|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
48 årgången |
|
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
I Meddelanden |
|
|
|
Domstolen |
|
|
|
DOMSTOLEN |
|
|
2005/C 193/1 |
||
|
2005/C 193/2 |
||
|
2005/C 193/3 |
||
|
2005/C 193/4 |
||
|
2005/C 193/5 |
||
|
2005/C 193/6 |
||
|
2005/C 193/7 |
||
|
2005/C 193/8 |
||
|
2005/C 193/9 |
||
|
2005/C 193/0 |
||
|
2005/C 193/1 |
||
|
2005/C 193/2 |
||
|
2005/C 193/3 |
||
|
2005/C 193/4 |
||
|
2005/C 193/5 |
||
|
2005/C 193/6 |
||
|
2005/C 193/7 |
mål C-216/05: Talan mot Irland väckt den 17 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission |
|
|
2005/C 193/8 |
||
|
2005/C 193/9 |
||
|
2005/C 193/0 |
||
|
2005/C 193/1 |
||
|
2005/C 193/2 |
||
|
2005/C 193/3 |
||
|
2005/C 193/4 |
||
|
2005/C 193/5 |
||
|
2005/C 193/6 |
||
|
2005/C 193/7 |
||
|
2005/C 193/8 |
||
|
2005/C 193/9 |
||
|
2005/C 193/0 |
||
|
2005/C 193/1 |
||
|
2005/C 193/2 |
||
|
2005/C 193/3 |
||
|
2005/C 193/4 |
||
|
|
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN |
|
|
2005/C 193/5 |
||
|
2005/C 193/6 |
||
|
2005/C 193/7 |
||
|
2005/C 193/8 |
||
|
2005/C 193/9 |
||
|
2005/C 193/0 |
||
|
2005/C 193/1 |
||
|
2005/C 193/2 |
||
|
2005/C 193/3 |
||
|
2005/C 193/4 |
||
|
2005/C 193/5 |
||
|
2005/C 193/6 |
||
|
2005/C 193/7 |
||
|
2005/C 193/8 |
mål T-54/05: Talan mot Europeiska unionens råd väckt den 28 januari 2005 av Anke Kröppelin |
|
|
2005/C 193/9 |
||
|
2005/C 193/0 |
||
|
2005/C 193/1 |
||
|
2005/C 193/2 |
mål T-197/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 9 maj 2005 av Åsa Sundholm |
|
|
2005/C 193/3 |
mål T-199/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 18 maj 2005 av Laura Gnemmi |
|
|
2005/C 193/4 |
mål T-200/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 12 maj 2005 av Michael Cwik |
|
|
2005/C 193/5 |
mål T-201/05: Talan mot Europeiska unionens råd väckt den 18 maj 2005 av José María Perez Santander |
|
|
2005/C 193/6 |
mål T-202/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 18 maj 2005 av Caroline Ogou |
|
|
2005/C 193/7 |
||
|
2005/C 193/8 |
||
|
2005/C 193/9 |
||
|
2005/C 193/0 |
mål T-207/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 25 maj 2005 av Gudrun Schulze |
|
|
2005/C 193/1 |
mål T-208/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 30 maj 2005 av Michael Brown |
|
|
2005/C 193/2 |
||
|
2005/C 193/3 |
||
|
2005/C 193/4 |
||
|
|
III Upplysningar |
|
|
2005/C 193/5 |
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 182, 23.7.2005 |
|
|
SV |
|
I Meddelanden
Domstolen
DOMSTOLEN
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/1 |
DOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)
den 16 juni 2005
i mål C-123/02: Europaparlamentet mot Royal & Sun Alliance Insurance (1)
(Skiljedomsklausul - Försäkringsavtal - Uppsägning på grund av förhöjd försäkringsrisk - Missbruk - Obligatoriskt skadeståndsansvar - Skadestånd jämte ränta)
(2005/C 193/01)
Rättegångsspråk: franska
I mål C-123/02, Europaparlamentet (ombud: D. Petersheim, O. Caisou-Rousseau och M. Ecker) mot Royal & Sun Alliance Insurance (ombud: advokaterna J.-L. Fagnart och L. Vael), angående en talan enligt artikel 238 EG, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna R. Schintgen (referent) och K. Schiemann, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: M. Múgica Arzamendi, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Den uppsägning som Royal & Sun Alliance Insurance gjorde av försäkringsåtagandena i kontrakten nr 5.013.347 och 1F516.071 och som delgavs Europaparlamentet den 6 november 2001 utgör en felaktig uppsägning. |
|
2) |
Royal & Sun Alliance Insurance förpliktas att ersätta den skada som Europaparlamentet har orsakats på grund av att kontrakten nr 5.013.347 och 1F516.071 felaktigt sades upp. |
|
3) |
Det belopp som skall erläggas i ersättning för den skada som Royal & Sun Alliance Insurance har orsakat Europaparlamentet år 2001 beräknas dels genom att multiplicera beloppet 205 131,75 euro med den procentandel premier som Royal & Sun Alliance Insurance hade uppburit på det totala premiebelopp som parlamentet var skyldigt att erlägga till fyra medförsäkringsgivare, dels genom att multiplicera beloppet 178 453,01 euro med samma procentandel och med bråktalet 44/46 som motsvarar prorata temporis. Från summan av dessa produkter skall därefter det belopp dras som denna institution har erlagt eller borde ha erlagt till Royal & Sun Alliance Insurance för försäkringen mot ”arbetsmarknadskonflikter – attentat” beträffande dess egendomar i Belgien och Luxemburg för perioden från den 5 november 2001 till den 31 december 2001 och för samtliga de försäkringar som omfattar dess egendomar i Frankrike för perioden från den 18 november 2001 till den 31 december 2001. |
|
4) |
Det belopp som skall erläggas i ersättning för den skada som Royal & Sun Alliance Insurance har orsakat Europaparlamentet under år 2002 beräknas genom att multiplicera beloppet 389 291,73 euro med den procentandel premier som Royal & Sun Alliance Insurance skall ha erhållit av det totala premiebelopp som Europaparlamentet var skyldigt att erlägga till de fyra medförsäkringsgivarna för försäkringar avseende år 2002, och genom att från den således erhållna produkten dra av det belopp som denna institution borde ha erlagt till Royal & Sun Alliance Insurance för försäkring av sina egendomar i Frankrike mot samtliga materiella skador år 2002. |
|
5) |
Ränta till en lagstadgad räntesats löper på de belopp som Royal & Sun Alliance Insurance skall erlägga till Europaparlamentet från den 4 april 2002. |
|
6) |
Royal & Sun Alliance Insurance skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/2 |
DOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)
den 16 juni 2005
i mål C-124/02: Europaparlamentet mot AIG Europe (1)
(Skiljedomsklausul - Försäkringsavtal - Uppsägning till följd av ökad risk - Rättsstridighet - Skadeståndsskyldighet i avtalsförhållande - Skadestånd)
(2005/C 193/02)
Rättegångsspråk: franska
I mål C-124/02, Europaparlamentet (ombud: D. Petersheim, O. Caisou-Rousseau och M. Ecker) mot AIG Europe (ombud: J.-L. Fagnart och L. Vael), angående en talan med stöd av artikel 238 EG som väcktes den 5 april 2002, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna R. Schintgen (referent) och K. Schiemann, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: avdelningsdirektören Múgica Arzamendi, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1. |
Uppsägningen av försäkringsskyddet enligt avtal nr 5.013.347, vilken AIG Europe meddelade Europaparlamentet den 8 oktober och den 5 november 2001, var rättsstridig. |
|
2. |
AIG Europe förpliktas att ersätta den skada som Europaparlamentet har lidit till följd av den rättsstridiga uppsägningen av avtal nr 5.013.347. |
|
3. |
Det belopp som skall erläggas för att ersätta den skada som AIG Europe har åsamkat Europaparlamentet under år 2001 skall beräknas genom att först multiplicera beloppet 205 131,75 euro med den procentsats som motsvaras av de avgifter som AIG Europe erhållit i förhållande till det totala beloppet av de avgifter som parlamentet varit skyldigt att betala till de fyra samförsäkrarna, därefter multiplicera beloppet 178 453,01 euro med samma procentsats, och slutligen från summan av dessa två produkter subtrahera det belopp som institutionen har betalat eller borde ha betalat till AIG Europe för försäkringsskyddet för ”arbetskonflikter – attentat” avseende dess egendom i Belgien och Luxemburg för perioden 5 november 2001–31 december 2001 och för hela försäkringsskyddet avseende parlamentets egendom i Frankrike för perioden 16 november 2001–31 december 2001. |
|
4. |
Det belopp som skall erläggas för att ersätta den skada som AIG Europe har åsamkat Europaparlamentet under år 2002 skall beräknas genom att multiplicera beloppet 389 291,73 euro med den procentsats som motsvaras av de avgifter som AIG Europe påstås ha erhållit i förhållande till det totala beloppet av de avgifter som parlamentet borde ha betalat till de fyra samförsäkrarna för försäkringsskyddet för år 2002, och därefter från denna produkt subtrahera det belopp som institutionen borde ha betalat till AIG Europe för försäkringsskyddet avseende dess egendom i Frankrike mot samtliga materiella skador för år 2002. |
|
5. |
De belopp som AIG Europe skall utge till Europaparlamentet skall räknas upp med lagstadgad ränta från den 4 april 2002. |
|
6. |
AIG Europe skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/2 |
DOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)
den 16 juni 2005
i mål C-125/02: Europaparlamentet mot HDI International (1)
(Skiljedomsklausul - Försäkringsavtal - Uppsägning på grund av en ökning av den risk som försäkringen avser - Rättsstridighet - Skadeståndsskyldighet i avtalsförhållande - Skadestånd)
(2005/C 193/03)
Rättegångsspråk: franska
I mål C-125/02, Europaparlamentet (ombud: D. Petersheim, O. Caisou-Rousseau och M. Ecker) mot HDI International (ombud: J.-L. Fagnart och L. Vael), angående en talan med stöd av artikel 238 EG som väcktes den 5 april 2002, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna R. Schintgen (referent) och K. Schiemann, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: avdelningsdirektören Múgica Arzamendi, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1. |
Uppsägningen av försäkringsskyddet enligt avtal nr 5.013.347, vilken HDI International meddelade Europaparlamentet den 13 och den 20 november 2001, var rättsstridig. |
|
2. |
HDI International förpliktas att ersätta den skada som Europaparlamentet har lidit till följd av den rättsstridiga uppsägningen av avtal nr 5.013.347. |
|
3. |
Det belopp som skall erläggas för att ersätta den skada som HDI International har åsamkat Europaparlamentet skall beräknas genom att multiplicera beloppet 389 291,73 euro med den procentsats som motsvaras av de avgifter som HDI International påstås ha erhållit i förhållande till det totala beloppet av de avgifter som parlamentet borde ha betalat till de fyra samförsäkrarna för försäkringsskyddet för år 2002, och därefter från denna produkt subtrahera det belopp som institutionen borde ha betalat till HDI International för försäkringsskyddet avseende dess egendom i Frankrike mot samtliga materiella skador för år 2002. |
|
4. |
De belopp som HDI International skall utge till Europaparlamentet skall räknas upp med i Frankrike lagstadgad ränta från den 4 april 2002. |
|
5. |
HDI International skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/3 |
DOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)
den 9 juni 2005
i mål C-287/02: Konungariket Spanien mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(EUGFJ - Avslut av räkenskaper - Räkenskapsår 2001 - Tillämpningsföreskrifter)
(2005/C 193/04)
Rättegångsspråk: spanska
I mål C 287/02, Konungariket Spanien, företrätt av L. Fraguas Gadea, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg mot Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av M. Niejahr och S. Pardo Quintillán, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg, angående en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 230 EG, som väckts den 9 augusti 2002, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna A. Borg Barthet, J.-P. Puissochet, S. von Bahr och J. Malenovský (referent), generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: R. Grass, den 9 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Kommissionens beslut 2002/461/EG av den 12 juni 2002 om granskning och godkännande av räkenskaperna för de av medlemsstaternas utgifter, vilka finansierats av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) avseende räkenskapsåret 2001 ogiltigförklaras i den del det innebär att det belopp som Konungariket Spanien skall återbetala, enligt dess bilaga I, innefattar en finansiell korrigering motsvarande beloppet för kompensationstilläggen som gjorts i räkenskaperna för utbetalningsstället Kastilien-La Mancha. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Konungariket Spanien och Europeiska gemenskapernas kommission skall vardera bära sin rättegångskostnad. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/3 |
DOMSTOLENS DOM
(stora avdelningen)
den 16 juni 2005
i mål C-105/03 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Firenze): i brottmålet mot Maria Pupino (1)
(Polissamarbete och straffrättsligt samarbete - Artiklarna 34 EU och 35 EU - Rambeslut 2001/220/RIF - Brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden - Skydd för utsatta personer - Vittnes- eller målsägandeförhör med underåriga - Ett rambesluts verkningar)
(2005/C 193/05)
Rättegångsspråk: italienska
I mål C-105/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 35 EU, som framställts av förundersökningsdomaren vid Tribunale di Firenze (Italien), genom beslut av den 3 februari 2003, som inkom till domstolen den 5 mars 2003, i brottmålet mot Maria Pupino, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, A. Rosas, R. Silva de Lapuerta och A. Borg Barthet samt domarna N. Colneric, S. von Bahr, J.N. Cunha Rodrigues (referent), P. Kūris, E. Juhász, G. Arestis och M. Ilešič, generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1. |
Artiklarna 2, 3 och 8.4 i rådets rambeslut 2001/220/RIF av den 15 mars 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden skall tolkas så, att en nationell domstol skall ha möjlighet att tillåta att barn i låg ålder, vilka – som i det nu aktuella nationella målet – påstår sig ha blivit utsatta för övergrepp, avger sin utsaga under former som garanterar dessa barn ett lämpligt skydd, exempelvis utom huvudförhandlingen och före det att denna hålls. |
|
2. |
Den nationella domstolen skall beakta samtliga nationella rättsregler och, i största möjliga utsträckning, tolka dem mot bakgrund av rambeslutets ordalydelse och syfte. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/4 |
DOMSTOLENS DOM
(första avdelningen)
den 9 juni 2005
i de förenade målen C-211/03, C-299/03 och C-316/03–C-318/03 (begäran om förhandsavgörande från Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen): HLH Warenvertriebs GmbH och Orthica BC mot Förbundsrepubliken Tyskland (1)
(Fri rörlighet för varor - Åtskillnad mellan läkemedel och livsmedel - Vara som säljs som kosttillskott i ursprungsmedlemsstaten, men som behandlas som läkemedel i importmedlemsstaten - Godkännande för försäljning)
(2005/C 193/06)
Rättegångsspråk: tyska
I de förenade målen C 211/03, C-299/03 och C-316/03–C-318/03, angående begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen (Förbundsrepubliken Tyskland), genom beslut av den 7 maj och den 4, den 3, den 7 respektive den 8 juli 2003, som inkom till domstolen den 15 maj, den 11 juli och den 24 juli 2003, i målen HLH Warenvertriebs GmbH (C-211/03), Orthica BV (C-299/03 och C-316/03–C-318/03) mot Förbundsrepubliken Tyskland, ytterligare deltagare i rättegången: Der Vertreter des öffentlichen Interesses beim Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues (referent), M. Ilešič och E. Levits, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 9 juni 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Bedömningen av huruvida en produkt skall anses vara ett läkemedel eller ett livsmedel skall göras med beaktande av samtliga egenskaper som produkten har, såväl i sin ursprungliga form som när den har blandats med vatten eller yoghurt i enlighet med användningsföreskrifterna. |
|
2) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet utgör en kompletterande reglering i förhållande till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott, vilket innebär att förordningen inte är tillämplig om det föreligger en gemenskapsreglering, såsom nämnda direktiv, som innehåller särskilda bestämmelser för vissa kategorier av livsmedel. |
