23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/1

---

Eurons växelkurs (1)

22 december 2004

(2004/C 319/01)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3384
JPY	japansk yen	139,18
DKK	dansk krona	7,4351
GBP	pund sterling	0,69905
SEK	svensk krona	9,0245
CHF	schweizisk franc	1,5436
ISK	isländsk krona	83,59
NOK	norsk krona	8,2830
BGN	bulgarisk lev	1,9559
CYP	cypriotiskt pund	0,5788
CZK	tjeckisk koruna	30,563
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	245,71
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6895
MTL	maltesisk lira	0,4329
PLN	polsk zloty	4,0908
ROL	rumänsk leu	37 946
SIT	slovensk tolar	239,73
SKK	slovakisk koruna	38,750
TRL	turkisk lira	1 860 200
AUD	australisk dollar	1,7442
CAD	kanadensisk dollar	1,6478
HKD	Hongkongdollar	10,4143
NZD	nyzeeländsk dollar	1,8735
SGD	singaporiansk dollar	2,1940
KRW	sydkoreansk won	1 410,27
ZAR	sydafrikansk rand	7,5985

---

(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/2

---

Tillkännagivande i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 479/92 av den 25 februari 1992 om tillämpning av artikel 81.3 i EG-fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederier (konsortier) (1)

(2004/C 319/02)

(Text av betydelse för EES)

I enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 479/92 uppmanas alla berörda parter att inkomma med kommentarer till det bifogade utkastet till kommissionens förordning (EG) om tillämpning av artikel 81.3 i EG-fördraget på vissa grupper av avtal på sjöfartsområdet. Eventuella kommentarer bör skickas inom sex veckor från dagen för publicering av denna notis till:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Enhet COMP/D2, rum J70 2/55

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 01 28

E-mail: april.spallin@cec.eu.int

---

(1)  EGT L 55, 29.2.1992, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1/2003 (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

---

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/5

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.3671 – De Raekt/ING/VGG)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(2004/C 319/03)

(Text av betydelse för EES)

1.

Kommissionen mottog den 16 december 2004 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen De Raekt B.V. (De Raekt, Nederländerna) och ING Corporate Investments Participaties B.V. (ING CIP, Nederländerna), som tillhör koncernen ING Groep N.V. (ING Group, Nederländerna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensamt fullständig kontroll över företaget Van Gaensewinkel Groep B.V. (VGG, Nederländerna) genom förvärv av aktier.

2.	De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — De Raekt: Privat holdingföretag, — ING CIP: Riskkapitalbolag, — VGG: Tjänster inom sektorn för avfallshantering.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.3671– De Raekt/ING/VGG till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret för ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 B-1049 Bryssel

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  Finns tillgänglig på DG Konkurrens hemsida:

http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/legislation/consultation/simplified_tru.pdf

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/6

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3598 – REPSOL/BOREALIS POLÍMEROS)

(2004/C 319/04)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 19 november 2004 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32004M3598. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/6

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.3602 – JABIL/PHILIPS CONSUMER ELECTRONICS POLAND)

(2004/C 319/05)

(Text av betydelse för EES)

Kommissionen beslutade den 17 november 2004 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32004M3602. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://europa.eu.int/eur-lex/lex).

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/7

---

BESLUT AV EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

av den 25 februari 2004

om internationella handelsföretag

(ISLAND)

(2004/C 319/06)

EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

MED BEAKTANDE AV avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta och protokoll 26 till detta,

MED BEAKTANDE AV avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), i synnerhet artikel 24 och artikel 1 i del I i protokoll 3 till detta,

MED BEAKTANDE AV procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (3), i synnerhet kapitel 17B (4) i dessa,

MED BEAKTANDE AV övervakningsmyndighetens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet (5), och

av följande skäl:

I.   SAKFÖRHÅLLANDE

1.   Förfarande

2.   Beskrivning av åtgärderna: Skattelagstiftning som är tillämplig på internationella handelsföretag i Island

Genom lag nr 31/1999 begränsas räckvidden för den verksamhet som ett internationellt handelsföretag får bedriva till följande:

—	Bedriva handel under eget namn med utländska företag utanför Island, eller som en mellanhand vid sådan handel med varor som inte omfattas av EES-avtalet och som inte har sitt ursprung i Island.

—	Agera mellanhand vid handel med tjänster mellan utländska företag utanför Island.

—	Verka som ett holdingbolag som äger och investerar i utländska företag, eller immateriella tillgångar som är officiellt registrerade utanför Island, såsom varumärken, patent, mönsterrätter och upphovsrätter.

—	Äga eller kontrollera och registrera flygplan och fartyg som inte är fiskefartyg i Island, förutsatt att dessa flygplan och fartyg endast används för verksamhet inom vilken internationella handelsföretag kan vara verksamma.

—	Äga eller kontrollera och registrera flygplan eller fartyg förutom fiskefartyg i Island och hyra ut eller vidareuthyra dem till utländska företag för transport utanför Island.

—	Det får inte handla under eget namn med varor, varken med parter i eller utanför Island. Det får inte heller agera mellanhand vid sådan handel och det får inte helt eller delvis bearbeta varor i Island.

3.   Synpunkter från Islands regering

II.   BEDÖMNING

I artikel 61.1 i EES-avtalet anges följande:

1.   Selektiv fördel för vissa företag

2.   Statliga medel

3.   Snedvridning av konkurrensen och inverkan på handeln

4.   Nytt stöd

5.   Förenlighet med EES-avtalets funktion

6.   Återkrav av redan utbetalat stöd

7.   Slutsats

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

De skatteåtgärder till förmån för internationella handelsföretag som har vidtagits i Island genom lag nr 31/1999 och lag nr 29/1999 och närliggande lagstiftning utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61 i EES-avtalet. Den skatteordning som är tillämplig på internationella handelsföretag i Island är oförenlig med EES-avtalets funktion.

2.	Island skall upphöra med de skatteåtgärder som avses i punkt 1.

3.

Island skall vidta alla de åtgärder som krävs för att från mottagaren återkräva det stöd som avses i punkt 1 och som olagligen har utbetalats till mottagaren, med avdrag för de återbetalningar som eventuellt redan har gjorts till respektive myndigheter. Återbetalningen skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut. Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från och med den dag stödet stod till stödmottagarens förfogande till och med den dag då det har återbetalats. Räntan skall beräknas på grundval av den referensränta som sätts av övervakningsmyndigheten med avdrag för den ränta som redan har tagits ut av respektive myndigheter.

4.	Island skall inom två månader från dagen för delgivningen av detta beslut underrätta övervakningsmyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa detta beslut.

5.	Detta beslut riktar sig till Island. Islands regering skall informeras om beslutet genom en skrivelse som innehåller en kopia av beslutet.

6.	Detta beslut är giltigt på engelska.

---

(1)  Nedan kallat ”EES-avtalet”.

(2)  Nedan kallat ”övervakningsavtalet”.

(3)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994, EGT L 231, 1994, EES-supplement nr 32 av den 3 september 1994, senast ändrade genom övervakningsmyndighetens beslut nr 198/03/KOL av den 5.11.03, ej offentliggjort.

(4)  Kapitel 17b om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag, som antogs genom övervakningsmyndighetens beslut nr 149/99/KOL av den 30 juni 1999, EGT L 137, 8.6.2000, s. 11, EES-supplement nr 26.

(5)  Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 392/01/KOL av den 6 december 2001, EGT C 87, 11.4.2002, s. 10.

(6)  Kapitel 17B.3.1 i riktlinjerna för statligt stöd.

(7)  Se även till exempel kommissionens beslut 2003/515/EG av den 17 februari 2003 om den stödåtgärd som Nederländerna har genomfört till förmån för internationell finansieringsverksamhet, EGT L 180, 18.7.2003, s. 52, punkt 82.

(8)  Dom av den 2 juli 1974 i mål 173/73, Italien mot kommissionen, Rec. 1974, s. 709.

(9)  Se förslaget till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 17 september 1998 i mål C-6/97, Italien mot kommissionen, REG 1999, s. I–2981, punkt 27.

