13.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/3

Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kaliumklorid med ursprung i Republiken Vitryssland och Ryska federationen

(2005/C 89/03)

Kommissionen har, efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle löpa ut (1) för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kaliumklorid med ursprung i Vitryssland, Ryssland och Ukraina, tagit emot en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (2) (nedan kallad ”grundförordningen”). Begäran om översyn gäller import av kaliumklorid med ursprung i Vitryssland och Ryssland (nedan kallade ”de berörda länderna”).

1. BEGÄRAN OM ÖVERSYN

Begäran ingavs den 10 februari 2005 av Europeiska organisationen för tillverkare av pottaska (APEP) (nedan kallad ”den klagande”) som företräder gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 99 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av kaliumklorid.

2. PRODUKT

Den produkt som är föremål för översynen är kaliumklorid med ursprung i Vitryssland och Ryssland (nedan kallad ”den berörda produkten”), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3104 20 10, 3104 20 50 och 3104 20 90 och särskilda blandningar som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3105 20 10, ex 3105 20 90, ex 3105 60 90, ex 3105 90 91 och ex 3105 90 99. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3. GÄLLANDE ÅTGÄRDER

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom rådets förordning (EG) nr 3068/92 (3).

4. GRUND FÖR ÖVERSYNEN

Begäran grundas på påståendet att det är sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphör att gälla.

Den klagande beräknade, med tillämpning av artikel 2.7 i grundförordningen, normalvärdet för Vitryssland på grundval av priset i ett lämpligt land med marknadsekonomi. Landet i fråga anges i punkt 5.1 d i detta tillkännagivande. Påståendet om fortsatt dumpning grundas på en jämförelse mellan detta normalvärde och exportpriserna för den berörda produkten vid försäljning till gemenskapen.

Påståendet om fortsatt dumpning vad beträffar Ryssland grundas på en jämförelse mellan detta normalvärde, som fastställts på grundval av priserna på den inhemska marknaden, och exportpriserna för den berörda produkten vid försäljning till gemenskapen.

Av jämförelsen framgår att de beräknade dumpningsmarginalerna är betydande.

Beträffande sannolikheten för återkommande dumpning hävdas det att all export från de berörda länderna till andra tredjeländer och områden, såsom Kina, Brasilien, Norge, Schweiz, Indien och Nordamerika, sker till dumpade priser.

Den klagande har framlagt bevisning till stöd för att importen av den berörda produkten från Vitryssland och Ryssland har ökat i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det görs vidare gällande att importens omfattning och priserna på den importerade berörda produkten bl.a. har fortsatt inverka negativt på gemenskapsindustrins marknadsandel, försäljningsvolym och priser, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på gemenskapsindustrins resultat i allmänhet och dess ekonomiska situation.

Den klagande gör också gällande att det är sannolikt att den skadevållande dumpningen fortsätter. Den klagande lägger i detta avseende fram bevisning för att importen av den berörda produkten sannolikt kommer att öka om åtgärderna skulle upphöra att gälla, eftersom det i de berörda länderna antingen finns outnyttjad produktionskapacitet eller så förväntas produktionskapaciteten öka eller båda.

Dessutom gör den klagande gällande att gemenskapsindustrins redan känsliga situation skulle försämras ytterligare om åtgärderna upphörde att gälla, och att den sannolikt skulle vållas ytterligare skada om importen till dumpade priser återigen ökade avsevärt från de berörda länderna.

5. FÖRFARANDE

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en översyn vid giltighetstidens utgång inleds. Kommissionen inleder därför en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

5.1. Förfarande för fastställande av sannolikheten för dumpning och skada

Vid undersökningen kommer det att fastställas om det är sannolikt eller inte att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer om åtgärderna upphör att gälla.

a) Stickprovsförfarande

Eftersom ett stort antal parter förefaller vara berörda av detta förfarande kan kommissionen komma att besluta om att tillämpa ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen.

i) Stickprovsförfarande avseende importörer

För att kommissionen skall kunna besluta om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla importörer, eller företrädare som handlar på deras vägnar, att inom den tidsfrist som anges i punkt 6 b i och i den form som anges i punkt 7 i detta tillkännagivande ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna följande uppgifter om sitt eller sina företag:

—	Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, fax- eller telexnummer samt kontaktperson.

—	Företagets totala omsättning i euro under perioden 1 januari 2004–31 december 2004.

—	Totalt antal anställda.

—	Detaljerade uppgifter om företagets verksamhet i fråga om den berörda produkten.

—	Volym, uttryckt i ton, och värde, uttryckt i euro, för importen till och återförsäljningen på gemenskapsmarknaden av den berörda produkten under perioden 1 januari 2004–31 december 2004.

—	Namn på, och noggrann beskrivning av verksamheten hos, alla närstående företag som är inbegripna i tillverkning eller försäljning av den berörda produkten.

—	Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

—	Uppgift om huruvida företaget eller företagen samtycker till att ingå i urvalet, vilket innebär att de skall besvara ett frågeformulär och godta att deras svar kontrolleras genom en undersökning på platsen.

För att kommissionen skall få de upplysningar som den anser vara nödvändiga för urvalet bland importörerna kan den även kontakta alla kända intresseorganisationer av importörer.

ii) Slutligt urval av stickprov

Alla berörda parter som önskar lämna uppgifter av betydelse för urval av ett stickprov måste göra detta inom den tidsfrist som anges i punkt 6 b ii i detta tillkännagivande.

Kommissionen har för avsikt att göra det slutgiltiga urvalet efter samråd med de berörda parter som har förklarat sig villiga att ingå i stickprovet.

Företag som ingår i stickprovet måste besvara ett frågeformulär inom den tidsfrist som anges i punkt 6 b iii i detta tillkännagivande och måste visa samarbetsvilja i samband med undersökningen.

b) Frågeformulär

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till gemenskapsindustrin och till alla intresseorganisationer för tillverkare i gemenskapen, till exportörerna och tillverkarna i Vitryssland och Ryssland och till alla deras intresseorganisationer, till importörerna, till alla intresseorganisationer för de importörer som nämns i begäran eller som var samarbetsvilliga i den undersökning som ledde till de åtgärder som är föremål för denna översyn, och till myndigheterna i de berörda exportländerna.

Alla berörda parter bör i alla händelser omgående kontakta kommissionen per fax för att ta reda på om de nämns i begäran och vid behov begära ett frågeformulär inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a i, eftersom samtliga berörda parter omfattas av den tidsfrist som anges i punkt 6 a ii i detta tillkännagivande.

Dessa uppgifter och denna bevisning skall ha inkommit till kommissionen inom den tid som anges i punkt 6 a ii i detta tillkännagivande.

c) Insamling av uppgifter samt utfrågningar

Alla berörda parter uppmanas att lämna synpunkter samt uppgifter utöver svaren på frågeformuläret och att framlägga bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och denna bevisning skall ha inkommit till kommissionen inom den tid som anges i punkt 6 a ii i detta tillkännagivande.

Kommissionen kan dessutom höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom den tid som anges i punkt 6 a iii i detta tillkännagivande.

d) Val av land med marknadsekonomi

I den tidigare undersökningen användes Kanada som lämpligt land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärde för Vitryssland. Kommissionen har för avsikt att åter använda Kanada för detta ändamål. Berörda parter uppmanas lämna synpunkter på lämpligheten av detta val inom den särskilda tid som anges i punkt 6 c i detta tillkännagivande.

5.2. Förfarande för bedömning av gemenskapens intresse

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen kommer det, ifall sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada bekräftas, att fattas ett beslut om huruvida det ligger i gemenskapens intresse att bibehålla eller upphäva antidumpningsåtgärderna. Av denna anledning får gemenskapsindustrin, importörer och deras intresseorganisationer samt representativa användare och konsumentorganisationer, under förutsättning att de visar att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den berörda produkten, ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom den tid som anges i punkt 6 a ii i detta tillkännagivande. De parter som handlat i enlighet med föregående mening får inom den tid som anges i punkt 6 a iii i detta tillkännagivande begära att bli hörda och skall härvid ange de särskilda skäl som finns att höra dem. Det bör noteras att de uppgifter som lämnas enligt artikel 21 endast kommer att beaktas om de åtföljs av styrkande handlingar när de lämnas.

