27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/1

Eurons växelkurs (1)

26 april 2005

(2005/C 101/01)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2981
JPY	japansk yen	137,54
DKK	dansk krona	7,4489
GBP	pund sterling	0,68115
SEK	svensk krona	9,1453
CHF	schweizisk franc	1,5418
ISK	isländsk krona	82,46
NOK	norsk krona	8,1315
BGN	bulgarisk lev	1,9559
CYP	cypriotiskt pund	0,5821
CZK	tjeckisk koruna	30,247
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	249,23
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6962
MTL	maltesisk lira	0,4298
PLN	polsk zloty	4,2054
ROL	rumänsk leu	36 183
SIT	slovensk tolar	239,61
SKK	slovakisk koruna	39,695
TRY	turkisk lira	1,7662
AUD	australisk dollar	1,6661
CAD	kanadensisk dollar	1,6112
HKD	Hongkongdollar	10,1235
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7831
SGD	singaporiansk dollar	2,1384
KRW	sydkoreansk won	1 296,54
ZAR	sydafrikansk rand	7,9119
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,7437
HRK	kroatisk kuna	7,3850
IDR	indonesisk rupiah	12 572,10
MYR	malaysisk ringgit	4,933
PHP	filippinsk peso	70,519
RUB	rysk rubel	36,0350
THB	thailändsk baht	51,257

(1)

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/2

Tillkännagivande om tillämpningen av artikel 10a i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 rörande en särskild skyddsklausul för textilprodukter

(2005/C 101/02)

1. INLEDNING – RIKTLINJERNAS MÅL

Bestämmelserna i den särskilda skyddsklausul för textilprodukter (nedan kallad ”textilklausulen”) som ingår i protokollet om Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) införlivades med EU-rätten genom rådets förordning (EG) nr 138/2003 (1) i form av en ny artikel 10a, som infördes i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 (2). Den nya artikel 10a är nästan en ordagrann återgivning av formuleringen i protokollet om Kinas anslutning till WTO, med det främsta tillägget att det inrättas ett internt beslutsförfarande i EU som innebär att besluten fattas enligt det s.k. kommittéförfarandet (se nedan för utförligare beskrivning).

Bestämmelsen har sedan den antogs väckt en rad tolkningsfrågor och det har även framförts synpunkter om att förfarandena måste präglas av största möjliga insyn och att kommissionens inställning till genomförandet av bestämmelsen måste bli mera förutsägbar. Kommissionen reagerade på dessa synpunkter genom att i sitt meddelande om ”Textilier och konfektion efter 2005” (3) av den 13 oktober 2004 ange att den avser att utarbeta ”riktlinjer för de tillvägagångssätt och kriterier som kommissionen tänker följa, i enlighet med de relevanta förordningar som antagits av rådet, när det gäller tillämpningen av skyddsklausuler, i synnerhet den särskilda skyddsklausulen om textilier i Kinas WTO-anslutningsprotokoll”. Det här meddelandet innehåller en vägledning (nedan kallad ”riktlinjerna”) om hur kommissionen avser att tillämpa textilklausulen. Syftet är därför att informera de berörda parterna om

a)	de kriterier som kommissionen anser bör gälla för tillämpningen av textilklausulen,

b)	de förfaranden som kommissionen avser att tillämpa för att säkerställa en noggrann handläggning och genomgång av ansökningar om tillämpning av textilklausulen och därvid ge alla berörda parter tillfälle att delta i processen.

I riktlinjerna förklaras även det ”varningssystem” som kommissionen avser att använda som vägledning för att avgöra huruvida den skall inleda en undersökning och samråda intensivt med Kina om vissa ”larmnivåer” uppnås. Detta kommer inte att påverka hur textilklausulen faktiskt tillämpas utan det kommer att bero på de villkor som fastställts i den.

Dessa riktlinjer är avsedda för de berörda parternas kännedom och utgör inte någon rättsakt. De avspeglar kommissionens politiska vilja att följa vissa förfaranden och kriterier när det gäller tillämpningen av textilklausulen och bör därför inte ge anledning till några rättsligt berättigade förväntningar beträffande enskilda beslut som kommissionen kommer att fatta i fråga om den klausulen i överensstämmelse med relevanta förordningar. Sådana beslut måste grundas på undersökningar av enskilda fall så att varje åtgärd som vidtas med hänvisning till textilklausulen är helt och hållet motiverad. Eftersom kommissionen enligt gemenskapslagstiftningen har långtgående befogenheter när det gäller tillämpningen av textilklausulen, förklarar kommissionen i dessa riktlinjer för de berörda parterna hur den avser att utöva dessa befogenheter.

2. BESKRIVNING AV DEN SÄRSKILDA SKYDDSKLAUSULEN FÖR TEXTILPRODUKTER

I arbetsgruppsrapporten om Kinas anslutning till WTO (4), som är bilagd protokollet om Kinas anslutning till WTO (5), införs i punkt 242 en bestämmelse som innebär att WTO-medlemmar skulle kunna införa skyddsåtgärder mot import av textil- och konfektionsprodukter från Kina till och med utgången av 2008 (6). Bestämmelsen (återfinns i bilaga 1) innehåller i huvudsak följande:

a)	Villkor för åberopande: Klausulen kan utlösas ”om en WTO-medlem anser att import av textil- och konfektionsprodukter med kinesiskt ursprung (…) på grund av störningar på marknaden utgör ett hot mot en ordnad utveckling av handeln med dessa produkter”.

Skyddsåtgärder som övervägs: Klausulen utlöses genom en begäran om samråd från den medlem som åberopar klausulen. Detta sker i två etapper: a) Efter en begäran om samråd går Kina med på att begränsa sina sändningar till det berörda landet av varor inom den produktkategori som begäran om samråd gäller till de nivåer som exporten uppgick till under de första 12 månaderna av de 14 månader som närmast föregick den månad under vilken begäran om samråd lämnades, med ett påslag av 7,5 % (6 % för ullprodukter). b) Om ingen ömsesidigt överenskommen lösning nås får den berörda WTO-medlemmen införa kvantitativa begränsningar till motsvarande nivåer.

Sådana åtgärder får vara i kraft under högst ett år. Huruvida de kan förlängas är en tolkningsfråga, eftersom det i texten sägs att ”inga åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt skall vara i kraft längre än ett år utan förlängning (…)”, vilket antyder en möjlighet att tillämpa klausulen på nytt för samma produkter när ettårsperioden har löpt ut.

Det bör påpekas att textilklausulen är en undantagsåtgärd av övergående karaktär utan någon omedelbar anknytning till andra skyddsbestämmelser eller skyddsförfaranden inom WTO. Dess unika karaktär, som innebär att det förhållningssätt som präglar dessa riktlinjer inte kan tillämpas på andra skyddsinstrument, beror på att den är avsedd att ytterligare bidra till att underlätta övergången till den kvotfria ordning som gäller sedan WTO-avtalet om textil och konfektion upphörde att gälla den 31 december 2004 och att det tas hänsyn till att Kina anslöts till WTO sju år efter det att förhandlingarna om det avtalet hade avslutats. Det är också en synnerligen vagt formulerad bestämmelse som kan tillämpas med tämligen stor handlingsfrihet och med begränsat utrymme för protest inom WTO.

Tillämpningsnormerna förefaller vara mindre stränga än de som gäller för andra skyddsbestämmelser inom WTO. Detta kan bero på att de åtgärder som textilklausulen omfattar har mera begränsad räckvidd (endast kvantitativa begränsningar) och varaktighet (högst ett år) än de som ingår i andra skyddsinstrument.

3. INFÖRLIVANDE AV TEXTILKLAUSULEN MED EU-RÄTTEN

Textilklausulen införlivades med EU-rätten genom rådets förordning (EG) nr 138/2003 av den 21 januari 2003, genom vilken en ny artikel 10a infördes i rådets förordning (EEG) nr 3030/93, med en lydelse som liknar formuleringarna i protokollet (se bilaga 2), och samtidigt fick kommissionen befogenhet att tillämpa mekanismen. Därigenom har kommissionen befogenhet att, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, i samråd med textilkommittén fatta beslut om framställningar rörande samråd (som utlöser att Kina inför självbegränsningar) och om huruvida det skall införas begränsningar. Det är den bestämmelsen tillsammans med de allmänna principerna i gemenskapsrätten som styr tillämpningen av textilklausulen i gemenskapen.

Enligt artikel 10a i rådets förordning (EEG) nr 3030/93, vars bestämmelser också återfinns i bilaga 2 (7), lägger kommissionen för textilkommittén fram ett utkast med förslag till åtgärder innan den begär ett formellt samråd med Kina eller innan den inför begränsningar, och antar detta utkast om textilkommittén godkänner det med kvalificerad majoritet. Om kvalificerad majoritet inte kan uppnås lägger kommissionen utan dröjsmål fram ett förslag för rådet, varefter rådet med kvalificerad majoritet kan förkasta, ändra eller upphäva kommissionens förslag. Om rådet inte med kvalificerad majoritet lyckas inta en ståndpunkt inom en månad antar kommissionen förslaget till åtgärder. Om rådet med kvalificerad majoritet motsätter sig åtgärden bör kommissionen ta upp den till ny behandling och kan därefter antingen lägga fram ett ändrat förslag, lägga fram samma förslag på nytt eller lägga fram ett lagstiftningsförslag. Om rådet inte har fattat beslut inom en månad bör kommissionen anta rättsakten.

I detta meddelande förklaras, i avsnitt 4, på vilka grunder beslut kommer att fattas och, i avsnitt 5, vilka förfaranden som kommer att tillämpas vid handläggningen av klagomål och vid beslutsfattandet. Det redogörs även (i avsnitt 6) för det ”varningssystem” som är avsett att minska risken för marknadsstörningar som skulle innebära att man tvingas vidta skyddsåtgärder. Slutligen anges vissa importnivåer beträffande vilka kommissionen i princip inte avser att åberopa skyddsklausulen (avsnitt 7).

4. DEFINITIONER OCH KRITERIER FÖR TILLÄMPNINGEN AV TEXTILKLAUSULEN

Textilklausulen kan tillämpas när ”importen till gemenskapen av sådana textil- och konfektionsprodukter som har sitt ursprung i Kina och omfattas av WTO-avtalet om textil och konfektion på grund av störningar på marknaden hotar att hindra en ordnad utveckling av handeln med dessa produkter”. En rad avgörande faktorer (se nedan) behöver förklaras. Förklaringen bör inte betraktas som bindande eller auktoritativ, utan den anger endast för de berörda parterna hur kommissionen ser på dessa faktorer.

a) Orsaker till störningen

Störningen, dvs. oordnad utveckling av handeln på grund av marknadsstörningar, måste vara orsakad av ”import av sådana textil- och konfektionsprodukter som har sitt ursprung i Kina och omfattas av WTO-avtalet om textil och konfektion”. Produkternas ursprung, fastställt i enlighet med de bestämmelser som gäller i gemenskapen, är av betydelse oavsett om produkterna kommer direkt från Kina eller via mellanliggande territorier. De berörda produkterna måste omfattas av WTO-avtalet om textil och konfektion.

b) ”Utgör ett hot mot en ordnad utveckling av handeln med textil- och konfektionsprodukter”

Under förhandlingarna om Kinas anslutning till WTO enades man om textilklausulen som en ytterligare skyddsmekanism som med hänsyn till Kinas mycket betydande produktions- och exportpotential inom textil och konfektion skulle kunna komma till användning efter det att liberaliseringen av WTO-avtalet om textil och konfektion hade genomförts. Syftet var framför allt att sörja för att övergången till den kvotfria handelsordning som skulle råda från och med 2005 skulle bli så smidig som möjligt. Därför fastställs det i textilklausulen att den skall utlösas om utvecklingen av importen från Kina ”hotar att hindra en ordnad utveckling av handeln” med textil- och konfektionsprodukter.

Detta begrepp finns inte i WTO:s bestämmelser eller rättspraxis och förekommer inte heller i EU:s lagstiftning. För att kunna bedöma huruvida ”en ordnad utveckling av handeln” med textil- och konfektionsprodukter är hotad tar kommissionen såsom främsta indikator hänsyn till om det sker en snabb eller markant ökning av importen i absoluta eller relativa tal. En liten procentuell förändring kan inte anses tillräcklig för att utlösa tillämpningen av textilklausulen. Ökningen måste vara snabb och markant och ske på ett sådant sätt att den kan anses utgöra en betydande förändring av handelsmönstren för en viss produkt eller produktgrupp. Det kan röra sig om importvolym eller värdet på de importerade produkterna eller båda delarna. Till exempel kan det betraktas som en snabb ökning av importen om det inom loppet av några månader under 2005, jämfört med samma period 2004, sker en ökning på flera tiotals procentenheter av handeln med varor, av vilka Kina redan är en dominant leverantör, eller en större ökning i fall där de kinesiska kvoterna varit relativt sett låga.

I det sammanhanget kan sådana ökningar som de som framgår av tabellerna A och B i avsnitt 6 i princip anses ”utgöra ett hot mot en ordnad utveckling av handeln med textil- och konfektionsprodukter”. Omvänt anser kommissionen i princip att det inte rör sig om oordnad utveckling av handeln om importökningen ligger under en viss tröskel, så som framgår av avsnitt 7, eftersom en viss ökning av importen kan anses vara en normal konsekvens av att kvoterna avskaffats.

En snabb ökning av importen behöver inte innebära en ökning i absoluta tal utan det kan också röra sig om en ökning i relativa tal. Om det enbart rör sig om en ökning i relativa tal kommer emellertid behovet av åtgärder naturligtvis att vara mindre och svårare att motivera, såvida importen inte sker under vissa speciella omständigheter (t.ex. vid betydande prisfall eller betydande minskningar av importen till EU exempelvis från de länder som ingår i Europa-Medelhavspartnerskapet eller AVS-partnerskapet) som gör att den utgör ett ”hot mot en ordnad utveckling av handeln”. I synnerhet i fall där den relativa eller absoluta ökningen av importen från Kina inte kan anses vara markant är utvecklingen av importpriserna en relevant faktor som bör beaktas och som normalt måste bedömas som det genomsnittliga importpriset per enhet enligt importstatistiken. En betydande nedgång i de genomsnittliga importpriserna per enhet (i synnerhet om det är fråga om prisunderskridande i förhållande till andra leverantörer), i kombination med ökad import, kommer sannolikt att leda till marknadsstörningar och utgöra ett hot mot ”en ordnad utveckling av handeln”.

c) Marknadsstörningar

I enlighet med definitioner och praxis i samband med andra skyddsinstrument (8) i WTO och i EG kan marknadsstörningar anses förekomma närhelst importen av en produkt eller en kategori produkter sker allt snabbare, antingen i absoluta eller relativa tal, eller under sådana förhållanden att den utgör en betydande orsak till väsentlig skada, eller risk för väsentlig skada, för gemenskapsindustrin. Till de faktorer som bör beaktas för att fastställa huruvida det förekommer marknadsstörningar hör bl.a. volymen på den berörda importen, dess effekt på priserna för samma produkter i EU och importens effekt på den industri som tillverkar produkterna i EU.

