30.11.2004

Europeiska unionens officiella tidning

C 294/1

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS SLUTLIGA ÅRSREDOVISNING

BUDGETÅRET 2003

VOLYM I

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM BUDGETGENOMFÖRANDET OCH KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR

(2004/C 294/01)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Utvecklingen av Europeiska gemenskapernas räkenskaper:

Presentation av årsredovisningen

Kapitel I: Konsoliderade rapporter om genomförandet av Europeiska gemenskapernas budget

1.	Budgetutfall 2003

2.	Sammanfattning av utfallet på inkomstsidan

3.	Korrigering för budgetobalanser

4.	Sammanfattning av utfallet på inkomstsidan per institution

5.	Jämförelse av utfallet på inkomstsidan 2003 och 2002

6.	Anslagens utveckling och sammansättning

7.	Genomförande av anslagen per anslagstyp

8.	Konsoliderad sammanfattning av utestående åtaganden

9.	Genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per institution

10.	Jämförelse av genomförandet av budgeten mellan budgetåren 2003 och 2002 per underavsnitt

11.	Utveckling och sammansättning på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per underavsnitt

12.	Genomförandet av åtagandebemyndiganden per underavsnitt

13.	Genomförandet av betalningsbemyndiganden per underavsnitt

14.	Jämförelse av genomförandet av budgeten mellan budgetåren 2003 och 2002 indelat enligt budgetplanen

15.	Utveckling och sammansättning på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden indelat enligt budgetplanen

16.	Genomförandet av åtagandebemyndiganden indelat enligt budgetplanen

17.	Genomförandet av åtagandebemyndiganden indelat enligt budgetplanen

18.	Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår

Kapitel II: Europeiska gemenskapernas konsoliderade årsredovisningar: Balansräkning

Kapitel III: Europeiska gemenskapernas konsoliderade årsredovisningar: Bilagor

Bilaga 1:

Principer, bestämmelser och metoder för redovisningen

A.	Redovisningsprinciper

B.	Bestämmelser och redovisningsmetoder

Bilaga 2:

Förklarande anmärkningar till genomförandet av budgeten

A.	Den allmänna budgeten och olika typer av anslag

B.	Budgetplanen

C.	Strukturåtgärder: Programperioden 2000–2006

D.	Kommentarer till de konsoliderade rapporterna om budgetgenomförandet 2003

Bilaga 3:

Förklarande anmärkningar till balansräkningen

A.	Tillgångar

Skulder

Bilaga 4:

Åtaganden utanför balansräkningen

UTVECKLINGEN AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÄKENSKAPER

Målet med de offentliga räkenskaperna såsom informationssystem har avsevärt utökats; från att helt enkelt redovisa genomförandet av budgeten eftersträvas nu en mer dynamisk och övergripande förvaltning som visar de ekonomiska, finansiella och förmögenhetsmässiga konsekvenserna av beslut i budget- och finansfrågor. På senare år har man således utvecklat Europeiska gemenskapernas räkenskaper från ett redovisningssystem som är koncentrerat på att endast beskriva budgetens utgifts- och inkomsttransaktioner enligt kassaprincipen till en periodiserad redovisning som skall presentera gemenskapernas finansiella situation mer fullständigt och utöver budgetårets inkomster och utgifter visa samtliga tillgångar, fordringar och skulder. Kommissionen har åtagit sig att gradvis ansluta sig till det system som används i många medlemsstater och som rekommenderas av internationella organ som IFAC (1) och OECD. Arbetet inleddes 2003 med projektet för modernisering av Europeiska gemenskapernas redovisningssystem, med vilket syftet var att från och med budgetåret 2005 placera gemenskapen i spetsen för det internationella arbetet med att modernisera redovisningen.

Den nya budgetförordningen (2) innehåller riktlinjer för Europeiska gemenskapernas nya räkenskaper från och med 2005. I övergångsbestämmelserna i budgetförordningen ingår den allmänna regeln att bestämmelserna i avdelning VII del I, dvs. avsnittet räkenskaper, skall tillämpas successivt allt eftersom de tekniska möjligheterna utvecklas och skall vara helt genomförda från budgetåret 2005. Denna gradvisa tillämpning gäller i synnerhet de nya principerna för institutionernas räkenskaper. Budgeträkenskaperna skall fortsätta styras av kassaprincipen medan de allmänna räkenskaperna från och med 2005 skall föras som periodiserad redovisning.

I kommissionens meddelande av den 17 december 2002 om modernisering av Europeiska gemenskapernas redovisningssystem anges de åtgärder, den tidsplan och de resurser som krävs för en reform av räkenskaperna. Ett nytt bokföringssystem kommer att utarbetas. De tillämpliga bestämmelserna och metoderna skall anpassas till internationellt gångbara normer såsom de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) och, för konteringshändelser som ännu inte täcks av dessa, de internationella redovisningsstandarderna (International Accounting Standard–IAS). De kommer att behandlas i en kommitté för redovisningsstandarder som skall avge ett fackmässigt och oberoende yttrande; för närvarande har 16 förslag till nya redovisningsbestämmelser som bygger på standarderna förelagts kommittén för diskussion. Varje transaktions kritiska händelse har definierats och IT-strukturen kommer att ses över för att säkerställa att varje konteringshändelse kan bokföras fullständigt när den uppstår. Redovisningarna kan därmed framställas automatiskt. Generaldirektoratens interna kontrollförfaranden kommer att utvidgas till att omfatta periodiserad redovisning. Också konsolideringen kommer att bli mer omfattande.

Redan innan reformen har kommissionen på sista tiden tillämpat vissa inslag av periodiserad redovisning utan att kunna tillämpa motsvarande standarder helt och hållet. För närvarande härstammar uppgifterna inte helt och hållet från något integrerat redovisningssystem och räkenskapsförarens enhet måste i realiteten använda sig av uppgifter utanför bokföringen hos olika generaldirektorat, både för att komplettera balansräkningen och för att upprätta bilagorna till balansräkningen.

Sedan 2000 har insatser gjorts för att öka tillförlitligheten på uppgifterna om anläggningstillgångar, inventarier, förteckningen över finansiella mellanhänder, värderingen av fordringarna och tjänstemännens pensionsrättigheter. Strategin intensifierades under 2002 och 2003. Framställningen av årsräkenskaperna och de förklarande anmärkningarna har kompletterats, nya poster i och utanför balansräkningen har inkluderats, värderingen av innehavet i EIF har gjorts i linje med IPSAS-standarderna och konsolideringsprocedurerna har förbättrats och utökats.

PRESENTATION AV ÅRSREDOVISNINGEN

1.	Den konsoliderade årsredovisningen utarbetas enligt artikel 121 i budgetförordningen av den 25 juni 2002 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Årsredovisningen lämnas varje år av Europeiska kommissionen. Den innehåller alla EU-institutionernas budget- och bokföringsuppgifter.

Europeiska gemenskapernas räkenskaper redovisas i tre volymer.

Volym I	Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten och konsoliderade årsredovisningar
Volym II	Del 1:	Kommissionen – Rapport om genomförandet av budgeten
	Del 2:	Kommissionen – Detaljerade rapporter om genomförandet av budgeten och bilagor till årsredovisningarna
Volym III	Europaparlamentet, rådet, domstolen, revisionsrätten, ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och ombudsmannen

Enligt övergångsbestämmelserna i artiklarna 129.2 och 181.2 i den nya budgetförordningen skall kommissionens räkenskapsförare, när det gäller redovisningar för budgetår före 2005, konsolidera de slutliga redovisningarna. Kommissionen skall därefter i enlighet med artiklarna 129.2 och 181.2 godkänna dem och skicka dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 15 oktober påföljande år:

De slutliga redovisningarna skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning tillsammans med revisionsrättens revisionsförklaring senast den 30 november följande år enligt artiklarna 129 och 181 i budgetförordningen.

3.	Den slutliga konsoliderade årsredovisningen för 2003 godkändes av kommissionen den 5 oktober 2004 i enlighet med artikel 129.3 i budgetförordningen.

KAPITEL I

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS BUDGET

1. UTFALL FÖR BUDGETGENOMFÖRANDET 2003

(Euro)
	EFTA - EES	Europeiska gemenskaperna	Totalt
Inkomster under budgetåret	93 694 102	93 374 860 334	93 468 554 436
Betalningar ur anslag för 2003	– 79 589 544	– 88 315 224 214	– 88 394 813 758
Betalningsbemyndiganden som överförts till budgetåret 2004	0	– 2 246 023 739	– 2 246 023 739
Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som förts över från budgetåret 2002	0	2 765 220 289	2 765 220 289
Budgetårets växelkursskillnader	0	– 108 988 964	– 108 988 964
Resultat för budgetgenomförandet 2003	14 104 558	5 469 843 706	5 483 948 264

Budgetresultatet för Europeiska gemenskaperna anges under rubrik I.A.1 på skuldsidan av den konsoliderade balansräkningen.

Budgetresultatet för Efta/EES anges under rubrik IV.C.1 på skuldsidan av den konsoliderade balansräkningen.

I de förklarande anmärkningarna i bilaga 2 förklaras hur Efta/EES-systemet fungerar.

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM UTFALLET PÅ INKOMSTSIDAN

2. SAMMANSTÄLLNING AV UTFALLET PÅ INKOMSTSIDAN I 2003 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET

(Euro)
Rubrik		Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk			Återkrav			% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
		ursprunglig	slutlig	budgetåret	överförda	Totalt	budgetåret	överförda	Totalt	% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
		1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
1	Egna medel	95 665 576 864,00	84 010 946 121,00	83 339 741 642,88	1 792 398 506,81	85 132 140 149,69	81 555 057 562,18	1 742 407 392,94	83 297 464 955,12	99,15 %	1 834 675 194,57
3	Disponibla överskott	1 000 000 000,00	7 676 811 988,00	7 971 662 135,57	263 330 000,00	8 234 992 135,57	7 748 502 135,68	263 330 000,00	8 011 832 135,68	104,36 %	223 159 999,89
4	Diverse gemenskapsskatter och -avgifter	608 077 032,00	608 095 787,00	579 185 685,87	2 995 699,10	582 181 384,97	576 530 455,76	2 996 528,01	579 526 983,77	95,30 %	2 654 401,20
5	Inkomster från institutionernas administration	95 473 696,00	95 173 696,00	264 360 750,52	41 529 412,20	305 890 162,72	245 639 378,91	35 436 527,18	281 075 906,09	295,33 %	24 814 256,63
6	Bidrag från tredje man, återbetalningar, finansiella rättelser och ersättningar	90 601 701,00	90 601 701,00	777 044 687,86	689 038 034,02	1 466 082 721,88	575 812 666,70	438 264 586,83	1 014 077 253,53	1 119,27 %	452 005 468,35
7	Dröjsmålsränta och böter	0	0	229 500 823,44	3 434 801 836,35	3 664 302 659,79	–194 340 693,63	431 379 431,78	237 038 738,15	0,00 %	3 427 263 921,64
8	Upp- och utlåning	21 681 805,00	21 681 805,00	26 847 987,16	1 619 225,81	28 467 212,97	26 847 987,16	30 221,67	26 878 208,83	123,97 %	1 589 004,14
9	Diverse inkomster	21 526 000,00	21 526 000,00	22 970 646,61	10 921 759,78	33 892 406,39	14 786 780,50	5 873 474,18	20 660 254,68	95,98 %	13 232 151,71
Totalt		97 502 937 098,00	92 524 837 098,00	93 211 314 359,91	6 236 634 474,07	99 447 948 833,98	90 548 836 273,26	2 919 718 162,59	93 468 554 435,85	101,02 %	5 979 394 398,13

Detaljerade uppgifter för avdelning 1: Egna medel

(Euro)
Kapitel		Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk			Återkrav			% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
		ursprunglig	slutlig	budgetåret	överförda	Totalt	budgetåret	överförda	Totalt	% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
		1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
10	Jordbrukstullar	879 825 000,00	879 825 000,00	848 585 073,18	589 553 014,91	1 438 138 088,09	422 253 552,66	589 544 806,38	1 011 798 359,04	115,00 %	426 339 729,05
11	Sockeravgifter	546 600 000,00	546 600 000,00	424 378 387,64	3 909 089,63	428 287 477,27	379 299 481,57	3 909 089,63	383 208 571,20	70,11 %	45 078 906,07
12	Tullar	10 713 900 000,00	9 479 775 000,00	9 623 389 197,80	1 198 936 402,27	10 822 325 600,07	8 313 193 564,94	1 148 953 496,93	9 462 147 061,87	99,81 %	1 360 178 538,20
13	Mervärdesskatt	24 121 259 065,00	21 748 030 275,00	21 536 290 980,50	0	21 536 290 980,50	21 534 865 234,38	0	21 534 865 234,38	99,02 %	1 425 746,12
14	BNI	59 403 992 799,00	51 356 715 846,00	50 627 534 080,85	0	50 627 534 080,85	50 624 310 463,23	0	50 624 310 463,23	98,57 %	3 223 617,62
15	Korrigering av obalanser i budgeten	0	0,00	279 563 922,91	0	279 563 922,91	281 135 265,40	0	281 135 265,40	0,00 %	– 1 571 342,49
Totalt rubrik 1		95 665 576 864,00	84 010 946 121,00	83 339 741 642,88	1 792 398 506,81	85 132 140 149,69	81 555 057 562,18	1 742 407 392,94	83 297 464 955,12	99,15	1 834 675 194,57

Detaljerade uppgifter för avdelning 3: Disponibelt överskott

(Euro)
Kapitel		Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk			Återkrav			% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
		ursprunglig	slutlig	budgetåret	överförda	Totalt	budgetåret	överförda	Totalt	% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
		1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
30	Överskott från föregående budgetår	1 000 000 000,00	7 676 811 988,00	7 636 641 988,34	263 330 000,00	7 899 971 988,34	7 413 481 988,34	263 330 000,00	7 676 811 988,34	100,00 %	223 160 000,00
31	Överskott på momsmedel	0	0	– 274 766 759,55	0	– 274 766 759,55	– 274 766 759,54	0	– 274 766 759,54	0,00 %	– 0,01
32	Överskott på bruttonationalinkomsten	0	0	610 850 456,32	0	610 850 456,32	610 850 456,41	0	610 850 456,41	0,00 %	– 0,09
34	Justering för de som inte deltar i RIF-politiken	0	0	– 52 037,96	0	– 52 037,96	– 52 037,97	0	– 52 037,97	0,00 %	0,01
35	Korrigering för Förenade kungariket	0	0,00	– 1 011 511,58	0	– 1 011 511,58	– 1 011 511,56	0	– 1 011 511,56	0,00 %	– 0,02
Totalt rubrik 3		1 000 000 000,00	7 676 811 988,00	7 971 662 135,57	263 330 000,00	8 234 992 135,57	7 748 502 135,68	263 330 000,00	8 011 832 135,68	104,36 %	223 159 999,89

3. KORRIGERING AV BUDGETOBALANSER (KAPITEL 15)

(Euro)
Medlemsstat	Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk			Återkrav			% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
	ursprunglig	slutlig	budgetåret	överförda	Totalt	budgetåret	överförda	Totalt	% av budgeten som inkasserats	Utestående fordringar
	1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
Österrike	35 834 025,00	38 742 614,00	38 742 614,04	0	38 742 614,04	38 742 614,04	0	38 742 614,04	100,00 %	0,00
Belgien	275 544 428,00	293 160 920,00	293 160 920,04	0	293 160 920,04	293 160 920,04	0	293 160 920,04	100,00 %	0,00
Danmark	187 946 732,00	201 561 044,00	201 521 623,42	0	201 521 623,42	201 521 623,50	0	201 521 623,50	99,98 %	–0,08
Finland	140 043 230,00	154 000 530,00	154 000 530,00	0	154 000 530,00	154 000 530,00	0	154 000 530,00	100,00 %	0,00
Frankrike	1 529 418 106,00	1 683 164 903,00	1 683 164 903,04	0	1 683 164 903,04	1 683 164 903,04	0	1 683 164 903,04	100,00 %	0,00
Tyskland	352 367 653,00	379 120 871,00	379 120 871,04	0	379 120 871,04	379 120 871,04	0	379 120 871,04	100,00 %	0,00
Grekland	147 039 136,00	162 559 352,00	162 559 352,04	0	162 559 352,04	162 559 352,04	0	162 559 352,04	100,00 %	0,00
Irland	110 603 174,00	119 104 443,00	119 104 443,00	0	119 104 443,00	119 104 443,00	0	119 104 443,00	100,00 %	0,00
Italien	1 290 917 217,00	1 381 260 501,00	1 381 260 501,00	0	1 381 260 501,00	1 381 260 501,00	0	1 381 260 501,00	100,00 %	0,00
Luxemburg	21 237 466,00	21 475 914,00	21 475 914,00	0	21 475 914,00	21 475 914,00	0	21 475 914,00	100,00 %	0,00
Nederländerna	76 882 003,00	80 460 248,00	80 460 248,04	0	80 460 248,04	80 460 248,04	0	80 460 248,04	100,00 %	0,00
Portugal	127 331 227,00	139 843 107,00	139 843 107,00	0	139 843 107,00	139 843 107,00	0	139 843 107,00	100,00 %	0,00
Spanien	696 185 399,00	774 760 818,00	774 760 818,00	0	774 760 818,00	774 760 818,00	0	774 760 818,00	100,00 %	0,00
Sverige	41 720 425,00	46 493 010,00	46 699 899,63	0	46 699 899,63	46 704 373,34	0	46 704 373,34	100,45 %	– 4 473,71
Förenade kungariket	–5 033 070 221,00	–5 475 708 275,00	–5 196 311 821,38	0	–5 196 311 821,38	–5 194 744 952,68	0	–5 194 744 952,68	94,87 %	–1 566 868,70
Totalt	0,00	0,00	279 563 922,91	0,00	279 563 922,91	281 135 265,40	0,00	281 135 265,40		–1 571 342,49

4. KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV GENOMFÖRANDET AV INKOMSTERNA BUDGETÅRET 2003 PER INSTITUTION

(Euro)
Institution	Budgeterade inkomster		Fastställda anspråk			Mottagna inkomster			Utestående
	ursprunglig	slutlig	budgetåret	överförda	Totalt	budgetåret	överförda	Totalt	Utestående
	1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=5-8
Kommissionen	97 357 507 535,00	92 379 388 780,00	93 000 908 106,07	6 232 403 926,25	99 233 312 032,32	90 348 948 592,36	2 916 822 501,73	93 265 771 094,09	5 967 540 938,23
Eurpoaparlamentet	66 348 525,00	66 348 525,00	104 132 654,70	2 605 023,00	106 737 677,70	96 901 610,70	1 643 723,00	98 545 333,70	8 192 344,00
Rådet	38 108 701,00	38 108 701,00	51 261 139,59	1 383 734,23	52 644 873,82	48 952 480,05	1 042 526,73	49 995 006,78	2 649 867,04
EG-Domstolen	19 426 000,00	19 426 000,00	20 801 779,69	188 754,78	20 990 534,47	20 454 858,96	175 125,30	20 629 984,26	360 550,21
Revisionsrätten	11 331 000,00	11 331 000,00	11 042 951,19	53 035,81	11 095 987,00	10 411 002,52	34 285,83	10 445 288,35	650 698,65
Ekonomiska och social kommittén	6 701 865,00	6 701 865,00	9 626 987,41	0	9 626 987,41	9 626 987,41	0	9 626 987,41	0,00
Regionkommittén	3 097 395,00	3 097 395,00	13 134 095,69	0	13 134 095,69	13 134 095,69	0	13 134 095,69	0,00
Ombudsmannen	416 077,00	434 832,00	406 645,57	0	406 645,57	406 645,57	0	406 645,57	0,00
Totalt	97 502 937 098,00	92 524 837 098,00	93 211 314 359,91	6 236 634 474,07	99 447 948 833,98	90 548 836 273,26	2 919 718 162,59	93 468 554 435,85	5 979 394 398,13

5. JÄMFÖRELSE MELLAN INKOMSTBUDGETENS UTFALL 2003 OCH 2002

(Euro)
Rubrik		Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk		Inkomster		% av budgeten som inkasserats		Utestående
		2003	2002	2003	2002	2003	2002	2003	2002	2003	2002
		1	2	3	4	5	6	7=5/1	8=6/2	9=3-5	10=4-6
1	Egna medel	84 010 946 121,00	80 926 283 648,00	85 132 140 149,69	81 568 236 795,42	83 297 464 955,12	79 775 369 905,89	99,15 %	98,58 %	1 834 675 194,57	1 792 866 889,53
2	Korrigering av avdrag för uppbörd		– 2 037 915 181,00		– 2 023 032 973,62		– 2 023 032 973,59		99,27 %	0,00	– 0,03
3	Disponibla överskott	7 676 811 988,00	15 374 982 104,00	8 234 992 135,57	15 583 977 690,08	8 011 832 135,68	15 320 647 690,19	104,36 %	99,65 %	223 159 999,89	263 329 999,89
4	Diverse gemenskapsskatter och -avgifter	608 095 787,00	587 492 563,00	582 181 384,97	578 244 519,18	579 526 983,77	575 248 831,35	95,30 %	97,92 %	2 654 401,20	2 995 687,83
5	Inkomster från institutionernas administration	95 173 696,00	112 267 898,50	305 890 162,72	168 393 696,14	281 075 906,09	140 676 657,50	295,33 %	125,30 %	24 814 256,63	27 717 038,64
6	Bidrag från tredje man, återbetalningar, finansiella rättelser och ersättningar	90 601 701,00	461 772 620,19	1 466 082 721,88	1 016 437 828,74	1 014 077 253,53	876 420 333,59	1 119,27 %	189,79 %	452 005 468,35	140 017 495,15
7	Dröjsmålsränta och böter	0	583 400 000,00	3 664 302 659,79	4 066 543 335,33	237 038 738,15	631 451 854,20		108,24 %	3 427 263 921,64	3 435 091 481,13
8	Upp- och utlåning	21 681 805,00	21 516 180,00	28 467 212,97	58 328 056,51	26 878 208,83	56 708 830,70	123,97 %	263,56 %	1 589 004,14	1 619 225,81
9	Diverse inkomster	21 526 000,00	22 234 000,00	33 892 406,39	91 808 197,50	20 660 254,68	80 913 515,62	95,98 %	363,92 %	13 232 151,71	10 894 681,88
Totalt		92 524 837 098,00	96 052 033 832,69	99 447 948 833,98	101 108 937 145,28	93 468 554 435,85	95 434 404 645,45	101,02 %	99,36 %	5 979 394 398,13	5 674 532 499,83

Detaljerade uppgifter rubrik 1: Egna medel

Kapitel		Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk		Inkomster		% av budgeten som inkasserats		Utestående
		2003	2002	2003	2002	2003	2002	2003	2002	2003	2002
		1	2	3	4	5	6	7=5/1	8=6/2	9=3-5	10=4-6
10	Jordbrukstullar	879 825 000,00	1 121 700 000,00	1 438 138 088,09	1 769 794 438,39	1 011 798 359,04	1 180 247 286,05	115,00 %	105,22 %	426 339 729,05	589 547 152,34
11	Sockeravgifter	546 600 000,00	770 900 000,00	428 287 477,27	868 747 584,45	383 208 571,20	864 838 494,94	70,11 %	112,19 %	45 078 906,07	3 909 089,51
12	Tullar	9 479 775 000,00	13 734 200 000,00	10 822 325 600,07	14 703 414 446,93	9 462 147 061,87	12 917 508 660,66	99,81 %	94,05 %	1 360 178 538,20	1 785 905 786,27
13	Mervärdesskatt	21 748 030 275,00	22 601 189 980,00	21 536 290 980,50	22 539 172 732,29	21 534 865 234,38	22 538 960 831,71	99,02 %	99,72 %	1 425 746,12	211 900,58
14	BNI	51 356 715 846,00	46 604 993 668,00	50 627 534 080,85	45 850 609 172,47	50 624 310 463,23	45 850 349 483,70	98,57 %	98,38 %	3 223 617,62	259 688,77
15	Korrigering av obalanser i budgeten	0,00	0	279 563 922,91	149 071 090,27	281 135 265,40	149 032 265,55	0,00 %		- 1 571 342,49	38 824,72
19	Medlemsstaternas kostnader för uppbörd av egna medel		- 3 906 700 000,00		- 4 312 572 669,38		- 3 725 567 116,72		95,36 %	0,00	- 587 005 552,66
Totalt rubrik 1		84 010 946 121,00	80 926 283 648,00	85 132 140 149,69	81 568 236 795,42	83 297 464 955,12	79 775 369 905,89	99,15 %	98,58 %	1 834 675 194,57	1 792 866 889,53

Detaljerade uppgifter rubrik 3: Disponibla överskott

Kapitel		Inkomster i budgeten		Fastställda anspråk		Inkomster		% av budgeten som inkasserats		Utestående
		2003	2002	2003	2002	2003	2002	2003	2002	2003	2002
		1	2	3	4	5	6	7=5/1	8=6/2	9=3-5	10=4-6
30	Överskott från föregående budgetår	7 676 811 988,00	15 374 982 104,00	7 899 971 988,34	15 638 312 103,55	7 676 811 988,34	15 374 982 103,55	100,00 %	100,00 %	223 160 000,00	263 330 000,00
31	Överskott på momsmedel	0	0	- 274 766 759,55	- 150 786 347,49	- 274 766 759,54	- 150 786 347,40	0,00 %		- 0,01	- 0,09
32	Överskott på BNI-medel	0	0	610 850 456,32	97 261 471,44	610 850 456,41	97 261 471,47	0,00 %		- 0,09	- 0,03
34	Justering för de som inte deltar i RIF-politiken	0		- 52 037,96		- 52 037,97		0,00 %		0,01
35	Korrigering för Förenade kungariket	0,00	0	- 1 011 511,58	- 809 537,42	- 1 011 511,56	- 809 537,43	0,00 %		- 0,02	0,01
Totalt rubrik 3		7 676 811 988,00	15 374 982 104,00	8 234 992 135,57	15 583 977 690,08	8 011 832 135,68	15 320 647 690,19	104,36 %	99,65 %	223 159 999,89	263 329 999,89

6. KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV GENOMFÖRANDET AV UTGIFTER

(Euro)
Åtagandebemyndigandenas utveckling och sammansättning				Betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning
	Icke-differentierade anslag	Differentierade anslag	Totalt		Icke-differentierade anslag	Differentierade anslag	Totalt
Budget				Budget
Ursprungliga anslag	50 357 521 098,00	49 328 171 240,00	99 685 692 338,00	Ursprungliga anslag	50 357 521 098,00	47 145 416 000,00	97 502 937 098,00
Ändringar (överföringar, ÄB, EFTA)	23 887 000,00	209 864 473,22	233 751 473,22	Ändringar (överföringar, ÄB, EFTA)	23 887 000,00	–4 916 588 868,82	–4 892 701 868,82
Totala slutliga anslag i budgeten	50 381 408 098,00	49 538 035 713,22	99 919 443 811,22	Totala slutliga anslag i budgeten	50 381 408 098,00	42 228 827 131,18	92 610 235 229,18
Tilläggsanslag				Tilläggsanslag
Inkomster från och arbete för tredje man	159 299 589,53	866 352 148,43	1 025 651 737,96	Inkomster från och arbete för tredje man	161 416 551,88	1 263 564 799,91	1 424 981 351,79
Överförda anslag				Överförda anslag
Anslag som överfört från budgetår 2002	100 628 929,00	57 855 069,20	158 483 998,20	Anslag som överfört från budgetår 2002	783 226 605,01	3 372 628 187,75	4 155 854 792,76
Övriga anslag				Övriga anslag
Anslag att återanvändas	64 792 664,87	33 384 569,45	98 177 234,32	Anslag att återanvändas	82 589 729,69	65 067 384,71	147 657 114,40
Anslag som gjort disponibla på nytt	0	31 096 007,00	31 096 007,00	Anslag som gjort disponibla på nytt	0	0	0
Totalt – Övriga anslag	64 792 664,87	64 480 576,45	129 273 241,32	Totalt – Övriga anslag	82 589 729,69	65 067 384,71	147 657 114,40
Totala slutliga anslag i budgeten	50 381 408 098,00	49 538 035 713,22	99 919 443 811,22	Totala slutliga anslag i budgeten	50 381 408 098,00	42 228 827 131,18	92 610 235 229,18
Totalt tilläggsanslag	324 721 183,40	988 687 794,08	1 313 408 977,48	Totalt tilläggsanslag	1 027 232 886,58	4 701 260 372,37	5 728 493 258,95
Totala beviljade anslag	50 706 129 281,40	50 526 723 507,30	101 232 852 788,70	Totala beviljade anslag	51 408 640 984,58	46 930 087 503,55	98 338 728 488,13

7. KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV GENOMFÖRANDET AV UTGIFTERNA

(Euro)
Genomförande av åtagandebemyndiganden efter typ av anslag				Genomförande av betalningsbemyndiganden efter typ av anslag
	Icke-differentierade anslag	Differentierade anslag	Totalt		Icke-differentierade anslag	Differentierade anslag	Totalt
Ursprungliga anslag	50 357 521 098,00	49 328 171 240,00	99 685 692 338,00	Ursprungliga anslag	50 357 521 098,00	47 145 416 000,00	97 502 937 098,00
Tilläggsanslag	21 900 000,00	104 789 000,00	126 689 000,00	Tilläggsanslag	21 900 000,00	-5 000 000 000,00	-4 978 100 000,00
Överföringar	0	0	0,00	Överföringar	0	0	0
EFTA-medel	1 987 000,00	105 075 473,22	107 062 473,22	EFTA-medel	1 987 000,00	83 411 131,18	85 398 131,18
Slutliga anslag i budgeten	50 381 408 098,00	49 538 035 713,22	99 919 443 811,22	Slutliga anslag i budgeten	50 381 408 098,00	42 228 827 131,18	92 610 235 229,18
Åtaganden som ingåtts	49 880 206 998,30	49 125 342 872,12	99 005 549 870,42	Betalningar gjorda	49 020 957 051,42	38 993 349 678,12	88 014 306 729,54
Anslag som överförts till 2004	42 097 000,00	113 483 364,00	155 580 364,00	Anslag som överförts till 2004	895 334 812,69	306 214 602,93	1 201 549 415,62
Anslag som förfallit	459 104 099,70	299 209 477,10	758 313 576,80	Anslag som förfallit	465 116 233,89	2 929 262 850,13	3 394 379 084,02
Öronmärkta inkomster	159 299 589,53	866 352 148,43	1 025 651 737,96	Öronmärkta inkomster	161 416 551,88	1 263 564 799,91	1 424 981 351,79
Åtaganden som ingåtts	120 607 078,52	409 825 783,90	530 432 862,42	Betalningar som verkställts	75 279 020,14	305 228 008,79	380 507 028,93
Överfört till 2004	38 692 511,01	456 526 364,53	495 218 875,54	Överfört till 2004	86 137 531,74	958 336 791,12	1 044 474 322,86
Anslag som överförts från 2002	100 628 929,00	57 855 069,20	158 483 998,20	Anslag överförda från 2002	783 226 605,01	3 372 628 187,75	4 155 854 792,76
Åtaganden som ingåtts	100 600 684,00	46 400 568,57	147 001 252,57	Betalningar som verkställts	665 996 965,40	1 415 759 134,39	2 081 756 099,79
Anslag som förfallit	28 245,00	11 454 500,63	11 482 745,63	Anslag som förfallit	117 229 639,61	1 956 869 053,36	2 074 098 692,97
Anslag att återanvända	64 792 664,87	33 384 569,45	98 177 234,32	Anslag att återanvända	82 589 729,69	65 067 384,71	147 657 114,40
Åtaganden som ingåtts	53 791 371,70	8 354 847,13	62 146 218,83	Betalningar som verkställts	70 155 219,56	10 741 212,12	80 896 431,68
Anslag som förfallit	11 001 293,17	25 029 722,32	36 031 015,49	Anslag som förfallit	12 434 510,13	54 326 172,59	66 760 682,72
Anslag som gjorts disponibla på nytt	0,00	31 096 007,00	31 096 007,00	Anslag som gjorts disponibla på nytt	0,00	0,00	0,00
Åtaganden som ingåtts	0,00	29 680 316,00	29 680 316,00	Betalningar som verkställts	0,00	0,00	0,00
Anslag som förfallit	0,00	1 415 691,00	1 415 691,00	Anslag som förfallit	0,00	0,00	0,00
Totala beviljade anslag	50 706 129 281,40	50 526 723 507,30	101 232 852 788,70	Totala beviljade anslag	51 408 640 984,58	46 930 087 503,55	98 338 728 488,13
Totala åtaganden som ingåtts	50 155 206 132,52	49 619 604 387,72	99 774 810 520,24	Totala verkställda betalningar	49 832 388 256,52	40 725 078 033,42	90 557 466 289,94
Totala anslag som överförts till 2004	80 789 511,01	570 009 728,53	650 799 239,54	Totala anslag som överförts till 2004	981 472 344,43	1 264 551 394,05	2 246 023 738,48
Totala anslag som förfallit	470 133 637,87	337 109 391,05	807 243 028,92	Totala anslag som förfallit	594 780 383,63	4 940 458 076,08	5 535 238 459,71

8. KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

(Euro)
	Icke-differentierade anslag	Differentierade anslag	Totalt
Åtaganden överförda från föregående budgetår	704 436 074,93	99 115 426 330,55	99 819 862 405,48
Åtaganden som tagits tillbaka	– 14 107 950,58	– 4 124 343 632,06	– 4 138 451 582,64
Uppskrivniningar	– 3 058,42	– 77 980,67	– 81 039,09
Betalningar	586 162 669,75	35 003 461 557,97	35 589 624 227,72
Förfallna belopp	101 960 393,62		101 960 393,62
Utestående åtaganden vid årets slut	2 202 002,56	59 987 543 159,85	59 989 745 162,41
Årets åtaganden	50 155 206 132,52	49 619 604 387,72	99 774 810 520,24
Betalningar	49 246 225 586,77	5 721 616 475,45	54 967 842 062,22
Åtaganden som inte får överföras och därför förfallit	6 012 134,19	0,00	6 012 134,19
Utestående åtaganden vid årets slut	902 968 411,56	43 897 987 912,27	44 800 956 323,83
Totala utestående åtaganden vid årets slut	905 170 414,12	103 885 531 072,12	104 790 701 486,24

9. UTNYTTJANDE AV BUDGETANSLAG I ÅTAGANDE-

OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER INSTITUTION

Anslag för andra institutioner än kommissionen visas sammanslagna under rubrik 5 i budgetplanen