6. TIDSFRISTER

a) Allmänna tidsfrister

i) För att begära ett frågeformulär

Berörda parter som inte samarbetade i den undersökning som ledde till de åtgärder som är föremål för denna översyn bör snarast möjligt, dock senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, begära ett frågeformulär.

ii) För att ge sig till känna, besvara frågeformuläret och lämna andra uppgifter

För att de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna sina synpunkter, besvarade frågeformulär eller eventuella andra uppgifter inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det bör noteras att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen endast är tillämpliga om parterna ger sig tillkänna inom denna tidsfrist.

iii) För att begära att bli hörd

Alla berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

b) Särskild tidsfrist när det gäller stickprovsförfarandet

(i)

De uppgifter som anges i punkt 5.1 a i skall vara kommissionen till handa inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom kommissionen har för avsikt att inom 21 dagar efter detta offentliggörande samråda om det slutliga urvalet med de berörda parter som förklarat sig villiga att ingå i urvalet för ett stickprovsförfarande.

(ii)	Alla andra uppgifter av betydelse för urvalet enligt 5.1 a ii måste vara kommissionen till handa inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(iii)

Svar på frågeformuläret från parter som ingår i urvalet skall vara kommissionen till handa inom 37 dagar från och med dagen för underrättelsen om att de ingår i urvalet.

c) Särskild tidsfrist för val av tredjeland med marknadsekonomi

Parterna i undersökningen kan lämna synpunkter på lämpligheten av att Kanada, i enlighet med vad som framgår av punkt 5.1 d i detta tillkännagivande, väljs som lämpligt land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet för Vitryssland. Sådana synpunkter skall vara kommissionen till handa inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

7. SKRIFTLIGA INLAGOR, BESVARADE FRÅGEFORMULÄR OCH KORRESPONDENS

Alla inlagor eller framställningar från berörda parter skall inges skriftligen (inte i elektronisk form, såvida inte annat anges) och skall innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och fax- eller telexnummer. Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens som de berörda parterna tillhandahållit konfidentiellt skall förses med påteckningen ”För begränsad spridning (4)” och i enlighet med artikel 19 i grundförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall förses med påteckningen ”FÖR GRANSKNING AV BERÖRDA PARTER”.

Kommissionens postadress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

Kontor: J-79 5/16

B-1040 Bryssel

Fax (32-2) 295 65 05

8. BRISTANDE SAMARBETE

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller på annat sätt underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det framkommer att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter skall dessa i enlighet med artikel 18 i grundförordningen lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför enligt artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade gjort om denna hade samarbetat.

9. TIDSPLAN FÖR UNDERSÖKNINGEN

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 11.5 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1) EUT C 249, 8.10.2004, s. 3.

(2) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(3) EGT L 308, 24.10.1992, s. 41. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 992/2004 (EUT L 182, 19.5.2004, s. 23).

(4) Detta innebär att dokumentet är för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).

13.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/7

Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kaliumklorid med ursprung i Republiken Vitryssland

(2005/C 89/04)

Kommissionen har tagit emot en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (1) (nedan kallad ”grundförordningen”).

1. Begäran om översyn

Begäran om interimsöversyn ingavs av Republican Unitary Enterprise PA Belaruskali (nedan kallad ”den sökande”), den enda exporterande tillverkaren i Vitryssland.

Begäran gäller den sökande och avser endast undersökningen av dumpning.

2. Produkt

Den produkt som berörs är kaliumklorid med ursprung i Vitryssland (nedan kallad ”den berörda produkten”), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3104 20 10, 3104 20 50, 3104 20 90 och särskilda blandningar som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3105 20 10, ex 3105 20 90, ex 3105 60 90, ex 3105 90 91 och ex 3105 90 99. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3. Gällande åtgärder

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom rådets förordning (EG) nr 3068/92 (2).

4. Grund för översynen

Begäran enligt artikel 11.3 bygger på tillräcklig bevisning som ingetts av den sökande, enligt vilken de omständigheter som låg till grund för införandet av åtgärder har förändrats och dessa förändringar är av bestående art.

Den sökande påstår och lägger fram bevisning för att en jämförelse mellan normalvärdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi och dess exportpriser till EU under en längre tid visar att dumpningen skulle ligga betydligt under de nuvarande åtgärdernas nivå. Fortsatt tillämpning av åtgärderna på den nuvarande nivån, vilken baseras på nivån för den tidigare fastställda dumpningen, är därför inte längre nödvändig för att motverka dumpning.

5. Förfarande för fastställande av dumpning

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en partiell interimsöversyn inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 11.3 i grundförordningen, i syfte att fastställa den sökandes dumpningsmarginal samt den tullsats som bör tillämpas för import av den berörda produkten till gemenskapen.

Undersökningen kommer att inriktas på en bedömning av om de gällande åtgärderna skall fortsätta, upphävas eller ändras i fråga om den sökande.

a) Frågeformulär

För att kommissionen skall få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till den sökande och till myndigheterna i det berörda exportlandet. Uppgifterna och bevisningen till stöd för dessa skall ha kommit kommissionen till handa inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a i i detta tillkännagivande.

b) Insamling av uppgifter; utfrågningar

Berörda parter uppmanas att lämna sina synpunkter samt uppgifter utöver dem som ingår i svaren på frågeformulären och framlägga bevisning till stöd för dessa. Uppgifterna och bevisningen skall ha kommit kommissionen till handa inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a i i detta tillkännagivande.

Kommissionen kan dessutom höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom den tidsfrist som anges i punkt 6 a ii i detta tillkännagivande.

c) Val av land med marknadsekonomi

I föregående undersökning, som ledde till att gällande åtgärder infördes, användes Kanada som lämpligt land med marknadsekonomi i syfte att fastställa ett normalvärde för Vitryssland. Kommissionen har för avsikt att i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen återigen använda Kanada i detta syfte. Berörda parter uppmanas att lämna synpunkter på lämpligheten av detta land inom den särskilda tidsfrist som anges i punkt 6 b i detta tillkännagivande.

6. Tidsfrister

a) Allmänna tidsfrister

i) För att ge sig till känna, lämna in besvarade frågeformulär eller andra uppgifter

ii) Utfrågningar

Alla berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

b) Särskild tidsfrist för val av land med marknadsekonomi

De parter som berörs av undersökningen kan lämna synpunkter på lämpligheten av att Kanada, i enlighet med vad som framgår av punkt 5 c i detta tillkännagivande, väljs som land med marknadsekonomi i syfte att fastställa normalvärdet för Vitryssland. Sådana synpunkter skall vara kommissionen till handa inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

7. Skriftliga inlagor, svar på frågeformulär och korrespondens

Alla inlagor eller framställningar från berörda parter skall inges skriftligen (inte i elektronisk form, såvida inte annat anges) och skall innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och fax- eller telexnummer. Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, svar på frågeformulär och korrespondens som de berörda parterna tillhandahållit konfidentiellt skall märkas ”För begränsad spridning (3)” och i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall märkas ”FÖR GRANSKNING AV BERÖRDA PARTER”.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

J-79 5/16

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 65 05

Telex COMEU B 21877

8. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsentliga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det framkommer att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter skall dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför enligt artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för parten än om denne hade samarbetat.

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2) EGT L 308, 24.10.1992, s. 41. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 992/2004 (EUT L 182, 19.5.2004, s. 23).

(3) Detta innebär att dokumentet endast är för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet från 1994 (antidumpningsavtalet).

13.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/9

Informationförfarande – tekniska föreskrifter

(2005/C 89/05)

(Text av betydelse för EES)

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37; EGT L 217, 5.8.1998, s. 20)

Anmälningar av förslag till tekniska föreskrifter som kommissionen mottagit.