|
3) |
Endast de särskilda gemenskapsrättsliga bestämmelserna om läkemedel är tillämpliga på en produkt som uppfyller såväl kriterierna för ett livsmedel som kriterierna för ett läkemedel. |
|
4) |
De farmakologiska egenskaperna hos en produkt är den omständighet på grundval av vilken det ankommer på myndigheterna i medlemsstaterna att, utifrån produktens potentiella förmåga, bedöma om produkten i den mening som avses i artikel 1.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, kan tillföras människor i syfte att ställa diagnos eller att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner. Den hälsorisk som användandet av produkten kan medföra är en fristående omständighet som även skall beaktas av de behöriga nationella myndigheterna i samband med kvalificeringen av denna produkt såsom läkemedel. |
|
5) |
En produkt som utgör ett läkemedel i enlighet med direktiv 2001/83 får endast importeras till en annan medlemsstat om ett godkännande för försäljning har utfärdats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, och detta gäller även om produkten lagligen har saluförts i en annan medlemsstat som livsmedel. |
|
6) |
Begreppet ”den övre gränsen för säkert intag” i artikel 5.1 a i direktiv 2002/46 har inte någon betydelse för åtskiljandet av läkemedel och livsmedel. |
|
7) |
I samband med en medlemsstats utvärdering av de risker som ett livsmedel eller ett kosttillskott kan medföra för folkhälsan kan ett kriterium avseende förekomsten av ett näringsmässigt behov hos befolkningen i den berörda medlemsstaten beaktas. Däremot är avsaknaden av ett sådant behov inte i sig tillräckligt för att med stöd av artikel 30 EG eller artikel 12 i direktiv 2002/46 motivera ett fullständigt förbud mot att saluföra livsmedel eller kosttillskott som lagligen tillverkats och saluförts i en annan medlemsstat. |
|
8) |
Det är förenligt med gemenskapsrätten att det endast sker en begränsad domstolskontroll av de nationella myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning vid fastställandet av att det saknas ett näringsmässigt behov, under förutsättning att det nationella förfarandet för domstolskontroll av de beslut som fattats på detta område av de behöriga myndigheterna ger den domstol till vilken ett sådant beslut har överklagats möjlighet att vid legalitetsprövningen av beslutet faktiskt tillämpa de relevanta gemenskapsrättsliga principerna och reglerna. |
|
9) |
Artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser skall tolkas så, att ett livsmedel eller en livsmedelsingrediens inte har använts för konsumtion i någon större utsträckning inom gemenskapen för det fall det med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet kan fastställas att detta livsmedel eller denna livsmedelsingrediens inte i någon betydande mängd har använts i någon medlemsstat före referensdagen. Referensdag för bedömningen av i vilken utsträckning nämnda livsmedel eller livsmedelsingrediens har använts för konsumtion skall vara den 15 maj 1997. |
|
10) |
En nationell domstol kan inte hänskjuta frågor angående produktkvalificering till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Ett yttrande som eventuellt lämnas av denna myndighet beträffande en fråga som är föremål för tvist vid en nationell domstol kan utgöra bevisning som denna domstol bör beakta inom ramen för tvisten. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/5 |
DOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)
den 9 juni 2005
i mål C-270/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (1)
(Fördragsbrott - Miljö - Avfallshantering - Direktiv 75/442/EEG i dess lydelse enligt direktiv 91/156/EEG - Transport och insamling av avfall - Artikel 12)
(2005/C 193/07)
Rättegångsspråk: italienska
I mål C 270/03, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: L. Visaggio och R. Amorosi) mot Republiken Italien (ombud: I. M. Braguglia, biträdd av M. Fiorilli, avocat), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som inkom till domstolen den 23 juni 2003, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J.-P. Puissochet (referent), S. von Bahr, J. Malenovský och U. Lõhmus, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 9 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 12 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall, i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/156/EEG av den 18 mars 1991 genom att, med stöd av artikel 30.4 i lagdekret nr 22 av den 5 februari 1997 om införlivande av direktiven 91/156/EEG om avfall, 91/689/EEG om farligt avfall och 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, i dess lydelse enligt artikel 1.19 i lag nr 426 av den 9 december 1998 tillåta företag att
|
|
2) |
Republiken Italien skall ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EUT C 200, av den 23.8.2003.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/6 |
DOMSTOLENS DOM
(andra avdelningen)
den 16 juni 2005
i de förenade målen C-462/03 och C-463/03 (begäran om förhandsavgörande från Bundesvergabeamt): Strabag AG och Kostmann GmbH mot Österreichische Bundesbahnen (1)
(Offentlig upphandling - Direktiv 93/38/EEG - Vatten-, energi-, transport och telekommunikationssektorerna - Begreppen ”drift” och ”tillhandahållande” av nät i syfte att betjäna allmänheten beträffande transporter med järnväg - Järnvägsinfrastrukturarbeten)
(2005/C 193/08)
Rättegångsspråk: tyska
I de förenade målen C-462/03 och C-463/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesvergabeamt (Österrike), genom beslut av den 27 oktober 2003, som inkom till domstolen den 4 november 2003, i målen Strabag AG (C-462/03), Kostmann GmbH (C-463/03) mot Österreichische Bundesbahnen, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans (referent) samt domarna R.Silva de Lapuerta, R. Schintgen, G. Arestis och J. Klučka; generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
När en upphandlande enhet som bedriver någon av de verksamheter som nämns särskilt i artikel 2.2 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet inom vatten-, energi-, transport-, och telekommunikationssektorerna och inom ramen för denna verksamhet genomför en offentlig upphandling av tjänster, bygg- och anläggningsarbeten eller varor eller anordnar en formgivningstävling, regleras upphandlingen eller formgivningstävlingen genom bestämmelserna i direktivet.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/6 |
DOMSTOLENS DOM
(fjärde avdelningen)
den 16 juni 2005
i mål C-104/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 97/13/EG - Teletjänster - Bidrag till forskning och utveckling)
(2005/C 193/09)
Rättegångsspråk: franska
I mål C 104/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J.-F. Pasquier och M. Schotter) mot Republiken Frankrike (ombud: G. Bergues och S. Ramet), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG som väckts den 27 februari 2004, har domstolen (fjärde avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna K. Schiemann och E. Levits (referent), generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: R. Grass, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 3.2 och 8.1 i direktivet jämförda med bilagan till direktivet. |
|
2) |
Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/7 |
DOMSTOLENS DOM
(andra avdelningen)
den 9 juni 2005
i mål C-135/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien (1)
(Bevarande av fauna - Vilda fåglar - Jaktperioder - Jakt på ringduva i Guipúzcoaprovinsen under flyttningen)
(2005/C 193/10)
Rättegångsspråk: spanska
I mål C -135/04, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 12 mars 2004, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Valero Jordana och M. van Beek) mot Konungariket Spanien (ombud: N. Díaz Abad och M. Muñoz Pérez), har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Silva de Lapuerta, C. Gulmann (referent), R. Schintgen och G. Arestis; generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: avdelningsdirektör M. Ferreira, den 9 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1. |
Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 7.4 i rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar genom att i Guipúzcoaprovinsen tillåta jakt på ringduva ”a contrapasa”. |
|
2. |
Konungariket Spanien skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/7 |
DOMSTOLENS DOM
(sjätte avdelningen)
av den 16 juni 2005
i mål C-191/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike (1)
(Fördragsbrott - Föroreningar och olägenheter - Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse - Direktiv 91/271/EEG)
(2005/C 193/11)
Rättegångsspråk: franska
Domstolen, sjätte avdelningen (sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet (referent), samt domarna A. La Pergola och A. Ó Caoimh; generaladvokat: J. Kokott; justitiesekreterare: R. Grass), har den 16 juni 2005 avkunnat dom i mål C-191/04: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Bordes och G. Valero Jordana) mot Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och C. Jurgensen-Mercier). Domslutet i denna dom har följande lydelse:
|
1. |
Republiken Frankrike har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 15.4 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse genom att inte inom sex månader efter kommissionens begäran den 18 december 2000 meddela Europeiska gemenskapernas kommission de upplysningar i fråga om berörda tätorter som de behöriga myndigheterna eller andra behöriga organ senast den 31 december 1999 skulle ha insamlat inom ramen för övervakningen av utsläpp av slam från reningsverk i enlighet med artikel 15 i direktivet. |
|
2. |
Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EGT C 156 av den 12.06.2004.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/8 |
DOMSTOLENS DOM
(sjätte avdelningen)
den 16 juni 2005
i mål C-349/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 2002/77/EG - Marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)
(2005/C 193/12)
Rättegångsspråk: franska
I mål C-349/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Gippini Fournier och K. Mojzesowicz) mot Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet samt domarna S. von Bahr och J. Malenovský (referent), generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: R. Grass, den 16 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 9 i kommissionens direktiv 2002/77/EG av den 16 september 2002 om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster genom att inte tillhandahålla kommissionen sådana upplysningar som gör det möjligt för kommissionen att kontrollera att bestämmelserna i nämnda direktiv har iakttagits. |
|
2) |
Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/8 |
DOMSTOLENS DOM
(femte avdelningen)
den 9 juni 2005
i mål C-510/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 2002/6/EG - Formaliteter för fartyg - Underlåtenhet att införliva inom föreskriven frist)
(2005/C 193/13)
Rättegångsspråk: franska
I mål C-510/04, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 13 december 2004, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: K. Simonson och W. Wils) mot Konungariket Belgien (ombud: M. Wimmer), har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden R. Silva de Lapuerta samt domarna G. Arestis och J. Klučka (referent), generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 9 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/6/EG av den 18 februari 2002 om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. |
|
2) |
Konungariket Belgien skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/8 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division (Patents Court) av den 20 december 2004 i målet mellan Yissum Research and Development Company of the Hebrew University of Jerusalem och Comptroller-General of Patents
(mål C-202/05)
(2005/C 193/14)
Rättegångsspråk: engelska
High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division (Patents Court), begär genom beslut av den 20 december 2004, som inkom till domstolens kansli den 9 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Yissum Research and Development Company of the Hebrew University of Jerusalem och Comptroller-General of Patents beträffande följande frågor:
Följande frågor rörande tolkningen av artikel 1 b i rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (1) (nedan kallad förordningen) hänskjuts till Europeiska gemenskapernas domstol för ett förhandsavgörande:
|
1) |
Vad avses med begreppet produkt i artikel 1 b i förordningen, för det fall ett grundpatent skyddar en ny medicinsk användning av ett terapeutiskt medel, och har i synnerhet användningen av det terapeutiska medlet någon betydelse för hur begreppet produkt definieras vid tillämpningen av förordningen? |
|
2) |
Innebär begreppet ”kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel”, i den mening som avses i artikel 1 b i förordningen, att det krävs att varje beståndsdel som kombinationen består av har medicinsk verkan? |
|
3) |
Är det fråga om en ”kombination av aktiva ingredienser i ett läkemedel” då det rör sig om en kombination av ämnen som består av två beståndsdelar, där den ena beståndsdelen är ett ämne med medicinsk verkan vid en viss indikation och den andra beståndsdelen möjliggör en läkemedelsform som medför att läkemedlet är verksamt vid denna indikation? |
(1) EGT L 182, 2.7.1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 23, s. 78.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/9 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bundessozialgericht av den 10 februari 2005 i målet mellan Gertraud Hartmann och Freistaat Bayern
(mål C-212/05)
(2005/C 193/15)
Rättegångsspråk: tyska
Bundessozialgericht begär genom beslut av den 10 februari 2005, som inkom till domstolens kansli den 17 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Gertraud Hartmann och Freistaat Bayern beträffande följande frågor:
|
a) |
Skall en tysk medborgare, som år 1990 flyttade sin bostad till Österrike men behöll sin anställning som posttjänsteman i Tyskland och sedan dess har arbetat som gränsarbetare, anses utgöra en migrerande arbetstagare i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (1) under perioder mellan januari 1994 och september 1998? |
|
b) |
Om den första frågan besvaras jakande: Utgör det en indirekt diskriminering i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning nr 1612/68 att inte bevilja tysk föräldrapenning under den aktuella tiden till den inte förvärvsarbetande makan till den under 1) nämnda personen, vilken är bosatt och medborgare i Österrike, på grund av att hon varken var bosatt eller stadigvarande vistades i Tyskland? |
(1) EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/9 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bundessozialgericht av den 10 februari 2005 i målet mellan Wendy Geven och Land Nordrhein-Westfalen
(mål C-213/05)
(2005/C 193/16)
Rättegångsspråk: tyska
Bundessozialgericht begär genom beslut av den 10 februari 2005, vilket inkom till domstolens kansli den 17 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Wendy Geven och Land Nordrhein-Westfalen beträffande följande frågor:
Strider det mot gemenskapsrätten (nämligen artikel 7.2 i rådets förordning nr 1612/68 (1) om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen) att en person som är medborgare och bosatt i en annan medlemsstat än Förbundsrepubliken Tyskland, och som i Tyskland är yrkesverksam i mindre omfattning (mellan 3 och 14 timmar per vecka) inte kan beviljas tysk föräldrapenning i Tyskland, på grund av att hon varken är bosatt eller stadigvarande uppehåller sig där?