(10)  Kapitel 17B.3.2 i riktlinjerna för statligt stöd.

(11)  Dom av den 29 september 2000 i mål T-55/99, Confederación Española de Transporte de Mercancías (CETM) mot kommissionen, REG 2000, s. II–3207, punkt 53.

(12)  Kapitel 17B.3 i riktlinjerna för statligt stöd.

(13)  Se kommissionens beslut av den 20 december 2001 om den stödordning som Spanien genomförde 1993 till förmån för vissa nystartade företag i Biscaya (Spanien), EGT L 40, 14.2.2003, s. 11, punkt 64.

(14)  Kapitel 12 i riktlinjerna för statligt stöd som gäller regeln om stöd av mindre betydelse. Detta kapitel ströks genom beslut nr 198/03/KOL av den 5 november 2003 av Eftas övervakningsmyndighet. Genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56) införlivades kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (EGT L 10, 13.1.2001, s. 30) i bilaga XV till EES-avtalet.

(15)  Se exempelvis domen av den 21 mars 1990 i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen (”Tubemeuse”), Rec. 1990, s. I–959, punkt 43 och domen av den 14 september 1994 i de förenade målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92, Spanien mot kommissionen, Rec. 1994, s. I–4103, punkterna 40–42.

(16)  Dom av den 17 september 1980 i mål 730/79, Philip Morris mot kommissionen, Rec. 1980 s. 2671.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/17

---

Uppmaning enligt artikel 1.2 i del 1 av protokoll 3 till övervakningsavtalet att inkomma med synpunkter på ett statligt stöd i form av befrielse från dokumentavgifter och registreringsavgifter i samband med skapandet av det norska bolaget Entra Eiendom AS (nedan kallat Entra)

(2004/C 319/07)

Eftas övervakningsmyndighet har genom beslut 132/04/COL av den 16 juni 2004, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, inlett ett förfarande enligt artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (övervakningsavtalet). Norges regering har underrättats genom en kopia av beslutet.

Eftas övervakningsmyndighet uppmanar härmed övriga Eftastater, EU:s medlemsstater samt andra berörda parter att inom en månad från den dag då detta meddelande offentliggörs inkomma med synpunkter på åtgärden i fråga till

EFTA Surveillance Authority

74, Rue de Trèves/Trierstraat 74

B-1040 Bryssel

Synpunkterna kommer att meddelas Norges regering. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

Förfarande

Eftas övervakningsmyndighet begärde den 22 maj 2002 information från Norges regering om ett påstått statligt stöd till förmån för fastighetsbolaget Entra Eiendom AS. En skriftväxling följde därefter mellan Norges regering och övervakningsmyndigheten.

Beskrivning av stödåtgärden

Norges regering informerade den 4 juni 1999 Stortinget om omorganisationen av Statsbygg, dvs. det offentliga bygg- och egendomsdirektoratet, och om skapandet av aktiebolaget Entra.

Egendom, kapital och personal (tillgångar och fordringar) överfördes med verkan från och med den 1 juli 2000 från staten till Entra i utbyte mot andelar i bolaget. Äganderätten till egendomarna överfördes från norska staten till Entra och registrerades i Entras namn. Bolaget ägs till 100 % av norska staten. Bolaget äger cirka 120 fastigheter, vilket motsvarar 880 000 m2.

Alla fastigheter i Norge finns registrerade i ett fastighetsregister, som inrättats i enlighet med lag nr 2 om registrering av fastigheter (Lov om tinglysing) av den 7 juni 1935. Enligt §7 första stycket i lag nr 59 om dokumentavgift (Lov om dokumentavgift) från 1975 skall en dokumentavgift tas ut när en överföring av äganderätten till en egendom registreras. I enlighet med lag nr 86 om domstolsavgifter (Lov om rettsgebyr) från 1982 skall en avgift tas ut för registrering av ägarbyten.

I den rättsakt som förelades Stortinget den 4 juni 1999 angavs att omregistreringen i fastighetsregistret och andra offentliga register skulle göras i form av ett namnbyte. Entra behövde därför inte betala några dokument- och registreringsavgifter. Norges regering anser att ett sådant förfarande är i linje med tidigare omorganisationer av statliga enheter.

Enligt de uppgifter som lämnats in skulle avgifterna för överföringen av äganderätten till Entra uppgå till cirka 80,6 miljoner norska kronor (cirka 10,4 miljoner euro).

Bedömning

Entra har befriats från dokument- och registreringsavgifter genom att det antagits särskilda bestämmelser. Övervakningsmyndigheten anser att detta innebär att företaget beviljats en ekonomisk fördel. Det finns inga andra bestämmelser i norsk lag som säger att transaktioner av detta slag skulle vara undantagna från den allmänna regeln att dokument- och registreringsavgifter skall tas ut när en överföring av äganderätten till en egendom registreras.

Norges regering hävdar att åtgärden inte innebär en ekonomisk fördel av samma slag som det skulle ha varit om det hade varit fråga om ett privat företag i samma situation. Inom en stödordning definieras statligt stöd som stöd som gynnar vissa företag framför andra företag som i förhållande till syftet med stödet befinner sig i samma faktiska och juridiska situation som företaget som får stöd. Övervakningsmyndigheten håller inte med om att artikel 61.1 i EES-avtalet inte skulle vara tillämplig på den aktuella befrielsen från dokument- och registreringsavgifter bara för att det inte är fråga om ett privat företag.

Norges regering hävdar vidare att befrielsen från dokument- och registreringsavgifter inte innebär någon fördel då bolagets kapitalstruktur, soliditet och totala värde enligt den ingående balansräkningen förblir oförändrade. Övervakningsmyndighetens preliminära åsikt är emellertid att dokument- och registreringsavgifterna utgör en fordran på företaget, varför befrielse från denna fordran är en fördel för företaget av det slag som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Det är inte möjligt att bortse från en sådan fördel på grundval av hur balansräkningen upprättats.

Övervakningsmyndigheten anser dessutom att bortfallet av skatteintäkter är likvärdigt med förbrukning av statliga medel i form av skatteutgifter.

Enligt de norska myndigheterna är det fråga om en allmän åtgärd som inte omfattas av artikel 61.1. Övervakningsmyndigheten påpekar att skatteåtgärder som är öppna för alla företag inom en Eftastat i princip är att betrakta som allmänna åtgärder. Att vissa åtgärder är av selektiv art måste inte nödvändigtvis innebära att de skall betraktas som statligt stöd. Så är fallet om de kan motiveras ekonomiskt med att de är nödvändiga eller ändamålsenliga för ett effektivt skattesystem. Enligt övervakningsmyndigheten finns det heller inget i gällande lagstiftning och praxis beträffande punktskatter som gör att det skulle vara möjligt att anse att Entra när det gäller dokument- och registreringsavgifter skall betraktas som en eller flera delar av Statsbygg. Åtgärden måste därför betraktas som selektiv i den mening som avses i artikel 61.1.

Övervakningsmyndigheten noterar också att företaget är verksamt i hela Norge på en marknad som dessutom är öppen för aktörer från andra EES-stater. Åtgärden påverkar eller hotar således att påverka konkurrensen och handeln mellan de avtalsslutande parterna.

Sammanfattning

Mot bakgrund av ovanstående hyser övervakningsmyndigheten tvivel om att den aktuella åtgärden, dvs. befrielse från dokument- och registreringsavgifter i samband med skapandet av bolaget Entra Eiendom AS, inte är förenlig med EES-avtalets funktion. Övervakningsmyndigheten måste därför inleda det formella undersökningsförfarande som anges i artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

---

(1)  Hereinafter referred to as the EEA Agreement.

(2)  Hereinafter referred to as the Surveillance and Court Agreement.

(3)  Procedural and Substantive Rules in the Field of State Aid (State Aid Guidelines), adopted and issued by the EFTA Surveillance Authority on 19 January 1994, published in Official Journal L 231, 03.09.1994, as amended by Decision No: 90/04/COL, 23 April 2004 (not yet published). The State aid guidelines are available on the Authority's website: www.eftasurv.int.

(4)  In particular in ”Dagens Næringsliv”on 9 April 2002.

