshandlingar för pass från Jordanien behöver ingen visering för flygplatstransitering såvida innehavaren förfogar över en giltig visering från Australien, Israel, Japan, Kanada, Nya Zeeland eller Amerikas förenta stater samt en bekräftad flygbiljett eller ett giltigt boardingcard för en flygresa till staten i fråga, eller reser till Jordanien efter att ha avslutat en laglig vistelse i en av de nämnda staterna och för detta ändamål förfogar över en bekräftad flygbiljett eller ett giltigt boardingcard för en flygresa till Jordanien. Inom tolv timmar efter ankomsten till Förbundsrepubliken Tyskland måste den fortsatta flygresan utgå från den flygplats inom vars transiteringsområde utlänningen uteslutande befinner sig. Dessutom är anmärkning 11 tillämplig.

(20) Även för resedokument för palestinska flyktingar.

(21) Detta uppehållstillstånd befriar inte från viseringsskyldigheten vid flygplatstransitering i Tyskland.

BILAGA 4

Förteckning över dokument som berättigar till viseringsfri inresa

BELGIEN

—	Carte d'identité d'étranger Identiteitskaart voor vreemdelingen Personalausweis für Ausländer (identitetskort för utländsk medborgare)

—	Certificat d'inscription au régistre des étrangers Bewijs van inschrijving in het vreemdelingenregister Bescheinigung der Eintragung im Ausländer-register (bevis på registrering i utlänningsregistret)

—

Särskilda uppehållstillstånd som utfärdas av utrikesministeriet:

—	Carte d'identité diplomatique Diplomatieke identiteitskaart Diplomatischer Personalausweis (identitetskort för anställda vid beskickningar)

—	Carte d'identité consulaire Consulaire identiteitskaart Konsularer Personalausweis (identitetskort för anställda vid konsulat)

—	Carte d'identité spéciale – couleur bleue Bijzondere identiteitskaart – blauw Besonderer Personalausweis – blau (särskild identitetshandling – blå)

—	Carte d'identité spéciale – couleur rouge Bijzondere identiteitskaart – rood Besonderer Personalausweis – rot (särskild identitetshandling – röd)

—

Certificat d'identité pour les enfants âgés de moins de cinq ans des étrangers privilégiés titulaires d'une carte d'identité diplomatique, d'une carte d'identité consulaire, d'une carte d'identité spéciale – couleur bleue ou d'une carte d'identité – couleur rouge

Identiteitsbewijs voor kinderen, die de leeftijd van vijf jaar nog niet hebben bereikt, van een bevoorrecht vreemdeling dewelke houder is van een diplomatieke identiteitskaart, consulaire identiteitskaart, bijzondere identiteitskaart – blauw of bijzondere identiteitskaart – rood

Identitätsnachweis für Kinder unter fünf Jahren, für privilegierte Ausländer, die Inhaber eines diplomatischen Personalausweises sind, konsularer Personalausweis, besonderer Personalausweis – rot oder besonderer Personalausweis – blau

(identitetshandling för barn under fem år till utländsk medborgare med diplomatisk immunitet som innehar identitetskort för anställda vid beskickningar, identitetskort för anställda vid konsulat, särskild identitetshandling – blå – eller särskild identitetshandling – röd)

—

Certificat d'identité avec photographie d'livré par une administration communale belge à un enfant de moins de douze ans

Door een Belgisch gemeentebestuur aan een kind beneden de 12 jaar afgegeven identiteitsbewijs met foto

Von einer belgischen Gemeindeverwaltung einem Kind unter dem 12. Lebensjahr ausgestellter Personalausweis mit Lichtbild

(identitetskort med foto för barn under 12 år som utfärdats av en belgisk lokal myndighet)

—	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

TJECKIEN

—	Povolení k pobytu (štítek v pasu) (Uppehållstillstånd) (klistermärke i pass)

—	Průkaz o povolení pobytu pro cizince (zelené provedení) (Intyg om uppehållstillstånd för utlänning) (grönt häfte)

—	Průkaz o povolení pobytu pro státního příslušníka členského státu Evropských společenství (fialové provedení) (Intyg om uppehållstillstånd för medborgare i någon av Europeiska gemenskapernas medlemsstater) (violett häfte)

—	Cestovní doklad – Úmluva z 28. července 1951) vydávaný azylantům (modré provedení) (Resedokument – konvention av den 28 juli 1951) (blått häfte)

—

Povolení k přechodnému pobytu od – do (razítko v pasu)

(Tidsbegränsat uppehållstillstånd, giltigt fr.o.m. – t.o.m.) (stämpel i passet för medborgare i någon av Europeiska gemenskapernas medlemsstater eller hans/hennes familjemedlem som inte är medborgare i någon av Europeiska gemenskapernas medlemsstater)

—	Trvalý pobyt v ČR od …) (razítko v pasu) (Permanent uppehållstillstånd, giltigt … (stämpel i passet för medborgare i någon av Europeiska gemenskapernas medlemsstater eller hans/hennes familjemedlem som inte är medborgare i någon av Europeiska gemenskapernas medlemsstater)

DANMARK

Uppehållstillstånd

EF/EØS – opholdskort (uppehållstillstånd EU/EES) (beteckningen står på kortet)

—	Kort A. Tidsbegrænset EF/EØS-opholdsbevis (anvendes til EF/EØS-statsborgere) (A-kort. Tidsbegränsat uppehållstillstånd EU/EES för EU/EES-medborgare)

—	Kort B. Tidsubegrænset EF/EØS-opholdsbevis (anvendes til EF/EØS-statsborgere) (B-kort. Permanent uppehållstillstånd EU/EES för EU/EES-medborgare)

—	Kort K. Tidsbegrænset opholdstilladelse til tredjelandsstatsborgere, der meddeles opholdstilladelse efter EF/EØS-reglerne) (K-kort. Tidsbegränsat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som beviljas uppehållstillstånd enligt EU:s och EES:s regler)

—	Kort L. Tidsubegrænset opholdstilladelse til tredjelandsstatsborgere, der meddeles opholdstilladelse efter EF/EØS-reglerne) (L-kort. Permanent uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som beviljas uppehållstillstånd enligt EU:s och EES:s regler)

Uppehållstillstånd (beteckningen står på kortet)

—	Kort C. Tidsbegrænset opholdstilladelse til udlændinge, der er fritaget for arbejdstilladelse (C-kort. Tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningar som inte behöver arbetstillstånd)

—	Kort D. Tidsubegrænset opholdstilladelse til udlændinge, der er fritaget for arbejdstilladelse (D-kort. Permanent uppehållstillstånd för utlänningar som inte behöver arbetstillstånd)

—	Kort E. Tidsbegrænset opholdstilladelse til udlændinge, der ikke har ret til arbejde (E-kort. Tidsbegränsat uppehållstillstånd till utlänningar som inte har rätt till arbete)

—	Kort F. Tidsbegrænset opholdstilladelse til flygtninge – er fritaget for arbejdstilladelse (F-kort. Tidsbegränsat uppehållstillstånd till flyktingar – behöver inte arbetstillstånd)

—	Kort G. Tidsbegrænset opholdstilladelse til EF/EØS – statsborgere, som har andet opholdsgrundlag end efter EF-reglerne – er fritaget for arbejdstilladelse (G-kort. Tidsbegränsat uppehållstillstånd för EU/EES-medborgare som har annan grund för vistelse än EU:s regler – behöver inte arbetstillstånd)

—	Kort H. Tidsubegrænset opholdstilladelse til EF/EØS – statsborgere, som har andet opholdsgrundlag end efter EF-reglerne – er fritaget for arbejdstilladelse (H-kort. Permanent uppehållstillstånd för EU/EES-medborgare som har annan grund för vistelse än EU:s regler – behöver inte arbetstillstånd)

—	Kort J. Tidsbegrænset opholds- og arbejdstilladelse til udlændinge (J-kort. Tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd för utlänningar)

Sedan den 14 september 1998 utfärdar Danmark nya uppehållstillstånd i kreditkortsformat.

Fortfarande cirkulerar uppehållstillstånd av typ B, D och H som utfärdats i ett annat format. Dessa kort består av inplastat papper, ungefärlig storlek 9 cm x 13 cm, stämplat med Danmarks vapen i ett vitt fält. För kort B är grundfärgen beige, för kort D ljust rosa och för kort H ljust blåviolett.

Viseringsmärken i passen med följande innehåll

—	Sticker B. – Tidsbegrænset opholdstilladelse til udlændinge, der ikke har ret til arbejde (B-märke. Tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningar som inte har rätt till arbete)

—	Sticker C. – Tidsbegrænset opholds- og arbejdstilladelse (C-märke. Tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd)

—	Sticker D. – Medfølgende slægtninge (opholdstilladelse til børn, der er optaget i forældres pas) (D-märke. Medföljande släktingar (uppehållstillstånd för barn som finns upptagna i föräldrarnas pass)

—	Sticker H. – Tidsbegrænset opholdstilladelse til udlændinge, der er fritaget for arbejdstilladelse (H-märke. Tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningar som inte behöver arbetstillstånd)

Viseringsmärken utfärdade av utrikesministeriet

—

Sticker E – Diplomatisk visering

(E-märke – Diplomatisk visering) – utfärdas till diplomater och deras familjemedlemmar som finns upptagna på diplomatlistorna samt personal vid internationella organisationer i Danmark med motsvarande tjänstegrad. Giltigt för vistelse och flera inresor så länge berörd person finns upptagen på diplomatlistorna i Köpenhamn)

—

Sticker F – Opholdstilladelse

(F-märke – Uppehållstillstånd) – utfärdas till utstationerad teknisk eller administrativ personal och deras familjemedlemmar samt diplomaternas hushållspersonal för vilka hemlandets utrikesministerium utfärdat ett tjänstepass. Utfärdas också till personal vid internationella organisationer i Danmark med motsvarande tjänstegrad. Giltigt för vistelse och för flera inresor under uppdragstiden.

—	Sticker S (i kombination med sticker E eller F) (S-märke (i kombination med märke E eller F). Uppehållstillstånd för medföljande nära familjemedlemmar då dessa finns upptagna i passet.

Det måste påpekas att de identitetskort för utländska diplomater, administrativ eller teknisk personal, hushållspersonal, osv., som utfärdas av utrikesministeriet inte ger rätt att resa in i landet utan visering, eftersom sådana identitetskort inte utgör bevis på uppehållstillstånd i Danmark.

Övriga dokument

—	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

—	Tillstånd att återvända hem i form av viseringsmärke försett med nationalbeteckningen D

TYSKLAND

I. Allmänt

—	Aufenthaltserlaubnis (uppehållstillstånd)

—	Niederlassungserlaubnis (bosättningstillstånd)

—

Aufenthaltserlaubnis – EU für Familienangehörige von Staatsangehörigen eines Mitgliedstaates der Europäischen Union oder eines EWR-Staates, die nicht Staatsangehörige eines Mitgliedstaates der EU oder des EWR sind.

(EU–uppehållstillstånd för familjemedlemmar till medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en EG-stat, som inte är medborgare i en medlemsstat i EU eller EG)

—

Aufenthaltserlaubnis für Staatsangehörige der Schweizerischen Eidgenossenschaft und ihre Familienangehörigen, die nicht Staatsangehörige der Schweizerischen Eidgenossenschaft sind.

(uppehållstillstånd för medborgare i Schweiziska edsförbundet och deras familjemedlemmar som inte är medborgare i Schweiziska edsförbundet)

—

Dessutom berättigar följande handlingar, som utfärdats före den 1 januari 2005, till viseringsfri inresa:

—	Aufenthaltserlaubnis für Angehörige eines Mitgliedstaates der EWG (uppehållstillstånd för medborgare i en EG-medlemsstat)

—	Aufenthaltsberechtigung für die Bundesrepublik Deutschland (uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

—	Aufenthaltsbewilligung für die Bundesrepublik Deutschland (uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

—	Aufenthaltsbefugnis für die Bundesrepublik Deutschland (uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

Dessa handlingar ersätter visering vid viseringsfri inresa endast om de införts i själva passhäftet eller är utställda i form av insticksblad till passet. De gäller inte om de utställts som nationell visering i ett ersättningsdokument.

Handlingarna Aussetzung der Abschiebung (Duldung) (anstånd med utvisning) och Aufenthaltsgestattung für Asylbewerber (uppehållstillstånd för asylsökande) berättigar heller inte till viseringsfri inresa.

—

Fiktionsbescheinigung (Fiktivt intyg)

där på sidan 3 tredje rutan ”der Aufenthaltstitel als fortbestehend (uppehållstillstånd tills vidare) (§ 81.4 i lagen om vistelse)” är ikryssad. Inresa är endast möjlig i samband med att ett uppehållstillstånd eller visum löpt ut.

Den första och den andra rutan för ikryssning möjliggör uttryckligen inte en visumfri inresa.

II. Identitetskort för medlemmar av diplomatiska representationer

Respektive privilegier framgår av texten på identitetskortets baksida.

—

Identitetskort som utfärdas till diplomater och deras familjemedlemmar

och är märkta med bokstaven D på baksidan:

—

Diplomatpass för utländska diplomater:

—	Diplomatenausweis (diplomatpass) (1999 – 31 juli 2003)

—	Protokollausweis für Diplomaten (protokollkort för diplomater) (sedan den 1 augusti 2003)

—

Diplomatpass för familjemedlemmar som utövar privat förvärvsverksamhet:

—	Diplomatenausweis ”A” (diplomatpass A) (1999–31 juli 2003)

—	Protokollausweis für Diplomaten ”A” (protokollkort för diplomater A) (sedan den 1 augusti 2003)

—

Diplomatpass för diplomater som är tyskar eller stadigvarande bosatta i Tyskland:

—	Diplomatenausweis Art. 38 WÜD (diplomatpass i enlighet med artikel 38 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (1999–31 juli 2003)

—	Protokollausweis für Diplomaten Art. 38 I WÜD (protokollkort för diplomater i enlighet med artikel 38.I i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (sedan den 1 augusti 2003)

—

Identitetskort som utfärdas till administrativ och teknisk personal och dess familjemedlemmar

och är märkta med bokstäverna ”VB” på baksidan:

—

Protokollkort för utländsk administrativ och teknisk personal:

—	Protokollausweis für Verwaltungspersonal (protokollkort för administrativ personal) (sedan 1999)

—

Protokollkort för familjemedlemmar till den administrativa och tekniska personalen som utövar privat förvärvsverksamhet:

—	Protokollausweis für Verwaltungspersonal ”A” (protokollkort för administrativ personal A) (sedan den 1 augusti 2003)

—

Protokollkort för medlemmar av den administrativa och tekniska personalen som är tyskar eller stadigvarande bosatta i Tyskland:

—	Protokollausweis für Mitglieder VB Art. 38 2 WÜD (protokollkort för medlemmar VB i enlighet med artikel 38.2 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (sedan den 1 augusti 2003)

—	Identitskort som utfärdas till servicepersonal och dess familjemedlemmar och är märkta med bokstäverna DP på baksidan: Protokollausweis für dienstliches Hauspersonal (protokollkort för servicepersonal) (sedan 1999)

—	Identiteskort som utfärdas till lokalt anställd personal och dess familjemedlemmar och är märkta med bokstäverna OK på baksidan: Protokollausweis für Ortskräfte (protokollkort för lokalt anställd personal) (sedan 1999)

—	Identitetskort som utfärdas till privat hushållspersonal och är märkta med bokstäverna PP på baksidan: Protokollausweis für privates Hauspersonal (protokollkort för privat hushållspersonal) (sedan 1999)

III. Identitetskort för medlemmarna av karriärkonsulaten

Respektive privilegier framgår av texten på identitetskortets baksida.

—

Identitetskort som utfärdas till konsulattjänstemän

och är märkta med bokstaven K på baksidan:

—

Identitetskort för utländska konsulattjänstemän:

—	Ausweis für Konsularbeamte (identitetskort för konsulattjänstemän) (1999–31 juli 2003)

—	Protokollausweis für Konsularbeamte (protokollkort för konsulattjänstemän) (sedan den 1 augusti 2003)

—

Identitetskort för familjemedlemmar till konsulattjänstemän som utövar privat förvärvsverksamhet:

—	Ausweis für Konsularbeamte ”A” (identitetskort för konsulattjänstemän A) (1999–31 juli 2003)

—

Identitetskort för konsulattjänstemän som är tyskar eller stadigvarande bosatta i Tyskland:

—	Ausweis für Konsularbeamte ”Art. 71 WÜK” (identitetskort för konsulattjänstemän i enlighet med artikel 71 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (1999–31 juli 2003)

—	Protokollausweis für Konsularbeamte ”Art. 71 I WÜK” (protokollkort för konsulattjänstemän i enlighet med artikel 71.I i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (fr.o.m. den 1 augusti 2003)

—

Identitetskort som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid karriärkonsulat

och är märkta med bokstäverna VK på baksidan:

—

Protokollkort för utländsk administrativ och teknisk personal:

—	Protokollausweis für Verwaltungspersonal (Protokollkort för administrativ personal) (sedan 1999)

—

Protokollkort för familjemedlemmar till administrativ och teknisk personal som utövar privat förvärvsverksamhet:

—	Protokollausweis für Verwaltungspersonal ”A” (protokollkort för administrativ personal A) (1999–31 juli 2003)

—

Protokollkort för medlemmar av den administrativa och tekniska personalen som är tyskar eller stadigvarande bosatta i Tyskland:

—	Ausweis für Verwaltungspersonal ”Art. 71 WÜK” (identitetskort för administrativ personal i enlighet med artikel 71 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (1999–31 juli 2003)

—	Protokollausweis für Mitglieder VK Art. 71 II WÜK (protokollkort för medlemmar VK i enlighet med artikel 71.II i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser) (sedan den 1 augusti 2003)

—	Identitetskort som utfärdas till servicepersonalen vid karriärkonsulat och är märkta med bokstäverna DH på baksidan: Protokollausweis für dienstliches Hauspersonal (protokollkort för servicepersonal (sedan 1999)

—

Identitetskort som utfärdas till medlemmar av samma familj som konsulattjänstemän, medlemmar av den administrativa personalen, den tekniska personalen och servicepersonalen

och är märkta med bokstäverna KF på baksidan:

Protokollausweis f. Familienangehörige (Konsulat)

(protokollkort för familjemedlemmar (konsulat))

Denna nya typ av identitetskort utfärdas sedan den 1 augusti 2003. Fram till detta datum erhöll medlemmar av samma familj som konsulattjänstemän, medlemmar av den adminitrativa personalen, den tekniska personalen och servicepersonalen samma identitetskortskategori som tjänstemannen själv såvida det inte utfärdades ett av de ovannämnda Ausweise A till dem på grund av egen förvärvsverksamhet.

—	Identitetskort som utfärdas till lokalt anställd personal vid karriärkonsulat och är märkta med bokstäverna OK på baksidan: Protokollausweis für Ortskräfte (protokollkort för lokalt anställd personal) (sedan 1999)

—	Identitetskort som utfärdas till privat hushållspersonal vid karriärkonsulat och är märkta med bokstäverna PP på baksidan: Protokollausweis für privates Hauspersonal (protokollkort för privat hushållspersonal) (sedan 1999)

IV. Särskilda identitetskort

—

Identitetskort som utfärdas till medlemmar av internationella organisationer och deras familjemedlemmar

och är märkta med bokstäverna IO på baksidan:

Sonderausweis ”IO” (särskilt identitetskort IO (sedan 1999)

Anmärkning: Chefer för internationella organisationer och deras familjemedlemmar erhåller ett identitetskort som är märkt med bokstaven D. Privat hushållspersonal för personal vid internationella organisationer erhåller ett identitetskort som är märkt med bokstäverna PP.

—	Identitetskort som utfärdas till hushållsmedlemmar i enlighet med § 27.1 nr 5 i ”Aufenthaltsverordnung” (förordningen om vistelse) och är märkta med bokstaven S på baksidan: Sonderausweis ”S” (särskilt identitetskort S) (sedan den 1 januari 2005)

V. Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

ESTLAND

—	Alaline elamisluba (Permanent uppehållstillstånd)

—	Tähtajaline elamisluba (Tidsbegränsat uppehållstillstånd)

I fall då en utlänning från samma familj som en EU-medborgare ansöker om uppehållstillstånd för att bo med sin familjemedlem i Estland utfärdar Medborgarskaps- och migrationsstyrelsen ett särskilt uppehållstillstånd:

—	EL kodaniku perekonnaliikme elamisluba (Uppehållstillstånd för EU-medborgares familjemedlem)

GREKLAND

Άδεια παραμονής αλλοδαπού (ενιαίου τύπου)

(Uppehållstillstånd för utlänning (enhetlig utformning))

[Giltighetstid fr.o.m. sex månader eller tills vidare. Utfärdas till alla utlänningar som vistas lagligen i Grekland.]

Av Grekland godkända resehandlingar påförs detta uppehållstillstånd. Om en tredjelandsmedborgare inte innehar en av Grekland godkänd resehandling, påför de behöriga grekiska mydigheterna det enhetligt utformade uppehållstillståndet på ett särskilt blad. Detta särskilda blad utfärdas av de grekiska myndigheterna på grundval av artikel 7 i förordning (EG) 333/2002 och i enlighet med säkerhetsföreskrifterna i förordningen. Bladet har tre vertikala färgränder (orange-grön-orange) och benämns ”Φύλλο επί του οποίου τίθεται άδεια διαμονής” [Blad för påförande av uppehållstillstånd] (Form for affixing a residence permit).

2.	Άδεια παραμονής αλλοδαπού (χρώμα μπεζ-κίτρινο) (1) (Uppehållstillstånd för utlänning (gul-beige)) [Utfärdades till alla utlänningar som vistas lagligen i Grekland. Giltighetstid fr.o.m. ett år eller tills vidare.]

3.	Άδεια παραμονής αλλοδαπού (χρώμα λευκό) (2) (Uppehållstillstånd för utlänning (vitt)) [Utfärdades till utlänning som är gift med en grekisk medborgare. Giltighetstid fem år.]

4.	Άδεια παραμονής αλλοδαπού (βιβλιάριο χρώματος λευκού) (3) (Uppehållstillstånd för utlänning (vitt häfte)) [Utfärdas till erkända flyktingar enligt Genèvekonventionen från 1951].

5.	Δελτίο ταυτότητας αλλοδαπού (χρώμα πράσινο) (4) (ID-kort för utlänningar (grönt)) [Utfärdas endast till utlänningar av grekisk härkomst. Giltighetstid två eller fem år.]

Ειδικό δελτίο ταυτότητας ομογενούς (χρώμα μπεζ) (5)

(Särskilt ID-kort för personer av grekisk härkomst (beige))

[Utfärdas till albanska medborgare av grekisk härkomst. Giltighetstid tre år. Sådant ID-kort utfärdas även till maka/make, oberoende av nationell härkomst, och barn, om familjebanden framgår av officiella handlingar.]

7.	Ειδικό δελτίο ταυτότητας ομογενούς (χρώμα ροζ) (6) (Särskilt ID-kort för personer av grekisk härkomst (rosa)) [Utfärdas till medborgare från f.d. Sovjetunionen av grekisk härkomst. Giltighetstid tills vidare.]

