23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/1

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-301/02 P: Carmine Salvatore Tralli mot Europeiska centralbanken (1)

(Överklagande - Europeiska centralbankens personal - Rekrytering - Förlängning av provanställningstiden - Uppsägning under provanställningstiden)

(2005/C 182/01)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-301/02 P, angående ett överklagande enligt artikel 49 i EG-stadgan för domstolen, som getts in den 26 augusti 2002, Carmine Salvatore Tralli, företrädd av N. Pflüger, Rechtsanwalt, i vilket den andra parten är: Europeiska centralbanken, företrädd av V. Saintot och M. Benisch, båda i egenskap av ombud, biträdda av B. Wägenbaur, Rechtsanwalt, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna A. Rosas, R. Silva de Lapuerta (referent), S. von Bahr och K. Schiemann; generaladvokat: P. Léger; justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Carmine Salvatore Tralli skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 289, 23.11.2002.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/1

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

av den 2 juni 2005

i mål C-394/02: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 93/38/EEG - Offentlig upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna - Kontrakt för konstruktion av ett transportbandsystem för värmekraftverket Megalopolis - Underlåtenhet att offentliggöra ett meddelande - Teknisk karaktär - Omständighet som inte kunnat förutses - Synnerlig brådska)

(2005/C 182/02)

Rättegångsspråk: grekiska

Domstolen, första avdelningen (sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann (referent) samt domarna K. Lenaerts, J.N. Cunha Rodrigues, M. Ilešič och E. Levits; generaladvokat: F.G. Jacobs; justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc), har den 2 juni 2005 avkunnat dom i mål C-394/02: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Nolin och M. Konstantinidis) mot Republiken Grekland (ombud: P. Mylonopoulos, D. Tsagkaraki och S. Chala), angående en fördragsbrottstalan enligt artikel 226 EG som väcktes den 8 november 2002. Domslutet i denna dom har följande lydelse:

1)

Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/4/EG av den 16 februari 1998, särskilt artiklarna 20.1 och 22 i direktivet, genom att det offentliga elektricitetsföretaget Dimosia Epicheirisi Ilektrismoy tilldelat kontraktet för konstruktionen av ett transportbandsystem för värmekraftverket Megalopolis genom ett förhandlat förfarande utan att dessförinnan offentliggöra ett meddelande.

2)	Republiken Grekland skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 19 av den 25.01.2003

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/2

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 31 maj 2005

i mål C-438/02 (begäran om förhandsavgörande från Stockholms tingsrätt): brottmål mot Krister Hanner (1)

(Artiklarna 28 EG, 31 EG, 43 EG och 86.2 EG - Försäljning av läkemedel - Etablering av detaljhandlare - Statligt monopol för detaljhandel med läkemedel - Företag som fått i uppdrag att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse)

(2005/C 182/03)

Rättegångsspråk: svenska

I mål C-438/02, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Stockholms tingsrätt (Sverige), genom beslut av den 29 november 2002, som inkom till domstolen den 4 december 2002, i brottmålet mot Krister Hanner, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann (referent), C.W.A. Timmermans, A. Rosas samt domarna J.-P. Puissochet, R. Schintgen, N. Colneric, S. von Bahr och J.N. Cunha Rodrigues, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Múgica Arzamendi, den 31 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 31.1 EG utgör hinder för en ordning som innebär en ensamrätt till detaljhandel och som är utformad på ett sådant sätt som den ordning som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.

---

(1)  EGT C 31, 8.2.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/2

---

DOMSTOLENS DOM

(stor avdelning)

den 7 juni 2005

i mål C-17/03 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het bedrijfsleven): Vereniging voor Energie, Milieu en Water m.fl. mot Directeur van de Dienst uitvoering en toezicht energie (1)

(Inre marknad för el - Företrädesrätt till det gränsöverskridande överföringssystemet för el - Företag som tidigare anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse - Långfristiga avtal som förelåg innan marknaden liberaliserades - Direktiv 96/92/EG - Icke diskrimineringsprincipen - Principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhetsprincipen)

(2005/C 182/04)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-17/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av College van Beroep voor het bedrijfsleven (Nederländerna), genom beslut av den 13 november 2002, som inkom till domstolen den 16 januari 2003, i målet Vereniging voor Energie, Milieu en Water, Amsterdam Power Exchange Spotmarket BV, Eneco NV mot Directeur van de Dienst uitvoering en toezicht energie, i närvaro av: Nederlands Elektriciteit Administratiekantoor BV, tidigare Samenwerkende ElektriciteitsProduktiebedrijven NV, har domstolen (stor avdelning), sammansatt av ordföranden V. Skouris och avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans och A. Rosas (referent) samt domarna J. P. Puissochet, R. Schintgen, N. Colneric, S. von Bahr, M. Ilešič, J. Malenovský och U. Lõhmus, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 7 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.	Artiklarna 7.5 och 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el avser inte enbart tekniska föreskrifter, utan skall tolkas så att de är tillämpliga på all form av diskriminering.

2.

Dessa artiklar utgör hinder för nationella bestämmelser genom vilka ett företag med företrädesrätt tilldelas kapacitet för gränsöverskridande överföring av el, oavsett om dessa bestämmelser härrör från den systemansvarige eller från den som utövar tillsyn över systemet eller från lagstiftaren, när sådana bestämmelser inte har godkänts inom ramen för det förfarande som anges i artikel 24 i direktiv 96/92.

---

(1)  EUT C 70, 02.03.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/3

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-20/03 (begäran om förhandsavgörande från rechtbank van eerste aanleg te Brugge): brottmål mot Marcel Burmanjer, René Alexander Van Der Linden, Anthony De Jong (1)

(Fri rörlighet för varor - Artikel 28 EG - Åtgärder med motsvarande verkan - Ambulerande försäljning - Ingående av avtal om prenumeration på tidskrifter - Förhandstillstånd)

(2005/C 182/05)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-20/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Rechtbank van eerste aanleg te Brugge (Belgien), genom beslut av den 17 januari 2003 som inkom till domstolen den 21 januari 2003, i brottmålet mot Marcel Burmanjer, René Alexander Van Der Linden, Anthony De Jong, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna A. Rosas (referent), K. Lenaerts, S. von Bahr och K. Schiemann, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 28 EG utgör inte hinder för nationella bestämmelser varigenom en medlemsstat föreskriver påföljd för ambulerande försäljning utan förhandstillstånd av tidningsprenumerationer på nationellt territorium förutsatt att bestämmelserna tillämpas på samtliga berörda näringsidkare som bedriver verksamhet inom det nationella territoriet oavsett varornas ursprung och förutsatt att dessa bestämmelser såväl rättsligt som faktiskt påverkar saluföringen av inhemska varor och varor från andra medlemsstater på samma sätt.

Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera om tillämpning av nationell rätt, med hänsyn till omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, säkerställer att nämnda bestämmelser såväl rättsligt som faktiskt påverkar saluföring av inhemska varor och varor från andra medlemsstater på samma sätt. Om så inte skulle vara fallet ankommer det på den nationella domstolen att fastställa om de ifrågavarande bestämmelserna kan motiveras av hänsyn hänförliga till allmänintresset i den mening som detta begrepp erhållit i domstolens rättspraxis och om de är proportionerliga i förhållande till det eftersträvade allmänintresset.

---

(1)  EUT C 70, 22.3.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/3

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 31 maj 2005

i mål C-53/03: Synetairismos Farmakopoion Aitolias & Akarnanias (Syfait) m.fl. mot GlaxoSmithKline plc m.fl. (1)

(Upptagande till sakprövning - Begreppet nationell domstol - Missbruk av dominerande ställning - Vägran att leverera läkemedel till grossister - Parallellhandel)

(2005/C 182/06)

Rättegångsspråk: grekiska

I mål C-53/03, Synetairismos Farmakopoion Aitolias & Akarnanias (Syfait) m.fl, Panellinios syllogos farmakapothikarion, Interfarm – A. Agelakos & Sia OE m.fl., K.P. Marinopoulos Anonymos Etairia emporias kai dianomis farmakeftikon proïonton m.fl. mot GlaxoSmithKline plc m.fl, GlaxoSmithKline AEVE, tidigare Glaxowellcome AEVE, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Epitropi Antagonismou (Grekland), genom beslut av den 22 januari 2003 som inkom till domstolen den 5 februari 2003, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, A. Rosas och R. Silva de Lapuerta samt domarna C. Gulmann (referent), R. Schintgen, N. Colneric och S. von Bahr, generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 31 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Europeiska gemenskapernas domstol är inte behörig att besvara de frågor som Epitropi Antagonismou, genom beslut av den 22 januari 2003, har hänskjutit till den.

---

(1)  EUT C 101, 26.4.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/4

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

av den 2 juni 2005

i mål C-83/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (1)

(Fördragsbrott - Miljö - Direktiv 85/337/EEG - Bedömning av projekts inverkan på miljön - Anläggning av en hamn för fritidsbåtar i Fossacesia)

(2005/C 182/07)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-83/03, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 26 februari 2003, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: R. Amorosi och A. Aresu) mot Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia, biträdd av M. Fiorilli, avvocato dello Stato), har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet samt domarna J.-P. Puissochet (referent) och S. von Bahr, generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: R. Grass, den 2 juni 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 4.2 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt genom att Regionen Abruzzerna inte på ett korrekt sätt har kontrollerat huruvida projektet att anlägga en hamn för fritidsbåtar i Fossacesia (Chieti), vilket ingår bland de typer av projekt som anges i bilaga 2 till nämnda direktiv, var av sådan art att det krävde en miljökonsekvensbeskrivning.

2)	Republiken Italien skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 112, 10.5.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/4

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 12 maj 2005

i mål C-112/03 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Grenoble): Société financière et industrielle du Peloux mot Axa Belgium m.fl. (1)

(Brysselkonventionen - Behörighet vid försäkringstvister - Avtal om domstols behörighet som ingåtts mellan en försäkringstagare och en försäkringsgivare vilka har sitt hemvist i samma konventionsstat - Möjlighet att åberopa en prorogationsklausul mot en försäkrad som inte har godkänt klausulen - Försäkrad som har sitt hemvist i en annan konventionsstat)

(2005/C 182/08)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-112/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt protokollet av den 3 juni 1971 om domstolens tolkning av konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, som framställts av Cour d'appel i Grenoble (Frankrike), genom beslut av den 20 februari 2003, som inkom till domstolen den 13 mars 2003, i målet Société financière et industrielle du Peloux mot Axa Belgium m.fl., Gerling Konzern Belgique SA, Établissements Bernard Laiterie du Chatelard, Calland Réalisations SARL, Joseph Calland, Maurice Picard, Abeille Assurances Cie, Mutuelles du Mans SA, SMABTP, Axa Corporate Solutions Assurance SA, Zurich International France SA, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Silva de Lapuerta, J. Makarczyk, P. Kūris och J. Klučka (referent), generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 12 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

En prorogationsklausul i enlighet med artikel 12.3 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands tillträde, enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde, enligt konventionen av den 26 maj 1989 om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals tillträde och enligt konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges tillträde kan inte åberopas mot den som är försäkrad genom avtalet men som inte uttryckligen har skrivit under klausulen och som har sitt hemvist i en annan konventionsstat än den där försäkringstagaren eller försäkringsgivaren har sitt hemvist.

---

(1)  EUT C 112, 10.05.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/5

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

av den 2 juni 2005

i mål C-136/03 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof): Georg Dörr och Ibrahim Ünal mot Sicherheitsdirektion für das Bundesland Vorarlberg (1)

(Fri rörlighet för personer - Allmän ordning - Direktiv 64/221/EEG - Artiklarna 8 och 9 - Uppehållsförbud och utvisningsbeslut till följd av brott - Överklagande som endast avser huruvida den åtgärd som innebär att den berörda personen inte längre får uppehålla sig i landet har laga giltighet - Överklagandet resulterar inte i uppskov med verkställigheten - Den berörda personens rätt att åberopa lämplighetsöverväganden vid en myndighet som skall avge ett yttrande - Associeringsavtalet EEG - Turkiet - Fri rörlighet för arbetstagare - Artiklarna 6.1 och 14.1 i associeringsrådets beslut nr 1/80)

(2005/C 182/09)

Rättegångsspråk: tyska

Domstolen, tredje avdelningen (sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas (referent) samt domarna A. Borg Barthet, S. von Bahr, J. Malenovský och U. Lõhmus, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Múgica Arzamendi), har den 2 juni 2005 avkunnat dom i mål C-136/03: Georg Dörr mot Sicherheitsdirektion für das Bundesland Kärnten, och Ibrahim Ünal mot Sicherheitsdirektion für das Bundesland Vorarlberg, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG från Verwaltungsgerichtshof (Österrike) enligt beslut av den 18 mars 2003. Domslutet i denna dom har följande lydelse:

1)

Artikel 9.1 i rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa skall tolkas så att den utgör hinder mot bestämmelser i en medlemsstat enligt vilka ett överklagande av ett beslut om utvisning från territoriet riktat mot en medborgare från en annan medlemsstat inte resulterar i uppskov med verkställigheten och överklagande av utvisningsbeslutet endast får ske för att avgöra huruvida beslutet har laga giltighet, när det inte inrättats någon behörig myndighet i den mening som avses i artikel 9.1 i direktivet.

2)	De processrättsliga skyddsregler som föreskrivs i artiklarna 8 och 9 i direktiv 64/221 är tillämpliga på turkiska medborgare, vars rättsliga ställning framgår av artiklarna 6 eller 7 i associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen.

---

(1)  EGT C 135 av den 7.6.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/5

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

av den 26 maj 2005

i mål C-212/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike (1)

(Fördragsbrott - Åtgärder med motsvarande verkan - Förförande med förhandstillstånd för införsel av läkemedel för personligt bruk - Humanläkemedel - Homeopatika)

(2005/C 182/10)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-212/03, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 15 maj 2003, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: H. Støvlbæk och B. Stromsky) mot Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues, C. Bergeot-Nunes och R. Loosli-Surrans), har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna C. Gulmann (referent), R. Schintgen, J. Makaczyk och J. Klučka, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Múgica Arzamendi, den 26 maj 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28 EG genom att tillämpa — ett förfarande med förhandstillstånd för införsel för personligt bruk, som inte sker i samband med inresa, av läkemedel som lagligen förskrivs i Frankrike och som är godkända enligt rådets direktiv 65/65/EEG av den 30 januari 1965 om tillnärmning av bestämmelser som fastställs genom lagar eller andra författningar och som gäller farmaceutiska specialiteter, i dess lydelse enligt rådets direktiv 93/39/EEG, både i Frankrike och i den medlemsstat i där de köpts, — ett förfarande med förhandstillstånd för införsel för personligt bruk, som inte sker i samband med inresa, av homeopatika som lagligen förskrivs i Frankrike och som har registrerats i en medlemsstat enligt rådets direktiv 92/73/EEG av den 22 september 1992 om utökad räckvidd för direktiv 65/65/EEG och 75/319/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar beträffande läkemedel och fastställande av ytterligare bestämmelser som rör homeopatika, och — ett oproportionerligt förfarande med förhandstillstånd för införsel för personligt bruk, som inte sker i samband med inresa, av läkemedel som lagligen förskrivs i Frankrike och som inte är godkända i denna medlemsstat utan endast i den där de köpts.

2)	Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 158, 5.7.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/6

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 24 maj 2005

i mål C-244/03: Republiken Frankrike mot parlamentet m.fl. (1)

(Kosmetiska produkter - Djurförsök - Direktiv 2003/15/EG - Delvis ogiltigförklaring - Artikel 1.2 - Odelbarhet - Avvisning)

(2005/C 182/11)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-244/03, angående en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 230 EG, som väckts den 3 juni 2003, Republiken Frankrike (ombud: inledningsvis F. Alabrune, C. Lemaire och G. de Bergues, därefter G. de Bergues, J.-L. Florent och D. Petrausch) mot Europaparlamentet (ombud: inledningsvis J.L. Rufas Quintana och M. Moore, därefter M. Moore och K. Bradley) och Europeiska unionens råd (ombud: J.-P. Jacqué och C. Giorgi Fort), har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann och C.W.A. Timmermans samt domarna C. Gulmann, A. La Pergola, J.-P. Puissochet, R. Schintgen, K. Schiemann (referent), J. Makarczyk, P. Kūris, U. Lõhmus, E. Levits och A.Ó. Caoimh; generaladvokat: L.A. Geelhoed; justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 24 maj 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:

1)	Talan avvisas.