(5)  ”St prp nr 84 (1998-99) Om ny strategi for Statsbygg og etablering av Statens utleiebygg AS”.

(6)  The original name of the company was ”Statens utleiebygg AS”. Hereinafter Entra is used for Entra and Statens utleiebygg AS.

(7)  ”Ot prp nr 83 (1998-99) Om lov om omdanning av deler av Statsbyggs eiendomsvirksomhet til aksjeselskap”. Law of 18 February 2000, No.11.

(8)  ”St.prp. nr. 1 Tillegg nr. 10 (1999-2000) Om etablering av Statens utleiebygg AS”.

(9)  The group consists, in addition to Entra Eiendom AS, of Entra Eiendom Drift AS, Universitetsgaten 2 AS, Biskop Gunnerus gate 14 AS, Instituttveien 24 AS and Tollpakkhuset AS. Source: Annual report 2002. See

http://www.entraeiendom.no/files/pdf/aarsrapport_2002.pdf

(10)  Preliminary accounts for 2003 presented on 19 February 2004. See

http://www.entraeiendom.no/files/Entra_Eiendom_AS_Preliminary_results_2003.pdf

(11)  The registration fee (”tinglysingsgebyret”) is 2 times the basic court fee (”rettsgebyret”), see § 21 of the Court fee Act 1982 No 86 (”Rettsgebyrloven”).

(12)  Chapter 7.6.1.

(13)  Chapter 19: Public authorities' holdings. Chapter 20: Application of State aid provisions to public enterprises in the manufacturing sector.

(14)  Value per 2000.

(15)  Cf. Case 173/73 Italy v. Commission [1974] ECR 709.

(16)  Cf. Case T-157/01 Danske Busvognmænd v Commission, judgment of 16 March 2004, para. 57.

(17)  Cf. Case C-308/01 GIL Insurance Ltd, judgment of 29 April 2004.

(18)  Indeed, in some aspects, the methods described may in fact be less favourable for private undertakings compared to public ones since the registration of declaration on the restriction of the right to ownership does not exclude the risk of execution proceedings/creditor's or bankruptcy estate's extinction of the rights of a legal successor to the debtor's property.

(19)  Cf., inter alia, Case C-157/01 Kingdom of the Netherlands v. Commission, judgment of 29 April 2004.

(20)  Cf., inter alia, Case 173/73 Italy v. Commission, cited above, Case C-75/97 Kingdom of Belgium v. Commission [1999] ECR I-3671, Case C-157/01 Kingdom of the Netherlands v. Commission, cited above, and Case C-308/01 GIL Insurance Ltd, cited above.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/30

---

BESLUT AV EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET nr 148/04/KOL

av den 30 juni 2004

om miljörelaterade skatteåtgärder

(NORGE)

(2004/C 319/08)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta,

med beaktande av Avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24 i detta och protokoll 3 (3) till detta,

med beaktande av procedurregler och materiella regler inom området för statligt stöd (4), särskilt kapitel 15 i dessa (5),

med beaktande av övervakningsmyndighetens beslut om att inleda ett formellt granskningsförfarande (6),

efter att ha uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter (7), i enlighet med bestämmelserna i kapitel 5 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd (8), och med beaktande av deras synpunkter, och

av följande skäl:

I.   BAKGRUND

A.   FÖRFARANDE

B.   BESKRIVNING AV STÖDÅTGÄRDERNA

1.   Avgiftsbefrielse för elförbrukning

a)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning inom tillverknings- och gruvindustrin samt inom växthusnäringen

b)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning avseende elförbrukare i vissa regioner (kommuner)

2.   Undantag enligt koldioxidavgiftsordningen

3.   Partiellt slopande av svaveldioxidavgiften

C.   TVIVEL SOM ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETEN UTTRYCKTE I BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET

1.   Avgiftsbefrielse för elförbrukning

a)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning inom vissa industrigrenar

b)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning avseende elförbrukare i vissa regioner (kommuner)

2.   Undantag enligt koldioxidavgiftsordningen

a)   Avgiftsbefrielsen för kol och koks som används som råmaterial eller som reduktionsmedel i industriprocesser

b)   Avgiftsbefrielse för kol och koks som används för energiändamål vid produktion av cement och leca

c)   Den nedsatta koldioxidavgiftssatsen på mineraloljor för pappers- och massaindustrin

3.   Partiellt slopande av svaveldioxidavgiften

4.   Klassificering som ”nytt stöd”

D.   SYNPUNKTER FRÅN DEN NORSKA REGERINGEN OM BESLUTET ATT INLEDA FÖRFARANDET

1.   Avgiftsbefrielse för elförbrukning

a)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning inom vissa industrigrenar

b)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning avseende elförbrukare i vissa regioner

2.   Undantag enligt koldioxidavgiftsordningen

a)   Avgiftsbefrielse för kol och koks som används som råmaterial eller som reduktionsmedel i industriprocesser

b)   Avgiftsbefrielse för kol och koks som används för energiändamål vid produktion av cement och leca

c)   Den nedsatta koldioxidavgiftssatsen på mineraloljor för pappers- och massaindustrin

3.   Partiellt slopande av svaveldioxidavgiften

4.   Klassificering som ”nytt stöd”

E.   SYNPUNKTER FRÅN TREDJE PART PÅ BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET

1.   Avgiftsbefrielse för elförbrukning

2.   Undantag enligt koldioxidavgiftsordningen

a)   Avgiftsbefrielse för kol och koks som används som råmaterial eller som reduktionsmedel i industriprocesser

b)   Avgiftsbefrielse för kol och koks som används för energiändamål vid produktion av cement och leca

c)   Den nedsatta koldioxidavgiftssatsen på mineraloljor för pappers- och massaindustrin

3.   Partiellt slopande av svaveldioxidavgiften

4.   Klassificering som ”nytt stöd”

II.   BEDÖMNING

A.   BESLUTETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

B.   STATLIGT STÖD I DEN MENING SOM AVSES I ARTIKEL 61.1 I EES-AVTALET

1.   Avgiftsbefrielse för elförbrukning

a)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning för tillverknings- och gruvindustrin

I detta sammanhang bör det erinras om domstolens utslag i Adria Wien-målet:

b)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning avseende elförbrukare i vissa regioner (kommuner)

2.   Undantag enligt koldioxidavgiftsordningen

a)   Avgiftsbefrielsen för kol och koks som används som råmaterial eller som reduktionsmedel i industriprocesser

b)   Skattebefrielse av kol och koks som används för energiändamål vid produktion av cement och leca

c)   Den nedsatta koldioxidskattesatsen på mineraloljor för pappers- och massaindustrin

3.   Slopandet av svaveldioxidavgiften på användning av kol och koks och på utsläpp från oljeraffinaderier

a)   Slopandet av svaveldioxidavgiften på användning av kol och koks

b)   Slopandet av svaveldioxidavgiften på utsläpp från oljeraffinaderier

C.   BEDÖMNING AV FÖRENLIGHETEN

I punkt 46.1 i miljöriktlinjerna anges att om en Eftastat inför nya miljöavgifter inom en sektor eller för produkter som inte avgiftsharmoniserats på gemenskapsnivå eller om avgiften ligger över gemenskapsnormen kan tioåriga undantagsbeslut vara motiverade

a)	om denna avgiftsbefrielse antingen är förenad med villkor att avtal sluts mellan Eftastaten i fråga och de stödmottagande företagen, varigenom företagen åtar sig att uppnå miljöskyddsmålen, eller

b)

om det belopp som företagen betalar efter nedsättningen fortfarande är betydligt högre än gemenskapens minimibelopp (när en gemenskapsavgift finns – första strecksatsen) eller utgör en betydande del av den nationella avgiften (när avgiften inte motsvarar en harmoniserad gemenskapsavgift – andra strecksatsen).

