ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 82E
European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

47 årgången
1 april 2004

Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

I   (Meddelanden)

 

EUROPAPARLAMENTET

 

SESSIONEN 2003—2004

 

Måndag 20 oktober 2003

2004/C 082E/1

PROTOKOLL

1

SAMMANTRÄDETS GÅNG

Återupptagande av sessionen

Justering av protokollet från föregående sammanträde

Inkomna dokument

Framställningar

Anslagsöverföringar

Parlamentets sammansättning

Utskottens och delegationernas sammansättning

Arbetsplan

Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

Forest Focus — övervakning av skogar ***II (debatt)

Badvatten ***I (debatt)

Övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet ***I (debatt)

Gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer ***I (debatt)

Skrotning inom EU av kontaminerade amerikanska krigsfartyg (uttalande följt av debatt)

Erasmus Mundus (2004-2008) ***II (debatt)

eLearning (2004-2006) ***II (debatt)

Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn * (debatt)

Föredragningslista för nästa sammanträde

Avslutande av sammanträdet

NÄRVAROLISTA

18

 

Tisdag 21 oktober 2003

2004/C 082E/2

PROTOKOLL

20

SAMMANTRÄDETS GÅNG

Öppnande av sammanträdet

Inkomna dokument

Kommissionens åtgärder till följd av parlamentets ståndpunkter och resolutioner

Beslut om brådskande förfarande

Debatt om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av framlagda resolutionsförslag)

Utvecklingen av gemenskapens järnvägar ***II — Säkerhet på gemenskapens järnvägar ***II — Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet ***II — Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå ***II (debatt)

Passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Stöd för tvåhjuliga motorfordon ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Förbudsföreläggande ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Skatt på tobaksprodukter på Korsika * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Forest Focus — övervakning av skogar ***II (omröstning)

Erasmus Mundus (2004-2008) ***II (omröstning)

eLearning (2004-2006) ***II (omröstning)

Badvatten ***I (omröstning)

Övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet ***I (omröstning)

Gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer ***I (omröstning)

Röstförklaringar

Rättelser till avgivna röster

Föredragningslista

Justering av protokollet från föregående sammanträde

Förslag till allmän budget 2004: avsnitt III — Kommissionen — Förslag till allmän budget 2004: övriga avsnitt (debatt)

Frågestund (frågor till kommissionen)

Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I (debatt)

Kvinnors rättigheter (debatt)

Strukturfonderna (debatt)

Sötningsmedel för användning i livsmedel ***II (debatt)

Tysklands pantsystem (muntlig fråga med debatt)

Föredragningslista för nästa sammanträde

Avslutande av sammanträdet

NÄRVAROLISTA

35

BILAGA I

37

BILAGA II

44

TEXTER ANTAGNA

67

P5_TA(2003)0432Passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) (KOM(2003) 145 — C5-0146/2003 — 2003/0058(COD))

67

P5_TA(2003)0433Stöd för tvåhjuliga motorfordon ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om stöd för tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) (KOM(2003) 147 — C5-0147/2003 — 2003/0059(COD))

67

P5_TA(2003)0434Elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (kodifierad version) (KOM(2003) 252 — C5-0231/2003 — 2003/0094(COD))

68

P5_TA(2003)0435Förbudsföreläggande ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (kodifierad version) (KOM(2003) 241 — C5-0230/2003 — 2003/0099(COD))

69

P5_TA(2003)0436Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (KOM(2003) 242 — C5-0222/2003 — 2003/0095(COD))

69

P5_TC1-COD(2003)0095Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr../2003 om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn

70

BILAGA

75

P5_TA(2003)0437Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (KOM(2003) 219 — C5-0191/2003 — 2003/0084(COD))

76

P5_TA(2003)0438Skatt på tobaksprodukter på Korsika *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiven 92/79/EEG och 92/80/EEG i syfte att bemyndiga Frankrike att förlänga tillämpningen av nedsatt punktskatt på tobaksprodukter som övergår till fri konsumtion på Korsika (KOM(2003) 186 — C5-0197/2003 — 2003/0075(CNS))

76

P5_TA(2003)0439Forest Focus — övervakning av skogar ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (8243/1/2003 — C5-0292/2003 — 2002/0164(COD))

78

P5_TC2-COD(2002)0164Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr../2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus)

79

P5_TA(2003)0440Erasmus Mundus ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004-2008) (8644/1/2003 — C5-0294/2003 — 2002/0165(COD))

91

P5_TC2-COD(2002)0165Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr.../2003/EG om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004—2008)

92

BILAGAGEMENSKAPSÅTGÄRDER OCH URVALSFÖRFARANDEN

100

P5_TA(2003)0441eLearning (2004-2006) ***IIEuropaparlamentets lagstifningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett flerårigt program (2004-2006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet) (8642/1/2003 — C5-0293/2003 — 2002/0303(COD))

104

P5_TC2-COD(2002)0303Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr../2003/EG om antagande av ett flerårigt program (20042006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet)

104

BILAGA

112

P5_TA(2003)0442Badvatten ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på badvatten (KOM(2002) 581 — C5-0508/2002 — 2002/0254(COD))

115

P5_TC1-COD(2002)0254Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om kvaliteten på badvatten

116

BILAGA IParametrar för badvattenkvalitet

129

BILAGA IIBedömning och klassificering av badvatten

130

BILAGA IIIBadvattenprofilen

130

BILAGA IVÖvervakningsfrekvens

131

BILAGA VStandarder för provhantering

131

P5_TA(2003)0443Övervakningsmekanism för utstläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och genomförande av Kyotoprotokollet (KOM(2003) 51 — C5-0031/2003 — 2003/0029(COD))

132

P5_TC1-COD(2003)0029Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr../2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet

133

BILAGAJÄMFÖRELSETABELL

142

P5_TA(2003)0444Gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (KOM(2002) 765 — C5-0636/2002 — 2002/0304(COD))

143

P5_TC1-COD(2002)0304Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg

143

BILAGA I

153

BILAGA II

239

BILAGA III

264

BILAGA IV

266

 

Onsdag 22 oktober 2003

2004/C 082E/3

PROTOKOLL

267

SAMMANTRÄDETS GÅNG

Öppnande av sammanträdet

Inkomna dokument

Resultaten från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003, inklusive en lägesrapport från regeringskonferensen (uttalanden följda av debatt)

Välkomsthälsning

Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter

OMRÖSTNING

Kvinnors rättigheter (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Sötningsmedel för användning i livsmedel ***II (omröstning)

Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I (omröstning)

Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn * (omröstning)

Strukturfonderna (omröstning)

Marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken (omröstning)

Röstförklaringar

Rättelser till avgivna röster

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

Justering av protokollet från föregående sammanträde

De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002) (debatt)

Nästa toppmöte mellan Europeiska unionen och Ryssland, inbegripet situationen i Tjetjenien (6 november 2003) (uttalanden följda av debatt)

Initiativ för ett universellt moratorium för dödsstraff inom ramen för FN (uttalanden följda av debatt)

Frågestund (frågor till rådet)

Fred och värdighet i Mellanöstern (debatt)

Entreprenörskap i Europa — Industripolitiken i ett utvidgat Europa (debatt)

Brottsofferersättning * (debatt)

Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader * (debatt)

Situationen i Bolivia (uttalande följt av debatt)

Föredragningslista för nästa sammanträde

Avslutande av sammanträdet

NÄRVAROLISTA

278

BILAGA I

280

BILAGA II

284

TEXTER ANTAGNA

288

P5_TA(2003)0445Sötningsmedel för användning i livsmedel ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (9714/1/2003 — C5-0299/2003 — 2002/0152(COD))

288

P5_TC2-COD(2002)0152Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den 22 december 2003 om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel

288

BILAGA

291

P5_TA(2003)0446Ansvarsförsäkring för motorfordon ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon (KOM(2002) 244 — C5-0269/2002 — 2002/0124(COD))

297

P5_TC1-COD(2002)0124Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon

297

P5_TA(2003)0447Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om kommissionens förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) (KOM(2003) 348 — C5-0302/2003 — 2003/0127(CNS))

307

P5_TA(2003)0448StrukturfondernaEuropaparlamentets resolution om strukturfonderna: utvecklingen av de utestående åtagandena och behoven för 2004 (2002/2272(INI))

310

 

Torsdag 23 oktober 2003

2004/C 082E/4

PROTOKOLL

316

SAMMANTRÄDETS GÅNG

Öppnande av sammanträdet

Inkomna dokument

Torskbeståndet * (debatt)

OMRÖSTNING

Förslag till Europeiska unionens allmänna budget — Budgetåret 2004 (omröstning)

Förslag till allmän budget 2004: avsnitt III (omröstning)

Förslag till allmän budget 2004: övriga avsnitt (omröstning)

Brottsofferersättning * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Torskbeståndet * (omröstning)

Utvecklingen av gemenskapens järnvägar ***II (omröstning)

Säkerhet på gemenskapens järnvägar ***II (omröstning)

Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet ***II (omröstning)

Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå ***II (omröstning)

Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader * (omröstning)

Yytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro * (omröstning)

Resultaten från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003, inklusive en lägesrapport från regeringskonferensen (omröstning)

De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002) (omröstning)

Initiativ för ett universellt moratorium för dödsstraff inom ramen för FN (omröstning)

Fred och värdighet i Mellanöstern (omröstning)

Entreprenörskap i Europa (omröstning)

Industripolitiken i ett utvidgat Europa (omröstning)

Situationen i Bolivia (omröstning)

Röstförklaringar

Rättelser till avgivna röster

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

Föredragningslistan

Justering av protokollet från föregående sammanträde

Utskottens och delegationernas sammansättning

Den gemensamma fiskeripolitiken (debatt)

Fiskeflottor (2001-2002) (debatt)

Reformen av de gemensamma organisationerna av marknaderna för tobak, bomull och olivolja (muntlig fråga med debatt)

Burundi (debatt)

Turkmenistan och Centralasien (debatt)

Nepal (debatt)

Tidsfrist

Parlamentets sammansättning

OMRÖSTNING

Burundi (omröstning)

Turkmenistan och Centralasien (omröstning)

Népal (omröstning)

Den gemensamma fiskeripolitiken (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Fiskeflottor (2001-2002) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Röstförklaringar

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

Tillstånd att utarbeta betänkanden — Samarbete mellan utskott — Hänvisningar till utskott — Ändring av titlar på betänkanden

Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden

Skriftliga förklaringar införda i register (artikel 51 i arbetsordningen)

Datum för nästa sammanträdesperiod

Avbrytande av sessionen

NÄRVAROLISTA

335

BILAGA I

337

BILAGA II

370

TEXTER ANTAGNA

457

P5_TA(2003)0449Budgeten för 2004 — avsnitt III — kommissionenEuropaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 — avsnitt III — kommissionen (C5-0300/2003 — 2003/2001(BUD))

457

BILAGA 1Förklaringar antagna vid förlikningssammanträdet den 16 juli 2003 mellan Europaparlamentet och rådet

468

Förklaring om budgetförfarandet för 2004 års budget

468

Förklaring om anpassningen till följd av utvidgningen av referensbeloppen i de rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet

469

Förklaring om de rättsliga grunderna för bidrag som tidigare låg under kapitel A-30

469

BILAGA 2

470

P5_TA(2003)0450Förslag till allmän budget 2004: övriga avsnittEuropaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 — avsnitt I - Europaparlamentet, avsnitt II — rådet, avsnitt IV — domstolen, avsnitt V - revisionsrätten, avsnitt VI — Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII — Regionkommittén, avsnitt VIII (A) — Europeiska ombudsmannen, avsnitt VIII (B) — Europeiska datatillsynsmannen (C5-0300/2003 — 2003/2002(BUD))

472

P5_TA(2003)0451Brottsofferersättning *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om kommissionens förslag inför antagandet av rådets direktiv om brottsofferersättning (KOM(2002) 562 — C5-0517/2002 — 2002/0247(CNS))

480

P5_TA(2003)0452Torskbeståndet *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd (KOM(2003) 237 — C5-0237/2003 — 2003/0090(CNS))

496

P5_TA(2003)0453Utvecklingen av gemenskapens järnvägar ***IIEuropaparlamententets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (8011/3/2003 — C5-0295/2003 — 2002/0025(COD))

502

P5_TC2-COD(2002)0025Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar

502

P5_TA(2003)0454Säkerhet på gemenskapens järnvägar ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (8557/2/2003 — C5-0297/2003 — 2002/0022(COD))

506

P5_TC2-COD(2002)0022Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg

506

BILAGA IGemensamma säkerhetsindikatorer

530

BILAGA IIAnmälan av nationella säkerhetsbestämmelser

532

BILAGA IIISäkerhetsstyrningssystem

533

BILAGA IVFörklaringar angående nätspecifik del av säkerhetsintyget

534

BILAGA VHuvudsakligt innehåll i rapporter om utredning av olyckor och tillbud

534

P5_TA(2003)0455Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (8556/2/2003 — C5-0298/2003 — 2002/0023(COD))

536

P5_TC2-COD(2002)0023EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg

537

BILAGA I

556

BILAGA II

557

BILAGA III

558

P5_TA(2003)0456Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (byråförordningen) (8558/2/2003 — C5-0296/2003 — 2002/0024(COD))

560

P5_TC2-COD(2002)0024Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr../2003 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå

560

P5_TA(2003)0457Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader (7247/2003 — C5-0166/2003 — 2003/0812(CNS))

580

P5_TA(2003)0458Makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/EG om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (KOM(2003) 506 — C5-0428/2003 — 2003/0190(CNS))

591

P5_TA(2003)0459Resultaten från Europeiska rådetEuropaparlamentets resolution om resultatet av Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003

592

P5_TA(2003)0460De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002)Europaparlamentets resolution om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget- 2002 (7038/2003 — C5-0423/2003 — 2003/2141(INI))

599

P5_TA(2003)0461Universellt moratorium för dödsstraffEuropaparlamentets resolution om initiativet till förmån för ett allmänt moratorium för dödsstraffet inom ramen för FN

609

P5_TA(2003)0462Fred och värdighet i MellanösternEuropaparlamentets resolution om fred och värdighet i Mellanöstern (2002/2166(INI))

610

P5_TA(2003)0463Entreprenörskap i EuropaEuropaparlamentets resolution om kommissionens grönbok Entreprenörskap i Europa (KOM(2003) 27 — 2003/2161(INI))

620

P5_TA(2003)0464Industripolitiken i ett utvidgat EuropaEuropaparlamentets resolution om industripolitiken i ett utvidgat Europa (KOM(2002) 714 — 2003/2063(INI))

627

P5_TA(2003)0465Situationen i BoliviaEuropaparlamentets resolution om situationen i Bolivia

634

P5_TA(2003)0466BurundiEuropaparlamentets resolution om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och rättsstatliga principerna i Burundi

636

P5_TA(2003)0467Turkmenistan och CentralasienEuropaparlamentets resolution om Turkmenistan och Centralasien

639

P5_TA(2003)0468NepalEuropaparlamentets resolution om Nepal

643

P5_TA(2003)0469Den gemensamma fiskeripolitikenEuropaparlamentets resolution om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om ett enhetligt och effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2003) 130 — 2003/2104(INI))

645

P5_TA(2003)0470Fiskeflottor (2001 till mitten av 2002)Europaparlamentets resolution om kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna vid utgången av 2001 och om kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna den 30 juni 2002 (KOM(2002) 446 — KOM(2002) 483 — 2002/2262(INI))

648

SV

 

I (Meddelanden)

EUROPAPARLAMENTET

SESSIONEN 2003—2004

Måndag 20 oktober 2003

1.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 82/1

PROTOKOLL

(2004/C 82 E/01)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Pat COX

Talman

1.   Återupptagande av sessionen

Sammanträdet öppnades kl. 17.00.

2.   Justering av protokollet från föregående sammanträde

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

3.   Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande dokument:

1)

rådet och kommissionen:

—

Ändrat förslag till rådets förordning om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (KOM(2003) 384 — C5-0430/2003 — 2002/0137(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: PECH

Rättslig grund:

artikel 37 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till rådets förordning om införande av vissa tekniska bestämmelser för fiskeverksamhet i området för konventionen om bevarandet av marina levande tillgångar i Antarktis (KOM(2003) 384 — C5-0431/2003 — 2002/0138(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: PECH

Rättslig grund:

artikel 37 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (KOM(2003) 561 — C5-0457/2003 — 2001/0226(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: BUDG

 

rådgivande utskott: ITRE, RETT

Rättslig grund:

artikel 156 första stycket i EG-fördraget

—

Yttrande från rådet om förslag till anslagsöverföring 25/2003 från kapitel till kapitel inom avsnitt III — kommissionen — del B — Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003 (C5-0468/2003 — 2003/2174(GBD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: BUDG

Rättslig grund:

artikel 274 i EG-fördraget

—

Förslag till rådets beslut om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Tunisien (KOM(2003) 549 — C5-0469/2003 — 2003/0213(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ITRE

 

rådgivande utskott: AFET, BUDG

Rättslig grund:

artiklarna 170, 300.2 första stycket och 300.3 första stycket i EG-fördraget

—

Förslag till rådets beslut om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko (KOM(2003) 551 — C5-0470/2003 — 2003/0211(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ITRE

 

rådgivande utskott: AFET, BUDG

Rättslig grund:

artiklarna 170, 300.2 första stycket och 300.3 första stycket i EG-fördraget

—

Utkast till rådets beslut om att låta verkningarna av rådets beslut om analys av och samarbete om falska euromynt omfatta de medlemsstater som inte har antagit euron som gemensam valuta (13203/2/2003 — C5-0471/2003 — 2003/0158(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: LIBE

 

rådgivande utskott: ECON

Rättslig grund:

artikel 308 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (KOM(2003) 583 — C5-0472/2003 — 2002/0274(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ENVI

 

rådgivande utskott: ITRE

Rättslig grund:

artikel 95 i EG-fördraget

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om användningen av frontskydd på motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (KOM(2003) 586 — C5-0473/2003 — 2003/0226(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: RETT

 

rådgivande utskott: JURI, ENVI

Rättslig grund:

artikel 95 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen (KOM(2003) 596 — C5-0474/2003 — 1998/0360(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: EMPL

 

rådgivande utskott: BUDG, LIBE, JURI, PETI

Rättslig grund:

artiklarna 18, 42 och 308 i EG-fördraget

—

Förslag till anslagsöverföring 29/2003 från kapitel till kapitel inom avsnitt III — kommissionen — del A — Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003 (SEK(2003) 132 — C5-0475/2003 — 2003/2185(GBD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: BUDG

Rättslig grund:

artikel 274 i EG-fördraget

—

Förslag till anslagsöverföring 28/2003 från kapitel till kapitel inom avsnitt III — kommissionen — del B — Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003 (SEK(2003) 133 — C5-0476/2003 — 2003/2186(GBD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: BUDG

Rättslig grund:

artikel 274 i EG-fördraget

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 571/88 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket till följd av utvidgningen (KOM(2003) 605 — C5-0477/2003 — 2003/0234(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: BUDG

 

rådgivande utskott: AGRI

Rättslig grund:

artikel 285.1 i EG-fördraget

—

Förslag till rådets beslut om ingående av ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Staten Israel (KOM(2003) 568 — C5-0478/2003 — 2003/0220(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ITRE

 

rådgivande utskott: AFET, BUDG

Rättslig grund:

artiklarna 170 och 300.2 första stycket i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1936/2001 om införande av kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiske efter vissa bestånd av långvandrande fisk (KOM(2003) 417 — C5-0479/2003 — 2002/0186(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: PECH

Rättslig grund:

artikel 37 i EG-fördraget

—

Förslag till rådets förordning om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet och om ändring av förordningarna (EG) nr 2847/93 och (EG) nr 973/2001 (KOM(2003) 589 — C5-0480/2003 — 2003/0229(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: PECH

 

rådgivande utskott: ENVI

Rättslig grund:

artikel 37 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet) (KOM(2003) 616 — C5-0481/2003 — 2003/0025(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: FEMM

 

rådgivande utskott: BUDG, LIBE

Rättslig grund:

artikel 152 i EG-fördraget

—

Förslag till rådets direktiv om fastställande av djurhälsoregler för import till gemenskapen av vissa levande hov- och klövdjur samt om ändring av direktiven 90/426/EEG och 92/65/EEG (KOM(2003) 570 — C5-0483/2003 — 2003/0224(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ENVI

 

rådgivande utskott: AGRI

Rättslig grund:

artiklarna 37 och 300.2-3 första stycket i EG-fördraget

—

Kommissionens yttrande enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (KOM(2003) 620 — C5-0484/2003 — 2002/0123(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ITRE

 

rådgivande utskott: LIBE, ECON, JURI, CULT

Rättslig grund:

artikel 95 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (KOM(2003) 564 — C5-0485/2003 — 2001/0229(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: RETT

 

rådgivande utskott: BUDG, ITRE, ENVI

Rättslig grund:

artikel 156 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen för att anpassa förteckningen över undersökningskarakteristika (KOM(2003) 594 — C5-0486/2003 — 2003/0047(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: EMPL

 

rådgivande utskott: ECON

Rättslig grund:

artikel 285 i EG-fördraget

—

Förslag till rådets beslut om undertecknande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Kinas särskilda administrativa region Macao om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (10667/1/2003 — C5-0490/2003 — 2003/0054(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: LIBE

 

rådgivande utskott: AFET

Rättslig grund:

artiklarna 63.3 och 300.2-3 första stycket i EG-fördraget

—

Förslag till rådets förordning om övergångsbestämmelser i samband med reformen av tjänsteföreskrifterna, särskilt när det gäller löner och pensioner (KOM(2003) 612 — C5-0492/2003 — 2003/0241(CNS))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: JURI

 

rådgivande utskott: BUDG

Rättslig grund:

artikel 283 i EG-fördraget

2)

parlamentets utskott

2.1)

betänkanden:

—

* Betänkande om kommissionens förslag inför antagandet av rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapernas intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) (KOM(2003) 348 — C5-0302/2003 — 2003/0127(CNS)) — utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Hermange

(A5-0319/2003).

—

* Betänkande om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader (7247/2003 — C5-0166/2003 — 2003/0812(CNS)) — utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Robert J.E. Evans

(A5-0326/2003).

—

Betänkande om nytt partnerskap för Afrikas utveckling (Nepad) — (2003/2106(INI)) — utskottet för utveckling och samarbete.

Föredragande: Bébéar

(A5-0329/2003).

—

* Betänkande om förslaget till rådets direktiv om brottsofferersättning (KOM(2002) 562 — C5-0517/2002 — 2002/0247(CNS)) — utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Angelilli

(A5-0330/2003).

—

Betänkande om meddelandet från kommissionen om ett enhetligt och effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2003) 130 — C5-0240/2003 — 2003/2104(INI)) — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Figueiredo

(A5-0331/2003).

—

Betänkande om årsrapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultaten av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna vid utgången av 2001 och om rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna den 30 juni 2002 (KOM(2002) 446 — C5-0575/2002 — 2002/2262(INI)) — Fiskeriutskottet.

Föredragande: McKenna

(A5-0332/2003).

—

Betänkande om valet 2004: Hur man garanterar en balanserad representation för kvinnor och män — 2003/2108(INI)) — Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

Föredragande: Dybkjær

(A5-0333/2003).

—

Betänkande om kränkning av kvinnors rättigheter och EU:s internationella förbindelser — (2002/2286(INI)) — Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

Föredragande: Smet

(A5-0334/2003).

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på badvatten (KOM(2002) 581 — C5-0508/2002 — 2002/0254(COD)) — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Maaten

(A5-0335/2003).

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (kodifierad version) (KOM(2003) 241 — C5-0230/2003 — 2003/0099(COD)) — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Gargani

(A5-0337/2003). (Förenklat förfarande — artikel 158.1 i arbetsordningen)

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsed för användning inom vissa spänningsgränser (kodifierad version) (KOM(2003) 252 — C5-0231/2003 — 2003/0094(COD)) — utskottet för rättsliga frågor och inre marknaden.

Föredragande: Gargani

(A5-0338/2003). (Förenklat förfarande — artikel 158.1 i arbetsordningen)

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) (KOM(2003) 145 — C5-0146/2003 — 2003/0058(COD)) — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Gargani

(A5-0339/2003). (Förenklat förfarande — artikel 158.1 i arbetsordningen)

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om stöd för tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) (KOM(2003) 147 — C5-0147/2003 — 2003/0059(COD)) — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Gargani

(A5-0340/2003). (Förenklat förfarande — artikel 158.1 i arbetsordningen)

—

* Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd (KOM(2003) 237 — C5-0237/2003 — 2003/0090(CNS)) — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Stihler

(A5-0341/2003).

—

Betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Europeiskt försvar — industri- och marknadsfrågor: På väg mot en EU-politik för försvarsutrustning” (KOM(2003) 113 — C5-0212/2003 — 2003/2096(INI)) — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Queiró

(A5-0342/2003). (Förstärkt samarbete mellan utskott — artikel 162a)

—

* Betänkande om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets förordning om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (9870/2003 — C5-0260/2003 — 2003/0817(CNS)) — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Roure

(A5-0344/2003).

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon (KOM(2002) 244 — C5-0269/2002 — 2002/0124(COD)) — Utskottet för rättsliga frågor och inre marknaden.

Föredragande: Rothley

(A5-0346/2003).

—

Betänkande om kommissionens grönbok Entreprenörskap i Europa (KOM(2003) 27 — C5-0380/2003 — 2003/2161(INI)) — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Langen

(A5-0347/2003).

—

Betänkande om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget — 2002 (7038/2003 — C5-0423/2003 — 2003/2141(INI)) — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Brok

(A5-0348/2003).

—

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 — Avsnitt III — kommissionen — 2003/2001(BUD)) — Budgetutskottet.

Föredragande: Mulder

(A5-0349/2003).

—

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 — Avsnitt I — Europaparlamentet; Avsnitt II — Rådet; Avsnitt IV — Domstolen; Avsnitt V — Revisionsrätten; Avsnitt VI — Europeiska ekonomiska och sociala kommittén; Avsnitt VII Regionkommittén; Avsnitt VIII (A) — Europeiska ombudsmannen; Avsnitt VIII (B) — Europeiska datatillsynsmannen — (2003/2002(BUD)) — Budgetutskottet.

Föredragande: Gill

(A5-0350/2003).

—

Betänkande om fred och värdighet i Mellanöstern — (2002/2166(INI)) — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Menéndez del Valle

(A5-0351/2003).

—

Betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling och analys av gemenskapsstatistik på migrationsområdet (KOM(2003) 179 — C5-0371/2003 — 2003/2157(INI)) — Utskottet för medborgerliga frioch rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Oostlander

(A5-0352/2003).

—

*** I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (KOM(2003) 63 — C5-0058/2003 — 2003/0032(COD)) — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Paasilinna

(A5-0353/2003).

—

Betänkande om meddelandet från kommissionen ”Mot en temainriktad strategi för markskydd” (KOM(2002) 179 — C5-0328/2002 — 2002/2172(COS)) — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Gutiérrez Cortines

(A5-0354/2003).

2.2)

andrabehandlingsrekommendationer:

—

*** II Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004-2008) (8644/1/2003 — C5-0294/2003 — 2002/0165(COD)) — Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och idrott.

Föredragande: de Sarnez

(A5-0336/2003).

—

*** II Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (8243/1/2003 — C5-0292/2003 — 2002/0164(COD)) — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Redondo Jiménez

(A5-0343/2003).

—

*** II Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (9714/1/2003 — C5-0299/2003 — 2002/0152(COD)) — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Ferreira

(A5-0345/2003).

