30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/1

Eurons växelkurs (1)

29 september 2005

(2005/C 240/01)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2063
JPY	japansk yen	135,92
DKK	dansk krona	7,4626
GBP	pund sterling	0,68260
SEK	svensk krona	9,3715
CHF	schweizisk franc	1,5578
ISK	isländsk krona	75,72
NOK	norsk krona	7,8160
BGN	bulgarisk lev	1,9559
CYP	cypriotiskt pund	0,5731
CZK	tjeckisk koruna	29,610
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	248,75
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6961
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	3,9009
RON	rumänsk leu	3,5527
SIT	slovensk tolar	239,53
SKK	slovakisk koruna	38,870
TRY	turkisk lira	1,6270
AUD	australisk dollar	1,5831
CAD	kanadensisk dollar	1,4155
HKD	Hongkongdollar	9,3590
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7386
SGD	singaporiansk dollar	2,0362
KRW	sydkoreansk won	1 251,05
ZAR	sydafrikansk rand	7,6876
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,7626
HRK	kroatisk kuna	7,4345
IDR	indonesisk rupiah	12 430,92
MYR	malaysisk ringgit	4,548
PHP	filippinsk peso	67,462
RUB	rysk rubel	34,3800
THB	thailändsk baht	49,529

(1)

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/2

Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter

(2005/C 240/02)

(Text av betydelse för EES)

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för direktivet)