2)	Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 171, 19.07.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/6

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 2 juni 2005

i mål C-266/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (1)

(Fördragsbrott - En medlemsstats förhandlande, ingående, ratificering och genomförande av bilaterala avtal - Transporter av gods eller passagerare på inre vattenvägar - Gemenskapens externa behörighet - Artikel 10 EG - Förordningarna (EEG) nr 3921/91 och (EG) nr 1356/96)

(2005/C 182/12)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-266/03, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 18 juni 2003, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Schmidt och W. Wils) mot Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner), har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna R. Silva de Lapuerta (referent), K. Lenaerts, S. von Bahr och K. Schiemann, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 2 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 10 EG genom att – utan att samarbeta eller samråda med kommissionen – förhandla, ingå, ratificera och låta följande avtal träda i kraft: — Avtalet mellan Storhertigdömet Luxemburgs regering och Tjeckiska och Slovakiska Federativa Republikens regering om transporter på inre vattenvägar, undertecknat i Luxemburg den 30 december 1992. — Avtalet mellan Storhertigdömet Luxemburgs regering och Rumäniens regering om transporter på inre vattenvägar, undertecknat i Bukarest den 10 november 1993. — Avtalet mellan Storhertigdömet Luxemburgs regering och Republiken Polens regering om sjöfart på inre vattenvägar, undertecknat i Luxemburg den 9 mars 1994.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska gemenskapernas kommission och Storhertigdömet Luxemburg skall bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 200, 23.8.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/7

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

av den 12 maj 2005

i mål C-278/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (1)

(Fördragsbrott - Fri rörlighet för arbetstagare - Uttagningsförfaranden för rekrytering av undervisningspersonal till det offentliga italienska skolväsendet - Yrkeserfarenhet som har förvärvats i andra medlemsstater har inte eller endast i otillräcklig grad beaktats - Artikel 39 EG - Artikel 3 i förordning (EEG) nr 1612/68)

(2005/C 182/13)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-278/03, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 26 juni 2003, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M.-J. Jonczy) mot Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia, biträdd av G. De Bellis, avvocato dello Stato), har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans (referent) samt domarna C. Gulmann, R. Schintgen, G. Arestis och J. Klučka, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 maj 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 39 EG och artikel 3.1 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen, genom att vid gemenskapsmedborgares deltagande i uttagningsförfaranden för rekrytering av undervisningspersonal till det offentliga italienska skolväsendet inte beakta undervisningserfarenhet som dessa medborgare har förvärvat i andra medlemsstater, eller åtminstone inte beakta denna på samma sätt som erfarenhet som förvärvats inom landet.

2)	Republiken Italien skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 213, 6.9.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/7

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-283/03 (begäran om förhandsavgörande från College van beroep voor het bedrijfsleven): A.H. Kuipers mot Produktschap Zuivel (1)

(Gemensam organisation av marknaden - Mjölk och mjölkprodukter - Förordning (EEG) nr 804/68 - Nationellt system enligt vilket mejerierna gör avdrag från de priser som skall betalas till mjölkbönderna eller betalar ut prispåslag till dem beroende på kvaliteten på den levererade mjölken - Oförenlighet)

(2005/C 182/14)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-283/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av College van Beroep voor het bedrijfsleven (Nederländerna), genom beslut av den 27 juni 2003 som inkom till domstolen den 30 juni 2003, i målet A.H. Kuipers mot Productschap Zuivel, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna K. Lenaerts, J.N. Cunha Rodrigues, K. Schiemann (referent) och M. Ilešič, generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Det gemensamma prissystem som utgör grund för den gemensamma organisation för marknaden för mjölk och mjölkprodukter som införts genom rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1538/95 av den 29 juni 1995, utgör hinder för att medlemsstaterna ensidigt vidtar åtgärder som ingriper i den prissättningsmekanism som, under samma skede i produktionskedjan, regleras genom den gemensamma organisationen. Så är fallet med ett system som i likhet med det i målet vid den nationella domstolen, oavsett vilket syfte det hävdas eller visas ha, introducerar en mekanism enligt vilken

—	mejerierna är skyldiga att tillämpa ett avdrag på priset för den mjölk som levereras till dem när denna inte uppfyller vissa kvalitetskrav och

—

det belopp som samtliga mejerier erhåller på det sättet under en viss period slås samman innan det, efter eventuella penningflöden mellan mejerierna, i form av prispåslag genom identiska belopp återutbetalas av varje mejeri per 100 kilogram mjölk som levererats till det under den nämnda perioden, till endast de mjölkbönder som har levererat mjölk som uppfyller de nämnda kvalitetskraven.

---

(1)  EUT C 213, 6.9.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/8

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

av den 12 maj 2005

i mål C-315/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Huhtamaki Dourdan SA (1)

(Skiljedomsklausul - Återbetalning av förskott som betalats inom ramen för utförandet av ett forskningsavtal - Bristande redovisning av delar av kostnaderna)

(2005/C 182/15)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-315/03, angående en talan enligt artikel 238 EG, som väckts den 23 juli 2003, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Giolito) mot Huhtamaki Dourdan SA, Dourdan (Frankrike) (ombud: F. Puel och L. François-Martin, avocats), har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet samt domarna J.-P. Puissochet (referent) och S. von Bahr, generaladvokat: L.M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: R. Grass, den 12 maj 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:

1)

Huhtamaki Dourdan SA skall betala Europeiska gemenskapernas kommission ett belopp på 151 533,47 euro avseende kapitalbeloppet vid återbetalning av en del av det förskott som svaranden har mottagit inom ramen för avtal nr BRST-CT 98 5422 samt ett belopp på 23 583,63 euro avseende förfallen ränta fram till dagen för förevarande dom. Huhtamaki Dourdan SA skall även betala kommissionen ränta med en räntesats på 4,81 procent på det kapitalbelopp som återstår att återbetala från och med dagen efter denna dag till dess full betalning sker.

2)	Huhtamaki Dourdan SA skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 213, 6.9.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/8

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

av den 26 maj 2005

i mål C-332/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal (1)

(Fördragsbrott - Fiske - Bevarande och förvaltning av fiskeresurser - Rådets förordning (EEG) nr 3760/92 och rådets förordning (EEG) nr 2847/93 - Kontrollåtgärder för fiske)

(2005/C 182/16)

Rättegångsspråk: portugisiska

I mål C -332/03, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: T. van Rijn och A.-M. Alves Vieira) mot Republiken Portugal (ombud: L. Fernandes och M.J. Policarpo), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 29 juli 2003, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna J.-P. Puissochet (referent), S. von Bahr, J. Malenovský och U. Lõhmus, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Portugal har avseende fiskeåren 1994-1996 åsidosatt sina skyldigheter avseende förvaltning och kontroll av nedannämnda fiskekvoter enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk samt enligt artiklarna 2, 19.1, 19.2, 21.1 och 21.2 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, — genom att inte fastställa närmare föreskrifter för användning av de kvoter som Republiken Portugal tilldelats, — genom att inte säkerställa iakttagandet av de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om bevarande av resurser genom en tillräckligt effektiv kontroll av fisket och — genom lämplig inspektion av landningar och kontroll av registrering av fångster, — genom att inte tillfälligt förbjuda det fiske som bedrevs av fiskefartyg som förde portugisisk flagg eller var registrerade i Portugal när de fångster som hade gjorts ansågs ha uttömt den motsvarande kvoten och genom att slutligt förbjuda fisket först när kvoten hade överskridits väsentligt samt genom att inte säkerställa ett kontrollsystem som särskilt omfattar dubbelkontroll av uppgifter och en kontroll av lämnade uppgifter mot de uppgifter som finns i en databas.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Republiken Portugal skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 135 av den 7 juni 2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/9

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 12 maj 2005

i mål C-347/03 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale amministrativo regionale del Lazio): Regione autonoma Friuli-Venezia Giulia och Agenzia regionale per lo sviluppo rurale (ERSA) mot Ministero delle Politiche Agricole e Forestali (1)

(Yttre förbindelser - Avtalet mellan EG och Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar - En beteckning för vissa viner med ursprung i Ungern som åtnjuter skydd i gemenskapen - Den geografiska beteckningen Tokaj - Skriftväxling - Möjligheten att använda ordet Tocai i namnet Tocai friulano eller Tocai italico för att beteckna och presentera vissa italienska viner, särskilt kvalitetsvin framställt i ett specificerat område (kvalitetsvin fso), under en övergångsperiod som löper ut den 31 mars 2007 - Möjligheten upphör efter utgången av övergångsperioden - Giltighet - Rättslig grund - Artikel 133 EG - Principer i internationell rätt rörande traktater - Artiklarna 22–24 i TRIPs-avtalet - Skydd för grundläggande rättigheter - Rätten till egendom)

(2005/C 182/17)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-347/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Tribunale amministrativo regionale del Lazio (Italien), genom beslut av den 9 juni 2003 som inkom till domstolen den 7 augusti 2003, i målet mellan, å ena sidan, Regione autonoma Friuli-Venezia Giulia och Agenzia regionale per lo sviluppo rurale (ERSA) och, å andra sidan, Ministero delle Politiche Agricole e Forestali, ytterligare deltagare i rättegången: Regione Veneto, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans (referent) samt domarna R. Silva de Lapuerta, R. Schintgen, G. Arestis och J. Klučka, generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 12 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Ungern, å andra sidan, utgör inte den rättsliga grunden för rådets beslut 93/724/EG av den 23 november 1993 om slutande av avtal mellan Europeiska gemenskapen och Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar.

2.	Artikel 133 EG, vilken anges i ingressen till beslut 93/724, utgör en korrekt rättslig grund för att gemenskapen ensam skulle ingå avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar.

3.

Förbudet mot att efter den 31 mars 2007 använda beteckningen Tocai i Italien, vilket följer av skriftväxlingen angående artikel 4 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar, strider inte mot de bestämmelser om homonyma beteckningar som föreskrivs i artikel 4.5 i nämnda avtal.

4.

Den gemensamma förklaringen angående artikel 4.5 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar – i vilken det i första stycket anges att de avtalsslutande parterna konstaterade, vad avser artikel 4.5 a i nämnda avtal, att de vid tidpunkten för förhandlingarna inte hade kännedom om något specifikt fall i vilket bestämmelserna i denna artikel skulle kunna vara tillämpliga – utgör inte en uppenbart felaktig beskrivning av de verkliga förhållandena.

5.

Artiklarna 22–24 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, vilket återfinns i bilaga 1 C till avtalet om upprättande av världshandelsorganisationen och som godkänts på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994, skall tolkas så, att i ett sådant fall som det som är aktuellt i målet vid den nationella domstolen, vilket rör homonymi mellan en geografisk beteckning i ett tredje land och en beteckning som anger namnet på en druvsort som används för att beteckna och presentera vissa gemenskapsviner som framställs av denna druvsort, uppställs det i nämnda bestämmelser inte något krav på att denna beteckning får fortsätta att användas, trots att den har använts av vinproducenterna i fråga, antingen i god tro eller i minst tio års tid, före den 15 april 1994, och att beteckningen klart anger vilket land eller vilken region eller vilket område som det skyddade vinet kommer från så att konsumenterna inte vilseleds.

6.

Äganderätten utgör inte något hinder mot förbudet för berörda näringsidkare i den självständiga regionen Friuli-Venezia Giulia (Italien) att använda ordet Tocai i namnet Tocai friulano eller Tocai italico för att beteckna och presentera vissa italienska kvalitetsviner som framställts i ett specificerat område efter en övergångsperiod som löper ut den 31 mars 2007, vilket förbud följer av den till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar bifogade skriftväxlingen angående artikel 4 i nämnda avtal, som dock inte intagits i själva avtalet.

---

(1)  EUT C 264, 1.11.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/10

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-409/03 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof): Société d'exportation de produits agricoles SA (SEPA) mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas (1)

(Exportbidrag - Nötkött - Nödslakt - Förordning (EEG) nr 3665/87 - Artikel 13 - Sund, god och marknadsmässig kvalitet - Möjligt att saluföra under normala omständigheter)

(2005/C 182/18)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-409/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesfinanzhof (Tyskland), genom beslut av den 15 juli 2003 som inkom till domstolen den 1 oktober 2003, i målet Société d'exportation de produits agricoles SA (SEPA) mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna K. Lenaerts, N. Colneric, K. Schiemann och E. Juhász (referent), generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 13 i kommissionens förordning (EEG) nr 3665/87 av den 27 november 1987 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter skall tolkas så, att kött som uppfyller kraven för att anses tjänligt som livsmedel och som enligt gemenskapslagstiftningen endast får saluföras som livsmedel i Europeiska gemenskapen på den lokala marknaden, på grund av att köttet härrör från djur som nödslaktats, inte kan anses vara av ”sund, god och marknadsmässig kvalitet”, ett villkor som måste vara uppfyllt för att exportbidrag skall beviljas.

---

(1)  EUT C 275, 15.11.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/10

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 12 maj 2005

i mål C-415/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland (1)

(Statligt stöd - Skyldighet att återkräva - Absolut hinder för verkställighet - Föreligger inte)

(2005/C 182/19)

Rättegångsspråk: grekiska

I mål C-415/03, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Triantafyllou och J. Buendía Sierra) mot Republiken Grekland (ombud: A. Samoni-Rantou, P. Mylonopoulos, F. Spathopoulos och P. Anestis), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 88.2 EG, väckt den 25 september 2003, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Silva de Lapuerta (referent), R. Schintgen, G. Arestis och J. Klučka, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Ferreira, den 12 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3 i kommissionens beslut 2003/372/EG av den 11 december 2002 om det statliga stöd som Grekland har beviljat Olympic Airways, genom att inte inom den föreskrivna fristen vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva det stöd som har förklarats vara olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden – med undantag för det stöd som rör avgifterna till det nationella organet för social trygghet.

2)	Republiken Grekland skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 289, 29.11.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/11

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 12 maj 2005

i mål C-444/03 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin): Meta Fackler KG mot Förbundsrepubliken Tyskland (1)

(Humanläkemedel - Homeopatika - Nationell bestämmelse i vilken föreskrivs att det särskilda, förenklade registreringsförfarandet är uteslutet för ett läkemedel sammansatt av kända homeopatiska substanser när medlets användning som homeopatikum inte är allmänt känd)

(2005/C 182/20)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-444/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Verwaltungsgericht Berlin (Tyskland), genom beslut av den 28 augusti 2003, som inkom till domstolen den 21 oktober 2003, i målet mellan Meta Fackler KG och Förbundsrepubliken Tyskland, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Silva de Lapuerta, C. Gulmann (referent), P. Kūris och J. Klučka, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztanc, den 12 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artiklarna 14 och 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel skall tolkas så, att de utgör hinder för tillämpningen av en nationell bestämmelse vari föreskrivs att det särskilda förenklade registreringsförfarandet är uteslutet för ett läkemedel sammansatt av flera kända homeopatiska substanser när medlets användning som homeopatikum inte är allmänt känd.

---

(1)  EUT C 21, 24.1.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/11

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 12 maj 2005

i mål C-452/03 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division): RAL (Channel Islands) Ltd mot Commissioners of Customs & Excise (1)

(Mervärdesskatt - Sjätte direktivet - Artikel 9.1 och 9.2 - Spelautomater - Underhållningsmässiga och liknande aktiviteter - Tjänsteleverantör som är etablerad utanför gemenskapens territorium - Fastställande av platsen för tillhandahållande av tjänster)

(2005/C 182/21)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-452/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division (Förenade kungariket) genom beslut av den 17 oktober 2003, som inkom till domstolen den 27 oktober 2003, i målet mellan RAL (Channel Islands) Ltd, RAL Ltd, RAL Services Ltd, RAL Machines Ltd och Commissioners of Customs & Excise, har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann, samt domarna K. Lenaerts (referent), N. Colneric, K. Schiemann och E. Juhász, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc, den 12 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Den tjänst som består i att göra det möjligt för allmänheten att mot betalning använda spelautomater i spelhallar i en medlemsstat skall anses vara en underhållningsmässig eller liknande aktivitet i den mening som avses i artikel 9.2 c första strecksatsen i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, vilket innebär att platsen för tillhandahållandet av tjänsten skall vara den där denna fysiskt utförs.

---

(1)  EUT C 7, 10.01.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/12

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-478/03 (begäran om förhandsavgörande från House of Lords): Celtec Ltd mot John Astley m.fl. (1)

(Direktiv 77/187/EEG - Artikel 3.1 - Skydd för arbetstagares rättigheter vid företagsövergång - Rättigheter och skyldigheter för överlåtaren på grund av ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande som gäller vid tidpunkten för övergången - Begreppet tidpunkten för övergången)

(2005/C 182/22)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-478/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av House of Lords (Förenade kungariket), genom beslut av den 10 november 2003 som inkom till domstolen den 17 november 2003, i målet Celtec Ltd mot John Astley m.fl., har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna K. Lenaerts (referent), N. Colneric, E. Juhász och E. Levits, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Artikel 3.1 i rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter skall tolkas så, att tidpunkten för övergången i den mening som avses i den bestämmelsen sammanfaller med den tidpunkt då ställningen som ansvarig arbetsgivare för driften av den enhet som övergången avser överförs från överlåtaren till förvärvaren. Det är fråga om en särskild tidpunkt som inte kan flyttas fram till en annan tidpunkt enligt överlåtarens eller förvärvarens önskemål.

2.

