10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/1

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 15 september 2005

i mål C-464/02: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Danmark (1)

(Fördragsbrott - Fri rörlighet för arbetstagare - Motorfordon - Arbetsgivarens tillhandahållande till arbetstagaren - Fordon registrerat i arbetsgivarens medlemsstat - Arbetstagare bosatt i en annan medlemsstat - Avgift på motorfordon)

(2005/C 315/01)

Rättegångsspråk: danska

I mål C 464/02, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 23 december 2002, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Rasmussen och D. Martin) mot Konungariket Danmark (ombud: J. Molde), med stöd av Republiken Finland, (ombud T. Pynnä), har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna N. Colneric (referent), K. Schiemann, E. Juhász och E. Levits, generaladvokat: F. G. Jacobs, justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein, den 15 september 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Konungariket Danmark har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 39 EG genom att — i sin lagstiftning och administrativa praxis inte tillåta att arbetstagare, som är bosatta i Danmark och som i en annan medlemsstat har en anställning som inte utgör deras huvudsakliga sysselsättning, för yrkesmässiga och privata ändamål använder ett tjänstefordon som är registrerat i denna andra medlemsstat där arbetsgivarens bolag är beläget, och genom att — i sin lagstiftning och administrativa praxis inte tillåta att arbetstagare, som är bosatta i Danmark och som är anställda i en annan medlemsstat, för yrkesmässiga eller för yrkesmässiga och privata ändamål använder ett tjänstefordon som är registrerat i denna andra medlemsstat, där deras arbetsgivare har sitt säte eller sitt huvudsakliga driftställe, och som varken är avsett att huvudsakligen användas permanent i Danmark eller faktiskt används på detta sätt, såvida inte anställningen vid denna arbetsgivare utgör deras huvudsakliga sysselsättning och en avgift erläggs.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

4)	Republiken Finland skall bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EGT C 44 av den 22.02.2003.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/1

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-111/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Sverige (1)

(Fördragsbrott - Fri rörlighet för jordbruksprodukter - Direktiv 89/662/EEG - Artikel 5 - Veterinära kontroller i den mottagande medlemsstaten - Nationell ordning som innebär en skyldighet för importörer att föranmäla vissa produkter av animaliskt ursprung från andra medlemsstater)

(2005/C 315/02)

Rättegångsspråk: svenska

I mål C-111/03, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: L. Ström van Lier och A. Bordes) mot Konungariket Sverige (ombud: A. Kruse), med stöd av Republiken Finland (ombud: A. Guimaraes-Purokoski), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 12 mars 2003, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Schintgen (referent), R. Silva de Lapuerta, P. Kūris och G. Arestis, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5 i rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden, genom att upprätthålla en ordning som innebär en skyldighet att föranmäla import av vissa produkter av animaliskt ursprung från andra medlemsstater.

2)	Konungariket Sverige skall ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Republiken Finland skall bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EGT C 112, 10.05.2003.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/2

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 13 september 2005

i mål C-176/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Europeiska unionens råd (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Artiklarna 29 EU, 31 e EU, 34 EU och 47 EU - Rambeslut 2003/80/RIF - Skydd för miljön - Straffrättsliga påföljder - Gemenskapens behörighet - Rättslig grund - Artikel 175 EG)

(2005/C 315/03)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-176/03, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Petite, J.-F. Pasquier och W. Bogensberger), med stöd av Europaparlamentet, (ombud: G. Garzón Clariana, H. Duintjer Tebbens, A. Baas, och M. Gómez-Leal) mot Europeiska unionens råd (ombud: J.-C. Piris, J. Schutte och K. Michoel), med stöd av Konungariket Danmark, (ombud: J. Molde), Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: W.-D. Plessing och A. Dittrich), Republiken Grekland (ombud: E.-M. Mamouna och M. Tassopoulou), Konungariket Spanien (ombud: N. Díaz Abad), Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues, F. Alabrune och E. Puisais), Irland (ombud: D. O'Hagan, biträdd av P. Gallagher, E. Fitzsimons, SC, och E. Regan, BL), Konungariket Nederländerna (ombud: H.G. Sevenster och C. Wissels, Republiken Portugal (ombud: L. Fernandes och A. Fraga Pires), Republiken Finland (ombud: A. Guimaraes-Purokoski), Konungariket Sverige (ombud: A. Kruse, K. Wistrand och A. Falk), Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: C. Jackson, biträdd av R. Plender, QC), angående en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 35 EU, som väckts den 15 april 2003, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av sammansatt av ordföranden V. Skouris och avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, A. Rosas, R. Silva de Lapuerta och A. Borg Barthet samt domarna R. Schintgen (referent), N. Colneric, S. von Bahr, J.N. Cunha Rodrigues, G. Arestis, M. Ilešič och J. Malenovský; generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer; justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 13 september 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Rådets rambeslut 2003/80/RIF av den 27 januari 2003 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser ogiltigförklaras.

2)	Europeiska unionens råd skall ersätta rättegångskostnaderna.

3)

Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt Europaparlamentet skall bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 135, 7.6.2003

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/2

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-264/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike (1)

(Fördragsbrott - Offentlig upphandling - Direktiv 92/50/EEG - Förfarande vid offentlig upphandling av tjänster - Frihet att tillhandahålla tjänster - Fullmakt som byggherre på delegation - Personer till vilka uppdraget som byggherre på delegation kan ges - Uttömmande förteckning över franska juridiska personer)

(2005/C 315/04)

Rättegångsspråk: franska

I mål C 264/03, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 17 juni 2003, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Stromsky och K. Wiedner samt F. Simonetti) mot Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och D. Petrausch), har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas (referent) samt domarna J. Malenovský, J.-P. Puissochet, A. Borg Barthet och U. Lõhmus, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997, och artikel 49 EG genom att i artikel 4 i lag nr 85-704 av den 12 juli 1985 om arbeten med offentliga byggherrar och om deras förhållande till privata byggmästare, i dess lydelse enligt lag nr 96-987 av den 14 november 1996, om genomförandet av pakten för rekonstruktion av staden förbehålla de franska juridiska personer som finns upptagna i en uttömmande förteckning uppdraget som byggherre på delegation.

---

(1)  EUT C 200, 23.8.2003.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/3

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 20 oktober 2005

i de förenade målen C-327/03 och C-328/03 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht): Bundesrepublik Deutschland mot ISIS Multimedia Net GmbH und Co. KG m.fl. (1)

(Teletjänster - Direktiv 97/13/EG - Artikel 11.2 - Avgift för tilldelning av nya telefonnummer - Kostnadsfri tillgång till nummerbestånd för efterträdaren till det tidigare monopolet)

(2005/C 315/05)

Rättegångsspråk: tyska

I de förenade målen C-327/03 och C-328/03, angående begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland), genom beslut av den 30 april 2003 som inkom till domstolen den 28 juli 2003, i målen Bundesrepublik Deutschland mot ISIS Multimedia Net GmbH und Co. KG, företrätt av ISIS Multimedia Net Verwaltungs GmbH (C-327/03), Firma O2 (Germany) GmbH und Co. OHG (C-328/03), har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J. Malenovský, S. von Bahr (referent), A. Borg Barthet och U. Lõhmus, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet skall tolkas så, att den utgör hinder för en sådan nationell bestämmelse som den som avses i målen vid den nationella domstolen, enligt vilken en ny operatör på telekommunikationsmarknaden skall betala en avgift för tilldelning av telefonnummer med hänsyn till numrens ekonomiska värde, trots att ett telekommunikationsföretag med dominerande ställning på samma marknad kostnadsfritt har övertagit ett ansenligt nummerbestånd från det tidigare monopolet, vilket det efterträtt, och trots att det enligt nationell rätt inte är möjligt att i efterhand ta ut en avgift för detta bestånd.