ESO (1)	Titel på och hänvisning till standarden (samt referensdokument)	Hänvisning till den ersatta standarden	Datum då standarden upphör att gälla Anm. 1
CEN	EN 285:1996 Sterilisering – Ångautoklaver – Stora autoklaver	—
CEN	EN 375:2001 In vitro diagnostik – Märkning av reagenser för professionell användning	—
CEN	EN 376:2002 In vitro-diagnostik – Märkning av reagenser för självtestning	—
CEN	EN 455-1:2000 Engångshandskar för sjukvård – Del 1: Krav samt provning av hålförekomst	EN 455-1:1993	Datum passerat (30.4.2001)
CEN	EN 455-2:2000 Engångshandskar för sjukvård – Del 2: Krav på och provning av fysikaliska egenskaper	EN 455-2:1995	Datum passerat (30.4.2001)
CEN	EN 455-3:1999 Medicinska engångshandskar – Del 3: Krav och provningsmetoder för biologisk utvärdering	—
CEN	EN 550:1994 Sterilisering av medicintekniska produkter – Validering och rutinkontroll av sterilisering med etylenoxid	—
CEN	EN 552:1994 Sterilisering av medicintekniska produkter – Validering och rutinkontroll av sterilisering med strålning	—
	EN 552:1994/A1:1999	Anmärkning 3	Datum passerat (30.11.1999)
	EN 552:1994/A2:2000	Anmärkning 3	Datum passerat (31.5.2001)
CEN	EN 554:1994 Sterilisering av medicintekniska produkter – Validering och rutinkontroll av sterilisering med fuktig värme	—
CEN	EN 556-1:2001 Sterilisering av medicintekniska produkter – Krav för märkning med symbolen ”STERIL” – Del 1: Krav för medicintekniska produkter steriliserade i sluten förpackning	EN 556:1994	Datum passerat (30.4.2002)
CEN	EN 556-2:2003 Sterilisering av medicintekniska produkter – Krav för märkning med symbolen ”STERILE” – Del 2: Krav på aseptiskt tillverkade medicintekniska produkter	—
CEN	EN 591:2001 In vitrodiagnostik – Bruksanvisningar för in vitro-diagnostiska instrument för professionell användning	—
CEN	EN 592:2002 In vitro-diagnostik – Bruksanvisningar för in vitro-diagnostiska instrument för självtestning	—
CEN	EN 737-1:1998 Medicinska gassystem – Del 1: Gasuttag för komprimerade medicinska gaser och vakuum	—
CEN	EN 737-2:1998 Medicinska gassystem – Del 2: System för evakuering av anestesigasöverskott – Grundkrav	—
CEN	EN 737-2:1998/A1:1999	Anmärkning 3	Datum passerat (30.6.2000)
CEN	EN 737-3:1998 Medicinska gassystem – Del 3: Medicinska centralgasanläggningar	—
CEN	EN 737-3:1998/A1:1999	Anmärkning 3	Datum passerat (30.6.2000)
CEN	EN 737-4:1998 Medicinska gassystem – Del 4: Gasuttag för systemför evakuering av anestesigasöverskott	—
CEN	EN 738-1:1997 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 1: Tryckregulatorer och tryckregulatorer med flödesmätare	—
CEN	EN 738-1:1997/A1:2002	Anmärkning 3	Datum passerat (31.10.2002)
CEN	EN 738-2:1998 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 2: Tryckregulatorer för tömningscentraler; drifttryckregulatorer	—
CEN	EN 738-3:1998 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 3: Tryckregulatorer integrerande i gasflaskventiler	—
CEN	EN 738-3:1998/A1:2002	Anmärkning 3	Datum passerat (31.10.2002)
CEN	EN 738-4:1998 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 4: Lågtryckregulatorer för användning i medicinsk utrustning	—
CEN	EN 738-4:1998/A1:2002	Anmärkning 3	Datum passerat (31.10.2002)
CEN	EN 739:1998 Slangmontage för medicinska gaser vid låga tryck	—
CEN	EN 739:1998/A1:2002	Anmärkning 3	Datum passerat (31.10.2002)
CEN	EN 740:1998 Anestesiapparater och tillhörande moduler – Särskilda krav	—
	EN 740:1998/A1:2004	Anmärkning 3	Datum passerat (31.7.2004)
	EN 740:1998/AC:1998
CEN	EN 794-1:1997 Lungventilatorer – Del 1: Särskilda krav för intensivvårdsventilatorer	—
CEN	EN 794-1:1997/A1:2000	Anmärkning 3	Datum passerat (31.5.2001)
CEN	EN 794-3:1998 Lungventilatorer – Särskilda krav för ventilatorer avsedda för transporter och nödsituationer	—
CEN	EN 794-3:1998/A1:2005	Anmärkning 3	31.12.2005
CEN	EN 864:1996 Elektromedicinsk utrustning – Kapnometrar för humanbruk – Särskilda krav	—
CEN	EN 867-2:1997 Icke-biologiska system för bruk i sterilisatorer – Del 2: Processindikatorer (Klass A)	—
CEN	EN 867-3:1997 Icke-biologiska system för bruk i sterilisatorer – Del 3: Klass B-indikatorer för användning i ”Bowie and Dick”-test	—
CEN	EN 868-1:1997 Förpackningsmaterial och -system för medicintekniska produkter som skall steriliseras – Del 1: Allmänna krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 980:2003 Grafiska symboler för märkning av medicintekniska produkter	EN 980:1996	Datum passerat (31.10.2003)
CEN	EN 1041:1998 Information som skall tillhandahållas av tillverkare av medicintekniska produkter	—
CEN	EN 1060-1:1995 Blodtrycksmätare för indirekt blodtrycksmätning – Del 1: Allmänna krav	—
CEN	EN 1060-1:1995/A1:2002	Anmärkning 3	Datum passerat (30.11.2002)
CEN	EN 1060-2:1995 Blodtrycksmätare för indirekt blodtrycksmätning – Del 2: Särskilda krav för mekaniska blodtrycksmätare	—
CEN	EN 1060-3:1997 Blodtrycksmätare för indirekt blodtrycksmätning – Del 3: Särskilda krav för elektromekaniska mätsystem	—
CEN	EN 1060-4:2004 Blodtrycksmätare för indirekt blodtrycksmätning – Del 4: Provningsmetoder för allmän systemnoggrannhet för automatiska blodtrycksmätare	—
CEN	EN 1089-3:2004 Gasflaskor – Märkning (exklusive gasol – LPG) – Del 3: Färgmärkning	EN 1089-3:1997	Datum passerat (31.10.2004)
CEN	EN 1174-1:1996 Sterilisering av medicintekniska produkter – Skattning av antalet mikroorganismer på material – Del 1: Krav	—
CEN	EN 1174-2:1996 Sterilisering av medicintekniska produkter – Skattning av antalet mikroorganismer på material – Del 2: Vägledning	—
CEN	EN 1174-3:1996 Sterilisering av medicintekniska produkter – Skattning av antalet mikroorganismer på material – Del 3: Vägledning till sätt att validera mikrobiologiska metoder	—
CEN	EN 1280-1:1997 Anestesimedelsspecifika påfyllningssystem för anestesiförgasare – Del 1: Påfyllningssystem med rektangulär tapp – Ändring 1	—
CEN	EN 1280-1:1997/A1:2000	Anmärkning 3	Datum passerat (24.11.2000)
CEN	EN 1281-2:1995 Anesti- och ventilationsutrustning – Koniska kopplingar – Del 2: Gängade belastningsbara kopplingar (ISO 5356-2:1987, ändrad)	—
CEN	EN 1282-2:2005 Anestesti- och ventilationsutrustning – Trakeostomituber – Del 2: Tuber avsedda för barn (ISO 5366-3:2001, modifierad)	EN 1282-2:1997	31.12.2005
CEN	EN 1422:1997 Sterilisatorer för medicinskt bruk – Etylenoxidsterilisatorer – Krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 1618:1997 Icke-intravaskulära katetrar – Provningsmetoder för allmänna	—
CEN	EN 1639:2004 Tandvård – Medicintekniska produkter för tandvård – Instrument	EN 1639:1996	Datum passerat (31.12.2004)
CEN	EN 1640:2004 Tandvård – Medicintekniska produkter för tandvård – Utrustning	EN 1640:1996	Datum passerat (31.12.2004)
CEN	EN 1641:2004 Tandvård – Medicintekniska produkter för tandvård – Material	EN 1641:1996	Datum passerat (31.12.2004)
CEN	EN 1642:2004 Tandvård – Medicintekniska produkter för tandvård – Dentala implantat	EN 1642:1996	Datum passerat (31.12.2004)
CEN	EN 1707:1996 Koniska kopplingar (Luer) för injektionssprutor, kanyler etc. – Luer-lock	—
CEN	EN 1782:1998 Trakealtuber och kopplingsstycken	—
CEN	EN 1789:1999 Sjukvårdsfordon med utrustning – Vägambulanser	—
CEN	EN 1789:1999/A1:2003	Anmärkning 3	Datum passerat (30.9.2003)
CEN	EN 1820:2005 Andningsblåsor för anestesisystem (ISO 5362:2000, modifierad)	EN 1820:1997	31.12.2005
CEN	EN 1865:1999 Specifikation för bårar och annan utrustning vid förflyttning, för användning i vägambulanser	—
CEN	EN 1970:2000 Reglerbara sängar för personer med funktionshinder – Krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 1970:2000/A1:2005	Anmärkning 3	30.9.2005
CEN	EN 1985:1998 Gånghjälpmedel – Allmänna krav och provningsmetoder	—
CEN	EN ISO 4074:2002 Kondomer av naturgummilatex – Krav och provningsmetoder (ISO 4074:2002)	EN 600:1996	31.8.2005
CEN	EN ISO 4135:2001 Anestesi- och ventilationsutrustningar – Ordlista (ISO 4135:2001)	EN ISO 4135:1996	Datum passerat (28.2.2002)
CEN	EN ISO 5356-1:2004 Anestesi- och ventilationsutrustning – Koniska kopplingar – Del 1: Han- och honkopplingar (ISO 5356-1:2004)	EN 1281-1:1997	Datum passerat (30.11.2004)
CEN	EN ISO 5366-1:2004 Anestesi- och ventilationsutrustning – Trakeostomituber – Del 1: Tuber avsedda för vuxna (ISO 5366-1:2000)	EN 1282-1:1996	Datum passerat (31.1.2005)
CEN	EN ISO 7376:2003 Anestesi- och ventilationsutrustningar – Laryngoskop för trakeal intubation (ISO 7376:2003)	EN 1819:1997	Datum passerat (30.6.2004)
CEN	EN ISO 7439:2002 Intrauterina preventivmedel med koppar – Krav och provningsmetoder (ISO 7439:2002)	—
CEN	EN ISO 7886-3:2005 Sterila injektionssprutor för engångsbruk – Del 3: Självförstörande sprutor med bestämd dos, avsedda för immunisering (ISO 7886-3:2005)	—
CEN	EN ISO 8185:1997 Befuktare för medicinsk användning – Allmänna krav för befuktningssystem (ISO 8185:1997)	—
CEN	EN ISO 8359:1996 Oxygenkoncentratorer för medicinskt bruk – Säkerhetskrav (ISO 8359:1996)	—
CEN	EN ISO 8835-4:2004 System för inhalationsanestesi – Del 4: Anestesimedelsförgasare (ISO 8835-4:2004)	—
CEN	EN ISO 8835-5:2004 System för inhalationsanestesi – Del 5: Krav på anestesiventilatorer (ISO 8835-5:2004)	—
CEN	EN ISO 8835-5:2004/AC:2004
CEN	EN ISO 9360-1:2000 Anestesi- och respirationsutrustning – Värmeväxlare avsedda för befuktning av inandningsgaser hos människa – Del 1: Värmeväxlare avsedda för tidalvolymer på minst 250 ml (ISO 9360-1:2000)	—
CEN	EN ISO 9360-2:2002 Anestesi- och respirationsutrustning – Värmeväxlare avsedda för befuktning av inandningsgaser hos människa – Del 2: Värmeväxlare avsedda för trakeostomerade patienter med tidalvolymer på minst 250 ml (ISO 9360-2:2001)	—
CEN	EN ISO 9713:2004 Neurokirurgiska implantat – Självstängande intrakraniella aneurysmklämmor (ISO 9713:2002)	—
CEN	EN ISO 9919:2005 Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Särskilda krav på grundläggande säkerhet och funktion för pulsoximetrar (ISO 9919:2005)	EN 865:1997	30.9.2005
CEN	EN ISO 10079-1:1999 Medicinsk sugutrustning – Del 1: Elektriskt driven sugutrustning – Säkerhetskrav (ISO 10079-1:1999)	EN ISO 10079-1:1996	Datum passerat (29.2.2000)
CEN	EN ISO 10079-2:1999 Medicinsk sugutrustning – Del 2: Manuellt driven sugutrustning (ISO 10079-2:1999)	EN ISO 10079-2:1996	Datum passerat (29.2.2000)
CEN	EN ISO 10079-3:1999 Medicinsk sugutrustning – Del 3: Sugutrustning med vakuum eller komprimerad gas som drivkälla (ISO 10079-3:1999)	EN ISO 10079-3:1996	Datum passerat (29.2.2000)
CEN	EN ISO 10535:1998 Lyftar för rörelsehindrade – Krav och provningsmetoder (ISO 10535:1998)	—
CEN	EN ISO 10555-1:1996 Sterila intravaskulära katetrar för engångsbruk – Del 1: Allmänna krav (ISO 10555-1:1995)	—
	EN ISO 10555-1:1996/A1:1999	Anmärkning 3	Datum passerat (31.1.2000)
	EN ISO 10555-1:1996/A2:2004	Anmärkning 3	Datum passerat (30.11.2004)
CEN	EN ISO 10651-2:2004 Lungventilatorer för medicinskt bruk – Särskilda krav på grundläggande säkerhet och funktion – Del 2: Hemventilatorer för ventilatorberoende patienter (ISO 10651-2:2004)	EN 794-2:1997	Datum passerat (31.1.2005)
CEN	EN ISO 10651-4:2002 Lungventilatorer – Del 4: Särskilda krav på manuella återupplivningsballonger (ISO 10651-4:2002)	—
CEN	EN ISO 10651-6:2004 Lungventilatorer för medicinskt bruk – Särskilda krav på grundläggande säkerhet och funktion – Del 6: Tillbehör till hemventilatorer (ISO 10651-6:2004)	—
CEN	EN ISO 10993-1:2003 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 1: Utvärdering och provning (ISO 10993-1:2003)	—
CEN	EN ISO 10993-3:2003 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 3: Provning av genotoxicitet, carcinogenitet och toxisk inverkan på reproduktionen (ISO 10993-3:2003)	EN 30993-3:1993	Datum passerat (30.4.2004)
CEN	EN ISO 10993-4:2002 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 4: Val av provningsmetoder för interaktion med blod (ISO 10993-4:2002)	EN 30993-4:1993	Datum passerat (30.4.2003)
CEN	EN ISO 10993-5:1999 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 5: Prövning av cytotoxicitet in vitro (ISO 10993-5:1999)	EN 30993-5:1994	Datum passerat (30.11.1999)
CEN	EN ISO 10993-7:1995 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 7: Rester från sterilisering med etylenoxid (ISO 10993-7:1995)	—
CEN	EN ISO 10993-9:1999 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 9: Ram för identifiering och kvantifiering av potentiella nedbrytningsprodukter (ISO 10993-9:1999)	—
CEN	EN ISO 10993-10:2002 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 10: Prövning för irritation och fördröjd sensibilisering (ISO 10993-10:2002)	EN ISO 10993-10:1995	Datum passerat (31.3.2003)
CEN	EN ISO 10993-11:1995 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 11: Provning av systemisk toxicitet (ISO 10993-11:1993)	—
CEN	EN ISO 10993-12:2004 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 12: Provberedning och referensmaterial (ISO 10993-12:2002)	EN ISO 10993-12:1996	Datum passerat (31.5.2005)
CEN	EN ISO 10993-13:1998 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 13: Identifiering och kvantifiering av nedbrytningsprodukter från polymermaterial (ISO 10993-13:1998)	—
CEN	EN ISO 10993-14:2001 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 14: Identifiering och kvantifiering av nedbrytningsprodukter från keramiska material (ISO 10993-14:2001)	—
CEN	EN ISO 10993-15:2000 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 15: Identifiering och kvantifiering av nedbrytningsprodukter från metaller och legeringar (ISO 10993-15:2000)	—
CEN	EN ISO 10993-16:1997 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 16: Utformning av toxikokinetiska studier avseende nedbrytnings- och urlakningsprodukter (ISO 10993-16:1997)	—
CEN	EN ISO 10993-17:2002 Biologisk värdering av medicintekniska produkter – Del 17: Förfarande att fastställa tillåtliga gränsvärden för utlösliga ämnen (ISO 10993-17:2002)	—
CEN	EN ISO 11197:2004 Medicinska försörjningsenheter (ISO 11197:2004)	EN 793:1997	Datum passerat (30.6.2005)
CEN	EN ISO 11990:2003 Lasrar och lasertillbehör – Bestämning av resistensen hos trakealtuber mot påverkan av laserstrålning (ISO 11990:2003)	EN ISO 11990:1999	Datum passerat (31.10.2003)
CEN	EN 12006-1:1999 Icke aktiva kirurgiska implantat – Hjärt- och kärlimplantat – Särskilda krav – Del 1: Hjärtklaffsimplantat	—
CEN	EN 12006-2:1998 Icke aktiva kirurgiska implant – Hjärt- och kärlimplantat – Särskilda krav – Del 2: Kärlimplantat inklusive hjältklaffar	—
CEN	EN 12006-3:1998 Icke aktiva kirurgiska implantat – Hjärt- och kärlimplantat – Särskilda krav – Del 3: Endovaskulära implantat	—
CEN	EN 12010:1998 Icke aktiva kirurgiska implant – Ledimplantat – Särskilda krav	—
CEN	EN 12011:1998 Kirurgiska instrument för arbete med icke aktiva kirurgiska implantat – Allmänna krav	—
CEN	EN 12182:1999 Handikapphjälpmedel – Allmänna krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 12183:1999 Manuella rullstolar – Krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 12184:1999 Eldrivna rullstolar och skotrar samt batteriladdare till dessa – Krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 12218:1998 Skensystem för upphängning av medicinteknisk utrustning	—
CEN	EN 12218:1998/A1:2002	Anmärkning 3	Datum passerat (31.10.2002)
CEN	EN 12322:1999 In vitro-diagnostika – Odlingsmedier för mikrobiologi – Kvalitetskriterier för odlingsmedier	—
CEN	EN 12322:1999/A1:2001	Anmärkning 3	Datum passerat (30.4.2002)
CEN	EN 12342:1998 Breathing tubes intended for use with anaesthetic apparatus and ventilators	—
CEN	EN 12442-1:2000 Vävnader från djur och derivat därav för tillverkning av medicintekniska produkter – Del 1: Analys och hantering av risker	—
CEN	EN 12442-2:2000 Vävnader från djur och derivat därav för tillverkning av medicintekniska produkter – Del 2: Ursprung, kontroller, utvinning och hantering	—
CEN	EN 12442-3:2000 Vävnader från djur och derivat därav för tillverkning av medicintekniska produkter – Del 3: Validering av eliminering och/eller inaktivering av virus och andra överförbara agents	—
CEN	EN 12470-1:2000 Febertermometrar – Del 1: Termometrar av glas med flytande metall med maximumfunktion	—
CEN	EN 12470-2:2000 Medicinska termometrar – Del 2: Prickmatris-termometrar	—
CEN	EN 12470-3:2000 Febertermometrar – Del 3: Elektriska termometrar (direktvisande och beräknande) med maximumfunktion	—
CEN	EN 12470-4:2000 Medicinska termometrar – Del 4: Elektriska termometrar för kontinuerlig mätning	—
CEN	EN 12470-5:2003 Febertermometrar – Del 5: Infraröda örontermometrar med maximumfunktion	—
CEN	EN 12523:1999 Extremitetsproteser och ortoser – Krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 12563:1998 Icke aktiva kirurgiska implantat – Ledimplantat – Särskilda krav för höftledsimplantat	—
CEN	EN 12564:1998 Icke aktiva kirurgiska implantat – Ledimplantat – Särskilda krav för knäledsimplantat	—
CEN	EN ISO 12870:2004 Ögonoptik – Glasögonbågar – Allmänna krav och provningsmetoder (ISO 12870:2004)	EN ISO 12870:1997	Datum passerat (28.2.2005)
CEN	EN 13014:2000 Kopplingar för gassamlingsslangar till anestesi- och respirationsutrustning	—
CEN	EN 13060:2004 Sterilisering av medicintekniska produkter – Små ångsterilisatorer	—
CEN	EN 13220:1998 Flow-metering devices for connection to terminal units of medical gas pipeline systems	—
CEN	EN 13221:2000 Slangmontage för medicinska gaser vid höga tryck	—
CEN	EN 13328-1:2001 Filter för andningssystem – Del 1: Testmetod för att bestämma filtreringsegenskaper	—
CEN	EN 13328-2:2002 Filter för andningssystem – Del 2: Andra egenskaper än filtreringsegenskaper	—
CEN	EN 13328-2:2002/A1:2003	Anmärkning 3	Datum passerat (30.6.2004)
CEN	EN ISO 13485:2003 Medicintekniska produkter – Ledningssystem för kvalitet – Krav för regulatoriska ändamål (ISO 13485:2003)	EN ISO 13488:2000 EN ISO 13485:2000	31.7.2006
CEN	EN 13503-8:2000 Ögonoptik – Ögonimplantat – Intraokulära linser – Del 8: Baskrav (ISO 11979-8:1999, modifierad)	—
CEN	EN 13544-1:2001 Utrustning för andningsterapi – Del 1: Nebulisatorer med tillbehör	—
CEN	EN 13544-1:2001/A1:2004	Anmärkning 3	Datum passerat (31.12.2004)
CEN	EN 13544-2:2002 Utrustning för andningsterapi – Del 2: Slangar och kopplingar	—
CEN	EN 13544-3:2001 Utrustning för andningsterapi – Del 3: Doseranordningar för andningsoxygen med lufttillblandning	—
CEN	EN 13624:2003 Kemiska desinfektionsmedel och antiseptiska medel – Kvantitativt suspensionsprov för utvärdering av den fungicida effekten av kemiska desinfektionsmedel för instrument inom hälso- och sjukvården – Provningsmetod och krav (Fas 2/Steg 1)	—
CEN	EN 13718-1:2002 Ambulanser för luft, vatten och svår terräng – Del 1: Krav på gränssnitt mot medicinsk utrustning för kontinuerlig behandling av patient	—
CEN	EN 13718-2:2002 Ambulanser för luft, vatten och svår terräng – Del 2: Operativa och tekniska krav för kontinuerlig behandling av patient	—
CEN	EN 13726-1:2002 Provningsmetoder för sårförband – Del 1: Absorptionsmetoder	—
CEN	EN 13726-2:2002 Provningsmetoder för sårförband – Del 2: Vattenånggenomsläpplighet för permeabla filmförband	—
CEN	EN 13727:2003 Kemiska desinfektionsmedel och antiseptiska medel – Kvantitativt suspensionsprov för utvärdering av den antibakteriella effekten av kemiska desinfektionsmedel för instrument inom hälso- och sjukvården – Provningsmetod och krav (Fas 2/Steg 1)	—
CEN	EN 13795-1:2002 Sjukvårdstextil – Uppdukningsmaterial, operationsrockar och specialarbetsdräkter, avsedda som medicintekniska produkter för patienter, personal och utrustning – Del 1: Allmänna krav för tillverkare, rekonditionerare och produkter	—
CEN	EN 13795-2:2004 Sjukvårdstextil – Uppdukningsmaterial, operationsrockar och specialarbetsdräkter, avsedda som medicintekniska produkter för patienter, personal och utrustning – Del 2: Provningsmetoder	—
CEN	EN 13824:2004 Sterilisering av medicintekniska produkter – Aseptisk hantering av vätskeformiga medicintekniska produkter – Krav	—
CEN	EN 13826:2003 Spirometer för expiratoriskt toppflöde	—
CEN	EN 13867:2002 Concentrates for haemodialysis and related therapies	—
CEN	EN 13976-1:2003 Sjukvårdsfordon med utrustning – Transport av kuvöser – Del 1: Krav på gränssnitt	—
CEN	EN 13976-2:2003 Sjukvårdsfordon med utrustning – Transport av kuvöser – Del 2: Systemkrav	—
CEN	EN 14079:2003 Medicintekniska produkter – Krav på egenskaper och provningsmetoder för absorberande gasväv av bomull och bomull/viskos och gasväv av rayon	—
CEN	EN ISO 14155-1:2003 Klinisk undersökning av medicintekniska produkter – Del 1: Allmänna krav (ISO 14155-1:2003)	EN 540:1993	Datum passerat (31.8.2003)
CEN	EN ISO 14155-2:2003 Klinisk undersökning av medicintekniska produkter – Del 2: Kliniska prövningsplaner (ISO 14155-2:2003)	—
CEN	EN ISO 14160:1998 Sterilisering av medicintekniska produkter – Validering och rutinkontroll av sterilisering med steriliseringsmedier i vätskeform av medicintekniska produkter för engångsbruk innehållande material från djur (ISO 14160:1998)	—
CEN	EN 14180:2003 Sterilisatorer för medicinskt bruk – Lågtemperatur, ång- och formaldehydsterilisatorer – Krav och provningsmetoder	—
CEN	EN 14299:2004 Icke aktiva kirurgiska implantat – Hjärt- och kärlimplantat – Särskilda krav för stenter avsedda för artärer	—
CEN	EN 14348:2005 Kemiska desinfektionsmedel och antiseptiska medel – Kvantitativt suspensionstest för utvärdering av den mykobaktericida effekten av kemiska desinfektionsmedel för instrument inom hälso- och sjukvården – Provningsmetod och krav (Fas 2/Steg 1)	—
CEN	EN ISO 14408:2005 Trakealtuber avsedda för laserkirurgi – Krav på märkning och tillhörande dokumentation (ISO 14408:2005)	—
CEN	EN ISO 14534:2002 Ögonoptik – Kontaktlinser och skötselprodukter för kontaktlinser – Baskrav (ISO 14534:2002)	EN ISO 14534:1997	Datum passerat (31.12.2002)
CEN	EN ISO 14602:1998 Icke aktiva kirurgiska implantat – Osteosyntesmaterial – Särskilda krav (ISO 14602:1998)	—
CEN	EN ISO 14630:2005 Icke aktiva kirurgiska implantat – Allmänna krav (ISO 14630:2005)	EN ISO 14630:1997	30.11.2005
CEN	EN ISO 14889:2003 Ögonoptik – Glasögonglas – Baskrav på råkantade färdiga glasögonglas (ISO 14889:2003)	EN ISO 14889:1997	Datum passerat (30.11.2003)
CEN	EN ISO 14937:2000 Sterilisering av medicintekniska produkter – Generella krav på steriliseringsmedium samt utveckling, utvärdering och rutinkontroll av steriliseringsprocess (ISO 14937:2000)	—
CEN	EN ISO 14971:2000 Medicintekniska produkter – Tillämpning av ett system för riskhantering för medicintekniska produkter (ISO 14971:2000)	EN 1441:1997	Datum passerat (31.3.2004)
CEN	EN ISO 14971:2000/A1:2003	Anmärkning 3	Datum passerat (31.3.2004)
CEN	EN ISO 15001:2004 Anestesi- och ventilationsutrustning – Kompatibilitet med oxygen (ISO 15001:2003)	—
CEN	EN ISO 15004:1997 Ögonoptik – Oftalmologiska instrument – Baskrav och provningsmetoder (ISO 15004:1997)	—
CEN	EN ISO 15225:2000 Nomenklatur – Specifikation för ett nomenklatursystem för beskrivning av medicintekniska produkter för att möjliggöra ett enhetligt system för utbyte av data (ISO 15225:2000)	—
CEN	EN ISO 15225:2000/A1:2004	Anmärkning 3	Datum passerat (31.8.2004)
CEN	EN ISO 15747:2005 Plastpåsar och plastflaskor för injektionslösningar och infusionslösningar (ISO 15747:2003)	—
CEN	EN ISO 17510-1:2002 Respirationsbehandling av sömnapné – Del 1: Respirationsutrustning för behandling av sömnapné (ISO 17510-1:2002)	—
CEN	EN ISO 17510-2:2003 Respirationsbehandling av sömnapné – Del 2: Masker och tillbehör (ISO 17510-2:2003)	—
CEN	EN ISO 17664:2004 Sterilisering av medicintekniska produkter – Information som ska tillhandahållas av tillverkaren för återsterilisering av återsteriliserbara produkter (ISO 17664:2004)	—
CEN	EN ISO 18777:2005 Transportabla utrustningar för flytande oxygen för medicinsk användning – Särskilda krav (ISO 18777:2005)	—
CEN	EN ISO 18778:2005 Monitorer för att detektera livshotande tillstånd hos spädbarn – Särskilda krav (ISO 18778:2005)	—
CEN	EN ISO 18779:2005 Medicinteknisk utrustning för att spara oxygen och oxygenblandningar – Särskilda krav (ISO 18779:2005)	—
CEN	EN 20594-1:1993 Koniska kopplingar (Luer) för injektionssprutor, kanyler etc – Del 1: Allmänna krav (ISO 594-1:1986)	—
CEN	EN 20594-1:1993/A1:1997	Anmärkning 3	Datum passerat (31.5.1998)
CEN	EN ISO 21647:2004 Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Särskilda krav på grundläggande säkerhet och funktion för gasmonitorer för andningsövervakning (ISO 21647:2004)	EN 12598:1999 EN ISO 11196:1997	Datum passerat (31.5.2005)
CEN	EN ISO 22612:2005 Operationstextilier (ISO 22612:2005)	—
CEN	EN 27740:1992 Kirurgiska instrument – Skalpeller med löstagbara blad – Anslutningsmått (ISO 7740:1985)	—
CEN	EN 27740:1992/A1:1997	Anmärkning 3	Datum passerat (31.5.1998)
CEN	EN 30993-6:1994 Biologisk utvärdering av medicintekniska produkter – Del 6: Provning av lokalreaktioner efter implantation (ISO 10993-6:1994)	—
CEN	EN 46003:1999 Kvalitetssystem – Medicintekniska produkter – Särskilda krav vid tillämpningen av EN ISO 9003	—

