3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/1

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Belgiens uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004 – 2008. Det programmet uppfyller i stort sett uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning. I programmet saknas dock obligatoriska ränteantaganden. Belgien uppmanas därför att uppnå full överensstämmelse med uppgiftskraven.

(2)

I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas en real BNP-tillväxt på 2,5 % under 2005 och 2006, som minskar till 2,0 % mot slutet av programperioden. Detta förefaller utifrån tillgängliga uppgifter vara realistiska antaganden. Programmets inflationsprognoser förefaller också vara realistiska.

(3)

För att förbereda den offentliga sektorns finanser för effekterna av den åldrande befolkningen strävar den finanspolitiska strategi som skisseras i uppdateringen efter att behålla offentliga finanser i balans eller med ett litet överskott och att minska skuldkvoten. Målet enligt det uppdaterade programmet är offentliga finanser i balans 2005 och 2006 och ett överskott på 0,3 % av BNP 2007 och 0,6 % av BNP 2008. Sammanfattningsvis bekräftas i denna uppdatering, jämfört med den föregående uppdateringen (som gällde till 2007), i stort sett den planerade justeringen i förhållande till ett i princip oförändrat makroekonomsikt scenario. På grund av det pågående genomförandet av 2001 års reform av de direkta skatterna och större offentliga investeringar inför de kommunalval som skall hållas under 2006 väntas det primära överskottet att minska något till 2006 för att därefter öka igen. Enligt programmet förväntas räntebördan minska, främst till följd av den fortsatta skuldminskningen. Inkomsterna förväntas minska till 2006 för att därefter bli stabila, medan de primära utgifterna minskar något till 2008. Det konjunkturrensade saldot (som baseras på uppgifterna i programmet genom användning av den gemensamt överenskomna beräkningsmetoden) väntas förbli positivt under programperioden, genom en utveckling från ett överskott på 0,5 % av BNP 2004 till 0,1 % 2006, följt av en ökning till 0,9 % 2008.

(4)

Riskerna i samband med de finanspolitiska beräkningarna i programmet verkar i stort sett uppväga varandra. Den belgiska regeringen har hittills inte meddelat vilka åtgärder den har för avsikt att vidta för att bibehålla de offentliga finanserna i balans under 2006, trots en minskning på 0,3 % av BNP till följd av det fortsatta genomförandet av 2001 års reform av de direkta skatterna och det faktum att de offentliga finanserna under 2005 påverkas positivt av ett antal mindre engångstransaktioner (som sammanlagt uppgår till ungefär 0,2 % av BNP). Det makroekonomiska scenariot förefaller rimligt, men ändå fortsätter saldot för Belgiens offentliga finanser att reagera för ändringar i den ekonomiska tillväxten (känslighetsgrad på 0,6). Slutligen finns också vissa risker kopplade till kontrollen av de primära utgifterna, särskilt i socialförsäkringssystemet. Det överskridande som registrerades i sjuk- och hälsovårdssystemet under 2004 (trots det redan höga målet om en real tillväxt på 4,5 % per år) tyder på att dessa utgifter kommer att fortsätta att öka. Trots att Belgien vid utgången av 2004 tillkännagav att nya åtgärder skulle vidtas för att minska hälsovårdskostnaderna (som uppgår till totalt 0,2 % av BNP) är det fortfarande svårt att värdera deras effektivitet. Socialministern har dock under större delen av 2005 fått i uppgift att vidta nödvändiga åtgärder, utan att på förhand samråda med parlamentet (eller någon annan instans) för att snabbt kunna lösa ett eventuellt överskridande. Generellt har den belgiska regeringen agerat trovärdigt genom att hålla fast vid sitt åtagande att vidta åtgärder för att bibehålla de offentliga finanserna i balans.

(5)

Mot bakgrund av denna riskbedömning kan vi dra slutsatsen att de risker som omgärdar målen för de offentliga finanserna i stort sett verkar uppväga varandra och den finanspolitiska strategin i programmet verkar tillräcklig för att säkerställa stabilitets- och tillväxtpaktens mål om offentliga finanser nära balans eller med överskott på medellång sikt. Vidare kan slutsatsen dras att det finns en tillräcklig marginal för att motverka riskerna för att överskrida referensvärdet på 3 % av BNP för underskottet under normala konjunktursvängningar.

(6)

Skuldkvoten beräknas ha uppgått till 96,6 % av BNP 2004, långt över fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten minska med 12,4 procentenheter under loppet av programperioden till 84,2 % av BNP 2008. I detta belopp ingår övertagandet av en skuld på 7,4 miljarder euro (2,5 % av BNP) från det nationella järnvägsföretaget SNCB under 2005. Övertagandet av skulden leder till att skuldminskningen bromsas upp under 2005, men den planerade skuldminskningen går ändå snabbare än vad man väntade sig i den föregående uppdateringen.

(7)

Det förefaller finnas vissa risker när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet på grund av Belgiens nuvarande offentliga bruttoskuldnivå. Även om skuldkvoten avtar är den fortfarande hög och en stadig minskning är beroende av att man lyckas behålla stora primära överskott under en längre tidsperiod. Den strategi för att klara kostnaderna för den åldrande befolkningen som skisseras i programmet baseras huvudsakligen på en minskning av den offentliga bruttoskulden genom att behålla offentliga finanser nära balans eller med ett litet överskott (som skall uppnås genom en nedskärning av de primära utgifterna), samt en åldrandefond. Särskilt inom hälsovårdssektorn kan det visa sig bli svårt att bromsa de primära utgifterna, men det är viktigt med tanke på regeringens strategi att minska skattebördan för att skapa sysselsättning. Med tanke på att försörjningskvoten för äldre väntas öka är det viktigt att Belgien med beslutsamhet följer denna allmänna strategi för att uppnå långsiktig hållbarhet.

(8)

Den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen överensstämmer i stort sett med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på området för de offentliga finanserna. I uppdateringen säkerställs särskilt att skuldkvoten fortsätter att minska. Med tanke på att utgiftstaket inom sjuk- och hälsovårdssektorn nyligen överskridits (för vilka utgiftstakten fastställts relativt högt med ett mål på 4,5 % per år) finns vissa risker för att man inte kommer att kunna hålla riktlinjerna om att begränsa de reala utgiftsökningarna inom sektor 1 (utgifter på federal nivå samt för social trygghet) till 1,5 %. Det är därför viktigt att bibehålla höga primära överskott och begränsa de reala utgiftsökningarna, särskilt med tanke på de finansiella behov som kommer att uppstå till följd av den åldrande befolkningen.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/4

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Danmarks uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004 – 2010. Programmet uppfyller helt och hållet uppgiftskraven i ”uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

(2)

I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas BNP-tillväxten i reala termer öka från 2,2 % 2004 till 2,5 % 2005 och till i genomsnitt 1,7 % åren 2006 – 2010. På grundval av nu tillgänglig information förefaller detta scenario avspegla relativt försiktiga tillväxtantaganden. Inflationsberäkningarna i programmet verkar vara realistiska.

(3)

(4)

Risknivån i budgetberäkningarna är tämligen balanserad, även om den i viss utsträckning indikerar ett bättre än beräknat utfall under programmets första år. Danmark har under flera år redovisat överskott i de offentliga finanserna. Så var också fallet 2003, när överskottet blev 1,0 % av BNP trots en BNP-tillväxt på enbart 0,5 %. Högre oljepriser än vad som antas i uppdateringen skulle också kunna förbättra de offentliga finanserna eftersom Danmark är en liten nettoexportör av olja. BNP-tillväxtens sammansättning under de kommande åren, till stor del grundad på inhemsk efterfrågan, bör också borga för att de offentliga inkomsterna upprätthålls och därigenom stödja en gynnsam utveckling av de offentliga finanserna. På medellång sikt ligger riskerna för att utvecklingen blir sämre än beräknat i eventuella misslyckanden med att begränsa de offentliga utgifterna till tillväxtmålet, särskilt på kommunal nivå, eller med att nå upp till målen på medellång sikt om högre sysselsättning.

