12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/1

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/2

1.

Kommissionen mottog 30.04.2004 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1310/97 (2), genom vilken företagen Thales S.A. (”Thales”, Frankrike) och Diehl Stiftung & Co. (”Diehl”, Tyskland) förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, gemensam kontroll över det tyska företaget Diehl Luftfahrtelektronik GmbH (”DLE”), för närvarande fullständigt kontrollerat av Diehl, genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EEG) nr 4064/89, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (3).

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per telefax (nr 32/2/2964301 eller 2967244) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3390 - Thales/Diehl/DLE till:

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/3

1.

Kommissionen mottog den 30 april 2004 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1310/97 (2), genom vilken företaget Container-Terminal GmbH Rhein-See-Land-Service (”CTS”), kontrollerat av Imperial Holding Ltd., företaget Häfen-und Güterverkehr Köln AG (”HGK”), kontrollerat av Stadtwerke Köln GmbH, och företaget InfraServ GmbH&Co. Knapsack KG (”InfraServ Knapsack”), kontrollerat av BASF GmbH, Royal Dutch Shell Group, Celanese AG och Clariant AG, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över företaget Knapsack Cargo GmbH (”KCG”) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EEG) nr 4064/89, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (3).

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per telefax (nr (32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referens COMP/M.3453 – CTS/HGK/Knapsack/JV till:

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/4

1.

Kommissionen mottog 30/04/2004 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1310/97 (2), genom vilken företaget Groupe Industriel Marcel Dassault (”GIMD”, Frankrike) kontrollerat av familjen Dassault förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, fullständig kontroll över företaget Socpresse (Frankrike) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EEG) nr 4064/89, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per telefax (nr 32/2/2964301 eller 2967244) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3420 – GIMD/SOCPRESSE till:

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/5

1.

Kommissionen mottog den 30 april 2004 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1310/97 (2), genom vilken företaget NYK Reefers Limited (NYK Reefers, Förenade kungariket), som tillhör den japanska NYK-gruppen, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över företaget LauritzenCool Logistics AB (LCL, Sverige), genom förvärv av 50 % av aktierna i LCL från Lauritzen Cool AB (LauCool, Sverige).

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EEG) nr 4064/89, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (3).]

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per telefax (nr 32 2 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3346-NYK Reefers/LauritzenCool/LCL JV till:

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/6

a)

Det sammanlagda antalet förfalskningar som beslagtagits eller tagits om hand.

b)

Datum och plats för beslaget eller omhändertagandet.

c)

Ett uttalande om huruvida den behöriga myndigheten har kunnat identifiera källan till dessa förfalskade eurosedlar eller inte.

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/11

1.

Den 16 februari 2004 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till rådets förordning om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (nedan kallad ”den föreslagna förordningen”).

2.

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundar sig på artikel 123.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

3.

Enligt kommissionens motivering skall den föreslagna förordningen reglera användningen av orden ”euro” och ”eurocent” och av eurosymbolen på metallobjekt som ser ut som mynt och/eller som har samma tekniska egenskaper som mynt (medaljer och symboliska mynt) och fastställa gränser för i vilken utsträckning medaljer och symboliska mynt får likna euromynten. Syftet med den föreslagna förordningen är att skydda allmänheten mot bedrägerier och osäkerhetsmoment i samband med euromynten, eftersom det finns risk för att allmänheten tror att medaljerna och de symboliska mynten gäller som lagliga betalningsmedel om texten ”euro” eller ”eurocent” finns på dem eller om de bär eurosymbolen, och eftersom det finns risk för att medaljerna och de symboliska mynten används i bedrägerisyfte i varuautomater om de har egenskaper och storlekar som är alltför lika euromyntens egenskaper. Samtidigt åstadkommer den föreslagna förordningen harmoniserade regler för produktionen av sådana medaljer och symboliska mynt. ECB stöder målsättningen för den föreslagna förordningen och delar oron över risken för förväxling och/eller bedrägeri som medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt kan medföra.

4.