Anmärkning 1

Det datum då den ersatta standarden upphör att gälla är i allmänhet det datum då den upphävs av det europeiska standardiseringsorganet. Användare av dessa standarder bör dock vara medvetna om att det i vissa undantagsfall kan vara ett annat datum

Anmärkning 3

Om tillägg förekommer innefattar hänvisningen såväl standarden EN CCCCC:YYYY som eventuella tidigare tillägg och det nya, angivna, tillägget. Den ersatta standarden (kolumn 3) består därför av EN CCCCC:YYYY med eventuella tidigare tillägg, men utan det nya, angivna, tillägget. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att gälla

ANMÄRKNING:

—	Närmare upplysningar om standarderna kan erhållas från de europeiska och nationella standardiseringsorgan som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG (2), ändrat genom direktiv 98/48/EG (3).

—	Offentliggörandet av hänvisningarna i Europeiska unionens officiella tidning innebär inte att de aktuella standarderna är tillgängliga på alla gemenskapsspråken.

Mer information återfinns på Europa-servern på Internet:

http://europa.eu.int/comm/enterprise/newapproach/standardization/harmstds/

(1) ESO: Europeiskt standardiseringsorgan:

—	CEN: rue de Stassart 36, B-1050 Bryssel, Tel. (32-2) 550 08 11; fax (32-2) 550 08 19 (http://www.cenorm.be)

—	CENELEC: rue de Stassart 35, B-1050 Bryssel, Tel. (32-2) 519 68 71; fax (32-2) 519 69 19 (http://www.cenelec.org)

—	ETSI: 650, route des Lucioles, F-06921 Sophia Antipolis, Tel. (33) 492 94 42 00; fax (33) 493 65 47 16 (http://www.etsi.org)

(2) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37

(3) EGT L 217, 5.8.1998, s. 18.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/17

Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

(2005/C 240/03)

(Text av betydelse för EES)

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för direktivet)

ESO (1)	Titel på och hänvisning till standarden (samt referensdokument)	Hänvisning till den ersatta standarden	Datum då standarden upphör att gälla Anm. 1
CEN	EN 375:2001 In vitro diagnostik – Märkning av reagenser för professionell användning	—
CEN	EN 376:2002 In vitro-diagnostik – Märkning av reagenser för självtestning	—
CEN	EN 556-1:2001 Sterilisering av medicintekniska produkter – Krav för märkning med symbolen ”STERIL” – Del 1: Krav för medicintekniska produkter steriliserade i sluten förpackning	—
CEN	EN 591:2001 In vitrodiagnostik – Bruksanvisningar för in vitro-diagnostiska instrument för professionell användning	—
CEN	EN 592:2002 In vitro-diagnostik – Bruksanvisningar för in vitro-diagnostiska instrument för självtestning	—
CEN	EN 794-1:1997 Lungventilatorer – Del 1: Särskilda krav för intensivvårdsventilatorer	—
CEN	EN 794-1:1997/A1:2000	Anmärkning 3	Datum passerat (31.5.2001)
CEN	EN 980:2003 Grafiska symboler för märkning av medicintekniska produkter	EN 980:1996	Datum passerat (31.10.2003)
CEN	EN 1280-1:1997 Anestesimedelsspecifika påfyllningssystem för anestesiförgasare – Del 1: Påfyllningssystem med rektangulär tapp – Ändring 1	—
CEN	EN 1280-1:1997/A1:2000	Anmärkning 3	Datum passerat (24.11.2000)
CEN	EN ISO 4135:2001 Anestesi- och ventilationsutrustningar – Ordlista (ISO 4135:2001)	—
CEN	EN 12286:1998 In vitro-diagnostik – Mätning av storheter i prov av biologiskt ursprung – Beskrivning av referensmätmetoder	—
CEN	EN 12286:1998/A1:2000	Anmärkning 3	Datum passerat (24.11.2000)
CEN	EN 12287:1999 In vitro-diagnostik – Mätning av storheter i prover av biologiskt ursprung – Beskrivning av referensmaterial	—
CEN	EN 12322:1999 In vitro-diagnostika – Odlingsmedier för mikrobiologi – Kvalitetskriterier för odlingsmedier	—
CEN	EN 12322:1999/A1:2001	Anmärkning 3	Datum passerat (30.4.2002)
CEN	EN ISO 13485:2003 Medicintekniska produkter – Ledningssystem för kvalitet – Krav för regulatoriska ändamål (ISO 13485:2003)	EN ISO 13485:2000 EN ISO 13488:2000	31.7.2006
CEN	EN 13532:2002 In vitro-diagnostik – Allmänna krav för in vitro-diagnostiska medicintekniska produkter för självtestning	—
CEN	EN 13612:2002 In vitro-diagnostik – Utvärdering av prestanda för in vitro-diagnostiska medicintekniska produkter	—
CEN	EN 13640:2002 In vitro-diagnostik – Stabilitetsprovning av in vitro-diagnostiska medicintekniska produkter	—
CEN	EN 13641:2002 In vitro-diagnostik – Eliminering eller reduktion av infektionsrisk relaterad till in vitro-diagnostiska medicintekniska produkter	—
CEN	EN 13975:2003 In vitro-diagnostik – Statistisk acceptanskontroll för in vitro-diagnostiska medicintekniska produkter – Statistiska överväganden	—
CEN	EN 14254:2004 In vitro-diagnostik – Engångskärl för samling av andra patientprover än blod	—
CEN	EN 14820:2004 In vitro-diagnostik – Engångsbehållare för provtagning av venöst blod	—
CEN	EN ISO 14937:2000 Sterilisering av medicintekniska produkter – Generella krav på steriliseringsmedium samt utveckling, utvärdering och rutinkontroll av steriliseringsprocess (ISO 14937:2000)	—
CEN	EN ISO 14971:2000 Medicintekniska produkter – Tillämpning av ett system för riskhantering för medicintekniska produkter (ISO 14971:2000)	—
CEN	EN ISO 14971:2000/A1:2003	Anmärkning 3	Datum passerat (31.3.2004)
CEN	EN ISO 15197:2003 In vitro-diagnostik – Krav på blodglucosmätare avsedda för övervakning av diabetes mellitus (ISO 15197:2003)	—
CEN	EN ISO 15225:2000 Nomenklatur – Specifikation för ett nomenklatursystem för beskrivning av medicintekniska produkter för att möjliggöra ett enhetligt system för utbyte av data (ISO 15225:2000)	—
CEN	EN ISO 17511:2003 In-vitro diagnostik – Mätning av storheter i prover med biologiskt ursprung – Metrologisk spårbarhet av värden som åsätts kalibratorer och kontrollmaterial (ISO 17511:2003)	—
CEN	EN ISO 18153:2003 In vitro-diagnostik – Mätning av storheter i prover av biologiskt ursprung – Metrologisk spårbarhet av värden på kalibratorers och kontrollmaterials katalytiska koncentration av enzym (ISO 18153:2003)	—

Anmärkning 1

Anmärkning 3

ANMÄRKNING:

—	Närmare upplysningar om standarderna kan erhållas från de europeiska och nationella standardiseringsorgan som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG (2), ändrat genom direktiv 98/48/EG (3).

—	Offentliggörandet av hänvisningarna i Europeiska unionens officiella tidning innebär inte att de aktuella standarderna är tillgängliga på alla gemenskapsspråken.

Mer information återfinns på Europa-servern på Internet:

http://europa.eu.int/comm/enterprise/newapproach/standardization/harmstds/

(1) ESO: Europeiskt standardiseringsorgan:

—	CEN: rue de Stassart 36, B-1050 Bryssel, Tel. (32-2) 550 08 11; fax (32-2) 550 08 19 (http://www.cenorm.be)

—	CENELEC: rue de Stassart 35, B-1050 Bryssel, Tel. (32-2) 519 68 71; fax (32-2) 519 69 19 (http://www.cenelec.org)

—	ETSI: 650, route des Lucioles, F-06921 Sophia Antipolis, Tel. (33) 492 94 42 00; fax (33) 493 65 47 16 (http://www.etsi.org)

(2) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37

(3) EGT L 217, 5.8.1998, s. 18.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/20

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(2005/C 240/04)

(Text av betydelse för EES)

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Frankrike

Stöd nr: E10/2005

Benämning: Avgift för radio- och TV-sändningar, Frankrike

Syfte: Finansiering av det franska public service-bolaget France Télévision

Rättslig grund: Loi no 49-1032 du 30 juillet 1949

Budget: Beloppet varierar på årsbasis

Varaktighet: Ovannämnda lag utgör bas för pågående finansiering av offentliga radiosändningar från France Télévision

Övriga upplysningar: Kommissionen har fattat beslut om att stöd som beviljats France Télévision utgör befintligt statligt stöd i den mening som avses i artikel 1.b i förordning (EG) nr 659/1999. I enlighet med kommissionens begäran har de franska myndigheterna åtagit sig att ändra på vissa delar av det franska finansieringsstödet till offentliga radio- och TV-sändningar så att det blir förenligt med den gemensamma marknaden.