I enlighet med den internationellt överenskomna definitionen av ”marknadsstörningar” behöver det inte ha uppstått någon faktisk skada, eftersom det i så fall vore för sent för att eventuella åtgärder skulle vara effektiva, utan det kan räcka med en risk för skada. Risken för skada bör emellertid vara konkret och får inte vara hypotetisk. Den bör vara nära förestående och framgå av den aktuella utvecklingen av importen. I det avseendet krävs det för att det skall kunna anses föreligga en risk för skada att det rör sig om en faktisk och snabb ökning av importen i absoluta eller relativa tal. Det bör inte räcka med att det enbart anses sannolikt att ökningen kan komma att ske, exempelvis efter ett avskaffande av importkvoter. För att bedöma om det rör sig om en sådan snabb ökning bör man särskilt jämföra utvecklingen av importen under en viss relevant period (minst 2 till 3 månader) med en liknande period under de föregående åren.

En annan viktig faktor som bör beaktas är utvecklingen av importpriserna, eftersom varje betydande prisnedgång eller prisunderskridande jämfört med priserna hos exempelvis andra större leverantörer kan ge en antydan om marknadsstörningar.

Man bör även undersöka huruvida importvolymen och importpriserna har eller kommer att få en direkt negativ effekt för industrin i EU. Verkningarna för tidigare led i förädlingskedjan (t.ex. spinneri-, väveri- och trikåindustrier eller beredningsindustrier) kan också ha betydelse och bör inte ställas åt sidan vid bedömningen av skada eller risk för skada för industrin. Vid bedömningen av de faktiska eller förväntade effekterna för den berörda EU-industrin kommer alla tillgängliga och relevanta uppgifter att användas, t.ex. om produktionsutveckling, marknadsandelar, försäljning, sysselsättning, lönsamhet och effekter i leverantörsledet.

För att man skall kunna ta hänsyn till det stora antalet produkter inom och bland de olika kategorierna i textil- och konfektionssektorn, och de anknytningar och överlappningar som kan finnas bland dessa, anses det lämpligt att iaktta en viss flexibilitet genom att de berörda produkterna eller produktgrupperna definieras från fall till fall.

d) Andra relevanta faktorer

En faktor som bör beaktas är de verkningar som en markant ökning av importen från Kina kan få för andra leverantörer och i synnerhet för de mera utsatta och textilberoende utvecklingsländerna (små utvecklingsländer, de minst utvecklade länderna och AVS-länderna och i synnerhet länderna i södra och östra Medelhavsområdet, eftersom dessa utgör naturliga konkurrenter för EU:s textil- och konfektionsindustri och är viktiga mål såväl för EU-industrins export som för dess investeringar). Om ett stort antal traditionella leverantörer trängs bort från EU-marknaden kan detta vara ett tecken på att handeln störs och få allvarliga negativa konsekvenser som det kan vara lämpligt att rätta till, även om skyddsåtgärder endast kan vidtas såvida kriterierna för ”hot mot en ordnad utveckling av handeln” och för ”marknadsstörningar”, såsom det redogörs för under b och c ovan, är uppfyllda.

Om det fastställs att villkoren för att tillämpa textilklausulen är uppfyllda kommer detta i princip att leda till att kommissionen begär ett formellt samråd med Kina enligt artikel 10a.1 a. Kommissionen kan emellertid besluta att inte göra det om åberopandet av textilklausulen skulle få omfattande och påtagliga negativa verkningar för gemenskapens allmänna intresse (t.ex. för andra industrier, i tidigare eller senare led i tillverkningskedjan, för EU-företag som investerat i Kina, för konsumenterna eller för handeln) vilka helt klart skulle väga tyngre än de positiva konsekvenserna för industrin.

5. FÖRFARANDEN OCH TIDSPLAN FÖR SKYDDSÅTGÄRDERNAS INFÖRANDE

Kommissionen fäster stor vikt vid att hanteringen av dess handelsinstrument präglas av öppenhet och snabbhet, så att det när en medlemsstat eller andra berörda parter lämnar in en begäran om skyddsåtgärder finns förfaranden som garanterar att alla berörda parter får göra sig hörda, att beslut fattas inom rimlig tid och är ordentligt motiverade samt att de berörda parterna och allmänheten hålls underrättade. Denna öppenhet bör leda till större förutsebarhet och visshet för handelns och näringslivets vidkommande och garantera att besluten fattas på grundval av bästa möjliga kunskap om alla relevanta faktorer och efter att ha hört alla relevanta argument. I särskilt brådskande fall får kommissionen emellertid besluta att påskynda förfarandena genom att förkorta tidsfristerna eller tillämpa en förenklad och påskyndad samrådsprocess eller vidta nödvändiga åtgärder på grundval av tillgängliga uppgifter.

I syfte att uppnå dessa mål avser kommissionen att gå till väga på följande sätt när det gäller förfarandena för genomförandet av textilklausulen. Detta måste återigen ses som en förklaring av hur kommissionen avser att utöva sina befogenheter och som de berörda parterna är betjänta av. Förklaringen bör inte betraktas som bindande eller auktoritativ.

a) Inledande av förfarandet – En undersökning inleds och en begäran om informellt samråd med Kina lämnas in

Kommissionen bör inleda en undersökning i syfte att fastställa de faktiska omständigheterna och begära ett informellt samråd med Kina för att undersöka möjligheterna att undvika störningar på marknaden innan den åberopar skyddsklausulen och begär ett formellt samråd med landet. Detta sker enligt något av följande alternativ:

—	På begäran av en medlemsstat.

—	På kommissionens eget initiativ, vilket kan ske vid två olika tillfällen, nämligen när man uppnår vissa ”larmnivåer” enligt det ”varningssystem” som beskrivs i avsnitt 6 eller på begäran av industrin som lägger fram bevisning för att det finns behov av skydd.

Samma förfaranden gäller för undersökningar som inleds på eget initiativ eller på grundval av framställningar.

i) Inledande på begäran av en medlemsstat

Om en begäran innehåller tillräcklig bevisning för att villkoren för tillämpningen av textilklausulen enligt redogörelsen i avsnitt 4 är uppfyllda, inleder kommissionen en undersökning och begär ett informellt samråd med de kinesiska myndigheterna.

Bevisningen anses tillräcklig när begäran innehåller uppgifter som i tillräcklig utsträckning visar att det förekommer störningar på marknaden, antingen på EU-nivå eller på en geografiskt begränsad nivå, och en ”oordnad utveckling av handeln” enligt definitionen i avsnitt 4 i dessa riktlinjer. Framställningar bör i princip inte godtas om importen ligger under den nivå som anges i avsnitt 7 i detta dokument.

Framställningarna får gälla en eller flera produktkategorier eller enskilda produkter inom dessa kategorier.

Kommissionen beslutar normalt inom 15 kalenderdagar från och med mottagandet av begäran huruvida den avser att inleda en undersökning och begära ett informellt samråd eller att avslå begäran. Ett avslag på en begäran åtföljs av en motivering.

Kommissionen godtar i princip inga framställningar om undersökning som i grunden är en upprepning av tidigare framställningar som avslagits såvida de inte innehåller nya uppgifter som motiverar att de lämnas in på nytt.

ii) Inledande på kommissionens eget initiativ

Kommissionen avser att inleda förfaranden enligt något av följande alternativ:

—	När ”larmnivåerna” har överskridits enligt de uppgifter som samlats in inom ramen för det importövervakningssystem som beskrivs i avsnitt 6 i dessa riktlinjer.

—	När parter som är direkt berörda av marknadsstörningarna lämnar in tillräckligt väl underbyggda framställningar.

I det senare fallet bör framställningarna för att kunna godtas lämnas in av en sammanslutning eller grupp av företag inom EU som är tillräckligt representativ för sektorn eller produkten i fråga (detta gäller inte om t.ex. två eller flera sammanslutningar för tillverkare av samma produkter har motsatta åsikter).

Kommissionen avser att behandla framställningar om skyddsåtgärder som lämnats in av industrin i enlighet med de förfaranden och kriterier som beskrivs i avsnitt i ovan.

b) Offentliggörande av ett tillkännagivande och tidsfrister för inlämnande av synpunkter

Om kommissionen inleder en undersökning offentliggör den utan dröjsmål ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) och på hemsidan för Generaldirektoratets för handel webbplats (9).

Tillkännagivandet i EUT och på GD Handels webbplats innehåller en sammanfattning av grunden till en skyddsåtgärdsundersökning, däribland beroende på omständigheterna de väsentliga inslagen i den begäran om skyddsåtgärder som har lämnats in, och alla berörda parter uppmanas att inom 21 kalenderdagar lämna synpunkter och inkomma med relevanta faktauppgifter. Där redogörs det även för de förfaranden och den tidsplan som de berörda parter som deltar i processen skall följa.

c) Undersökning och informellt samråd

Kommissionen genomför en undersökning för att fastställa de faktiska omständigheterna inom 60 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts. Denna period kan under exceptionella omständigheter förlängas med tio arbetsdagar. Kommissionen inhämtar alla uppgifter som den anser nödvändiga, bl.a. genom att, beroende på omständigheterna, undersöka redogörelser från de berörda parterna i avsikt att avgöra huruvida den skall begära ett formellt samråd med Kina.

Kommissionen lämnar ut undersökningsresultaten till de berörda parterna och uppmanar dem att lämna ytterligare synpunkter. Den kan även, om så krävs, genomföra utfrågningar av de berörda parterna. Kommissionen fastställer lämpliga frister för detta. Samtidigt som undersökningen inleds begär kommissionen ett informellt samråd med Kina. Undersökningen och det informella samrådet med Kina genomförs samtidigt och inom en tidsfrist på 60 dagar.

d) Beslut om att begära ett formellt samråd med Kina

Kommissionen fattar sitt beslut på grundval av tillgängliga uppgifter vid undersökningens slut och överlämnar resultaten och slutsatserna av undersökningarna och av det informella samrådet med Kina till textilkommittén.

Om kommissionen fastställer att villkoren för att textilklausulen skall tillämpas är uppfyllda sammankallar den utan dröjsmål ett möte i textilkommittén för att inhämta ett yttrande beträffande sin avsikt att begära ett formellt samråd med Kina enligt punkt 1 a i textilklausulen. Kommissionen ger textilkommittén en utförlig redogörelse för de skäl och motiveringar som ligger till grund för begäran, med ”aktuella uppgifter som visar förekomsten av eller risken för störningar på marknaden och vilken roll produkter med ursprung i Kina har i störningarna” (10). De följande etapperna i förfarandet framgår av artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 (11).

Efter samråd med textilkommittén och, beroende på omständigheterna, efter det att de förfaranden som anges i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 har slutförts, begär kommissionen snarast möjligt ett formellt samråd med Kina. Kommissionens avsikt och skälen till beslutet att begära ett samråd offentliggörs i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning och på hemsidan för Generaldirektoratets för handel webbplats (12) och meddelas den part som lämnat in begäran.

Om kommissionen konstaterar att villkoren för att tillämpa textilklausulen inte är uppfyllda underrättas den klagande om beslutet och grunderna till detta, vilka också offentliggörs i EUT.

e) Beslut och förfaranden i mycket brådskande fall

Under omständigheter som innebär att en fördröjning skulle kunna vålla skada som vore svår att reparera får kommissionen, efter ett preliminärt konstaterande att importen utgör ett hot mot en ordnad utveckling av handeln, begära ett direkt formellt samråd med Kina utan föregående undersökning eller innan undersökningen slutförts. Detta skulle kunna vara fallet i synnerhet om det sker en markant ökning av importen i en sådan omfattning att det bedöms uppenbart att den utgör ett hot mot en ordnad utveckling av handeln och att denna import kommer att vålla gemenskapsindustrin betydande väsentlig skada om åtgärder inte vidtas. En sådan begäran lämnas in efter samråd med textilkommittén i enlighet med förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93.

f) Tidsram för det formella samrådet med Kina

I enlighet med textilklausulen bör Kina efter att ha mottagit begäran om samråd självmant införa exportbegränsningar. Om detta inte sker inom 15 kalenderdagar överlämnar kommissionen utan dröjsmål till textilkommittén de förslag som krävs för att avhjälpa situationen. Dessa förslag borde normalt innebära att det fastställs importbegränsningar som beräknas enligt bestämmelserna i artikel 10a.1 a i rådets förordning (EEG) nr 3030/93.

Samrådsperioden skall vara 90 dagar efter det att begäran om samråd har mottagits.

g) Införande av skyddsåtgärder

Om ingen ömsesidigt tillfredsställande lösning uppnås med Kina inom den period på 90 dagar som anges under f ovan och om kommissionen konstaterar att villkoren i avsnitt 4 är uppfyllda får den införa en kvantitativ begränsning för de produkter som är föremål för undersökning. I så fall sammankallar kommissionen utan dröjsmål ett möte i textilkommittén för att inhämta dess yttrande om ett förslag att införa en kvantitativ begränsning för de kategorier som omfattas av samrådet. Denna begränsning bör också gälla för import av varor med kinesiskt ursprung som exporterats efter offentliggörandet av tillkännagivandet om ett formellt samråd och som överstiger de kvantiteter som Kina borde ha begränsat sig till i enlighet med punkt 242 i anslutningsprotokollet. De följande etapperna i förfarandet framgår av artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 (13).

Denna kvantitativa begränsning fastställs till den mängd produkter i den berörda kategorin som importerades till EU de första 12 månaderna av de 14 månader som närmast föregick den månad under vilken begäran om samråd lämnades, med ett påslag av 7,5 % (6 % för ullprodukter). Denna begränsning gäller till och med den 31 december det år då samrådet begärdes eller, om högst tre månader återstod av året vid den tidpunkt då samrådet begärdes, under en period som avslutas 12 månader efter begäran om samråd. Samrådet med Kina bör fortsätta under den tid då den i enlighet med dessa bestämmelser fastställda kvantitativa gränsen är i kraft.

Detta beslut offentliggörs i EUT i enlighet med (kommissionens eller rådets) relevanta förfaranden.