---

(1)  EUT C 251, 18.10.2003.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/3

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 18 oktober 2005

i mål C-405/03 (begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof te 's-Gravenhage, Nederländerna): Class International BV mot Colgate-Palmolive Company, Unilever NV, SmithKline Beecham plc, Beecham Group plc (1)

(Varumärken - Direktiv 89/104/EEG - Förordning (EG) nr 40/94 - Rättigheter som är knutna till ett varumärke - Användning av ett varumärke i näringsverksamhet - Import av originalvaror till gemenskapen - Varor som hänförts till ett tullförfarande för extern transitering eller till ett tullförfarande för lagring i tullager - Invändning från varumärkesinnehavaren - Utbjudande till försäljning av varor som hänförts till ett tullförfarande för extern transitering eller till ett tullförfarande för lagring i tullager - Invändning från varumärkesinnehavaren - Bevisbörda)

(2005/C 315/06)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-405/2003, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Gerechtshof te 's-Gravenhage (Nederländerna), genom beslut av den 28 augusti 2003, som inkom till domstolen den 29 september 2003, i målet mellan Class International BV och Colgate-Palmolive Company, Unilever NV, SmithKline Beecham plc, Beecham Group plc, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C. W. A. Timmermans, A. Rosas och J. Malenovský samt domarna C. Gulmann (referent), R. Schintgen, N. Colneric, S. von Bahr, J. N. Cunha Rodrigues, A. Borg Barthet, M. Ilešič och J. Klučka, generaladvokat: F. G. Jacobs, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Ferreira, den 18 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Artikel 5.1 och 5.3 c i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar och artikel 9.1 och 9.2 c i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken skall tolkas så att en varumärkesinnehavare inte har rätt att motsätta sig att varor som är försedda med hans varumärke förs in i gemenskapen med stöd av ett tullförfarande för extern transitering eller ett tullförfarande för lagring i tullager, när varorna inte dessförinnan släppts ut på marknaden i gemenskapen av varumärkesinnehavaren eller med hans samtycke. Varumärkesinnehavaren kan inte, då varorna förs in i gemenskapen, ställa som villkor att en slutdestination redan fastställts i tredjeland, i förekommande fall i ett köpeavtal, för att de berörda varorna skall få hänföras till ett förfarande för extern transitering eller ett förfarande för lagring i tullager.

2)

Med begreppen ”utbjuda” och ”marknadsföra” varor i artikel 5.3 b i direktiv 89/104 och i artikel 9.2 b i förordning (EG) nr 40/94 skall förstås: att utbjuda och sälja originalvaror som är försedda med ett varumärke och som har tullstatus av icke-gemenskapsvaror, när anbudet har lämnats och/eller försäljningen har skett under den period som varorna hänförts till ett förfarande för extern transitering eller till ett förfarande för lagring i tullager. Varumärkesinnehavaren kan motsätta sig utbjudande eller försäljning av varorna när detta ovillkorligen medför att de släpps ut på marknaden i gemenskapen.

3)

I en situation som den som är aktuell i målet vid den nationella domstolen åligger det varumärkesinnehavaren att bevisa de sakomständigheter som gör att förbudsrätten enligt artikel 5.3 b och 5.3 c i direktiv 89/104 och i artikel 9.2 b och 9.2 c i förordning nr 40/94 kan utövas. Varumärkesinnehavaren skall därmed bevisa antingen att icke-gemenskapsvaror försedda med hans varumärke har släppts ut i fri omsättning eller att ett utbjudande eller en försäljning av dessa varor ovillkorligen medför att de släpps ut på marknaden i gemenskapen.

---

(1)  EUT C 304,13.12.2003.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/4

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-468/03 (begäran om förhandsavgörande från VAT and Duties Tribunal, London): Overland Footwear Ltd mot Commissioners of Customs & Excise (1)

(Gemensamma tulltaxan - Importtullar - Deklarerat tullvärde som inbegriper inköpsprovision - Betalning av tull på hela det deklarerade beloppet - Ändring av tulldeklarationen - Villkor - Återbetalning av den tull som betalats på inköpsprovisionen)

(2005/C 315/07)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-468/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av VAT and Duties Tribunal, London (Förenade kungariket), genom beslut av den 29 september 2003, som inkom till domstolen den 6 november 2003, i målet Overland Footwear Ltd mot Commissioners of Customs & Excise, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C. W. A. Timmermans samt domarna J. Makarczyk, C. Gulmann (referent), R. Schintgen och J. Klučka, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Artiklarna 29, 32 och 33 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen skall tolkas så att en inköpsprovision som medräknas i det deklarerade tullvärdet, och som inte anges separat från varornas försäljningspris i importdeklarationen, skall anses utgöra en del av transaktionsvärdet i den mening som avses i artikel 29 i tullkodexen och följaktligen vara tullpliktig.

2)

Artiklarna 78 och 236 i förordning nr 2913/92 skall tolkas på följande sätt. — Tullmyndigheterna är, efter att de frigjort de importerade varorna, på deklarantens begäran om ändring av tulldeklarationen beträffande dessa varor, skyldiga att antingen avslå deklarantens begäran genom motiverat beslut, eller vidta den begärda ändringen. Besluten kan överklagas till domstol. — För det fall tullmyndigheterna vid ändringen konstaterar att en inköpsprovision av misstag medtagits i det deklarerade tullvärdet, är nämnda myndigheter skyldiga att reglera situationen genom att återbetala den importtull som betalats på inköpsprovisionen.

---

(1)  EUT C, 10.01.2004

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/5

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-511/03 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden): Staat der Nederlanden (Ministerie van landbouw, Natuurbeheer en Visserij) mot Ten Kate Holding Musselkanaal BV m.fl. (1)

(Hälsopolitik - Skydd mot bovin spongiform encefalopati (BSE) (galna ko-sjukan) - Utfodring av idisslare med protein från andra arter än idisslare - En medlemsstats ansvar för skador som tillfogats enskilda på grund av överträdelser av gemenskapsrätten som medlemsstaten gjort sig skyldig till - Tillämplig lagstiftning - Skyldighet att väcka en passivitetstalan mot kommissionen)

(2005/C 315/08)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-511/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna), genom beslut av den 5 december 2003 som inkom till domstolen den 8 december 2003, i målet Staat der Nederlanden (Ministerie van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij) mot Ten Kate Holding Musselkanaal BV, Ten Kate Europrodukten BV och Ten Kate Produktie Maatschappij BV, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas (referent) samt domarna J.-P. Puissochet, S. von Bahr, U. Lõhmus och A. Ó Caoimh,, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Ferreira, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

I gemenskapsrätten föreskrivs inte någon skyldighet för en medlemsstat att väcka en talan om ogiltigförklaring med stöd av artikel 230 EG eller en passivitetstalan med stöd av artikel 232 EG till förmån för en av dess medborgare. Gemenskapsrätten utgör emellertid i princip inte hinder för att en nationell lagstiftning innehåller en sådan skyldighet eller för att det i denna föreskrivs att medlemsstaten blir skadeståndsskyldig om en sådan talan inte har väckts.

2.

Artikel 1.2 i kommissionens beslut 94/381/EG av den 27 juni 1994 om vissa skyddsåtgärder vad avser bovin spongiform encefalopati och utfodring med däggdjursprotein, jämförd med artikel 17 i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden och artikel 17 i rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden, skall tolkas på så sätt att om det inte är möjligt att utifrån de uppgifter som Europeiska gemenskapernas kommission förfogar över fastställa att de kontroller som utförs inom ramen för ett system som gör det möjligt att skilja mellan animaliskt protein från idisslare och protein från andra däggdjursarter, vilket en medlemsstat har anmodat kommissionen att bedöma i syfte att beviljas ett tillstånd, ger tillräckliga garantier med avseende på skyddet för folkhälsan och om en ansökan från denna medlemsstat har hänskjutits till Ständiga veterinärkommittén men denna inte har tagit ställning, bland annat på grund av nya rön som förändrar uppfattningen av risken för folkhälsan, skall kommissionen inte anses skyldig att lägga fram ett förslag till Europeiska unionens råd angående de åtgärder som skall vidtas.