Åtagande

bemyndiganden

(Euro)
Institution	Beviljade åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till nästa budgetår					Anslag som förfallit	%	Utestående åtaganden vid årets slut	Anslag som åter gjorts disponibla 2004
	Beviljade åtagandebemyndiganden	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%	automatiska överföringar	beslutna överföringar	övriga anslag	Totalt	%	Anslag som förfallit	%	Utestående åtaganden vid årets slut	Anslag som åter gjorts disponibla 2004
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13=12/1	14	15
Kommissionen	99 256 787 097,99	97 640 728 310,36	133 547 852,57	60 287 168,42	97 834 563 331,35	98,57 %	481 082 443,68	155 580 364,00		636 662 807,68	0,64 %	785 560 958,96	0,79 %	104 456 984 400,32	3 269 595,00
Parlamentet	1 154 257 775,22	1 105 241 886,29	3 302 900,00	28 425 286,00	1 136 970 072,29	98,50 %	5 192 573,07	0,00		5 192 573,07	0,45 %	12 095 129,86	1,05 %	239 915 142,40
Rådet	453 650 329,82	431 978 077,62	10 108 500,00	1 078 347,13	443 164 924,75	97,69 %	7 524 670,44	0,00		7 524 670,44	1,66 %	2 960 734,63	0,65 %	67 646 567,33
EG-domstolen	152 456 360,95	149 724 158,07	0,00	923 224,60	150 647 382,67	98,81 %	725 597,40	0,00		725 597,40	0,48 %	1 083 380,88	0,71 %	8 903 994,89
Revisionsrätten	77 471 941,28	74 677 811,95	0,00	110 943,99	74 788 755,94	96,54 %	241 076,28	0,00		241 076,28	0,31 %	2 442 109,06	3,15 %	5 588 870,41
Ekonomiska- och sociala kommittén	84 209 170,95	81 435 425,27	42 000,00	809 658,52	82 287 083,79	97,72 %	364 914,33	0,00		364 914,33	0,43 %	1 557 172,83	1,85 %	6 028 448,85
Regionkommittén	49 581 459,49	48 144 575,01	0,00	191 906,17	48 336 481,18	97,49 %	87 600,34	0,00		87 600,34	0,18 %	1 157 377,97	2,33 %	5 133 573,36
Ombudsmannen	4 438 653,00	4 052 488,27	0,00	0,00	4 052 488,27	91,30 %	0,00	0,00		0,00	0,00 %	386 164,73	8,70 %	500 488,68
Totalt	101 232 852 788,70	99 535 982 732,84	147 001 252,57	91 826 534,83	99 774 810 520,24	98,56 %	495 218 875,54	155 580 364,00		650 799 239,54	0,64 %	807 243 028,92	0,80 %	104 790 701 486,24	3 269 595,00

Betalnings

bemyndiganden

(Euro)
Institution	Beviljade betalningsbemyndiganden	Betalningar som genomförts					Anslag som överförts till nästa budgetår					Anslag som förfallit
	Beviljade betalningsbemyndiganden	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%	automatiska överföringar	beslutna överföringar	övriga anslag	Totalt	%	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15
Kommissionen	96 172 458 593,85	86 833 254 501,03	1 916 776 942,99	49 357 487,31	88 799 388 931,33	92,33 %	1 549 880 538,65	348 311 602,93		1 898 192 141,58	1,97 %	3 374 052 297,80	2 035 420 246,20	65 404 976,94	5 474 877 520,94
Parlamentet	1 254 558 747,97	865 326 743,89	91 591 584,56	28 425 286,00	985 343 614,45	78,54 %	245 107 715,47	0,00		245 107 715,47	19,54 %	11 088 316,86	12 012 288,19	1 006 813,00	24 107 418,05
Rådet	511 409 260,28	364 332 410,29	44 636 899,28	1 078 347,13	410 047 656,70	80,18 %	75 170 337,77	0,00		75 170 337,77	14,70 %	2 827 811,78	23 230 531,18	132 922,85	26 191 265,81
EG-domstolen	159 207 403,43	140 820 163,18	6 147 381,03	923 224,60	147 890 768,81	92,89 %	9 629 592,29	0,00		9 629 592,29	6,05 %	1 000 653,91	603 661,45	82 726,97	1 687 042,33
Revisionsrätten	93 950 343,19	69 088 941,54	14 772 840,77	110 943,99	83 972 726,30	89,38 %	5 829 946,69	0,00		5 829 946,69	6,21 %	2 442 109,06	1 705 561,14	0,00	4 147 670,20
Ekonomiska- och sociala kommittén	89 193 379,84	75 427 575,26	4 498 045,10	809 658,52	80 735 278,88	90,52 %	6 372 764,34	0,00		6 372 764,34	7,14 %	1 524 466,00	528 163,79	32 706,83	2 085 336,62
Regionkommittén	53 072 330,09	43 011 423,69	2 955 373,09	191 484,13	46 158 280,91	86,97 %	5 220 751,66	0,00		5 220 751,66	9,84 %	1 057 263,88	535 497,51	100 536,13	1 693 297,52
Ombudsmannen	4 878 429,48	3 551 999,59	377 032,97	0,00	3 929 032,56	80,54 %	500 488,68	0,00		500 488,68	10,26 %	386 164,73	62 743,51	0,00	448 908,24
Totalt	98 338 728 488,13	88 394 813 758,47	2 081 756 099,79	80 896 431,68	90 557 466 289,94	92,09 %	1 897 712 135,55	348 311 602,93		2 246 023 738,48	2,28 %	3 394 379 084,02	2 074 098 692,97	66 760 682,72	5 535 238 459,71

10. JÄMFÖRELSE AV BUDGETGENOMFÖRANDET

FÖR BUDGETÅR 2004 OCH 2003 PER UNDERRUBRIK

Åtagande

bemyndiganden

(Euro)
Underrubrik		Beviljade anslag			Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till nästa budgetår					Anslag som förfallit
		2003	2002	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %
		1	2	3=(1-2)/2	4	5=4/1	6	7=6/2	8=(4-6)/6	9	10=9/1	11	12=11/2	13=(9-11)/11	14=1-4-9	15=14/1	16=2-6-11	17=16/2	18=(14-16)/16
A–	Administrativa utgifter	5 615 810 273,37	5 381 478 248,11	4,35 %	5 545 325 038,66	98,74 %	5 272 245 062,98	97,97 %	5,18 %	39 396 339,14	0,70 %	74 343 507,93	1,38 %	– 47,01 %	31 088 895,57	0,55 %	34 889 677,20	0,65 %	–10,89 %
B0	Garantier och reserver	272 145 507,16	270 453 623,16	0,63 %	147 920 000,00	54,35 %	170 490 000,00	63,04 %	– 13,24 %	0,00	0,00 %	8 783 507,16	3,25 %	– 100,00 %	124 225 507,16	45,65 %	91 180 116,00	33,71 %	36,24 %
B1	Jordbruk	44 847 535 500,87	44 579 180 000,00	0,60 %	44 461 961 093,86	99,14 %	43 216 958 191,67	96,94 %	2,88 %	41 393 171,87	0,09 %	83 892 329,00	0,19 %	– 50,66 %	344 181 235,14	0,77 %	1 278 329 479,33	2,87 %	–73,08 %
B2	Strukturåtgärder	34 290 408 669,57	34 777 627 706,61	– 1,40 %	34 248 856 567,23	99,88 %	34 764 265 060,72	99,96 %	– 1,48 %	7 014 117,28	0,02 %	1 455 677,29	0,00 %	381,85 %	34 537 985,06	0,10 %	11 906 968,60	0,03 %	190,07 %
B3	Utbildning och kultur	1 170 814 199,94	1 060 057 284,06	10,45 %	1 076 077 763,05	91,91 %	971 114 442,38	91,61 %	10,81 %	62 467 035,31	5,34 %	42 603 695,69	4,02 %	46,62 %	32 269 401,58	2,76 %	46 339 145,99	4,37 %	-30,36 %
B4	Energi	318 269 222,36	268 514 155,79	18,53 %	283 567 292,45	89,10 %	264 447 317,64	98,49 %	7,23 %	17 634 333,71	5,54 %	2 551 641,75	0,95 %	591,10 %	17 067 596,20	5,36 %	1 515 196,40	0,56 %	1 026,43 %
B5	Inre marknaden – Transeuropeiska nätverk	1 350 918 257,51	1 175 405 825,20	14,93 %	1 270 404 563,85	94,04 %	1 106 146 410,66	94,11 %	14,85 %	35 203 502,44	2,61 %	14 042 285,21	1,19 %	150,70 %	45 310 191,22	3,35 %	55 217 129,33	4,70 %	–17,94 %
B6	Forskning	4 597 466 503,26	4 685 680 842,45	– 1,88 %	4 280 743 997,20	93,11 %	4 519 791 560,35	96,46 %	– 5,29 %	311 413 536,77	6,77 %	153 927 000,95	3,29 %	102,31 %	5 308 969,29	0,12 %	11 962 281,15	0,26 %	-55,62 %
B7	Externa åtgärder	8 715 775 300,88	8 745 410 115,45	– 0,34 %	8 406 342 497,94	96,45 %	8 556 439 604,42	97,84 %	– 1,75 %	136 234 727,24	1,56 %	93 276 480,90	1,07 %	46,05 %	173 198 075,70	1,99 %	95 694 030,13	1,09 %	80,99 %
B8	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik	53 709 353,78	32 800 000,00	63,75 %	53 611 706,00	99,82 %	32 799 655,99	100,00 %	63,45 %	42 475,78	0,08 %	0,00	0,00 %	0,00 %	55 172,00	0,10 %	344,01	0,00 %	15 937,91 %
Totalt		101 232 852 788,70	100 976 607 800,83	0,25 %	99 774 810 520,24	98,56 %	98 874 697 306,81	97,92 %	0,91 %	650 799 239,54	0,64 %	474 876 125,88	0,47 %	37,05 %	807 243 028,92	0,80 %	1 627 034 368,14	1,61 %	–50,39 %

Betalnings

bemyndiganden

(Euro)
Underrubrik		Beviljade anslag			Genomförda betalningar					Anslag som överförts till nästa budgetår					Anslag som förfallit
		2003	2002	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %
		1	2	3=(1-2)/2	4	5=4/1	6	7=6/2	8=(4-6)/6	9	10=9/1	11	12=11/2	13=(9-11)/11	14=1-4-9	15=14/1	16=2-6-11	17=16/2	(18=(14-16)/16)
A–	Administrativa utgifter	6 087 145 932,55	5 856 632 014,15	3,94 %	5 305 221 201,88	87,15 %	5 211 565 031,09	88,99 %	1,80 %	650 051 821,00	10,68 %	548 068 006,97	9,36 %	18,61 %	131 872 909,67	2,17 %	96 998 976,09	1,66 %	35,95 %
B0	Garantier och reserver	295 701 557,16	274 129 623,16	7,87 %	147 920 000,00	50,02 %	170 490 000,00	62,19 %	– 13,24 %	0,00	0,00 %	8 783 507,16	3,20 %	– 100,00 %	147 781 557,16	49,98 %	94 856 116,00	34,60 %	55,80 %
B1	Jordbruk	45 078 711 544,87	45 165 097 004,50	– 0,19 %	44 379 247 054,64	98,45 %	43 520 554 117,82	96,36 %	1,97 %	331 420 523,43	0,74 %	315 068 373,00	0,70 %	5,19 %	368 043 966,80	0,82 %	1 329 474 513,68	2,94 %	-72,32 %
B2	Strukturåtgärder	32 127 952 952,57	32 372 970 061,61	– 0,76 %	28 685 630 543,78	89,29 %	24 231 265 217,63	74,85 %	18,38 %	244 957 171,21	0,76 %	3 259 801 207,29	10,07 %	– 92,49 %	3 197 365 237,58	9,95 %	4 881 903 636,69	15,08 %	-34,51 %
B3	Utbildning och kultur	1 150 592 496,60	1 117 965 271,39	2,92 %	943 315 895,04	81,99 %	930 115 608,40	83,20 %	1,42 %	147 585 373,15	12,83 %	98 138 682,93	8,78 %	50,38 %	59 691 228,41	5,19 %	89 710 980,06	8,02 %	-33,46 %
B4	Energi	284 736 821,15	221 924 348,80	28,30 %	211 740 304,58	74,36 %	197 521 419,79	89,00 %	7,20 %	22 255 137,68	7,82 %	8 161 430,22	3,68 %	172,69 %	50 741 378,89	17,82 %	16 241 498,79	7,32 %	212,42 %
B5	Inre marknaden – Transeuropeiska nätverk	1 334 320 208,38	1 303 928 267,35	2,33 %	1 079 189 194,63	80,88 %	1 039 597 862,88	79,73 %	3,81 %	34 317 402,92	2,57 %	88 829 436,27	6,81 %	– 61,37 %	220 813 610,83	16,55 %	175 500 968,20	13,46 %	25,82 %
B6	Forskning	4 157 044 844,89	4 521 050 261,08	– 8,05 %	3 279 553 180,56	78,89 %	3 667 215 553,28	81,11 %	– 10,57 %	647 795 938,53	15,58 %	548 974 895,78	12,14 %	18,00 %	229 695 725,80	5,53 %	304 859 812,02	6,74 %	-24,66 %
B7	Externa åtgärder	7 772 112 776,18	7 709 545 320,17	0,81 %	6 494 649 398,74	83,56 %	6 145 211 690,86	79,71 %	5,69 %	162 278 443,78	2,09 %	118 742 372,62	1,54 %	36,66 %	1 115 184 933,66	14,35 %	1 445 591 256,69	18,75 %	-22,86 %
B8	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik	50 409 353,78	36 035 415,00	39,89 %	30 999 516,09	61,50 %	30 932 805,12	85,84 %	0,22 %	5 361 926,78	10,64 %	0,00	0,00 %	0,00 %	14 047 910,91	27,87 %	5 102 609,88	14,16 %	175,31 %
Totalt		98 338 728 488,13	98 579 277 587,21	– 0,24 %	90 557 466 289,94	92,09 %	85 144 469 306,87	86,37 %	6,36 %	2 246 023 738,48	2,28 %	4 994 567 912,24	5,07 %	– 55,03 %	5 535 238 459,71	5,63 %	8 440 240 368,10	8,56 %	-34,42 %

11. ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS

SAMMANSÄTTNING OCH UTVECKLING PER UNDERRUBRIK

Underrubrik		Åtagandebemyndiganden							Betalningsbemyndiganden
		Ursprungliga anslag	Ändringar genom överföringar och ÄB (inkl. EFTA)	Överfört från 2002	Inkomster från och arbete för tredje man	Övrigt	Totalt tillägg, överföringar och övriga	Totalt beviljade	Ursprungliga anslag	Ändringar genom överföringar och ÄB (inkl. EFTA)	Överfört från 2002	Inkomster från och arbete för tredje man	Övrigt	Totalt tillägg, överföringar och övriga	Totalt beviljade
		1	2	3	4	5	6=3+4+5	7=1+2+6	8	9	10	11	12	13=10+11+12	14=8+9+13
A–	Administrativa utgifter	5 360 071 098,00	23 887 000,00	16 736 600,00	159 106 417,66	56 009 157,71	231 852 175,37	5 615 810 273,37	5 360 071 098,00	23 887 000,00	468 158 232,01	161 223 380,01	73 806 222,53	703 187 834,55	6 087 145 932,55
B0	Garantier – reserver	506 920 050,00	–243 558 050,00	0,00	0,00	8 783 507,16	8 783 507,16	272 145 507,16	366 169 050,00	–79 251 000,00	0,00	0,00	8 783 507,16	8 783 507,16	295 701 557,16
B1	Jordbruk	44 762 450 000,00	1 000 000,00	83 892 329,00	193 171,87	0,00	84 085 500,87	44 847 535 500,87	44 762 450 000,00	1 000 000,00	315 068 373,00	193 171,87	0,00	315 261 544,87	45 078 711 544,87
B2	Strukturåtgärder	34 121 625 240,00	135 989 000,00	1 217 738,00	242 745,28	31 333 946,29	32 794 429,57	34 290 408 669,57	33 330 476 500,00	–4 462 567 500,00	3 259 563 268,00	242 745,28	237 939,29	3 260 043 952,57	32 127 952 952,57
B3	Utbildning och kultur	966 057 500,00	23 944 290,90	13 577 281,99	166 961 571,31	273 555,74	180 812 409,04	1 170 814 199,94	879 610 000,00	35 475 289,49	241 500,00	234 992 151,38	273 555,73	235 507 207,11	1 150 592 496,60
B4	Energi	243 100 000,00	55 854 128,00	304 983,00	18 974 315,01	35 796,35	19 315 094,36	318 269 222,36	250 832 000,00	8 912 253,87	0,00	24 893 210,76	99 356,52	24 992 567,28	284 736 821,15
B5	Inre marknaden – Transeuropeiska nätverk	1 153 527 000,00	86 861 070,33	7 904 107,34	98 999 003,65	3 627 076,19	110 530 187,18	1 350 918 257,51	1 165 694 000,00	43 230 294,90	81 144 307,25	39 233 039,08	5 018 567,15	125 395 913,48	1 334 320 208,38
B6	Forskning	4 055 000 000,00	114 915 483,99	0,00	426 086 731,15	1 464 288,12	427 551 019,27	4 597 466 503,26	3 650 000 000,00	–305 591 707,08	0,00	809 080 379,79	3 556 172,18	812 636 551,97	4 157 044 844,89
B7	Externa åtgärder	8 469 441 450,00	34 858 550,00	34 850 958,87	148 878 428,25	27 745 913,76	211 475 300,88	8 715 775 300,88	7 687 634 450,00	–151 996 500,00	31 679 112,50	148 913 919,84	55 881 793,84	236 474 826,18	7 772 112 776,18
B8	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik	47 500 000,00	0,00	0,00	6 209 353,78	0,00	6 209 353,78	53 709 353,78	50 000 000,00	–5 800 000,00	0,00	6 209 353,78	0,00	6 209 353,78	50 409 353,78
Totalt		99 685 692 338,00	233 751 473,22	158 483 998,20	1 025 651 737,96	129 273 241,32	1 313 408 977,48	101 232 852 788,70	97 502 937 098,00	–4 892 701 868,82	4 155 854 792,76	1 424 981 351,79	147 657 114,40	5 728 493 258,95	98 338 728 488,13

12. GENOMFÖRANDE AV ÅTAGARBEMYNDIGANDEN

PER UNDERRUBRIK

Underrubrik		Beviljade åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag överförda till 2004					Anslag som förfallit
		Beviljade åtagandebemyndiganden	mot budgetårets anslag	mot budgetårets anslag	mot övriga anslag	Totalt	%	automatiska överföringar	beslutna överföringar	övriga anslag	Totalt	%	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
A–	Administrativa utgifter	5 615 810 273,37	5 474 825 311,96	16 708 355,00	53 791 371,70	5 545 325 038,66	98,74 %	38 499 339,14	897 000,00		39 396 339,14	0,70 %	28 842 864,56	28 245,00	2 217 786,01	31 088 895,57	0,55 %
B0	Garantier – reserver	272 145 507,16	147 920 000,00	0,00	0,00	147 920 000,00	54,35 %	0,00	0,00		0,00	0,00 %	115 442 000,00	0,00	8 783 507,16	124 225 507,16	45,65 %
B1	Jordbruk	44 847 535 500,87	44 378 068 764,86	83 892 329,00	0,00	44 461 961 093,86	99,14 %	193 171,87	41 200 000,00		41 393 171,87	0,09 %	344 181 235,14	0,00	0,00	344 181 235,14	0,77 %
B2	Strukturåtgärder	34 290 408 669,57	34 217 798 550,01	1 217 738,00	29 840 279,22	34 248 856 567,23	99,88 %	242 745,28	6 771 372,00		7 014 117,28	0,02 %	33 044 317,99	0,00	1 493 667,07	34 537 985,06	0,10 %
B3	Utbildning och kultur	1 170 814 199,94	1 063 256 060,63	12 821 702,42	0,00	1 076 077 763,05	91,91 %	62 467 035,31	0,00		62 467 035,31	5,34 %	31 240 266,27	755 579,57	273 555,74	32 269 401,58	2,76 %
B4	Energi	318 269 222,36	283 262 309,45	304 983,00	0,00	283 567 292,45	89,10 %	4 262 083,71	13 372 250,00		17 634 333,71	5,54 %	17 031 799,85	0,00	35 796,35	17 067 596,20	5,36 %
B5	Inre marknaden – Transeuropeiska nätverk	1 350 918 257,51	1 261 800 088,01	6 758 171,28	1 846 304,56	1 270 404 563,85	94,04 %	16 415 160,44	18 788 342,00		35 203 502,44	2,61 %	42 383 483,53	1 145 936,06	1 780 771,63	45 310 191,22	3,35 %
B6	Forskning	4 597 466 503,26	4 279 466 618,49	0,00	1 277 378,71	4 280 743 997,20	93,11 %	292 513 536,77	18 900 000,00		311 413 536,77	6,77 %	5 122 059,88	0,00	186 909,41	5 308 969,29	0,12 %
B7	Externa åtgärder	8 715 775 300,88	8 375 973 323,43	25 297 973,87	5 071 200,64	8 406 342 497,94	96,45 %	80 583 327,24	55 651 400,00		136 234 727,24	1,56 %	140 970 377,58	9 552 985,00	22 674 713,12	173 198 075,70	1,99 %
B8	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik	53 709 353,78	53 611 706,00	0,00	0,00	53 611 706,00	99,82 %	42 475,78	0,00		42 475,78	0,08 %	55 172,00	0,00	0,00	55 172,00	0,10 %
Totalt		101 232 852 788,70	99 535 982 732,84	147 001 252,57	91 826 534,83	99 774 810 520,24	98,56 %	495 218 875,54	155 580 364,00		650 799 239,54	0,64 %	758 313 576,80	11 482 745,63	37 446 706,49	807 243 028,92	0,80 %

13. GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

PER UNDERRUBRIK

Underrubrik		Beviljade betalningsbemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag överförda till 2004					Anslag som förfallit
		Beviljade betalningsbemyndiganden	mot budgetårets anslag	mot budgetårets anslag	mot övriga anslag	Totalt	%	automatiska överföringar	beslutna överföringar	Övriga anslag	Totalt	%	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
A–	Administrativa utgifter	6 087 145 932,55	4 860 274 658,26	374 791 324,06	70 155 219,56	5 305 221 201,88	87,15 %	649 154 821,00	897 000,00		650 051 821,00	10,68 %	34 854 998,75	93 366 907,95	3 651 002,97	131 872 909,67	2,17 %
B0	Garantier – reserver	295 701 557,16	147 920 000,00	0,00	0,00	147 920 000,00	50,02 %	0,00	0,00		0,00	0,00 %	138 998 050,00	0,00	8 783 507,16	147 781 557,16	49,98 %
B1	Jordbruk	45 078 711 544,87	44 088 041 413,30	291 205 641,34	0,00	44 379 247 054,64	98,45 %	290 220 523,43	41 200 000,00		331 420 523,43	0,74 %	344 181 235,14	23 862 731,66	0,00	368 043 966,80	0,82 %
B2	Strukturåtgärder	32 127 952 952,57	27 308 678 463,87	1 376 913 280,39	38 799,52	28 685 630 543,78	89,29 %	242 745,28	244 714 425,93		244 957 171,21	0,76 %	1 314 516 110,20	1 882 649 987,61	199 139,77	3 197 365 237,58	9,95 %
B3	Utbildning och kultur	1 150 592 496,60	943 315 895,04	0,00	0,00	943 315 895,04	81,99 %	146 291 627,15	1 293 746,00		147 585 373,15	12,83 %	59 176 172,68	241 500,00	273 555,73	59 691 228,41	5,19 %
B4	Energi	284 736 821,15	211 740 304,58	0,00	0,00	211 740 304,58	74,36 %	14 073 365,68	8 181 772,00		22 255 137,68	7,82 %	50 642 022,37	0,00	99 356,52	50 741 378,89	17,82 %
B5	Inre marknaden – Transeuropeiska nätverk	1 334 320 208,38	1 039 174 923,89	38 395 301,28	1 618 969,46	1 079 189 194,63	80,88 %	20 223 472,92	14 093 930,00		34 317 402,92	2,57 %	174 665 007,17	42 749 005,97	3 399 597,69	220 813 610,83	16,55 %
B6	Forskning	4 157 044 844,89	3 276 970 659,35	0,00	2 582 521,21	3 279 553 180,56	78,89 %	632 355 938,53	15 440 000,00		647 795 938,53	15,58 %	228 722 074,83	0,00	973 650,97	229 695 725,80	5,53%
B7	Externa åtgärder	7 772 112 776,18	6 487 697 924,09	450 552,72	6 500 921,93	6 494 649 398,74	83,56 %	139 787 714,78	22 490 729,00		162 278 443,78	2,09 %	1 034 575 501,97	31 228 559,78	49 380 871,91	1 115 184 933,66	14,35 %
B8	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik	50 409 353,78	30 999 516,09	0,00	0,00	30 999 516,09	61,50 %	5 361 926,78	0,00		5 361 926,78	10,64 %	14 047 910,91	0,00	0,00	14 047 910,91	27,87 %
Totalt		98 338 728 488,13	88 394 813 758,47	2 081 756 099,79	80 896 431,68	90 557 466 289,94	92,09 %	1 897 712 135,55	348 311 602,93		2 246 023 738,48	2,28 %	3 394 379 084,02	2 074 098 692,97	66 760 682,72	5 535 238 459,71	5,63 %

14. JÄMFÖRELSE AV BUDGETGENOMFÖRANDET

2003 OCH 2002 PER BUDGETPLAN

Åtagande

bemyndiganden

(Euro)
Rubrik		Beviljade anslag			Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till nästkommande budgetår					Anslag som förfallit
		2003	2002	% variation	2003	%	2002	%	% variation	2003	%	2002	%	% variation	2003	%	2002	%	% variation
		1	2	3=(1-2)/2	4	5=4/1	6	7=6/2	8=(4-6)/6	9	10=9/1	11	12=11/2	13=(9-11)/11	14=1-4-9	15=14/1	16=2-6-11	17=16/2	18=(14-16)/16
1	Jordbruk	44 864 535 500,87	44 354 080 000,00	1,15 %	44 461 961 093,86	99,10 %	43 216 958 191,67	97,44 %	2,88 %	41 393 171,87	0,09 %	83 892 329,00	0,19%	– 50,66 %	361 181 235,14	0,81 %	1 053 229 479,33	2,37 %	– 65,71 %
2	Strukturåtgärder	34 012 540 256,19	34 017 380 748,67	– 0,01 %	33 986 962 361,84	99,92 %	34 011 741 251,12	99,98 %	– 0,07 %	3 704 109,84	0,01 %	1 424 358,35	0,00 %	160,05 %	21 873 784,51	0,06 %	4 215 139,20	0,01 %	418,93 %
3	Inre politik	7 744 136 596,45	7 973 670 065,44	– 2,88 %	7 172 687 821,94	92,62 %	7 614 023 540,63	95,49 %	– 5,80 %	430 028 415,67	5,55 %	213 155 942,54	2,67 %	101,74 %	141 420 358,84	1,83 %	146 490 582,27	1,84 %	– 3,46 %
4	Externa åtgärder	5 219 076 540,76	5 207 266 081,07	0,23 %	5 066 670 486,29	97,08 %	5 085 345 420,49	97,66 %	– 0,37 %	93 524 173,36	1,79 %	71 415 017,93	1,37 %	30,96 %	58 881 881,11	1,13 %	50 505 642,65	0,97 %	16,58 %
5	Administration	5 615 810 273,37	5 381 478 248,11	4,35 %	5 545 325 038,66	98,74 %	5 272 245 062,98	97,97 %	5,18 %	39 396 339,14	0,70 %	74 343 507,93	1,38 %	– 47,01 %	31 088 895,57	0,55 %	34 889 677,20	0,65 %	– 10,89 %
6	Reserver	327 783 507,16	510 783 507,16	– 35,83 %	147 920 000,00	45,13 %	170 490 000,00	33,38 %	– 13,24 %	0,00	0,00 %	8 783 507,16	1,72 %	– 100,00 %	179 863 507,16	54,87 %	331 510 000,00	64,90 %	– 45,74 %
7	Stöd inför anslutningen	3 448 970 113,90	3 531 949 150,38	– 2,35 %	3 393 283 717,65	98,39 %	3 503 893 839,92	99,21 %	– 3,16 %	42 753 029,66	1,24 %	21 861 462,97	0,62 %	95,56 %	12 933 366,59	0,37 %	6 193 847,49	0,18 %	108,81 %
Totalt		101 232 852 788,70	100 976 607 800,83	0,25 %	99 774 810 520,24	98,56 %	98 874 697 306,81	97,92 %	0,91 %	650 799 239,54	0,64 %	474 876 125,88	0,47 %	37,05 %	807 243 028,92	0,80 %	1 627 034 368,14	1,61 %	– 50,39 %

Betalnings

bemyndiganden

(Euro)
Rubrik		Beviljade anslag			Betalningar som genomförts					Anslag som överförts till nästkommande budgetår					Anslag som förfallit
		2003	2002	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %	2003	%	2002	%	Skillnad i %
		1	2	3=(1-2)/2	4	5=4/1	6	7=6/2	8=(4-6)/6	9	10=9/1	11	12=11/2	13=(9-11)/11	14=1-4-9	15=14/1	16=2-6-11	17=16/2	(18=(14-16)/16)
1	Jordbruk	45 095 711 544,87	44 939 997 004,50	0,35 %	44 379 247 054,64	98,41 %	43 520 554 117,82	96,84 %	1,97 %	331 420 523,43	0,73 %	315 068 373,00	0,70 %	5,19 %	385 043 966,80	0,85 %	1 104 374 513,68	2,46 %	- 65,13 %
2	Strukturåtgärder	31 837 837 220,19	31 603 264 288,67	0,74 %	28 527 595 541,76	89,60 %	23 499 048 472,95	74,36 %	21,40 %	176 471 733,77	0,55 %	3 254 306 620,35	10,30 %	– 94,58 %	3 133 769 944,66	9,84 %	4 849 909 195,37	15,35 %	– 35,38 %
3	Inre politik	7 256 810 103,40	7 956 833 921,56	– 8,80 %	5 671 833 576,83	78,16 %	6 566 667 189,03	82,53 %	– 13,63 %	920 439 289,72	12,68 %	749 599 032,14	9,42 %	22,79 %	664 537 236,85	9,16 %	640 567 700,39	8,05 %	3,74 %
4	Externa åtgärder	4 898 934 185,98	4 969 826 005,78	– 1,43 %	4 285 823 224,23	87,48 %	4 423 703 383,69	89,01 %	– 3,12 %	112 728 740,90	2,30 %	68 278 663,16	1,37 %	65,10 %	500 382 220,85	10,21 %	477 843 958,93	9,61 %	4,72 %
5	Administration	6 087 145 932,55	5 856 632 014,15	3,94 %	5 305 221 201,88	87,15 %	5 211 565 031,09	88,99 %	1,80 %	650 051 821,00	10,68 %	548 068 006,97	9,36 %	18,61 %	131 872 909,67	2,17 %	96 998 976,09	1,66 %	35,95 %
6	Reserver	363 783 507,16	651 783 507,16	– 44,19 %	147 920 000,00	40,66 %	170 490 000,00	26,16 %	– 13,24 %	0,00	0,00 %	8 783 507,16	1,35 %	– 100,00 %	215 863 507,16	59,34 %	472 510 000,00	72,49 %	– 54,32 %
7	Stöd inför anslutningen	2 798 505 993,98	2 600 940 845,39	7,60 %	2 239 825 690,60	80,04 %	1 752 441 112,29	67,38 %	27,81 %	54 911 629,66	1,96 %	50 463 709,46	1,94 %	8,81 %	503 768 673,72	18,00 %	798 036 023,64	30,68 %	– 36,87 %
Totalt		98 338 728 488,13	98 579 277 587,21	– 0,24 %	90 557 466 289,94	92,09 %	85 144 469 306,87	86,37 %	6,36 %	2 246 023 738,48	2,28 %	4 994 567 912,24	5,07 %	– 55,03 %	5 535 238 459,71	5,63 %	8 440 240 368,10	8,56 %	– 34,42 %

15. ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS

SAMMANSÄTTNING OCH UTVECKLING PER BUDGETPLAN

Rubrik		Åtagandebemyndiganden							Betalningsbemyndiganden
		Ursprungliga anslag	Ändringar genom överföringar och ÄB (inklusive EFTA)	Överfört från 2002	Inkomster från och arbete för tredje man	Övriga	Totalt tillägg, överföringar och övriga	Totalt beviljade	Ursprungliga anslag	Ändringar genom överföringar och ÄB (inklusive EFTA)	Överfört från 2002	Inkomster från och arbete för tredje man	Totalt tillägg, överföringar och övriga	Totalt tillägg, överföringar och övriga	Totalt beviljade
		1	2	3	4	5	6=3+4+5	7=1+2+6	8	9	10	11	12	13=10+11+12	14=8+9+13
1	Jordbruk	44 780 450 000,00	0,00	83 892 329,00	193 171,87	0,00	84 085 500,87	44 864 535 500,87	44 780 450 000,00	0,00	315 068 373,00	193 171,87	0,00	315 261 544,87	45 095 711 544,87
2	Strukturåtgärder	33 980 008 240,00	0,00	1 217 738,00	11 650,84	31 302 627,35	32 532 016,19	34 012 540 256,19	33 173 097 000,00	– 4 589 578 051,00	3 254 100 000,00	11 650,84	206 620,35	3 254 318 271,19	31 837 837 220,19
3	Inre politik	6 795 801 000,00	209 864 473,22	21 786 372,33	711 252 715,56	5 432 035,34	738 471 123,23	7 744 136 596,45	6 204 163 000,00	– 151 610 817,82	86 849 075,25	1 108 429 875,45	8 978 970,52	1 204 257 921,22	7 256 810 103,40
4	Externa åtgärder	4 949 362 000,00	115 000 000,00	34 850 958,87	98 252 418,17	21 611 163,72	154 714 540,76	5 219 076 540,76	4 843 756 000,00	– 96 400 000,00	31 679 112,50	98 287 909,76	21 611 163,72	151 578 185,98	4 898 934 185,98
5	Administration	5 360 071 098,00	23 887 000,00	16 736 600,00	159 106 417,66	56 009 157,71	231 852 175,37	5 615 810 273,37	5 360 071 098,00	23 887 000,00	468 158 232,01	161 223 380,01	73 806 222,53	703 187 834,55	6 087 145 932,55
6	Reserver	434 000 000,00	– 115 000 000,00	0,00	0,00	8 783 507,16	8 783 507,16	327 783 507,16	434 000 000,00	– 79 000 000,00	0,00	0,00	8 783 507,16	8 783 507,16	363 783 507,16
7	Stöd inför anslutningen	3 386 000 000,00	0,00	0,00	56 835 363,86	6 134 750,04	62 970 113,90	3 448 970 113,90	2 707 400 000,00	0,00	0,00	56 835 363,86	34 270 630,12	91 105 993,98	2 798 505 993,98
Totalt		99 685 692 338,00	233 751 473,22	158 483 998,20	1 025 651 737,96	129 273 241,32	1 313 408 977,48	101 232 852 788,70	97 502 937 098,00	– 4 892 701 868,82	4 155 854 792,76	1 424 981 351,79	147 657 114,40	5 728 493 258,95	98 338 728 488,13

16. GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

PER BUDGETPLAN

Rubrik		Beviljade åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag överförda till 2004					Anslag som förfallit
		Beviljade åtagandebemyndiganden	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%	automatiska överföringar	beslutade överföringar	övriga anslag	Totalt	%	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
1	Jordbruk	44 864 535 500,87	44 378 068 764,86	83 892 329,00	0,00	44 461 961 093,86	99,10 %	193 171,87	41 200 000,00		41 393 171,87	0,09 %	361 181 235,14	0,00	0,00	361 181 235,14	0,81 %
2	Strukturåtgärder	34 012 540 256,19	33 955 904 344,62	1 217 738,00	29 840 279,22	33 986 962 361,84	99,92 %	11 650,84	3 692 459,00		3 704 109,84	0,01 %	20 411 436,38	0,00	1 462 348,13	21 873 784,51	0,06 %
3	Inre politik	7 744 136 596,45	7 149 679 281,97	19 884 856,70	3 123 683,27	7 172 687 821,94	92,62 %	375 888 910,67	54 139 505,00		430 028 415,67	5,55 %	137 210 491,14	1 901 515,63	2 308 352,07	141 420 358,84	1,83 %
4	Externa åtgärder	5 219 076 540,76	5 036 487 665,20	25 297 973,87	4 884 847,22	5 066 670 486,29	97,08 %	41 724 173,36	51 800 000,00		93 524 173,36	1,79 %	32 602 579,61	9 552 985,00	16 726 316,50	58 881 881,11	1,13 %
5	Administration	5 615 810 273,37	5 474 825 311,96	16 708 355,00	53 791 371,70	5 545 325 038,66	98,74 %	38 499 339,14	897 000,00		39 396 339,14	0,70 %	28 842 864,56	28 245,00	2 217 786,01	31 088 895,57	0,55 %
6	Reserver	327 783 507,16	147 920 000,00	0,00	0,00	147 920 000,00	45,13 %	0,00	0,00		0,00	0,00 %	171 080 000,00	0,00	8 783 507,16	179 863 507,16	54,87 %
7	Stöd inför anslutningen	3 448 970 113,90	3 393 097 364,23	0,00	186 353,42	3 393 283 717,65	98,39 %	38 901 629,66	3 851 400,00		42 753 029,66	1,24 %	6 984 969,97	0,00	5 948 396,62	12 933 366,59	0,37 %
Totalt		101 232 852 788,70	99 535 982 732,84	147 001 252,57	91 826 534,83	99 774 810 520,24	98,56 %	495 218 875,54	155 580 364,00		650 799 239,54	0,64 %	758 313 576,80	11 482 745,63	37 446 706,49	807 243 028,92	0,80 %

17. GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

PER BUDGETPLAN

Rubrik		Beviljade betalningsbemyndiganden	Betalningar som genomförts					Anslag överförda till 2004					Anslag som förfallit
		Beviljade betalningsbemyndiganden	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%	automatiska överföringar	beslutade överföringar	övriga anslag	Totalt	%	mot budgetårets anslag	mot överförda anslag	mot övriga anslag	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
1	Jordbruk	45 095 711 544,87	44 088 041 413,30	291 205 641,34	0,00	44 379 247 054,64	98,41 %	290 220 523,43	41 200 000,00		331 420 523,43	0,73 %	361 181 235,14	23 862 731,66	0,00	385 043 966,80	0,85 %
2	Strukturåtgärder	31 837 837 220,19	27 152 179 288,85	1 375 377 453,39	38 799,52	28 527 595 541,76	89,60 %	11 650,84	176 460 082,93		176 471 733,77	0,55 %	1 254 879 577,22	1 878 722 546,61	167 820,83	3 133 769 944,66	9,84 %
3	Inre politik	7 256 810 103,40	5 627 700 957,88	39 931 128,28	4 201 490,67	5 671 833 576,83	78,16 %	813 175 498,72	107 263 791,00		920 439 289,72	12,68 %	612 841 810,03	46 917 946,97	4 777 479,85	664 537 236,85	9,16 %
4	Externa åtgärder	4 898 934 185,98	4 281 781 474,22	450 552,72	3 591 197,29	4 285 823 224,23	87,48 %	91 248 011,90	21 480 729,00		112 728 740,90	2,30 %	451 133 694,64	31 228 559,78	18 019 966,43	500 382 220,85	10,21 %
5	Administration	6 087 145 932,55	4 860 274 658,26	374 791 324,06	70 155 219,56	5 305 221 201,88	87,15 %	649 154 821,00	897 000,00		650 051 821,00	10,68 %	34 854 998,75	93 366 907,95	3 651 002,97	131 872 909,67	2,17 %
6	Reserver	363 783 507,16	147 920 000,00	0,00	0,00	147 920 000,00	40,66 %	0,00	0,00		0,00	0,00 %	207 080 000,00	0,00	8 783 507,16	215 863 507,16	59,34 %
7	Stöd inför anslutningen	2 798 505 993,98	2 236 915 965,96	0,00	2 909 724,64	2 239 825 690,60	80,04 %	53 901 629,66	1 010 000,00		54 911 629,66	1,96 %	472 407 768,24	0,00	31 360 905,48	503 768 673,72	18,00 %
Totalt		98 338 728 488,13	88 394 813 758,47	2 081 756 099,79	80 896 431,68	90 557 466 289,94	92,09 %	1 897 712 135,55	348 311 602,93		2 246 023 738,48	2,28 %	3 394 379 084,02	2 074 098 692,97	66 760 682,72	5 535 238 459,71	5,63 %

18. Fördelning av utestående åtaganden per åtagandeår

(Euro)
Rubrik		< 1997	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	Totalt
1	Jordbruk	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	292 521 989,56	292 521 989,56
2	Strukturåtgärder	675 889 321,46	474 903 531,04	1 367 948 114,20	6 900 704 358,15	1 218 808 229,21	5 987 822 034,47	20 585 693 841,85	32 061 845 208,27	69 273 614 638,65
3	Inre politik	124 604 317,60	111 698 918,47	192 321 212,61	544 813 066,13	1 068 010 871,20	2 098 068 964,44	3 155 512 838,14	4 906 355 906,71	12 201 386 095,30
4	Externa åtgärder	577 495 315,54	598 389 040,40	888 305 399,57	968 866 750,46	1 491 165 507,55	2 000 539 366,57	2 715 542 055,46	3 645 591 221,88	12 885 894 657,43
5	Administration	114 921,00	129 407,57	847 972,00	204 784,81	448 086,92	4 500,00	452 330,26	610 446 422,00	612 648 424,56
6	Reserver	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
7	Stöd inför anslutningen	71 071 271,77	31 055 871,24	69 674 660,04	177 668 527,18	783 591 958,71	2 466 772 467,44	2 640 605 348,95	3 284 195 575,41	9 524 635 680,74
Totalt		1 449 175 147,37	1 216 176 768,72	2 519 097 358,42	8 592 257 486,73	4 562 024 653,59	12 553 207 332,92	29 097 806 414,66	44 800 956 323,83	104 790 701 486,24

Underrubrik		< 1997	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	Totalt
A0	Administrativa utgifter	114 921,00	129 407,57	847 972,00	204 784,81	448 086,92	4 500,00	452 330,26	610 446 422,00	612 648 424,56
B0	Garantier – reserver	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
B1	Jordbruk	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	292 521 989,56	292 521 989,56
B2	Strukturåtgärder	676 633 873,77	477 274 757,05	1 371 900 425,92	6 911 213 147,61	1 245 045 928,69	6 026 780 080,57	20 647 587 946,54	32 235 867 598,93	69 592 303 759,08
B3	Utbildning och kultur	27 503 644,65	21 418 406,63	37 239 381,98	39 594 191,59	68 633 508,62	111 796 532,22	205 241 699,21	455 047 642,76	966 475 007,66
B4	Energi	2 620 972,33	3 826 783,20	8 602 627,38	27 080 066,10	3 349 944,92	93 806 834,44	125 810 922,06	194 598 452,66	459 696 603,09
B5	Inre marknaden – Transeuropeiska nätverk	52 674 469,08	40 293 284,11	61 377 475,37	127 065 498,19	163 527 612,14	299 252 948,66	503 345 751,62	897 945 627,44	2 145 482 666,61
B6	Forskning	41 060 679,23	43 789 218,52	81 149 416,16	340 564 520,79	806 262 106,04	1 554 254 603,02	2 259 220 360,56	3 184 741 793,19	8 311 042 697,51
B7	Externa åtgärder	648 566 587,31	629 176 906,83	957 980 059,61	1 146 432 388,42	2 270 986 438,23	4 467 235 084,01	5 349 011 737,09	6 898 168 931,17	22 367 558 132,67
B8	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik	0,00	268 004,81	0,00	102 889,22	3 771 028,03	76 750,00	7 135 667,32	31 617 866,12	42 972 205,50
Totalt		1 449 175 147,37	1 216 176 768,72	2 519 097 358,42	8 592 257 486,73	4 562 024 653,59	12 553 207 332,92	29 097 806 414,66	44 800 956 323,83	104 790 701 486,24

KAPITEL II

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

(Euro)

31.12.2003

31.12.2002

I.	ETABLERINGSKOSTNADER

—

II.	IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

8 906 061,31

7 849 426,87

III.	MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

3 290 411 624,02

3 311 141 828,51

A.	Mark och byggnader

1 372 961 134,24

1 401 405 844,93

B.	Installationer maskiner och verktyg

39 257 877,74

37 234 380,92

C.	Lösöre och fordonspark

31 319 724,61

30 332 343,84

D.	Datorhårdvara

72 112 286,75

79 965 606,20

E.	Finansiell leasing, tomträtt och liknande rättigheter

1 635 150 202,72

1 666 588 220,28

F.	Övriga materiella anläggningstillgångar

19 705 399,54

11 941 659,81

G.	Anläggningar under uppförande och avbetalningar på materiella anläggningstillgångar

119 904 998,42

83 673 772,53

IV.	FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2 202 424 471,70

2 193 857 710,34

A.	Investeringar i närstående organisationer

400 869 242,49

324 011 899,20

B.	Övriga finansiella anläggningstillgångar

1 801 555 229,21

1 869 845 811,14

1.	Aktieinnehav

58 068 013,05

60 813 856,98

2.	Andra värdepapper

145 404 370,03

157 541 890,85

3.	Beviljade garantier och förskott

1 598 082 846,13

1 651 490 063,31

V.	LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

25 186 470 796,39

22 070 662 175,56

A.	Utlåning ur budgetanslag

544 442 618,62

627 217 512,42

B.	Utlåning av upplånat kapital

1 635 965 872,17

1 745 843 139,35

C.	Övriga långfristiga fordringar

23 006 062 305,60

19 697 601 523,79

VI.

LAGER

74 970 690,91

76 002 255,83

A.	Kontorsmateriel och övriga förbrukningsvaror

13 848 044,66

14 088 330,78

B.	Forskningsmateriel

61 122 646,25

61 913 925,05

VII.	OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

6 039 895 896,57

7 371 242 916,41

A.	Långfristiga skulder som förfaller till betalning under året

209 419 985,60

412 668 769,77

1.	Utlåning ur budgetanslag

17 351 707,43

27 663 796,05

2.	Utlåning av upplånat kapital

163 312 751,48

355 633 579,28

3.	Övriga långfristiga fordringar

28 755 526,69

29 371 394,44

B.	Löpande fordringar

5 793 287 893,73

6 917 168 431,62

1.	Förskott till medlemsstaterna

4 948 454,00

355 000 000,00

2.	Fordringar på medlemsstaterna

2 148 686 567,89

2 078 454 951,07

a.	Fordringar inom EUGFJ:s garantisektion

905 909 153,71

1 349 977 685,84

b.	Erlagd moms som skall återbetalas av medlemsstaterna

41 593 570,83

37 137 312,19

c.	Egna medel

1 183 021 716,40

660 833 981,90

d.	Övriga fordringar på medlemsstaterna

18 162 126,95

30 505 971,14

3.	Ej konsoliderade gemenskapsorgan

29 288 960,71

11 190 347,97

4.	Diverse gäldenärer

3 610 363 911,13

4 472 523 132,58

C.	Övriga fordringar

37 188 017,24

41 405 715,02

1.	Fordringar på personalen

36 929 231,45

41 200 687,23

2.	Andra fordringar

258 785,79

205 027,79

VIII.

KAPITALINVESTERINGAR

1 472 457 179,71

1 528 146 863,72

IX.	DISPONIBLA MEDEL

13 907 191 398,77

17 399 969 075,96

Totalt

52 182 728 119,38

53 958 872 253,20

SKULDER

(Euro)

31.12.2003

31.12.2002

I.	EGET KAPITAL

15 523 403 014,48

17 624 821 401,99

A.	Ekonomiskt resultat för budgetåret

5 500 747 328,01

8 750 278 677,23

1.	Budgetutfall för Europeiska gemenskaperna

5 469 843 705,90

7 413 481 988,34

2.	Resultatet av justeringarna

– 307 077 541,75

1 268 832 829,48

3.	Resultat av upp- och utlåningsverksamheten

102 691,94

211 819,79

4.	Ekonomiskt resultat för EKSG under avveckling

337 878 471,92

67 752 039,62

B.	Resultat som överförts från tidigare budgetår

9 475 249 936,33

8 556 971 226,37

1.	Resultatet av justeringarna

9 475 249 936,33

8 275 052 504,67

2.	EKSG under avveckling

0,00

281 918 721,70

Reserver

547 405 750,14

317 571 498,39

1.	Uppskrivningsfond

57 124 663,00

2.	Reserv för upp- och utlåningsverksamheten

2 610 325,82

2 446 835,39

3.	Reserver för EKSG under avveckling

487 670 761,32

258 000 000,00

II.	AVSÄTTNINGAR FÖR RISKER OCH KOSTNADER

25 472 245 979,35

23 109 444 390,34

III.	LÅNGFRISTIGA SKULDER

3 243 542 225,74

3 158 065 535,75

Upplåning

1 744 672 854,67

1 810 564 556,37

B.	Övriga långfristiga skulder

1 498 869 371,07

1 347 500 979,38

IV.	KORTFRISTIGA SKULDER

7 943 536 899,81

10 066 540 925,12

A.	Långfristiga skulder som förfaller till betalning under året

297 110 245,06

466 278 256,46

B.	Övriga kortfristiga finansiella skulder

0,00

3 467 493 212,21

C.	Löpande skulder

7 622 053 745,62

6 115 509 530,20

1.	Skulder till medlemsstater och Eftaländer

4 959 878 291,39

39 176 367,74

2.	Ej konsoliderade gemenskapsorgan

15 827 212,58

13 642 016,76

3.	Betalningsbemyndiganden som skall överföras

2 246 023 738,48

4 846 976 388,84

4.	Diverse fordringsägare

400 324 503,17

1 215 714 756,86

D.	Övriga skulder

24 372 909,13

17 259 926,25

Totalt

52 182 728 119,38

53 958 872 253,20

KAPITEL III

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR

(1) International Federation of Accountants.

(2) EGT L 248, 16.9.2002.

BILAGA 1

PRINCIPER, BESTÄMMELSER OCH METODER FÖR REDOVISNINGEN

A. REDOVISNINGSPRINCIPER

1. RÄTTSLIGA BESTÄMMELSER

Redovisningen följer bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen. Årsredovisningen för 2003 är den andra årsredovisning som utarbetats enligt den nuvarande budgetförordningen, med tillämpning av de övergångsregler som nämns nedan.

Samma värderingsregler och redovisningsmetoder tillämpas av alla EU-institutioner som för närvarande omfattas av konsolideringen, nämligen Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, rådet, domstolen, revisionsrätten, ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och ombudsmannen. Detta skall garantera harmoniserade räkenskaper och samstämmiga uppgifter. Enda undantaget är Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som är under avveckling och som tas med i konsolideringen för första gången 2003. Redovisningen för EKSG under avveckling skiljer sig från redovisningen för de övriga institutionerna då EKSG för närvarande tillämpar vissa av principerna för periodiserad redovisning mer extensivt än övriga gemenskapsinstitutioner. Med tanke på den pågående övergången till periodiserad redovisning och med tanke på att det inte är fråga om större skillnader ansågs det inte finnas någon anledning att göra korrigeringar för de aktuella beloppen.

2. BUDGETFÖRORDNINGEN

I budgetförordningen som antogs av rådet den 25 juni 2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1 med rättelse i EGT L 25, 30.1.2003, s. 43) återfinns bestämmelserna om årsredovisningar och löpande räkenskaper i avdelning VII i första delen.

Den nya budgetförordningen tillämpas från och med den 1 januari 2003 men artikel 181 innehåller flera övergångsbestämmelser, varav vissa avser årsredovisning.

Detta gäller särskilt tidsplanen för att lämna årsredovisning, som budgetåret 2005 kommer att skjutas fram med cirka en månad för att ge den myndighet som beviljar ansvarsfrihet motsvarande tid. Enligt artikel 128 skall kommissionens räkenskapsförare från och med budgetåret 2005 utarbeta preliminära konsoliderade redovisningar före den 31 mars efter det budgetår som löpt ut, med utgångspunkt i de preliminära redovisningar som var och en av institutionerna och andra konsoliderade organ skall lämna senast den 1 mars. Redovisningarna skall sändas till revisionsrätten som skall meddela sina iakttagelser senast den 15 juni (artikel 129). Med utgångspunkt i de iakttagelserna skall kommissionen senast den 31 juli utarbeta de slutliga konsoliderade årsredovisningarna, som skall offentliggöras senast den 31 oktober tillsammans med revisionsrättens revisionsförklaring.

Enligt övergångsbestämmelserna skall bestämmelserna i avdelning VII i första delen av budgetförordningen tillämpas gradvis så långt som det är tekniskt möjligt, och fullt ut under budgetåret 2005. Denna gradvisa tillämpning gäller i synnerhet de nya principerna för institutionernas räkenskaper.

Enligt övergångsbestämmelserna i artiklarna 128 och 181.2 i den nya budgetförordningen skall kommissionens räkenskapsförare, när det gäller redovisningar för budgetår före 2005, konsolidera de preliminära redovisningarna och skicka in dem till revisionsrätten senast den 1 maj. Detta gäller både de preliminära redovisningarna för varje institution (och för andra konsoliderade organ) och de preliminära konsoliderade redovisningarna.

Både de preliminära och de slutliga redovisningarna för budgetåret 2003 är uppställda på följande sätt: volym I innehåller de slutliga konsoliderade årsredovisningarna, volym II innehåller kommissionens slutliga årsredovisningar och volym III innehåller övriga institutioners och organs slutliga årsredovisningar.

3. REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning skall ge information om den finansiella situationen, resultat och betalningsflöden av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För enheter inom offentliga institutioner som Europeiska kommissionen är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och att visa att enheten förvaltar de medel den anförtrotts på ett korrekt sätt.

Redovisningen skall inte bara vara informativ och ge en tillförlitlig och rättvisande bild av institutionernas verksamhet och verksamhetsområden, förklara hur de finansieras samt innehålla slutgiltiga uppgifter om insatserna, den skall dessutom vara tydlig, förståelig, koncis och jämförbar från ett budgetår till ett annat. Det är riktlinjerna för detta dokument.

De europeiska institutionernas räkenskaper delas upp i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna skall föras per kalenderår och uttryckas i euro.

Budgeträkenskaperna visar i detalj hur budgeten genomförts. De bygger på modifierad kassabaserad redovisning (1).

De allmänna räkenskaperna skall ge en översikt av budgetårets samlade utgifter och inkomster i en balansräkning som upprättas på balansdagen den 31 december.

I artikel 124 i budgetförordningen anges att redovisningen skall upprättas på grundval av följande allmänt godtagna redovisningsprinciper:

—	Principen om kontinuerlig verksamhet.

—	Försiktighetsprincipen.

—	Principen om beständiga redovisningsmetoder.

—	Principen om uppgifters jämförbarhet.

—	Väsentlighetsprincipen.

—	Principen om att inte tillämpa kvittning.

—	Principen att innehållet går före formen.

—	Principen om periodiserad redovisning.

Det anges dock i övergångsbestämmelserna i budgetförordningen att dessa principer skall tillämpas successivt allt eftersom de tekniska möjligheterna utvecklas och skall vara helt genomförda för budgetåret 2005.

I årsredovisningen 2003 beaktas vissa inslag i försiktighetsprincipen och den periodiserade redovisningen, till exempel värdeminskning på fordringar och finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar, vissa avsättningar och redovisning av betalningsbemyndiganden som överförts som utgifter för budgetåret. Årsredovisningarna kommer gradvis att utvecklas så att principen om periodiserad redovisning kommer att vara genomförd från 2005.

B. BESTÄMMELSER OCH METODER FÖR REDOVISNINGEN

1. VALUTA OCH OMRÄKNINGSUNDERLAG

1.1	Räkenskaperna upprättas i euro.

1.2

Tillgångar och skulder räknas om till euro på grundval av den omräkningskurs som gäller den 31 december 2003, utom när det gäller rubrikerna nedan. Omräkningskurs för de största valutorna per den 31 december 2003:

€1	GBP 0,7048
€1	DKK 7,4450
€1	SEK 9,0800
€1	USD 1,2630
€1	JPY 135,0500

Följande rubriker räknas om enligt andra metoder:

—	Materiella och immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris, omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

—	Utestående åtaganden: vissa av dessa är åtaganden i nationell valuta som vid bokföringen räknas om till euro enligt gällande kurs i december.

—	Förskott som betalats via garantisektionen vid EUGFJ: dessa räknas om enligt omräkningskursen den tionde dagen i månaden efter den månad då de beviljats.

1.3

Belopp i andra valutor än de som nämns ovan räknas om vid räkenskapernas avslutande enligt kursen för euron vid samma tidpunkt. Omräknade belopp behandlas enligt följande:

—	Likvida medel: positiva och negativa växelkursskillnader avseende likvida medel motbokas i resultaträkningen.

—	Belopp i andra valutor, utom likvida medel: växelkursdifferenser avseende tillgångar och skulder i en viss valuta förs upp i resultaträkningen.

1.4	Inkomster (och utgifter) i andra valutor skall omvandlas enligt en månatlig kurs.

2. INKOMSTER

2.1

Egna medel och finansiella bidrag redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas myndigheter.

För egna medel från moms, egna medel från BNI och finansiella bidrag skall skillnaden mellan prognoserna i budgeten och de belopp som faktiskt ställs till förfogande, räknas fram senast den 1 juli närmast påföljande budgetår. Differensen skall föras upp i en ändringsbudget för budgetåret i fråga.

2.2	Övriga inkomster redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

3. UTGIFTER

3.1	Vid beräkningen av det faktiska budgetgenomförandet medräknas betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden, till vilka kommer betalningsbemyndiganden som överförs till följande budgetår.

3.2

Med betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden skall avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret.

När det gäller garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket är det de betalningar som medlemsstaterna verkställt från och med den 16 oktober 2002 till och med den 15 oktober 2003 som räknas in i budgetutfallet, förutsatt att räkenskapsföraren informerats om åtaganden och godkännanden senast den 31 januari 2004. Beslut om att avsluta räkenskaperna över utgifterna vid garantisektionen vid EUGFJ kan senareläggas, efter kontroller i medlemsstaterna.

4. EKONOMISKT RESULTAT FÖR BUDGETÅRET

Det ekonomiska resultatet visar utfallet av gemenskapens verksamhet, i vissa delar med tillämpning av principen om periodiserad redovisning. I de förklarande anmärkningarna anges i vilka delar principen tillämpats.

Enligt budgetförordningen skall principen om periodiserad redovisning tillämpas gradvis fram till 2005. Ett av målen med moderniseringen av räkenskaperna var att gå från bokföring som bygger på modifierad kassabaserad redovisning till periodiserad redovisning.

Det ekonomiska resultatet består av utfallet för budgetgenomförandet under budgetåret, resultaträkningen för EKSG under avveckling, justeringar samt upp- och utlåningsverksamheten.

4.1 Resultatet av genomförandet av budgeten

Resultatet av genomförandet av budgeten har två inslag: Europeiska gemenskapernas resultat och bidraget från de EES-anslutna Eftaländerna. Enligt artikel 15 i förordning nr 1150/2000 om egna medel skall saldot bestå av differensen mellan

—	de sammanlagda inkomster som uppburits under budgetåret, och

—	summan av de betalningar som verkställs via budgetårets anslag, plus summan av överföringar av betalningsbemyndiganden från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår (2).

Differensen skall ökas eller minskas med

—	nettosumman av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som förfaller, och de eventuella betalningar som, på grund av eurokursens variationer, överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår, och

—	saldot av de kursvinster och kursförluster som gjorts under budgetåret.

Budgetårets resultat betalas följande år till medlemsstaterna.

4.2 Resultatet av justeringarna

Under årets lopp förs räkenskaperna enligt kassaprincipen. För en balansräkning som ger en verklighetstrogen bild av tillgångarna, den finansiella situationen och resultatet krävs ett antal justeringar. Genom justeringarna korrigeras de kapitaltransaktioner som bokförts som inkomster eller utgifter enligt principen om kassabaserad redovisning och det blir också möjligt att bokföra andra inkomster och utgifter än de som tas upp i budgeten.

Dessa justeringar gör det möjligt att ta fram en modifierad periodiserad årsredovisning med utgångspunkt i en modifierad kassabaserad redovisning.

4.3 Resultat av upp- och utlåningsverksamheten

Upp- och utlåningsverksamheten är transaktioner utanför budgeten som föreskrivs enligt fördraget. Med tanke på kravet på en balanserad budget är gemenskaperna inte behöriga att finansiera sin verksamhet genom lån.

I de fördrag genom vilka gemenskaperna inrättades finns dock vissa instrument som ger kommissionen rätt att för gemenskapernas räkning ta upp lån på finansmarknaderna och bevilja lån till slutliga mottagare, varigenom de slutliga mottagarna kan dra fördel av de fördelaktiga villkor på marknaderna som gemenskapen kan få.

Upp- och utlåningsverksamheten separeras från det övriga saldot. Saldot överförs till Europeiska gemenskapernas allmänna budget. En reserv för oförutsedda utgifter har också skapats.

4.4 Ekonomiskt resultat för EKSG under avveckling

Det ekonomiska resultatet för EKSG under avveckling utgörs av skillnaden mellan dess inkomster och utgifter under året som härrör från avvecklingen av dess finansiella transaktioner, investeringstransaktioner och bidrag till Kol- och stålforskningsfonden. Differensen betalas inte tillbaka till gemenskapen utan behålls av EKSG under avveckling för framtida behov.

5. VÄRDERINGSREGLER

Om inte annat anges i de förklarande anmärkningarna till balansräkningen värderas nedanstående rubriker på följande sätt:

5.1.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningspris med undantag för tillgångar som framställs av Europeiska gemenskaperna, vilka tas upp till självkostnadspris och tillgångar som erhållits gratis, som tas upp till marknadsvärdet. De värden som erhålls räknas sedan om till euro till den kurs som gällde när tillgångarna förvärvades. Det bokförda värdet av en anläggningstillgång motsvarar anskaffningspriset eller självkostnadspriset efter uppskrivningar, avskrivningar och bestående värdeminskningar.

Egendom som omfattas av leasingavtal tas upp till värdet den dag hyreskontraktet trädde i kraft till det lägsta av följande värden: egendomens marknadsvärde eller nuvärdet av minimibetalningarna enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 2909/2000 av den 29 december 2000.

Med undantag för mark, anläggningar under uppförande, förskottsbetalningar och konstverk skall anläggningstillgångarna avskrivas linjärt (avdelning IV, kapitel 4 i förordning (EG) nr 2909/2000 av den 29 december 2000 om bokföring och redovisning av Europeiska gemenskapernas icke-finansiella anläggningstillgångar) i den takt som anges nedan.

Avskrivningsplan

Typ av egendom	Linjär avskrivningstakt
Datormjukvara	25 %
Datorhårdvara	25 %
Kök – kafeterior – daghem
Köksutrustning	25 %
Kassaapparater	25 %
Storköksutrustning	12,5 %
Särskilda inventarier för kök och kafeterior	12,5 %
Särskilda inventarier för daghem	25 %
Installationer, maskiner och verktyg
Telekommunikationsutrustning och audiovisuell utrustning
Telefoner och faxar	25 %
Hörsnäckor, hörlurar, mikrofoner	25 %
Kameror	25 %
Videobandspelare	25 %
Videotelefoner och diktafoner	25 %
Dia- och overheadprojektorer	25 %
Fotoutrustning	25 %
Projektordukar	25 %
TV- och radioapparater, bildskärmar (ej för IT)	25 %
Tekniskt material och utrustning
Tryckeriutrustning, material för posthantering, säkerhet, fastigheter och verktyg	12,5 %
Mät- och laboratorieutrustning	25 %
Andra installationer, maskiner och verktyg	12,5 %
Flyttbara hyllor, väggar, golv, tak och kabelinstallationer	25 %
Fordonspark	25 %
Inventarier	10 %
Fastigheter	4 %
Mark	Ej tillämpligt

5.2

Lager :

Kontorsmaterial och andra förbrukningsvaror värderas till det senaste anskaffningsvärdet.

Vetenskaplig utrustning: lager av tungt vatten, klyvbara ämnen och prover för industriellt och vetenskapligt bruk tas upp i balansräkningen till det lägsta av följande två värden: anskaffningspris/självkostnadspris för de senast anskaffade tillgångarna eller marknadsvärdet.

5.3	Finansiella tillgångar värderas till anskaffningspris. Om de utfärdats i annan valuta än euro skall de omräknas till euro enligt slutkursen. Enligt försiktighetsprincipen skall värdekorrigering göras när förlust är trolig.

5.4

Fordringar bokförs till det nominella värdet, omräknat i euro till slutkursen, med undantag för sådana fordringar som anges till fast kurs. Därför räknas värdekorrigeringar fram och bokförs. En värdeminskning tillämpas på belopp som inte anses kunna återvinnas.

Två sorters värdeminskningar förekommer:

—	En särskild värdeminskning tillämpas på belopp som anses vara omöjliga att återfå, oberoende av eventuella rättsliga förfaranden (risken för att inte återfå beloppet analyseras för varje fordran).

—	En schablonmässig värdeminskning tillämpas när man inte kan avgöra vilka fordringsbelopp som inte går att återfå. Fordringar som förfallit för mer än ett år sedan minskas med 20 %. För varje nytt år tillämpas en ytterligare nedskrivning med 20 %. Efter fem år avskrivs utestående fordringar.

5.5	Kapitalinvesteringar och disponibla medel bokförs till nominellt värde omräknat i euro till slutväxelkursen. Av försiktighetsskäl skall värdekorrigering göras när förlust är trolig.

5.6	Skulder bokförs till nominellt värde och räknas om i euro till slutväxelkursen om de angivits i annan valuta.

5.7	Avsättningar värderas och redovisas i görligaste mån enligt IPSAS 19-standarden. De förklarande anmärkningarna innehåller uppgifter om hur de beräknas och om beräkningsunderlaget.

6. FÖRHANDSFINANSIERING

Belopp som betalas ut som förhandsfinansiering inom ramen för driftsutgifterna tas upp som budgetutgifter och förs inte in i balansräkningen.

Förhandsfinansiering via offentliga eller privata mellanhänder som inte kommit de slutliga stödmottagarna till godo per den 31 december 2003 och som tagits upp som budgetutgifter redovisas som omsättningstillgångar på tillgångssidan i balansräkningen, under diverse gäldenärer.

7. KONSOLIDERING

De konsoliderade räkenskaperna omfattar Europaparlamentets, rådets, kommissionens, domstolens, revisionsrättens, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs, Regionkommitténs samt ombudsmannens räkenskaper. När det gäller avvecklingen av EKSG har medlemsstaterna efter det att Nicefördraget trädde i kraft den 1 februari 2003 gett Europeiska kommissionen i uppdrag att förvalta avvecklingen av EKSG:s räkenskaper. Därför konsoliderades årsredovisningen för EKSG under avveckling i Europeiska gemenskapernas räkenskaper 2003, och uppgifterna för 2002 korrigerades för att avspegla konsolideringen av EKSG under avveckling från och med den 24 juli 2002. Den metod som används är fullständig konsolidering i enlighet med IPSAS 6-standarden.

År 2003 konsoliderades även det gemensamma företaget Galileo för första gången. Med tanke på vilken typ av investering det är fråga om och i enlighet med IPSAS 8-standarden används kapitalandelsmetoden. Sedan 2002 konsolideras även gemenskapernas investeringar i Europeiska investeringsfonden (EIF) i volym I med kapitalandelsmetoden i enlighet med IPSAS 7-standarden.

Enligt artikel 121 i budgetförordningen skall räkenskaperna för institutionerna och vissa organ i EU:s medlemsstater konsolideras. Under 2005 skall konsolideringen utvidgas till att omfatta de organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. I samband med moderniseringen av gemenskapens räkenskaper och i synnerhet med tanke på det gradvisa införandet av IPSAS-standarderna fram till 2005 kommer det att undersökas om konsolideringen bör omfatta även andra organ och enheter. Frågan om eventuell konsolidering av övriga enheter kommer att ställas till kommittén för redovisningsstandarder, ett forum för experter på offentlig redovisning som inrättades i samband med moderniseringsarbetet.

De fonder som kommissionen förvaltar för sjukförsäkringssystemet för gemenskapernas anställda ingår inte i balansräkningen, vilket även gäller och Europeiska utvecklingsfonden. Fondernas tillgångar uppgick den 31 december 2003 till 224 miljoner euro respektive 18 miljarder euro.

(1) Vissa inslag, till exempel överförda anslag, skiljer den från kassabaserad redovisning.

(2) För Efta- och EES-staterna framgår de överförda anslagen från budgetår N till bugetår N+1 efter det att räkenskaperna avslutats. Därför tas anslagsöverföringar från budgetår N-1 till budgetår N med i saldot.

BILAGA 2

FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL DE KONSOLIDERADE RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET 2003

A. DEN ALLMÄNNA BUDGETEN OCH OLIKA TYPER AV ANSLAG

Den allmänna budgeten är det huvudsakliga instrumentet för gemenskapernas ekonomiska politik och förvaltning och i budgeten föreskrivs och godkänns varje år gemenskapernas inkomster och utgifter.

I artikel 272 i EG-fördraget anges vilka etapper som ingår i budgetförfarandet och vilka tidsfrister som gäller för dessa. Budgetmyndigheten, dvs. Europaparlamentet och ministerrådet, måste ovillkorligen respektera förfarandena och tidsfristerna. Varje år gör kommissionen en uppskattning för det kommande budgetåret av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter och upprättar ett preliminärt budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av det preliminära budgetförslaget utarbetar rådet ett budgetförslag som blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda grenar.

Budgeten antas av ordföranden för Europaparlamentet och vinner därmed laga kraft. Det är kommissionen som huvudsakligen ansvarar för genomförandet av budgeten.

Om inte annat sägs avser hänvisningar till budgetförordningen i det följande till den nya budgetförordningen, som antogs av rådet den 25 juni 2002 (EGT L 248 av den 16 september 2002, s.1, med rättelse i EGT L 25 av den 30 januari 2003, s. 43) som är tillämplig från och med den 1 januari 2003.

1. BUDGETPRINCIPERNA

Ett antal grundprinciper styr Europeiska gemenskapernas budget. De är följande:

—	Principen om enhet och riktighet i budgeten innebär att varje enskild inkomst och utgift som gemenskapen har skall tas upp i ett och samma budgetdokument och hänföras till en budgetpost, samt att utgifterna inte får överskrida de godkända anslagen.

—

Principen om universalitet omfattar följande två regler:

—	Budgetinkomster får inte avsättas för särskilda utgiftsposter (samtliga inkomster täcker samtliga utgifter).

—	Inkomster och utgifter tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra.

—	Principen om ettårighet innebär att de uppförda anslagen är tillgängliga under ett enda budgetår och måste användas under det budgetåret.

—	Principen om jämvikt innebär att inkomster och utgifter är balanserade i budgeten (de beräknade inkomsterna täcker betalningsbemyndigandena).

—	Principen om specificering innebär att varje anslag måste ha ett särskilt ändamål och tilldelas ett specifikt mål.

—	Principen om en enda beräkningsenhet innebär att budgeten skall upprättas och genomföras i euro och att räkenskaperna skall redovisas i euro.