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Luxemburg

Stöd nr: N 205 C/2004 och N 205 D/2004

Benämning: Ramlagar till stöd för små och medelstora företag

Syfte: Miljöskydd; främjande av aktiviteter för forskning och utveckling

Rättslig grund: loi portant création d'«un cadre général des régimes d'aides en faveur du secteur des classes moyennes»

Budget: 1 milj. EUR (miljö) och 500 000 EUR (FoU)

Stödnivå eller stödbelopp:

—	Upp till 40 % för miljöstöd exklusive bonus.

—	100 % + 15 % till stöd för återställande av förorenad industrimark

—	25 %, 50 % och 75 % till stöd för forskning enligt forskningens stadium, exklusive bonus

Varaktighet: 6 år

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Förenade kungariket

Stöd nr: N 206/2003

Benämning: Bidrag till frakt på vattenvägar ”Waterborne Freight Grant” (WFG)

Syfte: Att uppmuntra en omställning av frakttransport från väg till vattenvägar genom stöd till nya och befintliga transporttjänster inom kust- och närsjöfart och på inre vattenvägar, förutsatt att lastbilstransporter undviks och att Förenade kungariket får miljövinster

Rättslig grund: Transport Act 2000, section 272; Transport (Scotland) Act 2001, section 71

Budget: Den samlade budgeten för ordningen för fraktanläggningsbidrag ”Freight Facilities Grant Scheme” (FFG) och för bidrag till frakt på vattenvägar ”Waterborne Freight Grant” (WFG) kommer att uppgå till 60 miljoner brittiska pund

Varaktighet: 6 år

Övriga upplysningar: Ordningen kompletterar den befintliga ordningen för fraktanläggningsbidrag (FFG) (1)

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Frankrike

Stöd nr: N 312/2003

Benämning: Förnyad finansieringsform för Centres Techniques Industriels (CTI) och Centres Professionnels de Développement Technique (CPDE)

Syfte: Främjande av mekaniska produkter, konsumtionsvaror och byggnadsmaterial. (Konsumtionsvaror, mekaniska produkter, byggnadsmaterial)

Rättslig grund: loi 2001-692 du 1er août 2001 et loi de finance annuelle

Varaktighet: Från och med dagen för kommissionens godkännande till och med den 31 december 2004

Övriga upplysningar: Stödmottagare: CTI och CPDE inom sektorerna för konsumtionsvaror, mekaniska produkter och byggnadsmaterial

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Tyskland, Sachsen

Stöd nr: N 548/2004

Benämning: Stöd för utveckling av nya eller nyproducerade produkter och metoder i Sachsen — förlängning av stödordning NN 32/1998

Syfte: FoU

Rättslig grund: Förderrichtlinie des Sächsischen Staatsministeriums für Wirtschaft und Arbeit über die Gewährung von Zuwendungen für Projekte zur Entwicklung neuer oder neuartiger Produkte und Verfahren im Freistaat Sachsen (Einzelbetriebliche Projektförderung) vom 7. Februar 2001;

Vorläufige Sächsische Haushaltsordnung (SäHo) vom 19. Dezember 1990;

Vorläufige Verwaltungsvorschrift zu §§ 23, 44 SäHo

Budget: 225 miljoner EUR

Stödnivå eller stödbelopp: 50 % för industriforskning, 25 % för utveckling före marknadsintroduktion, plus 10 % bonus till små och medelstora företag (om tillämpligt), plus 10 % bonus för effektivt samarbete mellan offentliga forsknings- och utvecklingsinstitut och företag

Varaktighet: 1.1.2005 — 31.12.2009

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum for antagande:

Medlemsstater: Italien

Stöd nr: N 582/04

Rubrik: Statligt stöd för att främja biobränsle/skattelättnad

Ändamål: Miljöskydd

Rättslig grund: Art. 21 par. 6 del Decreto Legislativo 25 ottobre 1995 n. 504; legge del 30.12.2004 n. 311 (finanziaria 2005)

Stödets omfattning eller belopp: 561 267 000 EUR

Varktighet: Till den 30.6.2010

Originalversionen av beslutet, från vilken all konfidentiell information har borttagits, finns på

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Förenade kungariket (Wales)

Stöd nr: N 597/2003

Benämning: Stödordning för vedenergiföretag

Syfte: Stödordningens syfte är att uppmuntra användningen av ved som en förnybar energikälla i Wales. Den finansierar projekt som främjar framväxandet av en vedbränslemarknad i Wales

Rättslig grund: 1967 Forestry Act

Budget: 6 miljoner pund sterling (9 miljoner EUR) under stödordningens sammanlagda löptid

Stödnivå eller stödbelopp: Upp till 40 % av stödberättigade kostnader, med ett tillägg på 5 % för de regioner som omfattas av artikel 87.3 c och 10 % för de regioner som omfattas av artikel 87.3 a. Ytterligare 10 % kan läggas till för små och medelstora företag

Varaktighet: 3 år (till september 2007)

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

Datum för antagande av beslutet:

Medlemsstat: Belgien, Flandern

Stöd nr: N 608/2004

Benämning: Certifikat för kraftvärmeverk

Syfte: Miljöskydd. Energi

Rättslig grund: Besluit van de Vlaamse regering van 5 maart 2004 houdende de openbaredienstverplichting ter bevordering van de elektriciteitsopwekking in kwalitatieve warmtekrachtinstallaties

Stödnivå eller stödbelopp: Åtgärden utgör inte stöd

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/

(1) N 649/2001- UK- Freight Facilities Grant; kommissionens beslut av den 20.12.2001

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/23

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

(2005/C 240/05)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artiklarna 7 och 12d i ovan nämnda förordning. Alla invändningar mot ansökan skall göras genom den behöriga myndigheten i medlemsstaten, i ett WTO-land eller i ett tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 12.3 inom sex månader efter detta offentliggörande, som sker av de motiv som anges nedan, särskilt punkt 4.6, genom vilka ansökan bedöms kunna godtas enligt förordning (EEG) nr 2081/92.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2081/92

”CAROTA DELL'ALTOPIANO DEL FUCINO”

EG-Nummer: IT/00270/21.1.2003

SUB ( ) SGB (X)

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. För fullständig information, särskilt till producenter av de produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen och den skyddade geografiska beteckningen i fråga, är det bäst att använda den fullständiga versionen av produktspecifikationen som kan erhållas antingen hos nationella myndigheter eller hos Europeiska kommissionen (1).

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:	Ministero delle Politiche Agricole e Forestali
Adress:	Via XX Settembre 20 — I-00187 Roma
Tfn:	06-481 99 68
Fax:	06-42 01 31 26
E-postadress:	qtc3@politiche agricole.it

2. Grupp:

2.1 Namn: Consorzio di Tutela e valorizzazione degli ortaggi dell'altopiano del Fucino

2.2 Adress:

Piazza Torlonia, 91 — I-67051 Avezzano (AQ), Italien

Tfn: (39) 863 50 22 31

2.3 Sammansättning: Producenter/bearbetningsföretag (x) andra ( )

3. Produkttyp:

Klass 1. 6 Obearbetade och bearbetade frukter, grönsaker och spannmål — Morot

4. Produktspecifikation:

(Sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1 Namn: ”Carota dell'Altopiano del Fucino”

4.2 Beskrivning: Den skyddade geografiska beteckningen (SGB) ”Carota dell'Altopiano del Fucino” avser morötter av sorten ”Daucus carota L.” som härrör från följande sorter: MAESTRO (Vilmorin), PRESTO (Vilmorin), CONCERTO (Vilmorin), NAPOLI (Bejo), NANDOR (Clause), DORDOGNE (SG).

Produkten ska ha följande egenskaper:

form: cylindrisk med avrundad spets och avsaknad av rothår,

färg: intensiv orange, inklusive nacken,

innehåll:

sackaros >3 %,

betakaroten >100 mg/Kg,

askorbinsyra > 5 mg/Kg,

protein > 1,2 %,

fiber > 1,2 %,

fysikaliska egenskaper: krispigt fruktkött som bryts jämnt.

De sorter som saluförs måste vara av kvalitéerna Extra och Prima.

4.3 Geografiskt område: Produktionsområdet för ”Carota dell'Altopiano del Fucino” omfattar hela högslätten Altopiano del Fucino.

Områdets yttersta gräns går vid Strada Provinciale Circonfucense. Produktionsområdet är uppdelat i landområden som skiljs åt av brukningsvägar och numrerade jordlotter som ligger i följande kommuner i provinsen L'Aquila: Avezzano, Celano, Cerchio, Aielli, Collarmele, Pescina, S.Benedetto dei Marsi, Gioia nei Marsi, Lecce dei Marsi, Ortucchio, Trasacco, Luoco dei Marsi.

4.4 Bevis på ursprungsbevis: 1950 började man med frilandsodling av morötter på högslätten Altopiano del Fucino. De avsevärda inkomster som odlingarna innebar väckte jordbrukarnas intresse, och därför såg de till att införa morotsodlingar i Altopiano del Fucinos växelbruk.

Utöver ekonomiska fördelar har morotsodlingarna medfört en förlängning av den period då växeljordbruket utförs. Detta har i sin tur lett till en kraftig minskning av växtsjukdomar och utarmningen av jorden, vilket tidigare orsakade stora problem för odlingarna i Fucinoområdet. Mot bakgrund av detta ska det även betonas att man använder sig av växelbruk för att kunna begränsa de nematoder som finns hos potatis och sockerbetor. Denna kontroll kan ske tack vare införandet av morotsodlingarna, och i motsatts till tidigare behöver man inte längre använda sig av bladverkande rökmedel för att bekämpa nematoderna.

Morotens framgång, vilken har lett till att den utgör Altopiano del Fucinos huvudnäring när det gäller grönsaker, kan skönjas i dess popularitet och renommé på de italienska och internationella marknaderna. Ett renommé som har lett till att många odlare använder sig av beteckningen ”Fucino” för att saluföra produkter som härrör från andra produktionsområden. Följaktligen finns det ett behov av att kunna garantera produktens ursprung. Denna garanti kan säkerställas genom att man följer produktionskedjans olika led och kontrollerar Fucinomorotens odlare och odlingsområden. Dessa uppgifter ska sedan föras in i ett register. Kontrollerna ska utföras av ett kontrollorgan. Detta organ, som har godkänts av Jord- och skogsbruksministeriet, ska kontrollera att ”Carota dell'Altopiano del Fucino IGP” uppfyller produktspecifikationens krav.

4.5 Framställningsmetod: Produktionsmetoderna är de som vanligtvis används vid odling av morötter och de kan delas in i följande steg:

Innan moroten kan sås ska jorden plöjas, fräsas så att ytan finfördelas, vältas och gödslas utan tillsatts av gödsel för att på så vis undvika att rötterna blir bruna, vilket annars inträffar när de organiska substanserna bryts ned under tillväxtfasen.

Sådden sker enbart maskinellt för att garantera att fröna sprids jämnt och med en optimal odlingsdensitet. Fröna ska sås i rader med ett radavstånd på 35–40 cm, medan i raderna placeras fröna ut på 5–7 cm breda band eller i dubbla rader. Fröets sådjup varierar från 0,5 till 1,5 cm.

En växtcykeln i växelbruket måste vara minst 4 år.

Den odlingsteknik som används är vanligtvis maskinell.

Man ska luckra jorden åtminstone en gång för att kunna rensa bort ogräs och för att göra jorden mindre kompakt. Dessa åtgärder ska göra så att rötterna kan utvecklas på ett harmoniskt sätt utan att de kläms eller böjs. Åtminstone en gång bör man även kupa upp jord mot morötterna för att på så vis undvika gröna nackar.

Bevattning av morötterna ska ske ofta men med sparsamma mängder vatten som inte ska överstiga 400 mc/ha per gång, och bevattningen sker med hjälp av vattenspridare. Om det under sommaren (juli, augusti) finns behov av bevattning ska denna ske under natten eller senast tidig morgon.

Morötterna skördas vid olika mognadsstadier beroende på deras destination och hur de ska förpackas. Skörden bedrivs enligt de kvalitativa normer som beskrivs i gemenskapslagstiftningen och i punkt 4.2.

Den produkt som ska konserveras bör skördas först när moroten är helt mogen och inte före odlingens beräknade slutdatum. Väderleksförhållandena bör också beaktas för att på så vis garantera god konservering och behållning av morotens kvalitativa och organoleptiska egenskaper. Under sommaren (juli, augusti) sker skörden tidig morgonen eller sen eftermiddagen för att undvika att produkten utsätts för solljus.

Fyra timmar efter det att morötterna har skördats måste de ha transporteras till förpackningsanläggningar där de kyls ner för att garantera att deras krispighet, färg och smak bevaras. Efter nedkylningen tvättas och förpackas morötterna.

4.6 Samband med området: Den stora tillgången på morötter som finns i området ifråga har gjort det möjligt att utveckla en industri som sysslar med bearbetning och förpackning av grödan, liksom uppförandet av anläggningar där man omvandlar morötterna till tärningar och juice. Detta har bidragit till att skapa ett system som kombinerar de utmärkta jord- och väderleksförhållandena på platsen med de yrkesverksammas, både odlarnas och försäljarnas, stora kunnighet inom området och med de stora antalet bearbetningsanläggningar. Det är kombinationen av dessa faktorer som har gjort området känt för sina morötter.

Altopiano del Fucino är ett område som är särskilt känt för sin grönsaksproduktion. Området är beläget i de sydcentrala delarna av Italien, Abruzzerna, i ett område som kallas för ”parkregionen”.

