13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/1

---

Eurons växelkurs (1)

12 december 2005

(2005/C 316/01)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1925
JPY	japansk yen	143,46
DKK	dansk krona	7,4487
GBP	pund sterling	0,67430
SEK	svensk krona	9,4405
CHF	schweizisk franc	1,5413
ISK	isländsk krona	75,32
NOK	norsk krona	7,9775
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CYP	cypriotiskt pund	0,5733
CZK	tjeckisk koruna	29,090
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	254,45
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6970
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	3,8387
RON	rumänsk leu	3,6438
SIT	slovensk tolar	239,51
SKK	slovakisk koruna	38,020
TRY	turkisk lira	1,6118
AUD	australisk dollar	1,5831
CAD	kanadensisk dollar	1,3747
HKD	Hongkongdollar	9,2469
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6836
SGD	singaporiansk dollar	2,0053
KRW	sydkoreansk won	1 232,03
ZAR	sydafrikansk rand	7,5615
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,6318
HRK	kroatisk kuna	7,3933
IDR	indonesisk rupiah	11 631,65
MYR	malaysisk ringgit	4,503
PHP	filippinsk peso	63,936
RUB	rysk rubel	34,2870
THB	thailändsk baht	49,177

---

(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/2

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2005/C 316/02)

(Text av betydelse för EES)

Datum för antagande:

Medlemsstat: Danmark

Stödnummer: N 269/05

Ändamål: Forskning och utveckling – Alla sektorer

Titel på originalspråk: High Technology Foundation

Rättslig grund: Lov nr. 1459 af 22. December 2004

Maximal stödintensitet: 100 %, 75 %, 50 %

Varaktighet: 2005-2010

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien [Marche]

Stöd nr: N 299/2004

Benämning: Riskkapitalfinansiering för att främja samarbete

Syfte: Stödordningen syftar till att åtgärda bristen på investeringar med riskkapital för kooperativa små och medelstora företag i regionen Marche

Rättslig grund: Progetto di Deliberazione della Giunta regionale per l'adozione del «Quadro attuativo dell'articolo 3 della LR N. 5/2003»

Budget: 10 miljoner EUR

Varaktighet:

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande:

Medlemsstat: Tyskland (Land Schleswig-Holstein)

Stödnummer: N 307/2005

Titel på originalspråk: Nord Power Innovationspark Lübeck

Ändamål: Forskning och utveckling – Regional utveckling – Miljöskydd (Begränsad till elektricitet, gas and vattenförsörjning)

Rättslig grund: Jährliches Haushaltsgesetz des Landes Schleswig-Holstein: Einzelplan 0602, TG 62 (MWV)

Budget: 541 170 EUR

Maximal stödintensitet: 30 %

Varaktighet: 2005-2006

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Förenade kungariket, Skottland

Stöd nr: N 680/2001

Benämning: Ordning för fastighetsstöd

Syfte: Stöd till utveckling av kommersiella lokaler och byggnader inom den privata sektorn. (Företag som verkar inom byggsektorn och, vad avser slutanvändarna av subventionerade lokaler, företag som verkar inom alla sektorer.)

Rättslig grund: Enterprise and New Towns (Scotland) Act 1990, as amended on 1 April 2001 by Scottish Statutory Instrument 2001 No 126. Local Government Act 1973. Section 171 of Local Government Act etc (Scotland) Act 1994

Budget: 20-23 milj. GBP årligen

Stödnivå eller stödbelopp: Maximal stödnivå enligt den regionala stödkartan och förordning (EG) nr 70/2001

Varaktighet: T.o.m. den 31 december 2006

Övriga upplysningar: Årlig genomföranderapport

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Belgien

Stöd nr: NN 136/03

Benämning: Sektorsvisa fonder i Belgien

Syfte: Företag kan delta i fonderna för att uppnå sociala mål. Målen varierar beroende på behoven i den sektor det är fråga om

Rättslig grund: Wet van 7 januari 1958 betreffende de fondsen voor bestaanszekerheid

Loi du 7 janvier 1958 concernant les Fonds de sécurité d'existence

Varaktighet: Varierande beroende på vilka kollektivavtal och branschöverenskommelser som ingåtts för de olika verksamhetssektorerna

Övriga upplysningar: Belgiska staten deltar inte i skapandet och driften av fonderna och inte heller i finansieringen och förvaltningen.

Typ av stöd: Ej tillämpligt. Företagen står själva för kostnaderna för utbildningen, som avpassas efter de olika sektorernas behov, genom att det via sociala partnerskap skapas en sektorsfond till vilken företagen erlägger en avgift

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/4

---

Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004

(2005/C 316/03)

(Text av betydelse för EES)

Stöd nummer	XS 8/04
Medlemsstat	Österrike
Region	Kapfenberg, region NUTS III (Östliche Obersteiermark)
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Främjande av centrum i Kapfenberg
Rättslig grund	Innenstadtförderungsrichtlinie gemäß Beilage (Innenstadtförderung der Stadt Kapfenberg) Beihilfenrelevant nach KMU-Freistellung sind die Punkte: 3.3. Maßnahmen zur Verbesserung und Attraktivierung von Geschäftslokalen und Außenanlagen 3.6. Planungs- und Beratungsleistungen
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	0,8 milj. EUR
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	1 augusti 2004 för stöd enligt 3.3 och 3.6
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. 31 december 2006
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Stadtgemeinde Kapfenberg
	Adress: Koloman-Wallisch-Platz 1 A-8605 Kapfenberg
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS 84/04
Medlemsstat	Förenade kungariket
Region	Mål 1-området West Wales and the Valleys
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Amgen Cymru (Cynon Valley Waste Disposal Co. Ltd) – Bryn Pica Recycling Center
Rättslig grund	The Industrial Development Act 1982
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp	510 000 GBP
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	Fr.o.m. den 26 augusti 2004
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. den 31 augusti 2006
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Begränsat till vissa sektorer		Ja
	Andra tjänster (återvinning)		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Welsh European Funding Office
	Adress: Cwm Cynon Business Park Mountain Ash, CF45 – 4ER
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS 88/04
Medlemsstat	Tyskland
Region	Brandenburg
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Näringsministeriets i delstaten Brandenburgs riktlinjer för främjande av rationell energianvändning och nyttjande av förnybara energikällor av den 31 mars 2004.
Rättslig grund	§§ 44, 23 der Landeshaushaltsordnung (LHO) sowie die hierzu ergangenen Verwaltungsvorschriften in der jeweils gültigen Fassung
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	Ca 2 milj. EUR
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	Riktlinjerna träder i kraft den 6 maj 2004
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. den 31 december 2006 (sista datum för beviljande av stöd)
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Investitionsbank des Landes Brandenburg (ILB)
	Adress: Steinstraße 104 – 106 D-14480 Potsdam
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS9 1/04
Medlemsstat	Förenade kungariket
Region	Mål 1-området West Wales and the Valleys
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Court Vale Developments Ltd.
Rättslig grund	Industrial Development Act 1982
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp	198 050 GBP
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	Fr.o.m. den 1 januari 2005
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. den 31 december 2006
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Welsh European Funding Office
	Adress: Cwm Cynon Business Park Mountain Ash CF45 4ER
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS 95/04
Medlemsstat	Tyskland
Region	Ej tillämpligt
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Främjande av innovation vid små och medelstora företag genom förbättring av tillträdet till aktuell information om vetenskap, teknik och ekonomi
Rättslig grund	§ 44 Bundeshaushaltsordnung (BHO)
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	0,6-1 milj. EUR
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	1.3.2005
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. 31 december 2006
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Förbundsministeriet för ekonomi och arbetsmarknadsfrågor Referat VI B 4
	Adress: Scharnhorststraße 34 – 37 D-10115 Berlin
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS 96/04
Medlemsstat	Tyskland
Region	Ej tillämpligt
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Främja medelstora användningsprojekt inom ramen för BMWA-initiativet ”FIT für den Wissenswettbewerb”
Rättslig grund	§ 44 Bundeshaushaltsordnung (BHO)
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	0,75-1,25 milj. euro
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	1 mars 2005
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. 31 december 2006
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Förbundsministeriet för ekonomi och arbetsmarknadsfrågor Referat VI B 4 -
	Adress: Scharnhorststraße 34 – 37 D-10115 Berlin
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS 98/04
Medlemsstat	Förenade kungariket
Region	West Wales & The Valleys (mål 1-område)
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Welsh Application Service Provider (WASP): Phase 11
Rättslig grund	Industrial Development Act 1982
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	544 407 GBP
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	Fr.o.m. den 1 augusti 2004
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. den 31 december 2006 OBS.: Bidraget anslogs före den 31 december 2006. Betalningar för detta åtagande kommer eventuellt (i linje med N+2) att fortsätta till den 31 juli 2007.
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Welsh European Funding Office
	Adress: Cwm Cynon Business Park Mountain Ash CF45 4ER
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nummer	XS 101/04
Medlemsstat	Förenade kungariket
Region	England
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Krediter för företagsutveckling
Rättslig grund	Appropriation Act 2004
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	2 milj. GBP
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp	3 000 GBP per företag
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	Fr.o.m. oktober 2004
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	T.o.m. den 30 juni 2007
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: United Kingdom Trade & Investment
	Adress: Antonia Yeolanda Lopes International Trade Development Group, Regional Directorate/TDU 7th Floor, Kingsgate House 66-74 Victoria Street London SW1E 6SW
Beviljande av stora enskilda stöd	I överensstämmelse med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nr	XS 129/04
Medlemsstat	Polen
Region	Samtliga 16 provinser
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Icke-återbetalningsskyldigt finansiellt stöd beviljat av ett regionalt stödorgan för konsulttjänster avsedda att hjälpa företag att anpassa sig till polsk standard eller EU:s lagstiftning när det gäller hälsa och skydd för anställda
Rättslig grund	Art. 6 ustawy z dnia 9 listopada 2000 r. o utworzeniu Polskiej Agencji Rozwoju Przedsiębiorczości. § 24 ustęp 3 punkt 4 Rozporządzenia Ministra Gospodarki i Pracy z dnia 17 sierpnia 2004 r. w sprawie udzielania przez Polską Agencję Rozwoju Przedsiębiorczości pomocy finansowej niezwiązanej z programami operacyjnymi
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	1,55 milj. EUR
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	28.8.2004 – den dag då förordningen trädde i kraft
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	Till och med 31.7.2005
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Regionala stödorgan (1)
Beviljande av stora enskilda stöd	Överensstämmer med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nr	XS 131/04
Medlemsstat	Polen
Region	13 provinser (Dolnośląskie, Kujawsko-Pomorskie, Lubelskie, Lubuskie, Łódzkie, Małopolskie, Opolskie, Podkarpackie, Podlaskie, Pomorskie, Świętokrzyskie, Warmińsko-Mazurskie, Zachodniopomorskie)
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Icke-återbetalningsskyldigt finansiellt stöd beviljat av det regionala stödorganet för inköp av konsulttjänster
Rättslig grund	Art. 6 ustawy z dnia 9 listopada 2000 r. o utworzeniu Polskiej Agencji Rozwoju Przedsiębiorczości. § 24 ustęp 3 punkt 1, 2, 3 Rozporządzenia Ministra Gospodarki i Pracy z dnia 17 sierpnia 2004 r. w sprawie udzielania przez Polską Agencję Rozwoju Przedsiębiorczości pomocy finansowej niezwiązanej z programami operacyjnymi
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	9,57 milj. EUR
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	28.8.2004 – det datum då förordningen trädde i kraft
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	Till 30.11.2005
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Regionala stödorgan (2)
Beviljande av stora enskilda stöd	Överensstämmer med artikel 6 i förordningen		Ja