(5)

Mot bakgrund av denna riskbedömning är inriktningen av finanspolitiken i programmen tillräckligt stram för att bibehålla en situation på medellång sikt med offentliga finanser som är ”nära balans eller som visar överskott” under hela programperioden i enlighet med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den ger också tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte tröskelvärdet för underskott på 3 % av BNP skall överskridas vid normala konjunktursvängningar.

(6)

(7)

Danmark förefaller vara i en gynnsam situation vad gäller landets offentliga finansers långsiktiga hållbarhet, trots betydande beräknade budgetmässiga kostnader till följd av en åldrande befolkning. Den strategi för de offentliga finanserna som beskrivs i programmet, främst baserad på ytterligare skuldkonsolidering genom fortsatta överskott i de offentliga finanserna, bör resultera i en hållbar situation över tiden. Det kan emellertid visa sig vara en krävande uppgift att uppnå fortsatt strikt utgiftskontroll och en betydande ökning av sysselsättningen, som strategin också bygger på.

(8)

På det hela taget är den ekonomiska politik som beskrivs i uppdateringen i stort sett förenlig med de landspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på området för de offentliga finanserna.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/7

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Estlands uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004 till 2008. Programmet uppfyller uppgiftskraven i den omarbetade ”uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

(2)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas den reala BNP-tillväxten öka från 5,6 % år 2004 till i genomsnitt 6,0 % under resten av programperioden. På grundval av de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga verkar detta scenario spegla en rimlig tillväxtprognos. Programmets inflationsprognoser förefaller också realistiska.

(3)

Estland syftar till att ha offentliga finanser nära balans eller med ett litet överskott under hela programperioden. För 2004 inriktas programmet på ett budgetöverskott på 1 % av BNP vilket är 0,3 % högre än det överskott som planerades i programmet från i maj 2004. Från och med 2005 planeras offentliga finanser i balans liksom i det föregående programmet. De offentliga investeringarna år 2004 planeras öka med en procentenhet av BNP till 4,4 % innan de sjunker till 3,9 % fram till 2008. De fortsätter alltså att ligga betydligt över EU-genomsnittet (2,4 % av BNP år 2004).

(4)

Riskerna i programmets budgetberäkningar verkar i stort välbalanserade. Å ena sidan lämnar det försiktiga makroekonomiska scenariot utrymme för att inkomsterna skulle kunna bli högre och utgifterna något lägre än planerat. Estland har uppnått positiva resultat genom att upprätta försiktiga prognoser och har upprepade gånger uppvisat överskott i de offentliga finanserna under de senaste åren. Å andra sidan kan inte oväntade inkomstbortfall genom de planerade skattenedskärningarna eller negativa effekter på tillväxten till följd av extern påverkan helt uteslutas. Med tanke på riskavvägningen förefaller programmets finanspolitiska inriktning vara lämplig för att under hela programperioden 2004–2008 bibehålla stabilitets- och tillväxtpaktens mål på medellång sikt om offentliga finanser nära balans. Den förefaller också ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar skall överskridas.

(5)

Skuldkvoten beräknas till 4,8 % av BNP år 2004, betydligt under av fördragets referensvärde på 60 % av BNP och som dessutom är den lägsta i EU. I programmet beräknas skuldkvoten minska ytterligare med 1,9 procentenheter under programperioden.

(6)

Estland förfaller befinna sig i ett gynnsamt läge när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, trots betydande beräknade kostnader till följd av den åldrande befolkningen. En låg offentlig skuldnivå, betydande reserver i de offentliga finanserna och en finanspolitisk strategi på medellång sikt som helt överensstämmer med målet om offentliga finanser nära balans eller med överskott bör tillsammans med trovärdiga och genomgripande reformer av pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen, avsedda att lätta på trycket på de offentliga finanserna, på lång sikt säkerställa hållbara offentliga finanser.

(7)

Den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen överensstämmer i stora drag med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på området för de offentliga finanserna. 2004 års budgetöverskott, som blev högre än prognostiserat, ligger i linje med rekommendationen om att inte bedriva en konjunkturförstärkande finanspolitik. Mot bakgrund av att underskottet i bytesbalansen sannolikt inte på något betydande sätt (om alls) minskade år 2004 kan det visa sig att inte ens en snabb neddragning av budgetöverskottet ger tillräckligt finanspolitiskt stöd för att korrigera den externa obalansen.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/9

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Frankrikes uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2008. Programmet uppfyller i huvudsak uppgiftskraven i den reviderade uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning. I programmet ges emellertid inte beräkningar av total sysselsättningstillväxt i enlighet med definitionen i nationalräkenskaperna, vilka är obligatoriska. Följaktligen uppmanas Frankrike att se till att uppgiftskraven i full utsträckning följs.

(2)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas BNP-tillväxten i reala termer ligga på 2,5 % under perioden 2004–2008, vilket är något över den potentiella tillväxten. På grundval av nu tillgänglig information förefaller detta scenario avspegla rimliga tillväxtantaganden, även om kommissionens prognoser för tillväxten ligger något lägre. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller också vara realistiska.

(3)

Rådet fastslog den 3 juni 2003 att det förelåg ett alltför stort underskott i Frankrike och rekommenderade att detta korrigeras före utgången av 2004. I sitt meddelande till rådet om Tysklands och Frankrikes situation efter EG-domstolens dom med avseende på deras skyldigheter enligt förfarandet vid alltför stora underskott som antogs den 14 december 2004 (2), kom kommissionen fram till att år 2005 bör anses utgöra tidsfristen för att korrigera det alltför stora underskottet eftersom rådets slutsatser från november 2003 hade fått rättsliga verkningar innan de ogiltigförklarades av EG-domstolen. Programmets strategi för de offentliga finanserna syftar främst till att år 2005 få ned underskottet under 3 % av BNP. Programmet inriktas också på att uppnå en fortsatt löpande minskning av underskottet i de offentliga finanserna under de kommande åren. Underskottet beräknas stadigt minska med 0,6–0,7 procentenheter av BNP per år från och med 2005 för att nå en nivå på 0,9 % av BNP år 2008. I förhållande till det tidigare programmet bekräftas i den aktuella uppdateringen i huvudsak den planerade justeringen mot bakgrund av ett något mer gynnsamt makroekonomiskt scenario. Enligt kommissionens beräkningar på grundval av prognoserna i uppdateringen och den allmänt vedertagna metoden, förväntas det konjunkturrensade saldot även förbättras med 0,6–0,7 procentenheter per år från och med 2005 och nå -0,7 % av BNP 2008. Den finanspolitiska strategin på medellång sikt grundas, liksom i tidigare uppdateringar, på att fleråriga mål fastställs för ökningen av statsutgifterna i reala termer som är förenliga med en minskning av de offentliga utgifternas andel av BNP främst till följd av genomförandet av strukturreformer.

(4)

På grundval av nu tillgänglig information bör de åtgärder som Frankrike har vidtagit vara tillräckliga för att få ned underskottet till 3 % av BNP år 2005. De offentliga finanserna i Frankrike är emellertid fortfarande i ett sårbart läge. För att korrigera det alltför stora underskottet krävs ett effektivt genomförande av alla planerade åtgärder och att ytterligare åtgärder vidtas om utvecklingen skulle bli sämre än väntat. Vidare är den beräknade underliggande justeringen av de offentliga finanserna tämligen måttlig, eftersom den beräknade minskningen av underskottet under år 2005 i stor utsträckning härrör från en engångsinbetalning som motsvarar 0,5 % av BNP. För åren efter 2005 skulle utfallet för de offentliga finanserna kunna bli sämre än det som programmets beräkningar visar på. Särskilt underskottsmålet för 2006 löper risk att inte kunna infrias med nuvarande politik, med tanke på att skattesänkningar har aviserats för det året och att betydande engångsinkomster kommer att försvinna. Även med hänsyn till att utgiftsmålen i tidigare uppdateringar långt ifrån har kunnat uppnås förefaller utgiftsmålen och målen för underskottet som fastställts för perioden 2006–2008 vara svåra att uppnå med nuvarande politik. Strukturella reformer har genomförts (Loi Organique relative aux Lois de Finances, en oberoende larmberedskapskommitté för styrning av hälso- sjukvårdssystemet). Dessa reformer utgör tydliga steg i rätt riktning och bör bidra till att budgetmålen uppnås.