Ειδικές Ταυτότητες της Διεύθυνσης Εθιμοτυπίας του Υπουργείου Εξωτερικών

Särskilda ID-kort som utfärdas av utrikesministeriets protokollära avdelning

A.	Typ ”D” (diplomater), rött. Utfärdas till chefen för och de medlemmar av en diplomatisk beskickning som innehar diplomatpass och deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

B.	Typ ”A” (administrativ- och teknisk personal), orange. Utfärdas till den personal vid diplomatiska beskickningar som innehar tjänstepass och deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

C.	Typ ”S” (servicepersonal), grönt. Utfärdas till servicepersonal vid diplomatiska beskickningar och deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

D.	Typ ”CC” (konsulattjänstemän), blått. Utfärdas till personal vid karriärkonsulaten och deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

E.	Typ ”CE” (anställd vid konsulär myndighet), ljusblått Utfärdas till administrativ personal vid karriärkonsulaten och deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

F.	Typ ”CH” (tjänsteman vid honorärkonsulat), grått. Utfärdas till honorärkonsuler.

G.	Typ ”IO” (Internationell organisation), mörkviolett Utfärdas till personal med diplomatstatus vid en internationell organisation och deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

H.	Typ ”IO” (Internationell organisation), ljusviolett. Utfärdas till administrativ personal vid en internationell organisation och till deras familjemedlemmar (maka/make och barn under 18 år).

Observera att nya ID-kort för medborgare i EU: s medlemsstater i kategorierna A till E ovan har Europeiska unionens flagga tryckt på baksidan.

9.	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen.

SPANIEN

Innehavare av giltigt tillstånd för återinresa tillåts resa in viseringsfritt.

Följande uppehållstillstånd ger utlänningar, som på grund av sin nationalitet normalt skulle vara viseringsskyldiga, rätt att inom respektive giltighetstid resa in viseringsfritt i Spaniens territorium:

—	Permiso de Residencia Inicial (tidsbegränsat uppehållstillstånd)

—	Permiso de Residencia Ordinario (reguljärt uppehållstillstånd)

—	Permiso de Residencia Especial (särskilt uppehållstillstånd)

—	Tarjeta de Estudiante (studentlegitimation)

—	Permiso de Residencia tipo A (uppehållstillstånd – kategori A)

—	Permiso de Residencia tipo b (uppehållstillstånd – kategori b)

—	Permiso de Trabajo y de Residencia tipo B (arbets- och uppehållstillstånd – kategori B)

—	Permiso de Trabajo y de Residencia tipo C (arbets- och uppehållstillstånd – kategori C)

—	Permiso de Trabajo y de Residencia tipo d (arbets- och uppehållstillstånd – kategori d)

—	Permiso de Trabajo y de Residencia tipo D (arbets- och uppehållstillstånd – kategori D)

—	Permiso de Trabajo y de Residencia tipo E (arbets- och uppehållstillstånd – kategori E)

—	Permiso de Trabajo fronterizo tipo F (arbetstillstånd för gränsarbetare – kategori F)

—	Permiso de Trabajo y Residencia tipo P (arbets- och uppehållstillstånd – kategori P)

—	Permiso de Trabajo y Residencia tipo Ex (arbets- och uppehållstillstånd – kategori Ex)

—	Tarjeta de Reconocimiento de la excepción a la necesidad de obtener Permiso de Trabajo y Permiso de Residencia (art. 16 Ley 7/85) (dokument som styrker undantag från kravet på arbets- och uppehållstillstånd enligt artikel 16 i lag nr 7/85)

—	Permiso de Residencia para Refugiados (uppehållstillstånd för flyktingar)

—	Lista de Personas que participan en un viaje escolar dentro de la Unión Europea (Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen)

—	Tarjeta de Familiar Residente Comunitario (ID-handling för familjemedlemmar till EG-medborgare)

—	Tarjeta temporal de Familiar de Residente Comunitario (tidsbegränsat ID-handling för familjemedlemmar till EG-medborgare)

Viseringsfri inresa tillåts för innehavare av följande ackrediteringsbevis utfärdade av utrikesministeriet:

—	Tarjeta especial på vars pärm anges Cuerpo Diplomático. Embajador. Documento de Identidad (diplomatiska kåren. ambassadör. identitetshandling) (röd) (Särskild identitetshandling som utfärdas till ackrediterade ambassadörer)

—	Tarjeta especial på vars pärm anges Cuerpo Diplomático. Documento de Identidad (diplomatiska kåren. identitetshandling) (röd) (Särskild identitetshandling som utfärdas till tjänstemän med diplomatstatus vid utländska beskickningar. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial på vars pärm anges Misiones Diplomáticas. Personal Administrativo y Técnico. Documento de Identidad (diplomatisk beskickning, administrativ och teknisk personal) (gul) (Särskild identitetshandling som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid utländsk beskickning. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial på vars pärm anges Tarjeta Diplomática de Identidad (identitetshandling för beskickningspersonal) (röd) (Särskild identitetshandling som utfärdas till tjänstemän med diplomatstatus vid Arabförbundets representation samt till ackrediterade tjänstemän vid den förenade palestinska delegationens representation (Oficina de la Delegación General). För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial på vars pärm anges Organismos Internacionales. Estatuto Diplomático. Documento de Identidad (internationella organisationer, diplomatstatus, identitetshandling) (röd) (Särskild identitetshandling som utfärdas till tjänstemän med diplomatstatus, som ackrediterats vid internationella organisationer. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial på vars pärm anges Organismos Internacionales. Personal Administrativo y Técnico. Documento de Identidad (internationella organisationer, administrativ och teknisk personal, identitetshandling) (blå) (Särskild identitetshandling som utfärdas till administrativ personal som ackrediterats vid internationella organisationer. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial på vars pärm anges Functionario Consular de Carrera. Documento de Identidad (karriärdiplomat, identitetshandling) (grön) (Särskild identitetshandling som utfärdas till i Spanien ackrediterade karriärdiplomater med placering vid konsulat. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial på vars pärm anges Empleado Consular. Expedida a favor de ... Documento de Identidad (anställd vid konsulär myndighet. utfärdad för ... identitetshandling) (grön) (Särskild identitetshandling som utfärdas till anställd vid konsulär myndighet. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

—

Tarjeta especial med angivelsen Personal de Servicio. Misiones Diplomáticas, Oficinas Consulares y Organismos Internacionales. Expedida a favor de ... Documento de Identidad utfärdad för ... identitetshandling) (grå) (Särskild identitetshandling som utfärdas till annan personal vid beskickningar, konsulat och internationella organisationer (tjänstepersonal) samt till personal med diplomatstatus eller karriärdiplomater (personlig hushållspersonal). För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

FRANKRIKE

Vuxna utlänningar måste inneha något av följande dokument:

—	Carte de séjour temporaire (tillfälligt uppehållstillstånd på vilket uttryckligen skall anges motiveringen till att uppehållstillstånd beviljats)

—	Carte de résident (ID-kort för fast bosatta)

—	Certificat de résidence d'Algérien (bosättningsintyg för algerisk medborgare, på vilket uttryckligen anges motivet för att uppehållstillstånd beviljats, 1 år eller 10 år)

—	Certificat de résidence d'Algérien med angivelsen membre d'un organisme officiel (medlem av ett officiellt organ) (bosättningsintyg för algerisk medborgare, tvåårigt)

—	Carte de séjour des Communautés européennes (uppehållstillstånd för EU, 1, 5 eller 10 år)

—	Carte de séjour de l'Espace Economique Européen (uppehållstillstånd för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet)

—

Cartes officielles (officiella ID-handlingar) som gäller som uppehållstillstånd som utfärdas av utrikesministeriet:

Titre de séjour spéciaux (Särskilda uppehållstillstånd)

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CMD/A som utfärdas till chefer för utländsk beskickning

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CMD/M som utfärdas till chefer för internationella organisationer

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CMD/D som utfärdas till chefer för en ständig delegation vid en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CD/A som utfärdas till anställda i diplomatkåren.

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CD/M som utfärdas till höga tjänstemän vid en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CD/D som utfärdas till medlemmar av en ständig delegation vid en internationell organisation, vilka är likställda med diplomater

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen CC/C som utfärdas till tjänstemän vid en konsulär myndighet

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen AT/A som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid en ambassad

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen AT/C som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid ett konsulat

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen AT/M som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen AT/D som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid en delegation vid en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen SE/A som utfärdas till servicepersonal vid en ambassad

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen SE/C som utfärdas till servicepersonal vid ett konsulat

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen SE/M som utfärdas till servicepersonal vid en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen SE/D som utfärdas till servicepersonal vid en delegation till en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen PP/A som utfärdas till privat personal hos en diplomat.

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen PP/C som utfärdas till privat personal hos en tjänsteman vid en konsulär myndighet

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen PP/M som utfärdas till privat personal hos en medlem av en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen PP/D som utfärdas till privat personal hos en medlem av en ständig delegation vid en internationell organisation

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen EM/A som utfärdas till lärare eller militärer med specialstatus med placering vid en ambassad

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen EM/C som utfärdas till lärare eller militärer med specialstatus med placering vid ett konsulat

—	Titre de séjour spécial (särskilt uppehållstillstånd) med angivelsen EF/M som utfärdas till internationella tjänstemän bosatta utomlands

—

Monegaskiska resehandlingar

—	Carte de séjour de résident temporaire de Monaco (uppehållstillstånd för tillfälligt uppehåll)

—	Carte de séjour de résident ordinaire de Monaco (vanligt uppehållstillstånd)

—	Carte de sejour de résident privilégié de Monaco (uppehållstillstånd för förmånsbehandlade personer)

—	Carte de séjour de conjoint de ressortissant monégasque (uppehållstillstånd för makan/maken till en person med monegaskiskt medborgarskap)

Utländska omyndiga barn måste inneha något av följande dokument:

—	Document de circulation pour étrangers mineurs (resehandling för utländska omyndiga barn)

—	Titre d'identité républicain (fransk identitetshandling)

—	Visa de retour (återinresevisering, varvid hänsyn till medborgarskap ej behöver tas och uppehållstillstånd ej måste uppvisas då dessa villkor inte gäller för omyndiga barn)

—	Passeport diplomatique (diplomatpass), passeport de service (tjänstepass) eller ett vanligt pass i vilket införts visa de circulation (visering för kortare vistelse) (pass som utfärdas för omyndigt barn till innehavaren av ett särskilt ID-kort från utrikesdepartementet)

Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

Anm. 1

Det bör påpekas att mottagningsbeviset för den första ansökan som görs om uppehållstillstånd inte ger rätt till inresa utan visering. Däremot erkänns mottagningsbevis för ansökan om förlängning av uppehållstillståndet eller om ändring av detta om den uppvisas tillsammans med det gamla handlingen.

Anm. 2

De tjänsteintyg som utfärdas av utrikesministeriets protokollavdelning (attestations de fonctions) är inte giltiga som uppehållstillstånd. Innehavaren av en sådan handling måste ha uppehållstillstånd i enlighet med allmän lagstiftning.

ITALIEN

—	Carta di soggiorno (uppehållstillstånd med obegränsad giltighet)

—

Permesso di soggiorno con esclusione delle sotto elencate

(uppehållstillstånd som inte omfattar kategorierna nedan)

1.	Permesso di soggiorno provvisorio per richiesta asilo politico ai sensi della Convenzione di Dublino (tillfälligt uppehållstillstånd för att begära politisk asyl i enlighet med Dublinkonventionen)

2.	Permesso di soggiorno per cure mediche (uppehållstillstånd för läkarvård)

3.	Permesso di soggiorno per motivi di giustizia (uppehållstillstånd som beviljats av juridiska skäl)

—

Carta d'identità M.A.E. (Ministerio degli Affari Esteri)

(identitetshandling utfärdad av Utrikesministeriet)

—	Mod. 1 (blu) Corpo diplomatico accreditato e consorti titolari di passaporto diplomatico (Modell 1 (blå) för ackrediterade medlemmar av diplomatkåren som innehar diplomatpass och deras makar)

—	Mod. 2 (verde) Corpo conosolare titolare di passaporto diplomatico (Modell 2 (grön) för medlemmar av konsulatkåren som innehar diplomatpass)

—	Mod. 3 (arancione) Funzionari II^ FAO titolari passaporto diplomatico, di servizio o ordinaro (Modell 3 (orange) för FAO-tjänstemän i kategori II^ som innehar diplomatpass, antingen tjänstepass eller vanligt)

—	Mod. 4 (arancione) Impiegati tecnico-ammistrativi presso Rappresentanze diplomatiche titolari di passaporto di servizio (Modell 4 (orange) för teknisk och administrativ personal på utländska beskickningar som innehar tjänstepass)

—	Mod. 5 (arancione) Impiegati consolari titolari di passaporto di servizio (Modell 5 (orange) för konsulatpersonal som innehar tjänstepass)

—	Mod. 7 (grigio) Personnale di servizio presso Rappresentanze diplomatiche titolare di passaporto di servizio (Modell 7 (grå) för servicepersonal vid diplomatiska beskickningar som innehar tjänstepass)

—	Mod. 8 (grigio) Personale di servizio presso Rappresentanze Consolari titolare di passaporto di servizio (Modell 8 (grå) för tjänstepersonal vid konsulat som innehar tjänstepass)

—

Mod. 11 (beige) Funzionari delle Organizzazioni internazionali, Consoli Onorari, impiegati locali, personale di servizio assunto all'estero e venuto al seguito, familiari Corpo Diplomatico e Organizzazioni Internazionali titolari di passaporto ordinario

(Modell 11 (beige) för internationella organisationers tjänstemän, honärkonsuler, lokalt anställda, hushållspersonal rekryterad utomlands som följt arbetsgivaren, diplomaters familjemedlemmar och familjemedlemmar till anställda inom internationella organisationer, som innehar vanliga pass)

OBS!Modell 6 (orange) och 9 (grönt) för personalen vid internationella organisationer som saknar immunitet respektive för honorärkonsuler utfärdas inte längre och har ersatts av modell 11. Dessa dokument är dock giltiga till angivet datum.

—	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

LETTLAND

—	Pastāvīgās uzturēšanās atļauja (Permanent uppehållstillstånd, grön färg)

—	Termiņuzturēšanās atļauja (Tidsbegränsat uppehållstillstånd, rosa färg)

—	Uzturēšanās atļauja (utfärdat efter den 1 maj 2004) (Uppehållstillstånd, rosa färg)

—	Nepilsoņa pase (Främlingspass, violett färg)

LITAUEN

1.	Leidimas laikinai gyventi Lietuvos Respublikoje (Tidsbegränsat uppehållstillstånd i Republiken Litauen – kort eller klistermärke)

2.	Leidimas nuolat gyventi Lietuvos Respublikoje (Permanent uppehållstillstånd i Republiken Litauen – kort)

3.	Europos bendrijų valstybės narės piliečio leidimas gyventi (Uppehållstillstånd för en medborgare i en medlemsstat i EU – kort)

4.	Asmens grįžimo pažymėjimas (Repatrieringsintyg, endast för återvändande till Republiken Litauen – blåaktigt)

5.	Akreditacijos pažymėjimas ”A” (Ackrediteringsintyg, kategori A gult) tidsbegränsat

6.	Akreditacijos pažymėjimas ”B” (Ackrediteringsintyg, kategori B gult) tidsbegränsat

LUXEMBURG

—	Carte d'identité d'étranger (utlänningspass)

—	Autorisation de séjour provisoire (tidsbegränsat uppehållstillstånd som införts i det nationella passet)

—	Carte diplomatique délivré par le Ministère des Affaires Etrangères (diplomatpass utfärdat av Utrikesministeriet)

—	Titre de légitimation délivré par le Ministère des Affaires Etrangères au personnel administratif et technique des Ambassades (av utrikesministeriet utfärdad identitetshandling till administrativ och teknisk personal vid ambassader)

—	Titre de légitimation délivré par le Ministère de la Justice au personnel des institutions et organisations internationales établies au Luxembourg (av justitieministeriet utfärdad identitetshandling för anställda inom internationella organ och organisationer med säte i Luxemburg)

—	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

UNGERN

1.	Humanitárius tartózkodási engedély (uppehållstillstånd av humanitära skäl) (i form av kort) – tillsammans med ett nationellt pass

2.	Tartózkodási engedély (uppehållstillstånd) (i form av kort) – tillsammans med ett nationellt pass

3.	Tartózkodási engedély (uppehållstillstånd) (i form av klistermärke) – anbringat på ett nationellt pass

4.	Bevándoroltak részére kiadott személyazonosító igazolvány (Identitetskort utfärdat för invandrare) – tillsammans med ett nationellt pass som anger att invandringstillstånd utfärdats

5.	Letelepedési engedély (permanent uppehållstillstånd) – tillsammans med ett nationellt pass som anger att permanent uppehållstillstånd utfärdats

6.	Letelepedettek részére kiadott tartózkodási engedély (uppehållstillstånd som utfärdats till permanent bosatta personer) (i form av klistermärke) – anbringat på ett nationellt pass

7.	Diáklista (Förteckning över personer som deltar i skolresor inom EU)

8.	Igazolvány diplomáciai képviselők és családtagjaik részére (särskilt intyg för diplomater och deras familjemedlemmar) (diplomatiskt identitetskort) – vid behov tillsammans med en D-visering utfärdad av utrikesministeriet

9.	Igazolvány konzuli képviselet tagjai és családtagjaik részére (särskilt intyg för medlemmar av karriärkonsulat och deras familjemedlemmar) (konsulärt identitetskort) – vid behov tillsammans med en D-visering utfärdad av utrikesministeriet

10.	Igazolvány képviselet igazgatási és műszaki személyzete és családtagjaik részére (särskilt intyg för medlemmar av den administrativa och tekniska personalen vid diplomatiska beskickningar samt deras familjemedlemmar) – vid behov tillsammans med en D-visering utfärdad av utrikesministeriet

11.	Igazolvány képviselet kisegítő személyzete, háztartási alkalmazottak és családtagjaik részére (särskilt intyg för servicepersonal vid diplomatiska beskickningar, privat hushållspersonal och deras familjemedlemmar) – vid behov tillsammans med en D-visering utfärdad av utrikesministeriet

NEDERLÄNDERNA

Formulär med någon av följande beteckningar:

—	I	(Regulier bepaalde tijd) (standard – tidsbegränsad)
—	II	(Regulier onbepaalde tijd) (standard – utan tidsbegränsning)
—	III	(Asiel bepaalde tijd) (asyl – tidsbegränsad)
—	IV	(Asiel onbepaalde tijd) (asyl – utan tidsbegränsning)
—	EU/EER	(Gemeenschapsonderdanen) (EU-medborgare)

2.	Het Geprivilegeerdendocument (handlingar för personer som åtnjuter immunitet) Handlingen utfärdas till personer som åtnjuter immunitet, bland annat medlemmar av diplomatiska kåren, av konsulära kåren och av vissa internationella organisationer, och deras familjemedlemmar.

3.	Visum voor terugkeer (visering för återinresa)

4.	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen.

ÖSTERRIKE

—

Uppehållstillstånd i form av klistermärke i enlighet med Europeiska unionens gemensamma åtgärd av den 16 december 1996 om en enhetlig modell för uppehållstillstånd.

(Fr.o.m. den 1 januari 1998 utfärdas och förlängs uppehållstillstånd uteslutande i detta utförande; som kategori av uppehållstillstånd införs för närvarande: Niederlassungsbewilligung (bosättningstillstånd), Aufenthaltserlaubnis (uppehållstillstånd), Befr. Aufenthaltsrecht (rätt till tidsbegränsad vistelse).)

—

Uppehållstillstånd som utfärdats före den 1 januari 1998, om giltighetstiden inte har gått ut – härvid kan även unbefristet (icke tidsbegränsat) ha införts.

Wiedereinreise Sichtvermerk (återinresevisering) eller Einreise Sichtvermerk (inresevisering) utfärdades fram till och med den 31 december 1992 i form av stämpel av de nationella myndigheterna men även av konsulära myndigheter.

Gewöhnlicher Sichtvermerk (reguljär visering) utfärdades från den 1 januari 1993 t.o.m. den 31 december 1997 i form av klistermärke, fr.o.m. den 1 september 1996 i enlighet med förordning (EG) nr 1683/95.

Aufenthaltsbewilligung (uppehållstillstånd) utfärdades fr.o.m. den 1 januari 1993 t.o.m. den 31 december 1997 i form av klistermärke).

—	Konventionspass utfärdade fr.o.m. den 1 januari 1993

—

Lichtbildausweis für Träger von Privilegien und Immunitäten in den Farben rot, gelb und blau, ausgestellt vom Bundesministerium für auswärtige Angelegenheiten

(identitetshandling med foto som utfärdas av utrikesministeriet för personer som åtnjuter privilegier och immunitet; färg: rött, gult och blått)

—

Lichtbildausweis im Kartenformat für Träger von Privilegien und Immunitäten in den Farben rot, gelb, blau, grün, braun, grau und orange, ausgestellt vom Bundesministrium für auswärtige Angelegenheiten

(identitetshandling i kortformat med foto som utfärdas av utrikesministeriet för personer som åtnjuter privilegier och immunitet; färg: rött, gult, blått, grönt, brunt, grått och orange)

—	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen.

Följande dokument gäller inte som uppehållstillstånd och således inte för viseringsfri inresa till Österrike:

—	Lichtbildausweis für Fremde (identitetskort med foto för utlänningar) enligt § 85 i utlänningslagen från 1997.

—	Durchsetzungsaufschub (anstånd med verkställighet) samt Abschiebungsaufschub (anstånd med avvisning) i samband med icke beviljat uppehållstillstånd eller avvisning.

—	Bewilligung zur Wiedereinreise (tillstånd till återinresa) i form av utfärdad visering och trots att uppehållstillstånd inte beviljats angivet som sådant tillstånd.

—	Vorläufige Aufenthaltsberechtigung (tidsbegränsat uppehållstillstånd) enligt § 19 i 1997 års asyllag samt § 7 i 1991 års asyllag.

—	Befristete Aufenthaltsberechtigung (tidsbegränsat uppehållstillstånd) i form av tillfälligt uppehållstillstånd som beviljats trots avslag på asylansökan enligt § 15 i 1997 års asyllag samt § 8 i 1991 års asyllag.

POLEN

Karta pobytu (uppehållskort, KP-serien, utfärdat efter 1 juli 2001)

Ett uppehållskort för en utlänning som har erhållit

—	tillfälligt uppehållstillstånd,

—	permanent uppehållstillstånd,

—	flyktingstatus,

—	beviljande av tolererad vistelse.

Det är ett identitetskort och när det åtföljs av en resehandling berättigar det innehavaren till inresa i Polen utan visering.

Karta stałego pobytu (Permanent uppehållskort, XS-serien, utfärdat före den 30juni 2001)

Ett permanent uppehållskort för en utlänning som har erhållit permanent uppehållstillstånd. Det är ett identitetskort och när det åtföljs av en resehandling berättigar det innehavaren till inresa i Polen utan visering. Giltigt i tio år. Det sista kortet i denna utgåva är giltigt till och med den 29 juni 2011.

Särskilda ackrediteringskort utfärdade av utrikesministeriet:

—	Legitymacja dyplomatyczna (diplomatkort) Utfärdas till ackrediterade ambassadörer och diplomater vid beskickningarna

—	Legitymacja konsularna (zielona) (konsulärt kort – grönt) Utfärdas till chefer för konsulat och konsulär personal

—	Legitymacja konsularna (żółta) (konsulärt kort – gult) Utfärdas till honorärkonsuler

—	Legitymacja służbowa (Tjänstekort) Utfärdas till administrativ och teknisk personal samt servicepersonal vid beskickningarna

—	Zaświadczenie (Certifikat) Utfärdas till andra kategorier av utlänningar än dem som nämns ovan i punkt 3, som har rätt att åtnjuta diplomatisk eller konsulär immunitet på grund av rättsakter, överenskommelser eller internationell sedvanerätt.