Stöd nr	XS 132/04
Medlemsstat	Polen
Region	Samtliga 16 provinser
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Stöd till företag i form av icke återbetalningsskyldigt ekonomiskt stöd för investeringar
Rättslig grund	Art. 6 ustawy z dnia 9 listopada 2000 r. o utworzeniu Polskiej Agencji Rozwoju Przedsiębiorczości. § 5 punkt 2 Rozporządzenia Ministra Gospodarki i Pracy z dnia 17 sierpnia 2004 r. w sprawie udzielania przez Polską Agencję Rozwoju Przedsiębiorczości pomocy finansowej niezwiązanej z programami operacyjnymi
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stödordning	Årligt totalbelopp	10,67 milj. EUR
		Garanterade lån
	Enskilt stöd	Totalt stödbelopp
		Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.6 och artikel 5 i förordningen		Ja
Datum för genomförande	Den 28 april 2004, den dag då beslutet trädde i kraft
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	Till den 30 november 2005
Stödets syfte	Stöd till små och medelstora företag		Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	Alla sektorer som är berättigade till stöd till små och medelstora företag		Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Polska Agencja Rozwoju Przedsiębiorczości
	Adress: Ul. Pańska 81/83 00-834 Warsaw
Beviljande av stora enskilda stöd	Överensstämmer med artikel 6 i förordningen		Ja

---

(1)  Regionala stödorgan som beviljar stöd:

(2)  Regionala stödorgan

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/12

---

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till utbildning

(2005/C 316/04)

(Text av betydelse för EES)

Stödnr: XT 10/03

Medlemsstat: Förenade kungariket och Republiken Irland

Region: De 32 grevskapen på ön Irland – Nordirland och Republiken Irland

Stödordningens namn: FOCUS

Rättslig grund: British/Irish Agreement Act 1999, Section 2.3 Part 7 of Annex 2 of the Act empowers InterTradeIreland to invest, lend or grant aid for the purposes of its function

Stödordningens beräknade utgifter per år: Maximikostnad per företag:

2002: 25 400 GBP

2003: 25 400 GBP

Maximalt stödbelopp:

2002: 254 000 GBP

2003: 254 000 GBP

Anmärkningar:

Tjugo projekt kommer att inledas och slutföras under 2002–2004. Kostnaden per projekt är 25 400 GBP under en tolvmånadersperiod, och stödet betalas ut i fyra delbetalningar under perioden. Årskostnaden för de tjugo projekt som ingår i FOCUS är beräknad utifrån antagandet att dessa inleds sommaren 2002 och avslutas sommaren 2003. Kostnaden är alltså uppdelad på de båda åren.

Totalt stödbelopp för tjugo projekt under två år är 508 000 GBP. Det motsvarar 65 % av de totala projketkostnaderna, och de deltagande företagen står för återstående 35 %

Högsta tillåtna stödnivå: Maximalt 25 400 GBP i stöd per företag under ett år, motsvarande en stödnivå på 65 %

Datum för genomförande, stödordningens varaktighet: Den föreslagna ordningen beräknas löpa i två år från godkännandet.

Enskilda företag är berättigade till stöd under högst tolv månader

Stödets syfte: Stödets syfte är att möjliggöra en högklassig utbildning i försäljning och marknadsföring, som samtidigt är en förberedelse för högre ledningsposter. Utbildningen är allmän då den har samma innehåll för alla deltagare och ger kunskaper som kan användas inom hela branschen.

Avsikten är att deltagarna efter fullbordad utbildning helt eller delvis skall uppfylla kraven för medlemskap i yrkessammanslutningarna på området, som Chartered Institute of Marketing eller Marketing Institute of Ireland

Sektorer av ekonomin som berörs: Samtliga sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress:

InterTradeIreland

The Old Gasworks Business Park

Kilmorey Street

Newry

Co Down

Northern Ireland

BT34 2DE

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/13

---

Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd

(2005/C 316/05)

(Text av betydelse för EES)

Stöd nummer	XE 17/04
Medlemsstat	Italien
Region	Valle d'Aosta
Namnet på stödordningen	Treårig sysselsättnings- och utbildningsplan 2004–2006
Rättslig grund	D.C.R. n. 666/XII del 9.6.2004 D.G.R. n. 2712 del 9.8.2004
Stödordningens beräknade utgifter per år	Årligt totalbelopp	4,2 miljoner EUR
	Garanterade lån
Högsta tillåtna stödnivå	Överensstämmer med artikel 4.2-4.5 samt artiklarna 5 och 6 i förordningen	Ja
Datum för genomförande	Från och med den 9 augusti 2004
Stödordningens varaktighet	Till och med den 31december 2006
Stödets syfte	Artikel 4: Skapande av sysselsättning.	Nej
	Artikel 5: Rekrytering av mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder	Ja
	Artikel 6: Sysselsättning av arbetstagare med funktionshinder	Ja
Sektor(er) av ekonomin som berörs	— Alla sektorer inom gemenskapen (1) som är berättigade till sysselsättningsstöd	Ja
	— All tillverkning (1)	Ja
	— Alla tjänster (1)	Ja
	— Övrigt	Ja
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Regione Autonoma Valle d'Aosta Assessorato Attività Produttive e Politiche del Lavoro Dipartimento delle politiche del lavoro Direzione Agenzia regionale del Lavoro
	Adress: Via Garin, 1 – I-11100 Aosta
Övriga upplysningar	Stödordningen medfinansieras enligt det operativa programmet för regionen, mål 3, ESF, 2000/2006 Beslut 2000/2067/EG av den 21 september 2000 Beslut 2004/2915/EG av den 20 juli 2004
Stödet skall förhandsanmälas till kommissionen	I överensstämmelse med artikel 9 i förordningen	Ja

---

(1)  Med undantag för varvsindustrin och andra sektorer som omfattas av särskilda regler i förordningar och direktiv som reglerar allt statligt stöd inom sektorn.