3)

ledamöterna

3.1)

muntliga frågor inför frågestunden (artikel 43 i arbetsordningen) (B5-0279/2003)

—

Nogueira Román Camilo, Posselt Bernd, Turco Maurizio, Alavanos Alexandros, Claeys Philip, Cushnahan John Walls, Valenciano Martínez-Orozco María Elena, Izquierdo Rojo María, Sacrédeus Lennart, Medina Ortega Manuel, Ó Neachtain Seán, Marset Campos Pedro, Alyssandrakis Konstantinos, Patakis Ioannis, Figueiredo Ilda, Bergaz Conesa María Luisa, Thors Astrid, Martin Hans-Peter, Korakas Efstratios, Hedkvist Petersen Ewa, Karas Othmar, Kratsa-Tsagaropoulou Rodi, Newton Dunn Bill, Poignant Bernard, Andrews Niall, Crowley Brian, Fitzsimons James (Jim), Kinnock Glenys, Souladakis Ioannis, Casaca Paulo, De Rossa Proinsias, Howitt Richard, Hyland Liam-Grosch Mathieu J.H., Ceyhun Ozan, Malliori Minerva Melpomeni, Staes Bart, Ries Frédérique, McKenna Patricia, Sandberg-Fries Yvonne, Lucas Caroline, Crowley Brian, De Rossa Proinsias, Patakis Ioannis, Alavanos Alexandros, Riis-Jørgensen Karin, de Roo Alexander, Karas Othmar, Trakatellis Antonios, MacCormick Neil, Ebner Michl, Howitt Richard, Moraes Claude, Nogueira Román Camilo, Posselt Bernd, Turco Maurizio, Van Lancker Anne E.M., Honeyball Mary, Casaca Paulo, Sauquillo Pérez del Arco Francisca, Zorba Myrsini, Pohjamo Samuli, Izquierdo Rojo María, Vallvé Joan, Sacrédeus Lennart, Medina Ortega Manuel, Turchi Franz, Newton Dunn Bill, Langen Werner, Martin Hans-Peter, Wijkman Anders, Kratsa-Tsagaropoulou Rodi, Gutiérrez-Cortines Cristina, Ahern Nuala, Pérez Royo Fernando, Carnero González Carlos, Pannella Marco, Flemming Marialiese, Cauquil Chantal, Bowe David Robert, McNally Eryl Margaret, Hughes Stephen, Corbey Dorette, Skinner Peter William, Kinnock Glenys, Stihler Catherine, Paulsen Marit, Bowis John, Papayannakis Mihail, Hatzidakis Konstantinos, Folias Christos, Fitzsimons James (Jim), Cercas Alejandro, Souladakis Ioannis, Thors Astrid, Hyland Liam, Ó Neachtain Seán, Cushnahan John Walls, Ortuondo Larrea Josu, Alyssandrakis Konstantinos, Dührkop Dührkop Bárbara, Karlsson Hans, Korakas Efstratios

3.2)

resolutionsförslag (artikel 48 i arbetsordningen):

—

Franz Turchi om ersättningar till italienska flyktingar för egendomsförluster i utlandet (B5-0427/2003)

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: LIBE

—

Giuseppe Brienza, Vitaliano Gemelli, Raffaele Lombardo, Paolo Pastorelliom ett gemensamt förfarande för att fastställa närmare bestämmelser för rösträtt vid kommunala val för medborgare i tredje land som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (B5-0428/2003)

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: LIBE

3.3)

förslag till rekommendation (artikel 49 i arbetsordningen)

—

Per Gahrton för Verts/ALE-gruppen om EU:s Sydkaukasienpolitik(B5-0429/2003)

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: AFET

 

rådgivande utskott: ITRE

3.4)

Skriftliga förklaringar införda i registret (artikel 51 i arbetsordningen):

—

María Sornosa Martínezom elektromagnetiska fält (21/2003),

—

Jean-Claude Martinez, Carl Lang, Bruno Gollnisch och Marie-France Stirbois om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (22/2003),

—

Mark Francis Watts, Catherine Stihler och Phillip Whitehead om utgallring av sälar (23/2003),

—

Cristiana Muscardiniom återkallande av dödsdomen mot en ung iransk kvinna som begått ”brottet” att döda en polisman då han våldtog henne (24/2003).

4.   Framställningar

Följande framställningar som tagits upp i registret under nedanstående datum hade, i enlighet med artikel 174.5 i arbetsordningen, hänvisats till behörigt utskott:

29 september 2003

Kleon Tziveleki (nr 926/2003),

Giorgios Demagos (nr 927/2003),

Christiana Frangou (nr 928/2003),

Minas Symeonidis (nr 929/2003),

Andreas Efthimiou (nr 930/2003),

Joseph Christos Kondylakis (nr 931/2003),

Andreas Vrionakis (nr 932/2003),

Francisco Luis Huesca (Salvem El Benacantil) (nr 933/2003),

Rached Othmani (nr 934/2003),

Ben Ali Hani Hamed (nr 935/2003),

Salah Triki Dhaou (nr 936/2003),

Ali Ahmed El Fakih (nr 937/2003),

Hans Joachim Forsterling (nr 938/2003),

Jhonatan Torres (nr 939/2003),

Henri-Luc Morille (Bio-Nature) (nr 940/2003),

Rundy Amice Chhuor (nr 941/2003),

Elise Lemoine (nr 942/2003),

Jean Morelon (Le Cercle Européen) (nr 943/2003),

Arnaud Berlik (Collectif Mor Glaz) (nr 944/2003),

Jean Pierre Mathevon (Association Collectif Saint Victor (nr 945/2003),

Giuseppe Quarto Quarto (Club l'Imprenditore) (nr 946/2003),

Filippo Matteucci (nr 947/2003),

Davide Livucci (Etruria Soccorso) (nr 948/2003),

Alberto Perino (Associazione Habitat) (nr 949/2003),

Antonio Cecoro (nr 950/2003),

Ivan Facchetti (Comitato Antidiscarica di Bedizzole) (nr 951/2003),

Vittorio Bugli (Comune di Empoli) (nr 952/2003),

Ilic Slobodan (nr 953/2003),

Jörg Kopton (nr 954/2003),

Karl Degenhard (Rechtsanwälte Witting Contzen Degenhard) (nr 955/2003),

Chhiv Sokhonn (nr 956/2003),

Roman Marterer (nr 957/2003),

Michael Zach (nr 958/2003),

Hans Schneider (nr 959/2003),

Wolfgang Schwarz (med 30 underskrifter) (nr 960/2003),

Benjamin Langner (nr 961/2003),

Peter-Walter Mueller (nr 962/2003),

Simon Avram (nr 963/2003),

Hans-Walter Mende (nr 964/2003),

Pamela Frers-Schmidt (nr 965/2003),

Sven Lohse (nr 966/2003),

Wolfgang Froehlich (nr 967/2003),

Jorma Arvi Ahtiainen (nr 968/2003),

Günther Rautz (nr 969/2003),

Martin Rooney (nr 970/2003),

Barrie Teasdale (nr 971/2003),

Evangelia Palaska (nr 972/2003),

Henry Rodgers (nr 973/2003),

Catherine O'Loughlin (nr 974/2003),

Clemens Wesemann (nr 975/2003),

de Herbert et Sonja Beyriß (nr 976/2003),

Aldert Jan de Haan (med ytterligare 48 underskrifter) (nr 977/2003),

Erich Kalkus (nr 978/2003),

Reiner Thomas (med 2 underskrifter) (nr 979/2003).

8 oktober 2003

Mihail Skarletos (nr 980/2003),

Alexandra Polysou (nr 981/2003),

Christos Dasioudis (nr 982/2003),

Rafael Chacón Benítez (nr 983/2003),

Rufino González Moreno (nr 984/2003),

Ofelia Menocal (Federación Mundial de ex-Presos Políticos Cubanos) (nr 985/2003),

Ramon Gaztelumendi Uribarren (Asociación Etxerat) (nr 986/2003),

Pedro Subijana (Euro-Toques International) (nr 987/2003),

Fabrizio Cecca (nr 988/2003),

Serge Armengaud (nr 989/2003),

Edouard Malonga (Mouvement Congolais pour la Démocratie et le Développement Intégral (MCDDI)) (nr 990/2003),

Ioana Reveca Popescu (nr 991/2003),

Igor Sokirka (Estabelecimento Prisional de Caxias) (nr 992/2003),

Robert Pounchet (nr 993/2003),

Charline Magnin (nr 994/2003),

Roberto Raimondo (nr 995/2003),

Lorena Diez Cazón (nr 996/2003),

Renzo Davoli (nr 997/2003),

Luca Tonelli (nr 998/2003),

Alessandro Pira (nr 999/2003),

Carlotta Iacuzio (nr 1000/03),

Vitor Manuel Gomes da Graça (nr 1001/03),

Settha Hem (nr 1002/2003),

Nicole Daniels (nr 1003/2003),

Thomas Meyer-Falk (nr 1004/2003),

Michael Weiss (nr 1005/2003),

Christian Kaiser (nr 1006/2003),

Rashid Malik (nr 1007/2003),

Steffen Hanisch (nr 1008/2003),

Ralf Höbing (nr 1009/2003),

Peter Ott (nr 1010/2003),

Leo Busch (nr 1011/2003),

Günter Reul (nr 1012/2003),

Nihat Karakaya (nr 1013/2003),

Christos Papoudaris (nr 1014/2003),

Jamshid Adhami (nr 1015/2003),

Roy Hughes (nr 1016/2003),

Josep Figueras (”Voluntaris Sense Fronteres”) (nr 1017/2003),

William Patrick Finnerty (nr 1018/2003),

Helen Allen (nr 1019/2003),

Adrian Bonnington (nr 1020/2003),

Alexandra Pentaraki (nr 1021/2003),

Susan Croft (Consumers for Health Choice) (nr 1022/2003).

17 oktober 2003

Ioannis Kallipolitis (nr 1023/03),

Joseph-Christos Kondylakis (National Center for Marine Research) (nr 1024/03),

Georgios Xevgenis (nr 1025/03),

Juan Jose Torres Valls (nr 1026/03),

Esteve Solà (nr 1027/03),

Hans Försterling (nr 1028/03),

Juan Cabrera Pérez (nr 1029/03),

Domingo-Antonio Rodriguez Luis (nr 1030/03),

Carla Filipa Efigénia da Paixao (nr 1031/03),

Trinidad Cañete Comba (Junta de Andalucia, Consejería de Gobernación, Subdelegación del Gobierno en el Campo de Gibraltar) (nr 1032/03),

Otelo Villella Grasso (nr 1033/03),

Véronique Oheix (nr 1034/03),

Julien Schirmann (nr 1035/03),

Gaël Peiffer (Services Vétérinaires de l'Abattoir de Metz) (nr 1036/03),

Hervé Eychenne (nr 1037/03),

Jacqueline Pailhe (nr 1038/03),

Daniel Mahe (SNTMA.FO) (nr 1039/03),

Roger Aliven (Agir pour l'environnement et le Développement Durable) (nr 1040/03),

Cathy Beureux (nr 1041/03),

Bernard Delord (nr 1042/03),

Patrick Bardzinsky (nr 1043/03),

Flavio Testi (nr 1044/03),

Alessandra Invernizzi (nr 1045/03),

Mauricio Lepak Milet (nr 1046/03),

Horst Peter (Hände weg vom Habichtswald — Bündnis der Natur- und Umweltschutzverbände im Raum Kassel) (nr 1047/2003),

Sven Knuth (nr 1048/2003),

Dr. Kohlgarth (nr 1049/2003),

Paulo Jacopino (nr 1050/2003),

Kurt Schorn (Pro Retina Deutschland e.V.) (med 3 underskrifter) (nr 1051/2003),

Rebecca Benford (nr 1052/2003),

Klaus Walters (nr 1053/2003),

Beate Kilian-Engelfried (nr 1054/2003),

Rudolf Feix (nr 1055/2003),

Christos Papoudaris (nr 1056/2003),

José Ramón Viñas Arduengo (nr 1057/2003),

Elizabeth Loughlin (nr 1058/2003),

Anastasios Tsapatsaris (Centre of Sustainable Development and Environmental Protection of NE Attica) (nr 1059/2003),

Alec Hayden (nr 1060/2003),

Thomas O'Reilly (nr 1061/2003),

Eila Termonen (nr 1062/2003),

John Keoghan (nr 1063/2003),

Roger Bunn (Music Industry Human Rights Association and Performing Arts Media Rights Association) (nr 1064/2003),

Ritva Karhu (nr 1065/2003),

Paavo Arhinmäki (Vasemmistonuoret Ry) (nr 1066/2003),

Tatiana Lebedinskaja (nr 1067/2003),

Martti Ylioja (nr 1068/2003),

Johan Frans Tullingh (nr 1069/2003),

Ortwin Geschke (nr 1070/2003).

5.   Anslagsöverföringar

Budgetutskottet har granskat förslaget till anslagsöverföring nr 25/2003 (C5-0426/2003 — SEK(2003) 994).

Utskottet har beslutat att i enlighet med artikel 24.3 och 181.1 i budgetförordningen av den 25 juni 2002 godkänna överföringen enligt följande fördelning:

FRÅN:

Kapitel B2-30 — Sammanhållningsfonden

 

 

Artikel B2-300 — Sammanhållningsfonden

Betalningar

-87 905 000 EUR

TILL:

Kapitel B2-40 — Europeiska unionens solidaritetsfond — Medlemsstater

 

 

Artikel B2-400 — Europeiska unionens solidaritetsfond — Medlemsstater

Betalningar

87 905 000 EUR

6.   Parlamentets sammansättning

Behöriga portugisiska myndigheter hade meddelat att João Gouveia utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Arlindo Cunha med verkan från och med den 15 oktober 2003.

Behöriga portugisiska myndigheter hade meddelat att Raquel Cardoso utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Jorge Moreira da Silva med verkan från och med den 16 oktober 2003.

Talmannen påminde om bestämmelserna i artikel 7.5 i arbetsordningen.

7.   Utskottens och delegationernas sammansättning

På begäran av PPE-DE-gruppen godkände parlamentet följande utnämning:

—

Joaquim Piscarreta som ledamot av utskottet PECH.

8.   Arbetsplan

Nästa punkt på föredragningslistan var fastställandet av arbetsplanen.

Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för sammanträdesperioderna oktober II och november I (PE 336.401/PDOJ) hade delats ut. Följande ändringar hade föreslagits i enlighet med artikel 111 i arbetsordningen:

Sammanträdena den 20—23 oktober 2003

måndagen och tisdagen

—

Ingen ändring föreslagen

onsdagen

—

UEN-gruppen hade begärt att Luís Queirós betänkande (A5-0342/2003) skulle återförvisas till utskottet, i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen.

Föredraganden motiverade denna begäran.

Parlamentet godkände denna begäran.

Efter det att Luís Queirós betänkande hade återförvisats till utskottet behandlade kammaren ytterligare tre förslag till ändringar, varav endast ett skulle komma att godkännas:

—

PPE-DE-gruppen och GUE/NGL-gruppen hade begärt att rådets och kommissionens uttalanden om nästa toppmöte mellan Europeiska unionen och Ryssland, inbegripet situationen i Tjetjenien, utan ingivande av resolutionsförslag, skulle placeras efter Elmar Broks betänkande (A5-0348/2003).

—

GUE/NGL-gruppen hade begärt att rådets och kommissionens uttalanden om situationen i Bolivia, med ingivande av resolutionsförslag, skulle föras upp på föredragningslistan.

—

PSE-gruppen hade begärt att Emilio Menéndez del Valles betänkande (A5-0351/2003), som hade placerats sent på natten, skulle tidigareläggas och placeras efter rådets och kommissionens uttalanden om ett universellt moratorium för dödsstraff inom ramen för FN.

Talare: Ilkka Suominen för PPE-DE-gruppen, som motiverade den första begäran, och Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen.

Talare: Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, som föreslog, angående den andra begäran, att man skulle föra upp ett uttalande från kommissionen om Bolivia på föredragningslistan för kvällssammanträdet.

Genom elektronisk omröstning (117 ja-röster, 86 nej-röster, 8 nedlagda röster) godkände parlamentet PPEDE-gruppens och GUE/NGL-gruppens begäran.

Den andra och tredje begäran bortföll.

Därefter lät talmannen Francis Wurtz' förslag gå till omröstning.

Genom elektronisk omröstning (112 ja, 99 nej, 0 nedlagda röster) godkände parlamentet förslaget.

Ärendet fördes upp på föredragningslistan för onsdagen.

Tidsfrister:

—

resolutionsförslag: tisdagen den 21 oktober kl. 12.00

—

ändringsförslag och gemensamma resolutionsförslag: onsdagen den 22 oktober kl. 12.00

torsdagen

—

Ingen ändring föreslagen

Sammanträdena den 5—6 november 2003

—

Ingen ändring föreslagen

Begäran från rådet om tillämpning av brådskande förfarande (artikel 112 i arbetsordningen) på följande förslag:

—

Förslaget till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/CE om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (C5-0428/2003).

Motivering:

Om beslutet inte formellt antogs av rådet före november månads utgång skulle det bli omöjligt för kommissionen att betala ut stödet i år. De befintliga finansieringsmöjligheterna inom nuvarande budget skulle förloras, vilket skulle skada Serbien och Montenegros betalningsbalans.

Parlamentet skulle ta ställning till denna begäran om brådskande förfarande vid inledningen av nästa dags sammanträde.

*

* *

Arbetsplanen var därmed fastställd.

9.   Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

Följande ledamöter höll, i enlighet med artikel 121a i arbetsordningen, ett anförande på en minut för att uppmärksamma parlamentet på frågor av politisk vikt:

Antonio Tajani, Ward Beysen, Dorette Corbey, Liam Hyland, Françoise Grossetête, Giovanni Claudio Fava, Myrsini Zorba, Malcolm Harbour, som yttrade sig om arbetsplanen, närmare bestämt föredragningslistan för torsdagen den 6 november, och uppmanade kommissionen att låta sitt uttalande om uppsägningarna av personal från Ford i Genk (punkt 80 i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista) även omfatta sysselsättningsutsikterna inom EU:s bilindustri (talmannen svarade att han skulle ta upp frågan i talmanskonferensen), Giacomo Santini, Carles-Alfred Gasòliba i Böhm, Ioannis Patakis, Piia-Noora Kauppi, Camilo Nogueira Román, Olga Zrihen, Koldo Gorostiaga Atxalandabaso, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Olle Schmidt, Carlos Lage, Koldo Gorostiaga Atxalandabaso, som gjorde ett personligt uttalande till följd av José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyras inlägg, samt José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, som kommenterade detta personliga uttalande.

10.   Forest Focus — övervakning av skogar ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) [8243/1/2003 — C5-0292/2003 — 2002/0164(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Encarnación Redondo Jiménez

(A5-0343/2003)

Encarnación Redondo Jiménez redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.

ORDFÖRANDESKAP: Giorgos DIMITRAKOPOULOS

Vice talman

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Talare: Françoise Grossetête för PPE-DE-gruppen, Riitta Myller för PSE-gruppen, María Luisa Bergaz Conesa för GUE/NGL-gruppen, Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, José Ribeiro e Castro för UENgruppen, Peder Wachtmeister, Martine Roure, Ioannis Patakis, Piia-Noora Kauppi, Carlos Lage, Ilda Figueiredo, Christos Folias, Joaquim Piscarreta och Margot Wallström.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 21.10.2003, punkt 14.

11.   Badvatten ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på badvatten [KOM(2002) 581 — C5-0508/2002 — 2002/0254(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Jules Maaten

(A5-0335/2003)

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Jules Maaten redogjorde för betänkandet.

Talare: Ursula Schleicher för PPE-DE-gruppen, Torben Lund för PSE-gruppen, Alexander de Roo för Verts/ALE-gruppen, Johannes (Hans) Blokland för EDD-gruppen, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Riitta Myller, Jean-Louis Bernié, John Bowis, Catherine Stihler, Bent Hindrup Andersen och Cristina García-Orcoyen Tormo.

ORDFÖRANDESKAP: James L.C. PROVAN

Vice talman

Talare: Yvonne Sandberg-Fries och Margot Wallström.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 21.10.2003, punkt 17.

12.   Övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och genomförande av Kyotoprotokollet [KOM(2003) 51 — C5-0031/2003 — 2003/0029(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Guido Sacconi

(A5-0290/2003)

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Guido Sacconi redogjorde för betänkandet.

Talare: Dominique Vlasto (föredragande av yttrande från utskottet ITRE), Eija-Riitta Anneli Korhola för PPE-DE-gruppen, Proinsias De Rossa för PSE-gruppen, Gérard Caudron för GUE/NGL-gruppen, James (Jim) Fitzsimons för UEN-gruppen, Avril Doyle och Margot Wallström.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 21.10.2003, punkt 18.

13.   Gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg [KOM(2002) 765 — C5-0636/2002 — 2002/0304(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Bernd Lange

(A5-0296/2003)

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Bernd Lange redogjorde för betänkandet.

Talare: Jan Marinus Wiersma (föredragande av yttrande från utskottet RETT), Martin Callanan för PPE-DEgruppen, David Robert Bowe för PSE-gruppen, Alexander de Roo för Verts/ALE-gruppen, Karl-Heinz Florenz, Horst Schnellhardt och Margot Wallström.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 21.10.2003, punkt 19.

14.   Skrotning inom EU av kontaminerade amerikanska krigsfartyg (uttalande följt av debatt)

Uttalande av kommissionen: Skrotning inom EU av kontaminerade amerikanska krigsfartyg

Margot Wallström (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.

ORDFÖRANDESKAP: Ingo FRIEDRICH

Vice talman

Talare: Karl-Heinz Florenz för PPE-DE-gruppen, Karin Scheele för PSE-gruppen, Jan Dhaene för Verts/ALEgruppen, Proinsias De Rossa, Patricia McKenna, David Robert Bowe och Margot Wallström.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

15.   Erasmus Mundus (2004-2008) ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004-2008) [8644/1/2003 — C5-0294/2003 — 2002/0165(COD)] — Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott.

Föredragande: Marielle De Sarnez

(A5-0336/2003)

Marielle De Sarnez redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.

Talare: Viviane Reding (ledamot av kommissionen).

Talare: Doris Pack för PPE-DE-gruppen, Michel Rocard (ordförande för utskottet CULT ) för PSE-gruppen, Maria Johanna (Marieke) Sanders-ten Holte för ELDR-gruppen, Miquel Mayol i Raynal för Verts/ALE-gruppen, Koenraad Dillen, grupplös, Vasco Graça Moura, Christa Prets, Brigitte Wenzel-Perillo, Ulpu Iivari och Thomas Mann.

ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA

Vice talman

Talare: Myrsini Zorba.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 21.10.2003, punkt 15.

16.   eLearning (2004-2006) ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett flerårigt program (2004-2006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet) [8642/1/2003 — C5-0293/2003 — 2002/0303(COD)] — Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott.

Föredragande: Mario Mauro

(A5-0314/2003)

Mario Mauro redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.

Talare: Viviane Reding (ledamot av kommissionen).

Talare: Christa Prets för PSE-gruppen, Maria Johanna (Marieke) Sanders-ten Holte för ELDR-gruppen, Brian Crowley för UEN-gruppen, Ulpu Iivari och Reino Paasilinna.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 21.10.2003, punkt 16.

17.   Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn * (debatt)

Betänkande om kommissionens förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) [KOM(2003) 348 — C5-0302/2003 — 2003/0127(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Marie-Thérèse Hermange

(A5-0319/2003)

Talare: Viviane Reding (ledamot av kommissionen).

Marie-Thérèse Hermange redogjorde för betänkandet.

Talare: Mary Elizabeth Banotti för PPE-DE-gruppen, Evelyne Gebhardt för PSE-gruppen, och Uma Aaltonen för Verts/ALE-gruppen.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 22.10.2003, punkt 9.

18.   Föredragningslista för nästa sammanträde

Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 336.401/OJMA).

19.   Avslutande av sammanträdet

Sammanträdet avslutades kl. 21.35.

Julian Priestley

Generalsekreterare

Joan Colom i Naval

Vice talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev på:

Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Almeida Garrett, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Averoff, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, Bergaz Conesa, Berger, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Boselli, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brienza, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Corrie, Cossutta, Raffaele Costa, Coûteaux, Cox, Crowley, van Dam, Darras, Dary, Daul, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Dybkjær, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferreira, Ferrer, Fiebiger, Figueiredo, Fitzsimons, Flemming, Florenz, Folias, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Friedrich, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Harbour, Hatzidakis, Haug, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Honeyball, Hortefeux, Hudghton, Hughes, van Hulten, Hyland, Iivari, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jeggle, Jensen, Jöns, Jové Peres, Junker, Karas, Karlsson, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kronberger, Kuckelkorn, Kuhne, Kuntz, Lage, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Lannoye, de La Perriere, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Lipietz, Lisi, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, McKenna, McNally, Maes, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Marchiani, Marinho, Marini, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Menéndez del Valle, Mennea, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Morillon, Müller, Mulder, Murphy, Mussa, Musumeci, Myller, Napoletano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pack, Pannella, Papayannakis, Parish, Pastorelli, Patakis, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Rocard, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Sacconi, Sacrédeus, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santini, dos Santos, Sartori, Savary, Sbarbati, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Sichrovsky, Simpson, Skinner, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stihler, Stockmann, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sørensen, Tajani, Tannock, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Turmes, Uca, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vattimo, Veltroni, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen

Observatörer

Bastys Mindaugas, Bekasovs Martijans, Beneš Miroslav, Biela Adam, Bielan Adam, Bobelis Kazys Jaunutis, Bonnici Josef, Brejc Mihael, Chrzanowski Zbigniew, Cybulski Zygmunt, Demetriou Panayiotis, Didžiokas Gintaras, Ekert Milan, Ékes József, Fajmon Hynek, Falbr Richard, Filipek Krzysztof, Gałażewski Andrzej, Giertych Maciej, Grabowska Genowefa, Grzebisz-Nowicka Zofia, Grzyb Andrzej, Jaskiernia Jerzy, Kamiński Michał Tomasz, Kiršteins Aleksandrs, Kłopotek Eugeniusz, Kowalska Bronisława, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Laar Mart, Landsbergis Vytautas, Lewandowski Janusz Antoni, Lisak Janusz, Litwiniec Bogusław, Lydeka Arminas, Łyżwiński Stanisław, Macierewicz Antoni, Maldeikis Eugenijus, Matsakis Marios, Ouzký Miroslav, Pasternak Agnieszka, Peterle Alojz, Pieniążek Jerzy, Pīks Rihards, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Protasiewicz Jacek, Reiljan Janno, Savi Toomas, Siekierski Czesław, Smorawiński Jerzy, Svoboda Pavel, Szczyglo Aleksander, Tomaka Jan, Tomczak Witold, Vaculík Josef, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vella George, Vėsaitė Birutė, Widuch Marek, Wikiński Marek, Winiarczyk-Kossakowska Małgorzata, Wiśniowska Genowefa, Żenkiewicz Marian

Tisdag 21 oktober 2003

1.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 82/20

PROTOKOLL

(2004/C 82 E/01)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Gerhard SCHMID

Vice talman

1.   Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.00.

2.   Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande dokument:

1)

från parlamentets utskott

* Betänkande om förslaget till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/EG om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (KOM(2003) 506 — C5-0428/2003 — 2003/0190(CNS)) — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Bastiaan Belder

(A5-0356/2003).

2)

från ledamöterna

2.1)

muntliga frågor (artikel 42 i arbetsordningen):

—

Salvador Jové Peres, för utskottet AGRI, till kommissionen, om reformen av de gemensamma organisationerna av marknaderna för tobak, bomull och olivolja (B5-0280/2003),

—

Giuseppe Gargani, Willi Rothley, Klaus-Heiner Lehne och Toine Manders, för utskottet JURI, till kommissionen, om Tysklands pantsystem (B5-0281/2003).

—

Theodorus J.J. Bouwman, för utskottet EMPL, till kommissionen, om halvtidsutvärdering av den socialpolitiska agendan (B5-0412/2003).

2.2)

resolutionsförslag (artikel 48 i arbetsordningen):

—

Cristiana Muscardiniom EU-medborgarnas rösträtt i lokalval (B5-0433/2003).

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: LIBE

2.3)

resolutionsförslag (artikel 42.5 i arbetsordningen) i anslutning till debatten om marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken (debatten ägde rum onsdagen den 8 oktober 2003)(punkt 12 i protokollet av den 8 oktober 2003):

—

Willy C.E.H. De Clercq för ELDR-gruppen, om marknadsreglering och konkurrensbestämmelser för fria yrken (B5-0430/2003),

—

Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, om marknadsreglering och konkurrensbestämmelser för fria yrken (B5-0431/2003),

—

Klaus-Heiner Lehne, Othmar Karas, Giuseppe Gargani och Stefano Zappalà för PPE-DEgruppen, om marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken (B5-0432/2003).

3.   Kommissionens åtgärder till följd av parlamentets ståndpunkter och resolutioner

Kommissionens meddelande om de åtgärder som kommissionen vidtagit till följd av ståndpunkter och resolutioner som antagits av parlamentet under sammanträdesperioden juli 2003 hade delats ut.

4.   Beslut om brådskande förfarande

* Förslag till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/EG om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (KOM(2003) 506 — C5-0428/2003 — 2003/0190(CNS)) — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi. (Bastiaan Belders betänkande (A5-0356/2003)).

Talare: Claude Turmes för Verts/ALE-gruppen, Luis Berenguer Fuster för PSE-gruppen, Johannes (Hannes) Swoboda, om Claude Turmes inlägg, och Claude Turmes som preciserade sitt tidigare inlägg.

Det beslutades att brådskande förfarande skulle tillämpas.

5.   Debatt om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av framlagda resolutionsförslag)

Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 50 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:

I.

BURUNDI

—

utskottet DEVE, om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av rättsstatsprincipen i Burundiom kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och rättsstatliga principerna i Burundi (B5-0434/2003).

II.

TURKMENISTAN OCH CENTRALASIEN

—

Margrietus J. van den Berg och Richard Corbett för PSE-gruppen, om situationen i Turkmenistan och Centralasien (B5-0436/2003),* (1)

—

Ole Andreasen för ELDR-gruppen, om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan (B5-0440/2003),*

—

Bastiaan Belder för EDD-gruppen, om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan (B5-0445/2003),*

—

Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, om de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan och Centralasien (B5-0446/2003),*

—

Pernille Frahm och Luigi Vinci för GUE/NGL-gruppen, om situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan och i Centralasiens länder (B5-0449/2003),*

—

John Bowis, Albert Jan Maat, Elisabeth Jeggle och Ari Vatanen för PPE-DE-gruppen, om de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan och i Centralasien (B5-0450/2003),*

—

Bart Staes, Joost Lagendijk, Matti Wuori, Per Gahrton och Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, om situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan och Centralasien (B5-0452/2003).*

III.

NEPAL

—

Gerard Collins för UEN-gruppen, om det trängande behovet att lösa konflikten i Nepal (B5-0435/2003),*

—

Johannes (Hannes) Swoboda och Maria Carrilho för PSE-gruppen, om situationen i Nepal (B5-0437/2003),*

—

Astrid Thors för ELDR-gruppen, om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Nepal (B5-0439/2003),*

—

Pedro Marset Campos för GUE/NGL-gruppen, om situationen i Nepal (B5-0448/2003),*

—

Thomas Mann för PPE-DE-gruppen, om Nepal (B5-0451/2003),*

—

Reinhold Messner, Bart Staes och Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen, om Nepal (B5-0453/2003).*

Talartiden fördelades i enlighet med artikel 120 i arbetsordningen.