—	Principen om sund ekonomisk förvaltning innebär att budgetanslagen skall användas enligt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

—	Principen om öppenhet innebär att budgeten skall upprättas och genomföras och räkenskaperna läggas fram med hänsyn tagen till principen om klarhet och öppenhet. Budgeten och ändringsbudgetarna skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2. BUDGETENS STRUKTUR

Budgeten skall utgöras av

a)	en allmän inkomstberäkning, och

separata avsnitt för de olika institutionernas inkomst- och utgiftsberäkningar. Avsnitt I: parlamentet, avsnitt II: rådet, avsnitt III: kommissionen, avsnitt IV: domstolen, avsnitt V: revisionsrätten, avsnitt VI: Ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII: Regionkommittén och avsnitt VIII: ombudsmannen.

Inkomsterna och utgifterna för varje institution är indelade efter slag eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter.

En del av medlen för EKSG under avveckling ställdes till förfogande för driftsbudgeten för EKSG under avveckling. Driftsbudgeten antogs årligen av kommissionen efter samråd med rådet och Europaparlamentet. Den senaste driftsbudgeten avsåg perioden från den 1 januari 2002 till den 23 juli 2002. Sedan den 24 juli 2002 upptas inkomster och utgifter i samband med driftsbudgeten i inkomst- och utgiftsredovisningen för EKSG under avveckling. Återstående åtaganden som skall fullgöras tas upp på skuldsidan i balansräkningen.

3. ANSLAGENS STRUKTUR

Endast kommissionens budget innehåller både administrativa anslag och driftsanslag. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag.

I budgeten särskiljs icke-differentierade anslag från differentierade anslag.

Icke-differentierade anslag skall täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år.

De icke-differentierade anslagen skall täcka

—	hela området administration (del A av kommissionens avsnitt och samtliga avsnitt för övriga institutioner),

—	ettåriga anslag för garantisektionen vid EUGFJ, och

—	vissa tekniska anslag (bland annat återbetalningar, garantier som ställs vid upp- och utlåning).

För icke-differentierade anslag i budgetgenomförandet görs åtagandebemyndiganden för samma belopp som betalningsbemyndigandena.

De differentierade anslagen skall täcka fleråriga insatser och omfattar anslagen i del B i kommissionens avsnitt (utom EUGFJ).

De differentierade anslagen delas upp i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden enligt följande:

—

Åtagandebemyndiganden täcker den Totalta kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år (1). Åtaganden för åtgärder som löper över mer än ett budgetår får i enlighet med artikel 76.3 i budgetförordningen delas upp i årliga delåtaganden, på villkor att detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten. När det gäller differentierade anslag har budgetåtaganden som ännu inte gjorts för framtida behov förts upp som eventualförpliktelser under åtaganden utanför balansräkningen (punkt 6).

—	Betalningsbemyndiganden täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår (2).

4. ANSLAGENS URSPRUNG

Anslagens huvudsakliga ursprung är gemenskapens budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelser i budgetförordningen. De kommer från tidigare budgetår eller utifrån.

4.1 Anslag: den slutliga budgeten

— Ursprungliga godkända budgetanslag

— Överföringar

Anslag kan överföras mellan budgetposter enligt artikel 22–24 i budgetförordningen (3).

— Ändringsbudget

Ändringar eller tillägg i den antagna budgeten kan göras genom en ändringsbudget. Bestämmelserna finns i artikel 37–38 i budgetförordningen.

— EFTA-anslag

Enligt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde skall medlemmarna ekonomiskt stödja en del av den verksamhet som finansieras genom gemenskapernas allmänna budget. De budgetposter som berörs och de aktuella beloppen offentliggörs i bilaga III till gemenskapernas budget. De berörda posterna ökas med bidraget från Eftaländerna. De anslag som inte använts vid budgetårets slut annulleras och betalas tillbaka till EES-länderna.

4.2 Anslag som överförts från föregående år

— Anslag som överförts automatiskt

Vissa icke-differentierade betalningsbemyndiganden överförs automatiskt i begränsad omfattning (inga begränsningar för EKSG under avveckling ) till påföljande budgetår enligt artikel 9.4 i budgetförordningen.

— Anslag som överförs efter beslut av institutionerna

En institution kan besluta om överföring av vissa anslag, om de flesta förberedelserna för ett åtagande är fullbordade (artikel 9.2 a i budgetförordningen) eller om den rättsliga grunden antagits sent (artikel 9.2 b). Överföringen kan avse åtagandebemyndiganden eller betalningsbemyndiganden (artikel 9.3 i budgetförordningen).

4.3 Inkomster från tredje man och arbete för tredje man

— Inkomster från tredje man

I likhet med Eftaländerna (Eftaanslag) har andra länder slutit avtal med Europeiska unionen om finansiellt bidrag till gemenskapens verksamhet. Belopp som erhålls på detta sätt skall betraktas som inkomster från tredje man och tas upp i berörda budgetposter (ofta på forskningsområdet) och får överföras utan begränsningar (artiklarna 10, 18.1 a och 18.1 d i budgetförordningen).

— Arbete för tredje mans räkning

Gemenskapens forskningscentrum kan inom ramen för sin forskning utföra arbeten för externa organisationer (artikel 161.2 i budgetförordningen). Arbete för tredje mans räkning skall i likhet med inkomster från tredje man redovisas i specifika budgetposter och får överföras utan begränsningar (artikel 10 och artikel 18.1 d i budgetförordningen).

4.4 Anslag som kan återanvändas

Dessa anslag utgörs av återbetalningar av felaktigt utbetalda belopp, inkomster från tillhandahållandet av varor och tjänster till andra gemenskapsorgan, försäkringsersättningar och inkomster av uthyrningsverksamhet och försäljning av publikationer. Beloppen tas upp under samma budgetpost som de ursprungliga utgifterna fördes till. Tidigare kunde anslagen endast överföras för ettårsperioder (enligt artikel 27.2 i budgetförordningen från 1977) (4), men genom den nya budgetförordningen bokförs de sedan 2003 som inkomster avsatta för särskilda ändamål (artiklarna 10 och 18.1 e–j i budgetförordningen) och får överföras utan begränsningar.

4.5 Återinförda anslag efter återbetalning av förskott

Detta är gemenskapsmedel som återbetalats av mottagarna. Beloppen budgeteras på nytt efter beslut av kommissionen (artikel 7.7 i 1977 års budgetförordning och artikel 18.2 i den nya budgetförordningen). De belopp som förs in på detta sätt måste tidigare användas under budgetåret. Sedan den 1 januari 2003 bokförs återbetalning av förskott som inkomster avsatta för särskilda ändamål (artikel 10 och artikel 18.2 i budgetförordningen) och får överföras utan begränsning.

4.6 Återinförda åtagandebemyndiganden till följd av frigöranden

Här är det frågan om att föra in åtagandebemyndiganden avseende strukturfonderna som tidigare dragits tillbaka. Anslagen får göras tillgängliga på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel eller om de nödvändiga för genomförandet av programmet (artikel 157 i budgetförordningen).

5. DE DISPONIBLA ANSLAGENS SAMMANSÄTTNING

—	De slutliga budgetanslagen består av ursprungliga antagna budgetanslag + anslag enligt ändringsbudgetar + överföringar + Eftaländernas bidrag.

—	Anslag under budgetåret består av slutgiltiga budgetanslag + inkomster från tredje man och inkomster från arbete för tredje mans räkning(inkomster från tredje man).

—

Tilläggsanslag består av inkomster från tredje man och inkomster från arbete för tredje mans räkning + anslag som överförts från föregående budgetår + övriga anslag (anslag för återanvändning + anslag som återinförts till följd av återbetalade förskott + åtagandebemyndiganden som återinförts till följd av frigöranden).

—	Totalta tillgängliga anslag består av slutliga budgetanslag + tilläggsanslag.

6. GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

Enligt artikel 48.1 i budgetförordningen skall kommissionen ”på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten […] i enlighet med denna förordning”.

I artikel 50 anges att kommissionen skall ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa skall kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

6.1. Utfallet på budgetens inkomstsida

I budgeten anges de beräknade inkomsterna men ursprungsbudgetens prognoser kan ändras genom justeringar i ändringsbudgetar i enlighet med de minskningar eller ökningar som fastställs under budgetåret. Budgetinkomsterna skall täcka anslagen för betalningar.

Utfallet på budgetens inkomstsida beror på fastställda fordringar, reella inkomster av dessa fastställda fordringar och utestående belopp.

De reella inkomsterna under ett budgetår utgörs av inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och inkasseringar av utestående fordringar från tidigare budgetår.

6.2. Anslagsutnyttjande på budgetens utgiftssida

I likhet med vad som gäller för inkomsterna görs en uppskattning av utgifterna i den ursprungliga budgeten. En redogörelse för genomförandet på utgiftssidan visar hur anslag för åtaganden (5) och anslag för betalningar (6) utvecklats, använts, överförts och annullerats under budgetåret.

6.2.1. Användningen av medlen

—	Anslag för åtaganden: De beviljade anslagen är tillgängliga under budgetåret för åtaganden. Bidraget från Eftaländerna ingår i de tillgängliga anslagen. Eftaanslagen ingår därför i alla tabeller.

—	Anslag för betalningar: De beviljade anslagen är tillgängliga under budgetåret för betalningar. Bidraget från Eftaländerna ingår i de tillgängliga anslagen. Eftaanslagen ingår därför i alla tabeller.

6.2.2. Överföringar av anslag till påföljande budgetår

Anslag för åtaganden:

Vissa typer av anslag för vilka inga åtaganden gjorts under budgetåret kan överföras automatiskt. Detta gäller inkomster från tredje man och anslag som avsatts för särskilda ändamål (artikel 10 i budgetförordningen).

Överföring av anslag i budgeten beviljas av institutionerna

—	om de flesta förberedelserna för ett åtagande är fullbordade den 31 december (artikel 9.2 a i budgetförordningen) eller

—	om den rättsliga grunden antogs under budgetårets sista kvartal (artikel 9.2 b i budgetförordningen).

Budgetmyndigheten måste underrättas om detta beslut (artikel 9.5 i budgetförordningen).

Anslag för betalningar:

—	Icke-differentierade anslag: Överföringar får vanligen göras om åtaganden återstår att fullgöra (artikel 9.4 i budgetförordningen).

—

Differentierade anslag: Betalningsbemyndiganden som inte utnyttjats skall normalt förfalla. Kommissionen kan emellertid besluta om överföring, om påföljande års betalningsbemyndiganden inte täcker tidigare åtaganden eller åtaganden som görs mot åtagandebemyndiganden som i sin tur förts över från tidigare budgetår (artikel 9.3 i budgetförordningen).

6.2.3. Annullering av anslag

Anslag för åtaganden och anslag för betalningar som inte använts eller överförts förfaller vid budgetårets slut (artikel 9.1 i budgetförordningen).

7. UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

De differentierade anslagen infördes ursprungligen på grund av skillnaden mellan de åtaganden som ingicks och de betalningar som genomfördes. Skillnaden, som kallas utestående åtaganden utgörs i själva verket av tidsskillnaden mellan den tidpunkt då åtagandena ingås och den tidpunkt då motsvarande betalningar verkställs.

B. BUDGETPLANEN

År 2003 är det fjärde budgetår som omfattas av budgetplanen för 2000-2006, som antogs den 6 maj 1999 av Europaparlamentet, rådet och kommissionen enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte i Berlin den 24-25 mars 1999 om bättre budgetdisciplin och ett förbättrat budgetförfarande.

Genom överenskommelsen enades institutionerna om budgetprioriteringarna för den kommande perioden och gemenskapernas utgifter inom ramen för budgetplanen. I budgetplanen anges den maximala omfattningen och sammansättningen av gemenskapernas planerade utgifter.

Den ursprungliga budgetplanen upprättades i 1999 års priser, och i punkt 15 i överenskommelsen anges att kommissionen varje år skall göra tekniska justeringar i budgetplanen i förhållande till utvecklingen av BNI i Europeiska unionen, samt prisutvecklingen.

Man har emellertid enats om att en deflator på 2 % skall användas för jordbruket och strukturfonderna.

Anslagstaket för åtaganden år 2003 uppgår till 102 145 miljoner euro, vilket motsvarar 1,07 % av BNI.

Motsvarande anslagstak för betalningar uppgår till 102 767 miljoner euro för det nuvarande EU med femton medlemsstater, vilket utgör ungefär 1,08 % av unionens BNI.

I tabellen nedan redovisas beloppen i budgetplanen för EU med 15 medlemsstater justerade enligt 2003 års priser och för EU med 25 medlemsstater justerade enligt 2005 års priser.

(miljoner euro)

Löpande priser

2003 års priser

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Åtagandebemyndiganden – EU-15

93 792

97 189

100 672

102 145

100 974

100 046

99 207

Jordbruk

41 738

44 530

46 587

47 378

46 285

45 386

45 094

2.	Strukturåtgärder

32 678

32 720

33 638

33 968

33 652

33 384

32 588

3.	Inre politik

6 031

6 272

6 558

6 796

6 915

7 034

7 165

4.	Externa åtgärder

4 627

4 735

4 873

4 972

4 983

4 994

5 004

5.	Administration

4 638

4 776

5 012

5 211

5 319

5 428

5 536

Reserver

906

916

676

434

7.	Stöd inför anslutningen

3 174

3 240

3 328

3 386

Totalt betalningsbemyndiganden – EU-15:

91 322

94 730

100 078

102 767

99 553

97 659

97 075

Löpande priser

2005 års priser

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Åtagandebemyndiganden – EU-25

93 792

97 189

100 672

102 145

115 434

119 419

120 876

Jordbruk

41 738

44 530

46 587

47 378

49 305

51 439

51 587

2.	Strukturåtgärder

32 678

32 720

33 638

33 968

41 035

42 441

43 701

3.	Inre politik

6 031

6 272

6 558

6 796

8 722

9 012

9 138

4.	Externa åtgärder

4 627

4 735

4 873

4 972

5 082

5 119

5 130

5.	Administration

4 638

4 776

5 012

5 211

5 983

6 185

6 356

Reserver

906

916

676

434

442

446

7.	Stöd inför anslutningen

3 174

3 240

3 328

3 386

3 455

3 472

8.	Utvidgningen

1 410

1 305

1 046

Totalt betalningsbemyndiganden – EU-25

91 322

94 730

100 078

102 767

111 380

114 060

116 555

C. STRUKTURÅTGÄRDER: PROGRAMPERIODEN 2000-2006

Gemenskapernas strukturfonder innefattar Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, utvecklingssektionen vid EUGFJ samt Fonden för fiskets utveckling (7). Strukturfonderna ingår under rubrik 2 ”strukturåtgärder” i budgetplanen, som även omfattar Sammanhållningsfonden. I budgeten är strukturfonderna placerade under avdelning B2-1.

Denna programperiod bygger på ett nytt regelverk för strukturfonderna vars huvuddrag redovisas nedan.

1. STRUKTURÅTGÄRDER

Strukturfonderna är huvudinstrumentet för att förstärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen. Med strukturfondernas anslag stödjer Europeiska gemenskaperna följande tre specifika mål:

Mål 1	:	Utveckling och anpassning i eftersatta regioner.
Mål 2	:	Stöd till ekonomisk och social omställning i regioner med strukturella problem.
Mål 3	:	Anpassning och modernisering av politiken och systemen för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning.

Det finns en särskild ordning för omstrukturering inom fiskerisektorn i områden som inte omfattas av mål 1. Projekt för landsbygdsutveckling genomförs i hela EU och finansieras antingen med anslag från strukturfonderna eller med medel från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Exempel på andra strukturåtgärder är följande gemenskapsinitiativ:

a)	Interreg: Gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete för att stimulera en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling över gemenskapernas hela område.

b)	Urban: Ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång för att främja en hållbar stadsutveckling.

c)	Leader: Landsbygdsutveckling.

d)	Equal: Samarbete mellan länderna för att främja nya metoder för att bekämpa diskriminering och alla slags skillnader i samband med arbetsmarknaden.

2. BUDGETPLAN OCH PLANERING

I budgetplanen för 2000-2006 bestäms de Totalta årliga beloppen för samtliga strukturfonder. De är upprättade i 1999 års fasta priser och indexeras med 2 % per år för att ta hänsyn till inflationstakten i gemenskapen (en teknisk översyn kommer 2003 att göras om behov föreligger för åren 2004-2006).

Den inledande programplaneringen utgår från de årliga Totaltanslag för samtliga fonder som bestämts i budgetplanen och motsvarar finansieringsplanerna för de ursprungligen beslutade programdokumenten.

3. SYSTEM FÖR ÅTAGANDEN OCH BETALNINGAR

3.1. Åtagandemekanismen

Budgetåtagandena, som ingås i årliga delar, bygger på de ursprungliga eller reviderade finansieringsplanerna för programdokumenten. Åtagandet för den första årliga delen görs då kommissionen godkänner beslutet om insatsen.

Därefter ingår kommissionen de årliga delåtagandena senast den 30 april varje år och frigör automatiskt de delar av åtagandena som inte genomförts vid utgången av det andra året efter det år då åtagandet gjordes.

3.2. Betalningsmekanismen

Kommissionen betalar ut 7 % av det Totalta anslaget från strukturfonderna i förskott när programmet väl har antagits. Utbetalningen kan delas upp på två budgetår. Förskottet måste återbetalas om inga utgifter rapporterats inom 18 månader. Därefter verkställer kommissionen delbetalningarna på grundval av de reella utgifter som styrkts av medlemsstaten. Resterande 5 % utbetalas efter det att programmet avslutats och alla föreskrivna dokument har lämnats till och godkänts av kommissionen.

Betalningarna görs för de äldsta utestående åtagandena.

D. KOMMENTARER TILL DE KONSOLIDERADE RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET 2003

INKOMSTER

Inkomsterna i gemenskapens allmänna budget kan indelas i två huvudkategorier: egna medel och andra inkomster. I artikel 269 i EG-fördraget anges följaktligen att ”utan att det inverkar på andra inkomster skall budgeten finansieras helt av egna medel”. Den största delen av budgetutgifterna finansieras genom egna medel. Andra inkomster utgör bara en liten del av den sammanlagda finansieringen.

Det finns tre slag av egna medel: traditionella egna medel, momsmedel och BNI-medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur jordbrukstullar, sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten är en integrerad del av systemet för egna medel.

1. Traditionella egna medel, avdelning 1 i inkomstdelen

När det gäller traditionella egna medel måste varje fastställt belopp tas upp i någon av de räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

—	de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, och

—	de särskilda räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 och som avser alla belopp som ännu inte uppburits och/eller för vilka säkerhet ej ställts. Också belopp för vilka säkerhet ställts men som är omtvistade kan föras in i dessa räkenskaper.

För de särskilda räkenskaperna överlämnar medlemsstaterna varje kvartal en redovisning till kommissionen med uppgifter om

—	vilka belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

—	vilka belopp som uppburits under kvartalet,

—	vilka rättelser av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) som gjorts under kvartalet,

—	vilka belopp som avskrivits,

—	vilka belopp som återstod att uppbära vid utgången av kvartalet.

Utifrån de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna är det inte möjligt att fördela de uppburna beloppen efter vilket år kravet uppstod. I kolumnen för uppbörd av fastställda fordringar i tabellen ”Sammanfattning av utfallet på inkomstsidan i 2003 års allmänna budget” återfinns därför dels de belopp som uppburits under året, dels det annullerade beloppet för fordringar, som nu har ersatts med det nya belopp som medlemsstaterna har deklarerat i sin nya anmälan. Värdet på fordringar som avser egna medel skrivs ned (se de förklarande anmärkningarna till punkt VII.B.2 i balansräkningen).

När de traditionella egna medlen i de särskilda räkenskaperna uppburits förs de in i kommissionens räkenskaper av den som förvaltar de likvida medlen eller en byrå som delegerats behörighet, senast den första vardagen efter den 19:e dagen i den andra månaden efter det att medlen uppburits.

2. Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig sats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade beräkningsunderlag som upprättats enligt reglerna i artikel 2.1 c i rådets beslut av den 29 september 2000. Underlaget är utjämnat till 50 % av BNI för samtliga medlemsstater.

BNI-medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse inkomster. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI.

Moms- och BNI-medlen bestäms på grundval av de prognoser för moms- och BNI-underlagen som tas fram i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas. Prognosen revideras senare, och en uppdatering görs genom en ändringsbudget under budgetåret i fråga.

De slutliga siffrorna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det följande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de slutliga beräkningsunderlagen och de belopp de faktiskt har betalt på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den 1 december det följande budgetåret. Även under senare budgetår kan korrigeringar göras av det slutliga beräkningsunderlaget för moms och BNI. Saldona anpassas och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret.

3. Förenade kungarikets rabatt

Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i proportion till landets s.k. obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas med motsvarande belopp. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleu i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till gemenskaperna.

I den konsoliderade sammanfattningen av utfallet på inkomstsidan finns en förklarande tabell till kapitel 15 som visar hur var och en av medlemsstaterna finansierar Förenade kungarikets rabatt.

4. Anpassning av systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel

Efter Europeiska rådets möte i Berlin den 24-25 mars 1999 fattade rådet den 29 september 2000 ett beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (8). Enligt artikel 2.3 i beslutet skall medlemsstaterna behålla 25 % istället för 10 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader. Procentsatsen 10 % gäller emellertid fortfarande för traditionella egna medel som skulle ha gjorts tillgängliga före den 28 februari 2001. Beslutet trädde i kraft den 1 mars 2002 och tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2001.

I enlighet med artikel 42 i budgetförordningen (9) innehåller budgeten för 2003 till skillnad från tidigare budgetar endast nettobeloppen för traditionella egna medel. Från och med budgetåret 2003 kommer medlemsstaternas utgifter för uppbörd av egna medel inte längre att redovisas separat i budgeten.

UTGIFTER

Utgifterna redovisas per utgiftskategori för Europeiska gemenskaperna enligt den klassificering per rubrik som fastställs i budgetplanen.

Rubrik 1 – Jordbruk

Utgifterna under rubrik 1 finansieras av garantisektionen vid EUGFJ.

Rubrik 2 – Strukturåtgärder för ekonomisk och social sammanhållning

Dessa utgifter avser strukturåtgärder som skall skapa större ekonomisk och social sammanhållning inom gemenskaperna. Gemenskapernas bidrag måste vara kopplat till nationell finansiering och innebär alltså samarbete mellan kommissionen och myndigheterna i medlemsstaterna.

Rubrik 3 – Inre politik

Det är huvudsakligen efter antagandet av Europeiska enhetsakten och i syfte att påskynda fullbordandet av den inre marknaden som gemenskaperna utvidgat några av de befintliga handlingsprogrammen - t.ex. på forskningsområdet - eller startat helt nya program. Den interna politiken har sedan 1993 slagits ihop under en enda rubrik i budgetplanen, men rubriken är mycket heterogen.

Rubrik 4 – Externa åtgärder

Under denna rubrik i budgetplanen finns gemenskapens samtliga utgifter för tredje land, utom utgifterna för kandidatländerna inför utvidgningen och utgifterna för Europeiska utvecklingsfonden. Stöd i samband med utvidgningen finns samlade under en särskild rubrik i budgetplanen för 2000-2006 (se rubrik 7: ”Stöd inför anslutningen”). Vissa av dessa åtgärder är övergripande (tematiska) medan andra är geografiskt avgränsade.

Gemenskapens bidrag till Världsfonden för bekämpning av aids, tuberkulos och malaria på 120 miljoner euro, har lämnats i två delbetalningar på 60 miljoner, varav en 2002 med medel från den allmänna budgeten och en 2003 med medel från Europeiska utvecklingsfondens (EUF) budget. EUF ingår inte i gemenskapernas budget.

Rubrik 5 – Administrativa utgifter

Denna rubrik i budgetplanen täcker alla utgifter för driften av de åtta gemenskapsinstitutionerna. Vid andra institutioner än kommissionen är utgifterna till huvuddelen administrativa.

Rubrik 6 – Reserver

Denna rubrik omfattar tre typer av reserver som är avsedda att ge nödvändiga marginaler under det Totalta utgiftstaket i budgetplanen för att täcka utgifter som inte kunde förutses när budgeten utarbetades. Varje reserv har ett klart definierat syfte inom ett specifikt område.

Rubrik 7 – Stöd inför anslutningen

För utgifterna i samband med anslutningen av de tio kandidatländerna från Central- och Östeuropa har en ny rubrik skapats, dvs. rubrik 7, för de tre anslutningsinstrumenten i budgetplanen för 2000-2006, dvs. jordbruksinstrumentet (Sapard), strukturinstrumentet (Ispa) och Phare-programmet.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS GENOMFÖRANDE AV UTGIFTERNA

1. Förskottsbetalningar och slutbetalningar

I den nya budgetförordningen skiljs på fyra olika sorters betalningar, nämligen

—	betalningar av hela utestående belopp,

—	förhandsfinansiering (eventuellt uppdelad i flera utbetalningar),

—	mellanliggande betalningar, och

—	slutbetalningar av utestående belopp.

I räkenskaperna skall göras åtskillnad mellan dessa olika betalningstyper när de genomförs. Fördelen med detta är att det inte uppstår oklarheter kring betalningarna. Enligt artikel 3.5 i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen skall räkenskapsföraren fastställa regler för hur förhandsfinansiering skall tas upp på tillgångssidan i balansräkningen. Kommissionen skall anpassa sina räkenskaper när bestämmelserna antagits. Innan dess presenteras uppgifterna på samma sätt som föregående budgetår.

Förskott som betalats ut men som inte utnyttjats per den 31 december 2003:

—

Garantisektionen vid EUGFJ – moduleringar/tvärvillkor: Medlemsstaternas moduleringar enligt artikel 3.2 och artikel 4 i förordning (EG) nr 1259/99. Inom den gemensamma jordbrukspolitiken har medlemsstaterna möjlighet att sänka utbetalningarna till jordbrukarna för vissa stödordningar och finansiera kompletterande åtgärder för landsbygdens utveckling för dessa medel. De belopp som inte använts under det tredje budgetåret efter det budgetår då beloppen hölls inne måste återbetalas till kommissionen.

Garantisektionen vid EUGFJ – moduleringar avseende förskott: Underavsnitt B1

(miljoner euro)
År	Innehållna belopp	Utnyttjade belopp	Icke utnyttjade belopp per den 31.12.2003:	Utnyttjandegrad
Modulering 2001	117,93	57,32	60,61	49 %
Modulering 2002	159,52	55,32	104,20	35 %
Modulering 2003	88,92	15,87	73,05	18 %
Totalt	366,37	128,51	237,86	35 %

—

Strukturåtgärder – B2

(miljoner euro)
Strukturåtgärder	Förhandsfinansiering som beviljats 2003	Förhandsfinansiering som beviljats före 2003	Totalt outnyttjad förhandsfinansiering
Mål 1 (B2-10)	—	9 676,4	9 676,4
Mål 2 (B2-11)	—	1 628,3	1 628,3
Mål 3 (B2-12)	—	1 747,8	1 747,8
Övriga strukturåtgärder	66,4	1 596,5	1 662,9
Equal	0,0	208,1	208,1
Leader	0,1	147,4	147,5
Interreg + Urban	17,8	395,4	413,2
FFU	0,0	80,4	80,4
Peace	0,0	37,2	37,2
Solidaritetsfonden	48,5	728,0 (10)	776,5
Totalt	66,4	14 649,0	14 715,4

—

Stöd inför anslutningen: SAPARD och ISPA – B7

(miljoner euro)
Stöd inför anslutningen	Förskott som beviljats 2003	Förskott som beviljats före 2003	Totalt outnyttjade förskott
B7–020 Ispa	245,0	532,8	777,8
B7–010 Sapard	67,9	139,7	207,6
Totalt	312,9	672,5	985,4

—

Finansförmedlare

(miljoner euro)

Budgetpost

Förskott som ännu ej fördelats den 31.12.2003

B3-1	Utbildning och ungdom

213,3

B3-2	Kultur och audiovisuella medier

0,0

B3-3	Information och kommunikation

0,2

B7-0	Strategin inför anslutningen

498,7

B7-2	Livsmedelsbistånd och humanitärt bistånd

– 0,8

B7-3	Samarbete med utvecklingsländer i Asien, Latinamerika och södra Afrika, inklusive Sydafrika

29,3

B7-5	Samarbete med partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien och länderna i västra Balkan

203,9

B7-6	Andra samarbetsåtgärder

19,3

Totalt

963,9

—

Finansiella instrument

(miljoner euro)

Budgetpost

Förskott som ännu ej fördelats den 31.12.2003

B5-3	Den inre marknaden

5,2

B5-5	Arbetsmarknad och teknisk innovation

201,7

B5-7	Transeuropeiska nät

25,0

B7-0	Strategin inför anslutningen

43,5

B7-4	Samarbete med tredje länder i Medelhavsområdet och i Mellanöstern

25,4

Totalt

300,8

2. Anslag som överförts och som härrör från tredje mans deltagande och arbete som utförs för tredje mans räkning

De från föregående budgetår överförda anslag som härrör från tredje mans deltagande och arbete som utförs för tredje mans räkning och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Det förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2003 och de som överförs till nästa år enligt rapporten om budgetgenomförandet.

3. Budgetutfall 2003

Anslag för återanvändning och anslag som återinförts sedan förskott återbetalats ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

Efta-/EES-delen av de överförda betalningsbemyndigandena (från 2003 till 2004) kan inte tas med i saldot för 2003 då beloppen ifråga måste godkännas av Efta och godkännandet inte kommer att ges förrän i mitten av 2004.

Bruttoinkomsterna under budgetåret uppgick till 93 469 miljoner euro (2002: 95 434 miljoner euro). Utgifterna i budgeten uppgick till 88 395 miljoner euro (2002: 83 770 miljoner euro), inklusive det negativa saldot i garantisektionen vid EUGFJ på 659 miljoner euro (2002: 597 miljoner euro). I det negativa saldot ingår belopp som återvunnits på grund av bedrägerier och oegentligheter, korrigeringar av förskott som gjorts enligt artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1258/1999, eventuella vinster från försäljning ur offentliga lager, tilläggsavgifter på överskjutande mjölkproduktion och de finansiella konsekvenserna av beslut i samband med avslutandet av räkenskaperna.

De betalningsbemyndiganden som gemenskaperna överfört från 2001 till 2003 och sedan annullerat (691 miljoner euro) omfattar även inkomster som härrör från tredje mans deltagande och från arbete som utförs för tredje mans räkning eftersom dessa inkomster ingår i budgetårets anslag (se också del A punkt 4.3 Inkomster från tredje man och arbete för tredje man).

Budgetutfall 2003 (inbegripet Efta)

(Euro)
Post	2003	2002	Förändring
Inkomster under budgetåret	93 468 554 436	95 434 404 645	– 2 %
Betalningar ur budgetårets anslag	– 88 394 813 758	– 83 770 766 619	5,5 %
Betalningsbemyndiganden som överförts till påföljande budgetår	– 2 246 023 739	– 4 846 976 389	– 53,7 %
Efta/EES-anslag som överförts från föregående år	0	– 508 443	– 100 %
Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som förts över från föregående budgetår	2 765 220 289	858 383 918	222 %
Budgetårets växelkursskillnader	– 108988964	– 252 816 324	– 56,9 %
Budgetårets saldo	5 483 948 264	7 421 720 788	– 26,1 %

(1) Med anslag för åtaganden avses åtagandebemyndiganden + icke-differentierade anslag.

(2) Med anslag för betalningar avses betalningsbemyndiganden + icke-differentierade anslag.

(3) Förordning nr 1605/2002 av den 25 juni 2002.

(4) Budgetförordningen av den 21 december 1977.

(5) Åtagandebemyndiganden + icke-differentierade anslag.

(6) Betalningsbemyndiganden + icke-differentierade anslag.

(7) ERUF: Europeiska regionala utvecklingsfonden.

ESF: Europeiska socialfonden.

EUGFJ: Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

FFU: Fonden för fiskets utveckling.

(8) EGT L 105, 7.10.2000.

(9) EGT L 248, 16.9.2002.

(10) Inklusive 129 miljoner euro som betalats ut i föranslutningsstöd.

BILAGA 3

FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL BALANSRÄKNINGEN

ANMÄRKNINGAR TILL DEN KONSOLIDERADE BALANSRÄKNINGEN FÖR BUDGETÅRET 2003

Upprättandet av balansräkningen

Balansräkningen upprättas i enlighet med villkoren i:

—	rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget,

—	kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget,

—	kommissionens förordning nr 2909/2000 av den 29 december 2000 om bokföring och redovisning av Europeiska gemenskapernas icke-finansiella anläggningstillgångar (EGT L 336, 30.12.2000), och

—

Europeiska gemenskapernas redovisnings- och konsolideringshandbok som utarbetats av kommissionen räkenskapsförare och som beskriver de värderingsregler och redovisningsmetoder som skall tillämpas av samtliga institutioner för att säkerställa att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och därmed samordna förfarandet för utarbetandet av årsredovisningar och konsolidering, i enlighet med artikel 133 i budgetförordningen.

För att modernisera gemenskapernas räkenskaper och för att IPSAS-standarderna skall kunna tillämpas från och med budgetåret 2005 är stegvisa förändringar av redovisningsmetoderna oundvikliga och nödvändiga. Vissa ändringar har redan gjort av de redovisningsmetoder som använts för årsredovisningen 2003. Dessa ändringar förklaras i noterna och jämförbara siffror lämnas.

Nya uppgifter i balansräkningen för 2002

På grund av konsolideringen av EKSG under avveckling som gjordes för första gången 2003 har de jämförbara siffrorna i balansräkningen omklassificerats så att de relevanta uppgifterna för EKSG per den 31 december 2002 finns med. Följande anpassningar av rubrikerna har gjorts:

TILLGÅNGAR

(Euro)

Europeiska gemenskaperna

31.12.2002

EKSG

31.12.2002

plus anpassningar

Efter anpassning

31.12.2002

II.	IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

7 846 576,87

2 850,00

7 849 426,87

III.	MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

3 311 127 734,51

14 094,00

3 311 141 828,51

D.	Datorhårdvara

79 951 512,20

14 094,00

79 965 606,20

IV.	FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2 017 547 773,48

176 309 936,86

2 193 857 710,34

B.	Övriga finansiella anläggningstillgångar

1 693 535 874,28

176 309 936,86

1 869 845 811,14

1.	Aktieinnehav

42 045 810,97

18 768 046,01

60 813 856,98

2.	Andra värdepapper

0,00

157 541 890,85

V.	LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

21 624 361 525,95

446 300 649,61

22 070 662 175,56

B.	Utlåning av upplånat kapital

1 394 599 344,04

351 243 795,31

1 745 843 139,35

C.	Övriga långfristiga fordringar

19 602 544 669,49

95 056 854,30

19 697 601 523,79

VI.

LAGER

76 002 255,83

0,00

76 002 255,83

VII.	OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

7 014 996 335,36

356 246 581,05

7 371 242 916,41

A.	Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

163 026 211,05

249 642 558,72

412 668 769,77

2.	Utlåning av upplånat kapital

115 000 000,00

240 633 579,28

355 633 579,28

3.	Övriga långfristiga fordringar

20 362 415,00

9 008 979,44

29 371 394,44

B.	Löpande fordringar

6 843 413 741,84

73 754 689,78

6 917 168 431,62

3.	Ej konsoliderade gemenskapsorgan

10 846 237,86

344 110,11

11 190 347,97

4.	Diverse gäldenärer

4 399 112 552,91

73 410 579,67

4 472 523 132,58

C.	Övriga fordringar

8 556 382,47

32 849 332,55

41 405 715,02

1.	Fordringar på personalen

8 351 354,68

32 849 332,55

41 200 687,23

VIII.