Vid tillämpningen av nämnda bestämmelse skall de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången, i den mening som preciserats i punkt 1 i domslutet, mellan överlåtaren och de arbetstagare som är anställda vid det företag som övergången avser anses övergå från överlåtaren till förvärvaren vid nämnda tidpunkt. Detta gäller oavsett vad parterna i övergången har kommit överens om i detta hänseende.

---

(1)  EUT C 21, 24.1.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/12

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-498/03 (begäran om förhandsavgörande från VAT and Duties Tribunal, London): Kingscrest Associates Ltd, Montecello Ltd mot Commissioners of Customs & Excise (1)

(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 13 A.1 g och h - Transaktioner som är undantagna från skatteplikt - Tjänster som är nära kopplade till socialt bistånd eller socialförsäkring - Tjänster som är nära kopplade till skydd av barn och ungdomar - Tjänster som tillhandahålls av icke offentligrättsliga organ som är erkända som välgörenhetsorganisationer av medlemsstaten i fråga - Privat enhet som drivs i vinstsyfte - Begreppet välgörenhetsorganisation)

(2005/C 182/23)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-498/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av VAT and Duties Tribunal, London (Förenade kungariket), genom beslut av den 10 juni 2003, som inkom till domstolen den 26 november 2003, i målet Kingscrest Associates Ltd, Montecello Ltd mot Commissioners of Customs & Excise, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna A. Borg Barthet, A. La Pergola, J. Malenovský och A. Ó Caoimh (referent), generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Ordet charitable i den engelska versionen av artikel 13 A.1 g och h i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund utgör ett självständigt gemenskapsrättsligt begrepp som skall tolkas med beaktande av samtliga språkversioner av direktivet.

2.	Uttrycket ”organisationer som är erkända som välgörenhetsorganisationer av medlemsstaten i fråga” i artikel 13 A.1 g och h i sjätte direktivet 77/388 kan omfatta privata enheter som drivs i vinstsyfte.

3.

Det ankommer på den nationella domstolen att, med hänsyn till bland annat principerna om likabehandling och skatteneutralitet och med beaktande av innehållet i tjänsterna i fråga och villkoren för deras tillhandahållande, fastställa huruvida erkännandet av en privat enhet som drivs i vinstsyfte, och därför inte har status som charity enligt den nationella lagstiftningen, som en välgörenhetsorganisation i den mening som avses för undantagen i artikel 13 A.1 g och h i sjätte direktivet 77/388, innebär att det utrymme för skönsmässig bedömning som medlemsstaterna enligt dessa bestämmelser har vid ett sådant erkännande överskrids.

---

(1)  EUT C 21, 24.01.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/13

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-536/03 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo): António Jorge Lda mot Fazenda Pública (1)

(Mervärdesskatt - Artikel 19 i sjätte mervärdesskattedirektivet - Avdrag för ingående skatt - Verksamhet inom fastighetsbranschen - Varor och tjänster som är avsedda att användas för såväl skattepliktiga transaktioner som för undantagna transaktioner - Avdrag enligt andelsmetod)

(2005/C 182/24)

Rättegångsspråk: portugisiska

I mål C-536/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Supremo Tribunal Administrativo (Portugal), genom beslut av den 26 november 2003, som inkom till domstolen den 22 december 2003, i målet mellan António Jorge Lda och Fazenda Pública, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Silva de Lapuerta (referent), J. Makarczyk, P. Kūris och G. Arestis; generaladvokat: C. Stix-Hackl; justitiesekreterare: R. Grass, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Artikel 19 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund utgör hinder för att värdet av pågående arbeten som utförs av en skattskyldig inom ramen för byggverksamhet tas med i nämnaren i det allmänna bråket för beräkningen av avdragsgill andel, då detta värde inte motsvarar varor eller tjänster som den skattskyldige redan levererat eller som varit föremål för avräkning för arbetena och/eller som betalats a conto.

---

(1)  EUT C 47, 21.02.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/13

---

DOMSTOLENS DOM

(stora avdelningen)

den 7 juni 2005

i mål C-543/03 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Innsbruck): Christine Dodl och Petra Oberhollenzer mot Tiroler Gebietskrankenkasse (1)

(Förordningarna (EEG) nr 1408/71 och nr 574/72 - Familjeförmåner - Vårdnadsbidrag - Rätt till samma typ av förmåner i anställningsmedlemsstaten och i bosättningsmedlemsstaten)

(2005/C 182/25)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-543/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av l'Oberlandesgericht Innsbruck (Österrike), genom beslut av den 16 december 2003, som inkom till domstolen den 29 december 2003, i målet Christine Dodl och Petra Oberhollenzer mot Tiroler Gebietskrankenkasse, har domstolen (stora avdelningen), sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans och A. Rosas samt domarna C. Gulmann, J.-P. Puissochet, K. Schiemann (referent), J. Makarczyk, P. Kūris, E. Juhász, U. Lõhmus, E. Levits och A.Ó Caoimh, generaladvokat: L.A. Geelhoed, justitiesekreterare: byrådirektören K. Sztranc den 7 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

En person är arbetstagare i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1386/2001 av den 5 juni 2001, då han är obligatoriskt eller frivilligt försäkrad, om så bara mot en enda risk, enligt ett allmänt eller särskilt system för social trygghet som anges i artikel 1 a i förordning nr 1408/71, oavsett om ett anställningsförhållande föreligger. Det ankommer på den nationella domstolen att utföra nödvändiga kontroller för att fastställa huruvida klagandena i målet vid den nationella domstolen, under den tid för vilken det aktuella bidraget begärts, var anslutna till någon gren av den österrikiska socialförsäkringen och således omfattades av begreppet anställd i den mening som avses i nämnda artikel 1 a.

2)

När lagstiftningen i såväl anställningsstaten som bosättningsstaten ger en anställd rätt till familjeförmåner, för samma familjemedlem för samma period, är det i princip anställningsstaten som, enligt artikel 10.1 a i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 410/2002 av den 27 februari 2002, är behörig att utbetala dessa förmåner. När en person som har vårdnaden om barnen, och särskilt maken eller sambon till den anställde i fråga, utövar förvärvsverksamhet i bosättningsstaten, skall emellertid denna medlemsstat utbetala familjeförmåner med tillämpning av artikel 10.1 b i förordning nr 574/72, i dess lydelse enligt förordning nr 410/2002, oavsett vem som enligt denna stats lagstiftning har den direkta rätten till dessa förmåner. I sådant fall skall anställningsstatens utbetalning av familjeförmåner innehållas upp till ett belopp som motsvarar de familjeförmåner som gäller enligt lagstiftningen i bosättningsstaten.

---

(1)  EUT C 85, 03.04.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/14

---

DOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 2 juni 2005

i mål C-15/04 (begäran om förhandsavgörande från Bundesvergabeamt): Koppensteiner GmbH mot Bundesimmobiliengesellschaft mbH (1)

(Offentlig upphandling - Direktiv 89/665/EEG - Talan avseende offentlig upphandling - Beslut att återkalla en anbudsinfordran efter det att anbuden har öppnats - Domstolsprövning - Räckvidd - Effektivitetsprincipen)

(2005/C 182/26)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-15/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesvergabeamt (Österrike), genom beslut av den 12 januari 2004, som inkom till domstolen den 19 januari 2004, i målet Koppensteiner GmbH mot Bundesimmobiliengesellschaft mbH, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna R. Silva de Lapuerta, C. Gulmann (referent), P. Kūris och G. Arestis, generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 2 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

Den behöriga domstolen skall underlåta att tillämpa nationella bestämmelser som utgör hinder för den att iaktta den skyldighet som följer av artiklarna 1.1 och 2.1 b i rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten, i dess lydelse enligt rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster.

---

(1)  EUT C 85, 03.04.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/14

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-43/04 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof): Finanzamt Arnsberg mot Stadt Sundern (1)

(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 25 - Särskilt beskattningssystem som är tillämpligt på jordbrukare - Upplåtelse av jakträtt inom ramen för ett kommunalt skogsbruksföretag - Begreppet jordbrukstjänst)

(2005/C 182/27)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-43/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesfinanzhof (Tyskland), genom beslut av den 27 november 2003, som inkom till domstolen den 4 februari 2004, i målet mellan Finanzamt Arnsberg och Stadt Sundern har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas (referent) samt domarna A. Borg Barthet, A. La Pergola, J. Malenovský och A. Ó Caoimh, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Artikel 25 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund skall tolkas så, att det särskilda beskattningssystemet för jordbrukare endast skall tillämpas på leveranser av jordbruksprodukter och tillhandahållande av jordbrukstjänster, såsom dessa definieras i artikel 25.2, och att andra transaktioner som utförs av schablonbeskattade jordbrukare skall omfattas av de allmänna bestämmelserna i detta direktiv.

2.	Artikel 25.2 femte strecksatsen i sjätte direktivet jämförd med bilaga B i detta direktiv skall tolkas så, att schablonbeskattad jordbrukares upplåtelser av jakträtter inte utgör jordbrukstjänster i den mening som avses i direktivet.

---

(1)  EUT C 85, 3.4.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/15

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

av den 2 juni 2005

i mål C-68/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2001/81/EG - Luftföroreningar - Nationella utsläppstak)

(2005/C 182/28)

Rättegångsspråk: grekiska

I mål C-68/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: G. Valero Jordana och M. Konstantinidis) mot Republiken Grekland (ombud: N. Dafniou), angående talan om ogiltigförklaring enligt artikel 226 EG, väckt den 13 februari 2004, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet (referent) samt domarna A. La Pergola och A. Ó Caoimh; generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo- Colomer, justitiesekreterare: R. Grass, den 2 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet,

2)	Republiken Grekland förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 94, 17.3.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/15

---

DOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-77/04 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation): Groupement d'intérêt économique (GIE) Réunion européenne m.fl. mot Zurich España, Société pyrénéenne de transit d'automobiles (Soptrans) (1)

(Brysselkonventionen - Begäran att domstolen skall tolka artikel 6.2 och bestämmelserna i avsnitt 3 i avdelning II - Behörighet vid försäkringstvister - Talan som avser återgångskrav eller annat liknande krav och som väcks av en försäkringsgivare mot en annan försäkringsgivare - Samma intresse försäkrat hos flera försäkringsgivare mot samma fara)

(2005/C 182/29)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-77/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt protokollet av den 3 juni 1971 om domstolens tolkning av konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, som framställts av Cour de cassation (Frankrike), genom beslut av den 20 januari 2004, som inkom till domstolen den 17 februari 2004, i målet mellan Groupement d'intérêt économique (GIE) Réunion européenne m.fl. och Zurich España, Société pyrénéenne de transit d'automobiles (Soptrans), har domstolen (första avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues (referent), M. Ilešič och E. Levits; generaladvokat: F.G. Jacobs; justitiesekreterare: byrådirektören K.H. Sztranc, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Bestämmelserna i avsnitt 3 i avdelning II i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands tillträde, enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde, enligt konventionen av den 26 maj 1989 om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals tillträde och enligt konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges tillträde, kan inte tillämpas när det är fråga om en talan avseende återgångskrav som väcks av en försäkringsgivare mot en annan försäkringsgivare på den grunden att samma intresse är försäkrat hos flera försäkringsgivare mot samma fara.

2.

Artikel 6.2 i nämnda konvention är tillämplig i fråga om talan avseende återgångskrav som väcks på den grunden att samma intresse är försäkrat hos flera försäkringsgivare mot samma fara, såvitt det finns ett samband mellan det ursprungliga käromålet och talan avseende återgångskrav som gör det möjligt att slå fast att forumreglerna inte kringgås på ett otillbörligt sätt.

---

(1)  EUT C 85, 03.04.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/16

---

DOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 2 juni 2005

i mål C-89/04 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State): Mediakabel BV mot Commissariaat voor de Media (1)

(Direktiv 89/552/EEG - Artikel 1 a - TV-sändningar - Tillämpningsområde - Direktiv 98/34/EG - Artikel 1.2 - Informationssamhällets tjänster - Tillämpningsområde)

(2005/C 182/30)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-89/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Raad van State (Nederländerna), genom beslut av den 18 februari 2004, som inkom till domstolen den 20 februari 2004, i målet Mediakabel BV mot Commissariaat voor de Media, har domstolen (tredje avdelningen), sammansatt av ordföranden A. Rosas samt domarna A. Borg Barthet, J.-P. Puissochet (referent), S. von Bahr och J. Malenovský, generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.M. Ferreira, den 2 juni 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Begreppet TV-sändning i artikel 1 a i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997, definieras endast genom denna bestämmelse. Begreppet definieras inte såsom motsats till begreppet informationssamhällets tjänster i den mening som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998, och omfattar således inte nödvändigtvis de tjänster som inte omfattas av det senare begreppet.

2.

En tjänst omfattas av begreppet TV-sändning i artikel 1 a i direktiv 89/552, i dess lydelse enligt direktiv 97/36, om den utgör en ursprunglig överföring av TV-program avsedd för mottagning av allmänheten, det vill säga för ett obestämt antal potentiella TV-tittare till vilka samma bilder överförs samtidigt. Den teknik som används för att överföra bilderna är inte avgörande för denna bedömning.

3.

En tjänst som Filmtime, som består i att överföra TV-program avsedda för mottagning av allmänheten och som inte tillhandahålls en tjänstemottagare på individuell begäran utgör, en TV-sändning i den mening som avses i artikel 1 a i direktiv 89/552, i dess lydelse enligt direktiv 97/36. Vid bedömningen av begreppet TV-sändning skall särskilt avseende fästas vid tjänsteleverantörens perspektiv. Situationen för tjänster som konkurrerar med den berörda tjänsten har däremot ingen inverkan på denna bedömning.

4.	De villkor under vilka en leverantör av en tjänst som Filmtime fullgör skyldigheten i artikel 4.1 i direktiv 89/552, att reservera en övervägande del av sin sändningstid för europeiska produktioner, påverkar inte klassificeringen av tjänsten som TV-sändning.

---

(1)  EUT C 94, 17.4.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/17

---

DOMSTOLENS DOM

(femte avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-249/04 (begäran om förhandsavgörande från Cour du travail de Liège, section de Neufchâteau): José Allard mot Institut national d'assurances sociales pour travailleurs indépendants (INASTI) (1)

(Artiklarna 48 och 52 i EG-fördraget (nu artiklarna 39 EG och 43 EG i ändrad lydelse) - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Egenföretagare som bedriver näringsverksamhet i två medlemsstater och är bosatt i en av dessa stater - Krav på särskild avgift - Beräkningsgrund)

(2005/C 182/31)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-249/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Cour du travail de Liège, section de Neufchâteau (Belgien), genom beslut av den 9 juni 2004, som inkom till domstolen den 11 juni 2004, i målet mellan José Allard och Institut national d'assurances sociales pour travailleurs indépendants (INASTI), har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden R. Silva de Lapuerta, samt domarna P. Kūris och J. Klučka (referent), generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: R. Grass, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1.

Vid fastställelse av en sådan pålaga som den särskilda avgift som skall betalas enligt kungligt beslut nr 289 av den 31 mars 1984 skall, enligt artikel 13 och följande artiklar i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983, i förvärvsinkomsterna inkluderas de inkomster som intjänats i en annan medlemsstat än den vars sociala lagstiftning är tillämplig, trots att egenföretagaren inte kan göra gällande anspråk på någon som helst social eller annan förmån mot denna stat med anledning av att pålagan har betalats.

2.

Artikel 52 i EG-fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) utgör inte något hinder för att påföra egenföretagare, som utövar näringsverksamhet i både den medlemsstat där han är bosatt och i en annan medlemsstat, en sådan pålaga som den särskilda avgift som skall betalas i den medlemsstat där han är bosatt och som beräknas med beaktande av inkomsterna från den andra medlemsstaten.

---

(1)  EUT C 190, 24.7.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/17

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-287/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Sverige (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 93/104/EG - Arbetstidens förläggning - Underlåtenhet att införliva inom föreskriven frist)

(2005/C 182/32)

Rättegångsspråk: svenska

I mål C-287/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: L. Ström van Lier och N. Yerell) mot Konungariket Sverige (ombud: A. Kruse), angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 5 juli 2004, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet (referent) samt domarna U. Lõhmus och A. Ó Caoimh, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: R. Grass, den 26 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 3, 6 och 8 i nämnda direktiv.