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/14

---

Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag

(2005/C 316/06)

(Text av betydelse för EES)

Stödnummer	XS 67/03
Medlemsstat	Grekland
Region	Samtliga regioner (13)
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det enskilda stödet	Stödordning i enlighet med gemenskapens stödram 2000-2006 till förmån för program för landsbygdsutveckling
Rättslig grund	Κοινή υπουργική απόφαση 505/2002 αριθ. πρωτοκόλου 305875/8404 (ΦΕΚ 1488/28.11.2002 Τεύχος Β')
Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som enskilt stöd	Stöd beviljades en första gång i juli 2003, och en ny ansökningsomgång kommer att göras inom ramen för programmens tillämpningsperiod 2000-2006. De uppskattade totala offentliga utgifterna för samtliga ansökningsomgångar och program kommer att uppgår till 485 000 000 EUR
Högsta tillåtna stödnivå	Stödordningar till förmån för integrerade program för landsbygdsutveckling
	(Stödnivåerna följer den relevanta regionala stödkartan och förordning nr 70/2001 om små och medelstora företag, uttryckt i NBE, med ett tillägg på 15 procentenheter i överensstämmelse med artikel 4.3 b i förordning nr 70/2001, tillämpligt på alla grekiska regioner med stöd av artikel 87.3 a i EG-fördraget)	Stödnivåer
	Nordegeiska öarna, Sydegeiska öarna, Attika, Provinsen Trizinia, Öarna Kyhtira and Antikythira, Ipiros, Östra Makedonien, Joniska öarna, Peloponnesos, och alla grekiska öar med undantag av Kreta	60%
	Mellersta Makedonien, Thessalien, Grekiska fastlandet, Norra Grekland och Kreta	55%
	Mellersta Makedonien, Attika	50%
	Anmärkning: Stödet beviljas till förmån för bildande och modernisering av mikroföretag, i den mening som avses i bilaga 1 i förordning nr 70/2001, i tillverkningsindustrin, hantverksindustrin, bomullsindustrin samt inom landsbygdsturism, för att diversifiera den lokala ekonomin och minska dess beroende av den primära sektorn jordbruket
Datum för genomförande	Stödet kommer att beviljas från och med juli 2003
Stödordningens eller det enskilda stödets varaktighet	Stöd kan utbetalas enligt stödordningen till och med den 31 december 2008, med förbehåll för förnyat godkännande av utgifterna från EU
Stödets syfte	Det eftersträvade syftet är att hålla kvar, attrahera och stärka den ekonomiska aktiviteten bergsområden och mindre gynnade delar av områden som omfattas av integrerade program för landsbygdsutveckling
Sektor(er) av ekonomin som berörs	141 Stenbrytning för byggnadsändamål 153.3 Bearbetning av grönsaker, frukter och bär till sylt, marmelader, geléer etc. 155.2 Glasstillverkning 158.1 Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk 158.5 Tillverkning av pastaprodukter 158.6 Framställning av te och kaffe 158.7 Tillverkning av senat, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel (ej bordssalt) 159.1 Framställning av destillerade, alkoholhaltiga drycker 159.2 Framställning av råsprit ur jästa råvaror 159.6 Framställning av öl 159.7 Framställning av malt 159.8 Framställning av mineralvatten och läskedrycker 17 Textiltillverkning 18 Tillverkning av kläder; pälsberedning 19 Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseffekter, handväskor, skodon o. d. 20 Tillverkning av trä och varor av träd, kork och rotting o.d. utom möbler 212.1 Tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar 212.3 Tillverkning av skrivpapper, kuvert o.d. 221.9 Annan förlagsverksamhet 222.9 Annanverksamhet I samband med tryckning 241.2 Tillverkning av färgämnen 245.1 Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 245.2 Tillverkning av parfymer och toalettartiklar 246.3 Tillverkning av eteriska oljor 263 Tillverkning av keramiska golv- och väggplattor 266.2 Tillverkning av gipsvaror för byggändamål 267 Huggning, formning och slutlig bearbetning av sten för byggnads- och prydnadsändamål 285 Beläggning och överdragning av metall; metallegoarbeten 286 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror 287 Annan metallvarutillverkning 29 Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning 36 Tillverkning av möbler; annan tillverkning 55 Hotell- och restaurangverksamhet 633 Arrangerande och försäljning av resor, turistservice 748.2 Förpackningsverksamhet 923 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet 925 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m. m. 926 Sportverksamhet 927.2 Övrig rekreationsverksamhet 930.2 Hår- och skönhetsvård
Den beviljande myndighetens namn och adress	Namn: Jordbruksministeriet
	Adress: Αcharon 2, Athens GR-10176
Övriga upplysningar	Det beräknas att stödbeloppet i varje enskilt fall inte kommer att överstiga 264 000 EUR och att det genomsnittliga stödbeloppet inte kommer att överstiga 130 000 EUR

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/16

---

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 8.1 andra stycket i rådets förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd

(2005/C 316/07)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 8 och 9 i ovannämnda förordning. Alla invändningar mot ansökan skall lämnas till den behöriga myndigheten i medlemsstaten inom fem månader efter detta offentliggörande, som sker av de motiv som anges nedan, särskilt punkterna 4.2, 4.3 och 4.4, genom vilka ansökan bedöms kunna godtas enligt förordning (EEG) nr 2082/92.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV SÄRARTSSKYDD

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) Nr 2082/92

”BOERENKAAS”

EG-nummer: NL/00023/25.6.2003

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:	Hoofdproductschap Akkerbouw (HPA)
Adress:	Postbus 29739 2502 LS Den Haag Nederland
Tfn:	070-370 85 02
Fax:	070-370 84 44

2.   Ansökande grupp

2.1.   Namn: Bond van Boerderijzuivelbereiders

2.2.   Adress:

Postbus 29773

2502 LT Den Haag

Tfn 070 – 338 29 60

Fax 070 – 338 28 12

Nederland

2.3   Sammansättning: producenter/bearbetningsföretag (X) andra ( )

Mejeriförbundet ”Bond van Boerderijzuivelbereiders” har till uppgift att bevaka medlemmarnas intressen i deras egenskap av mjölkproducenter och gårdsproducenter av mejeriprodukter i ordets vidaste bemärkelse.

Medlemmarna i Bond van Boerderijzuivelbereiders (BBZ) är gårdsproducenter av mejeriprodukter. De bearbetar mjölken från de egna djuren (kor, getter och får) till ost och andra mejeriprodukter. BBZ har 420 medlemmar, av vilka över 350 tillverkar ”Boerenkaas”.

3.   Produkttyp

(halv)hård ost av obehandlad mjölk

4.   Produktspecifikation

(sammanfattning av kraven i artikel 6.2)

4.1.   Namn: ”Boerenkaas” (endast på nederländska)

4.2.   Särskild produktions- eller framställningsmetod: ”Boerenkaas” är en ost som tillverkas på jordbruksföretaget av obehandlad mjölk från kor, getter, får eller buffelkor. Minst hälften av mjölken måste härstamma från de egna djuren. Mjölk från högst två mjölkdjursgårdar får köpas till, men den sammanlagda mängden mjölk som köps till får inte överstiga det egna företagets produktion.