Det 16 000 hektar stora området är helt flackt och ligger 700 meter över havet. Det omringas av berg i bl.a. ”Parco nazionale d'Abruzzo”, ”Velino-Sirente” och ”Ernici-Simbruini”, vilka är extra intressanta ur ett miljöperspektiv.

Området är ett relativt ungt jordbruksområde som härrör från slutet av 1800–talet då man på prins Alessandro Torlonias initiativ slutförde torrläggningen av det som ansågs vara Italiens tredje största sjö: Il Lago del Fucino.

Med tanke på detta kan Altopiano del Fucino anses vara ett ungt, högproduktivt och oförorenat område som tack vare sin natur och sitt fördelaktiga klimat gör så att grönsakerna blir extra organoleptiska och näringsrika, något som uppskattas och känns igen av de europeiska konsumenterna.

Jorden i området består av lersand med en hög andel kalk. pH-värdet ligger mellan svagt alkaliskt och alkaliskt med hög förekomst av organiska substanser som kan härledas till den kraftiga gödsling som utförs av bönderna i Fucinoområdet vartannat år.

Klimatet påverkas av den bergskedja som omringar området, av den höga höjden samt av den fuktighet som kommer från det stora nätverk av kanaler som ser till så att vattenbehovet tillförses under tillväxtperioden och att vattnet som blir över samlas upp under vintern. Vanligtvis är vintrarna bistra och regniga medan somrarna, framför allt juli och halva augusti, är varma. Dessutom, på grund av områdets höga belägenhet, råder det stora temperaturskillnader mellan dag och natt.

Efter dräneringen startade odlingen av potatis och sockerbetor vilka följdes av andra grödor, däribland morötter. Dessa grödor har nu har etablerat sig i Altopiano del Fucino, dels för att förbättra växelbruket men även för att odlarna själva har tagit initiativ till att specialisera sig.

Morotsodlingarna har blivit Fucinoområdets ledande näring, bland annat tack vare de speciella egenskaper som jorden lyckas överföra till produkten.

Det är just jorden med sin lösa och ostrukturerade sammansättning som ger morötterna i Fucinoområdet deras speciella karaktär. Morötterna kännetecknas av att formen oftast är cylindrisk med en avrundad topp, de saknar rothår och har inga djupa skåror där blasten fäster, de har ett lent skal och hela roten är intensivt orange. Andra egenskaper som karaktäriserar morötterna rör deras näringsinnehåll. Morötterna från Altopiano del Fucino uppvisar en bra balans mellan de höga halter av askorbinsyra (5mg/Kg) och socker. Innehållet av kolhydrater är högre än standardvärdet och proteinhalten är på 1,2 % medan fiberinnehållet (1,8 %) gör så att biotillgängligheten blir högre för de spårämnen som förekommer (kalcium, järn, fosfor och potasium).

Ett annat karaktärsdrag hos morotssorten från Altopiano del Fucino som bidrar till att den särskiljer sig från andra sorter är dess höga värde av vitaminerna tiamin, riboflavin och framför allt karoten (>100 mg/kg).

4.7 Kontrollorgan:

Namn:	AGROQUALITA
Adress:	Via Montebello 8 — I-00185 Roma
Tfn:	06-47 82 24 63
Fax:	06-47 82 24 39

4.8 Märkning: Produkten måste saluföras i lämpliga nya förpackningar gjorda av trä, kartong eller plast, vilka ska kännas igen på den lämpliga märkningen där följande ska anges:

märkningen ”CAROTA DELL'ALTOPIANO DEL FUCINO” IGP INDICAZIONE GEOGRAFICA PROTETTA, och denna märkning ska vara minst dubbel så stor som övrig text på förpackningen.

Namn, företagsnamn, produktionsföretagets och förpackningsföretagets adress samt övrig information som omfattas av märkningsnormerna ska också finnas med på etiketten.

Det är inte tillåtet att lägga till någon ytterligare beskrivning än den som finns i produktspecifikationen.

Produkter i vilka ”Carota dell'Altopiano del Fucino IGP” används som råvara får, även efter bearbetning, säljas i förpackningar på vilka denna skyddade ursprungsbeteckning anges, men utan EG-logo, under förutsättning att

”Carota dell'Altopiano del Fucino IGP”, med ursprungsintyg, utgör den enda ingrediensen i varan;

producenterna av ”Carota dell'Altopiano del Fucino IGP” ska finnas med i det register som sköts och uppdateras av den myndighet som har fått i uppdrag av Ministeriet för jord- och skogsbrukspolitik att kontrollera registret när det gäller skyddade produkter.

Vid användning av ”Carota dell'Altopiano del Fucino IGP” som en av flera ingredienser får beteckningen i enlighet med gällande lagstiftning endast anges i innehållsförteckningen för den bearbetade produkten.

Logo

Logons övre del är skriven i grön Pantone P.C.S. färg (S 274-1 CVS), med svart skuggning. Texten Carota dell'Altopiano del Fucino är av teckensnittet Cooper blk hd bt med en tydlig höjdskillnad mellan textens olika delar för att framhäva en platå i mitten (Altopiano) och ett lågland i slutet (Fucino). I den undre delen av logon är texten INDICAZIONE GEOGRAFICA PROTETTA av teckensnittet Arial rundad mt fetstil och skriven i vitt mot en blå bakgrund av färgen Pantone reflexblue. Till vänster om logon finns EG:s logo för skyddad geografisk beteckning.

4.9 Nationella krav: —

(1) Europeiska kommissionen - Generaldirektoratet för Jordbruk - Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter - B-1049 Bryssel.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/28

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

(2005/C 240/06)

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2081/92

”PATACA DE GALICIA” eller ”PATATA DE GALICIA”

EG-nr: ES/00205/6.9.2001

SUB ( ) SGB (X)

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. De som är intresserade av en fullständig information, och särskilt de som framställer produkten med den skyddade geografiska beteckningen i fråga, hänvisas till den fullständiga versionen av produktspecifikationen på nationell nivå eller vid Europeiska kommissionens behöriga enheter (1).

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:	Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación Dirección General de Alimentación Subdirección General de Denominaciones de Calidad y Relaciones Interprofesionales y Contractuales
Adress:	Paseo Infanta Isabel, 1, E-28071 Madrid
Telefon:	(34) 913 47 53 94
Fax:	(34) 913 47 54 10

2. Grupp:

2.1.A) Namn: S.A.T. N447 XUGA – A LIMIA

2.2.A) Adress:

2.1.B) Namn: Cooperativa de Santaballa

2.2.B) Adress:

2.3) Sammansättning: Sammansättning: producent/förädlare (X) annat ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.6. Frukt, grönsaker och spannmål – potatis.

4. Produktspecifikation:

(sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1 Namn: ”Pataca de Galicia” eller ”Patata de Galicia”.

4.2. Beskrivning: Produkten utgörs av stamknölar av arten Solanum tuberosum L. och sorten ”KENNEBEC” som odlas för användning som livsmedel.

Den skyddade potatisen skall vara av storleken 40–80 mm. Storleken anges som hålvidden i mm i ett trådnäts rutor som stamknölarna passerar på ett naturligt sätt.

Potatisen med den skyddade beteckningen ”Pataca de Galicia” har följande kännetecken:

Stamknölarnas form: runda till plattrunda

Mycket ytliga ögon

Skalets utsida: tunn och slät

Skalets färg: ljusgul

Vävnadens färg: vit

Konsistens: känns hård, är i kokt form krämig och känns fast i munnen

Kvalitet som livsmedel: utmärkt, där torrsubstanshalt och färg-, lukt- och smakkvalitet framhävs genom kokning

Analytiska egenskaper: torrsubstanshalten överstiger 18 % och halten av reducerande socker understiger 0,4 %.

4.3. Geografiskt område: Området där den skyddade produkten produceras och paketeras ligger i regionen Galicien och består av följande fyra delområden:

Området Bergantiños (A Coruña): omfattar kommunerna Carballo, Coristanco, Laracha, Malpica och Ponteceso.

Området Terra Cha-A Mariña (Lugo): omfattar kommunerna Abadín, Alfoz, Barreiros, Cospeito, Foz, Lourenzá Mondoñedo, Ribadeo, Trabada, Valadouro, Vilalba och Xermade.

Området Lemos (Lugo): omfattar kommunerna Monforte, Pantón och Saviñao.

Området A Limia (Ourense): omfattar kommunerna Baltar, Os Blancos, Calvos de Randín, Porqueira, Rairíz de Veiga, Sandiás, Sarreaus, Trasmiras, Vilar de Santos och Xinzo de Limia, kommundelarna Coedo och Torneiros i kommunen Allaríz, vidare kommundelarna Atas, Cualedro, Lucenza, Vilela och A Xironda i kommunen Cualedro, kommundelarna Bóveda, Padreda, Seiró och Vilar de Barrio i kommunen Vilar de Barrio, kommundelarna A Abeleda, Bobadela a Pinta, A Graña och Sobradelo i kommunen Xunqueira de Ambía.

4.4. Bevis på ursprung: Den skyddade geografiska beteckningen ”Pataca de Galicia” får endast användas för potatis av sorten Kennebec som används som livsmedel. Den skall härstamma från certifierat utsäde, eller från kontrollerad uppförökning på samma jordbruksföretag, från lämpliga skiften (sunda, helt sjukdomsfria) som ligger i produktionsområdena och som införts i regleringsrådets register (Consejo Regulador).

På samma sätt får bara i regleringsrådets register förtecknade lager och förpackningsanläggningar i produktionsområdena paketera den skyddade produkten ”Pataca de Galicia”.

Lagring och paketering måste ske i de angivna produktionsområdena för att de typiska särdragen i produktionen skall kunna bevaras och att för att anläggningarna traditionellt ligger i de områden (comarcas) där produktionen är av högst kvalitet, vilket gör att kontrollorganet kan fungera bättre och mer effektivt. Avsikten är också att minimera de kvalitetsförluster hos produkten som uppstår vid transport (fler stötskador, olämplig temperatur m.m.) och vid olämpliga lagringsförhållanden.

Regleringsrådet tillämpar de allmänna kriterier för certifieringsorgan som föreskrivs i standarden EN 45011. Det skall garantera produktens spårbarhet genom ett inspektions-, lokaliserings- och kontrollprogram för skiften som besåtts för produktion. Programmet skall efter den årliga såningsdeklarationen genomföras av regleringsrådets personal. Regleringsrådet skall också anlita ett externt företag, utanför sektorn, för ett kontroll- och kvalitetsförbättringsprogram som omfattar lagring, bearbetning, paketering och märkning av den skyddade produkten.

4.5. Framställningsmetod: Den skyddade produktionen skall utmynna i en slutprodukt av viss lägsta kvalitet. Potatisen skall ha typiska sortegenskaper, vara hel dvs. fullständig och utan stötskador, frisk, ren och med välformat skal, fast och utan groddar, fri från yttre skador, fläckar, sår, missbildningar eller färgskiftningar, med normal yttre fuktighet och fri från främmande smak eller lukt.

Produktionen skall i alla steg ske enligt traditionell praxis: skiften skall inte odlas två år i rad, utsädet skall certifieras och får inte komma utifrån jordbruksföretaget, förbandssådd skall ske enligt 75 x 32–35 cm, organiskt gödsel användas och en lämplig kol/kvävekvot (C/N-kvot) hållas. Obligatoriskt är också att kupa potatisen och att inte bevattna odlingarna de sista trettio dagarna före skörden.

Regleringsrådets högsta tillåtna produktion för saluföring är 22 000 kg/ha utan konstbevattning och 35 000 kg/ha med konstbevattning.

Vid paketeringen är partierna storlekssorterade (alltid mellan 40 och 80 mm) och har samma ursprung. Förpackningarna är förhandsgodkända av regleringsrådet och har ett nettoinnehåll på 15, 10, 5, 4, 3, 2 och 1 kg, för restaurangar och hotell undantagsvis även på 25 kg.

Potatisen skall transporteras separat i särskilt anpassade fordon och lagras i lämpliga och av regleringsrådet godkända lokaler.

4.6. Samband med området:

Historia:

Odling av potatis i Galicien omnämndes redan 1607, men blev viktigt och av social betydelse först under mitten av sjuttonhundratalet, då också de första tvisterna uppstod mellan jordbruksarbetare och de som uppbar tionde (1736). Främst expanderade sektorn till följd av spannmålskrisen 1768–69 och blev därefter grunden för den demografiska utvecklingen.

Sedan slutet av sjuttonhundratalet utgör potatisodlingen, med och utan konstbevattning, ett av de mest typiska inslagen i det galiciska jordbruket. Det är utan tvivel också basen för regionens befolkning och boskap, främst då nötkreatur och svin.

Att potatisodlingen uppstod och blev allmänt spridd gjorde att skiftesbruket utvecklades enormt, och potatis ingår fortfarande i nästan alla växtföljder i Galicien.

Natur:

Terrängform: Det kan allmänt sägas att Galiciens höglandsområden lämpar sig för skogsbruk och extensiv boskapsskötsel, att extensivt jordbruk med frigående kreatur bedrivs på lägre höjd, medan intensiv odling av frukt och grönsaker ger bäst resultat i dalar och låglandsområden.

Klimat: Den erhållna potatisen har exceptionella kulinariska kvaliteter vilket beror på klimatförhållandena, markförhållandena och de omsorgsfulla odlingsinsatserna i produktionsområdena i regionen Galicien. Detta är väl känt bland grossister och konsumenter och gör att den galiciska kvalitetsproduktionen av potatis är mycket uppskattad och betingar ett högre pris på både de regionala och nationella marknaderna.