Efter det att giltighetstiden för en skyddsåtgärd rörande en viss produkt har löpt ut är de förfaranden som beskrivs i detta avsnitt tillämpliga vid införandet av nya skyddsåtgärder mot samma produkter.

6. VARNINGSSYSTEM – INLEDANDE AV UNDERSÖKNING PÅ EGET INITIATIV OCH BEGÄRAN OM INFORMELLT SAMRÅD

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter och i synnerhet utvecklingen av importen från Kina inom de produktkategorier som liberaliserades 2002 bör det fastställas vissa riktlinjer för hur kommissionen avser att gå till väga för att göra handeln så förutsebar som möjligt, för att underlätta för importen från Kina att utvecklas på sådant sätt att marknadsstörningar undviks och att det på så sätt ges maximalt utrymme för att hitta godtagbara lösningar som innebär att skyddsåtgärder endast tillgrips som en sista utväg.

I syfte att uppnå dessa mål kommer kommissionen, om tendensen när det gäller Kina skulle visa att det förekommer en ”oordnad utveckling av importen” därifrån, eller att en sådan utveckling skulle vara nära förestående, och innan den åberopar skyddsklausulen, att införa ett varningssystem som innebär att den först ber om ett informellt samråd med Kina och inleder en undersökning om huruvida importen därifrån orsakar marknadsstörningar. Endast i de fall där tendenserna när det gäller handeln, trots dessa diskussioner, fortsätter att utvecklas så att villkoren för tillämpningen av skyddsåtgärder uppfylls skulle kommissionen formellt åberopa skyddsklausulen och begära ett formellt samråd med Kina enligt förfarandena i rådets förordning (EEG) nr 303/93.

Under alla omständigheter bör beslut om att vidta skyddsåtgärder enligt textilklausulen fattas från fall till fall efter det att man har kontrollerat att villkoren för att klausulen skall kunna tillämpas är uppfyllda och, såvida det inte rör sig om mycket brådskande fall, efter en undersökning som genomförts enligt de förfaranden som i stora drag beskrivs ovan.

På grundval av den övervakning av importen som kommissionen genomför i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 kommer den regelbundet att undersöka huruvida vissa vägledande tröskelvärden när det gäller den faktiska importen (14) från Kina eventuellt överskrids, antingen årligen eller tidsproportionellt under kortare tidsperioder (i princip minst 3 månader). I dessa fall tar kommissionen kontakt med de kinesiska myndigheterna för att undersöka utvecklingen av importen, dess verkningar och sannolikheten för att tendenserna kan komma att bestå. För varje enskild kategori har det fastställts sådana vägledande tröskelvärden som öppnar möjligheter för mycket omfattande ökningar utöver de kvoter som gällde för Kina under 2004 med beaktande av följande:

a)	I vilken utsträckning de kvoter som avskaffades den 1 januari 2005 utnyttjades, även med beaktande av den relativa ställningen för andra länder för vilka kvoter gällde under 2004.

b)	Den andel av EU:s totala import som importen från Kina står för som kan ge en antydan om utrymmet för ökad import.

c)	Importens marknadsandel och utvecklingen av denna.

d)	Produktionsnivån i EU och utvecklingen av denna.

e)	Andra indikatorer beträffande marknadsläget för de berörda produkterna, t.ex. tendenserna när det gäller förbrukning och priser.

Tabellerna nedan ger en antydan om hur mycket importen från Kina i princip skulle behöva öka för att kommissionen skulle besluta att inleda en undersökning och begära ett informellt samråd med Kina.

Tabell A

Formel för att fastställa samrådsnivåerna
Kinas andel i % av volymen på EU:s totala import under 2004	2005 Ökning i % av importen för 2004	2006 Ökning från nivån 2005 i % av importen för 2004	2007 Ökning från nivån 2006 i % av importen för 2004	2008 Ökning från nivån 2007 i % av importen för 2004
högst 7,5 %	100 %	50 %	50 %	50 %
> 7,5–20 %	50 %	50 %	50 %	50 %
> 20–35 %	30 %	30 %	30 %	30 %
Över 35 %	10 %	10 %	10 %	10 %

Tabell B

De samrådsnivåer som följer av att formeln i tabell A tillämpas

[Anm. Tabellen skall sammanställas för varje enskild kategori efter det att formeln tillämpats]

Produktkategorier	Enhet	Import från Kina till EU-25 under 2004 (i tusental enheter)	Kvoter för importen från Kina till EU-25 under 2004 (i tusental enheter)	2005 års nivå	2006 års nivå	2007 års nivå	2008 års nivå
1 – Garn av bomull	ton	3 263	4 770	9 540	11 925	14 310	16 695
2 – Vävnader av bomull	ton	34 465	30 556	51 698	68 930	86 163	103 395
3 – Vävnader av syntetfibrer	ton	10 938	8 088	21 876	27 345	32 814	38 283
4 – T-tröjor	styck	191 473	126 808	382 946	478 683	574 419	670 156
5 – Pullovrar	styck	64 324	39 422	128 648	160 810	192 972	225 134
6 – Byxor för män	styck	75 688	40 913	151 376	189 220	227 064	264 908
7 – Blusar	styck	26 035	17 093	52 070	65 088	78 105	91 123
8 – Skjortor för män	styck	40 837	27 723	61 256	81 674	102 093	122 511
9 – Handdukar av frotté	ton	13 538	6 962	20 307	27 076	33 845	40 614
12 – Strumpor + sockor	par	131 443	132 029	264 058	330 073	396 087	462 102
13 – Kalsonger för män	styck	681 114	586 244	749 225	817 337	885 448	953 560
14 – Överrockar för män	styck	24 326	17 887	26 759	29 191	31 624	34 056
15 – Kappor för kvinnor	styck	35 570	20 131	46 241	56 912	67 583	78 254
16 – Kostymer för män	styck	17 407	17 181	19 148	20 888	22 629	24 370
17 – Jackor och blazrar	styck	6 063	13 061	14 367	15 804	17 241	18 677
20 – Sänglinne	ton	7 894	5 681	15 788	19 735	23 682	27 629
22 – Garn av syntetfibrer	ton	9 364	19 351	38 702	48 378	58 053	67 729
26 – Klänningar	styck	8 682	6 645	17 364	21 705	26 046	30 387
28 – Byxor (andra)	styck	102 204	92 909	132 865	163 526	194 188	224 849
29 – Dräkter för kvinnor	styck	22 541	15 687	24 796	27 050	29 304	31 558
31 – Bysthållare	styck	128 272	96 488	166 754	205 235	243 717	282 198
39 – Bordslinne + kökshanddukar	ton	7 342	5 681	11 013	14 684	18 355	22 026
78 – Andra kläder	ton	31 395	36 651	40 316	43 981	47 646	51 311
83 – Överrockar	ton	12 039	10 883	15 651	19 262	22 874	26 486
97 – Nät	ton	3 124	2 861	4 062	4 999	5 936	6 873
163 – Gasbinda	ton	8 657	8 481	9 523	10 388	11 254	12 120
ex 20 – Sänglinne av silke	ton	100	59	200	250	300	350
115 – Garn av lin eller rami	ton	2 727	1 413	3 545	4 363	5 181	6 000
117 – Vävda material av lin	ton	1 510	684	2 264	3 019	3 774	4 529
118 – Dukar och sänglinne av lin	ton	2 409	1 513	2 650	2 891	3 132	3 373
122 – Säckar och bärkassar av lin	ton	360	220	468	576	684	792
136A – Vävnader av natursilke	ton	446	462	693	924	1 155	1 386
156 – Blusar och pullovrar av silke	ton	7 291	3 986	8 020	8 749	9 478	10 207
157 – Kläder av trikå	ton	17 941	13 738	19 735	21 529	23 323	25 117
159 – Blusar av natursilke	ton	3 236	4 352	4 787	5 222	5 658	6 093

De ökningar som ligger till grund för beräkningen av dessa nivåer är så stora att det, om de överskreds, i princip skulle kunna anses synnerligen sannolikt att det var fråga om en ”oordnad utveckling av importen”. Om dessa nivåer uppnås, antingen årligen eller tidsproportionellt under en period av i princip minst 3 månader (15), kommer kommissionen att inleda en undersökning för att granska huruvida det finns grund för att dra slutsatsen att utvecklingen av importen i fråga är till hinder för en ”ordnad utveckling av importen” eller om det andra villkoret för tillämpningen av textilklausulen är uppfyllt, dvs. marknadsstörningar i form av åtminstone en risk för skada för den inhemska industrin. Dessa trösklar skulle endast leda till en undersökning och ett informellt samråd, men de skulle inte vara relevanta för att avgöra om det är motiverat att tillämpa textilklausulen eller inte.

Samrådsnivåerna för 2006, 2007 och 2008 kan komma att justeras som en följd av ytterligare undersökningar och av andra faktorer som kan dyka upp i ett senare skede.

Formeln för beräkning av samrådsnivåerna kan efter omständigheterna tillämpas för särskilda produkter på en aggregeringsnivå som är lägre än för en produktkategori. I så fall skulle kommissionen också, om importen från Kina skulle överstiga de trösklar som fastställts på årsbasis eller tidsproportionellt (i princip minst 3 månader), på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller av en berörd part, kunna begära ett informellt samråd med Kina och inleda en undersökning.

Dessa tröskelnivåer bör därför betraktas som riktmärken, eftersom de om de uppnås inte automatiskt leder till att textilklausulen tillämpas.

7. NIVÅER UNDER VILKA I PRINCIP INGA ÅTGÄRDER ENLIGT TEXTILKLAUSULEN BÖR ÖVERVÄGAS

Kommissionen anser också att man i princip inte bör åberopa textilklausulen i de fall där vissa nivåer inte överskrids. Detta bör i synnerhet gälla när tillväxten i den kinesiska exporten är måttlig i förhållande till dess relativa ställning på EU-marknaden. I dessa fall anser kommissionen att ökningen är normal efter avskaffandet av importkvoterna och att det i princip, dvs. såvida motsatsen inte kan bevisas, inte är fråga om någon ”oordnad utveckling av handeln”. Dessa nivåer, som rymmer en betydande tillväxtmarginal för den kinesiska exporten till EU, framgår av tabellen nedan:

Tabell C

Formel för att fastställa de nivåer under vilka textilklausulen i princip inte bör åberopas
Kinas andel i % av volymen på EU:s totala import under 2004	2005 Ökning i % av importen för 2004	2006 Ökning från nivån 2005 i % av importen för 2004	2007 Ökning från nivån 2006 i % av importen för 2004	2008 Ökning under 2007 i % av importen för 2004
högst 7,5 %	25 %	25 %	25 %	25 %
> 7,5–20 %	20 %	20 %	20 %	20 %
> 20–35 %	15 %	15 %	15 %	15 %
Över 35 %	10 %	10 %	10 %	10 %

Tabell D

Nivåer under vilka textilklausulen i princip inte bör åberopas

Produktkategorier	Enhet	Import från Kina till EU-25 under 2004 (i tusental enheter)	Kvoter för importen från Kina till EU-25 under 2004 (i tusental enheter)	2005 års nivå	2006 års nivå	2007 års nivå	2008 års nivå
1 – Garn av bomull	ton	3 263	4 770	5 963	7 155	8 348	9 540
2 – Vävnader av bomull	ton	34 465	30 556	41 358	48 251	55 144	62 037
3 – Vävnader av syntetfibrer	Ton	10 938	8 088	13 673	16 407	19 142	21 876
4 – T-tröjor	styck	191 473	126 808	239 341	287 210	335 078	382 946
5 – Pullovrar	styck	64 324	39 422	80 405	96 486	112 567	128 648
6 – Byxor för män	styck	75 688	40 913	94 610	113 532	132 454	151 376
7 – Blusar	styck	26 035	17 093	32 544	39 053	45 561	52 070
8 – Skjortor för män	styck	40 837	27 723	49 004	57 172	65 339	73 507
9 – Handdukar av frotté	ton	13 538	6 962	16 246	18 953	21 661	24 368
12 – Strumpor + sockor	par	131 443	132 029	165 036	198 044	231 051	264 058
13 – Kalsonger för män	styck	681 114	586 244	749 225	817 337	885 448	953 560
14 – Överrockar för män	styck	24 326	17 887	26 759	29 191	31 624	34 056
15 – Kappor för kvinnor	styck	35 570	20 131	40 906	46 241	51 577	56 912
16 – Kostymer för män	styck	17 407	17 181	19 148	20 888	22 629	24 370
17 – Jackor och blazrar	styck	6 063	13 061	14 367	16 326	18 285	20 245
20 – Sänglinne	ton	7 894	5 681	9 868	11 841	13 815	15 788
22 – Garn av syntetfibrer	ton	9 364	19 351	24 189	29 027	33 864	38 702
26 – Klänningar	styck	8 682	6 645	10 853	13 023	15 194	17 364
28 – Byxor (andra)	styck	102 204	92 909	117 535	132 865	148 196	163 526
29 – Dräkter för kvinnor	styck	22 541	15 687	24 796	27 050	29 304	31 558
31 – Bysthållare	styck	128 272	96 488	147 513	166 754	185 994	205 235
39 – Bordslinne + kökshanddukar	ton	7 342	5 681	8 810	10 279	11 747	13 216
78 – Andra kläder	ton	31 395	36 651	40 316	43 981	47 646	51 311
83 – Överrockar	ton	12 039	10 883	13 845	15 651	17 457	19 262
97 – Nät	ton	3 124	2 861	3 593	4 062	4 530	4 999
163 – Gasbinda	ton	8 657	8 481	9 523	10 388	11 254	12 120
ex 20 – Sänglinne av silke	ton	100	59	125	150	175	200
115 – Garn av lin eller rami	ton	2 727	1 413	3 136	3 545	3 954	4 363
117 – Vävda material av lin	ton	1 510	684	1 812	2 113	2 415	2 717
118 – Bords- och sänglinne av lin	ton	2 409	1 513	2 650	2 891	3 132	3 373
122 – Säckar och bärkassar av lin	ton	360	220	414	468	522	576
136A – Vävnader av natursilke	ton	360	220	414	468	522	576
156 – Blusar och pullovrar av silke	ton	7 291	3 986	8 020	8 749	9 478	10 207
157 – Kläder av trikå	ton	17 941	13 738	19 735	21 529	23 323	25 117
159 – Blusar av natursilke	ton	3 236	4 352	4 787	5 222	5 658	6 093

(1) EGT L 23, 28.1.2003, s. 1.

(2) EGT L 275, 8.11.1993, s. 3.