Hänvisning (1)	Titel	Status quo-perioden på tre månder går ut (2)
2005/0120/PL	Ekonomi- och arbetsmarknadsministerns föreskrifter rörande förteckning över pyrotekniska produkter för vilka det inte krävs tillstånd för förvärv, förvaring eller användning	20.6.2005
2005/0121/PL	Ekonomi- och arbetsmarknadsministerns föreskrifter rörande arbetssätt vid användande av explosiva ämnen avsedda för civilt bruk	20.6.2005
2005/0122/PL	Ekonomi- och arbetsmarknadsministerns föreskrifter rörande temporär lagerförvaring av explosiva ämnen avsedda för civilt ändamål	20.6.2005
2005/0123/NL	Beslut fattat av ministern för folkhälsa, välfärd, och idrott, om fastställande av en riktlinje för de standarder som används när det gäller ballongers säkerhet	20.6.2005
2005/0124/NL	Lagförslag om regler för mätenheter och om utsläppande på marknaden av och användning av mätinstrument (Metrologiewet)	20.6.2005
2005/0125/E	Förslag till kungligt dekret, vari tekniska föreskrifter för kontroll och certifiering av förökningsmaterial avseende odlad svamp godkänns	20.6.2005
2005/0126/S	Föreskrifter om ändring i Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2004:14) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S)	20.6.2005
2005/0127/S	Föreskrifter om ändring i Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2004:15) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S)	20.6.2005
2005/0128/DK	Kungörelse om ändring av kungörelse om ekologisk jordbruksproduktion m.m.	20.6.2005
2005/0129/CZ	Förslag till kungörelse om ändring av kungörelse 323/2004 saml. om genomförande av vissa bestämmelser i lagen om vinodling och vinproduktion	22.6.2005
2005/0131/S	Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket m.m.	23.6.2005
2005/0132/LV	Förslag till lag om säkerhetsarbete	27.6.2005
2005/0133/NL	Ändring av elektricitetslagen 1998 och av gaslagen i samband med närmare regler för en oberoende nätförvaltning	24.6.2005
2005/0134/NL	Förordning om ändring av ölförordning produktförbund drycker 2003	24.6.2005
2005/0135/S	Förslag till lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet	27.6.2005
2005/0136/I	Gemensamt dekret från ledningsgrupperna om ”Tekniska regler för tillverkning och metoder för teknisk kontroll av sådana spelautomater för förströelse som avses i artikel 110.7 i den kodifierade samlingen av lagarna om den allmänna säkerheten (T.U.L.P.S.)”	27.6.2005

Kommissionen vill rikta uppmärksamhet mot domen av den 30 april 1996 i fallet ”CIA Security” (fall C-194/94 – REG 1996n s. I-2201), i vilket domstolen fastslår att artiklarna 8 och 9 i direktiv 98/34/EG (f.d. 83/189/EEG) skall tolkas på så sätt att medborgare kan förlita sig på dem inför nationell rätt, och att den nationella domstolen måste avstå från att använda en teknisk föreskrift som inte har anmälts i enlighet med direktivet.

Denna dom är en bekräftelse av kommissionens meddelande av den 1 oktober 1986 (EGT C 245, 1.10.1986, s. 4).

Bristande kunskap om anmälningsskyldigheten medför således att berörda tekniska föreskrifter inte kan tillämpas, och kan därför inte anföras mot enskilda personer.

För mer information om anmälningsförfarandet kontakta:

Europeiska kommissionen

GD Näringsliv och industri, Unite C3

B-1049 Bryssel

E-post: Dir83-189-Central@cec.eu.int

Besök också följande sida: http://europa.eu.int/comm/enterprise/tris/

Ytterligare upplysningar om dessa anmälningar kan erhållas från de nationella avdelningarna vars adresser anges nedan.

FÖRTECKNING ÖVER DE NATIONELLA MYNDIGHETER SOM HAR ANSVAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DIREKTIV 98/34/EG

BELGIEN

BELNotif

Qualité et Sécurité

SPF Economie, PME, Classes moyennes et Energie

NG III – 4ème étage

boulevard du Roi Albert II / 16

B-1000 Bruxelles

Pascaline Descamps

Tfn (32-2) 206 46 89

Fax (32-2) 206 57 46

E-post: pascaline.descamps@mineco.fgov.be

paolo.caruso@mineco.fgov.be

Gemensam e-post: belnotif@mineco.fgov.be

Internet: http://www.mineco.fgov.be

REPUBLIKEN TJECKIEN

Czech Office for Standards, Metrology and Testing

Gorazdova 24

P.O. BOX 49

CZ-128 01 Praha 2

Helena Fofonkova

Tfn (420) 224 907 125

Fax (420) 224 907 122

E-post: fofonkova@unmz.cz

Gemensam e-post: eu9834@unmz.cz

Internet: http://www.unmz.cz

DANMARK

Erhvervs- og Boligstyrelsen

Dahlerups Pakhus

Langelinie Allé 17

DK-2100 København Ø

Tfn (45) 35 46 66 89 (direktanknytning)

Fax (45) 35 46 62 03

E-post: Birgitte Spühler Hansen – bsh@ebst.dk

Gemensam e-post för meddelanden – noti@ebst.dk

Internet: http://www.ebst.dk/Notifikationer

TYSKLAND

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Referat XA2

Scharnhorststr. 34–37

D-10115 Berlin

Christina Jäckel

Tfn (49-30) 20 14 63 53

Fax (49-30) 20 14 53 79

E-post: infonorm@bmwa.bund.de

Internet: http://www.bmwa.bund.de

ESTLAND

Ministry of Economic Affairs and Communications

Harju str. 11

EE-15072 Tallinn

Margus Alver

Tfn (372) 6 256 405

Fax (372) 6 313 660

E-post: margus.alver@mkm.ee

Gemensam e-post: el.teavitamine@mkm.ee

GREKLAND

Ministry of Development

General Secretariat of Industry

Mesogeion 119

GR-101 92 ATEN

Tfn (30) 210 696 98 63

Fax (30) 210 696 91 06

ELOT

Acharnon 313

GR-111 45 ATEN

Tfn (30) 210 212 03 01

Fax (30) 210 228 62 19

E-post: 83189in@elot.gr

Internet: http://www.elot.gr

SPANIEN

Ministerio de Asuntos Exteriores

Secretaría de Estado de Asuntos Europeos

Direccion General de Coordinacion del Mercado Interior y otras Políticas Comunitarias

Subdireccion General de Asuntos Industriales, Energéticos, de Transportes y Comunicaciones y de Medio Ambiente

C/Padilla, 46, Planta 2a, Despacho: 6218

E-28006 MADRID

Angel Silván Torregrosa

Tfn (34-91) 379 83 32

Esther Pérez Peláez

Teknisk rådgivare

E-post: esther.perez@ue.mae.es

Tfn (34-91) 379 84 64

Fax (34-91) 379 84 01

E-post: d83-189@ue.mae.es

FRANKRIKE

Délégation interministérielle aux normes

Direction générale de l'Industrie, des Technologies de l'information et des Postes (DiGITIP)

Service des politiques d'innovation et de compétitivité (SPIC)

Sous-direction de la normalisation, de la qualité et de la propriété industrielle (SQUALPI)

DiGITIP 5

12, rue Villiot

F-75572 Paris Cedex 12

Suzanne Piau

Tfn (33-1) 53 44 97 04

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: suzanne.piau@industrie.gouv.fr

Françoise Ouvrard

Tfn (33-1) 53 44 97 05

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: francoise.ouvrard@industrie.gouv.fr

IRLAND

NSAI

Glasnevin

Dublin 9

Ireland

Tony Losty

Tfn (353-1) 807 38 80

Fax (353-1) 807 38 38

E-post: tony.losty@nsai.ie

Internet: http://www.nsai.ie/

ITALIEN

Ministero delle attività produttive

Dipartimento per le imprese

Direzione Generale per lo sviluppo produttivo e la competitività

Ispettorato tecnico dell'industria – Ufficio F1

Via Molise 2

I-00187 Roma

Vincenzo Correggia

Tfn (39-06) 47 05 22 05

Fax (39-06) 47 88 78 05

E-post: vincenzo.correggia@minindustria.it

Enrico Castiglioni

Tfn (39-06) 47 05 26 69

Fax (39-06) 47 88 77 48

E-post: enrico.castiglioni@minindustria.it

E-post: ispettoratotecnico@minindustria.flexmail.it

Internet: http://www.minindustria.it

CYPERN

Cyprus Organization for the Promotion of Quality

Ministry of Commerce, Industry and Tourism

13, A. Araouzou street

CY-1421 Nicosia

Tfn (357) 22 409313 eller (357) 22 375053

Fax (357) 22 754103

Antonis Ioannou

Tfn (357) 22 409409

Fax (357) 22 754103

E-post: aioannou@cys.mcit.gov.cy

Thea Andreou

Tfn (357) 22 409 404

Fax (357) 22 754 103

E-post: tandreou@cys.mcit.gov.cy

Gemensam e-post: dir9834@cys.mcit.gov.cy

Internet: http://www.cys.mcit.gov.cy

LETTLAND

Division of the Commercial Normative, SOLVIT and Notification

Internal Market Department of the

Ministry of Economics of the Republic of Latvia

55, Brvibas str.