(1) EGT L 257, s. 2
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/10 |
Talan mot Irland väckt den 17 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission
(mål C-216/05)
(2005/C 193/17)
Rättegångsspråk: engelska
Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Irland. Sökanden företräds av Xavier Lewis, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att domstolen skall
|
— |
fastställa att Irland, genom att göra allmänhetens fullständiga och verkliga deltagande i vissa bedömningar av miljöpåverkan beroende av att deltagaravgifter erläggs i förväg, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6 och 8 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt i dess lydelse (1) enligt rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (2), genom att underlåta att anta de lagar och andra förordningar som krävs för att följa det direktivet, eller i varje fall genom att underlåta att informera kommissionen om dessa åtgärder, |
|
— |
förplikta Irland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Enligt irländsk planlagstiftning föreskrivs att avgifter planmyndigheter och en styrelse för överklaganden av planeringsärenden kan ta ut avgifter från allmänheten för yttranden som avges i planeringsförfaranden eller för yttranden som avges i överklagandeförfaranden i planärenden. Kommissionen har åberopat att uttagande av sådana deltagaravgifter av följande skäl utgör ett åsidosättande av direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 97/11/EEG:
|
— |
Det finns ingen uttrycklig bestämmelse i direktivet där uttag av sådana avgifter medges. |
|
— |
Sådana avgifter står i strid med direktivets syfte och systematik. |
|
— |
Lydelsen i artikel 6.2 och 6.3 i direktivet ger inte utrymme för den tolkning som Irland försökt att ge denna artikel. |
|
— |
Irland har kränkt allmänhetens rättigheter enligt artikel 6.2 i direktivet. |
(1) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226.
(2) EGT L 73, 14.3.1997, s. 5.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/10 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Tribunal Supremo, sala de lo contencioso-administrativo (tredje avdelningen) av den 3 mars 2005 i målet mellan Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio och Tribunal de Defensa de la Competencia
(mål C-217/05)
(2005/C 193/18)
Rättegångsspråk: spanska
Tribunal Supremo, sala de lo contencioso-administrativo (tredje avdelningen), begär genom beslut av den 3 mars 2005, som inkom till domstolens kansli den 17 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio och Tribunal de Defensa de la Competencia beträffande följande fråga:
Skall artiklarna 10–13 i kommissionens förordning (EEG) nr 1984/83 (1) av den 22 juni 1983 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 [nu artikel 81 EG] på grupper av exklusiva inköpsavtal tolkas så, att de omfattar avtal om exklusiv leverans av bränsle vilka betecknas som kommissions- eller agentavtal och innehåller följande delar:
|
A) |
Innehavaren av bensinstationen åtar sig att uteslutande sälja bränsle från tillhandahållaren enligt de försäljningspriser, de villkor och de försäljnings- och driftstekniker som fastställs av denne. |
|
B) |
Innehavaren av bensinstationen står risken för produkterna från den tidpunkt när han mottar dem från tillhandahållaren i de tankar som finns för förvaring vid bensinstationen. |
|
C) |
Från och med den tidpunkt när produkten mottas övertar innehavaren skyldigheten att förvara produkten under de förhållanden som krävs för att all förlust eller försämring skall undvikas och svarar i förekommande fall inför tillhandahållaren och tredje man för all den förlust, förorening eller sammanblandning av produkten som kan inträffa samt för skada som uppstår på grund därav. |
|
D) |
Innehavaren av bensinstationen skall till tillhandahållaren erlägga betalning för bränslet inom nio (9) dagar från det datum då varan levereras till bensinstationen. |
(1) EGT L 173, 30.6.1983, s. 5.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/11 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av tribunal administratif de Lyon av den 7 april 2005 i målet mellan Jean Auroux m. fl. och Commune de Roanne – Intervenient: Société d'équipment du département de la Loire
(mål C-220/05)
(2005/C 193/19)
Rättegångsspråk: franska
Tribunal administratif de Lyon, begär genom beslut av den 7 april 2005, som inkom till domstolens kansli den 19 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Jean Auroux m. fl. och Commune de Roanne – Intervenient: Société d'équipment du département de la Loire, beträffande följande frågor:
|
1) |
Är ett avtal enligt vilket en upphandlande myndighet ger en annan upphandlande myndighet uppdraget att genomföra en byggentreprenad för att tillgodose allmänna intressen, genom vilket den andra upphandlande myndigheten till den första upphandlande myndigheten överlämnar de anläggningar som uppförts för att tillgodose den myndighetens behov och enligt vilket vid avtalets upphörande den första upphandlande myndigheten med automatik övertar äganderätten till annan mark och andra anläggningar i den mån de inte avyttrats till tredje man, att anse som ett kontrakt avseende offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten i den mening som avses i artikel 1 i direktiv 93/37 av den 14 juni 1993 (1)? |
|
2) |
Om svaret på den första frågan är ja, skall man vid bedömningen av om ovannämnda tröskelvärde av 5 000 000 ecu, reglerat i artikel 6 i samma direktiv, har uppnåtts beakta endast det pris som betalas för de anläggningar som överlåts till den upphandlande myndigheten, eller summan av detta pris och de bidrag som lämnats även om dessa inte annat än delvis är avsedda för dessa anläggningar, eller slutligen hela kostnaden för entreprenaden, då den egendom som inte avyttrats vid avtalets utgång och som med automatik blir den första upphandlande myndighetens egendom och denna myndighet då övertar ansvaret för fullgörandet av löpande avtal samt för eventuella skulder från den andra upphandlande myndigheten? |
|
3) |
Om svaret på de första två frågorna är ja, är den första upphandlande myndigheten undantagen, för att sluta ett sådant avtal, från skyldigheten att använda de förfaranden som föreskrivs i samma direktiv på den grunden att detta avtal endast kan slutas med vissa juridiska personer och att den andra upphandlande myndigheten är skyldig att tillämpa samma förfaranden vid sin upphandling? |
(1) Rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 199, s. 54)
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/12 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Supreme Court, Irland, av den 11 maj 2005 i målet mellan Sam McCauley Chemists (Blackpool) Ltd och Mark Sadja och Pharmaceutical Society of Irland, Minister for Health and Children, Ireland och Attorney General
(mål C-221/05)
(2005/C 193/20)
Rättegångsspråk: engelska
Supreme Court, Irland, begär genom beslut av den 11 maj 2005, som inkom till domstolens kansli den 19 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Sam McCauley Chemists (Blackpool) Ltd och Mark Sadja och Pharmaceutical Society of Irland, Minister for Health and Children, Ireland och Attorney General beträffande följande fråga:
Medför rådets direktiv 85/433/EEG av den 16 september 1985 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i farmaci inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten när det gäller viss farmaceutisk verksamhet (1)
|
a) |
en enda, enhetlig skyldighet för medlemsstaterna, nämligen att erkänna de behörighetsbevis som avses i artikel 2.1 i direktivet utom när det gäller att inrätta nya apotek enligt vad som anges i artikel 2.2, eller snarare |
|
b) |
en separat skyldighet för medlemsstaterna att erkänna de behörighetsbevis som avses i artikel 2.1 men därutöver också ett utrymme för skönsmässig bedömning från medlemsstaternas sida av huruvida sådana erkännanden även skall omfatta personer med sådana behörighetsbevis när det gäller att inrätta nya apotek som är öppna för allmänheten i den mening som avses i artikel 2.2? |
(1) EGT L 253, s. 37; svensk specialutgåva, område 16, volym 1, s. 82
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/12 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av College van Beroep voor het bedrijfsleven av den 17 maj 2005 i målet mellan 1. J. van der Weerd, 2. Maatschap van der Bijl, 3. J.W. Schoonhoven och Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit
(mål C-222/05)
(2005/C 193/21)
Rättegångsspråk: nederländska
College van Beroep voor het bedrijfsleven begär genom beslut av den 17 maj 2005, vilket inkom till domstolens kansli den 20 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan 1. J. van der Weerd, 2. Maatschap van der Bijl, 3. J.W. Schoonhoven och Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit beträffande följande frågor:
|
1) |
Medför gemenskapsrätten en skyldighet att göra en prövning ex officio – det vill säga en prövning av grunder som faller utanför ramarna för tvisten – av de grunder som rör direktiv 85/511/EEG (1)? |
|
2) |
För det fall fråga 1 skall besvaras jakande, har då medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 11.1 första strecksatsen jämte artikel 13.1 andra strecksatsen i direktiv 85/511/EEG att tillse att en laboratorieundersökning i syfte att fastställa förekomsten av mul- och klövsjuka sker vid ett laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG direkt effekt? |
|
3) |
|
|
4) |
Skall bilaga B till direktiv 85/511/EEG, mot bakgrund av lydelsen i artiklarna 11 och 13 i detta direktiv, tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad”i bilaga B till direktiv 85/511/EEG även måste avse ID-Lelystad B.V.? |
|
5) |
Om svaren på ovanstående frågor medför att förekomsten av mul- och klövsjuka kan fastställas av ett laboratorium som inte nämns i bilaga B till direktiv 85/511/EEG eller att bilaga B till direktiv 85/511/EEG skall tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad” även måste avse ID-Lelystad B.V., skall då direktiv 85/511/EEG tolkas så att det innebär att den nationella myndighet som är behörig att fatta beslut är bunden av resultatet av den undersökning som utförts av det laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, eller, för det fall svaret på frågan 3 a medför att myndigheten även får grunda sitt beslut att vidta åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka på resultat från ett laboratorium som inte är upptaget i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, är denna myndighet bunden av resultatet från sistnämnda laboratorium, eller omfattas bedömningen av det föregående av medlemsstaternas processrättsliga självständighet och får domstolen vid vilken målet är huvudsaken är anhängigt pröva huruvida reglerna i detta hänseende gäller oberoende av om laboratorieundersökningen äger rum på grundval av en gemenskapsrättslig eller en nationell förpliktelse, samt huruvida handläggningen enligt nationell processrätt inte gör det ytterst svårt eller praktiskt omöjligt att verkställa gemenskapsrättsliga regler? |
|
6) |
För det fall svaret på fråga 5 innebär att frågan huruvida de nationella myndigheterna är bundna av laboratorieresultaten regleras i direktiv 85/511/EEG, är då de nationella myndigheterna ovillkorligt bundna av en undersökning avseende mul- och klövsjuka som utförts av ett laboratorium? Om denna fråga skall besvaras nekande, vilket utrymme för skönsmässig bedömning har då de nationella myndigheterna enligt direktiv 85/511/EEG? |
(1) Rådets direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT L 315, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 209.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/13 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av College van Beroep voor het bedrijfsleven av den 17 maj 2005 i målet mellan å ena sidan H. de Rooy sr. och H. de Rooy jr. och å andra sidan Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit
(mål C-223/05)
(2005/C 193/22)
Rättegångsspråk: nederländska
College van Beroep voor het bedrijfsleven begär genom beslut av den 17 maj 2005, vilket inkom till domstolens kansli den 20 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan å ena sidan H. de Rooy sr. och H. de Rooy jr. och å andra sidan Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit beträffande följande frågor:
|
1) |
Medför gemenskapsrätten en skyldighet att göra en prövning ex officio – det vill säga en prövning av grunder som faller utanför ramarna för tvisten – av de grunder som rör direktiv 85/511/EEG? |
|
2) |
För det fall fråga 1 skall besvaras jakande, har då medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 11.1 första strecksatsen jämte artikel 13.1 andra strecksatsen i direktiv 85/511/EEG att tillse att en laboratorieundersökning i syfte att fastställa förekomsten av mul- och klövsjuka sker vid ett laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG direkt effekt? |
|
3) |
|
|
4) |
Skall bilaga B till direktiv 85/511/EEG, mot bakgrund av lydelsen i artiklarna 11 och 13 i detta direktiv, tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad”i bilaga B till direktiv 85/511/EEG även måste avse ID-Lelystad B.V.? |
|
5) |
Om svaren på ovanstående frågor medför att förekomsten av mul- och klövsjuka kan fastställas av ett laboratorium som inte nämns i bilaga B till direktiv 85/511/EEG eller att bilaga B till direktiv 85/511/EEG skall tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad” även måste avse ID-Lelystad B.V., skall då direktiv 85/511/EEG tolkas så att det innebär att den nationella myndighet som är behörig att fatta beslut är bunden av resultatet av den undersökning som utförts av det laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, eller, för det fall svaret på frågan 3 a medför att myndigheten även får grunda sitt beslut att vidta åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka på resultat från ett laboratorium som inte är upptaget i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, är denna myndighet bunden av resultatet från sistnämnda laboratorium, eller omfattas bedömningen av det föregående av medlemsstaternas processrättsliga självständighet och får domstolen vid vilken målet är huvudsaken är anhängigt pröva huruvida reglerna i detta hänseende gäller oberoende av om laboratorieundersökningen äger rum på grundval av en gemenskapsrättslig eller en nationell förpliktelse, samt huruvida handläggningen enligt nationell processrätt inte gör det ytterst svårt eller praktiskt omöjligt att verkställa gemenskapsrättsliga regler? |
|
6) |
För det fall svaret på fråga 5 innebär att frågan huruvida de nationella myndigheterna är bundna av laboratorieresultaten regleras i direktiv 85/511/EEG, är då de nationella myndigheterna ovillkorligt bundna av en undersökning avseende mul- och klövsjuka som utförts av ett laboratorium? Om denna fråga skall besvaras nekande, vilket utrymme för skönsmässig bedömning har då de nationella myndigheterna enligt direktiv 85/511/EEG? |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/14 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av College van Beroep voor het bedrijfsleven av den 17 maj 2005 i målet mellan 1. Maatschap H. en J. van 't Oever, 2. Maatschap F. van 't Oever en W. Fien, 3. B. van 't Oever, 4. Maatschap A. en J. Fien, 5. Maatschap K. Koers en J. Stellingswerf, 6. H. Koers, 7. Maatschap K. en G. Polinder, 8. G. van Wijhe och Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit
(mål C-224/05)
(2005/C 193/23)
Rättegångsspråk: nederländska
College van Beroep voor het bedrijfsleven begär genom beslut av den 17 maj 2005, vilket inkom till domstolens kansli den 20 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan 1. Maatschap H. en J. van 't Oever, 2. Maatschap F. van 't Oever en W. Fien, 3. B. van 't Oever, 4. Maatschap A. en J. Fien, 5. Maatschap K. Koers en J. Stellingswerf, 6. H. Koers, 7. Maatschap K. en G. Polinder, 8. G. van Wijhe och Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit beträffande följande frågor:
|
1) |
Medför gemenskapsrätten en skyldighet att göra en prövning ex officio – det vill säga en prövning av grunder som faller utanför ramarna för tvisten – av de grunder som rör direktiv 85/511/EEG (1)? |
|
2) |
För det fall fråga 1 skall besvaras jakande, har då medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 11.1 första strecksatsen jämte artikel 13.1 andra strecksatsen i direktiv 85/511/EEG att tillse att en laboratorieundersökning i syfte att fastställa förekomsten av mul- och klövsjuka sker vid ett laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG direkt effekt? |