(3) ”Textilier och konfektion efter 2005 – Rekommendationer från högnivågruppen för textilier och konfektion”, KOM(2004)668 slutlig, 13.10.2004.

(4) Dokument WT/MIN(01)3 av den 10 november 2001.

(5) Dokument WT/L/432 av den 23 november 2001.

(6) Denna punkt anses utgöra en del av protokollet om Kinas anslutning till WTO som i sin tur är en integrerad del av WTO-avtalet. Se punkt 2 i anslutningsprotokollet.

(7) Artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 391/2001 av den 26 februari 2001.

(8) Se artikel 2.1 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder när det gäller villkoren för tillämpningen av skyddsåtgärder och punkt 16.4 i protokollet om Kinas anslutning till WTO (produktspecifik övergångsskyddsordning ), artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 427/2003 om en produktspecifik övergångsskyddsordning för import med ursprung i Folkrepubliken Kina och artikel 16.1 i rådets förordning (EG) nr 3285/94 om gemensamma importregler.

(9) Se http://europa.eu.int/comm/trade/ index_sv.htm

(10) Artikel 10a.1 a första stycket i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 och punkt 242 a i arbetsgruppsrapporten om Kinas anslutning till WTO.

(11) Se bilaga 2.

(12) Se http://europa.eu.int/comm/trade/ index_sv.htm

(13) Se bilaga 2.

(14) Uppgifter om den faktiska importen insamlade i enlighet med artikel 27 i bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 3030/93. Om dessa uppgifter emellertid av skäl som kommissionen inte råder över inte skulle vara tillgängliga i tid får den besluta att inleda förfarandet och inleda en undersökning samt begära ett informellt samråd med Kina, om de uppgifter som kan tas fram genom importlicenser (se artikel 25 i bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 3030/93) tyder på att importen från Kina sannolikt kommer att överstiga ”samrådsnivåerna”.

(15) När beräkningen av ”samrådsnivån” eller ”larmnivån” sker tidsproportionellt bör man i möjligaste mån ta hänsyn till säsongsbetingade faktorer. Därför kan det vara lämpligt att tillämpa formeln för beräkning av importnivåerna för en given period av året i fråga jämfört med importen under motsvarande period 2004.

BILAGA 1

Utdrag ur arbetsgruppsrapporten om Kinas anslutning

242.

The representative of China agreed that the following provisions would apply to trade in textiles and clothing products until 31 December 2008 and be part of the terms and conditions for China's accession:

(a)

In the event that a WTO Member believed that imports of Chinese origin of textiles and apparel products covered by the ATC as of the date the WTO Agreement entered into force, were, due to market disruption, threatening to impede the orderly development of trade in these products, such Member could request consultations with China with a view to easing or avoiding such market disruption. The Member requesting consultations would provide China, at the time of the request, with a detailed factual statement of reasons and justifications for its request for consultations with current data which, in the view of the requesting Member, showed: (1) the existence or threat of market disruption; and (2) the role of products of Chinese origin in that disruption;

(b)	Consultations would be held within 30 days of receipt of the request. Every effort would be made to reach agreement on a mutually satisfactory solution within 90 days of the receipt of such request, unless extended by mutual agreement;

(c)

Upon receipt of the request for consultations, China agreed to hold its shipments to the requesting Member of textile or textile products in the category or categories subject to these consultations to a level no greater than 7.5 per cent (6 per cent for wool product categories) above the amount entered during the first 12 months of the most recent 14 months preceding the month in which the request for consultations was made;

(d)

If no mutually satisfactory solution were reached during the 90-day consultation period, consultations would continue and the Member requesting consultations could continue the limits under subparagraph (c) for textiles or textile products in the category or categories subject to these consultations;

(e)

The term of any restraint limit established under subparagraph (d) would be effective for the period beginning on the date of the request for consultations and ending on 31 December of the year in which consultations were requested, or where three or fewer months remained in the year at the time of the request for consultations, for the period ending 12 months after the request for consultations;

(f)	No action taken under this provision would remain in effect beyond one year, without reapplication, unless otherwise agreed between the Member concerned and China; and

(g)	Measures could not be applied to the same product at the same time under this provision and the provisions of Section 16 of the Draft Protocol.

The Working Party took note of these commitments.

BILAGA 2

Utdrag ur bestämmelserna rörande EU:s interna förfaranden för antagandet av beslut rörande textilklausulen

Artikel 10a i rådets förordning (EEG) nr 3030/93:

”Artikel 10a

Särskilda skyddsbestämmelser rörande Kina

Om importen till gemenskapen av sådana textil- och konfektionsprodukter som har sitt ursprung i Kina och omfattas av WTO-avtalet om textil och konfektion på grund av störningar på marknaden hotar att hindra en ordnad utveckling av handeln med dessa produkter, får sådan import under tiden fram till och med den 31 december 2008 göras till föremål för särskilda skyddsåtgärder på följande villkor:

Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ inleda samråd med Kina i syfte att mildra eller undvika sådana störningar på marknaden. I begäran om samråd skall Kina ges en utförlig redogörelse för de skäl som ligger till grund för begäran, med aktuella uppgifter som visar förekomsten av eller risken för störningar på marknaden och vilken roll produkter med ursprung i Kina har i störningarna. Samrådet skall inledas inom 30 dagar från mottagandet av begäran, och perioden för samråd skall, om inte parterna i samförstånd förlänger den, pågå högst 90 dagar från mottagandet av begäran.

Efter mottagandet av begäran om samråd skall Kina under perioden för samråd hålla sina sändningar till gemenskapen av sådana textil- och konfektionsprodukter som omfattas av den eller de kategorier som är föremål för samrådet på en nivå som inte med mer än 7,5 % (6 % för kategorier omfattande ullprodukter) överskrider det belopp som registrerades under de första 12 månaderna av de 14 månader som närmast föregår den månad under vilken begäran om samråd lämnades.

Kommissionen får, om ingen ömsesidigt tillfredsställande lösning nås under nittiodagarsperioden för samråd, fastställa en kvantitativ gräns för den eller de kategorier som är föremål för samrådet. Den kvantitativa gränsen skall fastställas på grundval av den nivå på vilken Kina höll sina sändningar efter mottagandet av gemenskapens begäran om samråd. Den kvantitativa gränsen skall gälla till och med den 31 december det år då samrådet begärdes eller, om högst tre månader återstod av året vid den tidpunkt då samrådet begärdes, under en period som avslutas 12 månader efter begäran om samråd. Samrådet med Kina skall fortsätta under den tid då den i enlighet med dessa bestämmelser fastställda kvantitativa gränsen är i kraft.

Inga åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt skall vara i kraft längre än ett år utan förlängning, om inte gemenskapen och Kina kommer överens om något annat. Åtgärder skall inte med avseende på en och samma produkt tillämpas samtidigt enligt denna punkt och bestämmelserna i avsnitt 16 i protokollet om Kinas anslutning till WTO. Åtgärder som vidtas i enlighet med b skall utan dröjsmål offentliggöras i ett kommissionsmeddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2.	De kvantitativa gränser som fastställs i enlighet med denna artikel skall inte tillämpas på produkter som redan avsänts till gemenskapen, förutsatt att de före den dag då samråd begärdes avsänts från det leverantörsland där de har sitt ursprung för att exporteras till gemenskapen.

3.	De åtgärder som avses i denna artikel, inklusive inledande av samråd enligt punkt 1 a skall antas och genomföras i enlighet med förfarandet i artikel 17.”

Artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93:

”Artikel 17

Textilkommittén

1.	Kommissionen skall biträdas av en kommitté (nedan kallad ’textilkommittén’).

2.	När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3.	Textilkommittén skall själv anta sin arbetsordning.”

Artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (1):

”Artikel 5

Det föreskrivande förfarandet

1.	Kommissionen skall biträdas av en föreskrivande kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3.	Kommissionen skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8, själv anta de föreslagna åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande.

4.	Om de föreslagna åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges skall kommissionen utan dröjsmål lägga fram ett förslag inför rådet om vilka åtgärder som skall vidtas samt informera Europaparlamentet.

Om Europaparlamentet anser att ett förslag som kommissionen lagt fram i enlighet med en grundläggande rättsakt antagen enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget överskrider de genomförandebefogenheter som anges i denna grundläggande rättsakt skall parlamentet informera rådet om sitt ställningstagande.

Med vederbörlig hänsyn till ställningstagande får rådet inom den period som skall fastställas i varje grundläggande rättsakt, men som inte i något fall får överstiga tre månader från det att förslaget mottagits, med kvalificerad majoritet anta kommissionens förslag.

Om rådet inom denna period med kvalificerad majoritet har meddelat att det motsätter sig förslaget skall detta omprövas av kommissionen. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstifningsförslag på grundval av fördraget.

Om rådet vid utgången av denna period varken har fattat något beslut om den föreslagna genomförandeakten eller uttalat sig mot förslaget till genomförandeåtgärder skall kommissionen själv anta den föreslagna genomförandeakten.

Artikel 7

Varje kommitté skall själv fastställa sin arbetsordning på förslag från sin ordförande och på grundval av en standardiserad arbetsordning som skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Befintliga kommittéer skall i den utsträckning som krävs anpassa sina arbetsordningar till den standardiserade arbetsordningen.

2.	De principer och villkor för allmänhetens tillgång till handlingar som gäller för kommissionen skall gälla för kommittéerna.

Europaparlamentet skall regelbundet informeras av kommissionen om kommittéförfarandena. Det skall för detta ändamål erhålla dagordningar för kommittémöten, inför kommittéerna framlagda utkast till åtgärder för genomförande av rättsakter som antagits enligt det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget liksom resultaten av omröstningar och sammanfattningar av mötena samt förteckningar över organisatorisk hemvist för medlemsstaternas företrädare. Europaparlamentet skall även informeras närhelst kommissionen till rådet översänder åtgärder eller förslag till åtgärder som skall vidtas.

Kommissionen skall inom sex månader efter den tidpunkt när detta beslut träder i kraft i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra en förteckning över alla kommittéer som biträder kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter. I denna förteckning skall det för varje kommitté anges enligt vilken eller vilka grundläggande rättsakt/er kommittén har inrättats. Från och med år 2000 skall kommissionen även offentliggöra en årlig rapport om kommittéernas arbete.

5.	Hänvisningar till alla handlingar som sänts till Europaparlamentet i enlighet med punkt 3 skall offentliggöras av kommissionen i ett register som skall upprättas år 2001.”

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/16

Kommissionens yttrande av den 25 april 2004 om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Dungeness A i Kent i Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget

(2005/C 101/03)

(endast den engelska texten är giltig)

I enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget tillhandahöll Förenade kungarikets regering den 24 september 2004 Europeiska kommissionen allmänna upplysningar om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Dungeness A.

På grundval av de allmänna upplysningarna och efter samråd med expertgruppen, har kommissionen formulerat följande yttrande:

a)	Avståndet mellan anläggningen och närmaste plats i en annan medlemsstat (i detta fall Frankrike) är ca 50 km. Avståndet från anläggningen till Belgien är 110 km och till Nederländerna 160 km.

b)	Under normala avvecklingsförhållanden kommer flytande och gasformiga utsläpp inte att leda till att befolkningen i andra medlemsstater exponeras i en utsträckning som är av betydelse från hälsosynpunkt.

Fast radioaktivt avfall som härrör från avfallshanteringen kommer att lagras i en anläggning på annan plats. Icke-radioaktivt fast avfall och material i enlighet med friklassningsnivåerna kommer att undantas från myndighetskontroll och deponeras som konventionellt avfall alternativt återvinnas eller återanvändas. Detta kommer att ske i enlighet med de kriterier som fastläggs i de grundläggande säkerhetsnormerna (direktiv 96/29/Euratom).

d)	Om det inträffar oförutsedda utsläpp av radioaktivt avfall, till följd av en olycka av den typ och omfattning som avses i de allmänna upplysningarna, kommer befolkningen i andra medlemsstater sannolikt inte att utsättas för doser som är av betydelse från hälsosynpunkt.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att genomförandet av planen för deponering av alla typer av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Dungeness A i Förenade kungariket, inte borde innebära risker för radioaktiv kontamination som är av betydelse från hälsosynpunkt, av en annan medlemsstats vatten, mark eller luft, vare sig under normala förhållanden eller vid en olycka av den typ och omfattning som avses i de allmänna upplysningarna.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/17

STATLIGT STÖD – ITALIEN

Statligt stöd C 5/2005 (ex NN 70/2004) – Befrielse från punktskatt på bränsle för jordbruket – efter inledandet av det formella granskningsförfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget (stöd C 6/2004 – ex NN 70/2001) artikel 24.3 i lag nr 388 av den 23 december 2000, artikel 13.3 i lag nr 448 av den 21 december 2001, artikel 19.4 i lag nr 289 av den 27 december 2002 och artikel 2.4 i lag nr 350 av den 24 december 2003

Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter

(2005/C 101/04)

Genom den skrivelse, daterad den 19.1.2005, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.

Kommissionen uppmanar berörda parter att inom en månad från dagen för detta offentliggörande inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling

Direktorat H2

Kontor: Loi 130 5/120

B-1049 Bruxelles

Fax (32-2) 296 76 72

Synpunkterna kommer att meddelas Italien. Tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

Genom artikel 24.3 i lag nr 388 av den 23 december 2000, artikel 13.3 i lag nr 448 av den 21 december 2001, artikel 19.4 i lag nr 289 av den 27 december 2002 och artikel 2.4 i lag nr 350 av den 24 december 2003 avskaffas punktskatterna på bränsle för uppvärmning av växthus i Italien.

Utvärdering

För närvarande tvivlar kommissionen på att det är förenligt med den gemensamma marknaden att helt avskaffa denna punktskatt, som utgör en komplettering av stöd till samma mottagare inom ramen för ärende C 6/2004, och detta av följande skäl:

a)	De italienska myndigheterna bedömer att avskaffande av punktskatter på bränsle, oavsett omfattning, inte utgör statligt stöd utan skatteåtgärder som motiveras av det system de omfattas av, men hittills har de inte lämnat några som helst uppgifter som kan underbygga detta argument.

Ett annat argument som har framförts av de italienska myndigheterna är att befrielsen från punktskatt inte utgör någon snedvridning av konkurrensen eftersom det står odlarna fritt att utnyttja skattebefrielsen genom att ägna sig åt växthusodling. Detta argument ter sig föga övertygande, eftersom befrielsen från punktskatten inte infördes för att uppmuntra producenter till en övergång till odling i växthus, utan för att befria de producenter som redan har växthus från en kostnad som hänger samman med verksamheten.