(*)

Preliminära titlar är markerade med *.

6.   Utvecklingen av gemenskapens järnvägar ***II — Säkerhet på gemenskapens järnvägar ***II — Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet ***II — Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar [8011/3/2003 — C5-0295/2003 — 2002/0025(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Georg Jarzembowski

(A5-0327/2003)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) [8557/2/2003 — C5-0297/2003 — 2002/0022(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Dirk Sterckx

(A5-0325/2003)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg [8556/2/2003 — C5-0298/2003 — 2002/0023(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Sylviane H. Ainardi

(A5-0321/2003)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (”byråförordningen”) [8558/2/2003 — C5-0296/2003 — 2002/0024(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Gilles Savary

(A5-0323/2003)

Georg Jarzembowski redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen (A5-0327/2003).

Dirk Sterckx redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen (A5-0325/2003).

Sylviane H. Ainardi redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen (A5-0321/2003).

Gilles Savary redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen (A5-0323/2003).

Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande)

Talare: Reinhard Rack för PPE-DE-gruppen, Johannes (Hannes) Swoboda för PSE-gruppen, Herman Vermeer för ELDR-gruppen, Erik Meijer för GUE/NGL-gruppen, Camilo Nogueira Román för Verts/ALE-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Koenraad Dillen, grupplös, Konstantinos Hatzidakis, Brian Simpson, Samuli Pohjamo, Gérard Caudron, Jan Dhaene och Alain Esclopé.

ORDFÖRANDESKAP: Charlotte CEDERSCHIÖLD

Vice talman

Talare: Dominique F.C. Souchet, James Nicholson, Juan de Dios Izquierdo Collado, Giorgio Calò, Roseline Vachetta, Theodorus J.J. Bouwman, Graham H. Booth, Peter Pex, Proinsias De Rossa, Arlette Laguiller, Claude Turmes, Joaquim Piscarreta, Jean-Maurice Dehousse, Luigi Cocilovo, Mathieu J.H. Grosch, Agnes Schierhuber, Loyola de Palacio och Dirk Sterckx, som gjorde ett personligt uttalande till följd av inlägget av Koenraad Dillen.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkterna 9-12

(Sammanträdet avbröts kl. 11.15, i avvaktan på omröstningen, och återupptogs kl. 11.35.)

ORDFÖRANDESKAP: David W. MARTIN

Vice talman

OMRÖSTNING

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

7.   Passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) [KOM(2003) 145 — C5-0146/2003 — 2003/0058(COD)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Giuseppe Gargani

(A5-0339/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0432)

8.   Stöd för tvåhjuliga motorfordon ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om stöd för tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) [KOM(2003) 147 — C5-0147/2003 — 2003/0059(COD)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Giuseppe Gargani

(A5-0340/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0433)

9.   Elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (kodifierad version) [KOM(2003) 252 — C5-0231/2003 — 2003/0094(COD)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Giuseppe Gargani

(A5-0338/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0434)

10.   Förbudsföreläggande ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (kodifierad version) [KOM(2003) 241 — C5-0230/2003 — 2003/0099(COD)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Giuseppe Gargani

(A5-0337/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0435)

11.   Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn [KOM(2003) 242 — C5-0222/2003 — 2003/0095(COD)] — Utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Föredragande: Astrid Lulling

(A5-0320/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0436)

Inlägg om omröstningen:

Föredraganden gjorde ett uttalande i enlighet med artikel 110a.4 i arbetsordningen.

12.   Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter [KOM(2003) 219 — C5-0191/2003 — 2003/0084(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Karl-Heinz Florenz

(A5-0324/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0437)

13.   Skatt på tobaksprodukter på Korsika * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiven 92/79/EEG och 92/80/EEG i syfte att bemyndiga Frankrike att förlänga tillämpningen av nedsatt punktskatt på tobaksprodukter som övergår till fri konsumtion på Korsika [KOM(2003) 186 — C5-0197/2003 — 2003/0075(CNS)] — Utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Föredragande: John Purvis

(A5-0322/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0438)

14.   Forest Focus — övervakning av skogar ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) [8243/1/2003 — C5-0292/2003 — 2002/0164(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Encarnación Redondo Jiménez

(A5-0343/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0439)

15.   Erasmus Mundus (2004-2008) ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004-2008) [8644/1/2003 — C5-0294/2003 — 2002/0165(COD)] — Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott.

Föredragande: Marielle De Sarnez

(A5-0336/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0440)

16.   eLearning (2004-2006) ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett flerårigt program (2004-2006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet) [8642/1/2003 — C5-0293/2003 — 2002/0303(COD)] — Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott.

Föredragande: Mario Mauro

(A5-0314/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0441)

17.   Badvatten ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på badvatten [KOM(2002) 581 — C5-0508/2002 — 2002/0254(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Jules Maaten

(A5-0335/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0442)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0442)

*

* *

(Kl. 12.00 — 12.30 samlades parlamentet under ordförandeskap av Pat Cox till ett högtidligt möte med anledning av besöket av Senegals president Abdoulaye Wade.)

*

* *

18.   Övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och genomförande av Kyotoprotokollet [KOM(2003) 51 — C5-0031/2003 — 2003/0029(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Guido Sacconi

(A5-0290/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 12)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0443)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0443)

19.   Gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg [KOM(2002) 765 — C5-0636/2002 — 2002/0304(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Bernd Lange

(A5-0296/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 13)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0444)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0444)

20.   Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Muntliga röstförklaringar:

Andrabehandlingsrekommendation: Redondo Jiménez — A5-0343/2003: Gilles Savary

Andrabehandlingsrekommendation: De Sarnez — A5-0336/2003: Carlo Fatuzzo

Andrabehandlingsrekommendation: Mauro — A5-0314/2003: Carlo Fatuzzo

Betänkande Maaten — A5-0335/2003: Carlo Fatuzzo

Betänkande Sacconi — A5-0290/2003: Carlo Fatuzzo

Betänkande Lange — A5-0296/2003: Carlo Fatuzzo

21.   Rättelser till avgivna röster

Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:

Betänkande Gargani — A5-0337/2003

—

en enda omröstning

ja: Christa Randzio-Plath, Arlene McCarthy

Betänkande Purvis — A5-0322/2003

—

en enda omröstning

ja: Pernille Frahm

nej: Florence Kuntz

Betänkande Maaten — A5-0335/2003

—

ändringsförslag 19, första delenja:

ja: Marie-Thérèse Hermange

nej: Carles-Alfred Gasòliba i Böhm, Carlos Carnero González, Bárbara Dührkop Dührkop, Anna Terrón i Cusí, Rosa Miguélez Ramos

—

ändringsförslag 19, andra delen

ja: Michael Cashman

nej: Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 59

nej: Hubert Pirker, Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 66

ja: Ursula Stenzel

—

ändringsförslag 76

ja: Eija-Riitta Anneli Korhola

nej: Gérard Caudron

Betänkande Lange — A5-0296/2003

—

ändringsförslag 71

ja: Hans-Peter Martin, Dominique F.C. Souchet, José Ribeiro e Castro

nej: Avril Doyle

—

ändringsförslag 75

ja: Hans-Peter Martin, Dominique F.C. Souchet, José Ribeiro e Castro

nej: Avril Doyle

—

ändringsförslag 82

ja: Dominique F.C. Souchet, Carlos Carnero González, José Ribeiro e Castro

nej: Avril Doyle

—

ändringsförslag 88

ja: Dominique F.C. Souchet, José Ribeiro e Castro

—

ändringsförslag 89

ja: Dominique F.C. Souchet, Arlene McCarthy

—

ändrat förslag

ja: Arlene McCarthy

—

lagstiftningsresolution

ja: Arlene McCarthy

Karl-Heinz Florenz hade varit närvarande men inte deltagit i omröstningen om betänkande A5-0296/2003.

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

22.   Föredragningslista

Utskottet ITRE antog på måndagen på basen av artikel 110a i arbetsordningen Belders betänkande om förslaget till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/EG om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (KOM(2003) 506 — C5-0428/2003 — 2003/0190(CNS)) (A5-0356/2003), vilket under morgonsammanträdet förklarades brådskande (punkt 4 i protokollet).

Talmannen föreslog därför med samtycke från de politiska grupperna att behandla detta betänkande utan debatt och att uppta det till omröstning på torsdag.

Parlamentet gav sitt samtycke till detta förslag.

Tidsfrist för att lämna in ändringsförslag: onsdag kl. 10.

(Sammanträdet avbröts kl. 12.50 och återupptogs kl. 15.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Joan COLOM I NAVAL

Vice talman

23.   Justering av protokollet från föregående sammanträde

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

24.   Förslag till allmän budget 2004: avsnitt III — Kommissionen — Förslag till allmän budget 2004: övriga avsnitt (debatt)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004: avsnitt III, kommissionen [2003/2001(BUD)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Jan Mulder

(A5-0349/2003)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004

Avsnitt I — Europaparlamentet

Avsnitt II — Rådet

Avsnitt IV — Domstolen

Avsnitt V — Revisionsrätten

Avsnitt VI — Ekonomiska- och sociala kommittén

Avsnitt VII — Regionkommittén

Avsnitt VIII (A) — Europeiska ombudsmannen

Avsnitt VIII (B) — Europeiska datatillsynsmannen [2003/2002(BUD)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Neena Gill

(A5-0350/2003)

Jan Mulder redogjorde för betänkandet (A5-0349/2003).

Neena Gill redogjorde för betänkandet (A5-0350/2003).

Talare: Michaele Schreyer (ledamot av kommissionen).

Talare: Salvador Garriga Polledo för PPE-DE-gruppen, Ralf Walter för PSE-gruppen, Kyösti Tapio Virrankoski för ELDR-gruppen, Esko Olavi Seppänen för GUE/NGL-gruppen, Kathalijne Maria Buitenweg för Verts/ALE-gruppen, Franz Turchi för UEN-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Gianfranco Dell'Alba, grupplös, Den Dover, Terence Wynn, ordförande för utskottet BUDG, Anne Elisabet Jensen, Yasmine Boudjenah, Ian Stewart Hudghton, Liam Hyland och Jean-Louis Bernié.

ORDFÖRANDESKAP: Catherine LALUMIÈRE

Vice talman

Talare: Jean-Claude Martinez, James E.M. Elles, Joan Colom i Naval, Johan Van Hecke, Ioannis Patakis, Josu Ortuondo Larrea, Markus Ferber, Bárbara Dührkop Dührkop, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Wilfried Kuckelkorn, Guido Podestà, Jutta D. Haug, Juan Andrés Naranjo Escobar, Catherine Guy-Quint, Christopher Heaton-Harris, Paulo Casaca, Bartho Pronk, Konstantinos Hatzidakis, Robert Goodwill, Albert Jan Maat, Lisbeth Grönfeldt Bergman, Roy Perry, Paul Rübig, som begärde att alla utskott skulle få en möjlighet att ge uttryck för sin åsikt under debatten, (talmannen svarade att de ledamöter vars namn förts upp på talarlistan kan få ordet), Jan Mulder och Michaele Schreyer.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkterna 4-6

(Sammanträdet avbröts kl. 17.55, i avvaktan på frågestunden, och återupptogs kl. 18.00.)

25.   Frågestund (frågor till kommissionen)

Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B5-0279/2003.

Första delen

Fråga 34 från Mathieu J.H. Grosch: Införande av en motorvägsavgift i Tyskland.

Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Mathieu J.H. Grosch och Paul Rübig.

Fråga 35 från Ozan Ceyhun: EU-medborgares resor genom Bulgarien.

Günther Verheugen (ledamot av kommissionen) besvarade frågan.

Talare: Ozan Ceyhun

Fråga 36 från Minerva Melpomeni Malliori: Olaglig Internethandel med läkemedel utan receptförskrivning.

Erkki Liikanen (ledamot av kommissionen) besvarade frågan.

Talare: Minerva Melpomeni Malliori

Andra delen

Fråga 37 från Bart Staes: Tillsats av vatten (och protein) i (kyckling)kött.

David Byrne (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Bart Staes, Piia-Noora Kauppi och Phillip Whitehead.

Fråga 38 från Frédérique Ries: Askar för att dölja varningstexterna på cigarettpaket.

David Byrne besvarade frågan samt en följdfråga från Frédérique Ries.

Fråga 39 från Patricia McKenna: Djurskydd vid transporter.

David Byrne besvarade frågan samt följdfrågor från Patricia McKenna, John Purvis och Caroline Lucas.

Fråga 40 från Yvonne Sandberg-Fries: Utarbetandet av en gemensam alkoholpolitik.

David Byrne besvarade frågan samt en följdfråga från Yvonne Sandberg-Fries.

Fråga 41 från Caroline Lucas: Avveckling av tvångsmatning vid ank- och gåsleverproduktion.

David Byrne besvarade frågan samt följdfrågor från Caroline Lucas och Patricia McKenna.

Frågorna 42, 43 och 44 kommer att besvaras skriftligen.

Fråga 45 från Alexandros Alavanos: Upphävande av tillfälligt beslut om överföring av personuppgifter till Förenta staterna.

Frits Bolkestein (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Alexandros Alavanos.

Fråga 46 från Karin Riis-Jørgensen: Ommärkning av parallellimporterade läkemedel.

Frits Bolkestein besvarade frågan samt en följdfråga från Karin Riis-Jørgensen.

Fråga 47 från Alexander de Roo: Offentlig upphandling avseende miljökonsekvensanalyserna av omledningarna av floden Ebro.

Frits Bolkestein besvarade frågan.

Talare: Alexander de Roo

Fråga 48 från Othmar Karas: Parlamentets krav på kommissionens kommande förslag till direktiv om kapitalkrav för banker (Basel II).

Frits Bolkestein besvarade frågan samt följdfrågor från Othmar Karas och Paul Rübig.

Fråga 49 från Antonios Trakatellis: Tillämpning av gemenskapsrätten: systemet för tilldelning av offentliga kontrakt och genomförbarhetsstudier i samband med offentliga arbeten i Grekland.

Frits Bolkestein besvarade frågan samt en följdfråga från Antonios Trakatellis.

Frågorna 50-103 kommer att besvaras skriftligen.

Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 19.40 och återupptogs kl. 21.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS ROCA

Vice talman

26.   Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon [KOM(2002) 244 — C5-0269/2002 — 2002/0124(COD)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Willi Rothley

(A5-0346/2003)

Talare: Frits Bolkestein (ledamot av kommissionen).

Willi Rothley redogjorde för betänkandet.

Talare: Giuseppe Gargani (ordförande för utskottet JURI) för PPE-DE-gruppen, Toine Manders för ELDRgruppen, James (Jim) Fitzsimons för UEN-gruppen, Othmar Karas, Malcolm Harbour, Paolo Bartolozzi och Frits Bolkestein.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 22.10.2003, punkt 8

27.   Kvinnors rättigheter (debatt)

Betänkande om kränkning av kvinnors rättigheter och EU:s internationella förbindelser [2002/2286(INI)] — Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

Föredragande: Miet Smet

(A5-0334/2003)

Miet Smet redogjorde för betänkandet.

Talare: Christopher Patten (ledamot av kommissionen).

Talare: Regina Bastos för PPE-DE-gruppen, María Elena Valenciano Martínez-Orozco för PSE-gruppen, Lone Dybkjær för ELDR-gruppen, Marianne Eriksson för GUE/NGL-gruppen, Patsy Sörensen för Verts/ALE-gruppen, Philip Claeys, grupplös, Thomas Mann, Olga Zrihen, Armonia Bordes, Catherine Stihler och Proinsias De Rossa.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 22.10.2003, punkt 6

28.   Strukturfonderna (debatt)

Betänkande om strukturfonderna: utvecklingen av de utestående åtagandena och behoven för 2004 [2002/2272(INI)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Giovanni Pittella

(A5-0286/2003)

Giovanni Pittella redogjorde för betänkandet.

Talare: Michel Barnier (ledamot av kommissionen)

Talare: Samuli Pohjamo (föredragande av yttrande från utskottet RETT), Anne-Karin Glase för PPE-DE-gruppen, Manuel António dos Santos för PSE-gruppen, Helmuth Markov för GUE/NGL-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Joaquim Piscarreta, Ilda Figueiredo och Michel Barnier.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 22.10.2003, punkt 10

29.   Sötningsmedel för användning i livsmedel ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel [9714/1/2003 — C5-0299/2003 — 2002/0152(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Anne Ferreira

(A5-0345/2003)

Anne Ferreira redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.

Talare: David Byrne (ledamot av kommissionen).

Talare: Ria G.H.C. Oomen-Ruijten för PPE-DE-gruppen, Phillip Whitehead för PSE-gruppen, Frédérique Ries för ELDR-gruppen, Christel Fiebiger för GUE/NGL-gruppen, Inger Schörling för Verts/ALE-gruppen, och John Bowis.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 22.10.2003, punkt 7.

30.   Tysklands pantsystem (muntlig fråga med debatt)

Muntlig fråga till kommissionen: Tysklands pantsystem — Giuseppe Gargani, Willi Rothley, Klaus-Heiner Lehne och Toine Manders för utskottet JURI (B5-0281/2003)

Klaus-Heiner Lehne utvecklade den muntliga frågan.

Frits Bolkestein (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.

Talare: Ria G.H.C. Oomen-Ruijten för PPE-DE-gruppen, Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, Toine Manders för ELDR-gruppen, Hiltrud Breyer för Verts/ALE-gruppen, John Bowis, Dorette Corbey, Alexander de Roo och Frits Bolkestein.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

31.   Föredragningslista för nästa sammanträde

Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 336.401/OJME).

32.   Avslutande av sammanträdet

Sammanträdet avslutades kl. 00.15.

Julian Priestley

Generalsekreterare

José Pacheco Pereira

Vice talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev på:

Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Borghezio, van den Bos, Boselli, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brienza, Brok, Brunetta, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Cauquil, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Cesaro, Ceyhun, Chichester, Claeys, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Corrie, Cossutta, Paolo Costa, Raffaele Costa, Coûteaux, Cox, Crowley, van Dam, Darras, Dary, Daul, De Clercq, Decourrière, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Farage, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flemming, Flesch, Florenz, Folias, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Garaud, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gebhardt, Gemelli, Ghilardotti, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gobbo, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kronberger, Kuckelkorn, Kuhne, Kuntz, Lage, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Lannoye, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lisi, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Manders, Manisco, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marini, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Mennea, Mennitti, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Morgantini, Morillon, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Mussa, Musumeci, Myller, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pack, Pannella, Papayannakis, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pittella, Plooijvan Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Randzio-Plath, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, Rod, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Rutelli, Sacconi, Sacrédeus, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Sbarbati, Scallon, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Sichrovsky, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Speroni, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sylla, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Turchi, Turmes, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vattimo, Veltroni, van Velzen, Vermeer, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen

Observatörer

Bagó Zoltán, Balsai István, Bastys Mindaugas, Bekasovs Martijans, Beneš Miroslav, Berg Eiki, Biela Adam, Bielan Adam, Bobelis Kazys Jaunutis, Bonnici Josef, Brejc Mihael, Chronowski Andrzej, Chrzanowski Zbigniew, Ciemniak Grażyna, Cybulski Zygmunt, Czinege Imre, Demetriou Panayiotis, Didžiokas Gintaras, Ekert Milan, Ékes József, Fajmon Hynek, Falbr Richard, Fazakas Szabolcs, Fenech Antonio, Filipek Krzysztof, Gałażewski Andrzej, Giertych Maciej, Grabowska Genowefa, Gruber Attila, Grzebisz-Nowicka Zofia, Grzyb Andrzej, Gyürk András, Horvat Franc, Ilves Toomas Hendrik, Jaskiernia Jerzy, Kamiński Michał Tomasz, Kelemen András, Kiršteins Aleksandrs, Kļaviņš Paulis, Klich Bogdan, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Kósa Kovács Magda, Kowalska Bronisława, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Laar Mart, Landsbergis Vytautas, Lewandowski Janusz Antoni, Libicki Marcin, Lisak Janusz, Litwiniec Bogusław, Lydeka Arminas, Łyżwiński Stanislaw, Macierewicz Antoni, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Manninger Jenő, Matsakis Marios, Mavrou Eleni, Őry Csaba, Ouzký Miroslav, Pasternak Agnieszka, Pęczak Andrzej, Pieniążek Jerzy, Pīks Rihards, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Podobnik Janez, Pospíšil Jiří, Protasiewicz Jacek, Reiljan Janno, Savi Toomas, Sefzig Luděk, Siekierski Czesław, Smorawiński Jerzy, Surján László, Svoboda Pavel, Szájer József, Szczyglo Aleksander, Tabajdi Csaba, Tomaka Jan, Tomczak Witold, Vaculík Josef, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vastagh Pál, Vella George, Vėsaitė Birutė, Widuch Marek, Winiarczyk-Kossakowska Małgorzata, Wiśniowska Genowefa, Wittbrodt Edmund, Wojciechowski Janusz, Żenkiewicz Marian

BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förteckning över förkortningar och symboler

+

antogs

-

förkastades

↓

bortföll

T

drogs tillbaka

ONU (..., ..., ...)

omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

EO (..., ..., ...)

elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

delad

delad omröstning

särsk.

särskild omröstning

ÄF

ändringsförslag

AC

kompromissändringsförslag

pc

motsvarande del

S

ändringsförslag om strykning

=

identiska ändringsförslag

art

artikel

PR

resolutionsförslag

PRC

gemensamt resolutionsförslag

SEK

sluten omröstning

1.   Passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon

Betänkande: GARGANI (A5-0339/2003) [***I]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

2.   Stöd för tvåhjuliga motorfordon

Betänkande: GARGANI (A5-0340/2003) [***I]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

3.   Elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser

Betänkande: GARGANI (A5-0338/2003) [***I]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

4.   Förbudsföreläggande

Betänkande: GARGANI (A5-0337/2003) [***I]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

ONU

+

438, 1, 21

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

5.   Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn

Betänkande: LULLING (A5-0320/2003) [***I]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

6.   Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter

Betänkande: FLORENZ (A5-0324/2003) [***I]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

7.   Skatt på tobaksprodukter på Korsika

Betänkande: PURVIS (A5-0322/2003) [*]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

ONU

+

452, 35, 22

Begäran om omröstning med namnupprop

GUE/NGL: slutomröstning

8.   Forest Focus — övervakning av skogar

Andrabehandlingsrekommendation: REDONDO JIMÉNEZ (A5-0343/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Block nr 1

(kompromiss)

22-33

PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, UEN

 

+

 

Block nr 2

1-11

13-21

utskottet

 

↓

 

 

12

utskottet

särsk.

↓

 

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: ÄF 12

9.   Erasmus Mundus (2004-2008)

Andrabehandlingsrekommendation: DE SARNEZ (A5-0336/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

ändringsförslag från ansvarigt utskott

1-7

utskottet

 

+

 

10.   eLearning (2004-2006)

Andrabehandlingsrekommendation: MAURO (A5-0314/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

ändringsförslag från behörigt utskott

1

utskottet

 

+

 

11.   Badvatten

Betänkande: MAATEN (A5-0335/2003) [***I]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

förslag till förkastande

59

ELDR

ONU

-

81, 421, 4

ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

8

10

18

27

34-35

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning

1

utskottet

särsk.

+

 

4

utskottet

särsk./EO

+

287, 226, 4

5

utskottet

delad

 

 

1

+

 

2

+

 

9

utskottet

ONU

-

246, 266, 8

11

utskottet

särsk.

+

 

12

utskottet

särsk.

+

 

16

utskottet

särsk./EO

+

286, 224, 4

17

utskottet

särsk.

+

 

19

utskottet

delad/ONU

 

 

1

+

302, 199, 17

2

-

121, 350, 16

24

utskottet

särsk.

+

 

29

utskottet

särsk.

+

 

30

utskottet

särsk./EO

+

284, 224, 2

31

utskottet

särsk.

+

 

32

utskottet

särsk.

+

 

33

utskottet

särsk.

+

 

artikel 1

65

PSE+ELDR

delad

 

 

1

+

 

2 / EO

+

281, 225, 4

3

+

 

3

utskottet

 

↓

 

artikel 2

38

PPE-DE

 

-

 

artikel 3, punkt 1

76

MYLLER ea

ONU

-

48, 461, 11

6

utskottet

EO

+

259, 250, 2

39

PPE-DE

 

-

 

7

utskottet

EO

+

275, 232, 1

artikel 3, punkt 6

40

PPE-DE

 

-

 

artikel 4

67

PSE

EO

-

239, 264, 2

artikel 5, punkt 2

41

PPE-DE

 

-

 

artikel 5, punkt 3

42 S

PPE-DE

 

-

 

artikel 7, punkt 1

70

Verts/ALE

 

-

 

artikel 7, efter punkt 1

68

PSE

EO

-

232, 275, 3

artikel 7, efter punkt 2

54

PPE-DE

 

+

 

artikel 8

69

PSE

 

-

 

art 10, punkterna 2 och 3

43 S

PPE-DE

 

-

 

44 S

PPE-DE

 

-

 

artikel 10, efter punkt 4

60

ELDR

ONU

-

110, 403, 10

artikel 11

61

ELDR

 

-

 

artikel 12, punkterna 1 och 2

45

PPE-DE

 

-

 

14

utskottet

EO

-

247, 264, 5

15

utskottet

 

+

 

artikel 15

55

PPE-DE

EO

-

246, 267, 7

20

utskottet

 

+

 

artikel 16, punkt 1, led a)

46

PPE-DE

 

-

 

21

utskottet

 

+

 

artikel 16, punkt 1, led b)

47 S

PPE-DE

ONU

-

243, 276, 5

22

utskottet

 

+

 

artikel 16, punkt 1, led c

48

PPE-DE

 

-

 

23

utskottet

 

+

 

artikel 16, punkt 2, inledningen

72/ändr.

Verts/ALE

 

-

 

25

utskottet

 

+

 

artikel 16, punkt 2, led a)

49

PPE-DE

 

-

 

26

utskottet

 

+

 

artikel 16, punkt 2, led b)

56

PPE-DE

 

-

 

artikel 16, punkt 2, efter led c)

71

Verts/ALE

 

↓

 

efter artikel 23

64

ELDR

 

-

 

28

utskottet

 

+

 

Bilaga 1

57

PPE-DE

EO

+

263, 241, 7

62

ELDR

ONU

-

107, 397, 6

63

ELDR

ONU

-

87, 421, 6

Bilaga 2

66

ELDR

ONU

-

109, 401, 11

50

PPE-DE

 

-

 

Bilaga 3

51

PPE-DE

 

-

 

Bilaga 4

73

Verts/ALE

 

-

 

Bilaga 5, artikel 1

52

PPE-DE

EO

+

304, 209, 6

Bilaga 5, punkt 4, strecksats 1

74

Verts/ALE

EO

-

247, 253, 6

Bilaga 5, punkt 4, strecksats 3

75

Verts/ALE

 

+

 

36

utskottet

 

↓

 

skäl 4

37

PPE-DE

 

-

 

skäl 7

2

utskottet

 

+

 

58

PPE-DE

EO

+

258, 249, 4

skäl 10

53 S

PPE-DE

 

-

 

Omröstning: ändrat förslag

EO

+

290, 221, 8

Omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

Ändringsförslag 13 gäller inte alla språkversioner och tas därför inte upp till omröstning (se artikel 140.1.d i arbetsordningen)

Begäran om omröstning med namnupprop

PSE ÄF 9 och 59

Verts/ALE ÄF 9, 19, 47S, 59, 60, 62, 63, 66

GUE/NGL ÄF 76

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE ÄF 2, 4, 11, 12, 16, 22, 24, 30, 32, 33

PSE ÄF 19

ELDR ÄF 9, 17, 19, 29, 31

Verts/ALE ÄF 1

EDD ÄF 19

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

ÄF 65

Första delen: texten i sin helhet utom orden ”kemiska och mikrobiologiska” och ”eller andra fritidsaktiviteter”

Andra delen: orden ”kemiska och mikrobiologiska”

Tredje delen: orden ”eller andra fritidsaktiviteter”

ÄF 5

Första delen: ”vatten som... vid ebb”

Andra delen: ”eller utanför... andra föroreningskällor”

Verts/ALE

ÄF 19

Första delen: texten i sin helhet utom punkt 2, punkt 3 led a, punkt 4 led a, punkt 5

Andra delen: punkt 2, punkt 3 led a, punkt 4 led a, punkt 5

12.   Övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet

Betänkande: SACCONI (A5-0290/2003) [***I]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Block nr 1

(kompromiss)

19-46

PSE, PPE-DE, ELDR, GUE/NGL, Verts/ALE

 

+

 

Block nr 2

1-18

utskottet

 

↓

 

Omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

13.   Gas- och partikelformiga föroreningar för förbränningsmotorer

Betänkande: LANGE (A5-0296/2003) [***I]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Block nr 1

(kompromiss)

5-6

43-70

72-74

76-81

83-87

90-106

utskottet

PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE

 

+

 

71

PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE

ONU

+

252, 143, 6

75

PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE

ONU

+

262, 150, 5

82

PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE

ONU

+

247, 159, 29

88

PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE

ONU

+

276, 169, 5

89

PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE

ONU

+

267, 175, 22

Block nr 2

1-4

7-41

utskottet

 

↓

 

efter skäl 8

42

Verts/ALE

 

T

 

Omröstning: ändrat förslag

ONU

+

465, 8, 7

Omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

458, 2, 7

Sterckx, inte Davies, hade undertecknat ÄF 43 t.o.m. 106 för ELDR-gruppen

Verts/ALE-gruppen drog tillbaka sitt ÄF 42.