1.   Avgiftsbefrielse för elförbrukning

a)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning för tillverknings- och gruvindustrin

b)   Avgiftsbefrielse för elförbrukning avseende elförbrukare i vissa regioner

2.   Undantag enligt koldioxidavgiftsordningen

a)   Skattebefrielse för kol och koks som används för energiändamål vid produktion av cement och leca

b)   Den nedsatta koldioxidskattesatsen på mineraloljor för pappers- och massaindustrin

Koldioxidavgiften på mineraloljor medför minskad användning av fossila bränslen och måste anses ha en betydande positiv effekt i miljöskyddshänseende. Övervakningsmyndigheten noterar att enligt information från de norska myndigheterna hade pappers- och massaindustrin minskat koldioxidutsläppen med 60 000 ton till år 1999. Dessutom står följande i den norska regeringens rapport ”Norway's third national communication under the Framework Convention on Climate Change” (juni 2002 (61)):

D.   KVALIFICERING SOM ”NYTT STÖD” FRÅN OCH MED DEN 1 JANUARI 2002

a)   Den tvingande verkan av ett godtagande av lämpliga åtgärder

b)   Konsekvenserna av den tvingande verkan

E.   ÅTERKRAV

a)   Berättigade förväntningar

b)   Belopp som skall återkrävas

F.   SLUTSATSER

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Följande norska åtgärder utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet: a) Avgiftsbefrielse för elförbrukning för tillverknings- och gruvindustrin. b) Avgiftsbefrielse för elförbrukning för företag lokaliserade i Finnmark och i sju kommuner i Nord-Troms (Karlsøy, Kvænangen, Kåfjord, Lyngen, Nordreisa, Skjervøy och Storfjord). c) Befrielsen från koldioxidavgift på kol och koks som används för energiändamål i cement- och lecaindustrin. d) Den nedsatta koldioxidavgiftssatsen på mineraloljor för pappers- och massaindustrin.

2.	Befrielsen från koldioxidavgiften för kol och koks som används som råmaterial och reduktionsmedel utgör inte stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

3.	Slopandet av svaveldioxidsavgiften på användning av kol och koks och slopandet av svaveldioxidsavgiften på utsläpp från oljeraffinaderier från och med den 1 januari 2004 utgör inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

4.	De åtgärder som anges i punkt 1 i föreliggande beslut utgör nytt stöd från och med den 1 januari 2002.

5.	Den åtgärd som anges i punkt 1 d i föreliggande beslut är förenlig med EES-avtalets funktion fram till och med den 31 december 2004.

6.	De åtgärder som anges i punkt 1 a, b och c i föreliggande beslut är oförenliga med EES-avtalets funktion.

7.	Det oförenliga stöd som avser i punkt 1 c i föreliggande beslut behöver inte återkrävas.

8.

Det oförenliga stöd som anges i punkt 1 a och b i föreliggande beslut skall återkrävas från stödmottagarna från och med den 6 februari 2003. Återkravet skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut. Storleken på det återkrävda beloppet bör motsvara en betydande del av den nationella avgiften, och allra minst den minimisats på 0,5 euro per MWh som anges i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG). Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till den dag det har återbetalats. Räntan skall beräknas enligt den referensränta som tillämpas för att beräkna nettobidragsekvivalenten för regionalt stöd och skall kapitaliseras årligen.

9.	Den norska regeringen uppmanas att inom två månader efter mottagandet av detta beslut informera övervakningsmyndigheten om vilka åtgärder som vidtagits för att följa föreliggande beslut.

10.	Detta beslut riktar sig till Konungariket Norge.

11.	Detta beslut är giltigt på engelska språket.

---

(1)  Nedan kallat ”EES-avtalet”.

(2)  Nedan kallat ”övervakningsavtalet”.

(3)  Noteras bör att ändringarna av protokoll 3 till avtalet trädde i kraft den 28 augusti 2003 till följd av en överenskommelse mellan Eftastaterna av den 10 december 2001 om ändring av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol. Genom ändringarna införlivades rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget med protokoll 3.

(4)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994 (EGT L 231 och EES-supplement nr 32, 3.9.1994) senast ändrade genom övervakningsmyndighetens beslut nr 62/04/COL av den 31 mars 2004, som ännu inte offentliggjorts. Nedan kallade ”övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd”.

(5)  Kapitel 15 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön i enlighet med övervakningsmyndighetens beslut nr 152/01/KOL av den 23 maj 2001 (EGT L 237, 6.9.2001, s. 16 och EES-supplement nr 6, 24.1.2002), nedan kallade ”miljöriktlinjerna”.

(6)  Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 149/02/KOL av den 26 juli 2002 om miljörelaterade skatteåtgärder (Norge), offentliggjort i EGT L 31, 6.2.2003, s. 36 och EES-supplementet till EUT nr 8, 6.2.2003, s. 2.

(7)  Tillkännagivande som informerar Eftastaterna, EU:s medlemsstater och berörda parter om besluten att inleda ett förfarande och uppmanar dem att inom två veckor från dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande inkomma med sina synpunkter, offentliggjord i EUT C 105, 1.5.2003, s. 38 och EES-supplementetet till EUT nr 22, 1.5.2003.

(8)  I synnerhet punkt 5.3.2. i riktlinjerna.

(9)  Se fotnot 6.

(10)  Se fotnot 7.

(11)  I bestämmelsen hänvisas till den statistiska klassifikationen D, vilket motsvarar NACE D kapitlen 15-37.

(12)  I bestämmelsen hänvisas till den statistiska klassifikationen C, vilket motsvarar NACE C kapitel 10-14.

(13)  Det finns inte någon hänvisning till någon statistisk klassifikation; sektorn torde dock omfattas av NACE A.

(14)  Forskrift 23. desember 1992 nr. 1203 om avgiftsmessig avgrensning og praktisering av fritak for avgift på elektrisk kraft for industrien mv.

(15)  Forskrift 23. desember 1992 nr. 1203 om avgiftsmessig avgrensning og praktisering av fritak for avgift på elektrisk kraft for industrien mv., ändrad genom Forskrift 21. desember 2000 nr. 1344.

(16)  Forskrift 11. desember 2001 nr. 1451 om særavgifter.

(17)  Tillämplig växelkurs för Norge var från och med den 3 januari 2002, 8,0105 norska kronor = 1 € och från och med den 3 januari 2003, 7,2360 norska kronor = 1 € (http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/dbaFile791.html).

(18)  Lätt expanderad lera (Light Expanded Clay Aggregate).

(19)  I anslutning till genomförandet av rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar – även kallat ”IPPC-direktivet” (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26 ändrad genom direktiv 2003/87/EG, EGT L 275, 25.10.2003, s. 32), som införlivats i EES-avtalet genom den gemensamma kommitténs beslut nr 27/97 (EGT L 242, 4.9.1997, s. 76 och EES-supplement nr 37, 4.9.1997, s. 100). Rättsakten måste antas i överensstämmelse med kraven i direktivet senast den 30 oktober 2007.

(20)  I enlighet med avtalet förklarade PIL å de företags vägnar som förtecknades i en bilaga (de sektorer som omfattas är: oljeraffinaderier, kemiska/keramiska material, cement, ferrolegeringar och aluminium) att de skulle utveckla teknik och bygga reningsutrustning som skulle minska Norges svaveldioxidutsläpp med minst 5 000 ton per år. PIL skulle vidare lägga fram konkreta förslag om hur en sådan utsläppsminskning kunde genomföras och föreslå hur en minskning med totalt 7 000 ton skulle kunna uppnås. PIL inrättade Prosessindustriens Miljøfond (”fonden”) i syfte att bidra till minskningen av företagens svaveldioxidutsläpp. Ett ”genomförandeavtal” slöts mellan de deltagande företagen och fonden den 18 december 2001 enligt vilket de enskilda företagen var skyldiga att till fonden göra fortlöpande inbetalningar beräknade på basis av de enskilda företagens svaveldioxidutsläpp och satser som fastställdes av fonden. Alla initiativ som berättigar till stöd från fonden bör vara avslutade före utgången av år 2009. Genomförandeavtalet trädde i kraft den 1 januari 2002 och kommer att löpa ut den 31 december 2009.

(21)  Om regional avgiftsbefrielse som statligt stöd, se: Mål E-6/98 Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 74.