Riga

LV-1519

Agra Ločmele

Senior Officer of the Division of the Commercial Normative, SOLVIT and Notification

E-post: agra.locmele@em.gov.lv

Tfn (371) 7031236

Fax (371) 7280882

E-post: notification@em.gov.lv

LITAUEN

Lithuanian Standards Board

T. Kosciuskos g. 30

LT-01100 Vilnius

Daiva Lesickiene

Tfn (370) 5 2709347

Fax (370) 5 2709367

E-post: dir9834@lsd.lt

Internet: http://www.lsd.lt

LUXEMBURG

SEE – Service de l'Energie de l'Etat

(statens energitjänst)

34, avenue de la Porte-Neuve

B.P. 10

L-2010 Luxembourg

J.P. Hoffmann

Tfn (352) 46 97 46 1

Fax (352) 22 25 24

E-post: see.direction@eg.etat.lu

Internet: http://www.see.lu

UNGERN

Hungarian Notification Centre –

Ministry of Economy and Transport

Budapest

Honvéd u. 13–15.

H-1055

Zsolt Fazekas

E-post: fazekaszs@gkm.hu

Tfn (36) 1 374 2873

Fax (36) 1 473 1622

E-post: notification@gkm.hu

Internet: http://www.gkm.hu/dokk/main/gkm

MALTA

Malta Standards Authority

Level 2

Evans Building

Merchants Street

VLT 03

MT-Valletta

Tfn (356) 2124 2420

Fax (356) 2124 2406

Lorna Cachia

E-post: lorna.cachia@msa.org.mt

Gemensam e-post: notification@msa.org.mt

Internet: http://www.msa.org.mt

NEDERLÄNDERNA

Ministerie van Financiën

Belastingsdienst/Douane Noord

Team bijzondere klantbehandeling

Centrale Dienst voor In-en uitvoer

Engelse Kamp 2

Postbus 30003

9700 RD Groningen

Nederland

Ebel van der Heide

Tfn (31-50) 5 23 21 34

Hennie Boekema

Tfn (31-50) 5 23 21 35

Tineke Elzer

Tfn (31-50) 5 23 21 33

Fax (31-50) 5 23 21 59

Gemensam e-post:

Enquiry.Point@tiscali-business.nl

Enquiry.Point2@tiscali-business.nl

ÖSTERRIKE

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Abteilung C2/1

Stubenring 1

A-1010 Wien

Brigitte Wikgolm

Tfn (43-1) 711 00 58 96

Fax (43-1) 715 96 51 eller (43-1) 712 06 80

E-post: not9834@bmwa.gv.at

Internet: http://www.bmwa.gv.at

POLEN

Ministry of Economy and Labour

Department for European and Multilateral Relations

Plac Trzech Krzyży 3/5

PL-00-507 Warszawa

Barbara Nieciak

Tfn (48) 22 693 54 07

Fax (48) 22 693 40 28

E-post: barnie@mg.gov.pl

Agata Gągor

Tfn (48) 22 693 56 90

Gemensam e-post: notyfikacja@mg.gov.pl

PORTUGAL

Instituto Portugês da Qualidade

Rua Antonio Gião, 2

P-2829-513 Caparica

Cândida Pires

Tfn (351-21) 294 82 36/81 00

Fax (351-21) 294 82 23

E-post: c.pires@mail.ipq.pt

Gemensam e-post: not9834@mail.ipq.pt

Internet: http://www.ipq.pt

SLOVENIEN

SIST – Slovenian Institute for Standardization

Contact point for 98/34/EC and WTO-TBT Enquiry Point

Šmartinska 140

SLO-1000 Ljubljana

Tfn (386) 1 478 3041

Fax (386) 1 478 3098

E-post: contact@sist.si

Vesna Stražišar

SLOVAKIEN

Kvetoslava Steinlova

Director of the Department of European Integration,

Office of Standards, Metrology and Testing of the Slovak Republic

Stefanovicova 3

SK-814 39 Bratislava

Tfn (421) 2 5249 3521

Fax (421) 2 5249 1050

E-post: steinlova@normoff.gov.sk

FINLAND

Kauppa- ja teollisuusministeriö

(Ministry of Trade and Industry)

Besöksadress:

Aleksanterinkatu 4

FIN-00171 Helsinki

och

Katakatu 3

FIN-00120 Helsinki

Postadress:

PB 32

FIN-00023 Statsrådet

Henri Backman

Tfn (358-9) 1606 36 27

Fax (358-9) 1606 46 22

E-post: henri.backman@ktm.fi

Katri Amper

Gemensam e-post: maaraykset.tekniset@ktm.fi

Internet: http://www.ktm.fi

SVERIGE

Kommerskollegium

Box 6803

Drottninggatan 89

S-113 86 Stockholm

Kerstin Carlsson

Tfn (46-8) 690 48 82/00

Fax (46-8) 690 48 40 eller (46-8) 30 67 59

E-post: kerstin.carlsson@kommers.se

Gemensam e-post: 9834@kommers.se

Internet: http://www.kommers.se

STORBRITANNIEN

Department of Trade and Industry

Standards and Technical Regulations Directorate 2

151 Buckingham Palace Road

London SW1 W 9SS

United Kingdom

Philip Plumb

Tfn (44-20) 72 15 14 88

Fax (44-20) 72 15 15 29

E-post: philip.plumb@dti.gsi.gov.uk

Gemensam e-post: 9834@dti.gsi.gov.uk

Internet: http://www.dti.gov.uk/strd

EFTA – ESA

EFTA Surveillance Authority

Rue Belliard 35

B-1040 Bruxelles

Adinda Batsleer

Tfn (32-2) 286 18 61

Fax (32-2) 286 18 00

E-post: aba@eftasurv.int

Tuija Ristiluoma

Tfn (32) 2 286 18 71

Fax (32) 2 286 18 00

E-post: tri@eftasurv.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGESA@eftasurv.int

Internet: http://www.eftasurv.int

EFTA

Goods Unit

EFTA Secretariat

Rue de Trêves 74

B-1040 Bruxelles

Kathleen Byrne

Tfn (32-2) 286 17 34

Fax (32-2) 286 17 42

E-post: kathleen.byrne@efta.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGEFTA@efta.int

Internet: http://www.efta.int

TURKIET

Undersecretariat of Foreign Trade

General Directorate of Standardisation for Foreign Trade

Inönü Bulvari no 36

06510

Emek – Ankara

Saadettin Doğan

Tfn (90-312) 212 58 99

(90-312) 204 81 02

Fax (90-312) 212 87 68

E-post: dtsabbil@dtm.gov.tr

Internet: http://www.dtm.gov.tr

(1) År – registreringsnummer – ursprungsmedlemsstat.

(2) Period under vilken projektet inte kan antas.

(3) Ingen status quo-period, eftersom kommissionen godtagit den anmälande medlemsstatens motivering för särskild ordning.

(4) Ingen status quo-period, på grund av tekniska specifikationer eller andra krav eller föreskrifter för tjänster som har att göra med skattemässiga eller finansiella åtgärder i enlighet med artikel 1.11, andra stycket, tredje strecksatsen i direktiv 98/34/EG.

(5) Informationsproceduren avslutad.

13.4.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/15

STATLIGT STÖD – FRANKRIKE

Statligt stöd nr C 46/2004 (f.d. NN 65/2004) – Skattemässigt gynnade ekonomiska intressegrupper (GIE fiscaux): Gynnsamma avskrivningsregler för vissa verksamheter som godkänts av finansministeriet

Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter på stöd C 46/2004 (f.d. NN 65/2004)

(2005/C 89/06)

(Text av betydelse för EES)

Genom den skrivelse, daterad den 14 december 2004, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter på det stöd avseende vilket kommissionen inleder förfarandet. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 296 12 42

Synpunkterna kommer att meddelas Frankrike. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

Förfarande

Kommissionen har två gånger sänt en begäran om upplysningar till de franska myndigheterna gällande den ordning kallad ”skattemässigt gynnade ekonomiska intressegrupper” (GIE fiscaux) som infördes genom lagen av den 2 juli 1998 (nr 98-546). Svaren från de franska myndigheterna mottogs i skrivelser av den 3 maj 2004 (A/ 33117) och den 2 augusti 2004 (A/36007). Information om den aktuella ordningen hade lämnats av de franska myndigheterna i en skrivelse av den 16 mars 1998 (A/32232). Denna information utgör inte någon förhandsanmälan till kommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget, eftersom det rör sig om ett olagligt genomfört stöd.