PORTUGAL

—	Cartão de Identidade (emitido pelo Ministério dos Negócios Estrangeiros) (identitetshandling som utfärdas av utrikesministeriet) Corpo Consular, Chefe de Missão (konsulära kåren, beskickningschef)

—	Cartão de Identidade (emitido pelo Ministério dos Negócios Estrangeiros) (identitetshandling som utfärdas av utrikesministeriet) Corpo Consular, Funcionário de Missão (konsulära kåren, officiell beskickning)

—	Cartão de Identidade (emitido pelo Ministério dos Negócios Estrangeiros) (Identitetshandling som utfärdas av utrikesministeriet) Pessoal Auxiliar de Missão Estrangeira (biträdande personal vid utländska beskickningar)

—	Cartão de Identidade (emitido pelo Ministério dos Negócios Estrangeiros) (identitetshandling som utfärdas av utrikesministeriet) Funcionário Admnistrativo de Missão Estrangeira (administrativ personal vid utländska beskickningar)

—	Cartão de Identidade (emitido pelo Ministério dos Negócios Estrangeiros) (Identitetshandling som utfärdas av utrikesministeriet) Corpo Diplomático, Chefe de Missão (diplomatiska kåren, beskickningschef)

—	Cartão de Identidade (emitido pelo Ministério dos Negócios Estrangeiros) (identitetshandling som utfärdas av utrikesministeriet) Corpo Diplomático, Funcionário de Missão (diplomatiska kåren, officiell beskickning)

—	Título de Residência (uppehållstillstånd)

—	Autorização de Residência Temporária (tidsbegränsat uppehållstillstånd)

—	Autorização de Residência Permanente (permanent uppehållstillstånd)

—	Autorização de Residência Vitalícia (permanent uppehållstillstånd)

—	Cartão de Identidade de Refugiado (identitetshandling för flyktingar)

—	Autorização de Residência por razões humanitárias (uppehållstillstånd utfärdat av humanitära skäl)

—	Cartão de Residência de nacional de um Estado-membro da Comunidade Europeia (uppehållstillstånd för EU-medborgare)

—	Cartão de Residência Temporária (tidsbegränsat uppehållstillstånd)

—	Cartâo de Residência (uppehållstillstånd)

—	Autorização de Permanência (uppehållstillstånd)

SLOVENIEN

a)	Dovoljenje za stalno prebivanje (Permanent uppehållstillstånd)

b)	Dovoljenje za začasno prebivanje (Tidsbegränsat uppehållstillstånd)

c)	Osebna izkaznica za tujca (Identitetskort för utlänning)

d)	Osebna izkaznica prosilca za azil (Identitetskort för asylsökande)

e)	Osebna izkaznica begunca (Identitetskort för flykting)

f)	Diplomatska izkaznica (Diplomatpass som utfärdats av utrikesministeriet)

g)	Službena izkaznica (Tjänstepass som utfärdats av utrikesministeriet)

h)	Konzularna izkaznica (Konsulärpass som utfärdats av utrikesministeriet)

FINLAND

—	Pysyvä oleskelulupa (permanent uppehållstillstånd) i form av viseringsmärke

—

Oleskelulupa tai oleskelulupa ja työlupa

(tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd) i form av viseringsmärke som klart utvisar förfallodagen och som innehåller en av följande beteckningar:

A.1, A.2, A.3, A.4, A.5

E.A.1, E.A.2, E.A.4, E.A.5 eller

B.1, B.2, B.3, B.4

E.B.1, E.B.2, E.B.3, E.B.4 eller

D.1 och D.2

—	Oleskelulupa (uppehållstillstånd) i form av ett kort utfärdat till medborgare från EU:s och EES:s medlemsstater samt till familjemedlemmar

—	Henkilökortti A, B, C och D (identitetskort) utfärdat av utrikesministeriet till administrativ och teknisk diplomatpersonal, inklusive familjemedlemmar

—	Oleskelulupa diplomaattileimaus tai oleskelulupa virkaleimaus (uppehållstillstånd) i form av viseringsmärke utfärdat av utrikesministeriet betecknad diplomatisk (diplomaattileimaus) eller tjänst (virkaleimaus).

—	Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

SVERIGE

—	Permanent uppehållstillstånd i form av ett klistermärke i passet med uppgiften: Sverige Permanent uppehållstillstånd Utan tidsbegränsning

—	Tidsbegränsat uppehållstillstånd i form av ett klistermärke i passet med uppgiften: Sverige Uppehållstillstånd

—

Uppehållstillstånd i form av ett kort utfärdat till medborgare i EU/EES samt till deras familjemedlemmar enligt följande kategorier:

—	arbetstagare

—

övriga

—	föräldrar som inte är medborgare i ett EES-land

—	Uppehållstillstånd i form av ett klistermärke utfärdat av regeringskansliet (UD) för utländska diplomater, medlemmar av den tekniska/administrativa personalen, tjänstepersonal och privattjänare som är knutna till ambassader och karriärkonsulat i Sverige, samt deras familjemedlemmar.

ISLAND

—	Tímabundið atvinnu- og dvalarleyfi (tidsbegränsat tillstånd)

—	Dvalarleyfi með rétti til atvinnuþátttöku (uppehållstillstånd som ger rätt till arbete)

—	Óbundið dvalarleyfi (permanent uppehållstillstånd)

—	Leyfi til vistráðningar (arbetstillstånd för aupairplatser)

—	Atvinnu- og dvalarleyfi námsmanns (arbetstillstånd för studerande)

—	Óbundið atvinnu- og dvalarleyfi (permanent uppehållstillstånd)

—

Särskilt uppehållstillstånd utfärdat av utrikesministeriet:

—	Diplómatískt Persónuskilríki (diplomatiskt identitetskort)

—	Persónuskilríki (identitetskort)

—	Takmarkað dvalarleyfi fyrir varnarliðsmann, sbr. lög nr. 110/1951 og lög nr. 82/2000 (Tidsbegränsat uppehållstillstånd för civila eller militära medlemmar i USA: s väpnade styrkor och personer som de har ansvar för, enligt lag nr 110/1951och lag nr 82/2000)

—	Takmarkað dvalarleyfi (Tidsbegränsat uppehållstillstånd)

NORGE

—	Oppholdstillatelse (uppehållstillstånd)

—	Arbeidstillatelse (arbetstillstånd)

—	Bosettingstillatelse (bosättningstillstånd/permanent arbets- och uppehållstillstånd)

De uppehållstillstånd som har utfärdats före den 25 mars 2000 igenkänns genom stämpel (och inte klistermärke) i innehavarens resehandlingar. För de utländska medborgare som behöver visering kompletteras stämplarna med ett norskt viseringsmärke med uppehållstillståndets giltighetstid. De uppehållstillstånd som kommer att utfärdas efter genomförandet av Schengen den 25 mars 2001 kommer att förses med ett klistermärke. Om en utländsk medborgares resehandling har en äldre stämpel, kommer den att gälla tills de norska myndigheterna ersätter stämplarna med det nya viseringsmärket i uppehållstillståndet.

Ovan nämnda tillstånd betraktas inte som resedokument. Om en utländsk medborgare behöver en resedokument kan ett av nedanstående dokument användas som komplettering till arbets-, uppehålls- eller bosättningstillstånd:

—	resedokument för flyktingar (”Reisebevis”) (blått);

—	utlänningspass (”Utlendingspass”) (grönt).

Innehavaren av ett av dessa resedokument garanteras rätt till återinresa på norskt territorium under dokumentets giltighetstid.

—	EES-kort utfärdas till medborgare i EES-medlemsstater liksom till familjemedlemmar som är medborgare i tredjeländer. Korten är alltid inplastade.

—	Identitetskort for diplomater (identitetskort för diplomater – rött)

—	Identitetskort for hjelpepersonale ved diplomatisk stasjon (identitetskort för diplomatisk servicepersonal – brunt)

—	Identitetskort for administrativt og teknisk personale ved diplomatisk stasjon (identitetskort för administrativ och teknisk personal vid diplomatisk beskickning – brunt)

—	Identitetskort for utsendte konsuler (identitetskort för utsända konsuler – grönt)

—	Uppehållstillstånd/märke (uppehållstillstånd i form av ett märke) utfärdas till innehavare av diplomat- och tjänstepass som är skyldiga att inneha visering, liksom till personal vid utländska beskickningar som innehar nationella pass

(1) Utfärdas inte sedan den 1 juli 2003.

(2) Gäller till dess giltighetstiden löper ut. Utfärdas inte sedan den 2 juni 2001.

(3) Denna utformning av uppehållstillståndet planeras ersättas med en ”enhetlig utformning” enligt rådets förordning nr 1030/2002. Medlemsstaterna kommer att informeras omedelbart efter denna ändring.

(4) Dito.

(5) Dito.

(6) Dito.

BILAGA 5

RESTREINT UE

BILAGA 6

Förteckning över honorärkonsuler som undantagsvis temporärt bemyndigas att utfärda viseringar

Med hänvisning till den överenskommelse som ministrarna och stats- eller kabinettssekreterarna träffade vid sitt möte den 15 december 1992 har samtliga parter i Schengenavtalet godtagit att följande honorärkonsul skall bemyndigas att utfärda enhetliga viseringar under den tid som anges:

[inga uppgifter]

BILAGA 7 (1)

De på årsbasis av de nationella myndigheterna fastställda belopp som skall vara riktmärken för beviljande av inresa

BELGIEN

Kontroll av medel för att finansiera uppehället är visserligen i lag föreskriven men några bestämda kriterier för genomförandet anges inte.

Inom administrationen förfar man i praktiken på följande sätt:

— Utlänning som vistas hos privatperson

En person kan intyga att medel finns för finansiering av uppehället. En sådan förklaring måste attesteras av den kommunala förvaltningen på bosättningsorten.

Åtagandet avser kostnaderna för kost och logi, läkararvoden samt för den utländske medborgarens återresa om denne inte själv kan bekosta resan. Med denna åtgärd vill man undvika att myndigheterna tvingas stå för kostnaderna. Det måste vara en solvent person som ikläder sig ansvaret, och om denne är utländsk medborgare måste han/hon ha uppehållstillstånd eller bosättningstillstånd.

Om så behövs begär man att utländsk medborgare skall intyga att han/hon har egen inkomst.

Om den utländske medborgaren saknar tillgångar måste han/hon ändå disponera åtminstone ca 38 EUR per dag för uppehället.

— Utlänning boende på hotell

Om en utländsk medborgare inte kan styrka tillgångar måste han/hon till sitt förfogande för uppehället dock disponera åtminstone lägst 50 EUR per dag.

I flertalet fall måste vederbörande dessutom uppvisa färdbevis (flygbiljett) för återresa till ursprungslandet/bosättningslandet.

TJECKIEN

Referensbelopp har fastställts genom lag nr 326/1999 Sb. om utlänningars vistelse på Tjeckiens territorium och ändringar av vissa lagar.

Enligt avsnitt 5 i lagen om utlänningars vistelse på Tjeckiens territorium skall en utlänning på polisens begäran vara skyldig att uppvisa en handling för att styrka att han/hon har tillräckliga medel för sin vistelse på territoriet (avsnitt 13) eller en certifierad inbjudan som inte är äldre än 90 dagar räknat från tidpunkten för certifieringen genom polis (avsnitten 15 och 180).

I avsnitt 13 föreskrivs följande:

”Medel för att bekosta vistelsen på territoriet

Om inte annat föreskrivs nedan skall följande lämnas in för att styrka att det finns medel för att bekosta vistelsen på territoriet:

Medel som uppgår till minst följande:

—	0,5 gånger det existensminimum som redovisas under en särskild lagbestämmelse så som krävs för att bekosta uppehälle och andra personliga grundläggande behov (nedan ’existensminimum för personliga behov’) per vistelsedag om den sammanlagda perioden för vistelsen inte överstiger 30 dagar,

—	15 gånger existensminimum för personliga behov om perioden för vistelsen på territoriet avses överstiga 30 dagar, men detta belopp ökas till dubbla existensminimum för varje hel månads förväntad vistelse på territoriet,

—	50 gånger existensminimum för personliga behov vid vistelse som syftar till affärsverksamhet vars sammanlagda varaktighet avses överstiga 90 dagar, eller

—	en handling som bekräftar betalning av tjänster i samband med utlänningens vistelse på territoriet eller en handling som bekräftar att tjänster kommer att tillhandahållas gratis.

I stället för medel som avses i underavsnitt 1 kan följande användas för att styrka att det finns medel för vistelsen på territoriet:

a)	Ett bankkontoutdrag i utlänningens namn som styrker att utlänningen har frihet att utnyttja medel till de belopp som avses i underavsnitt 1 under hans vistelse i Tjeckien, eller

b)	Annan handling som styrker att medel finns att tillgå, till exempel ett giltigt internationellt erkänt kreditkort.

En utlänning som skall studera inom territoriet kan, för att visa att det finns tillräckliga medel för hans vistelse, lämna ett åtagande från en statlig myndighet eller en rättslig enhet om att bekosta utlänningens vistelse genom tillhandahållande av medel motsvarande existensminimum för personliga behov för en månads förväntad vistelse, eller en handling som styrker att alla kostnader i samband med hans studier och vistelse skall bekostas av den mottagande organisationen (skolan). Om det belopp som avses i åtagandet inte uppgår till detta belopp skall utlänningen vara skyldig att lämna en handling som styrker att han äger tillräckliga medel som motsvarar skillnaden mellan existensminimum för personliga behov och beloppet för åtagandet för hans förväntade vistelses varaktighet, dock högst 6 gånger existensminimum för personliga behov. En handling om tillhandahållande av medel för ens vistelse får ersättas av ett beslut eller ett avtal om tilldelning av ett stipendium som förvärvats i enlighet med ett internationellt fördrag som Tjeckien är bundet av.

4.	En utlänning som inte har uppnått 18 års ålder skall vara skyldig att visa att det finns tillräckliga medel för hans vistelse enligt underavdelning 1 motsvarande halva beloppet.”

I avsnitt 15 föreskrivs följande:

”Inbjudan

I en inbjudan skall den person som inbjuder en utlänning åta sig att täcka kostnaderna

a)	för utlänningens uppehälle under hela hans vistelse på territoriet fram till dess att han lämnar territoriet,

b)	för husrum åt utlänningen under hela hans vistelse på territoriet fram till dess att han lämnar territoriet,

c)	för hälsovård till utlänningen under hela hans vistelse på territoriet fram till dess att han lämnar territoriet, och för transport av utlänningen vid sjukdom eller för liktransporten vid dödsfall,

d)	som åsamkas polisen genom utlänningens vistelse på territoriet och genom hans avresa från territoriet i händelse av administrativ avvisning.”

DANMARK

Enligt den danska utlänningslagen skall en utlänning vid inresa till danskt territorium ha tillräckligt med medel för sitt uppehälle och hemresa.

Kontroll av dessa medel görs i varje enskilt fall i form av en konkret beräkning som kontrollorganen gör vid inresan på grundval av utlänningens ekonomiska situation och med beaktande av uppgifter om möjligheter till bostad och hemresa.

Myndigheten har fastställt ett belopp för att bedöma om utlänningen har tillräckliga medel för sitt uppehälle. Man anser således att en utlänning bör i princip vara i besittning av 350 danska kronor per dygn.

Dessutom bör en utlänning kunna visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin hemresa, till exempel i form av en hemresebiljett.

TYSKLAND

Enligt § 15.2 i lagen om vistelse (Aufenthaltsgesetz) av den 30 juli 2004 kan en utländsk medborgare vägras inresa vid gränsen bland annat om han inte uppfyller de förutsättningar för inresa till medlemsstaternas territorium som anges i artikel 5 i Schengenkonventionen. Så är exempelvis fallet om en utländsk medborgare inte förfogar över erforderliga ekonomiska medel eller inte på lagligt sätt kan förvärva erforderliga medel för att kunna betala sin vistelse inklusive återresan till den ursprungsstat eller tredjestat för vilken han har ett uppehållstillstånd som ger honom rätt att återvända till denna stat.

Det finns inga bindande dagsbelopp. I stället skall kontrollpersonalen i varje enskilt fall göra en särskild prövning. Därvid skall hänsyn tas till vederbörandes personliga omständigheter, till exempel resans art och ändamål, vistelsens varaktighet, eventuell inkvartering hos anhöriga eller vänner samt kostnader för förplägnad.

Om tredjelandsmedborgaren inte kan visa belägg för dessa omständigheter eller åtminstone lämna trovärdiga uppgifter skall 45 EUR per dag stå till hans förfogande. Dessutom skall det säkerställas att tredjelandsmedborgaren har möjlighet att resa tillbaka respektive resa vidare. Som bevis härpå kan till exempel en biljett för fortsatt resa eller återresa uppvisas.

De ekonomiska medlen kan i synnerhet påvisas genom kontanter, kreditkort och checkar men även genom

—	bankgaranti från ett kreditinstitut som har rätt att bedriva affärsverksamhet i Förbundsrepubliken Tyskland,

—	borgensförbindelse från värdfolket,

—	telegraferad postanvisning, eller

—	deposition, från värdfolkets eller en tredje mans sida, av säkerhet hos den utlänningsmyndighet som har ansvar för vistelsen,

—	deklaration om åtagande.

Om det råder motiverad tveksamhet i fråga om likviditeten vid betalning utan kontanter skall en kontroll genomföras före inresan.

ESTLAND

Enligt estnisk lag skall utlänningar som anländer till Estland utan inbjudningsbrev på begäran av en tjänsteman vid gränsbevakningen vid inresa till landet kunna styrka att de har tillräckliga ekonomiska medel för att täcka kostnaderna för sin vistelse i och utresa från Estland. Tillräckliga ekonomiska medel för varje dag för vilken tillstånd har beviljats anses vara 0,2 gånger den minimilön per månad som har införts av republikens regering.

Inbjudaren åtar sig i annat fall ansvaret för kostnaderna för utlänningens vistelse i och utresa från Estland.

GREKLAND

I ministeriell förordning nr 3011/2/1f av den 11 januari 1992 anges det belopp som en utländsk medborgare som inte är medborgare i en EG-stat måste disponera för att resa in i Grekland.

På grundval av denna förordning gäller vid inresa till Grekland för medborgare i andra länder än EG-staterna beloppet 20 EUR per dag (och person) i utländsk valuta plus ett belopp på lägst 100 euro.

För omyndiga familjemedlemmar till utländska medborgare skall halva dagsbeloppet gälla.

Medborgare i en icke-EG-stat, enligt vars lagstiftning grekiska medborgare vid inresa till den staten måste växla in valuta, är av reciprocitetsskäl föremål för samma slags åtgärd.

SPANIEN

Utlänningar måste kunna styrka att de för att finansiera sitt uppehälle disponerar erforderliga medel, vilka lägst skall uppgå till följande:

Medel för att bekosta vistelsen i Spanien 30 EUR – eller motsvarande belopp i utländsk valuta – multiplicerat med antalet dagar för vistelse i Spanien och med antalet medföljande familjemedlemmar eller övriga anhöriga. Det belopp som måste uppvisas skall i alla händelser och oberoende av vistelsens beräknade varaktighet uppgå till minst 300 EUR per person.

b)	Berörd person skall för återresan till ursprungslandet eller för transitering genom tredjeland uppvisa ett på honom/henne själv utställt ej överlåtbart färdbevis med datum för returresa angivet.

För att bevisa att medel finns för att finansiera uppehället måste utlänningar i fråga om kontanter uppvisa dessa eller visa fram bekräftade checkar, resecheckar, kvittenser, kreditkort eller bankgaranti. Om sådana verifikationer inte kan uppvisas godtar den spanska gränspolisen varje annan verifikation som man bedömer vara till fyllest.

FRANKRIKE

Det belopp som anges som riktmärke för finansieringen av uppehället under den tid som en utlänning avser att vistas i, alternativt transiteras genom, Frankrike i händelse han/hon reser till tredjeland är i Frankrike lika med den indexreglerade minimilön (SMIC) som dag för dag räknas fram med utgångspunkt i en nivå som den 1 januari fastställs för det innevarande året.

Detta belopp anpassas i Frankrike periodvis till levnadskostnadsutvecklingen, antingen

—	automatiskt, om prisindex har stigit med mer än 2 %, eller

—	genom ett regeringsbeslut efter utlåtande från den nationella kommittén för löneförhandlingar för att säkerställa en ökning som är högre än prisutvecklingen.

Sedan den 1 juli 2003 ligger dagsbeloppet för minimilönen (SMIC) på 50,40 euro.

Den som har en åtagandeförklaring måste disponera ett belopp som lägst motsvarar halva dagsbeloppet enligt SMIC för att få vistas i Frankrike. Detta belopp är 25,20 EUR per dag.

ITALIEN

I artikel 4.3 i den konsoliderade lagtexten nr 286 av den 25 juli 1998 med bestämmelser om invandring och utlänningars status fastställs att Italien, i enlighet med sina förpliktelser genom anslutningen till vissa internationella avtal, skall bevilja inresa på sitt territorium för utlänningar som visar sig inneha lämpliga handlingar för att styrka syftet med och villkoren för vistelsen och förfoga över tillräckliga medel för sitt uppehälle under hela vistelsen samt, med undantag av uppehållstillstånd för arbete, också för återresan till ursprungslandet. Medlen för uppehället fastställs i ett särskilt direktiv från inrikesministeriet ... . Utlänningar får inte tas emot i Italien om de inte uppfyller dessa krav eller om de anses hota den allmänna ordningen eller säkerheten i Italien eller i ett av de länder med vilka Italien har ingått avtal om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om fri rörlighet för personer, med de begränsningar och undantag som föreskrivs i ovan nämnda avtal.

I nämnda direktiv som utfärdades den 1 mars 2000 och har rubriken ”Fastställande av medel för uppehälle avseende utlänningars inresa och vistelse på Italiens territorium” fastställs att

—	tillräckligt innehav av medel för uppehället kan styrkas genom uppvisande av valuta eller bankgarantier, borgensförbindelser eller likvärdiga kreditinstrument, vouchers eller handlingar som styrker att personen har inkomster i Italien,

—

de belopp som fastställs i detta direktiv skall räknas om årligen med tillämpning av de parametrar för den årliga genomsnittliga förändringen som Istituto Centrale di Statistica (ISTAT) utarbetar på grundval av ett sammanfattande konsumentprisindex för livsmedel, drycker, transporter och inkvartering,

—	utlänningen skall visa att han har tillgång till lämplig inkvartering på Italiens territorium och förfogar över det belopp som behövs för återresan, vilket också skall styrkas genom uppvisande av returbiljetten,

—	minsta nödvändiga medel för uppehället per person för att visering skall utfärdas och för inresa som turist på Italiens territorium fastställs i bifogade tabell A.

Tabell A

Tabell för fastställande av erforderliga medel för uppehället för inresa som turist på Italiens territorium

Resans varaktighet	Antal deltagare i resan
	En deltagare	Två eller flera deltagare
	euro	euro
1–5 dagar fast totalbelopp	269,60	212,81
6–10 dagar belopp per person och dag	44,93	26,33
11–20 dagar fast belopp	51,64	25,82
+ belopp per dag och person	36,67	22,21
Mer än 20 dagar fast belopp	206,58	118,79
+ belopp per dag och person	27,89	17,04

CYPERN

Enligt bestämmelserna om utlänningar och invandring (förordning 9.2 B) är utlänningars inresa i republiken för tillfällig vistelse beroende av den skönsmässiga bedömning invandringstjänstemän utövar vid gränserna på allmänna eller specifika instruktioner från inrikesministeriet eller med ledning av föreskrifterna i ovannämnda bestämmelser. Invandringstjänstemännen vid gränserna beslutar om inresa från fall till fall, under beaktande av vistelsens syfte och varaktighet, eventuella hotellreservationer eller gästfrihet av personer som normalt är bosatta på Cypern.