(22)  Kommissions beslut av den 3 april 2002 om undantaget för bränsle för blandad användning från klimatförändringsskatten i Förenade kungariket (Statligt stöd nr C 18/2001 och C 19/2001), EGT L 229, 27.8.2002, s. 15.

(23)  KOM (1997) 30 slutlig, EGT C 139, 6.5.1997, s. 14.

(24)  Rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (”energiskattedirektivet”) antogs sedermera den 27 oktober 2003 (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51), ej införlivat i EES-avtalet.

(25)  Detta var enligt de norska myndigheterna fallet vid produktion av kiselmetall och ferrokisel.

(26)  Rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992, s. 19).

(27)  Den grundläggande eldningsoljeavgiften infördes 2000 i syfte att försöka hindra en övergång från elektricitet till olja för uppvärmningsändamål. Denna avgift togs ut på samma avgiftsgrund som koldioxidavgiften på mineraloljor. Pappers- och massaindustrin har varit helt undantagen från grundavgiften på eldningsolja sedan den infördes.

(28)  Mål C-143/99 Adria Wien Pipeline, REG 2001, s. I-8365, punkt 49.

(29)  Se fotnot 19 ovan.

(30)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EGT L 275 25.10.2003, s. 32), ej införlivat i EES-avtalet.

(31)  Detta direktiv antogs senare som rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

(32)  Hänvisning till Stortingsproposisjon nr 1 (2002-2003).

(33)  Se fotnot 31 ovan.

(34)  Avtal mellan medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen, å ena sidan, och Konungariket Norge, å den andra (EGT L 348, 27.12.1974, s. 17). Detta bilaterala frihandelsavtal gäller fortfarande efter det att EKSG-fördraget löpt ut. Rätigheterna och skyldigheterna i detta avtal överfördes från EKSG till Europeiska gemenskapen efter beslut av konferensen mellan företrädarna för EG-medlemsstaternas regeringar den 19 juli 2002. När EKSG-fördraget löpte ut i juli 2002 integrerades behandlingen i gemenskapen av statligt stöd till EKSG:s stålsektor i EG-fördragets allmänna rättsliga ram.

(35)  Angående stålsektorn, se protokoll 26 till EES-avtalet jämförd med artikel 5 i protokoll 14 till EES-avtalet. Angående övriga produkter, se artiklarna 1 och 2.1 i protokoll 14 till EES-avtalet samt artikel 1 med bilaga, som förtecknar de produkter, som omnämns i artikel 1, i det bilaterala frihandelsavtalet.

(36)  Se punkt 17B.3.1.1 i kapitel 17 B i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd om tillämpningen av statsstödsreglerna på åtgärder som berör direkt företagsbeskattning.

(37)  Se punkt 17B.3.1.4 i kapitel 17B i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd och mål 173/73 Italien mot kommissionen, Rec. 1974, s. 709, punkt 15 (svensk specialutgåva, volym 2, s. 321, punkt 33).

(38)  Se punkt 17B.3.1.4 i kapitel 17B i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd.

(39)  Se yttrandet från generaladvokat Darmon i förenade målen C-72 och 73/91 Firma Sloman Neptun Schiffahrts, Rec. 1993, s. I-887, punkt 50 (svensk specialutgåva, volym XIV, s. I-00047).

(40)  Ovan anfört mål 173/73, punkt 15.

(41)  Mål 143/99, som anförts ovan, punkt 55. Se även mål C-75/97 Belgien mot kommissionen, REG 1999, s. I-3671, punkt 31 där domstolen konstaterade att ”begränsningen av de höjda avdragen till vissa verksamhetssektorer betyder att dessa avdrag är selektiva och att de således uppfyller villkoret att de skall vara av specifik karaktär.”

(42)  Ovan anfört mål C-143/99, punkt 48; och ovan anfört mål C-75/97, punkt 32.

(43)  Se statligt stöd nr N 449/2001 – Tyskland – Fortsättning på miljöskattereform efter den 31 mars 2002; Statligt stöd nr C 42/03 (f.d. NN 3/B/2001 och NN 4/B/2001) – Sverige – Energiskattesystem; Statligt stöd nr NN 75/2002 – Finland – Differentierade skattesatser på el.

(44)  Ovan anförda mål 143/99, punkt 49.

(45)  Statligt stöd nr C 33/2003 (f.d. NN 34/2003) – Österrike – Återbetalning av energiskatter på gas och el år 2002 and 2003; Statligt stöd nr N 449/2001 – Tyskland – Fortsättning av miljöskattereformen efter den 31 mars 2002; Statligt stöd nr NN 3/A/2001 och nr NN 4/A/2001 – Sverige – Förlängning av stödordningen för nedsättning av koldioxidskatten; Statligt stöd nr C 18/2001 (N 123/2000) – Förenade kungariket – Klimatförändringsskatt.

(46)  Elavgiften tillämpades t.ex. till fullo på byggbranschen (”Bygge- og anleggsvirksomhet”) som omfattas av den statistiska klassifikationen F, vilket motsvarar NACE F.

(47)  Den norska elavgiften kan ha lett till situationer där exempelvis 75 % av kontorsutrymmet användes för administrativa ändamål med den påföljden att all elförbrukning i hela byggnaden befriades från elavgifter.

(48)  Statligt stöd nr N 416/1999 – Danmark, Elektricitetsreform. Se punkt 16 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3) och motsvarande punkt 17B.3.1.4 i kapitel 17B i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd (EGT L 137, 8.6.2000, s. 22 och EES-supplement nr 26, 8.6.2000, s. 12).

(49)  Se särskilt § 11 i Lov om afgift af electricitet, som finns tillgänglig på http://147.29.40.90/DELFIN/HTML/A1998/0068929.htm.

(50)  Se fotnot 22 ovan.

(51)  Statligt stöd nr NN 3A/2001 och NN 4A/2001 – Sverige – Förlängning av stödordningen för nedsättning av koldioxidskatten. Se punkterna 3.5 och 4.3 i beslutet.

(52)  Artikel 2.4 b i direktivet.

(53)  Skäl 22 i direktivet.

(54)  Kapitel 15 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd. Inledning, punkt 5.

(55)  Enligt energiskattedirektivet anses det överensstämma med ett miljöskattesystems natur [dvs. art] och logik att utesluta mineralogiska processer från gemenskapsramen (artikel 2.4 b och skäl 22). Det kan dock inte ligga i systemets art and logik att utesluta vissa, men inte alla, mineralogiska processer från en energiavgift såsom gjordes i det norska avgiftssystemet.

(56)  I motsats till mål C-53/00 Ferring SA mot Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS), REG 2001, s. I-9067, där domstolen fann att skatt för direktförsäljning av läkemedel till apotek, men inte för partihandlare, var lika med en selektiv skattebefrielse för partihandlare. I detta fall konkurrerade de båda grupperna av distributörer direkt med varandra och skatten i fråga hade direkta effekter på konkurrensförhållandet dem emellan och ett särskilt mål för de franska myndigheterna hade varit att skapa sådana effekter.

(57)  Jfr yttrandet från generaladvokat Tizzano i ovan anfört mål C-53/00, Ferring, punkt 38.

(58)  Se fotnot 22 och 51 ovan.

(59)  Det vill säga 0,5 euro per MWh, se artikel 10 jämförd med bilaga I, tabell C i rådets direktiv 2003/96/EG (som anförs ovan).

(60)  Kapitel 25 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd.

(61)  http://odin.dep.no/archive/mdvedlegg/01/17/T1386032.pdf.

(62)  EGT L 316, 31.10.1992, s. 19.

(63)  Ovan anfört rådsdirektiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter.

(64)  I detta sammanhang se: Mål C-242/00 Tyskland mot kommissionen, REG 2002, s. I-5603, punkt 28.

(65)  Ovan anfört mål C-242/00 Tyskland mot kommissionen, punkt 28. Den tvingande verkan av ett godtagande av lämpliga åtgärder har nu uttryckligen fastslagits i artikel 19.1 andra strecksatsen i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

(66)  Se i detta sammanhang: Mål C-313/90 CIRFS, Rec. 1993, s. I-1125, punkt 36.