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: ÄF 71, 75, 82, 88, 89, ändrat förslag och slutomröstning

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1.   Betänkande Gargani A5-0337/2003

Ja-röster: 438

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Eriksson, Fiebiger, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Mennea, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Stauner, Stenmarck, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Messner, Nogueira Román, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 1

UEN: Mussa

Nedlagda röster: 21

EDD: Bernié, Booth, Butel, Coûteaux, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Titford

GUE/NGL: Cossutta, Di Lello Finuoli

NI: Bonino, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Stirbois

2.   Betänkande Purvis A5-0322/2003

Ja-röster: 452

EDD: Bernié, Butel, Coûteaux, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Marset Campos, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vinci

NI: Berthu, Beysen, Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Hager, Kronberger, de La Perriere, Mennea, Pannella, Raschhofer, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mombaur, Montfort, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt- Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poos, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Ó Neachtain

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 35

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford

GUE/NGL: Ainardi, Boudjenah, Frahm, Manisco, Markov, Meijer, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

UEN: Bigliardo, Camre, Marchiani, Mussa, Musumeci, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 22

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bergaz Conesa, Bordes, Cauquil, Korakas, Krarup, Krivine, Laguiller, Patakis, Schröder Ilka, Vachetta

NI: Borghezio, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Speroni

PPE-DE: Costa Raffaele, Schierhuber

PSE: Bösch, Carlotti

UEN: Collins

3.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 81

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Coûteaux, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Busk, Calò, De Clercq, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Nordmann, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Blak, Eriksson, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vinci

NI: Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Hermange, Jackson, Maat, Oostlander, Pirker, Sacrédeus, Schmitt

PSE: Müller Rosemarie, Volcic

UEN: Camre, Caullery, Marchiani, Musumeci, Pasqua, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Gahrton

Nej-röster: 421

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Boogerd-Quaak, Dybkjær, Flesch, Olsson, Paulsen, Ries, Sbarbati, Schmidt, Thors

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Wurtz

NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Mennea

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 4

ELDR: Attwooll

GUE/NGL: Krarup

NI: Berthu

Verts/ALE: Hudghton

4.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 246

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Coûteaux, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Flesch, Ries, Sbarbati, Thors

GUE/NGL: Eriksson, Krarup, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Hedkvist Petersen, Karlsson, Katiforis, Moraes, O'Toole, Pérez Royo, Sandberg-Fries, Theorin

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Celli, Evans Jillian, Hudghton, MacCormick, Wyn

Nej-röster: 266

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Raschhofer

PPE-DE: Averoff, Dimitrakopoulos, Folias, Hatzidakis, Klaß, Liese, Trakatellis, Xarchakos, Zacharakis

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Poignant, Poos, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori

Nedlagda röster: 8

NI: Bonino, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Gobbo, Pannella, Speroni

Verts/ALE: Schörling

5.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 302

EDD: Coûteaux, Kuntz

ELDR: Attwooll, Lynne, Wallis

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Mennea, Souchet, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Berès, Bowe, Carnero González, Cashman, Corbett, Dehousse, Dührkop Dührkop, Evans Robert J.E., Garot, Gill, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Karlsson, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Martin Hans-Peter, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Paasilinna, Poignant, Poos, Randzio-Plath, Read, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Simpson, Skinner, Soares, Sousa Pinto, Stihler, Terrón i Cusí, Theorin, Titley, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

UEN: Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Evans Jillian, Hudghton, MacCormick, Staes, Wyn

Nej-röster: 199

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Watson

GUE/NGL: Blak, Eriksson, Frahm, Krarup, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Kronberger, Lang, Martinez, Raschhofer, Stirbois

PPE-DE: Ferrer

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carraro, Carrilho, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbey, Darras, De Keyser, De Rossa, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Fruteau, Gebhardt, Ghilardotti, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, van Hulten, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, Malliori, Mann Erika, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miranda de Lage, Napoletano, Napolitano, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Sakellariou, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Stockmann, Swiebel, Thorning-Schmidt, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Mussa, Musumeci, Nobilia, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, McKenna, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Turmes, Voggenhuber, Wuori

Nedlagda röster: 17

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gobbo, Pannella

PSE: Barón Crespo, Casaca, Iivari, Jöns, Lage, Müller Rosemarie, Myller, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Swoboda, Torres Marques

6.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 121

ELDR: Attwooll, Lynne

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Flemming, Foster, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Inglewood, Jackson, Kirkhope, Lamassoure, Mauro, Nicholson, Parish, Perry, Pirker, Poettering, Purvis, Rack, Rübig, Scallon, Schierhuber, Stenzel, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Adam, Andersson, Corbett, Dehousse, Ford, Gill, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Karlsson, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Poignant, Sandberg-Fries, dos Santos, Simpson, Skinner, Soares, Sousa Pinto, Stihler, Theorin, Titley, Watts, Whitehead

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Evans Jillian, Hudghton, MacCormick, Mayol i Raynal, Staes, Wyn

Nej-röster: 350

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, Esclopé, Farage, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Watson

GUE/NGL: Blak, Eriksson, Frahm, Krarup, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Raschhofer, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brienza, Brok, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Podestà, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbey, Darras, De Keyser, De Rossa, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, van Hulten, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lalumière, Lange, Lavarra, Lund, Malliori, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Napoletano, Napolitano, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poos, Randzio-Plath, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Roure, Sakellariou, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Stockmann, Swiebel, Thorning-Schmidt, Trentin, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Mussa, Musumeci, Nobilia, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, McKenna, Maes, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Turmes, Voggenhuber, Wuori

Nedlagda röster: 16

GUE/NGL: Herzog

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gobbo, Pannella, Speroni

PSE: Casaca, Iivari, Lage, Müller Rosemarie, Myller, Roth-Behrendt, Swoboda, Torres Marques, Vairinhos

7.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 48

ELDR: Nicholson of Winterbourne, Pohjamo, Thors, Väyrynen, Vallvé, Virrankoski

GUE/NGL: Blak, Caudron, Eriksson, Frahm, Krarup, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

PPE-DE: Flemming, Kauppi, Lulling, Matikainen-Kallström, Pirker, Posselt, Rack, Rübig, Sacrédeus, Schierhuber, Stenzel, Suominen, Wijkman

PSE: Andersson, Hedkvist Petersen, Iivari, Medina Ortega, Myller, Paasilinna, Sandberg-Fries, Theorin, Trentin, Volcic

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Ó Neachtain

Verts/ALE: Dhaene, Evans Jillian, Hudghton, MacCormick, Wuori, Wyn

Nej-röster: 461

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Raschhofer, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Sturdy, Sudre, Sumberg, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Marchiani, Mussa, Musumeci, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Staes, Turmes, Voggenhuber

Nedlagda röster: 11

NI: Bonino, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella, Speroni

PSE: Corbey, van Hulten

Verts/ALE: Gahrton

8.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 110

EDD: Abitbol, Kuntz

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Flemming, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Inglewood, Jackson, Kirkhope, Nicholson, Parish, Perry, Pirker, Provan, Purvis, Rack, Rübig, Scallon, Schierhuber, Stenzel, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Andersson, Dehousse, Hedkvist Petersen, Karlsson, Pérez Royo, Sandberg-Fries, Theorin

UEN: Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Nej-röster: 403

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Farage, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Dybkjær

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Mennea, Raschhofer

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Brok, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hatzidakis, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Sudre, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Mussa, Musumeci, Nobilia, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 10

ELDR: Attwooll

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella

PPE-DE: Marques

PSE: Müller Rosemarie

UEN: Marchiani

Verts/ALE: Cohn-Bendit, Gahrton

9.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 243

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Coûteaux, Esclopé, Farage, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk, Titford

ELDR: Flesch, Ries, Thors

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Dehousse, Hedkvist Petersen, Karlsson, Sandberg-Fries, Theorin

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Evans Jillian, Hudghton, MacCormick, Wyn

Nej-röster: 276

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Kronberger, Raschhofer

PPE-DE: Averoff, Dimitrakopoulos, Folias, Hatzidakis, Lamassoure, Trakatellis, Xarchakos, Zacharakis

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori

Nedlagda röster: 5

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella

PSE: Müller Rosemarie

10.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 107

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Coûteaux, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Busk, Calò, De Clercq, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, García-Orcoyen Tormo, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kirkhope, Konrad, Nicholson, Parish, Perry, Provan, Purvis, Sartori, Scallon, Sturdy, Tannock, Van Orden, Villiers, Zappalà

PSE: Andersson, Hedkvist Petersen, Karlsson, Sandberg-Fries, Theorin, Zimeray

UEN: Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Mayol i Raynal

Nej-röster: 397

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford

ELDR: Boogerd-Quaak, Dybkjær, Olsson, Paulsen, Schmidt, Vermeer

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Mennea, Raschhofer, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Brok, Camisón Asensio, Cederschiöld, Coelho, Cornillet, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Honeyball, Howitt, Hughes, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Musumeci, Nobilia, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 6

ELDR: Attwooll

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella

PSE: Müller Rosemarie

11.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 87

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Coûteaux, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Busk, Calò, De Clercq, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Garaud, de La Perriere, Souchet

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Kirkhope, Nicholson, Parish, Perry, Provan, Purvis, Scallon, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Andersson, Hedkvist Petersen, Karlsson, Sandberg-Fries, Theorin

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Ó Neachtain

Nej-röster: 421

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford

ELDR: Boogerd-Quaak, Dybkjær, Olsson, Paulsen, Procacci, Schmidt

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Lang, Martinez, Mennea, Raschhofer, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Brok, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Marchiani, Mussa, Musumeci, Nobilia, Pasqua, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Buitenweg, Celli, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 6

ELDR: Attwooll

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella

PSE: Müller Rosemarie

12.   Betänkande Maaten A5-0335/2003

Ja-röster: 109

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Coûteaux, Kuntz, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Busk, Calò, De Clercq, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Flemming, Foster, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kirkhope, Nicholson, Parish, Perry, Pirker, Provan, Purvis, Rack, Rübig, Scallon, Schierhuber, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Andersson, Hedkvist Petersen, Karlsson, Sandberg-Fries, Theorin

UEN: Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Evans Jillian, Hudghton, MacCormick, Wyn

Nej-röster: 401

EDD: Belder, Blokland, Booth, van Dam, Farage, Titford

ELDR: Boogerd-Quaak, Dybkjær, Olsson, Paulsen, Schmidt

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Mennea, Raschhofer, Souchet, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Brok, Camisón Asensio, Cederschiöld, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Mussa, Nobilia, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori

Nedlagda röster: 11

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond

ELDR: Attwooll

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Pannella

PSE: Müller Rosemarie

13.   Betänkande Lange A5-0296/2003

Ja-röster: 252

EDD: Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Caudron, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Dimitrakopoulos, McCartin, Marques

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, Duhamel, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Ferreira, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Hazan, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nej-röster: 143

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Beysen

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Doorn, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Helmer, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Lamassoure, Langen, Lechner, Liese, Lisi, Lulling, Marini, Marinos, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

Nedlagda röster: 6

EDD: Titford

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Schierhuber

14.   Betänkande Lange A5-0296/2003

Ja-röster: 262

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, van Dam, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Bourlanges, Deprez, Grosch, Schnellhardt

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, Duhamel, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Ferreira, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 150

EDD: Booth, Farage, Titford

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Lamassoure, Langen, Lechner, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

Nedlagda röster: 5

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Schierhuber

15.   Betänkande Lange A5-0296/2003

ändring 82

Ja-röster: 247

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Kuntz, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Deprez, Grosch, Schnellhardt

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, Duhamel, El Khadraoui, Ferreira, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, Malliori, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Napolitano, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 159

EDD: Booth, Farage, Titford

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Lamassoure, Langen, Lechner, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

Nedlagda röster: 29

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Florenz, Schierhuber

PSE: Evans Robert J.E., Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

16.   Betänkande Lange A5-0296/2003

Ja-röster: 276

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Deprez, Grosch, Oomen-Ruijten, Sacrédeus

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Rossa, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 169

EDD: Booth, Farage, Titford

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Lamassoure, Langen, Lechner, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

Nedlagda röster: 5

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Schnellhardt

17.   Betänkande Lange A5-0296/2003

Ja-röster: 267

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Deprez, Grosch, Sacrédeus, Schnellhardt

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Rossa, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Goebbels, Görlach, Gröner, Hänsch, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Napolitano, Paasilinna, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 175

EDD: Booth, Farage, Titford

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Lamassoure, Langen, Lechner, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

Nedlagda röster: 22

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PSE: Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Read, Simpson, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

18.   Betänkande Lange A5-0296/2003

Ja-röster: 465

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Lechner, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Rossa, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 8

EDD: Booth, Farage, Titford

PPE-DE: Averoff, Hermange, Oostlander, Zacharakis, Zappalà

Nedlagda röster: 7

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Foster, Gawronski, Helmer

19.   Betänkande Lange A5-0296/2003

resolution

Ja-röster: 458

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Kuntz, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Speroni, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Lamassoure, Langen, Lechner, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Rossa, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nej-röster: 2

EDD: Booth, Titford

Nedlagda röster: 7

NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Fiori, Helmer, Konrad

TEXTER ANTAGNA

 

P5_TA(2003)0432

Passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) (KOM(2003) 145 — C5-0146/2003 — 2003/0058(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 145) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0146/2003),

—

med beaktande av artiklarna 67 och 89 samt artikel 158.1 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0339/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0433

Stöd för tvåhjuliga motorfordon ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om stöd för tvåhjuliga motorfordon (kodifierad version) (KOM(2003) 147 — C5-0147/2003 — 2003/0059(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 147) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0147/2003),

—

med beaktande av artiklarna 67 och 89 samt artikel 158.1 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0340/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0434

Elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (kodifierad version) (KOM(2003) 252 — C5-0231/2003 — 2003/0094(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 252) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0231/2003),

—

med beaktande av artiklarna 67 och 89 samt artikel 158.1 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0338/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0435

Förbudsföreläggande ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (kodifierad version) (KOM(2003) 241 — C5-0230/2003 — 2003/0099(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 241) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0230/2003),

—

med beaktande av artiklarna 67 och 89 samt artikel 158.1 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0337/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0436

Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (KOM(2003) 242 — C5-0222/2003 — 2003/0095(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 242) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 285 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0222/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5-0320/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC1-COD(2003)0095

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (4) (ENS 95) innehåller en referensram bestående av gemensamma standarder, definitioner, klassifikationer och bokföringsregler för sammanställande av medlemsstaternas räkenskaper för gemenskapens statistikbehov, för att sinsemellan jämförbara resultat skall erhållas från medlemsstaterna.

(2)

I Monetära kommitténs rapport om statistiska krav, som godkändes av Ekofinrådet den 18 januari 1999, framhålls att effektiv övervakning och samordning av den ekonomiska politiken är av största vikt för att den Ekonomiska och Monetära Unionen och den inre marknaden skall kunna fungera, och att detta kräver ett omfattande statistiksystem som förser beslutsfattarna med nödvändigt beslutsunderlag. I rapporten betonades också att hög prioritet bör ges till kortfristig statistik över medlemsstaternas offentliga finanser, i synnerhet de som deltar i Ekonomiska och Monetära Unionen, samt att målet är att sammanställa kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn och göra det successivt.

(3)

Nationella kvartalsuppgifter gällande finansiella konton (transaktioner och balansräkningar) för den offentliga sektorn utgör en stor del av alla finansiella transaktioner och finansiella balansräkningar i euroområdet och ett viktigt informationsunderlag vid utformningen av penningpolitiken. Därför och för sina egna behov har ECB-rådet antagit förordningar och riktlinjer för att trygga rapportering av korttidsuppgifter avseende finansiell statistik och nationella finansiella konton till ECB (Europeiska centralbanken).

(4)

Information om motpartssektor i anknytning till den offentliga sektorns finansiella transaktioner och balansräkningar behövs för att medge detaljerade analyser av offentliga finansieringar och investeringar uppdelat på motpartssektor och instrument.

(5)

I kommissionens förordning nr 264/2000 av den 3 februari 2000om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2223/96 på kortfristig statistik över offentliga finanser (5) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2002 av den 10 juni 2002om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (6) står det att medlemsstaterna skall rapportera icke-finansiella kvartalsuppgifter för den offentliga sektorn till kommissionen (Eurostat).

(6)

I artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 2223/96 fastställs under vilka förutsättningar kommissionen får anta sådana ändringar av metoden i ENS 95 som har till syfte att klargöra och förbättra innehållet. Sammanställningen av kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner kommer att kräva ytterligare resurser i medlemsstaterna och kan därför inte införas genom ett kommissionsbeslut, utan kräver att Europaparlamentet och rådet antar en särskild förordning.

(7)

Kommittén för det statistiska programmet, som inrättas genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (7) och Kommittén för valuta-, finans- och betalnings-balansstatistik, som inrättas genom rådets beslut 91/115/EEG (8), har tillstyrkt utkastet till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna förordning är att förteckna och definiera de huvudkomponenter i Europeiska nationalräkenskapssystemets (ENS 95) kategorier finansiella transaktioner och finansiella tillgångar och skulder för den offentliga sektorn och för varje undersektor till den offentliga sektorn, vilka skall rapporteras till kommissionen (Eurostat) kvartalsvis efter en övergångsperiod med successiv tillämpning.

Artikel 2

Sammanställning av kvartalsuppgifter: källor och metoder

1.   För att statistiken skall hålla hög kvalitet skall kvartalsuppgifterna för finansiella transaktioner och finansiella tillgångar och skulder i möjligaste utsträckning baseras på information som är direkt tillgänglig i den offentliga sektorn. Men kvartalsuppgifter om offentligt innehav när det gäller icke-noterade aktier, exklusive fondandelar (AF.512), och andra ägarandelar (AF.513) enligt definition och klassificering i ENS 95 får beräknas med hjälp av interpolering eller extrapolering av motsvarande årsuppgifter.

2.   Sammanställningen av kvartalsuppgifter för finansiella transaktioner och finansiella tillgångar och skulder skall göras enligt ENS 95-regler, särskilt när det gäller sektorsindelning av institutionella enheter, konsolideringsregler, klassificering av finansiella transaktioner och finansiella tillgångar och skulder, bokföringstidpunkt samt värderingsregler.

3.   Kvartalsuppgifterna och motsvarande årsuppgifter som rapporteras till kommissionen enligt förordning (EG) nr 2223/96 skall överensstämma ömsesidigt.

4.   Kvartalsuppgifterna avseende finansiella tillgångar och skulder skall vara utestående finansiella tillgångar och skulder vid utgången av kvartalet.

Artikel 3

Rapportering av kvartalsuppgifter avseende finansiella transaktioner, finansiella tillgångar och skulder

1.   Medlemsstaterna skall rapportera kvartalsuppgifter till kommissionen (Eurostat) avseende finansiella transaktioner (F.) och finansiella tillgångar och skulder (AF.) på grundval av följande förteckning över instrument enligt definition och klassificering i ENS 95:

a)

Monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) (F.1 och AF.1).

b)

Sedlar, mynt och inlåning (F.2 och AF.2).

c)

Kortfristiga värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.331 och AF.331).

d)

Långfristiga värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.332 och AF.332).

e)

Finansiella derivat (F.34 och AF.34).

f)

Kortfristiga lån (F.41 och AF.41).

g)

Långfristiga lån (F.42 och AF.42).

h)

Aktier och andra ägarandelar (F.5 och AF.5).

i)

Hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder (F.61 och AF.61).

j)

Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (F.62 och AF.62).

k)

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.7 och AF.7).

2.   Medlemsstaterna skall också rapportera kvartalsuppgifter till kommissionen (Eurostat) avseende undersektorn staten (S.1311), såsom anges i artikel 4 och enligt följande:

a)

Noterade aktier, exklusive fondandelar (F.511 och AF.511), med hänsyn till finansiella transaktioner med tillgångar samt finansiella tillgångar.

b)

Sedlar och mynt (F.21 och AF.21) med hänsyn till finansiella transaktioner med skulder samt finansiella skulder.

Artikel 4

Täckning av den offentliga sektorn och dess undersektorer

Medlemsstaterna skall rapportera kvartalsuppgifter avseende den offentliga sektorn och dess undersektorer enligt definition och klassificering i ENS 95 under offentlig sektor (S.13) som omfattar följande:

—

Staten (S.1311).

—

Delstater (S.1312).

—

Kommuner (S.1313).

—

Socialförsäkring (S.1314).

Artikel 5

Beskrivning av de kvartalsuppgifter som rapportering skall omfatta

1.   Kvartalsuppgifterna enligt artikel 3 avseende den offentliga sektorns undersektorer skall rapporteras i konsoliderad form enligt vad som sägs i artikel 4.

2.   Kvartalsuppgifterna enligt artikel 3 avseende den offentliga sektorn (S.13) skall rapporteras i både konsoliderad och okonsoliderad form enligt vad som sägs i artikel 4.

3.   Kvartalsuppgifter uppdelade på motpartssektor skall tillhandahållas för undersektorerna staten (S.1311) och socialförsäkring (S.1314) enligt vad som sägs i artikel 4 och vad som specificeras i bilagan till denna förordning.

Artikel 6

Tidtabell för rapporteringen av kvartalsuppgifter

1.   De kvartalsuppgifter som avses i artiklarna 3, 4 och 5 skall rapporteras till kommissionen (Eurostat) senast tre månader efter det kvartal som uppgifterna gäller.

2.   Eventuella revideringar av kvartalsuppgifterna avseende tidigare kvartal skall rapporteras samtidigt.

3.   Den första rapporteringen av de kvartalsuppgifter som anges i artiklarna 3, utom obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.7 och AF.7), 4 och 5 skall ske enligt följande tidtabell:

a)

Undersektorerna staten (S.1311) och socialförsäkring (S.1314), senast den 31 december 2003. Kommissionen får medge avvikelse, som dock inte får överskrida två år, när det gäller startdatum för rapportering av uppgifter uppdelade på motpartssektor, om de nationella statistiksystemen kräver omfattande anpassningar.

b)

Undersektorerna delstater (S.1312) och kommuner (S.1313),

i)

senast den 31 december 2003 för finansiella transaktioner med skulder och finansiella skulder enligt specifikationen i artikel 3.1, varvid kommissionen dock får medge senareläggning med högst två år av denna uppgiftsrapportering, om de nationella statistiksystemen kräver omfattande anpassningar,

ii)

senast den 30 juni 2005 för finansiella transaktioner med tillgångar samt finansiella tillgångar enligt specifikationen i artikel 3.1.

c)

Offentliga sektorn (S.13), senast den 30 juni 2005.

4.   Den första rapporteringen till kommissionen (Eurostat) av kvartalsuppgifter avseende obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.7 och AF.7) för den offentliga sektorn (S.13) och dess undersektorer enligt vad som sägs i artikel 4 skall ske senast den 30 juni 2005.

Artikel 7

Bestämmelser om retroaktiva uppgifter

1.   Vid den första uppgiftsrapporteringen skall kvartalsuppgifterna enligt artikel 6 omfatta retroaktiva uppgifter för finansiella transaktioner från det fjärde kvartalet 1999 och för finansiella balansräkningar från det fjärde kvartalet 1998 enligt den tidtabell som anges i artikel 6 punkterna 3 och 4.

2.   Om det är nödvändigt får de retroaktiva uppgifterna baseras på ”bästa beräkning”, varvid bestämmelserna i artikel 2 punkterna 2 och 3 särskilt skall iakttas.

Artikel 8

Genomförande

1.   Medlemsstaterna skall förse kommissionen (Eurostat) med en redogörelse för de källor och metoder som används för att sammanställa de kvartalsuppgifter som avses i artikel 3 (inledande redogörelse) samtidigt som de för första gången rapporterar kvartalsuppgifter enligt tidtabellen i artikel 6 punkterna 3 och 4.

2.   Medlemsstaterna skall informera kommissionen (Eurostat) om eventuella ändringar i denna inledande redogörelse när de rapporterar reviderade uppgifter.

3.   Kommissionen (Eurostat) skall hålla Kommittén för det statistiska programmet (KSP) och Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik underrättad om de källor och metoder som varje enskild medlemsstat använder.

Artikel 9

Rapport

På grundval av resultaten enligt artiklarna 3, 4 och 5 samt efter samråd med Kommittén för det statistiska programmet (KSP) och Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik skall kommissionen senast den 31 december 2005 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av tillförlitligheten i de kvartalsuppgifter som medlemsstaterna rapporterar.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ..., den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  Ännu ej publicerat i EUT.

(2)  EUT C 165, 16.7.2003, s. 6.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003.

(4)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1).

(5)  EGT L 29, 4.2.2000, s. 4.

(6)  EGT L 179, 9.7.2002, s. 1.

(7)  EGT L 181, 28.6.1989, s.47.

(8)  EGT L 59, 6.3.1991, s.19.

BILAGA

Image

P5_TA(2003)0437

Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (KOM(2003) 219 — C5-0191/2003 — 2003/0084(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 219) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0191/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0324/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0438

Skatt på tobaksprodukter på Korsika *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiven 92/79/EEG och 92/80/EEG i syfte att bemyndiga Frankrike att förlänga tillämpningen av nedsatt punktskatt på tobaksprodukter som övergår till fri konsumtion på Korsika (KOM(2003) 186 — C5-0197/2003 — 2003/0075(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 186) (1),

—

med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0197/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5-0322/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

SKÄL 6

(6) Med beaktande av att beskattningen av tobaksvaror som övergår till fri konsumtion på Korsika bör vara fullständigt anpassad till den gällande beskattningen på det franska fastlandet efter undantagsperiodens utgång, bör punktskatten på cigaretter på Korsika höjas stegvis i syfte att undvika en alltför brysk övergång till samma beskattning som på det franska fastlandet.

(6) Med beaktande av att beskattningen av tobaksvaror som övergår till fri konsumtion på Korsika bör vara fullständigt anpassad till den gällande beskattningen på det franska fastlandet efter undantagsperiodens utgång, bör punktskatten på cigaretter på Korsika höjas stegvis och proportionellt varje år under en övergångsperiod, i syfte att undvika en alltför brysk övergång till samma beskattning som på det franska fastlandet.

Ändring 2

ARTIKEL 1

Artikel 3, punkt 4 (direktiv 92/79/EEG)

4. Genom undantag från artikel 2 får Frankrike under perioden 1 januari 2003—31 december 2009 fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats på cigaretter som övergår till fri konsumtion på Korsika. Tillämpningen av den nedsatta skattesatsen skall vara begränsad till en årlig kvot på 1 200 ton.

4. Genom undantag från artikel 2 får Frankrike under perioden 1 januari 2003—31 december 2009 fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats på cigaretter som övergår till fri konsumtion på Korsika. Tillämpningen av den nedsatta skattesatsen skall vara begränsad till en årlig kvot på 1 200 ton.

Under perioden 1 januari 2003— 31 december 2007 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 35 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2003— 31 december 2003 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 35 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2004—31 december 2004 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 38 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2005—31 december 2005 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 41 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2006—31 december 2006 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 44 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2007—31 december 2007 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 47 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2008—31 december 2008 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 50 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2008 —31 december 2009 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 44 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

Under perioden 1 januari 2009 —31 december 2009 skall den nedsatta skattesatsen vara minst 53 % av cigarettpriset i den mest efterfrågade priskategorin på Korsika.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0439

Forest Focus — övervakning av skogar ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (8243/1/2003 — C5-0292/2003 — 2002/0164(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8243/1/2003 — C5-0292/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 404) (3),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0343/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  EUT C 233 E, 30.9.2003, s. 1.

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 13 februari 2003, P5_TA(2003)0059.

(3)  EGT C 20, 28.1.2003, s. 67.

P5_TC2-COD(2002)0164

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus)

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

Skogarna spelar en viktig multifunktionell roll för samhället. Bortsett från deras betydande roll för utvecklingen av landsbygden har skogarna stort värde för naturskyddet och bevarandet av miljön och de är nyckelfaktorer i kolcykeln och för betydelsefulla kolsänkor samt är en avgörande reglerande faktor i vattencykeln.

(2)

Skogarnas tillstånd kan påverkas allvarligt av naturliga faktorer, t.ex. extrema väderleksförhållanden, angrepp av skadedjur och sjukdomar samt mänsklig påverkan som klimatförändringar, bränder och luftföroreningar. Dessa hot kan allvarligt störa eller till och med förstöra skogarna. De flesta naturliga och antropogena faktorer som påverkar skogarna kan få gränsöverskridande verkningar.

(3)

I kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen betonas behovet av att skydda den naturliga miljön och skogsarvet, att förvalta skogarna på ett hållbart sätt och att främja internationellt och alleuropeiskt samarbete för skogsskydd, samtidigt som det hänvisas till övervakning av skogarna och främjandet av skogarnas roll som kolsänkor. I sin resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unione (5) uppmanar rådet kommissionen att utvärdera och fortlöpande förbättra effektiviteten hos det europeiska systemet för övervakning av skogarnas hälsotillstånd med hänsyn till alla faktorer som kan påverka skogens ekosystem. Dessutom uppmanar rådet kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att utveckla gemenskapens system för information om skogsbränder, som gör det möjligt att på ett bättre sätt bedöma effektiviteten hos skyddsåtgärder mot bränder.

(4)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002 av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (6) påpekas det att utformningen, genomförandet och utvärderingen av miljöpolitiken måste grundas på kunskap, och att särskilt skogarnas mångsidiga funktioner måste övervakas, i överensstämmelse med rekommendationer från ministerkonferensen om skydd för Europas skogar och Förenta nationernas skogsforum, samt konventionen om biologisk mångfald och andra forum.