LETTLAND

I artikel 81 i regeringsförordning nr 131 av den 6 april 1999, ändrad genom regeringsförordning nr 124 av den 19 mars 2002, föreskrivs att en utlänning eller statslös person på begäran av en tjänsteman vid den statliga gränsbevakningen skall uppvisa de handlingar som avses i punkt 67.2.2 och 67.2.8 i dessa förordningar:

”67.2.2

en kurorts- eller resevoucher som bekräftats i enlighet med Republiken Lettlands lagbestämmelser, eller ett kuponghäfte för turister som sammanställts efter ett särskilt mönster och utfärdats av Alliance of International Tourism (AIT).

67.2.8

För utfärdande av visering för en inresa:

67.2.8.1

Resecheckar i konvertibel valuta eller kontanter i LVL eller i en konvertibel valuta motsvarande 60 LVL per dag; om personen med hjälp av handlingar kan styrka att en inbetalning har gjorts för en bekräftad inkvarteringsplats för hela hans/hennes vistelse – resecheckar i den konvertibla valutan eller kontanter i LVL eller i konvertibel valuta motsvarande 25 LVL för varje dag,

67.2.8.2

en handling som styrker reservationen av en bekräftad inkvarteringsplats,

67.2.8.3

en tur-och-retur-biljett med fastställda datum.”

Enligt lagen om invandring skall en utlänning för inresa till och vistelse i Republiken Lettland styrka att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle.

Följande belopp krävs:

—	Det erforderliga dagsbeloppet skall uppgå till 10 LVL, om inbjudaren står för utlänningens inkvartering och inga ytterligare resurser behövs för inkvarteringen.

—	Om utlänningen har gjort en logireservation, skall medlen för uppehället beräknas på logikostnaderna, med hänsyn till att det totala dagsbeloppet och inkvarteringsavgiften skall uppgå till minst 20 LVL per dag.

I sådana fall då det elektroniska informationssystemet – databasen med inbjudningar – innehåller uppgifter om att inbjudaren kommer att stå för kostnaderna i samband med utlänningens inresa till och vistelse i Republiken Lettland, behöver utlänningar som ansöker om visering inte uppvisa erforderliga handlingar som styrker innehav av medel för uppehället vid inresa till och vistelse i Republiken Lettland.

LITAUEN

Enligt lagen om utlänningars rättsliga ställning måste en utlänning som reser in på Republiken Litauens territorium vid behov styrka att han innehar eller kan skaffa fram tillräckliga medel för sitt uppehälle under vistelsen i Litauen, för återresan till sitt land eller för att fortsätta till ett annat land dit han har rätt till inresa.

För att kunna avgöra om en utlänning har tillräckliga medel för sitt uppehälle har arbetsmarknads- och socialministeriet fastställt hur stora finansiella medel en utlänning måste disponera per dag, dvs.

1.	40 LTL för en utlänning som reser in i Republiken Litauen med en visering som utställs endast om han har fått en inbjudan från en litauisk fysisk eller juridisk person,

2.	140 LTL för en utlänning som reser in i Republiken Litauen med en visering för vilken det inte krävs någon inbjudan från en litauisk fysisk eller juridisk person,

3.	15 LTL för en utlänning som har rätt till tillfälligt uppehållstillstånd i Republiken Litauen samt för var och en av dennes familjemedlemmar,

40 LTL för utlänningar som har rätt till tillfälligt uppehållstillstånd i Republiken Litauen på grund av att de enligt gällande bestämmelser registrerar ett utlandsägt företag med det tillåtna kapitalet eller ett aktiekapital på minst 250 000 LTL; de kommer till Republiken Litauen för att arbeta med vetenskaplig forskning eller för att undervisa vid högre utbildningsanstalter, andra utbildningsanstalter eller forskningsinstitutioner; de har fått arbetstillstånd i Republiken Litauen,

20 LTL för utlänningar som har rätt till tillfälligt uppehållstillstånd i Republiken Litauen eftersom de har skrivits in som studerande vid en utbildningsanstalt eller skall genomgå yrkesutbildning i Republiken Litauen; de är studerande som kommer till Republiken Litauen för ett år för att studera eller arbeta inom ramen för internationella program om rörlighet som administreras av offentliga (icke-statliga) organisationer.

Storleken på de medel som krävs för uppehälle minskas med 50 % för utlänningars barn och adoptivbarn som är under 18 år.

LUXEMBURG

I den luxemburgska lagstiftningen föreskrivs inget riktmärkesbelopp som skall kontrolleras vid gränsen. Vid inresa bedömer man från fall till fall om en utländsk medborgare disponerar tillräckliga medel eller inte. Man ser då särskilt på syftet med resan och typen av inkvartering.

UNGERN

Ett referensbelopp anges i utlänningslagstiftningen: enligt inrikesministerns dekret 25/2001 (XI.21.) krävs det för närvarande minst 1000 HUF vid varje inresa.

Enligt artikel 5 i utlänningslagen (lagXXXIX från 2001 om utlänningars inresa och vistelse) kan medel för uppehälle för inresa och vistelse styrkas genom uppvisande av

—	Ungersk valuta eller utländsk valuta eller andra betalningsmedel än kontanter (t.ex. check, kreditkort),

—

ett giltigt inbjudningsbrev som utfärdats av en ungersk medborgare, av en utlänning med uppehållstillstånd eller bosättningstillstånd eller av en rättslig enhet om den person som inbjuder utlänningen förklarar sig beredd att stå för kostnader för kost och logi, hälsovård och återresa (repatriering); officiellt godkännande från utlänningspolisen skall bifogas inbjudningsbrevet,

—	bekräftelse på att kost och logi reserverats och betalats i förväg genom resebyrå (voucher),

—	annat tillförlitligt bevis.

MALTA

Det är praxis att se till att personer som kommer till Malta har ett minimibelopp på 20 MTL (48 EUR) om dagen under den period deras besök varar.

NEDERLÄNDERNA

Det belopp som ligger till grund för kontrollen av om en utländsk medborgare har tillräckliga medel för sitt uppehälle är 34 EUR per person och dag.

Ofta tillämpas beräkningsgrunden med flexibilitet eftersom bedömningen av om de medel som en utländsk medborgare disponerar är tillräckliga eller ej beror på flera faktorer som vistelsens sannolika varaktighet, syftet med resan och de personliga förhållandena.

ÖSTERRIKE

Enligt § 52.2.Z 4 i utlänningslagen skall utländska medborgare vid gränskontrollen vägras inresa om de saknar hemvist i Österrike eller medel för att finansiera sitt uppehälle och sin återresa.

Det finns emellertid inga belopp angivna som riktmärken. I det enskilda fallet avgör man med utgångspunkt i syftet med resan samt i vistelsens natur och varaktighet, varvid man förutom kontanta medel allt efter omständigheterna godtar resecheckar, kreditkort, bankcheckar eller åtagandeförklaringar av personer med tillfredsställande kreditvärdighet som är bosatta i Österrike.

POLEN

Belopp som krävs vid gränspassage fastställs i förordningen från ministern för inrikes och administrativa frågor av den 29 september 2003 om beloppet för medel för att täcka utgifter för inresa, transitering, vistelse och utresa av utlänningar som passerar Polens gräns samt närmare föreskrifter för dokumentation för att styrka innehav av sådana medel (Dz.U. 2003 nr 178, poz.1748 och nr 232, poz. 2341).

De belopp som anges i ovannämnda förordning är följande:

—	100 PLN per vistelsedag för personer över 16 år, dock minst 500 PLN.

—	50 PLN per vistelsedag för personer under 16 år, dock minst 300 PLN.

—	20 PLN per vistelsedag, dock minst 100PLN, för deltagare i turistresor, ungdomsläger, idrottstävlingar eller för vilka kostnaderna för vistelse i Polen täcks eller som kommer till Polen för hälsobehandling vid ett sanatorium.

—	300 PLN för personer över 16 år, vars vistelse i Polen inte överstiger 3 dagar (inklusive transitering).

—	150 PLN för personer under 16 år, vars vistelse i Polen inte överstiger 3 dagar (inklusive transitering).

Utlänningar måste bevisa att de har ovannämnda medel för uppehället antingen genom att uppvisa kontanter eller genom att uppvisa

—	resecheck eller kreditkort,

—	bankgaranti från polsk bank (som bekräftar att sådana medel finns),

—	en åtagandeförklaring från värdfolket.

PORTUGAL

För inresa till och vistelse i Portugal måste utlänningar disponera följande belopp:

75 EUR per inresetillfälle

40 EUR för varje dag de kommer att vistas i landet

Dessa belopp behöver inte styrkas i händelse utlänningen kan styrka att han/hon är tillförsäkrad mat och husrum för den tid som han/hon kommer att vistas i landet.

SLOVENIEN

Enligt artikel 7 i anvisningarna om att vägra utlänningar inresa, villkor för att utfärda viseringar vid gränsövergångsställen, villkor för att utfärda viseringar av humanitära skäl och förfarandet för att återkalla viseringar (Republiken Sloveniens officiella tidning, nr 2/01 – nedan kallad ”anvisningarna”), måste en utlänning, före inresa i landet och på anmodan av en polis, tillhandahålla information om på vilket sätt uppehälle och återresa till hemlandet eller fortsatt resa till tredjeland kommer att säkerställas under tiden för utlänningens vistelse i Republiken Slovenien.

Som tillräckligt bevis för att nödvändiga medel för uppehället finns måste en utlänning uppvisa det föreskrivna beloppet i kontanter, eller resecheckar, internationellt erkända betal- eller kreditkort, remburser, eller annat bevis för att sådana medel föreligger i Republiken Slovenien.

Som tillräckligt bevis för att en utlänning får resa tillbaka till sitt hemland eller får resa till ett tredjeland måste utlänningen lägga fram antingen betalda resebiljetter eller tillräckliga medel för att betala resekostnaderna.

Det tillräckliga beloppet kontanter erhålls genom att multiplicera en dags medel för uppehälle med det antal dagar som utlänningen vistas i Republiken Slovenien. Om utlänningen inte har säkerställda medel för uppehälle (familj, betalt uppehälle inom en organiserad turistresa, osv …) skall en dags medel fastställas till ett belopp på 70 EUR, omräknat till SIT enligt den gällande växelkursen för dagen.

Det föreskrivna beloppet för minderåriga som åtföljs av sina föräldrar eller förmyndare skall uppgå till 50 % av det föreskrivna beloppet i föregående stycke.

SLOVAKIEN

Enligt artikel 4.2 c i lag nr 48/2002 Z. z. om utlänningars vistelse är en utlänning skyldig att på begäran kunna styrka att han eller hon har ett ekonomiskt belopp för vistelsen i konvertibel valuta som uppgår till minst halva minimilönen enligt lag nr 90/1996 Z. z. om minimilön, med senare ändringar, för varje vistelsedag; en utlänning under 16 år är skyldig att styrka att han eller hon har ekonomiska medel för vistelsen som uppgår till hälften av detta.

FINLAND

Enligt utlänningslagen (301/2004, paragraf 11) skall en utlänning vid inresa kunna bevisa att han har tillräckliga medel för sitt uppehälle vad gäller såväl den planerade vistelsens längd som återresan till utreselandet eller transitresa till ett tredjeland som garanterar inresa, eller att han är i stånd att på laglig väg anskaffa dessa medel. Att medlen är tillräckliga avgörs från fall till fall. Utöver dessa medel eller färdbevis som krävs för utresan och boendet under vistelsen anses ca. 30 EUR per dag vara nödvändigt beroende på hur boendet har arrangerats och en eventuell sponsor.

SVERIGE

Det finns inget föreskrivet i svensk lag om ett referensbelopp vad avser gränspassering. Kontrollanten bestämmer från fall till fall om utlänningen har tillräckliga medel för sitt uppehälle.

ISLAND

Enligt isländsk lag bör utlänningar visa att de har tillräckligt med pengar för sitt uppehälle på Island och för hemresan. I praktiken är referensbeloppet ISK 4 000 per person. För de personer vars uppehälle bekostas av tredje man är beloppet ISK 2 000. Lägsta belopp för varje inresa är minst ISK 20 000.

NORGE

Enligt artikel 27 d i den norska lagen om invandring kan varje utländsk medborgare som inte kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle i kungariket och för sin hemresa, eller som inte kan räkna med att erhålla sådana medel, avvisas vid gränsen.

De belopp som anses nödvändiga fastställs individuellt och besluten fattas från fall till fall. Man tar hänsyn till vistelsens längd, om den utländska medborgaren bor hos släktingar eller vänner, om han eller hon har en hemresebiljett och om någon ställt garanti för vistelsen (upplysningsvis anses NOK 500 per dag vara tillräckligt för besökare som inte bor hos släktingar eller vänner).

(1) Denna bilaga skall upphävas när Europaparlamentets och rådets förordning om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) träder i kraft.

Kodexen om Schengengränserna väntas träda i kraft kring mitten av 2006.

BILAGA 8

Mall till viseringsmärket samt märkets tekniska kännetecken och säkerhetsdetaljer

De tekniska kännetecknen och säkerhetsdetaljerna avseende mallarna till viseringsmärket återfinns i, eller antas på grundval av, rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (1), i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 334/2002 (2).

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1683/95

av den 29 maj 1995

om en enhetlig utformning av visumhandlingar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100c.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 100c.3 i Romfördraget skall rådet besluta om åtgärder som syftar till en enhetlig utformning av visumhandlingar före den 1 januari 1996.

Införandet av enhetliga visumhandlingar är ett viktigt steg mot harmoniseringen av viseringspolitiken. Artikel 7a i fördraget fastställer att den inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för personer säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördraget. Åtgärden i fråga skall även ses som sammanhängande med de åtgärder som skall antas för tillämpningen av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen.

Det är väsentligt att den enhetliga modellen för visumhandlingar innehåller alla nödvändiga uppgifter och svarar mot mycket högt ställda tekniska krav, bl.a i fråga om garantier mot efterbildningar och förfalskningar. Den enhetliga modellen måste även vara utformad så att den kan användas i samtliga medlemsstater och innefatta säkerhetsanordningar som är allmänt igenkännliga och kan uppfattas med blotta ögat.

Denna förordning fastställer endast de specifikationer som inte är av konfidentiell art. Dessa specifikationer skall kompletteras med andra som skall förbli hemliga för att förebygga risken för efterbildningar och förfalskningar och som inte får innefatta personliga uppgifter eller hänvisning till sådana. Behörigheten att fastställa andra specifikationer bör tillkomma kommissionen.

För att undvika att uppgifterna i fråga sprids till flera personer än nödvändigt är det också viktigt att endast ett organ i varje medlemsstat utses för tryckningen av den enhetliga visumhandlingen, dock utan hinder av att kunna ersättas av ett annat organ om så behövs. Av säkerhetsskäl skall varje medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det behöriga organets namn.

För att uppnå sitt syfte skall denna förordning vara tillämplig på alla typer av visumhandlingar enligt artikel 5. Medlemsstaterna bör ha möjligheten att använda samma modell för att utfärda visumhandlingar för andra ändamål än de som anges i artikel 5, förutsatt att dessa, på grund av ändringar som kan uppfattas med blotta ögat, inte kan förväxlas med den enhetliga visumhandlingen.

När det gäller de personuppgifter som skall förekomma på den enhetliga visumhandlingen enligt bilagan till denna förordning, skall hänsyn tas till medlemsstaternas bestämmelser om skydd av personuppgifter och till gemenskapslagstiftningen på området.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De visum som beviljas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5 utformas enligt en modell (klistermärke). De skall uppfylla specifikationerna enligt bilagan.

Artikel 2

Kompletterande tekniska specifikationer för att förhindra efterbildningar eller förfalskningar av visumhandlingen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 6.

Artikel 3

1. De specifikationer som avses i artikel 2 är hemliga och skall inte offentliggöras. De meddelas enbart till de organ som utses av medlemsstaterna för tryckning och till personer som vederbörligen auktoriserats av en medlemsstat eller av kommissionen.

2. Varje medlemsstat skall utse endast ett organ som ansvarar för tryckningen av visumhandlingar. Namnet på detta organ meddelas till kommissionen och till de övriga medlemsstaterna. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ för detta ändamål. Varje medlemsstat får byta detta organ. I så fall skall kommissionen och de andra medlemsstaterna underrättas.

Artikel 4

1. Utan att det påverkar tillämpningen av mer långtgående bestämmelser om skydd av uppgifter har de personer som beviljats ett visum rätt att kontrollera de personuppgifter som finns på visumhandlingen och i förekommande fall att få dessa rättade eller borttagna.

2. Modellen för visumhandlingen innehåller inga andra maskinellt läsbara upplysningar än de som också finns i de rutor som beskrivs i punkterna 6 till 12 i bilagan eller på motsvarande resehandling.

Artikel 5

I denna förordning avses med ”visumhandling” ett tillstånd eller beslut av en medlemsstat, som krävs för inresa på dess territorium för

—	en vistelse i denna medlemsstat eller i flera medlemsstater för en period som totalt inte överstiger tre månader,

—	en resa genom territoriet eller transitzonen på en flygplats i denna medlemsstat eller flera medlemsstater.

Artikel 6

1. När hänvisning sker till förfarandet enligt denna artikel, gäller följande bestämmelser:

2. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över detta förslag inom den tidsfrist som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall anta sitt yttrande med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Vid omröstning inom kommittén skall medlemsstaternas företrädares röster vägas enligt samma artikel. Ordföranden skall inte delta i omröstningen.

Kommissionen skall anta förslaget om åtgärder om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom två månader, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida inte rådet med enkel majoritet har uttalat sig emot förslaget.

Artikel 7

Om medlemsstaterna använder modellen för visumhandling för andra ändamål än dem som omfattas av artikel 5 skall de åtgärder vidtas som behövs för att undvika all förväxling med den visumhandling som beskrivs i artikel 5.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas sex månader efter det att de åtgärder som avses i artikel 2 har vidtagits.

Denna förordning skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 1995.

På rådets vägnar

H. de CHARETTE

Ordförande

BILAGA

Säkerhetsanordningar

1.	På denna yta syns ett märke bestående av nio ellipser som bildar en solfjäder.

2.	På denna yta syns ett föränderligt optiskt märke (kinegram eller motsvarande). Beroende på synvinkeln syns i olika dimensioner och färger, tolv stjärnor, bokstaven ”E” eller en jordglob.

På denna yta syns en logotyp bestående av en eller flera bokstäver i form av en latent bild som anger den utfärdande medlemsstaten (eller ”BNL” för Benelux-länderna, dvs. Belgien, Luxemburg och Nederländerna). Denna logotyp framträder ljus när den ligger platt och mörk när den vrids 90 grader. Följande logotyper används: A för Österrike, BNL för Benelux, D för Tyskland, DK för Danmark, E för Spanien, F för Frankrike, FIN för Finland, GR för Grekland, I för Italien, IRL för Irland, P för Portugal, S för Sverige, UK för Förenade kungariket.

4.	Mitt på denna yta syns ordet ”visa” skrivet med versaler i optiskt föränderligt bläck. Beroende på synvinkeln framträder ordet i grönt eller rött.

5.	Denna ruta innehåller visumhandlingens nummer, vilket är förtryckt och börjar med bokstaven eller bokstäverna för det utfärdande landet enligt punkt 3 ovan. Ett särskilt typsnitt används.

Rutor att fylla i

6.	Denna ruta börjar med orden ”giltigt för”. Den utfärdande myndigheten anger det territorium eller de territorier för vilka visumhandlingen gäller.

7.	Denna ruta börjar med ordet ”från” och ordet ”till” står på samma rad. Här anger den utfärdande myndigheten visumhandlingens giltighetstid.

8.	Denna ruta börjar med orden ”antal inresor”. Orden ”vistelsens längd” (dvs. den av den ansökande begärda vistelsetiden) och ”dagar” står längre bort på samma rad.

9.	Denna ruta börjar med orden ”utfärdad i” och används för att ange orten där visumhandlingen utfärdats.

10.	Denna ruta börjar med ordet ”den” (här anges datumet för utfärdandet av visumhandlingen). Längre bort på samma rad står ”passnummer” (här anges innehavarens passnummer).

11.	Denna ruta börjar med orden ”slag av visum”. Här anger den utfärdande myndigheten vilken typ av visumhandling det gäller, i enlighet med artiklarna 5 och 7 i denna förordning.

12.	Denna ruta börjar med ordet ”anmärkningar”. Den används av den utfärdande myndigheten för övriga nödvändiga uppgifter, förutsatt att förfarandet överensstämmer med artikel 4 i denna förordning. De följande två och en halv raderna används för dessa anmärkningar.

13.	Denna ruta innehåller maskinellt läsbara uppgifter för att förenkla den yttre gränskontrollen.

Pappret är pastellgrönt med röda och blå märken.

Rubriktexten till rutorna är på engelska och franska. Den utfärdande staten kan tillägga ett annat officiellt gemenskapsspråk. För ordet ”visum” på den första raden får dock vilket som helst officiellt gemenskapsspråk användas.

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 334/2002

av den 18 februari 2002

om ändring av förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 b iii i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (3),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (4), och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 1683/95 (5) fastställs en enhetlig utformning av viseringar.

(2)	Enligt åtgärd 38 i den handlingsplan som antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) i Wien den 3 december 1998 skall hänsyn tas till ny teknik för att – när så är lämpligt – förbättra säkerheten avseende den enhetliga utformningen av viseringar.

(3)	I slutsats nr 22 från Europeiska rådets möte i Tammerfors, som hölls den 15 och 16 oktober 1999, föreskrivs att en gemensam, aktiv politik i fråga om viseringar och falska dokument bör vidareutvecklas.

(4)	Upprättandet av en enhetlig utformning av viseringar utgör en väsentlig del av harmoniseringen av visumpolitiken.

(5)	Gemensamma normer för genomförandet av den enhetliga utformningen av viseringar behöver fastställas, särskilt tekniska metoder och normer för hur bladet skall fyllas i.

(6)

Insättning av ett fotografi som uppfyller höga säkerhetskrav är ett första steg i arbetet för att införa element som skapar en tillförlitligare koppling mellan innehavaren och den enhetliga utformningen av viseringar, vilket är ett viktigt bidrag till målsättningen att den enhetliga utformningen av viseringar skall vara skyddad också mot bedrägligt användande. Specifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument 9303 om maskinellt läsbara handlingar kommer att beaktas.

(7)	Gemensamma normer för genomförandet av den enhetliga utformningen av viseringar krävs för att hålla den tekniska standarden på en hög nivå och göra det lättare att upptäcka efterbildade eller förfalskade viseringsmärken.

(8)

Behörigheten att anta gemensamma normer bör delegeras till den kommitté som inrättades genom artikel 6 i förordning (EG) nr 1683/95, som bör anpassas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(9)	Förordning (EG) nr 1683/95 bör därför ändras.

(10)	De åtgärder som fastställs i denna förordning för att göra den enhetliga utformningen av viseringar säkrare påverkar inte de nuvarande reglerna för erkännande av resehandlingars giltighet.

(11)	Villkoren för inresa på medlemsstaternas territorium eller för utfärdande av viseringar påverkar inte de bestämmelser som för närvarande styr erkännandet av resehandlingars giltighet.

(12)

För Republiken Island och Konungariket Norge utgör den här förordningen en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket på det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut nr 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7).