(5)

Även med hänsyn till denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning inte ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP fram till år 2007 inte skall riskera att överskridas vid normala konjunktursvängningar. Den är inte heller tillräckligt strikt för att säkerställa att stabilitets- och tillväxtpaktens mål på medellång sikt med offentliga finanser som är nära balans uppnås inom programperioden.

(6)

Skuldkvoten uppskattas ha nått 64,8 % av BNP år 2004, vilket överstiger fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten sjunka från och med 2006 och komma ned till 62 % av BNP 2008. Skuldkvotens utveckling påverkas av samma osäkra faktorer som underskottsmålen.

(7)

Det tycks föreligga vissa risker vad gäller Frankrikes offentliga finansers långsiktiga hållbarhet. Genomförandet av betydande strukturreformer i pensions- och sjukvårdssystemen under åren 2003 och 2004 har förbättrat situationen. Ytterligare ansträngningar (ytterligare budgetkonsolidering och reformer) kommer dock att bli nödvändiga under de kommande åren för att fullt ut säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna.

(8)

Den ekonomiska politiken, såsom den beskrivs i 2004 års uppdatering, är delvis förenlig med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, särskilt de som medför budgetkonsekvenser. Frankrike har genomfört betydande strukturreformer, särskilt av pensions- och sjukvårdssystemen, som gör landet bättre rustat att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Det konjunkturrensade underskottet år 2004 kommer att minska med 0,4 % av BNP, vilket är lägre än rekommenderat. Statens inkomster som var större än väntat användes fullt ut till att minska underskottet. Även om den justering på medellång sikt som prognostiserades i 2004 års uppdatering är betydande, är den i sin helhet behäftad med osäkerhet och kommer inte att till fullo att räcka till för att nå en situation med nära balans i de offentliga finanserna inom den tidsperiod som omfattas av programmet.

i)

Att vidta nödvändiga åtgärder för att under 2005 korrigera det alltför stora underskottet.

ii)

Att säkerställa att konsolideringen av de offentliga finanserna fullföljs under åren efter 2005 för att år 2008 nå en situation med nära balans i de offentliga finanserna.

iii)

Att förstärka mekanismerna för utgiftskontroll och gå vidare med strukturreformer i syfte att säkerställa att de fleråriga utgiftsmål som ställts upp i programmen infrias.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/12

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Tysklands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2008. Programmet uppfyller till stor del uppgiftskraven i den reviderade ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”. De sifferuppgifter som anges i programmet oftast är avrundade och ojämförbara data blandas. På detaljnivå kan dock en del förbättringar konstateras, bland annat att ENS 95 används konsekvent som statistisk referensram för det makroekonomiska scenariot och budgetberäkningarna. Tyskland uppmanas därför att se till att uppgiftskraven uppfylls.

(2)

(3)

(4)

På grundval av tillgängliga uppgifter förefaller de åtgärder som Tyskland har aviserat vara tillräckliga för att få ned underskottet till 2,9 % av BNP 2005, vilket skall jämföras med det underskott på 3,4 % som förväntades enligt kommissionens höstprognos i oktober 2004. De offentliga finanserna befinner sig dock fortfarande i ett känsligt läge. En korrigering av det alltför stora underskottet kräver att alla de åtgärder som initierats också genomförs fullt ut och på ett effektivt sätt, och att ytterligare åtgärder införs i det fall det uppstår ogynnsamma faktorer som skulle kunna äventyra målet med ett underskott på mindre än 3 % av BNP. Saldot i de offentliga finanserna kan komma att bli sämre än vad som förutsetts för åren efter 2005, även om det är sannolikt att det samlade underskottet håller sig under 3 %. Även om man för närvarande genomför mycket kraftfulla strukturreformer som kan förväntas minska utgifterna på medellång sikt bedöms den korrigering som förutses i programmet vara ganska blygsam, särskilt med tanke på att det konjunkturrensade underskottet beräknas minska med mindre än 0,5 procentenhet per år. Den planerade justeringstakten under programmets senare år verkar också väl optimistisk. Vidare torde de engångsåtgärder som aviserades i november 2004 för att få ned 2005 års underskott under 3 % av BNP ha en viss negativ inverkan på budgetsaldot i slutet av programperioden och därefter.

(5)

Med hänsyn tagen även till dessa risker förefaller inte den utveckling av budgetsaldot fram till 2008 som skisseras i programmet ge en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att överskrida referensvärdet för det offentliga underskottet på 3 % av BNP med normala konjunktursvängningar. Inte heller innebär den skisserade utvecklingen någon garanti för att stabilitets- och tillväxtpaktens mål att på medellång sikt ha offentliga finanser nära balans kommer att uppfyllas inom programperioden.

(6)

(7)

Det tycks föreligga vissa risker vad gäller Tysklands offentliga finansers långsiktiga hållbarhet. Tyskland kan hamna i en relativt gynnsam situation om de strukturella reformer som ligger till grund för programmet aktivt genomförs och reformansträngningarna för att ytterligare förbättra den långsiktiga hållbarheten fortsätter. Denna hållbarhet är dock i högsta grad beroende av att man lyckas genomföra den planerade konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt samt minska skuldnivån. Både förbundsstaterna och socialförsäkringssystemen spelar härvid en roll. De strukturreformer inom ”Agenda 2010” som redan fastställts i lag och framför allt reformen av pensionssystemet förväntas dämpa de offentliga kostnaderna för befolkningens ökande medelålder, även om det råder osäkerhet om hur de pågående reformerna kommer att lätta på utgiftstrycket, inte minst inom hälso- och sjukvårdssektorn.

(8)

Den ekonomiska politik som presenteras i 2004 års uppdatering överensstämmer endast delvis med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på området för de offentliga finanserna. En brist som kan konstateras är att ingen förbättring av det konjunkturrensade underskottet skedde under 2004. Vidare ligger den planerade justeringen av det konjunkturrensade saldot under en halv procentenhet per år från och med 2007, och den omgärdas dessutom av vissa risker. Den planerade justeringen kommer inte att räcka till för att nå ett saldo nära balans i de offentliga finanserna under programperioden. Tyskland har genomfört betydande strukturreformer bl.a. på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet, inte minst för att skaffa sig ett bättre utgångsläge för att hantera konsekvenserna av befolkningens ökande medelålder. Det förblir därför av yttersta vikt att Tyskland kan få till stånd en gynnsammare utveckling, både vad gäller real och potentiell tillväxt, genom att verka för att öka deltagandet i arbetsmarknaden och i arbetslivet.

i)

vidta de åtgärder som krävs för att avhjälpa det alltför stora underskottet 2005,

ii)

genomföra justeringarna av de offentliga finanserna under åren efter 2005 och vidta nödvändiga strukturella åtgärder för att uppnå ett läge nära balans i slutet av den period som programmet omfattar, och

iii)

fortsätta de strukturreformer som inletts för att göra de offentliga finanserna mer hållbara på lång sikt, inte minst inom hälso- och sjukvårdssystemet.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/15

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Irlands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Det uppdaterade programmet uppfyller uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

(2)

I det bakomliggande makroekonomiska scenariot förutspås en real BNP-tillväxt på 5,3 % år 2004, som stabiliseras kring 5,2 % i genomsnitt under resten av programperioden. Detta förefaller utifrån tillgängliga uppgifter vara rimliga antaganden. Beräkningarna för inflation (HIKP) tycks emellertid vara tilltagna i underkant.

(3)

Under 2004 uppstod ett från början oplanerat överskott genom större inkomster än förväntat, bl.a. till följd av engångsfaktorer, och genom lägre utgifter än enligt budgeten, men i uppdateringen planeras för ett måttligt och tämligen stabilt underskott från och med 2005. Både utgifts- och intäktskvoten befinner sig i en nedåtgående trend under programperioden, även om den förstnämnda ökar 2005 på grund av nyligen vidtagna budgetåtgärder. Samtidigt genomförs ett omfattande program för offentliga investeringar, vilket resulterar i en genomsnittlig offentlig investeringskvot under programperioden som ligger just under 4 % av BNP (motsvarande just under 5 % av BNI). Efter justering för den beräknade effekten av konjunkturcykeln med tillämpning av den gängse beräkningsmetoden visar det konjunkturrensade saldot ett överskott under hela prognosperioden, utom ett mindre underskott 2005. Det bör dock noteras att beräkningen av produktionsgapet och därmed det konjunkturrensade saldot uppvisar en ovanligt hög grad av osäkerhet på grund av den irländska ekonomins särdrag. Jämfört med det föregående programmet förutspås i denna uppdatering större saldon i de offentliga finanserna mot bakgrund av ett gynnsammare makroekonomiskt scenario.