Beskrivning av åtgärden

Enligt artikel 39 C i skattelagstiftningen får avdragsgilla amorteringar inte överstiga det hyresbelopp som fastställts av en skattemässigt gynnad ekonomisk intressegrupp, med avdrag för andra avgifter i samband med den uthyda egendomen.

I artikel 39 CA i skattelagstiftningen föreskrivs ett undantag från denna princip. Finansieringstransaktioner av ”betydande ekonomiskt och samhälleligt intresse” som förverkligas genom förmedling av en skattemässigt gynnad ekonomisk intressegrupp omfattas inte av amorteringsbegränsningen. Detta undantag i artikel 39 CA beviljas efter godkännande av budgetministeriet.

På kommissiones begäran har de franska myndigheterna lämnat en lista över ordningens stödmottagare per verksamhetssektor.

Sektor	Ansökningar om godkännande	Beslut om godkännande
Investeringar inom sjöfart	142	110
Investeringar inom luftfart	32	18
Investeringar inom järnvägsnätet	5	2
Investeringar inom industri	7	3
Investeringar inom rymdfart	3	0

Bedömning av årgärden

Kommissionen anser i detta skede att åtgärden kan utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. För det första förefaller den innebära en fördel i form av minskade beskattningsbara vinster och befrielse från reavinstbeskattning för medlemmar i skattemässigt gynnade ekonomiska intressegrupper. För övrigt förefaller åtgärden främja slutanvändarna av den uthyrda egendomen, som i allmänhet är transportföretag och i all synnerhet sjötransportbolag. För det andra förverkligas åtgärden med hjälp av statliga medel genom en minskning av vinsterna och en skattebefrielse vilket medför ett skattebortfall för staten. För det tredje kan den påverka handel mellan medlemsstaterna då åtgärden gäller företag verksamma inom sektorer där intensiv handel förekommer mellan medlemsstaterna.

I detta skede anser kommissionen att inget av undantagen i artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget förefaller kunna tillämpas i föreliggande fall. Ordningen förefaller inte uppfylla riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (1), de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (2), bestämmelserna i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (3) och slutligen heller inte de villkor som föreskrivs genom Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter (4). Kommissionen har sålunda flera gånger konstaterat att stöd till inköp av transportfordon eller rörliga tillgångar i princip inte är förenligt med den gemensamma marknaden.

I enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 kommer allt olagligt stöd att kunna bli föremål för återkrav från mottagarna.

SKRIVELSEN

”Par la présente, la Commission a l'honneur d'informer la France qu'après avoir examiné les informations fournies par vos autorités sur la mesure citée en objet, elle a décidé d'ouvrir la procédure prévue à l'article 88, paragraphe 2, du traité CE.

1. PROCÉDURE

(1)

Par lettre du 19 février 2004 (D/51178) la Commission a adressé une demande d'information aux autorités françaises concernant le dispositif de crédit-bail fiscal en faveur de certaines entreprises agréées par le Ministre du Budget mis en place par la loi du 2 juillet 1998 (no 98-546). Par lettre du 18 mars 2004 les autorités françaises ont demandé une extension du délai pour fournir les renseignements nécessaires. La réponse des autorités françaises a été reçue par lettre du 3 mai 2004 (A/33117). Par lettre du 6 juillet 2004 (D/54933) la Commission a demandé des informations supplémentaires. La réponse a été reçue le 2 août 2004 (A/36007).

(2)

Dans une lettre du 16 mars 1998 (A/32232) les autorités françaises ont informé la Commission de l'introduction prévue d'un dispositif limitant l'amortissement des biens donnés en location afin de lutter contre l'utilisation de ce mécanisme à seule fin d'optimisation fiscale et prévoyant un exception à cette limitation. Selon les autorités françaises que le dispositif ne semblait pas constituer une aide d'Etat devant faire l'objet d'une notification préalable auprès de la Commission. Il s'ensuit que cette information ne peut être considérée comme une notification au sens de l'article 88, paragraphe 3, du traité.

2. DESCRIPTION DU RÉGIME

(3)	L'article 39 C du Code général des impôts (ci-après ’CGI’) prévoit que l'amortissement fiscalement déductible ne peut excéder le montant du loyer perçu par le GIE, diminué des autres charges afférentes au bien donné en location.

(4)

Une dérogation à ce principe a été introduite par l'article 77 de la loi du 2 juillet 1998 (no 98-546) qui met en place un système d'amortissement favorable au profit de certaines entreprises agréées par le ministère du budget (ci-après ’GIE fiscal’) (5). Cette dérogation figure à l'article 39 CA du CGI, aux termes duquel les opérations de financement présentant un intérêt économique et social significatif ne sont pas soumises à la limitation d'amortissement et peuvent être réalisées par l'intermédiaire d'un GIE (Groupement d'intérêt économique). Le bien financé doit être amortissable selon le mode dégressif sur une durée d'au moins huit ans et l'investissement doit présenter un intérêt économique et social significatif. Le prix d'acquisition du bien doit correspondre au prix de marché. Les coefficients d'amortissement dégressif habituels sont majorés d'un point. L'utilisateur final doit être une société exploitant le bien dans le cadre de son activité habituelle et doit pouvoir acquérir le bien à titre permanent à la fin du crédit-bail.

(5)

Le GIE, constitué généralement par des établissements financiers, acquiert le bien à financer, lequel doit être acquis au prix de marché, et le donne en crédit-bail à l'utilisateur. Les loyers versés par l'utilisateur et le prix de levée de l'option d'achat en fin de contrat permettent au GIE de couvrir son propre financement, intérêts et capital compris.

(6)

En raison des amortissements dégressifs et des frais financiers qui, par définition, sont concentrés sur les premières années d'utilisation du bien, les résultats du GIE sont fortement déficitaires au cours de ces années et deviennent bénéficiaires au cours d'une seconde période, lorsque le montant des loyers perçus excède le total des charges constatées (amortissements et frais financiers compris). Dès lors que le GIE relève du régime des sociétés de personnes, les déficits qu'il constate au cours de ses premières années d'activité viennent en déduction des bénéfices imposables réalisés par ses membres à raison de leurs activités courantes. Selon les autorités françaises les économies d'impôt ainsi obtenues par les établissements financiers durant les premières années de l'opération sont compensées par les suppléments d'impôt qui apparaissent ensuite lorsque le GIE réalise des bénéfices. Cependant, ce décalage dans le temps permet de dégager un gain de trésorerie utilisé par le GIE pour offrir des conditions financières plus favorables aux utilisateurs des biens.

(7)

Le régime prévoit aussi la rétrocession à l'utilisateur du bien des deux tiers de l'avantage fiscal retiré par le GIE. Cette rétrocession est effectuée sous forme de diminution de loyer ou de minoration du montant de l'option d'achat. Enfin, la revente du bien par le GIE à l'utilisateur, lorsque les deux tiers de la durée normale d'utilisation du bien sont écoulés, fait l'objet d'une exonération des plus-values de cession. En principe, les biens éligibles doivent être acquis à l'état neuf mais les navires d'occasion font l'objet d'une exception.

(8)

En ce qui concerne la notion d'intérêt économique et social significatif dont la démonstration par le demandeur est nécessaire pour profiter de la dérogation, les autorités françaises ont indiqué qu'il n'existait pas de lignes directrices pour évaluer cet intérêt et que l'examen se faisait à la lumière des retombées indirectes de l'investissement sur le bassin d'emploi, les conditions de concurrence, le développement de l'activité dans la zone économique concernée.