|
3) |
|
|
4) |
Skall bilaga B till direktiv 85/511/EEG, mot bakgrund av lydelsen i artiklarna 11 och 13 i detta direktiv, tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad”i bilaga B till direktiv 85/511/EEG även måste avse ID-Lelystad B.V.? |
|
5) |
Om svaren på ovanstående frågor medför att förekomsten av mul- och klövsjuka kan fastställas av ett laboratorium som inte nämns i bilaga B till direktiv 85/511/EEG eller att bilaga B till direktiv 85/511/EEG skall tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad” även måste avse ID-Lelystad B.V., skall då direktiv 85/511/EEG tolkas så att det innebär att den nationella myndighet som är behörig att fatta beslut är bunden av resultatet av den undersökning som utförts av det laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, eller, för det fall svaret på frågan 3 a medför att myndigheten även får grunda sitt beslut att vidta åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka på resultat från ett laboratorium som inte är upptaget i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, är denna myndighet bunden av resultatet från sistnämnda laboratorium, eller omfattas bedömningen av det föregående av medlemsstaternas processrättsliga självständighet och får domstolen vid vilken målet är huvudsaken är anhängigt pröva huruvida reglerna i detta hänseende gäller oberoende av om laboratorieundersökningen äger rum på grundval av en gemenskapsrättslig eller en nationell förpliktelse, samt huruvida handläggningen enligt nationell processrätt inte gör det ytterst svårt eller praktiskt omöjligt att verkställa gemenskapsrättsliga regler? |
|
6) |
För det fall svaret på fråga 5 innebär att frågan huruvida de nationella myndigheterna är bundna av laboratorieresultaten regleras i direktiv 85/511/EEG, är då de nationella myndigheterna ovillkorligt bundna av en undersökning avseende mul- och klövsjuka som utförts av ett laboratorium? Om denna fråga skall besvaras nekande, vilket utrymme för skönsmässig bedömning har då de nationella myndigheterna enligt direktiv 85/511/EEG? |
(1) Rådets direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT L 315, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 209)
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/15 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av College van Beroep voor het bedrijfsleven av den 17 maj 2005 i målet mellan B.J. van Middendorp och Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit
(mål C-225/05)
(2005/C 193/24)
Rättegångsspråk: nederländska
College van Beroep voor het bedrijfsleven begär genom beslut av den 17 maj 2005, vilket inkom till domstolens kansli den 20 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan B.J. van Middendorp och Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit beträffande följande frågor:
|
1) |
Medför gemenskapsrätten en skyldighet att göra en prövning ex officio – det vill säga en prövning av grunder som faller utanför ramarna för tvisten – av de grunder som rör direktiv 85/511/EEG (1)? |
|
2) |
För det fall fråga 1 skall besvaras jakande, har då medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 11.1 första strecksatsen jämte artikel 13.1 andra strecksatsen i direktiv 85/511/EEG att tillse att en laboratorieundersökning i syfte att fastställa förekomsten av mul- och klövsjuka sker vid ett laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG direkt effekt? |
|
3) |
|
|
4) |
Skall bilaga B till direktiv 85/511/EEG, mot bakgrund av lydelsen i artiklarna 11 och 13 i detta direktiv, tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad”i bilaga B till direktiv 85/511/EEG även måste avse ID-Lelystad B.V.? |
|
5) |
Om svaren på ovanstående frågor medför att förekomsten av mul- och klövsjuka kan fastställas av ett laboratorium som inte nämns i bilaga B till direktiv 85/511/EEG eller att bilaga B till direktiv 85/511/EEG skall tolkas så att angivandet av ”Centraal Diergeneeskundig Instituut, Lelystad” även måste avse ID-Lelystad B.V., skall då direktiv 85/511/EEG tolkas så att det innebär att den nationella myndighet som är behörig att fatta beslut är bunden av resultatet av den undersökning som utförts av det laboratorium som anges i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, eller, för det fall svaret på frågan 3 a medför att myndigheten även får grunda sitt beslut att vidta åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka på resultat från ett laboratorium som inte är upptaget i bilaga B till direktiv 85/511/EEG, är denna myndighet bunden av resultatet från sistnämnda laboratorium, eller omfattas bedömningen av det föregående av medlemsstaternas processrättsliga självständighet och får domstolen vid vilken målet är huvudsaken är anhängigt pröva huruvida reglerna i detta hänseende gäller oberoende av om laboratorieundersökningen äger rum på grundval av en gemenskapsrättslig eller en nationell förpliktelse, samt huruvida handläggningen enligt nationell processrätt inte gör det ytterst svårt eller praktiskt omöjligt att verkställa gemenskapsrättsliga regler? |
|
6) |
För det fall svaret på fråga 5 innebär att frågan huruvida de nationella myndigheterna är bundna av laboratorieresultaten regleras i direktiv 85/511/EEG, är då de nationella myndigheterna ovillkorligt bundna av en undersökning avseende mul- och klövsjuka som utförts av ett laboratorium? Om denna fråga skall besvaras nekande, vilket utrymme för skönsmässig bedömning har då de nationella myndigheterna enligt direktiv 85/511/EEG? |
(1) Rådets direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT L 315, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 209)
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/16 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Commissione Tributaria di Primo Grado di Trento av den 21 mars 2005 i målet mellan Stradasfalti srl och Agenzia Entrate Ufficio Trento
(mål C-228/05)
(2005/C 193/25)
Rättegångsspråk: italienska
Commissione Tributaria di Primo Grado di Trento begär genom beslut av den 21 mars 2005, som inkom till domstolens kansli den 24 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Stradasfalti srl och Agenzia Entrate Ufficio Trento beträffande följande frågor:
|
1) |
Skall artikel 17.7 första meningen i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG (1) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, jämförd med artikel 17.2 i samma direktiv, tolkas så, att
|
|
2) |
För det fall kraven och villkoren vad gäller förfarandet i ovannämnda artikel 17.7 inte skall anses ha iakttagits, skall artikel 17.2 i ovannämnda direktiv tolkas så, att den utgör hinder för att en bestämmelse i nationell lagstiftning eller en förvaltningspraxis som en medlemsstat antagit efter det att sjätte direktivet trädde i kraft (den 1 januari 1979 i Italien) kan begränsa rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt vid förvärv, uttag och underhåll av vissa motorfordon, på ett objektivt sätt och utan någon tidsbegränsning? |
(1) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/17 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Korkein hallinto oikeus (Högsta förvaltningsdomstolen) Finland av den 23 maj 2005 i målet mellan Oy Esab och Keskusverolautakunta (centralskattenämnden)
(mål C-231/05)
(2005/C 193/26)
Rättegångsspråk: finska
Korkein hallinto oikeus (Högsta förvaltningsdomstolen) Finland, begär genom beslut av den 23 maj 2005, som inkom till domstolens kansli den 26 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Oy Esab och Keskusverolautakunta (centralskattenämnden) beträffande följande fråga:
Skall artiklarna 43 EG och 56 EG mot bakgrund av artikel 58 EG och rådets direktiv (90/435/EEG) om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater tolkas så, att de utgör hinder för ett sådant system som föreskrivs i den finska lagen om koncernbidrag vid beskattningen, enligt vilket avdragsrätten för koncernbidrag villkoras av att givaren och mottagaren av koncernbidraget är inhemska bolag?
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/17 |
Talan mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland väckt den 30 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission
(mål C-236/05)
(2005/C 193/27)
Rättegångsspråk: engelska
Europeiska gemenskapernas kommission har den 30 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Sökanden företräds av Karen Banks, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att domstolen skall
|
1. |
fastställa att Förenade kungariket har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt 19i första och tredje strecksatsen i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (1), genom att ha meddelat de uppgifter som krävs enligt dessa bestämmelser med avsevärda dröjsmål, och |
|
2. |
förplikta Förenade kungariket att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Enligt bestämmelserna i artikel 19i i förordning nr 2847/93 krävs att medlemsstaterna inkommer med vissa uppgifter till kommissionen på elektronisk väg inom en viss frist. Det är av grundläggande vikt att kommissionen förfogar över dessa uppgifter för att handha och utveckla den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt med hänsyn till bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser.
Förenade kungariket inkom med de uppgifter som krävs enligt artikel 19i med avsevärda dröjsmål vad gäller åren 1999, 2000, 2001, 2002 och 2003. Fristerna för år 2004 har överskridits, och för år 2005 har kommissionen ännu inte erhållit några uppgifter. Kommissionen hävdar därför att Förenade kungariket har åsidosatt sina skyldigheter enligt den ovannämnda bestämmelsen i förordning 2847/93.
(1) EUT L 261, 20.10.1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 4, volym 5, s. 118.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/18 |
Talan mot Republiken Grekland väckt den 30 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission
(mål C-237/05)
(2005/C 193/28)
Rättegångsspråk: grekiska
Europeiska gemenskapernas kommission har den 30 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Grekland. Sökanden företräds av M. Patakia och X. Lewis, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att domstolen skall
|
— |
fastställa att Republiken Grekland har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv 92/50/EEG (1), särskilt enligt artiklarna 3.2, 7, 11.1 och 15.2 samt enligt den allmänna principen om öppenhet, genom behöriga myndigheters praxis avseende upprättande och insamlande av ansökningar/anbud från spannmålsproducenter och andra inom ramen för det integrerade systemet för administration och kontroll för år 2001, |
|
— |
förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen har erhållit ett klagomål avseende ingåendet, genom direkt tilldelning till PASEGES (2), av ett ramavtal och avtal om genomförande av detta avseende tillhandahållande av flera tjänster i syfte att under år 2001 tillämpa det integrerade systemet för administration och kontroll inom jordbrukssektorn.
Med hänsyn till domstolens rättspraxis anser kommissionen att de grekiska myndigheterna borde ha tillämpat de bestämmelser om publicering och förfarande som föreskrivs i avdelningarna III, IV, V och VI i direktiv 92/50.
Kommissionen anser dessutom dels att Republiken Grekland inte har styrkt att det föreligger skäl för undantag i enlighet med artikel 11.3 b i direktiv 92/50, dels att Republiken Grekland gjort en felaktig bedömning när den fastslog att de berörda tjänsterna utgjorde sådana tjänster som avses i bilaga 1B till direktivet.
Kommissionen gör i andra hand gällande att medlemsstaterna inte är befriade från skyldigheten avseende ett visst mått av offentlighet när det är fråga om tjänster som avses i bilaga 1B till direktivet.
Kommissionen gör slutligen gällande att, förutom den oenighet som råder mellan de grekiska myndigheterna och kommissionen vad gäller tolkningen av de omtvistade bestämmelserna i direktivet i fråga, säkerställs inte direktivets tillämpning genom praxis, vilket de grekiska myndigheterna gjort gällande.
Kommissionen anser följaktligen att Republiken Grekland har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 3.2, 7, 11.1 och 15.2 i direktiv 92/50/EEG samt enligt den allmänna principen om öppenhet.
(1) EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139.
(2) Panellinia Synomospondia Enoseon Georgikon Synetairismon (de grekiska lantbruksorganisationernas förbund).
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/19 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Cour d'appel du Grand-Duché de Luxembourg (Luxemburg) av den 1 juni 2005 i målet mellan Administration de l'Enregistrement et des Domaines och Eurodental SARL
(mål C-240/05)
(2005/C 193/29)
Rättegångsspråk: franska
Cour d'appel du Grand-Duché de Luxembourg, begär genom beslut av den 1 juni 2005, som inkom till domstolens kansli den 3 juni 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Administration de l'Enregistrement et des Domaines och Eurodental SARL beträffande följande frågor:
|
1) |
Omfattas en leverans av varor som när den utförs inom en medlemsstat är undantagen från skatteplikt enligt artikel 13 A.1 e i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (77/388/EEG) (1), och inte ger rätt till avdrag för ingående skatt i enlighet med artikel 17 i samma direktiv, av artikel 15.1 2 i nämnda direktiv, i dess lydelse före den 1 januari 1993 respektive av artikel 28c A a, tillämplig från den 1 januari 1993, och följaktligen av artikel 17.3 b i nämnda direktiv som ger rätt till avdrag för ingående skatt när leveransen görs av en aktör som är etablerad inom en av gemenskapens medlemsstater till en aktör som är etablerad i en annan medlemsstat och när de villkor som gäller för tillämpningen av artikel 15.1 2 i nämnda direktiv i dess lydelse före den 1 januari 1993 respektive artikel 28c A a, som är tillämplig från den 1 januari 1993, är uppfyllda? |
|
2) |
Omfattas ett tillhandahållande av tjänster som när det sker inom en medlemsstat är undantaget från skatteplikt enligt artikel 13 A.1 e i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (77/388/EEG), och inte ger rätt till avdrag för ingående skatt i enlighet med artikel 17 i samma direktiv, av artikel 15.3 i dess lydelse före den 1 januari 1993 (det föreskrevs inte någon undantagsbestämmelse för år 1993), och följaktligen av artikel 17.3 b i nämnda direktiv som ger rätt till avdrag för ingående skatt när leveransen görs av en aktör som är etablerad inom en av gemenskapens medlemsstater till en aktör som är etablerad i en annan medlemsstat och när de villkor som gäller för tillämpningen av artikel 15.3 i dess lydelse före den 1 januari 1993 är uppfyllda? |
(1) EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/19 |
Begäran om förhandsavgörande från Conseil d'Etat (Frankrike) av den 9 maj 2005 i målet mellan Nicolae Bot och Préfecture du Val-de-Marne
(mål C-241/05)
(2005/C 193/30)
Rättegångsspråk: franska
Conseil d'Etat (Frankrike) begär genom beslut av den 9 maj 2005, som inkom till domstolens kansli den 2 juni 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Nicolae Bot och Préfecture du Val-de-Marne.
Conseil d'Etat begär att domstolen skall avgöra frågan vad som skall förstås med ”första inresedag” i den mening som avses i artikel 20.1 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. Frågan är därvid särskilt huruvida varje inresa till de fördragsslutande staternas territorium som äger rum efter en tidsperiod av sex månader under vilken ingen annan inresa till detta territorium gjorts skall betraktas om ”första inresedag” samt, när det är fråga om en utlänning som gör flera inresor för kortvariga vistelser, huruvida så även är fallet för varje inresa som följer direkt efter utgången av en frist på sex månader räknat från föregående ”första inresedag”.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/20 |
Överklagande, ingivet den 6 juni 2005 av Agraz SA m.fl., av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, tredje avdelningen, har meddelat den 17 mars 2005 i mål T-285/03: Agraz SA m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission
(mål C-243/05 P)
(2005/C 193/31)
rättegångsspråk: franska
Agraz SA m.fl. har den 6 juni 2005 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, tredje avdelningen, har meddelat den 17 mars 2005 i mål T-285/03: Agraz SA m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission. Klaganden företräds av José Luís da Cruz Vilaça och Dorothée Choussy, avocats.