KAPITALINVESTERINGAR

127 326 430,17

1 400 820 433,55

1 528 146 863,72

IX.	DISPONIBLA MEDEL

17 393 343 907,54

6 625 168,42

17 399 969 075,96

Totalt

51 572 552 539,71

2 386 319 713,49

53 958 872 253,20

SKULDER

(Euro)

Europeiska gemenskaperna

31.12.2002

EKSG

31.12.2002

plus anpassningar

Efter anpassning

31.12.2002

I.	EGET KAPITAL

17 017 150 640,67

607 670 761,32

17 624 821 401,99

A.	Ekonomiskt resultat för budgetåret

8 682 526 637,61

67 752 039,62

8 750 278 677,23

4.	Ekonomiskt resultat för EKSG under avveckling

0,00

67 752 039,62

B.	Resultat som överförts från tidigare budgetår

8 275 052 504,67

281 918 721,70

8 556 971 226,37

EKSG under avveckling

0,00

281 918 721,70

Reserver

59 571 498,39

258 000 000,00

317 571 498,39

3.	Reserver för EKSG under avveckling

0,00

258 000 000,00

II.	AVSÄTTNINGAR FÖR SKULDER OCH KOSTNADER

22 434 703 135,72

674 741 254,62

23 109 444 390,34

III.	LÅNGFRISTIGA SKULDER

2 686 179 688,07

471 885 847,68

3 158 065 535,75

Upplåning

1 338 678 708,69

471 885 847,68

1 810 564 556,37

B.	Övriga långfristiga skulder

1 347 500 979,38

0,00

1 347 500 979,38

IV.	KORTFRISTIGA SKULDER

9 434 519 075,25

632 021 849,87

10 066 540 925,12

A.	Långfristiga skulder som förfaller till betalning under året

225 228 007,01

241 050 249,45

466 278 256,46

B.	Övriga kortfristiga finansiella skulder

3 467 490 712,21

2 500,00

3 467 493 212,21

C.	Löpande skulder

5 725 315 534,34

390 193 995,86

6 115 509 530,20

1.	Skulder till medlemsstater och Eftaländer

38 535 782,52

640 585,22

39 176 367,74

2.	Ej konsoliderade gemenskapsorgan

16 412 388,90

– 2 770 372,14

13 642 016,76

4.	Diverse fordringsägare

823 390 974,08

392 323 782,78

1 215 714 756,86

D.	Övriga skulder

16 484 821,69

775 104,56

17 259 926,25

Totalt

51 572 552 539,71

2 386 319 713,49

53 958 872 253,20

Observera att de belopp som tidigare redovisades som interimskonton nu förs upp under diverse gäldenärer och diverse fordringsägare ovan.

A. TILLGÅNGAR

II. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Identifierbara, icke monetära tillgångar som inte har någon fysisk substans betraktas som immateriella anläggningstillgångar. För att tas upp i balansräkningen måste de befinna sig under institutionens kontroll och generera framtida ekonomiska fördelar för Europeiska gemenskaperna.

Programvaror som utvecklas inom institutionerna utgör inte immateriella anläggningstillgångar, medan datalicenser, som regleras inom ramen för ett interinstitutionellt ramkontrakt, utgör däremot immateriella anläggningstillgångar som tas upp i balansräkningen.

Praxis när det gäller publikationsbyråns immateriella anläggningstillgångar (datormjukvara) är att dessa avskrivs på 3 år (33 %), medan övriga institutioner tillämpar en sats på 25 %.

Överföringen mellan rubriker innebär en överföring från materiella till immateriella anläggningstillgångar som gjorts av regionkommittén. Detta framgår också av tabellen över materiella anläggningskostnader.

(Euro)
	Datormjukvara
A. FÖRVÄRVSVÄRDE
Vid utgången av föregående budgetår	25 889 309,38
Förändringar under budgetåret:
Förvärv under budgetåret	7 062 479,30
Avyttring och avställning	– 935 773,00
Överföringar mellan rubriker	63 677,84
Övriga förändringar	– 485 681,12
Vid utgången av budgetåret	31 594 012,40
B. AVSKRIVNING OCH VÄRDEMINSKNING
Vid utgången av föregående budgetår	18 039 882,51
Förändringar under budgetåret:
Registrerade	5 964 144,60
Annullerad till följd av avyttring och avställning	– 930 954,00
Överföringar mellan rubriker	15 919,47
Övriga förändringar	– 401 041,49
Vid budgetårets slut	22 687 951,09
BOKFÖRT NETTOVÄRDE (A-B)	8 906 061,31

III. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

A. Mark och byggnader:

Kommissionen: Eftersom det inte finns några uppgifter om förvärvsvärde och kostnader för årliga förbättringar före 1998 användes för Gemensamma forskningscentret ett externt företags värdering från den 31 december 1997 som underlag för förvärvsvärdet. Förändringarna mellan 1998 och 2003 har kunnat beräknas.

Följande avskrivningsmetod har använts:

1.	För fastigheter som helt avskrivits per den 1 januari 1998 har en ny avskrivningsplan fastställts. De värderas på nytt och avskrivs under tio år, till och med 2007.

2.	För fastigheter som per den 1 januari 1998 inte var helt avskrivna har avskrivningen beräknats på den resterande användningsperioden under beaktande av det uppskrivna värdet per den 1 januari 1998.

Denna metod för värdering och beräkning av avskrivningar, som användes för Ispra år 2000, har följts vid värderingen av Gemensamma forskningscentrets mark och byggnader i Geel vid utgången av budgetåret 2001.

Det är i vissa länder omöjligt att särskilja markvärdet från fastighetsvärdet när det gäller den mark som delegationerna utnyttjar.

I maj 1998 utnyttjade Europaparlamentet sin köpoption för ett byggnadskomplex (bestående av tre fastigheter) i Bryssel för en sammanlagd investeringskostnad (exklusive markkostnader) på 1 097 miljoner euro. Belgien har på grundval av två avtalsprotokoll av den 23 juli 1998 mellan Europeiska gemenskaperna och Belgien bidragit till finansieringen av förvärvet av marken och prospekterings- och byggnadskostnader i samband med uppförandet av en tredje byggnad. I en klausul i protokollen anges att om Europaparlamentet flyttar till andra lokaler kommer marken antingen att återgå till belgiska staten för ett pris av 0,025 euro eller så säljs marken och byggnaderna så att markens marknadsvärde kan återgå till belgiska staten. En korrigering har därför gjorts för markvärdet och det anges i balansräkningen till 0,025 euro.

I december 2003 utnyttjade Europaparlamentet sin köpoption för Louis Weiss-byggnaden i Strasbourg och köpeavtalet undertecknades i februari 2004 (se nedan avsnitt E. Finansiell leasing, tomträtt och liknande rättigheter.

Utgifterna för Europaparlamentets byggnader ökade 2003 med 60,4 miljoner euro på grund av förvärvet av Konrad Adenauer-byggnaden i Luxemburg. Marken hyrs till den symboliska kostnaden av 1 euro per år.

Rådets byggnad i Bryssel godkändes som helt färdigställd den 17 december 2003.

Beträffande beräkningen av den anläggningstillgång som utgörs av Justus Lipsius-byggnadens tomt utgår generalsekretariatet från kommissionens förordning nr 2909/2000 enligt vars artikel 24 det inte är nödvändigt att värdera mark som avyttrats med hävningsrätt.

I händelse av att rådet flyttar till annan lokal föreskrivs i överlåtelsevillkoren antingen

—	att marken återgår till belgiska staten till ett pris av 0,025 euro, eller

—	att mark och byggnader säljs och gemenskaperna betalar tillbaka markens marknadsvärde till belgiska staten.

B.C.D. Installationer, maskiner och verktyg

I det avskrivningsbelopp som registrerats av GD Press och kommunikation år 2002 ingår en del justeringar för tidigare år. Hyllor fördes tidigare upp under Lösöre och fordonspark, men klassificerades 2003 om till ”Övriga materiella anläggningstillgångar”.

Datorutrustning, som förvärvats via budgeten för GD Skatter och tullar och som använts till särskilda projekt och utanför kommissionens lokaler, förs nu liksom 2002 upp som materiella anläggningstillgångar. Det bokförda nettovärdet den 31 december 2003 är 463 475 euro (jämfört med 433 898 euro den 31 december 2002).

Med anledning av inventeringar som redan företagits i delegationerna förs en korrigering in under Övriga justeringar för egendom som förvärvats före 2003, men som ännu inte införts i den aktuella delegationens inventarieförteckning per den 31 december 2002.

För 20 % av delegationerna fans det den 31 december 2003 finns inga upplysningar gällande materiella anläggningstillgångar. Sedan januari 2003 pågår ett initiativ för att göra den information som lämnas av delegationerna kvalitetsmässigt bättre och utförligare, något som tillsammans med inventeringsprojektet under 2004, torde kunna lösa problemet med bristande information från delegationerna. Det samlade värdet av delegationernas fasta anläggningstillgångar uppgick den 31 december 2003 till 57,7 miljoner euro.

E. Finansiell leasing och liknande rättigheter

Huruvida egendomar som omfattas av leasingavtal skall klassificeras som en del av anläggningstillgångarna grundas på i vilken omfattning uthyraren eller hyrestagaren övertar risker och fördelar som följer av ett ägande av en hyrd tillgång. Den beror på de faktiska förhållandena vid transaktionen och inte på utformningen av avtalet (1).

Egendom som omfattas av leasingkontrakt och vars risker och förmåner inte väsentligen övertagits av hyrestagaren samt egendom som förhyrs längre än fem år redovisas i bilagan som åtaganden utanför balansräkningen.

En korrigering gjordes i den utgående balansräkningen den 31 december 2002 för vissa av kommissionens byggnader som omfattas av leasingavtal. Detta gjordes då det konstaterats att det använts fel metod för beräkning av utestående skulder för de aktuella avtalen. Detta hade resulterat i att de samlade skulderna för leasingavtal per den 31 december 2002 hade uppskattats till ett för lågt värde, dvs. med 188,6 miljoner euro för lite. Korrigeringen har gjorts avseende det överförda saldot från 2002.

Enligt tabellen över materiella anläggningstillgångar nedan uppgår förvärvsvärdet vid budgetårets slut till 2 052,9 miljoner euro. I tabellen över avgifter som återstår att betala för finansiell leasing och liknande rättigheter nedan redovisas 1 970,3 miljoner euro för mark och byggnader, 78,9 miljoner euro för installationer, maskiner och verktyg, 0,2 miljoner euro för lösöre och fordonspark samt 3,5 miljoner euro för datorhårdvara.

Ett leasingavtal för en ny kommissionsbyggnad i Bryssel som ingicks 2003, med ett nuvärde av minimibetalningarna på 37,2 miljoner euro, är upptagen under denna rubrik. Avtalet undertecknades i februari 2003 och löper på 27 år med köpoption (1 euro) för kommissionen.

Tvisten om Charlemagne-byggnaden löstes i september 2003 genom förlikning mellan kommissionen, ägaren till byggnaden och entreprenörsföretaget. Förlikningen stadfästes i maj 2004 (se även bilaga 4, punkt 11.2).

Publikationsbyråns huvudbyggnad har inte medtagits i balansräkningen, utan har förts till redovisningens bilaga ”Åtaganden utanför balansräkningen - potentiella skulder”. Även om publikationsbyrån innehar två köpoptioner (2006 och 2010), vars värde bygger på marknadsvärdet, anses de risker och fördelar som följer av ett ägande inte väsentligen ha överförts på byrån. Klassificeringen kommer att ses över 2006 då den första köpoptionen kan utnyttjas.

I mars 1994 undertecknade Europaparlamentet ett leasingavtal med köpoption avseende ett fastighetskomplex i Strasbourg. I enlighet med kommissionens förordning (EG) 2909/2000 av den 29 december 2000 om bokföring och redovisning av Europeiska gemenskapernas icke-finansiella anläggningstillgångar (EGT L 336, 30.12.2000, s. 75) upptas detta fastighetskomplex i institutionens balansräkning eftersom de risker och fördelar som följer av ett ägande väsentligen överförts på hyrestagaren. Egendomen värderades den dag avtalet trädde i kraft till ett nuvärde av minimibetalningarna. Den dag balansräkningen utarbetades hade Europaparlamentet och byggherren ännu inte enats om den slutliga kostnaden för komplexet. Följaktligen är det värde som medtagits i balansräkningen en uppskattning av kostnaderna. Värdet beräknades med hänsyn dels till de faktiska betalningarna och betalningsprognoser som bygger på dokument från bankerna, och dels till den diskonteringsränta som bestäms antingen av den räntesats som tillämpas av bankerna eller genom en uppskattning.

Som ovan angetts, är kostnaderna för byggnaden och den särskilda utrustningen i fastighetskomplexet i Strasbourg en uppskattning. Enligt tillgängliga uppgifter under budgetåret 2002 har värden på 2,5 miljoner euro i särskild utrustning bokföringsmässigt överförts till denna byggnad. Fram till den 31 december 2001 har en årlig avskrivningssats på 25 % tillämpats på den särskilda utrustningen och följaktligen var nettovärdet för denna utrustning lika med 0 per den 31 december 2001. På grundval av kompletterande upplysningar har avskrivningen av den särskilda utrustningen omräknats till satserna 25 %, 12,5 % och 10 % efter utrustningskategori och dessa har förts in i balansräkningen per den 31 december 2003 till ett nettovärde av 10 miljoner euro.

Som anges ovan utnyttjade Europaparlamentet i december 2003 sin köpoption för Louis Weiss-byggnaden i Strasbourg. Eftersom köpeavtalet undertecknades i februari 2004 kvarstod byggnaden under den aktuella rubriken den 31 december 2003, men värdet har skrivits ned med 10,8 miljoner euro med tanke på det avtalade priset.

Den 15 november 1994 undertecknade EG-domstolen och Luxemburgs regering ett hyres-/köp avtal för tre annex till huvudbyggnaden. Domstolen hyr byggnaderna under hela avtalsperioden och kan bara utnyttja köpoptionen efter det att försäljningspriset helt har betalats och senast den 31 december 2015. Försäljningspriset fastställs av en oberoende expert.

Byggnaderna har bokförts som tillgångar i balansräkningen och de avgifter som skall betalas och som har förts upp under skulder värderas av en oberoende expert till 32,57 miljoner euro.

Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) och Regionkommittén har fört upp leasingavtalen för byggnaderna Belliard och Montoyer som tillgångar i balansräkningen. De samfinansieras enligt följande fördelningsnyckel:

2001	ESK: 70 %	Regionkommittén: 30 %
2002	ESK: 67,7 %	Regionkommittén: 32,3 %
Fr.o.m. 2003	ESK: 67 %	Regionkommittén: 33 %

Belliard-byggnaden avskrivs först när de pågående arbetena avslutats och godkänts.

Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén undertecknade den 17 december 2003 gemensamt ett leasingavtal på 27 år med köpoption för en ny byggnad i Bryssel. Avbetalningarna kommer att Totaltt uppgå till 48 miljoner euro och avtalet löper från och med den 1 januari 2004.

F. Övriga materiella anläggningstillgångar

Rådet har leasingavtal för en byggnad i Bryssel. Ombyggnad av byggnaden 2003, till ett värde av 3,8 miljoner euro, fördes till denna budgetrubrik vid budgetårets slut.

G. Anläggningar under uppförande och avbetalningar på materiella anläggningstillgångar

Kommissionen har betalt ett förskott på 8,2 miljoner euro för uppförandet av en ny kontorsbyggnad för delegationen i Abuja. Byggnaden kommer även att användas av andra medlemsstater och dessas del av det förskott som kommissionen redan betalat ut kommer att betalas tillbaka.

Rådet undertecknade den 26 mars 2003 en överenskommelse om uppförande av en byggnad i Bryssel och ett hyrköpsavtal för samma byggnad. Den Totalta kostnaden beräknas till 223 miljoner euro (inklusive tomten) och ett förskott på 8,5 miljoner euro har betalats och förts till den här budgetposten.

Revisionsrätten har under denna rubrik fört in ett belopp på 28,5 miljoner euro avseende de medel som behövs för den planerade utvidgningen av rättens byggnader. Största delen av dessa medel har ställts till projektledarens förfogande genom överföring till ett bankkonto som öppnats för detta projekt. Räntan från kontot förs upp som inkomster i budgeten.

Ekonomiska och sociala kommittén har betalat ett förskott på 26 miljoner euro för att finansiera ombyggnaden av Belliard-byggnaden. Beloppet inkluderas i de avgifter som fastställts i det leasingavtal som tas upp under rubrik E ”Finansiell leasing och liknande rättigheter”.

(Euro)
	Mark och byggnader	Installationer, maskiner och verktyg	Lösöre och fordonspark	Datorutrustning (hårdvara)	Finansiell leasing och liknande rättigheter	Övriga materiella anläggningstillgångar	Anläggningar under uppförande och utbetalda förskott
A. FÖRVÄRVSVÄRDE
Vid utgången av föregående budgetår	2 113 094 602,67	313 268 791,06	133 087 194,07	309 325 806,45	2 023 129 356,64	17 726 489,89	83 673 772,53
Förändringar under budgetåret:
Förvärv under budgetåret	64 819 021,01	25 171 179,77	8 606 498,64	42 313 455,48	37 297 754,51	8 602 179,05	39 009 460,48
Avyttring och avställning	– 87 537,27	– 11 981 713,20	– 5 320 495,20	– 35 627 748,60	– 10 485,33	– 28 416,23	0,00
Överföringar mellan rubriker	2 778 234,59	604 326,10	– 271 731,53	– 22 957,35	– 667 839,24	294 524,18	– 2 778 234,59
Övriga förändringar	0,00	3 598 509,99	3 629 969,97	4 598 415,39	– 6 823 585,73	– 351 977,52	0,00
Vid utgången av budgetåret	2 180 604 321,00	330 661 093,72	139 731 435,95	320 586 971,37	2 052 925 200,85	26 242 799,37	119 904 998,42
B. VÄRDEÖKNINGAR
Vid utgången av föregående budgetår	57 124 663,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Förändringar under budgetåret
Registrerade	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Annullerade	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Övriga förändringar	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	1 957 439,24	0,00
Vid utgången av budgetåret	57 124 663,00	0,00	0,00	0,00	0,00	1 957 439,24	0,00
C. AVSKRIVNING OCH VÄRDEJUSTERING
Vid utgången av föregående budgetår	768 813 420,74	276 034 410,14	102 754 850,23	229 360 200,25	356 541 136,36	5 784 830,08
Förändringar under budgetåret:
Registrerade	95 740 856,98	21 702 223,92	9 197 801,94	49 485 392,44	61 829 233,70	2 538 413,23
Annullerade till följd av avyttring och avställning	– 52 522,36	– 11 140 339,40	– 4 702 124,30	– 35 022 883,58	– 10 485,33	– 28 416,23
Överföringar mellan rubriker	0,00	614 179,76	– 260 371,99	64 333,31	– 706 906,68	272 846,13
Övriga förändringar	266 094,40	4 192 741,56	1 421 555,46	4 587 642,20	122 020,08	– 72 834,14
Vid utgången av budgetåret	864 767 849,76	291 403 215,98	108 411 711,34	248 474 684,62	417 774 998,13	8 494 839,07
BOKFÖRT NETTOVÄRDE (A+B+C)	1 372 961 134,24	39 257 877,74	31 319 724,61	72 112 286,75	1 635 150 202,72	19 705 399,54	119 904 998,42

Resterande avgifter för finansiell leasing och liknande rättigheter upptas bland lång- och kortfristiga skulder i balansräkningens skuldsida, De fördelas på följande sätt:

FINANSIELL LEASING OCH LIKNANDE RÄTTIGHETER

TILLGÅNGAR OCH SKULDER

(Euro)
Slag	Gjorda återbetalningar (A)	Återbetalningar som skall göras			Sammanlagt värde (A+B)	Förvärvsvärde för arbeten (C)	Tillgångsvärde (D=A+B+C)
Slag	Gjorda återbetalningar (A)	< 1 år	> 1 år	Sammanlagd skuld (B)	Sammanlagt värde (A+B)	Förvärvsvärde för arbeten (C)	Tillgångsvärde (D=A+B+C)
Totalt den 31.12.2002	706 737 517,92	81 420 881,91	1 188 625 780,81	1 270 046 662,72	1 976 784 180,64	46 345 176,00	2 023 129 356,64
Korrigering	– 188 635 397,84	– 53 293 383,59	241 928 781,43	188 635 397,84	0,00	0,00	0,00
Nytt totalttvärde den 31.12.2002	518 102 120,08	28 127 498,32	1 430 554 562,24	1 458 682 060,56	1 976 784 180,64	46 345 176,00	2 023 129 356,64
Mark och byggnader	464 843 113,58	93 729 168,08	1 365 229 504,65	1 458 958 672,73	1 923 801 786,31	46 480 930,50	1 970 282 716,81
Installationer, maskiner och verktyg	72 424 185,97	6 433 535,84	55 273,19	6 488 809,03	78 912 995,00	0,00	78 912 995,00
Lösöre och fordonspark	71 132,37	55 128,10	61 154,18	116 282,28	187 414,65	0,00	187 414,65
Datorhårdvara	2 513 517,99	738 654,80	289 901,60	1 028 556,40	3 542 074,39	0,00	3 542 074,39
Övriga materiella anläggningstillgångar	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Tillgångar under uppförande	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Totalt den 31.12.2003	539 851 949,91	100 956 486,82	1 365 635 833,62	1 466 592 320,44	2 006 444 270,35	46 480 930,50	2 052 925 200,85

IV. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

De finansiella anläggningstillgångarna innefattar dels kapitalinvesteringar som syftar till att skapa varaktiga band och/eller att stödja Europeiska gemenskapernas verksamheter.

Vidare ingår stående garantier och förskott och garantifondens nettotillgångar. Man bör skilja garantier som Europeiska gemenskaperna beviljat tredje man från sådana som garantifonden ställt för att täcka risker i samband med utlåning till tredje land.

A. Investeringar i närstående organisationer

— Aktieinnehav i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling gavs ett startkapital på 10 miljarder euro, varav Europeiska gemenskaperna tecknade sig för 3 %. Den del som inlösts av detta kapital är 30 %.

Bankstyrelsens ledamöter beslutade vid årsmötet den 15 april 1996 att fördubbla bankens auktoriserade kapital. Gemenskaperna tecknade efter detta beslut ytterligare 30 000 aktier à 10 000 euro vardera. Transaktionen omfattar inlösta andelar och inlösbara andelar enligt följande fördelning: 22,5 % av de tecknade andelarna utgörs av inlösta andelar och återstoden av inlösbara andelar.

Det kapital som gemenskapen tecknat i EBRD och utveckling förs upp i sin helhet under denna rubrik (157,5 miljoner euro). Beloppet har inlösts och har delvis inbetalts (130,5 miljoner euro). De betalningar som ännu inte gjorts för den inlösta delen av kapitalet (27 miljoner euro) har förts upp under kortfristiga skulder (8,4 miljoner euro) och långfristiga skulder (18,6 miljoner euro). Den oinlösta delen av kapitalet (442,5 miljoner euro) tas upp som åtaganden utanför balansräkningen.

Aktieinnehavet på 3 % i EBRD har värderats enligt kostnadsmetoden eftersom det utgör ett finansiellt instrument, enligt definitionen i IPSAS 15- och IAS 39-standarderna.

— Aktieinnehav i Europeiska investeringsfonden (EIF)

EIF är Europeiska unionens finansiella institut och är specialiserad på riskkapital och garantier till små och medelstora företag. Enligt rådets beslut av den 6 juni 1994 bidrar Europeiska gemenskapen företrädd av kommissionen till Europeiska investeringsfondens kapital med Totaltt 600 miljoner euro, vilket motsvarar 30 % av fondens kapital. Den frigjorda delen av kapitalet är 20 %, som kommissionen helt inbetalat.

Med anledning av en konvention undertecknad 2000 mellan kommissionen och EIF innehar Europeiska gemenskaperna säljoption på sina aktier i EIB. Per den 30 juni 2005 kommer kommissionen att ha rätt att sälja sina aktier i EIB för 315 000 euro per styck, vilket motsvarar en ökning med 57,5 % jämfört med inköpspriset.

De betalningar som ännu inte gjorts avseende den oinlösta delen, dvs. 80 %, uppgår till 480 miljoner euro.

I enlighet med IPSAS 7-standarden tillämpas kapitalandelsmetoden för värderingen av gemenskapernas aktieinnehav i EIF. Kapitalandelsmetoden är en redovisningsmetod enligt vilken aktieinnehavet inledningsvis registreras efter inköpspriset och därefter justeras för att ta hänsyn till förändringar som sker efter förvärvet av investerarens andel av det innehavda företagets nettotillgångar. Resultaträkningen återspeglar investerarens andel i resultatet för det företag som innehas.

Enligt kapitalandelsmetoden värderas beloppet för aktieinnehavet till 30 % av EIF:s egna kapital. EIF:s balansräkning för 2003 omfattar sammanlagt 567,3 miljoner euro i eget kapital, inklusive en vinst på 19,7 miljoner euro under budgetåret. Gemenskapernas aktieinnehav uppgår till 30 % av detta belopp - dvs. 170,2 miljoner euro - varav 5,9 miljoner euro avser resultatet för budgetåret 2003. {0>A dividend of EUR 2,25 million relating to the financial year 2002 was received in 2003.<}0{>Utdelning på 2,25 miljoner euro avseende budgetåret 2002 togs emot under 2003.<0}

— Galileoprogrammet

Ett gemensamt företag enligt artikel 171 i EG-fördraget skapades för en fyraårsperiod (2002–2006) genom rådets förordning 876/2002 för genomförandet av utvecklingsfasen av Galileoprogrammet. Syftet med det gemensamma företaget är att säkra enhetlig förvaltning och ekonomistyrning i utvecklingen av Galileoprogrammet och att mobilisera de medel som avsatts för programmet. De grundande medlemmarna är Europeiska gemenskaperna, som företräds av kommissionen, och Europeiska rymdorganisationen. De medel som behövs för samfinansieringen av utvecklingsfasen beviljas det gemensamma företaget av kommissionen som utnyttjar medel från budgeten för transeuropeiska nät.

Gemenskaperna har tecknat sig för 520 miljoner euro av det gemensamma företagets kapital och den 31 december 2003 hade 122,3 miljoner euro betalts, vilket ger ett återstående saldo på 397,7 miljoner euro. I årsredovisningen för 2002 betraktades gemenskapernas ursprungliga investering i projektet som ett förskott på 120 miljoner euro eftersom verksamheten inte hade startat.

Liksom för EIF används kapitalandelsmetoden. Under 2003 uppgick gemenskapernas andel av förlusterna i det gemensamma företaget till 49,1 miljoner euro. Investeringens värde var således den 31 december 73,2 miljoner euro, dvs. en ursprunglig investering på 120 miljoner euro plus ränta på den del av investeringen som konverterats till kapital (2,3 miljoner euro) minus gemenskapens del av förlusten.

B. Övriga finansiella anläggningstillgångar

B.1. Aktieinnehav

Rubriken avser aktier som köpts i syfte att främja affärsutvecklingen i de aktuella verksamheterna.

— ECIP-programmet

Till denna rubrik förs gemenskapernas andelar och deltagarlån i kapitalet hos samriskföretag som skapats inom ramen för programmet European Community Investment Partners (ECIP), ECIP-programmet lades ner i förtid och förlängdes endast med en avslutningsfas. Programmet kan inte avslutas definitivt förrän det sista samriskföretaget avvecklats. Större delen av transaktionerna har redan avslutats, återvunnits eller omvandlats till definitiva bidrag och arbetet med att avsluta de pågående ärendena är i gång.

I samband med genomgången av dokumentationen har det visat sig att många av de belopp som förts upp som lån egentligen inte uppfyllde kriterierna för att betraktas som lån. I många fall rörde det sig om räntefria förskott. På grund av detta överfördes 2003 belopp till ett värde av 24,8 miljoner euro som 2002 hade förts till den här rubriken till rubriken Utlåning ur budgetanslag (se avsnitt V.A om tillgångar) och det var nödvändigt att göra en justering på 4,1 miljoner euro. När det gäller övriga investeringar har det visat sig mycket svårt att beräkna det reala värdet, dvs., hur mycket som kan återvinnas, av ECIP-lånen och därför har det gjorts en nedskrivning på 100 % i enlighet med försiktighetsprincipen.

— Eurotech Capital, Venture consort och JOP

Instrumentet Eurotech capital har som mål att med privat kapital stimulera finansiering av högteknologiprojekt som görs av små och medelstora företag via ett nätverk av riskkapitalinvesterare. Bidrag har betalats ut sedan 1990 och består av förskott som skall återbetalas enligt vissa villkor när kontrakten löper ut. Gemenskapernas bidrag utgör inte andelar av riskkapitalföretagen. Gemenskapernas bidrag utgör snarare en viss del av vissa investeringar som företagen gör i andra företag. Bidragen skall betalas tillbaka enligt villkor som anges i avtalen mellan gemenskaperna och riskkapitalföretagen. De belopp som innehas av riskkapitalföretagen (3,7 miljoner euro) redovisas under rubriken Diverse gäldenärer i avsnitt VII.B.4.

Instrumentet Venture consort skall främja tillkomsten av konsortier mellan flera länders riskkapitaloperatörer som investerar i små och medelstora företag, Sedan 1985 ges bidrag till investeringar i små och medelstora företag som utvecklar innovativa projekt.

JOP-programmet (Joint Venture programme Phare-Tacis) syftar till att underlätta bildande och utveckling av samriskföretag i Central- och Östeuropa och i de oberoende staterna i före detta Sovjetunionen.

Eftersom det i alla tre fallen rör sig om riskkapitaltransaktioner är det synnerligen svårt att bedöma det verkliga nuvärdet av dessa tillgångar. I linje med försiktighetsprincipen har värdet på dessa bidrag skrivits ner med 100 % och införts i redovisningen som 0.

— Övriga finansiella instrument

Instrumentet ”SME Finance Facility”, vars förvaltning anförtrotts EBRD, avser att uppmuntra investeringsfonderna att växa och att långsiktigt upprätthålla sina kapitalinvesteringar i små och medelstora företag i Phare-kandidatländerna. Programmet finansieras gemensamt av kommissionen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB) tillsammans med Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW) och Europeiska investeringsbanken (EIB).

Instrumenten ”Growth & Employment – ETF Start up” (program 1998–2000) och ”MAP Equity – ETF Start up” (program 2001–2005), vars förvaltning anförtrotts EIF, stödjer bildande och finansiering av små och medelstora företag under etableringsfasen genom investeringar i lämpliga specialiserade riskkapitalfonder.

Det är EKSG under avveckling som innehar aktier i Eurotunnel.

B.2. Andra värdepapper

Rubriken omfattar två värdepapper (i GBP) som utfärdats av EIB och som innehas av EKSG under avveckling för amorteringen av lån i GBP på samma belopp. Avräkningsår för värdepapperna är 2017 respektive 2019.

INVESTERINGAR

(Euro)
	Närstående organisationer				Icke-närstående organisationer
	EBRD	EIF	Galileo	Totalt för närstående organisationer	ECIP	Venture consort JOP, Eurotech	SME Finance Facility	Growth & Employment	MAP Equity	Eurotunnel	Totalt för icke-närstående organisationer
A. FÖRVÄRVSVÄRDE
Vid utgången av föregående budgetår	600 000 000,00	600 000 000,00	0,00	1 200 000 000,00	22 879 226,68	16 784 628,00	1 906 250,00	51 352 778,07	860 000,00	40 950 784,14	134 733 666,89
Förändringar under budgetåret:
Förvärv under budgetåret			520 000 000,00	520 000 000,00	4 061 553,52		587 500,00	10 161 761,19	2 105 000,00		16 915 814,71
Avyttring och avställning					– 500 000,00	– 1 830 307,00		– 164 416,95		– 222 026,00	– 2 716 749,95
Överföringar mellan rubriker i balansräkningen					– 24 770 780,20	– 2 259 840,00					– 27 030 620,20
Vid utgången av budgetåret (A)	600 000 000,00	600 000 000,00	520 000 000,00	1 720 000 000,00	1 670 000,00	12 694 481,00	2 493 750,00	61 350 122,31	2 965 000,00	40 728 758,14	121 902 111,45
B. VÄRDEÖKNINGAR
Vid utgången av föregående budgetår	0,00	46 511 899,20	0,00	46 511 899,20
Förändringar under budgetåret
Registrerade (kapitalandelsmetoden)	0,00	3 671 309,70	0,00	3 671 309,70
Annullerade
Överföringar mellan rubriker i balansräkningen
Vid utgången av budgetåret (B)	0,00	50 183 208,90	0,00	50 183 208,90	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
C. VÄRDEMINSKNING
Vid utgången av föregående budgetår	0,00	0,00	0,00	0,00	22 879 226,68	16 784 628,00	333 000,00	11 740 217,10	0,00	22 182 738,13	73 919 809,91
Förändringar under budgetåret:
Registrerade	0,00	0,00	49 108 656,38	49 108 656,38	4 061 553,52			12 115 649,70	300 417,60	2 797 594,87	19 275 215,69
Annullerade till följd av avyttring och avställning					– 500 000,00	– 1 830 307,00					– 2 330 307,00
Överföringar mellan rubriker i balansräkningen					– 24 770 780,20	– 2 259 840,00					– 27 030 620,20
Vid utgången av budgetåret (C)	0,00	0,00	49 108 656,38	49 108 656,38	1 670 000,00	12 694 481,00	333 000,00	23 855 866,80	300 417,60	24 980 333,00	63 834 098,40
D. OINLÖSTA BELOPP
Vid utgången av budgetåret (D)	442 500 000,00	480 000 000,00	397 705 310,03	1 320 205 310,03	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
BOKFÖRT NETTOVÄRDE (A+B-C-D)	157 500 000,00	170 183 208,90	73 186 033,59	400 869 242,49	0,00	0,00	2 160 750,00	37 494 255,51	2 664 582,40	15 748 425,14	58 068 013,05

B.3. Beviljade garantier och förskott

BEVILJADE GARANTIER OCH FÖRSKOTT

(Euro)
SLAG	Bokfört nettovärde den 31.12.2002 (A)	Förändringar under budgetåret (B)	Bokfört nettovärde den 31.12.2003 C=(A)+(B)
Beviljade garantier och förskott	5 935 691,60	19 254,61	5 954 946,21
Garantifonden	1 645 554 371,71	– 53 426 471,79	1 592 127 899,92
Totalt	1 651 490 063,31	– 53 407 217,18	1 598 082 846,13

— Beviljade garantier och förskott

Denna rubrik omfattar anläggningstillgångar, t.ex., utbetalda säkerheter och garantier och stående förskott för utgifter för byggnader.

— Garantifonden

Genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 upprättades en garantifond för åtgärder avseende tredje land för att betala gemenskapernas borgenärer i de fall mottagaren av ett lån som beviljats eller garanterats av gemenskaperna inte fullgör sina skyldigheter.

Mekanismen täcker lån som garanteras av gemenskaperna efter beslut av rådet, särskilt EIB:s utlåningsverksamhet utanför EU, lånetransaktioner i form av makroekonomiskt stöd (medelfristigt finansiellt bistånd) och ekonomiskt bistånd från Euratom utanför EU.

Enligt artikel 6 i förordningen har kommissionen överlåtit fondens finansiella förvaltning på EIB inom ramen för en konvention som undertecknades mellan gemenskapen och EIB den 23 november 1994 i Bryssel och den 25 november 1994 i Luxemburg.

I förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 om garantifonden, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 av den 25 maj 1999, klargörs att fonden från och med den 1 januari 2000 finansieras genom betalningar från den allmänna budgeten motsvarande 9 % av transaktionsbeloppet. I samma förordning fastställs målbeloppet till 9 %. I förordningen föreskrivs att ”[om] fondens tillgångar vid årets slut överstiger målbeloppet skall överskottet föras upp på en särskild post i inkomstberäkningen i Europeiska gemenskapernas allmänna budget”.

I det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet anges att en garantireserv skall skapas i Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Garantireserven skall tjäna som säkerhet för lån till länder utanför EU. Den skall användas till att vid behov fylla på garantifonden, om garantier utlöses som fonden inte klarar av.

Fonden får sitt kapital genom betalningar från den allmänna budgeten, genom ränteinkomster från räntebärande placeringar av fondens disponibla medel samt inbetalningar från försumliga gäldenärer i fall där fonden gått in med garantibelopp.

Det belopp på 1 592 miljoner euro som anges på tillgångssidan i kommissionens balansräkning (2002: 1 645 miljoner euro) avser fondens nettotillgångar den 31 december 2003. I beloppet ingår det överskott, som skall föras upp i budgeten och som överstiger målbeloppet per den 31 december 2002, dvs. 223 miljoner euro (263 miljoner euro).

Eftersom fonden är avsedd att i alla sammanhang täcka risken för försumliga gäldenärer har det med tanke på försiktighetsprincipen gjorts en avsättning för risker och kostnader. Avsättningen på 1 369 miljoner euro (2002: 1 382 miljoner euro) motsvarar garantifondens målbelopp (2) som beräknats på grundval av utestående belopp den 31 december 2003. Skillnaden mellan det fondbelopp som tas upp bland tillgångarna och avsättningsbeloppet motsvarar det överskott som skall föras upp i budgeten (223 miljoner euro). Det förs upp under eget kapital.

V. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Rubriken avser Europeiska gemenskapernas fordringar som löper på mer än ett år.

A. Utlåning ur budgetanslag

LÅNGFRISTIGA OCH KORTFRISTIGA LÅN

(Euro)
	Som förfaller inom > 1 år	Som förfaller inom < 1 år	Som återstod att fullgöra den 31.12.2003
A. UTLÅNING UR BUDGETANSLAG
Lån på särskilda villkor	322 078 707,58	16 061 395,92	338 140 103,50
Riskkapitaltransaktioner	222 352 902,18	396 433,75	222 749 335,93
ECIP-lån	0,00	0,00	0,00
Lån för migrerande arbetstagare	11 008,86	13 592,76	24 601,62
MEDIA-lån	0,00	880 285,00	880 285,00
Totalt	544 442 618,62	17 351 707,43	561 794 326,05

Rubriken avser huvudsakligen s.k. riskkapitallån och lån på särskilda villkor vid samarbete med länder utanför EU (3). Därtill kommer lån som skall främja samriskföretag som gör investeringar i Asien, Latinamerika, Medelhavsområdet och Sydafrika inom ramen för ECIP-programmet.

ECIP-programmet lades ner i förtid och förlängdes endast med en avslutningsfas. Programmet kan inte avslutas definitivt förrän det sista samriskföretaget avvecklats. Större delen av transaktionerna har redan avslutats, återvunnits eller omvandlats till definitiva bidrag och arbetet med att avsluta de pågående ärendena är i gång.

I samband med genomgången av dokumentationen har det visat sig att många av de belopp som förts upp som lån egentligen inte uppfyllde kriterierna för att betraktas som lån. I många fall rörde det sig om räntefria förskott. På grund av detta överfördes 2003 belopp till ett värde av 67,6 miljoner euro som tidigare hade förts till den aktuella rubriken till rubriken Diverse gäldenärer i avsnitt VII.B.4. Analogt upptas belopp till ett värde av 24,8 miljoner euro som tidigare klassificerats som investeringar under den här rubriken.

Det har visat sig mycket svårt att beräkna det reala värdet, dvs. hur mycket som kan återvinnnas, av ECIP-lånen innan genomgången är klar och därför görs en nedskrivning på 100 % i enlighet med försiktighetsprincipen.

Under denna rubrik redovisades 2002 även de medel som beviljats inom ramen för programmen Media I, Media II och Media Plus (tredje etappen i Mediaprogrammet), som avser åtgärder för att främja utvecklingen av den audiovisuella industrin. Till följd av en rättslig och finansiell översyn av Media-programmen och lån till ett värde av 26,7 miljoner euro avseende Media I konstaterades att lånen ifråga inte uppfyller villkoren för att betraktas som lån då det i avtalen anges att återbetalningen är avhängig av att projekten slutförs med framgång, något som alltid är osäkert. Det har därför gjorts en korrigering för lånen som avskrivits och inte längre finns under den här rubriken. När det gäller Media II och Plus har det visat sig att ett belopp på 50 miljoner euro (med en nedskrivning av värdet på 34,2 miljoner euro) av de aktuella beloppen inte uppfyller kriterierna för att betraktas som lån, och beloppen förs därför upp under rubriken Diverse gäldenärer i avsnitt VII.B.4. Ett belopp på 22,4 miljoner euro för betalningskrav fördes också till rubriken Diverse gäldenärer.

Lån som beviljats för migrerande arbetstagare tas upp under denna rubrik.

B. Utlåning av upplånat kapital

LÅNG- OCH KORTFRISTIGA LÅN

(Euro)
	Som förfaller inom > 1 år	Som förfaller inom < 1 år	Som återstod att fullgöra den 31.12.2003
B. UTLÅNING AV UPPLÅNAT KAPITAL
Finansiellt bistånd (MTA)	1 211 000 000,00	145 000 000,00	1 356 000 000,00
Betalningsbalans	0,00	0,00	0,00
Gemenskapens nya instrument (GNI)	0,00	16 316 685,58	16 316 685,58
Euratom	105 000 000,00	0,00	105 000 000,00
EKSG under avveckling	319 965 872,17	1 996 065,90	321 961 938,07
Totalt	1 635 965 872,17	163 312 751,48	1 799 278 623,65

I enlighet med EG-fördraget kan rådet med enhällighet anta program för garantier eller upplåning som det betraktar som nödvändiga för att nå gemenskapernas mål Gemenskapernas upplåning är direkt bindande för Europeiska gemenskaperna, men inte för någon enskild medlemsstat

Enligt avtal skall Europeiska investeringsbanken stå risken för instrumentet GNI-likvida medel

Europeiska gemenskapernas utlåning har sammantaget utvecklats på följande sätt:

BEVILJADE LÅN

(Euro)
	Saldo per 31.12.2002 (A)	Nya lån (B)	Återbetalningar (C)	Avskrivningar/överföringar (D)	Förändringar av växelkurser (E)	Saldo per 31.12.2003 (F)=(A)+(B)-(C)-(D)+(E)	Värdeminskning per 31.12.2002 (G)	Förändringar under budgetåret (H)	Värdeminskning per 31.12.2003 (I)=(G)+(H)	Nettovärde per 31.12.2003 (J)=(F)-(I)
A. UTLÅNING UR BUDGETANSLAG
Lån på särskilda villkor	353 932 013,61	0,00	15 791 910,11	0,00	0,00	338 140 103,50	0,00	0,00	0,00	338 140 103,50
Riskkapitaltransaktioner (4)	202 047 447,69	26 332 225,70	4 400 871,78	803 221,64	0,00	223 175 579,97	413 085,28	13 158,76	426 244,04	222 749 335,93
ECIP-lån (5)	67 604 196,21	0,00	5 540 992,76	42 833 416,01	0,00	19 229 787,44	67 604 196,21	– 48 374 408,77	19 229 787,44	0,00
Lån för migrerande arbetstagare	38 059,46	0,00	13,457,84	0,00	0,00	24 601,62	0,00	0,00	0,00	24 601,62
Media I, Media II och Media Plus-lån (5) (6)	109 299 301,39	0,00	9 266 592,01	99 152 424,38	0,00	880 285,00	10 022 428,40	– 10 022 428,40	0,00	880 285,00
Delsumma	732 921 018,36	26 332 225,70	35 013 824,50	142 789 062,03	0,00	581 450 357,53	78 039 709,89	– 58 383 678,41	19 656 031,48	561 794 326,05
B. UTLÅNING AV UPPLÅNAT KAPITAL
Finansiellt bistånd (MTA)	1 361 000 000,00	118 000 000,00	123 000 000,00	0,00	0,00	1 356 000 000,00	0,00	0,00	0,00	1 356 000 000,00
Betalningsbalans	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Gemenskapens nya instrument (GNI)	68 599 344,04	0,00	47 022 539,98	0,00	– 5 260 118,48	16 316 685,58	0,00	0,00	0,00	16 316 685,58
Euratom	80 000 000,00	25 000 000,00	0,00	0,00	0,00	105 000 000,00	0,00	0,00	0,00	105 000 000,00
EKSG under avveckling	616 416 666,01	0,00	246 898 003,12	0,00	– 26 845 746,15	342 672 916,74	24 539 291,42	– 3 828 312,75	20 710 978,67	321 961 938,07
Delsumma	2 126 016 010,05	143 000 000,00	416 920 543,10	0,00	– 32 105 864,63	1 819 989 602,32	24 539 291,42	– 3 828 312,75	20 710 978,67	1 799 278 623,65
Totalt	2 858 937 028,41	169 332 225,70	451 934 367,60	142 789 062,03	– 32 105 864,63	2 401 439 959,85	102 579 001,31	– 62 211 991,16	40 367 010,15	2 361 072 949,70

C. Övriga långfristiga fordringar

ÖVRIGA LÅNG- OCH KORTFRISTIGA FORDRINGAR

(Euro)
	Som förfaller inom > 1 år	Som förfaller inom < 1 år	Som återstod att fullgöra den 31.12.2003
Fordringar på medlemsstaterna
Pensionssystemet	22 838 600 000,00	0,00	22 838 600 000,00
Övriga belopp	167 462 305,60	28 755 526,69	196 217 832,29
Totalt	23 006 062 305,60	28 755 526,69	23 034 817 832,29

1. Pensioner till gemenskapernas anställda

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna skall utbetalningar inom pensionssystemet belasta gemenskapernas budget (det interinstitutionella kapitlet A19 ”Pensioner och avgångsvederlag”). Tjänstemännen bidrar med en tredjedel av den långsiktiga finansieringen av systemet via en obligatorisk avgift på 9,25 % av grundlönen. Medlemsstaterna skall gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av sådana utgifter (punkt 1 första stycket). Det är därför som det tas upp en fordran gentemot medlemsstaterna i balansräkningen. På grund av att en ny försäkringsmatematisk kalkyl tillämpas för systemet sedan den 31 december 2003 har fordringarna ökat till 22,8 miljarder euro (2002: 19,5 miljarder euro) för att återspegla den beräknade ökningen på skuldsidan. Den försäkringsmatematiska beräkningen görs vart femte år.

Redovisningsmetoden för gemenskapernas pensionssystem som användes 2003 är densamma som den som tillämpades 2002. En avsättning på skuldsidan som noterar skulden och en fordran på tillgångssidan som visar medlemsstaternas åtagande gentemot gemenskaperna om att betala till gemenskapens pensionssystem. Som ett led i moderniseringen av redovisningen kommer den metod som skall tillämpas att bestämmas av kommissionens räkenskapsförare efter yttrande från räkenskapsförarna i övriga institutioner och från kommittén för harmonisering av god redovisningssed.

2. Övriga belopp

Det handlar här främst om belgiska statens bidrag till förvärvet och iordningställandet av parlamentets byggnad D3, med en kostnad av 176 miljoner euro som skall betalas på 10 år med sista betalningstillfället 2008. Vid budgetårets slut skall ett belopp på 80,8 miljoner euro betalas inom mer än ett år (2002: 98,6 miljoner euro) och ett annat belopp på 20,7 miljoner euro (2002: 20,4 miljoner euro) skall betalas inom ett år.

VI. LAGER

LAGER

(Euro)
Slag	Anskaffningsvärde	Värdeminskning	Bokfört nettovärde den 31.12.2003	Bokfört nettovärde den 31.12.2002
A. KONTORSMATERIA OCH ÖVRIGA FÖRBRUKNINGSVAROR
Kontorsmaterial	2 905 961,87	44 291,12	2 861 670,75	3 062 338,03
Övriga förbrukningsvaror	5 596 627,90	202 611,24	5 394 016,66	5 448 882,33
Material för byggnadsunderhåll	5 592 357,25	0,00	5 592 357,25	5 577 110,42
Delsumma	14 094 947,02	246 902,36	13 848 044,66	14 088 330,78
B. VETENSKAPLIG UTRUSTNING
Vetenskaplig referensutrustning	63 626 846,98	23 963 072,85	39 663 774,13	41 477 791,87
Klyvbara ämnen	32 413 948,01	17 827 588,89	14 586 359,12	13 916 360,18
Tungt vatten	14 923,00	0,00	14 923,00	14 923,00
Övrig vetenskaplig utrustning	6 857 590,00	0,00	6 857 590,00	6 504 850,00
Delsumma	102 913 307,99	41 790 661,74	61 122 646,25	61 913 925,05
Totalt	117 008 255,01	42 037 564,10	74 970 690,91	76 002 255,83

Lagret av vacciner och antigener på Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor vid GD Hälsa och konsumentskydd har ett bokfört nettovärde på 6,9 miljoner euro. Det har värderats enligt reglerna i kommissionens handbok för redovisning och konsolidering (värdering enligt senaste anskaffningspris) och infördes i balansräkningen första gången 2002.

Rubriken omfattar, utöver ovanstående vetenskaplig och teknisk utrustning till Gemensamma forskningscentret. Klyvbart material vid anläggningen i Petten har värderats till inköpspris och till 3,2 miljoner euro (2002: 2,08 miljoner euro), eftersom lagret regelbundet förbrukas. För Gemensamma forskningscentret (Geel) har nedskrivningar på Totaltt 41,8 miljoner euro (2002: 35,97 miljoner euro) gjorts, enligt reglerna i kommissionens handbok för redovisning och konsolidering.

Lagret av publikationer på publikationsbyrån värderas till noll enligt den analys som gjordes 2001. Det aktuella lagret är det lager av publikationer som byrån förfogar över för att distribueras mot betalning (lager av värde). Publikationer för gratis distribution har inte beaktats.

VII. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

A. Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

Beloppen avser långfristiga fordringar som förfaller till betalning under de kommande tolv månaderna (se tabellen ovan).

B. Löpande fordringar

B.1 Förskott till medlemsstaterna

Detta belopp avser förskott på förskottsbetalning på 4,9 miljoner euro (2002:355 miljoner euro) till ett antal medlemsstater för kostnader för utrotning av mul- och klövsjuka och andra djursjukdomar – se även punkt 8, åtaganden utanför balansräkningen.

B.2 Fordringar på medlemsstaterna

a. Fordringar på EUGFJ:s garantisektion:

Punkten omfattar följande:

—

De fordringar på mottagare av stöd från EUGFJ:s garantisektion (1 937,6 miljoner euro) som medlemsstaterna deklarerat och attesterat och som vid räkenskapsårets slut (15 oktober 2002) bokförts i fordringsregistret, enligt förordning (EG) nr 2761/1999 minus de 20 % av beloppet som medlemsstaterna får behålla för administrativa kostnader. Ingen minskning med 20 % för administrativa kostnader har gjorts när det gäller de belopp som anges för 2002. Det är endast återkrävda belopp som medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen. I detta belopp ingår inte det belopp på 64,5 miljoner euro (2002: 43,3 miljoner euro) för medel som medlemsstaterna deklarerat som omöjliga att återkräva. Det är fråga om belopp som utbetalningsorganet formellt avstått från att återkräva eller som praktiskt är omöjliga att driva in.

FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

(miljoner euro)
	Saldo per 31.12.2003	Saldo per 31.12.2002
A. FORDRINGAR INOM EUGFJ:S GARANTISEKTION
Fordringar inom EUGFJ:s garantisektion	1 937,56	2 376,07
Värdekorrigering	– 1 031,65	– 1 085,74
Granskning och godkännande av räkenskaperna	—	59,65
Delsumma	905,91	1 349,98
B. ERLAGD MOMS SOM SKALL ÅTERBETALAS AV MEDLEMSSTATERNA
Moms som skall återbetalas	43,06	38,46
Värdekorrigering	– 1,46	– 1,32
Delsumma	41,60	37,14
C. EGNA MEDEL
Egna medel enligt A-räkenskaperna i enlighet med artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 1150/2000 och som skall återvinnas	57,57	51,48
Egna medel enligt de särskilda räkenskaperna i enlighet med artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 1150/2000 och som skall återvinnas	1 773,21	1 740,91
Värdekorrigering	– 1 043,87	– 1 136,21
Icke-konterade egna medel	396,11	4,65
Delsumma	1 183,02	660,83
D. ÖVRIGA FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA
Dröjsmålsränta	6,46	12,72
Nationella pensioner (subrogation)	0,05	0,05
Andra fordringar	11,65	17,74
Delsumma	18,16	30,51
Totalt	2 148,69	2 078,46

I enlighet med försiktighetsprincipen bör gemenskapen beräkna och bokföra den andel av EUGFJ:s garantisektions belopp som sannolikt inte kan återkrävas. Den av medlemsstaterna beräknade nedskrivningen uppgår till 1 031,7 miljoner euro, vilket motsvarar 53,2 % av det Totaltbelopp som skall återkrävas per den 31 december 2003 (45,7 % den 31 december 2002). Kommissionen grundar sig på medlemsstaternas uppskattningar eftersom man antog att de utbetalande organen var bättre rustade att bedöma möjligheterna till återvinning. Resultaten från certifieringsorganen i fråga om handläggningen av fordringar, behandlas i samband med avslutandet av 2003 års räkenskaper, inklusive eventuella förslag om finansiella korrigeringar. Att en nedskrivning bokförs innebär inte att gemenskapen avstår från att i framtiden återkräva nedskrivna belopp.

—

Den 31 december 2002 kvarstod en fordran på 59,6 miljoner euro avseende ett månatligt förskott till Finland, som reglerats i form av förskottsbetalningar under 2003 (på 2,4 miljoner euro) och fordringar efter avslutandet av räkenskaperna (på 57,2 miljoner euro), Denna fordran kvarstod inte den 31 december 2003.

b.	Moms som erlagts av institutionerna och som skall återbetalas av medlemsstaterna: denna post omfattar fordringar rörande skatter som institutionerna betalat och som skall återbetalas av medlemsstaterna (43,1 miljoner euro). Här ingår också en särskild nedskrivning på 1,5 miljoner euro.

Egna medel: De särskilda räkenskaperna omfattar traditionella egna medel om 2 364,3 miljoner euro minus uppbördskostnader på 591,1 miljoner euro, vilket ger 1 773,2 miljoner euro. Detta är fordringar som omfattas av artikel 6.3 b i förordning (EG) nr 1150/2000 då de har fastställts av medlemsstaterna men inte ställts till gemenskapernas förfogande, eftersom de ännu inte har uppburits, inga säkerheter har ställts eller därför att invändningar rests mot dem. Alla medlemsstater skall tillställa kommissionen en kvartalsrapport för dessa räkenskaper, som skall innehålla följande uppgifter för de olika typerna av medel:

—	Det belopp som återstod att uppbära föregående kvartal.

—	De belopp som uppburits under kvartalet.

—	Rättelser av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet.

—	De belopp som avskrivits.

—	De belopp som återstod att uppbära vid utgången av kvartalet.

Beloppet 1 773,2 miljoner euro utgör en överskattning av Europeiska gemenskapernas reella fordringar, eftersom dessa särskilda räkenskaper över traditionella egna medel till stor del omfattar osäkra fordringar.

Det är dock mycket svårt att beräkna hur överskattningen kommer att slå. Det finns endast begränsade och ofullständiga uppgifter om möjligheterna att återkräva dessa fordringar då kommissionen enligt gällande lagstiftning inte får inhämta de uppgifter som krävs för en mer exakt beräkning av korrigeringen. Beräkningen skall därför inte betraktas som särskilt exakt.

I alla händelser har försiktighetsprincipen tillämpats och en nedskrivning med 1 043,9 miljoner euro har gjorts. Denna baserar sig dels på föregående års återkravsstatistik (669,9 miljoner euro), dels på en särskild analys av vissa ärenden (374 miljoner euro). Nedskrivningen är bokförd på tillgångssidan i balansräkningen samtidigt som punkten fordringar på medlemsstaterna har minskats, vilket dock inte innebär att kommissionen avhänder sig möjligheten att återkräva korrigeringsbeloppen.

I den aktuella beräkningsmetoden kombineras två faktorer:

—

Den första utgår från det teoretiska nyckeltal för sannolikheten att kunna återkräva fordringar, som erhålls genom en analys av bokförda anspråk som uppburits de senaste fem åren i förhållande till fastställda anspråk under samma period. Faktorn har tillämpats på anspråkens Totalta saldo den 31 december och beloppet för de fall som särskilt analyserats har dragits ifrån.

Kommissionen har som arbetshypotes att detta nyckeltal, beräknat på faktisk uppbörd, är en bra uppskattning av sannolikheten att kunna återkräva belopp som fortfarande ingår i de särskilda räkenskapernas saldo (redan minskat med beloppen för de analyserade fall där kommissionen förfogar över detaljerade uppgifter).

—

Den andra faktorn utgår från den särskilda analysen av några fall. Denna metod kan inte vara objektiv, eftersom den innebär en uppskattning av oreglerade belopp vars uppbörd i praktiken beror av förfarandets resultat och även av gäldenärens framtida solvens. Om uppbörd visar sig föga sannolik eller näst intill omöjlig, innebär detta inte i sig att beloppen för gemenskapsbudgetens del är förlorade som traditionella egna medel. Om medlen inte uppbärs, är så bara fallet om medlemsstaten visat prov på tillräcklig skyndsamhet under återkravsförfarandet. Om medlemsstaten brister härvidlag, kommer dess ekonomiska ansvar att utkrävas och den skall då inbetala beloppet till gemenskapsbudgeten, i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1150/2000.

På detaljnivå är fordringarna i A-räkenskaperna och de särskilda räkenskaperna över egna medel följande per medlemsstat:

A-RÄKENSKAPERNA: EGNA MEDEL OCH MEDEL SOM FASTSTÄLLTS MEN SOM ÅTERSTOD ATT UPPBÄRA VID UTGÅNGEN AV 2003

(Euro)
Medlemsstat	Jordbrukstullar	Avgifter på socker och isoglukos	Tullar	Totalt traditionella egna medel som skall återkrävas
Belgien	0	0	4 131 101	4 131 101
Danmark	0	0	6 741 348	6 741 348
Tyskland	0	0	19 629 669	19 629 669
Grekland	7 388	0	0	7 388
Spanien	0	0	95 819	95 819
Frankrike	0	0	456 975	456 975
Irland	0	0	110 693	110 693
Italien	0	0	14 825 675	14 825 675
Luxemburg	0	0	0	0
Nederländerna	0	0	10 015 091	10 015 091
Österrike	0	0	0	0
Portugal	0	0	1 429 942	1 429 942
Finland	0	0	0	0
Sverige	0	0	98 532	98 532
Förenade kungariket	0	0	5 707	5 707
EU-15	7 388	0	57 540 552	57 547 940

DE SÄRSKILDA RÄKENSKAPERNA: EGNA MEDEL OCH MEDEL SOM ÅTERSTOD ATT UPPBÄRA VID UTGÅNGEN AV 2003

(Euro)
Medlemsstat	Jordbrukstullar	Avgifter på socker och isoglukos	Tullar	Totalt traditionella egna medel som skall återkrävas
Belgien	27 678 567	0	93 565 272	121 243 839
Danmark	1 797 945	0	4 632 899	6 430 844
Tyskland	95 839 765	42 294 278	319 626 336	457 760 379
Grekland	19 007 068	0	15 562 862	34 569 930
Spanien	8 578 051	0	72 561 148	81 139 199
Frankrike	10 055 068	250 036	100 552 748	110 857 852
Irland	66 174	0	2 282 757	2 348 931
Italien	215 252 199	0	151 723 420	366 975 619
Luxemburg	0	0	777 858	777 858
Nederländerna	16 115 383	2 534 592	58 523 045	77 173 020
Österrike	9 001 157	0	58 395 481	67 396 638
Portugal	8 060 121	0	22 920 225	30 980 346
Finland	77 725	0	4 151 566	4 229 291
Sverige	1 522 474	0	4 209 729	5 732 203
Förenade kungariket	13 085 190	0	392 512 605	405 597 795
EU-15	426 136 887	45 078 906	1 301 997 951	1 773 213 744

För perioden 2002-2003 är följande belopp aktuella:

FORDRINGAR I DE SÄRSKILDA RÄKENSKAPERNA

(miljoner euro)
	31.12.2003	31.12.2002
Deklarerade fordringar minus uppbördskostnader	1 773,2	1 740,9
Särskilt analyserade fall	409,3	481,5
Fall som ej analyseras särskilt	1 363,9	1 259,4
Nedskrivningar	1 043,9	1 136,2
Särskilt analyserade fall	374,0	438,7
Fall som ej analyseras särskilt	669,9	697,5
Fordringarnas nettovärde i de särskilda räkenskaperna	729,3	604,7

I rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel föreskrivs att medlemsstaterna för att täcka kostnaderna för uppbörd skall behålla 25 % av de traditionella egna medlen.

Den stora ökningen i icke-reglerade egna medel avser belopp som Sverige och Portugal skulle ha betalt per den 31 december 2003, men som inte kom in förrän i januari 2004.

d.	Övriga fordringar på medlemsstaterna: Under 2003 avsåg beloppet främst dröjsmålsränta på 6,5 miljoner euro och fordringar rörande strukturåtgärder på 11,7 miljoner euro.

B.3 Fordringar på icke-konsoliderade gemenskapsorgan

Rubriken avser diverse fordringar som Europeiska gemenskaperna har på gemenskapsorgan, som inte omfattas av konsolideringen, för vilka institutionerna gör vissa utlägg som sedan skall återbetalas.

B.4 Diverse gäldenärer

DIVERSE GÄLDENÄRER

(miljoner euro)

Saldo per 31.12.2003

Saldo per 31.12.2002

OBETALDA BÖTER

Utestående belopp

1 811,04

2 283,65

Värdeminskning

– 55,78

– 19,96

Delsumma

1 755,26

2 263,69

FINANSFÖRMEDLARE

Belopp som innehas av finansförmedlare

1 007,54

1 089,86

Värdeminskning

0,00

Delsumma

1 007,54

1 089,86

BELOPP PÅ FÖRVALTNINGSKONTON

Belopp på förvaltningskonton

300,87

201,27

Värdeminskning

– 0,08

– 0,92

Delsumma

300,79

200,35

FINANSIERINGSMEKANISMEN FÖR EFTA

Belopp som skall betalas tillbaka till EG

44,55

61,65

Värdeminskning

0,00

Delsumma

44,55

61,65

GALILEO

Utbetalda förskott

0,00

120,00

Värdeminskning

0,00

Delsumma

0,00

120,00

FORDRINGAR PÅ VISSA PROGRAM SOM FÖRFALLER TILL BETALNING

Pågående ärenden vid utgången av budgetåret

121,37

0,00

Värdeminskning

– 101,82

0,00

Delsumma

19,55

0,00

FORDRINGAR PÅ GARANTIFONDEN – FÖRFALLNA BELOPP

Belopp som betalats till EIB och som kan återvinnas från gäldenären

4,83

0,00

Värdeminskning

– 4,83

0,00

Delsumma

0,00

ÖVRIGA BETALNINGSKRAV

Utfärdade betalningskrav

530,09

721,12

Värdeminskning

– 185,20

– 148,22

Delsumma

344,89

572,90

UPPLUPNA INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA KOSTNADER

Upplupen ränta och andra inkommande intäkter

65,83

85,49

Förutbetalda kostnader

71,95

67,80

Delsumma

137,78

153,29

10.	ICKE-KONTERADE UTGIFTER

0,00

10,78

Totalt

3 610,36

4 472,52

Rubriken avser fordringar som uppstått genom gemenskapernas verksamhet, bland annat följande:

Kommissionens utdömda böter för brott mot konkurrensfriheten, som gäldenären ännu inte erlagt på 1 755,2 miljoner euro (2002: 2 263,7 miljoner euro).

Utdömda utestående bötesbelopp och nedskrivningar har utvecklats som följer (miljoner euro):

UTESTÅENDE BÖTESBELOPP

(miljoner euro)
31.12.2002	2003				31.12.2003
Fordringar i böter (a)	Böter som utmätts 2003 (b)	Annullerade fordringar i böter (c)	Belopp som uppburits definitivt d)	Transaktioner avseende preliminära betalningar (e)	Fordringar i böter f=a+b-c-d-e
2 283,6	430,3	– 280,3	– 151,6	– 471,0	1 811,0

UTESTÅENDE BÖTESBELOPP - VÄRDEMINSKNING

(miljoner euro)
	den 31.12.2003	den 31.12.2002
Bruttofordringar	1 811,0	2 283,6
Värdeminskning	– 55,8	– 20,0
Nettofordringar	1 755,2	2 263,6

Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom 2 månader efter delgivningen

—	antingen acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av kommissionen, eller

—

invända mot beslutet och överklaga till EG-domstolen. Oberoende av detta skall huvuddelen av bötesbeloppet betalas inom fastställd tid, då talan inte skall hindra verkställighet (artikel 242 i EG-fördraget). I detta fall har gäldenären två möjligheter: att antingen uppvisa en banksäkerhet eller preliminärt betala bötesbeloppet.

För utdömda och den 31 december 2003 utestående bötesbelopp har 1 607,9 miljoner euro inkasserats preliminärt. Beloppen dras av från fordran och tas upp som disponibla medel, men ett belopp på 1 373 miljoner euro som avser ärenden som är föremål ett överklagande eller som eventuellt kommer att föremål för ett sådant betraktas också som eventualskulder (7), eftersom beslut inte fattats i ärendena. Den 31 december 2003 hade banksäkerheter uppvisats för Totaltt 1 187,8 miljoner euro. Uppvisade säkerheter påverkar inte fordringsbeloppen på balansräkningens tillgångssida och redovisas i bilagan som åtaganden utanför balansräkningen, under eventualtillgångar. Det belopp som anges för åtaganden utanför balansräkningen uppgår till 3 241 miljoner euro, och utgör de samlade utestående fordringarna i väntan på beslut plus ränta på belopp som kommit in i avvaktan på de slutgiltiga besluten.

Det bör även uppmärksammas att böter redovisas annorlunda när det gäller EKSG under avveckling, dvs. kommissionen redovisar vanligtvis en fordran och en intäkt så snart ett bötesbelopp har fastställts, men när det gäller EKSG under avveckling redovisas beloppet inte förrän det betalts utan att gäldenären överklagat böterna. I de fall bötesbelopp överklagas görs en avsättning för beloppen ifråga. EKSG under avveckling har inte fastställt några böter under de senaste två åren, men det finns en avsättning på 3,8 miljoner euro för böter i pågående överklaganden.

Belopp som överförts till de finansförmedlarna men ännu inte utbetalats till de slutliga stödmottagarna. Denna rubrik omfattar förskottsbetalningar ur budgeten till offentliga eller privata mellanhänder som kommissionen anlitat för att sköta förvaltningen och att se till att pengarna når de slutliga mottagarna, antingen enligt rättsregler eller avtalsbestämmelser. Beloppet uppgår till 1 008 miljoner euro och avser medel som 31 december 2003 (2002: 1 090 miljoner euro) innehades av mellanhänder. Se bilaga 2 D för en uppställning av dessa belopp per budgetpost. I uppställningen ingår också bankräntan på beloppen i fråga, dvs. 43,6 miljoner euro (2002: 80,5 miljoner euro).

Problematiken med att på ett integrerat sätt redovisa och avsluta förskottstransaktioner, ingår i moderniseringen av gemenskapens redovisning och skall behandlas i det sammanhanget. Den aktuella uppskattningen utanför räkenskaperna är en första etapp för att föra in dessa element i den ingående balansräkningen för 2005.

Vissa finansiella instrument förvaltas av andra organ såsom Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska investeringsfonden (EIF), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB) och Eurofer. Beloppet som andra organ förvaltade per den 31 december 2003 på förvaltningskonton uppgick, utan nedskrivning, till 300,9 miljoner euro (2002: 201,2 miljoner euro). Se bilaga 2 D för en uppställning av dessa belopp per budgetpost.

I beloppet ingår inte investeringar i riskkapitalfonder med dessa instrument, vilket redovisas i avsnittet ”Övriga finansiella anläggningstillgångar” (tillgångssidan IV.B.1).

Finansieringsmekanismen för Efta inrättades 1993 för att stödja utveckling och strukturell anpassning av vissa regioner i Europeiska unionen, Bidragsgivarna, bland andra kommissionen, äger de disponibla medlen gemensamt. Kommissionens del var den 31 december 2003 44,5 miljoner euro (2002: 61,6 miljoner euro).

5.	Ett förskott på 120 miljoner euro till Galileo-programmet fördes in under den här rubriken 2002, men fördes 2003 över till rubriken för investeringar – se även punkt IV.A.

Beloppen avser förskott inom ECIP-programmet (67,6 miljoner euro) och Media-programmet (50 miljoner euro). Med tanke på försiktighetsprincipen och de risker och osäkerhetsmoment som ingår har det gjorts en värdenedskrivning på 100 % för ECIP:s saldon och på 34,2 miljoner euro för Media-beloppen. Det pågår en översyn av de pågående ärendena för att fastställa vilken situation som råder beträffande förskotten och vilka slutliga belopp som skall återbetalas till kommissionen. När ett ärende är avslutat och en fordran förfaller till betalning upprättas ett betalningskrav och saldot bokförs som betalningskrav.

Här ingår också ett belopp på 3,7 miljoner euro för Eurotech capital-programmet. I beloppet ingår belopp som inte hade investerats av finansförmedlarna den 31 december 2003 och ränta avseende de beloppen.

Garantifonden uppmanades att täcka för en skuld i Argentina och beloppet betalades till EIB. Skulden blev således en skuld till garantifonden och beloppet var fortfarande utestående den 31 december 2003. Med tanke på vilken typ av fordran det är fråga om och omständigheterna kring denna ansågs det lämpligt att göra en nedskrivning med 100 %.

Detta är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2003 är bokförda som betalningsanspråk som skall återkrävas.

En korrigering har gjorts för ännu inte fastställda fordringar som inte går att återkräva. Fordringar som förfallit för mer än ett år sedan minskas med 20 %. För varje nytt år tillämpas en ytterligare nedskrivning med 20 %. Nedskrivningen av det Totalta värdet är beräknad på de utestående fordringarna vid årets slut. Vissa fordringar har undantagits från den schablonmässiga nedskrivningen, särskilt de fordringar för vilka en enskild nedskrivning har beräknats.

9.	Under denna rubrik ingår inkommande ränta och avgifter som betalas i förskott. Dessa bokfördes tidigare under Interrimskonton.

10.	Eftersom överförda betalningsbemyndiganden redan ingår i budgetårets resultat, redovisas under denna rubrik endast utgifter som skall konteras icke differentierade anslag. Även dessa belopp redovisades tidigare under Interimskonton.

C. Övriga fordringar

Denna punkt omfattar i huvudsak fordringar som EU-institutionerna har på sin personal eller på försäkringsbolag.