När det gäller en eventuell snedvridning av konkurrensen menar de italienska myndigheterna, enligt de officiella uppgifter som de har tillgång till, att avskaffandet av punktskatten för producenterna inte skapar någon snedvridning av konkurrensen. Det finns anledning att fråga sig hur de kan framföra det argumentet, eftersom det av de uppgifter som har lämnats också framgår att de inte kan ge några exakta uppgifter om vilka belopp växthusodlarna har kunnat spara till följd av den fullständiga befrielsen från punktskatt.

Eftersom kommissionen inte kan utesluta att befrielsen från punktskatt utgör ett statligt stöd är den skyldig att granska ärendet mot bakgrund av konkurrensbestämmelserna. Hittills har de italienska myndigheterna, som hävdar att det inte finns något inslag av statligt stöd i åtgärden, inte upplyst om vilken konkurrensbestämmelse som enligt deras åsikt skulle göra denna befrielse från punktskatt förenlig med reglerna för den gemensamma marknaden, och en sådan förenlighet ter sig för närvarande tveksam.

Det kan för närvarande inte heller uteslutas att befrielserna från punktskatt beviljats i strid med direktiv 92/81/EEG och 2003/96/EG, där det anges att ekonomiska lättnader endast är tillåtna om de inte skapar någon snedvridning av konkurrensen och om de inte strider mot andra gemenskapsbestämmelser.

SKRIVELSEN

Con la presente, mi pregio di informarLa che la Commissione dopo aver esaminato le informazioni fornite dalle autorità italiane, ha deciso di avviare la procedura di cui all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato CE per quanto riguarda l'esenzione dalle accise sui carburanti agricoli non contemplata dalla procedura aperta nell'ambito del fascicolo C 6/2004, e cioè l'esenzione di cui all'articolo 24, comma 3 della legge 23 dicembre 2000 n. 388, all'articolo 13, comma 3 della legge 21 dicembre 2001 n. 448, all'articolo 19, comma 4 della legge 27 dicembre 2002 n. 289 e all'articolo 2, comma 4 della legge 24 dicembre 2003 n. 350.

Procedimento

2.	Con lettera del 19 febbraio 2004 (1), la Commissione ha comunicato alle autorità italiane la decisione di iniziare la procedura di cui all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato, nei confronti delle disposizioni dell'articolo 5, comma 5 del decreto-legge 30 settembre 2000, n. 268.

L'articolo 5, comma 5, del decreto-legge 30 settembre 2000 n. 268 stabilisce che, per il periodo dal 3 ottobre al 31 dicembre 2000, relativamente al gasolio utilizzato per il riscaldamento delle serre, l'accisa si applica nella misura del 5 % dell'aliquota prevista per il gasolio utilizzato come carburante.

Parallelamente, l'articolo 6, comma 1, del medesimo decreto-legge stabilisce che, per lo stesso periodo, le aliquote di accisa per il gasolio utilizzato in agricoltura corrispondono al 22 % dell'aliquota prevista per il gasolio usato come carburante e le accise per la benzina corrispondono al 49 % dell'aliquota normale.

La Commissione ha deciso di iniziare la procedura di cui all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato nei confronti delle disposizioni di cui all'articolo 5, comma 5 del decreto legge 30 settembre 2000 n. 268 perché non poteva escludere che l'esenzione dalle accise prevista dalle suddette disposizioni costituisse un aiuto di Stato incompatibile con il mercato comune.

Successivamente all'invio della lettera di cui al punto 2, la Commissione ha ricevuto informazioni secondo le quali i produttori di colture sotto serra beneficerebbero in realtà di un'esenzione totale dalle accise sui carburanti utilizzati per il riscaldamento delle serre. Essa ha quindi chiesto informazioni su tale esenzione complementare alle autorità italiane con un fax datato 10 giugno 2004 (2).

Con lettera del 28.07.04, protocollata il 3 agosto 2004, la Rappresentanza permanente d'Italia presso l'Unione europea ha comunicato alla Commissione la risposta delle autorità italiane al fax del 10 giugno 2004. Dalla suddetta risposta emerge che l'esenzione complementare summenzionata è stata istituita mediante varie norme: l'articolo 24, comma 3 della legge 23 dicembre 2000 n. 388, l'articolo 13, comma 3 della legge del 21 dicembre 2001 n. 448; l'articolo 19, comma 4 della legge 27 dicembre 2002 n. 289 e l'articolo 2, comma 4 della legge 24 dicembre 2003 n. 350.

Descrizione

Fondamento giuridico

L'articolo 24, comma 3 della legge 23 dicembre 2000, n. 388, recita quanto segue:

”Per il periodo 1o gennaio 2001-30 giugno 2001, il gasolio utilizzato nelle coltivazioni sotto serra è esente da accisa. Per le modalità di erogazione del beneficio si applicano le disposizioni di cui all'articolo 2, comma 127 secondo periodo, della legge 23 dicembre 1996, n. 662.”.

L'articolo 13, comma 3 della legge 21 dicembre 2001, n. 448, recita quanto segue:

”Per l'anno 2002 il gasolio utilizzato nelle coltivazioni sotto serra è esente da accisa. Per le modalità di erogazione del beneficio si applicano le disposizioni contenute nel regolamento di cui al decreto del Ministro delle finanze 11 dicembre 2000, n. 375, adottato ai sensi dell'articolo 1, comma 4, del decreto-legge 15 febbraio 2000, n. 21, convertito, con modificazioni dalla legge 14 aprile 2000, n. 92. I relativi oneri sono a carico dell'Istituto di servizi per il mercato agricolo alimentare (ISMEA), a valere sulle proprie disponibilità di bilancio, che vi fa fronte mediante versamento all'entrata del bilancio dello Stato, previo accertamento da parte dell'Amministrazione finanziaria.”.

10.

L'articolo 19, comma 4 della legge 27 dicembre 2002, n. 289, recita quanto segue:

”Per l'anno 2003 il gasolio utilizzato nelle coltivazioni sotto serra è esente da accisa. Per le modalità di erogazione del beneficio si applicano le disposizioni contenute nel regolamento di cui al decreto del Ministro dell'economia e delle finanze 14 dicembre 2001, n. 454.”.

11.

L'articolo 2, comma 4 della legge 21 dicembre 2001, n. 350, recita quanto segue:

”Per l'anno 2004 il gasolio utilizzato nelle coltivazioni sotto serra è esente da accisa. Per le modalità di erogazione del beneficio si applicano le disposizioni contenute nel regolamento di cui al decreto 14 dicembre 2001, n. 454, adottato dal Ministro dell'economia e delle finanze, di concerto con il Ministro delle politiche agricole e forestali.”.

Informazioni complementari fornite dalle autorità italiane

12.

Nella lettera del 28 giugno 2004, le autorità italiane (e più precisamente il Ministero delle politiche agricole e forestali) hanno fatto presente di non essere in possesso dei dati (di un'oggettiva complessità) richiesti dai servizi della Commissione con il fax del 10 giugno 2004 (gli importi che i produttori sotto serra hanno potuto risparmiare successivamente all'entrata in vigore di ciascuno dei testi menzionati ai punti 8-11 grazie alla differenza di aliquote di accise di cui hanno beneficiato — gli importi assoluti e quelli che corrispondono alla differenza tra l'esenzione prevista dall'articolo 5 comma 5 del decreto-legge 30 settembre 2000, n. 268 e l'esenzione totale concessa) e che la quantificazione richiesta avrebbe potuto essere operata solo dall'Amministrazione finanziaria attraverso indagini da effettuarsi presso le antenne periferiche. Esse hanno inoltre precisato che gli argomenti forniti il 16 giugno 2004 nell'ambito del fascicolo C 6/2004 (reazione dello Stato membro in seguito all'apertura della procedura prevista dall'articolo 88, paragrafo 2 del trattato) restavano valide nel caso di specie.

Argomentazioni sviluppate dalle autorità italiane nell'ambito del fascicolo C 6/04, in risposta all'apertura del procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato nei confronti dell'aiuto previsto dall'articolo 5, comma 5 del decreto legge 30 settembre 2000, n. 268

13.

Nella lettera del 16 giugno 2004, le autorità italiane hanno sostenuto che l'esenzione dalle accise non appariva configurabile come un aiuto di Stato, bensì come una misura da valutare nel contesto applicativo della direttiva 92/81/CEE del Consiglio, del 19 ottobre 1992, relativa all'armonizzazione delle strutture delle accise sugli oli minerali (3) e della direttiva 2003/96/CE del Consiglio, del 27 ottobre 2003, che ristruttura il quadro comunitario per la tassazione dei prodotti energetici e dell'elettricità (4), e, in particolare, alla luce dell'articolo 8, paragrafo 2 lettera f) e dell'articolo 15, paragrafo 3.

14.

Secondo le autorità italiane le coltivazioni sotto serra rientrano nella categoria delle ”lavorazioni nell'ambito del settore agricolo e orticolo”, per le quali la normativa comunitaria permette agli Stati membri di applicare esenzioni parziali o totali dalle accise, e l'esenzione dalle accise per le coltivazioni sotto serra non introduce alcuna discriminazione nel settore agricolo e orticolo, in quanto tutti gli operatori all'interno dei due settori sono assolutamente liberi di scegliere fra coltivazioni in campo e coltivazioni sotto serra. Inoltre, non è infrequente il caso di uno stesso agricoltore che contestualmente pratica colture in campo o sotto serra, senza che per questo si possa giungere alla conclusione che in tale ipotesi l'agricoltore discrimina se stesso.

15.

Le conclusioni delle autorità italiane sono le seguenti:

Il regime differenziato introdotto dal legislatore italiano non lede le regole di concorrenza; si tratta di una normativa di natura squisitamente fiscale nel cui ambito andrebbe valutata la legittimità comunitaria. È in quell'ambito, infatti, che sarebbe possibile avere a livello comunitario un quadro complessivo che comprenda tutti i paesi dell'area comunitaria; esaminare fuori da tale quadro un singolo caso nazionale equivarrebbe ad un'alterazione del principio della par condicio tra Stati membri.

b)	Il Consiglio ECOFIN del 19 marzo 2003 ha concluso che le deroghe al regime fiscale generale o le differenziazioni al suo interno che sono giustificate dalla natura o dalle caratteristiche generali del regime fiscale non comportano aiuti di Stato.

16.

Infine, le autorità italiane hanno aggiunto che le valutazioni e i dati in loro possesso, provenienti da fonti ufficiali, dimostravano che la misura di cui trattasi ”non pregiudica il corretto funzionamento del mercato interno e non comporta distorsioni della concorrenza” (come vuole il considerando 24 della direttiva 2003/96/CE).

Riesame

17.

Secondo l'articolo 87, paragrafo 1 del trattato, sono incompatibili con il mercato comune, nella misura in cui incidano sugli scambi tra Stati membri, gli aiuti concessi dagli Stati, ovvero mediante risorse statali, sotto qualsiasi forma che, favorendo talune imprese o talune produzioni, falsino o minaccino di falsare la concorrenza. Nell'attuale fase del procedimento, le misure descritte ai punti 8-11 sembrano corrispondere a tale definizione in quanto sono accordate mediante risorse statali sotto forma di un mancato guadagno in termini di gettito fiscale per le pubbliche autorità, riguardano certe imprese (quelle che praticano la coltura sotto serra) e possono incidere sugli scambi a motivo del posto occupato dall'Italia nelle produzioni considerate (a titolo d'esempio, l'Italia è stata nel 2002 il primo paese produttore di ortaggi dell'Unione).

18.	Tuttavia, nei casi previsti dall'articolo 87, paragrafi 2 e 3, del trattato, alcune misure possono, in via derogatoria, essere considerate compatibili con il mercato comune.

19.

Nella fattispecie, tenuto conto delle informazioni disponibili, l'unica deroga applicabile è quella prevista dall'articolo 87, paragrafo 3, lettera c) del trattato, in base alla quale possono essere ritenuti compatibili con il mercato comune gli aiuti destinati ad agevolare lo sviluppo di talune attività o di talune regioni economiche, sempre che non alterino le condizioni degli scambi in misura contraria al comune interesse.

20.	Affinché tale deroga sia applicabile occorre che la Commissione non nutra dubbi sulla compatibilità delle misure in esame.

21.

Nel caso di specie, la Commissione sottolinea che, nelle osservazioni che esse hanno formulato in seguito all'apertura della procedura di cui all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato nei riguardi dell'esenzione prevista dall'articolo 5, comma 5 del decreto legge 30 settembre 2000, n. 268 (fascicolo C 6/2004 vedi punto 2) e che esse considerano parimenti valide per le esenzioni previste dalle disposizioni di cui ai punti 8-11, le autorità italiane hanno combinato insieme tre argomentazioni da suddividere in due categorie: da un lato, l'esistenza di aiuti di Stato e l'aspetto fiscale della controversia [indissociabili, come mostra il punto 15 b)], dall'altro, l'autorizzazione ai sensi delle direttive 92/81/CEE e 2003/96/CE.

Esistenza di aiuti di Stato e aspetto fiscale della materia — compatibilità con il mercato comune

22.

Nelle osservazioni di cui al punto 21, le autorità italiane hanno fatto presente che il sistema di esenzione dalle accise applicato dall'Italia non comportava elementi di aiuti di Stato ai sensi dell'articolo 87, paragrafo 1 del trattato. A sostegno di tale affermazione, esse hanno spiegato che l'esenzione dalle accise per le coltivazioni sotto serra non creava alcuna discriminazione nei settori agricolo e orticolo, in quanto tutti gli operatori all'interno dei due settori erano liberi di scegliere fra coltivazioni in campo e coltivazioni sotto serra. Esse hanno inoltre fatto riferimento alle conclusioni del Consiglio ECOFIN del 19 marzo 2003, secondo le quali le deroghe al regime fiscale generale o le differenziazioni al suo interno che sono giustificate dalla natura o dalle caratteristiche generali del regime fiscale non comportano aiuti di Stato.

23.	Per quanto riguarda la presenza di elementi di aiuti di Stato, la Commissione ha già chiarito, al punto 17, per quali ragioni le esenzioni considerate sopra ai punti 8-11 sembrano corrispondere alla definizione degli aiuti di Stato di cui all'articolo 87, paragrafo 1 del trattato.

24.

Inoltre, l'affermazione secondo la quale la libertà di praticare coltivazioni in campo o sotto serra rende impossibile una discriminazione tra produttori in campo e produttori sotto serra sembra contestabile in questa fase, in quanto l'esenzione sembra essere stata concepita non come uno strumento che incoraggi la pratica della coltura sotto serra e che offra la possibilità agli interessati di ottenere un vantaggio che essi non otterrebbero praticando la coltivazione in campo, bensì come uno strumento destinato a sollevare da un onere finanziario alcuni beneficiari che già operano nel settore di cui trattasi e in tal senso sembra creare una discriminazione nei confronti dei produttori che praticano colture in campo.