Klaganden yrkar att domstolen skall
|
1. |
delvis upphäva den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt meddelade den 17 mars 2005, i den del som det däri fastställdes att skadan inte var bestämd och talan ogillades, och avgöra målet på nytt, |
|
2. |
i första hand fastställa att de villkor som skall vara uppfyllda för att det skall uppstå ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för kommissionen är uppfyllda i förevarande fall, förplikta kommissionen att till vart och ett av klagandebolagen utge återstoden av produktionsstödet (såsom preciseras i bilaga A.27 till ansökan) jämte ränta som skall fastställas av förstainstansrätten och som skall löpa från och med den 12 juli 2000, eller i andra hand från och med den 13 juli 2000 eller i tredje hand från och med den 16 juli 2000 fram till det datum då betalning erläggs, och förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader avseende förfarandena i första och andra instans, vilket inbegriper klagandenas rättegångskostnader, |
|
3. |
i andra hand, återförvisa målet till förstainstansrätten så att den avgör hur stort skadestånd som skall betalas till klagandena, efter att ha hört dem på nytt, och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna (vilket inbegriper klagandenas rättegångskostnader) avseende förfarandet för överklagande och förfarandet vid förstainstansrätten. |
Grunder och huvudargument
Klagandebolagen har gjort gällande följande grunder till stöd för sitt överklagande:
Första grunden: Förstainstansrätten gjorde en felaktig bedömning när den fastställde att den skada som klagandena lidit inte var bestämd och att den således inte kunde utgöra grund för en rätt till skadestånd.
Denna grund består av två delgrunder:
Som första delgrund har klagandena gjort gällande att förstainstansrätten inte beaktade gemenskapsdomstolarnas rättspraxis och de principer som erkänts i medlemsstaternas rättsordningar på området för utomobligatoriskt ansvar, genom att den tolkade begreppet bestämd skada felaktigt och blandade samman fastställandet av skadans karaktär med beräkningen av skadebeloppet.
Som andra delgrund har klagandena framfört argument i syfte att visa att förstainstansrätten, med avseende på erkännandet av klagandenas rätt till skadestånd, inte tog konsekvenserna av dess konstateranden avseende kommissionens rättsstridiga agerande angående åsidosättandet av rådets förordning nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (1), samt av omsorgsplikten och principen om god förvaltningssed.
Andra grunden: Åsidosättande av den kontradiktoriska principen och klagandenas rätt att yttra sig.
Tredje grunden: Missuppfattning av klagandenas yrkanden.
Fjärde grunden: Förstainstansrätten underlät att beakta sin fulla prövningsrätt och sin skyldighet att döma; vägran att döma, i den del som förstainstansrätten underlät att ta konsekvenserna av dess konstateranden avseende fastställandet av skadebeloppet.
(1) EGT L 297, s. 29
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/20 |
Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Oberster Patent- und Markensenat av den 9 februari 2005 i målet mellan Armin Häupl och Lidl Stiftung & Co KG
(mål C-246/05)
(2005/C 193/32)
Rättegångsspråk: tyska
Oberster Patent- und Markensenat, begär genom beslut av den 9 februari 2005, som inkom till domstolens kansli den 10 juni 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Armin Häupl och Lidl Stiftung & Co KG beträffande följande frågor:
|
1) |
Skall artikel 10.1 i direktiv 89/104/EEG (1) tolkas så att med tidpunkten ”efter det att registreringsförfarandet avslutats” menas tidpunkten då skyddstiden börjar gälla? |
|
2) |
Skall artikel 12.1 i varumärkesdirektivet tolkas så, att det finns giltiga skäl till att varumärket inte använts när genomförandet av varumärkesinnehavarens affärsstrategi fördröjs på grund av orsaker som företaget inte rår över, eller är varumärkesinnehavaren skyldig att ändra sin affärsstrategi för att i rätt tid kunna använda varumärket? |
(1) EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/21 |
Talan mot Republiken Finland väckt den 15 juni 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission
(mål C-249/05)
(2005/C 193/33)
Rättegångsspråk: tyska
Europeiska gemenskapernas kommission har den 15 juni 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Finland. Sökanden företräds av D. Triantafyllou och I. Koskinen, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att domstolen skall
|
1. |
fastställa att Republiken Finland har åsidosatt sina förpliktelser enligt artiklarna 21 och 22 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (1) och artiklarna 28 EG och 49 EG genom att föreskriva att en utländsk skattskyldig som i Finland har skattepliktig omsättning och som har hemvist i en annan medlemsstat eller tredje land med vilken dubbelbeskattningsavtal har ingåtts som rör ömsesidigt myndighetsbistånd och omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 76/308/EEG (2) om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar med avseende på jordbruksavgifter och tullar samt andra åtgärder och rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 (3) om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92, är skyldig att ange en ställföreträdare, |
|
2. |
förplikta Republiken Finland att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Enligt artikel 21.2 i sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG kan medlemsstaterna inte föreskriva att en utländsk ekonomisk aktör med hemvist i en annan medlemsstat skall utse ett skatteombud. Det är helt frivilligt för en utländsk näringsidkare med hemvist i en annan medlemsstat att utse ett skatteombud.
Enligt de finska reglerna gäller följande:
a) När en ekonomisk aktör inte har hemvist i Finland men är skattskyldig där, är det den som tar emot varan eller tjänsten som är betalningsskyldig för mervärdesskatt (”omvänd skatteplikt”). b) När en ekonomisk aktör som inte har hemvist i Finland har möjlighet att välja att vara betalningsskyldig för mervärdesskatt är han i dessa fall skyldig att utse ett skatteombud i Finland.
Det finska systemet för att utse ett skatteombud är inte förenligt med gemenskapsrätten. Den bindande skyldigheten att utse ett skatteombud strider mot artikel 21.2 i sjätte mervärdesskattedirektivet.
Det finska systemet kan ge den ekonomiske aktören möjlighet att registrera sig som skattskyldig men Republiken Finland kan inte göra denna möjlighet avhängig att den bindande skyldigheten att utse ett skatteombud har uppfyllts, eftersom detta strider mot sjätte mervärdesskattedirektivet och står direkt i strid med syftet med direktiv 2000/65/EG (4) och de i EG-fördraget förankrade principerna om fri rörlighet för varor och tjänster.
(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).
(2) EGT L 73, s. 18; svensk specialutgåva, område 2, volym 2, s. 66.
(3) EGT L 264, s. 1.
(4) Rådets direktiv 2000/65/EG av den 17 oktober 2000 om ändring av direktiv 77/388/EEG vad gäller bestämning av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/22 |
Överklagande, ingivet den 20 juni 2005 av Sniace, SA, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (femte avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 14 april 2005 i mål T-88/01: Sniace, SA mot Europeiska gemenskapernas kommission
(mål C-260/05 P)
(2005/C 193/34)
Rättegångsspråk: spanska
Sniace, SA har den 20 juni 2005 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (femte avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 14 april 2005 i mål T-88/01: Sniace, SA mot Europeiska gemenskapernas kommission. Klaganden företräds av D.J. Baró Fuentes, abogado.
Klaganden yrkar att domstolen skall
|
1) |
upphäva förstainstansrättens dom av den 14 april 2005 i mål T-88/01, |
|
2) |
bifalla de yrkanden som framställdes i första instans eller, alternativt, återförvisa målet till förstainstansrätten för förnyad prövning i sak, |
|
3) |
bifalla begäran av den 16 oktober 2001 om vidtagande av åtgärder för processledning samt begäran av den 20 april 2001 att parterna skall inställa sig personligen, att vittnesförhör skall hållas och att sakkunnig skall höras, |
|
4) |
förplikta svarande i första instans att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Klaganden har till stöd för sitt överklagande anfört följande:
|
1. |
Förstainstansrätten har gjort sig skyldig till en felaktig rättslig bedömning, genom att avvisa talan med motiveringen att sökanden inte på ett relevant sätt har angett på vilket sätt det ifrågasatta beslutet har skadat dess berättigade intressen genom att väsentligen påverka dess ställning på marknaden. Förstainstansrätten har i detta avseende gjort flera felbedömningar av uppgifterna i målet, särskilt med avseende på den direkta konkurrensen mellan de cellulosafibrer (lyocell, lyocellprodukter av annan standard och proviscose), som det stödmottagande företaget tillverkar och säljer, och de cellulosafibrer (viskos), som klaganden tillverkar och säljer. Båda fibertyperna konkurrerar vad gäller vissa användningsområden på samma marknad. Förstainstansrätten gjorde vidare en felaktig bedömning av vissa uppgifter i målet, vilka i tillräcklig omfattning visar att det förelåg ett antal särskilda omständigheter som skiljde ut klaganden (förekomsten av en sluten krets av adressater och överkapacitet på marknaden för cellulosafibrer etc.). Slutligen har förstainstansrätten gjort en felaktig bedömning av uppgifterna i målet, vilka visar att klagandens ställning på marknaden väsentligt har påverkats. |
|
2. |
Förstainstansrätten har gjort sig skyldig till en felaktig rättslig bedömning genom att avvisa målet på grund av att klaganden inte ansågs vara personligen berörd, eftersom företaget endast deltog i mindre omfattning i det administrativa förfarandet. Kommissionen anmodade i detta avseende klaganden att yttra sig i egenskap av berörd tredje part i den mening som avses i artikel 88.2 EG. Klaganden utnyttjade sina processuella rättigheter och ingav ett yttrande vari klaganden kritiserade det stöd som lämnats till Lenzing Loycell. Denna medverkan hade emellertid inte avsedd verkan, eftersom kommissionen ansåg att det inte var ändamålsenligt att vidarebefordra vissa upplysningar under det administrativa förfarandet. |
|
3. |
I andra hand gör klaganden gällande att den grundläggande rätten till ett verksamt rättsligt skydd har åsidosatts. Förstainstansrättens beslut att avvisa målet utan att pröva det i sak, innebär ett åsidosättande av rätten till försvar och en vägran att döma. Detta innebär en tillbakagång av gemenskapsdomstolarnas rättspraxis, genom vilken en uppluckring skett av kriterierna för berörda tredje parter att delta i det rättsliga förfarandet i mål om statligt stöd. |
|
4. |
I tredje hand gör klaganden gällande att gemenskapsrätten har åsidosatts. Denna grund kan delas upp i två delgrunder. Dels har principen om likhet inför lagen åsidosatts, eftersom en jämförande bedömning visar att förstainstansrättens femte avdelning i utökad sammansättning har behandlat två jämförbara situationer olika. Dels har artiklarna 64 och 65 i förstainstansrättens rättegångsregler åsidosatts, i och med att förstainstansrätten lämnade klagandens yrkanden i första instans om vidtagande av processledande åtgärder och bevisupptagning utan avseende. |
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/23 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 31 maj 2005
i mål T-272/02: Kommunen i Neapel mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - Upprättandet av en tunnelbanelinje i Neapel (Italien) - Avslutande av finansiellt gemenskapsstöd - Skälighet - Motivering)
(2005/C 193/35)
Rättegångsspråk: italienska
I mål T-272/02, Kommunen i Neapel, företrädd av advokaterna M. Merola, C. Tesauro, G. Tarallo och E. Barone, mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: L. Flynn och A. Aresu, med delgivningsadress i Luxemburg), angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut, som framgår av en skrivelse av den 11 juni 2002 ställd till det italienska ekonomi- och finansministeriet, att avsluta det finansiella stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (stöd nr 850503066) och att underförstått avslå en begäran om rättelse av kostnadssammanställningen med avseende på ett annat beviljat finansiellt stöd från ERUF (stöd nr 850503067), har förstainstansrätten (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden P. Lindh, samt domarna R. García-Valdecasas och J.D. Cooke; justitiesekreterare: avdelningsdirektören J. Palacio González, den 31 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Vardera parten skall bära sina rättegångskostnader. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/23 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 31 maj 2005
i mål T-284/02: Triantafyllia Dionyssopoulou mot Europeiska unionens råd (1)
(Tjänstemän - Befordran - Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna - Jämförelse av kvalifikationer - Beaktande av sammanlagd arbetsinsats under referensperioden - Beaktande av ålder och antal tjänsteår - Talan om ogiltigförklaring - Skadeståndstalan)
(2005/C 193/36)
Rättegångsspråk: franska
I mål T-284/02, Triantafyllia Dionyssopoulou, Bryssel (Belgien), tidigare tjänsteman på Europeiska unionens råd (ombud: advokaten J. Martin) mot Europeiska unionens råd (ombud: M. Sims och F. Anton), angående en talan om ogiltigförklaring av beslutet att inte befordra sökanden till lönegrad C2 vid befordringsförfarandet år 2001 och, en talan om ersättning för den skada som sökanden uppger sig ha lidit till följd av detta beslut, har förstainstansrätten (första avdelningen), sammansatt av ordföranden J.D. Cooke, samt domarna R. Garcìa-Valdecasas och I. Labucka; justitiesekreterare: byrådirektören I. Natsinas, den 31 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Parterna skall bära sina rättegångskostnader. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/24 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 7 juni 2005
i mål T-375/02: Alessandro Cavallaro mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(Tjänstemän - Allmänt uttagningsprov - Beslut av uttagningskommittén om nekat tillträde till det muntliga provet på grund av resultatet av det skriftliga provet - Sekretess vid uttagningskommitténs handläggning - Motivering - Likabehandling - Oriktig bedömning)
(2005/C 193/37)
Rättegångsspråk: italienska
I mål T-375/02, Alessandro Cavallaro, Rom (Italien), företrädd av advokaten C. Forte, mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall och L. Lozano Palacios, biträdda av advokaten A. Dal Ferro, med delgivningsadress i Luxemburg), angående en begäran om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut av den 11 september 2002 genom vilket sökandens klagomål mot beslutet som fattats av uttagningskommittén vid det allmänna uttagningsprovet COM/A/6/01 av den 15 maj 2002 att inte ge honom en tillräckligt hög poäng vid det skriftliga provet i nämnda uttagningsprov, och därigenom inte bereda honom tillträde till det muntliga provet i detta uttagningsprov, samt om ogiltigförklaring av de därpå följande delproven i detta uttagningsprov i den mån det är nödvändigt för att sökanden skall kunna erhålla sina rättigheter, har förstainstansrätten (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden M. Vilaras, samt domarna M.E. Martins Ribeiro och K. Jürimäe; justitiesekreterare: J. J. Plingers (byrådirektör), den 7 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Vardera parten skall bära sina rättegångskostnader. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/24 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 31 maj 2005
i mål T-105/03: Triantafyllia Dionyssopoulou mot Europeiska unionens råd (1)
(Tjänstemän - Betygsrapport - Talan om ogiltigförklaring - Frånvaro av berättigat intresse av att få saken prövad - Anledning saknas att döma i saken - Talan om skadestånd)
(2005/C 193/38)
Rättegångsspråk: franska
I mål T-105/03, Triantafyllia Dionyssopoulou, före detta tjänsteman vid Europeiska unionens råd, Bryssel (Belgien), företrädd av advokaten F. Renard, mot Europeiska unionens råd (ombud: M. Simms och F. Anton), angående en talan om dels ogiltigförklaring den slutliga betygsrapporten avseende sökanden för perioden 1999/2001 och dels skadestånd för den skada som har åsamkats henne, har förstainstansrätten (första avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J.D. Cooke samt domarna R. García-Valdecasas och I. Labucka, justitiesekreterare: byrådirektören I. Natsinas, den 31 maj 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Det saknas anledning att pröva yrkandena om ogiltigförklaring. |