(13)

Förenade kungariket har i enlighet med artikel 3 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, genom skrivelse av den 4 december 2001, meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(14)

Irland deltar i enlighet med artikel 1 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inte i antagandet av denna förordning. Till följd härav, och om inte annat följer av artikel 4 i nämnda protokoll, skall bestämmelserna i denna förordning inte gälla Irland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1683/95 ändras på följande sätt:

Artikel 2 skall ersättas med följande:

”Artikel 2

1. Ytterligare tekniska specifikationer för den enhetliga utformningen av viseringar avseende följande skall fastställas enligt förfarandet i artikel 6.2:

a)	Tillägg av element och säkerhetskrav, däribland strängare normer för att förhindra efterbildning och förfalskning.

b)	Normer och tekniska metoder för hur den enhetliga utformningen av viseringar skall fyllas i.

2. Viseringsmärkets färg får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 6.2.”

Artikel 6 skall ersättas med följande:

”Artikel 6

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG (8) tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.”

3)	I artikel 8 skall följande stycke läggas till: ”Insättningen av det fotografi som avses i punkt 2a i bilagan skall genomföras senast fem år efter antagandet av de tekniska åtgärder som föreskrivs för antagandet av denna åtgärd i artikel 2.”

I bilagan skall följande punkt tilläggas:

”2a.	Insättning av ett fotografi som framställts enligt höga säkerhetskrav.”

Artikel 2

Första meningen i bilaga 8 till slutversionen av Gemensamma konsulära anvisningar och bilaga 6 till slutversionen av Gemensamma handboken enligt Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 (9) skall ersättas med följande:

”De tekniska kännetecknen och säkerhetsdetaljerna avseende mallarna till viseringsmärket återfinns i, eller antas på grundval av, rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (10), i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 334/2002 (11).”

Artikel 3

Denna förordning skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att erkänna stater och områdesenheter samt pass, identitets- eller resehandlingar som utfärdas av deras myndigheter.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den 18 februari 2002.

På rådets vägnar

J. PIQUÉ I CAMPS

Ordförande

(1) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1.

(2) EGT L 53, 23.2.2002, s. 7.

(3) EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 310.

(4) Yttrandet avgivet den 12 december 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(5) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(9) EGT L 239, 22.9.2000, s. 317.

(10) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1.

(11) EGT L 53, 23.2.2002, s. 7.

BILAGA 9

Uppgifter som de avtalsslutande parterna vid behov för in i kommentarfältet (1)

BENELUXLÄNDERNA

Gemensamma uppgifter som får användas vid utfärdande av en A-, B-, C- eller D+C-visering

—	BNL 1:	Visering som utfärdats efter tillstånd av de centrala myndigheterna.
—	BNL 2:	Automatiskt utfärdad visering.
—	BNL 3 +	namnet på den gränsstation där inresan ägde rum och/eller datum för inresan; denna kod anges endast i undantagsfall, av säkerhetsskäl.
—	BNL 4:	Visering som utfärdats av företrädare för stat, efter samråd med denna stat.
—	BNL 5 +	x dagar: Viseringsinnehavaren skall anmäla sig hos polisen inom x dagar.
—	BNL 6:	med undantag för medföljande barn. Om denna kod saknas är viseringen giltig för samtliga personer som namnges i passet.
—	BNL 7 +	medföljande barns namn och födelsedatum: Om försäkran saknas om släktskap mellan passinnehavaren och det eller de medresande barnen, får beskickningen för Beneluxländerna under rubriken ”passnummer” ange antalet medföljande barn. Dessutom får namn och födelsedatum anges för barn som införts i den medföljande personens pass. Koden och uppgifterna får anges för att förhindra att ytterligare namn efter utfärdandet av viseringen läggs till i passet för den person som medföljer barnet/barnen.
—	BNL 8:	Visering som utfärdats för ”medicinsk behandling”. Koden kan i förekommande fall kompletteras med namnet på sjukhuset.
—	BNL 9:	INGEN FÖRSÄKRING KRÄVS (2)
—	BNL 10:	Visering som utfärdats för ”studier”.
—	BNL 11:	Visering som utfärdats för ”familjeåterförening”.
—	BNL 12:	Visering som utfärdats för ”yrkesverksamhet”.
—	BNL 13:	Visering som utfärdats för ”affärsresa”.
—	BNL 14:	Visering som utfärdats för ”adoption”.

Särskilda nationella uppgifter som skall användas

— för Belgien vid utfärdande av D-visering eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd:

B1	:	tidsbegränsat uppehållstillstånd, tidsbegränsad vistelse för studier + art. 58, lag av den 15 december 1980
B2	:	inskrivning vid (utbildningsanstaltens namn)
B3	:	antagen till studier vid (utbildningsanstaltens namn)
B4	:	ansökan om likvärdighet av betyg
B5	:	anmälan till antagningsprov
B6	:	tidsbegränsat uppehållstillstånd, vistelse begränsad till studiemedels varaktighet (ange studiemedels varaktighet)
B7	:	tidsbegränsat uppehållstillstånd, vistelse begränsad till utbytets längd (ange utbytets längd)
B8	:	privatskola tillfällig vistelse som begränsas till varaktigheten av utbildningen vid (utbildningsanstaltens namn) + art. 9 och 13, lag av den 15 december 1980
B9	:	studier på sekundärnivå – vistelse begränsad till skolåret + art. 9 och 13, lag av den 15 december 1980
B10	:	studerandefamiljeåterförening – vistelse under make/makas/faders/moders studier + art. 10a, lag av den 15 december 1980
B11	:	familjeåterförening – art.10 första stycket fjärde ledet, lag av den 15 december 1980
B12	:	art. 9 och 13, tidsbegränsad vistelse under den tid då verksamhet bedrivs enligt beviljat undantag från arbetstillstånd eller beroepskaart/carte professionnelle + (ange uppdragets varaktighet, forskningens varaktighet, anställningens varaktighet, praktiks varaktighet, upplärningsperiod)
B13	:	art. 9 och 13, tidsbegränsad vistelse under högst sex månader + egen rörelse inom ramen för associeringsavtal
B14	:	art. 9 och 13, tidsbegränsad vistelse under arbetstillståndets giltighetstid + en månad
B15	:	art. 9 och 13, tidsbegränsad vistelse under giltighetstiden för beroepskaart/carte professionnelle
B16	:	art. 9 och 13, tidsbegränsad vistelse under högst åtta månader
B17	:	tidsbegränsad vistelse under högst ett år + art. 9 och 13, lag av den 15 december 1980
B18	:	tidsbegränsad vistelse under högst sex månader
B19	:	tidsbegränsad vistelse – samboende + art. 9 och 13, lag av den 15 december 1980
B20	:	familjeåterförening – art. 40, lag av den 15 december 1980
B21	:	familjeåterförening – art. 10 första stycket första ledet, lag av den 15 december 1980
B22	:	familjeåterförening – visering för förnyad inresa
B23	:	tidsbegränsad vistelse under högst sex månader för adoption + förlängning av vistelse skall beviljas efter tillstånd av utlänningsmyndigheten, Dienst Vreemdelingenzaken/Office des Etrangers, beroende av väsentliga framsteg i adoptionsförfarandet (överlämnande av den i Belgien upprättade adoptionsakten + godkännande av denna akt eller slutligt utländskt beslut om adoption
B24	:	tidsbegränsad vistelse under högst ett år – feriearbete + art. 9 och 13, lag av den 15 december 1980
B25	:	Kunglig förordning av den 20 oktober 1991 (Denna kod SKALL ALLTID anges på viseringar till utlänningar som sänds till Belgien för att fylla en funktion vid en ambassad, ett konsulat, en representation för en internationell institution, liksom till deras familjemedlemmar, äkta make/maka och underhållsberättigade barn. Anm. Det rör sig här ALLTID om en C-visering.)
B26	:	rätt att återvända – tidsbegränsat uppehållstillstånd – art. 19, lag av den 15 december 1980
B27	:	tillstånd till återinresa efter ett år – tidsbegränsat uppehållstillstånd – art. 9, lag av den 15 december 1980 + kunglig förordning av den 7 augusti 1995
B28	:	familjeåterförening – art. 10 första stycket fjärde ledet, lag av den 15 december 1980 – tidsbegränsad vistelse under makes/makas vistelse

— för Nederländerna vid utfärdande av A-, B-, C-, D+C- och D-visering eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd

utlänningsnummer

— för Luxemburg vid utfärdande av D- eller D+C-visering

L01	:	anställd
L02	:	egenföretagare
L03	:	ingen yrkesutövning (pensionerad, personliga tillgångar)
L04	:	studerande (eftergymnasial utbildning)
L05	:	forskare
L06	:	medlem i EU-medborgares familj
L07	:	make/maka (tredjestat)
L08	:	blivande make/maka (tredjestat)
L09	:	familjeåterförening – i uppstigande led (tredjestat)
L10	:	familjeåterförening – i nedstigande led (tredjestat)
L11	:	adoptivbarn
L12	:	medicinsk behandling
L13	:	humanitära skäl
L14	:	övrigt

DANMARK

De danska beskickningarna kan föra in följande kommentarer:

”Gælder for Færøerne” (Gäller för Färöarna)

eller

”Gælder for Grønland” (Gäller för Grönland)

eller

”Gælder for Færøerne og Grønland” (Gäller för Färöarna och Grönland)

”Ansat hos [virksomhedens navn], [navn på modtageren af tjenesteydelsen]” (Anställd vid [företagets namn], [namn på mottagaren av tjänsten])

”Garanti stillet” (Säkerhet ställd).

TYSKLAND

1.	Namnet på den tjänsteman som ansvarar för utfärdandet av viseringar.

2.	När det är motiverat av säkerhetsskäl, till exempel om det finns en registrering om att personen skall gripas, införs undantagsvis datum för inresan samt namnet på gränsstationen.

3.	I undantagsfall skall viseringen ange viserings- och passinnehavarens nationalitet, om denna inte framgår av passet.

Uppgifter om eller villkor för viseringskategori B:

—	Transit (transitering)

—	Transit Seemann (transitering av sjömän)

Uppgifter om eller villkor för viseringskategori C:

—	Diplomatischer Kurier (diplomatisk post/diplomatisk kurir)

—	Visa de Courtoisie (courtoisie-visering)

—	Visa de Courtoisie/Dienstreise (courtoisie -visering/visering för tjänsteresa)

—	Gratis-Visum (gratis visering)

—	Gratis-Visum/Dienstreise (gratis visering/tjänsteresa)

—	Besuchs-/Geschäftsvisum (visering för besök eller affärsresa)

—	Touristisches Visum (turistvisering)

—	Medizinische Behandlung (medicinsk behandling)

—	Erwerbstätigkeit nicht gestattet, Tätigkeiten gem. § ... i.V.m. § 16 BeschV (3) gestattet (förvärvsarbete ej tillåtet, verksamheter enligt § … i förbindelse med § 16 isysselsättningsförordningen (BeschV) tillåtna)

—	Nur selbständige Tätigkeiten nach § ... i.V.m. § 16 BeschV gestattet (endast verksamheter som egenföretagare enligt § … i förbindelse med § 16 i BeschV tillåtna)

—	R (+ koden för den företrädda staten)

—	Nachweis der Krankenversicherung nicht erforderlich (intyg om sjukförsäkring krävs ej) (4)

—

ADS (5)

—	Nur in Begleitung des Arbeitgebers/der Familie (endast tillsammans med arbetsgivaren/familjen)

—	Teilnahme an Sportveranstaltungen (deltagande i idrottsevenemang)

Uppgifter om eller villkor för särskilda viseringar i kategorierna D (6), C och D+C:

—	Diplomatisches Visum (diplomatisk visering)

—	Dienstliches Visum (tjänstevisering)

—	Studium, Beschäftigung nur gem. § 16 Abs. 3 AufenthG gestattet (studier, avlönat arbete tillåtet endast i enlighet med § 16.3 i lagen om vistelse (AufenthG))

—	Studienbewerbervisum (visering för ansökan om studieplats)

—	Sprachkurs (språkkurs)

—	Erwerbstätigkeit nicht gestattet (förvärvsarbete ej tillåtet)

—	Sonstige Erwerbstätigkeit nicht gestattet (andra typer av förvärvsarbete ej tillåtna)

—	Aufenthaltsanzeige nach Einreise (7) (efter inresan skall anmälan om vistelse göras)

—	Selbständige Erwerbstätigkeit als … (8) gestattet (verksamhet som egenföretagare som … tillåten)

—	Beschäftigung nur gem. § ... (9) BeschV gestattet (avlönat arbete tillåtet endast i enlighet med § … i BeschV)

—	Beschäftigung nur gem. § 39 BeschV i.V.m. Werkvertragsarbeitnehmerkarte gestattet (avlönat arbete tillåtet i enlighet med § 39 i BeschV endast i samband med intyg om kontraktsanställning)

—	Visumerteilung nach ”Vander Elst” (visering utfärdad enligt Van der Elst-domen)

—	Familienzusammenführung (familjeåterförening)

—	Eheschließung und gemeinsame Wohnsitznahme (giftermål och gemensam bosättning)

—	Aufnahme nach § 23 Abs. 2 AufenthG (mottages enligt § 23.2 i AufenthG)

—	Spätaussiedler (invandrare av tysk härstamning)

—	mit Bedingungen/Auflagen versehen (10) (på vissa villkor/med vissa begränsningar)

—	Die Aufenthaltsdauer entspricht dem in Zeile 2 eingetragenen Gültigkeitszeitraum (vistelsens längd skall motsvara den giltighetstid som anges på rad 2)

—	ABH ... (11) (utlänningsmyndighet …)

GREKLAND (12)

1.	Stämpel tillsammans med fullständigt namn på den tjänsteman som är ansvarig för utfärdandet av viseringen.

2.	Underskrift av den tjänsteman som är ansvarig för utfärdandet av viseringen.

3.	Avgifter som skall betalas för att täcka de administrativa kostnaderna för behandling av ansökan om visering eller uppgiften ”ΑΤΕΛΩΣ” (KOSTNADSFRI).

4.	Namn, födelsedatum och födelseort, medborgarskap vid födseln, nuvarande medborgarskap, passnummer och namn på viseringsinnehavarens föräldrar, om dessa uppgifter inte framgår av passet.

5.	Antalet släktingar som står införda i viseringsinnehavarens pass med angivande av släktskapsförhållandena.

6.	Om de barn som står införda i passet inte omfattas av viseringen, skall orden ”ΕΚΤΟΣ ΑΠΟ ΤΑ ΤΕΚΝΑ” (MED UNDANTAG AV BARNEN) införas.

7.	Om några av de barn som står införda i passet inte omfattas av viseringen, skall de medföljande barnens fullständiga namn föras in.

8.	Namn och födelsedatum för det/de barn som står införda i den åtföljande personens pass.

9.	I undantagsfall skall av säkerhetsskäl datum för den berörda personens inresa och namnet på gränsövergångsstället anges.

10.

Om någon medlemsstat har invändningar under samrådsförfarandet eller om aktuella svaret till följd av detta förfarande försenas, kan det efter samråd med utrikesministeriets centrala myndighet beslutas om utfärdande av visering med anmärkningen ”ΕΙΔΙΚΗ ΘΕΩΡΗΣΗ ΥΠΕΞ/Γ4” (SÄRSKILD VISERING, UTRIKESMINISTERIET/C4), följd av nummer och datum för det aktuella godkännandet, t.ex. ΑΣ 140361/09.02.05.

11.

Om det, trots att den sökande finns med på listan över oönskade personer, efter samråd med utrikesministeriets centrala myndighet, beslutas om utfärdande av visering, skall denna förses med anmärkningen ”ΕΙΔΙΚΗ ΘΕΩΡΗΣΗ ΥΠΕΞ/Γ4” (SÄRSKILD VISERING, UTRIKESMINISTERIET/C4), följd av nummer och datum för det aktuella godkännandet, t.ex. ΑΣ 140361/09.02.05.

12.

Om viseringen har utfärdats under fullt ansvar av den diplomatiska eller konsulära beskickning som handlade ansökan, utan föregående samråd med den centrala myndigheten, skall viseringen förses med anmärkningen ”ΕΙΔΙΚΗ ΘΕΩΡΗΣΗ” (SÄRSKILD VISERING), följd av namnet på den utfärdande myndigheten, t.ex. Γεν. Προξενείο ΣΙΔΝΕΥ (Generalkonsulatet, SYDNEY).

13.

Beroende på syftet med resan och viseringskategorin kan följande eventuellt anges:

1	ADS = ”APPROVED DESTINATION STATUS” (STATUS SOM GODKÄNT RESMÅL)
2	ΑΘΛΗΤΙΚΕΣ ΔΡΑΣΤΗΡΙΟΤΗΤΕΣ (IDROTTSAKTIVITETER)
3	ΔΙΠΛΩΜΑΤΙΚΗ ΘΕΩΡΗΣΗ (DIPLOMATISK VISERING)
4	ΕΠΑΓΓΕΛΜΑΤΙΚΟΙ ΛΟΓΟΙ (YRKESMÄSSIGA SKÄL)
5	ΘΡΗΣΚΕΥΤΙΚΟΙ ΛΟΓΟΙ (RELIGIÖSA SKÄL)
6	ΙΑΤΡΙΚΟΙ ΛΟΓΟΙ (MEDICINSKA SKÄL)
7	ΝΑΥΤΙΛΙΑ (SJÖFART)
8	ΟΔΗΓΟΣ TIR (TIR-CHAUFFÖR)
9	ΟΙΚΟΓΕΝΕΙΑ ΕΕ/ΕΟΧ (FAMILJEMEDLEM TILL EU/EES-MEDBORGARE)
10	ΟΙΚΟΓΕΝΕΙΑ ΕΛΛΗΝΑ (FAMILJEMEDLEM TILL GREKISK MEDBORGARE)
11	ΠΟΛΙΤΙΣΜΙΚΕΣ ΔΡΑΣΤΗΡΙΟΤΗΤΕΣ (KULTURELL VERKSAMHET)
12	ΠΡΟΣΚΛΗΣΗ (INBJUDAN)
13	ΣΗΜΑΝΤΙΚΗ ΠΡΟΣΩΠΙΚΟΤΗΤΑ (VIP)
14	ΣΥΝΕΔΡΙΟ (KONFERENS)
15	ΤΟΥΡΙΣΜΟΣ (TURISM)
16	ΥΙΟΘΕΣΙΑ (ADOPTION)
17	NO INSURANCE REQUIRED (INGEN FÖRSÄKRING KRÄVS (13)

SPANIEN

1.	Den för utfärdandet av viseringen ansvarige tjänstemannens namnteckning.

2.	Namnstämpel med den undertecknande tjänstemannens för- och efternamn.

3.	Noteringen ”CEUTA” eller ”MELILLA”. Dessa noteringar anger att viseringen endast är giltig för staden Ceuta respektive Melilla, i enlighet med förklaring III i slutakten till protokollet om Spaniens anslutning till Schengenavtalet och Schengenkonventionen.

4.	Vid behov namnet på pass- och viseringsinnehavaren.

5.	Vid behov uppgift om vid vilken gränsstation inresan gjordes samt datum för inresan.

6.	Alfanumerisk kod (maximalt tio tecken) för att ange sökandens medborgarskap, det spanska konsulat vid vilket ansökan ingivits, viseringskategorin samt skälet till ansökan om visering.

7.	Avgifter för viseringen.

FRANKRIKE

1. Gemensamma uppgifter för alla viseringar:

—	Undertecknarens namn och namnteckning.

—	Avgift för viseringen (t.ex. ”€ 30”).

—	Om ingen avgift krävs skall ”GRATIS” anges och därefter den alfanumeriska kod som anger skälet till avgiftsbefrielsen.

2. Visering för flygplatstransitering (ATV)

—	”VISA SPECIAL no ...” (specialvisering nr ...). (Denna uppgift införs om visering utfärdas efter hänvändelse till de centrala myndigheterna trots att den ansökande personen är registrerad på spärrlistan.)

—	”TRANSIT AÉROPORTUAIRE” (flygplatstransitering), ”DIPLOMATIQUE” (diplomatisk visering) eller ”SERVICE” (tjänstevisering).

—	”NE PERMET PAS L'ENTREE DANS L'ESPACE SCHENGEN” (berättigar ej till inresa i Schengenområdet).

3. Transitvisering

a) Som första uppgift kan följande anges:

—	”VISA SPECIAL no ...” (specialvisering nr ...)