25.

Infine, per quanto riguarda il riferimento alle conclusioni del Consiglio ECOFIN del 19 marzo 2003, le autorità italiane non hanno ancora fornito informazioni che permettano alla Commissione di verificare se le differenziazioni effettuate nel regime italiano di esenzione dalle accise siano giustificate dalla natura o dalle caratteristiche generali del regime.

26.

Pertanto, la Commissione in questa fase non può che mantenere la sua posizione secondo la quale le esenzioni descritte al punto 8 sembrano costituire una misura che comporta elementi di aiuti di Stato e poiché le autorità italiane, ritenendo che le esenzioni dalle accise non costituiscano aiuti di Stato, non hanno fornito nelle loro osservazioni elementi che giustifichino le esenzioni di cui ai punti 8-11 alla luce delle norme applicabili in materia di aiuti di Stato, la Commissione in questa fase dubita della compatibilità con il mercato comune delle esenzioni di cui ai punti 8-11.

Autorizzazione ai sensi delle direttive 92/81/CEE e 2003/96/CE.

27.

Al momento, esaminando le esenzioni previste dalle disposizioni di cui ai punti 8-11 alla luce delle direttive 92/81/CEE e 2003/96/CE a cui fanno riferimento le autorità italiane, la Commissione constata che:

l'articolo 8, paragrafo 2, lettera f) della direttiva 92/81/CEE del Consiglio, del 19 ottobre 1992, relativa all'armonizzazione delle strutture delle accise sugli oli minerali (5), stabilisce che ”fatte salve altre disposizioni comunitarie, gli Stati membri possono applicare esenzioni o riduzioni totali o parziali dell'aliquota di accisa agli oli minerali usati sotto controllo fiscale […] esclusivamente nei lavori agricoli o orticoli nonché nella silvicoltura e nella piscicoltura d'acqua dolce”;

la direttiva 92/81/CE è stata abrogata a decorrere dal 31 dicembre 2003 dalla direttiva 2003/96/CE del Consiglio, del 27 ottobre 2003, che ristruttura il quadro comunitario per la tassazione dei prodotti energetici e dell'elettricità (6), entrata in vigore il 31 ottobre 2003; il quindicesimo considerando di detta direttiva dice che in talune circostanze o in determinate condizioni di natura strutturale è opportuno consentire l'applicazione di aliquote differenziate nazionali di tassazione per uno stesso prodotto, purché siano rispettati i livelli minimi comunitari di tassazione e le norme in materia di mercato interno e di concorrenza; il ventiquattresimo considerando dice che è opportuno consentire agli Stati membri di applicare determinate ulteriori esenzioni o riduzioni del livello di tassazione quando ciò non pregiudica il corretto funzionamento del mercato interno e non comporta distorsioni della concorrenza; infine, l'articolo 15, paragrafo 3 della stessa direttiva dice gli Stati membri possono applicare un livello di tassazione fino a zero ai prodotti energetici e all'elettricità utilizzati nei lavori nei settori dell'agricoltura, dell'orticoltura o della piscicoltura, e della silvicoltura, ma il paragrafo 1 del medesimo articolo precisa altresì che tali esenzioni possono essere applicate fatte salve le altre disposizioni comunitarie.

28.

Le due direttive insistono dunque sul fatto che le esenzioni dalle accise sono ammissibili solo se conformi alle altre disposizioni del diritto comunitario (tra le quali figurano le regole di concorrenza e, pertanto, le norme in materia di aiuti di Stato) e se non creano distorsioni della concorrenza.

29.

Poiché in questa fase le autorità italiane non hanno fornito informazioni che giustifichino le esenzioni dalle accise di cui ai punti 8-11 alla luce delle norme applicabili in materia di aiuti di Stato, la Commissione non può escludere che le suddette esenzioni non siano conformi alle norme in questione e creino una distorsione della concorrenza (vedi punto 23), tanto più che le autorità italiane sembrano contraddirsi affermando, da un lato, di non essere in possesso di dati riguardanti gli importi che i produttori di colture sotto serra hanno potuto risparmiare (vedi punto 12) e, dall'altro, di disporre di valutazioni e di dati provenienti da fonti ufficiali che dimostrano che la misura di cui trattasi ”non pregiudica il corretto funzionamento del mercato interno e non comporta distorsioni della concorrenza” (vedi punto 16).

30.

Inoltre, occorre sottolineare che tale distorsione della concorrenza, di cui la Commissione non può escludere l'esistenza in questa fase, implicherebbe che le esenzioni siano state applicate in violazione delle disposizioni delle direttive 92/81/CEE e 2003/96/CE, poiché queste ultime precisano chiaramente che le esenzioni dalle accise sono autorizzate nella misura in cui non pregiudichino altre disposizioni comunitarie e non creino distorsioni della concorrenza.

31.	Tenuto conto di tutti gli elementi sopra esaminati alla luce delle norme in materia di concorrenza, la Commissione ha deciso di iniziare la procedura prevista dall'articolo 88, paragrafo 2 del trattato.

32.

Nell'ambito di tale procedura, la Commissione invita l'Italia a presentare le proprie osservazioni e a fornire tutte le informazioni utili ai fini della valutazione degli aiuti in oggetto entro un mese dalla data di ricezione della presente. Essa invita inoltre le autorità italiane a trasmettere senza indugio copia della presente lettera ai beneficiari potenziali dell'aiuto.

33.

La Commissione desidera richiamare all'attenzione dell'Italia che l'articolo 88, paragrafo 3 del trattato CE ha effetto sospensivo e che, in forza dell'articolo 14 del regolamento (CE) n. 659/1999 del Consiglio, essa può imporre allo Stato membro interessato di recuperare ogni aiuto illegale dal beneficiario.

34.

Con la presente la Commissione comunica all'Italia che informerà gli interessati attraverso la pubblicazione della presente lettera e di una sintesi della stessa nella Gazzetta ufficiale dell'Unione europea. Tutti gli interessati anzidetti saranno invitati a presentare osservazioni entro un mese dalla data di detta pubblicazione.

35.	Si invitano le autorità italiane a indicare se le osservazioni richieste sopra al punto 31 debbano essere considerate valide per l'esame del fascicolo C 6/2004.

(1) Vedi lettera SG-Greffe (2004) D/200646.

(2) Documento AGR 15202 del 10.6.2004

(3) GU L 316 del 31.10.1992, pag. 12.

(4) GU L 283 du 31.10.2003, pag. 51.

(5) GU L 316 del 31.10.1992, pag. 12.

(6) GU L 283 del 31.10.2003, pag. 51.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/22

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.3785 – TPG/APAX/TIM Hellas)

Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande

(2005/C 101/05)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen mottog den 15 april 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken det amerikanska företaget TPG Advisors IV, Inc. (TPG) och det brittiska företaget APAX Europe VI (APAX), kontrollerat av Guernsey företaget Hirzell, förvärvar på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, gemensam kontroll över det grekiska företaget TIM Hellas Telecommunications S.A. (TIM Hellas) genom förvärv av aktier.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

—	TPG: privat värdepappersfond.

—	APAX: Europeisk investeringsfond.

—	TIM Hellas: tillhandahållare av mobiltelefoniprodukter och tjänster till slutkunder i Grekland.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (nr (32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3785 – TPG/APAX/TIM Hellas till:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

B-1049 Bryssel

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/23

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3628 – Gilde/Bekaert Fencing)

(2005/C 101/06)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 16 februri 2005 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt:

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32005M3628. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/23

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3706 – Övag/Investkredit)

(2005/C 101/07)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 15 april 2005 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på tyska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt:

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32005M3706. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/24

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3745 – Severstal/Lucchini)

(2005/C 101/08)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 11 april 2005 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt:

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32005M3745. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/24

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3697 – Symantec/Veritas)

(2005/C 101/09)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 15 mars 2005 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt:

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32005M3697. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/25

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3311 – Van Oord/BHD/Bagger Holding JV)

(2005/C 101/10)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 11 december 2003 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EEG) nr 4064/89. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt:

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32003M3311. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/26

Tillkännagivande om inledande av en undersökning enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 384/96 av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av natriumcyklamat med ursprung i Kina

(2005/C 101/11)

Kommissionen har tagit emot en begäran enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (1) (nedan kallad ”grundförordningen”) om att den skall undersöka huruvida de antidumpningsåtgärder som införts beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Kina har haft någon verkan på exportpriserna eller på återförsäljningspriserna eller de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen.

1. Begäran om översyn

Begäran ingavs den 14 mars 2005 av Productos Aditivos S.A. (nedan kallad ”den sökande”), som är den enda tillverkaren i gemenskapen av natriumcyklamat.

2. Produkt

Den berörda produkten utgörs av natriumcyklamat med ursprung bl.a. i Kina (nedan även kallad ”den berörda produkten”), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2929 90 00. Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3. Gällande åtgärder

De åtgärder som för närvarande är i kraft är de slutgiltiga antidumpningstullar som införts genom rådets förordning (EG) nr 435/2004 (2) på import av natriumcyklamat med ursprung bl.a. i Kina.

4. Grund för den nya undersökningen

Den sökande har framlagt tillräcklig bevisning för att exportpriserna har sjunkit efter införandet av antidumpningstullarna på import av natriumcyklamat med ursprung i Kina och för att rörelserna i återförsäljningspriserna eller de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen inte har varit tillräckliga.

Den sökande har framlagt bevisning för att exportpriserna och återförsäljningspriserna har sjunkit efter införandet av åtgärderna trots att priserna på vissa råmaterial har ökat betydligt och att antidumpningstullarna infördes i början av 2004.

Den sökande har undersökt sådana faktorer – t.ex. förändringar i växelkurserna eller i kostnader för råmaterial – som skulle ha kunnat inverka på priserna på den berörda produkten vid export till gemenskapen men inga sådana faktorer förefaller enligt den sökande kunna förklara utvecklingen av exportpriserna.

5. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att begäran har ingivits av gemenskapsindustrin och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds och den inleder därför härmed en undersökning enligt artikel 12 i grundförordningen av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av natriumcyklamat med ursprung i Kina, i syfte att pröva huruvida åtgärderna har haft någon verkan på exportpriserna och på återförsäljningspriserna och de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen.

a) Frågeformulär

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för den nya undersökningen kommer den att sända frågeformulär till exportörerna/tillverkarna i Kina, till importörerna och till myndigheterna i det berörda exportlandet.

Alla berörda parter bör i alla händelser omgående kontakta kommissionen per fax för att ta reda på om de nämns i begäran och vid behov begära ett frågeformulär inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a i detta tillkännagivande, eftersom alla berörda parter omfattas av den tidsfrist som anges i punkt 6 b i detta tillkännagivande.

b) Insamling av uppgifter samt utfrågningar

Alla berörda parter uppmanas att lämna synpunkter samt uppgifter utöver svaren på frågeformuläret och att framlägga bevisning till stöd för dessa. Sådana uppgifter och sådan bevisning måste inkomma till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 6 b i detta tillkännagivande.

Kommissionen kan dessutom höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom den tidsfrist som anges i punkt 6 c i detta tillkännagivande.

6. Tidsfrister

a) För att begära frågeformulär

Alla berörda parter som inte samarbetade i samband med den undersökning som ledde till införandet av de åtgärder som är föremål för denna nya undersökning bör snarast möjligt, dock senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, begära ett frågeformulär.

b) För att ge sig till känna, lämna in svar på frågeformulär och lämna andra uppgifter

För att de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid den nya undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen, lämna sina synpunkter, lämna in besvarade frågeformulär och lämna eventuella andra uppgifter inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det bör noteras att utövandet av de flesta av de förfaranderelaterade rättigheter som anges i grundförordningen är beroende av att parterna ger sig till känna inom denna tidsfrist.

c) För att begära att bli hörd

Alla berörda parter får också inom den ovan nämnda tidsfristen på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

7. Skriftliga inlagor, svar på frågeformulär och korrespondens

Alla inlagor eller framställningar från de berörda parterna måste inges skriftligen (inte i elektronisk form, såvida inte annat anges) och innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Alla skriftliga inlagor – inbegripet svar på frågeformulär och korrespondens – som de berörda parterna tillhandahåller konfidentiellt skall märkas ”För begränsad spridning” (3) och i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall märkas ”För granskning av berörda parter”.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

J-79 5/16

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 65 05

8. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom de fastställda tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

I sådana fall där det visar sig att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, skall det inte tas hänsyn till dessa och kan enligt artikel 18 i grundförordningen andra tillgängliga uppgifter användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför enligt artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av de uppgifter som är tillgängliga, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade gjort om denna hade samarbetat.

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2) EUT L 72, 11.3.2004, s. 1.

(3) Detta innebär att dokumentet endast är för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/28

KOMMISSIONENS YTTRANDE

av den 25 april 2005

om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från Dounreay Site Restoration Plan (DSRP) i Skottland i Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget

(2005/C 101/12)

(endast den engelska texten är giltig)

I enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget gav Förenade kungarikets regering den 5 maj 2004 Europeiska kommissionen allmänna upplysningar om planen för deponering av radioaktivt avfall från the Dounreay site Restoration Plan (DSRP).

Kommissionen har granskat de allmänna upplysningarna och en stor mängd kompletterande uppgifter som kommissionen begärde under granskningen av de allmänna upplysningarna. Kommissionen kan konstatera att Förenade kungarikets regering både har kommit med ny information och korrigerat en del av de uppgifter som lämnades i de allmänna upplysningarna. Detta gäller särskilt i fråga om bedömningen av strålningskonsekvenser i form av oförutsedd strålning vid vissa typer av olyckor.

Kommissionen gör, på grundval av all tillhandahållen information och efter samråd med expertgruppen, följande yttrande:

1.	Avståndet mellan anläggningen och närmaste medlemsstat (i detta fall Irland) är ca 645 km.

2.	Under normala driftsförhållanden kommer utsläppen (flytande och gasformiga) inte att innebära att befolkningen i andra medlemsstater exponeras i en utsträckning som är av betydelse från hälsosynpunkt.