ECB konstaterar att den föreslagna förordningen har sin grund i kommissionens bedömning av att det föreligger ett behov av ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå, vilket framgår av artikel 3 sista meningen i kommissionens rekommendation 2002/664/EG av den 19 augusti 2002 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (nedan kallad ”rekommendationen”) (1). Genom den föreslagna förordningen förbjuds produktion, försäljning, import och distribution i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål av medaljer och symboliska mynt med vissa visuella egenskaper eller med en specificerad storlek som liknar euromynten. ECB delar åsikten att ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå behövs på detta område och välkomnar att kommissionen valt en förordning som lagstiftningsinstrument. Härigenom säkerställs att skyddsåtgärderna i den föreslagna förordningen tillämpas på samma sätt i hela Europeiska unionen, samtidigt som den garanterar harmoniserade regler för alla ekonomiska aktörer som producerar, distribuerar, importerar eller säljer medaljer och symboliska mynt. Vidare anser ECB att antagandet av den föreslagna förordningen är en ändamålsenlig åtgärd för att säkra eurons ställning som betalningsmedel.

5.

Den föreslagna förordningen inleds med ett antal definitioner. ECB konstaterar att definitionen av ”medaljer och symboliska mynt” i artikel 1 c i den föreslagna förordningen innebär en förbättring av definitionen i artikel 1 c i rekommendationen, särskilt som den nya definitionen uttryckligen undantar opräglade mynt avsedda för myntframställning från tillämpningsområdet. Dessutom innefattar definitionen nu medaljer och symboliska mynt som har samma tekniska egenskaper som mynt, och inte bara de som ser ut som mynt. I detta avseende välkomnar ECB att den nya definitionen av ”medaljer och symboliska mynt” är tydlig och har ett brett tillämpningsområde, eftersom detta garanterar rättssäkerheten och möjliggör en effektiv tillämpning av den föreslagna förordningen.

6.

Vad beträffar förteckningen över ansvariga myndigheter i bilaga II konstaterar ECB att medlemsstaterna, trots att det är troligt att de nationella ansvariga myndigheterna kommer att vara de myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för myntprägling, kan vilja utse andra myndigheter inom ramen för den föreslagna förordningen. ECB föreslår därför att medlemsstaterna utser de ”ansvariga myndigheterna” när den föreslagna förordningen har antagits.

7.

ECB välkomnar definitionen av ”referensområde” i artikel 1 g i den föreslagna förordningen som hänvisar till definitionen i punkt 1 i bilaga III. Punkt 1 a definierar referensområdet avseende storleken på medaljer och symboliska mynt som ”ett antal kombinationer av värden inom referensvärdena avseende diameter respektive kanthöjd”. I punkt 1 b och c anges de tekniska specifikationerna för ”referensvärdet för diameter” och ”referensvärdet för kanthöjd”. ECB anser att inkluderandet av en definition av ”referensområde” i den föreslagna förordningen ökar rättssäkerheten vid tillämpningen av den föreslagna förordningen, eftersom den anger de tekniska specifikationer som avgör vilka medaljer och symboliska mynt som är förbjudna. Härigenom kan allmänheten – särskilt producenter och återförsäljare – bli mer medvetna om sina rättsliga skyldigheter vid tillverkning och/eller försäljning av medaljer och symboliska mynt.

8.

ECB välkomnar skyddsbestämmelserna i artikel 2 i den föreslagna förordningen. Skyddåtgärderna gäller i situationer där medaljer eller symboliska mynt, antingen beroende på utseende eller storlek, kan misstas för äkta euromynt. ECB noterar särskilt att det i artikel 2 a och b görs en klar skillnad mellan medaljer och symboliska mynt som bär orden ”euro”, ”eurocent” eller eurosymbolen och sådana medaljer och symboliska mynt som helt enkelt faller inom referensområdet oavsett huruvida dessa ord eller symboler förekommer på dem. I detta avseende verkar förbudet för produktion, försäljning, import och distribution i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål av båda kategorierna av medaljer och symboliska mynt vara tillräckligt för att förebygga risken för förväxling hos allmänheten. Samma målsättning, att minska risken för förväxling, ligger också bakom förbudet i artikel 2 c i den föreslagna förordningen beträffande medaljer och symboliska mynt som bär motiv som ”liknar de nationella motiven eller den gemensamma sidan av euromynten, eller motiv som är identiska med eller snarlika kantmotivet på 2-euromyntet”. ECB noterar emellertid att hänvisningen till en ”symbol som starkt påminner om eurosymbolen i kombination med angivande av ett nominellt värde” i artikel 2 b i rekommendationen inte återfinns i artikel 2 i den föreslagna förordningen. ECB rekommenderar att denna hänvisning bibehålls i den föreslagna förordningen, eftersom förekomsten av sådana symboler också skulle kunna förvirra allmänheten. ECB anser att tillämpningsområdet skulle breddas och skyddsåtgärdernas effektivitet öka om denna hänvisning togs med.