Beträffande klimatförhållandena bör det nämnas att de milda temperaturerna och den rikliga nederbörden i produktionsområdena, med 1 000–1 500 mm/år, gör att potatisodlingen får en optimal vegetativ utveckling och ger knölarna en kontinuerlig tillväxt utan krav på konstbevattning. Torrperioden i augusti och september med vattenunderskott i marken gör att stamknölarna förlorar vatten innan de skördas och ger en perfekt mognad. På detta sätt utvecklas ett enhetligt och resistent skal som, i förening med nämnda minskade vattenhalt, främjar lagringen och ökar potatisens kulinariska kvaliteter.

Mark: För odling rekommenderas ej stenig mark med porös struktur som inte innehåller alltför mycket organiskt material. I produktionsområdena dominerar lersand och sandjord med pH-värden på 5–6,5 vilket bäst passar för sådan odling. Denna struktur ger potatisen ett tunt och enhetligt skal och gör att den vid upptagningen är fri från jord och utan behov av tvätt. Ett något surt pH-värde förhindrar sjukdomen skorv (sarna, roña) som ger knölarna ett vitt skal med blåsor, ett ogynnsamt utseende som gör försäljning olämplig.

Typiskt för odlingen är den betydande gödslingen som rör sig runt 25–30 ton/ha och som starkt främjar den producerade potatisens utmärkta smakegenskaper i slutledet.

4.7. Kontrollorgan:

Namn:	Regleringsrådet för beteckningen ”Pataca de Galicia”
Adress:	Finca Devesa, s/n. N-525, p.k. 200. 32630. Xinzo de Limia. Ourense
Tfn:	988-462650
Fax:	988-462650

Regleringsrådet följer standarden EN 45011, i enlighet med artikel 10 i förordning (EEG) nr 2081/92.

4.8. Märkning: Alla förpackningar med den skyddade produkten skall vara försedda med beteckningens tryckta logotyp, en tredjedel så stor som förpackningens framsida, och med texten ”Pataca de Galicia”, skyddad geografisk beteckning. Alla förpackningar skall också ha regleringsrådets kontrolletikett, löpnumrerad och försedd med beteckningens logotyp.

4.9. Nationella krav:

—	Lag 25/1970 ”Estatuo de la Viña, del Vino y de los Alcoholes” av den 2 december 1970.

—	Dekret 835/1972 av den 28 mars 1972, förordning enligt lag 25/1970.

—	Dekret av den 25 januari 1994 om fastställande av överensstämmelse mellan den spanska lagstiftningen och förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

—	Kungligt dekret 1643/1999 av den 22 oktober 1999 om fastställande av handläggningsförfaranden för ansökningar om inskrivning i gemenskapens register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

(1) Europeiska kommissionen - Generaldirektoratet för Jordbruk - Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter - B-1049 Bryssel.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/32

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

(2005/C 240/07)

SAMMANFATTANDE

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2081/92

”CLÉMENTINE DE CORSE”

EG-nummer: FR/00300/2.7.2003

SUB ( ) SGB ( X )

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. För fullständig information, särskilt för producenter av de produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen i fråga, är det bäst att använda den fullständiga versionen av produktspecifikationen som kan fås antingen av nationella myndigheter eller av Europeiska kommissionen (1).

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:	Institut National des Appellations d'Origine (I.N.A.O.)
Adress:	51, rue d'Anjou – F-75008 Paris
Tfn:	(33-1) 53 89 80 00
Fax:	(33-1) 42 25 57 97
E-post:	info@inao.gouv.fr

2. Grupp:

2.1 Namn: Association pour la Défense et la Promotion de la Clémentine de Corse (APRODEC)

2.2 Adress:

Maison Verte, 15, avenue Jean Zuccarelli – F-20200 Bastia

Tfn (33-4) 95 31 74 34

Fax (33-4) 95 31 74 34

E-post: www.aprodec@wanadoo.fr

2.3 Sammansättning: Producenter/bearbetningsföretag (X) Andra (X): Plantskolor

3. Produkttyp:

Klass 1.6. Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

4. Produktspecifikation:

(sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1 Namn: ”Clémentine de Corse”

4.2 Beskrivning: ”Clémentine de Corse” är en kärnfri klementin (Citrus clementina) som skall ha följande egenskaper:

Orangeröd färg. Upp till en femtedel av skalet får vara grönt.

Medelstor till liten storlek, med en största tvärsnittsdiameter på 46–68 millimeter.

En safthalt på minst 42 %.

Syrlig smak.

En mognad som bestäms av förhållandet (E/A) mellan saftens sockerhalt (E), uttryckt i grader Brix, och saftens syrlighet (A), uttryckt i gram citronsyra per 100 gram. Förhållandet E/A skall vara mellan 8 och 17, vid en syrlighet på 0,65–1,4.

Säljs med ett till två blad på skaftet, vilket gäller minst 30 % av frukterna.

4.3 Geografiskt område: Det geografiska område där ”Clémentine de Corse” produceras omfattar hela eller delar av vissa kommuners territorium i departementen Haute-Corse och Corse-du-Sud, som utgör ön Korsika i Medelhavet. Detta territorium är oftast kustområden och definieras med hjälp av kriterierna höjd, lutning och avstånd till havet (se punkt 4.6).

Samtliga tre moment, det vill säga produktion, skörd och förpackning, sker i SGB-området.

4.4 Bevis på ursprung: Varje odlare kontrolleras och bemyndigas i förväg av den ansökande gruppen och certifieringsorganet. Spårbarheten säkras genom inledande identifiering av varje fruktparti i de olika momenten fram till slutkonsumenten.

Varje anläggning har ett fruktodlingsregister där skiftena med klementinträd samt fruktgrupperna identifieras. Med hjälp av en odlarspecifikation kan man följa processen för varje odlare och fruktgrupp. Varje skördat fruktparti identifieras per producent och per fruktgrupp. Fruktpartiet behåller identifieringsnumret vid leveransen till förpackningsstationen, vid in- och utstationerna, vid avsändande samt under transport.

Vid försäljningen till slutkonsumenten identifieras förpackningsenheterna således genom ett nummer bestående av det förpackade partiets nummer, stationens nummer, anläggningens nummer och numret för den fruktgrupp som partiet kommer från.

4.5 Framställningsmetod: Det produktionssystem som Korsikas citrusfruktodlare använder bygger på en agronomisk förvaltning per fruktgrupp.

Med fruktgrupp avses en grupp klementinträd som uppfyller följande villkor: Gruppen består av en enda sort, grupperade i ett homogent område (jord, läge och höjd över havet) och behandlade på ett enhetligt sätt skilt från övriga fruktgrupper på anläggningen (perioder och metoder för gödsling, bevattning, hygienåtgärder, diverse behandling, storlek, skörd osv.).

Det kunnande som uppstått genom producenternas samlade erfarenhet, resultatet av tjugo års lokal agronomisk forskning och utvecklingen av verktyg för beslut i nätverk möjliggör en homogen och speciell fruktkvalitet:

Klementinträden beskärs varje år.

Gödsling och bevattning anpassas efter agronomiska och analytiska parametrar som beräknas regelbundet. Skiftena skall ha bevattningsmöjligheter.

Skördning för hand sker när frukten uppnått optimal färg och mognad på trädet. Skörd sker i flera omgångar för att de skördade partierna skall bli så homogena som möjligt. Frukten skördas med bladen för att garantera färskheten.

När frukterna väl har plockats får de inte behandlas kemiskt. Användning av färgpåverkande ämnen är förbjuden. Vid förpackningen förses frukten endast med en hinna av naturligt vax varefter den väljs ut i enlighet med de kvalitetskrav som gäller för ”Clémentine de Corse”.

Sortering och förpackning av frukten sker i SGB-området för att bevara fruktens kvalitet, sörja för spårbarhet och underlätta kontrollen av dessa moment. Bestämmelserna för sortering, som fastställs gemensamt av odlarna, möjliggör en strikt specifikation för en viss storlek. För SGB-certifierade frukter godkänns endast storlek 1–5. Det slutliga SGB-godkännandet utfärdas för förpackade partier.

Förpackningarna garanterar fruktens identifiering och kvalitet fram till försäljningen till slutkonsumenten.

4.6 Samband med området: Klementinodling har idag stor betydelse för öns ekonomi, och citrusfruktodling har mycket gamla anor på Korsika. Enligt vissa källor startade denna odling redan kort efter Kristi födelse, med odlingar främst på de piemontesiska terrasserna från östkusten till Cap Corse och Balagne. Den kommersiella odlingen av sötcitroner upphörde till följd av extrema klimatförhållanden vars konsekvenser förvärrades av en ogynnsam ekonomisk utveckling. Men förutom sötcitroner omfattade öns gamla citrusfruktodlingar även apelsin-, mandarin- och citronodlingar, som flera källor hänvisar till och som fortfarande finns kvar som ett bevis för öns historia i fråga om citrusfruktodling.

Sedan tjugotalet och klementinträdets upptäckt i Algeriet har plantor fraktats till och planterats på Korsika. På femtiotalet inrättades en institution för jordbruksforskning på Korsika (Station de Recherche Agronomique de San Giuliano) som med hjälp av fördjupade tekniska och ekonomiska studier visade att klementinträdet borde dominera citrusfruktodlingen i denna region.

1964 började citrusfruktodlarna plantera klementinträd i stor skala. Korsikas fruktodlingar omfattar i dag över 2 000 hektar och den genomsnittliga produktionen uppgår till 22 000 ton.

I dag kan man hävda att ”Clémentine de Corse” är ett etablerat namn och att bladet som sitter kvar på skaftet är starkt förknippat med dess ursprung. ”Clémentine de Corse” anses vara en produkt med vissa specifika egenskaper (storlek, smak, saftighet och färg).

Dessa specifika egenskaper är inte bara kopplade till producenterna utan har också sin grund i vissa särskilda förutsättningar som beror på öns jord och klimat och på öns särart:

Jorden i citrusfruktodlingarna i Korsikas SGB-område skiljer sig nämligen från den jord som vanligen uppträder i Medelhavsområdet genom sin granit- och skifferartade, ofta mindre sura och lättare, särart, som mer liknar den jord som finns i havsområden med tempererat klimat. Denna jord gör det möjligt att utveckla särskilda ympkvistar, som ger frukten speciella kvalitetsegenskaper.

Havets påverkan och närheten till bergen ger produktionsområdet särskilda klimatförutsättningar som innebär måttlig temperatur, förhöjd nederbörd och hög luftfuktighet, vilket ger frukten en speciell färg och smak (syrlig och inte så söt).

Eftersom Korsika är en ö, kan man också förhindra att klementinträden utvecklar olika allvarliga virussjukdomar, som de i dag är förskonade från. Fruktodlingarnas begränsade storlek, som beror på bergsförutsättningarna, ger bättre möjligheter att hantera utvecklingen av parasiter som kan påverka frukten.

Av dessa skäl omfattar definitionen av det geografiska området alla områden där nämnda jord- och klimategenskaper finns, tillsammans med följande enkelt fastställbara, lägesspecifika kriterier:

Höjd över havet: endast områden belägna mellan 2 och 300 meter över havet. Jord som ligger under 2 meter över havet har i regel ogynnsamma förutsättningar (salt, hydromorfologi, torv och alltför mycket sand). Över 300 meter är lutningen och klimatet ogynnsamma.

Lutning: högst 25 %.

Avstånd till havet: högst 15 km, så att havet fortfarande har en gynnsam inverkan.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:	CERTIPAQ. Centre de Certification des Produits Agricoles et Alimentaires de Qualité Certifieringsorgan, auktoriserat under nr° CC 14 och ackrediterat av COFRAC i enlighet med standard EN 45011 under nr° 7-10/97.
Adress:	9, avenue Georges V – F-75008 Paris
Tfn:	(33-1) 45 30 92 92
Fax:	(33-1) 45 30 93 00
E-post:	certipaq@certpaq.com

4.8 Märkning: De särskilda förpackningarna för avsändande av frukt under den skyddade geografiska beteckningen ”Clémentine de Corse” och de särskilda etiketter som skall fästas på förpackningen skall godkännas av kontrollorganet.

Förutom de obligatoriska uppgifter som måste finnas enligt handelns krav för godkännande skall följande anges på förpackningarna: ”Indication Géographique Protégée: Clémentine de Corse”.

4.9 Nationella krav: —

(1) Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för Jordbruk – Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter – B-1049 Bryssel.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/36

STATLIGT STÖD – NEDERLÄNDERNA

Statligt stöd nr C 15/2005 (f.d. NN 34/2005)

Påstått olagligt stöd till förmån för VAOP

Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter

(2005/C 240/08)

(Text av betydelse för EES)

Genom den skrivelse, daterad den 3 maj 2005, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Nederländerna om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stödåtgärd.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

SPA 3, 6/5

BE-1049 Bryssel

Faxnummer: (32-2) 296 12 42

Synpunkterna kommer att meddelas Nederländerna. Den berörda part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

BESKRIVNING

(1)

VAOP, som står för avfallspappersleverantörsföreningen (”Vereniging van Aanbieders van Oud Papier”), bildades i början på nittiotalet av flera lokala distrikt i Nederländerna. Syftet med detta kooperativa bolag med begränsad ansvarighet var att organisera optimal insamling, en första behandling (sortering/pressning) och försäljning av avfallspapper från de deltagande lokala distriktens territorium. Då VAOP lägger ut det mesta av arbetet på entrepenad, som transport och första behandling, hade det bara 20 anställda och en omsättning på 27,5 miljoner euro 2002. Det ålägger de lokala myndigheterna kostnaderna för insamling och en första behandling av det avfallspapper som kommer från deras territorium, men myndigheterna återfår också intäkter från försäljningen av avfallspapperet till producenter av återvinningspapper. VAOP:s verksamhet växte kraftigt under nittiotalet. Dess marknadsandel på den nederländska marknaden för avfallspappersinsamling nådde mellan 25 och 30 % under början på 2000-talet. Det är också en viktig aktör på marknaden för den första behandlingen av avfallspapper (sortering/pressning). Samtidigt trädde VAOP in på den nederländska marknaden för glasinsamling, där det blev en av marknadsledarna.