Följande råvaror får användas:

Mjölkråvaran får inte ha värmebehandlats med temperaturer på över 40 °C, och dess fosfatasaktivitet skall överensstämma med den använda råvaran obehandlad mjölk.

Mjölken skall bearbetas till ost inom 40 timmar efter mjölkningen.

Hjälpämnen och tillsatser

Framställningsprocess

Obehandlad mjölk ystas senast 40 timmar efter mjölkningen vid en temperatur på cirka 30 °C.

En blandkultur av syrabakterier framkallar försurning.

Blandningen av vassle och ostmassa skärs och rörs, varpå en del av vasslen tappas av. Sedan tvättas blandningen en till två gånger med hett vatten, varvid vassle- och ostmasseblandningen får värmas till maximalt 37 °C.

Efter bearbetning av ostmassan placeras denna i ostformar.

Före eller under pressningen läggs en kaseinetikett på osten, på vilken minst ostens namn (Boerenkaas) anges, samt eventuellt namnet på mjölksorten.

Efter pressning och syrasättning i ett par timmar saltas osten in i saltbad med 18-22 % kökssalt (natriumklorid).

Osten mognar på lantgården i minst tretton dagar efter första bearbetningsdagen, vid en temperatur på minst 12 °C.

För att få tillräckligt karaktäristisk smak mognar ”Boerenkaas” sedan ytterligare i gårdens eller osthandelns mogningsrum. Denna mogningsprocess kan variera mellan några veckor till över ett år.

4.3.   Traditionella egenskaper: Benämningen ”Boerenkaas” är specifikt knuten till den produkt som traditionellt framställs på lantgårdarna av obehandlad mjölk som huvudsakligen härstammar från gårdens egna djur.

Fram till 1874 bearbetades all mjölk på bondgårdarna. Därefter infördes stegvis industriell bearbetning. I början av 1900-talet infördes pastörisering av mjölk för ostframställning. Till följd av pastöriseringen förlorade den industriellt tillverkade osten sin särprägel. På bondgårdarna levde de gamla hantverkstraditionerna med bearbetning av obehandlad mjölk kvar.

Genom de enzymer som naturligt förekommer i mjölken, bland annat lipas, och genom den bakterieflora som uppstår i mjölken vid mjölkningen och därefter, får ost som tillverkas av obehandlad mjölk mer smak. Denna smak har beskrivits som fullare, kraftigare och kryddigare, och ses av många konsumenter som kännetecknande för ”Boerenkaas”, till skillnad från ”industriost”. Smaken blir starkare ju längre osten mognar.

1982 infördes nya bestämmelser enligt beslutet och kungörelsen om ostprodukter (Beschikking en Besluit Kaasproducten), som grundas på Landbouwkwaliteitswet (Lagen om kvalitet på jordbruksprodukter). Dessa bestämmelser berör ostens kvalitet, mjölkens härkomst och tillverkningsmetoderna. Det tillhörande riksmärket utgör en garanti för att ”Boerenkaas” är en gårdsprodukt som tillverkats av obehandlad mjölk som endast lagrats under kort tid, och som i huvudsak härstammar från gårdens egna djur.

Genom denna lagstiftning ges möjligheten att utöver komjölk även använda mjölk av getter, får och buffelkor och att tillverka ost av obehandlad mjölk med lägre fetthalt.

Ovanstående redogörelse illustrerar råvarans och tillverkningsprocessens särart.

4.4.   Produktbeskrivning: ”Boerenkaas” är en (halv)hård ost, framställd av obehandlad mjölk från kor, getter, får eller buffelkor. ”Boerenkaas” har en variabel fetthalt, som är beroende av den använda mjölkens fetthalt.

Osten kan innehålla kummin eller andra frön, örter och/eller kryddor.

När osten åldras och mognar blir ostmassan kompaktare och torrare, så att man kan tala om hårdost.

Namn på produkterna är bland annat Goudse Boerenkaas, Goudse Boerenkaas met kruiden (med örter), Edammer Boerenkaas, Leidse Boerenkaas, Boerenkaas van geitenmelk (getost) och Boerenkaas van schapenmelk (fårost).

Översikt över karaktäristiska egenskaper och sammansättningskrav för Boerenkaas

4.5.   Minimikrav och förfaranden för kontroll av särart: För närvarande omfattas ”Boerenkaas” av bestämmelserna i beslutet och kungörelsen om ostprodukter (Beschikking en Besluit Kaasproducten), grundat på lagen om kvalitet på jordbruksprodukter (Landbouwkwaliteitswet). Dessa bestämmelser berör ostens kvalitet, mjölkens härkomst och tillverkningsmetoderna. Det tillhörande riksmärket utgör garanti för att ”Boerenkaas” är en gårdsprodukt som tillverkats av obehandlad mjölk som endast lagrats under kort tid och som i huvudsak härstammar från gårdens egna djur.

För ”Boerenkaas” med särartsskydd enligt rådets förordning (EEG) nr 2082/92 gäller kraven i denna produktspecifikation, som beskrivs i punkt 4.2 (Särskild produktionsmetod) och tabellen i punkt 4.4 (karaktäristiska egenskaper och sammansättningskrav). Dessa har fastställts i beslutet om mejeriprodukters kvalitet (Landbouwkwaliteitsbesluit Zuivelproducten) och i kvalitetsbestämmelserna för ost (Landbouwkwaliteitsregeling kaas).

Användningen av färsk, obehandlad mjölk (som inte får vara äldre än 40 timmar) vid osttillverkningen samt användningen av kaseinmärket kontrolleras för varje företag var sjätte till åttonde vecka. En gång per år genomförs en administrativ kontroll där det fastställs från vilket företag mjölken härstammar. Kontrollen av efterlevnaden av sammansättningskraven berör fetthalten i torrsubstansen, vattenhalt och salthalt i torrsubstansen.

Dessa parametrar kontrolleras sex till åtta gånger per år. Därutöver skall kontrollförfarandet garantera att de övriga karaktäristiska egenskaper hos de olika sorterna ”Boerenkaas”, som nämns i tabellen i 4.4 bevaras. Denna kontroll av karaktäristiska egenskaper genomförs som okulärkontroll var sjätte till åttonde vecka.

Kontrollorgan: COKZ

5.   Ansökan om skydd enligt artikel 13.2

Bond van Boerderijzuivelbereiders ansöker om skydd för benämningen ”Boerenkaas” i enlighet med artikel 13.2 a. Skyddet begärs endast för benämningen ”Boerenkaas” på nederländska.

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/20

---

Offentliggörande av medlemsstaters beslut att bevilja eller återkalla trafiktillstånd i enlighet med artikel 13.4 i förordning nr 2407/92 om tillståndsgivning för flygbolag (1)  (2)

(2005/C 316/08)

(Text av betydelse för EES)

TYSKLAND

Återkallade tillstånd

Kategori B:   Trafiktillstånd som omfattar de begränsningar som anges i artikel 2407/92

Flygbolagets namn	Flygbolagets adress	Har tillstånd att transportera	Beslutet gäller från och med
Business air charter GmbH	Ronneburger Straße 74 D-07546 Gera	passagerare, post, gods	13.11.2004

---

(1)  EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.

(2)  Meddelats Europeiska kommissionen innan 31.8.2005.

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/21

---

Information om öar och glesbebyggelser som medlemsstaterna undantagit enligt artikel 3.4 i direktivet om deponering av avfall

(2005/C 316/09)

Enligt artikel 3.4 i direktivet om deponering av avfall får medlemsstaterna, efter eget val, förklara att delar av eller hela artiklarna 6 d, 7 i, 8 a iv, 10, 11.1 a, 11.1 b, 11.1 c, 12 a och 12 c i direktivet samt punkterna 3 och 4 i bilaga I, bilaga II (utom punkt 3 nivå 3 och punkt 4) och punkterna 3–5 i bilaga III till direktivet inte skall vara tillämpliga på

A)

deponeringsanläggningar för icke-farligt eller inert avfall med en sammanlagd kapacitet på högst 15 000 ton eller med en årlig tillförsel av högst 1 000 ton på öar, om det endast finns en deponi på ön och om denna är avsedd uteslutande för deponering av avfall som uppkommit på den ön. När den sammanlagda kapaciteten för denna deponi har utnyttjats skall varje ny deponi som inrättas på ön uppfylla kraven i direktivet.