(67)  Jfr t.ex. Statligt stöd nr C 42/2003 – Sverige, Statligt stöd nr E 10/2000 – Tyskland och Statligt stöd nr C 37/2000 – Portugal.

(68)  Ovan anfört mål 313/90, CIRFS, punkt 35.

(69)  Jfr punkt 14 i Rapporten från utfrågningen, Rec. 1993, s. 1151.

(70)  På samma sätt anser kommissionen i det ovan nämnda beslutet att inleda ett förfarande med avseende på miljöskatter i Sverige, att Sveriges godtagande av lämpliga åtgärder i sig inneburit att dittills befintligt stöd omvandlas till nytt stöd om dessa stödordningar inte uppfyller de nya riktlinjerna. Liksom i föreliggande ärende hade kommissionen, före antagandet av beslutet att inleda ett förfarande, inte utfört någon enskild bedömning av de olika svenska ordningarna, jfr Statligt stöd nr C 42/2003.

(71)  Ovan anfört mål C-242/00, punkt 28.

(72)  Mål C-36/00 Spanien mot kommissionen, REG 2002, s. I-3243, punkterna 24, 25 och 32.

(73)  Se artikel 14 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet och före ikraftträdandet av ändringen av protokoll 3, den 28 augusti 2003, punkt 6.2.3 i kapitel 6 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd.

(74)  Jfr mål C-169/95 Spanien mot kommissionen, REG 1997, s. I-135, punkt 51; mål C-24/95 Alcan Deutschland, REG 1997, s. I-1591, punkt 25 samt mål T-55/99 Confederación Española de Transporte de Mercancías (CETM), REG 2000, s. II-3207, punkt 121–131.

(75)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för [f.d.] artikel 93 i EG-fördraget.

(76)  Se fotnot 6.

(77)  Det förefaller sannolikt att de flesta stödmottagarna fick kunskap om Norges godtagande av de lämpliga åtgärderna och tvivlen vad gäller förenligheten hos stödordningarna antingen i maj 2002, när allmänheten informerades om detta i den norska regeringens reviderade budget för 2002, i oktober 2002 när regeringen offentliggjorde sina synpunkter på övervakningsmyndighetens beslut om att inleda ett förfarande på Internet och dessutom i statsbudgeten för 2003 informerade allmänheten om det huvudsakliga innehållet i beslutet om att inleda ett förfarande, eller, senast i december 2002 när regeringen publicerade en rapport om de nya miljöriktlinjernas konsekvenser för elavgiften.

(78)  Detta ligger i linje med kommissionens praxis (jfr Statligt stöd nr C33/2003 – Österrike) även om kommissionen före antagandet av energiskattedirektivet endast ansåg att avgiftssatser ner till 20-25 % av den generella skattesatsen utgjorde en betydande del av den nationella avgiften (Statligt stöd nr N 449/2001 – Tyskland samt Statligt stöd nr NN 3A/2001 och NN 4A/2001 – Sverige).

(79)  Se artikel 14.2 i Del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet och kapitel 34 i riktlinjerna för statligt stöd).

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/62

---

BESLUT AV EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

den 9 september 2004

om Islands status beträffande fisksjukdomarna viral hemorragisk septikemi (VHS) och infektiös hematopoetisk nekros (IHN)

(2004/C 319/09)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 109 och protokoll 1 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 d och protokoll 1 till detta,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 4.1.5 i kapitel I bilaga I till EES-avtalet i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/67/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk i protokoll1 1 till EES-avtalet, särskilt artikel 5 i detta,

med beaktande av beslut nr 196/04/COL i EFTAS:s övervakningsmyndighet av den 14 juli 2004 som ger ledamoten med ansvar för varors fria rörlighet mandat att fatta vissa beslut och vidta åtgärder, särskilt punkt 1 i detta, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	De delar av Island som åsyftas i bilagan erkänns som godkänd fastlandszon respektive kustzon i fråga om fisksjukdomarna viral hemorragisk septikemi (VHS) och infektiös hematopoetisk nekros (IHN).

2.	Detta beslut skall träda i kraft den 15 september 2004.

3.	Detta beslut riktar sig till Island.

4.	Detta beslut är giltigt på engelska.

---

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/65

---

BESLUT AV EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

den 9 september 2004

om godkännande av det program som lagts fram av Norge om att avlägsna all fisk från norska fiskodlingar som är smittade av infektiös laxanemi (ISA)

(2004/C 319/10)

EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 109 och protokoll 1 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 d och protokoll 1 till detta,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 3.1.7 i kapitel I i bilaga I till EES-avtalet, i dess lydelse enligt Rådets direktiv 93/53/EEG av den 24 juni 1993 om gemenskapens minimiåtgärder för bekämpning av vissa fisksjukdomar i protokoll 1 till EES-avtalet, särskilt artikel 6 a första strecksatsen i detta,

med beaktande av beslut nr 196/04/COL av Eftas övervakningsmyndighet av den 14 juli 2004 som ger ledamoten med ansvar för varors fria rörlighet mandat att fatta vissa beslut och vidta åtgärder, särskilt punkt 1 i detta, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	Härigenom godkänns det program som lagts fram av Norge om att avlägsna all fisk från norska fiskodlingar som är smittade av infektiös laxanemi (ISA).

2.	Detta beslut skall träda i kraft den 15 september 2004.

3.	Detta beslut riktar sig till Norge.

4.	Detta beslut är giltigt på engelska.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/67

---

BESLUT AV EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

den 9 september 2004

om att erkänna hela Norges kust som en godkänd zon med avseende på bonamia ostreæ och marteilia refringens

(2004/C 319/11)

EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 109 och protokoll 1 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 d och protokoll 1 till detta,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 4.1.5 i kapitel I bilaga I till EES-avtalet, dvs. rådets direktiv 91/67/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk, i dess lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet, särskilt artikel 5 i detta,

med beaktande av beslut nr 196/04/COL av Eftas övervakningsmyndighet av den 14 juli 2004 som ger ledamoten med ansvar för varors fria rörlighet mandat att fatta vissa beslut och vidta åtgärder, särskilt punkt 1 i detta, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	I bilagan finns en förteckning över de zoner i Norge som godkänts med avseende på b. ostreæ och m. refringens.

2.	Detta beslut skall träda i kraft den 15 september 2004.

3.	Detta beslut riktar sig till Norge.

4.	Detta beslut är giltigt på engelska.

---

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/70

---

Talan väckt mot Eftas övervakningsmyndighet den 31 augusti 2004 av Fesil ASA och Finnfjord Smelteverk AS

(Mål E-5/04)

(2004/C 319/12)

Den 31 augusti 2004 väckte Fesil ASA och Finnfjord Smelteverk AS talan mot Eftas övervakningsmyndighet vid Eftadomstolen. Företagen företräds av ombudet advokat Jan Magne Langseth, Advokatfirmaet Schjødt AS, Dronning Mauds gt. 11, P.b. 2444 Solli, N-0201 Oslo.

De sökanden yrkar att domstolen skall

1.	häva Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 148/04/COL av den 30 juni 2004, och

2.	förplikta Eftas övervakningsmyndighet att ersätta rättegångskostnaderna.

Rättsliga och faktiska omständigheter; grunder för talan:

—	Enligt övervakningsmyndighetens beslut 148/04/COL (”beslutet”) utgör de norska bestämmelser som undantar produktions- och gruvindustrierna från elskatt statligt stöd och nytt stöd fr.o.m. den 1 januari 2002.

—	Enligt beslutet är de berörda åtgärderna oförenliga med EES-avtalet och oförenligt stöd skall återkrävas från stödmottagarna.

—	Eftas övervakningsmyndighet har inte gjort en korrekt tolkning av artikel 61.1 i EES-avtalet.

—	Eftas övervakningsmyndighet missbrukar de befogenheter som den har enligt EES-avtalet genom sin felaktiga tillämpning av artikel 61.3 i EES-avtalet och miljöriktlinjerna.