ÖVRIGA FORDRINGAR

(Euro)
	Saldo per 31.12.2003	Saldo per 31.12.2002
Fordringar på personalen	36 929 231,45	41 200 687,23
Fordringar på försäkringsbolag	258 785,79	205 027,79
Totalt	37 188 017,24	41 405 715,02

VIII. KAPITALINVESTERINGAR

Fordringarna uppvisar följande fördelning:

INVESTERINGAR AV LIKVIDA MEDEL

(Euro)
	Saldo per 31.12.2003	Saldo per 31.12.2002
Tidsbegränsad inlåning:
Med förfallodatum inom mindre än en månad	67 991 795,52	36 547 826,21
Med förfallodatum inom en månad och ett år	63 963 547,66	97 684 174,31
Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning	1 340 501 836,53	1 393 914 863,20
Totalt	1 472 457 179,71	1 528 146 863,72

IX. DISPONIBLA MEDEL

DISPONIBLA MEDEL

(Euro)
	Saldo per 31.12.2003	Saldo per 31.12.2002
Konton i statskassa/finansförvaltning	10 276 517 701,99	14 901 823 209,61
Centralbankskonton	285 019 770,15	879 213 763,13
Upp- och utlåningskonton	40 712 379,08	35 528 631,84
Avista-konton	3 264 191 619,62	1 510 008 334,40
Förskottskonton	34 979 881,40	73 104 860,44
Kontanter	270 046,53	290 276,54
Överföringar	5 500 000,00	0,00
Totalt	13 907 191 398,77	17 399 969 075,96

Denna rubrik omfattar institutionernas Totalta disponibla finansiella tillgångar på konton i medlemsstaterna och Eftaländerna (i statskassa eller centralbank), på avista-, förskotts- eller kassakonton, samt disponibla medel i samband med upp- och utlåningstransaktioner och utlåning i syfte att förbättra migrerande arbetstagares bostadsförhållanden. Belopp som drivits in i samband med böter som fastställts av kommissionen, och där ärendet fortfarande pågår, uppgår till 1 708 miljoner euro som placerats på särskilda konton.

Till följd av två bankkonkurser i tredje land kan tillgodohavandena på förskottskonton i dessa banker troligen inte återvinnas (Totaltt 1,4 miljoner euro). Med hänsyn till försiktighetsprincipen har värdet på kassa- och bankkontona på tillgångssidan därför justerats (och tillgångsposten ”förskottskonton” har minskats).

B. SKULDER OCH EGET KAPITAL

I. EGET KAPITAL

Rubriken eget kapital omfattar följande:

A. Det ekonomiska resultatet för budgetåret

Budgetutfallet kan delas upp enligt följande:

EKONOMISKT RESULTAT FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

(Euro)

31.12.2003

31.12.2002

1.	Budgetutfall för Europeiska gemenskaperna

5 469 843 705,90

7 413 481 988,34

2.	Resultatet av justeringarna

– 307 077 541,75

1 268 832 829,48

3.	Resultat av upp- och utlåningsverksamheten

102 691,94

211 819,79

4.	Ekonomiskt resultat för EKSG under avveckling

337 878 471,92

67 752 039,62

EKONOMISKT RESULAT FÖR ÅRET

5 500 747 328,01

8 750 278 677,23

Budgetresultatet uppgår till 5 469,8 miljoner euro och redovisas i detalj i tabellen över budgetutfallet 2003.

Kursskillnaderna beror på betalningar och finansiella tillgångar i andra valutor än euro, särskilt valutorna i de tre medlemsstater som ännu inte övergått till euro.

Beträffande de finansiella tillgångarna varierar de nationella valutornas värde i euro dagligen med växelkursen på penningmarknaden. De finansiella tillgångarna i balansräkningen omräknas enligt växelkursen den 31 december.

Kommissionen bokför betalningarna till månadskurs, som ofrånkomligen skiljer sig från marknadskursen.

Det ekonomiska utfallet kan delas upp enligt följande:

RESULTATET AV JUSTERINGARNA

(Euro)

2003

2002

POSITIVA JUSTERINGAR

1.	Minskade avgifter: ökade tillgångar

– 56 362 825,75

1 518 898 166,97

a.	Etableringskostnader

0,00

b.	Immateriella anläggningstillgångar

7 180 907,10

7 116 474,33

c.	Materiella anläggningstillgångar

238 712 751,38

378 597 881,01

d.	Finansiella anläggningstillgångar

39 186 302,15

229 276 528,07

e.	Utlåning ur budgetanslag

26 332 225,70

31 815 898,83

Lager

1 989 888,72

7 127 066,82

g.	Övriga utgifter

– 369 764 720,80

864 964 317,91

2.	Avskrivning

55 872 750,10

104 386 481,08

3.	Värdejusteringar

204 698 966,24

1 035 595 167,59

4.	Avsättningar

674 201 298,29

25 569 219,41

5.	Intäkter från budgetmässiga fordringar under året men som inte inkasserats

3 586 183 482,79

5 943 096 498,61

Delsumma

4 464 593 671,67

8 627 545 533,66

NEGATIVA JUSTERINGAR

1.	Minskade intäkter: minskade tillgångar

947 674 628,68

1 788 445 663,28

a.	Etableringskostnader

0,00

b.	Immateriella anläggningstillgångar

1 476 204,08

250 933,71

c.	Materiella anläggningstillgångar

67 314 584,70

89 649 379,35

d.	Finansiella anläggningstillgångar

1 889 089,00

3 376 076,00

e.	Utlåning ur budgetanslag

51 855 018,45

26 112 431,46

Lager

3 021 453,64

8 618 810,28

g.	Inkassering av tillgodohavanden från tidigare budgetår

822 118 278,81

1 660 438 032,48

2.	Avskrivning

260 553 621,75

244 114 042,60

3.	Värdejusteringar

125 460 020,10

142 018 419,56

4.	Extraordinär avskrivning och värdejustering

27 509 824,43

17 667 655,42

5.	Avsättningar

3 348 094 102,69

5 193 944 066,50

6.	Icke konterade utgifter

16 941 669,09

– 27 477 143,18

7.	Resultat för närstående organ

45 437 346,68

0,00

Delsumma

4 771 671 213,42

7 358 712 704,18

Resultat av justeringar (A-B)

– 307 077 541,75

1 268 832 829,48

Resultatet av upp- och utlåningen uppvisar följande fördelning:

RESULTAT AV UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHETEN

(Euro)
Instrument	Resultat 2003
Medelfristigt finansiellt bistånd (MTA)	6 713,73
Betalningsbalanslån	2 881,55
Euratom	44 406,51
Gemenskapens nya instrument (GNI)	48 690,15
Totalt	102 691,94

Hur resultatet av upp- och utlåningen under 2003 fördelats är inte känt vid bokslutstillfället.

Resultatet för budgetåret 2002 vad gäller upp- och utlåningsverksamheten mellan de olika instrumenten fördelas enligt följande:

FÖRDELNING AV RESULTATET FÖR FÖREGÅENDE BUDGETÅR VAD GÄLLER UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHETEN

(Euro)
Instrument	Resultat 2002	Överföring av resultat till budgeten	Överföring till den särskilda reserven	Överföring från den särskilda reserven
Medelfristigt finansiellt bistånd (MTA)	54 155,46	0,00	54 155,46	0,00
Betalningsbalanslån	1 962,28	0,00	1 962,28	0,00
Euratom	107 372,69	0,00	107 372,69	0,00
Gemenskapens nya instrument (GNI)	48 329,36	48 329,36	0,00	0,00
Totalt	211 819,79	48 329,36	163 490,43	0,00

Nedan återfinns en sammanfattning av inkomst- och utgiftsredovisningen 2003 för EKSG under avveckling. (Observera att uppgifterna avseende 2002 endast avser perioden från den 24 juli till den 31 december, och att det endast var från och med den 24 juli som tillgångarna överfördes till gemenskaperna.)

INKOMST- OCH UTGIFTSREDOVISNING FÖR EKSG UNDER AVVECKLING

(Euro)

2003

2002

INTÄKTER

1.	Ränta och liknande intäkter

119 191 862

62 114 830

2.	Erhållna provisioner

298 205

3.	Vinster av finansiella transaktioner

11 697 059

10 446 755

4.	Frigjorda avsättningar

60 982 850

1 907 062

5.	Andra intäkter

23 677 013

12 662 684

6.	Frigjorda avsättningar för utjämning

3 500 000

7.	Kontorörelser avseende garantifonden

254 000 000

32 000 000

Delsumma

473 346 989

119 131 331

UTGIFTER

1.	Ränta och liknande avgifter

57 938 886

32 986 478

2.	Betalda provisioner

211 887

89 173

3.	Förluster av finansiella transaktioner

16 214 228

10 914 491

4.	Allmänna administrationskostnader

280 274

1 455 616

5.	Korrigeringar avseende fasta tillgångar

5 648

5 649

6.	Korrigeringar avseende fordringar och avsättningar

847 414

5 665 306

7.	Andra avgifter

3 470 180

188 424

8.	Extraordinära avgifter

74 154

9.	Överföringar till Kol- och stålforskningsfonden

56 500 000

Delsumma

135 468 517

51 379 291

Resultat för perioden (A-B)

337 878 472

67 752 040

B. Resultat som överförts från tidigare budgetår

Rubriken tar bara upp resultatet av de kumulerade ekonomiska justeringarna, med tanke på att resultatet för genomförandet av budgeten betalas till medlemsstaterna och att resultatet för upp- och utlåningstransaktionerna delvis överförs till reserverna och delvis till budgetinkomsterna.

Resultatet av justeringar som förts över från tidigare år har aktualiserats på grund av en felaktighet i uppgifterna om skulder för leasing och liknande per den 31 december 2003.

UTVECKLING AVSEENDE DET ÖVERFÖRDA SALDOT FRÅN FÖREGÅENDE ÅR

(Euro)
Resultat	Belopp
Resultat från föregående år som överförts per den 31 december 2002	8 275 052 504,67
Resultat av justeringar för 2002	1 268 832 829,48
Korrigering av uppgifterna om skulder för leasing och liknande den 31 december 2002	– 188 635 397,84
Införande av ett tillgodohavande gentemot EKSG under avveckling den 31 december 2002	120 000 000,02
Resultat från föregående år som överförts den 31 december 2003	9 475 249 936,33

C. Reserver

1.	Uppskrivningsreserven innefattar uppskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Saldot vid budgetårets slut avser endast uppskrivningar beträffande kommissionens byggnader som gjorts före 2002.

Reserven för upp- och utlåningsverksamheten innefattar en särskild reserv som uppförts under tidigare budgetår för att täcka framtida utgifter för upp- och utlåningstransaktioner.

SÄRSKILD RESERV FÖR UTGIFTER FÖR UPP- OCH UTLÅNINGSTRANSAKTIONER

(Euro)
Instrument	Saldo den 31.12.2002	Överföring till den särskilda reserven	Överföring från den särskilda reserven	Överföring mellan instrument	Saldo den 31.12.2003
Medelfristigt finansiellt bistånd (MTA)	964 915,85	54 155,46	0,00	0,00	1 019 071,31
Betalningsbalanslån	117 707,66	1 962,28	0,00	0,00	119 669,94
Euratom	1 064 211,88	107 372,69	0,00	0,00	1 171 584,57
Gemenskapens nya instrument (GNI)	300 000,00	0,00	0,00	0,00	300 000,00
Totalt	2 446 835,39	163 490,43	0,00	0,00	2 610 325,82

Reserverna för EKSG under avveckling består av tre separata reserver, dvs. en särskild reserv (88,1 miljoner euro), en pensionsreserv (30 miljoner euro) och en reserv för Kol- och stålforskningsfonden (369,6 miljoner euro). Ökningen beror huvudsakligen på att resultatet för 2002 på 229,7 miljoner euro har förts upp under Kol- och stålforskningsfonden.

RESERVER FÖR EKSG UNDER AVVECKLING

(Euro)
Instrument	Saldo den 31.12.2002	Överföring till den särskilda reserven	Överföring från den särskilda reserven	Överföring mellan instrument
Saldo den 31.12.2003	103 800 000,00	0,00	– 15 700 000,00	88 100 000,00
0,00	34 000 000,00	0,00	– 4 000 000,00	30 000 000,00
0,00	120 200 000,00	229 670 761,32	19 700 000,00	369 570 761,32
107 372,69	258 000 000,00	229 670 761,32	0,00	487 670 761,32

II. AVSÄTTNINGAR FÖR RISKER OCH KOSTNADER

AVSÄTTNINGAR FÖR RISKER OCH KOSTNADER

(Euro)
	Saldo den 31.12.2003	Saldo den 31.12.2002
Garantifonden	1 368 967 899,92	1 382 224 371,71
Avsättning för kostnader för avveckling av kärnkraftsanläggningar	789 467 848,51	1 133 625 000,51
Avsättning för pensionsförpliktelser	22 838 600 000,00	19 500 000 000,00
Övriga avsättningar	111 560 191,69	418 853 763,50
Avsättningar för EKSG under avveckling	363 650 039,23	674 741 254,62
Totalt	25 472 245 979,35	23 109 444 390,34

Garantifonden

Eftersom fonden är avsedd att i alla sammanhang täcka risken för försumliga gäldenärer och med tanke på försiktighetsprincipen har en avsättning gjorts för risker och kostnader. Avsättningen på 1 369 miljoner euro (2002: 1 382 miljoner euro) motsvarar garantifondens målbelopp (8) som beräknats på grundval av utestående lånebelopp den 31 december 2003. Skillnaden mellan det fondbelopp som tas upp bland tillgångarna och avsättningsbeloppet motsvarar det överskott som skall återbetalas till budgeten och föras upp som eget kapital, dvs. 223 miljoner euro (2002: 263 miljoner euro).

Nedläggning av Gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar

Ett grupp oberoende experter genomförde 2002 en undersökning för att beräkna kostnaderna för nedläggningen av Gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Rapporten var klar under sommaren 2003. I årsredovisningen 2002 ändrades den tidigare avsättningen på 570 miljoner euro till 1 145 miljoner euro i enlighet med experternas rekommendation i rapporten. I den nya avsättningen ingår även ett belopp på 76 miljoner euro som bedömdes vara nödvändigt för alternativet ”green field”, dvs. fullständig rivning av samtliga byggnader. I värdet av den avsättning som angavs den 31 december 2002 ingick detta minus de 11,4 miljoner i kostnader som sedan uppstod, dvs. 1 133,6 miljoner euro. För 2003 beslutades att IPSAS regler skulle tillämpas fullt ut, varför avsättningen indexerades med tanke på inflationen (med 2,5 %) och därefter diskonterades till sitt nuvarande nettovärde (5 %). Detta ger ett reviderat belopp för den beräknade avsättningen på 833 miljoner euro. Avsättningens värde den 31 december 2003 utgörs därför av det beloppet på 833 miljoner euro minus de kostnader på 43,5 miljoner euro som uppstått fram till det datumet, vilket ger en avsättning på 789,5 miljoner euro.

Mot bakgrund av programmets uppskattade längd, cirka 30 år, är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu förutspås.

Pensioner

Från och med den 31 december 2003 regleras pensioner inom gemenskapernas pensionssystem genom tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, särskilt kapitel 3 (Pensioner) i avdelning V ”Tjänstemännens löneförmåner och sociala förmåner” och bilaga VII ”Pensionssystemet”. De är direkt tillämpliga i samtliga medlemsstater.

Systemet omfattar de olika pensionstyperna (ålders-, invaliditets- och efterlevandepension).

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna skall utbetalningar inom pensionssystemet belasta gemenskapernas budget (det interinstitutionella kapitlet A19 ”Pensioner och avgångsvederlag”). Medlemsstaterna skall gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av sådana utgifter (punkt 1 första stycket). Tjänstemännen skall bidra med en tredjedel till finansieringen av pensionssystemet genom en obligatorisk avgift.

För 2001 och 2002 gjordes avsättningen för det beräknade beloppet för pensionsrättigheterna på grundval av de gällande bestämmelserna i de gamla tjänsteföreskrifterna. De nya tjänsteföreskrifterna, som bland annat innebär en reform av pensionssystemet, träder i kraft den 1 maj 2004.

En försäkringsteknisk studie avseende åtaganden inom gemenskapernas pensionssystem gjordes av oberoende experter den 31 december 2003. Studien gjordes också på grundval av de gällande bestämmelserna i de gamla tjänsteföreskrifterna. Den avsåg förmåner i samband med ålders-, invaliditets- och efterlevandepensionerna och gjordes enligt IAS 19-standarden. Enligt denna skall en arbetsgivare fortlöpande fastställa sina pensionsåtaganden och därvid ta hänsyn till utlovade förmåner under livstiden för yrkesaktiva anställda samt förutsebara löneökningar.

Den försäkringstekniska studien för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden (eller accumulated entitlements-metoden). Resultaten av studien jämfördes med de beräkningar som gjordes på grundval av den förra försäkringsstudien från den 31 december 1997.

Åtagandena omfattar pensionsrättigheter för följande grupper:

1.	Personal som var verksam den 31 december 2003 i alla EU:s institutioner och organ och som omfattas av gemenskapens pensionsordning.

2.	Ålderspensionerade f.d. tjänstemän.

3.	Invaliditetspensionerade f.d. tjänstemän.

4.	Efterlevande som får efterlevandepension (efterlevande maka, make, barn och underhållsberättigad).

Följande förutsättningar användes för den försäkringsmatematiska kalkylen:

1.	Dödlighetstabellen baserades på nationella dödlighetstabeller i tjänstemännens hemländer och korrigerades på grundval av faktiska konstaterade dödlighetstal.

2.	Diskonteringsräntan baserades på avkastningen av statsobligationer med en likartad löptid per den 31 december 2003.

3.	Procentsatsen för den allmänna uppräkningen av löner och förmåner och pensioner baserades på uppräkningsstatistik för perioden 1992–2003 och fastställdes till 0,3 %.

4.	Individuella ökningar utöver procentsatsen för den allmänna uppräkningen varierar beroende på fysisk ålder och motsvarar en genomsnittlig uppräkning på 2 % på årsbasis.

5.	Äktenskapskoefficienterna för verksamma tjänstemän per den dag då de får pensionsförmånen baseras på statistik över tjänstemannakåren och är 90 % för kvinnor och 50 % för män.

6.	F.d. tjänstemäns faktiska civilstånd.

7.	Hypotesen att en tjänsteman går i pension när han eller hon har rätt till fullständiga förmåner, dvs. tidigast vid 60 års ålder och senast vid 65 års ålder.

De två viktigaste resultaten är följande:

—	Den försäkringstekniska skulden beräknades till 22,8 miljarder den 31 december 2003, vilket skall ställas mot den förra beräkningen från 1997 som gav ett belopp på 19,8 miljarder euro och som aktualiserats mot bakgrund av strukturella förändringar i den förmånsberättigade gruppen.

—	Den huvudsakliga skillnaden mellan de båda beräkningarna beror på skillnader i de försäkringstekniska hypoteserna, särskilt nettodiskonteringsräntan för löneökningar, som sjönk från 2,5 % till 2,3 % och prognosen för dödlighetstal som är försiktigare än tidigare.

Beräkningen av bruttopension och familjetillägg baseras på bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

(miljoner euro)
	Antal personer			Utgift
	Faktiskt antal	Beräknat antal		Faktisk utgift	Beräknad utgift
	2003	2004	2005	2003	2004	2005
Ålderspension	6 609	6 987	7 407	413	448	487
Invaliditetspension	3 520	3 719	3 904	162	175	191
Efterlevandepension	2 637	2 785	2 897	75	82	87
Avgångsvederlag	543	798	500	18	19	20
Totalt	13 309	14 289	14 708	668	724	785

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser en uppskattning av bidragen från gemenskaperna till fonden för nödfallsåtgärder i fråga om mul- och klövsjuka och andra djursjukdomar på 102,1 miljoner euro för ett antal medlemsstater (2002: 418,6 miljoner euro). Se även bilaga 4, åtaganden utanför balansräkningen, punkt 8. Saldot avser en avsättning för belopp som skall betalas tillbaka till medlemsstaterna inom ramen för förfarandet för korrigering av förskott från EUGFJ.

Avsättningar för EKSG under avveckling

Avsättningarna innefattar lån utan säkerheter från medlemsstaterna (243 miljoner euro), en avsättning för bankavgifter på 0,3 miljoner euro, en avsättning för Kol- och stålforskningsfonden på 116,5 miljoner euro och en avsättning för böter som överklagas på 3,8 miljoner euro.

III. LÅNGFRISTIGA SKULDER

I rubriken ingår skulder som löper på mer än ett år.

LÅNGFRISTIGA SKULDER

(Euro)
	Saldo den 31.12.2003	Saldo den 31.12.2002
A. UPPLÅNING
Medelfristigt finansiellt bistånd (MTA)	1 211 000 000,00	1 241 000 000,00
Euratom	105 000 000,00	80 000 000,00
Gemenskapens nya instrument (GNI)	0,00	17 678 708,69
EKSG under avveckling	428 672 854,67	471 885 847,68
Delsumma	1 744 672 854,67	1 810 564 556,37
B. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER
Medel avsatta för personalen	28 350 176,47	25 542 948,64
Säkerheter och garantier	2 412 984,34	2 706 356,93
Finansiella instrument	0,00	5 000 000,00
Skulder avseende leasing och liknande	1 365 635 833,62	1 180 489 057,86
Aktieinnehav i EBRD	18 562 500,00	27 000 000,00
Övriga skulder	83 907 876,64	106 762 615,95
Delsumma	1 498 869 371,07	1 347 500 979,38
Totalt	3 243 542 225,74	3 158 065 535,75

A. Upplåning

Rubriken avser lån som förfaller inom mer än ett år. Upplåningen under år 2003 redovisas nedan:

UTVECKLING NÄR DET GÄLLER UPPLÅNINGEN

(Euro)
	Saldo 31.12.2002	Nya lån	Återbetalningar	Kursskillnader	Saldo den 31.12.2003
1. Upplåning
MTA	1 351 000 000,00	118 000 000,00	– 118 000 000,00	0,00	1 351 000 000,00
Euratom	80 000 000,00	25 000 000,00	0,00	0,00	105 000 000,00
(GNI)	17 678 708,69	0,00	0,00	– 1 362 023,11	16 316 685,58
EKSG under avveckling	712 936 097,13	0,00	– 241 050 249,45	– 40 989 849,01	430 895 998,67
Totalt	2 161 614 805,82	143 000 000,00	– 359 050 249,45	– 42 351 872,12	1 903 212 684,25

Utestående lån den 31 december 2003 tas upp som långfristiga skulder om lånet löper på mer än ett år och som kortfristiga om lånet löper på mindre än ett år. Låneskulden garanteras av gemenskapsbudgeten.

B. Övriga långfristiga skulder

Medel avsatta för personalen: Denna punkt omfattar arbetslöshetskassan för tillfälligt anställda vid samtliga institutioner samt socialförsäkringsfonden för kommissionens lokalanställda i tredje land.

Säkerheter och garantier: Denna punkt omfattar avdrag som görs för garantier i samband med byggnadsarbeten samt beloppen på räkenskapsförares, biträdande räkenskapsförares och förskottsförvaltares garantikonton.

Finansiella instrument: Denna punkt omfattar en skuld för instrumentet medelfristigt bistånd.

Leasing: Denna punkt omfattar leasingskulder som har en löptid på över ett år (se punkt III.E. Tillgångar)

Aktieinnehav i ERBD: Denna punkt omfattar återstående utbetalningar av den del av det tecknade kapitalet som inbetalats av kommissionen (se punkt IV.A. Tillgångar).

Övrigt: Eftersom Europaparlamentet har utnyttjat sin köpoption för ett byggnadskomplex åligger det parlamentet att betala investeringskostnaderna (se punkt III.A. Tillgångar). Här ingår också en skuld i form av en skatt som skall betalas till Bryssels huvudstadsregion på 3,2 miljoner euro (och ytterligare 3,5 miljoner euro som förfaller till betalning 2004).

LÅNGFRISTIGA OCH KORTFRISTIGA SKULDER

(Euro)
	Belopp som förfaller inom > 1 år	Belopp som förfaller inom < 1 år	Saldo den 31.12.2003
A. UPPLÅNING
MTA	1 211 000 000,00	140 000 000,00	1 351 000 000,00
Euratom	105 000 000,00	0,00	105 000 000,00
(GNI	0,00	16 316 685,58	16 316 685,58
EKSG under avveckling	428 672 854,67	2 223 144,00	430 895 998,67
Delsumma	1 744 672 854,67	158 539 829,58	1 903 212 684,25
B. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER
Medel avsatta för personalen	28 350 176,47	0,00	28 350 176,47
Säkerheter och garantier	2 412 984,34	0,00	2 412 984,34
Finansiella instrument	0,00	5 000 000,00	5 000 000,00
Skulder avseende leasing och liknande	1 365 635 833,62	100 956 486,82	1 466 592 320,44
Aktieinnehav i EBRD	18 562 500,00	8 437 500,00	27 000 000,00
Övriga skulder	83 907 876,64	24 176 428,66	108 084 305,30
Delsumma	1 498 869 371,07	138 570 415,48	1 637 439 786,55
Totalt	3 243 542 225,74	297 110 245,06	3 540 652 470,80

IV. KORTFRISTIGA SKULDER

A. Långfristiga skulder som förfaller till betalning under året

Rubriken avser lån som förfaller inom ett år samt långfristiga leasingskulder som förfaller under året, aktieinnehavet i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt köpet av parlamentets byggnadskomplex (se tabell ovan).

B. Övriga kortfristiga finansiella skulder

Fram till 2003 avsåg rubriken betalningar som budgeterats under budgetåret, men som verkställts av räkenskapsföraren först sedan räkenskaperna avslutats och senast den 15 januari under påföljande år. I den budgetförordning som trädde ikraft den 1 januari 2003 anges att betalningarna endast kan verkställas fram till den 31 december under budgetåret. För det aktuella budgetåret anges således inget sådant belopp.

C. Löpande skulder

C.1 Skulder till medlemsstater och Eftaländer

SKULDER TILL MEDLEMSSTATER OCH EFTALÄNDER

(Euro)
	Saldo den 31.12.2003	Saldo den 31.12.2002
Budgetresultat för Efta (innevarande och föregående år)	22 236 558,08	19 113 198,11
Eftas avista-konton	3 674 293,29	2 316 358,83
Ändringsbudget	4 910 166 839,10	0,00
Skuld till Förenade kungariket för fordringar i samband med mul- och klövsjukan	23 215 654,00	0,00
Annullerade korrigeringar i samband med räkenskapsavslutningen	0,00	17 106 225,58
Skulder för EKSG under avveckling	584 946,92	640 585,22
Totalt	4 959 878 291,39	39 176 367,74

Här ingår skulder till Eftaländer, bl.a. beloppet för budgetresultatet innevarande budgetår (14,1 miljoner euro) och beloppet för föregående år och saldot för Eftas avista-konto.

Ändringsbudgetarna 6/2003 och 7/2003 antogs av Europaparlamentet den 4 december 2003. De innebär en sänkning med 4,9 miljarder av medlemsstaternas bidrag till egna medel för 2003. Orsaken till detta är minskade anslag till strukturfonderna med 5 miljarder euro (ÄB 6/2003) och ökade betalningsbemyndiganden för administrativa utgifter med 21,9 miljoner euro (ÄB 7/2003). Enligt artikel 10.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 gjordes anpassningar för ändringsbudgetarna i januari 2004. Det var därför som kommissionen i slutet av december 2003 gav medlemsstaterna tillstånd att den första arbetsdagen 2004 föra in motsvarande negativa post i de konton för egna medel som kommissionen för för deras räkning.

Under rubriken ingår också ett belopp på 23,2 miljoner euro som skall betalas ut till Förenade kungariket för ett ersättningskrav avseende vissa kostnader i samband med utbrottet av mul- och klövsjuka 2001.

C. 2 Fordringar på icke-konsoliderade gemenskapsorgan

Punkten avser EU-institutionernas skulder på Totaltt 15,8 miljoner euro till vissa gemenskapsorgan som inte omfattas av konsolideringen (2002: 13,6 miljoner euro).

C.3 Betalningsbemyndiganden som skall överföras

I enlighet med budgetförordningen tas betalningsbemyndiganden som överförts till påföljande budgetår upp bland utgifterna i budgeten. Motsvarigheten till de överförda anslagen som ännu inte utnyttjats, presenteras under rubriken kortfristiga skulder i balansräkningens skuldsida. Beloppet inbegriper 176,5 miljoner euro (2002: 3 254 miljoner euro) för betalningsbemyndiganden som överförts för strukturåtgärder av schablonmässig typ eftersom dessa anslag uppskattats med utgångspunkt i utgiftsberäkningar som utförts av medlemsstaterna.

Det bör påpekas att den aktuella klassificeringen kommer att studeras inom ramen för den modernisering av räkenskaperna som pågår och att eventuella ändringar som anses nödvändiga kommer att göras i räkenskaperna för 2005.

De anslag som skall överföras fördelar sig den 31 december 2003 på följande sätt för samtliga institutioner:

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN SOM SKALL ÖVERFÖRAS

(Euro)
	Saldo den 31.12.2003	Saldo den 31.12.2002
Icke-differentierade anslag som överförs automatiskt	853 237 812,69	682 597 676,01
Anslag som överförs genom beslut av kommissionen	348 311 602,93	3 473 257 116,75
Differentierade anslag för budgetåret i form av bidrag från tredje man	1 044 474 322,86	691 121 596,08
Totalt	2 246 023 738,48	4 846 976 388,84

C.4 Diverse fordringsägare

Diverse fordringsägare

(Euro)
	Saldo den 31.12.2003	Saldo den 31.12.2002
Diverse fordringsägare	318 569 936,55	508 060 413,50
Upplupen ränta	40 142 629,64	63 668 063,58
Intäkter som skall bokföras	41 611 936,98	496 572 605,46
Anslag för återanvändning som skall överföras	0,00	147 413 674,32
Totalt	400 324 503,17	1 215 714 756,86

I rubriken ingår skulder som härrör från Europeiska gemenskapernas verksamheter samt betalningskrav utanför budgeten som skall uppbäras.

I rubriken ingår inkomster som inte kunnat bokföras definitivt före budgetårets slut. Den omfattar även upplupen ränta på lån och svappar. Tidigare redovisades dessa belopp upp under rubriken Interimskonton. För det aktuella budgetåret ansågs det lämpligare att låta beloppen ingå i denna rubrik.

Enligt budgetförordningen skall anslag för återanvändning från och med 2003 bokföras som avsatta budgetinkomster, varför saldot per den 31 december 2003 är noll.

Tidigare omfattades även inkomster från konvertering av monetära poster, men för det aktuella budgetåret ingår dessa i resultatet av justeringarna.

D. Övriga skulder

Här redovisas främst skulder till personal och försäkringsföretag, samt intäkter som skall överföras till olika organisationer eller annan tredje man.

(1) Denna rubrik bygger på IPSAS-standard 13 – Leases.

(2) Målbeloppet motsvarar 9 % av det utestående beloppet.

(3) Inbegripet 3,3 miljoner euro som beviljats Grekland innan landet blev medlem av EU.

(4) Avskrivningen utgörs av provision som inte behöver betalas tillbaka.

(5) På grundval av pågående översyner av pågående ärenden har vissa belopp förts till den mer lämpliga rubriken Diverse gäldenärer.

(6) Uppgiften om återbetalning när det gäller Media-lån avser alla transaktioner under budgetåret.

(7) Se punkt 4 i bilaga 4, åtaganden utanför balansräkningen – eventualförpliktelser.

(8) Målbeloppet motsvarar 9 % av det utestående beloppet.

BILAGA 4

ÅTAGANDEN UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

EVENTUALTILLGÅNGAR

(Euro)

31.12.2003

31.12.2002

Erhållna garantier

1 618 684 367

1 688 286 155

1.1	Garantier för GNI och Euratom

121 316 686

148 599 344

1.2	Övriga erhållna garantier

309 590 796

289 907 311

1.3	Garantier i pågående bötesärenden

1 187 776 885

1 249 779 500

Svappar som skall uppbäras

374 437 630

404 829 637

EUGFJ:s garantisektion – potentiell vinst vid avsättning av jordbrukslager

259 170 000

—

Eventualtillgångar avseende bedrägerier och oegentligheter i samband med strukturåtgärder

815 363 000

560 917 000

Beräknade fordringar

403 946 460

344 448 681

Totalt

3 471 601 457

2 998 481 473

EVENTUALSKULDER

(Euro)

31.12.2003

31.12.2002

Erhållna garantier

13 573 600 979

13 757 120 182

1.1	Garantier för EIB-lån

13 573 480 797

13 757 000 000

1.2	Garantier från EIF

1.3	Garantier för finansiella transaktioner

120 182

Svappar som skall uppbäras

382 392 139

410 677 938

EUGFJ:s garantisektion

25 203 051 486

25 499 770 292

3.1	Medlemsstaternas utgifter för garantisektionen vid EUGFJ mellan den 16 oktober och den 31 december år N

24 419 496 000

24 691 023 000

3.2	Eventualskulder i samband med avslutandet av räkenskaperna för garantisektionen vid i väntan på domstolens beslut

770 102 430

771 604 236

3.3	Eventualskulder i samband med ett förfarande för korrigering av förskott i väntan på domstolens beslut

4 583 056

3.4	Eventualskulder i samband med domstolens domslut i väntan på verkställande

8 870 000

10 000 000

3.5	Eventualförluster för avsättning av jordbrukslager

—

22 560 000

Böter – överklaganden till EG-domstolen

3 240 973 714

3 321 639 326

Åtaganden för differentierade anslag som inte omfattas av överföring av betalningsbemyndiganden

102 620 979 678

95 053 551 303

Rättsliga åtaganden för vilka budgetåtaganden inte gjorts

106 637 115 929

140 851 992 051

6.1	Strukturåtgärder (planerat stöd vilket åtaganden ännu inte gjorts för perioden 2000-2006)

94 788 376 821

125 768 662 800

6.2	Sammanhållningsfonden

8 489 281 988

11 356 088 451

6.3

Ispa

2 553 409 104

2 434 166 175

6.4	Protokoll med Medelhavsländerna

234 128 893

193 400 000

6.5	Yttre förbindelser

–

KEDO

58 907 747

60 000 000

–

UNWRA

124 306 875

182 056 875

–	Fonden för inkapsling av Tjernobylreaktorn

22 000 000

40 000 000

6.6	Fiskeavtal

366 704 501

537 617 750

6.7

Galileo

—

280 000 000

Bidrag till närstående organisationer

1 120 205 310

922 500 000

7.1	Ej inbetalt aktiekapital: EBRD

442 500 000

7.2	Ej inbetalt aktiekapital: EIF

480 000 000

7.3	Ej inbetalt aktiekapital: Galileoprogrammet

197 705 310

—

Eventualskulder avseende fonden för nödfallsåtgärder på veterinärområdet

538 863 573

1 071 000 000

Renovering av Berlaymont-byggnaden

552 879 207

Leasingavtal

1 380 444 535

850 853 824

10.1

Byggnader

1 379 697 287

849 492 497

10.2	IT-utrustning

747 248

1 361 327

Belopp som avser rättsfall

2 398 553 105

21 606 426

11.1	Skatter / Bryssels huvudstadsregion

—

20 006 426

11.2	Tvist avseende Charlemagne-byggnaden

—

1 600 000

11.3	Rättsliga förfaranden mot kommissionen för liden skada

2 398 553 105

—

Korrigering för budgetobalanser

P.M.

Totalt

257 649 059 655

282 313 590 549

Alla eventualskulder (utom svappar) kommer om de förfaller till betalning att finansieras via gemenskapsbudgeten under kommande år. Gemenskapsbudgeten finansieras av medlemsstaterna.