(4)

Budgetprognosriskerna förefaller på det hela taget balanserade. Å ena sidan tycks inkomstprognoserna vara rimliga och det faktum att det finns avsättningar för reserver i prognoserna för 2006 och 2007 kan tyda på att resultatet eventuellt blir bättre än beräkningarna. Angående utgifterna har Irland nyligen visat på uppmuntrande framsteg genom att tillämpa utgiftsmål, vilket tyder på att åtgärder som har vidtagits nyligen för att förstärka utgiftskontrollerna är effektiva. Å andra sidan finns det en viss risk för högre nominella underskott. Framförallt tycks den beräknade tillväxttakten i utgifterna vara tilltagen i underkant under programmets senare år.

(5)

Mot bakgrund av denna riskbedömning tycks de finanspolitiska åtgärderna i programmet vara tillräckliga för att nå stabilitets- och tillväxtpaktens mål på medellång sikt, nämligen att ha offentliga finanser som är nära balans eller visar överskott 2007. De ger också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar inte skall överskridas under perioden.

(6)

Skuldsättningen i den offentliga sektorn beräknas ha minskat till 30,5 % av BNP under 2004, vilket ligger långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten stabiliseras nära 30 % av BNP under 2005–2007. Utan den nationella pensionsreservfondens (NPRF) förvärv av icke-offentliga tillgångar skulle skuldkvoten sjunka betydligt under hela programperioden.

(7)

I fråga om de offentliga finansernas hållbarhet på längre sikt framstår Irlands situation som tämligen gynnsam. Irlands relativt låga skuldkvot, de pensionsreformer som redan har införts och ackumuleringen av reserver i NPRF kommer att bidra till hållbarhet i de offentliga finanserna och till att klara effekterna av en åldrande befolkning. Strategin i programmet grundas huvudsakligen på konformitet med ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och ytterligare ackumulering av tillgångar i NPRF. Sammanfattningsvis bör Irlands relativt låga skattesats göra det lättare att avhjälpa eventuella hållbarhetsproblem som kan uppstå på längre sikt.

(8)

Uppdateringen ger en översyn över regeringens program för strukturreformer som är inriktat på bättre offentliga tjänster, bättre effektivitet i de offentliga utgifterna och på att ta itu med infrastrukturbehoven inom den irländska ekonomin. Sammanfattningsvis överensstämmer den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen väl med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2003–2005 när det gäller de offentliga finanserna. I riktlinjerna rekommenderas de irländska myndigheterna att effektivisera de offentliga utgifterna, förbättra budgetramarna på medellång sikt och prioritera satsningarna på infrastruktur i den nationella utvecklingsplanen.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/18

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Italiens uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2008. Det uppdaterade programmet uppfyller delvis uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning. Information om de ytterligare åtgärder som planeras för att uppnå budgetmålen från och med 2006 är nödvändiga för att det skall kunna bedömas exakt hur anpassningen är tänkt att gå till och hur den skall utformas. Italien anmodas därför att se till att uppförandekodens krav efterlevs fullt ut.

(2)

Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet har tagits fram med hjälp av de uppgifter som fanns tillgängliga efter det första halvåret 2004. Den reala BNP-tillväxten förväntas öka från 1,2 % under 2004 till 2,1 % under 2005 och därefter till en genomsnittlig nivå på 2,3 % under resten av programperioden. Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga kan det konstateras att scenariot förefaller bygga på optimistiska tillväxtantaganden då (i) den ekonomiska tillväxt som förutses för 2005 ligger högt i förhållande till de prognoser som gjorts och (ii) prognoserna över ekonomisk tillväxt på medellång sikt förefaller relativt optimistiska. Programmets prognoser över prisutvecklingen så som den uppmätts genom BNP-deflatorn förefaller realistiska. (2)

(3)

Programmets mål är en gradvis minskning av det nominella underskottet i de offentliga finanserna, från ett förväntat underskott på 2,9 % av BNP 2004 till ett mål på 2,7 % av BNP 2005 och ett mål på 0,9 % av BNP 2008. Detta innebär att programmet inte längre syftar till offentliga finanser som är nära balans eller som uppvisar överskott på medellång sikt. Det konjunkturrensade saldot förväntas öka med 1,1 procentenheter under programperioden, som resultat av permanenta åtgärder, framför allt under 2006 (0,5 procentenheter). Även om ingen förbättring av det konjunkturrensade saldot förväntas under 2005, kommer engångsåtgärderna till stor del att ersättas med permanenta. I jämförelse med den förra uppdateringen ligger uppgifterna om det nominella underskottet mer än en procentenhet högre och den planerade korrigeringen har skjutits fram till följd av att den makroekonomiska utvecklingen är mindre gynnsam än väntat. Eftersom konjunkturförhållandena i stort sett är oförändrade, vilket framgår av BNP-gapet, kan emellertid större delen av revideringen ses som strukturell.

(4)

Det finns risk för att budgetutfallet blir sämre än vad som anges i programmet. Särskilt under 2005, då marginalerna är snäva, finns det risk för att referensvärdet på 3 % av BNP överskrids på grund av lägre tillväxt än väntat, mindre avvikelser från den planerade budgetkorrigeringen på mer än 2 % av BNP, risker i samband med vissa engångsåtgärder och den eventuella omklassificeringen av ANAS, det företag som ansvarar för underhåll av vägnätet. Med hänsyn till tidigare erfarenheter kan det inte uteslutas att de skattemässiga anpassningarna som krävs från och med 2006 för att uppnå programmets mål har underskattats. Med tanke på riskbedömningen förefaller finanspolitiken i programmet inte erbjuda tillräcklig säkerhetsmarginal mot att referensvärdet på 3 % av BNP överskrids vid normala konjunktursvängningar, åtminstone fram till 2006. Den verkar inte heller kunna säkerställa att stabilitets- och tillväxtpaktens mål med offentliga finanser nära balans på medellång sikt skall ha uppnåtts i slutet av programperioden.

(5)

Skuldkvoten beräknas ha nått upp till 106 % av BNP under 2004, vilket endast är marginellt lägre än under 2003 och långt över fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten minska med 8 procentenheter under loppet av programperioden, huvudsakligen tack vare en ambitiös privatiseringsplan, förbättrat primärt saldo och snabbare ekonomisk tillväxt. Det är inte möjligt att öka skuldminskningstakten då skulden ökar på grund av transaktioner utanför budgeten på i genomsnitt mer än 2 procentenheter av BNP per år. Skuldsituationen kan komma att utvecklas sämre än väntat, till följd av de risker som är förknippade med målen för de ovan nämnda budgetmålen och de kvarstående osäkerheterna vad gäller stock/flödes-justeringarna.

(6)

Det förefaller som om de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet i Italien är något osäker. Antagandet av en pensionsreform under 2004 är dock ett viktigt steg för att kunna hantera budgetkonsekvenserna av en åldrande befolkning och det kommer att bidra till att Italiens situation förbättras i detta avseende. Italien kan komma att befinna sig i en relativt sett gynnsamt läge om budgetmålen nås fullt ut, de förväntade besparingarna genom pensionsreformen infrias och varje avvikelse från strategin med stora primära överskott så att skuldkvoten snabbt minskas, omedelbart korrigeras.