|
2) |
Yrkandena om skadestånd ogillas. |
|
3) |
Vardera parten förpliktas att bära sin rättegångskostnad. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/24 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 2 juni 2005
i mål T-177/03: Andreas Strohm mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(Tjänstemän - Nekad befordran till lönegrad A4 - Jämförelse av kvalifikationer - Motiveringsskyldighet - Komplettering av motivering - Talan om ogiltigförklaring och skadeståndstalan - Upptagande till sakprövning)
(2005/C 193/39)
Rättegångsspråk: tyska
I mål T-177/03, Andreas Strohm, Bryssel (Belgien), tjänsteman på Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: advokaten C. Illig) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Berardis-Kayser, biträdd av advokaten B. Wägenbaur, med delgivningsadress i Luxemburg), angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 14 augusti 2002 att inte befordra sökanden till lönegrad A4 vid befordringsförfarandet år 2002 och om skadestånd, har förstainstansrätten (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden M. Vilaras, samt domarna F. Dehousse och D. Šváby; justitiesekreterare: byrådirektören C. Kristensen, den 2 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Kommissionens beslut av den 14 augusti 2002 att inte befordra sökanden till lönegrad A4 vid befordringsförfarandet år 2002 ogiltigförklaras. |
|
2) |
Talan kan inte prövas i sak i den del den avser sökandens yrkande om skadestånd. |
|
3) |
Kommissionen skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/25 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
av den 31 maj 2005
i mål T-294/03: Jean-Louis Gibault mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(Allmänt uttagningsprov - Har inte upptagits på reservlistan - Bristande motivering - Diskriminering på grund av nationalitet)
(2005/C 193/40)
Rättegångsspråk: franska
Förstainstansrätten, första avdelningen (sammansatt av ordföranden J.D. Cooke samt domarna I. Labucka och V.Trstenjak; justitiesekreterare: I.Natsinas, byrådirektör), har den 31 maj 2005 avkunnat dom i mål T-294/03: Jean-Louis Gibault, Wattrelos (Frankrike) (ombud: advokaten F. Tuytschaever) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J.Currall, med delgivningsadress i Luxemburg) angående en talan om ogiltigförklaring av beslutet som fattades av uttagningskommittén för det allmänna uttagningsprovet COM/A/6/01 att inte uppta sökanden på reservlistan. Domslutet i denna dom har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. |
(1) EGT C 251 av den 18.10.2003
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/25 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 7 juni 2005
i mål T-303/03: Lidl Stiftung mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan rörande ordmärket Salvita - Äldre nationellt ordmärke SOLEVITA - Bevisning rörande bruk av det äldre nationella varumärket - Avslag på invändning)
(2005/C 193/41)
Rättegångsspråk: tyska
I mål T-303/03, Lidl Stiftung & Co. KG (ombud: advokaten P. Groß) mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: U. Pfleghar och G. Schneider), angående en talan mot beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 30 juni 2003 (ärende R 408/2002-1) om ett invändningsförfarande där det nationella varumärket SOLEVITA anförts som hinder mot registrering av gemenskapsordmärket Salvita, har förstainstansrätten (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden M. Vilaras samt domarna F. Dehousse och D. Šváby; justitiesekreterare: H. Jung, den 7 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1. |
Talan ogillas. |
|
2. |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/26 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
av den 8 juni 2005
i mål T-315/03: Hans-Peter Wilfer mot Byrån för harmonisering inom den inre marknden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ordmärket ROCKBASS - Absoluta registreringshinder - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 40/94 - Överklagandenämndens prövning på eget initiativ - Underlåtenhet att beakta de omständigheter som sökanden åberopat - Artikel 74.1 och 74.2 i förordning nr 40/94)
(2005/C 193/42)
Rättegångsspråk: tyska
Förstainstansrätten, fjärde avdelningen (sammansatt av ordföranden H. Legal samt domarna P. Lindh och V. Vadapalas; justitiesekreterare: byrådirektören I. Natasinas), har den 8 juni 2005 avkunnat dom i mål T-.315/03: Hans-Peter Wilfer, Markneukirchen (Tyskland) (ombud: advokaten A. Kockläuner) mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: D. Schennen och G. Schneider) angående en talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 11 juli 2003 (ärende R 266/2002-1) om registrering av ordkännetecknet ROCKBASS som gemenskapsvarumärke. Domslutet i denna dom har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall bära tre fjärdedelar av sin rättegångskostnad och ersätta tre fjärdedelar av harmoniseringsbyråns rättegångskostnad. |
|
3) |
Harmoniseringsbyrån skall bära en fjärdedel av sin rättegångskostnad och ersätta en fjärdedel av sökandens rättegångskostnad |
(1) EGT C 289 av den 29.11.2003
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/26 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 7 juni 2005
i mål T-316/03: Münchener Rückversicherungs-Gesellschaft mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ordtecknet MunichFinancialServices - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 40/94)
(2005/C 193/43)
Rättegångsspråk: tyska
I mål T-316/03, Münchener Rückversicherungs-Gesellschaft AG, München (Tyskland), företrätt av advokaterna G. Würtenberger och R. Kunze, mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), företrädd av D. Schennen och G. Schneider, båda i egenskap av ombud, angående en talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 26 juni 2003 (ärende R 337/2002-4) om en ansökan om registrering av ordtecknet MünchenFinancialServices som gemenskapsvarumärke har förstainstansrätten (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden M. Vilaras samt domarna M.E. Martins Ribeiro och K. Jürimäe, justitiesekreterare: byrådirektören C. Kristensen, den 7 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/27 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 31 maj 2005
i mål T-373/03: Solo Italia Srl mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ordmärket PARMITALIA - Frist för att överklaga invändningsenhetens beslut - Artikel 59 i förordning (EG) nr 40/94 - Regel 48 i förordning (EG) nr 2868/95 - Avvisning av överklagandet)
(2005/C 193/44)
Rättegångsspråk: franska
I mål T-373/03, Solo Italia Srl, Ossona (Italien) (ombud: advokaterna A. Bensoussan, M.-E. Haas och L. Tellier-Loniewski, med delgivningsadress i Luxemburg), mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: I. de Medrano Caballero och A. Folliard-Monguiral), varvid motparten i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd, som intervenerat vid förstainstansrätten, var Nuova Sala Srl, Brescia (Italien), företrätt av advokaterna E. Gavuzzi, S. Hassan och C. Pastore, angående en talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 10 september 2003 (ärende R 208/2003-2), genom vilket beslutet att inte registrera ordmärket PARMITALIA fastställdes, har förstainstansrätten (första avdelningen), sammansatt av ordföranden J. D. Cooke samt domarna I. Labucka och V. Trstenjak; justitiesekreterare: avdelningsdirektören J. Palacio González, den 31 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/27 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
den 9 juni 2005
i mål T-80/04: Jean-Pierre Castets mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(Tjänstemän - Bestående nedsatt arbetsförmåga - Kompensationsersättning för innestående semester - Antal dagar som skall beaktas vid beräkning av ersättning - Skäl som inte kan hänföras till tjänstens krav)
(2005/C 193/45)
Rättegångsspråk: franska
I mål T-80/04, Jean-Pierre Castets, tidigare tjänsteman vid Europeiska gemenskapernas kommission, Saint-Victor-des-Oules, Frankrike, företrädd av: advokaten G. Crétin, mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall och V. Joris, med delgivningsadress i Luxemburg), angående en talan att förstainstansrätten skall ogiltigförklara kommissionens beslut att fastställa ersättningen för sökandens innestående årliga ledighet när han slutade sin tjänst på ett sådant sätt att beräkningen av ersättningen grundas på att endast tolv dagar per kalenderår kunde föras över, har förstainstansrätten (fjärde avdelningen), sammansatt av ordföranden M. Legal, samt domarna P. Mengozzi och I. Wiszniewska-Bialecka; justitiesekreterare: H. Jung, den 9 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/28 |
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT
den 25 maj 2005
i mål T-443/03: Sociedad Operadora de Telecommunicaciones de Castilla y León SA (Retecal) m. fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)
(Konkurrens - Koncentrationer - Klagomål avseende ett påstått fördragsbrott av de spanska myndigheterna - Beslut att avskriva klagomålet - Kan inte tas upp till sakprövning)
(2005/C 193/46)
Rättegångsspråk: spanska
Förstainstansrätten, femte avdelningen, (sammansatt av ordföranden V. Vilaras, samt domarna F. Dehousse och D. Švaby; justitiesekreterare: H. Jung), har den 25 maj 2005 meddelat beslut i mål T-443/03: Sociedad Operadora de Telecommunicaciones de Castilla y León SA (Retecal), Boecillo (Spanien), Euskaltel SA, Zamudio, Biscaya (Spanien), Telecable de Asturias SA, Oviedo (Spanien), R Cable y Telecommunicaciones Galicia SA, La Coruna (Spanien), Tenaria SA, Cordovilla (Spanien), (företrädda av advokaten J. Jiménez Laiglesia) mot Europeiska gemenskapernas kommission, (företrädd av F. Castillo de la Torre, med delgivningsadress i Luxemburg), med stöd av Konungariket Spanien, (företrätt av L. Fraguas Gadea, i egenskap av ombud), Sogecable SA, Tres Cantos, Madrid (Spanien), (företrätt av advokaterna S. Martínez Lage och H. Brokelmann), och av Telefónica SA, Madrid, (inledningsvis företrätt av advokaterna M. Merola och S. Moreno Sánchez, därefter av advokaten M. Merola), angående en begäran om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 21 oktober 2003 att avskriva sökandens klagomål avseende de spanska myndigheternas påstådda åsidosättande av artikel 9.8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (rättad version EGT L 257, 1990, s. 13), inom ramen för koncentrationen mellan Vìa Digital och Sogecable (ärende COMP/M.2845 – Sogecable/Canal Satélite Digital/Via Digital). Beslutet har följande lydelse:
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Sökanden skall bära sina rättegångskostnader samt ersätta kommissionens, Telefónicas SA och Sogecables SA rättegångskostnader. |
|
3) |
Konungariket Spanien skall bära sina rättegångskostnader. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/28 |
Talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) väckt den 31 december 2004 av SUCCESS-MARKETING Unternehmensberatungesellschaft m.b.H.
(mål T-506/04)
(2005/C 193/47)
Ansökan är avfattad på tyska
SUCCESS-MARKETING Unternehmensberatungesellschaft m.b.H., Linz (Österrike), har den 31 december 2004 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller). Sökanden företräds av advokaterna G. Secklehner och C. Ofner, med delgivningsadress i Luxemburg.
Även CHIPITA INTERNATIONAL S.A. INTERNATIONAL DIVISION, Athen, var part i förfarandet vid överklagandenämnden.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandekammaren vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 15 oktober 2004 (ärende nr 39/2004-2), |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
|
Registrerat gemenskapsvarumärke, beträffande vilket ansökan om ogiltigförklaring gjorts: |
Bildmärket PAN SPEZIALITÄTEN för varor som omfattas av klass 30 (färdigmixar för bröd, mjuka kakor, småkakor; bröd, småfranska, croissanter, pizzor…) – Gemenskapsvarumärke nr 382 374. |
||||
|
Innehavare av gemenskapsvarumärket: |
CHIPITA INTERNATIONAL S.A. INTERNATIONAL DIVISION |
||||
|
Den som ansöker om ogiltigförklaring av registreringen av gemenskapsvarumärket: |
Sökanden |
||||
|
Annulleringsenhetens beslut: |
Ansökan ogillas |
||||
|
Överklagandenämndens beslut: |
Överklagandet ogillas. |
||||
|
Grunder för talan: |
|
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/29 |
Talan mot Europeiska unionens råd väckt den 28 januari 2005 av Anke Kröppelin
(mål T-54/05)
(2005/C 193/48)
Rättegångsspråk: franska
Anke Kröppelin, Bryssel (Belgien), har den 28 januari 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska unionens råd. Sökanden företräds av advokaterna Sébastien Orlandi, Xavier Martin, Albert Coolen, Jean-Noël Louis och Etienne Marchal, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1. |
ogiltigförklara rådets beslut att inte bevilja sökanden utlandstillägg och därifrån härledda rättigheter, och |
|
2. |
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
De grunder som sökanden åberopat är identiska med dem som samma sökande har åberopat i mål T-408/04 (1).
(1) EUT C 300, 4.12.2004, s. 50.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/29 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 4 maj 2005 av Franky Callewaert m.fl.
(mål T-192/05)
(2005/C 193/49)
Rättegångsspråk: franska
Franky Callewaert m.fl., Roselaere (Belgien), har den 4 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Georges Vandersanden och Laure Levi, avocats.
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara sökandenas placering i besluten om deras anställning, i den del placeringen i lönegrad grundas på artikel 12.3 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna, |
|
— |
återupprätta sökandenas karriär (däribland genom att ta hänsyn till deras erfarenhet i den korrigerade lönegraden, med påverkan på deras rätt till möjlighet till befordran och pensionsrättigheter) med utgångspunkt från den lönegrad de borde ha anställts i enligt meddelandet om det uttagningsprov som låg till grund för deras upptagande på en förteckning över godkända sökande, antingen i den lönegrad som angavs i meddelandet om uttagningsprov eller motsvarande lönegrad, enligt de nya tjänsteföreskrifterna (och lämplig löneklass i enlighet med de regler som var tillämpliga före den 1 maj 2004), från och med beslutet om deras anställning, |
|
— |
tillerkänna sökandena dröjsmålsränta beräknad på grundval av den räntesats som Europeiska centralbanken har fastställt för huvudsakliga refinansieringstransaktioner, vilken var gällande under den aktuella perioden, med tillägg av två procentenheter, på samtliga belopp som motsvarar skillnaden mellan deras placering i lönegrad enligt anställningsbeslutet och den placering i lönegrad de hade haft rätt till fram till den dag det fattas ett korrekt beslut om deras placering i lönegrad, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
Grunder och huvudargument är desamma som i mål T-58/05 och liknar dem i målen T-130/05, T-160/05, T-162/05, T-164/05, T-170/05 och T-183/05.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/30 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 19 maj 2005 av N.V. Deloitte Business Advisory
(mål T-195/05)
(2005/C 193/50)
Rättegångsspråk: nederländska
N.V. Deloitte Business Advisory, Bryssel, har den 19 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Dirk Van Heuven, Steve Ronse och Sofie Logie.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara de ifrågasatta besluten, och |
|
2) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden, som har bildat ett konsortium tillsammans med andra företag har under namnet EUPHET avgett ett anbud i anbudsförfarandet Sanco Evaluation Framework Contract, Lot 1 (Public Health) – tender no SANCO/2004/01/041, som inletts av Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden har i sin ansökan yrkat att kommissionens beslut att inte välja EUPHET skall ogiltigförklaras, liksom beslutet att tilldela tredje man kontraktet. Sökanden har inte delgetts detta beslut och han har inte kunskap om dess innehåll.