---

(1)  EUT C 59, 6.3.2004.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/5

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-6/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 92/43/EEG - Bevarande av livsmiljöer - Vilda djur och växter)

(2005/C 315/09)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-6/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. van Beek och L. Flynn ) mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: C. Jackson, biträdd av K. Smith, barrister), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 9 januari 2004, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Schintgen, R. Silva de Lapuerta, G. Arestis och J. Klučka (referent), generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, genom att inte inom föreskriven tid vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven i detta direktiv införlivas på ett fullständigt och korrekt sätt, särskilt — artikel 6.2, med avseende på Gibraltar, — artikel 6.3 och 6.4 vad gäller planer och projekt för uttag av vatten och planer för markanvändning, — artikel 11, — artikel 12.1 d, med avseende på Gibraltar, — artikel 12.2, — artikel 12.4, — artikel 13.1, — artikel 14.2, — artikel 15, — artikel 16, — hela direktiv 92/43 bortom sina territorialvatten.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 59, 6.3.2004.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/6

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 13 oktober 2005

i mål C-73/04 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Hamm): Brigitte och Marcus Klein mot Rhodos Management Ltd (1)

(Brysselkonventionen - Behörighet med avseende på nyttjanderätt till fast egendom - Nyttjanderätt till fast egendom på tidsdelningsbasis)

(2005/C 315/10)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-73/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt protokollet av den 3 juni 1971 om domstolens tolkning av konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, som framställts av Oberlandesgericht Hamm (Tyskland), genom beslut av den 27 januari 2004 som inkom till domstolen den 17 februari 2004, i målet Brigitte och Marcus Klein mot Rhodos Management Ltd, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann (referent) samt domarna K. Schiemann, N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues, och E. Levits, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: R. Grass, den 13 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 16.1 a i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om anslutningen av Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om anslutningen av Republiken Grekland och enligt konventionen av den 26 maj 1989 om anslutningen av Konungariket Spanien och Republiken Portugal, skall tolkas på så sätt att den inte är tillämplig på ett klubbmedlemskapsavtal, vilket mot en medlemsavgift som utgör största delen av det totala priset möjliggör för medlemmarna att förvärva en nyttjanderätt på tidsdelningsbasis till en fast egendom som endast beskrivs till sin typ och till sitt läge, och i vilket det föreskrivs att medlemmarna skall ansluta sig till en organisation som möjliggör ett utbyte av deras nyttjanderätt.

---

(1)  EUT C 106, 30.4.2004.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/6

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 15 september 2005

i mål C-258/04 (begäran om förhandsavgörande från Cour de travail de Liège): Office national de l'emploi mot Ioannis Ioannidis (1)

(Arbetssökande - Unionsmedborgarskap - Icke-diskrimineringsprincipen - Artikel 39 EG - Särskild arbetslöshetsersättning till unga som söker sin första anställning - Beviljande av ersättning beroende av om gymnasieutbildning har avslutats i den berörda medlemsstaten)

(2005/C 315/11)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-258/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Cour du travail de Liège (Belgien), genom beslut av den 7 juni 2004, som inkom till domstolen den 17 juni 2004, i målet mellan Office national de l'emploi mot Ioannis Ioannidis, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues (referent), M. Ilešič och E. Levits, generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomber, justitiesekreterare: R. Grass, den 15 september 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Bestämmelserna i artikel 39 EG utgör hinder för att en medlemsstat avslår en ansökan om särskild arbetslöshetsersättning från en medborgare från en annan medlemsstat som söker sin första anställning, och som i sin egenskap av barn inte för sin försörjning är beroende av en migrerande arbetstagare som är bosatt i den förstnämnda staten, med den enda motiveringen att den berörde har avslutat sin gymnasieutbildning i en annan medlemsstat.

---

(1)  EUT C 201 av den 07.08.2004.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/7

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-505/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2001/19/EG - ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis - Sjuksköterska, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, apotekare och läkare - Ej införlivat inom föreskriven tidsfrist - Gibraltar)

(2005/C 315/12)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-505/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: H. Støvlbæk) mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: S. Nwaokolo), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av J.-P. Puissochet, tillförordnad ordförande på sjätte avdelningen, och domarna S. von Bahr och A. Borg Barthet (referent), generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: R. Grass, den 20 oktober 2005, avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG av den 14 maj 2001 om ändring av rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG om den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer och av rådets direktiv 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16/EEG om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv med avseende på Gibraltar.

2.	Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 31, 5.2.2005.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/7

---

DOMSTOLENS DOM

(fjärde avdelningen)

den 20 oktober 2005

i mål C-70/05: Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2000/78/EG - Likabehandling i fråga om anställning och arbete - Underlåtelse att införliva inom föreskriven frist)

(2005/C 315/13)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-70/05, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Martin) mot Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, väckt den 14 februari 2005, har domstolen (fjärde avdelningen), sammansatt av tillförordnade ordföranden på fjärde avdelningen N. Colneric (referent) samt domarna K. Lenaerts och E. Juhász, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: R. Grass, den 20 oktober 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling genom att underlåta att anta de lagar och andra förordningar som krävs för att följa det direktivet.

2)	Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C, 02.04.2005.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/8

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bács-Kiskun Megyei Bíróság av den 12 juli 2005 i målet mellan Ilona Németh och Vám- és Pénzügyőrség Dél-Alföldi Regionális Parancsnoksága

(mål C-333/05)

(2005/C 315/14)

Rättegångsspråk: ungerska

Bács-Kiskun Megyei Bíróság, begär genom beslut av den 12 juli 2005, som inkom till domstolens kansli den 14 september 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Ilona Németh och Vám- és Pénzügyőrség Dél-Alföldi Regionális Parancsnoksága beträffande följande frågor/fråga:

1)	Kan en sådan pålaga i en medlemsstat som den ungerska pålagan för registrering anses utgöra en tull eller en avgift med motsvarande verkan?

2)	Om den första frågan besvaras nekande, kan då en pålaga i en medlemsstat som den ungerska pålagan för registrering – som innebär ett krav på betalning av en avgift som en förutsättning för inskrivning i registret och tagande i trafik av en personbil – anses utgöra en pålaga som påförs vid import?

3)

Om den andra frågan besvaras nekande, kan då en pålaga i en medlemsstat som den ungerska pålagan för registrering vara förenlig med de krav som föreskrivs i artikel 90 i Romfördraget eller med föreskrifterna i artikel 33 i direktiv 77/388/EEG (1), eller utgör denna ungerska pålaga för registrering ett åsidosättande av det gemensamma systemet för mervärdesskatt?

4)

Kan en sådan pålaga i en medlemsstat som den ungerska pålagan för registrering på gemenskapsrättens nuvarande stadium göras förenlig med bestämmelserna i gemenskapsrätten om det belopp som påförts i form av pålagan för registrering av nya och begagnade personbilar – utan hänsyn till klassificeringen av bilarna utifrån miljömässiga hänsyn – är lika stort och inte på något sätt återspeglar den faktiska värdeminskningen på begagnade bilar, och är helt oberoende av det datum när bilen togs i trafik och den tid som fordonet [lagligen] varit i trafik?

---

(1)  EUT L 145, s. 1

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/8

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Finanzgericht Köln av den 24 augusti 2005 i målet mellan Rizeni Letoveho Provozu UR SP och Bundesamt für Finanzen

(mål C-335/05)

(2005/C 315/15)

Rättegångsspråk: tyska

Finanzgericht Köln, Tyskland, begär genom beslut av den 24 augusti 2005, som inkom till domstolens kansli den 15 september 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Rizeni Letoveho Provozu UR SP och Bundesamt für Finanzen beträffande följande fråga:

Skall artikel 2.2 i rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter (direktiv 86/560/EEG) (1) tolkas restriktivt på så sätt att den möjlighet som däri föreskrivs för medlemsstaterna att göra återbetalning av mervärdesskatt beroende av att motsvarande fördelar vad gäller omsättningsskatter beviljas av tredje land, inte avser de stater som är parter i General Agreement on Trade in Services – GATS-avtalet – (BGBl. II 1994, s. 1473, s. 1643) och kan åberopa den däri angivna klausulen om mest gynnad nation (artikel II första stycket i GATS-avtalet)?