(7)

Den ekonomiska politik som beskrivs i programmet överensstämmer endast till viss del med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. För det första syftar programmet inte till offentliga finanser som är nära balans eller som uppvisar överskott på medellång sikt. För det andra säkerställer inte budgetmålen en förbättring av det konjunkturrensade saldot i de offentliga finanserna med minst 0,5 procentenheter trots att det strukturella saldot i de offentliga finanserna (nettot av engångsåtgärder) kommer att förbättras med i genomsnitt 0,5 procentenheter av BNP per år. För det tredje finansieras skattesänkningen 2005 med tillfälliga åtgärder. Slutligen innehåller programmet varken tillräckligt med information om hur Italien tänker stärka utgiftskontrollen eller några tydliga uppgifter om varifrån de medel som behövs för finansieringen av de regionala utgifterna skall komma.

i)

vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att målen för de offentliga finanserna 2005 uppnås,

ii)

från och med 2006 vidta nödvändiga strukturella åtgärder för att säkerställa att Italien kommer att vara nära balans i slutet av den period som programmet omfattar, och

iii)

se till att skuldkvoten sjunker mot fördragets referensvärde på 60 % av BNP i snabbare takt, och därvid ta särskild hänsyn till andra faktorer än nettoupplåning som bidrar till förändringen av skuldnivån.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/21

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Maltas uppdaterade konvergensprogram för perioden 2004–2007. Programmet överrensstämmer delvis med uppförandekoden, utom uppdelningen av de förutsedda offentliga utgifterna. Prisuppgifterna överensstämmer inte med de harmoniserade Maastricht-definitionerna. Malta uppmanas därför att uppnå överensstämmelse med uppgiftskraven.

(2)

I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas den reala BNP-tillväxten att öka från 0,6 % 2004 till i genomsnitt 1,8 % under resten av programperioden. Detta förefaller utifrån tillgängliga uppgifter vara realistiska antaganden. Programmets inflationsprognoser förefaller också vara realistiska.

(3)

Den 5 juli 2004 beslutade rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Malta och rekommenderade att denna situation skulle åtgärdas senast till 2006.

(4)

Programmet syftar till att få ned underskottet under referensvärdet 3 % av BNP under 2006. Konsolideringen av de offentliga finanserna baseras på både inkomstökande åtgärder och nedskärningar av utgifterna. Det offentliga underskottet beräknas falla från 5,2 % av BNP 2004 till 2,3 % av BNP 2006, för att ytterligare minska till 1,4 % av BNP 2007. Jämfört med det föregående programmet bekräftas i nuvarande uppdatering den planerade justeringen mot bakgrund av ett så gott som oförändrat makroekonomiskt scenario.

(5)

De risker som omgärdar programmets prognoser för de offentliga finanserna verkar i stort sett uppväga varandra. Å ena sidan verkar det finanspolitiska målet med ett offentligt underskott på 5,2 % av BNP 2004 ligga inom räckhåll medan, å andra sidan, det underliggande försiktiga makroekonomiska scenariot och arten på de åtgärder som skall vidtas för att minska underskottet samt de prognoser för de offentliga finanserna som anges i programmet att konsolideringsstrategin för 2005 och därefter framstår som rimlig mot bakgrund av de externa förhållanden som för närvarande råder.

(6)

Med denna riskbedömning tycks programmets finanspolitiska åtgärder tillräckliga för att få ner underskottet under 3 % av BNP till 2006, och tycks erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att detta referensvärde överskrids med normala makroekonomiska konjunktursvängningar under programperioden. Däremot kanske den inte räcker för att kunna säkerställa att stabilitets- och tillväxtpaktens mål med offentliga finanser nära balans på medellång sikt uppnås under programperioden.

(7)

Enligt programmet kommer skuldkvoten sannolikt att öka från 70,4 % av BNP 2003 till 73,2 % av BNP 2004. Den beräknas därefter minska till 70,4 % av BNP vid slutet av programperioden. De maltesiska myndigheterna förutser att den ekonomiska tillväxten, en gradvis förbättring av det primära saldot samt försäljningen av tillgångar kommer att generera en minskning av den offentliga skuldkvoten från 2005. Den förväntade skuldutvecklingen kräver dock mer detaljerade upplysningar om och närmare övervakning av de transaktioner som inte tas med i de offentliga räkenskaperna, som delvis kompenserar effekterna av de betydande inkomsterna från privatiseringar (mer än 2 % av BNP under 2005 och 2006).

(8)

Risker föreligger vad gäller den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, som återspeglar de beräknade kostnaderna för den åldrande befolkningen. Den strategi för att säkerställa hållbarhet som skisseras i programmet är beroende av att man uppnår de finanspolitiska målen. Den inbegriper också reformer av pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen som ännu inte utarbetats eller genomförts. Hållbarheten utsätts definitivt för risker om man inte uppnår de finanspolitiska målen, men det är också viktigt att man fullföljer reformerna för att på lång sikt kunna hålla tillbaka de offentliga utgifter som är åldersrelaterade.

(9)

Sammanfattningsvis överensstämmer den ekonomiska politik som redovisas i det uppdaterade programmet i stort sett med de länderspecifika allmänna ekonomiska riktlinjerna för de offentliga finanserna. Programmet överensstämmer särskilt med den av rådet rekommenderade minskningen av det offentliga underskottet.

i)

göra vad som är nödvändigt för att 2006 korrigera det alltför stora underskottet,

ii)

se till att skuldkvoten sänks mot fördragets referensvärde, 60 % av BNP, i tillfredsställande takt,

iii)

göra ytterligare framsteg vad gäller utformningen och genomförandet av pensions- och sjukvårdsreformerna.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/23

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Polens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Det uppdaterade programmet uppfyller delvis uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”. Kvaliteten på uppgifterna enligt ENS 95 om de offentliga inkomsternas och utgifternas sammansättning överensstämmer inte helt med de statistiska normerna för ENS 95. Programmet följer inte heller de uppgiftskrav som anges i uppförandekoden på området långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Polen uppmanas därför att uppnå full överensstämmelse med uppgiftskraven.

(2)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas den reala BNP-tillväxten gradvis avta från 5,7 % 2004 till 4,9 % i genomsnitt under 2005 och 2006, för att därefter öka till 5,6 % 2007. På grundval av nu tillgänglig information förefaller detta scenario avspegla ganska positiva antaganden om tillväxten. Tillväxtprognosen för 2005 och 2006 verkar rimlig, men tillväxtprognosen för programmets sista år verkar väl optimistisk. Den beräknade ökningstakten av BNP-tillväxten under 2007 speglar ganska optimistiska antaganden om både tillväxten i den potentiella produktionskapaciteten och styrkan i den inhemska efterfrågan. Inflationsberäkningarna i programmet verkar vara realistiska.

(3)

Den 5 juli 2004 fastställde rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Polen och rekommenderade att detta skulle korrigeras senast under år 2007. Den finanspolitiska strategin för det uppdaterade programmet syftar till att minska underskottet i de offentliga finanserna till under 3 % av BNP före 2007 och fortsätta att hålla skuldkvoten under 60 % av BNP, inklusive bidragen till pensionssystemen inom andra pelaren (som beräknas ha en effekt på 1,5 % av BNP varje år) som skall klassificeras utanför den offentliga sektorn senast 2007 i enlighet med Eurostatbeslutet. I uppdateringen förväntas en gradvis minskning av underskottet från 5,4 % av BNP 2004 till 2,2 % av BNP 2007. De största skillnaderna jämfört med programmet från maj 2004 är den stora nedjusteringen av skuldkvoterna som har minskats med i genomsnitt ungefär 4,3 procentenheter och uppjusteringen med 0,7 procentenheter av 2007 års mål för underskottet i de offentliga finanserna, trots att den ekonomiska tillväxten beräknas öka.

(4)

Konsolideringen av de offentliga finanserna skall uppnås till följd av genomförandet av den mångfald åtgärder som ingår i Hausner-planen och som, om den genomförs helt, skulle få en total beräknad effekt på de offentliga finanserna på 4,7 % av BNP under perioden 2005–2007 (som i förhållande till det tidigare programmet justerats nedåt med 0,6 %). Samtidigt genomförs ett betydande offentligt investeringsprogram som lyfter de offentliga investeringarna från 3,4 % av BNP 2003 till ett genomsnitt på 4,1 % under programperioden jämfört med ett EU-genomsnitt på 2,4 % av BNP 2004.