—	Det finns ingen rättslig grund för att återkräva det föregivna stödet från stödmottagarna.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/71

---

Talan väckt mot Eftas övervakningsmyndighet den 31 augusti 2004 av Prosessindustriens Landsforening, Borregaard, Elkem ASA, Norsk Hydro ASA, Eramet Norway AS, Norske Skogindustrier ASA, Södra Cell Folla AS, Tinfos Titan & Iron KS och Yara International ASA

(Mål E-6/04)

(2004/C 319/13)

Den 31 augusti 2004 väcktes talan mot Eftas övervakningsmyndighet vid Eftadomstolen av Prosessindustriens Landsforening, Borregaard, Elkem ASA, Norsk Hydro ASA, Eramet Norway AS, Norske Skogindustrier ASA, Södra Cell Folla AS, Tinfos Titan & Iron KS och Yara International ASA, företrädda av Onno W. Brouwer, advocaat samt Michael Schuette, Rechtsanwalt, Freshfields Bruckhaus Derringer, Bastion Tower, Place du Champ de Mars 5, 1050 Bryssel.

Sökande yrkar att domstolen skall

1.	ogiltigförklara Eftas övervakningsmyndighets beslut 148/04/KOL av den 30 juni 2004, och

2.	ålägga Eftas övervakningsmyndighet att betala rättegångskostnaderna.

Rättsliga och faktiska omständigheter; grunder för talan

—	Eftas övervakningsmyndighets beslut 148/04/KOL av den 30 juni 2004 (”beslutet”) avser en elektricitetsavgift och fastställer att underlåtenheten att tillämpa denna avgift på tillverkningsindustrin utgör statligt stöd.

—	Eftas övervakningsmyndighet har brutit mot artikel 61.1 i EES-avtalet.

—	Eftas övervakningsmyndighet bröt mot artikel 61 i EES-avtalet och del II av protokoll 3 om statligt stöd när den klassificerade befintligt stöd som nytt stöd.

—	Beslutet bryter mot rättsäkerhetsprincipen.

—	Eftas övervakningsmyndighet har underlåtit att följa tillämpligt förfarande och därigenom brutit mot artiklarna 17, 18 och 19 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

—	Beslutet bryter mot artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet vad gäller återkrav av stöd.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/72

---

Talan väckt mot Eftas övervakningsmyndighet den 1 september 2004 av Konungariket Norge

(Mål E-7/04)

(2004/C 319/14)

Den 1 september 2004 väckte Konungariket Norge talan mot Eftas övervakningsmyndighet vid Eftadomstolen. Konungariket Norge företräds av Ketil Bøe Moen, advokatfullmäktig vid Regjeringsadvokaten, civilrättsavdelningen, och Ingeborg Djupvik, rådgivare vid Utenriksdepartementet, i egenskap av ombud för Regjeringsadvokaten, civilrättsavdelningen, Oslo.

Sökanden yrkar att domstolen skall:

1.	ogiltigförklara Eftas övervakningsmyndighets beslut 148/04/COL av den 30 juni 2004 och

2.	förplikta Eftas övervakningsmyndighet att ersätta rättegångskostnaderna.

Rättsliga och faktiska omständigheter; grunder för talan

—	Eftas övervakningsmyndighets beslut 148/04/COL av den 30 juni 2004 (”beslutet”) gäller miljörelaterade skatteåtgärder i Norge.

—	I beslutet fann Eftas övervakningsmyndighet bl.a. att fyra av de norska skatteåtgärderna utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

—	I beslutet återkrävde Eftas övervakningsmyndighet stödet som två av dessa skatteåtgärder innebar, på den grunden att de påstådda stödordningarna vore att betrakta som nytt stöd från och med den 1 januari 2002.

—	Eftas övervakningsmyndighet har brutit mot artikel 61.1 i EES-avtalet.

—	De ifrågavarande skatteåtgärderna är inte nytt stöd.

—	Det finns ingen rättslig grund för att av sökanden kräva återbetalning av det påstådda stödet.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/73

---

INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG – EAC 65/04

Tempus III: Anvisningar för sökande 2004/2005

(2004/C 319/15)

1.   MÅL OCH BESKRIVNING

Inom ramen för Tempus, Europeiska kommissionens alleuropeiska samarbetsprogram för högre utbildning, ges bidrag till utveckling och omstrukturering av högre utbildning i partnerländerna. Tempus stöder multilaterala samarbetsprojekt med universitet och högskolor i EU:s medlemsstater och partnerländer, vilka tillsammans bildar projektkonsortier. Den nationella samordningen bevaras genom att man ser till att de projekt som lämnas in följer de nationella prioriteringar för Tempus-programmets genomförande som årligen fastställs av kommissionen och de behöriga myndigheterna i varje partnerland.

Tre viktiga instrument för samarbete via Tempus-programmet:

—	Individuella stipendier för transnationell rörlighet: Dessa avser att ge akademisk och administrativ personal inom högskolesektorn möjligheter till kortare utlandsvistelser.

—	Strukturella och kompletterande åtgärder: Kortvariga projekt som bygger på top down-principen och som huvudsakligen syftar till reformer på nationell nivå.

—	Gemensamma europeiska projekt: Projekt på medellång sikt som bygger på bottom up-principen och som syftar till reformer på institutionell nivå.

2.   VEM FÅR DELTA?

Institutioner och organisationer som har rätt att delta i Tempusprogrammet utgörs av universitet och högskolor men även icke-akademiska inrättningar, t.ex. icke-statliga organisationer, tjänste- och industriföretag samt offentliga myndigheter.

Dessa institutioner och organisationer ska ligga i något av nedanstående länder, som deltar i programmet:

—	EU:s 25 medlemsstater.

—

Partnerländerna – för närvarande de västliga Balkanländerna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt Serbien och Montenegro (1); de östeuropeiska och centralasiatiska länderna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Mongoliet, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan; partnerna i Medelhavsregionen, dvs. Algeriet, Egypten, Israel (2), Jordanien, Libanon, Marocko, den palestinska myndigheten, Syrien och Tunisien.

Institutioner och organisationer från följande grupper av länder kan delta i Tempusprojekt, men på egen bekostnad:

—	De återstående kandidatländerna Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Bulgarien och Rumänien deltog i Tempus 1990–2000 som partnerländer och har därför stor erfarenhet och en lång rad positiva resultat som kan vara till nytta för projektkonsortierna.

—	De G 24-länder som inte är medlemmar av EU (för närvarande Australien, Kanada, Island, Japan, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Schweiz och Förenta staterna).

3.   BUDGET OCH PROJEKTENS LÖPTID

Tempusprogrammet finansieras via de regionala samarbetsprogrammen Cards (västra Balkan), Meda (Medelhavsländerna) och Tacis (Östeuropa, Kaukasus och Centralasien). Cirka 15 miljoner euro kommer att ställas till förfogande för Tempus från Cards, cirka 20 miljoner från Meda och ytterligare 20 miljoner euro från Tacis.

Stipendierna för transnationell rörlighet täcker 100 % av kostnaderna. Individuella stipendier för transnationell rörlighet kan beviljas för perioder på mellan en och åtta veckor, men får inte överstiga 5 000 euro.

Bidragen för strukturella och kompletterande åtgärder och bidragen för gemensamma europeiska projekt täcker 95 % av de totala bidragsberättigande projektkostnaderna. Återstående 5 % ska samfinansieras av den sökande och konsortiet.

Strukturella och kompletterande åtgärder kan vara upp till ett år och det högsta bidragsbeloppet är 150 000 euro för strukturella åtgärder respektive 100 000 euro för kompletterande åtgärder.

Det högsta bidragsbeloppet för ett gemensamt europeiskt projekt med en löptid på två år är 300 000 euro och för ett motsvarande projekt med en löptid på tre år 500 000 euro.

4.   SISTA ANSÖKNINGSDAG

Sista ansökningsdag för individuella stipendier för transnationell rörlighet: 15 februari, 15 juni och 15 oktober varje år.

Sista ansökningsdag för strukturella och kompletterande åtgärder: 15 februari och 15 oktober varje år.

Sista ansökningsdag för gemensamma europeiska projekt: 15 december varje år.