Låg- och medelaktivt avfall i fast form från DSRP kommer att lagras inom anläggningsområdet. Lågaktivt avfall i fast form kommer så småningom att flyttas till Drigg eller andra godkända deponeringsanläggningar. Inga deponeringsanläggningar för medelaktivt avfall i fast form kommer att finnas före 2040. Icke-radioaktivt fast avfall och material i enlighet med friklassningsnivåerna kommer att undantas från myndighetskontroll och deponeras som konventionellt avfall alternativt återvinnas eller återanvändas. Detta kommer att ske i enlighet med de kriterier som fastläggs i de grundläggande säkerhetsnormerna (direktiv 96/29/Euratom).

4.	Oförutsedda utsläpp av radioaktivt avfall vid olyckor av den typ och omfattning som behandlas i de allmänna upplysningarna kommer sannolikt inte att innebära att befolkningen i andra medlemsstater utsätts för doser som är av betydelse från hälsosynpunkt.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att genomförandet av planen för deponering av alla typer av radioaktivt avfall från DSRP i Skottland i Förenade kungariket inte borde innebära risker för radioaktiv kontamination som är av betydelse från hälsosynpunkt av en annan medlemsstats vatten, mark eller luft, vare sig under normala förhållanden eller vid en olycka av den typ och omfattning som avses i de allmänna upplysningarna.

Kommissionen noterar emellertid att den inte har fått tillräcklig information om de 14 nya anläggningar som är planerade för att vissa avfallshanteringskrav skall kunna uppfyllas inom ramen för DSRP. Kommissionen upprepar att den så snart som möjligt måste få detaljerad och heltäckande information om dessa anläggningar för att kunna utreda om den befintliga bedömningen av strålningkonsekvenser under normala omständigheter och vid olyckor fortfarande är aktuell. Kommissionen konstaterar vidare att anläggningarna enligt de allmänna upplysningarna skall kategoriseras efter riskfaktor och potentiella strålningseffekter vid oförutsedda utsläpp av flytande avfall, men att informationen bara innehåller närmare redogörelser för anläggningar som man redan vet kan utgöra en betydande fara för allmänheten (där dosen utanför anläggningsområdet över 5 mSv). Kommissionen håller med om att kategoriseringen av anläggningarna nog är bra i fråga om komplexa anläggningsområden, men kan inte acceptera att de allmänna upplysningarna förenklas såtillvida att man utelämnar uppgifter om de mängder radionuklider som beräknas finnas i respektive anläggning inom området, radionuklidernas fysikalisk-kemiska sammansättning och de kvantiteter som kan tänkas släppas ut vid en olycka.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/29

Informationförfarande – tekniska föreskrifter

(2005/C 101/13)

(Text av betydelse för EES)

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37; EGT L 217, 5.8.1998, s. 20)

Anmälningar av förslag till tekniska föreskrifter som kommissionen mottagit.

Hänvisning (1)	Titel	Status quo-perioden på tre månder går ut (2)
2005/0143/D	Ändringar och kompletteringar av förlagelistan över tekniska byggbestämmelser, version från februari 2005	6.7.2005
2005/0144/UK	Föreskrifter om tryptofan i livsmedel (England) 2005	6.7.2005
2005/0145/UK	Föreskrifter om tryptofan i livsmedel (Nordirland) 2005	6.7.2005
2005/0146/UK	Föreskrifter om tryptofan i livsmedel (Skottland) 2005	6.7.2005
2005/0147/UK	Föreskrifter om tryptofan i livsmedel (Wales) 2005	6.7.2005
2005/0148/A	Direktiv och föreskrifter för vägbygge RVS 8.01.15, tekniska avtalsvillkor, byggmaterial, stenmaterial för slänt-, strand- och bottensäkring	7.7.2005
2005/0149/A	Nivån på komposteringstekniken – direktiv från förbundsministeriet för jord- och skogsbruk, miljö och vattenhushållning	7.7.2005
2005/0150/CZ	Utkast till lag om ändring av lag 477/2001 saml. om förpackningar och om ändring av vissa lagar (lagen om förpackningar), i dess lydelse i senare föreskrifter	8.7.2005

Kommissionen vill rikta uppmärksamhet mot domen av den 30 april 1996 i fallet ”CIA Security” (fall C-194/94 – REG 1996n s. I-2201), i vilket domstolen fastslår att artiklarna 8 och 9 i direktiv 98/34/EG (f.d. 83/189/EEG) skall tolkas på så sätt att medborgare kan förlita sig på dem inför nationell rätt, och att den nationella domstolen måste avstå från att använda en teknisk föreskrift som inte har anmälts i enlighet med direktivet.

Denna dom är en bekräftelse av kommissionens meddelande av den 1 oktober 1986 (EGT C 245, 1.10.1986, s. 4).

Bristande kunskap om anmälningsskyldigheten medför således att berörda tekniska föreskrifter inte kan tillämpas, och kan därför inte anföras mot enskilda personer.

För mer information om anmälningsförfarandet kontakta:

Europeiska kommissionen

GD Näringsliv och industri, Unite C3

B-1049 Bryssel

E-post: Dir83-189-Central@cec.eu.int

Besök också följande sida: http://europa.eu.int/comm/enterprise/tris/

Ytterligare upplysningar om dessa anmälningar kan erhållas från de nationella avdelningarna vars adresser anges nedan.

FÖRTECKNING ÖVER DE NATIONELLA MYNDIGHETER SOM HAR ANSVAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DIREKTIV 98/34/EG

BELGIEN

BELNotif

Qualité et Sécurité

SPF Economie, PME, Classes moyennes et Energie

NG III – 4ème étage

boulevard du Roi Albert II / 16

B-1000 Bruxelles

Pascaline Descamps

Tfn (32-2) 206 46 89

Fax (32-2) 206 57 46

E-post: pascaline.descamps@mineco.fgov.be

paolo.caruso@mineco.fgov.be

Gemensam e-post: belnotif@mineco.fgov.be

Internet: http://www.mineco.fgov.be

REPUBLIKEN TJECKIEN

Czech Office for Standards, Metrology and Testing

Gorazdova 24

P.O. BOX 49

CZ-128 01 Praha 2

Helena Fofonkova

Tfn (420) 224 907 125

Fax (420) 224 907 122

E-post: fofonkova@unmz.cz

Gemensam e-post: eu9834@unmz.cz

Internet: http://www.unmz.cz

DANMARK

Erhvervs- og Boligstyrelsen

Dahlerups Pakhus

Langelinie Allé 17

DK-2100 København Ø

Tfn (45) 35 46 66 89 (direktanknytning)

Fax (45) 35 46 62 03

E-post: Birgitte Spühler Hansen – bsh@ebst.dk

Gemensam e-post för meddelanden – noti@ebst.dk

Internet: http://www.ebst.dk/Notifikationer

TYSKLAND

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Referat XA2

Scharnhorststr. 34–37

D-10115 Berlin

Christina Jäckel

Tfn (49-30) 20 14 63 53

Fax (49-30) 20 14 53 79

E-post: infonorm@bmwa.bund.de

Internet: http://www.bmwa.bund.de

ESTLAND

Ministry of Economic Affairs and Communications

Harju str. 11

EE-15072 Tallinn

Margus Alver

Tfn (372) 6 256 405

Fax (372) 6 313 660

E-post: margus.alver@mkm.ee

Gemensam e-post: el.teavitamine@mkm.ee

GREKLAND

Ministry of Development

General Secretariat of Industry

Mesogeion 119

GR-101 92 ATEN

Tfn (30) 210 696 98 63

Fax (30) 210 696 91 06

ELOT

Acharnon 313

GR-111 45 ATEN

Tfn (30) 210 212 03 01

Fax (30) 210 228 62 19

E-post: 83189in@elot.gr

Internet: http://www.elot.gr

SPANIEN

Ministerio de Asuntos Exteriores

Secretaría de Estado de Asuntos Europeos

Direccion General de Coordinacion del Mercado Interior y otras Políticas Comunitarias

Subdireccion General de Asuntos Industriales, Energéticos, de Transportes y Comunicaciones y de Medio Ambiente

C/Padilla, 46, Planta 2a, Despacho: 6218

E-28006 MADRID

Angel Silván Torregrosa

Tfn (34-91) 379 83 32

Esther Pérez Peláez

Teknisk rådgivare

E-post: esther.perez@ue.mae.es

Tfn (34-91) 379 84 64

Fax (34-91) 379 84 01

E-post: d83-189@ue.mae.es

FRANKRIKE

Délégation interministérielle aux normes

Direction générale de l'Industrie, des Technologies de l'information et des Postes (DiGITIP)

Service des politiques d'innovation et de compétitivité (SPIC)

Sous-direction de la normalisation, de la qualité et de la propriété industrielle (SQUALPI)

DiGITIP 5

12, rue Villiot

F-75572 Paris Cedex 12

Suzanne Piau

Tfn (33-1) 53 44 97 04

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: suzanne.piau@industrie.gouv.fr

Françoise Ouvrard

Tfn (33-1) 53 44 97 05

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: francoise.ouvrard@industrie.gouv.fr

IRLAND

NSAI

Glasnevin

Dublin 9

Ireland

Tony Losty

Tfn (353-1) 807 38 80

Fax (353-1) 807 38 38

E-post: tony.losty@nsai.ie

Internet: http://www.nsai.ie/

ITALIEN

Ministero delle attività produttive

Dipartimento per le imprese

Direzione Generale per lo sviluppo produttivo e la competitività

Ispettorato tecnico dell'industria – Ufficio F1

Via Molise 2

I-00187 Roma

Vincenzo Correggia

Tfn (39-06) 47 05 22 05

Fax (39-06) 47 88 78 05

E-post: vincenzo.correggia@minindustria.it

Enrico Castiglioni

Tfn (39-06) 47 05 26 69

Fax (39-06) 47 88 77 48

E-post: enrico.castiglioni@minindustria.it

E-post: ispettoratotecnico@minindustria.flexmail.it

Internet: http://www.minindustria.it

CYPERN

Cyprus Organization for the Promotion of Quality

Ministry of Commerce, Industry and Tourism

13, A. Araouzou street

CY-1421 Nicosia

Tfn (357) 22 409313 eller (357) 22 375053

Fax (357) 22 754103

Antonis Ioannou

Tfn (357) 22 409409

Fax (357) 22 754103

E-post: aioannou@cys.mcit.gov.cy

Thea Andreou

Tfn (357) 22 409 404

Fax (357) 22 754 103

E-post: tandreou@cys.mcit.gov.cy

Gemensam e-post: dir9834@cys.mcit.gov.cy

Internet: http://www.cys.mcit.gov.cy

LETTLAND

Division of the Commercial Normative, SOLVIT and Notification

Internal Market Department of the

Ministry of Economics of the Republic of Latvia

55, Brvibas str.

Riga

LV-1519

Agra Ločmele

Senior Officer of the Division of the Commercial Normative, SOLVIT and Notification

E-post: agra.locmele@em.gov.lv

Tfn (371) 7031236

Fax (371) 7280882

E-post: notification@em.gov.lv

LITAUEN

Lithuanian Standards Board

T. Kosciuskos g. 30

LT-01100 Vilnius

Daiva Lesickiene

Tfn (370) 5 2709347

Fax (370) 5 2709367

E-post: dir9834@lsd.lt

Internet: http://www.lsd.lt

LUXEMBURG

SEE – Service de l'Energie de l'Etat

(statens energitjänst)

34, avenue de la Porte-Neuve

B.P. 10

L-2010 Luxembourg

J.P. Hoffmann

Tfn (352) 46 97 46 1

Fax (352) 22 25 24

E-post: see.direction@eg.etat.lu

Internet: http://www.see.lu

UNGERN

Hungarian Notification Centre –

Ministry of Economy and Transport

Budapest

Honvéd u. 13–15.

H-1055

Zsolt Fazekas

E-post: fazekaszs@gkm.hu

Tfn (36) 1 374 2873

Fax (36) 1 473 1622

E-post: notification@gkm.hu

Internet: http://www.gkm.hu/dokk/main/gkm

MALTA

Malta Standards Authority

Level 2

Evans Building

Merchants Street

VLT 03

MT-Valletta

Tfn (356) 2124 2420

Fax (356) 2124 2406

Lorna Cachia

E-post: lorna.cachia@msa.org.mt

Gemensam e-post: notification@msa.org.mt

Internet: http://www.msa.org.mt

NEDERLÄNDERNA

Ministerie van Financiën

Belastingsdienst/Douane Noord

Team bijzondere klantbehandeling

Centrale Dienst voor In-en uitvoer

Engelse Kamp 2

Postbus 30003

9700 RD Groningen

Nederland

Ebel van der Heide

Tfn (31-50) 5 23 21 34

Hennie Boekema

Tfn (31-50) 5 23 21 35

Tineke Elzer

Tfn (31-50) 5 23 21 33

Fax (31-50) 5 23 21 59

Gemensam e-post:

Enquiry.Point@tiscali-business.nl

Enquiry.Point2@tiscali-business.nl

ÖSTERRIKE

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Abteilung C2/1

Stubenring 1

A-1010 Wien

Brigitte Wikgolm

Tfn (43-1) 711 00 58 96

Fax (43-1) 715 96 51 eller (43-1) 712 06 80

E-post: not9834@bmwa.gv.at

Internet: http://www.bmwa.gv.at

POLEN

Ministry of Economy and Labour

Department for European and Multilateral Relations

Plac Trzech Krzyży 3/5

PL-00-507 Warszawa

Barbara Nieciak

Tfn (48) 22 693 54 07

Fax (48) 22 693 40 28

E-post: barnie@mg.gov.pl

Agata Gągor

Tfn (48) 22 693 56 90

Gemensam e-post: notyfikacja@mg.gov.pl

PORTUGAL

Instituto Portugês da Qualidade

Rua Antonio Gião, 2

P-2829-513 Caparica

Cândida Pires

Tfn (351-21) 294 82 36/81 00

Fax (351-21) 294 82 23

E-post: c.pires@mail.ipq.pt

Gemensam e-post: not9834@mail.ipq.pt

Internet: http://www.ipq.pt

SLOVENIEN

SIST – Slovenian Institute for Standardization

Contact point for 98/34/EC and WTO-TBT Enquiry Point

Šmartinska 140

SLO-1000 Ljubljana

Tfn (386) 1 478 3041

Fax (386) 1 478 3098

E-post: contact@sist.si

Vesna Stražišar

SLOVAKIEN

Kvetoslava Steinlova

Director of the Department of European Integration,

Office of Standards, Metrology and Testing of the Slovak Republic

Stefanovicova 3

SK-814 39 Bratislava

Tfn (421) 2 5249 3521

Fax (421) 2 5249 1050

E-post: steinlova@normoff.gov.sk

FINLAND

Kauppa- ja teollisuusministeriö

(Ministry of Trade and Industry)