---

(1)  EGT L 326, s. 40.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/9

---

Överklagande, ingivet den 19 september 2005 av Front National, M. F. Stirbois, B. Gollnisch, C. Lang, J.C. Martinez, Ph. Claeys, K. Dillen och M. Borghezio, av det beslut som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (andra avdelningen), har meddelat den 11 juli 2005 i mål T-17/04: Front National m.fl. mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd

(mål C-338/05 P)

(2005/C 315/16)

Rättegångsspråk: franska

Front National m.fl., har den 19 september 2005 överklagat förstainstansrättens (andra avdelningen) beslut av den 11 juli 2005 i mål T-17/04, Front National m.fl. mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Klagandena företräds av W. de Saint-Just, avocat.

Klagandena yrkar att domstolen skall upphäva det överklagade beslutet av den 11 juli 2005 och samtliga därav följande rättsverkningar.

Åberopade grunder och huvudargument:

Klagandena består av ett politiskt parti, Front National, och ledamöter av Europaparlamentet från olika nationella politiska grupperingar (Front National, Lega Nord, Vlaams Blok). Dessa väckte vid förstainstansrätten talan om ogiltigförklaring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (1) bland annat på grund av rättsstridighet, åsidosättande av principerna om likabehandling, insyn, politisk mångfald och subsidiaritet samt på grund av att det förelåg en presumtion för att handläggningsregler hade åsidosatts.

I det ifrågasatta beslutet av den 11 juli 2005 fastslog förstainstansrätten inledningsvis (punkt 48), att Front National är direkt berört av den omtvistade förordningen. Förstainstansrätten fastslog dock (punkt 52) att de klagande ledamöterna inte är direkt berörda av den ifrågasatta förordningen. Det är emellertid uppenbart att dessa valda ledamöter särskiljer sig, genom sin verksamhet och sina åtaganden gentemot sitt politiska parti, från ”varje annan medborgare”. Precis av den anledningen är de behöriga att ifrågasätta en rättsakt som ställer rättigheter och regler för den politiska gruppering som de tillhör på spel. Förstainstansrätten fastslår dock (punkt 66) att Front National inte är personligen berört av den ifrågasatta förordningen.

Förstainstansrätten har i och med detta godtagit Europaparlamentets resonemang enligt vilket artikel 4 i förordningen inte är omedelbart tillämplig och att ”förordning 2004/2003 därför inte får några direkta verkningar gentemot Front National”.

I artikel 13 i förordningen föreskrivs emellertid att ”artiklarna 4–10 skall tillämpas från och med den dag då Europaparlamentets första session öppnas efter valen till Europaparlamentet i juni 2004”. Då Front National deltar i Europaparlamentsvalet i alla stora franska regioner och då det inte råder tvivel om att partiets kandidater kommer att bli valda med tanke på det starka stöd det har i Frankrike, är påståendet att Front National kommer att vara representerat i Europaparlamentet varken att se som en extrapolering eller en ”spekulation”. I enlighet med detta synsätt är partiet direkt berört av förordningens bestämmelser om ”regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå”.

---

(1)  (EUT L 297, s. 1)

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/9

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Cour de travail Liège av den 6 september 2005 i målet mellan Monique Chateignier och Office national de l'emploi, O.N.Em.

(mål C-346/05)

(2005/C 315/17)

Rättegångsspråk: franska

Cour de travail de Liège begär genom beslut av den 6 september 2005, som inkom till domstolens kansli den 22 september 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Monique Chateignier och Office national de l'emploi, O.N.Em., beträffande följande fråga:

Ger artikel 39.2 i fördraget och artikel 3.1 i förordning nr (EEG) 1408/71, vilka garanterar likabehandling av medlemsstaternas arbetstagare och fri rörlighet för personer – däribland arbetstagare – utrymme att tolka artikel 67.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 (1) på så sätt att den innebär en skyldighet för en arbetstagare från en medlemsstat att genomgå en praktiktjänstgöring som ger rätt till arbetslöshetsförmåner i hemviststaten trots att det i den nationella lagstiftningen i den medlemsstaten inte uppställs ett sådant krav för vare sig arbetstagare från tredje land eller från en medlemsstat?

---

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57)

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/10

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av High Court (Irland) av den 30 juli 2004 i målet mellan Elaine Farrell och Alan Whitty, Minister for the Environment, Irland, Attorney General och The Motor Insurers Bureau of Ireland

(mål C-356/05)

(2005/C 315/18)

Rättegångsspråk: engelska

High Court (Irland) begär, genom beslut av den 30 juli 2004, som inkom till domstolens kansli den 23 september 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Elaine Farrell och Alan Whitty, Minister for the Environment, Irland, Attorney General samt The Motor Insurers Bureau of Ireland beträffande följande frågor:

1)

Var Irland enligt artikel 1 i rådets direktiv 90/232/EEG (1) skyldig att senast den 31 december 1995 – det datum då bestämmelserna i direktivet om passagerare i andra fordon än motorcyklar senast skulle införlivas med nationell rätt – införa obligatorisk ansvarsförsäkring för skada som drabbar personer som färdas i en del av ett motorfordon som inte har utformats och försetts med sittplatser för passagerare?

2)	För det fall den första frågan skall besvaras jakande, ger artikel 1 i detta direktiv enskilda rättigheter som kan åberopas direkt vid nationell domstol?

---

(1)  Rådets tredje direktiv 90/232/EEG av den 14 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 129, 19.05.1990, s. 33-35; svensk specialutgåva, område 13, volym 19 s. 189).

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/10

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av tribunal de grande instance de Brive-La-Gaillarde av den 9 september 2005 i målet Estager SA mot Receveur principal de la Recette des Douanes de Brive

(mål C-359/05)

(2005/C 315/19)

Rättegångsspråk: franska

Tribunal de grande instance de Brive-La-Gaillarde, begär genom beslut av den 9 september 2005, som inkom till domstolens kansli den 26 september 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet Estager SA mot Receveur principal de la Recette des Douanes de Brive beträffande följande fråga:

Är bestämmelserna i beslut nr 2000-916 av den 19 september 2000 om anpassning av vissa belopp som i lagstiftningen uttrycks i franska franc till värden i euro – beträffande den åtgärd genom vilken 100 franska franc avseende TBSJF-skatten på framställning av mjöl, mannagryn och fint vetemjöl omräknats till 16 euro – förenliga med gemenskapsförordningarna om införande av euro?

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/10

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Vestre Landsret av den 5 oktober 2005 i målet mellan Anklagemyndigheden och Uwe Kay Festersen

(mål C-370/05)

(2005/C 315/20)

Rättegångsspråk: danska

Vestre Landsret begär genom beslut av den 5 oktober 2005, som inkom till domstolens kansli den 10 oktober 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Anklagemyndigheden och Uwe Kay Festersen beträffande följande frågor:

1)	Utgör artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget hinder för att en medlemsstat föreskriver som krav för förvärv av en jordbruksfastighet att förvärvaren skall bosätta sig fast på fastigheten?

2)	Har det någon betydelse för svaret på den första frågan att fastigheten inte utgör någon självbärande enhet och att fastighetens bostadshus ligger inom stadsområdet (byzonen)?

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/11

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bundesgerichtshof av den 21 juli 2005 i målet mellan Gintec International Import-Export GmbH och Verband Sozialer Wettbewerb e.V.