ÅTAGANDEN UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN: EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Eventualtillgångar och eventualförpliktelser förs in i bilagan till årsredovisningen som åtaganden utanför balansräkningen. Detta gäller bland annat gjorda eller mottagna åtaganden som, på medellång eller lång sikt, kan ha stor betydelse för budgeten. Huruvida dessa åtaganden bekräftas beror på eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom gemenskapernas kontroll.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

PUNKT 1: MOTTAGNA GARANTIER

1.1 Garantier som mottagits inom ramen för upp- och utlåningstransaktionerna

I samband med att kommissionen ställt garantier inom ramen för upp- och utlåningstransaktionerna har även garantier från tredje man använts. Garantierna fördelar sig på följande sätt:

Mottagna garantier

(Euro)
	31.12.2003	31.12.2002
Euratom: garantier från tredje land	105 000 000	80 000 000
GNI: Banker eller kreditinstitut på lång sikt	0	50 920 635
GNI: Lån till medlemsstater	16 316 686	17 678 709
Totalt	121 316 686	148 599 344

Kommissionen har inte mottagit några garantier från tredje man för gemenskapslån som avser ekonomiskt stöd. Emellertid har garantifonden ställt garantier för lånen på 1 356 miljoner euro.

1.2 Övriga mottagna garantier

Dessa garantier har kommissionen mottagit i samband med att den vidtagit diverse åtgärder under året. Som ett led i moderniseringen av gemenskapens redovisning håller kommissionen på att utarbeta en mer omfattande förteckning över dessa garantier som skall tas med i framtida årsredovisningar. Här ingår också garantier på Totaltt 92,4 miljoner euro (2002: 111,2 miljoner euro) från EKSG i avveckling och på 8,1 miljoner euro från revisionsrätten.

1.3 Mottagna garantier avseende bötesärenden som fortfarande behandlas

Se balansräkningen i rubrik VII.B.4 och punkt 4 under Eventualförpliktelser för ytterligare uppgifter om behandlingen av belopp som mottagits i samband med utställda böter. Sammanfattningsvis kan den som vill överklaga sina böter antingen skaffa en bankgaranti för det aktuella beloppet (plus ränta) eller göra en preliminär inbetalning. Den 31 december 2003 erhölls 1 187,8 miljoner euro i sådana bankgarantier, vilka bokförs som eventualtillgångar.

PUNKT 2: BELOPP FRÅN SVAPPAR SOM SKALL INKASSERAS

Detta är svappar som kommissionen och EKSG under avveckling åtagit sig och som är utestående vid årets slut.

Svappar som skall inkasseras

(Euro)
	31.12.2003	31.12.2002
Kommissionen: valutasvappar	125 000 000	125 000 000
EKSG under avveckling: räntesvappar	164 307 097	187 592 896
EKSG under avveckling: ränte- och valutasvappar	85 130 533	92 236 741
Totalt	374 437 630	404 829 637

PUNKT 3: POTENTIELL NETTOVINST VID AVSÄTTNING AV JORDBRUKSLAGER

Lagerbehållningen har förts t.o.m. den 30 september 2003 och den extra avskrivningen har beräknats fram till samma dag. De beräknade försäljningspriserna för produkter i offentliga lager kan komma att ändras beroende på marknadssituationen. Översynen av marknadspriserna i februari 2004 gav en potentiell vinst på 259,2 miljoner euro (2002 var den potentiella förlusten 22,56 miljoner euro) i förhållande till slutet av budgetåret 2003.

JORDBRUKSLAGER PER DEN 30 SEPTEMBER 2003

PRODUKT

Mängd

(ton)

Bokfört värde

(i miljoner euro)

(a)

Förväntat försäljningsvärde

(i miljoner euro)

(b)

Potentiell förlust/vinst

(i miljoner euro)

(c = a-b)

Vete av brödkvalitet

1 179 085

124,22

153,28

29,06

Durumvete

0,00

Korn

800 171

84,36

101,62

17,26

Råg

4 715 731

338,77

528,16

189,39

Majs

16 675

1,56

2,33

0,77

Durramjöl

10 691

1,00

1,41

0,41

Summa spannmål

6 722 353

549,91

786,80

236,89

Ris

700 531

93,72

84,06

– 9,66

Olivolja

0,00

Alkohol, off. lagr. (1)

3 497 230

42,01

48,96

6,95

Alkohol, blandad lagring (1)

102 606

1,61

1,44

– 0,17

Summa alkohol

3 599 836

43,62

50,40

6,78

Smör

226 937

253,31

281,27

27,96

Skummjölkspulver

200 039

296,89

282,09

– 14,80

Summa mjölkprodukter

426 976

550,20

563,36

13,16

Ben/slaktkroppar

22 212

19,98

23,77

3,79

Urbenat nötkött

6 101

9,18

17,39

8,21

Slaktkroppsekvivalenter

8 972

Summa nötkött

31 184

29,16

41,16

12,00

Totaltsumma:

1 266,61

1 525,78

259,17

a)	faktiska uppgifter per den 30 september 2003,
b)	efter avskrivning bygger på förväntade försäljningspriser som angavs i den konjunkturmässiga revideringen i februari 2004 enligt budgetkursen 1 euro = 1,02 dollar.
c)	+ = vinst/ - = förlust.

PUNKT 4: BEDRÄGERIER OCH OEGENTLIGHETER

Strukturåtgärder:

Uppgifterna i tabellen nedan bygger på medlemsstaternas formella meddelanden enligt förordning nr 1681/94, med beloppen fördelade per medlemsstat. Tabellen visar skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna angivit som återstående att återvinna (beräknade antingen på ett konstaterat belopp eller på en bedömning) och de belopp som angivits som omöjliga att återvinna.

Eventualtillgångar med koppling till fall av bedrägeri och oegentligheter

1000 euro
Medlemsstat	31.12.2003	31.12.2002
Belgien	2 505	1 448
Danmark	5 897	3 984
Tyskland	380 007	170 722
Grekland	15 394	20 498
Spanien	62 253	63 673
Frankrike	24 647	28 351
Irland	8 715	6 339
Italien	170 889	148 552
Luxemburg	9	0
Nederländerna	16 614	20 128
Österrike	2 578	650
Portugal	42 074	17 524
Finland	1 612	1 422
Sverige	586	366
Förenade kungariket	81 583	77 260
Totalt	815 363	560 917

De belopp som anges visar snarast ett teoretiskt maximum för hur mycket som kan komma att återvinnas till gemenskapsbudgeten, och detta av följande skäl:

—	Medlemsstaterna anmäler inte alltid resultaten av uppbördsåtgärder (och framför allt inte särskilt snabbt).

—

Medlemsstaterna är skyldiga att informera kommissionen om möjligheterna till återvinning men det är omöjligt att mer bestämt avgöra hur mycket av de utestående beloppen som faktiskt kommer att kunna återvinnas. Tillämplig nationell lagstiftning tillåter ibland en preskriptionstid på 30 år, vilket gör att nationella förvaltningar ofta inte vill förklara en uppbörd som formellt omöjlig, även om chanserna är minimala. När det gäller strukturåtgärder är medlemsstaterna numera skyldiga att lämna in en årlig redogörelse till kommissionen för de belopp som ännu inte efter återkrav har betalats tillbaka (artikel 8 i förordning nr 438/2001) vilket möjliggör bättre kontroller av den faktiska situationen.

—	Även om den berörda medlemsstaten inlett uppbördsförfaranden inom utsatt tid ger detta inga garantier för ett positivt resultat. Detta gäller t.ex. då ett betalningskrav bestrids i domstol.

—

Samfinansiering av enskilda projekt görs inom ramen för de fleråriga programmen. Innan ett flerårigt program avslutats går det inte att exakt fastställa vilka belopp som återstår att uppbära, eftersom belopp som varit föremål för oegentligheter på vissa villkor kan fördelas om till andra projekt som skötts korrekt, och eftersom utbetalning i olika omgångar, särskilt slutbetalningen, i vissa fall gör det möjligt att reglera utgifterna. Framhävas bör att tabellens siffror är preliminära och att de bygger på anmälningar som mottagits och behandlats fram till slutet av mars 2004. Det kan därför inte uteslutas att dessa siffror kan komma att ändras på grundval av ytterligare rapporter som kommer in sent.

Den information som tillhandahålls av medlemsstaterna räcker inte till någon tillräckligt precis uppskattning av utsikterna för uppbörd i de enskilda fallen.

När de konsoliderade rapporterna om genomförandet av budgeten upprättades hade årsrapporten om bedrägeribekämpningen för 2003 ännu inte antagits.

PUNKT 5: BERÄKNING AV FORDRINGAR

Före varje åtgärd eller situation som kan medföra eller ändra en fordran för gemenskaperna skall den behörige utanordnaren göra en beräkning av fordringen. I den beräknade fordran skall anges typ av inkomst och vilken budgetpost som berörs samt, om möjligt, gäldenärens identitet och en uppskattning av beloppet. Om annat ej följer av artikel 161.2 i budgetförordningen ger beräkningen av fordringarna inte upphov till några åtagandebemyndiganden. Beräkningen av fordringar fastställs när betalningskravet har upprättats, det vill säga när fordran är säker, likvid och förfallen till betalning.

Tabellen nedan visar fördelningen mellan medlemsstaterna av det uppskattade antalet fordringar som förts in under beteckningen ”p.m.” avseende egna medel.

Uppskattning av antalet införda fordringar

Medlemsstat	Jordbrukstullar	Socker avgifter	Tullar	Momssaldon	BNI-saldon	Dröjsmålsränta	Totalt
Belgien	2	0	7	4	1	20	34
Danmark	0	0	3	1	1	18	23
Tyskland	0	1	25	5	1	42	74
Grekland	0	0	6	7	1	5	19
Spanien	2	0	10	3	1	19	35
Frankrike	1	0	9	9	1	17	37
Irland	0	0	0	1	1	6	8
Italien	0	0	6	12	1	9	28
Luxemburg	0	0	2	2	1	0	5
Nederländerna	0	0	6	2	1	16	25
Österrike	0	0	3	3	1	4	11
Portugal	0	0	6	6	1	10	23
Finland	0	0	6	4	1	6	17
Sverige	0	1	5	19	14	18	57
Storbritannien	3	0	14	7	1	28	53
Totalt	8	2	108	85	28	218	449

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

PUNKT 1: LÄMNADE GARANTIER

1.1. Lån som beviljas av Europeiska investeringsbanken (EIB) ur dess egna medel till förmån för tredje land

Den rättsliga grunden för garantin är lån som Europeiska investeringsbanken beviljat per den 31 december 2003 (inklusive utlåning till tre medlemsstater före anslutningen). Gemenskapernas garanti är dock begränsad till en viss procentandel (65 %, 70 %, 75 % eller 100 %) av taket för de beviljade krediterna. När taket inte uppnås omfattar gemenskapsgarantin det Totalta utestående beloppet.

Den 31 december 2003 uppgick det utestående beloppet till Totaltt 13 573 miljoner euro (2002 uppgick det till 13 757 miljoner euro) och därför är detta den maximala risk som gemenskaperna ställts inför.

För lån som beviljas med garanti i gemenskapens budget tar EIB också upp garantier från tredje part (stater och offentliga eller privata finansinstitut). Kommissionen är i sådana fall sekundär garant. Garantin i gemenskapens budget omfattar endast den politiska risken i fråga om garantier som ges i form av riskdelning. Övriga risker täcks av EIB i fall där den första garanten inte uppfyller sina åtaganden.

För garantier som inte ges i form av riskdelning täcks alla risker av gemenskapsbudgeten i de fall där den första garantigivaren inte uppfyller sina åtaganden. Om den första garanten är en offentlig myndighet är risken normalt begränsad till den politiska aspekten, men när det är fråga om ett institut eller ett privat bolag kan gemenskapsbudgeten också tvingas täcka den kommersiella risken.

Lån som beviljas av EIB ur dess egna medel till förmån för tredje land garanteras av gemenskapsbudgeten enligt följande:

EIB-LÅN SOM GARANTERAS AV GEMENSKAPERNA

(Miljoner euro)
	”Riskdelning” 31.12.2003	”Ej riskdelning” 31.12.2003		Utestående 31.12.2003 Totalt	Utestående 31.12.2002 Totalt
	”Riskdelning” 31.12.2003	Myndighet	Privat företag	Utestående 31.12.2003 Totalt	Utestående 31.12.2002 Totalt
Garanti till 65 %	1 006	2 170	332	3 508	2 589
Garanti till 70%	726	3 225	656	4 607	4 587
Garanti till 75%	0	2 376	396	2 772	3 255
Garanti till 100%	0	1 900	786	2 686	3 326
Totalt	1 732	9 671	2 170	13 573	13 757

1.2. Garantier tecknade av Europeiska investeringsfonden (EIF)

Den 31 december 2003 undertecknade EIF garantier och åtaganden i riskkapitalprojekt på Totaltt 3 055,3 miljoner euro, varav 1 357,4 miljoner euro gäller portföljen för garantiåtgärder för projekt avseende utvecklingen av de transeuropeiska näten, som har överförts till EIB (det berörda avtalet undertecknades tillsammans med EIB den 7 december 2000). EIB tar på sig riskerna i samband med transaktionerna (med EIF som fortsatt garantigivande part i enlighet med garantiavtalen) och har i gengäld rätt att ta ut relaterade avgifter (användningsavgift+åtagandeavgift) från intermediärerna. Om man bortser från dessa belopp – eftersom EIB inte tar någon ekonomisk risk – uppgick de utställda garantierna och åtagandena i fråga om riskkapitalåtgärder från EIF Totaltt till 1,697,9 miljoner euro den 31 december 2003. För Europeiska gemenskaperna innebär detta en maximal potentiell risk på 509,4 miljoner euro, eftersom Europeiska gemenskaperna bidrar med 30 % till EIF:s kapital. Europeiska gemenskaperna har tecknat kapital på Totaltt 600 miljoner euro, varav 20 % har betalats in.

I årsredovisningarna för 2002 upptogs Europeiska gemenskaperna felaktigt en eventualförpliktelse som gäller dessa garantier avseende transeuropeiska nät. Jämförelsetalen har nu justerats – i själva verket skulle de utestående garantibeloppen och åtagandena i fråga om riskkapitalåtgärder ha varit 1 562 miljoner euro (varav gemenskapernas andel 468,6 miljoner euro).

Eftersom EIF använder sig av kapitalandelsmetoden, beaktas inte bara kapitalet vid beräkningen av det maximala åtagandet av gemenskapsbudgeten, utan också gemenskapernas andel av EIF:s egna medel. Gemenskapernas andel av EIF:s egna medel uppgår till 170,2 miljoner euro (under 2002 var de 166,5 miljoner euro), se anmärkning IV.A Tillgångar. Det ännu ej inbetalda kapitalet uppgår till 480 miljoner euro. Detta innebär att Europeiska gemenskaperna i värsta tänkbara fall inte skulle behöva betala tillbaka någonting om alla garantier drogs tillbaka och därför har eventualförpliktelsen för 2003 eller 2002 utelämnats.

Noteras bör att Europeiska gemenskaperna tecknat kapital som till 80 % ännu inte betalats in och det tas därför upp som eventualförpliktelser under de åtaganden som inte förs in i balansräkningen (punkt 7).

1.3. Garantier för finansiell verksamhet

Beloppet gäller garantier som lämnats av gemenskaperna i samband med JOP Facility 3. Gemenskapernas risk är utjämnad till de nivåer som framgår av de angivna beloppen.

PUNKT 2: SVAPPAR SOM INNEBÄR ÅTAGANDEN

Detta är svappar som kommissionen och EKSG under avveckling åtagit sig och som var utestående vid årets slut.

Svappar som innebär åtaganden

(Euro)
	31.12.2003	31.12.2002
Kommissionen: valutasvappar	130 000 000	135 000 000
EKSG under avveckling: räntesvappar	164 307 097	187 592 896
EKSG under avveckling: ränte- och valutasvappar	88 085 042	88 085 042
Totalt	382 392 139	410 677 938

PUNKT 3: EUGFJ:s GARANTISEKTION

3.1. Utgifter från den 16 oktober 2003 till den 31 december 2003

För garantisektionen vid EUGFJ gäller det betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 oktober 2002 t.o.m. den 15 oktober 2003, varför åtagande och godkännande av utgifter skulle föreläggas räkenskapsföraren senast den 31 januari 2004. Betalningar som medlemsstaterna verkställt mellan den 16 oktober och den 31 december 2003 tas upp som åtaganden utanför balansräkningen.

3.2. Avslutning av räkenskaperna

Skuldförbindelser gentemot medlemsstaterna i samband med avslutningen av räkenskaperna. De slutliga beloppen och vilket år de skall belasta budgeten beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar.

3.3 Potentiell skuld i väntan på domstolens dom

Potentiell skuld gentemot en medlemsstat i samband med ett förfarande som inletts vid domstolen avseende korrigering av förskott.

3.4 Potentiella skulder i samband med domar som ännu inte verkställts

Potentiella skulder som kommissionen inte har fattat något beslut om vid datumet för avslutningen av räkenskaperna eller för vilka de berörda parterna skall komma överens om formerna för ersättning.

PUNKT 4: BÖTER

Eftersom böter som kommissionen utdömer för överträdelser av konkurrensreglerna tas upp i budgetårets resultat, har man beslutat att både böter som överklagats20 och sådana som eventuellt kommer att överklagas, i väntan på ett beslut från domstolen, skall tas upp som eventualförpliktelser bland de åtaganden som inte förs in i balansräkningen. Denna eventualförpliktelse behålls till dess att domstolen fattat sitt beslut (se förklarande anmärkning till balansräkningen - tillgångar VII b.4).

Utestående böter

(miljoner euro)
År	Inlämnade överklaganden				Preliminära betalningar, inget överklagande känt	Inget överklagande känt, inga belopp erhållna	Totalt
År	Med bankgarantier	Preliminära betalningar som gjorts	Varken betalning eller garanti	Totalt	Preliminära betalningar, inget överklagande känt	Inget överklagande känt, inga belopp erhållna	Totalt
Före 2003	1 173,8	1 350,3	171,5	2 695,6	0,0	16,9	2 712,5
2003	14,0	10,4	15,2	39,6	12,3	375,8	427,7
Totalt	1 187,8	1 360,7	186,7	2 735,2	12,3	392,7	3 140,2

Tabellen omfattar de böter som ålagts av kommissionen och som fortfarande behandlas av behörig domstol vid datumet för avslutningen av räkenskaperna. När gäldenären har delgetts beslutet om böter kan denna överklaga beslutet till EG-domstolen. Enligt artikel 242 i EG-fördraget skall dock det huvudsakliga bötesbeloppet betalas inom fastställd tidsfrist, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten. Gäldenären kan i detta fall antingen lämna en bankgaranti eller betala ett preliminärt bötesbelopp.

Det är först efter EG-domstolens slutliga dom som räkenskapsföraren inkasserar det bötesbelopp som fastställts i domstolsavgörandet och/eller eventuellt återbetalar en relevant del av gäldenärens preliminära betalning, plus relevant ränta på huvudbeloppet.

Ränta som utgått på preliminära betalningar (100,8 miljoner euro) ingår i resultatet av justeringarna för året men också som en eventualförpliktelse för att markera att beloppen inte är helt tillförlitliga.

PUNKT 5: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

Vad gäller differentierade anslag återstod den 31 december 2003 åtaganden att fullgöra till ett belopp av Totaltt 103,9 miljarder euro, varav 1 264,6 miljoner euro utgjordes av betalningsbemyndiganden som överförts från 2003 till 2004. De utgör redan en del av budgetsaldot i form av belopp som belastar budgeten och ingår således inte i de potentiella skulderna. Summan av de utestående åtagandena (102,6 miljarder euro) utgör det maximala potentiella åtagandet.

Den totala summan av utestående åtaganden har ökat under det senaste årtiondet och största delen av denna ökning är kopplad till den parallella ökningen av åtagandebemyndiganden, men också till att de betalningar som bygger på åtagandena verkställs senare. Det är viktigt att påpeka att de så kallade normala utestående åtagandena är en direkt och berättigad följd av hur gemenskapsbudgeten genomförs. Ökningen av utestående åtaganden (före överföringen) var 5 under 2003, jämfört med 14 % 2002, huvudsakligen p.g.a. den gradvis stabiliserade situationen för strukturfonderna 2003.

I en gemensam förklaring av den 25 november 2002 underströk kommissionen, parlamentet och rådet behovet av att kontrollera de utestående beloppen och att eliminera ”onormala utestående åtaganden” på medellång sikt. Beloppet för de utestående åtaganden som kan betraktas som onormala definieras enligt en gemensam överenskommelse i denna deklaration som bestående av vilande åtaganden för vilka inga betalningar har gjorts under de två sista budgetåren, samt tidigare åtaganden, vilka varit införda i budgeten under minst fem budgetår.

Till följd av denna förklaring åtog sig kommissionen att i slutet av 2003 tillsammans med det preliminära budgetförslaget för 2004 lägga fram resultaten av kommissionens undersökningar av de ärenden som förts in senast den 31 december 2002 och som kan betraktas som onormala. Vidare tillhandahöll kommissionen, i enlighet med kraven i den gemensamma förklaringen, lägesrapporter om redovisningssituationen den 31 mars respektive 31 juli 2003 som i första hand är inriktade på de budgetposter som anges i bilagan till förklaringen. I dessa rapporter informerades budgetmyndigheten om resultaten av denna undersökning, inklusive de åtgärder som vidtagits av kommissionen för att se till att onormala återstående åtaganden inte på nytt uppstår i framtiden.

Detta var resultaten, som omfattar 99,9 % av kommissionens partiellt onormala åtaganden, i slutet av 2003:

(Miljoner euro)
	Strukturåtgärder	Inre politik	Externa åtgärder	Stöd inför anslutningen	Totalt
Potentiellt onormala utestående åtaganden i början av 2003, varav:	13 249	1 225	2 573	226	17 273
betalda 2003	3 005	346	542	63	3 956
frigjorda 2003	2 110	250	358	20	2 738
belopp som dragits av efter undersökning av åtagandena	8 130	628	1 673	143	10 574
Potentiellt onormala utestående åtaganden som inte undersökts under 2003	4	1	0	0	5

När potentiellt onormala utestående åtaganden har bibehållits, har det skett efter undersökningar från fall till fall. Åtaganden kan bibehållas när det föreligger en rimlig motivering till detta och undersökningar visar att betalning kommer att ske.

PUNKT 6: RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN SOM INTE MOTSVARAS AV NÅGOT BUDGETMÄSSIGT ÅTAGANDE

Dessa eventualförpliktelser har sitt ursprung i de rättsliga åtaganden som kommissionen ingått och som inte täcks av de åtagandebemyndiganden som förts in i budgeten.

På grundval av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet och mer generellt i gällande budgetlagstiftning måste följande utgifter upptas som åtaganden utanför balansräkningen till följd av omfattningen av de ekonomiska åtaganden som de ger upphov till.

—

Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden utgör utgiftsmål och normalt fattas beslut om åtaganden för hela det anslag som tas upp i budgetplanen. Det handlar alltså om en bedömning av maximibeloppet för potentiella åtaganden (punkt 6.1 och 6.2).

En andra nivå av mer tvingande åtaganden uppstår när det finns ett rättsligt beslut för varje enskilt program eller projekt (se tabellen nedan).

—

ISPA: ISPA-förordningen ger inte i sig utrymme för några åtaganden utanför balansräkningen. Där föreskrivs nämligen varken några årliga anslag eller ens något Totaltanslag. Enligt bestämmelserna fastställs detta varje år av budgetmyndigheten i enlighet med budgetplanen. Taken i rubrik 7 (stöd inför anslutningen) är inte några utgiftsmål och det interinstitutionella avtalet möjliggör en viss flexibilitet mellan olika föranslutningsinstrument. Däremot genererar ISPA ansvarsförbindelser via de enskilda projekten eftersom de består av flera årliga delutbetalningar varav endast den första omfattas av ett budgetmässigt åtagande vid antagandet av beslutet (punkt 6.3).

—

Åtaganden som ingåtts i samband med finansprotokoll som slutits med tredje land i medelhavområdet: beloppet i punkt 6.4 utgör differensen mellan det Totalta beloppet för de protokoll som undertecknats och de budgetåtaganden som förts in på kontona. Ökningen för dessa potentiella skulder motsvarar åtaganden som dragits tillbaka under 2003. Dessa protokoll utgör internationella avtal som inte kan avslutas utan båda parters medgivande, även om avslutningsprocessen redan är igång.

—	Åtaganden som ingåtts med enskilda utomstående parter för bestämda belopp och fastställda perioder (punkt 6.5-6.6) för andra åtgärder under rubrik 4 Externa åtgärder.

—	Se punkt 7.3 nedan samt kommentaren till balansräkningen i VII.B.4 för närmare uppgifter om Galileoprogrammet (punkt 6.7).

Övriga fleråriga program innehåller inga åtaganden som måste redovisas bland ansvarsförbindelserna: utgifter för kommande budgetår kräver fortfarande årliga beslut av budgetmyndigheten eller en utveckling av det befintliga regelverket.

Åtaganden för fleråriga program

(Miljoner euro)
Strukturåtgärder (2)	Disponibla belopp i budgetplanen (löpande priser) (a)	Rättsliga åtaganden som ingåtts 2000-2003 (b)	Budgetåtaganden som ingåtts 2000/2003 (3) (c)	Maximala potentiella åtaganden (a-c)	Rättsliga åtaganden som inte utnyttjats (b-c (4))
Mål 1	147 098	138 809	80 919	66 179	57 890
Mål 2	24 242	23 230	13 810	10 432	9 420
Mål 3	26 054	24 946	14 467	11 587	10 479
FFU (utom mål 1)	1 198	1 148	661	537	487
Gemenskapsinitiativ	11 295	11 140	5 241	6 054	5 899
Totalt	209 887	199 273	115 098	94 789	84 175

De rättsliga åtaganden som saknar budgetåtagande uppgår till 84,2 miljarder euro (under 2002 uppgick de till 114,7 miljarder euro) och motsvarar skillnaden mellan värdet på de program som kommissionen fattat beslut om den 31 december 2003 och det belopp för budgetåtaganden som motsvarar dessa program och som genomförts under perioden 2000-2003.

Sammanhållningsfonden

Miljoner euro

Totalta anslag 2000-2006 (5)

(a)

Budgetåtaganden

(b)

Maximal potentiella åtaganden

(a-b)

19 519

11 030

8 489

ISPA (strukturpolitik)

Miljoner euro

ISPA-bidrag till projekt som kommissionen antagit under perioden 2000–2003

(a)

Budgetåtaganden

(b)

Maximal potentiella åtaganden

(a-b)

6 893

4 340

2 553

PUNKT 7: MEDVERKAN I NÄRSTÅENDE ORGANISATIONER

Denna summa motsvarar ännu ej betalda aktier som kommissionen tecknat sig för.

7.1. Ej inbetalt aktiekapital: EBRD

(Miljoner euro)
EBRD	Totalt kapital i EBRD	Kommissionens andel
Kapitaltillgångar	20 000	600
Inbetald del	– 5 250	– 157,5
	14 750	442,5

7.2. Ej inbetalt aktiekapital: EIF

(Miljoner euro)
EIF	Totalt kapital i EIF	Kommissionens andel
Kapitaltillgångar	2 000	600
Inbetald del	– 400	– 120
	1 600	480

7.3. Ej inbetalt aktiekapital: Galileoprogrammet

(Miljoner euro)
Galileo	Galileo: Totalt kapital	Kommissionens andel
Kapitaltillgångar	570	520
Inbetald del	– 132	– 122
Obetald del	438	398
Belopp som förts upp som utestående åtaganden	Ej tillämpligt	– 200
Eventualskulder	Ej tillämpligt	198

Gemenskapens bidrag till Galileoprogrammet uppgår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 till 520 miljoner euro. Detta åtagande gäller under fyra år med slut den 20 maj 2006. Under 2002 har budgetåtaganden bokförts för 240 miljoner euro, bidrag på 120 miljoner euro har betalts ut och resterande 120 miljoner euro har förts upp som utestående åtaganden. De 2 miljoner euro som blev ränteintäkterna från kommissionens bidrag behandlades som en ökning av dess andel. Åtaganden om ytterligare 80 miljoner euro gjordes under 2003 utan ytterligare betalningar och ingår också i de utestående åtagandena (ovan) och därmed avräknade från de ej inbetalda beloppen.

PUNKT 8: FOND FÖR NÖDFALLSÅTGÄRDER PÅ VETERINÄROMRÅDET

Under denna rubrik samlas främst de belopp som rör mul- och klövsjukan, men också andra kostnader för sjukdomsbekämpning som eventuellt kan behöva tas upp i gemenskapsbudgeten. De införda beloppen motsvarar den potentiella maximala skulden, minus belopp som redan är införda som avsättningar.

Det största beloppet gäller mul- och klövsjukekrisen, främst i Storbritannien, som pågick mellan februari och september 2001. Finansiella kontroller pågår på plats med avseende på Storbritanniens enda återstående krav på 483 miljoner euro, medan en avsättning på 40 miljoner euro återfinns i redovisningen vid årets slut. Därför är differensen mellan det Totalta kravet och det avsatta beloppet, i detta fall 443 miljoner euro, inräknat som en eventualförpliktelse här. Beloppet står i relation till liknande krav från andra medlemsstater.

PUNKT 9: RENOVERING AV BERLAYMONT-BYGGNADEN

Ett avtal undertecknades mellan kommissionen, belgiska staten och S.A. Berlaymont 2002 den 13 november 2002. Den innehåller bland annat ett fastställt maximipris som kommissionen skall betala samt en bestämd frist för när fastigheten skall vara inflyttningsklar. Hyrköpsavtalet (27 år) för Berlaymont-byggnaden har fortfarande inte undertecknats. Det belopp som införts som eventualförpliktelse motsvarar byggnadens värde före renoveringen (49 578 705 euro) och ett schablonbelopp (503 300 502 euro) som täcker renoveringskostnaderna och samtliga övriga kostnader.

Byggnaden har ännu inte införts i gemenskapernas balansräkning av den 31 december 2003, eftersom något hyrköpskontrakt ännu inte har undertecknats och ingen betalning skett under 2003.

PUNKT 10: LÅNGFRISTIGA HYRESKONTRAKT

10.1. Fastigheter

Posten avser tillgångar som omfattas av långfristiga hyreskontrakt (ursprunglig löptid på minst fem år) och som inte uppfyller villkoren för att tas upp bland tillgångarna i balansräkningen. Beloppen avser utestående åtaganden där betalning skall verkställas under kontraktets löptid, med undantag för domstolens huvudbyggnad som hyrs på obegränsad tid och där beloppen istället avser årshyran. Beloppet 2,1 miljoner euro motsvarar här årshyran.

De Totalta beloppen för de fastigheter som hyrs fördelas enligt följande:

Miljoner euro
Institution	Belopp
Parlamentet	91,1
Rådet	240,1
Kommissionen	1 038,1
EG-domstolen	2,1
Revisionsrätten	8,3
Totalt	1 379,7

I enlighet med ramavtalet, som undertecknades den 15 december 1999, avseende uppförandet av en eller flera utbyggnader av revisionsrättens fastigheter åtar sig den luxemburgska staten att till revisionsrätten överlåta hyresmans byggnadsrätt för en första utbyggnad till priset av en (1) euro och med en varaktighet som inte överstiger 49 år. Eventuella senare överlåtelser av hyresmans byggnadsrätt för andra tomter som behövs för att genomföra andra utbyggnader får inte överstiga den överenskomna löptiden för den byggnadsrätt man enats om för den första utbyggnaden.

Den luxemburgska staten åtar sig dessutom att när som helst sälja tomterna till ett marknadspris som fastställts av gemensamt anlitade experter. Domstolen åtar sig för sin del att inleda förfarandet för att förvärva tomterna från den luxemburgska staten. För detta ändamål kommer den att begära nödvändiga medel från budgetmyndigheten.

Kommissionen fortsätter förhandlingarna med ägaren till en fastighet för vilken hyran tillfälligt har betalats sedan 1999. Syftet med förhandlingarna är att till dess att byggnaden uppfyller normerna fastställa hyresvärdet på en nivå som inte överstiger det förskott som är fastställt i nuvarande avtal.

PUNKT 11: BELOPP SOM AVSER RÄTTSFALL

11.1 Skatt till Bryssels huvudstadsregion

Bryssels huvudstadsregion (Bruxelles-capitale) införde 1992 en skatt på fastighetsförhyrning och visst fastighetsinnehav. Kommissionen har begärt undantag från skatten hos de lokala myndigheterna under åberopande av protokollet om immunitet och privilegier. Det underhandsbesked som gavs var positivt.

De rättsliga förfaranden som inletts av vissa ägare till de fastigheter som kommissionen hyr har dock inneburit en förändring av situationen. Den belgiska kassationsdomstolen avslog kommissionens begäran i en dom av den 1 mars 2002. Kommissionen har därefter ingått förlikningavtal med vissa fastighetsägare, vilket gör att sammanlagt 9,9 miljoner euro skall erläggas under perioden 2003–2005. Ett belopp på 3,3 miljoner betalades 2003. Återstoden har förts upp som lång- och kortfristiga skulder i balansräkningen.

11.2 Tvist om godkännandet av det arbete som utförts i Charlemagne-byggnaden

Det företag som utfört renoveringsarbeten i Charlemagne-byggnaden väckte 1999 talan mot kommissionen och ägaren av byggnaden. Ett förlikningsavtal ingicks i september 2003 och innebär att kommissionens juridiska och ekonomiska intressen skyddas och att frågorna om äganderätten till byggnaden och kompletterande arbeten lösts. Avtalet trädde i kraft slutligt i maj 2004 genom att den formella förlikningen och notarialakten om överföring av äganderätten undertecknades.

11.3 Rättsliga förfaranden mot kommissionen för liden skada

Denna rubrik avser två rättsliga förfaranden som för närvarande riktas mot kommissionen för liden skada. Det första rättsliga förfarandet inleddes mot den i juni 2003 i samband med ett beslut som fattades av kommissionen. Kravet ligger på 735 miljoner euro. Kommissionen lämnade in sitt försvar i februari 2004.

I det andra fallet inleddes ett förfarande om skada i oktober 2003, vilket också skedde i anslutning till ett beslut som fattats av kommissionen. Kravet ligger på 1 664 miljoner euro. Kommissionen lämnade in sitt försvar i februari 2004.

Troligen kommer inget av fallen att avgöras före slutet av 2005. Det bör noteras att i ett rättsligt förfarande om skada enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen på ett tillräckligt allvarligt sätt brutit mot lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan den olagliga handlingen och skadan. I båda fallen har kommissionen ivrigt förnekat allt ansvar för skada.

(1) Alkoholvolymerna anges i hl.

(2) Åtaganden från kapitel B2-16 (Innovativa åtgärder och tekniskt bistånd) finns inte med i denna förteckning. eftersom de troligen inte kommer att ha givit upphov till några åtaganden som inte förts in i balansräkningen.

(3) Inklusive inställda anslag och anslag som varken utnyttjats, överförts eller övertagits under 2000, 2001, 2002 och 2003.

(4) I budgetåtagandena ingår inte de som avser nätverk när de inte görs i form av ett program i årliga delbetalningar.

(5) Tak för underrubriken för Sammanhållningsfonden i den budgetplan som gäller den 31 december 2003.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 294

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	47 årgången 30 november 2004

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Meddelanden
	Kommissionen
2004/C 294/1	Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning – Budgetåret 2003 – Volym I – Konsoliderade rapporter om budgetgenomförandet och konsoliderade årsredovisningar	1

2004/C 294/2	Revisionsrättens revisionsförklaring	99