—	”TRANSIT” (transitvisering), ”DIPLOMATIQUE” (diplomatisk visering) eller ”SERVICE” (tjänstevisering).

b) Som andra uppgift kan koden för Schengenstatens beskickning anges:

—	”REP. AUTRICHE.R A” (Österrikes beskickning – A)

—	”REP. BELGIQUE.R B” (Belgiens beskickning – B)

—	”REP. ALLEMAGNE.R D” (Tysklands beskickning – D)

—	”REP. ESPAGNE.R E” (Spaniens beskickning – E)

—	”REP. GRECE.R GR” (Greklands beskickning – GR)

—	”REP. ITALIE.R I” (Italiens beskickning – I)

—	”REP. LUXEMBOURG.R L” (Luxemburgs beskickning – L)

—	”REP. PAYS–BAS.R NL” (Nederländernas beskickning – NL)

—	”REP. PORTUGAL.R P” (Portugals beskickning – P)

4. Visering för kortare vistelse

a) Som första uppgift kan följande anges:

—	”DIPLOMATIQUE” (diplomatisk visering)

—	”SERVICE” (tjänstevisering)

—	”SOINS MEDICAUX” (medicinsk behandling)

—	”TRANSPLANTATION” (transplantation av organ)

—	”VOYAGE D'AFFAIRES” (affärsresa)

—	”ASCENDANT NON A CHARGE” (icke underhållsberoende släkting i uppstigande led)

—	”ETUDIANT CONCOURS” (skall genomgå uttagningsprov)

—	”FAMILLE DE FRANÇAIS” (familjemedlem till fransk medborgare)

—	”FAMILLE UE/EEE” (familjemedlem till medborgare i EU/EES)

—	”SAISONNIER OMI” (säsongarbetare)

—	”VISA SPECIAL” (specialvisering)

—	”ACCORD DDTEFP” (Accord Direction Départementale du travail, de l'emploi et de la formation professionnelle – tillstånd från länsdirektoratet för arbetsmarknadsfrågor, sysselsättning och yrkesutbildning)

—	”NON PROFESSIONNEL” (inte för yrkesverksamhet)

—	”SCIENTIFIQUE” (forskare)

b) Som andra uppgift kan följande anges:

—	”COURT SEJOUR CIRCULATION” (kortare vistelse, resa)

—	”CARTE DE SEJ. A SOLLICITER DES L'ARRIVEE EN FRANCE” (ansökan om uppehållstillstånd skall göras vid ankomsten till Frankrike)

—	”APT A SOLLICITER DES L'ARRIVEE EN FRANCE” (ansökan om tillfälligt arbetstillstånd skall göras vid ankomsten till Frankrike)

—	”REP. AUTRICHE.R A” (Österrikes beskickning – A)

—	”REP. BELGIQUE.R B” (Belgiens beskickning – B)

—	”REP. ALLEMAGNE.R D” (Tysklands beskickning – D)

—	”REP. ESPAGNE.R E” (Spaniens beskickning – E)

—	”REP. GRECE.R GR” (Greklands beskickning – GR)

—	”REP. ITALIE.R I” (Italiens beskickning – I)

—	”REP. LUXEMBOURG.R L” (Luxemburgs beskickning – L)

—	”REP. PAYS–BAS.R NL” (Nederländernas beskickning – NL)

—	”REP. PORTUGAL.R P” (Portugals beskickning – P)

5. Visering för längre vistelse

a) Som första uppgift kan följande anges:

—	”ETUDIANT” (studerande)

—	”MINEUR SCOLARISE” (skolpliktig minderårig)

—	”SOINS MEDICAUX” (medicinsk behandling)

—	”TRANSPLANTATION” (transplantation av organ)

—	”ANCIEN COMBATTANT” (krigsveteran)

—	”ARTISTE” (konstnärlig verksamhet)

—	”COMMERCANT” (affärsman)

—	”CONJOINT DE SCIENTIFIQUE” (make/maka till forskare)

—	”FAM. EMPLOYE DE DIPLOMATE” (familjemedlem till diplomatisk personal)

—	”FAMILLE DE FRANÇAIS” (familjemedlem till fransk medborgare)

—	”FAMILLE UE/EEE” (familjemedlem till medborgare i EU/EES)

—	”PENSIONNE TRAVAIL” (uppbär arbetspension)

—	”SCIENTIFIQUE” (forskare)

—	”VISITEUR” (besök)

—	”EMPLOYE DE DIPLOMATE” (diplomatisk personal)

—	”ACCORD DDTEFP” (Accord Direction Départementale du travail, de l'emploi et de la formation professionnelle – tillstånd från länsdirektoratet för arbetsmarknadsfrågor, sysselsättning och yrkesutbildning)

b) Som andra uppgift kan följande anges:

—	”DISPENSE DE CARTE DE SEJOUR” (dispens från kravet på uppehållstillstånd)

—	”MONACO” ”CARTE PROMAE A SOLLICITER DES L'ARRIVEE EN FRANCE” (ansökan om PROMAE–kort (utrikesministeriets protokollkort) skall göras vid ankomsten till Frankrike)

—	”APT A SOLLICITER DES L'ARRIVEE EN FRANCE” (ansökan om tillfälligt arbetstillstånd skall göras vid ankomsten till Frankrike)

c) Som tredje uppgift kan följande anges:

—	”VOIR CARTE DE SEJOUR” (se uppehållstillstånd)

—	”VOIR CARTE SEJOUR PARENTS” (se föräldrars uppehållstillstånd)

—	”VOIR CARTE SPECIALE MAE” (se MAE-dokument (särskild handling utfärdad av utrikesministeriet))

ITALIEN

Följande beteckningar förs in:

1. På första raden:

TRANSITO AEROPORTUALE (flygplatstransitering)

TRANSITO (transitering)

a) Visering för kortare vistelse

”AFFARI” (affärsresa)

”CURE MEDICHE” (medicinsk behandling)

”GARA SPORTIVA” (idrottstävling)

”INVITO” (inbjudan)

”LAVORO AUTONOMO” (arbete som egenföretagare)

”LAVORO AUTONOMO/SPETTACOLO” (arbete som egenföretagare/framträdande)

”LAVORO AUTONOMO/SPORT” (arbete som egenföretagare/idrott)

”LAVORO SUBORDINATO” (anställd)

”LAVORO SUBORDINATO/MARITTIMI” (anställd/sjöfart)

”LAVORO SUBORDINATO/SPETTACOLO” (anställd/framträdande)

”LAVORO SUBORDINATO/SPORT” (anställd/idrott)

”MISSIONE” (tjänsteresa)

”MOTIVI RELIGIOSI” (religiösa skäl)

”STUDIO” (studier)

”STUDIO/UNIVERSITÀ” (universitetsstudier)

”TRASPORTO” (transport)

”TURISMO” (turistresa)

b) Visering för längre vistelse

”ADOZIONE” (adoption)

”CURE MEDICHE” (medicinsk behandling)

”DIPLOMATICO” (diplomat)

”FAMILIARE AL SEGUITO” (medföljande familjemedlem)

”INSERIMENTO NEL MERCATO DEL LAVORO” (anställning)

”INSERIMENTO NEL MERCATO DEL LAVORO/SPONSOR” (anställning/sponsor)

”LAVORO AUTONOMO” (arbete som egenföretagare)

”LAVORO AUTONOMO/SPETTACOLO” (arbete som egenföretagare/framträdande)

”LAVORO AUTONOMO/SPORT” (arbete som egenföretagare/idrott)

”LAVORO SUBORDINATO” (anställd)

”LAVORO SUBORDINATO/MARITTIMI” (anställd/sjöfart)

”LAVORO SUBORDINATO/SPETTACOLO” (anställd/framträdande)

”LAVORO SUBORDINATO/SPORT” (anställd/idrott)

”MISSIONE” (tjänsteresa)

”MOTIVI RELIGIOSI” (religiösa skäl)

”REINGRESSO” (återinresa)

”RESIDENZA ELETTIVA” (vald bosättningsort)

”RICONGIUNGIMENTO FAMILIARE” (familjeåterförening)

”STUDIO” (studier)

”STUDIO/UNIVERSITÀ” (universitetsstudier)

”VACANZE LAVORO” (feriearbete)

2. På andra raden:

—	Eventuellt uppgift om vid vilken gränsstation inresan och utresan gjorts.

3. På tredje raden:

—	Efternamnet på den tjänsteman som undertecknat viseringen.

ÖSTERRIKE

Följande noteringar görs i den ordningsföljd som här anges:

1.	Noteringarna ”DIENSTVISUM” (tjänstevisering) och ”DIPLOMATENVISUM” (diplomatisk visering) används endast av förbundsutrikesministeriet och av österrikiska beskickningar i utlandet.

2.	Erlagda avgifter anges med ”EUR/ATS .../FW ...” eller med ”GRATIS”.

3.	Om utfärdandet av visering grundar sig på en åtagandeförklaring, införs bokstaven V (”Verpflichtungserklärung”).

4.	Om utfärdandet av visering grundar sig på ett häfte för turister som ställts ut av ÖAMTC (den österrikiska automobilklubben) eller en voucher utställd av ELVIA, noteras ”V(ÖAMTC)” eller ”V(ELVIA)”.

5.	Om utfärdandet av viseringen grundar sig på en generell åtagandeförklaring, noteras GVE (”Generalverplichtungserklärung”).

6.	Om viseringen är utfärdad för en långtradarchaufför, införs bokstaven F (”Fernfahrer”).

7.	Om några av de barn som är upptagna i passet inte omfattas av viseringen, skall namnen på de medföljande barnen införas på viseringen.

8.	Vid utfärdande av visering för kollektiva pass införs bokstaven S (”Sammelreisepaß”) samt inom parentes hur många personer som omfattas av viseringen.

9.	På den nedersta raden i kommentarfältet införs ca 1 cm från högerkanten en av beskickningen eller gränsstationen fastställd namnkod på tre bokstäver som betecknar den person som bemyndigats att underteckna viseringen.

POLEN

Följande nummer kan förekomma i avsnittet för ”kommentarer” i viseringsmärket:

”01”, ”02”, ”03”, ”04”, ”05”, ”06”, ”07”, ”08”, ”09”, ”10”, ”11”, ”12”, ”13”, ”14”.

De är relevanta endast för viseringar för kortare vistelser och viseringar för längre vistelser.

PORTUGAL

1.	Om viseringen utfärdats efter hänvändelse till de centrala myndigheterna används bokstaven A. Om viseringen utfärdats utan hänvändelse till de centrala myndigheterna används bokstaven B.

2.	Om viseringen utfärdas av en Schengenstat som företräder en annan, används bokstaven R åtföljd av koden för den företrädda staten.

3.	Den viseringsutfärdande tjänstemannens namnteckning.

4.	Landets stämpel.

5.	Följande uppgifter införs: ”vistelse för studier”, ”tillfällig vistelse”, ”bosättning”, ”idrottsevenemang/framträdande”, ”forskning/högkvalificerat arbete”, ”egenföretagare” eller ”förvärvsarbete”, beroende på inom vilken kategori den nationella viseringen faller.

SLOVENIEN

1. Uppgifter för viseringskategori A:

—	letališki tranzit (flygplatstransitering)

—	diplomatski vizum (diplomatisk visering)

—	službeni vizum (tjänstevisering)

—	humanitarni razlogi (humanitära skäl)

2. Uppgifter för viseringskategori B:

—	tranzit (transitering)

—	diplomatski vizum (diplomatisk visering)

—	službeni vizum (tjänstevisering)

—	skupinski vizum (gruppvisering)

—	voznik tovornjaka z vozilom (lastbilschaufför med fordon)

—	voznik avtobusa z vozilom (busschaufför med fordon)

—	humanitarni razlogi (humanitära skäl)

3. Uppgifter för viseringskategori C:

—	diplomatski vizum (diplomatisk visering)

—	službeni vizum (tjänstevisering)

—	skupinski vizum (gruppvisering)

—	zasebni obisk (privat besök)

—	turizem (turistresa)

—	poslovno (affärsresa)

—	šport-nepridobitno (icke-kommersiell idrott)

—	kultura-nepridobitno (icke-kommersiell kultur)

—	voznik tovornjaka z vozilom (lastbilschaufför med fordon)

—	voznik avtobusa z vozilom (busschaufför med fordon)

—	humanitarni razlogi (humanitära skäl)

—	zdravljenje (medicinsk behandling)

—	ITF rehabilitacija (rehabilitering av minoffer)

FINLAND

1.	I diplomat- och tjänstepass skall namn och förnamn anges tillsammans med beteckningen diplomaattileimaus (diplomatvisering) eller virkaleimaus (tjänstevisering).

2.	I andra resehandlingar skall namn och förnamn samt någon av följande beteckningar anges: ”F.1”, ”F.2”, ”F.3”, ”F.4”, ”F.5”, ”F.6”, ”E.F.1”, ”E.F.2”, ”E.F.3”, ”E.F.4”, ”E.F.5”, ”E.F.6”.

SVERIGE

1.	För diplomatisk visering, kod ”U” följd av beteckningen ”Diplomatisk visering, Diplomatic visa”.

2.	Beskickningen skall i förekommande fall på viseringen skriva in namn, förnamn och födelsedatum på de personer som namnges i innehavarens pass och som reser tillsammans med denne. Om utrymmet inte räcker till kan nästa sida i passet utnyttjas.

3.	Den viseringsutfärdande tjänstemannens namnteckning. Namnteckningen skall gå över kanten på viseringsmärket och ut på sidan i passet.

Vid behov kan följande uppgifter föras in i fältet för anmärkningar:

—	Lastbilschaufför

—	Busschaufför (turister)

—	Turistguide

—	Bärplockare

NORGE

1.	Präglingsstämpelavtryck.

2.	Namnteckning.

3.	Ett nationellt nummer kan läggas till.

(1) När viseringar utfärdas av en stat som företräder en annan skall varje avtalsslutande part göra en anteckning om detta i kommentarfältet genom att tillfoga bokstaven R följd av koden för det företrädda landet.

Följande landskoder skall användas: Belgien: B, Danmark: DK, Tyskland: D, Grekland: EL, Spanien: E, Frankrike: F, Italien: I, Luxemburg: L, Nederländerna: NL, Österrike: A, Portugal: P, Finland: FIN, Sverige: S, Island: IS, Norge: N.

(2) Se artikel 2 i rådets beslut av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa (EUT L 5, 9.1.2004, s. 79).

(3) Detta villkor väljs i de fall då en person skall utöva en viss verksamhet i Tyskland, vilken enligt § 16 i sysselsättningsförordningen (BeschV) inte utgör något avlönat arbete i den mening som avses i lagen om vistelse (AufenthG), om det utövas i Tyskland högst 3 månader inom en tidsperiod på 12 månader. Verksamheten i fråga skall anges med hänvisning till vilken bestämmelse i BeschV som är tillämplig.

(4) Se artikel 2 i rådets beslut av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa (EUT L 5, 9.1.2004, s. 79).

(5) Se artikel 4.3 c i samförståndsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Kinas nationella turistförvaltning om visum för turistgrupper från Folkrepubliken Kina och därmed sammanhängande frågor (ADS) (EUT L 83, 20.3.2004, s. 14).

(6) När det gäller viseringar i kategori D förbehåller sig Tyskland ytterligare begränsningar och villkor samt särskilda tilläggsbestämmelser.

(7) Endast i vissa fall (t.ex. på begäran av en utlänningsmyndighet i Tyskland).

(8) Här anges den exakta beteckningen på verksamheten som egenföretagare som tillåts.

(9) Här anges, med hänvisning till den relevanta bestämmelsen i BeschV, vilken typ av verksamhet som får utövas i Tyskland.

(10) Villkoren/begränsningarna skall införas i passet bredvid viseringsmärket.

(11) Om viseringen har utfärdats med en tysk utlänningsmyndighets godkännande skall namnet på denna anges här.

(12) Denna bestämmelse skall tillämpas på viseringar av kategori A, B och C. Andra uppgifter än de som nämns här kan anges på viseringar av kategori D och D + C.

(13) Se artikel 2 i rådets beslut av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa (ΕUT L 5, 9.1.2004, s. 79).

BILAGA 10

Bestämmelser för införandet av uppgifter i det maskinläsbara fältet

1. Beskrivning

Detta fält återfinns i viseringsmärkets nedre del under rubriken för nationella kommentarer. Det måste innehålla två rader, vardera med 36 tecken. Tack vare det typsnitt som används – ORCB 1 – kan viseringsmärket läsas med hjälp av särskild utrustning för optisk läsning, som finns vid gränsövergångarna vid de yttre gränserna för att möjliggöra ett snabbt kontrollförfarande.

Eftersom tekniska karakteristika för detta fält är mycket precisa, kan det skrivas ut endast av beskickningar med tillgång till datorer.

Med hänsyn till detta får inga andra markeringar införas i detta fält (stämpel, namnteckning, nationell kod osv.), eftersom detta kan göra det omöjligt att läsa fältet maskinellt.

2. Applicering av viseringsmärket

Viseringsmärket skall placeras så att det ligger i linje med bladets kanter samt anbringas så nära dem som möjligt.

Exempel på numrering med hålperforering

Överskrift

Fält för visuell kontroll

Maskinläsbart fält

Passbladets vänsterkant

Passbladets referenskant

3. Beskrivning av fältets innehåll

Följande beskrivning har rent informativ funktion för de beskickningar som saknar datorer. Vid de övriga beskickningarna skriver datorn automatiskt ut innehållet i viseringsmärkets maskinläsbara fält. Uppgifterna finns delvis redan införda i viseringsmärkets övre del.

MASKINLÄSBART FÄLT

Den första raden: 36 tecken (obligatoriskt)

Position	Antal tecken	Rubricering	Kommentar
1–2	2	Typ av visering	Första tecken: V. Andra tecken: Kod för typen av visering (A, B, C eller D).
3–5	3	Utfärdande stat	ICAO: s trebokstavskod: BEL, DNK, D<<, GRC, ESP, FRA, ITA, LUX, NLD, AUT, PRT, FIN, SWE, ISL, NOR.
6–36	31	Efternamn och förnamn	Efternamnet skall skiljas från förnamnet med två utfyllnadstecken (<<). Olika delar av ett efternamn skall skiljas åt genom ett utfyllnadstecken (<). Positioner som inte utnyttjas skall markeras med ett utfyllnadstecken <.

Den andra raden: 36 tecken (obligatoriskt)

Position

Antal tecken

Rubricering

Kommentar

Viseringens nummer

Numret återfinns i viseringsmärkets övre högra hörn.

Kontrollsiffra

Siffran är resultatet av en komplex beräkning enligt en av ICAO fastställd algoritm på grundval av uppgifterna i föregående fält.

Innehavarens medborgarskap

ICAO: s trebokstavskod.

Födelsedatum

Segmentering: ÅÅMMDD

ÅÅ = år (obligatoriskt).

MM = månad alt. utfyllnadstecken (<<) om uppgift saknas.

DD = dag alt. utfyllnadstecken (<<) om uppgift saknas.

Kontrollsiffra

Siffran är resultatet av en komplex beräkning enligt en av ICAO fastställd algoritm på grundval av uppgifterna i föregående fält.

Kön

F = kvinna, M = man,

< = uppgift saknas.

Giltig t.o.m. den ...

Segmentering: ÅÅMMDD utan utfyllnadstecken.

Kontrollsiffra

Siffran är resultatet av en komplex beräkning enligt en av ICAO fastställd algoritm på grundval av uppgifterna i föregående fält.

Territoriell giltighet

a)	För territoriellt begränsade viseringar: T.

b)	För enhetlig visering: Ett utfyllnadstecken <.

Antal inresor

1, 2 eller M.

Vistelsens varaktighet

a)	För kortare vistelse: antalet dagar bör införas i det visuellt läsbara fältet.

b)	För längre vistelse: utfyllnadstecken <<.

Giltig fr.o.m. den ...

Segmentering: MMDD utan utfyllnadstecken.

BILAGA 11

Resehandlingar i vilka viseringar kan införas

Följande resehandlingar erkänns som giltiga enligt artikel 17.3 a i Schengenkonventionen om de dels uppfyller de krav som anges i artiklarna 13 och 14, dels på tillfredsställande sätt styrker innehavarens identitet samt i de fall som avses i a och b nedan dennes medborgarskap:

a)	Resehandlingar som i enlighet med gängse internationell lagstiftning utfärdas i stater eller områden som erkänns av samtliga medlemsstater.

Pass eller resehandlingar av vilka det framgår att återinresa kan ske. Detta avser även dokument som utfärdas av stater eller områden som inte erkänns av samtliga medlemsstater förutsatt att Verkställande kommittén erkänner dessa dokument som giltiga för införande av gemensam visering varvid gäller att nedanstående förteckningar måste antas med enhällighet:

—	Dels förteckningen över de aktuella passen eller resehandlingarna,

—	dels förteckningen över de stater eller områden som inte erkänns i vilka sådana dokument utfärdas.

Om dessa förteckningar upprättas har de konventionens genomförande som enda syfte och påverkar inte medlemsstaternas erkännande av icke erkända stater eller områden.

c)	Resedokument för flyktingar som utfärdas enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning.

d)	Resedokument för statslösa personer som utfärdas i enlighet med 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning (1).

(1) Portugal och Österrike är visserligen inte fördragsslutande parter i denna konvention men erkänner ändå resedokument som utfärdas i enlighet med konventionen som dokument i vilka av Schengenstaterna utfärdade enhetliga viseringar kan införas.

BILAGA 12

Avgifter (uttryckta i euro) motsvarande de administrativa kostnaderna för behandlingen av en ansökan om visering

Typ av visering	Avgifter (uttryckta i euro) som skall tas ut
Flygplatstransitering (kategori A)	35 (1)
Transiteringsvisering (kategori B)	35 (1)
Visering för kortare vistelse (1–90 dagar) (kategori C)	35 (1)
Visering för flera inresor, giltighetstid 1–5 år (kategori C)	35 (1)
Visering med territoriellt begränsad giltighet (kategorierna B och C)	35 (1)
Visering som utfärdas vid gränsen (kategorierna B och C)	35 (1) Denna visering kan utfärdas gratis
Gruppvisering (kategorierna A, B och C)	35 EUR+ 1 EUR per person (1)
Nationell visering för längre vistelse (kategori D)	Beloppet skall fastställas av medlemsstaterna, som kan besluta att utfärda dessa viseringar gratis (1)
Nationell visering för längre vistelse, även giltig som visering för kortare vistelse (kategori D + C)	Beloppet skall fastställas av medlemsstaterna, som kan besluta att utfärda dessa viseringar gratis (1)

Dessa avgifter skall tas ut antingen i EUR eller i US-dollar eller i den lokala valutan för det tredjeland där ansökan har lämnats in.

Principer:

I.	Avgiften skall på lämpligt sätt erläggas i konvertibel valuta eller i nationell valuta i enlighet med gällande officiell växelkurs.

II.	Det är tillåtet att i enskilda fall sänka avgifterna eller att i enlighet med rådande nationell lagstiftning underlåta att ta ut dessa om en sådan åtgärd syftar till att slå vakt om kulturella, utrikespolitiska, utvecklingspolitiska eller andra väsentliga offentliga intressen.

III.	Gruppviseringar får utfärdas i enlighet med rådande nationell lagstiftning, dock för högst 30 dagar.

(1) I enlighet med rådets beslut av den 13 juni 2003 2003/454/EG (EUT L 152, 20.6.2003, s. 83), artikel 2:

Detta beslut skall tillämpas senast från och med den 1 juli 2005.

Medlemsstaterna får tillämpa detta beslut före den 1 juli 2005, förutsatt att de meddelar rådets generalsekretariat från och med vilket datum de är i stånd att göra det.

BILAGA 13

Anvisningar för ifyllande av viseringsmärket

I normala fall får tiden från det att viseringen utfärdas till det att resan påbörjas inte överstiga tre månader.

VISERING FÖR FLYGPLATSTRANSITERING

Det erinras om att flygplatstransitering endast krävs för medborgare i känsliga stater (se bilaga 3). Innehavaren av sådan visering får inte lämna flygplatsens internationella zon.

Exempel 1

VISERING FÖR ENKEL FLYGPLATSTRANSITERING

—	Viseringskategori A

—	Denna typ av visering berättigar endast till inresa i en stat (exempelvis Sverige)

—	Giltighetstiden räknas från på flygbiljetten angivet utresedatum (t.ex. 12.02.01). Varaktigheten fastställs genom att en extra tidsfrist på 7 dagar läggs till för den händelse innehavaren skulle uppskjuta sin avresa.

—	Eftersom viseringen för flygplatstransitering inte berättigar till vistelse skall ”XXX” införas vid ”från–till”.

Exempel 2 a

VISERING FÖR DUBBEL FLYGPLATSTRANSITERING

(giltig för en stat)

—	Sådan visering berättigar till flygplatstransitering på en och samma flygplats vid ut- och återresa.

—	I detta fall beräknas giltighetstiden enligt följande: datum för återresa + 7 dagar (i det aktuella exemplet: återresedatum den 21.02.01).

—	Om man räknar med transitering på en och samma flygplats skall vid ”giltigt för” namnet på den aktuella staten anges (exempel 2 a). Om transitering undantagsvis skulle ske i två olika Schengenstater vid ut- och återresa skall ”Schengenstaterna” införas (se exempel 2 b).

Exempel 2 b

VISERING FÖR DUBBEL FLYGPLATSTRANSITERING

(giltig för flera stater)

—	Vid ”giltigt för” införs ”Schengenstaterna” för att möjliggöra transitering på två flygplatser i olika stater.

Exempel 3

VISERING FÖR MULTIPEL FLYGPLATSTRANSITERING

(utfärdasendast i undantagsfall)

—	Om viseringen avser multipel flygplatstransitering skall giltighetstiden beräknas enligt följande: datum för den första utresan + tre månader.

—	Vid ”giltigt för” görs samma notering som i fråga om dubbel flygplatstransitering.

TRANSITVISERING

Exempel 4

VISERING FÖR ENKEL TRANSITERING

—	Viseringskategori B. Ordet ”transitering” bör skrivas till.

—	Giltighetstiden räknas fram från utresedatum (t.ex. 12.02.01) med hjälp av följande formel: datum för utresan + (maximalt 5 dagar) + 7 dagar (ytterligare tidsfrist om återresan blir förskjuten).

—	Vistelsen får inte överstiga 5 dagar.

Exempel 5

VISERING FÖR DUBBEL TRANSITERING

—	Giltighetstid: Om de olika datumen för transiteringarna inte framgår, vilket är det normala fallet, skall giltighetstiden normalt räknas fram med hjälp av följande formel: datum för utresan + 6 månader.

—	Vistelsen får inte överstiga 5 dagar per transitering.

Exempel 6

VISERING FÖR MULTIPEL TRANSITERING

—	Giltighetstiden räknas fram på samma sätt som i exempel 5.

—	Vistelsen för inte överstiga 5 dagar per transitering.