(2)

Emedan de lokala myndigheterna enligt nederländsk lag anförtros uppgiften att separat samla in avfallspapper och erbjuda det på marknaden för återvinning, sägs inget precist om dessa uppgifters operationella organisation. Därför anordnar majoriteten av de nederländska lokala distrikten offentliga anbudsförfaranden för tilldelningen av dessa arbeten. VAOP deltar regelbundet i dessa förfaranden och konkurrerar sedan direkt med företag i den privata sektorn som erbjuder samma tjänster.

(3)

Två lån från offentliga institutioner är föremål för nuvarande förfarande. För det första beviljade banken BNG i mars 1998 en kreditförmån på 16,3 miljoner nederländska gulden (7,4 miljoner euro) till VAOP. Den 31 december 1997 visade VAOP:s konsoliderade balansräkning att det egna kapitalet uppgick till 0,8 miljoner gulden (0,4 miljoner euro) och att balansräkningen totalt uppgick till 17,3 miljoner gulden (7,9 miljoner euro). För det andra godtog de lokala myndigheterna att, under loppet av 2001, omvandla de försenade betalningar som VAOP var skyldiga dem – för deras uppgift som avfallspappersleverantörer – till ett oprioriterat lån på 3 miljoner gulden (1,3 miljoner euro). VAOP erfor stora förluster i slutet av 2000. Den 31 december 2000 visade VAOP:s koncernredovisning (sammanställd redovisning) att företaget hade ett underskott på 3,4 miljoner gulden (1,5 miljoner euro) i eget kapital. Samma dag uppgick balansomslutningen till 32,1 miljoner gulden (14,5 miljoner euro).

BEDÖMNING

(4)

Storleken på det lån som BNG beviljade, bland annat jämfört med storleken på VAOP:s eget kapital vid denna tidpunkt, överstiger varje nivå som skulle ha varit godtagbar för en bank i den privata sektorn i samma situation. Då det nästan inte fanns något eget kapital som buffert mot en ogynnsam utveckling och för att absorbera en viss förlustnivå, var sannolikheten för betalningsinställelse mycket hög. BNG begärde säkerhet i form av inteckningar på delar av fordringarna, men värdet på denna säkerhet var mycket mindre än det beviljade lånebeloppet. För att ta emot en sådan stor finansiering skulle ett företag hos en långivare i en marknadsekonomi ha behövt mer eget kapital. Lånet från BNG gjorde det därför möjligt för VAOP att utvecklas snabbare, att delta i fler anbudsförfaranden och att erbjuda lägre priser.

(5)

Den andra stödåtgärden – det oprioriterade lånet på 1,3 miljoner euro som beviljats av de lokala distrikten – genomfördes under första halvåret 2001, när VAOP:s finanser var i trängande behov av att ordnas upp. VAOP hade ett stort underskott i eget kapital. Dessutom fanns mycket stora tidigare skuldbelopp. Slutligen täcktes nästan samtliga tillgångar redan av inteckningar till förmån för BNG. Kortfattat var sannolikheten för konkurs betydande och om den hade inträffat skulle de oprioriterade långivarna inte ha kunnat förvänta sig att få något tillbaka. Vid den tidpunkten var de lokala myndigheter som berörs redan långivare till VAOP, som var skyldig dem betalningar för deras uppgift som avfallspappersleverantörer. En långivare i en marknadsekonomi kunde ha föredragit att omvandla sina fordringar till ett lån istället för att begära VAOP i konkurs, som potentiellt kunde ha lett till delvis eller total förlust av fordringarna. I föreliggande ärende hyser dock kommissionen tvivel på att lånevillkoren skulle ha varit godtagbara för en långivare i en marknadsekonomi. Sammanfattningsvis leder det oprioriterade lånet till en fördel för VAOP.

(6)	Dessa två stödåtgärder utgör statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

(7)

Inga av undantagen i artikel 87.2 och artikel 87.3 från det allmänna förbudet mot statligt stöd som anges i artikel 87.1 förefaller vara tillämpliga i detta ärende. Beträffande artikel 86.2 noterar kommissionen att de två stödåtgärderna varken var avsedda, eller fick till effekt, att säkerställa återvinningen av papper i delar av Nederländerna. VAOP har flera konkurrenter och det finns inget som tyder på att de sistnämnda, eller andra potentiella nykomlingar, inte skulle ha kunnat tillhandahålla de avfallsinsamlingstjänster som VAOP tillhandahållit sedan 1998.

(8)	Kommissionen hyser därför tvivel på om stödet kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

I enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 kan allt olagligt stöd komma att återkrävas från mottagaren.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”Met dit schrijven stelt de Commissie Nederland ervan in kennis dat zij, na onderzoek van de door uw autoriteiten verstrekte informatie over de bovengenoemde maatregel, heeft besloten de procedure van artikel 88, lid 2, van het EG-Verdrag in te leiden.

1. PROCEDURE

(1)

Bij brief van 12 juni 2002, die werd ingeschreven op 17 juni 2002, ontving de Commissie een klacht tegen vier vermeende onrechtmatige steunmaatregelen ten behoeve van VAOP, te weten een gedeeltelijke vrijstelling van de vennootschapsbelasting en belasting op toegevoegde waarde, het verstrekken van een lening, alsmede het verstrekken van een achtergestelde lening. Bij brieven van 30 juli 2002 en 6 december 2002 verzocht de Commissie de Nederlandse autoriteiten om inlichtingen, die zij ontving bij brieven van 10 oktober 2002 respectievelijk 10 februari 2003. Op 29 april 2003 had een bijeenkomst plaats tussen de klager en de diensten van de Commissie. Bij brief van 5 mei 2003 deelde de klager de Commissie mee dat hij voornemens was bij de Nederlandse autoriteiten meer informatie over de zaak in te winnen en dat hij op basis hiervan zijn klacht vervolgens zou heroriënteren naar bepaalde steunmaatregelen. Bij brief van 13 september 2004, ingeschreven op 17 september 2004, verschafte de klager aanvullende gegevens, met name over de financiële situatie van VAOP en liet hij weten voornemens te zijn de klacht te beperken tot de door de BNG aan VAOP verstrekte lening. Op basis van dit nieuwe document verzocht de Commissie de Nederlandse autoriteiten bij brief van 21 oktober 2004 om aanvullende inlichtingen, die zij verschaften bij brief van 17 december 2004, ingeschreven op 3 januari 2005.

2. BESCHRIJVING

2.1. De begunstigde

(2)

VAOP (Vereniging van Aanbieders van Oud Papier) werd begin jaren '90 door verscheidene Nederlandse gemeenten opgericht. Deze coöperatieve vereniging met uitgesloten aansprakelijkheid had ten doel de optimale inzameling, bewerking (sorteren/persen) en verkoop van het afvalpapier dat van het grondgebied van de deelnemende gemeenten afkomstig is.

(3)

Aangezien VAOP de meeste werkzaamheden aan andere bedrijven uitbesteedt, zoals het vervoer en de bewerking, had het in 2002 slechts 20 personeelsleden bij een omzet van 27,5 miljoen EUR. VAOP brengt de plaatselijke autoriteiten de kosten in rekening voor de inzameling en bewerking van het van hun grondgebied afkomstige afvalpapier maar draagt ook aan hen de inkomsten over die door de verkoop van het afvalpapier aan de producenten van kringlooppapier worden gegenereerd.

(4)

De oorspronkelijke coöperatie is Coöperatieve Vereniging VAOP u.a. In de loop van de jaren heeft deze moedermaatschappij verscheidene dochterondernemingen in het leven geroepen om het operationele gedeelte van haar activiteiten in onder te brengen. Deze dochterondernemingen zijn naamloze vennootschappen. De Commissie zal al deze ondernemingen onderzoeken als een één enkele economische entiteit vormende groep omdat de moedermaatschappij in alle dochterondernemingen een meerderheidsbelang bezit. Deze participaties worden overgenomen in de geconsolideerde rekening van de moedermaatschappij. Daarnaast heeft BNG, de voornaamste crediteur van VAOP, slechts één kredietovereenkomst met de groep gesloten, en heeft zij niet een overeenkomst met iedere afzonderlijke onderneming; niettemin zijn in deze overeenkomst ook per onderneming kredietlimieten vastgelegd. Tenslotte zijn er verscheidene financiële overdrachten en zekerheden tussen de verschillende ondernemingen van de groep. Zo is bijvoorbeeld iedere onderneming tegenover BNG aansprakelijk voor de schulden van een andere tot de groep behorende onderneming.

2.2. De markt

(5)

De activiteiten van VAOP maakten in de jaren '90 een zeer belangrijke groei door. Het marktaandeel van VAOP op de Nederlandse markt voor de inzameling van oud papier bereikte in de eerste jaren van het nieuwe millennium 25 tot 30 %. VAOP is daarnaast een belangrijke speler op de markt voor het bewerken van afvalpapier (sorteren/persen). Parallel hieraan betrad VAOP de markt voor de inzameling van afvalglas, waar het een van de marktleiders werd.

(6)

Hoewel de Nederlandse wetgeving aan plaatselijke autoriteiten de taak oplegt om afvalpapier gescheiden in te zamelen en voor hergebruik op de markt aan te bieden, wordt de wijze waarop aan deze taken invulling wordt gegeven niet in de wet geregeld. Daarom organiseren de meeste Nederlandse gemeenten aanbestedingsprocedures om deze werkzaamheden uit te besteden. VAOP neemt regelmatig deel aan deze procedures. Bij deze gelegenheden treedt VAOP rechtstreeks in concurrentie met bedrijven van de private sector die dezelfde diensten aanbieden. Het feit dat VAOP, indien geselecteerd, de meeste activiteiten aan derden uitbesteedt verandert niets aan de afbakening van de markt waarop VAOP actief is, namelijk de markt waarop zij opdrachten binnenhaalt en waar zij door het ontvangen van staatssteun de concurrentie zou kunnen vervalsen.

(7)

Het feit dat de plaatselijke overheid — indien deze aan het einde van de aanbestedingsprocedure VAOP kiest — lid kan worden van de coöperatie VAOP doet niets af aan de conclusie dat VAOP als dienstverlener actief is op een markt waar concurrentie is. Deze toetreding ’achteraf’ maakt immers VAOP niet tot een onderdeel van de plaatselijke overheid die optreedt op een bevoegdheidsterrein dat door de wet exclusief aan hem is toegekend en waar geen concurrentie bestaat. Dit wordt bevestigd door het feit dat de Nederlandse belastingdienst VAOP niet als lokale overheid maar als een gewone onderneming behandelt.

2.3. De twee maatregelen

(8)

Ten eerste kende BNG (Bank Nederlandse Gemeenten) in maart 1998 een kredietfaciliteit van 16,3 miljoen NLG (7,4 miljoen EUR) aan VAOP toe. Op 31 december 1997 gaf de geconsolideerde balans van VAOP aan dat het eigen kapitaal 0,8 miljoen NLG (0,4 miljoen EUR) beliep en het balanstotaal 17,3 miljoen NLG (7,9 miljoen EUR) bedroeg. Een jaar later beliepen eigen kapitaal en balanstotaal, na de toekenning van de lening, 0,09 miljoen NLG (0,04 miljoen EUR) respectievelijk 29,1 miljoen NLG (13,2 miljoen EUR).

(9)

Ten tweede hebben de lokale overheden er — in hun rol als leverancier van afvalpapier — in de loop van 2001 mee ingestemd dat aan hen door VAOP verschuldigde laattijdige betalingen in een achtergestelde lening van 3 miljoen NLG (13 miljoen EUR) werd omgezet. VAOP had eind 2000 zware verliezen geleden na het faillissement van een van haar dochterondernemingen. Op 31 december 2000 lieten de geconsolideerde rekeningen van VAOP een negatief eigen vermogen zien van 3,4 miljoen NLG (1,5 miljoen EUR). Op dezelfde datum bedroeg het balanstotaal 32,1 miljoen NLG (14,5 miljoen EUR).

3. BEOORDELING

3.1. Bestaan van steun

Staatsmiddelen en toerekenbaarheid

(10)	Beide maatregelen worden gefinancierd met staatsmiddelen, hetzij direct door de lokale overheden hetzij indirect door BNG die 100 % eigendom is van de Staat, de provinciën en de gemeenten die onder hun controle vallen.

(11)

Terwijl de tweede maatregel rechtstreeks aan de autoriteiten kan worden toegeschreven, doet de eerste, te weten de door BNG verleende kredietfaciliteit, de kwestie van toerekenbaarheid aan de staat rijzen. In het onderhavige geval wijzen verschillende elementen erop dat BNG niet als een gewone commerciële bank, maar onder de invloed van de overheid is opgetreden. Het aandelenbezit in BNG is beperkt tot entiteiten van de Nederlandse overheidssector. Verschillende leden van de Raad van Commissarissen zijn afkomstig van lokale, provinciale en nationale overheden. Volgens de gegevens waarover de Commissie beschikt vormden deze leden tot 2003 de meerderheid van de Raad van Commissarissen. Op zijn website presenteert BNG zich als ’een bank van en voor overheden en instellingen voor het maatschappelijk belang’. Aandeelhouders van de BNG zijn onder meer de lokale en regionale autoriteiten die de eigendom van en zeggenschap over VAOP hebben. Tenslotte lijkt, zoals hieronder wordt aangetoond, de gewraakte transactie onaanvaardbaar voor een schuldeiser in een markteconomie. Dit wijst erop dat BNG in het kader van deze transactie is opgetreden als een overheidsinstantie die de commerciële dochteronderneming van verwante overheidsinstanties wil helpen, en niet als een bank in het kader van het normale verloop van haar kredietactiviteiten.