(5)

Gemenskapen och medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra internationellt överenskomna aktiviteter som rör bevarande och skydd och av skogar, särskilt de åtgärdsförslag som lagts fram av Mellanstatliga skogspanelen och skogsforumet, det utvidgade arbetsprogram för skogarnas biologiska mångfald som utarbetats för konventionen om biologisk mångfald samt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet.

(6)

Gemenskapen har redan tagit upp två faktorer som har en negativ inverkan på skogarnas ekosystem, dels i rådets förordning (EEG) nr 3528/86 av den 17 november 1986 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar (7), dels i rådets förordning (EEG) nr 2158/92 av den 23 juli 1992 om skydd av gemenskapens skogar mot bränder. (8)

(7)

Båda förordningarna upphörde att gälla den 31 december 2002, och det är i gemenskapens allmänna intresse att fortsätta och vidareutveckla den övervakningsverksamhet som införts genom dessa förordningar genom att integrera den i ett nytt system kallat ”Forest Focus”.

(8)

Systemet bör sammanjämkas med nuvarande nationella, europeiska och internationella system med vederbörlig hänsyn till gemenskapens behörighet i fråga om skogar, i enlighet med dess strategi för skogsbruket och utan att det påverkar tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

(9)

Åtgärderna inom ramen för det system som gäller övervakning av skogsbränder bör komplettera de åtgärder som vidtas särskilt genom bestämmelserna i rådets beslut 1999/847/EG av den 9 december 1999 om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder till förmån för räddningstjänsten (9), rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (10), samt rådets förordning (EEG) nr 1615/89 av den 29 maj 1989 om införande av ett europeiskt informations- och kommunikationssystem för skogsbruk (EFICS) (11).

(10)

Systemet bör uppmuntra till utbyte av information om tillståndet för och skadlig påverkan på gemenskapens skogar och möjliggöra en utvärdering av pågående åtgärder i syfte att främja bevarande och skydd av skogar för hållbar utveckling med särskild tonvikt på åtgärder som vidtas för att minska negativ påverkan på skogarna.

(11)

Åtgärder för att skydda skogarna mot bränder är en särskilt viktig och brådskande fråga för att bland annat bekämpa ökenspridningen och undvika brändernas negativa konsekvenser för klimatförändringen. Det är av största vikt att de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit i enlighet med förordning (EEG) nr 2158/92, vilken upphört att gälla, inte avbryts. Därför bör denna förordning omfatta förebyggande åtgärder som inte finansieras genom förordning (EG) nr 1257/1999 och som inte omfattas av några nationella eller regionala program för landsbygdsutveckling.

(12)

För att främja förståelsen av förhållandet mellan skogar och miljö bör systemet dessutom omfatta övervakning av andra viktiga faktorer såsom biologisk mångfald, kolupptagning, klimatförändringar, markförhållanden och skogarnas skyddande roll. Det bör därför även omfatta åtgärder som syftar till ett vidare spektrum av mål och ett flexibelt genomförande, samtidigt som det byggs vidare på de framsteg som gjorts inom ramen för förordningarna (EEG) nr 3528/86 och (EEG) nr 2158/92. Systemet bör omfatta adekvat och kostnadseffektiv övervakning av skogar och miljösamspel.

(13)

Medlemsstaterna bör genomföra systemet med hjälp av nationella program som skall godkännas av kommissionen i enlighet med ett förfarande som kommer att fastställas för detta ändamål.

(14)

Kommissionen bör, i samarbete med medlemsstaterna, säkerställa samordningen, övervakningen och utvecklingen av systemet, och lämna rapporter om det, särskilt till Ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG (12).

(15)

Övervakningen av skogarna och miljösamspelet kan ge tillförlitlig och jämförbar information som kan skydda gemenskapens skogar endast om uppgifterna samlas in med hjälp av harmoniserade metoder. Sådan jämförbar information på gemenskapsnivå skulle bidra till att det skapas en plattform med rumsliga data från olika källor i de gemensamma miljöinformationssystemen. Därför är det lämpligt att utarbeta handledningar i vilka metoderna som skall användas för övervakning av tillståndet i skogen, formatet för uppgifterna och reglerna för hur de skall hanteras fastställs.

(16)

Kommissionen bör använda de uppgifter som samlats in inom ramen för detta system i samband med kolupptagning, klimatförändringar och påverkan på den biologiska mångfalden för att bidra till åtagandena att rapportera i enlighet med relevanta konventioner och protokoll och i enlighet med deras bestämmelser. Om problem med inkonsekvens uppstår bör kommissionen vidta varje möjlig åtgärd för att nå en positiv lösning.

(17)

Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta med andra internationella organ för skogsövervakning på internationell eller alleuropeisk nivå och i synnerhet med det internationella samarbetsprogrammet för bedömning och övervakning av luftföroreningars inverkan på skogen (nedan kallat ”ICP Skog”), i syfte att främja bevarande och skydd av skogar till förmån för en hållbar utveckling.

(18)

I denna förordning fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (13).

(19)

Det är lämpligt att fastställa omfattningen av gemenskapens bidrag till verksamheter som finansieras inom ramen för systemet.

(20)

För att garantera kontinuiteten i övervakningsarbetet bör man undantagsvis tillåta att medlemsstaternas utgifter är berättigande för samfinansiering om det rör sig om åtgärder som vidtogs efter den 1 januari 2003 och före ikraftträdandet av denna förordning, förutsatt att dessa åtgärder inte har avslutats innan kommissionen godkänner det nationella programmet i fråga.

(21)

Medlemsstaterna bör utse myndigheter och kontor som skall ansvara för hantering och överföring av data och för förvaltning av gemenskapens bidrag.

(22)

Medlemsstaterna bör dessutom sammanställa rapporter om olika övervakningsaktiviteter och lägga fram dem inför kommissionen.

(23)

Uppgifterna bör spridas i enlighet med bestämmelserna i 1998 års FN/ECE-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) och relevanta gemenskapsbestämmelser om tillgång till miljöinformation.

(24)

De åtgärder av allmän omfattning som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tilllämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (14).

(25)

Kommissionen bör biträdas av Ständiga kommittén för skogsbruk genom det föreskrivande förfarandet i enlighet med kriterierna i artikel 2 b i det beslutet.

(26)

Det är viktigt att systemet ses över kontinuerligt och att dess effektivitet utvärderas i syfte att upptäcka vilka behov som måste tillgodoses. Kommissionen bör rapportera till Europaparlamentet och rådet om systemets genomförande, särskilt med tanke på om det skall fortsätta att gälla efter det att den genomförandeperiod som fastställs i denna förordning löpt ut.

(27)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen övervakning av skogarna, deras tillstånd och samspel med miljön, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(28)

I Europaavtalen mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och kandidatländerna i Central- och Östeuropa, å andra sidan, föreskrivs om dessa länders deltagande i gemenskapens program, särskilt på miljöområdet. Systemet bör även vara öppet för medverkan av andra europeiska länder.

(29)

Med tanke på att förordningarna (EEG) nr 3528/86 och (EEG) nr 2158/92 upphör att gälla, och för att undvika överlappningar eller luckor är det lämpligt att denna förordning börjar tillämpas den 1 januari 2003.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avsnitt 1

Mål, innehåll och definitioner

Artikel 1

1.   Härmed inrättas ett gemenskapssystem för utvidgad, harmoniserad och omfattande långtidsövervakning av skogarnas tillstånd (nedan kallat ”systemet”), i syfte att

a)

fortsätta och ytterligare utveckla

—

övervakningen av luftföroreningar, följder av luftföroreningar och av övriga agens och faktorer som påverkar skogarna, t.ex. biotiska/abiotiska faktorer samt faktorer av antropogent ursprung,

—

övervakningen av skogsbränder och deras orsaker och följder,

—

övervakningen av förebyggandet av skogsbränder.

b)

bedöma behoven för och utveckla övervakningen av markförhållanden, kolupptagning, effekter av klimatförändringar, biologisk mångfald och skogarnas skyddsfunktion,

c)

löpande utvärdera övervakningsåtgärdernas effektivitet när det gäller att bedöma skogarnas tillstånd och vidareutvecklingen av övervakningsverksamheten.

Systemet skall tillhandahålla tillförlitliga och jämförbara uppgifter om skogarnas tillstånd och om skadlig inverkan på skogarna på gemenskapsnivå. Dessutom skall det vara till hjälp vid utvärderingen av pågående åtgärder för främjande av skydd och bevarande av skogar till förmån för en hållbar utveckling, och i synnerhet åtgärder för att minska skadlig inverkan på skogarna. Systemet kommer att ta hänsyn till och i förekommande fall anknyta till befintliga och planerade nationella, europeiska och globala övervakningsmekanismer och överensstämma med relevanta internationella avtal.

2.   När det hänvisas till skogar i denna förordning får medlemsstaterna inbegripa annan trädbevuxen mark. När det hänvisas till skogar i samband med skogsbränder i denna förordning får medlemsstaterna dessutom inbegripa annan mark.

3.   I Frankrike skall systemet inte tillämpas på de utomeuropeiska departementen.

Artikel 2

1.   Systemet skall omfatta åtgärder för att

a)

främja harmoniserad insamling, hantering och bedömning av data,

b)

förbättra analysen av data och främja integrerad analys av data på gemenskapsnivå,

c)

förbättra kvaliteten på data och den information som samlas in inom ramen för systemet,

d)

vidareutveckla systemets övervakningsverksamhet,

e)

få ökad kunskap om skogar och i synnerhet om följderna av naturliga och antropogena stressfaktorer,

f)

undersöka skogsbränders dynamik och orsaker samt deras inverkan på skogarna,

g)

utveckla indikatorer och metoder för riskbedömning av multipla stressfaktorer för skogar tidsmässigt och rumsligt.

2.   De åtgärder som avses i punkt 1 skall komplettera gemenskapens forskningsprogram.

Artikel 3

I denna förordning avses med

a)

”skog”: trädbevuxen mark med en krontäckning (eller med likvärdig bestockning) över 10 procent och med en yta på över 0,5 hektar. Träden bör vid mogen ålder kunna uppnå en höjd på minst 5 meter på plats. Den kan bestå antingen av slutna skogsformationer där träd av olika höjd och undervegetation täcker en stor andel av marken eller av öppna skogsformationer med jämnt växttäcke där trädkronor utgör över tio procent. Unga naturliga bestånd och alla planteringar som anlagts för skogsbruksändamål och som ännu inte uppnått en krontäckning på 10 procent eller trädhöjder på 5 meter omfattas av begreppet skog, liksom även områden som normalt sett ingår i skogsområdet men där träden för tillfället är avverkade av människor eller av naturliga orsaker, men som väntas återgå till skog. Definitionen av skog inbegriper plantskolor och fröplantager som utgör en integrerad del av skogen, skogsvägar, avverkade områden, brandgator och andra små öppna områden inne i skogen, skogar i nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden t.ex. sådana som är av särskilt miljömässigt, vetenskapligt, historiskt, kulturellt eller andligt intresse, vindskydd och skyddsbälten bestående av träd med en yta på över 0,5 ha och med en bredd av över 20 m. Odlingar med gummiträd och korkeksbestånd skall inbegripas. Definitionen av skog inbegriper dock inte mark som främst används för jordbruk.

b)

”annan trädbevuxen mark”: trädbevuxen mark med en krontäckning (eller med likvärdig bestockning) på 5 till 10 procent där träden vid mogen ålder kan uppnå en höjd av 5 meter på plats; eller en krontäckning (eller med likvärdig bestockning) på mer än 10 procent där träden inte kan uppnå en höjd på 5 meter vid mogen ålder på plats (t.ex. dvärgvuxna träd) eller sly- eller buskvegetation. Definitionen av annan trädbevuxen mark inbegriper inte områden som har den träd-, sly- eller buskvegetation som beskrivs ovan med en yta på under 0,5 ha och med en bredd av under 20 m, vilka skall klassifieras som ”annan mark”, mark som främst används för jordbruk.

c)

”annan mark”: mark som inte klassifierats som skog eller annan trädbevuxen mark enligt definitionerna i denna förordning men som likväl omfattas av skogsbrandsstatistiken enligt nationell lagstiftning. Sådan mark kan omfatta hedmark, ödemark eller jordbruksmark som gränsar till eller omges av skogsmark,

d)

”skogsbrand”: brand som bryter ut i och sprider sig inom skogar och annan trädbevuxen mark eller som bryter ut på annan mark och sprider sig till skogar och annan trädbevuxen mark. Definitionen av skogsbrand inbegriper inte föreskriven eller kontrollerad bränning som vanligen utförs för att begränsa eller undanröja den mängd bränsle som samlats på marken.

e)

”sorteras efter geografiskt område”: hänvisning till ett särskilt geografiskt område inom vilket uppgifter och annan information samlas in. Det område som det hänvisas till får vara större än det område eller den punkt där uppgifter/information samlas in, till exempel för att garantera anonymitet när det gäller källan till de insamlade uppgifterna/den insamlade informationen.

Avsnitt 2

Övervakning och instrument för att förbättra och utveckla systemet

Artikel 4

1.   Med beaktande av vad som följer av förordning (EEG) nr 3528/86 skall systemet

a)

fortsätta och vidareutveckla det systematiska nätet av observationspunkter i syfte att regelbundet genomföra inventeringar för att samla in representativ information om skogarnas tillstånd,

b)

fortsätta och vidareutveckla det nät av observationsytor, där intensiv och fortlöpande övervakning av skogar genomförs.

2.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 5

1.   Med beaktande av vad som följer av förordning (EEG) nr 2158/92 skall systemet fortsätta och vidareutveckla informationssystemet för insamling av jämförbar information om skogsbränder på gemenskapsnivå.

2.   Systemet skall ge medlemsstaterna möjlighet att genomföra undersökningar för att fastställa orsakerna till och dynamiken hos skogsbränder samt deras inverkan på skogar. Undersökningarna skall komplettera de skogsbrandsrelaterade verksamheter och åtgärder som vidtas inom ramen för beslut 1999/847/EG, förordning (EG) nr 1257/1999 och förordning (EEG) nr 1615/89. Dessutom och fram till den 31 december 2005 skall kampanjer för medvetandegörande och särskild utbildning för personer som deltar i brandskyddsinsatser finansieras separat i enlighet med artikel 13.1, såvida inte sådana åtgärder redan finns i programmen för landsbygdsutveckling.

3.   Åtgärder för att förebygga skogsbränder som var stödberättigade i enlighet med förordning (EEG) nr 2158/92 skall finansieras i enlighet med artikel 12.2 b och artikel 13.1, förutsatt att de inte finansieras genom förordning (EG) nr 1257/1999 eller ingår i de nationella eller regionala programmen för landsbygdsutveckling.

4.   Medlemsstaterna får på egen begäran delta i de åtgärder och verksamheter som avses i punkterna 1 och 2.

5.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkterna 1 och 2 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 6

1.   För att uppnå de mål som anges i artikel 1.1 b skall systemet utvecklas med hjälp av undersökningar, experiment, demonstrationsprojekt, pilotprojekt och införande av nya övervakningsåtgärder. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna utarbeta systemet, särskilt för att

a)

öka kunskapen om förutsättningarna för skogar och annan trädbevuxen mark och förhållandet mellan dessa förutsättningar och naturliga och antropogena stressfaktorer,

b)

bedöma klimatförändringens inverkan på skogar och annan trädbevuxen mark, inbegripet inverkan på deras biologiska mångfald och sambandet med kolupptagning och markförhållanden,

c)

med beaktande av relevanta befintliga indikatorer identifiera viktiga strukturella och funktionella element i ekosystemen som kan tjäna som indikatorer för bedömning av i vilket tillstånd den biologiska mångfalden i skogarna befinner sig och hur den kommer att utvecklas samt av skogarnas skyddsfunktion.

2.   Parallellt med de åtgärder som avses i punkt 1 får medlemsstaterna på begäran av kommissionen eller på eget initiativ genomföra undersökningar, experiment, demonstrationsprojekt eller en provningsfas för övervakningsändamål.

3.   De åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 skall bidra till att fastställa alternativ för införande av nya övervakningsåtgärder inom ramen för systemet, vilket borde bidra avsevärt till den information och övervakning som behövs på de områden som tas upp i artikel 1.1 b. Genomförandet av dessa verksamheter skall betraktas som en del av den översyn som anges i artikel 18. Vid utvecklingen av systemet skall kommissionen ta hänsyn både till vetenskapliga och ekonomiska behov och begränsningar.

4.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkterna 1, 2 och 3, inklusive beslut om genomförande av nya övervakningsåtgärder, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 7

1.   För att uppnå de mål som anges i artikel 1.1 c, och utöver de åtgärder som avses i artikel 6, skall kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna genomföra undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt för att

a)

främja harmoniserad insamling, hantering och bedömning av data på gemenskapsnivå,

b)

förbättra utvärderingen av data på gemenskapsnivå,

c)

förbättra kvaliteten på data och den information som samlas in inom ramen för systemet.

2.   För att uppnå de mål som anges i artikel 1.1 c, och utöver de åtgärder som avses i artikel 6, får medlemsstaterna i sina nationella program integrera undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt på de områden som anges i punkt 1.

3.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Avsnitt 3

Nationella program, samordning och samarbete

Artikel 8

1.   De verksamheter som avses i artiklarna 4 och 5 samt i artikel 6.2 och 6.3 och artikel 7.2 skall genomföras inom ramen för nationella program som medlemsstaterna skall upprätta för en period på två år.

2.   De nationella programmen skall läggas fram inför kommissionen inom 60 dagar efter det att denna förordning träder i kraft och därefter före den 1 november det år som föregår början på varje ny treårsperiod.

3.   Medlemsstaterna skall anpassa sina nationella program med kommissionens godkännande, särskilt för att möjliggöra en utvidgning av den övervakningsverksamhet som utvecklats i enlighet med artikel 6, när den har inrättats.

4.   När de nationella programmen läggs fram för kommissionen skall de åtföljas av en förhandsbedömning. Medlemsstaterna skall dessutom genomföra halvtidsbedömningar i slutet av tredje året av den period som avses i artikel 12 och efterhandsbedömningar i slutet av den perioden.

5.   På grundval av de nationella program som inkommer eller av godkända anpassningar av dessa nationella program skall kommissionen besluta om sitt ekonomiska stöd till de stödberättigande kostnaderna.

6.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkterna 1-5 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2, med beaktande av nationella, europeiska och internationella övervakningsmekanismer för att undvika ytterligare administrativa bördor.

Artikel 9

1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna samordna, övervaka och utveckla systemet och rapportera om detta, särskilt till Ständiga kommittén för skogsbruk.

2.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna bedöma data på gemenskapsnivå och se till att insamlade data och uppgifter utvärderas på gemenskapsnivå i enlighet med artikel 15.

3.   Kommissionen skall inrätta en rådgivande grupp med vetenskapliga experter som skall biträda Ständiga kommittén för skogsbruk i förberedelserna av dess arbete, särskilt för att utveckla systemet enligt artikel 6.

4.   Kommissionen skall, i syfte att utföra de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2, inrätta en vetenskaplig samordningsenhet inom ramen för Gemensamma forskningscentret och får konsultera och anlita forskningsinstitut och experter och samtidigt till fullo beakta variationen i olika skogsekosystem inom gemenskapen.

5.   Kommissionen skall vid de rapporteringsuppgifter som fastställs i punkt 1 bistås av Europeiska miljöbyrån.

6.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 3 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 10

1.   För att harmonisera de åtgärder som avses i artiklarna 4, 5 och 6.3 och för att se till att insamlade data är jämförbara, skall handledningar innehålla obligatoriska och frivilliga parametrar samt bestämmelser om vilka övervakningsmetoder som skall tillämpas och vilka dataformat som skall användas för dataöverföringen. Dessa handledningar skall bygga på befintliga system om sådana finns och detta är lämpligt.

2.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 11

1.   Inom ramen för de mål som fastställs i artikel 1 skall kommissionen och medlemsstaterna samarbeta och skapa synergieffekter med andra organ på internationell eller alleuropeisk nivå, i syfte att främja bevarande och skydd av skogar till förmån för en hållbar utveckling.

2.   Inom ramen för artikel 4 skall kommissionen samarbeta med ICP Skog i syfte att uppfylla de skyldigheter som fastställs inom ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

3.   För det samarbete som avses i punkterna 1 och 2 får gemenskapen ge stöd till följande åtgärder:

a)

Inrättandet av lämpliga förbindelser till den vetenskapliga samordningsenheten.

b)

Undersökningar och utvärdering av data.

Avsnitt 4

Genomförandeperiod och finansiella aspekter

Artikel 12

1.   Systemet skall genomföras under en period på 4 år från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006.

2.   För detta systems syften skall gemenskapens finansiella stöd till de nationella programmens stödberättigande kostnader högst uppgå till följande:

a)

Åtgärder som skall genomföras inom ramen för artikel 4: 50 %.

b)

Åtgärder som skall genomföras inom ramen för artikel 5: 50 %.

c)

Åtgärder som skall genomföras inom ramen för artikel 6.2: 75 %.

d)

Åtgärder som skall genomföras inom ramen för artikel 6.3: 50 %.

e)

Åtgärder som skall genomföras inom ramen för artikel 7.2: 50 %.

3.   Kommissionen skall betala ut gemenskapens bidrag till de stödberättigande kostnaderna till medlemsstaterna.

4.   Medlemsstaternas utgifter för att genomföra nationella program som godkänts av kommissionen skall undantagsvis vara berättigande för samfinansiering om det rör sig om åtgärder som vidtogs efter den 1 januari 2003 och före ikraftträdandet av denna förordning, förutsatt att dessa åtgärder inte har avslutats innan kommissionen fattar beslut om de nationella programmen.

5.   Kommissionen skall finansiera åtgärder enligt artikel 6.1, artikel 7.1 och artikel 9.1, 9.2 och 9.4 i enlighet med tillämpliga regler för offentlig upphandling.

6.   Gemenskapen får tillhandahålla ett bidrag till Europeiska miljöbyrån för genomförandet av de uppgifter som anges i artikel 9.5 och artikel 18.

7.   Kommissionen får finansiera de åtgärder som den rådgivande gruppen med vetenskapliga experter, som nämns i artikel 9.3, vidtar för att utföra de uppgifter som fastställs i de detaljerade bestämmelserna.

8.   Gemenskapen får tillhandahålla ett bidrag till ICP Skog i syfte att uppfylla gemenskapens skyldigheter enligt artikel 11.2.

Artikel 13

1.   Finansieringsramen för genomförandet av systemet för perioden 2003—2006 skall vara 61 miljoner euro, varav 9 miljoner euro får användas för brandförebyggande åtgärder.

2.   De finansiella resurser som anges i punkt 1 skall ökas om nya medlemsstater ansluts till Europeiska unionen.

3.   De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet och budgetplanen.

Avsnitt 5

Genomförande, medlemsstaternas rapportering, Ständiga kommittén för skogsbruk

Artikel 14

1.   Medlemsstaterna skall utse de organ som skall vara behöriga att förvalta verksamheten i de godkända nationella programmen på grundval av dessa organs ekonomiska och operationella kapacitet. Organen kan antingen vara nationella förvaltningar eller andra enheter, varvid kommissionen beslutar från fall till fall vilka privata enheter som kan godtas, som anförtros offentliga förvaltningsuppgifter, lämnar tillräckliga ekonomiska garantier och uppfyller de villkor som avses i de detaljerade bestämmelserna om genomförandet av denna punkt.

2.   Utan att det påverkar de befintliga behöriga myndigheterna, skall medlemsstaterna utse de myndigheter eller byråer som har befogenhet att genomföra de åtgärder som antas i enlighet med denna förordning.

3.   Medlemsstaterna skall ansvara för en sund och effektiv förvaltning av gemenskapens bidrag. I detta syfte skall de anta de bestämmelser som krävs för att

a)

se till att de verksamheter som finansieras av gemenskapen verkligen genomförs och att de genomförs korrekt, varvid det skall framgå att gemenskapen bidragit till verksamheten,

b)

förebygga oegentligheter,

c)

återkräva utbetalningar som gått förlorade till följd av oegentligheter eller försummelser,

d)

se till att den interna förvaltningen och kontrollsystemen i de organ som avses i punkt 1 fungerar korrekt,

e)

se till att medlemsstaten fungerar som garant för de organ som avses i punkt 1 i de fall de inte är offentliga organ.

4.   Medlemsstaterna skall förse kommissionen med all nödvändig information och vidta de åtgärder för att underlätta kontroller, inbegripet kommissionens eller Europeiska revisionsrättens inspektioner på plats, som kommissionen anser vara lämpliga för förvaltningen av gemenskapsmedlen. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de åtgärder som vidtas i detta syfte.

5.   Detaljerade bestämmelser för genomförandet av punkterna 1-4 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 15

1.   Medlemsstaterna skall varje år, via de utsedda myndigheterna och byråerna, inför kommissionen lägga fram de uppgifter som samlats in inom ramen för systemet, tillsammans med en kompletterande rapport.

Uppgifterna skall sorteras efter geografiskt område och sändas till kommissionen med e-post och/eller på annan elektronisk väg. Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna fastställa i vilket format uppgifterna skall överföras och vilka andra regler som skall gälla vid överföringen.

2.   Medlemsstaterna skall aktivt sprida de uppgifter som samlas in, i enlighet med gemensamma format och standarder och via elektroniska databaser där materialet sorteras efter geografiskt område, vilka kommer att administreras i enlighet med principerna i Århuskonventionen och relevanta gemenskapsbestämmelser om allmänhetens tillgång till miljöinformation.

3.   För att främja utvärderingen av uppgifterna och uppnå största möjliga mervärde vid användningen av uppgifterna skall kommissionens rätt att använda och sprida uppgifter i enlighet med principerna i Århuskonventionen och relevanta gemenskapsbestämmelser om allmänhetens tillgång till miljöinformation inte begränsas. Vid all sådan spridning av uppgifter som samlats in från medlemsstaterna skall medlemsstaterna anges som källa.

4.   Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 16

1.   Varje medlemsstat skall, särskilt utifrån de åtgärder som avses i artikel 4.1, sammanställa en rapport om den nationella situationen i fråga om skogarnas tillstånd.

Rapporten skall lämnas in till kommissionen senast den 31 december 2005.

2.   Varje medlemsstat som deltar i de åtgärder som avses i artikel 5 skall sammanställa en rapport om den nationella situationen i fråga om skogsbränders inverkan på skogar.

Rapporten skall lämnas in till kommissionen senast den 31 december varje år från och med år 2003.

3.   Varje medlemsstat skall sammanställa en rapport om den nationella situationen när det gäller frågor som omfattas av de övervakningsåtgärder som avses i artikel 6.3, när de har inrättats.

Riktlinjer för rapporteringen och rapporteringsperioden skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 17

1.   Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för skogsbruk.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Avsnitt 6

Kommissionens rapportering, översyn, kandidatländerna

Artikel 18

Sex månader efter det datum då de rapporter som avses i artikel 16.1 skall ha översänts skall kommissionen, biträdd av Europeiska miljöbyrån och med hänsyn tagen till alla rapporter som översänts i enlighet med artikel 16, överlämna en rapport om systemets genomförande till Europaparlamentet och rådet, i vilken systemets effektivitet granskas, för att ge en grund för beslut om huruvida dessa verksamheter skall fortsätta efter 2006. Kommissionen skall lägga fram ett förslag i detta hänseende.

Artikel 19

Innan den period som avses i artikel 12.1 löpt ut, skall kommissionen lägga fram en rapport om genomförandet av systemet för Europaparlamentet och rådet, med beaktande av den översyn som avses i artikel 18.

Artikel 20

Systemet skall vara öppet för deltagande från

a)

kandidatländerna i Central- och Östeuropa, i enlighet med de villkor som fastställs i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa samt i de respektive associationsrådens beslut,

b)

Cypern, Malta och Turkiet, på grundval av bilaterala avtal som skall slutas med dessa länder,

c)

andra europeiska länder, frivilligt och på deras egen bekostnad.

Artikel 21

Denna förordning träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 20 E, 28.1.2003, s. 67.

(2)  EUT C 85, 8.4.2003, s. 83.

(3)  Yttrandet avgivet den 22 januari 2003 (EUT C 128, 29.5.2003, s. 41).

(4)  Europaparlamentets yttrande av den 13 februari 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 13 juni 2003 (EGT C 233 E, 30.9.2003, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(5)  EGT C 56, 26.2.1999, s. 1.

(6)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(7)  EGT L 326, 21.11.1986, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 804/2002 (EGT L 132, 17.5.2002, s. 1).

(8)  EGT L 217, 31.7.1992, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 805/2002 (EGT L 132, 17.5.2002, s. 3).

(9)  EGT L 327, 21.12.1999, s. 53.

(10)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(11)  EGT L 165, 15.6.1989, s. 12. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1100/98 (EGT L 157, 30.5.1998, s. 10).

(12)  EGT L 165, 15.6.1989, s. 14.

(13)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(14)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

P5_TA(2003)0440

Erasmus Mundus ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004-2008) (8644/1/2003 — C5-0294/2003 — 2002/0165(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8644/1/2003 — C5-0294/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 401) (3),

—

med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2003) 239) (4),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott (A5-0336/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjord i EUT.

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 8 april 2003, P5_TA(2003)0145.

(3)  EGT C 331 E, 31.12.2002, s. 25.