9.

Artikel 3 i den föreslagna förordningen medger undantag från de skyddsåtgärder som diskuterats ovan. ECB noterar att denna bestämmelse gäller för medaljer och symboliska mynt som inte kan misstas för euromynt, antingen därför att de storleksmässigt ligger utanför referensområdet, även om de bär orden ”euro”, ”eurocent” eller eurosymbolen utan uppgift om nominellt värde, eller därför att de trots att de storleksmässigt ligger inom referensområdet inte kan misstas för euromynt p.g.a. sin form eller sitt material. ECB konstaterar att sådana medaljer och symboliska mynt endast anses ge upphov till mycket små risker för förväxling och därför bör tillåtas.

10.

I artikel 4 i den föreslagna förordningen föreskrivs ett undantagssystem genom att de ansvariga myndigheterna i en medlemsstat där en medalj eller ett symboliskt mynt produceras eller importeras för första gången, eller kommissionen om det är fråga om ett tredjeland, får bevilja tillstånd. ECB noterar att tillstånd som beviljas enligt artikel 4.1 skulle tillåta att orden ”euro” eller ”eurocent” används under kontrollerade former då det inte finns någon risk för förväxling. Enligt artikel 4.1 beviljas däremot inte särskilt tillstånd för användning av eurosymbolen. ECB ser inget bra skäl för att skilja mellan användningen av eurosymbolen och användningen av orden ”euro” och ”eurocent”. Vad beträffar artikel 4.1 hänvisas i kommissionens motivering uttryckligen till särskilda undantag från artikel 2 a då det bland annat ”av praktiska hänsyn är lämpligt att använda … eurosymbolen”. ECB rekommenderar därför att en hänvisning till eurosymbolen tas med i artikel 4.1 i den föreslagna förordningen. ECB konstaterar också att om ett sådant tillstånd beviljas måste uppgift om den berörda ekonomiska aktören i medlemsstaten tydligt anges på medaljen eller det symboliska myntet och uppgiften ”Gäller inte som betalningsmedel” präglas på medaljens eller det symboliska myntets åt- eller frånsida. I detta sammanhang rekommenderar ECB att artikel 4.1 innefattar en hänvisning till minimistorleken på orden ”Gäller inte som betalningsmedel”, eftersom avsaknaden av en sådan specificering medför risken att knappt läsbara bokstäver kan användas. Vidare noterar ECB att de tillstånd som beviljas enligt artikel 4.2 rör medaljer och symboliska mynt som storleksmässigt ligger inom referensområdet, förutsatt att det inte finns någon risk för förväxling och att villkoren för kombinationerna av värdena för diameter och kanthöjd och kombinationerna av värdena för diameter och metallegenskaper är uppfyllda. ECB har inga invändningar mot undantagssystemet i artikel 4 i den föreslagna förordningen, eftersom de medaljer och symboliska mynt som får tillstånd enligt artikeln måste uppfylla stränga utseendemässiga och materiella villkor för att undanröja varje tänkbar risk för förväxling.

11.