(5)

Det finns risk för att resultatet för de offentliga finanserna kan bli sämre än beräknat i programmet i vilket man siktar på att minska underskottet till under 3 % av BNP senast 2007. Det finns redan nu tecken på att de åtgärder som planerats i Hausner-planen, som beskrivs i bedömningen av programmet från maj 2004, riskerar att försenas eller att genomföras ofullständigt. Det råder fortfarande osäkerhet om genomförandet av resterande åtgärder, som fanns med redan i 2005 års offentliga finanser, men som kräver lagstiftningsåtgärder. Trots att parlamentet avvisade två viktiga åtgärder bibehölls målen för underskottet oförändrade. Nästan hälften av de åtgärder som är avsedda att generera ytterligare inkomster eller att skära ned på utgifterna, som beskrivs i uppdateringen, är inte tydligt specificerade. Eventualförpliktelser utgör ännu en risk som därför kommer att övervakas i detta sammanhang. En förutsättning för att målen för minskningen av underskottet skall kunna nås är också att prognoserna om en hög BNP-tillväxt infrias under hela perioden. Det fonderade pensionssystemet fortsätter dessutom att redovisas inom den offentliga sektorn i enlighet med den övergångsperiod som beviljades av Eurostat. Med utgångspunkt i rapporten från mars 2007 och den därpå följande ändringen av klassificeringen måste underskottsnivån justeras uppåt med ungefär 1,5 procentenheter. På grundval av uppdateringen och om inga ytterligare sparåtgärder genomförs innebär denna justering att Polen inte kommer att kunna bringa ned underskottet under 3 % under programmets sista år.

(6)

I det uppdaterade programmet beräknas skuldkvoten bli 45,9 % av BNP 2004, jämfört med prognosen på 49 % i konvergensprogrammet från maj 2004 och under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet förväntas skuldkvoten att öka med sammanlagt 1,8 procentenheter under perioden 2004–2007, och denna ökning stoppas upp först under programmets sista år.

(7)

Då uppdateringen inte innehåller några prognoser för de polska offentliga finanserna efter 2020 är det mycket svårt att bedöma deras långsiktiga hållbarhet, eftersom effekten på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande sannolikt kommer bli påtaglig först efter 2020. På grundval av tillgängliga uppgifter kan dock vissa risker inte uteslutas. Osäkerhet fortsätter att föreligga vad gäller de budgetmässiga konsekvenserna av politiska åtgärder som syftar till att stärka den långsiktiga utvecklingen för de offentliga finanserna. Ett kraftfullt genomförande av den planerade budgetkonsolideringen på medellång sikt bör bidra till en hållbar situation på lång sikt.

(8)

Generellt sett överensstämmer den ekonomiska politik som redovisas i uppdateringen delvis med de landspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken vad gäller de offentliga finanserna. Å ena sidan följer programmet rådets rekommendation om en minskning av det offentliga underskottet, som i sin tur bygger på genomförandet av Hausner-planen. Å andra sidan är det möjligt att åtgärderna i programmet inte är tillräckliga för att säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

i)

stärka den finanspolitiska konsolideringen för tiden efter 2005 och sänka 2007 års mål för underskottet,

ii)

säkerställa att de strukturåtgärder som ingår i Hausner-planen genomförs fullständigt och, om riskerna i samband med genomförandet förverkligas, göra ytterligare insatser för att införa alternativa åtgärder.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/26

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Slovakiens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Programmet uppfyller uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

(2)

I det bakomliggande makroekonomiska scenariot förutspås att den reala BNP-tillväxten ökar med 5 % – med en väntad avmattning till 4,5 % år 2005 (till följd av sjunkande bidrag från utrikeshandeln) och en uppgång till knappt 5,5 % år 2007 (då bidraget åter väntas öka). Scenariot verkar enligt tillgängliga uppgifter motsvara sannolika tillväxtantaganden. Programmets inflationsberäkningar framstår som något låga och är bara realistiska om de sekundära effekterna av den höga totala inflationen under 2004 strikt begränsas.

(3)

Den 5 juli 2004 bedömde rådet att Slovakiens offentliga underskott var alltför stort och rekommenderade att det skulle korrigeras senast till 2007. I uppdateringen av programmet är målet att till 2007 minska underskottet till referensvärdet 3 % av BNP, i linje med rådets rekommendation enligt artikel 104.7 (exklusive bidragen till de fonderade pensionssystemet som beräknas till 0,4 % av BNP år 2005, 1,0 % år 2006 och 1,1 % år 2007). Minskningen av det nominella och primära offentliga underskottet är störst i slutet av perioden: Båda beräknas i stort sett ligga kvar på cirka 3,8 % respektive 1,5 % av BNP fram till 2006 och deras planerade korrigering med 0,8 procentenheter är senarelagd till 2007. Underskottet beräknas minska mest under de sista två åren, även om effekten av att införa en fonderad komponent i pensionssystemet i början av 2005 räknas bort. I programmet från maj 2004 var korrigeringen utgiftsinriktad, medan underskottet i uppdateringen planeras att korrigeras genom utgiftsbegränsningar och ökade intäkter. Trots ett mer gynnsamt makroekonomiskt scenario bekräftar uppdateringen i stort sett det föregående programmets planerade anpassningsbana och framstår därför som mindre ambitiöst. Bortser man från den betydande konsolidering som redan uppnåtts och pensionsreformens effekter, skulle en snabbare minskning av underskottet särskilt under 2005 underlätta genomförandet av Slovakiens strategi för att införa euron, öka finanspolitikens trovärdighet med tanke på ERM2, vara konjunkturutjämnande och motverka apprecieringstrycket. Det skulle också möjliggöra offentliga finanser nära balans eller med överskott och skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom fördragets referensvärde på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar.

(4)

Riskerna i budgetprognoserna förefaller i stort sett vara väl avvägda under programperioden som helhet. Med de givna makroekonomiska antagandena verkar det finnas en risk för att periodens intäktssida är övervärderad. Osäkerheterna uppväger varandra när det gäller pensionsreformens effekter. EU-medlen (och samfinansiering) blir förmodligen lägre än vad som budgeterats för 2004 till 2006, eftersom förmågan att utnyttja stödet fortfarande ökar. Medelsanvändningen kan dock överstiga vad som budgeterats för 2007, om tillräcklig inhämtning sker av senarelagda utbetalningar. Slutligen har det parlamentsvalet 2006 skapat osäkerhet, särskilt i vad mån ytterligare utgiftsbegränsningar kommer att genomföras även under 2007. Föreliggande mål kan här under- eller överstigas. När det gäller riskbedömningen verkar programmets budgetpolitik vara tillräcklig för att till programmets slutår 2007 minska underskottet till 3 % av BNP, vilket samtidigt inte erbjuder någon säkerhetsmarginal.

(5)

Skuldkvoten beräknas 2004 uppgå till 43,0 % av BNP, betydligt lägre än 60 % som är fördragets referensvärde. Enligt programmets prognos skall skuldkvoten öka med 2,5 procentenheter under programperioden.

(6)

Slovakien förefaller att befinna sig i en relativt gynnsam position när det gäller dess offentliga finansers hållbarhet på lång sikt, i synnerhet tack vare de antagna strukturreformerna, särskilt på områdena pensioner och hälso- och sjukvård. Det är dock av avgörande betydelse att åtgärderna genomförs fullt ut, samtidigt med att den planerade konsolideringen av budgeten förverkligas under programperioden och fram till 2010.

(7)

Den ekonomiska politik som beskrivs i programmet överensstämmer i huvudsak med de länderspecifika allmänna ekonomiska riktlinjerna för de offentliga finanserna. Framför allt är Slovakien på väg att korrigera sitt alltför stora underskott före utgången av rådets fastställda tidsfrist.

i)

särskilt under 2005 bör utnyttja alla möjligheter att minska underskottet snabbare, även via besparingar på utgiftssidan och obudgeterade intäkter,

ii)

bör göra de medelfristiga utgiftstaken mer bindande,

iii)

bör se till att de sekundära effekterna av den höga inflationen under 2004 inte inverkar på den anpassningsbana för inflationen som förutses i programmet.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/29

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Finlands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2008. Programmet uppfyller i stort sett kraven i den omarbetade uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning. Vissa variabler som gäller de grundläggande antagandena saknas. Finland uppmanas därför se till att full förenlighet med kraven uppnås.