B)	deponeringsanläggningar för icke-farligt eller inert avfall i glesbebyggelser, förutsatt att deponianläggningen är avsedd för deponering av avfall som uteslutande uppkommit i glesbebyggelsen.

Medlemsstaterna skulle senast den 16 juli 2003 ha lämnat in förteckningar till kommissionen över vilka öar och glesbebyggelser som omfattas av undantaget. Kommissionen skall sedan offentliggöra dessa förteckningar.

Hittills har kommissionen erhållit förteckningar från Spanien och Grekland. Förteckningarna finns på

http://europa.eu.int/comm/environment/waste/landfill_index.htm

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/22

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2005/C 316/10)

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Förenade kungariket (England)

Stöd nr: N 233/2004

Benämning: The Woodland Grant Scheme (England) (1988) – Restocking and Regeneration Grant

Syfte: Att göra det möjligt för skogsägare och arrendatorer att genomföra nyplanteringar i skogar

Rättslig grund: The Forestry Act 1979

Budget: 1,5 GBP per år

Stödnivå eller stödbelopp: Verksamheten får stöd som täcker högst 80 % av de stödberättigade kostnaderna

Varaktighet: 1 år, från och med juli 2004

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Tyskland

Stöd nr: N 243/2004.

Benämning: Främjande av användningen av biologiskt nedbrytbara smörjmedel

Syfte: Det befintliga stödet N 651/2002 förlängs med två år. Stödet främjar införandet av utrustning med biologiskt nedbrytbara smörjmedel och hydraulvätskor och motsvarande justeringar av maskiner och anläggningar, så att företagen motiveras att använda dessa miljövänliga material. En ökad marknadsandel för dessa produkter är avsedd att öka den ekonomiska effektiviteten och främja produktutvecklingen

Rättslig grund: Richtlinien zur Förderung von Projekten zum Schwerpunkt Einsatz von biologisch schnell abbaubaren Schmierstoffen und Hydraulikflüssigkeiten auf Basis nachwachsender Rohstoffe

Budget: Den årliga budgeten för stödet är 7 miljoner EUR 2005 och 5 miljoner EUR 2006

Stödnivå eller stödbelopp: 60 % av stödberättigande kostnader

Varaktighet: Till den 31 december 2006

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien (Abruzzerna)

Stöd nr: N 261/2004

Benämning: Subventionerade lån till jordbruket

Rättslig grund: Legge regionale 14 settembre 1994, n. 62 e Legge regionale 9 marzo 2004, n. 11

Syfte: Genom den regionala lagen nr 11 av den 9 mars 2004 ändras den regionala lagen nr 62 av den 14 september 1994 om subventionerade lån till jordbruket

Budget: De regionala myndigheterna har avsatt ett budgetbelopp på 900 000 EUR för 2004

Stödnivå eller stödbelopp: Investeringsstöd för det första inköpet av djur, materiel och utrustning: 50 % av stödberättigande investeringar i mindre gynnade områden och 40 % i övriga områden

1,10 procentenheter av gällande räntesats

Varaktighet: 5 år till och med den 31 december 2009

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Förenade kungariket

Stöd nr: N 295/2003

Benämning: Infrastrukturprogram för bioenergi

Syfte: Målet är att stödja användningen av förnybara energikällor för att framställa el och värme.

Rättslig grund: The scheme has been initiated by the UK Government as a voluntary proposal and will be established under section 153(4) of the Environmental Protection Act 1990

Budget: En total budget på 3,5 miljoner GBP (5,1 miljoner EUR) finns tillgänglig

Stödnivå eller stödbelopp: Upp till 100 %

Varaktighet: Fem år, varav stöd endast under de första tre åren

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Förenade kungariket

Stöd nr: N 498/03

Benämning: Anpassningsprogrammet Industry Forum – spannmålsprogrammet

Syfte: Inom ramen för godkännandet av N 470/99 (anpassningsprogrammet Industry Forum, nedan kallat IFAS) åtog sig de brittiska myndigheterna att tillämpa gemenskapens relevanta riktlinjer på jordbrukssektorn och att anmäla enskilda stöd inom jordbrukssektorn till kommissionen. Syftet med IFAS är att främja en fortgående förbättring av konkurrenskraften genom att sprida de bästa metoderna inom sektorerna. Syftet med detta program är att öka spannmålssektorns konkurrenskraft.

Genom att sprida de bästa metoderna till distributionskedjan för spannmål och öka spannmålsföretagens kompetens är avsikten att stärka distributionskedjans integrering och effektivitet. För att uppnå detta mål används ett riktat program som kommer att identifiera och åtgärda svagheter i distributionskedjan

Rättslig grund: L Sections 7 and 8 of the Industrial Development Act 1982

Budget: Spannmålsmyndigheten (Home Grown Cereals Authority (HGCA)) kommer att bevilja följande belopp:

2003/04: 200 000 GBP (cirka 297 000 EUR)

2004/05: 458 000 GBP (cirka. 680 000 EUR)

2005/06: 549 000 GBP (cirka 815 000 EUR)

2006/07: 203 000 GBP (cirka 301 000 EUR)

Stödnivå eller stödbelopp: 50 %, där privat finansiering tillför återstoden. HGCA kommer att förvalta hela projektkostnaden. Ingen enskild stödmottagare kommer att beviljas mer än 100 000 EUR under tre år

Varaktighet: 3 år från och med datum för godkännande

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Österrike.

Stöd nr: N 499/03

Benämning: BSE-relaterade stödåtgärder under 2003

Syfte: Finansiering av åtgärder i samband med BSE och bortskaffande av animaliskt avfall och av avlivade eller självdöda djur. Stödet kommer att betalas ut för 2003 års kostnader för lagstadgade snabba BSE- och TSE- test på slaktdjur (nötkreatur och små idisslare), för transport och bortskaffande av självdöda djur i den mening som avses i TSE-riktlinjerna, eller alternativt för kostnaderna för premier för försäkringar som täcker sådana kostnader, och för destruktion av särskilt riskmateriel i enlighet med TSE-riktlinjerna och av kött och benmjöl utan något kommersiellt värde

Rättslig grund: Sonderrichtlinie des Bundesministers für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft (BMLFUW) und der Bundesministerin für Gesundheit und Frauen (BMGF) zur Finanzierung von Maßnahmen im Zusammenhang mit der TSE- und BSE-Vorsorge, Falltieren und Schlachtabfällen

Budget: Statligt stöd på 6,8 miljoner EUR BSE/TSE–test och 10,9 miljoner EUR för andra åtgärder

Stödnivå eller stödbelopp: Varierande beroende på delåtgärd

Varaktighet: Engångsbelopp

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien (den autonoma provinsen Trento)

Stöd nr: N 531/03

Benämning: Stöd avsett att ersätta jordbrukare för förluster som orsakats av ogynnsamma klimatförhållanden (deliberazione no 2724 av den 17 oktober 2003)

Syfte: Att ersätta jordbrukare vars höskörd har skadats på grund av ogynnsamma klimatförhållanden

Rättslig grund: Deliberazione della Giunta Regionale n. 2724 del 17 ottobre 2003: «Aiuti destinati ad indennizzare gli agricoltori delle perdite causate da avverse condizioni atmosferiche; criteri e modalità per l'attuazione degli interventi per la siccità dell'annata 2003»

Budget: 10 000 000 EUR

Stödnivå eller stödbelopp: Högst 80 % av skadan

Varaktighet: Begränsat till den period under vilken ansökningarna granskas

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien

Stöd nr: N 536/2003

Benämning: Regionala insatser för utveckling av Confidi i jordbrukssektorn

Syfte: Bevilja villkorliga garantier till jordbrukare eller kooperativ och genom Confidi erbjuda rådgivningtjänst till alla jordbrukare som är verksamma i regionen

Rättslig grund: Legge Regionale n. 13 del 25.7.2003«Interventi per lo sviluppo dei Confidi nel settore agricolo»

Budget: 1 032 913,80 EUR för garantier och 516 456,90 EUR för tekniskt bistånd under det första året