(9)

Les autorités françaises estiment que la Commission a elle-même considéré dans sa décision du 8 mai 2001 (6) que les Groupements d'intérêt économique et les avantages fiscaux qui peuvent découler de leur application ne constituent pas des aides d'État. À la demande de la Commission, les autorités françaises ont également fourni une liste des bénéficiaires du régime par secteur d'activité.

Secteurs	Demandes d'agrément	Décision d'agrément
Investissements maritimes	142	110
Investissements aéronautiques	32	18
Investissements ferroviaires	5	2
Investissements industriels	7	3
Investissements spatiaux	3	0

(10)

En ce qui concerne l'application du régime au secteur du transport maritime les autorités françaises ont indiqué que, c'est dans un contexte marqué à la fois par le souci d'enrayer la stagnation du nombre des navires de commerce immatriculés dans les registres français et par la volonté de réduire la dépense fiscale, que le législateur a adapté le crédit-bail fiscal au secteur du transport maritime.

3. APPRÉCIATION DU RÉGIME AU REGARD DE L'ARTICLE 87 DU TRAITÉ

(11)	La Commission considère à ce stade, que le régime du GIE fiscal est un régime d'aide au sens de l'article 87, paragraphe 1, du traité CE, car il semble satisfaire cumulativement les critères développés ci-après.

(12)	En premier lieu, la mesure doit procurer un avantage qui allège les charges qui grèvent normalement le budget des entreprises. Cet avantage doit être sélectif en ce qu'il favorise certaines entreprises.

(13)	En second lieu, l'avantage doit être octroyé au moyen de ressources de l'État.

(14)	En troisième lieu, la mesure en cause doit affecter la concurrence et les échanges entre les États membres.

3.1. Existence d'un avantage

(15)	Le recours au GIE fiscal concerne trois acteurs: le GIE lui-même, l'utilisateur du bien financé et l'investisseur qui est le membre du GIE et finance le bien.

(16)

Le GIE lui-même, au niveau du quel est pratiqué l'amortissement déplafonné, mais dont les résultats sont imposables entre les mains de ses membres en proportion des droits qu'ils y détiennent. N'étant pas redevable de l'impôt, le GIE ne semble pas devoir être regardé comme le bénéficiaire de l'avantage fiscal.

(17)

Pour l'investisseur, membre du GIE, l'avantage est constitué par la diminution des bénéfices imposables (et par conséquent la diminution de l'impôt dû) et par la possibilité de déduire de ses propres résultats le déficit constaté au niveau du GIE. La disposition dérogatoire — l'article 39 CA du CGI — prévoit que certaines opérations de financement présentant un intérêt économique et social significatif ne sont pas soumises à la limitation de l'amortissement fiscalement déductible prévue par l'article 39 C. Les membres du GIE peuvent ainsi imputer durant la première période de la dépréciation du bien pendant laquelle les résultats du GIE sont déficitaires, le résultat négatif du GIE sur les bénéfices réalisés dans le cadre de leurs activités courantes, sans tenir compte de la limitation établie par l'article 39 C. L'avantage est d'autant plus important que le coefficient ’normal’ applicable à la dépréciation des biens du même type est augmenté d'un point. Selon les autorités françaises la majoration a pour objectif de renforcer la performance du dispositif. Cet avantage fiscal doit être diminué des cotisations supplémentaires d'impôt que les membres du GIE auront à subir durant la seconde période de la dépréciation du bien, lorsque le résultat du GIE redevient bénéficiaire.

(18)

Les autorités françaises ont avancé l'argument que les économies d'impôt obtenues ainsi durant les premières années de l'opération sont neutralisées par les suppléments d'impôt qui sont constatés ultérieurement lorsque le GIE commence à réaliser des bénéfices (les loyers payés excèdent les annuités d'amortissement). Toutefois, il y a lieu d'observer que même dans le cas d'une hypothétique neutralisation, les investisseurs participant aux GIE fiscaux sont favorisés par rapport aux entités soumises au régime de droit commun qui n'ont pas la possibilité de se prévaloir de l'imputation susmentionnée, puisque l'article 39 CA du CGI limite la déduction de l'amortissement au montant du loyer perçu par le GIE.

(19)

En outre, les membres du GIE doivent rétrocéder deux tiers de cet avantage à l'utilisateur du bien, néanmoins il garde un tiers qui constitue son propre avantage. Ils restent les bénéficiaires de l'avantage fiscal résultant du déplafonnement de l'amortissement, même si cet avantage est ramené au tiers de son montant net actualisé, le reste venant en déduction du loyer versé par l'utilisateur. Par ailleurs, le GIE fiscal peut également bénéficier, le cas échéant, d'une exonération des plus-values, en cas d'une cession anticipée du bien.

(20)

L'utilisateur du bien financé, lequel déduit de son bénéfice imposable la charge que constitue le loyer versé au GIE. Dans la mesure où ce loyer est diminué d'une partie de l'avantage fiscal résultant du montage financier, cet utilisateur reçoit un avantage financier sous forme de réduction de charge. Mais cette réduction de charge déductible se traduit par une augmentation de sa base imposable et donc de l'impôt dû. Par voie de conséquence, l'utilisateur ne semble pas recevoir d'avantage fiscal. Toutefois, l'avantage pour l'utilisateur du bien semble résulter de l'obligation pour les membres du GIE de lui rétrocéder les deux tiers de son propre avantage. Par le biais de ce mécanisme, l'utilisateur final voit les charges, grevant son budget du fait de la souscription du crédit-bail avec le GIE fiscal, diminuées.

3.2. Sélectivité

(21)	À ce stade, la Commission estime que plusieurs indices de sélectivité peuvent être relevés:

(22)

En premier lieu, la Commission constate que le bénéfice de la mesure est conditionné à l'octroi d'un agrément préalable du Ministre du Budget afin de vérifier que l'investissement présente un intérêt économique et social significatif. Bien que l'article 77 de la loi du 2 juillet 1998 mentionne cette notion, elle ne fait selon les autorités françaises l'objet d'aucun décret ou circulaire en vue de définir précisément son champ d'application. En particulier, le critère d' ’intérêt économique et social du projet, notamment en matière d'emploi’ paraît vague, étant donné qu'il n'existe aucun lien précis entre l'impact en termes d'emploi et le montant de l'investissement réalisé. Les autorités françaises ont admis qu'il n'y avait aucun texte législatif ou réglementaire traitant de cette condition d'une manière plus détaillée. La Commission ne peut donc exclure à ce stade que le Ministre du Budget dispose d'un pouvoir discrétionnaire d'appréciation au sens du point 12 de la Communication de la Commission sur l'application des règles en matière d'aides d'État aux mesures relevant de la fiscalité directe des entreprises (7). L'existence d'un pouvoir discrétionnaire semble permettre aux autorités de l'Etat membre de sélectionner les bénéficiaires d'un régime d'aide selon des critères subjectifs. Or, les statistiques fournies par les autorités françaises font apparaître que certains dossiers ont fait l'objet de refus en raison de l'absence d'un intérêt économique et social significatif.

(23)

En deuxième lieu, un second élément qui considéré ensemble avec l'élément discrétionnaire, est susceptible de renforcer le caractère sélectif du régime en cause résulte de la circonstance qu'en pratique les entreprises utilisatrices des biens sont principalement d'entreprises actives dans le secteur du transport. D'après le dispositif, les utilisateurs finals des biens doivent être des sociétés qui exploitent le bien dans le cadre de leur activité habituelle. En effet, compte tenu de la durée d'amortissement de 8 ans fixée par la loi, les biens en mesure de bénéficier du régime sont essentiellement des moyens de transport tels que les trains (15 ans), les avions (13 ans) et les navires (8 ans). Cette démarche des autorités françaises a eu pour effet de concentrer l'impact du régime sur le secteur du transport et en particulier du transport maritime. Cet aspect est confirmé par les réponses fournies par les autorités françaises aux questions posées par la Commission. Les informations fournies montrent clairement qu'en pratique la plupart des demandes d'agrément pour bénéficier du régime dérogatoire concernent les investissements dans le secteur du transport (182 sur 189 des demandes d'agrément reçues concernent le secteur du transport ferroviaire, aérien, maritime ou spatial). En outre, le secteur maritime représente à lui seul 75 % des dossiers présentés au Ministre du Budget pour obtenir son agrément. Cette part monte à 82 % si l'on considère le total des agréments accordés. D'ailleurs, les travaux parlementaires relatifs à la mesure en cause (8) laissent entendre que l'objectif recherché est d'aider la flotte commerciale maritime française. Ceci semble être confirmé par le fait que seuls les navires font l'objet d'une exception qui leur permet de bénéficier du régime dérogatoire même dans le cas où il ne s'agit pas d'un bien acquis à l'état neuf.