(2)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas den reala BNP-tillväxten minska från 3,2 % 2004 till 2,4 % i genomsnitt under resten av programperioden. På grundval av de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga verkar detta scenario motsvara ganska försiktiga tillväxtantaganden. Inflationsprognoserna i programmet förefaller realistiska och är i linje med kommissionens beräkningar.

(3)

Med ett beräknat årligt överskott på 2 % av BNP i genomsnitt för den offentliga sektorn förväntas uppdateringen upprätthålla betryggande offentliga finanser under hela programperioden. Överskottet härrör huvudsakligen från socialförsäkringsfonderna, medan statens finanser, som för närvarande är i balans, förväntas uppvisa ett litet underskott 2005–2007. Målet är att statens finanser skall vara i balans igen år 2007. För att nå detta mål har regeringen antagit årliga utgiftstak för perioden 2004–2007. Jämfört med den föregående uppdateringen är prognoserna för överskottet i de offentliga finanserna från 2004 till 2007 praktiskt taget oförändrade.

(4)

Finland förväntas visserligen upprätthålla ett gynnsamt överskott inom den offentliga sektorn, men budgetutfallet kan bli sämre än beräknat eftersom den trend för de offentliga finanserna som är utgångspunkten i uppdateringen endast delvis omfattar de skattesänkningar på 1,7 miljarder euro, dvs. 1,2 % av BNP, som kompletterar det omfattande löneavtal som ingicks i slutet av november 2004 för en avtalsperiod på två och ett halvt år. Eftersom inga planer på att ytterligare begränsa utgifterna 2005–2007 tillkännagivits, kan underskottet i statens finanser mellan 2005 och 2007 bli högre än vad som nämns i programmet om inte åtgärder vidtas för att öka statens inkomster, vilket också skulle minska överskottet i de offentliga finanserna som helhet. Regeringen räknar med att löneavtalet i kombination med skattesänkningarna kommer att minska överskottet i de offentliga finanserna med 0,3 procentenheter till omkring 1,9 % av BNP 2007. Regeringen väntar sig dock att paketet skall stärka dynamiken i ekonomin genom att förbättra tillväxtpotentialen och främja skapandet av arbetstillfällen och därmed öka förmågan att generera offentliga inkomster.

(5)

Mot bakgrund av denna riskbedömning är de finanspolitiska åtgärderna i programmet tillräckliga för att nå stabilitets- och tillväxtpaktens mål att på medellång sikt ha offentliga finanser nära balans 2004–2008. Det ger också en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att överskrida underskottströskeln på 3 % av BNP vid normala makroekonomiska fluktuationer för 2004–2008.

(6)

Skuldkvoten beräknas ha uppgått till 44,6 % av BNP under 2004, vilket ligger långt under fördragets referensvärde 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten minska med 3,5 procentenheter under loppet av programperioden.

(7)

Finland förefaller befinna sig i en relativt gynnsam situation vad gäller de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt, trots att man förväntar sig betydande offentliga utgifter för befolkningens åldrande. Den strategi som sammanfattas i programmet vilar på en bred bas och består av ytterligare skuldkonsolidering och strukturreformer, t.ex. pensionsreformen och åtgärder för att höja åldern för utträde ur arbetslivet. De genomförda och planerade strukturreformerna bör ha en gynnsam inverkan på de offentliga finanserna.

(8)

Den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen överensstämmer på det stora hela med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i fråga om de offentliga finanserna. I synnerhet de fleråriga utgiftstak som infördes 2003 verkar ha fungerat väl under det första året de tillämpades, dvs. 2004, då utgifterna i den slutliga budgeten låg under utgiftstaken, och de föreslagna utgifterna i 2005 års budget underskrider också dessa tak. Utgiftsramarna kommer med all sannolikhet att iakttas även i fortsättningen eftersom man gjort en politisk utfästelse.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/31

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/32

(1)

Europeiska kommissionen har i samband med kommissionens undersökning i enlighet med artiklarna 81 och 82 i fördraget samt artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet av det handelsavtal som slutits mellan de båda företagen mottagit två grupper åtaganden som är formellt godkända av De Beers-koncernen (”De Beers”) och ALROSA Company Limited (”ALROSA”).

(2)

Med hjälp av detta offentliggörande avser kommissionen undersöka marknadseffekterna av De Beers och ALROSAs föreslagna åtaganden som går ut på att ta itu med de farhågor för konkurrensen som kommissionen gav uttryck åt i sin preliminära bedömning av det anmälda handelsavtalet. På grundval av resultatet av marknadsundersökningen ämnar kommissionen anta ett beslut enligt artikel 9.1 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (1). Ett sådant beslut skulle inte avgöra huruvida det har förekommit eller fortfarande förekommer någon överträdelse av reglerna.

(3)

I enlighet med förordning nr 17 anmälde De Beers och ALROSA Company Limited den 5 mars 2002 ett handelsavtal daterat den 17 december 2001. Enligt avtalet skulle ALROSA under fem år leverera diamanter till ett värde av 800 miljoner amerikanska dollar om året till De Beers. Vid tidpunkten för anmälan var detta belopp omkring hälften av ALROSAs resultat och motsvarade i praktiken de volymer av rådiamanter som ALROSA tidigare år exporterat utanför f.d. Sovjetunionen genom liknande handelsavtal med De Beers. Förutsättningen för att ovannämnda handelsavtal skall kunna genomföras är en bekräftelse från Europeiska kommissionen om att det inte bryter mot artiklarna 81 och 82 i avtalet.

(4)

De Beers är världens största diamantutvinningsföretag. Vid sidan av att driva sina helägda diamantgruvor i Sydafrika, har De Beers bildat gemensamma produktionsföretag tillsammans med regeringarna i Botswana, Namibia och Tanzania. Företaget har intressen i verksamheter över hela världen som rör diamantutvinning, gruvdrift, återvinning, värdering, marknadsföring, handel, klyvning och slipning av rådiamanter samt smyckesförsäljning, vilket innebär att det omfattar hela kedjan från gruva till kund.

(5)

ALROSA är världens näst största diamantbrytningsföretag och står för över 98 % av den ryska diamantproduktionen. Ryssland är världens näst största diamantproducerande land efter Botswana. ALROSA har intressen i verksamheter i hela Ryssland i förhållande till diamantutvinning, gruvdrift, återvinning, värdering, klyvning och slipning av rådiamanter samt smyckestillverkning.

(6)

Den 14 januari 2003 inledde kommissionen förfaranden enligt artikel 81 i fördraget mot De Beers och ALROSA samt enligt artikel 82 i fördraget mot De Beers avseende det handelsavtal som anmäldes den 5 mars 2002 och öppnade kommissionen ärendet för insyn.

(7)

Kompletterande yttranden om invändningar lämnades till parterna den 1 juli 2003. Det enda syftet med dessa invändningar var att foga den rättsliga grunden i artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet till meddelandena om invändningar av den 14 januari 2003.

(8)

De meddelanden om invändningar som omtalas i punkterna 6 och 7 är avsedda att utgöra den preliminära bedömningen i den mening som avses i artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003.

(9)

Enligt den preliminära bedömningen har De Beers en dominerande ställning på den världsomspännande marknaden för rådiamanter. Genom att ingå det anmälda handelsavtalet med sin största konkurrent, ALROSA, skulle De Beers få kontroll över en betydande källa på marknaden för rådiamanter, så att företaget kunde ta nya andelar på denna marknad och få tillgång till ett större utbud av diamanter som man annars inte hade fått tillgång till. Detta skulle dels eliminera ALROSA som en källa på marknaden utanför Ryssland, dels öka De Beers redan befintliga marknadskraft, vilket i sin tur skulle omöjliggöra ökad eller bibehållen konkurrens på marknaden för rådiamanter.