(4)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC2-COD(2002)0165

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr.../2003/EG om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004—2008)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 149 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

Europeiska gemenskapen bör bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet bland annat genom samarbete med tredje land.

(2)

I slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon (den 23—24 mars 2000) betonas att om Europa skall kunna möta den utmaning som globaliseringen innebär måste medlemsstaterna anpassa sina system för utbildning och yrkesutbildning till kunskapssamhällets krav.

(3)

Europeiska rådet i Stockholm (den 23–24 mars 2001) fastställde att arbetet med uppföljningen av målen för utbildningssystem bör utvärderas i ett globalt perspektiv. Europeiska rådet i Barcelona (den 15–16 mars 2002) bekräftade att öppenhet gentemot omvärlden är en av de tre grundläggande principerna i arbetsprogrammet för 2010 för utbildningssystemen.

(4)

De europeiska utbildningsministrarna, som möttes i Bologna (den 19 juni 1999), förklarade i sitt gemensamma uttalande att det är nödvändigt att se till att det europeiska systemet för högre utbildning får en global attraktionskraft som motsvarar Europas stora kulturella och vetenskapliga resultat.

(5)

Då de europeiska ministrarna med ansvar för högre utbildning möttes i Prag (den 19 maj 2001) betonade de ytterligare bland annat vikten av att göra europeisk högre utbildning mer attraktiv för studerande från Europa och andra delar av världen.

(6)

I sitt meddelande om utökat samarbete med tredje land inom högre utbildning hävdade kommissionen att en högre grad av internationalisering av den högre utbildningen är nödvändig för att möta de utmaningar som globaliseringen innebär samt fastställde övergripande mål för en strategi för samarbete med tredje land på detta område och föreslog konkreta åtgärder för att uppnå dessa mål.

(7)

I rådets resolution av den 14 februari 2002 om främjande av språklig mångfald och språkinlärning inom ramen för genomförandet av målsättningarna för Europeiska språkåret 2001 (5) betonas att Europeiska unionen måste beakta principen om språklig mångfald i sina kontakter med tredje land.

(8)

De akademiska institutionerna inom Europeiska unionen strävar efter att öka den proportionerliga andelen av internationellt rörliga studerande. Det råder bred enighet om den stora potentialen i de europeiska högre utbildningsanstalternas kombinerade individuella styrka, deras utbildningsmässiga mångfald samt deras breda erfarenhet av nätverksarbete och av samarbete med tredje land, vilket gör det möjligt för dem att erbjuda kurser som är unika för Europa och av hög kvalitet och som gör att fördelarna av internationell rörlighet kan delas i bredare kretsar inom gemenskapen och dess partnerländer.

(9)

De europeiska högre utbildningsanstalterna måste också fortsättningsvis ligga i frontlinjen av utvecklingen. För att uppnå detta bör de främja samarbete med institutioner i tredje land som har uppnått en utvecklingsnivå som är jämförbar med den som uppnåtts av högre utbildningsanstalter i gemenskapen. Högre utbildning bör utgöra en helhet i vilken högre yrkesutbildning ingår som en fullvärdig del, eftersom det finns särskilda utbildningar för t.ex. ingenjörer eller högkvalificerade tekniker.

(10)

Syftet med detta program är att bidra till bättre kvalitet på den högre utbildningen i Europa och att samtidigt inverka på i vilken mån Europeiska unionen blir synlig och hur den uppfattas världen runt och likaså att bygga upp ett goodwillkapital bland dem som har deltagit i programmet.

(11)

Genom detta program inrättas ”Erasmus Mundus masterkurser” som kommer att göra det möjligt för studerande att studera vid flera europeiska universitet. Denna nya europeiska dimension inom den högre utbildningen bör beaktas vid översynen av befintliga program såsom Sokrates (Erasmus), så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att främja europeiska studerandes tillträde till programmet.

(12)

Gemenskapens insatser bör hanteras på ett sätt som är öppet för insyn, användarvänligt och begripligt.

(13)

Vid främjandet av internationell rörlighet bör gemenskapen vara uppmärksam på det fenomen som är allmänt känt under beteckningen ”kompetensflykt”.

(14)

Det finns ett behov av att öka gemenskapens insatser för att främja dialog och förståelse mellan kulturer i hela världen, utan att glömma den sociala dimensionen av högre utbildning samt demokratins ideal och respekten för de mänskliga rättigheterna, däribland jämställdhet mellan könen, särskilt som rörlighet gynnar upptäckandet av nya kulturella och sociala miljöer och underlättar förståelsen av dessa. När gemenskapens insatser ökas måste det säkerställas att inga medborgargrupper eller medborgare i tredje land utestängs eller förfördelas, i enlighet med artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(15)

För att öka mervärdet av gemenskapens åtgärder är det nödvändigt att se till att det råder samstämmighet och komplementaritet mellan de åtgärder som genomförs inom ramen för detta beslut samt annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsåtgärder, i synnerhet det sjätte ramprogrammet för forskning, inrättat genom beslut 1513/2002/EG (6), samt samarbetsprogram med tredje land på området högre utbildning.

(16)

I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) föreskrivs ökat samarbete på områden som rör utbildning och ungdom mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de länder i Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-Eftastater), å andra sidan; villkoren och de närmare reglerna för de ovannämnda ländernas deltagande i detta program bör fastställas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i EES-avtalet.

(17)

Villkoren och de närmare reglerna för de associerade central- och östeuropeiska ländernas deltagande i detta program bör fastställas i enlighet med bestämmelserna i Europaavtalen, i tilläggsprotokollen till dessa och i de respektive associeringsrådens beslut. När det gäller Cypern bör deltagande finansieras genom tilläggsanslag i enlighet med förfaranden som skall fastställas i samförstånd med detta land. När det gäller Malta och Turkiet bör deltagande finansieras genom tilläggsanslag i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

(18)

Detta program bör regelbundet övervakas och utvärderas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna för att möjliggöra anpassningar, särskilt när det gäller prioriteringarna för genomförandet av åtgärderna; utvärderingen bör inbegripa en extern och oberoende utvärdering.

(19)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden när det gäller det europeiska samarbetets bidrag till en utbildning av god kvalitet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, bland annat på grund av behovet av multilaterala partnerskap och multilateral rörlighet samt utbyte av information mellan gemenskapen och tredje land, och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå på grund av den transnationella dimensionen i gemenskapens åtgärder, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten, enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet. (7)

(21)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. (8)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1.   Genom detta beslut inrättas ett program, ”Erasmus Mundus”, nedan kallat ”programmet”, för att höja kvaliteten i den högre utbildningen inom Europeiska unionen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land.

2.   Programmet skall genomföras under perioden den 1 januari 2004-31 december 2008.

3.   Programmet skall stödja och komplettera åtgärder som vidtas av och inom medlemsstaterna samtidigt som full respekt skall råda för dessas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

1.

”högre utbildningsanstalt”: varje institution som enligt nationell lagstiftning eller praxis utfärdar bevis över behörighet eller examina på denna nivå, oavsett vad dessa institutioner kallas,

2.

”studerande med grundexamen från tredje land”: medborgare i ett annat tredje land än EES-Eftastaterna och Europeiska unionens kandidatländer, vilken redan har avlagt en första examen inom högre utbildning, vilken inte är fast bosatt i någon medlemsstat eller något av de deltagande länder som avses i artikel 11, vilken inte utövat sin huvudsakliga verksamhet (studier, arbete etc.) i mer än sammanlagt tolv månader under de senaste fem åren i någon medlemsstat eller något av de deltagande länderna och vilken har godkänts för att skriva in sig i eller är inskriven i en Erasmus Mundus masterkurs enligt beskrivningen i bilagan,

3.

”akademiker från tredje land”: medborgare i ett annat tredje land än EES-Eftastaterna och Europeiska unionens kandidatländer, vilken inte är fast bosatt i någon medlemsstat eller något av de deltagande länder som avses i artikel 11, vilken inte utövat sin huvudsakliga verksamhet (studier, arbete etc.) i mer än sammanlagt tolv månader under de senaste fem åren i någon medlemsstat eller något av de deltagande länderna och vilken har utmärkta akademiska och/eller yrkesmässiga erfarenheter,

4.

”studier på masternivå”: kurser inom högre utbildning som följer på en första grundutbildning om minst tre års studier och leder till en andra eller högre examen.

Artikel 3

Programmets mål

1.   Programmets övergripande mål är att höja den europeiska högre utbildningens kvalitet genom att främja samarbete med tredje land för att förbättra utvecklingen av mänskliga resurser och främja dialog och förståelse mellan folk och kulturer.

2.   Programmets särskilda mål är

a)

att främja ett utbud av hög kvalitet och med ett tydligt europeiskt mervärde inom högre utbildning som är attraktivt både inom och utanför Europeiska unionen,

b)

att uppmuntra och göra det möjligt för högt kvalificerade studerande med grundexamen och akademiker från hela världen att förvärva behörighetsbevis och/eller erfarenhet i Europeiska unionen,

c)

att utveckla ett mer strukturerat samarbete mellan Europeiska unionen och institutioner i tredje land och större rörlighet utåt från Europeiska unionen som en del av europeiska studieprogram,

d)

att göra högre utbildning i Europeiska unionen mer tillgänglig samt att förbättra dess profil och synlighet.

3.   Kommissionen skall i sitt arbete med att uppnå programmets mål beakta gemenskapens allmänna politik för lika möjligheter för kvinnor och män. Kommissionen skall även se till att inga grupper av medborgare eller av medborgare i tredje land utestängs eller förfördelas.

Artikel 4

Programmets åtgärder

1.   Målen för programmet enligt artikel 3 skall eftersträvas med hjälp av följande åtgärder:

a)

Erasmus Mundus masterkurser, som väljs ut på grundval av de föreslagna kursernas kvalitet och av hur de studerande tas om hand.

b)

Ett stipendiesystem.

c)

Partnerskap med högre utbildningsanstalter i tredje land.

d)

Åtgärder för att öka Europas attraktionskraft som utbildningsplats.

e)

Tekniska stödåtgärder.

2.   Dessa åtgärder skall förverkligas genom de förfaranden som beskrivs i bilagan och genom följande typer av tillvägagångssätt, som i förekommande fall kan kombineras:

a)

Stöd till utvecklingen av gemensamma utbildningsprogram och samarbetsnätverk som underlättar utbyte av erfarenheter och god praxis.

b)

Ökat stöd till rörlighet, mellan gemenskapen och tredje land, för personer inom högre utbildning.

c)

Främjande av språkkunskaper framför allt genom att ge de studerande möjlighet att lära sig åtminstone två av de språk som talas i de länder där de högre utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus masterkurser finns, samt av förståelse av olika kulturer.

d)

Stöd till pilotprojekt på grundval av transnationella partnerskap som är utformade för att utveckla innovation och kvalitet inom högre utbildning.

e)

Stöd till analys och uppföljning av tendenser och utveckling inom högre utbildning i ett internationellt perspektiv.

Artikel 5

Tillträde till programmet

På de villkor och enligt de bestämmelser för genomförandet som anges i bilagan, och med tillämpning av definitionerna i artikel 2, är programmet särskilt avsett för

a)

högre utbildningsanstalter,

b)

studerande med grundexamen från en institution för högre utbildning,

c)

akademiker eller fackmän som bedriver undervisning eller forskning,

d)

personal som är direkt engagerad i högre utbildning,

e)

andra offentliga eller privata organ verksamma på området högre utbildning och som får delta enbart i åtgärderna 4 och 5 i bilagan.

Artikel 6

Genomförande av programmet och samarbete med medlemsstaterna

1.   Kommissionen skall

a)

se till att de gemenskapsåtgärder som omfattas av programmet genomförs effektivt i överensstämmelse med bilagan,

b)

beakta medlemsstaters bilaterala samarbete med tredje land,

c)

rådfråga de relevanta sammanslutningarna och organisationerna på europeisk nivå inom högre utbildning och informera den kommitté som avses i artikel 8 om deras åsikter,

d)

eftersträva synergieffekter och utforma gemensamma åtgärder tillsammans med andra gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder inom högre utbildning och forskning.

2.   Medlemsstaterna skall

a)

vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att programmet genomförs effektivt på medlemsstatsnivå med deltagande av alla berörda parter inom utbildning i enlighet med nationell praxis, inbegripet att sträva efter att vidta sådana åtgärder som kan bedömas vara lämpliga för att undanröja rättsliga och administrativa hinder,

b)

utse lämpliga strukturer för ett nära samarbete med kommissionen,

c)

främja potentiella synergieffekter med andra gemenskapsprogram och eventuella liknande nationella initiativ som tas på medlemsstatsnivå.

3.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna säkerställa

a)

lämplig information om de åtgärder som får stöd genom programmet, samt offentliggörande och uppföljning av dem,

b)

spridning av resultaten av de åtgärder som har genomförts inom ramen för programmet.

Artikel 7

Genomförandeåtgärder

1.   Följande åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 8.2:

a)

Den årliga arbetsplanen, inklusive prioriteringar.

b)

Urvalskriterier och urvalsförfaranden, inklusive sammansättning och intern arbetsordning för urvalskommittén, och resultaten av urvalen för åtgärd 1, med beaktande av bestämmelserna i bilagan till detta beslut.

c)

De allmänna riktlinjerna för genomförandet av programmet.

d)

Den årliga budgeten, fördelningen av medel mellan programmets olika åtgärder och vägledande bidragsbelopp.

e)

Arrangemangen för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultat.

2.   Förslagen till beslut om resultaten av urvalen, förutom urvalen för åtgärd 1, och alla andra åtgärder som behövs för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 8.3.

Artikel 8

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 9

Finansiering

1.   Finansieringsramen för programmets genomförande för den period som anges i artikel 1 skall vara 230 miljoner euro. För perioden efter den 31 december 2006 skall detta belopp anses bekräftat om det för denna etapp är förenligt med den gällande budgetplanen för den period som inleds 2007.

2.   De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 10

Överensstämmelse och komplementaritet

1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande överensstämmelse och komplementaritet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsåtgärder, särskilt det sjätte ramprogrammet för forskning och program för samarbete med tredje land inom området högre utbildning.

2.   Kommissionen skall regelbundet informera den kommitté som avses i artikel 8.1 om gemenskapsinitiativ på relevanta områden, se till att det finns en fungerande koppling, och i förekommande fall gemensamma åtgärder mellan detta program och de program och åtgärder på utbildningsområdet som genomförs inom ramen för gemenskapens samarbete med tredje land, inklusive bilaterala avtal, och med behöriga internationella organisationer.

Artikel 11

Deltagande av EES-Eftastater och Europeiska unionens kandidatländer

Villkoren och de närmare reglerna för deltagande av EES–Eftastater och Europeiska unionens kandidatländer i programmet skall fastställas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de instrument som reglerar förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och dessa länder.

Artikel 12

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna regelbundet övervaka programmet. Resultaten av övervakningen och utvärderingen skall utnyttjas när programmet genomförs.

Denna övervakning skall omfatta de rapporter som avses i punkt 3 samt särskilda verksamheter.

2.   Kommissionen skall regelbundet utvärdera programmet med beaktande av de mål som avses i artikel 3, programmets verkan i stort samt komplementariteten mellan åtgärderna enligt detta program och åtgärder som genomförs i enlighet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsåtgärder.

3.   Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämna följande:

a)

Vid anslutningen av nya medlemsstater, en rapport om de ekonomiska konsekvenser som anslutningarna har för programmet, vid behov åtföljd av förslag som behandlar dessa ekonomiska konsekvenser. Europaparlamentet och rådet skall fatta beslut om sådana förslag så snart som möjligt.

b)

Senast den 30 juni 2007, en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa aspekterna på programmets genomförande.

c)

Senast den 31 december 2007, ett meddelande om programmets fortsättning.

d)

Senast den 31 december 2009, en utvärderingsrapport i efterhand.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 331 E, 31.12.2002, s. 25 och EUT C....

(2)  EUT C 95, 23.4.2003, s. 35.

(3)  EUT C 244, 10.10.2003, s. 14.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 april 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 16 juni 2003 (EUT C 240 E, 7.10.2003, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003.

(5)  EGT C 50, 23.2.2002, s. 1.

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002—2006) (EGT L 232, 29.8.2002, s. 1).

(7)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).

(8)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA

GEMENSKAPSÅTGÄRDER OCH URVALSFÖRFARANDEN

ÅTGÄRD 1:

ERASMUS MUNDUS MASTERKURSER

ÅTGÄRD 2:

STIPENDIER

ÅTGÄRD 3:

PARTNERSKAP MED HÖGRE UTBILDNINGSANSTALTER I TREDJE LAND

ÅTGÄRD 4:

ÖKAD ATTRAKTIONSKRAFT

ÅTGÄRD 5:

TEKNISKA STÖDÅTGÄRDER

URVALSFÖRFARANDEN

ÅTGÄRD 1:   ERASMUS MUNDUS MASTERKURSER

1.

Gemenskapen skall välja ut europeiska masterkurser som för programmet kommer att kallas ”Erasmus Mundus masterkurser” och väljas ut på grundval av de föreslagna kursernas kvalitet och av hur de studerande tas om hand i enlighet med avsnittet om urvalsförfaranden i denna bilaga.

2.

I detta program skall Erasmus Mundus masterkurser

a)

omfatta minst tre högre utbildningsanstalter från tre olika medlemsstater,

b)

ha ett studieprogram som innebär studier i minst två av de tre utbildningsanstalter som anges i led a,

c)

ha inbyggda mekanismer för erkännande av studietider i partnerutbildningsanstalter som bygger på eller är förenliga med Europeiska systemet för överföring av studiemeriter,

d)

resultera i tilldelning av gemensamma, dubbla eller flerfaldiga examina från de deltagande utbildningsanstalterna, vilka är erkända eller godkända av medlemsstaterna,

e)

reservera ett minsta antal platser för och stå som värd för studerande från tredje land som har beviljats ekonomiskt stöd enligt programmet,

f)

fastställa öppna villkor för tillträde, som bland annat skall beakta jämställdhets- och rättviseaspekter,

g)

samtycka till att följa reglerna för förfarandet för att välja ut stipendiaterna (studerande och akademiker),

h)

införa lämpliga arrangemang för att underlätta tillträde för och stå som värd för studerande från tredje land (information, inkvartering m.m.),

i)

utan att undervisningsspråket åsidosätts, sörja för användning av minst två europeiska språk som talas i de medlemsstater där de högre utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus masterkurser finns och, i förekommande fall, språkundervisning och språkstöd för studerande, bland annat genom kurser anordnade av dessa utbildningsanstalter.

3.

Erasmus Mundus masterkurser kommer att väljas ut för en period på fem år, med ett enkelt årligt förnyelseförfarande på grundval av rapporterade framsteg, som kan inkludera ett års förberedande verksamhet innan den egentliga kursen börjar. En välavvägd fördelning mellan olika studerade ämnen under programperioden kommer att eftersträvas. Gemenskapen kan ge ekonomiskt stöd till Erasmus Mundus masterkurser och finansieringen skall vara föremål för ett årligt förnyelseförfarande.

ÅTGÄRD 2:   STIPENDIER

1.

Gemenskapen skall införa ett gemensamt, globalt stipendiesystem med inriktning på studerande och akademiker från tredje land.

a)

Gemenskapen kan ge ekonomiskt stöd till studerande med grundexamen från tredje land som i konkurrens med andra har blivit antagna till en Erasmus Mundus masterkurs.

b)

Gemenskapen kan ge ekonomiskt stöd till akademiker från tredje land som besöker Erasmus Mundus masterkurser för att utföra undervisnings- och forskningsuppdrag samt annat akademiskt arbete i de utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus masterkurser.

2.

Stipendierna skall stå öppna för ansökan för studerande med grundexamen och akademiker från tredje land enligt definitionen i artikel 2, utan några andra förhandsvillkor för deltagande än att det finns förbindelser mellan Europeiska unionen och de berörda studerandenas och akademikernas hemland.

3.

Kommissionen skall vidta åtgärder för att se till att ingen studerande med grundexamen eller akademiker får ekonomiskt stöd för samma syfte från fler än ett gemenskapsprogram.

ÅTGÄRD 3:   PARTNERSKAP MED HÖGRE UTBILDNINGSANSTALTER I TREDJE LAND

1.

Gemenskapen kan stödja strukturerade förbindelser mellan Erasmus Mundus masterkurser och högre utbildningsanstalter i tredje land. Utan att övergripande kvalitetskriterier åsidosätts skall också en varierad geografisk fördelning bland de institutioner i tredje land som medverkar i programmet beaktas. Partnerskapen skall bilda ramen för rörlighet utåt för studerande och akademiker från Europeiska unionen som deltar i Erasmus Mundus masterkurser.

2.

Partnerskapen skall

—

omfatta en Erasmus Mundus masterkurs och minst en högre utbildningsanstalt från ett tredje land,

—

ges stöd för perioder på upp till tre år,

—

tillhandahålla en ram för rörlighet utåt för studerande i Erasmus Mundus masterkurser och lärarna i kurserna; stödberättigade studerande och akademiker skall vara medborgare i Europeiska unionen eller medborgare i tredje land som har varit lagligt bosatta i Europeiska unionen i minst tre år (och av andra skäl än studier) innan de påbörjar rörligheten utanför unionens gränser,

—

säkerställa att studietider vid värdutbildningsanstalten (dvs. den icke-europeiska) erkänns.

3.

Verksamheten i partnerskapsprojekt kan även inbegripa

—

undervisningsuppdrag vid en partnerutbildningsanstalt som stöder utvecklingen av projektets läroplan,

—

utbyte av lärare, utbildare, administratörer och andra relevanta specialister,

—

utveckling och spridning av nya metoder inom högre utbildning, inbegripet användning av informations-och kommunikationsteknik, e-lärande samt öppen utbildning och distansutbildning,

—

utveckling av samarbetssystem med högre utbildningsanstalter i tredje land i syfte att erbjuda en kurs i det berörda landet.

ÅTGÄRD 4:   ÖKAD ATTRAKTIONSKRAFT

1.

Genom denna åtgärd kan gemenskapen stödja verksamheter som syftar till att förstärka den europeiska utbildningens profil, synlighet och tillgänglighet. Gemenskapen skall även stödja kompletterande verksamheter som bidrar till programmets mål, även verksamhet som berör den internationella dimensionen av kvalitetssäkring, erkännande av studiemeriter, erkännande av europeiska examina i utlandet och ömsesidigt erkännande av examina med tredje land, utveckling av läroplaner samt rörlighet.

2.

Stödberättigade institutioner kan inbegripa offentliga eller privata organisationer, verksamma på den högre utbildningens område i hemlandet eller på internationell nivå. Verksamheterna skall bedrivas i nätverk som omfattar minst tre organisationer från tre olika medlemsstater och kan inbegripa organisationer från tredje land. Verksamheterna (som kan inkludera seminarier, konferenser, arbetsgrupper, utveckling av informations- och kommunikationstekniska verktyg, utarbetande av material för publicering m.m.) kan äga rum i medlemsstaterna eller i tredje land.

3.

PR-verksamheterna skall sträva efter att skapa länkar mellan högre utbildning och forskning, och när så är möjligt utnyttja potentiella synergieffekter.

4.

Genom denna åtgärd kan gemenskapen stödja att internationella temanätverk ägnar sig åt dessa frågor.

5.

Gemenskapen kan, i förekommande fall, stödja pilotprojekt med tredje land i syfte att vidareutveckla samarbetet inom högre utbildning med de berörda länderna.

6.

Gemenskapen skall stödja en studentförening för alla studerande (från tredje land och från Europa) som avlägger examen vid Erasmus Mundus masterkurser.

ÅTGÄRD 5:   TEKNISKA STÖDÅTGÄRDER

För genomförandet av programmet kan kommissionen anlita experter, en verkställande byrå, befintliga behöriga organ i medlemsstaterna och, om så är nödvändigt, andra former av tekniskt bistånd, vars finansiering kan tillhandahållas inom den totala finansieringsramen för programmet.

URVALSFÖRFARANDEN

Urvalsförfarandena skall fastställas i enlighet med artikel 7.1. Dessa förfaranden bör överensstämma med följande bestämmelser:

a)

Urvalet av förslag inom ramen för åtgärderna 1 och 3 skall göras av en urvalskommitté under ordförandeskap av en person som kommittén själv väljer, bestående av personer på hög nivå inom den akademiska världen, vilka företräder mångfalden av högre utbildning i Europeiska unionen. Urvalskommittén skall se till att Erasmus Mundus masterkurser och partnerskap motsvarar högsta akademiska kvalitet.

b)

Varje utvald masterkurs skall tilldelas ett särskilt antal stipendier inom ramen för åtgärd 2. Urvalet av studenter från tredje land skall göras av de utbildningsanstalter som deltar i Erasmus Mundus masterkurser. Vid urvalsförfarandena skall en utjämningsmekanism på europeisk nivå användas för att förhindra en allvarlig obalans mellan olika studieområden, mellan de studerandes och akademikernas ursprungsregioner samt mellan de medlemsstater där studierna skall bedrivas.

c)

Förslag inom ramen för åtgärd 4 skall väljas ut av kommissionen.

d)

I urvalsförfarandena skall ingå samråd med de strukturer som har utsetts i enlighet med artikel 6.2 b.

P5_TA(2003)0441

eLearning (2004-2006) ***II

Europaparlamentets lagstifningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett flerårigt program (2004-2006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet) (8642/1/2003 — C5-0293/2003 — 2002/0303(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8642/1/2003 — C5-0293/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 751) (3),

—

med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2003) 245) (4),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott (A5-0314/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  EUT C 233 E, 30.9.2003, s. 24

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 8 april 2003, P5_TA(2003)0146.

(3)  Ännu ej offentliggjord i EUT.

(4)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC2-COD(2002)0303

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2003/EG om antagande av ett flerårigt program (2004-2006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 149.4 och artikel 150.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

Målen för programmen för utbildning ”Sokrates” och ”Leonardo da Vinci”, inrättade genom beslut nr 253/2000/EG (5) respektive beslut 1999/382/EG (6), omfattar utveckling av distansundervisning samt användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

(2)

I Europeiska rådets slutsatser från mötet i Lissabon den 23–24 mars 2000 betonas behovet av att anpassa de europeiska utbildningssystemen till kunskapsekonomins behov och som en av de tre huvudkomponenterna i detta nya synsätt anges främjandet av nya grundläggande färdigheter, särskilt i fråga om informationsteknik.

(3)

Initiativet ”eLearning: att planera morgondagens utbildning”, vilket i maj 2000 lades fram av kommissionen som svar på en uppmaning från Europeiska rådets möte i Lissabon, godkändes av Europeiska rådet vid dess möte i Feira i juni 2000. Vid sitt möte i Stockholm i mars 2001 noterade Europeiska rådet de positiva resultaten av initiativet.

(4)

I handlingsplanen eLearning utvecklas de fyra handlingslinjerna i initiativet eLearning (infrastruktur och utrustning, utbildning, europeiskt innehåll av hög kvalitet samt tjänster och samarbete på alla nivåer) till tio centrala insatser, som grupperar gemenskapens olika program och instrument för uppnående av större enhetlighet och samverkan dem emellan samt bättre tillgång för användarna.

(5)

Europaparlamentet antog den 15 maj 2001 en resolution (7) om båda kommissionsmeddelandena på området och konstaterat att eLearning-initiativet bidrar till att förstärka principen om ”ett enda europeiskt utbildningsområde” som kompletterar det europeiska forskningsområdet och den europeiska inre marknaden samt manat till en fristående utveckling av initiativet inom ett nytt särskilt program med en tydlig rättslig grund, varigenom en överlappning av befintliga program undviks och gemenskapens verksamhet blir mer synlig samt tillförs ett mervärde.

(6)

I rådets resolution av den 13 juli 2001 om e-lärande (8) bekräftas ovannämnda initiativ och kommissionen uppmanas att gå vidare med och intensifiera sina insatser på området.

(7)

Kommissionen antog den 21 november 2001 meddelandet ”Att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande”, där det anges hur e-lärandet för detta ändamål kan möjliggöra och hantera nya utbildningsmöjligheter.

(8)

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 uppmanas till en Europaomfattande vänskoleverksamhet — på vilka följde kommissionens rapport om vänskolekontakter via Internet, framlagd för Europeiska rådets möte i Sevilla — samt till ett utbildningsbevis för Internet- och datoranvändare för elever i sekundärskolan.

(9)

Det är nödvändigt att ta itu med den sociala utslagning som följer av att somliga individer inte fullt ut kan utnyttja fördelarna med informations- och kommunikationsteknink (IKT) och Internet i kunskapssamhället, den så kallade ”IT-klyftan”, vilket ofta gäller unga människor, funktionshindrade och äldre personer samt samhällsgrupper som redan är offer för andra former av utanförskap.

(10)

Lärarutbildningen och fortbildningen av lärare bör ägnas stor uppmärksamhet så att lärarna kan använda Internet och IKT på ett kritiskt och didaktiskt ansvarsfullt sätt i undervisningssammanhang.

(11)

Stor uppmärksamhet bör ägnas åt skillnader i användning av e-lärande beroende på kön samt åt främjandet av lika möjligheter på detta område.

(12)

Unionen kan ta hjälp av e-lärandet för att möta kunskapssamhällets utmaningar, förbättra inlärningens kvalitet, underlätta tillträdet till inlärningsresurser, möta särskilda behov och få till stånd mer effektiv inlärning och utbildning på arbetsplatsen, särskilt inom små och medelstora företag.