VISERING FÖR KORTARE VISTELSE

Exempel 7

KORTARE VISTELSE (EN INRESA)

—	Viseringskategori C

—	Giltighetstiden räknas fram från utresedatum (t.ex. 12.02.01) med hjälp av följande formel: utresedatum + vistelsens längd + 14 dagar som tilläggsfrist.

—	Vistelsen får inte överstiga 90 dagar per halvår (i exemplet 15 dagar).

Exempel 8

KORTARE VISTELSE (MULTIPEL INRESA)

—	Giltighetstiden räknas från utresedatum och får inte överstiga 6 månader. För exakt beräkning skall man utgå från de verifikationer som uppvisas.

—	Vistelsen får inte överstiga 90 dagar per halvår (se exemplet, kan dock vara kortare). För att räkna ut varaktigheten skall man lägga samman de på varandra följande vistelseperioderna. För att fastställa varaktigheten skall man dessutom beakta de verifikationer som visas upp.

Exempel 9

KORTARE VISTELSE (RÖRLIGHET)

—	Visering för kortare vistelse och multipel inresa med giltighetstid överstigande 6 månader, 1, 2, 3 år eller i undantagsfall 5 år (VIP-personer). I nedanstående exempel har giltighetstiden angivits till 3 år.

—	Vistelsens längd räknas fram på samma sätt som i exempel 8 (högst 90 dagar).

VISERING MED TERRITORIELLT BEGRÄNSAD GILTIGHET

Denna typ av visering kan vara antingen en visering för kortare vistelse eller en transitvisering.

Omfattningen kan begränsas till en eller flera staters territorium.

Exempel 10

VISERING MED TERRITORIELLT BEGRÄNSAD GILTIGHET UTFÄRDAS FÖR KORTARE VISTELSE OCH FÖR EN ENSKILD STAT

—	I exemplet begränsas giltigheten till en stat: Sverige.

—	Viseringskategori C (detta fall motsvarar exempel 7).

Exempel 11

VISERING MED GEOGRAFISKT BEGRÄNSAD GILTIGHET SOM UTFÄRDAS FÖR KORTARE VISTELSE OCH FLERA STATER

I detta fall skall fältet ”GILTIGT FÖR” fyllas i enligt ett av följande alternativ:

—

Landskoden för de stater för vilka viseringen är giltig (Belgien: B, Danmark: DK, Tyskland: D, Grekland: GR, Spanien: E, Frankrike: F, Italien: I, Luxemburg: L, Nederländerna: NL, Österrike: A, Portugal: P, Finland: FIN, Sverige: S, Island: IS, Norge: N. Om viseringen gäller Benelux-länderna: BNL.) I det exempel som valts är den geografiska giltigheten begränsad till Frankrike och Spanien.

—

Beteckningen ”Schengenstaterna” och därefter inom parentes ett minustecken följt av koderna för de medlemsstater för vilka viseringen inte är giltig. I det exempel som valts är den geografiska giltigheten begränsad till de medlemsstaters territorium vilka tillämpar Schengenregelverket, med undantag för Frankrikes och Spaniens territorium.

Exempel 12

VISERING MED TERRITORIELLT BEGRÄNSAD GILTIGHET UTFÄRDAS FÖR TRANSITERING OCH FÖR EN ENDA STAT

—	Viseringskategori B

—	I följande exempel begränsas giltigheten till en stat: Sverige.

MEDFÖLJANDE PERSONER

Exempel 13

—	I detta skall ett eller flera barn och i undantagsfall make/maka införas i passet.

—	Om ett eller flera barn omfattas av viseringen skall vid ”passnummer””+nX” föras in efter numret (n = antal barn) och om det rör sig om maka skall ”+Y” införas. I följande exempel (kortare vistelse, enkel inresa, vistelse 30 dagar) är viseringen giltig för passinnehavaren, två barn och make/maka.

VISERINGAR SOM UTFÄRDAS NÄR EN STAT FÖRETRÄDER EN ANNAN

Exempel 14

Här avses det fall då en Schengenstats beskickning utfärdar visering som företrädare för en annan Schengenstat.

I detta fall skall fältet ”anmärkningar” fyllas i genom att bokstaven R införs åtföljd av landskoden för den stat på vars vägnar viseringen utfärdas.

Följande landskoder skall användas:

Belgien:	B
Danmark:	DK
Tyskland:	D
Grekland:	GR
Spanien:	E
Frankrike:	F
Italien:	I
Luxemburg:	L
Nederländerna:	NL
Österrike:	A
Portugal:	P
Finland:	FIN
Sverige:	S
Island:	IS
Norge:	N

I exemplet rör det sig om en visering som den svenska ambassaden i Beirut utfärdar som företrädare för Danmark.

NATIONELL VISERING FÖR LÄNGRE VISTELSE MED SAMMA GILTIGHET SOM EN VISERING FÖR KORTARE VISTELSE

Exempel 15

—	I detta fall skall fältet ”giltigt för” kompletteras med landskoden för det land som har utfärdat viseringen för längre vistelse + uppgiften ”Schengenstater”.

—	I det angivna exemplet är det fråga om en nationell visering för längre vistelse utfärdad av Grekland med samma giltighet som en enhetlig visering för kortare vistelse.

—	En visering för längre vistelse med samma giltighet som en visering för kortare vistelse skall påföras koden D+C.

SAMMANSTÄLLNING

	”GILTIGT FÖR”	”KATEGORI”	”ANTAL INRESOR”	”FRÅN ... TILL”		”LÄNGSTA VARAKTIGHET FÖR VARJE VISTELSE” (antal dagar)
Flygplatstransitering	FRANKRIKE (exempel) eller SCHENGEN-STATERNA	A	01	Datum för utresa	Datum för utresa + 7 dagar	XXX
			02	Datum för utresa	Datum för återresa + 7 dagar
			MULT (1)	Datum för den första utresan	Datum för den första utresan + antal månader för vilka vistelse medges (högst 3 månader)
Transitering	SCHENGEN-STATERNA eller FRANKRIKE (exempel)	B	01	Datum för utresa	Datum för utresa + vistelsens längd + 7 dagar	1–5
			02	Datum för den första utresan	Datum för den första utresan + antal månader för vilka vistelse medges (högst 6 månader)
			MULT (1)	Datum för den första utresan
Kortare vistelse	SCHENGEN-STATERNA eller FRANKRIKE (exempel)	C	01	Datum för utresa	Datum för utresa + vistelsens varaktighet + 15 dagar	1–90
			MULT (2)	Datum för den första utresan	Datum för den första utresan + antal månader för vilka vistelse medges (högst 5 år)
Visering för längre vistelse med samma giltighet som en visering för kortare vistelse	GREKLAND (exempel) (+ SCHENGEN-STATERNA)	D + C	01
			MULT (2)

(1) MULT = flera resor, dvs. fler än två.

(2) MULT = flera resor, dvs. fler än en.

BILAGA 14

Principer och förfaranden för hur de avtalsslutande parterna skall rapportera vid utfärdande av territoriellt begränsade viseringar, vid upphävande och återkallande av enhetliga viseringar, vid förkortning av giltighetstiden för dessa samt vid utfärdande av nationella uppehållstillstånd

1. RAPPORTERING VID UTFÄRDANDE AV TERRITORIELLT BEGRÄNSAD VISERING

1.1 Allmänt

Utlänningar måste i princip uppfylla de villkor som anges i artikel 5.1 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (nedan: Schengenkonventionen) för att beviljas inresa till Schengenavtalets avtalsslutande parters territorium.

Om en utlänning inte uppfyller samtliga dessa villkor skall han/hon vägras inresa utom i de fall då en avtalsslutande part av humanitära skäl, i eget intresse eller på grund av internationella förpliktelser finner det nödvändigt att avvika från denna princip. Den berörda avtalsslutande parten får i så fall endast utfärda en territoriellt begränsad visering och måste underrätta de övriga avtalsslutande parterna om detta (artikel 5.2 och artikel 16 i Schengenkonventionen).

I princip gäller i enlighet med bestämmelserna i Schengenkonventionen och i de gemensamma konsulära anvisningarna följande för utfärdande av territoriellt begränsade viseringar för kortare vistelse:

a)	Utfärdande av territoriellt begränsade viseringar utgör undantag. Förutsättningarna för utfärdande av sådana viseringar skall i varje enskilt fall ingående prövas.

Det kan inte förväntas och är heller inte enligt andemeningen i Schengenregelverket önskvärt att de avtalsslutande parterna i stor omfattning använder sig av möjligheten att utfärda territoriellt begränsade viseringar. Man behöver således inte utgå från att antalet fall blir så stort att det skulle behövas ett datoriserat förfarande för den obligatoriska rapporteringen till de övriga avtalsslutande parterna.

1.2 Förfaranderegler

Vid fastställandet av förfaranderegler för rapporteringen till de avtalsslutande parterna om utfärdanden av territoriellt begränsade viseringar måste man göra åtskillnad mellan sådana viseringar som beskickningarna utfärdar och sådana som de gränsövervakande myndigheterna utfärdar. Följande förfaranderegler är i kraft:

1.2.1 Viseringar utfärdade av beskickningar

Rapportering till de övriga avtalsslutande parterna skall i princip tills vidare ske i enlighet med reglerna för samråd med de centrala myndigheterna (artikel 17.2 i Schengenkonventionen) (se SCH/II-Visa (94) 7). Avvikande arrangemang skall anmälas av berörd avtalsslutande part. Överföringen av uppgifter skall i princip ske inom loppet av 72 timmar.

1.2.2 Viseringar utfärdade av gränsövervakande myndigheter

I dessa fall skall i princip rapportering till de övriga avtalsslutande parternas centrala myndigheter ske inom loppet av 72 timmar.

1.2.3 De avtalsslutande parterna måste ange vilka kontaktpunkter som skall ta emot rapporteringen.

1.2.4 I samband med inrättandet av ett datoriserat förfarande för samråd med de centrala myndigheterna (artikel 17.2 i Schengenkonventionen) måste man se till att de övriga avtalsslutande parterna underrättas om att en territoriellt begränsad visering utfärdats, om utfärdandet av den territoriellt begränsade viseringen skett på grund av att en (eller flera) avtalsslutande part(er) vid samrådsförfarandet rest invändningar mot att en Schengenvisering utfärdas. I andra fall då territoriellt begränsade viseringar utfärdas kan förfarandet inte användas för den obligatoriska rapporteringen staterna emellan.

1.2.5 Följande uppgifter skall överföras av de avtalsslutande parterna:

Viseringsinnehavarens efternamn, förnamn och födelsedatum,

viseringsinnehavarens medborgarskap,

ort och datum för utfärdandet av den territoriellt begränsade viseringen samt

något/några av följande skäl till att viseringen har territoriell begränsning:

—	Humanitära skäl.

—	Eget nationellt intresse.

—	Internationella förpliktelser.

—	Resehandling som inte har giltighet för samtliga avtalsslutande parter.

—	Ny visering om ett halvår.

—	Samråd med de centrala myndigheterna har på grund av ärendets brådskande karaktär inte företagits.

—	Invändningar från en central myndighet vid samrådet.

2. UPPHÄVANDE OCH ÅTERKALLANDE AV ENHETLIGA VISERINGAR SAMT FÖRKORTNING AV GILTIGHETSTIDEN FÖR DESSA

Med utgångspunkt i de principer som Verkställande kommittén beslutat om för upphävande och återkallande av enhetliga viseringar och för förkortning av giltighetstiden för dessa (SCH/Com-ex (93) 24) skall rapportering ske i följande fall:

2.1 Upphävande av viseringar

Upphävande av en Schengenvisering syftar till att förhindra att en person reser in i de avtalsslutande parternas territorium när det i efterhand visat sig att förutsättningarna för utfärdandet av viseringen inte föreligger.

Om en avtalsslutande part upphäver en visering som utfärdats av en annan avtalsslutande part skall i princip den centrala myndighet hos den avtalsslutande part som utfärdade viseringen meddelas detta inom 72 timmar.

Vid rapporteringen skall följande uppgifter överföras:

Viseringsinnehavarens efternamn, förnamn och födelsedatum,

viseringsinnehavarens medborgarskap,

typ av resehandling samt numret på detta,

viseringsmärkets nummer,

viseringskategori,

ort och datum för utfärdandet av viseringen samt

datum och skäl till att viseringen upphävs.

2.2 Återkallande av viseringar

Återkallande av visering innebär att den återstående giltighetstiden för viseringen upphävs efter det att en inresa gjorts.

En avtalsslutande part som utfärdar föreläggande om att återkalla en enhetlig visering skall i princip underrätta den avtalsslutande part som utfärdat viseringen inom 72 timmar. Innehållet i meddelandet skall vara detsamma som i punkt 2.1.

2.3 Förkortning av giltighetstiden för viseringar

Om en stat som ingått Schengenavtalet förkortar giltighetstiden för en visering som utfärdats av en annan avtalsslutande part skall den i princip underrätta den andra statens centrala myndighet om detta inom 72 timmar. Innehållet i meddelandet skall vara detsamma som i punkt 2.1.

2.4 Förfarande

Rapporteringen till den avtalsslutande part som har utfärdat viseringen skall vid upphävande och återkallande av viseringen samt vid förkortning av giltighetstiden för denna i princip göras till den centrala myndighet som den avtalsslutande parten har utsett.

3. RAPPORTERING AV NATIONELLA UPPEHÅLLSTILLSTÅND (ARTIKEL 25 I SCHENGENKONVENTIONEN)

Enligt artikel 25.1 i Schengenkonventionen måste en konventionsstat som ämnar bevilja nationellt uppehållstillstånd till en utlänning som står upptagen på spärrlistan först rådgöra med den avtalsslutande part som verkställt registreringen och ta hänsyn till denna stats intressen. Förutsättningar för att uppehållstillstånd skall kunna beviljas är framför allt humanitära skäl eller internationella förpliktelser. Under alla omständigheter måste tungt vägande skäl föreligga.

Enligt artikel 25.1 andra stycket skall den avtalsslutande part som ansvarar för registreringen därefter vidta åtgärder för återkallande av registreringen inom Schengenområdet men får även i fortsättningen hålla den aktuella utlänningen registrerad i sitt nationella register.

Tillämpningen av de nämnda avtalsbestämmelserna förutsätter således följande två kontakter mellan den stat som ämnar bevilja uppehållstillståndet och den stat som verkställt registreringen:

—	Föregående samråd för att tillvarata den stats intressen som verkställt registreringen.

—	Meddelande om att uppehållstillstånd beviljats så att den stat som ansvarar för registreringen kan vidta åtgärder för att återkalla registreringen.

Enligt artikel 25.2 i Schengenkonventionen måste den part som verkställer en registrering ta kontakter även i det fall då det i efterhand, dvs. efter det att uppehållstillstånd beviljats, visar sig att innehavaren av uppehållstillståndet är registrerad på spärrlistan.

Vidare skall utfärdande av uppehållstillstånd till utlänning som registrerats på spärrlista av en av de avtalsslutande parterna enligt andemeningen i Schengenkonventionen förbli undantag.

Rapportering enligt artikel 25 i Schengenkonventionen har en praktisk nära koppling till de uppgifter som finns registrerade i Schengens informationssystem (SIS). Det måste undersökas om överföringen av uppgifter kan stödjas av det nya Sirene förfarandet.

De i denna not fastställda förfarandereglerna kommer att i fråga om sin praktiska tillämpbarhet ses över senast 12 månader efter det att Schengenkonventionen trätt i kraft.

BILAGA 15

Mall till medlemsstaternas harmoniserade formulär för inbjudan eller åtagandeförklaring

TYSKLAND

FRANKRIKE

LITAUEN (1)

BILAGA 16

Modell för harmoniserat formulär för inlämnande av en ansökan om enhetlig visering

BILAGA 17

Dokument för förenklad transitering (FTD)

och

Dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD)

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 693/2003

av den 14 april 2003

om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	I syfte att förbereda nya medlemsstaters anslutning bör gemenskapen ta hänsyn till speciella situationer som kan uppstå på grund av utvidgningen och lägga fram den lagstiftning som krävs för att undvika framtida problem när det gäller passage av de yttre gränserna.

(2)	Gemenskapen bör i synnerhet gripa sig an den nya situationen med medborgare i tredje land som med nödvändighet måste passera igenom en eller flera medlemsstaters territorium för att resa mellan två delar av sitt eget land som inte är geografiskt sammanhängande.

(3)	Ett dokument för förenklad transitering och ett dokument för förenklad järnvägstransitering bör införas för denna särskilda form av transitering landvägen.

(4)

Dokument för förenklad transitering och förenklad järnvägstransitering skall bestå av handlingar som är likvärdiga med transitviseringar och som ger innehavaren rätt till inresa i syfte att passera igenom medlemsstaternas territorier i enlighet med bestämmelserna i Schengenregelverket om passage av de yttre gränserna.

(5)	Villkoren och förfarandena för att erhålla dessa dokument bör förenklas i överensstämmelse med Schengenregelverkets bestämmelser.

(6)	Påföljder enligt nationell lagstiftning bör ådömas innehavare av dokument för förenklad transitering och förenklad järnvägstransitering i händelse av missbruk av systemet.

(7)

Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen erkännande av dokument för förenklad transitering och förenklad järnvägstransitering som utfärdats i en medlemsstat av andra medlemsstater som är bundna av bestämmelserna i Schengenregelverket om passage av de yttre gränserna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(8)	En enhetlig utformning av dokumenten för förenklad transitering och förenklad järnvägstransitering föreskrivs i förordning (EG) nr 694/2003 (3).

(9)	De gemensamma konsulära anvisningarna (4) och den gemensamma handboke (5) bör ändras i enlighet med detta.

(10)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom förordningen bygger vidare på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV tredje delen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning, besluta huruvida landet skall genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning.

(11)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6), vilket faller inom det område som anges i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (7).

(12)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (8). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(13)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket( (9)). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som är inte bindande för eller tillämplig i Irland.

(14)	Denna förordning utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller som på annat sätt hänför sig till det regelverket i den mening som avses i artikel 3.2 i anslutningsakten och kommer därför att bli tillämplig först när kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definition

1. Genom denna förordning fastställs ett dokument för förenklad transitering (Facilitated Transit Document, FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (Facilitated Rail Transit Document, FRTD).

2. Med förenklad transitering avses en särskild och direkt transitering landvägen av en medborgare i tredje land som med nödvändighet måste passera genom en eller flera medlemsstaters territorium för att resa mellan två olika delar av sitt eget land som inte är geografiskt sammanhängande.

Artikel 2

Särskilt tillstånd (dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering)

1. Dokumentet för förenklad transitering är ett särskilt tillstånd till förenklad transitering, som kan utfärdas av medlemsstaterna för flera inresor med alla landtransportmedel.

2. Dokumentet för förenklad järnvägstransitering är ett särskilt tillstånd till förenklad transitering, som kan utfärdas av medlemsstaterna för en enstaka in- och utresa med tåg.

3. Dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering skall utfärdas i form av enhetliga modeller i enlighet med förordning (EG) nr 694/2003.

Artikel 3

Tillämpningsområde och giltighetstid

1. Dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering är likvärdiga med transitviseringar och geografiskt giltiga i den utfärdande medlemsstaten och i andra medlemsstater genom vilka förenklad transitering äger rum.

2. Dokument för förenklad transitering skall vara giltiga i högst tre år. En transitering med dokument för förenklad transitering får inte vara längre än 24 timmar.

3. Dokument för förenklad järnvägstransitering skall vara giltiga i högst tre månader. En transitering med dokument för förenklad järnvägstransitering får inte vara längre än sex timmar.

KAPITEL II

UTFÄRDANDE AV DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD TRANSITERING OCH DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD JÄRNVÄGSTRANSITERING

Artikel 4

Villkor

För att erhålla dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering krävs det att sökanden

a)	är innehavare av ett giltigt dokument som tillåter passage av de yttre gränserna, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 17.3 a i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990 (10),

b)	inte finns registrerad på spärrlista,

inte anses utgöra en risk för den allmänna ordningen, statens säkerhet eller någon av medlemsstaternas internationella förbindelser. När det gäller dokument för förenklad järnvägstransitering skall emellertid den föregående hänvändelsen i enlighet med artikel 17.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet inte gälla,

d)	vad beträffar dokument för förenklad transitering, har giltiga skäl för att resa ofta mellan två olika delar av sitt land.

Artikel 5

Ansökningsförfarande

1. Ansökan om dokument för förenklad transitering skall lämnas in hos de konsulära myndigheterna i en medlemsstat som har anmält beslutet om att utfärda dokument för förenklad transitering eller dokument för förenklad järnvägstransitering i enlighet med artikel 12. Om mer än en medlemsstat har anmält sitt beslut att utfärda dokument för förenklad transitering, skall ansökan inlämnas till de konsulära myndigheterna i den medlemsstat, där den första inresan sker. I förfarandet skall när det behövs föreskrivas att handlingar skall företes som styrker behovet att resa ofta, i synnerhet handlingar om familjeband eller sociala, ekonomiska eller andra skäl.

2. Vad beträffar dokument för förenklad järnvägstransitering får en medlemsstat som regel godta ansökningar som översänds via andra myndigheter eller tredje man.

3. Ansökan om dokument för förenklad transitering skall göras på standardformuläret i bilaga I.

4. Personuppgifterna i ett dokument för förenklad järnvägstransitering skall lämnas på formuläret för personuppgifter i bilaga II. Detta förmulär för personuppgifter kan fyllas i på tåget innan dokumentet för förenklad järnvägstransitering förs in och, i vilket fall som helst, innan det att tåget kommer in på den medlemsstats territorium som skall transiteras, på villkor att de grundläggande personuppgifterna – enligt bilaga II – på elektronisk väg översänds till myndigheterna i den behöriga medlemsstaten samtidigt som begäran om att köpa tågbiljetten görs.

Artikel 6

Förfarande för utfärdande

1. Dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering skall utfärdas av medlemsstatens konsulat och får inte utfärdas vid gränsen. Beslutet om att utfärda dokument för förenklad järnvägstransitering skall fattas av de behöriga konsulära myndigheterna senast 24 timmar efter det elektroniska översändande som avses i artikel 5.4.

2. Dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering får inte införas i en resehandling som inte längre är giltig.

3. Giltighetstiden för den resehandling där dokumentet för förenklad transitering eller dokumentet för förenklad järnvägstransitering införs skall vara längre än giltighetstiden för dokumentet för förenklad transitering eller dokumentet för förenklad järnvägstransitering.

4. Dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering får inte införas i en resehandling som inte är giltig i någon medlemsstat. I sådana fall skall konsulatet införa dokumentet på den enhetliga modell för blad för påförande av viseringar som föreskrivs i förordning (EG) nr 333/2002 (11). Om resehandlingen endast är giltig i en eller några medlemsstater, skall dokumentet för förenklad transitering och dokumentet för förenklad järnvägstransitering begränsas till denna eller dessa.

Artikel 7

Administrativa kostnader för dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering

1. Avgiften som motsvarar de administrativa kostnaderna för att behandla ansökan om dokument för förenklad transitering skall vara 5 euro.

2. Dokument för förenklad järnvägstransitering skall utfärdas gratis.

KAPITEL III

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD TRANSITERING OCH DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD JÄRNVÄGSTRANSITERING

Artikel 8

Avslag

1. Om en konsulär beskickning vägrar behandla eller avslår en ansökan om utfärdande av dokument för förenklad transitering eller dokument för förenklad järnvägstransitering skall de nationella rättsliga bestämmelserna i respektive medlemsstat gälla i fråga om förfaranden och möjligheter att överklaga.