Till stöd för sin talan har sökanden åberopat åsidosättande av artikel 94 i förordning nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, (1) åsidosättande av artiklarna 138 och 147.3 i förordning nr 2342/2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2) samt åsidosättande av villkoren enligt kontraktshandlingarna, den allmänna motivationsskyldigheten och av principen om skydd för berättigade förväntningar.
Enligt sökanden är det skäl som åberopats för att inte välja denne, nämligen att hans förslag till åtgärder i syfte att undvika intressekonflikter är otillräckligt och inte medger tillräckliga garantier, fullständigt rättsstridigt och oförenligt med villkoren i anbudsförfarandet. Sökanden har hävdat att det är tillräckligt att avtalsparten, när denne undertecknar avtalsförslaget, förbinder sig att utan dröjsmål upplysa kommissionen om eventuella intressekonflikter och att göra vad som är nödvändigt för att lösa dessa så snart som möjligt. Sökanden har även påstått att han föreslagit åtgärder som går längre än vad som fordrats av honom.
Sökanden har tillagt att han inte vid något tillfälle uppmanats att inkomma med komplementerande upplysningar, vilket enligt sökanden utgör åsidosättande av artikel 146.3 i förordning nr 2342/2002, principen om skydd för berättigade förväntningar, principen om skälig behandling, icke-diskrimineringsprincipen och av artiklarna 89.1 och 99 i förordning nr 1605/2002.
(1) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1).
(2) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, s. 1).
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/31 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 9 maj 2005 av Jean François Vivier
(mål T-196/05)
(2005/C 193/51)
Rättegångsspråk: franska
Jean François Vivier, Le Petten (Nederländerna), har den 9 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Sébastien Orlandi, Albert Coolen och Etienne Marchal, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara kommissionens beslut att placera sökanden i lönegrad A*6, och |
|
2) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden anställdes av kommissionen som tillfälligt anställd på en tjänst vars nivå hade angetts i ledigförklaringen till lönegrad A7 – A4 vilket i det nya systemet motsvaras av A*8 – A*12. Trots detta blev sökanden vid sin anställning placerad i lönegrad A*6.
Sökanden yrkar att detta senare beslut skall ogiltigförklaras med motiveringen att det innebär en feltolkning av artikel 9 i anställningsvillkoren för övriga anställda då sökanden anställts i en lönegrad under den nivå som är avsedd för hans tjänst. Sökanden hävdar dessutom att artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna vilken åberopats av kommissionen som grund för dess beslut gällande lönegrad, inte är tillämplig i hans fall eftersom han anställdes efter den 30 april 2004.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/31 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 9 maj 2005 av Åsa Sundholm
(mål T-197/05)
(2005/C 193/52)
Rättegångsspråk: franska
Åsa Sundholm, Bryssel, har den 9 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Sébastien Orlandi, Xavier Martin Membiela, Albert Coolen och Etienne Marchal, avocats, Luxemburg.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara kommissionens beslut om sökandens karriärsutvecklingsrapport för år 2003, |
|
2) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden har till stöd för sin talan gjort gällande en uppenbar inkoherens mellan bedömarens betygsättning och dennes kommentarer, vilket utgör ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten.
Sökanden gör vidare gällande en uppenbart oriktig bedömning i det att sökanden klandras för att hon bett sina överordnade om preciseringar vad gäller hur hon skall sköta sina arbetsuppgifter, utan att dessa har visat att dessa instruktioner redan hade getts och var så tydliga att inga klargöranden var nödvändiga.
Sökanden hävdar slutligen att hennes rätt till försvar har åsidosatts genom att andrebedömaren grundat sitt beslut på nya uppgifter utan att låta henne yttra sig.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/31 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 18 maj 2005 av Laura Gnemmi
(mål T-199/05)
(2005/C 193/53)
Rättegångsspråk: franska
Laura Gnemmi, Arona (Italien), har den 18 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Gilles Bounéou och Frédéric Frabetti.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1. |
ogiltigförklara 2003 års bedömning av personalen i den del den avser sökanden, |
|
2. |
eller alternativt ogiltigförklara hennes karriärutvecklingsrapport för perioden 1.1.2003–31.12.2003, och |
|
3. |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden anför samma grunder som i mål T-97/04 (1) vilket rör sökandens karriärutvecklingsrapport för perioden 2001–2002.
(1) EUT C 106, 30.4.2004, s. 82.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/32 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 12 maj 2005 av Michael Cwik
(mål T-200/05)
(2005/C 193/54)
Rättegångsspråk: franska
Michael Cwik, Tervuren (Belgien), har den 12 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Nicolas Lhoëst, avocat, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara generaldirektörens för generaldirektoratet för ekonomi och finans beslut av den 25 juni 2004, genom vilket sökandens betygsrapport för perioden från den 1 januari 2003 till den 31 december 2003 bekräftas utan ändring, |
|
2) |
ogiltigförklara, om så skulle vara nödvändigt, kommissionens beslut av den 24 januari 2005 i vilket sökandens klagomål avslagits (R/970/04), |
|
3) |
förplikta svaranden att utge ett symboliskt skadestånd om 1 euro, och |
|
4) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
De grunder och huvudargument som sökanden åberopat beträffande det nya systemet för bedömning av tjänstemän är likartade med dem som åberopats i mål T-96/04. Sökanden har därutöver gjort gällande att det nya systemet för bedömning av tjänstemän leder till maktmissbruk, eftersom det antal tjänstepoäng som tillerkänns är beroende av att befordran förutses. Sökanden har slutligen gjort gällande att en uppenbart oriktig bedömning gjorts.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/32 |
Talan mot Europeiska unionens råd väckt den 18 maj 2005 av José María Perez Santander
(mål T-201/05)
(2005/C 193/55)
Rättegångsspråk: franska
José María Perez Santander, Ixelles (Belgien), har den 18 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska unionens råd. Sökanden företräds av Georges Vandersanden och Laure Levi, avocats.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara den placering i lönegrad som gjorts beträffande sökanden i beslutet om dennes rekrytering, eftersom denna placering har gjorts på grundval av artikel 12.3 i bilaga XIII i de nya tjänsteföreskrifterna, |
|
— |
som en följd härav återupprätta sökandens karriär (inklusive värdering av dennes erfarenhet i den således korrigerade lönegraden, dennes rätt till befordran och pensionsrättigheter), från den lönegrad som han borde ha placerats i på grundval av det meddelande om uttagningsprov som låg till grund för att han togs upp på reservlistan för anställning, eller till den lönegrad som angavs i detta meddelande om uttagningsprov, eller, i enlighet med dess motsvarighet enligt klassificeringen enligt de nya tjänsteföreskrifterna (och lämplig löneklass i enlighet med de regler som var tillämpliga före den 1 maj 2004), från datumet för beslutet om rekrytering, |
|
— |
tillerkänna sökanden dröjsmålsränta på grundval av den räntesats som Europeiska centralbanken har fastställt för sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som är tillämplig för den aktuella tiden på samtliga de belopp som motsvarar skillnaden mellan den grundlön som motsvarar den klassificering som finns i rekryteringsbeslutet och den klassificering som han borde ha haft rätt till fram till det datum då beslut fattas om placering i korrekt lönegrad, |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Grunder och huvudargument är identiska med dem som åberopats i mål T-58/05, Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen (1).
(1) EUT C 93, 16.4.2005, s. 38.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/33 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 18 maj 2005 av Caroline Ogou
(mål T-202/05)
(2005/C 193/56)
Rättegångsspråk: franska
Caroline Ogou, Abidjan (Elfenbenskusten) har den 18 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaten Marc-Albert Lucas.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara meddelandet om uttagningsprov KOM/PB/04 av den 6 april 2004 och de instruktioner för elektronisk anmälning som hänför sig till detta, eller åtminstone ogiltigförklara punkt IX. 1 i meddelandet, |
|
— |
konstatera att det hinder för ingivandet av hennes ansökan var rättsstridigt som medförde att hon den 12 maj 2004 inte hade möjlighet att få tillgång till den elektronsiska anmälningsblanketten genom att följa det förfarande som angivits i meddelandet om uttagningsprov, |
|
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av ”Task Force Concours Intern”, som delgavs henne genom ett e-postmeddelande den 12 maj 2004, att inte godkänna den ansökan som hon ingivit samma dag på ett annat sätt, |
|
— |
ogiltigförklara de påföljande rättsakterna rörande uttagningsförfarandet, och särskilt
|
|
— |
ogiltigförklara, i förekommande fall, det beslut som fattats av generaldirektören för personal och administration den 3 februari 2005 genom vilket sökandens klagomål av den 12 augusti 2004 avseende ovanstående rättsakter avslogs, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden, som är lokalt anställd vid kommissionen, befann sig i en situation där det var omöjligt att anmäla sig till ett internt uttagningsprov avseende uppflyttning från kategori C till kategori B KOM/PB/04 på elektronisk väg i enlighet med vad som angetts i meddelandet om uttagningsprov, vilket berodde på att kommissionen hade konfigurerat datasystemet för anmälning så att det hindrade ansökningar från lokalt anställda.
Sökanden har gjort gällande att punkt III.1 i meddelandet om uttagningsprov, i vilken det anges att tjänstemän och tillfälligt anställda är behöriga att söka med uteslutande av lokalt anställda, strider mot artiklarna 4, 27 och 29.1 b i tjänsteföreskrifterna samt likabehandlingsprincipen. Det föreliggande hindret för att anmäla sig ”on-line” är således rättsstridigt. Sökanden har härvid gjort gällande att lokalt anställda som arbetar vid institutionen utgör en del av den interna personalen eller den personal som är anställd enligt tjänsteföreskrifterna på grund av ett offentligrättsligt samband och de har i princip en rätt att delta i interna uttagningsprov. Sökanden har vidare gjort gällande att lokalt anställda utför uppgifter som är jämförbara med de som utförs av tjänstemän eller tillfälligt anställda och att undanta dem från interna uttagningsprov är varken motiverat med hänsyn till de krav som ställs på de tjänster som skall tillsättas eller med hänsyn till tjänstens intresse.
Sökanden har även gjort gällande att punkt IX i meddelandet om uttagningsprov samt punkt 2 i instruktionerna till de sökande strider mot artiklarna 2, 4 och 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, eftersom det där angavs att det var obligatoriskt att anmäla sig elektroniskt och detta utgjorde ett hinder för sökandens ansökan.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/34 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 23 maj 2005 av Giorgio Lebedef m.fl.
(mål T-204/05)
(2005/C 193/57)
Rättegångsspråk: franska
Giorgio Lebedef, Luxemburg, Armand Imbert, Bryssel, Jean-Marie Rousseau, Bryssel, och Maria Rosario Domenech Cobo, Bryssel, har den 23 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Gilles Bounéou och Frédéric Frabetti, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara beslutet av den 12 juli 2004 om avslag av ansökan D/393/04 genom vilken sökandena begärde att den behöriga myndigheten skulle tillhandahålla operativsystem och samtliga programvaror som är nödvändiga för att deras persondatorer skall kunna användas på deras modersmål, eller i andra hand på ett av Europeiska unionens officiella språk som de själva valt, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökandena, vilka samtliga är tjänstemän vid kommissionen, begärde att deras överordnade skulle tillhandahålla operativsystem och samtliga programvaror som är nödvändiga för att deras persondatorer skall kunna användas på deras modersmål eller, i andra hand, på ett av Europeiska unionens officiella språk som de själva valt. Eftersom denna ansökan och deras klagomål avslogs, väckte sökandena förevarande talan. Sökandena påstår att principen om icke-diskriminering har åsidosatts genom att samtliga datorer konfigurerats på engelska, trots att de programvaror som används finns tillgängliga på flera språk. För att kunna hantera datorerna på ett perfekt sätt krävs i princip perfekta kunskaper i det engelska språket, ett krav som är högre än vad som rimligen kan ställas på en europeisk tjänsteman som inte har engelska som modersmål.
Sökandena åberopar även åsidosättande av omsorgsplikten, förbudet mot godtyckliga förfaranden och motiveringsskyldigheten samt ett påstått maktmissbruk.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/34 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 17 maj 2005 av European Dynamics SA
(mål T-205/05)
(2005/C 193/58)
Rättegångsspråk: engelska
European Dynamics SA, Aten (Republiken Grekland), har den 17 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaten N. Korogiannakis.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara kommissionens beslut vilket meddelades sökanden genom skrivelse av den 3 mars 2005, att begära indrivning av en summa av 59 485 euro mot sökanden med anledning av projektet ”eEBO”; ogiltigförklara kommissionens beslut vilket meddelades sökanden i skrivelse av den 12 november 2004 genom vilket kommissionen beslutade att ersätta arbetskostnader ej överstigande 85 971 euro; samt ogiltigförklara kommissionens beslut vilket meddelades sökanden i skrivelse av den 16 maj 2003, att avsluta kontraktet EDC-53007 eEBO/27873: eContent exposure and business opportunities, |
|
2) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden tilldelades ett kontrakt av kommissionen inom ramen för projektet ”e-Content Exposure and Business Opportunities” (eEBO). En del av arbetet lades ut på underentreprenad av sökanden trots att detta inte var tillåtet. Kommissionen genomförde en teknisk kontroll och begärde klargöranden angående vissa frågor rörande personalen som anlitades av sökanden. Efter denna utvärdering fattade kommissionen det beslut som överklagats i förevarande mål.
Till stöd för sin talan hävdar sökanden att kommissionen gjort en uppenbar felbedömning genom att den inte beaktat att eEBO-projektet var beroende av ett annat e-content projekt, nämligen PICK, och att leverantören av PICK-projektet inte hade uppfyllt sina åtaganden. Sökanden hävdar också att kommissionen felaktigt avslutat hela projektet.