Besöksadress:

Aleksanterinkatu 4

FIN-00171 Helsinki

och

Katakatu 3

FIN-00120 Helsinki

Postadress:

PB 32

FIN-00023 Statsrådet

Henri Backman

Tfn (358-9) 1606 36 27

Fax (358-9) 1606 46 22

E-post: henri.backman@ktm.fi

Katri Amper

Gemensam e-post: maaraykset.tekniset@ktm.fi

Internet: http://www.ktm.fi

SVERIGE

Kommerskollegium

Box 6803

Drottninggatan 89

S-113 86 Stockholm

Kerstin Carlsson

Tfn (46-8) 690 48 82/00

Fax (46-8) 690 48 40 eller (46-8) 30 67 59

E-post: kerstin.carlsson@kommers.se

Gemensam e-post: 9834@kommers.se

Internet: http://www.kommers.se

STORBRITANNIEN

Department of Trade and Industry

Standards and Technical Regulations Directorate 2

151 Buckingham Palace Road

London SW1 W 9SS

United Kingdom

Philip Plumb

Tfn (44-20) 72 15 14 88

Fax (44-20) 72 15 15 29

E-post: philip.plumb@dti.gsi.gov.uk

Gemensam e-post: 9834@dti.gsi.gov.uk

Internet: http://www.dti.gov.uk/strd

EFTA – ESA

EFTA Surveillance Authority

Rue Belliard 35

B-1040 Bruxelles

Adinda Batsleer

Tfn (32-2) 286 18 61

Fax (32-2) 286 18 00

E-post: aba@eftasurv.int

Tuija Ristiluoma

Tfn (32) 2 286 18 71

Fax (32) 2 286 18 00

E-post: tri@eftasurv.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGESA@eftasurv.int

Internet: http://www.eftasurv.int

EFTA

Goods Unit

EFTA Secretariat

Rue de Trêves 74

B-1040 Bruxelles

Kathleen Byrne

Tfn (32-2) 286 17 34

Fax (32-2) 286 17 42

E-post: kathleen.byrne@efta.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGEFTA@efta.int

Internet: http://www.efta.int

TURKIET

Undersecretariat of Foreign Trade

General Directorate of Standardisation for Foreign Trade

Inönü Bulvari no 36

06510

Emek – Ankara

Saadettin Doğan

Tfn (90-312) 212 58 99

(90-312) 204 81 02

Fax (90-312) 212 87 68

E-post: dtsabbil@dtm.gov.tr

Internet: http://www.dtm.gov.tr

(1) År – registreringsnummer – ursprungsmedlemsstat.

(2) Period under vilken projektet inte kan antas.

(3) Ingen status quo-period, eftersom kommissionen godtagit den anmälande medlemsstatens motivering för särskild ordning.

(4) Ingen status quo-period, på grund av tekniska specifikationer eller andra krav eller föreskrifter för tjänster som har att göra med skattemässiga eller finansiella åtgärder i enlighet med artikel 1.11, andra stycket, tredje strecksatsen i direktiv 98/34/EG.

(5) Informationsproceduren avslutad.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/34

Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra med ursprung i bl.a. Republiken Indien och av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien

(2005/C 101/14)

Kommissionen har tagit emot en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (1) (nedan kallad ”antidumpningsgrundförordningen”) och artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 (2) (nedan kallad ”antisubventionsgrundförordningen”).

1. Begäran om översyn

Begäran om partiell interimsöversyn ingavs av Kokan Synthetics & Chemicals Pvt. Ltd (nedan kallad ”den sökande”) som är en indisk exportör.

Begäran inskränker sig till åtgärdernas form och, i synnerhet, till en undersökning av huruvida ett åtagande som den sökande uppgivit sig vara villig att göra är godtagbart.

2. Produkt

Den produkt som berörs är sulfanilsyra med ursprung i Indien (nedan kallad ”den berörda produkten”) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 10 (TARIC-nummer 29214210*60). Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3. Gällande åtgärder

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1339/2002 (3) och en slutgiltig utjämningstull som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1338/2002 (4) på import av sulfanilsyra med ursprung I Indien.

4. Grund för översynen

Kommissionen har redan godtagit ett åtagande från den sökande i samband med införandet av antidumpningsåtgärderna och utjämningstullen i juli 2002. I mars 2004 tog den sökande emellertid frivilligt tillbaka sitt åtagande med hänvisning till att de kinesiska exportörerna, som även de omfattas av antidumpningstull, absorberade tullen, vilket innebär att åtagandet inte fungerade. Efter det att absorptionsundersök-ningen rörande import med ursprung i Kina (5) slutförts är den sökande beredd att på nytt göra ett nytt åtagande på samma villkor som tidigare, vilka ansågs vara tillräckliga för att undanröja de skadevållande verkningarna av dumpningen och subventioneringen. Det är därför berättigat att se över formen på de åtgärder som tillämpas på importen från den sökande av den berörda produkten.

5. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en partiell interimsöversyn inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 11.3 i antidumpningsgrundförordningen och artikel 19 i antisubventionsgrundförordningen. Översynen inskränker sig till en undersökning av huruvida ett åtagande som den sökande avser att göra är godtagbart.

a) Insamling av uppgifter; utfrågningar

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer den att underrätta den sökande och de indiska myndigheterna om att en översyn inletts. Den sökande kommer att uppmanas att lämna uppgifter och framlägga bevisning till stöd för sin begäran om översyn samt, i synnerhet, att lämna närmare uppgifter om det åtagande som han uppgivit sig vara beredd att göra. Dessa upplysningar och denna bevisning skall ha inkommit till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a i detta tillkännagivande.

Alla berörda parter uppmanas att lämna sina synpunkter och relevanta uppgifter samt att framlägga bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och denna bevisning måste inkomma till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a i detta tillkännagivande.

Kommissionen kan höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom den tidsfrist som anges i punkt 6 b i detta tillkännagivande.

6. Tidsfrister

a) För att ge sig till känna eller lämna relevanta uppgifter

För att de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen, lämna sina synpunkter och relevanta uppgifter, inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Observera att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen endast är tillämpliga om parterna ger sig till känna inom denna tidsfrist

b) För att begära att bli hörd

Alla berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

7. Skriftliga inlagor och korrespondens

Alla inlagor eller framställningar från berörda parter skall inges skriftligen (inte i elektronisk form, såvida inte annat anges) och skall innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och fax- eller telexnummer. Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande och korrespondens som de berörda parterna tillhandahållit konfidentiellt skall märkas ”För begränsad spridning” (6) och i enlighet med artikel 19.2 i antidumpningsgrundförordningen och artikel 29.2 i antisubventionsförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall märkas ”FÖR GRANSKNING AV BERÖRDA PARTER”.

Kommissionens postadress

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

Kontor: J-79 5/16

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 65 05

8. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsentliga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i antidumpningsgrundförordningen och artikel 28 i antisubventionsgrundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det framkommer att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter skall dessa lämnas utan beaktande, och tillgängliga uppgifter får användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och tillgängliga uppgifter därför används i enlighet med artikel 18 i antidumpningsförordningen och artikel 28 i antisubventionsförordningen, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade gjort om denna hade samarbetat.

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2) EGT L 288, 21.10.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(3) EGT L 196, 25.7.2002, s. 11. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 492/2004 (EUT L 80, 18.3.2004, s. 6).

(4) EGT L 196, 25.7.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 492/2004 (EUT L 80, 18.3.2004, s. 6).

(5) EUT L 40, 12.2.2004, s. 17.

(6) Detta innebär att dokumentet endast är för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1), artikel 29 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1), artikel 29 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 (EGT L 288, 21.10.1997, s. 1), artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet) och artikel 12 i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder.

27.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/36

Konungariket Nederländernas initiativ inför antagandet av rådets beslut om förstärkt gränsöverskridande polissamarbete i samband med händelser där det samlas ett stort antal människor från flera medlemsstater och där polisinsatserna primärt är inriktade på att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten och på att förhindra och bekämpa straffbara handlingar

(2005/C 101/15)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 29 och 30,

med beaktande av Konungariket Nederländernas initiativ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Ett av Europeiska unionens mål är att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

(2)	Detta mål kan uppnås bl.a. genom närmare samarbete mellan polismyndigheter.

(3)

Det kan konstateras att polismyndigheterna i unionens medlemsstater i samband med händelser där ett stort antal människor deltar, vid upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet och i arbetet med att förhindra och bekämpa straffbara handlingar i ökande utsträckning konfronteras med deltagare som härrör från en annan medlemsstat.

(4)	Med tanke på detta bör tidigare initiativ (2) följas upp och det internationella polissamarbetet på området förstärkas.

(5)	Det kan konstateras att Schengenavtalet är otillräckligt när det gäller möjligheterna att under effektiva former sätta in gränsöverskridande förstärkningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

1.	internationella evenemang: händelser där det deltar ett stort antal människor från flera medlemsstater och där polisinsatserna primärt är inriktade på att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten och på att förhindra och bekämpa straffbara handlingar.

2.	gränsöverskridande förstärkningar: hjälpinsatser som på en medlemsstats begäran görs av polistjänstemän från en annan medlemsstat i samband med internationella evenemang, eller materielleverans av en medlemsstat för användning på en annan medlemsstats territorium.

Artikel 2

Mål

Detta beslut syftar till att i möjligaste mån planera och effektivisera gränsöverskridande förstärkningar.

Artikel 3

Planering

1. Rådets ordförandeskap skall under sista kvartalet varje kalenderår utarbeta en översikt över det beräknade behovet av internationella förstärkningsinsatser för följande kalenderår.

2. Översikten skall omfatta

a)	en kalender över internationella evenemang som kommer att äga rum påföljande kalenderår,

b)	en översikt över internationella förstärkningsinsatser som begärts av de medlemsstater på vars territorium dessa evenemang äger rum. Därvid skall samtidigt anges till vilka medlemsstater begäran om förstärkning kommer att riktas.

3. Översikten skall utarbetas av cheferna för de centrala myndigheter som ansvarar för allmän ordning och säkerhet enligt gemensam åtgärd 97/339/RIF av den 26 maj 1997 om samarbete på området för allmän ordning och säkerhet (3).

4. Medlemsstaterna skall varje kalenderår före den 30 oktober till rådets ordförandeskap överlämna de uppgifter som avses i punkt 2.

5. Ordförandeskapet skall översända den översikt som avses i punkt 1 till rådet för kännedom konfidentiellt.

Artikel 4

Utvärdering

1. Rådets ordförandeskap skall varje år senast den 31 januari utarbeta en utvärdering av de internationella förstärkningsinsatser som har gjorts under det föregående kalenderåret.

2. Den utvärdering som avses i punkt 1 skall omfatta

a)	en översikt över de internationella evenemang som har ägt rum,

b)	en översikt över internationella förstärkningsinsatser som har gjorts respektive mottagits under föregående respektive innevarande år,

c)	en översikt över problem som medlemsstaterna har kunnat konstatera i samband med internationella evenemang,

d)	rekommendationer om hur man kan lösa problemen under c.

3. Utvärderingen skall utarbetas av cheferna för de centrala myndigheter som ansvarar för allmän ordning och säkerhet.

4. Medlemsstaterna skall varje kalenderår senast den 1 december till rådets ordförandeskap överlämna de uppgifter som avses i punkt 2 med eventuella rekommendationer.

5. Ordförandeskapet skall översända den utvärdering som avses i punkt 1 till rådet för fastställande konfidentiellt.

Artikel 5

Stöd och utredning

1. Rådets generalsekretariat skall som stöd till medlemsstaterna genomföra en utredning av befintliga överenskommelser om gränsöverskridande förstärkningar.

2. Medlemsstaterna skall översända texterna till dessa överenskommelser till rådets generalsekretariat inom sex månader efter det att detta beslut har trätt i kraft.

3. Rådet skall med utgångspunkt i de resultat som avses i punkt 1 inom ett år överväga huruvida problemen kan lösas genom anpassning av europeiska lagar och bestämmelser på området, särskilt Schengenavtalets tillämpningskonvention.

Artikel 6

Offentliggörande

Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT

(2) Rådets resolution av den 29 april 2004 om säkerhet i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang (EUT C 116, 30.4.2004, s. 18).

(3) EGT L 147, 6.5.1997, s. 1.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 101

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	48 årgången 27 april 2005

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Kommissionen
2005/C 101/1	Eurons växelkurs	1

2005/C 101/2	Tillkännagivande om tillämpningen av artikel 10a i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 rörande en särskild skyddsklausul för textilprodukter	2

2005/C 101/3	Kommissionens yttrande av den 25 april 2004 om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Dungeness A i Kent i Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget	16

2005/C 101/4	Statligt stöd – Italien – Statligt stöd C 5/2005 (ex NN 70/2004) – Befrielse från punktskatt på bränsle för jordbruket – efter inledandet av det formella granskningsförfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget (stöd C 6/2004 – ex NN 70/2001) artikel 24.3 i lag nr 388 av den 23 december 2000, artikel 13.3 i lag nr 448 av den 21 december 2001, artikel 19.4 i lag nr 289 av den 27 december 2002 och artikel 2.4 i lag nr 350 av den 24 december 2003 – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter	17

2005/C 101/5	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.3785 – TPG/APAX/TIM Hellas) – Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande ( 1 )	22

2005/C 101/6	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3628 – Gilde/Bekaert Fencing) ( 1 )	23

2005/C 101/7	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3706 – Övag/Investkredit) ( 1 )	23

2005/C 101/8	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3745 – Severstal/Lucchini) ( 1 )	24

2005/C 101/9	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3697 – Symantec/Veritas) ( 1 )	24

2005/C 101/0	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3311 – Van Oord/BHD/Bagger Holding JV) ( 1 )	25

2005/C 101/1	Tillkännagivande om inledande av en undersökning enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 384/96 av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av natriumcyklamat med ursprung i Kina	26

2005/C 101/2	Kommissionens yttrande av den 25 april 2005 om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från Dounreay Site Restoration Plan (DSRP) i Skottland i Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget	28

2005/C 101/3	Informationförfarande – tekniska föreskrifter ( 1 )	29

2005/C 101/4	Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra med ursprung i bl.a. Republiken Indien och av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien	34

	II Förberedande rättsakter i enlighet med avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen
2005/C 101/5	Konungariket Nederländernas initiativ inför antagandet av rådets beslut om förstärkt gränsöverskridande polissamarbete i samband med händelser där det samlas ett stort antal människor från flera medlemsstater och där polisinsatserna primärt är inriktade på att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten och på att förhindra och bekämpa straffbara handlingar	36