Voordeel

(12)

De omvang van de door BNG verstrekte lening lijkt, in vergelijking onder meer met de omvang van het eigen vermogen van VAOP op dat tijdstip, boven een niveau te liggen dat in die situatie voor een bank van de private sector aanvaardbaar was geweest. Aangezien er vrijwel geen eigen vermogen was als buffer in geval van ongunstige ontwikkelingen en om bepaalde verliezen te absorberen, was de kans op wanbetaling zeer groot. BNG verlangde zekerheden in de vorm van hypotheekrechten over een deel van de vorderingen ten einde in geval van faillissement meer geld te kunnen terugvorderen. De waarde van deze zekerheden was echter veel geringer dan het bedrag van de verstrekte leningen.

(13)

Om een zo omvangrijke financiering te krijgen zou een onderneming tegenover particuliere schuldeisers in een markteconomie meer eigen vermogen nodig hebben gehad. Het staat buiten kijf dat aandelenfinanciering meer kost dan schuldfinanciering en dat dit soort financiële middelen moeilijker is aan te trekken.

(14)	De lening van BNG lijkt dan ook een aanzienlijk voordeel te hebben verschaft omdat deze VAOP in staat stelde zich sneller te ontwikkelen, op meer aanbestedingen in te schrijven en lagere prijzen op te geven.

(15)

De tweede maatregel — de door de gemeenten verstrekte achtergestelde lening van 1,3 miljoen EUR — vond plaats in het eerste halfjaar van 2001, toen VAOP er financieel slecht voorstond. Op dat tijdstip had VAOP een negatief eigen vermogen van 3,4 miljoen NLG (1,5 miljoen EUR). Daarnaast was er nog een aanzienlijk bedrag aan niet-achtergestelde schulden. Ook waren bijna alle activa al bezwaard door hypotheekrechten ten gunste van BNG. Kortom: de waarschijnlijkheid van een faillissement was groot en indien dit zich inderdaad had voorgedaan hadden de achtergestelde crediteuren niets meer kunnen invorderen.

(16)

Op dat ogenblik waren de betrokken lokale overheden al schuldeisers van VAOP, dat aan hen — in hun hoedanigheid van leveranciers van afvalpapier — betalingen schuldig was. Na een vergelijking van het verwachte verlies in elk scenario had een schuldeiser in een markteconomie er mogelijk de voorkeur aan gegeven zijn vorderingen in een lening om te zetten in plaats van het faillissement van VAOP aan te vragen, hetgeen potentieel het gedeeltelijke of totale verlies van de vorderingen tot gevolg had kunnen hebben. Het verstrekken van de lening zou derhalve op zich mogelijkerwijs niet automatisch steun uitmaken. De Commissie betwijfelt in het onderhavige geval echter of de voorwaarden van de lening voor een schuldeiser in een markteconomie aanvaardbaar zouden zijn geweest. De gemeenten hadden namelijk een rente moeten verlangen die in overeenstemming was met het risico. Daarnaast hadden zij er niet mee mogen instemmen dat zij de meest achtergestelde schuldeiser van VAOP werden terwijl hun bestaande vorderingen van een hogere rangorde waren. Het feit dat de lening achtergesteld is maakt terugvordering in geval van faillissement aanzienlijk minder waarschijnlijk.

(17)

De verstrekkers van de achtergestelde lening waren ook de aandeelhouders van VAOP. Daarom moesten zij, bij het evalueren van potentiële verliezen in geval van faillissement (in vergelijking met de verliezen bij omzetting van de bestaande vorderingen in een lening), rekening houden met het verwachte verlies op hun bestaande vorderingen en op de waarde van hun aandelen. In beginsel zou deze stand van zaken de aandeelhouders ertoe kunnen aanzetten zich ten aanzien van de voorwaarden van de lening soepeler op te stellen om de waarde van hun aandelen te behouden indien deze houding hun algemeen een financieel gunstiger resultaat kon waarborgen. Redelijkerwijs kan echter worden aangenomen dat de waarde van hun aandelen op het tijdstip waarop de lening werd verstrekt te verwaarlozen was aangezien de boekwaarde van het aandelenkapitaal ver onder nul lag. Een drastische ommekeer ten goede viel niet te verwachten en het faillissement dreigde. Onder deze omstandigheden was er voor de lokale overheden geen bijzondere reden om soepeler voorwaarden voor de lening te aanvaarden aangezien deze opoffering alleen ten goede zou zijn gekomen aan de overige crediteuren van VAOP en niet aan hen als aandeelhouders.

(18)	Concluderend kan worden gezegd dat de achtergestelde lening een voordeel voor VAOP lijkt te hebben verschaft dat de onderneming onder normale marktvoorwaarden niet zou hebben gekregen.

Selectiviteit

(19)	VAOP is de enige begunstigde van de maatregelen.

Gevolgen voor het handelsverkeer tussen lidstaten

(20)

Enkele rechtstreekse concurrenten van VAOP zijn dochters van buitenlandse maatschappijen. De steun verhindert daarom potentieel dat buitenlandse bedrijven zich op de Nederlandse markt vestigen of hun activiteiten daar uitbreiden. Daarnaast bestaat er ten aanzien van het afvalpapier en glas dat door VAOP wordt ingezameld een intensieve handel. Zo ondertekende VAOP een 10-jarige overeenkomst voor de levering van 2 miljoen ton afvalpapier met een dochteronderneming van Stora Enso in Langerbrugge, België. VAOP verkoopt haar papier ook aan Aziatische kopers.

(21)	Concluderend lijken deze twee maatregelen te kunnen worden aangemerkt als staatssteun overeenkomstig artikel 87, lid 1, van het EG-Verdrag.

3.2. Verenigbaarheid met het Verdrag

(22)

Geen van de uitzonderingsbepalingen van artikel 87, lid 2 is op het onderhavige geval van toepassing. Wat artikel 87, lid 3 betreft, merkt de Commissie op dat de regio Hilversum, waar VAOP is gevestigd, niet in aanmerking komt voor regionale steun uit hoofde van artikel 87, lid 3, onder a) en c). De uitzonderingsbepalingen van artikel 87, lid 3, onder b) en d) zijn uiteraard niet van toepassing.

(23)	Wat artikel 87, lid 3, onder c) betreft, merkt de Commissie op dat VAOP als een middelgroot bedrijf kan worden aangemerkt. De KMO-verordening (1) is evenwel niet van toepassing aangezien beide maatregelen exploitatiesteun vormen zonder dat er enige voorwaarden aan zijn verbonden.

(24)

Op grond van artikel 87, lid 3, onder c), kan steun ten behoeve van het milieu verenigbaar worden geacht. In dit verband heeft de Commissie de communautaire kaderregeling inzake staatssteun ten behoeve van het milieu (2) vastgesteld. Aangezien de beide steunmaatregelen echter niet verbonden zijn aan maatregelen ter bescherming van het milieu als zodanig, lijken de bepalingen van deze kaderregeling niet van toepassing te zijn.

(25)

Reddings- en herstructureringssteun voor ondernemingen kan eveneens op basis van artikel 87, lid 3, onder c) als verenigbaar worden beschouwd. De richtsnoeren voor reddings- en herstructureringssteun (3) lijken echter niet op de twee steunmaatregelen in kwestie van toepassing te zijn. Ten eerste heeft BNG de lening verstrekt op een tijdstip waarop de onderneming niet in moeilijkheden verkeerde in de zin van de richtsnoeren. Ten tweede werd de lening van de lokale overheden verstrekt op een tijdstip waarop de onderneming zich in moeilijkheden bevond maar blijkbaar geen deel uitmaakte van een omvangrijk herstructureringsplan waarmee de onderneming haar levensvatbaarheid op lange termijn had kunnen herstellen, aangezien er bijvoorbeeld geen herkapitalisatie plaatsvond om het eigen vermogen van de onderneming te herstellen dat derhalve in sterke mate negatief bleef.

(26)

Tenslotte wijst de Commissie erop dat de bepalingen in artikel 86, lid 2 niet op het onderhavige geval van toepassing lijken. Met de twee steunmaatregelen werd niet het verlenen van een dienst van algemeen economisch belang beoogd of bewerkstelligd, te weten de inzameling en bewerking van afvalpapier in delen van Nederland, welke dienst anders niet zou zijn verricht. De Commissie wijst er namelijk op dat VAOP verscheidene concurrenten heeft en niets wijst erop dat laatstgenoemden of andere potentiële nieuwkomers de diensten op het gebied van afvalinzameling die sedert 1998 door VAOP worden verstrekt, niet hadden kunnen verrichten.

(27)	De Commissie betwijfelt dan ook of de steun als verenigbaar met de gemeenschappelijke markt kan worden beschouwd.

4. CONCLUSIE

Gelet op de bovenstaande overwegingen verzoekt de Commissie Nederland, in het kader van de procedure van artikel 88, lid 2, van het EG-Verdrag, binnen één maand vanaf de datum van ontvangst van dit schrijven zijn opmerkingen te maken en alle dienstige inlichtingen te verstrekken voor de beoordeling van de steun. De Commissie wil onder andere precieze gegevens ontvangen over de aan de twee leningen in kwestie verbonden voorwaarden en rente. In dit verband verzoekt de Commissie Nederland haar inzichten over de toerekenbaarheid met betrekking tot de BNG-lening en het in hogervermelde twee maatregelen vervatte voordeel te willen meedelen. Voorts wenst zij gegevens te ontvangen over de economische en financiële ontwikkeling van onderneming, inclusief de mogelijke terugbetaling van twee leningen, sedert de toekenning van deze twee steunmaatregelen. Zij verzoekt uw autoriteiten onverwijld een afschrift van dit schrijven aan de potentiële begunstigden van de steunmaatregel te doen toekomen.”

(1) PB L 10 van 13.1.2001, blz. 33.

(2) PB C 37 van 3.2.2001, blz. 3.

(3) Aangezien de maatregelen van 1998 en 2001 dateren, moeten zij worden onderzocht op basis van de in PB C 368 van 23.12.1994, blz. 12 gepubliceerde richtsnoeren voor de eerste maatregel en op basis van de in PB C 288 van 9.10.1999, blz. 2 gepubliceerde richtsnoeren voor de tweede.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/41

Tillkännagivande (1) om en period för övervakning och utvärdering av situationen avseende arbetstagares rättigheter i Vitryssland för ett tillfälligt upphävande av förmåner genom Allmänna preferenssystemet

(2005/C 240/09)

Enligt artikel 26.1 b i rådets förordning (EG) nr 2501/2001 (2) om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner får tillämpningen av förmånsordningarna tillfälligt upphävas för ett land som omfattas av Allmänna preferenssystemet ”vid allvarlig och systematisk kränkning av föreningsfriheten, den kollektiva förhandlingsrätten eller principen om icke-diskriminering vid anställning och i yrkeslivet samt vid utnyttjande av barnarbete, enligt definitionerna i de relevanta ILO-konventionerna”.

På grundval av uppgifter från Fria fackföreningsinternationalen (FFI), Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) och World Confederation of Labour (WCL) har kommissionen genomfört en undersökning om påstådda systematiska och allvarliga kränkningar av föreningsfriheten i Vitryssland, så som den definieras i ILO-konventionerna nr 87 och 98.

Kommissionen anser att undersökningsresultaten motiverar ett tillfälligt upphävande på de grunder som avses i artikel 26.1 b och har i enlighet med förfarandet i artikel 39 i förordning nr 2501/2001 beslutat att övervaka och utvärdera situationen i Vitryssland under en period på sex månader. Kommissionen har för avsikt att lämna ett förslag till rådet om tillfälligt upphävande av de handelsförmåner som beviljats genom förordning nr 2501/2001, såvida inte Vitryssland före slutet av perioden åtar sig att vidta nödvändiga åtgärder för att, inom åtta månader, följa principerna i 1998 års ILO-deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, enligt de tolv rekommendationerna i ILO:s undersökningskommissions rapport från juli 2004.

(1) Kommissionens beslut av den 17 augusti 2005 om övervakning och utvärdering av situationen avseende arbetstagares rättigheter i Vitryssland för tillfälligt upphävande av handelsförmåner

(2) EGT L 346, 31.12.2001, s. 1.

30.9.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/42

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3938 – CRH/Quester)

(2005/C 240/10)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 15 september 2005 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32005M3938. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://europa.eu.int/eur-lex/lex)

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 240

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	48 årgången 30 september 2005

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Kommissionen
2005/C 240/1	Eurons växelkurs	1

2005/C 240/2	Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter ( 1 )	2

2005/C 240/3	Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ( 1 )	17

2005/C 240/4	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	20

2005/C 240/5	Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar	23

2005/C 240/6	Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar	28

2005/C 240/7	Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar	32

2005/C 240/8	Statligt stöd – Nederländerna – Statligt stöd nr C 15/2005 (f.d. NN 34/2005) – Påstått olagligt stöd till förmån för VAOP – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter ( 1 )	36

2005/C 240/9	Tillkännagivande om en period för övervakning och utvärdering av situationen avseende arbetstagares rättigheter i Vitryssland för ett tillfälligt upphävande av förmåner genom Allmänna preferenssystemet	41

2005/C 240/0	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3938 – CRH/Quester) ( 1 )	42