Vidare hävdar sökanden att kommissionen har åsidosatt principerna om god förvaltning och öppenhet samt underlåtit att eliminera vissa intressekonflikter. Enligt sökanden har kommissionen underlåtit att handla när sökanden påpekat att orsaken till att projektet inte fungerat väl påstods bero på personalrelationerna mellan vissa specifika tjänstemän vid kommissionen och de två experter till vilka sökanden lagt ut viss del av arbetet på underentreprenad.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/35 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 27 maj 2005 av Jean-Marc Colombani
(mål T-206/05)
(2005/C 193/59)
Rättegångsspråk: franska
Jean-Marc Colombani, Bryssel, har den 27 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Stéphane Rodrigues och Alice Jaume.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 7 mars 2005 och de åtgärder däri som avser sökandens lön, |
|
— |
vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillvarata sökandens rätt och intressen, speciellt vad gäller det existensminimum som han har rätt till avseende lön, |
|
— |
förplikta svaranden att erlägga skadestånd och ränta med 10 002 euro, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden som är tjänsteman vid kommissionen var tjänstledig av personliga skäl till och med den 31 augusti 2004. Efter att ha begärt återinträde i tjänst vid slutet av sin tjänstledighet, återtogs han i tjänst vid generaldirektoratet för yttre förbindelser genom beslut av den 28 september 2004. Då ingen specifik tjänst hade preciserats skulle detta enligt beslutet meddelas honom senare.
Genom skrivelse av den 7 mars 2005 meddelade ledningen sökanden att han varit frånvarnade utan orsak sedan den 5 oktober 2004 och att man avsåg att vidta lämpliga åtgärder avseende honom. Han har inte fått sin lön för april och enligt lönebeskedet är han återbetalningsskyldig för de löner som utbetalats från oktober 2004.
Sökanden överklagar skrivelsen av den 7 mars 2004 liksom de åtgärder som avses i den. Han åberopar att rätten till försvar åsidosatts och påstår att han aldrig givits tillfälle att yttra sig innan de överklagade besluten fattades. Han åberopar likaledes åsidosättande av motiveringsskyldigheten och uppenbart oriktig bedömning. Sökanden hävdar närmare bestämt att han aldrig informerades om sin tjänst vid C.1.II-enheten vid generaldirektoratet för yttre förbindelser. Han bestrider även påståendet att han inte fullföljt ett erbjudande om anställning.
Sökanden åberopar även överträdelse av artikel 40 i tjänsteföreskrifterna, vilken enligt hans uppfattning ger honom rätt att avstå från ett första erbjudande om anställning. Han åberopar också överträdelse av artikel 60 i tjänsteföreskrifterna med motiveringen att hans påstådda frånvaro inte konstaterats i vederbörlig ordning och inte i första hand dragits från hans årliga ledighet. Sökanden hävdar även att hans rätt till existensminimum enligt bilagorna VIII och IV till tjänsteföreskrifterna har åsidosatts. Slutligen åberopas överträdelse av principerna om god förvaltningssed och omsorgsplikt.
Förutom ogiltigförklaring av de överklagade rättsakterna yrkar sökanden även materiellt och ideellt skadestånd för de skador han påstår sig ha lidit.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/36 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 25 maj 2005 av Gudrun Schulze
(mål T-207/05)
(2005/C 193/60)
Rättegångsspråk: franska
Gudrun Schulze, Bryssel, har den 25 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Stéphane Rodrigues och Alice Jaume.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att avslå sökandens överklagande av beslutet, som fattades tillsammans med tjänstetillsättningsmyndighetens beslut att tillsätta sökanden den 11 oktober 2004, varigenom tillsättningsmyndigheten fastställde hennes lönegrad med tillämpning av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och hennes löneklass med tillämpning av artikel 32 i tjänsteföreskrifterna, |
|
2) |
upplysa tjänstetillsättningsmyndigheten om följderna av att de omtvistade besluten ogiltigförklaras och då särskilt att sökanden skall inplaceras i lönegrad A*10 löneklass 4, med retroaktiv verkan från den 16 juni 2004, den dag då tillsättningsbeslutet av den 11 oktober 2004 trädde i kraft, |
|
3) |
förplikta kommissionen, i andra hand, att ersätta sökanden den skada hon lidit genom att inte ha inplacerats i lönegrad 10 löneklass 4 från och med den 16 juni 2004, den dag då tillsättningsbeslutet av den 11 oktober 2004 trädde i kraft, |
|
4) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden arbetade under perioden mars 2000 och december 2003 vid kommissionen som tillfälligt anställd, först inplacerad i lönegrad A4 och därefter, från och med januari 2001, i lönegrad A6. Mellan den 1 januari och den 30 april 2004 var sökanden extraanställd och inplacerad i grupp A1 04.
Sökanden tillsattes som tjänsteman genom det omtvistade beslutet av den 11 oktober 2004 efter att ha godkänts i det allmänna uttagningsprovet KOM/A/3/02 för administratörer i lönegrad A/7A6 inom området ”forskning”. Hon tillsattes på den tjänst som hon tidigare haft som tillfälligt anställd och extraanställd. Vid anställningen inplacerades sökanden, med tillämpning av artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, i den nya lönegrad A*6 som är lägre än de gamla lönegraderna A7/A6, vilka motsvarar lönegraderna A*8/ A*10 i det nya systemet.
Sökanden har till stöd för sin talan gjort gällande att artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna inte är tillämplig i hennes fall. Enligt sökanden är denna artikel endast tillämplig på tjänstemän som har förts upp i en förteckning över godkända sökande. Godkända sökande som förts upp på en reservlista kan inte jämställas med tjänstemän.
Sökanden har i andra hand gjort gällande att artikel 12 är rättstridig, eftersom sökande som godkänts i uttagningsprov som offentliggjorts före den 1 maj 2004 inte behandlas lika och eftersom artikel 5.5 i tjänsteföreskrifterna åsidosätts. Hon har även hävdat att det utgjorde en indirekt åldersdiskriminering att tillsätta henne i lönegrad A*6 i förhållande till administratörer som tillsatts i denna lönegrad, eftersom hennes långa karriär inte beaktats. Sökanden anser dessutom att principen att alla tjänstemän som utför samma arbetsuppgifter skall behandlas lika har åsidosatts, eftersom hon har samma erfarenhet och utför samma arbetsuppgifter som andra tjänstemän som dock har inplacerats i högre lönegrader och erhåller en högre lön.
Sökanden har även åberopat åsidosättande av artikel 31 i tjänsteföreskrifterna, principen om skydd för berättigade förväntningar, rättsäkerhetsprincipen, principen om god förvaltningssed och omsorgsplikten. Sökanden anser att hennes berättigade förväntningar att få tillgodoräkna sig extra tjänstgöringstid enligt artikel 32 i tjänsteföreskrifterna i deras lydelse före den 1 maj 2004 har åsidosatts genom det omtvistade beslutet.
Sökanden har avslutningsvis yrkat ersättning för den materiella och ideella skada som hon lidit genom att tillsättas i en lägre lönegrad.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/36 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 30 maj 2005 av Michael Brown
(mål T-208/05)
(2005/C 193/61)
Rättegångsspråk: franska
Michael Brown, Overijse (Belgien), har den 30 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaten Lucas Vogel.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara tillsättningsnämndens beslut av den 10 februari 2005 (som delgavs i form av en skrivelse daterad den 14 februari 2005, vilken mottogs den 25 februari 2005) att avslå sökandens överklagande av den 16 september 2004 av det beslut som fattades den 22 juni 2004 av ordföranden för uttagningskommittén COM/PB/04 att inte ge sökanden rätt att delta i nämnda uttagningsprov, |
|
2) |
vid behov, ogiltigförklara nämnda beslut av den 22 juni 2004 av ordföranden för uttagningskommittén COM/PB/04 samt det beslut av den 19 juli 2004 genom vilket det första beslutet fastställdes, |
|
3) |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden, som är extraanställd vid kommissionen, lämnade in en ansökan till det interna uttagningsprovet för befordran till en annan kategori COM/PB/04. Ansökan avslogs med motiveringen att sökanden inte var anställd som tillfälligt anställd eller tjänsteman när tiden för ansökan gick ut.
Sökanden gör gällande två grunder, nämligen
|
— |
att artiklarna 27 och 29.1 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts samt att det gjorts en uppenbart oriktig bedömning, eftersom de ifrågasatta besluten och meddelandet om uttagningsprov medförde att sökande med särskild kompetens och som tillägnat sig väsentlig yrkeserfarenhet i kommissionens tjänst inte tilläts delta i provet till förmån för sökande som eventuellt är mindre kompetenta och har en kortare faktisk anställningstid i kommissionens tjänst, och |
|
— |
att principen om icke-diskriminering har åsidosatts, genom att anställda som under största delen av sin anställning vid kommissionen har varit extraanställda tilläts delta i provet endast på grund av att de då ansökningstiden gick ut var tillfälligt anställda, medan sökanden, som under lång tid har varit tillfälligt anställd, inte gavs rätt att delta endast av den anledningen att han vid den relevanta tiden var extraanställd. |
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/37 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 30 maj 2005 av Republiken Italien
(mål T-212/05)
(2005/C 193/62)
Rättegångsspråk: italienska
Republiken Italien har den 30 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Antonio Cingolo, Avvocato dello Stato.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
1) |
ogiltigförklara de omtvistade besluten [den 21 mars 2005 nr 02772 (POR Kampanien Mål 1 2000–2006 (nr CC1 1999 IT 16 1 PO 007)), den 13 maj 2005 nr 04534 (Docup Mål 2 Regionen Lombardiet 2000–2006 (nr CCI 2000 IT 16 2 DO 014)) och den 13 maj 2005 nr 04537 (Docup Mål 2 Regionen Lombardiet 2000–2006 (nr CCI 2000 IT 16 2 DO 014))] och alla rättsakter som ligger till grund för dessa beslut eller som hör samman med dessa, |
|
2) |
samt förplikta Europeisk gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Grunderna och huvudargumenten överensstämmer med dem som åberopats i mål T-345/04, Republiken Italien mot kommissionen (1).
(1) EUT C 262, 23.10.2004, s. 55.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/37 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 26 maj 2005 av Jean-Luc Delplancke och Matteo Governatori
(mål T-213/05)
(2005/C 193/63)
Rättegångsspråk: franska
Jean-Luc Delplancke, Braine-le-Comte (Belgien) och Matteo Governatori, Saint-Josse-ten-Node (Belgien) har den 26 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökandena företräds av advokaterna Sébastien Orlandi, Xavier Martin, Albert Coolen, Jean-Noël Louis och Etienne Marchal, med delgivningsadress i Luxemburg.
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara besluten att utse sökandena till tjänstemän i Europeiska gemenskaperna i den del lönegraden i vilken rekryteringen skall ske har bestämts i enlighet med artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Grunderna och huvudargumenten som åberopas är identiska med dem i mål T-130/05, T-160/05, T-162/05, T-170/05 och T-183/05 och liknande dem i mål T-58/05, T-164/05, T- 192/05 och T-201/05.
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/38 |
Talan mot Europeiska unionens råd väckt den 10 juni 2005 av Huvis Corporation mot Europeiska unionens råd
(mål T-221/05)
(2005/C 193/64)
Rättegångsspråk: engelska
Huvis Corporation, Seoul (Republiken Korea), har den 10 juni 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska unionens råd. Sökanden företräds av advokaterna J.-F. Bellis, F. Di Gianni och R. Antonini.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
|
— |
ogiltigförklara artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 428/2005 av den 10 mars 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Folkrepubliken Kina och Konungariket Saudiarabien, om ändring av förordning (EG) nr 2852/2000 angående införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Republiken Korea och om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Taiwan, för så vitt den innebär att en slutgiltig antidumpningstull införs på import från Korea av den produkt som Huvis Corporation tillverkar, och att, i den mån det är nödvändigt, fastställa att bestämmelserna i grundförordningen, på vilka de felaktiga konstaterandena i den omtvistade förordningen är grundade, inte kan tillämpas, och |
|
— |
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden är ett företag som är baserat i Korea och som har specialiserat sig på tillverkning av polyestergarn, polyesterstapelfibrer och polyetentereftalat. Genom rådets förordning (EG) nr 428/2005 (1) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 5,7 procent på import av polyesterstapelfibrer som tillverkats av sökanden och med ursprung i Korea.
Sökanden anför att den metod som rådet använder för att beräkna sökandens dumpningsmarginal och särskilt för att räkna ut justeringen för den tullrestitution som begärs av sökanden strider mot artikel 2.4 i WTO:s antidumpningsavtal, eftersom rådet inte gjort en rättvis jämförelse mellan sökandens exportpris och normalvärdet och eftersom det ålagt sökanden en orimlig bevisbörda.
Den metod som används för att beräkna justeringen för sökandens tullrestitution åsidosätter också principerna om rättssäkerhet, skydd för berättigade förväntningar, god förvaltningssed och proportionalitet, eftersom rådet genom att använda metoden i fråga rättsstridigt ökade sökandens dumpningsmarginal. Dessutom åsidosatte rådet artikel 11.9 i den grundläggande anti-dumpningsförordningen genom att under det ifrågavarande översynsförfarandet tillämpa en annan metod för beräkningen av justeringen för tullrestitution än den som användes vid den ursprungliga undersökningen. Metoden strider också mot principen om icke-diskriminering, eftersom rådet har tillämpat en mer fördelaktig metod i andra liknade fall.
Sökanden hävdar vidare att avslaget på sökandens begäran om justeringar för kreditkostnader inom ramen för översynsförfarandet strider mot artikel 2.4 i WTO:s antidumpningsavtal, eftersom det inte innehåller en rättvis jämförelse mellan sökandens exportpris och normalvärdet, och eftersom rådets krav på bevis till stöd för en justering för kreditkostnader innebär att sökanden åläggs en orimlig bevisbörda.
Avslaget på sökandens begäran om en justering för kreditkostnader åsidosatte också principen om god förvaltningssed, eftersom avslagsbeslutet fattades på grundval av att sökanden inte hade inkommit med skriftliga bevis till stöd för sitt påstående, trots att det hade avtalats om betalningsvillkoren i enlighet med gällande handelsbruk i Republiken Korea.
(1) Rådets förordning (EG) nr 428/2005 av den 10 mars 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Folkrepubliken Kina och Konungariket Saudiarabien, om ändring av förordning (EG) nr 2852/2000 angående införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Republiken Korea och om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Taiwan (EUT L 71, s. 1).
III Upplysningar
|
6.8.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 193/39 |
(2005/C 193/65)
Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på:
|
|
EUR-Lex:http://europa.eu.int/eur-lex |
|
|
CELEX:http://europa.eu.int/celex |