(mål C-374/05)

(2005/C 315/21)

Rättegångsspråk: tyska

Bundesgerichtshof, begär genom beslut av den 21 juli 2005, som inkom till domstolens kansli den 12 oktober 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Gintec International Import-Export GmbH och Verband Sozialer Wettbewerb e.V. beträffande följande frågor:

1)

Sätter de bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (1),) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004, (2) som rör åberopande av utlåtanden från ej sakkunniga utomstående personer samt reklam med utlottningar inte bara en lägsta, utan också en avgränsande högsta standard för förbudet mot reklam som riktas till allmänheten och som avser läkemedel?

2)

Om fråga 1 besvaras jakande: a) Föreligger då ett felaktigt eller vilseledande ”påstående om tillfrisknande på grund av läkemedlet” i den mening som avses i artikel 90 j i direktiv 2001/83/EG, om annonsören återger resultatet av en enkät som besvarats av ej sakkunniga utomstående med ett schablonmässigt positivt helhetsomdöme av det marknadsförda läkemedlet utan att omdömet till bestämda användarområden? b) Leder avsaknaden av ett uttryckligt förbud mot reklam med utlottningar i direktiv 2001/83/EG till att denna reklam principiellt är tillåten, eller täcker artikel 87.3 i direktiv 2001/83/EG denna situation så att Internetreklam med månatliga utlottningar av priser av ringa värde kan förbjudas?

3)	Skall nämnda frågor besvaras på motsvarande sätt även med avseende på rådets direktiv 92/28/EEG av den 31 mars 1992 om marknadsföring av humanläkemedel (3)?

---

(1)  EGT L 311, s. 67

(2)  EGT L 136, s. 34

(3)  EGT L 113, s. 13

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/12

---

Talan väckt den 13 september 2005 – Martial Ott, Fernando Lopez Tola, Francis Weiler mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-349/05)

(2005/C 315/22)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Martial Ott (Oberanven, Storhertigdömet Luxemburg), Fernando Lopez Tola (Luxembourg, Storhertigdömet Luxemburg), Francis Weiler (Itzig, Storhertigdömet Luxemburg) (ombud: advokaterna G. Bounéou och F. Frabetti)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	Ogiltigförklara förteckningen1 över befordrade tjänstemän avseende befordringsomgången 2004 samt, i anslutning därtill, de förberedande handlingarna avseende beslutet,

—	i andra hand ogiltigförklara tilldelningen av befordringspoäng för befordringsomgången 2004, i enlighet med befordringskommitténs rekommendationer

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Grunderna för sökandenas tala är identiska med som anförts i mål T-327/05.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/12

---

Talan väckt den 19 september 2005 – Télévision française 1 SA mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-354/05)

(2005/C 315/23)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Télévision française 1 SA (Boulogne, Frankrike) [ombud: advokaterna J.-P. Hordies och C. Smits]

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 20 april 2005 avseende det avgiftssysystem som gäller för France Télévision, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Télévision française 1 har yrkat att kommissionens beslut av den 20 april 2005 skall ogiltigförklaras. Kommissionen fastslog i beslutet att det avgiftssystem som de franska myndigheterna beviljat France Télévision var förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 86.2 EG.

Sökanden har anfört fem grunder till stöd för sin talan. De är:

—	Beslutet är bristfälligt motiverat.

—

Försvarets rättigheter har åsidosatts. Sökanden hävdar att kommissionen innan den fattade det omtvistade beslutet skulle ha hört sökanden, särskilt avseende lämpligheten i och omfattningen av de åtaganden som den franska regeringen gjort. Sökanden har även påpekat att det i ett tidigare stadium av utredningen skett ett meningsutbyte mellan sökanden och kommissionen.

—

Den franska statens bristande åtaganden. Sökanden hävdar att åtagandena är otillräckliga för att säkerställa att det franska avgiftssystemet är förenligt med de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om statligt stöd. Det gäller särskilt regeln om proportionalitet vid finansiering av allmännyttiga tjänster och om öppenhet vid användandet av allmänna medel.

—	Handlingsregler har åsidosatts. Sökanden kritiserar att kommissionen förefaller att ha hänskjutit bedömningen av om stödåtgärden utgör stöd i gemenskapsrättsligt avseende till de nationella myndigheterna fastän en sådan kontroll omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet

—

Artikel 86.2 EG har tillämpats felaktigt. I förevarande fall utgörs stödet av en överkompensation för de kostnader som följer av att tillhandahålla allmännnyttiga tjänster. Sökanden bestrider den tolkning och tillämpning av domen i målet Altmark (1) som kommissionen gjort. Sökanden gör gällande att svaranden har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning när svaranden undersökte om en statlig kompensationsåtgärd för att täcka kostnader för att tillhandahålla allmännyttiga tjänster kan motiveras med stöd av artikel 86.2 EG trots att kommissionen själv tidigare fastställt att kompensationsåtgärden inte uppfyllde de villkor som ställts upp i domen i målet Altmark.

---

(1)  C-280/00, 24 juli 2003, s. I-7747.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/13

---

Talan väckt den 12 september 2005 – Karen Vandaele mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-355/05)

(2005/C 315/24)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Karen Vandaele (Bertem, Belgien) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara beslutet att tillsätta sökanden som tillfälligt anställd hos Europeiska gemenskaperna i den mån sökandenas lönegrad vid tillsättning fastställts med tillämpning av artikel 2 i beslut av den 28 april 2004 om anställning av tillfälligt anställda,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden deltog i uttagningsförfarandet OLAF/T/B02 som kommissionen arrangerade för tillsättning av tillfälligt anställda i kategori B vid byrån för bedrägeribekämpning. Sökanden upplystes genom skrivelse av den 28 oktober 2002 om att hon förts upp på förteckningen över godkända sökande. Hon tillträdde emellertid sin tjänst hos kommissionen, vid OLAF först den 1 september 2004, trots att tillsättningsförfarandet inletts i slutet av år 2003. Enligt hennes anställningsavtal, som undertecknats den 3 november 2004, fördes hon till lönegrad B*4 med tillämpning av kommissionens beslut av den 28 april 2004 om anställning av tillfälligt anställda. Enligt dettas lydelse skall tillfälligt anställda tillsättas i lönegrad A*8 eller B*4.

Sökanden har i sin talan bestritt lönegradsplaceringen. Hon anser att kommissionen ändrat meddelandet om lediga tjänster i kategori B, genom beslutet av den 28 april 2004. När detta meddelande offentliggjordes var den lägsta lönegraden grad B5 (omdöpt till B*5 enligt de nya tjänsteföreskrifterna). En sådan förändring, som genomfördes efter det att listan över godkända sökande satts samman, innebär åsidosättande av artikel 29.1 i tjänsteföreskrifterna, artikel 10.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och sökandens möjligheter att anställas för en av de lediga tjänster som avsågs tillsättas med godkända sökande från det uttagningsförfarande genom vilket sökanden godkänts.

Sökanden har hävdat att principen om likabehandling åsidosatts, eftersom de sökande som godkänts vid samma förfarande, men som anställts före den 1 maj 2004 och därvid placerats i en lönegrad i enlighet med de äldre bestämmelserna, placerats i högre lönegrad och åtnjuter gynnsammare villkor för karriärutvecklingen.

Sökanden har slutligen åberopat att hennes berättigade förväntningar på att anställas i lönegrad B2 eller B3 utan obefogade förseningar åsidosatts.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/13

---

Talan väckt den 26 september 2005 – Jacques Frankin m.fl. mot kommissionen

(mål T-359/05)

(2005/C 315/25)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Jacques Frankin m.fl. (Sorée, Belgien) (ombud: advokaterna G. Bounéou och F. Frabetti)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det underförstådda beslutet att inte biträda sökandena i enlighet med artikel 24 i tjänsteföreskrifterna,

—	förplikta kommissionen att solidariskt betala skadestånd för de skador som detta medfört för sökandena,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena som samtliga är tjänstemän eller tillfälligt anställda vid kommissionen, hade ansökt om överföring av de pensionsrättigheter som de förvärvat i Belgien i enlighet med bestämmelserna i en belgisk lag som antagits år 1991. År 2003 antog Belgien en ny lag, som enligt sökandena, föreskriver mer fördelaktiga villkor för denna typ av nya överföringar. Sökandena som redan ansökt om överföring av sina rättigheter kunde emellertid inte dra fördel av bestämmelserna i lagen av 2003.