(13)

Behovet av en europeisk dimension inom högre utbildning fastställdes i Bologna-förklaringen som den 19 juni 1999 undertecknades av 29 europeiska utbildningsministrar; där betonades även vikten av att i detta sammanhang utveckla en e-lärande-dimension.

(14)

Europeiska unionen bör lägga särskild vikt vid att effektivt främja virtuella högskolor i syfte att komplettera verksamheten inom program för ökad rörlighet i Europeiska unionen och tillsammans med tredje land.

(15)

Det finns ett behov av att förstärka och komplettera befintliga instrument samt av att även beakta eLearning-programmets roll vid utarbetandet av en ny generation utbildningsinstrument.

(16)

För att förstärka mervärdet i gemenskapens insatser är det nödvändigt att säkerställa enhetlighet och komplementaritet mellan de insatser som genomförs inom ramen för detta beslut och gemenskapens övriga relevanta åtgärder, instrument och insatser, och särskilt med den tematiska prioriteringen av teknik för informationssamhället i sjätte ramprogrammet för forskning, inrättat genom beslut nr 1513/2002/EG (9).

(17)

EU:s kandidatländer och EES-Eftastaterna bör kunna delta i eLearning-programmet. Experter och läroanstalter i andra tredje länder bör inom det befintliga samarbetet med dessa tredje-länder kunna delta i utbytet av erfarenheter.

18)

eLearning-programmet bör fortlöpande övervakas och utvärderas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna så att det kan justeras, särskilt vad gäller prioriteringarna för genomförandet av åtgärderna. Utvärderingen bör inbegripa en extern utvärdering som genomförs av oberoende och opartiska organ.

(19)

Eftersom målet för den föreslagna insatsen, nämligen främjandet av europeiskt samarbete för att genom en effektiv användning av e-lärande förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till utbildning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av att de insatser och åtgärder som är nödvändiga har en transnationell dimension, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(20)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (10).

(21)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1.   Genom detta beslut inrättas eLearning-programmet, nedan kallat ”programmet”, som är ett flerårigt program för att genom en effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till europeiska utbildningssystem.

2.   Programmet skall genomföras under perioden den 1 januari 2004–den 31 december 2006.

Artikel 2

Målen för programmet

1.   Programmets övergripande mål är att stödja och ytterligare utveckla en effektiv användning av IKT i de europeiska utbildningssystemen som ett bidrag till en utbildning av hög kvalitet och som en väsentlig del i systemens anpassning till kunskapssamhällets behov inom ramen för livslångt lärande.

2.   Programmets särskilda mål är följande:

a)

Att identifiera berörda aktörer och informera dem om olika sätt att använda e-lärande för att främja digital kompetens och därigenom bidra till att stärka social sammanhållning och personlig utveckling samt för att främja interkulturell dialog.

b)

Att utnyttja e-lärandets möjligheter för att främja den europeiska dimensionen i utbildningen.

c)

Att tillhandahålla mekanismer för stöd till utveckling av europeiska produkter och tjänster av hög kvalitet samt för utbyte och överföring av goda rutiner.

d)

Att utnyttja e-lärandets möjligheter i samband med innovativa undervisningsmetoder i syfte att förbättra inlärningsprocessens kvalitet och främja inlärarnas självständighet.

Artikel 3

Programmets verksamhetsområden

1.   Programmens mål skall förverkligas inom följande områden i enlighet med de riktlinjer som beskrivs i bilagan:

a)

Främjande av digital kompetens:

Insatserna på detta område skall avse IKT:s bidrag inom skolan och, i ett vidare sammanhang, inom livslångt lärande, särskilt för personer som på grund av vistelseort, social situation eller särskilda behov inte på ett enkelt sätt har tillgång till denna teknik. Målet är att peka på goda exempel och skapa synergi mellan de många nationella och europeiska verksamheter som riktar sig till dessa målgrupper.

b)

Europeiska virtuella högskolor:

Insatserna på detta område skall avse en bättre integrering av den virtuella dimensionen i högre utbildning. Målet är att främja utvecklingen av nya organisatoriska modeller för tillhandahållande av högre utbildning i Europa (virtuella högskolor) och för europeiska system för utbyte och spridning av information (virtuell rörlighet), som bygger på de befintliga samarbetsramarna i Europa (Erasmusprogrammet, Bolognaprocessen) och som tillför de operativa verktygen (Europeiska gemenskapens system för överföring av studiemeriter (ECTS), europeisk masterexamen, kvalitetssäkring, rörlighet) en ”e-lärandedimension”.

c)

Europeiska e-vänskolekontakter samt förbättrad lärarutbildning:

Insatserna på detta område skall syfta till att stödja och vidareutveckla nätverk mellan skolor, för att göra det möjligt för alla skolor i Europa att bygga upp partnerskap på undervisningsområdet med skolor på andra håll i Europa samt för att främja innovativa samarbetsmetoder, överföra utbildningsmetoder av hög kvalitet samt förstärka språkinlärningen och den interkulturella dialogen. Insatserna på detta område skall även avse aktualisering av lärares och utbildares yrkeskunnande i fråga om att använda IKT inom undervisningen och för samarbete genom utbyte och spridning av goda rutiner och upprättande av transnationella och ämnesövergripande samarbetsprojekt.

d)

Övergripande insatser:

Insatserna på detta område skall avse främjandet av e-lärande i Europa och bygga på övervakning av handlingsplanen eLearning. Målen är att sprida, främja och överföra goda och innovativa rutiner och resultat från projekten och programmen samt att stärka samarbetet mellan de olika aktörerna, särskilt genom att främja offentlig-privata partnerskap.

2.   Dessa insatser skall genomföras i enlighet med förfarandena i bilagan och genom följande tillvägagångssätt, vilka, där så är lämpligt, kan kombineras:

a)

Stöd till pilotprojekt med möjligheter till strategisk inverkan på utbildningsrutiner och klara utsikter för hållbarhet på lång sikt.

b)

Stöd till utveckling av metoder, verktyg och rutiner samt till analys av tendenser i utformningen och användningen av ”e-lärande-metoder” på utbildningsområdet.

c)

Stöd till innovativa insatser av europeiska nätverk och partnerskap avsedda att främja innovation och kvalitet i utformningen och användningen av produkter och tjänster som bygger på en relevant användning av IKT på utbildningsområdet.

d)

Stöd till europeiska nätverk och partnerskap som främjar och stärker användningen av Internet och IKT för pedagogiska och didaktiska ändamål samt till utbyte av bra metoder. Avsikten är att lärare och elever skall bli skickliga på att använda Internet och IKT, inte bara rent tekniskt utan även på ett pedagogiskt, kritiskt och ansvarsfullt sätt.

e)

Stöd till europeiskt samarbete och överföring av produkter inom e-lärande samt spridning och utbyte av goda rutiner.

f)

Tekniskt och administrativt stöd.

Artikel 4

Genomförande av programmet och samarbete med medlemsstaterna

1.   Kommissionen skall

a)

se till att de gemenskapsinsatser som ingår i programmet genomförs i enlighet med bilagan,

b)

säkerställa synergi med gemenskapens övriga program och insatser inom utbildning, forskning, socialpolitik och regional utveckling,

c)

främja och underlätta samarbetet med internationella organisationer som bygger upp verksamhet inom e-lärande.

2.   Medlemsstaterna skall utse lämpliga kontaktpersoner som skall ha ett nära samarbete med kommissionen vad gäller relevant information om användning av och rutiner inom e-lärande.

Artikel 5

Genomförandeåtgärder

1.   Följande åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 6.2:

a)

Årsarbetsplan, inbegripet prioriteringar, samt urvalskriterier, urvalsförfaranden och resultat.

b)

Årlig budget och fördelningen av medel på de olika insatserna i programmet, i enlighet med artiklarna 9 och 10.

c)

Åtgärder för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultat.

2.   Alla övriga åtgärder för genomförandet av detta beslut skall antas i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 6.3.

Artikel 6

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 7

Överensstämmelse och komplementaritet

1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande överensstämmelse och komplementaritet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsåtgärder, särskilt inom programmen för utbildning Sokrates och Leonardo da Vinci samt programmet Ungdom.

2.   Kommissionen skall se till att det finns en fungerande koppling och där så är lämpligt samordnade insatser mellan detta program och programmen och insatserna inom ny teknik för utbildning, särskilt de relevanta insatserna inom forskning, teknisk utveckling och demonstration inom sjätte ramprogrammet.

Artikel 8

Finansiering

1.   Finansieringsramen för genomförandet av programmet under den tid som anges i artikel 1 skall vara 44 miljoner euro.

2.   De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 9

Fördelning av budgeten

Fördelningen av budgeten mellan insatserna skall vara som följer:

a)

För e-lärande för främjande av digital kompetens: cirka 10 % av den totala budgeten.

b)

För europeiska virtuella högskolor: cirka 30 % av den totala budgeten.

c)

För europeiska e-vänskolekontakter samt förbättrad lärarutbildning: cirka 45 % av den totala budgeten.

d)

Övergripande åtgärder och övervakning av eLearning: högst 7,5 % av den totala budgeten.

e)

Tekniskt och administrativt stöd: högst 7,5 % av den totala budgeten.

Artikel 10

Deltagande av Europeiska unionens kandidatländer och EES-Eftastaterna

Villkoren och de närmare reglerna för deltagande i programmet av Europeiska unionens kandidatländer och EES-Eftastaterna skall fastställas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de instrument som reglerar förbindelserna mellan gemenskapen och dessa länder.

Artikel 11

Samarbete med tredje land

På kommissionens initiativ kan andra experter från tredje land än de som avses i artikel 10 inbjudas att delta i konferenser och möten, med undantag för möten i den kommitté som avses i artikel 6.

Anslagen till ersättning av kostnader för resor och uppehälle enligt kommissionens tillämpliga bestämmelser skall inte överskrida 0,5 % av programmets sammanlagda budget.

Artikel 12

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen skall fortlöpande övervaka programmet i samverkan med medlemsstaterna. Övervakningen skall innefatta den rapport som anges i punkt 2 och särskild verksamhet.

2.   Kommissionen skall sörja för en extern utvärdering av programmet när detta avslutas. Utvärderingen är avsedd att bedöma hur relevanta och effektiva de olika insatserna varit samt vilket genomslag de fått och skall även beakta programmets övergripande genomslagskraft. Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågor som rör social sammanhållning och lika möjligheter.

I utvärderingen skall även undersökas komplementariteten mellan åtgärderna enligt programmet och åtgärder som genomförs i enlighet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsåtgärder.

Kommissionen skall senast i slutet av 2007 överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EUT C ...

(2)  (EUT C 133, 6.6.2003, s. 33).

(3)  (EUT C 244, 10.10.2003, s. 42).

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 april 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 16 juni 2003 (EUT C 233 E, 30.9.2003, s. 24) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003.

(5)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 253/2000/EG av den 24 januari 2000 om att inrätta den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning ”Sokrates” (EGT L 28, 3.2.2000, s. 1). Beslutet ändrat genom beslut nr 451/2003/EG (EGT L 69, 13.3.2003, s. 6).

(6)  Rådets beslut 1999/382/EG av den 26 april 1999 om att upprätta den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning ”Leonardo da Vinci” (EGT L 146, 11.6.1999, s. 33).

(7)  EGT C 34 E, 7.2.2002, s. 153.

(8)  EGT C 204, 20.7.2001, s. 3.

(9)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002—2006) (EGT L 232, 29.8.2002, s. 1).

(10)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25)

(11)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA

1.   HANDLINGSLINJER

Handlingslinjerna är ett sätt att genomföra programmets allmänna mål, som är att främja utvecklingen och lämplig användning av e-lärande i Europa, samt att komplettera medlemsstaternas insatser på detta område. De är strukturerade efter programmets fyra verksamhetsområden.

Handlingslinje 1   ”Främjande av digital kompetens”

Insatserna på detta område skall omfatta såväl teoretiska som praktiska frågor, från förståelse för vad digital kompetens innebär till fastställande av åtgärder för särskilda målgrupper. Digital kompetens är en av de väsentliga färdigheter och kunskaper som behövs för att man aktivt skall kunna delta i kunskapssamhället och den nya mediekulturen. Digital kompetens är också kopplad till mediekunskap och samhällskompetens eftersom dessa har gemensamma mål som aktivt medborgarskap och en ansvarsfull användning av IKT.

a)

Inventering och spridning av goda rutiner i främjandet av digital kompetens. Det skall läggas särskild vikt vid förbättring av tillträdet till inlärningsresurser för personer som inte lätt har tillgång till IKT och behandla skilda kognitiva och didaktiska synsätt och olika inlärningssätt samt särskilda behov, till exempel hos invandrare, barn på sjukhus eller funktionshindrade användare liksom vid att undersöka användningen av engagerande och motiverande metoder.

b)

Insatser för medvetandegörande via europeiska nätverk på området. Programmet är avsett att stödja de insatser som utförs av europeiska nätverk, föreningar, offentliga myndigheter, offentlig-privata partnerskap osv. samt att stödja kontakter och utbyte av goda rutiner dem emellan.

Handlingslinje 2:   ”Europeiska virtuella högskolor”

Syftet med denna handlingslinje är att tillföra europeiska initiativ inom högre utbildning en ”eLearningdimension” och därigenom bidra till inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning.

a)

Utveckling av befintliga instrument, särskilt vad gäller virtuell rörlighet för att förstärka och komplettera fysisk rörlighet (virtuell Erasmus), system för erkännande och validering (baserade på ECTS), information och vägledning och annan samverkan mellan virtuella och traditionella modeller. Dessa projekt bör grunda sig på avtal mellan institutioner som, där detta är möjligt, utvidgar eller kompletterar befintliga samarbetsavtal inom ramen för gemenskapens program för ökad rörlighet.

b)

Transnationella virtuella högskolor. Programmet är avsett att stödja strategiska projekt, vilka måste föreslås av högre utbildningsanstalter i minst tre medlemsstater. Samarbetsmodeller för e-lärande bör utarbetas beträffande gemensamt utformningsarbete av kursplaner mellan flera universitet, inbegripet avtal om bedömning, validering och erkännande i enlighet med nationella förfaranden av förvärvade kvalifikationer, samt storskalig försöksverksamhet med virtuell rörlighet vid sidan av fysisk rörlighet liksom utarbetande av innovativa kursplaner för de båda studiesätten, baserade på traditionell inlärning och e-lärande.

c)

Europeiska modeller för e-lärande inom högre utbildning. Inom dessa projekt bör det utarbetas nya modeller för samarbete mellan europeiska högre utbildningsanstalter, i synnerhet bör möjligheten till fortbildning och utveckling inom yrket behandlas, och det bör utformas tjänster till stöd för inlärning och utbildning av lärare, utbildare och annan utbildningspersonal i hur e-lärande används inom undervisningen. Det bör utformas nya modeller för genomgång av metoder för kvalitetssäkring, utveckling av en bättre förståelse för organisatoriska förändringar och eventuella risker med införandet av e-lärande i högre utbildning samt utarbeta europeiska modeller för offentlig-privata partnerskap för e-lärande inom högre utbildning och utveckla de möjligheter som öppnas tack vare nya partnerskap och finansieringssätt.

Handlingslinje 3:   ”Europeiska e-vänskolekontakter mellan primär- och sekundärskolor samt förbättrad lärarutbildning”

Denna handlingslinje är avsedd att underlätta vänskolekontakter via Internet och förbättra lärarutbildningen, varvid skolor i Europa uppmuntras att bilda partnerskap på undervisningsområdet med skolor i andra europeiska länder som främjar språkinlärning och interkulturell dialog. Insatsen skall avse primär- och sekundärskolor.

a)

Inventering och analysis av befintliga initiativ. Inom denna insats skall de befintliga rutinerna analyseras. Genom insatsen skall man peka på goda demonstrationsprojekt, särskilt flerspråkiga och mångkulturella projekt om hur multimedia för utbildning och kommunikationsnätverk bidrar till att stödja vänskolekontakter. För lärarna skall fallstudier och material och metoder för utvärdering tillhandahållas om hur man utnyttjar IKT:s potential för innovativa samarbetsmetoder, exempelvis virtuella klassrum, utarbetande av gemensamma kursplaner för fortbildning av lärare, ämnesövergripande metoder eller användningen av gemensamma didaktiska hjälpmedel och resurser.

b)

Stödnätverk för e-vänskolekontakter. Nätverket skall bestå av lärare eller utbildare med erfarenhet av europeiskt samarbete. Det skall tillhandahålla pedagogiskt stöd och vägledning, verktyg och tjänster för sökande av partner, metoder för utbyte av erfarenheter samt en Internet-hubb för vänskoleverksamheten, grundad på befintliga webbplatser.

c)

Stöd till nätverk för samarbete inom fortbildningen av lärare och annan utbildningspersonal. Nätverken skall vara baserade på sådana institutioner som ansvarar för den pedagogiska användningen av IKT. Nätverken skall inrikta sig på de prioriterade samarbetsområden som anges i rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål. Särskild uppmärksamhet skall ägnas skapandet av gynnsamma villkor för utnyttjande av IKT:s potential för innovativa samarbetsmetoder, utbyte av resurser och metoder för utbildning och gemensamt utarbetande av utbildningsmateriel.

d)

Insatser för PR och kommunikation. Initiativets framgång är avhängig av en dynamisk insats för kommunikation, som har sin utgångspunkt i webbplatsen, som bland annat omfattar utformning av en tilltalande bildframställning, publikationer, pressmeddelanden, utarbetande av faktablad om skolprojekt, invignings- och avslutningsevenemang, tävlingar och priser.

Handlingslinje 4:   Övergripande insatser samt övervakning av handlingsplanen eLearning

Medel skall även att ges till övergripande insatser, exempelvis följande:

a)

Stöd till aktiv övervakning av handlingsplanen eLearning. Denna insats är avsedd att göra EU-insatserna inom e-lärande mer enhetliga och synliga genom spridning av relevant material, exempelvis rapporter och studier, sammanförande av projekt med liknande mål eller liknande metoder samt stöd till erfarenhetsutbyte, arbete i nätverk och annan möjlig samverkan inom verksamheten enligt handlingsplanen.

b)

Upprätthållande av en eLearning-portal, med en enda lättillgänglig ingång till europeisk verksamhet inom e-lärande och till befintliga informationskällor, kataloger, databaser eller kunskapskällor, som underlättar en användarvänlig tillgång till EU:s program, projekt, utredningar, rapporter och arbetsgrupper.

c)

Insatser för medvetandegörande samt informationsinsatser via Europeiska nätverk. Insatsen är avsedd att stödja europeiska nätverk inom e-lärande samt relevant verksamhet som temakonferenser, seminarier eller arbetsmöten om centrala frågor inom e-lärande, exempelvis kvalitetssäkring, samt att främja den europeiska debatten och utbytet av goda rutiner på området.

d)

Utformning och utveckling av verktyg för övervakning, analys och prognostisering för e-lärande i Europa i samarbete med Eurostat och Europeiska investeringsbanken.

Programmet kan även bidra till åtgärder i samverkan med internationella projekt för en god och effektiv användning av IKT på utbildningsområdet, exempelvis de pågående projekten inom OECD eller Unesco.

Tekniskt stöd

Genomförandet av programmet skall även stödjas av insatser som syftar till spridning av resultat (exempelvis publikationer, hänvisningar till Internet, demonstrationsprojekt) samt, om så krävs, av överföringar via strategiska studier som tar upp uppkommande problem eller möjligheter eller andra frågor som är väsentliga för utvecklingen av e-lärandet i Europa. Programmet skall även stödja kontinuerlig återkoppling från användare och deltagare liksom den avslutande externa utvärderingen.

2.   GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER SAMT VILLKOR FÖR FINANSIERING VIA BUDGETEN

Medel skall beviljas efter anbudsinfordran och förslagsanmodan.

Inköpta tjänster (t.ex. fallstudier eller experter) skall finansieras till 100 %, vilket eventuellt också kan gälla bidrag till ett framtida genomförandeorgan, något som är under utredning.

Insatserna skall finansieras med

—

bidrag med högst 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna, tillsammans med andra källor inom den offentliga och/eller den privata sektorn, till samarbetsprojekt, exempelvis innovativa projekt av strukturerande art (samtliga handlingslinjer),

—

bidrag med högst 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna till -eLearning-partnerskap under ledning av högre läroanstalter som syftar till att ge en ”e-lärande-dimension” liksom till nya modeller för europeisk högre utbildning (handlingslinje 2),

—

finansiering till 100 % av en stödstruktur för vänskolor, inbegripet en Internet-hubb, ett europeiskt nätverk för pedagogiskt stöd i samarbete med medlemsstaterna, insatser för PR och spridning samt annan nödvändig stödverksamhet, exempelvis översyn av befintlig vänskoleverksamhet eller framställning av ett särskilt verktyg för partnersökande; bidrag på mellan 50 % och 80 % kan beviljas för stöd till medlemsstaternas insatser för PR och spridning (handlingslinje 3),

—

bidrag på mellan 50 % och 80 % till kostnaderna i samband med sådana insatser för information och kommunikation som seminarier, besök, gemensamma rapporter, inbördes utvärdering och liknande insatser för spridning och förmedling av kunskap (samtliga handlingslinjer).

Genomförandemetoderna i förslaget följer i stort gemenskapens gängse tillvägagångssätt vad gäller bidrag och medfinansiering grundat på en utförlig anslagsbegäran. Vissa delar skall helt finansieras av gemenskapen, exempelvis stödnätverket och den centrala webbplatsen för vänskoleverksamheten. Bidrag skall beviljas efter anbudsinfordran och förslagsanmodan.

Programmet skall förvaltas av kommissionen, med eventuellt stöd av ett framtida genomförandeorgan vars inrättande man för närvarande utreder. Anslagen är avsedda att täcka utgifter för utredningar, expertmöten, information, konferenser och publikationer direkt kopplade till programmets mål samt andra utgifter till tekniskt och administrativt stöd som inte avser uppgifter som åligger offentliga myndigheter.

P5_TA(2003)0442

Badvatten ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på badvatten (KOM(2002) 581 — C5-0508/2002 — 2002/0254(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 581) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0508/2002),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0335/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  EGT C 45 E, 25.2.2003, s. 127.

P5_TC1-COD(2002)0254

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om kvaliteten på badvatten

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

Med utgångspunkt i kommissionens meddelande om hållbar utveckling (5) har Europeiska rådet valt ut mål som skall tjäna som vägledning för den framtida utvecklingen inom prioriterade områden såsom folkhälsa och naturresurser.

(2)

Vatten är en knapp naturresurs och måste skyddas, värnas och behandlas som sådan. Särskilt ytvatten är en förnybar resurs med begränsad förmåga att återhämta sig från negativ påverkan av mänsklig verksamhet.

(3)

EU:s miljöpolitik syftar till en hög skyddsnivå för människors hälsa och bidra till uppnåendet av målen att bevara, skydda och förbättra miljön .

(4)

Varje badsäsong framgår det tydligt att EU:s badvattenpolitik fortfarande fyller en viktig funktion, eftersom den skyddar allmänheten från tillfälliga och kroniska föroreningar som släpps ut vid eller i närheten av europeiska badplatser, och badvattenkvaliteten har överlag förbättrats avsevärt sedan rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 om kvaliteten på badvatten (6) trädde i kraft. Det direktivet speglar emellertid den kunskapsnivå och de erfarenheter man hade i början av 1970-talet. Sedan dess har användningen av vatten i rekreationssyfte utvecklats, liksom det vetenskapliga och tekniska kunnandet.

(5)

I december 2000 antog kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om utarbetande av en ny badvattenpolitik (7) och inledde ett omfattande samråd med alla intresserade och berörda parter. Av detta samråd framkom framförallt att det fanns ett allmänt stöd för utarbetandet av ett nytt badvattendirektiv, baserat på de senaste vetenskapliga rönen, där särskild vikt fästs vid ett ökat deltagande från allmänhetens sida.

(6)

Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (8) skall kommissionen lägga fram ett förslag till omarbetning av direktiv 76/160/EEG.

(7)

I detta direktiv bör vetenskapliga data ligga till grund för fastställandet av tillförlitliga indikatorparametrar som gör det möjligt att förutsäga bakteriologiska, fysikalisk-kemiska hälsorisker och uppnå en hög skyddsnivå. Kostnads-nyttoförhållandet bör också undersökas för att man skall få visshet om att kostnaderna för detta är berättigade.

(8)

För att öka effektiviteten och använda tillgängliga resurser på ett förnuftigt sätt måste detta direktiv nära samordnas med annan gemenskapslagstiftning om vatten, exempelvis Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (9), rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (10) och rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (11).

(9)

Information om planerade åtgärder och om framstegen i samband med genomförandet bör spridas till alla intressenter. Man bör använda ny teknik som gör det möjligt att på ett effektivt och jämförbart sätt informera allmänheten om badvattnets kvalitet i hela gemenskapen.

(10)

Det här direktivet bör omfatta de nya typer av vattenaktiviteter som har blivit allt populärare beroende på sociala förändringar och nya typer av sportmaterial och -utrustning.

(11)

Harmoniserade analysmetoder och -förfaranden bör tillämpas vid övervakningen. För att få till stånd en realistisk klassificering av badvatten är det nödvändigt att göra observationer och bedöma kvaliteten under en längre tid. Övervakningsåtgärderna och övervakningsfrekvensen bör anpassas till badvattnets historia och klassificering, och man bör särskilt uppmärksamma badvatten som kan utgöra en risk. Överensstämmelsen bör vara en fråga om lämpliga förvaltningsåtgärder och kvalitetsstyrning, och inte bara om mätningar och beräkningar. Samtidigt måste särskild vikt fästas vid att badvattnet överensstämmer med kvalitetsnormerna och man bör eftersträva en så smidig övergång som möjligt från direktiv 76/160/EEG.

(12)

För att i god tid kunna skydda och informera allmänheten vid exceptionella händelser som översvämningar eller infrastrukturproblem måste det utarbetas beredskapsplaner som omfattar system för tidig varning.

(13)

I FN-ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (12) (Århuskonventionen) kopplas ”miljöinformation” till människors hälsa och säkerhet, och ”socioekonomiska faktorer” till beslutsfattande på miljöområdet. Detta direktiv bör överensstämma med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (13).

(14)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (14).

(15)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget får gemenskapen vidta åtgärder, eftersom målen med den föreslagna åtgärden — att uppnå en god badvattenkvalitet i hela gemenskapen och en hög skyddsnivå — inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan gemensamma normer och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16)

Direktiv 76/160/EEG bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att bevara, skydda och förbättra miljön till skydd för människors hälsa mot kemiska och mikrobiologiska föroreningar i samband med badning eller andra vattenrelaterade fritidsaktiviteter. Därför fastställs i detta direktiv hälsonormer och bestämmelser om övervakning, klassificering och skötsel av badvattnets kvalitet och om information till allmänheten i detta avseende.

Direktivet skall, med särskild tonvikt på hälsa och miljö, komplettera och stödja de mål och åtgärder samt gemensamma standarder för kemisk kvalitet som fastställs i direktiv 2000/60/EG.

Artikel 2

Räckvidd

Detta direktiv skall gälla allt badvatten, med undantag för

1.

vatten som används för terapeutiska ändamål,

2.

vatten som används i simbassänger och bubbelpooler,

3.

avgränsade vattenområden som genomgår behandling,

4.

avgränsade ytvattenområden som anlagts på konstgjord väg och som är avskilda från naturliga vattenområden såsom grundvatten, ytvatten eller kustvatten,

5.

vatten som används till andra fritidsaktiviteter som utövas på mer än 100 meters avstånd från stranden vid ebb eller utanför badsäsongen, förutsatt att detta vatten inte löper särskild risk för att förorenas av avloppsvatten från tätbebyggelse eller andra föroreningskällor.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.

”badvatten”: allt rinnande och stillastående inlandsytvatten, vatten i övergångszon och kustvatten (eller delar därav) där

a)

badning inte är förbjuden och traditionellt utövas av ett stort antal personer under badsäsongen , eller

b)

andra fritidsaktiviteter traditionellt utövas, förutsatt att detta vatten löper särskild risk för att förorenas av avloppsvatten från tätbebyggelse eller andra föroreningskällor, eller

c)

där offentliga organ eller kommersiella intressenter aktivt främjar badning.

2.

”badsäsong”: den period under vilken badare kan förväntas med hänsyn till lokala sedvänjor och regler, väderförhållanden och topologiska förhållanden.

3.

”förvaltningsåtgärder”: följande åtgärder med avseende på badvatten:

a)

Fastställande och upprätthållande av en badvattenprofil.

b)

Fastställande av en övervakningsplan.

c)

Övervakning av badvattnet.

d)

Bedömning av badvattnets kvalitet.

e)

Klassificering av badvattnet.

f)

Bedömning av risker i samband med föroreningskällor.

g)

Upprättande av beredskapsplaner och övervakningssystem.

h)

Saklig information till allmänheten om badvattnets kvalitet.

i)

Åtgärder för att förhindra att människor exponeras för föroreningar.

j)

Åtgärder för att minska risken för föroreningar och kontaminering.

4.

”andra fritidsaktiviteter”: aktiviteter där utrustning används för att förflytta sig över vattnet, med påtaglig risk för att svälja vatten, t.ex. surfing, vindsurfing och kajakpaddling.

5.

ytvatten, vatten i övergångszon och kustvatten har samma betydelse som i direktiv 2000/60/EG.

6.

”nödsituation”: en exceptionell situation som påverkar vattnets kvalitet och som inte beror på vanliga väderförhållanden, som nederbörd eller sådana förändringar av en flods vattenföring som inträffar med regelbundna intervall på mindre än fem år.

7.