Stödnivå eller stödbelopp: Den kontanta bidragsekvivalenten av stödet till förmån för villkorliga garantier beräknas som skillnaden mellan låneräntan på marknaden och räntan för det aktuella lånet som avtalats med banken efter det att garantin ställts, med avdrag för det belopp som betalats av stödmottagaren (räntetillägg och kostnader knutna till beviljandet av garantin). Stöd som avser tekniskt bistånd är begränsat till 100 000 EUR per stödmottagare under en period på tre år. Stödnivån får högst uppgå till 70 % av de stödberättigande utgifterna

Varaktighet: 5 år

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Italien (Kalabrien)

Stöd nr: N 559/03

Benämning: Fastställande av kriterier för och bestämmelser om ersättning inom fruktsektorn till följd av frost i vissa kalabriska kommuner den 7–9 april 2003

Syfte: Att ersätta jordbrukare vars produktion av stenfrukter och citroner har skadats på grund av ogynnsamma klimatförhållanden

Rättslig grund: Deliberazione della Giunta regionale del 28 ottobre 2003, n. 824: «Determinazione dei criteri e delle modalità di erogazione d'indennizzi in favore del settore frutticolo a seguito delle gelate verificatesi in alcuni comuni della Calabria dal 7 al 9 aprile 2003»

Budget: 1 600 000 EUR

Stödnivå eller stödbelopp: Varierar beroende på skadorna (fastställs enligt en viss formel)

Varaktighet: 1 år

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Frankrike

Stöd nr: N 731/2002 – rättelse

Benämning: Stöd till fårsektorn med officiell kvalitetsstämpel

Syfte: Omhändertagande av en del av kontrollkostnaderna för fårproduktion med officiell kvalitetsstämpel

Budget: 1 630 000 EUR per år

Stödnivå eller stödbelopp: Stödnivån är 100 % av de stödberättigande kostnaderna första året, 83 % andra året, 67 % tredje året, 50 % fjärde året, 33 % femte året och 17 % sjätte året

Varaktighet: 6 år

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

---

13.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/25

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 1 december 2005

över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron

(CON/2005/51)

(2005/C 316/11)

Den 10 november 2005 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett ”Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron” (KOM(2005) 357 slutlig) (1), (nedan kallat förslaget till förordning). ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundar sig på artikel 123.4 tredje meningen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som är grunden för förslaget till förordning. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1.   Allmänna kommentarer

1.1.

Målet med förslaget till förordning är att skapa en lämplig rättslig ram för ett framtida införande av euron i de medlemsstater som ännu inte infört euron (nedan kallade icke-deltagande medlemsstater). Dessa medlemsstater har ett stort intresse av att en stabil rättslig ram antas på gemenskapsnivå i god tid innan de inför euron, så att nationell lagstiftning kan antas i tid och praktiska förberedelser kan göras innan euron ska införas. Hela EU samt de medlemsstater som redan har infört euron (nedan kallade deltagande medlemsstater) har också ett stort intresse av att säkerställa att en framtida utvidgning av euroområdet genomförs smidigt och framgångsrikt på samma sätt som när euron infördes i de ursprungliga 11 deltagande medlemsstaterna och Grekland, så att utvidgningen av euroområdet får en positiv effekt. ECB anser att det framgångsrika införandet av euron i de nuvarande deltagande medlemsstaterna hade avgörande betydelse för att etablera euron som en trovärdig valuta både inom EU och internationellt.

2.   Specifika kommentarer

2.1.   Tre olika scenarier för införande av euron

2.1.1.

Det är viktigt att komma ihåg att rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (2), som styrde införandet av euron i de ursprungliga 11 deltagande medlemsstaterna samt Grekland, bygger på det tillvägagångssätt som godkändes på Europeiska rådets möte i Madrid 1995 (nedan kallat Madridscenariot). Enligt Madridscenariot, som är basen för bestämmelserna om införandet av euron i förordning (EG) nr 974/98, fanns en övergångsperiod mellan införandet av euron som kontovaluta och införandet av eurosedlar och euromynt. För ytterligare införanden av euron har vissa praktiska aspekter har förändrats avsevärt sedan införandet av euron påbörjades första gången den 1 januari 1999. Den stora skillnaden är att eurosedlar nu finns tillgängliga runt om i euroområdet och EU vilket kräver andra övergångsscenarier än Madridscenariot.

2.1.2.

Enligt förslaget till förordning skulle rådet tillåta medlemsstaterna att välja ett av tre olika övergångsscenarier, a) en övergångsperiod som liknar Madrid-lösningen, d.v.s. en tidsperiod då euron endast skulle existera som kontovaluta och då eurosedlar och euromynt, även om dessa finns och används inom den privata sektorn, inte skulle vara officiellt godkända som nationellt lagligt betalningsmedel, (b) ett ”big bang”-scenario, d.v.s. en direkt övergång till euron, där euron införs som kontovaluta i den berörda medlemsstaten samtidigt som eurosedlar och euromynt införs, eller c) ett ”big bang”-scenario med en utfasningsperiod på upp till ett år under vilket hänvisningar till den nationella valutan får göras i vissa instrument med rättsverkan (t.ex. fakturor, företagens redovisning och lönebesked).

2.1.3.

Såsom framgår av motiveringen är det grundläggande syftet med förslaget till förordning att etablera dessa tre alternativa övergångsscenarier för framtida medlemsstater som antar euron (3). För att säkerställa bättre insyn för EU:s medborgare och att målen för EU:s handlingsplan för bättre lagstiftning beaktas, föreslår ECB att en uttrycklig bestämmelse tas med i förslaget till förordning där man klart och på ett mer tydligt sätt anger de tre olika övergångsscenarierna som skall tillämpas på de berörda medlemsstaterna.

2.1.4.

Flera av de stater som blev EU-medlemmar den 1 maj 2004 (4) har offentligt givit uttryck för att de helst skulle vilja införa euron med ett ”big bang”-scenario. Enligt den nuvarande ordalydelsen i förslaget till förordning kan konceptet med en ”big bang”-övergång till euron endast härledas från definitionen av övergångsperioden, vilket skulle innebära att dagen för införandet av euron och dagen för övergången till eurokontanter enligt bilagan till förslaget till förordning skulle sammanfalla (5). Även om det är teoretiskt tänkbart att ett ”big bang”-scenario sker i form av en övergångsperiod som bara varar en sekund, föreslår ECB ändå att man för EU-medborgarna borde definiera ”big bang”-scenariot på ett enklare sätt, exempelvis som ”en direkt övergång till euron där dagen för införandet av euron och dagen för övergången till eurokontanter sammanfaller”.

2.2.   Scenario med en övergångsperiod

2.2.1.

Enligt gällande bestämmelser i förordning (EG) nr 974/98 definieras ”övergångsperiod” som en treårsperiod som börjar den 1 januari 1999 och slutar den 31 december 2001, utom när det gäller Grekland då övergångsperioden definieras som en ettårsperiod som börjar den 1 januari 2001 och slutar den 31 december 2001 (6). Med andra ord fastslår den gällande förordningen (EG) nr 974/98 en bestämd tidsperiod under vilken övergångsbestämmelser gäller. I definitionen av ”övergångsperiod” i förslaget till förordning anges däremot inte någon specifik eller maximal tidsperiod. Istället kan längden på övergångsperioden för varje medlemsstat bestämmas från fall till fall enligt förslaget till bilaga till förordning (EG) nr 974/98, vilket innebär att längden på övergångsperioden skulle behöva omförhandlas fullständigt vid den tidpunkt då undantaget upphävs för varje berörd medlemsstat (7).

2.2.2.

ECB rekommenderar starkt att man i förslaget till förordning uttryckligen anger en maximal längd för övergångsperioden, och att denna tidsperiod inte överstiger tre år. Förutom denna tidsperiod rekommenderar ECB även att man i skälen till förslaget till förordning förtydligar att övergångsperioden bör vara så kort som möjligt, för att uppmuntra tillämpningen av kortare övergångsperioder än den maximalt tillåtna perioden om tre år. De argument som ECB:s ståndpunkt grundar sig på i denna fråga, och för rådet att beakta, framgår nedan.

2.2.3.

För det första finns det andra praktiska aspekter på införandet av euron idag än det fanns då euron infördes första gången den 1 januari 1999 då varken eurosedlar eller euromynt existerade. Eftersom eurosedlar nu finns tillgängliga inte bara inom euroområdet utan i hela EU, skulle trovärdigheten sättas på spel om medborgarna i de berörda medlemsstaterna fick vänta mer än tre år efter det att euron införts som valuta i deras medlemsstater innan eurosedlar och euromynt blev lagliga betalningsmedel.