2. Om en ansökan om dokument för förenklad transitering eller dokument för förenklad järnvägstransitering avslås och det enligt de nationella rättsliga bestämmelserna krävs en motivering till avslaget skall sökanden underrättas om skälen för avslaget.

Artikel 9

Påföljder

Påföljder enligt nationell lagstiftning skall ådömas innehavare av dokument för förenklad transitering eller dokument för förenklad järnvägstransitering i händelse av missbruk av systemet.

Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande, och de skall innefatta möjligheten att annulera eller återkalla dokument för förenklad transitering eller dokument för förenklad järnvägstransitering.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 10

Med förbehåll för de särskilda bestämmelserna i denna förordning skall Schengenregelverkets bestämmelser om viseringar också gälla dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering.

Artikel 11

1. De gemensamma konsulära anvisningarna ändras på följande sätt:

I del I skall en ny punkt med följande lydelse läggas till:

”2.5.

Handlingar som är likvärdiga med viseringar och ger rätt till passage av de yttre gränserna: dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering

Ett dokument för förenklad transitering eller ett dokument för förenklad järnvägstransitering kan utfärdas i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 693/2003 (12) och (EG) nr 694/2003 (13) (se bilaga 17).”

b)	Texterna till den här förordningen och förordning (EG) nr 694/2003 skall läggas till som bilaga 17.

2. Den gemensamma handboken ändras på följande sätt:

I del I skall en ny punkt med följande lydelse läggas till:

”3.4.

HANDLINGAR SOM ÄR LIKVÄRDIGA MED VISERINGAR OCH GER RÄTT TILL PASSAGE AV DE YTTRE GRÄNSERNA: DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD TRANSITERING OCH DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD JÄRNVÄGSTRANSITERING

Ett dokument för förenklad transitering eller ett dokument för förenklad järnvägstransitering kan utfärdas i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 693 (14) och EG nr 694 (15) (se bilaga 15).”

b)	Texten till den här förordningen och förordning (EG) nr 694/2003 skall läggas till som bilaga 15.

Artikel 12

Genomförande

1. De medlemsstater som beslutar att utfärda dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering skall anmäla beslutet till rådet och kommissionen. Kommissionen skall offentliggöra beslutet i Europeiska unionens officiella tidning. Beslutet träder i kraft samma dag som det offentliggörs.

2. Om en medlemsstat beslutar att inte längre utfärda dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering, skall den anmäla det beslutet till rådet och kommissionen. Kommissionen skall offentliggöra beslutet i Europeiska unionens officiella tidning. Beslutet träder i kraft den trettionde dagen efter det att det har offentliggjorts.

Artikel 13

Rapport

Kommissionen skall rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur systemet med dokument för förenklad transitering och förenklad järnvägstransitering fungerar senast tre år efter det att det första beslut som avses i artikel 12.1 har trätt i kraft.

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gememskapen.

Utfärdad i Luxemburg den 14 april 2003.

På rådets vägnar

A. GIANNITSIS

Ordförande

BILAGA I

BILAGA II

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 694/2003

av den 14 april 2003

om en enhetlig utformning av de dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/2003

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (16),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (17), och

av följande skäl:

(1)	I syfte att förbereda nya medlemsstaters anslutning bör gemenskapen ta hänsyn till speciella situationer som kan uppstå på grund av utvidgningen och lägga fram den lagstiftning som krävs för att undvika framtida problem när det gäller passage av de yttre gränserna.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 693/2003 (18) införs ett dokument för förenklad transitering (Facilitated Transit Document, FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (Facilitated Rail Transit Document, FRTD) för särskild transitering landvägen för medborgare i tredje land som med nödvändighet måste passera genom en eller flera medlemsstaters territorium för att resa mellan två delar av sitt eget land som inte är geografiskt sammanhängande. Dessa dokument bör ges en enhetlig utformning.

(3)

De enhetliga modellerna bör innehålla alla nödvändiga uppgifter och uppfylla mycket höga tekniska krav, särskilt i fråga om skydd mot hel- och delförfalskningar. De enhetliga modellerna bör också kunna användas i samtliga medlemsstater och innehålla allmänt igenkännliga säkerhetsdetaljer som kan uppfattas med blotta ögat.

(4)	Befogenheterna att utforma sådana gemensamma krav bör delegeras till kommissionen, som bör biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (19).

(5)

För att undvika att uppgifterna i fråga sprids till fler personer än nödvändigt är det också viktigt att varje medlemsstat som utfärdar dokumentet för förenklad transitering och dokumentet för förenklad järnvägstransitering utser endast ett organ för tryckningen av det enhetligt utformade dokumentet för förenklad transitering och dokumentet för förenklad järnvägstransitering, dock utan att hinder föreligger att vid behov kunna ersätta organet med ett annat organ. Av säkerhetsskäl bör varje sådan medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det behöriga organets namn.

(6)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (20).

(7)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillgänglig i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV tredje delen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta om huruvida det skall genomföra denna förordning i sin nationella lagstiftning.

(8)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (21), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (22).

(9)

Denna förordning innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (23). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(10)

Denna förordning innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (24). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

(11)	Denna förordning utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller som på annat sätt hänför sig till det regelverket i den mening som avses i artikel 3.1 i anslutningsakten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Dokument för förenklad transitering (FTD) som utfärdas av medlemsstaterna och som avses i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 693/2003 skall ges en enhetlig utformning (klistermärke) och skall ha samma värde som transitviseringar. De skall uppfylla specifikationerna i bilaga I till denna förordning.

2. Dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som utfärdas av medlemsstaterna och som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 693/2003 skall ges en enhetlig utformning (klistermärke) och skall ha samma värde som transitviseringar. De skall uppfylla specifikationerna i bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

1. Kompletterande tekniska specifikationer för enhetligt utformade dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 4.2 i fråga om

a)	kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däribland strängare normer i syfte att förebygga risken för hel- och delförfalskning,

b)	tekniska förfaranden och närmare föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade dokumentet för förenklad transitering och dokumentet för förenklad järnvägstransitering,

c)	övriga föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade dokumentet för förenklad transitering och dokumentet för förenklad järnvägstransitering.

2. Färgerna på enhetligt utformade dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 4.2.

Artikel 3

1. De specifikationer som avses i artikel 2 skall vara hemliga och får inte offentliggöras. De skall enbart meddelas de organ som medlemsstaterna har utsett för tryckningen och personer med vederbörligt tillstånd från en medlemsstat eller kommissionen.

2. Varje medlemsstat som har beslutat att utfärda dokumentet för förenklad transitering och dokumentet för förenklad järnvägstransitering skall utse ett enda organ som skall ansvara för tryckningen av dem. Namnet på detta organ skall anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ. Varje medlemsstat skall ha rätt att ersätta organet med ett annat organ. Den skall underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

Artikel 4

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1683/95.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 5

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser om skydd av personuppgifter skall den som har erhållit ett dokument för förenklad transitering eller ett dokument för förenklad järnvägstransitering ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på dokumentet och vid behov låta rätta eller stryka dessa. Dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering får inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, utom i de fall som avses i bilagorna till denna förordning eller när dessa uppgifter återfinns i den motsvarande resehandlingen.

Artikel 6

Medlemsstater som så har beslutat skall börja utfärda dokument för förenklad transitering och dokument för förenklad järnvägstransitering med den enhetliga utformning som anges i artikel 1 senast ett år efter det att de kompletterande säkerhetsdetaljerna och säkerhetskraven som avses i artikel 2.1 a har antagits.

Behovet av insättning av det fotografi som avses i punkt 2 i bilaga I och punkt 2 i bilaga II får fastställas senast 2005.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Luxemburg den 14 april 2003.

På rådets vägnar

A. GIANNITSIS

Ordförande

BILAGA I

DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD TRANSITERING (FTD)

Säkerhetsdetaljer

I detta fält syns ett optiskt variabelt märke (OVD) som ger en identifieringskvalitet och säkerhetsnivå som inte är lägre än för det märke som används vid den nuvarande enhetliga utformningen av viseringar. Beroende på vinkeln framträder tolv stjärnor, bokstaven ”E” eller en jordglob i olika storlekar och färger.

2.	Insättning av ett fotografi som har framställts enligt höga säkerhetskrav.

3.	I detta fält syns en logotyp bestående av en eller flera bokstäver i form av en dold avbild som anger den utfärdande medlemsstaten. Denna logotyp framträder ljus när den ligger platt och mörk när den vrids 90 grader. Logotyperna i förordning (EG) nr 1683/95 skall användas.

4.	Mitt i detta fält syns förkortningen ”FTD”, skriven med versaler i optiskt variabelt bläck. Beroende på vinkeln framträder den i grönt eller rött.

5.	Detta fält skall innehålla dokumentets nummer, vilket skall vara förtryckt och börja med bokstaven eller bokstäverna för det utfärdande landet enligt punkt 3 ovan. Ett särskilt typsnitt skall användas.

Fält som skall fyllas i

6.	Detta fält skall börja med orden ”giltigt för”. Den utfärdande myndigheten skall ange det eller de territorier för vilka dokumentet gäller.

7.	Detta fält skall börja med orden ”från och med”, och orden ”till och med” skall stå på samma rad. Här skall den utfärdande myndigheten ange dokumentets giltighetstid.

8.	Detta fält skall börja med orden ”antal inresor”, och orden ”genomresans längd” och ”dagar” skall stå på samma rad.

9.	Detta fält skall börja med orden ”utfärdat i” och används för att ange orten där dokumentet har utfärdats.

10.	Detta fält skall börja med ordet ”den” (här anges datumet för utfärdandet av dokumentet). Längre bort på samma rad skall ordet ”passnummer” stå (här skall innehavarens passnummer anges).

11.	Detta fält skall ange innehavarens efternamn och förnamn.

12.	Detta fält skall börja med ordet ”anmärkningar”. Det skall användas av den utfärdande myndigheten för övriga uppgifter som anses nödvändiga, förutsatt att bestämmelserna i artikel 5 i denna förordning följs. De följande två och en halv raderna skall användas för dessa anmärkningar.

13.	Detta fält innehåller maskinläsbara uppgifter för att förenkla kontroller vid de yttre gränserna.

Papperet skall vara ofärgat (vit grundton).

Rubriktexten till fälten skall vara på engelska, franska och den utfärdande statens språk.

Modell för FTD

BILAGA II

DOKUMENT FÖR FÖRENKLAD JÄRNVÄGSTRANSITERING (FRTD)

Säkerhetsdetaljer

2.	Insättning av ett fotografi som har framställts enligt höga säkerhetskrav.

3.	I detta fält syns en logotyp bestående av en eller flera bokstäver i form av en dold avbild som anger den utfärdande medlemsstaten. Denna logotyp framträder ljus när den ligger platt och mörk när den vrids 90 grader. Logotyperna i förordning (EG) nr 1683/95 skall användas.

4.	Mitt i detta fält syns förkortningen ”FRTD”, skriven med versaler i optiskt variabelt bläck. Beroende på vinkeln framträder den som grön eller röd.

5.	Detta fält skall innehålla dokumentets nummer, vilket skall vara förtryckt och börja med bokstaven eller bokstäverna för det utfärdande landet enligt punkt 3 ovan. Ett särskilt typsnitt skall användas.

Fält som skall fyllas i

6.	Detta fält skall börja med orden ”giltigt för”. Den utfärdande myndigheten skall ange det eller de territorier för vilka dokumentet gäller.

7.	Detta fält skall börja med orden ”från och med”, och orden ”till och med” skall stå på samma rad. Här skall den utfärdande myndigheten ange dokumentets giltighetstid.

8.	Detta fält skall börja med orden ”enstaka in- och utresa” och ordet ”timmar”.

9.	Detta fält skall börja med orden ”utfärdat i” och används för att ange orten där dokumentet har utfärdats.

10.	Detta fält skall börja med ordet ”den” (här anges datumet för utfärdandet av dokumentet). Längre bort på samma rad skall ordet ”passnummer” stå (här skall innehavarens passnummer anges).

11.	Detta fält skall ange innehavarens efternamn och förnamn.

12.	Detta fält skall börja med ordet ”anmärkningar”. Det skall användas av den utfärdande myndigheten för övriga uppgifter som anses nödvändiga, förutsatt att bestämmelserna i artikel 5 i denna förordning följs. De följande två och en halv raderna skall användas för dessa anmärkningar.

13.	Detta fält innehåller maskinläsbara uppgifter för att förenkla kontroller vid de yttre gränserna.

Papperet skall vara ofärgat (vit grundton).

Rubriktexten till fälten skall vara på engelska, tyska och den utfärdande statens språk.

Modell för FRTD

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) Yttrandet avgivet den 8 april 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) Se sidan 15 i detta nummer av EUT.

(4) EGT C 313, 16.12.2002, s. 1. Anvisningarna ändrade genom förordning (EG) nr 415/2003 (EGT L 64, 7.3.2003, s. 1).

(5) EGT C 313, 16.12.2002, s. 97.

(6) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(7) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(8) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(9) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(10) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom beslut 2003/170/RIF (EUT L 67, 12.3.2003, s. 27).

(11) EGT L 53, 23.2.2002, s. 4.

(12) EUT L 99, 17.4.2003, s. 8.

(13) EUT L 99, 17.4.2003, s. 15.

(14) EUT L 99, 17.4.2003, s. 8.

(15) EUT L 99, 17.4.2003, s. 15.

(16) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(17) Yttrandet avgivet den 8 april 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(18) Se sidan 8 i detta nummer av EUT.

(19) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 334/2002 (EGT L 53, 23.2.2002, s. 23).

(20) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(21) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(22) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(23) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(24) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

BILAGA 18

Tablå över beskickningar som utfärdar enhetliga viseringar

AFGHANISTAN

Kabul

x (1)

ALBANIEN

Tirana

Gjirokastra

Korutsa

Shkodër

Valona

ALGERIET

Alger

Annaba

Oran

x (2)

ANDORRA

Andorra la Vella

ANGOLA

Luanda

Benguela

ARGENTINA

Buenos Aires

Bahía Blanca

Córdoba

Mendoza

Rosario-Santa Fé

La Plata

Mar del Plata

ARMENIEN

Jerevan

AUSTRALIEN

Canberra

Adelaide

Brisbane

Melbourne

Perth

Sydney

AZERBAJDZJAN

Baku

BAHRAIN

Manama

BANGLADESH

Dhaka

BENIN

Cotonou

BOLIVIA

La Paz

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

Sarajevo

BOTSWANA

Gaborone

BRASILIEN

Brasilia

Belém

Belo Horizonte

Curitiba

Porto Alegre

Recife

Rio de Janeiro

Salvador-Bahia

Santos

São Paulo

BRUNEI

Bandar Seri Begawan

BULGARIEN

Sofia

Plovdiv

BURKINA FASO

Ouagadougou

BURUNDI

Bujumbura

BHUTAN

Thimphu

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Bangui

CHILE

Santiago

COLOMBIA

Bogotá

COSTA RICA

San José

CYPERN

Nicosia

FI (3)

DJIBOUTI

Djibouti

DOMINIKANSKA REPUBLIKEN

Santo Domingo

ECUADOR

Quito

EGYPTEN

Kairo

Alexandria

EKVATORIALGUINEA

Malabo

Bata

ELFENBENSKUSTEN

Abidjan

EL SALVADOR

San Salvador

ERITREA

Asmara

ESTLAND

Tallinn

ETIOPIEN

Addis Abeba

F.d. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

Skopje

x (4)

FIJI

Suva

FILIPPINERNA

Manila

FÖRENADE ARABEMIRATEN

Abu Dhabi

Dubai

FÖRENTA STATERNA (USA)

Washington

Atlanta

Boston

Chicago

Detroit

Houston

Los Angeles

FIN

Miami

Minneapolis

Newark

New Bedford

New Orleans

New York

Philadelphia

San Francisco

Providence

San Juán (Puerto Rico)

GABON

Libreville

GEORGIEN

Tbilisi

GHANA

Accra

GUATEMALA

Guatemala City

GUINEA

Conakry

GUINEA-BISSAU

Bissau

HAITI

Port-au-Prince

HELIGA STOLEN

Vatikanstaten (Rom)

HONDURAS

Tegucigalpa

INDIEN

New Delhi

Mumbai (Bombay)

Kolkata (Calcutta)

Goa

Chennai (Madras)

Pondichery

INDONESIEN

Jakarta

x (5)

IRAK

Bagdad

x (5)

BE (5)

x (5)

IRAN

Teheran

IRLAND

Dublin

ISRAEL

Tel Aviv

Jerusalem

Haifa

JAMAICA

Kingston

JAPAN

Tokyo

Osaka-Kobe

JEMEN

Sana

Aden

x (5)

JORDANIEN

Amman

KAMBODJA

Phnom Penh

KAMERUN

Yaoundé

Duala

KANADA

Ottawa

Hamilton

Montréal

Toronto

Vancouver

KAP VERDE

Praia

KAZAKSTAN

Alma-Ata

KENYA

Nairobi

KINA (FOLKREPUBLIKEN)

Peking

Kanton (Guangzhou)

Shanghai

Hongkong

Macao

Wuhan

KIRGIZISTAN

Bisjkek

KOMORERNA

Moroni

KONGO

Brazzaville

Pointe-Noire

KONGO (DEMOKRATISKA REPUBLIKEN)

Kinshasa

Lubumbashi

x (5)

Matadi

x (5)

KROATIEN

Zagreb

Split

Rijeka (Fiume)

KUBA

Havanna

KUWAIT

Kuwait

LAOS

Vientiane

LETTLAND

Riga

LIBANON

Beirut

LIBERIA

Monrovia

x (5)

LIBYEN

Tripoli

Bengasi

LITAUEN

Vilnius

MADAGASKAR

Antananarivo

Diego-Suarez

Tamatave

Majunga

MALAWI

Lilongwe

MALAYSIA

Kuala Lumpur

MALI

Bamako

MALTA

Valletta

MAROCKO

Rabat

Agadir

Casablanca

Fez

Marrakech

Nador

Tanger

Tetuan

MAURETANIEN

Nouakchott

MAURITIUS

Port Louis

MEXIKO

Mexico City

Guadalajara

MOÇAMBIQUE

Maputo

Beira

MOLDAVIEN

Chisinau

MONACO

Monaco

MONGOLIET

Ulan Bator

DE (5)

MYANMAR (BURMA)

Rangoon

NAMIBIA

Windhoek

NEPAL

Katmandou

NICARAGUA

Managua

NIGER

Niamey

NIGERIA

Abuja

Lagos

NORDKOREA

Pyongyang

NYA ZEELAND

Wellington

OMAN

Muskat

PAKISTAN

Islamabad

Karachi

PANAMA

Panama City

PAPUA NYA GUINEA

Port Moresby

PARAGUAY

Asunción

PERU

Lima

POLEN

Warszawa

Wroclaw

Gdansk

Krakow

Szczecin

QATAR

Doha

RUMÄNIEN

Bukarest

Constantza

Sibiu

Timisoara

x (2)

RYSSLAND

Moskva

Murmansk

Novorossisk

Novosibirsk

Petrozavodsk

Saratov

S:t Petersburg

RWANDA

Kigali

SAINT LUCIA

Castries

SAN MARINO

San Marino

SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE

São Tomé

SAUDIARABIEN

Riyad

Jiddah

SCHWEIZ

Bern

Genève

Zürich

Basel

Lugano

Lausanne

S:t Gallen

SENEGAL

Dakar

Saint-Louis

SERBIEN OCH MONTENEGRO

Podgorica

Kosovo/Pristina

x (2)

SEYCHELLERNA

Victoria

SIERRA LEONE

Freetown

x (2)

SINGAPORE

Singapore

SLOVAKIEN

Bratislava

SLOVENIEN

Ljubljana

Koper

SOMALIA

Mogadishu

x (5)

SRI LANKA

Colombo

STORBRITANNIEN

London

Bedford

Edinburgh-Glasgow

Hamilton (Bermuda)

Manchester

SUDAN

Khartum

SURINAM

Paramaribo

SYDAFRIKA

Pretoria

Kapstaden

Durban

Johannesburg

SYDKOREA

Söul

SYRIEN

Damaskus

Aleppo

TADZJIKISTAN

Dusjanbe

TANZANIA

Dar es-Salaam

TCHAD

N'Djamena

THAILAND

Bangkok

TJECKIEN

Prag

TOGO

Lomé

TRINIDAD OCH TOBAGO

TUNISIEN

Tunis

Sfax

TURKIET

Ankara

Edirne

Istanbul

Izmir

TURKMENISTAN

Asjchabad

UGANDA

Kampala

UKRAINA

Kiev

Mariupol

Odessa

UNGERN

Budapest

URUGUAY

Montevideo

UZBEKISTAN

Tasjkent

VANUATU

Port-Vila

VENEZUELA

Caracas

Valencia

Maracay

VIETNAM

Hanoi

HôChi Minh-staden (Saigon)

VITRYSSLAND

Minsk

ZAMBIA

Lusaka

ZIMBABWE

Harare

ÖSTTIMOR

Dilo

Av tablån framgår att

Ingen medlemsstat är för närvarande representerad i följande stater:

ANTIGUA OCH BARBUDA

BAHAMAS

BARBADOS

BELIZE

DOMINICA

GAMBIA

GRENADA

GUYANA

KIRIBATI

LESOTHO

LIECHTENSTEIN

MALDIVERNA

MARSHALLÖARNA

MIKRONESIEN

NAURU

NORDMARIANERNA

PALAU

SAINT KITTS OCH NEVIS

SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA

SALOMONÖARNA

SAMOA

SWAZILAND

TONGA

TUVALU

En eller flera medlemsstater är för närvarande utan representation i följande stater:

AFGHANISTAN

ANDORRA

ANGOLA

ARMENIEN

AZERBAJDZJAN

BHUTAN

BOLIVIA

BRUNEI

BURUNDI

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

COSTA RICA

DJIBOUTI

ECUADOR

EKVATORIALGUINEA

EL SALVADOR

ERITREA

F.d. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

FIJI

GABON

GEORGIEN

GUINEA

GUINEA-BISSAU

HAITI

HELIGA STOLEN

HONDURAS

IRAK

JAMAICA

JEMEN

KAMBODJA

KAMERUN

KAP VERDE

KAZAKSTAN

KIRGIZISTAN

KOMORERNA

KONGO

KROATIEN

KUWAIT

LAOS

LIBANON

LIBYEN

MADAGASKAR

MALAWI

MALI

MALTA

MAURETANIEN

MAURITIUS

MONACO

MONGOLIET

MYANMAR (BURMA)

NIGER

NORDKOREA

OMAN

PAKISTAN

PANAMA

PAPUA NYA GUINEA

PARAGUAY

QUATAR

RWANDA

SAINT LUCIA

SAN MARINO

SAO TOME OCH PRINCIPE

SEYCHELLERNA

SLOVAKIEN

SUDAN

SURINAM

TADZJIKISTAN

TCHAD

TJECKIEN

TOGO

TRINIDAD OCH TOBAGO

TURKMENISTAN

UGANDA

UZBEKISTAN

VANUATU

VITRYSSLAND

ÖSTTIMOR

Alla representationer är för närvarande stängda i följande stater:

LIBERIA

SIERRA LEONE

SOMALIA

(1) Beskickningen utfärdar bara viseringar till innehavare av diplomat- och tjänstepass.

(2) Beskickningen ufärdar f.n. inga viseringar.

(3) Sambandskontor.

(4) Beskickningen f.n. stängd.

(5) Från och med den 1 november 2005 endast för utfärdande av visering till innehavare av diplomatpass och till medlemmar i officiella delegationen.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 326

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	48 årgången 22 december 2005

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Rådet
2005/C 326/1	Gemensamma konsulära anvisningar angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat	1