2)	Konungariket Sverige skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 228, 11.9.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/18

---

DOMSTOLENS DOM

(sjätte avdelningen)

den 2 juni 2005

i mål C-454/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2001/55/EG - Tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

(2005/C 182/33)

Rättegångsspråk: franska

I mål C-454/04, Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. O'Reilly och A.-M. Rouchaud-Joët) mot Storhertigdömet Luxemburg (ombud: S. Schreiner), angående talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, väckt den 28 oktober 2004, har domstolen (sjätte avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet (referent) samt domarna A. La Pergola och A. Ó Caoimh, generaladvokat: D. Ruiz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: R. Grass, den 2 juni 2004 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)

Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

2)	Storhertigdömet förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 314, 18.12.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/18

---

DOMSTOLENS BESLUT

(femte avdelningen)

den 28 februari 2005

i mål C-260/02 P: Michael Becker mot Europeiska gemenskapernas revisionsrätt (1)

(Överklagande - Tjänstemän - Invaliditetspension - Begäran om inledande av ett förfarande avseende invaliditet under pågående tjänstledighet av personliga skäl - Uppenbart att överklagandet i vissa delar inte kan upptas till prövning och i övriga delar är ogrundat)

(2005/C 182/34)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-260/02 P, Michael Becker, tjänsteman vid Europeiska gemenskapernas revisionsrätt, Luxemburg (Luxemburg) (ombud: advokaten E. Fricke), i vilket den andra parten är: Europeiska gemenskapernas revisionsrätt (ombud: inledningsvis P. Giusta och B. Schäfer, därefter J.-M. Stenier och M. Bavendamm), angående ett överklagande enligt artikel 49 i EG-stadgan för domstolen, som inkom till domstolen den 15 juli 2002, har domstolen (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden R. Silva de Lapuerta samt domarna R. Schintgen och J. Makarczyk; generaladvokat: C. Stix-Hackl; justitiesekreterare: R. Grass, den 28 februari 2005 meddelat följande beslut:

1)	Överklagandet ogillas.

2)	M. Becker skall bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EGT C 202, 24.8.2002.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/19

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 26 maj 2005

i mål C-297/03 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof): Sozialhilfeverband Rohrbach mot Arbeitterkammer Oberösterreich, Österreichischer Gewerkschaftsbund (1)

(Artikel 104.3 i rättegångsreglerna - Direktiv 2001/23/EG - Överlåtelse av företag - Möjlighet att åberopa ett direktiv gentemot en enskild - Arbetstagare som motsätter sig att hans anställningsavtal överlåts till förvärvaren)

(2005/C 182/35)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-297/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG från Oberster Gerichtshof (Österrike), genom beslut av den 4 juni 2003, som inkom till domstolen den 10 juli 2003, i målet mellan Sozialhilfeverband Rohrbach och Arbeitterkammer Oberösterreich, Österreichischer Gewerkschaftsbund, har domstolen (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna N. Colneric (referent) och J. N. Cunha Rodrigues, generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 26 maj 2005 meddelat följande beslut:

1)

Ett privaträttsligt bolag med begränsat ansvar, vars enda aktieägare är ett offentligrättsligt kommunalförbund för socialt bistånd, ingår bland de organ gentemot vilka artiklarna 3.1 och 1.1 c första meningen i rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter kan göras gällande.

2)	Ett statligt organ som överlåter sin verksamhet kan inte åberopa artiklarna 3.1 och 1.1 c i direktiv 2001/23 gentemot en arbetstagare i syfte att ålägga honom att fullfölja sitt anställningsförhållande med en förvärvare.

---

(1)  EUT C 226, 20.9.2003

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/19

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 15 mars 2005

i mål C-553/03 P: Panhellenic Union of Cotton Ginners and Exporters mot Europeiska gemenskapernas kommission, Republiken Grekland (1)

(Överklagande - Statligt stöd - Talan om ogiltigförklaring - Artikel 119 i rättegångsreglerna)

(2005/C 182/36)

Rättegångsspråk: engelska

I mål C-553/03 P, angående ett överklagande av den 30 december 2003 med stöd av artikel 56 i domstolens stadga, Panhellenic Union of Cotton Ginners and Exporters, (advokater: K. Adamantopoulos och J. Gutiérrez Gisbert), med delgivningsadress i Luxemburg, i vilket de andra parterna är Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: N. Khan) och Republiken Grekland (ombud: V. Kontolaimos och I. Chalkias) har domstolen (fjärde avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna J. N. Cunha Rodrigues (referent) och E. Juhász; generaladvokat: L.A. Geelhoed; justitiesekreterare: R. Grass, den 15 mars 2005 meddelat följande beslut:

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Panhellenic Union of Cotton Ginners and Exporters skall bära sin rättegångskostnad och ersätta den kostnad som Europeiska gemenskapernas kommission har haft vid förevarande instans.

3)	Republiken Grekland skall bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EUT L 59, 6.3.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/20

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 26 april 2005

i mål C-149/04 (begäran om förhandsavgörande från Corte suprema di cassazione): Ugo Fava mot Comune di Carrara (1)

(Avgift som tas ut på marmor som brutits i en kommun på grund av att marmorn transporterats ut ur denna - Artiklarna 92.1 och 104.3 i rättegångsreglerna - Delvis avvisning - Frågan identisk med en fråga som domstolen redan avgjort)

(2005/C 182/37)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-149/04, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Corte suprema di cassazione (Italien), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan Ugo Fava (konkursförvaltare för företaget IMEG Srl) och Comune di Carrara, som framställts av Corte suprema di cassazione (Italien), genom beslut av den 27 oktober 2003, vilken inkom till domstolen den 23 mars 2004, har domstolen (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts (referent) samt domarna N. Colneric och J.N. Cunha Rodrigues, generaladvokat: M. Poiares Maduro, justitiesekreterare: R. Grass, den 26 april 2005 meddelat följande beslut:

1)	Begäran om förhandsavgörande kan inte tas upp till sakprövning vad beträffar tolkningen av artiklarna 81 EG, 85 EG och 86 EG.

2)

En avgift som är proportionell till varans vikt, som endast uppbärs i en kommun i en medlemsstat och som avser en viss kategori varor på grund av att de transporteras ut ur kommunen, utgör en avgift med motsvarande verkan som en exporttull i den mening som avses i artikel 23 EG. Detta gäller trots att avgiften även avser varor vilkas bestämmelseort är belägen i den berörda medlemsstaten.

3)	Artikel 23 EG kan inte åberopas till stöd för en begäran att erhålla återbetalning av belopp som tagits ut före den 16 juli 1992 avseende avgiften på marmor, utom beträffande sökande som före denna dag har väckt talan vid domstol eller framställt motsvarande anspråk.

---

(1)  EUT C 106, 30.4.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/20

---

DOMSTOLENS BESLUT

(sjätte avdelningen)

den 7 april 2005

i mål C-160/04 P: Gustaaf Van Dyck mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)

(Överklagande - Tjänstemän - Befordringslistor - Rättsakt som går någon emot - Förberedande rättsakter)

(2005/C 182/38)

Rättegångsspråk: nederländska

I mål C-160/04 P, angående ett överklagande enligt artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 19 mars 2004, Gustaaf Van Dyck, tjänsteman vid Europeiska gemenskapernas kommission, Wuustwezel (Belgien) (advokat: A. Bywater, biträdd av W. Mertens), i vilket den andra parten är: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: F. Clotuche-Duvieusart och A. Weimar), har domstolen (sjätte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet samt domarna A. Ó Caoimh och U. Lõhmus (referent), generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass, den 7 april 2005 meddelat följande beslut:

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Gustaaf Van Dyck skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 122, 29.4.2000.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/21

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 10 mars 2005

i mål C-178/04 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht): Franz Marhold mot Land Baden-Württemberg (1)

(Artikel 104.3 i rättegångsreglerna - Arbetstagare - Tjänstemän anställda av arbetsgivare inom den nationella offentliga sektorn - Universitetsprofessor - Beviljande av en årlig tilläggsersättning)

(2005/C 182/39)

Rättegångsspråk: tyska

I mål C-178/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland), genom beslut av den 28 januari 2004, som inkom till domstolen den 15 april 2004, i målet Franz Marhold mot Land Baden-Württemberg, har domstolen (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna J. N. Cunha Rodrigues och E. Levits (referent), generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 10 mars 2005 meddelat följande beslut:

Artikel 39 EG utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka en tjänsteman som lämnat sin tjänst före den 31 mars efterföljande år för att påbörja en offentlig anställning i en annan medlemsstat inte har rätt till en årlig tilläggsersättning, när det föreskrivs en rätt till en sådan ersättning för det fall den nya anställningen grundar sig på nationell rätt.

---

(1)  EUT C 156, 12.06.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/21

---

DOMSTOLENS BESLUT

(fjärde avdelningen)

den 22 februari 2005

i mål C-480/04: brottmålet mot Antonello D'Antonio (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Avvisning)

(2005/C 182/40)

Rättegångsspråk: italienska

I mål C-480/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Tribunale di Viterbo (Italien), genom beslut av den 2 november 2004, som inkom till domstolen den 17 november 2004, i brottmålet mot Antonello D'Antonio, har domstolen (fjärde avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna N. Colneric och K. Schiemann (referent), generaladvokat: C. Stix-Hackl, justitiesekreterare: R. Grass, den 22 februari 2005 meddelat följande beslut:

Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som Tribunale di Viterbo har framställt genom beslut av den 2 november 2004 skall avvisas.

---

(1)  EUT C 31, 5.2.2005

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/21

---

Talan mot Republiken Österrike väckt den 18 mars 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-128/05)

(2005/C 182/41)

Rättegångsspråk: tyska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 18 mars 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Österrike. Sökanden företräds av Dimitris Triantafyllou, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

fastställa att Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2, 6, 9.2 b, 17, 18 och 22.3–22.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (1), genom att tillåta skattskyldiga personer som inte är etablerade i Österrike men som tillhandahåller tjänster avseende persontransporter där att inte lämna in någon deklaration eller betala nettobeloppet av mervärdesskatten när den skattskyldiga personens årliga omsättning i Österrike är lägre än 22 000 euro, i den del det antas att beloppet för den utgående mervärdesskatten motsvarar beloppet för den ingående mervärdesskatten och tillämpningen av det förenklade förfarandet förutsätter att den österrikiska mervärdesskatten inte anges på fakturorna eller på de jämförliga handlingarna,

—	förplikta Republiken Österrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sedan den 1 april 2002 gäller i Österrike en förenklad ordning för skattskyldiga personer som tillhandahåller tjänster avseende persontransporter och som är etablerade i en annan medlemsstat eller i tredje land. Dessa personer skall inte lämna in någon deklaration eller betala nettobeloppet av mervärdesskatten när deras årliga omsättning i Österrike är lägre än 22 000 euro. Enligt denna ordning förutsätts beloppet för den utgående mervärdesskatten motsvara beloppet för den ingående mervärdesskatten. Samtidigt får inte de skattskyldiga personer som tillämpar denna ordning ange den österrikiska mervärdesskatten på sina fakturor eller jämförliga handlingar.

Denna ordning är inte förenlig med bestämmelserna i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (sjätte direktivet) och i rådets beslut 2001/242/EG av den 19 mars 2001.

Kommissionen gör gällande att det i ovannämnda direktiv visserligen föreskrivs en möjlighet att anta schablonregler. I den österrikiska ordningen används emellertid begreppet småföretag för en verksamhet som i Österrike har en omsättning som är lägre än 22 000 euro, vilket inte motsvarar begreppet småföretag inom gemenskapsrätten, vilket dock måste tolkas enhetligt. Det är inte heller styrkt att de österrikiska schablonreglerna inte medför en skattelättnad som går utöver den förenkling som artikel 24.1 i ovannämnda direktiv har till syfte att tillåta. Undantag från skyldigheten att ange mervärdesskatt på fakturor, deklarationsskyldigheten och redovisningsskyldigheten utgör dessutom formella kännetecken på en överdriven förenkling.

Kommissionen anser att den ifrågasatta österrikiska ordningen inte heller kan godtas på grundval av ovannämnda beslut. Enligt detta beslut bemyndigas Republiken Österrike visserligen att från och med den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2005 genom avvikelse från artikel 11 i ovannämnda direktiv beskatta sådan internationell persontransport som skattskyldiga personer, vilka inte är etablerade i Österrike, bedriver med motorfordon som inte är registrerade i Österrike. Det föreskrivs dock uttryckligen ett krav på att den sträcka som tillryggaläggs i Österrike skall beskattas på grundval av ett genomsnittligt belopp per person och per kilometer för att undantaget skall få tillämpas.

---

(1)  EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/22

---

Talan mot Irland väckt den 22 april 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-183/05)

(2005/C 182/42)

Rättegångsspråk: engelska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 22 april 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Irland. Sökanden företräds av Michel Van Beek, i egenskap av ombud, biträdd av Maître Matthieu Wemaëre, avocat, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

fastställa att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 12.2 och 13.1 b i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (1) och fördraget, genom att endast införliva dessa bestämmelser med irländsk lagstiftning för såvitt avser de arter som finns förtecknade i bilaga 4 a till direktivet och som förekommer på Irland,

—	fastställa att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 12.1 i direktiv 92/43/EEG och fördraget, genom att inte vidta de nödvändiga åtgärder för införande av det strikta skyddssystem som föreskrivs i artikel 12.1 i direktivet,

—	fastställa att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 12.1 och 16 i direktiv 92/43/EEG och fördraget, genom att behålla bestämmelser i den irländska lagstiftningen som är oförenliga med artiklarna 12.1 och 16 i direktivet, och

—	förplikta Irland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen anför följande grunder till stöd för påståendet att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 92/43/EEG:

—

Införlivandet av artikel 12.2 i direktiv 92/43/EEG (livsmiljödirektivet) med irländsk rätt är ofullständigt eftersom förbudet mot förvaring, transport och försäljning eller byte samt utbjudande till försäljning eller byte av exemplar som insamlats i naturen av de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a till direktivet endast gäller de arter som förekommer på Irland.

—	Införlivandet på Irland av artikel 12.1 i direktivet är ofullständigt eftersom Irland inte har vidtagit samtliga nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a och som inte förekommer på Irland.

—

Införlivandet på Irland av artiklarna 12.1 och 16 i direktivet är felaktigt eftersom det föreligger en parallell, avvikande regering som är oförenlig med räckvidden av och villkoren för tillämpningen av artikel 16 och som medför att Irland åsidosätter sin skyldighet enligt artikel 12.1 att införa och upprätthålla ett strikt skyddssystem för djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a till direktivet.

---

(1)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/23

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 26 april 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-185/05)

(2005/C 182/43)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 26 april 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av B. Schima och F. Amato vid kommissionens rättstjänst.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 9.4, 17.1 och 18.1 första, andra och tredje strecksatsen i direktiv 96/82 (1) genom att bibehålla bestämmelser såsom de i artikel 9.3 och 9.4 i lagstiftningsdekret nr 344 från år 1999 enligt vilka en verksamhetsutövare av en verksamhet där det finns farliga ämnen kan påbörja driften utan att den myndighet som skall bedöma säkerhetsrapporten uttryckligen meddelat verksamhetsutövaren om resultatet av granskningen av säkerhetsrapporten, att bibehålla en bestämmelse såsom den i artikel 21.3 i lagstiftningsdekret nr 344 från år 1999 enligt vilken den behöriga myndigheten inte är skyldig att förbjuda idrifttagande av en verksamhet om de åtgärder som verksamhetsutövaren har för avsikt att vidta för att förebygga eller begränsa allvarliga olyckshändelser är uppenbart otillräckliga, att inte föreskriva tvingande bestämmelser enligt vilka tillsynen skall vara utformad så att den medger en planerad och systematisk granskning av de tekniska system samt organisations- och driftsystem som tillämpas vid verksamheten så att verksamhetsutövaren kan visa att han har vidtagit lämpliga åtgärder för de aktiviteter som bedrivs vid verksamheten för att förebygga allvarliga olyckshändelser och att han har vidtagit lämpliga åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser på verksamhetens område eller utanför detta, att inte föreskriva bestämmelser enligt vilka tillsynen skall säkerställa att uppgifterna och informationen i säkerhetsrapporten, eller i någon annan rapport som lämnats in, ger en riktig bild av situationen vid verksamheten,

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

I rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår föreskrivs att verksamhetsutövaren av en verksamhet där det finns farliga ämnen skall inlämna en säkerhetsrapport till den behöriga myndigheten. Republiken Italien har införlivat direktivet genom lagstiftningsdekret nr 334 av den 17 augusti 1999.

Kommissionen gör först gällande att det framgår av artikel 9.4 i direktivet att verksamhetsutövaren inte kan påbörja driften innan den behöriga myndigheten uttryckligen har tillåtit det.

Enligt lagstiftningsdekretet kan dock verksamhetsutövaren påbörja driften utan att den behöriga myndigheten uttryckligen meddelat verksamhetsutövaren om resultatet av granskningen av säkerhetsrapporten.

Såsom framgår av artikel 17.1 i direktivet skall den behöriga myndigheten förbjuda drift av en verksamhet om de åtgärder som vidtas av verksamhetsutövaren för att förebygga eller begränsa allvarliga olyckshändelser är uppenbart otillräckliga.

Det förefaller emellertid som om det inte föreskrivs någon sådan skyldighet i lagstiftningsdekretet.