2.2.4.

Övergångsperioden bör inte heller vara för lång eftersom euron kommer att ha utropats till officiell valuta i de berörda medlemsstaterna redan vid övergångsperiodens början (8). I enlighet med detta skulle ECB utforma penningpolitiken för den berörda medlemsstaten (9), och den nationella centralbanken i den berörda medlemsstaten skulle då genomföra alla penningpolitiska transaktioner i enheten euro (10). De berörda medlemsstaterna skulle emittera ny omsättningsbar offentlig skuld i enheten euro (11). Sannolikt kommer användningen av euron att öka för inhemska, men framförallt gränsöverskridande betalningar med den berörda medlemsstaten (12). Samtidigt skulle den berörda medlemsstaten kunna vidta lämpliga åtgärder för att göra det möjligt för organiserade marknader och betalningssystem att ändra beräkningsenheten för de operativa förfarandena från en nationell valutaenhet till enheten euro (13). Erfarenheterna från de ursprungliga 11 deltagande medlemsstaterna visar att sektorn för bankrörelser inriktade på stora företagskunder samt finansmarknaderna sannolikt kommer att gå över till enheten euro alldeles i början av övergångsperioden. Mot bakgrund av detta anser ECB inte att det är rimligt att ha en övergångsperiod på mer än tre år mellan den tidpunkt då euron införs som valuta i en medlemsstat och den tidpunkt då eurosedlar och euromynt införs officiellt.

2.2.5.

Det är sant att det var klokt att välja en övergångsperiod på tre år under den första övergången till euron, eftersom det var en aldrig tidigare skådad logistisk utmaning att slå ihop valutorna och de lagliga betalningsmedlen för 11 medlemsstater till enda gemensam europeisk valuta. Det noteras dock att för Grekland, som införde euron två år efter de ursprungliga 11 deltagande medlemsstaterna, räckte en övergångsperiod på ett år. Av detta kan man sluta sig att framtida införande av euron med en övergångsperiod i linje med Madridscenariot, bör vara kortare än tre år.

2.2.6.

För införandet av euron anses två principer ha stor betydelse – principen om likabehandling och principen om underlättande. Principen om likabehandling innebär att varken högre krav eller lägre krav skall ställas på medlemsstater som inför euron senare och principen om underlättande innebär att det krävs en viss flexibilitet när det gäller genomförandet av övergången. Medan principen om likabehandling antyder att medlemsstater som inför euron senare skall ha rätt att tillämpa en lika lång tidsperiod som i Madridscenariot anges för de ursprungliga deltagande medlemsstaterna, bör de i enlighet med principen om underlättande ges möjlighet att genomföra övergången snabbare, om detta visar sig vara genomförbart och lämpligt. En övergångsperiod på maximalt tre år skulle alltså överensstämma med principen om likabehandling eftersom den tar hänsyn till den övergångsperiod på tre år som tillämpades på de ursprungliga deltagande 11 medlemsstaterna enligt förordning (EG) nr 974/98. Samtidigt skulle en möjlighet att tillämpa en kortare övergångsperiod än dessa tre år beakta principen om underlättande.

2.2.7.

Att ange en maximal längd för övergångsperioden skulle överensstämma med den lagstiftningsteknik som används för att definiera andra perioder av betydelse för de olika övergångsscenarierna, t.ex. utfasningsperioden och den period då både euro och nationella valutor är i omlopp samtidigt. I förslaget till förordning anges att utfasningsperioden får uppgå till maximalt ett år (14). Enligt förordning (EG) nr 974/98 får den period då både euro och nationella valutor är i omlopp samtidigt vara högst sex månader (15).

2.2.8.

Mot bakgrund av behovet av att säkerställa trovärdigheten i övergångsprocessen och främja rättssäkerhet samt ökad effektivitet anser ECB sammanfattningsvis att det finns mycket goda argument för att i förslaget till förordning ange en maximal längd för övergångsperioden som inte överstiger tre år. För att uppmuntra tillämpningen av kortare övergångsperioder än den maximalt tillåtna perioden om tre år rekommenderar ECB även att man i skälen till förslaget till förordning förtydligar att övergångsperioden bör vara så kort som möjligt. Slutligen noteras att en tydlig bestämmelse om den maximala längden för övergångsperioden skulle medföra att man undviker ytterligare diskussioner om framtida upphävande av de berörda medlemsstaternas undantag och påföljande ändringar av förordning (EG) nr 974/98, vilket skulle göra övergången till euron till en mer förutsägbar process.

2.3.   Scenario för en övergångsperiod med utfasningsperiod

2.3.1.

ECB har förståelse för motiven till att kombinera ett ”big bang”-scenario med en utfasningsperiod upp till ett år då det skulle finnas ett visst utrymme för fortsatt användning av den nationella valutan för vissa rättsliga instrument som t.ex. fakturor och företagsredovisning enligt vad som framgår av motiveringen till förslaget till förordning (16). Även om det kan diskuteras huruvida fakturor och företagsredovisningar utgör rättsliga instrument i den mening som avses i förslaget till förordning, förstår ECB att tanken med en utfasningsperiod är att även tillåta den fortsatta användningen av den nationella valutaenheten i nya rättsliga instrument som t.ex. standardavtal som genereras elektroniskt (t.ex. kontrakt för biluthyrning).

2.3.2.

Även om det i motiveringen till förslaget anges att det under utfasningsperioden endast skulle finnas ”ett visst utrymme för att använda den nationella valutan för vissa rättsliga instrument” (17), innehåller bestämmelserna i förslaget till förordning inga begränsningar av de typer av rättsliga instrument som även fortsättningsvis får hänvisa till den nationella valutaenheten under utfasningsperioden (18). ECB noterar att ett sådant tillvägagångssätt ger medlemsstaterna ett ganska stort utrymme och en avsevärd grad av subsidiaritet under utfasningsperioden när det gäller tillämpningen på olika former av rättsliga instrument.

2.3.3.

En punkt som ECB vill understryka är att det av förslaget till förordning framgår att handlingar som utförs enligt rättsliga instrument som innehåller hänvisningar till den nationella valutaenheten under utfasningsperioden endast skall utföras i enheten euro (19). Detta kan leda till att parter hindras från att hänvisa till den nationella valutaenheten i betalningsinstrument eftersom sådana betalningsinstrument skulle utföras i enheten euro snarare än i den nationella valutaenheten. Om betalningsinstrument som checkar och betalningsorder är denominerade i den nationella valutaenheten kan detta dock medföra vissa problem för betalningsoperatörer eftersom dessa skulle behöva säkerställa att omräkningen från den nationella valutaenheten till enheten euro sker innan transaktionen genomförs. Eftersom betalningsinstrument även potentiellt kan vara i omlopp utanför de medlemsstater som tillämpar en utfasningsperiod är det viktigt att ur ett operationellt perspektiv förhindra möjligheten av en gränsöverskridande användning av betalningsinstrument denominerade i de relevanta nationella valutaenheterna. Detta kan uppnås genom att man begränsar tillämpningen av bestämmelserna om utfasningsperioden till sådana rättsliga instrument som skall utföras i den berörda medlemsstaten (d.v.s. endast i medlemsstaten med utfasningsperioden). Ett sådant tillvägagångssätt skulle uppmuntra flexibilitet avseende genomförandet av bestämmelserna om utfasningsperioden och begränsa det till nationell nivå.

2.3.4.

ECB noterar att den första delen av utfasningsperioden (upp till ett år efter dagen för övergången till eurokontanter) skulle överlappa med den period då både euro och nationella valutor är i omlopp samtidigt (upp till sex månader) och då både eurosedlar och euromynt samt nationella sedlar och mynt skulle tillåtas som lagliga betalningsmedel i den berörda medlemsstaten (20). ECB noterar att det finns en diskrepans mellan den bestämmelse enligt vilken handlingar som utförs enligt nya rättsliga instrument som innehåller hänvisningar till den gamla nationella valutaenheten under utfasningsperioden endast får utföras i enheten euro och det faktum att nationella sedlar och mynt kommer att förbli lagliga betalningsmedel i medlemsstaten under den period då både euro och nationella valutor är i omlopp samtidigt. Denna diskrepans skulle kunna avhjälpas genom en ändring i förslaget till förordning som innebär att ovannämnda bestämmelse gäller utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 15 i förordning (EG) nr 974/98 (d.v.s. bestämmelserna om den period då både euro och nationella valutor är i omlopp samtidigt).