Efter ett informationsmöte den 9 december 2004 fick sökandena kännedom om att kommissionen inte hade för avsikt att biträda sina tjänstemän och tillfälligt anställda för att erhålla den för sökandena mest fördelaktiga överföringen.

Genom sin talan ifrågasätter de kommissionens beslut, vilket de anser utgör ett åsidosättande av artikel 24 i tjänsteföreskrifterna. Utöver denna artikel åberopar de till stöd för sin talan även åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen, av förbudet mot godtycklighet, motiveringsskyldigheten, principen om skydd för berättigade förväntningar och regeln patere legem quam ipse fecisti, samt att det föreligger maktmissbruk.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/14

---

Talan väckt den 26 september 2005 – Emmanuel Genette mot kommissionen

(mål T-361/05)

(2005/C 315/26)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Emmanuel Genette (Gorze, Frankrike) (ombud: advokaten M.-A. Lucas)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara beslut fattat av chefen för enheten ”Pensioner” den 25 januari 2005 att avslå sökandens begäran av den 31 oktober 2004 om överföring av de pensionsrättigheter han förvärvat i Belgien (nr D/1106/2004),

—	ogiltigförklara beslut generaldirektörens för GD ADMIN den 10 juni 2005 att avslå sökandens klagomål av den 22 april 2005 mot det beslut av den 2 februari 2005 som fattas av chefen för enheten ”Pensioner” att avslå sökandens begäran av den 31 oktober 2004,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till följd av en begäran från sökanden, som är tjänsteman vid kommissionen, överfördes år 2002 de pensionsrättigheter som han förvärvat i Belgien till gemenskapernas system, i enlighet med bestämmelserna i en gällande belgisk lag antagen år 1991. År 2003 antog Belgien en ny lag angående dessa överföringar, vars bestämmelser enligt sökanden är mer fördelaktiga för honom.

I lagen av 1991 föreskrevs en möjlighet att återkalla begäran om överföring medelst kommissionens samtycke. Sökanden har sålunda inkommit med en begäran om att kommissionen skall tillstyrka återkallelsen av den begäran han inkom med med stöd av lagen av 1991 så att han därefter skall kunna inkomma med en ny begäran med stöd av lagen av 2003. I det ifrågasatta beslutet avslogs denna begäran på grund av att gemenskapsbestämmelserna inte föreskriver någon möjlighet att återta en begäran.

I sin talan ifrågasätter sökanden att hans begäran avslagits. Han gör gällande ett antal uppenbara fel avseende bedömningen av föremålet för hans begäran, att det beslut som han ifrågasätter med sin talan skulle vara definitivt, av förekomsten av nya och väsentliga omständigheter samt av den frist som gäller för inkommande av begäran. Han åberopar likaså åsidosättande av artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna samt tillhörande allmänna genomförandebestämmelser. Sökanden anser dessutom att de ifrågasatta besluten strider mot hans grundläggande rätt till effektivt rättsligt skydd samt mot den skyldighet att biträda som föreskrivs i artikel 24 i tjänsteföreskrifterna.

Slutligen åberopar sökanden att den belgiska lagen av 1991 strider mot gemenskapsrätten, i synnerhet artikel 11.2 i bilaga VIII samt principen om likabehandling.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/14

---

Talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) väckt den 26 september 2005 av Saint-Gobain Pam

(mål T-364/05)

(2005/C 315/27)

Ansökan är avfattad på franska

Parter

Sökande: Saint-Gobain Pam SA (Nancy, Frankrike) [ombud: J. Blanchard, avocat]

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart i förfarandet vid överklagandenämnden: Propamsa SA

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 15 april 2005

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket PAM PLUVIAL för varor som ingår i klasserna 6 (rör av metall eller baserade på metall, gjutjärnsrör, rörkopplingar för nämnda varor) och 17 (Rörkopplingar, ej av metall, för styva rör, ej av metall).

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Propamsa SA

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det spanska ord- och figurmärket PAM PAM (nr 737 992) för varor som ingår i klass 19 (byggnadsmaterial), det spanska ordmärket PAM (nr 120 075) för varor som ingår i klass 19 (cement) och det internationella varumärket PAM (nr 463 089) för varor som ingår i klasserna 1 (bindemedel för industriell användning) och 19 (byggnadsmaterial ej av metall).

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifalls och begäran om registrering avslås.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås.

Grunder:

Åsidosättande av principen om funktionell kontinuitet mellan de olika instanserna vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden eftersom den nämnda principen inte får medföra att en part, som inför den enhet som fattar beslut i första instans inte har framlagt vissa rättsliga eller faktiska omständigheter inom de frister som fastställts vid denna enhet får åberopa dessa omständigheter vid överklagandenämnden enligt artikel 74.2 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken.

Åsidosättande av artikel 8.1 b i den nämnda förordningen.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/15

---

Talan väckt den 26 september 2005 – Harald Mische mot Europaparlamentet

(mål T-365/05)

(2005/C 315/28)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Harald Mische (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna G. Vandersanden och L. Levi)

Svarande: Europaparlamentet

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—

ogiltigförklara tillsättningsbeslutet av den 4 oktober 2004, vilket skulle träda i kraft den 16 november, i den del det innebär att tillsättningsmyndigheten placerade sökanden i kategori A*, lönegrad 6 löneklass 2 vid dennes rekrytering till GD Konkurrens i egenskap av ”junior lawyer”, och därmed återställa sökandens samtliga rättigheter som följer av en rättsenlig och regelrätt anställning, det vill säga en rättsenlig och regelrätt lönegradsplacering från och med den 16 november 2004, vilket innebär minst lönegrad A7/3 (med giltighet från och med den 1 november 2003) eller motsvarande enligt artiklarna 1–11 i bilaga XIII i tjänsteföreskrifterna (A*8/3),

—

bevilja sökanden ersättning jämte i) ”intérêts de retard”, ersättning för den negativa inverkan på hans karriär och ii) för andra skador, genom en rättsenlig och regelrätt utbetalning, särskilt genom tillämpning av övergångsbestämmelsen i artikel 21 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna enligt dessas lydelse sedan den 1 maj 2004, eller alternativt genom en sänkning av pensionsavgifterna med stöd av principen om lika lön. Dessa rättigheter skall värderas vederbörligen vid ett senare tillfälle och uppskattas nu, tills vidare och i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono), till minst 10 000 euro per år, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden, som är en tjänsteman som tillsatts efter det att de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft den 1 maj 2004, men från en reservlista som sammanställdes på grundval av ett uttagningsprov som ägt rum före den dagen, har ifrågasatt den lönegradsplacering han erhållit. Sökanden har åberopat samma yrkanden och grunder som han åberopade i mål T-288/05 (1).

---

(1)  EUT C 229, 17.09.05, s. 35.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/15

---

Talan väckt den 23 september 2005 – UPC France mot kommissionen

(mål T-367/05)

(2005/C 315/29)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: UPC France Holding B.V. (Schiphol-Rijk, Nederländerna) (ombud: D. Powell, solicitor, och advokaten N. Flandin)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara kommissionens beslut rörande statligt stöd nr 382/2004 – Frankrike, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom förevarande talan yrkar sökanden att förstainstansrätten skall ogiltigförklara kommissionens beslut av den 3 maj 2005 rörande statligt stöd nr 382/2004 – Frankrike, (1) i vilket det slås fast att det stöd som de franska myndigheterna beviljat för uppförandet och driften av ett bredbandsnät för telekommunikationer i Limousin (DORSAL) inte utgör statligt stöd.