Slutligen, föreskrivs i artikel 18.1 i direktivet att medlemsstaterna skall anta tvingande bestämmelser enligt vilka tillsynen skall vara utformad så att den medger en planerad och systematisk granskning av de tekniska system samt organisations- och driftsystem som tillämpas vid verksamheten så att verksamhetsutövaren kan visa att han har vidtagit lämpliga åtgärder för de aktiviteter som bedrivs vid verksamheten för att förebygga allvarliga olyckshändelser och att han har vidtagit lämpliga åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser på verksamhetens område eller utanför detta. I artikel 18.1 föreskrivs även att medlemsstaterna skall anta bestämmelser enligt vilka tillsynen skall säkerställa att uppgifterna och informationen i säkerhetsrapporten, eller i någon annan rapport som lämnats in, ger en riktig bild av situationen vid verksamheten.

Några sådan bestämmelser har emellertid inte införlivats genom lagstiftningsdekretet. Däri hänvisas endast till ett senare dekret som ännu inte har antagits.

Med beaktande av ovan anser således kommissionen att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 9.4, 17.1 och 18.1 första, andra och tredje strecksatsen i direktivet.

---

(1)  EGT L 10, 1997, s. 13.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/24

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Centrale Raad van Beroep av den 22 april 2005 i målet mellan K. Tas-Hagen och R. A. Tas och Raadskamer WUBO van de Pensioen- en Uitkeringsraad

(Mål C-192/05)

(2005/C 182/44)

Rättegångsspråk: nederländska

Centrale Raad van Beroep, Nederländerna, begär genom beslut av den 22 april 2005, som inkom till domstolens kansli den 29 april 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan K. Tas-Hagen och R. A. Tas och Raadskamer WUBO van de Pensioen- en Uitkeringsraad beträffande följande fråga:

Utgör gemenskapsrätten och särskilt artikel 18 EG hinder mot en nationell lagstiftning enligt vilken en förmån till civila krigsoffer, under sådana omständigheter som är aktuella i förfarandet vid den nationella domstolen, vägras endast av det skälet att den bidragssökande, som har den berörda medlemsstatens nationalitet, vid ansökningstillfället inte var bosatt på nationellt territorium utan på en annan medlemsstats territorium?

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/24

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 2 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-194/05)

(2005/C 182/45)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 2 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av M. Konstantinidis, kommissionens rättstjänst och G. Bambara, Milano.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG om avfall (1), i dess lydelse enligt direktiv 91/156/EEG (2), i den mån det följer av artikel 10 i lag nr 93 från år 2001 och artikel 1 punkterna 17 och 19 i lag nr 443 från år 2001 att tillämpningsområdet för de nationella bestämmelserna om avfall inte omfattar jordavfall och stenavfall efter grävningsarbeten och avsedda för fyllnadsmaterial eller för markhöjnings- eller krossändamål, bortsett från material som härrör från förorenade områden eller från områden där jordförbättringar har skett och där det föreligger en föroreningshalt som överskrider de gränser som fastställts i gällande bestämmelser,

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Europeiska gemenskapernas kommission gör gällande att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG om avfall, i dess lydelse enligt direktiv 91/156/EEG, i den mån tillämpningsområdet för de nationella bestämmelserna om avfall inte omfattar jordavfall och stenavfall efter grävningsarbeten och avsedda för fyllnadsmaterial eller för markhöjnings- eller krossändamål.

---

(1)  EGT L 194, s. 39; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 238.

(2)  EGT L 78, s. 32; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 66.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/25

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 2 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-195/05)

(2005/C 182/46)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 2 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av M. Konstantinidis, tjänsteman vid kommissionens rättstjänst, och G. Bambara, Milano.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG (1) om avfall, i dess lydelse enligt direktiv 91/156/EG, (2) genom att anta praktiska riktlinjer som gäller i hela Italien, vilka i synnerhet har fastställts i miljöministerns cirkulär av den 28 juni 1998 och i hälsovårdsministerns cirkulär av den 22 juli 2002, vilka innebär att livsmedelsavfall som härrör från jordbruks- och livsmedelsindustrin och som är avsett för framställning av foder undantas från avfallsbestämmelsernas tillämpningsområde, och i artikel 23 i lag nr 179 av den 31 juli 2002, varigenom rester från tillagning i hushåll av alla slags fasta, tillagade och råa livsmedel, som inte ingår i distributionskedjan och som är avsedda för inrättningar som behandlar husdjur, undantas från tillämpningsområdet för avfallsbestämmelserna, och

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Europeiska kommissionen hävdar att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG om avfall, i dess lydelse enligt direktiv 91/156/EG, genom att anta praktiska riktlinjer som gäller i hela Italien, vilka innebär att livsmedelsavfall som härrör från jordbruks- och livsmedelsindustrin och som är avsett för framställning av foder undantas från avfallsbestämmelsernas tillämpningsområde, och genom att från tillämpningsområdet för avfallsbestämmelserna undanta rester från tillagning i hushåll av alla slags fasta, tillagade och råa livsmedel, som inte ingår i distributionskedjan och som är avsedda för inrättningar som behandlar husdjur.

---

(1)  EGT L 194, 25.7.1975, s. 39; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 238.

(2)  EGT L 78, 26.3.1991, s. 32; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 66.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/25

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Finanzgericht München av den 17 februari 2005 i målet mellan Sachsenmilch AG och Oberfinanzdirektion Nürnberg

(Mål C-196/05)

(2005/C 182/47)

Rättegångsspråk: tyska

Finanzgericht München (Tyskland) begär genom beslut av den 17 februari 2005, som inkom till domstolens kansli den 4 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Sachsenmilch AG och Oberfinanzdirektion Nürnberg beträffande följande frågor:

1)

Skall Kombinerade nomenklaturen (KN) i dess lydelse enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 (1) av den 11 september 2003 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2) om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan tolkas så att pizzaost (Mozzarella) som efter framställningen lagrats under en till två veckor i två till fyra grader Celsius skall klassificeras enligt undernummer 0406 10?

2)	Kan bedömningen för att avgöra om en färskost i den mening som avses i undernummer 0406 10 KN föreligger, i avsaknad av gemenskapsrättsliga bestämmelser grundas på produktens organoleptiska egenskaper?

---

(1)  EGT L 281, s. 1

(2)  EGT L 256, s. 1

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/26

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 4 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-198/05)

(2005/C 182/48)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 4 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av W. Wils och L. Pignataro, båda i egenskap av ombud.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 1 och 5 i direktiv 92/100/EEG av den 19 december 1992, (1) genom att alla kategorier av inrättningar som är tillgängliga för allmänheten, i den mening som avses i direktivet, är undantagna från rätten till offentlig utlåning, och

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen påpekar att enligt artikel 69.1 b i lag nr 633/41 är samtliga statliga bibliotek och skivsamlingar undantagna från rätten till utlåning, eftersom det föreskrivs att det inte krävs något tillstånd eller någon ersättning för utlåning när det gått minst 18 månader från den första åtgärden för att utöva distributionsrätten eller när det gått minst 24 månader från skapandet av nämnda verk om distributionsrätten inte har utövats.

Kommissionen hävdar att ovannämnda artikel i lag nr 633/41, varigenom samtliga statliga bibliotek och skivsamlingar undantas från skyldigheten att betala ersättning, står i strid både med artikel 5.2 och artikel 5.3 i direktiv 92/100/EEG. Eftersom villkoren för att medge ett undantag från ensamrätten till offentlig utlåning inte har iakttagits, står nämnda bestämmelse även i strid med artikel 1 i direktivet.

---

(1)  EGT L 346, 27.11.1992, s. 61.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/26

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Cour d'appel de Bruxelles av den 28 april 2005 i målet mellan Europeiska gemenskapen och Belgiska staten

(Mål C-199/05)

(2005/C 182/49)

Rättegångsspråk: franska

Cour d'appel de Bruxelles, Belgien, begär genom beslut av den 28 april 2005, som inkom till domstolens kansli den 9 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Europeiska gemenskapen och Belgiska staten beträffande följande frågor:

1)

Skall artikel 3 andra stycket i Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, i vilken det föreskrivs att medlemsstaternas regeringar skall vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av indirekta skatter och avgifter tolkas, så att bestämmelsen kan tillämpas på en proportionell skatt som uppbärs för domar och rättsliga avgöranden som meddelas av domstol inom alla rättsområden och som avser förpliktelse att erlägga belopp eller värdepapper eller beräkning av dessa belopp eller värdepapper?

2)

Skall artikel 3 tredje stycket i Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, i vilken det föreskrivs att ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster tolkas på så sätt att den avgift, som efter det att ett rättsligt förfarande har avgjorts åläggs den part som har tappat målet och som förpliktas att erlägga en fastställd summa, utgör betalning för allmännyttiga tjänster?

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/27

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av High Court of Justice, Chancery Division av den 18 mars 2005 i målet mellan The Test Claimants in the CFC and Dividend Group Litigation och Commissioners of Inland Revenue

(Mål C-201/05)

(2005/C 182/50)

Rättegångsspråk: engelska

High Court of Justice, Chancery Division, begär genom beslut av den 18 mars 2005, som inkom till domstolens kansli den 6 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan The Test Claimants in the CFC and Dividend Group Litigation och Commissioners of Inland Revenue beträffande följande frågor:

1)

Strider det mot artiklarna 43 eller 56 i EG-fördraget att en medlemsstat vidmakthåller och tillämpar bestämmelser enligt vilka i) utdelning som ett bolag med hemvist i den medlemsstaten (nedan kallat det inhemska bolaget) mottar från andra bolag med hemvist i denna medlemsstat är skattefri, medan ii) utdelning som det inhemska bolaget erhåller från bolag med hemvist i andra medlemsstater, och då framför allt från bolag som kontrolleras av det inhemska bolaget och som har hemvist i en annan medlemsstat där det är föremål för en lägre beskattning (nedan kallat det kontrollerade bolaget), bolagsbeskattas i nämnda medlemsstat efter det att lättnad i enlighet med dubbelbeskattningsavtal givits för innehållen källskatt på utdelningarna och den skatt som det kontrollerade bolaget har erlagt på sin vinst?

2)

Utgör artiklarna 43, 49 eller 56 i EG-fördraget hinder mot en sådan nationell skattelagstiftning i en medlemsstat som den som är ifråga i förevarande mål, enligt vilken, i dess lydelse före den 1 juli 1997 i) vissa utdelningar som ett försäkringsbolag med hemvist i en medlemsstat erhöll från ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat (nedan kallat det utländska bolaget) bolagsbeskattades, medan ii) försäkringsbolaget med hemvist i medlemsstaten kunde välja att motsvarande utdelningar från ett bolag med hemvist i samma medlemsstat inte skulle bolagsbeskattas, vilket i sin tur ledde till att ett bolag som hade gjort detta val inte kunde begära den avräkning av skatt som det annars skulle ha haft rätt till?

3)

Utgör artiklarna 43, 49 eller 56 i EG-fördraget hinder för en sådan nationell skattelagstiftning i en medlemsstat som den som är ifråga i förevarande mål, enligt vilken a) vinster i ett kontrollerat bolag, såsom det angetts ovan under fråga 1. ii), med hemvist i en annan medlemsstat än det inhemska bolagets hemviststat under vissa omständigheter beskattas hos det inhemska bolaget, och b) det inhemska bolaget, om det inte söker eller kan kräva något undantag och betalar skatt på vinsten i det kontrollerade bolaget, måste uppfylla vissa krav för att lagstiftningen skall bli tillämplig, och c) ytterligare villkor uppställs för att lagstiftningen skall vara tillämplig i det fall det inhemska bolaget söker utverka ett undantag från denna skatt?

4)	Skulle svaret på frågorna 1, 2 eller 3 bli annorlunda om det kontrollerade bolaget (i frågorna 1 och 3) eller de utländska bolaget (i fråga 2) skulle ha hemvist i tredje land?

5)

I det fallet att en medlemsstat före den 31 december 1993 antog de bestämmelser som beskrivs i frågorna 1, 2 och 3, samt efter detta datum ändrade dessa bestämmelser på sätt som beskrivs under C i dessa skäl, och om dessa bestämmelser i ändrad lydelse utgör begränsningar som är förbjudna enligt artikel 56 i EG-fördraget, skall då dessa begränsningar anses utgöra begränsningar som inte existerade per den 31 december 1993 vid tillämpning av artikel 56 EG?

6)

För det fall någon av de bestämmelser som avses i frågorna 1, 2 och 3 strider mot nämnda gemenskapsrättsliga bestämmelser, och det inhemska bolaget och/eller det kontrollerade bolaget framställer något av följande: i) ett krav på återbetalning av bolagsskatt som rättsstridigt har debiterats det inhemska bolaget (eller ersättning för kostnader som förorsakats av att de medel som erlagts i bolagsskatt hade kunnat användas på annat sätt) under de omständigheter som angivits ovan i frågorna 1, 2 eller 3, ii) ett krav på restitution och/eller ersättning avseende förluster, lättnader och kostnader som det inhemska bolaget haft (eller som överförts på det inhemska bolaget från andra bolag inom samma koncern med hemvist i samma medlemsstat) för att eliminera eller minska den skatt som påförts med stöd av de bestämmelser som angivits ovan i frågorna 1, 2 och 3, i det fall sådana förluster, lättnader och kostnader skulle ha kunnat utnyttjas för andra ändamål eller rullats framåt i tiden, iii) ett krav på ersättning för kostnader, förluster, utgifter och skatter som förorsakats av att den nationella lagstiftning som angivits ovan i punkt 3 efterkommits, iv) ett krav på ersättning för kostnader, utgifter och skatter som det kontrollerade bolaget har ådragit sig för att, efter att ha överfört medel till det inhemska bolaget i syfte att uppfylla kraven i den nationella lagstiftningen – vilket har skett som ett alternativ till att det inhemska bolaget beskattas på sätt som anges ovan i fråga 3 – när det kontrollerade bolaget hade kunnat undvika sådana kostnader, utgifter och skatter om nämnda medel hade kunnat användas på annat sätt, skall då sådana krav anses utgöra:   ett krav på återbetalning av belopp som påförts felaktigt till följd av att ovannämnda gemenskapsbestämmelser har åsidosatts, eller   ett krav på ersättning eller skadestånd vilket innebär att de villkor som anges i domarna i de förenade målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du Pêcheur och Factortame måste uppfyllas, eller   ett krav på betalning av ett belopp som motsvarar en obehörigen nekad förmån?

7)

För det fall svaret på någon del av fråga 6 är att kravet utgör ett krav på betalning av ett belopp som motsvarar en obehörigen nekad förmån: a) utgör då sådana krav en följd av den rättighet som följer av ovannämnda gemenskapsbestämmelser, eller b) skall några eller alla de villkor för återbetalning som fastställts i domen i de förenade målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du Pêcheur och Factortame vara uppfyllda, eller c) skall några andra krav uppfyllas?

8)	Gör det någon skillnad huruvida de krav som avses ovan i fråga 6 i nationellt rättsligt hänseende framställs som krav på återbetalning eller framställs som, eller måste framställas som, krav på skadestånd?

9)

Vilken ledning, om någon, finner EG-domstolen det vara lämpligt att ge i förevarande fall när det gäller de omständigheter den nationella domstolen bör beakta vid avgörandet av om det föreligger en tillräckligt klar överträdelse i den mening som avses i domarna i de förenade målen C-46/93 och 48/93, Brasserie du Pêcheur och Factortame, särskilt när det gäller huruvida överträdelsen var ursäktlig med hänsyn till den rättspraxis som då förelåg i fråga om tolkningen av de relevanta gemenskapsbestämmelserna?

10)

Kan det, principiellt sett, föreligga ett direkt orsakssamband (i den mening som avses i domen i de förenade målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du Pêcheur och Factortame) mellan överträdelsen av artiklarna 43 EG, 49 EG och 56 EG och de förluster som faller inom de kategorier som angivits ovan i fråga 6 i)–iv) och som påstås följa av överträdelsen? Vilken ledning, om någon, finner EG-domstolen det vara lämpligt att ge när det gäller de omständigheter den nationella domstolen bör beakta vid fastställandet av om det föreligger ett sådant direkt orsakssamband?

11)

Kan den nationella domstolen, vid fastställandet av den förlust eller skada för vilken ersättning kan beviljas, beakta frågan huruvida personer som lidit skada har iakttagit rimlig aktsamhet för att undvika eller begränsa sin förlust, särskilt genom att begagna sig av sådana rättsmedel med hjälp av vilka de hade kunna visa att de nationella bestämmelserna inte (på grund av en tillämpning av dubbelbeskattningsavtal) innebär ett åläggande av de skyldigheter som anges ovan i frågorna 1, 2 och 3?

12)	Påverkas svaret på fråga 11 ovan av parternas uppfattningar vid den relevanta tidpunkten i fråga om verkan av dubbelbeskattningsavtalen?

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/29

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Special Commissioners av den 3 maj 2005 i målet mellan Vodafone 2 och Her Majesty's Revenue and Customs

(Mål C-203/05)

(2005/C 182/51)

Rättegångsspråk: engelska

Special Commissioners, begär genom beslut av den 3 maj 2005, som inkom till domstolens kansli den 9 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Vodafone 2 och Her Majesty's Revenue and Customs beträffande följande frågor:

1.