(24)

Il est vrai que la durée de huit ans permet de réserver l'avantage aux biens d'équipement lourds pour lesquels le retour sur investissement nécessite un délai long. C'est un argument qui justifie économiquement le principe de l'application de cette condition. En effet, il est de jurisprudence constante que pour être qualifiée de mesure générale et donc échapper à l'interdiction de l'article 87 du traité, une mesure fiscale sélective doit pouvoir être justifiée par la nature et l'économie du système fiscal (9). Néanmoins, les autorités françaises n'ont fourni aucun argument qui puisse justifier cette dérogation par la nature ou l'économie du système fiscal français.

(25)

En dernier lieu, seules peuvent bénéficier du régime les entreprises membres d'un GIE, ayant acquis des biens meubles à l'état neuf ayant une durée d'amortissement supérieure à 8 ans. Dès lors, toutes les entreprises dans une situation similaire qui investissent dans un bien avec une durée d'amortissement inférieure à 8 ans ou, si la durée est supérieure à 8 ans, qui ne remplissent pas le critère de l'intérêt économique et social significatif mentionné précédemment, sont exclues du bénéfice de la mesure en cause. En pratique, la Commission estime à ce stade que ce dispositif peut avoir pour effet de restreindre le nombre des bénéficiaires potentiels principalement aux seules entreprises disposant d'actifs permanents significatifs.

(26)

Au vu de l'ensemble des considérations qui précèdent, la Commission estime que le régime en cause est susceptible de constituer un régime sélectif bien que l'article 39 CA du CGI n'empêche d'autres secteurs industriels de bénéficier du mécanisme susvisé. En effet, la Cour de justice a considéré dans son arrêt du 12 juillet 1990 (10) que le fait qu'une mesure soit en théorie ouverte à tous les secteurs n'exclut pas son caractère sélectif, à partir du moment où la mesure favorise en pratique un secteur déterminé. Ce raisonnement a été confirmé par le récent arrêt GEMO (11), où la Cour a qualifié de sélectif un régime bénéficiant aux activités d'élevage et d'abattage qui a, très accessoirement, également bénéficié à d'autres activités.

(27)

Enfin, il convient de rappeler que la Commission s'est déjà prononcée sur la nature d'aides d'État de montages fiscaux similaires à celui mis en place par l'article 39 CA du CGI quant à leur mécanisme, mais fondés sur une autre base juridique — l'article 199 undecies B du Code général des impôts (12). En outre, la décision de la Commission du 8 mai 2001 susmentionnée invoquée par les autorités françaises ne peut pas constituer un précédent dans le cas d'espèce, d'une part car le régime examiné ici est différent de celui qui a fait l'objet de cette décision et d'autre part car cette décision avait pour objet d'examiner la compatibilité non pas des mesures en question mais de l'aide à la restructuration en faveur de Brittany Ferries.

(28)

Par conséquent, il apparaît que le régime du GIE fiscal est susceptible de favoriser certaines entreprises en leur conférant de manière sélective les avantages fiscaux évoqués. Cette différenciation ne peut pas être justifiée par la nature ou l'économie du système fiscal français, puisque, en l'espèce, les autorités françaises n'ont pas fourni des arguments à cet égard (13).

3.3. L'avantage doit être octroyé au moyen de ressources de l'État

(29)	Dans le cas présent, il semble que la réduction de l'assiette imposable des membres du GIE du fait de la déductibilité des déficits d'amortissement ainsi que l'exonération des plus-values dans le cas d'une cession anticipée du bien entraînent une diminution des ressources de l'État.

3.4. Affectation de la concurrence et des échanges entre les Etats membres.

(30)

Selon la jurisprudence constante de la Cour européenne de justice et du Tribunal européen de première instance, les échanges entre les États membres sont affectés lorsque l'entreprise bénéficiaire exerce une activité économique impliquant des échanges entre États membres. Le simple fait que les aides renforcent la position de cette entreprise par rapport à celle de ses concurrents dans les échanges intracommunautaires permet de conclure que ces échanges sont affectés.

(31)

Ce critère apparaît d'emblée rempli dans la mesure où, en premier lieu, les organismes qui consentent la location, en particulier les établissements financiers, exercent une activité économique transfrontalière. Ces sociétés et les autres membres du GIE fiscal sont actifs dans de nombreux secteurs de l'économie, où ils sont en concurrence directe avec d'autres entreprises.

(32)	En deuxième lieu, les biens amortis peuvent être achetés, et en pratique ils sont achetés dans les autres Etats membres. Par ailleurs, les utilisateurs effectifs des biens amortis affectent par leurs activités commerciales les échanges entre les Etats membres.

3.5. Conclusion

(33)

En conclusion, à ce stade, la Commission considère que tous les éléments constitutifs de la notion d'aide d'Etat sont réunis et que le régime du GIE fiscal est susceptible d'entraîner des distorsions de concurrence tant pour ce qui semble être une mesure d'aide pour le secteur du transport que pour les organismes qui consentent la location ou la mise à disposition des biens.

4. EXAMEN DE LA COMPATIBILITÉ

(34)	Dans la mesure où le régime du GIE fiscal semble constituer une aide d'État au sens de l'article 87, paragraphe 1, du traité CE, il y a lieu de porter une première appréciation sur son éventuelle compatibilité à la lumière des dérogations prévues aux paragraphes 2 et 3 de l'article 87 du traité CE.

(35)	Les dérogations prévues à l'article 87, paragraphe 2, du traité CE ne sont pas d'application en l'espèce.

(36)

La dérogation prévue à l'article 87, paragraphe 3, point (a), qui prévoit la possibilité d'autoriser des aides destinées à favoriser le développement économique de régions dans lesquelles le niveau de vie est anormalement bas ou dans lesquelles sévit un grave sous-emploi, ne saurait être invoquée du fait que les mesures ne sont pas limitées régionalement. Il en va de même pour la dérogation prévue à l'article 87, paragraphe 3, point (c), qui autorise les aides visant le développement de certaines régions.

(37)

De même, les autorités françaises n'ont jamais invoqué que le régime concerné rentre dans la catégorie des projets d'intérêt européen commun éligibles à la dérogation prévue à l'article 87, paragraphe 3, point (b). Dans la mesure où il ne vise pas à promouvoir la culture et la conservation du patrimoine, il ne saurait bénéficier de la dérogation prévue à l'article 87, paragraphe 3, point (d). Selon les autorités françaises le mécanisme du GIE fiscal permet de participer à l'objectif de soutien aux intérêts maritimes communautaires. Toutefois, cet objectif ne doit pas être confondu avec l'intérêt européen commun qui, en principe, exige l'engagement des plusieurs Etats Membres.

(38)

Enfin, il convient d'examiner si le régime en question est susceptible de bénéficier de la dérogation prévue à l'article 87, paragraphe 3, point (c), qui autorise les aides facilitant le développement de certaines activités pour autant que les conditions des échanges ne soient pas altérées dans une mesure contraire à l'intérêt commun.