Till stöd för talan anför sökanden flera grunder som avser att väsentliga formföreskrifter har åsidosatts och att gemenskapsrätten har åsidosatts.

Vad beträffar åsidosättandet av väsentliga formföreskrifter hävdar sökanden att kommissionen kränkt sökandens processuella rättigheter genom att den med orätt avstod från att inleda det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 88.2 EG och i artikel 6 i förordning nr 659/99, (2) vilket skulle ha gett sökanden, i egenskap av berörd part, möjlighet att lämna synpunkter innan kommissionen fattade sitt beslut.

Som första grund, vilken avser att gemenskapsrätten har åsidosatts, anför sökanden att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den ansåg att åtgärden i fråga inte innehöll något inslag av stöd, på grund av att stödet hade beviljats i samband med ersättning för allmännyttiga tjänster, och att de kriterier som fastställdes i domen i målet Altmark3 var uppfyllda i detta fall.

Sökanden angriper även det omtvistade beslutet till den del som bredbandstjänster anses utgöra allmännyttiga tjänster, trots att definitionen av allmännyttiga tjänster på telekommunikationsområdet, enligt direktivet om samhällsomfattande tjänster, endast avser smalbandstjänster.

Sökanden hävdar vidare att, även om skyldigheterna i fråga skall anses omfattas av ett uppdrag att utföra allmännyttiga tjänster, vilket dock inte är fallet, kommissionen har gjort en uppenbart oriktig bedömning genom att anse att det i staden Limoges saknades privata initiativ och konkurrens. Sökanden hävdar även att det förfarande som användes för att välja ut den aktör som skulle ansvara för utförandet av en tjänst som påstås vara av allmänt intresse inte gjorde det möjligt att välja ut den sökande som kunde tillhandahålla tjänsten till lägsta kostnad för samhället. Sökanden anser att det offentliga stödet i förevarande fall, såvitt avser staden Limoges, under alla omständigheter inte kan anses motiverat som ersättning för att utföra en allmännyttig tjänst, och domen i målet Altmark är därför inte tillämplig.

Som andra grund anför sökanden även att det förekommit väsentliga oegentligheter under förfarandet i samband med delegeringen av uppdraget att utföra den allmännyttiga tjänsten som medfört ett åsidosättande av likabehandlingen av de potentiella sökandena till en delegering av den allmännyttiga tjänsten.

Sökandens sista grund avser att motiveringen är bristfällig, genom att kommissionen inte förklarade varför den bedömde regionen Limousin i sin helhet, utan att beakta de specifika förhållandena i tätorterna, vilka – som exempelvis staden Limoges – utgör verkliga konkurrensområden i regionen, eller varför den, i det omtvistade beslutet, inte vid något tillfälle nämnde sökandens nät i Limoges.

---

(1)  K(2005) 1170 slutlig 1.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s.1).

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/16

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 30 september 2005 av Frankrike

(mål T-370/05)

(2005/C 315/30)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Republiken Frankrike (Paris, Frankrike) [ombud: G de Bergues, A, Colomb, agents]

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—

ogiltigförklara kommissionens beslut K (2005) 2756 slutlig av den 20 juli 2005 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), i den del det i beslutet fastställs att beloppet 13 519 122,05 euro skall undantas från gemenskapsfinansiering, genom en rättelse avseende fastställande av områden som har rätt till stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar för budgetåren 2001-2003,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom det ifrågasatta beslutet som är föremål för denna talan har kommissionen beslutat om avslutande av sökandens räkenskaper inom vinsektorn avseende ett belopp som motsvarar det belopp som skall undantas från gemenskapsfinansiering med anledning av dels en rättelse avseende överskridande av nyplanteringsrätter, dels en rättelse som kommissionen utförde mellan de områden som hade förklarats berättigade till stöd för omstrukturering/omställning av Frankrike och de områden som ansågs berättigade till sådana stöd av kommissionen för produktionsåren 2000-2001 och 2001-2002. Endast det aktuella beslutets andra del, avseende rättelsen på grund av avvikelsen beträffande områdena, ifrågasätts av sökanden.

Till stöd för sina yrkanden åberopar sökanden två grunder. Genom den första grunden gör sökanden gällande att kommissionen har tillämpat artikel 7.4 i förordning 1258/99 (1) felaktigt, eftersom den varken har visat att den franska regeringen har åsidosatt gemenskapsbestämmelserna avseende beräkningen av stödet för omstrukturering och omställning av vinodlingar eller att den beräkningsmetod som den franska regeringen har använt har skadat gemenskapsbudgeten.

Den andra grunden som sökanden gör gällande avser otillräcklig motivering, eftersom det varken framgår av det ifrågasatta beslutet vilka regler som kommissionen anser skall tillämpas på de icke uppodlade områdena som skall beaktas i vid beräkningen av stödet eller tydligt förklaras varför en finansiell korrigering på 10 % av stöden för omstrukturering och omställning av vinodlingar har tillämpats.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken, EGT L 160, 26.6.1999, s. 103-112.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/17

---

Talan väckt den 5 oktober 2005 – Giant (China) Co. Ltd mot Europeiska unionens råd

(mål T-372/05)

(2005/C 315/31)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Giant (China) Co. Ltd (Kunshan, Folkrepubliken Kina) (ombud: P. De Baere)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—

ogiltigförklara rådets förordning (EG) nr 1095/2005 (1) av den 12 juli 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Socialistiska republiken Vietnam och om ändring av förordning (EG) nr 1524/2000 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina i den del den avvisar sökandens ansökan om marknadsekonomisk status med åsidosättande av artikel 2.7 b i förening med artikel 2.7 c i rådets förordning nr 384/96 (grundförordningen), åsidosätter artikel 11.10 i grundförordningen, avslår sökandens begäran om att anti-dumpningsavgifter inte skall räknas av från det konstruerade exportpriset samt åsidosätter artikel 253 EG i det motivering saknas,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden är ett aktiebolag bildat enligt kinesisk rätt som huvudsakligen tillverkar cyklar och delar till cyklar, vilka exporteras till gemenskapen. Eftersom sökanden påverkas av de ifrågasatta rättsakterna ansökte bolaget om marknadsekonomisk status (MES) hos kommissionen. Sökanden ingav också frågeformulär i en anti-dumpningsundersökning och kontaktade kommissionen avseende ett flertal frågor.

Sökanden motsätter sig förordningen, i första hand genom att bestrida avslaget på dess ansökan om MES. Enligt sökanden var orsaken till att dess ansökan om MES avslogs att sökanden, på grund av ett system med exportlicenser, inte ansågs fatta beslut om pris och kvantitet som svar på marknadssignaler och utan något större statligt inflytande. Sökanden hävdar att artikel 2.7 b i grundförordningen skall tolkas så att MES skall beviljas om marknadsekonomiska förhållanden råder i ett visst fall oaktat förekomsten av nationell lagstiftning eller förfaranden som inte överensstämmer vad som är fallet i en marknadsekonomi. Eftersom sökandens speciella situation inte berörs i den ifrågasatta förordningen anser denne att det gjorts en uppenbart oriktig bedömning vilket innebär ett åsidosättande av artikel 2.7 b. Sökanden åberopar även åsidosättande av artikel 253 EG eftersom motivering för att avslå MES enligt sökanden saknas i den ifrågasatta förordningen.

Sökanden motsätter sig även avslaget på ansökan om att antidumpningstullen inte skall räknas av från det konstruerade exportpriset som en kostnad mellan import och försäljning i enlighet med artikel 11.10 i grundförordningen. Sökanden anser att rådet felbedömt rättsläget genom att anse att det inte skett någon förändring i återförsäljningspriset och senare i försäljningspriset i förhållande till sökandens exportpriser såsom de fastställts i tidigare undersökning. Enligt sökanden hade inget exportpris fastställts i de tidigare undersökningarna. Sökanden anser vidare att det enligt artikel 11.10 inte krävs att förändringen skall beräknas i förhållande till det exportpris som fastställt i tidigare undersökningar.