Utgör artiklarna 43, 49 och/eller 56 i EG-fördraget hinder för en sådan nationell skattelagstiftning som den som är i fråga i målet rörande huvudsaken, enligt vilken beskattning i vissa fall skall ske av ett bolag i den medlemsstaten (nedan kallat det inhemska bolaget) för vinst i ett bolag som det kontrollerar (nedan kallat det kontrollerade bolaget) och som har hemvist i en annan medlemsstat där det senare bolaget också beskattas men efter en lägre skattesats, i synnerhet när nämnda nationella lagstiftning? 1.1 innebär sådan beskattning såvida det inhemska bolaget inte visar att ett undantag från denna lagstiftning är tillämpligt på det kontrollerade bolaget, 1.2 innebär att undantag från sådan beskattning är möjlig, dock på villkor som lämnar utrymme för oklarheter i fråga om en möjlighet i praktiken till ett undantag vid bildandet av ett kontrollerat bolag och därefter, 1.3 medför vissa skyldigheter i de fall där det inhemska bolaget inte söker eller inte kan göra något sådant undantag gällande och betalar skatt på vinster i det kontrollerade bolaget, 1.4 medför vissa skyldigheter i de fall där det inhemska bolaget söker utverka ett undantag från denna skattskyldighet vilket kan innebära en skyldighet att ta ställning till huruvida lagstiftningen kan vara tillämplig på något av dess kontrollerade bolag, samt att därefter varje år bevaka verksamheterna i samtliga kontrollerade bolag för att försäkra sig om att de är fortsatt kvalificerade för undantaget, 1.5 under alla förhållanden innebär en administrativ omgång och kostnader (som kan bli avsevärda) för det inhemska bolaget, och där redovisade konsekvenser i vilket fall som helst inte aktualiseras för ett bolag som är beläget i den medlemsstat där det inhemska bolaget har sitt hemvist?

2.

Skulle svaret på frågan i punkt 22.1 bli annorlunda om: 2.1 det kontrollerade bolaget endast skulle bedriva minimal verksamhet i den medlemsstat där det har sitt hemvist, eller 2.2 endast en minimal del av vinsterna i det kontrollerade bolaget beskattas i den medlemsstat där det bolaget har sitt hemvist, eller 2.3 det kontrollerade bolaget bildades som ett led i ett upplägg för att undvika skatt och, om detta är fallet, vad är då kriterierna för att ett sådant upplägg skall anses föreligga?

3.

Finns det omständigheter som medför att: 3.1 det inhemska bolaget inte kan förlita sig på de rättigheter som följer av artikel 43 EG och/eller artikel 56 EG, eller 3.2 det inhemska bolaget inte har några rättigheter enligt artikel 43 EG och/eller artikel 56 EG på grund av att dessa båda alternativ skulle innebära ett missbruk av dessa rättigheter? För det fall sådana omständigheter föreligger hur skall då, enligt EG-domstolen, Special Commissioners avgöra huruvida, med hänsyn till det faktiska sammanhanget i förevarande mål, sådana omständigheter eller sådant missbruk är förhanden?

4.

Utgör artiklarna 56 och 58.1 a i EG-fördraget samt förklaring nr 7 i Maastrichtfördraget hinder för en sådan nationell skattelagstiftning i en medlemsstat som den som är ifråga i förevarande mål, där ett eller flera undantag från lagstiftningens tillämpning skulle ha gällt om lagen inte hade ändrats med verkan från den 1 januari 1994?

5.	Utgör artiklarna 43, 49 och/och 56 i EG-fördraget hinder för en sådan nationell skattelagstiftning som den som är i fråga i förevarande mål, om denna lagstiftning inte är tillämplig när det inhemska bolaget finansierar det kontrollerade bolaget med lån och inte med eget kapital?

6.

Utgör artiklarna 43, 49 och/eller 56 i EG-fördraget hinder för en sådan nationell skattelagstiftning som den som är i fråga i förevarande mål enligt vilken ett eller flera undantag från tillämpningen av denna lagstiftning skulle vara tillämpliga om det kontrollerade bolagets inkomst i den andra medlemsstaten antingen: 6.1 omfattar inkomst som härrör från den medlemsstaten och inte från någon annan medlemsstat eller andra jurisdiktioner, eller 6.2 omfattar inkomst i form av utdelning i stället för inkomst i form av räntor från samma bolag?

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/30

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Tribunal des affaires de sécurité sociale de Longwy av den 14 april 2005 i målet mellan Fabien Nemec och Caisse Régionale d'Assurance Maladie du Nord-Est

(Mål C-205/05)

(2005/C 182/52)

Rättegångsspråk: franska

Tribunal des affaires de sécurité sociale de Longwy, Frankrike, begär genom beslut av den 14 april 2005, som inkom till domstolens kansli den 11 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Fabien Nemec och Caisse Régionale d'Assurance Maladie du Nord-Est beträffande följande fråga:

Har C.R.A.M till nackdel för Fabien Nemec fattat ett beslut som innebär en inskränkning av den i artikel 39 i EG-fördraget stadgade fria rörligheten, ett åsidosättande av förordning EG nr 883/2004 (1) eller ett åsidosättande av artikel 15 i förordning EG nr 574/72 (2), genom att vid beräkningen av det stöd för arbetare som arbetar med asbest, som med stöd av artikel 41 i lag nr 98-1194 av den 23 december 1998 tillerkänts Fabien Nemec, på grund av bestämmelserna i artikel 2 i tillämpningsförordningen för lag nr 99-247 av den 29 mars 1999 samt cirkulär 2SS/4B/99 nr 332 av den 9 juni 1999 inte beakta de löner som Fabien Nemec uppburit i Belgien, på den grunden att dessa löner inte gett upphov till inbetalningar av sociala avgifter i enlighet med artikel L 242-1 i den franska code de la sécurité sociale?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGT L 166, s. 1)

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106)

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/30

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 11 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-207/05)

(2005/C 182/53)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 11 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av V. Di Bucci och L. Pignataro, båda i egenskap av ombud.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 3 och 4 i kommissionens beslut 2003/193/EG (1) av den 5 juni 2002 om statligt stöd i form av de skattebefrielser och lån med reducerade räntesatser som Italien beviljat till förmån för allmännyttiga företag med statligt majoritetsaktieinnehav, C 27/99 (ex NN 69/98), och enligt EG-fördraget, genom att inom de fastställda fristerna inte vidta alla nödvändiga åtgärder för att från stödmottagarna återkräva det stöd som förklarats vara rättsstridigt och oförenligt med den gemensamma marknaden genom ovannämnda beslut, och i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom beslutet åläggs Italien att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att från stödmottagarna återkräva det stöd som beviljats och som olagligen redan utbetalats till stödmottagarna enligt de stödordningar som undersöktes i nämnda beslut, och att inom två månader från delgivningen av beslutet underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Italien har inte vidtagit de nödvändiga åtgärderna och har i vart fall inte underrättat kommissionen om dessa eller gjort gällande att det är absolut omöjligt att genomföra beslutet. Nyligen antagna lagförslag har lett till en ytterligare förlängning av perioden för återkrav och de är under alla omständigheter inte lämpliga för att säkerställa ett omedelbart genomförande av beslutet. För övrigt har kommissionen hela tiden lojalt samarbetat med Italien.

---

(1)  EUT L 77, 24.3.2003, s. 21.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/31

---

Överklagande, ingivet den 17 maj 2005 av Sergio Rossi SpA, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, andra avdelningen, har meddelat den 1 mars 2005 i mål T-169/03: Sergio Rossi SpA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

(Mål C-214/05 P)

(2005/C 182/54)

Rättegångsspråk: italienska

Sergio Rossi SpA har den 17 maj 2005 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, andra avdelningen, har meddelat den 1 mars 2005 i mål T-169/03: Sergio Rossi SpA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån). Klaganden företräds av advokaten A. Ruo vid advokatsamfundet i Alicante (Spanien).

Klaganden yrkar att domstolen skall

1.	upphäva den överklagade domen i dess helhet, eftersom artiklarna 8 och 73 i rådets förordning nr 40/94 samt artiklarna 44.1 e och 81 i förstainstansrättens rättegångsregler har åsidosatts,

2.	i andra hand upphäva den överklagade domen endast i den del som avser registreringen av varumärket SISSI ROSSI för varorna ”läder och läderimitationer”,

3.

i tredje hand, erkänna rätten att lägga fram bevis, upphäva den överklagade domen i dess helhet och återförvisa ärendet till förstainstansrätten för att denna skall pröva den bevisning som avvisats eller, alternativt, i enlighet med rätten att få yttra sig enligt artikel 73 i rådets förordning nr 40/94, återförvisa ärendet till överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån för att den skall fastställa ett datum för att ge klaganden tillfälle att yttra sig.

Grunder och huvudargument

Klagande gör gällande att den överklagade domen är felaktig, eftersom följande bestämmelser har åsidosatts:

1.	Artikel 81 i förstainstansrättens rättegångsregler, i den del den överklagade domen inte innehåller någon motivering avseende förstahandsyrkandet.

2.

Artikel 44.1 i förstainstansrättens rättegångsregler, i den del den bevisning som klaganden lagt fram avvisades trots att den borde ha godtagits. Alternativt skall artikel 73 i rådets förordning nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken anses ha åsidosatts, eftersom klaganden, under förfarandet vid överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån, inte gavs tillfälle att yttra sig om huruvida det förelåg likheter mellan de omtvistade varorna.

3.

Artikel 8 i rådets förordning nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, i den del varumärkena Miss Rossi och Sissi Rossi skall anses vara oförenliga. Det skall anses finnas en likhet mellan faror som ”damväskor” och ”damskor”, liksom mellan själva varumärkena. På grund av likheten mellan såväl varorna som varumärkena, skall det fastställas att det föreligger en risk för förväxling mellan själva varumärkena i enlighet med denna bestämmelse.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/31

---

Talan mot Republiken Italien väckt den 17 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-218/05)

(2005/C 182/55)

Rättegångsspråk: italienska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 17 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av K. Simonsson och C. Loggi, båda i egenskap av ombud.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller under alla omständigheter genom att inte underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

2)	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för införlivande av direktivet löpte ut den 5 februari 2004.

---

(1)  EGT L 208, s. 10.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/32

---

Talan mot Konungariket Spanien väckt den 18 maj 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-219/05)

(2005/C 182/56)

Rättegångsspråk: spanska

Europeiska gemenskapernas kommission har den 18 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av D. Recchia, kommissionens rättstjänst, och advokaterna J. Rivas Andrés och J. Gutiérrez Gisbert, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

1)

fastställa att Konungariket Spanien har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 3, 4 och 5.2 i rådets direktiv 91/271/EEG (1) av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, genom att inte se till att avloppsvattnet från tätbebyggelsen i staden Sueca, dess omgivningar och vissa kommuner i La Ribera (Valencia) undergår en lämplig behandling innan det släpps ut i ett område som har förklarats vara känsligt.

2)	förplikta Konungariket Spanien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

—

Konungariket Spanien har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 3 i direktiv 91/271. Enligt denna bestämmelse skall medlemsstaterna senast den 31 december 1998 säkerställa att ledningsnät byggs ut för tätorter med över 10 000 personekvivalenter, när det släpps ut avloppsvatten från dessa till sådana recipienter som betraktas som känsliga områden. Tätorten Sueca och merparten av tätorterna i regionen La Ribera i provinsen Valencia har en befolkning som överstiger 10 000 personekvivalenter och de släpper ut sitt avloppsvatten i ett område som har förklarats vara ”känsligt”. Det har emellertid ännu inte byggts ledningsnät för allt avloppsvatten från dessa tätorter.

—

Konungariket Spanien har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 4 och 5 i direktiv 91/271. Enligt dessa båda bestämmelser skall medlemsstaterna senast den 31 december 1998 säkerställa att avloppsvatten från tätorter med över 10 000 invånare som släpps ut i känsliga områden undergår högre rening än sekundär rening. Allt avloppsvatten från Sueca undergår undergår emellertid inte högre rening än sekundär rening innan det släpps ut i havet i ett känsligt område. Merparten av avloppsvattnet från tätorterna i regionen La Ribera undergår inte heller en lämplig behandling innan det släpps ut i samma känsliga område. Kustkommunerna utanför Sueca (El Perelló, Les Pameres, Mareny de Barraquetes, Playa del Rey och Boga de Mar), vilka under sommaren har en befolkning på mellan 37 000 och 51 000 personer, låter endast avloppsvattnet undergå en sekundär rening innan det släpps ut i samma känsliga område.

---

(1)  EGT L 135, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 93.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/32

---

Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bayerische Verwaltungsgericht München av den 4 maj 2005 i målet mellan Daniel Halbritter och Freistaat Bayern

(Mål C-227/05)

(2005/C 182/57)

Rättegångsspråk: tyska

Bayerisches Verwaltungsgericht München, Tyskland, begär genom beslut av den 4 maj 2005, som inkom till domstolens kansli den 23 maj 2005, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Daniel Halbritter och Freistaat Bayern beträffande följande frågor:

1.

Skall artikel 1.2 jämförd med artiklarna 8.2 och 8.4 i direktiv 91/439/EEG (1) tolkas så, att en medlemsstat inom sitt territorium inte får vägra en person rätten att föra fordon i enlighet med ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat, när körkortsinnehavaren i den förstnämnda medlemsstaten har varit föremål för ett beslut avseende återkallelse eller ogiltigförklaring av ett körkort utfärdat av denna medlemsstat, när den spärrtid för utfärdande av körkortet i denna stat som fastställts i samband med återkallelsen har löpt ut innan den andra medlemsstaten utfärdade körkort och a) när det i bestämmelserna i den förstnämnda medlemsstaten föreskrivs att förarlämpligheten, såsom materiellt villkor för utfärdande av ett nytt körkort, skall styrkas genom ett medicinskpsykologiskt utlåtande, som regleras närmare i nationella bestämmelser, på anmodan av myndigheten (och när så inte har skett) och/eller b) när det enligt nationell rätt är möjligt att begära att i den förstnämnda medlemsstaten få använda ett körkort som utfärdats i en annan medlemsstat efter det att spärrtiden löpt ut, när skälen för återkallelse eller för spärrtiden inte längre föreligger enligt nationell rätt?

2.

Skall artikel 1.2 jämförd med artiklarna 8.2 och 8.4 i direktiv 91/439/EEG tolkas så att en medlemsstat, när en innehavare av ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat ansöker om körkort mot inlämnande av det i den andra medlemsstaten utfärdade körkortet (så kallat ”utbyte”), är förhindrad att, enbart på grundval av att körkortet utfärdats av en annan medlemsstat, företa en ytterligare kontroll av förarlämpligheten – en kontroll som enligt nationell rätt är ett villkor för att utfärda körkort och som regleras särskilt – med hänvisning till omständigheter som förelåg redan när den andra medlemsstaten utfärdade körkortet?

---

(1)  EGT L 237, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 4, s. 22.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/33

---

Överklagande, ingivet den 26 maj 2005 av L, av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, fjärde avdelningen, har meddelat i mål T-254/02: L mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-230/05 P)

(2005/C 182/58)

Rättegångsspråk: franska

L har den 26 maj 2005 till Europeiska gemenskapernas domstol överklagat den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, fjärde avdelningen, har meddelat den 9 mars 2005 i mål T-254/02, L mot Europeiska gemenskapernas kommission. Klaganden företräds av advokaterna P. Legros och L. Rodrigues.

Klaganden yrkar att domstolen skall

1.	upphäva den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätten den 9 mars 2005 har meddelat i mål T-254/02,

2.	bifalla de yrkanden om ogiltigförklaring och skadestånd som klaganden framställt i förstainstansrätten och,

3.	förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

I den överklagade domen har:

—	för det första, klagandens rätt till försvar och intressen blivit kränkta genom att förstainstansrätten begått flera rättegångsfel och gjort flera uppenbart oriktiga bedömningar samt genom att den överklagade domen är bristfälligt motiverad och,

—

för det andra, gemenskapsrätten åsidosatts genom att det inte har beaktats att kommissionen åsidosatt sina skyldigheter vad gäller utdelning av post till sin personal och av behandling av ärenden som berör personalen inom en rimlig tidsperiod, i enlighet med den allmänna principen om god administration.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/33

---

Avskrivning av mål C-384/03 (1)

(2005/C 182/59)

(Rättegångsspråk: spanska)

Genom beslut av den 28 april 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-384/03: Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien.

---

(1)  EGT C 264, 01.11.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/33

---

Avskrivning av mål C-440/03 (1)

(2005/C 182/60)

(Rättegångsspråk: tyska)

Genom beslut av den 4 april 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-440/03, Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland.

---

(1)  EGT C 289, 29.11.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/34

---

Avskrivning av mål C-51/04 (1)

(2005/C 182/61)

(Rättegångsspråk: grekiska)

Genom beslut av den 22 mars 2005 har ordförande för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-51/04, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland.