ECB noterar att artikel 4.3 i den föreslagna förordningen ger den ansvariga myndigheten i en medlemsstat eller, i förekommande fall kommissionen, behörighet att avgöra huruvida medaljer eller symboliska mynt bär motiv som liknar de nationella motiven, den gemensamma sidan av euromynten eller kantmotivet på 2-euromyntet. Även om ECB välkomnar innehållet i denna bestämmelse, skulle den vilja uppmärksamma rådet på att bestämmelsen inte utgör något undantag från skyddsåtgärderna i artikel 2 i den föreslagna förordningen, utan innebär att antingen medlemsstaterna eller kommissionen ges en befogenhet att fatta beslut. För att säkerställa rättssäkerhet och konsekvens vid tillämningen av den föreslagna förordningen, rekommenderar ECB att punkt 3 i artikel 4 flyttas till artikel 2.

12.

ECB noterar att artikel 5.2 i den föreslagna förordningen innehåller en övergångs-bestämmelse som tillåter att medaljer och symboliska mynt som givits ut innan den förslagna förordningen träder i kraft och inte uppfyller villkoren i denna, får fortsätta att användas fram till utgången av 2012. ECB tolkar det så att denna bestämmelse är nödvändig för att uppfylla de berättigade förväntningarna hos ägare och/eller innehavare av sådana medaljer eller symboliska mynt.

13.

ECB konstaterar att artikel 6 i den föreslagna förordningen medför en skyldighet för medlemsstaterna att senast 1 januari 2005 anta effektiva, proportionella och avskräckande lagar, förordningar och administrativa bestämmelser om de påföljder som skall tillämpas vid överträdelse av den föreslagna förordningen. ECB välkomnar denna bestämmelse, eftersom antagandet av ett regelsystem för sanktioner på medlemsstatsnivå utan tvekan är nödvändigt för att garantera en effektiv tillämpning av bestämmelserna i den föreslagna förordningen.

12.5.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/14

1.

Den 5 mars 2004 mottog Europeiska central-banken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till rådets förordning om sammanställning och rapportering av kvartals-visa uppgifter om den offentliga sektorns skuldsättning (nedan kallad ”den föreslagna förordningen”).

2.

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundar sig på artikel 105.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, eftersom uppgifterna som skall sammanställas och rapporteras i enlighet med den förslagna förordningen kommer att bredda täckningsområdet för kvartalsvisa uppgifter över offentlig statistik som finns tillgängligt för ECB:s penningpolitiska analys. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för ECB har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

3.

Den föreslagna förordningen avser sammanställning och rapportering av kvartalsvisa uppgifter om den offentliga sektorns skuldsättning i enlighet med definitionen i rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1). Genom den föreslagna förordningen ändras inte de nuvarande rapporteringskraven vad gäller förfarandet vid alltför stora underskott.

4.

ECB välkomnar den föreslagna förordningen eftersom de uppgifter som skall sammanställas enligt denna kommer att komplettera den uppsättning kvartalsvisa statistikuppgifter över offentliga finanser som avses i handlingsplanen för statistikkrav avseende Ekonomiska och monetära unionen (EMU) (nedan kallad ”EMU-handlingsplanen”), som på begäran av Ekonfinrådet utarbetats av Europeiska kommissionen (Eurostat) i nära samarbete med ECB. EMU-handlingsplanen är ett svar på Monetära kommitténs rapport om informationskraven i EMU, som godkändes av Ekofinrådet den 18 januari 1999, samt den andra lägesrapporten om informationskraven i EMU, som godkändes av Ekofinrådet den 5 juni 2000.

5.

Den förslagna förordningen bidrar till att uppnå det övergripande målet att sammanställa ett konsekvent system av kvartalsvisa offentliga räkenskaper för Europeiska unionen och således för euroområdet. Förordningen kommer att komplettera den nuvarande uppsättning kvartalsvisa uppgifter över offentlig statistik som avses i kommissionens förordning (EG) nr 264/2000 av den 3 februari 2000 om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2223/96 på kortfristig statistik över offentliga finanser (2), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2002 av den 10 juni 2002 om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 501/2004 av den 10 mars 2004 om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (4).

6.

Eftersom det i den föreslagna förordningen anges att de kvartalsvisa uppgifterna om den offentliga sektorns skuldsättning måste rapporteras inom samma tidsfrist (tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser) som de uppgifter som framgår av de förordningar som det hänvisas till i punkt 5, kan de på ett enkelt sätt införlivas i det nuvarande systemet för kvartalsvisa offentliga räkenskaper.