5.   YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR

Inbjudan att lämna förslag till Tempusprogrammet (”Guide for Applicants”, anvisningar för sökande för program som ska genomföras 2004/2005) har lagts ut på fem språk (engelska, franska, tyska, arabiska och ryska) på följande webbplats under länken ”Apply for Tempus”: http://www.etf.eu.int/tempus.nsf

Här finns också publikationer om utvalda förslag och ansökningsvillkor för vissa partnerländer.

Ansökningarna om bidrag måste uppfylla de krav som anges i förslagsinbjudan, och göras på de blanketter som ställs till förfogande i samband med denna inbjudan.

---

(1)  Kosovo står temporärt under internationell civil förvaltning i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(2)  Eftersom Israel inte är mottagare av bilaterala medel från Meda, får landet själv finansiera eventuellt deltagande.

---

23.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/75

---

Inbjudan till intresseanmälan för uppdrag som ledamot i den vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

(2004/C 319/16)

Härmed inbjuds forskare att anmäla sitt intresse för att ingå som ledamöter i någon av de vetenskapliga panelerna vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (1), ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 av den 22 juli 2003 (EUT L 245, 29.9.2003). Myndigheten har sitt permanenta säte i Parma i Italien.

Myndighetens vetenskapliga kommitté och vetenskapliga paneler har varit verksamma sedan maj 2003. Denna inbjudan riktar sig särskilt till vetenskapliga experter med speciella sakkunskaper inom ovannämnda områden och syftar till att fylla de lediga platserna i panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan. Den aktuella förteckningen över experter finns på http://www.efsa.eu.int/science_en.html.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

En av myndighetens viktigaste uppgifter är att avge vetenskapliga yttranden och underlag för arbetet med att utforma den gemensamma lagstiftningen och politiken på alla områden som kan ha direkt eller indirekt inverkan på livsmedels- och fodersäkerheten, liksom inom närliggande frågor som rör djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd. Myndigheten kommer att tillhandahålla oberoende information i dessa frågor och ge upplysningar om nya risker. I uppdraget ingår även att avge vetenskapliga yttranden i näringsfrågor, i synnerhet i samband med gemenskapslagstiftning, genetiskt modifierade organismer och ny livsmedelsteknik. Myndigheten skall snabbt kunna bli den erkända referensinstansen på området genom att garantera en hög grad av oberoende, öppenhet och vetenskaplig kvalitet. Förutom att leda sin egen specialiserade personal kommer myndigheten i sitt arbete också att få stöd av nätverk bestående av organisationer med fackkunskap och behöriga organ inom EU.

De vetenskapliga panelernas roll

De vetenskapliga panelerna ansvarar för att avge myndighetens vetenskapliga yttranden, var och en inom sitt eget kompetensområde.

Den vetenskapliga panelens kompetens och den sakkunskap som efterfrågas genom denna inbjudan kommer att vara följande:

Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedja sysslar med frågor som rör föroreningar i livsmedel och foder, därmed förknippade frågor samt främmande ämnen som till exempel naturliga toxiska ämnen, mykotoxiner och restmängder av otillåtna ämnen som inte omfattas av någon annan panel.

Nödvändig sakkunskap: allmän toxikologi, veterinärmedicinsk toxikologi, toxikokinetik (modellering och ämnesomsättning)

De vetenskapliga panelernas sammansättning

De vetenskapliga panelerna består av högst 21 oberoende vetenskapliga experter. Antalet vetenskapliga paneler och deras namn får anpassas av kommissionen till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, på begäran av myndigheten och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2 i förordning (EG) 178/2002 enligt ändring.

Behörighet

De sökande skall ha

—	universitetsexamen inom ett relevant vetenskapligt område, helst på doktorandnivå,

—	minst tio års yrkeserfarenhet på en nivå som dessa kvalifikationer ger tillträde till.

Urvalskriterier

Företräde kommer att ges de sökande som har

—	erfarenhet av att genomföra vetenskapliga riskbedömningar och/eller ge vetenskapliga råd inom områden som rör livsmedels- och fodersäkerhet i allmänhet, i synnerhet inom kompetens- och expertisområdena för den vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan,

—	erfarenhet av granskning av kollegors vetenskapliga arbeten och publikationer, helst inom området för den vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan,

—	förmåga att analysera komplex information och dokumentation, ofta från ett stort antal vetenskapliga grenar och källor och att utarbeta utkast till vetenskapliga yttranden och rapporter,

—	dokumenterad vetenskaplig kompetens inom ett eller helst flera områden med anknytning till området för den vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan,

—	yrkeserfarenhet i en tvärvetenskaplig miljö, helst i ett internationellt sammanhang,

—	lednings- och kommunikationsförmåga.

Förmåga att använda moderna, elektroniska hjälpmedel för dokumentutväxling och kommunikation skulle vara en fördel, med tanke på att myndigheten har för avsikt att dra stor nytta av denna teknik.

Oberoende samt åtagande- och intresseförklaring

Ledamöterna av de vetenskapliga panelerna är personligt utnämnda. De sökande uppmanas att avge en försäkran om att agera oberoende och utan påverkan utifrån samt en försäkran angående eventuella intressekonflikter som kan göra dem jäviga.

Urvalsförfarande, utnämning och villkor

På grundval av urvalskriterierna ovan kommer myndigheten att göra en jämförande bedömning av de ansökningar som uppfyller behörighetskraven.

Myndigheten förbehåller sig rätten att samråda med tredje man om de sökandes yrkeserfarenhet när det gäller deras ansökan till en vetenskaplig panel.

Ledamöter av de vetenskapliga panelerna kommer att utses av styrelsen på förslag av den verkställande direktören. Den nuvarande vetenskapliga kommittén och de nuvarande vetenskapliga panelerna inrättades i maj 2003 och skall utses på nytt vart tredje år.

Sökande kan endast utses för en av de vetenskapliga panelerna. De sökande kan, efter medgivande, tilldelas uppdrag i en vetenskaplig panel även om denna inte uppgetts i ansökan. De sökande som uppfyller kraven för uppdrag som ledamot men som inte utses, kan komma att tillfrågas om de vill föras upp på en reservlista för eventuella lediga platser.

Jämställdhet

Myndigheten tillämpar Europeiska unionens politik för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Närvaro vid sammanträden

Ledamöterna skall vara redo att regelbundet delta i sammanträden i den vetenskapliga panelen. Enligt beräkningarna sammanträder de vetenskapliga panelerna i genomsnitt mellan fyra och sex gånger om året. Ledamöter av panelerna som deltar i de vetenskapliga panelernas arbetsgrupper kan behöva delta i fler möten.

Ledamöterna av de vetenskapliga panelerna får inget arvode, men har rätt till en ersättning på 300 euro för varje hel dags mötesdeltagande. Resor och uppehälle kommer också att betalas i enlighet med de nivåer som fastställts i myndighetens arbetsordning.

Ansökningsförfarande

Myndigheten arbetar för ett ökat bruk av sin webbplats för inlämning av ansökningar, men godtar också ansökningar via post.

Den elektroniska ansökningsblanketten finns på myndighetens webbplats www.efsa.eu.int och skall sändas från denna plats. Blanketter för ansökan i pappersform finns även på myndighetens webbplats www.efsa.eu.int eller kan erhållas via post från följande adress.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet / EFSA

Anja Van Impe (Office 7/17)

Call for expression of interest – CONTAM Panel

Rue de Genève 10

B-1140 Bryssel

Ansökningsblanketterna skall skickas in med rekommenderat brev till samma adress.

Nödvändiga dokument kan komma att begäras senare.

Även om ansökningarna får avfattas på vilket som helst av Europeiska gemenskapens officiella språk är det i hög grad önskvärt att ansökan lämnas in på engelska, franska eller tyska för att underlätta urvalsförfarandet.

Alla ansökningar behandlas konfidentiellt.

Sista ansökningsdag

Ansökningarna skall sändas elektroniskt på webbplatsen www.efsa.eu.int eller som rekommenderat brev till ovanstående adress senast den 28 februari 2005 (poststämpelns datum gäller).

Myndigheten förbehåller sig rätten att ej beakta eventuell intresseanmälan som inkommer efter detta datum.

---

(1)  EGT L 31, 1.2.2002, s.1 till 24.

---