---

(1)  EGT C 85, 3.4.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/34

---

Avskrivning av mål C-54/04 (1)

(2005/C 182/62)

(Rättegångsspråk: tyska)

Genom beslut av den 4 april 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-54/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Österrike.

---

(1)  EGT C 71, 20.03.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/34

---

Avskrivning av mål C-457/04 (1)

(2005/C 182/63)

(Rättegångsspråk: portugisiska)

Genom beslut av den 7 april 2005 har ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-457/04: Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal.

---

(1)  EGT C 6, 08.01.2005.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/34

---

Avskrivning av mål C-474/04 (1)

(2005/C 182/64)

(Rättegångsspråk: grekiska)

Genom beslut av den 9 mars 2005 har ordföranden på Europeiska gemenskapernas domstol förordnat om avskrivning av mål C-474/04, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland.

---

(1)  EUT C 314, 18.12.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/35

---

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM

den 25 maj 2005

i mål T-352/02: Creative Technology Ltd mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om att ordmärket PC WORKS skall registreras som gemenskapsvarumärke - Det äldre nationella figurmärket W WORK PRO - Avslag på ansökan om registrering - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

(2005/C 182/65)

Rättegångsspråk: engelska

I mål T-352/02, Creative Technology Ltd, Singapore (Singapore) (ombud: M. Edenborough, barrister, J. Flintoft, S. Jones och P. Rawlinson, solicitors) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Holst Filtenborg och S. Laitinen), angående en talan om ogiltigförklaring av det beslut som meddelats av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 4 september 2002 (ärende R 265/2001-4), som avsåg en invändning som framställts i ett förfarande mellan Creative Technology Ltd och José Vila Ortiz, har förstainstansrätten (fjärde avdelningen), sammansatt av ordföranden H. Legal samt domarna P. Mengozzi och I. Wiszniewska-Białecka, justitiesekreterare: H. Jung, den 25 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Talan ogillas.

2)	Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 19, 25.1.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/35

---

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM

den 25 maj 2005

i mål T-67/04: Spa Monopole, compagnie fermière de Spa SA/NV mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)

(Gemenskapsvarumärken - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av ordmärket SPA-FINDERS som gemenskapsvarumärke - De äldre nationella ordmärkena SPA och LES THERMES DE SPA - Artikel 8.5 i förordning (EG) nr 40/94)

(2005/C 182/66)

Rättegångsspråk: engelska

I mål T-186/04, Spa Monopole, compagnie fermière de Spa SA/NV, Spa (Belgien) (ombud: advokaterna L. de Brouwer, É. Cornu, E. De Gryse och D. Moreau) mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: A. Folliard-Monguiral), varvid motparten i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd var Spa-Finders Travel Arrangements Ltd, New York, New York (Förenta staterna), angående en talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 10 december 2003 (ärende R 131/2003-1) om ett invändningsförfarande mellan Spa Monopole, compagnie fermière de Spa SA/NV, och Spa-Finders Travel Arrangements Ltd, har förstainstansrätten (andra avdelningen), sammansatt av ordföranden J. Pirrung, samt domarna N. J. Forwood och S. Papasavvas, justitiesekreterare: byrådirektören C. Kristensen, den 25 maj 2005 avkunnat en dom i vilken domslutet har följande lydelse:

1)	Talan ogillas.

2)	Sökandebolaget skall ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EGT C 94, 17.4.2004

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/36

---

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT

av den 22 april 2005

i mål T-399/03: Arnaldo Lucaccioni mot Europeiska gemenskapernas kommission (1)

(Tjänstemän - Yrkessjukdom - Ansökan om erkännande av försämring - Åtgärder för att följa förstainstansrättens dom - Rättslig kvalificering av kommissionens meddelande - Talan om ogiltigförklaring - Avvisning)

(2005/C 182/67)

Rättegångsspråk: franska

Förstainstansrätten, andra avdelningen (ordföranden J. Pirrung samt domarna N.J. Forwood och S. Papasavvas; justitiesekreterare: H. Jung), har den 22 april 2005 meddelat beslut i mål T-399/03: Arnaldo Lucaccioni, tidigare tjänsteman på Europeiska gemenskapernas kommission, St-Leonards-on-Sea (ombud: advokaterna J.R. Iturriagagoitia och K. Delvolvé) mot Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall, biträdd av advokaten J.-L. Fagnart, med delgivningsadress i Luxemburg), angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 10 mars 2003, som fattats i syfte att verkställa förstinstansrättens dom av den 26 februari 2003, avkunnad i mål T-212/01, dels en begäran om ogiltigförklaring av den läkarrapport som utställdes i samband med nämnda förfarande. Beslutet lyder enligt följande:

1)	Talan avvisas.

2)	Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EUT C 47, 21.2.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/36

---

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT

av den 28 februari 2005

i mål T-445/04: Energy Technologies ET SA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Företrädas av en advokat - Uppenbart att talan skall avvisas)

(2005/C 182/68)

Rättegångsspråk: engelska

Förstainstansrätten, fjärde avdelningen (ordföranden H. Legal samt domarna P. Menogozzi och I. Wiszniewska-Białecka; justitiesekreterare: H. Jung), har den 28 februari 2005 meddelat beslut i mål T-445/04: Energy Technologies ET SA Fribourg (Schweiz), (ombud: advokaten A. Boman) mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), varvid motparten i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd var Aparellaje eléctrico, SL, Hospitalet de Llobregat (Spanien), angående en talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 7 juli 2004 (ärende R 366/2002-4) avseende en ansökan om registrering av ordmärket UNEX som gemenskapsvarumärke. Beslutet lyder enligt följande:

1)	Talan avvisas.

2)	Sökanden skall bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EUT C 31, 5.2.2005.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/36

---

Talan mot Impetus Consultants väckt den 23 mars 2005 av Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-138/05)

(2005/C 182/69)

Rättegångsspråk: grekiska

Europeiska gemenskapernas kommission, har den 23 mars 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av D. Triantafyllou, biträdd av advokaten N. Kostikas.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	förplikta svaranden att betala ett belopp på 235 655,21 euro varav 160 380,35 euro utgör kapitalbelopp och 75 274,86 euro utgör dröjsmålsränta från den dagen beloppet skulle betalas enligt varje skuldebrev,

—

förplikta svaranden att från den 15 mars 2005 till dess full betalning sker betala ränta motsvarande 41,93 euro per dag vad gäller skulden som är hänförlig till avtalet COP 493 ”invite”, ränta motsvarande 1,66 euro per dag vad gäller skulden som är hänförlig till avtalet TR 1006 ”Ausias” och ränta motsvarande 1,01 euro per dag vad gäller skulden som är hänförlig till avtalet V 2043 ”Artis”,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Europeiska gemenskapen, företrädd av kommissionen, ingick tre avtal med svaranden inom ramen för ett gemenskapsprogram för forskning och utveckling. Avtalen var närmare bestämt följande:

—	Avtalet nr COP 493 ”Invite” avsåg särskilt verkställandet av projektet ”Telematik inom området för insjönavigering” som skulle genomföras inom 24 månader från den 30 december 1994. Svaranden ingick i sammanslutningen som deltagare och koordinator.

—	Avtalet nr TR 1006 ”Ausias” avsåg särskilt verkställandet av projektet ”Avancerat telematiskt system för integrerad och originell transport i stadscentrum” som skulle genomföras inom 23 månader från den 30 december 1995. Svaranden ingick i sammanslutningen som deltagare.

—	Avtalet nr V 2043 ”Artis” avsåg verkställandet av projektet ”Avancerade telematiska system för vägtransporter i Spanien”. Projektet skulle genomföras inom 12 månader från den 1 januari 1992. Svaranden ingick i sammanslutningen som deltagare.

Det var under alla omständigheter avtalat att kommissionen skulle bidra finansiellt till varje projekt på de villkor som fastställts i respektive avtal. För varje avtal betalade kommissionen ett förskott till svaranden.

Efter finansiella kontroller fastslog kommissionen att svaranden endast använt en del av beloppen som var avsedda för respektive projekt. Närmare bestämt enligt följande:

—

För avtalet nr COP 493 ”Invite” har kommissionen betalat 257 400 euro som förskott till svaranden i dennes egenskap av sammanslutningens koordinator. Det har fastslagits att svaranden endast har betalat ut 79 062,70 euro till de övriga deltagarna och behållit 178 337,30 euro, varav endast 42 000 euro har använts för det berörda projektet. Kommissionen har upprättat en debetnota på 136 037,30 euro ställd på svaranden.

—

För avtalet nr TR 1006 ”Ausias” har kommissionen betalat 78 341,91 euro som förskott till sammanslutningen under den tid som svaranden var deltagare. Kommissionen har fastställt att svaranden endast har använt 63 229,63 euro för detta projekt och har upprättat en debetnota på 15 112,28 euro ställd på svaranden.

—

För avtalet nr V 2043 ”Artis” har svaranden, i egenskap av deltagare i sammanslutningen, erhållit ett förskott på 62 621,86 euro från kommissionen. Kommissionen anser att endast 53 391,09 euro har använts för att genomföra det berörda projektet och har upprättat en debetnota på 9 320,77 euro ställd på svaranden.

Genom förevarande talan yrkar kommissionen återbetalning av ovannämnda belopp jämte ränta i enlighet med de bestämmelser som är tillämpliga på respektive avtal, det vill säga grekisk rätt vad gäller det första avtalet och spansk rätt vad gäller det två övriga avtalen.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/37

---

Talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) väckt den 25 april 2005 av Grether AG

(Mål T-167/05)

(2005/C 182/70)

Ansökningsspråk: engelska

Grether AG, Binningen (Schweiz), har den 25 april 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån). Sökanden företräds av V. von Bomhard, A. Pohlmann och A. Renck.

Crisgo (Thailand) Co. Ltd. Samutsakorn (Thailand), var också part i förfarandet inför överklagandenämnden.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara beslut R 250/2002-4 fattat av harmoniseringsbyråns överklagandenämnd den 14 oktober 2004, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke:	Crisgo Co. Ltd
Sökt gemenskapsvarumärke:	Figurmärket ”FL FENNEL” för varor i klass 3 – Ansökan nr 903 922
Innehavare av varumärke eller kännetecken som uppges i invändningsförfarandet:	Sökanden
Varumärke eller kännetecken som uppges i invändningsförfarandet:	Gemenskapsordmärket ”FENJAL” för varor i klass 3
Invändningsenhetens beslut:	Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut:	Avslag på överklagandet
Åberopad grund:	Åsidosättande av artiklarna 73 och 74 i rådets förordning nr 40/94. I detta sammanhang gör sökanden gällande att överklagandenämnden grundade sitt beslut på diverse nya argument och faktiska omständigheter som inte lagts fram eller diskuterats av parterna. Sökanden hävdar vidare att det ifrågasatta beslutet strider mot artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 genom att det i detta beslut konstateras att det inte förelåg någon förväxlingsrisk.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/38

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas revisionsrätt väckt den 2 maj 2005 av Bart Nijs

(Mål T-171/05)

(2005/C 182/71)

Rättegångsspråk: franska

Bart Nijs, Bereldange (Luxemburg), har den 2 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas revisionsrätt. Sökanden företräds av advokaten Fränk Rollinger, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

1.	ogiltigförklara det beslut som fattats av Collège des Mérites vid revisionsrätten genom vilket sökanden tilldelas sina meritpoäng för befordringsomgången år 2003,

2.	ogiltigförklara den behöriga tillsättningsmyndighetens beslut att inte befordra sökanden till granskare år 2004,

3.	ogiltigförklara sökandens bedömningsrapport för befordringsomgången år 2003,

4.	ogiltigförklara revisionsrättens klagomålskommittés beslut nr 6/2004 av den 26 oktober 2004 angående innehållandet av sökandens bedömningsrapport för befordringsomgången år 2003,

5.	ogiltigförklara varje sammanhängande och/eller påföljande beslut

6.	tillerkänna sökanden ersättning för den skada som han har lidit och förplikta revisionsrätten att ersätta rättegångskostnaderna i denna instans.

Grunder och huvudargument

Sökanden i förevarande mål, som även väckt talan i mål T-377/04 (1), invänder mot svarandens beslut, genom vilka han har tilldelats sina meritpoäng för befordringsomgången år 2003, mot bakgrund av vilka hans bedömningsrapport upprättas för samma budgetår samt mot att inte befordra honom år 2004 till tjänsten som granskare vid den nederländska översättningsavdelningen.

Till stöd för sina yrkanden gör sökanden gällande följande:

—	Åsidosättande av artikel 11a i tjänsteföreskrifterna, omsorgsplikten, principen om god förvaltningssed och likabehandlingsprincipen,

—	att det förekommit oegentligheter under bedömningsförfarandet i den mån detta genomfördes av tjänstemän vars integritet skulle ha kunnat ifrågasättas på grund av det administrativa förfarandet,

—	att tidsfristerna inte har respekterats under bedömningsförfarandet,

—	att meriterna inte har jämförts i förevarande fall vid den nederländska översättningsavdelningen,

—	åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och skyddet för berättigade förväntningar genom att de regler som var tillämpliga på befordringsförfarandet för år 2004 inte meddelades, och

—	att det i förevarande fall föreligger ett maktmissbruk.

---

(1)  Mål T-377/04, Nijs mot revisionsrätten (EGT C 284, 20.11.2004, s. 26).

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/39

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 27 april 2005 av Martine Heus

(Mål T-173/05)

(2005/C 182/72)

Rättegångsspråk: franska

Martine Heus, Anderlecht (Belgien), har den 27 april 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaten Lucas Vogel.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

1)	ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 7 januari 2005, i vilket sökandens överklagande av den 18 oktober 2004 av det beslut som fattats den 19 juli 2004 av ordföranden i uttagningskommittén KOM/PC/04 att inte ge sökanden tillträde till ovannämnda uttagningsprov avslogs,

2)	ogiltigförklara, i den mån det är nödvändigt, beslutet av den 19 juli 2004 av ordföranden i uttagningskommittén KOM/PC/04, och

3)	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden nekades tillträde till uttagningsprovet KOM/PC/04 eftersom hon inte uppfyllde kravet på fem tjänsteår vid kommissionen eller vid någon annan institution. Hennes arbete som kontraktsanställd vid kommissionen beaktades inte av uttagningskommittén.

Sökanden hävdar till stöd för sin talan att artikel 27 och artikel 29.1 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts liksom att det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning. Sökanden hävdar även härvid, med avseende på de omtvistade besluten och meddelandet om uttagningsprov, att den tolkning av meddelandet som tillsättningsmyndigheten har gjort medförde att sökanden uteslöts av skäl som endast kan hänföras till hennes tidigare administrativa ställning (kontraktsanställd och inte tjänsteman).

Sökanden åberopar vidare att principen om icke-diskriminering har åsidosatts, såtillvida att det enligt de omtvistade kriterierna medges att andra kandidater får tillträde till proven även om dessa kandidater har lägre kompetens eller kortare arbetslivserfarenhet [än sökanden] vid kommissionen.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/39

---

Talan mot Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen väckt den 28 april 2005 av Pia Landgren

(Mål T-180/05)

(2005/C 182/73)

Rättegångsspråk: franska

Pia Landgren, Turin (Italien), har den 28 april 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Sökanden företräds av advokaten Marc-Albert Lucas.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

1)	Ogiltigförklara den f.d. direktörens för europeiska yrkesutbildningsstiftelsen beslut av den 25 juni 2004 att säga upp sökanden,

2)	ogiltigförklara, om nödvändigt, direktörens för europeiska yrkesutbildningsstiftelsen beslut av den 19 januari 2005 att avslå sökandens begäran om omprövning av den 27 september 2004 av beslutet av den 25 juni 2004,

3)

förplikta stiftelsen att till sökanden betala, som kompensation för den skada sökanden har orsakats av de rättstridiga omtvistade besluten, en summa som skall motsvara den lön och pension som sökanden har rätt till, om hon hade kunnat arbeta vid stiftelsen fram till sextiofemårs ålder, med avdrag för den ersättning som utgått för uppsägning och för arbetslöshet liksom för den pension som sökanden har uppburit eller kommer att uppbära på grund av uppsägningen.

4)	förplikta stiftelsen att betala en summa till sökanden som kompensation för den ideella skada hon har lidit till följd av det rättstridiga omtvistade beslutet enligt förstainstansrättens bedömning, och

5)	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt sökanden har inte centret visat att uppsägningsbeslutet grundades på rättsligt giltiga skäl, så mycket mer som beslutet uppenbart stred mot sökandens betygsrapport för år 2003.

Sökanden hävdar även att det verkliga skälet till uppsägningen är uppenbart rättstridigt och inte i tjänstens intresse. Det verkliga skälet består i ett tidigare avtal enligt vilket hon skulle sluta vid centret efter den 31 december 2003.

Sökanden hävdar dessutom att skälet till det omtvistade beslutet är rättstridigt och godtyckligt eftersom anledningen till att avdelningschefen inte ville behålla sökanden i tjänst grundades på tidigare negativa utvärderingar av sökanden.