---

(1)  EUT L 183, s. 1

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/18

---

Talan väckt den 13 oktober 2005 – TEA-CEGOS och STG mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-376/05)

(2005/C 315/32)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: TEA-CEGOS (Madrid, Spanien) och Services Technique Globaux (STG) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna G. Vandersanden, L. Levi)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara beslutet av den 12 oktober 2005 att avslå ansökan och anbud av konsortiet TEA-CEGOS samt återkalla beslutet att bevilja TEA-CEGOS ramavtal i enlighet med anbudsinfordran EuropeAid – 2/119860/C-LOT nr 7,

—	oglitigförklara alla övriga beslut som fattats av svaranden inom ramen för anbudsinfordran till följd av beslutet av den 12 oktober 2005 och i synnerhet de tilldelningsbeslut och avtal som kommissionen fattat för genomförande av dessa beslut, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena i förevarande fall är medlemmar i ett konsortium som bildats med kommissionens anbudsinfordran ”EuropeAid/119860/C/SV/MULTI” som föremål. Konsortiet lämnade ett anbud avseende deltjänst nr 7 ”Culture, Governance and Home Affairs”.

Genom brev av den 20 maj 2004 meddelades konsortiet att ansökan godtagits. Genom skrivelse av den 18 juli 2005 meddelade svaranden att den fann det nödvändigt att revidera sitt beslut att bevilja konsortiet ramavtal och motiverade denna ändring med att det ifrågavarande beslutet fattats på grundval av oriktiga uppgifter som förmedlats under förfarandets gång. Den 12 oktober 2005 fattade kommissionen beslut att ogilla sökandens ansökan och anbud med stöd av uteslutningsklausulen i artikel 13 i meddelandet om upphandling (1). Såsom motivering för beslutet åberopade kommissionen att en av medlemmarna i konsortiet ingick i en annan koncern, vars ena medlem deltog i en annan ansökan avseende samma kontrakt. Det är detta beslut som ifrågasätts här.

Till stöd för sin talan om ogiltigförklaring åberopar sökandena ett antal grunder.

Sökandena gör genom den första grunden gällande att svaranden åsidosatt avtalen genom att felaktigt tillämpa artikel 13 i meddelandet om upphandling och artikel 14 i anvisningarna till anbudsgivare. Sökandena har gjort gällande att artikel 13 i meddelandet om upphandling inte är tillämplig efter det att ett tilldelningsbeslut fattats. Likaså har sökandena hävdat att de inte underlåtit att överlämna de handlingar som svaranden efterfrågat, eller överlämnat felaktiga uppgifter. Villkoren i artikel 14 i anvisningarna till anbudsgivare, vilka endast berättigar ifrågasättandet av beslutet att bevilja kontrakt i detta stadium av förfarandet, är alltså inte uppfyllda.

Vidare har sökanden gjort gällande att svaranden gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning av begreppet ”legal group” som återfinns i artikel 13 i meddelandet om upphandling, genom att endast beakta det strukturella kriteriet och att inte genomföra provet avseende intressekonflikt mellan kandidater till samma anbudsinfordran. Enligt sökandenas uppfattning undergräver svarandens bedömning principen om rättssäkerhet. Sökandena gör i övrigt gällande åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

Såsom tredje grund åberopar sökandena åsidosättande av principen om god förvaltningssed och kommissionens brist på skyndsam handläggning. Sökandena gör gällande att svaranden vid tvivel borde ha meddelat konsortiet om detta inom rimlig tid och rådfrågat konsortiet under infordringsförfarandets gång och inte efter beslutet att tilldela kontrakt, vilket skulle ha besparat sökandena de utgifter som uppstått på grund av deltagande i efterföljande stadier i förfarandet.

Som sista grund gör sökandena gällande att kommissionen åsidosatt deras berättigade förväntningar samt reglerna om återkallande av adminsitrativa rättsakter. De hävdar i förevarande fall hävdat att beslutet att bevilja kontrakt inte var rättsstridigt och följaktligen inte borde ha återkallats av svaranden.

---

(1)  Meddelande om upphandling ”Multiple framwork contract recruit technical assistance for short-term expertize för exclusive benefit of third countries benefiting from European Commission's external aid” 2004/S 132-11932, EUT S 132.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/18

---

Talan väckt den 20 oktober 2005 – GHK Consulting mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-383/05)

(2005/C 315/33)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: GHK Consulting (London, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna J-E. Svensson och M. Dittmer)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 12 oktober 2005 genom vilket sökandens ansökan och anbudet från sökandens konsortium avvisades och genom vilket kommissionen upphävde sitt beslut att ingå ramavtalet med konsortiet avseende del 7 i anbudsförfarande EuropeAid//119860/C,

—	ogiltigförklara varje beslut som kommissionen har fattat på grundval av beslutet av den 12 oktober 2005 och i synnerhet ogiltigförklara varje beslut genom vilket kommissionen har ingått avtal med andra anbudsgivare, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen startade under titeln EuropeAid//119860/C – del 7 ett upphandlingsförfarande för ett flerramsavtal (multiple framework contract) i syfte att under en begränsad tid skapa en teknisk support i tredje länder som mottar kommissionens externa bistånd. Sökanden har i egenskap av ledare för ett konsortium lämnat ett anbud.

Kommissionen har genom det ifrågasatta beslutet uteslutit sökandens konsortium på grund av att Danish Institute of International Studies, nedan kallat DIIS, som ingår i sökandens konsortium också ingår i samma grupp som Danish Institute of Human Rights, nedan kallat DIHR, som i sin tur ingår i ett annat konsortium som deltar i samma upphandlingsförfarande. Enligt artikel 13 i meddelandet om offentlig upphandling kan inte juridiska personer i samma rättsliga grupp inkomma med fler än ett anbud per del.

Till stöd för sin talan om ogiltigförklaring har sökanden bestridit kommissionens påstående att DIIS och DIHR samt ett tredje institut utgör en rättslig grupp. Enligt sökanden kontrollerar inget av dessa institut varandra eftersom de är helt självständiga enheter med skilda stadgor, de inte delar någon akademisk personal, de har sin egen förvaltning och styrelse som valts av helt olika organ och de har inte några gemensamma ekonomiska intressen eller mål. Sökanden har vidare gjort gällande att de delar i meddelandet om offentlig upphandling som är otydliga skall tolkas till fördel för anbudsgivarna och att kommissionen är ansvarig för att villkoren för deltagande inte på förhand har gjorts tydligare.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/19

---

Avskrivning av mål T-270/04 (1)

(2005/C 315/34)

(Rättegångsspråk: franska)

Genom beslut av den 29 september 2005 har ordföranden på andra avdelningen i utökad sammansättning vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt förordnat om avskrivning av mål T-270/04, BIC, mot Europeiska gemenskaperna kommission.

---

(1)  EUT C 262, 23.10.2004.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/19

---

Förstainstansrättens beslut av den 7 oktober 2005 – Umwelt- und Ingenieurtechnik mot kommissionen

(mål T-125/05) (1)

(2005/C 315/35)

Rättegångsspråk: tyska

Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 115, 14.05.2005

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/19

---

Förstainstansrättens beslut av den 13 oktober 2005 – Milella och Campanella mot kommissionen

(mål T-289/05 R)

(2005/C 315/36)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på förstainstansrätten har förordnat om avskrivning av målet.

---

10.12.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/20

---

(2005/C 315/37)

Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

EUT C 296, 26.11.2005

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 281, 12.11.2005

EUT C 271, 29.10.2005

EUT C 257, 15.10.2005

EUT C 243, 1.10.2005

EUT C 229, 17.9.2005

EUT C 217, 3.9.2005

Dessa texter är tillgängliga på:

EUR-Lex:http://europa.eu.int/eur-lex

CELEX:http://europa.eu.int/celex

---