(10)

I den preliminära bedömningen noterades också att enligt det anmälda handelsavtalet skulle världens största diamantproducent, De Beers, fungera som leverantör av omkring hälften av produktionen från dess största konkurrent. Med tanke på att handeln omfattar mycket stora volymer och att avtalet sluts mellan två av de största företagen på marknaden för rådiamanter, skulle konkurrensen på denna marknad avsevärt försvagas på grund av handelavtalet.

(11)

Genom en skrivelse av den 31 mars 2003 svarade de parter som berörs av förfarandet på kommissionens invändningar och försvarade muntligen sina argument vid en utfrågning som hölls den 7 juli 2003, där de betonade att man inte är ense med kommissionen i dess preliminära bedömning. De har ändå erbjudit sig att göra ett antal åtaganden som är utformade för att stilla kommissionens farhågor. Dessa åtaganden sammanfattas i korthet nedan och återfinns också i sin helhet på engelska på GD Konkurrens hemsida http://europa.eu.int/comm/competition/antitrust/cases.

(12)

De Beers och ALROSA åtar sig att gradvis minska värdet på handeln med rådiamanter dem emellan och se till att det årliga maximibelopp för rådiamanter som ALROSA skall sälja till De Beers inte överstiger beloppen i nedanstående tabell:

(13)

Under 2011 och därefter åtar sig De Beers och ALROSA att maximibeloppet för rådiamanter som ALROSA årligen skall sälja till De Beers kommer inte att överstiga 275 miljoner amerikanska dollar.

(14)

De Beers and ALROSA lovar vidare att genomföra åtaganden genom att sluta ett handelsavtal som i princip liknar det anmälda avtalet (särskilt i fråga om prissättningsregler, sortering och värdering), men som dessutom omfattar en skyldighet för ALROSA att inte sälja till De Beers och skyldighet för de Beers att inte köpa rådiamanter från ALROSA i större volymer än dem som anges i punkterna 12 och 13.

(15)

En oberoende tredje part kommer att utses av De Beers och ALROSA för att kontrollera att företagen uppfyller sina åtaganden. Utnämningen av den oberoende tredje parten och omfattningen av dennes mandat skall godkännas av kommissionen. Två separata rapporter, en för ALROSA och en för De Beers, om hur de uppfyller sina åtaganden kommer årligen att lämnas in till kommissionen.

(16)

Kommissionen har för avsikt att, beroende på resultatet av denna marknadsundersökning, anta ett beslut enligt artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003. Enligt artikel 27.4 i förordning nr 1/2003 uppmanar kommissionen därför berörda tredje parter att inkomma med sina synpunkter inom en månad efter offentliggörandet av detta meddelande.

(17)

Berörda tredje parter uppmanas också inkomma med en icke-konfidentiell version av sina synpunkter, där affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter strukits och om nödvändigt ersatts med en icke-konfidentiell sammanfattning eller med orden ”[affärshemligheter]” eller ”[konfidentiellt]”.

(18)

Synpunkter kan lämnas till kommissionen via e-post (COMP-GREFFE-ANTITRUST@cec.eu.int), fax ((32-2) 295 01 28) eller post till nedanstående adress med angivande av följande referens: ”COMP/E-2/A.38.381/ – De Beers-ALROSA”.

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/34

1.

Kommissionen mottog den 27 maj 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företaget BP p.l.c. (”BP”, Förenade konungariket) och Nova Chemicals Corporation (”Nova”, Kanada) förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, gemensam kontroll över ”DutchCo” and ”SwissCo” genom förvärv av aktier i två nyskapade bolag som utgör samriskföretag.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3578 – BP/Nova Chemicals/JV till:

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/35

1.

Kommissionen mottog den 17 maj 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företagen Fortis Private Equity Holding Nederland B.V., kontrollerat av Fortis Bank Nederland (Holding) B.V. (”Fortis”, Nederländerna) och NIBCapital Principal Investments B.V., kontrollerat av NIBCapital Bank NV (”NIBCapital”, Nederländerna) förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, gemensam kontroll över företaget Sandd B.V. (”Sandd”, Nederländerna) tillsammans med Trimoteur Distribution Services B.V. (”Trimoteur” Nederländerna,) genom förvärv av aktier. Sandd är för närvarande kontrollerat av Trimoteur.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004 (2), dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004.

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3826 – Trimoteur/NIBCapital/Fortis/Sandd till:

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/36

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/37

—

Nds. Verwaltungskostengesetz vom 7.5.1962 (Nds. GVBL. s. 43), zuletzt geändert durch Artikel 20 des Gesetzes vom 20.11.2001 (Nds. GVBL. s. 701)

—

Gebührenordnung für die Veterinärverwaltung vom 22.3.1995 (Nds. GVBL. s. 63), zuletzt geändert durch die Verordnung zur Änderung der Gebührenordnung für die Veterinärverwaltung vom 14.9.2004 (Nds. GVBL. s. 322)

—

Erlasse zur BSE/TSE-Untersuchungsgebühr vom 15.12.2000, 10.1.2001, 30.4.2001, 24.1.2002 – Az. 107-42282/7-315

—

Décisions de la Commission du 16 novembre 2001 et du 8 décembre 2004 approuvant le programme d'initiative communautaire INTERREG III A entre la France et la Suisse, dans le cadre de la mise en œuvre du règlement no 1260/1999 du Conseil du 21 juin 1999 portant dispositions générales sur les fonds structurels,

—

Conseil Régional: Commission Permanente du 27 mai 2004,

—

Articles L 1511 et suivants du Code général des collectivités territoriales permettant aux collectivités territoriales d'intervenir dans le cadre de la création ou de l'extension d'activités économiques en accordant des aides directes et indirectes aux entreprises

M. le Président du Conseil Régional de Franche-Comté

Hotel de Region

4 Square Castan

25031 Besancon Cedex

—

Gebührengesetz NRW vom 23.8.1999 (GV NRW 1999 S 528)

—

Verwaltungsgebührenordnung des Landes Nordrhein-Westfalen vom 3. Juli 2001 in der jeweils geltenden Fassung (GV. NRW 2001 S. 262) zur BSE/TSE-Untersuchungsgebühr

—

Erlass zur BSE/TSE-Untersuchungsgebühr vom 8.12.2003 – Az. VI-1-42.21.09, 18.2.2004 – Az. VI-1-17.80.06 u. 42.21.00, 14.9.04 – Az. VI-1-17.80.06 u. 42.21.00

—

Tierseuchengesetz vom 11.4.2001 in der jeweils geltenden Fassung (BGBl. I. S. 506)

—

§ 23 des Ausführungsgesetzes zum Tierseuchengesetz vom 4.6.63 (GV.NRW 1963 S. 203) zur Kostenträgerschaft der Kreise und kreisfreien Städte für Probennahme und -versand

—

TSE-Überwachungsverordnung vom 13.12.2001 (BGBl. I. S. 4532) in der jeweils geltenden Fassung

—

Beihilfebeschluss der Tierseuchenkasse für Schlachtschafe und Schlachtziegen

—

Budget: 990 000 euro

—

Stödbelopp: 990 000 euro

—

Stödet beviljas genom efterskänkande av avgifter.

—

på grund av ett officiellt fastställande av BSE hos ett nötkreatur,

—

i samband med bekämpningen av andra djursjukdomar, med undantag av epidemiska sjukdomar,

—

avlivats i samband med en kampanj för sjukdomsutrotning,

—

slaktats för att användas som livsmedel,

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/40

3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/41

—

Försäljnings- och köpeavtal av den 2 april 1997 mellan State Joint Stock Company-Non Profit Organisation Privatisation Agency, State Joint Stock Company under Privatisation Latvijas Gaze, Ruhrgas Aktiengesellschaft och PreussenElektra Aktiengesellschaft.

—

Skiljedom meddelad i Stockholm, Sverige den 19 juni 2003 mellan JSC Latvijas Gaze och Republiken Lettland.

a)

Zákon č. 303/1995 Z.z. o rospočtových pravidlách v znení neskoršich predpisov,

b)

Zákon č. 231/1999 Z.z. o štátnej pomoci v znani zákona č. 203/2004 – §4 ods. 1, pism.d),

c)

Výnos MK SR – 480/2004 – 1 o poskytovani dotácili v pôsobnosti MK SR