Sökanden gör slutligen gällande att beslutet saknar motivering, att omsorgsprincipen och principen om rätt till försvar åsidosatts, liksom att det har gjorts uppenbart oriktiga bedömningar ifall avdelningsschefens avslag och/eller uppsägningen grundas på yrkesmässiga brister i utförandet av arbetet vid EECA eller i övrigt.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/40

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 4 maj 2005 av Dypna McSweeney och Pauline Armstrong mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-184/05)

(2005/C 182/74)

Rättegångsspråk: franska

Dypna McSweeney, Bryssel, och Pauline Armstrong, Overijse (Belgien), har den 4 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Sébastien Orlandi, Xavier Martin, Albert Coolen, Jean-Noël Louis och Etienne Marchal, avocats.

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

1.	ogiltigförklara besluten av den 6 och 7 september 2004 att inte låta sökandena delta i uttagningsprovet EPSO/C/11/03,

2.	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena har deltagit i uttagningsprovet EPSO/C/11/03 med syfte att upprätta en reservlista med engelskspråkiga sekreterare i lönegrad C5/C4. Uttagningskommittén beslutade att inte låta sökandena delta i provet på grund av att deras examensbevis inte var på den nivå som krävdes enligt meddelandet om uttagningsprov.

Sökandena har till stöd för sin talan hävdat att beslutet saknar stöd i meddelandet om uttagningsprov och innebär en uppenbart oriktig bedömning.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/40

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 2 maj 2005 av Joël De Bry

(Mål T-188/05)

(2005/C 182/75)

Rättegångsspråk: franska

Joël De Bry, Woluwé-St-Lambert (Belgien) har den 2 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna Sébastien Orlandi, Albert Coolen, Jean-Noël Louis och Etienne Marchal, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

1.	ogiltigförklara kommissionens beslut om upprättande av sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2003,

2.	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden anför till stöd för sin talan först och främst att det har funnits en objektiv intressekonflikt bestående i att han bedömts av en person med samma lönegrad som honom själv.

Sökanden gör vidare gällande att det har begåtts fel vid bedömningen av hans meriter och att kommentarerna i rapporten inte överensstämmer med de betyg han fått.

Sökanden gör slutligen gällande att de allmänna tillämpningsföreskrifterna för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, målen och syftena med införandet av ett nytt system inriktat på karriärutveckling, motiveringsskyldigheten, rätten till försvar samt artikel 26 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/40

---

Talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden väckt den 4 maj 2005 av Usinor

(Mål T-189/05)

(2005/C 182/76)

Rättegångsspråk: franska

Usinor, Paris, har den 4 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån). Sökanden företräds av advokaten Patrice de Candé.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

1)	ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 10 februari 2005,

2)	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke:	CORUS UK Limited
Sökt gemenskapsvarumärke:	Ordmärket GALVALLOY för produkter som ingår i klass 6 (stålplåt och stålskivor etc.) – Ansökan nr 796 557
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet:	Sökanden
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet:	Det nationella ordmärket GALVALLIA för produkter som ingår i klass 6 (stålplåt och stålskivor etc.)
Invändningsenhetens beslut:	Avslag på ansökan om registrering
Överklagandenämndens beslut:	Upphävande av invändningsenhetens beslut
Grunder för talan:	Felaktig tillämpning av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (1)

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/41

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 10 maj 2005 av Viviane Le Maire

(Mål T-191/05)

(2005/C 182/77)

Rättegångsspråk: franska

Viviane Le Maire, Evere (Belgien), har den 10 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Gilles Bounéou och Frédéric Frabetti, avocats, Luxemburg.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

1)	ogiltigförklara kommissionens tysta beslut av den 5 september 2004 att inte bevilja sökanden dagtraktamente vid hennes tjänstetillträde,

2)	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden vänder sig mot att tillsättningsmyndigheten inte har beviljat henne dagtraktamente enligt artikel 10 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna. Det framgår av de handlingar som bifogats ansökan att detta tysta beslut grundas på att den period om 120 dagar som anges i punkt 2 a i nämnda bestämmelse redan har gått ut.

Sökanden har till stöd för sina yrkanden anfört följande:

—	åsidosättande av artikel 10 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, i dess lydelser före och efter den 1 maj 2004, genom att administration har uppställt krav som saknar stöd i denna bestämmelse,

—	åsidosättande av principerna om god förvaltning, förbudet mot godtyckligt förfarande samt maktmissbruk, genom att administration krävt att sökanden bevisar att hon hyr ett hus,

—	åsidosättande av skyldigheten att motivera rättsakter,

—	åsidosättande av principerna om likabehandling och icke-diskriminering,

—	åsidosättande av omsorgsplikten.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/41

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 13 maj 2005 av Mebrom NV

(Mål T-198/05)

(2005/C 182/78)

Rättegångsspråk: engelska

Mebrom NV, Rieme-Ertvelde (Belgien), har den 13 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna C. Mereu och K. Van Maldegem.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—

förplikta kommissionen att erlägga skadestånd med angivet belopp i ansökan som ersättning för den skada som sökanden åsamkats genom att kommissionen inte infört ett förfarande som tillät sökanden att importera metylbromid under januari och februari 2005, eller annat belopp som kan komma att yrkas under rättegången eller som förstainstansrätten kan fastställa i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono),

—

alternativt, genom mellandom slå fast att kommissionen är skyldig att ersätta den skada som åsamkats och förelägga parterna att till förstainstansrätten inom rimlig tid från mellandomen inkomma med uppgift om det belopp som överenskommits, eller i avsaknad av överenskommelse framställa sina yrkanden styrkta med detaljerade beräkningar,

—	förplikta kommissionen att erlägga dröjsmålsränta till sökanden med 8 procent per år,

—	förplikta kommissionen att erlägga ränta med 8 procent eller annan procentsats som förstainstansrätten kan finna lämplig, på den summa som kan komma utdömas från dagen för domen till dess betalning sker,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden importerar metylbromid till Europeiska unionen. Metylbromid är ett kontrollerat ämne i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1). Sökandebolaget hävdar att det därför endast kan importera metylbromid om det kan uppvisa importlicens och det formellt tilldelats en tolvmånaders importkvot som fastställs av svaranden varje år.

Med sin talan begär sökanden ersättning för de skador denne påstår sig ha lidit som en direkt följd av att svaranden rättsstridigt underlåtit att införa ett förfarande som föreskrivs i artiklarna 6 och 7 i förordning nr 2037/2000, vilket skulle ha gett sökanden möjlighet att erhålla importlicenser och importkvoter för import av metylbromid till Europeiska unionen under januari och februari 2005.

Till stöd för sin talan hävdar sökanden att svaranden brutit mot artiklarna 6 och 7 i förordning nr 2037/2000 enligt vilka kommissionen skall tilldela licenser och kvoter för import av metylbromid till Europeiska unionen för varje 12-månadersperiod efter den 31 december 1999. Sökanden hävdar vidare att principerna om god förvaltning och omsorgsskyldighet enligt vilka kommissionen har en skyldighet att handla med iakttagande av aktsamhet, opartiskt och i rimlig tid har åsidosatts, liksom rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar.

Sökanden anser att skadan som orsakats av svarandens rättsstridiga handlande utgörs av den uteblivna vinst som sökanden skulle ha fått genom att importera och sedan sälja metylbromid under dessa två månader.

---

(1)  EGT L 244, s. 1

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/42

---

Talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) väckt den 19 maj 2005 av Nalocebar – Consultores e Servicos Lda

(Mål T-210/05)

(2005/C 182/79)

Ansökan är avfattad på engelska

Nalocebar – Consultores e Serviços Lda, Funchal (Madeira), har den 19 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller). Sökanden företräds av advokaterna G. Pasquarella och R.M. Pasquarella.

Även Limiñana y Botella, S.L Monforte del Cid, Alicante (Spanien) var part i förfarandet vid överklagandenämnden.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—

ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 18 mars 2005 i ärende nr R 646/2004-1 genom att erkänna lagenligheten av det figurmärke för vilket ansökan ingetts av sökandena den 12 juli 2000 och som offentliggjorts i Bulletinen för gemenskapsvarumärken nr 103/01 den 3 december 2001,

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke:	Big Ben Establishment Ltd. Sökanden i förevarande mål är köparen av den varumärkesansökan som ingetts av Big Ben Establishment.
Sökt gemenskapsvarumärke:	Figurmärket ”Limoncello di Capri” avseende varor i klasserna 30 (konditorivaror med mera), 32 (safter och andra citronbaserade drycker som omfattas av klass 32) och 33 (citronlikör)
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet:	Limiñana y Botella S.L.
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet:	Det spanska ordmärket LIMONCHELO för varor i klass 33
Invändningsenhetens beslut:	Avslag på ansökan
Överklagandenämndens beslut:	Överklagandet ogillas
Grunder för talan:	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (1)

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/43

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 26 maj 2005 av Republiken Italien

(Mål T-211/05)

(2005/C 182/80)

Rättegångsspråk: italienska

Republiken Italien har den 26 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Paolo Gentili, Avvocato dello Stato.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara det omtvistade beslutet och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Talan avser kommissionens beslut K(2005) 591 slutlig, varigenom det fastställdes att två italienska skatterättsliga åtgärder till förmån för bolag som börsnoterats på reglerade marknader under den period som anges i åtgärderna är oförenliga med den gemensamma marknaden på grund av att de utgör statligt stöd som står i strid med artikel 87 EG. Åtgärderna består i en sänkt skattesats under tre år och att de kostnader som bolaget haft för börsintroduktionen undantas från den skattepliktiga inkomsten.

Enligt kommissionen är åtgärderna selektiva på grund av att de endast gynnar de bolag som börsnoterats under den period som anges i den italienska lagstiftningen, och inte omfattar de bolag som redan är börsnoterade och de bolag som kan komma att börsnoteras under andra perioder. Åtgärderna kan därför inte anses förenliga med den gemensamma marknaden, eftersom de inte faller in under något av de fall som anges i artikel 87.2 och 87.3 EG.

Den italienska regeringen kritiserar beslutet för det första ur processuell synvinkel, eftersom kommissionen inledde förfarandet enligt artikel 88.2 EG utan att först ha diskuterat åtgärderna med den berörda medlemsstaten.

För det andra påpekar sökanden att kommissionen inte har invänt mot en tidigare, i huvudsak motsvarande, åtgärd som Italien införde år 1997.

För det tredje bestrider sökanden att åtgärderna är selektiva. De riktar sig nämligen till en potentiellt sett obestämd krets av bolag. Åtgärderna är vidare förenliga med skattesystemet som helhet, eftersom hänsyn tas till den omständigheten att ett bolag som nyligen börsnoterats måste bära mycket stora kostnader för att bli börsnoterat, vilket medför att det hamnar i en situation med begränsad inkomstkapacitet både jämfört med bolag som inte är börsnoterade och jämfört med bolag som sedan länge är börsnoterade och som har kunnat skriva av motsvarande kostnader. Den begränsade giltigheten beror på budgetrestriktioner och på att åtgärden utgör ett försök. Denna omständighet kan därför inte i sig medföra att en åtgärd anses selektiv som inte är det till sin art.

För det fjärde bestrider sökanden att kommissionen har visat att åtgärden är ägnad att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

För det femte hävdar sökanden slutligen att åtgärden, om den skall anses utgöra stöd, är förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c. Det är nämligen fråga om ett investeringsstöd och inte ett driftsstöd, och det är förenligt med det särskilda syftet med den ekonomiska politiken för att främja börsnotering av bolag, vilket gagnar systemets effektivitet, öppenhet och konkurrenskraft.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/44

---

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 31 maj 2005 av Mebrom NV

(Mål T-216/05)

(2005/C 182/81)

Rättegångsspråk: engelska

Mebrom NV, Rieme-Ertvelde (Belgien), har den den 31 maj 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna C. Mereu och K. Van Maldegem.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

—	ogiltigförklara kommissionens beslut A(05)4338-D/6176 av den 11 april 2005,

—	förplikta kommissionen att tilldela sökanden en tolvmånaders importkvot i enlighet med artikel 7 i förordning nr 2037/2000, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna

Grunder och huvudargument

Sökanden importerar metylbromid (Mbr) till Europeiska unionen. Metylbromid är ett kontrollerat ämne i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1). I sin talan yrkar sökanden att kommissionens beslut att år 2005 inte tilldela sökanden en importkvot avseende import av metylbromid av avgörande betydelse skall ogiltigförklaras.

Sökanden hävdar till stöd för sin talan att kommissionen berövade sökanden dennes rätt att få tilldelat en tolvmånaders importkvot för metylbromid till Europeiska unionen år 2005. Sökanden hävdar att kommissionen har tillämpat gällande bestämmelser på ett uppenbart felaktigt sett. Enligt sökanden har kommissionen dessutom åsidosatt artikel 7 i förordning 2037/2000. Enligt denna bestämmelse har sökanden en särskild rätt att få tilldelat en tolvmånaders importkvot för metylbromid år 2005. Sökanden hävdar också att kommissionen har överskridit sin befogenhet enligt artikel 7 i förordning 2037/2000. Sökanden åberopar slutligen att rättssäkerhetsprincipen har åsidosatts, eftersom kommissionen har underlåtit att införa ett system för importkvoter som är förutsebart för de berörda och därmed har kränkt sökandens berättigade förväntningar att erhålla en importkvot enligt artikel 7 i förordning 2037/2000. Sökanden åberopar även kommissionens meddelande till importörerna i juli 2004 (2) och ett elektroniskt meddelande från kommissionen till sökanden av den 10 december 2004, i vilket det bekräftades att importkvoterna för år 2005 var under behandling för att meddelas sökanden.

---

(1)  EGT L 244, s. 1.

(2)  Meddelande riktat till företag inom Europeiska unionen som under 2005 importerar kontrollerade ämnen som bryter ned ozonskiktet angående Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT 2004 C 187, s. 11).

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/44

---

Talan mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) väckt den 7 juni 2005 av Bustec Ireland Limited Partnership

(Mål T-218/05)

(2005/C 182/82)

Ansökan är avfattad på spanska

Bustec Ireland Limited Partnership har den 7 juni 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån). Sökanden företräds av advokaterna Enrique Armijo Chavarri och Antonio Castán Pérez-Gómez.

Även Mustek, S.L. var part i förfarandet vid överklagandenämnden.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

1)	ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden den 22 mars 2005 i ärende R 1125/2004-2, och

2)	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke:	Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke:	Figurmärket BUSTEC för produkter som ingår i klasserna 9, 35 och 42 – Ansökan nr 1644939
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet:	Mustek, S.L.
Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet:	Det spanska ordmärket MUSTEK (nr 1550684) för produkter som ingår i klass 9
Invändningsenhetens beslut:	Bifall till invändningen
Överklagandenämndens beslut:	Avvisning av överklagandet med motiveringen att klaganden inte ingett en skrivelse innehållande grunderna för överklagandet inom fyra månader i enlighet med artikel 59 i förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken
Grunder för talan:	Åsidosättande av rätten till försvar och felaktig tolkning av artikel 59 i förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/45

---

Avskrivning av mål T-347/04 (1)

(2005/C 182/83)

(Rättegångsspråk: franska)

Genom beslut av den 24 maj 2005 har ordföranden på tredje avdelningen vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt förordnat om avskrivning av mål T-347/04, Pascal Millot mot Europeiska gemenskapernas kommission.

---

(1)  EUT C 262, 23.10.2004.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/45

---

Avskrivning av mål T-453/04 (1)

(2005/C 182/84)

(Rättegångsspråk: ungerska)

Genom beslut av den 27 maj 2005 har ordföranden på tredje avdelningen vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt förordnat om avskrivning av mål T-453/04, Péter Lesetár mot Europeiska gemenskapernas kommission.

---

(1)  EGT C 57, 5.3.2005.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/45

---

Avskrivning av mål T-14/05 (1)

(2005/C 182/85)

(Rättegångsspråk: italienska)

Genom beslut av den 25 maj 2005 har ordföranden på fjärde avdelningen vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt förordnat om avskrivning av mål T-14/05, Republiken Italien mot Europeiska gemenskapernas kommission.

---

(1)  EUT C 69, 19.3.2005.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/45

---

Delvis avskrivning av mål T-122/05 (1)

(2005/C 182/86)

(Rättegångsspråk: tyska)

Genom beslut av den 24 maj 2005 har ordföranden på första avdelningen vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt förordnat om delvis avskrivning av mål T-122/05, på så sätt att sökande Marenzi Privatstiftung skall avföras från förteckningen över sökanden i målet, Benkö m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission.

---

(1)  EGT C 135, 7.6.2003.

---

23.7.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/46

---

(2005/C 182/87)

Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

EUT C 171, 9.7.2005

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 155, 25.6.2005

EUT C 143, 11.6.2005

EUT C 132, 28.5.2005

EUT C 115, 14.5.2005

EUT C 106, 30.4.2005

EUT C 93, 16.4.2005

Dessa texter är tillgängliga på:

EUR-Lex: http://europa.eu.int/eur-lex

CELEX: http://europa.eu.int/celex

---