(39)

Les autorités françaises estiment que le régime du GIE fiscal est lié à la réalisation des investissements sociaux et économiques importants, contribuant à l'amélioration de la sécurité maritime, à la création d'emplois et à la formation de marins et d'officiers, à la protection de l'environnement et aux économies d'énergie. À cet égard, il faut souligner que, en ce qui concerne la création d'emplois, le Règlement de la Commission concernant l'application des articles 87 et 88 du traité CE aux aides d'Etat à l'emploi (14) dispose que le niveau de l'aide ne doit pas dépasser ce qui est nécessaire pour inciter à la création d'emploi. En l'espèce, la Commission constate que il n'a y pas un lien entre l'impact en termes d'emploi et le montant de l'investissement réalisé qui pourrait permettre à la Commission de considérer ce régime comme compatible avec le marché commun. De même, puisqu'il n'existe pas un lien direct entre le montant de l'investissement et l'impact sur les objectifs invoqués par les autorités françaises, la Commission ne peut pas accepter l'amélioration de la sécurité maritime, la formation de marins et d'officiers, la protection de l'environnement et l'économie d'énergie comme justifications valables rendant le régime compatible avec le marché commun. En tout état de cause les autorités françaises n'ont pas démontré à ce stade que les bénéfices accordés dans le cadre du régime étaient proportionnés aux objectifs visés. En outre, le régime ne semble pas satisfaire aux lignes directrices concernant les aides à finalité régionale (15), ni à l'encadrement multisectoriel des aides à finalité régionale en faveur de grands projets d'investissement (16). En effet, le régime n'est pas limité aux régions françaises éligibles aux aides à finalité régionale et ne tient nul compte des seuils prévus par l'encadrement multisectoriel précité. La Commission estime également à ce stade que le régime n'est pas conforme aux dispositions de l'encadrement communautaire des aides pour la protection de l'environnement (17) dans la mesure où les textes régissant le régime ne garantissent pas que les dispositions de cet encadrement soient respectées. Enfin, la Commission estime à ce stade que le régime ne satisfait pas aux conditions prévues par les orientations communautaires sur les aides d'État au transport maritime (18). En effet, la Commission a constaté à de nombreuses reprises que des aides pour l'achat de véhicules de transport ou actifs mobiles n'étaient, en principe, pas compatibles avec le marché commun.

(40)	De même, les avantages fiscaux accordés dans le cadre du régime précité ne sont pas liés à la réalisation des objectifs susmentionnés d'une manière précise et prévisible qui pourrait permettre à la Commission d'apprécier leur compatibilité.

(41)	Le régime en question ne semble pouvoir a priori bénéficier d'aucune des dérogations prévues à l'article 87 du Traité. En conséquence, la Commission exprime ses doutes quant à la compatibilité du régime du GIE fiscal avec le marché commun.

5. CONCLUSION

(42)

Compte tenu des considérations qui précèdent, la Commission invite la France, dans le cadre de la procédure de l'article 88, paragraphe 2, du traité CE, à présenter ses observations et à fournir toute information utile pour l'évaluation de la mesure dans un délai d'un mois à compter de la date de réception de la présente. La Commission invite vos autorités à transmettre immédiatement une copie de cette lettre aux bénéficiaires potentiels de l'aide. La Commission sollicite aussi les informations concernant le montant de l'aide accordé aux bénéficiaires du régime.

(43)

La Commission invite également la France et les tiers intéressés à présenter des observations et à fournir tout élément utile pour déterminer s'il existe, dans le chef des bénéficiaires du régime, une confiance légitime de nature à imposer la prévision de mesures transitoires. En particulier, la Commission invite les entreprises qui ont fait l'objet d'un refus des autorités françaises et celles qui ont pu obtenir un agrément au titre de l'article 39 CA de CGA de témoigner de leur cas individuel. Les parties intéressées, ayant déjà bénéficié du régime, sont invitées à répondre si elles auraient néanmoins réalisé leur investissement sans agrément du Ministre du Budget.

(44)

Par la présente, la Commission avise la France qu'elle informera les intéressés par la publication de la présente lettre et d'un résumé de celle-ci au Journal officiel de l'Union européenne. Elle informera également les intéressés dans les pays de l'AELE signataires de l'accord EEE par la publication d'une communication dans le supplément EEE du Journal officiel, ainsi que l'autorité de surveillance de l'AELE en leur envoyant une copie de la présente. Tous les intéressés susmentionnés seront invités à présenter leurs observations dans un délai d'un mois à compter de la date de cette publication.”

(1) EGT C 74, 10.3.1998.

(2) EGT C 70, 19.3.2002 (tidigare Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt EGT C 107, 7.4.1998).

(3) EGT C 37, 3.2.2001 (tidigare Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön EGT C 72, 10.3.1994).

(4) EUT C 13, 17.1.2004 (tidigare Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter, EGT C 205, 5.7.1997).

(5) Ou autres ’véhicules fiscaux transparents’.

(6) JO L 12 du 15.1.2002, p. 33.

(7) JO C 384 du 10.12.1998.

(8) Rapport no 449 (1997-1998) de MM. Alain LAMBERT et Philippe MARINI, fait au nom de la commission des finances, déposé le 26 mai 1998.

(9) CJCE 2 juillet 1974 dans l'affaire C-173/73 Italie/Commission.

(10) CJCE 12 juillet 1990, Société CdF Chimie azote et fertilisants SA et Société chimique de la Grande Paroisse SA contre Commission, aff. C-169/84, Rec. p. I-3083.

(11) 20 novembre 2003, aff. C-126/01.

(12) Cas N 96/b/03 loi de programme pour l'outre-mer: mesures fiscales en faveur des DOM, N 502/02 Caraïbes Air Transport programme 2002, N 427/03 Air Austral, N 474/03 Air Caraïbes programme 2003.

(13) 26 septembre 2002, aff. C-351/98.

(14) JO L 337 du 13.12.2002 (antérieurement les lignes directrices concernant les aides à l'emploi, JO C 334 du 12.12.1995).

(15) JO C 74 du 10.3.1998.

(16) JO C 70 du 19.3.2002 (antérieurement l'encadrement multisectoriel des aides à finalité régionale en faveur de grands projets d'investissement JO C 107 du 7.4.1998).

(17) JO C 37 du 3.2.2001 (antérieurement l'encadrement communautaire des aides d'État pour la protection de l'environnent JO C 72 du 10.3.1994).

(18) JO C 13 du 17.1.2004 (antérieurement orientations communautaires sur les aides d'État au transport maritime, JO C 205 du 5.7.1997).

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 89

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	48 årgången 13 april 2005

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Kommissionen
2005/C 089/1	Eurons växelkurs	1

2005/C 089/2	Meddelande om att vissa antidumpningsåtgärder upphör att gälla	2

2005/C 089/3	Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kaliumklorid med ursprung i Republiken Vitryssland och Ryska federationen	3

2005/C 089/4	Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kaliumklorid med ursprung i Republiken Vitryssland	7

2005/C 089/5	Informationförfarande – tekniska föreskrifter ( 1 )	9

2005/C 089/6	Statligt stöd – Frankrike – Statligt stöd nr C 46/2004 (f.d. NN 65/2004) – Skattemässigt gynnade ekonomiska intressegrupper (GIE fiscaux): Gynnsamma avskrivningsregler för vissa verksamheter som godkänts av finansministeriet – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter på stöd C 46/2004 (f.d. NN 65/2004) ( 1 )	15

	Rättelser
2005/C 089/7	Rättelse till meddelandet Helgdagar 2005(EUT C 65, 17.3.2005)	21

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2985
JPY	japansk yen	139,97
DKK	dansk krona	7,4502
GBP	pund sterling	0,68540
SEK	svensk krona	9,1578
CHF	schweizisk franc	1,5494
ISK	isländsk krona	80,47
NOK	norsk krona	8,1760
BGN	bulgarisk lev	1,9559
CYP	cypriotiskt pund	0,5829
CZK	tjeckisk koruna	29,893
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	245,93
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6960
MTL	maltesisk lira	0,4303
PLN	polsk zloty	4,0793
ROL	rumänsk leu	36 176
SIT	slovensk tolar	239,71
SKK	slovakisk koruna	38,660
TRY	turkisk lira	1,7467
AUD	australisk dollar	1,6738
CAD	kanadensisk dollar	1,6022
HKD	Hongkongdollar	10,1272
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7983
SGD	singaporiansk dollar	2,1388
KRW	sydkoreansk won	1 315,90
ZAR	sydafrikansk rand	7,9634
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,7470
HRK	kroatisk kuna	7,3950
IDR	indonesisk rupiah	12 318,87
MYR	malaysisk ringgit	4,934
PHP	filippinsk peso	70,346
RUB	rysk rubel	36,0630
THB	thailändsk baht	51,511

Produkt	Ursprungs- eller exportland/länder	Åtgärd	Hänvisning	Utgångsdatum
Kaliumklorid	Ukraina	Antidumpnings-tull	Rådets förordning (EEG) nr 3068/1992 (EGT L 308, 24.10.1992, s. 41) senast ändrad genom förordning (EG) nr 992/2004 (EUT L 182, 19.5.2004, s. 23)	12.5.2005