2.4.   Eurons namn

2.4.1.

Det har kommit till ECB:s kännedom att en medlemsstat har gjort en språklig reservation vad gäller den gemensamma valutans benämning ”euro” i den medlemsstatens språkversion av förslaget till förordning. ECB vill understryka att namnet ”euro” måste användas korrekt och konsekvent i alla språkversioner av förslaget till förordning i överensstämmelse med vad som framgår av förordning (EG) nr 974/98 där det sägs att namnet på den gemensamma valutan, under beaktande av förekomsten av olika alfabet, måste vara samma på alla gemenskapernas officiella språk (21). Såsom ECB påpekat nyligen i ett yttrande över ett litauiskt lagförslag om eurons införande (22) framgår det klart av de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 974/98 att den gemensamma valutans namn är ”euro” och att detta namn måste vara detsamma i rättsakter som publiceras på alla gemenskapens språk. Gemenskapen som ensam behörig i monetära frågor bestämmer namnet på den gemensamma valutan. Som gemensam valuta måste namnet på euron vara identiskt i nominativ singular på alla gemenskapsspråk så att dess enhetskaraktär blir tydlig.

2.4.2.

I enlighet med vad som sagts ovan anger alla eurosedlar som ECB givit sitt godkännande att ges ut av ECB och medlemsstaternas nationella centralbanker sedan den 1 januari 2002 endast namnet på den gemensamma valutan som ”EURO” och ”ΕΥΡΩ”, d.v.s. valutans namn skrivet med romerska och grekiska bokstäver (23). För att undvika rättsosäkerhet rekommenderar ECB att man i den normativa delen av förslaget till förordning tar in en bestämmelse som bekräftar att ”stavningen av namnet på euron skall, med beaktande av förekomsten av olika alfabet, vara densamma för substantivet i nominativ singular på Europeiska unionens alla officiella språk”.

2.5.   Specifika ändringsförslag

Utöver vad som anförts ovan föreslår ECB ett antal specifika ändringar.

2.5.1.

Enligt förordning (EG) nr 974/98 får den medlemsstat som väljer en övergångsperiod enligt Madrid-scenariot vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att möjliggöra en ändring av beräkningsenheten för de operativa förfarandena från en nationell valutaenhet till enheten euro på marknader för organiserad handel, clearing och avveckling av sådana instrument som avses i avsnitt B i bilagan till rådets direktiv 93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappersområdet (24) (nedan kallat ”ISD”) och för råvaror (25). Eftersom ISD har upphävts genom direktivet om marknader för finansiella instrument (26) bör hänvisningarna till de instrument som avses i avsnitt B i bilagan till ISD ersättas med en hänvisning till de instrument som framgår av avsnitt C i bilaga I till direktivet om marknader för finansiella instrument, eftersom detta innehåller en mer detaljerad och utförlig förteckning över finansiella instrument än ISD, bl.a. inkluderas derivat avseende råvaror, kredit och väder.

2.5.2.

ECB föreslår också att artikel 10 första stycket i förslaget till förordning (EG) nr 974/98 förenklas så att lydelsen blir ”från och med respektive dag för övergång till eurokontanter skall ECB och de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna sätta eurosedlar i omlopp i de deltagande medlemsstaterna”.

2.5.3.

Angående den användbara hänvisningen till ”bestämmelserna i eventuella avtal enligt artikel 111 i fördraget angående monetära frågor” som återfinns i artikel 11 i förslaget till förordning (EG) nr 974/98 (som rör den ställning som lagligt betalningsmedel som euromynt som givits ut av tredjeländer som Monaco, San Marino och Vatikanstaten har), föreslår ECB att hänvisningen till artikel 111 i fördraget, i överensstämmelse med vissa språkversioner (t.ex. den tyska) av förslaget till förordning, begränsas till punkt 3 i denna, eftersom detta är den enda punkt i artikel 111 som hänvisar till bestämmelser angående monetära frågor (d.v.s. artikel 111.3).

2.5.4.

När det gäller förslaget att ”banker” skall ha skyldighet att avgiftsfritt växla sina kunders sedlar och mynt i nationell valuta till sedlar och mynt i euro upp till ett högsta belopp i enlighet med artikel 15.3 i förordning (EG) nr 974/98 noterar ECB att termen ”kreditinstitut”, ur rent terminologisk synpunkt, normalt är den term som används för att beskriva banker både i fördraget och gemenskapens sekundärrätt. Om hänvisningen till ”banker” ersätts med en hänvisning till ”kreditinstitut” enligt definitionen i det konsoliderade bankdirektivet, måste man dock ta hänsyn till det faktum att vissa ”kredit” institut som omfattas av definitionen i det direktivet inte hanterar några kontanta medel i sin verksamhet (t.ex. institut för elektroniska pengar) (27) medan andra, som faller utanför direktivets tillämpningsområde (t.ex. postgiroinstitut), tidigare har haft en viktig roll vid övergången till euron. Mot bakgrund av vad som sagts ovan vore det rimligt att ge de berörda medlemsstaterna ett visst manöverutrymme när det gäller att definiera vilka andra institut som skall omfattas av skyldigheten att avgiftsfritt växla sedlar och mynt.

2.6.   Ändringsförslag

2.6.1.

De ändringsförslag som blir resultatet av rekommendationerna ovan framgår av bilagan.

---

(1)  Version av den 2 augusti 2005.

(2)  EGT L 139, 11.5.1998, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2596/2000 (EGT L 300, 29.11.2000, s. 2).

(3)  Se motiveringen i förslaget till förordning, s. 3.

(4)  Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien och Slovenien.

(5)  Den föreslagna artikeln 1 h i förordning (EG) nr 974/98 samt förslaget till bilaga.

(6)  Artiklarna 1 och 2 i förordning (EG) nr 974/98.

(7)  Artikel 1 h i förslaget till förordning (EG) nr 974/98.

(8)  Förslag till artikel 2 i förordning (EG) nr 974/98.

(9)  Artikel 105.2 i fördraget och artikel 12.1 första stycket i Stadgan för Europeiska centralbanks-systemet och Europeiska central-banken.

(10)  Skäl 9 i förordning (EG) nr 974/98.

(11)  Skäl 14 i förordning (EG) nr 974/98.

(12)  Artikel 8.3 och skäl 13 i förordning (EG) nr 974/98.

(13)  Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 974/98.

(14)  Artikel 9 a i förslaget till förordning (EG) nr 974/98.

(15)  Artikel 15 i förordning (EG) nr 974/98. De bör observeras att alla tolv nuvarande deltagande medlemsstater kortade ned den period då både euro och nationella valutor var i omlopp samtidigt till maximalt två månader.

(16)  Se motiveringen i förslaget till förordning, s. 3.

(17)  Se motiveringen i förslaget till förordning, s. 3.

(18)  Artikel 1 i och artikel 9 a i förslaget till förordning (EG) nr 974/98.

(19)  Artikel 9 a tredje meningen i förslaget till förordning (EG) nr 974/98.

(20)  Artikel 15 i förordning (EG) nr 974/98.

(21)  Artikel 2 och skäl 2 i förordning (EG) nr 974/98. Se även punkt 10 i ECB:s yttrande CON/2005/21 av den 14 juni 2005 på begäran av Lietuvos bankas om den rättsliga ramen för eurons införande (finns ej på svenska). Yttrandet finns på ECB:s webbplats www.ecb.int.

(22)  Punkt 10 i yttrandet CON/2005/21.

(23)  Artikel 1.2 i beslut ECB/2003/4 av den 20 mars 2003 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar (EUT L 78, 25.3.2003, s. 16).

(24)  EGT L 141, 11.6.1993, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG (EGT L 35, 11.2.2003, s. 1).

(25)  Artikel 8.4 punkt a andra strecksatsen i förordning (EG) nr 974/98.

(26)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EGT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(27)  Artikel 1.1 och artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 26.5.2000, s. 1). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9).

---

---