”vattenkvalitetsdata”: data som samlas in genom övervakning.

8.

”kvalitetsbedömning av badvatten”: utvärdering av badvattnets kvalitet med hjälp av den beräkningsmetod som beskrivs i bilagorna I och II.

Artikel 4

Kvalitetsstatus

1.   Medlemsstaterna skall se till att allt badvatten håller ”god kvalitet”, på grundval av värden på mikrobiologiska parametrar som är minst lika stränga som dem som anges för parametrarna 1 och 2 i kolumn C i bilaga I och som baseras på bedömning och beräkning med hjälp av den metod som anges i bilaga II.

2.   Medlemsstaterna skall genom de åtgärder de finner nödvändiga främja uppnåendet av kvalitetsnormer som överensstämmer med dem som anges i kolumn B, ”utmärkt kvalitet”, i bilaga I och som baseras på bedömning och beräkning med hjälp av den metod som anges i bilaga II.

Artikel 5

Förteckning över badplatser

1.   Medlemsstaterna skall senast ... (15) upprätta en förteckning över samtliga badplatser på deras territorium och badsäsongernas respektive längd .

2.   Förteckningen skall varje år ses över och uppdateras för att ta hänsyn till

a)

nytillkomna badplatser,

b)

badplatser som har utgått från förteckningen eftersom de inte längre uppfyller de krav som ställs på badvatten.

3.   Medlemsstaterna skall varje år innan badsäsongen inleds underrätta kommissionen och allmänheten om den förteckning som avses i punkt 1. Samtidigt skall medlemsstaterna underrätta kommissionen och allmänheten om eventuella ändringar i förteckningen och om orsakerna till att badplatser utgått från förteckningen.

Att badplatser utgår från förteckningen kan bland annat beror på ändrade vanor, ändrad utformning och användning av badplatser eller ändringar i badplatsens topografiska förhållanden.

Artikel 6

Badvattenprofil

1.   Medlemsstaterna skall se till att en badvattenprofil upprättas för varje badplats i enlighet med bilaga III. Den första badvattenprofilen skall upprättas senast ... (16). Under tiden skall de åtgärder som föreskrivs i direktiv 76/160/EEG gälla.

2.   Badvattenprofilen skall ses över i enlighet med bilaga III f, eller när omfattande byggnadsarbeten eller infrastrukturförändringar som kan påverka badvattnets kvalitetsklassificering har gjorts på eller i närheten av badplatsen.

Artikel 7

Övervakning

1.   Medlemsstaterna skall se till att de parametrar som anges i kolumn A i bilaga I övervakas i enlighet med bilaga IV.

2.   En övervakningsplan skall fastställas för varje badplats och offentliggöras varje år i enlighet med artikel 17.3 b innan badsäsongen inleds, första gången ... (17).

3.     Övervakningen bör genomföras inom fyra dagar från det datum som anges i planen.

4.   Medlemsstaterna får inleda övervakningen av parametrarna i bilaga I under den första hela badsäsongen efter detta direktivs ikraftträdande och får använda resultaten för att sammanställa de vattenkvalitetsdata som avses i artikel 8. Så snart medlemsstaterna inleder övervakningen i enlighet med detta direktiv får de upphöra med övervakningen av de parametrar som anges i bilagan till direktiv 76/160/EEG.

5.   I nödsituationer får övervakningen enligt den övervakningsplan som avses i punkt 2 tillfälligt avbrytas. Övervakningen skall återupptas så snart det är praktiskt möjligt när förhållandena återgår till det normala.

6.   Medlemsstaterna skall snarast möjligt underrätta kommissionen om att övervakningen enligt övervakningsplanen avbrutits. De skall i sin rapport beskriva omständigheterna kring nödsituationen och, om den har att göra med vädret, ange det beräknade återkomstintervallet för den nederbörd eller de extrema flöden som försämrat vattnets kvalitet.

Artikel 8

Bedömning av badvattnets kvalitet

1.   Medlemsstaterna skall sammanställa vattenkvalitetsdata på grundval av övervakningen av parametrarna 1 och 2 i kolumn A i bilaga I.

2.   Badvattnets kvalitet skall bedömas utifrån de vattenkvalitetsdata som erhållits under de tre föregående badsäsongerna och i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

3.   Den första kvalitetsbedömningen av badvattnet skall göras senast ... (18)

4.   Bedömningen skall upprepas varje år i slutet av badsäsongen och skall omfatta de data som samlats in under den aktuella badsäsongen och under de två föregående badsäsongerna.

5.   När omfattande byggnadsarbeten eller infrastrukturförändringar som kan påverka badvattnets kvalitetsklassificering har gjorts på eller i närheten av badplatsen skall nya vattenkvalitetsdata samlas in och en bedömning göras utan hänsyn till de vattenkvalitetsdata som samlats in innan dessa infrastrukturförändringar slutfördes.

Artikel 9

Klassificering av badvattnets kvalitet

Utifrån den årliga bedömningen av vattenkvalitetsdata skall medlemsstaterna klassificera badvattnets kvalitet som ”dålig”, ”god” eller ”utmärkt” i enlighet med de kriterier som anges i bilaga II. Den första klassificeringen skall göras senast ... (18).

Artikel 10

Undersökningar och analyser efter klassificering

1.   Badvatten som klassificeras som ”dåligt” skall genomgå en grundlig undersökning och analys med avseende på alla källor och omständigheter som skulle kunna ge upphov till eller bidra till förorening eller kontaminering av badvattnet. Dessa undersökningar och analyser skall upprepas med jämna mellanrum, dock minst en gång per år. Syftet med undersökningarna och analyserna är att uppdatera den badvattenprofil som upprättats enligt artikel 6 och bilaga III, och att få ökade kunskaper om riskerna för att kunna fastställa riktade förvaltningsåtgärder enligt definitionen i artikel 3.3 f—j.

2.   Badvatten vars kvalitet klassificeras som ”god” skall vartannat år genomgå en analys med avseende på alla källor och omständigheter som skulle kunna ge upphov till eller bidra till förorening eller kontaminering av badvattnet. Syftet med denna analys är att uppdatera den badvattenprofil som upprättats enligt artikel 6 och bilaga III, och att få ökade kunskaper om riskerna för att kunna fastställa riktade, förebyggande förvaltningsåtgärder.

3.   Badvatten som klassificeras som ”utmärkt” skall vart tredje år genomgå en analys med avseende på badvattenprofilen för att man skall få ökade kunskaper om alla potentiella källor till och risker för förorening och kontaminering och kunna vidta erforderliga åtgärder för att motverka dem.

4.   Vid genomförandet av de undersökningar och analyser som avses i punkterna 1—3 skall man på bästa möjliga sätt använda de data som erhållits vid övervakning och bedömning i enlighet med direktiv 2000/60/EG, och de skall åtminstone omfatta en bedömning av följande:

a)

För rinnande inlandsvatten: de förhållanden som råder uppströms.

b)

För stillastående inlandsvatten och kustvatten: omgivningsförhållanden, bl.a. de förhållanden som råder i tillrinningsområdet.

Artikel 11

Harmoniserade standarder för provhantering

För att minska risken för kontaminering av prover skall medlemsstaterna se till att harmoniserade standarder används vid hantering, analys, förvaring och transport av prover, i enlighet med kolumn D i bilaga I, och bilaga V.

Kommissionen får i enlighet med det förfarande som anges i artikel 22.2 anta riktlinjer för harmoniserade standarder för hantering, analys, förvaring och transport av prover.

Artikel 12

Beredskapsplaner

1.   Medlemsstaterna skall upprätta beredskapsplaner för händelser såsom översvämningar, olyckor eller infrastrukturproblem som negativt kan påverka badvattnets kvalitet. Sådana planer skall omfatta en beskrivning av möjliga orsaker till händelsen och risken för att vattnets kvalitet påverkas, inrättande av övervakningssystem och/eller system för tidig varning samt vägledning om hur skador kan förebyggas eller begränsas.

2.   Medlemsstaterna skall se till att omfattande nationella och/eller lokala övervakningssystem och system för tidig varning inrättas, förbättras och underhålls för att det skall vara möjligt att

a)

upptäcka föroreningstillbud eller betydande risker för föroreningstillbud som negativt kan påverka badvattnets kvalitet, bland annat sådana som beror på extrema väderförhållanden,

b)

snabbt och tydligt underrätta berörda myndigheter om sådana tillbud eller hot,

c)

i händelse av en överhängande folkhälsorisk, sprida all relevant information som de offentliga myndigheterna har tillgång till och som kan hjälpa dem som riskerar att drabbas att förebygga eller begränsa skador,

d)

lämna rekommendationer till de berörda offentliga myndigheterna och, vid behov, till allmänheten om förebyggande och avhjälpande åtgärder,

e)

i nödsituationer placera ut tillfälliga skyltar på väl synliga ställen på badplatsen.

3.   Medlemsstaterna skall se till att de berörda offentliga myndigheterna har erforderlig kapacitet att hantera sådana tillbud eller risker i enlighet med en lämplig beredskapsplan.

4.   Övervakningssystem och system för tidig varning, beredskapsplaner och kapacitet att hantera tillbud och hot mot badvattnets kvalitet får kombineras med liknande resurser som används på andra områden.

Artikel 13

Överensstämmelse

1.   Badvatten skall anses uppfylla kraven i detta direktiv om

a)

kvaliteten i slutet av badsäsongen klassificeras åtminstone som ”god”,

b)

de parametrar som anges i kolumn A i bilaga I har övervakats i enlighet med bilaga IV, och

c)

målen för vattenstatusen nås i enlighet med de kriterier, klassifikationer och tidsfrister som fastställts i direktiv 2000/60/EG.

2.   Badvatten som klassificeras som ”dåligt” skall emellertid tillfälligt anses överensstämma med kraven i detta direktiv om

a)

förvaltningsåtgärder, inklusive badförbud , har vidtagits under badsäsongen för att förhindra att människor exponeras för föroreningar eller kontaminering, och för att minska eller eliminera risken för förorening eller kontaminering, och

b)

orsakerna till den bristande överensstämmelsen har fastställts, och

c)

åtgärder har vidtagits för att förebygga, minska eller eliminera föroreningar eller kontaminering och väntas ge positiva resultat inom tre år, och

d)

allmänheten varnas med hjälp av en tydlig och lättbegriplig skylt och informeras dessutom om orsakerna till föroreningar eller kontaminering och om alla de åtgärder som vidtagits.

Om badvattnets kvalitet inom tre år fortfarande inte uppnått klassificeringen ”god” skall det inte längre anses uppfylla kraven i detta direktiv.

Artikel 14

Överensstämmelse och övervakning av tillfällig förorening

1.     Medlemsstaterna får besluta om att tillämpa föreskrifterna i denna artikel på badvatten som utsatts för tillfällig förorening.

2.     Om badvatten utsatts för tillfällig förorening och orsaken är känd och om det kan förutsägas hur länge situationen kommer att fortgå skall badvattnet klassificeras enligt den klass det skulle ha fått om inte den tillfälliga föroreningen inträffat, under förutsättning att det vidtas lämpliga åtgärder under badsäsongen för att informera allmänheten när badvattnet utsatts eller kan förväntas utsättas för tillfällig förorening och badförbud utfärdas eller badning avråds från under sådana perioder.

3.     Sådant badvatten skall anses överensstämma med detta direktiv om

a)

badvattnet klassificeras som ”dåligt” bara därför att det utsatts för tillfällig förorening,

b)

medlemsstaten vidtar åtgärder av det slag som avses i punkt 4, och

c)

åtgärderna leder till bättre utredning eller kontroll av den tillfälliga föroreningen.

4.     De åtgärder som avses i punkt 3 är:

a)

åtgärder för att utreda orsakerna till den tillfälliga föroreningen eller bättre möjligheter att förutsäga sådan förorening,

b)

åtgärder för att avhjälpa problemet, såvida de inte inkräktar på annan gemenskapslagstiftning eller är oproportionerliga eller ogenomförbara,

c)

åtgärder för att informera allmänheten om det man vet om orsakerna till eller möjligheterna att förutsäga den tillfälliga föroreningen samt om vilka åtgärder som vidtas för att hantera och avhjälpa problemet, och

d)

lämpliga åtgärder under badsäsongen för att informera allmänheten om att badvattnet kan utsättas för tillfällig förorening samt om att det kan förekomma perioder då badförbud råder eller badning avråds från.

5.     Då man avgör om det är oproportionerligt att vidta åtgärder i syfte att avhjälpa tillfällig förorening skall hänsyn tas till följande:

a)

den tillfälliga föroreningens karaktär, troliga frekvens och varaktighet,

b)

kostnaderna för sådana åtgärder samt deras tekniska genomförbarhet och miljöpåverkan,

c)

eventuella riktlinjer från kommittén som utarbetats i enlighet med det förfarande som anges i artikel 22.2,

d)

alla övriga relevanta faktorer.

6.     Medlemsstaterna skall inbegripa följande upplysningar i badvattenprofilen för allt badvatten som utsatts för tillfällig förorening:

a)

uppgifter om den tillfälliga föroreningen på grundval av vid tidpunkten kända fakta, bland annat trolig orsak, frekvens, karaktär och omfattning,

b)

uppgifter om åtgärder som vidtas för att utreda orsakerna till den tillfälliga föroreningen eller förbättra möjligheterna att förutsäga den,

c)

uppgifter om eventuella åtgärder som vidtas för att avhjälpa problemet, och

d)

eventuella orsaker till att det skulle inkräkta på annan gemenskapslagstiftning, vara oproportionerligt eller omöjligt att undanröja källan till den tillfälliga föroreningen, bland annat uppgifter om vilka faktorer som beaktats vid bedömningen av hur proportionerligt det vore att undanröja eventuella kvarstående källor till tillfällig förorening.

7.     De åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att underrätta allmänheten om tillfällig förorening i enlighet med denna artikel skall vara åtminstone lika omfattande som kraven i artikel 17.

Artikel 15

Bedömning av algblomning, utbredning av makroalger och fysikalisk-kemiska parametrar

1.   För badvatten som ur fysikalisk synpunkt visat sig vara känslig för viss toxisk algblomning eller utbredning av makroalger skall analytiska mätningar göras för att fastställa badvattnets status med avseende på den mikrobiologiska parametern 3 i kolumn A i bilaga I. Om man för denna parameter erhåller positiva resultat i de tester som anges i kolumn D i bilaga I krävs undersökning och avhjälpande åtgärder, eventuellt med allmänhetens deltagande enligt artikel 16 om detta anses lämpligt.

2.   Visuell kontroll och analytiska mätningar, i enlighet med kolumn D i bilaga I, skall genomföras för att fastställa badvattnets status med avseende på de fysikalisk-kemiska parametrarna 4—6 i bilaga I. Om man för dessa parametrar erhåller testresultat som avviker från specifikationerna i kolumn C i bilaga I krävs undersökning och avhjälpande åtgärder, eventuellt med allmänhetens deltagande enligt artikel 16 om detta anses lämpligt.

Artikel 16

Allmänhetens deltagande

Medlemsstaterna skall se till att alla berörda parter, även på lokal nivå, rådfrågas och får möjlighet att delta när man fastställer, ser över och uppdaterar förteckningen över badplatser samt badvattenprofiler och förvaltningsåtgärder. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och allmänheten om hur detta ordnats.

Artikel 17

Information till allmänheten

1.   Medlemsstaterna skall i badplatsernas omedelbara närhet snabbt tillhandahålla och aktivt sprida följande information om badvattnet:

a)

En icke-teknisk sammanfattning av badvattenprofilen och badvattnets klassificering under de senaste tre åren, inbegripet badvattenkvalitetens status i enlighet med direktiv 2000/60/EG. Den skall på framträdande plats innehålla en av kommissionen godkänd symbol som informerar användarna om badvattenkvalitetens rådande status .

b)

En bedömningen av huruvida insamlade övervakningsdata är relevanta för andra fritidsaktiviteter, bland annat en översikt över utsläppen av avloppsvatten från tätbebyggelse i vattnen kring badplatsen .

c)

Om badplatsen har utgått från förteckning över badplatser skall det, under den säsong då detta inträffade och under året närmast därefter, i badplatsens omedelbara närhet finnas ett anslag som upplyser allmänheten om att badplatsen utgått från denna förteckning och om orsakerna till detta. Anslaget skall även finnas i form av varningsskyltar på stranden, och av det skall det framgå var närmast tillgängliga badplats ligger.

2.     I en nödsituation skall de offentliga myndigheterna samarbeta med alla berörda parter för att med hjälp av tillfälliga anslag på badplatsen klart och konsekvent informera allmänheten om alla eventuella risker.

3.   Medlemsstaterna skall använda lämpliga medier och teknologi, bland annat Internet, för att aktivt och snabbt sprida den information om badvattnet som avses i punkt 1, med översättning till åtminstone engelska och franska , och även följande information:

a)

Badvattnets profil och klassificering, även information som har samband med andra fritidsaktiviteter. Undersökningsresultaten skall finnas tillgängliga på Internet inom en vecka.

b)

Övervakningsplanen.

c)

Bakgrundsinformation om tillbud som krävt förvaltningsåtgärder, i synnerhet riktade, förebyggande förvaltningsåtgärder som vidtagits för att bevara eller förbättra badvattnets kvalitet för att förhindra att vattnet försämras, och åtgärder som har vidtagits under badsäsongen för att förhindra att människor exponeras för föroreningar eller kontaminering och för att minska eller eliminera risken för föroreningar eller kontaminering.

4.   Den information som avses i punkterna 1 och 3 skall för första gången göras tillgänglig ... (19). Kommissionen skall, efter att ha hört medlemsstaterna, relevanta turist- och konsumentorganisationer och andra berörda parter, inom två år utveckla ett enkelt och standardiserat symbolsystem — till exempel leende ansikten — som kan användas på olika sätt av medlemsstater, regionala och lokala myndigheter, turistbranschen m.fl. som ett av flera verktyg för informationen till allmänheten. Systemet skall läggas ut på en EU-webbplats.

5.   Medlemsstaterna skall uppmuntra ett aktivt deltagande från alla berörda parter i arbetet med att informera allmänheten och engagera den i frågor som gäller badvattnets kvalitet.

Artikel 18

Rapportering

1.   Medlemsstaterna skall senast den 31 december varje år överlämna övervakningsresultaten för varje badplats till kommissionen, första gången senast tre år efter det datum som anges i artikel 24.1, tillsammans med en angivelse av om dessa data också är relevanta för andra fritidsaktiviteter i vatten som ligger i närheten av provtagningspunkterna. Medlemsstaterna skall senast den 31 december varje år lämna en bedömning av badvattnet till kommissionen, första gången senast tre år efter det datum som anges i artikel 24.1.

2.   När insamlingen av övervakningsdata har inletts enligt detta direktiv skall den årliga rapportering till kommissionen som avses i punkt 1 fortsätta enligt direktiv 76/160/EEG till dess att vattenkvalitetsdata för tre år finns tillgängliga och man kan göra den första bedömningen enligt detta direktiv.

Under denna treårsperiod skall parameter 1 i bilagan till direktiv 76/160/EEG inte beaktas i årsrapporten och skall, liksom parametrarna 2 och 3 i samma bilaga, av rapporteringsskäl antas motsvara parametrarna 2 och 1 i kolumn A i bilaga I till detta direktiv.

3.   Kommissionen skall offentliggöra en årsrapport om badvattnets kvalitet i gemenskapen, som omfattar en klassificering av badvatten, överensstämmelsen med detta direktiv och viktiga förvaltningsåtgärder som vidtagits. Kommissionen skall offentliggöra denna rapport fyra månader efter det att den har mottagit medlemsstaternas rapporter. Vid utarbetandet av rapporten skall kommissionen, närhelst detta är möjligt, utnyttja de system för datainsamling, bedömning och presentation som redan finns tillgängliga inom ramen för annan gemenskapslagstiftning, särskilt direktiv 2000/60/EG.

Riktlinjer för användning av sådana system får utarbetas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 22.2.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen skall lämna information till allmänheten, om möjligt med hjälp av geografiska informationssystem, som presenteras på ett harmoniserat sätt och i harmoniserade format enligt artikel 17.

Artikel 19

Samarbete om gränsöverskridande vattendrag

När ett avrinningsområde sträcker sig över flera medlemsstater och badvattnets kvalitet kan påverkas av gränsöverskridande effekter skall medlemsstaterna på lämpligt sätt samarbeta vid genomförandet av detta direktiv.

Artikel 20

Översyn

Kommissionen skall göra en översyn av detta direktiv senast ... (20) och då ta särskild hänsyn till parametrarna för badvattenkvalitén samt vid behov framlägga lämpliga lagstiftningsförslag om en översyn av direktivet i enlighet med artikel 251 i fördraget.

Artikel 21

Tekniska anpassningar av direktivet

1.   Analysmetoderna för de parametrar som anges i bilaga I skall anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

2.   Parameterförteckningen i bilaga I skall i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 kompletteras med parametrar om virusdetektion baserade på vetenskapliga resultat om virusdetektion.

3.   Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 anta tekniska riktlinjer i vissa genomförandefrågor som rör förvaltningsstrategier för badvatten samt strategier och metoder för information och rapportering.

Artikel 22

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén skall anta sin arbetsordning.

Artikel 23

Upphävande

1.   Direktiv 76/160/EEG skall upphävas ... (21). Om inte annat följer av punkt 2 skall detta upphävande inte påverka medlemsstaternas skyldigheter i fråga om de tidsfrister för införlivande och tillämpning som anges i det upphävda direktivet.

2.   Detta direktiv skall börja tillämpas så snart medlemsstaterna har vidtagit alla rättsliga, administrativa och praktiska åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv, och skall då ersätta direktiv 76/160/EEG.

3.   Hänvisningar till direktiv 76/160/EEG skall tolkas som hänvisningar till detta direktiv.

Artikel 24

Genomförande

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [...] (22). De skall omedelbart underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ..., den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)   EUT C 45 E, 25.2.2003, s. 127.

(2)   EUT C 220, 16.9.2003, s. 39.

(3)   EUT C 244, 10.10.2003, s. 31.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003.

(5)  KOM(2001) 264.

(6)  EGT L 31, 5.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(7)  KOM(2000) 860.

(8)   EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(9)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

(10)  EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG (EGT L 67, 7.3.1998, s. 29).

(11)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

(12)  Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, fjärde ministerkonferensen, ”Environment for Europe”, Århus, Danmark, 23–25 juni 1998, ECE/CEP/43.

(13)   EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

(14)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(15)  Två år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

(16)  Fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

(17)  Två år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

(18)  Fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv..

(19)  Fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

(20)  15 år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

(21)  Fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

(22)  Två år efter ikraftträdandet av detta direktiv.

BILAGA I

Parametrar för badvattenkvalitet

 

A

B

C

D

 

Mikrobiologiska parametrar

Utmärkt kvalitet

God kvalitet

Referensanalys-metoder

1

Intestinala enterokocker (IE) i cfu/100 ml

100 (1)

200 (1)

ISO 7899-

2

Escherischia coli (EC) i cfu/100 ml

250 (1)

500 (1)

ISO 9308-1

3

Algblomning eller utbredning av makroalger (2)

Negativa testresultat

Negativa testresultat

Mikroskopisk analys (3), toxicitetstester (4) och visuell kontroll

 

Fysikalisk-kemiska parametrar

Utmärkt kvalitet

God kvalitet

Kontrollmetoder

4

Mineraloljor

—

Ingen synlig beläggning på vattenytan och ingen lukt

Visuell och olfaktorisk kontroll

5

Tjärrester och flytande material, t.ex. trä, plast, gummi eller annat avfall.

—

Inga

Visuell kontroll

6

pH (5)

—

6 till 9

Inga oförklarliga variationer

Elektrometri med kalibrering vid pH 7 och pH 9

95-percentilsvärdet beräknas enligt nedan (6).

Med utgångspunkt i en uppskattning av 95-percentilen för tiologaritmen (log10) av den normala sannolikhetstätheten för de mikrobiologiska data som samlats in vid en viss badplats erhålls 95-percentilsvärdet på följande sätt:

i)

ta log10-värdet för antalet kolonibildande enheter (cfu) i den datamängd som utvärderas,

ii)

beräkna det aritmetiska medelvärdet av log10-värdena (μ),

iii)

beräkna standardavvikelsen för log10-värdena (σ).

Den övre 95-percentilspunkten för datasannolikhetstätheten erhålls från följande ekvation:

95-percentilen = antilog [(μ)+(1,65 x σ))

(1)  Baserat på 95-percentilsbedömning.

(2)  Endast för badplatser som ur fysiologisk synpunkt visat sig vara känsliga för viss algblomning (t.ex. dinophysis, alexandrium, blåalger).

(3)  Bestämning och räkning av celler.

(4)  Försök på möss, hudtest och genom direkt dosering i planktonceller eller vatten.

(5)  Endast i sötvatten.

(6)  Bartram, J och Rees, G (red): Monitoring Bathing Waters. E and F N Spon, London.

BILAGA II

Bedömning och klassificering av badvatten

Badvatten vars 95-percentilvärden för antalet kolonibildande enheter, på grundval av de vattenkvalitetsdata som samlats in under de tre föregående kalenderåren, är sämre (1) än de värden på ”god kvalitet” som anges för de mikrobiologiska parametrarna 1 eller 2 i bilaga I (kolumn C) skall klassificeras som badvatten av ”dålig kvalitet”.

Badvatten vars 95-percentilvärden för antalet kolonibildande enheter, på grundval av de vattenkvalitetsdata som samlats in under de tre föregående kalenderåren, är lika bra som eller bättre än de värden på ”god kvalitet” som anges för de mikrobiologiska parametrarna 1 och 2 i bilaga I (kolumn C) skall klassificeras som badvatten av ”god kvalitet”.

Medlemsstaterna får klassificera badvatten som badvatten av ”utmärkt kvalitet” om

—

deras 95-percentilvärden för antalet kolonibildande enheter, på grundval av de data som samlats in under de tre föregående kalenderåren, är lika bra som eller bättre (2) än de värden på ”utmärkt kvalitet” som anges för de mikrobiologiska parametrarna 1 och 2 i bilaga I (kolumn C), och

—

badsäsongens längd och förvaltningsåtgärderna återspeglar utövandet av andra fritidsaktiviteter.

(1)  Dvs. där koncentrationen uttryckt i cfu/100 ml är högre.

(2)  Dvs. där koncentrationen uttryckt i cfu/100 ml är lägre.

BILAGA III

Badvattenprofilen

En badvattenprofil enligt artikel 6 skall bestå av följande:

a)

En beskrivning av badvattnets fysiologiska, geografiska och hydrologiska egenskaper.

b)

En beskrivning av badvattnets fysiologiska, geografiska och hydrologiska egenskaper i relation till direktiv 2000/60/EG.

c)

En kvantitativ och kvalitativ bestämning av alla tänkbara föroreningskällor.

d)

En bedömning av dessa källors potential att förorena badvattnet och därmed skada badarnas hälsa, tillsammans med en bedömning av badvattnets miljökvalitet i enlighet med direktiv 2000/60/EG. Bedömningarna skall göras med beaktande av tidsaspekten — tillfällig eller kronisk riskpotential — och med avseende på alla förorenande och potentiellt förorenande utsläpps karaktär och volym. Föroreningskällornas effekter skall bedömas med hänsyn till avståndet från badvattnet.

e)

En beskrivning av övervakningspunkterna.

f)

En bedömning av huruvida denna övervakning även ger information som är representativ för andra fritidsaktiviteter som, i likhet med badning, utövas med risk för att svälja vatten (t.ex. vindsurfing och kajakpaddling).

Uppgifterna i a, b och c skall också lämnas på en detaljerad karta. Andra relevanta upplysningar kan bifogas om det anses lämpligt .

Badvattenprofilen skall uppdateras enligt nedanstående schema.

Klassificering av badvattnets kvalitet

Utmärkt

God

Dålig

Uppdatering av badvattenprofil

Vart tredje år

Vartannat år

Minst en gång per år i början av badsäsongen, men frekvensen beror på vilken typ av risk det är fråga om och hur allvarlig den är.

Aspekter som skall bedömas

Uppdatering av a, b, c och f

Uppdatering av a, b, c och d

Uppdatering av a, b, c och d

BILAGA IV

Övervakningsfrekvens

Rutinövervakningsfrekvensen har fastställts till 2 analyserade prover per månad, där en månad avser en fyraveckorsperiod och varje påbörjad vecka betraktas som en hel vecka. Beroende på badvattnets klassificering skall följande övervakningsfrekvens tillämpas:

Klassificering av badvattnets kvalitet

Utmärkt

(antal prover per månad)

God

(antal prover per månad)

Dålig

(antal prover per månad)

Under en treårsperiod

0,5

1

2

Under två på varandra följande treårsperioder

0,25

0,5

2

Ett extra prov skall tas en vecka innan badsäsongen inleds. Under alla omständigheter måste minst två prover (det extra provet medräknat) tas och analyseras varje badsäsong.

BILAGA V

Standarder för provhantering

1.   Prover skall tas i enlighet med följande riktlinjer

Provtagningspunkten skall förläggas till den del av badplatsen där man i genomsnitt finner flest badare under badsäsongen, om badvattnet uppvisar homogena egenskaper på grundval av faktorer som hydrologiska och topografiska förhållanden, övervakningsdata samt kontaminerings- och föroreningskällor. I motsatt fall skall flera provtagningspunkter väljas ut på grundval av badvattnets profil .

2.   Sterilisering av provbehållare

—

Sterilisering i autoklav vid 121°C under minst 15 minuter.

—

Eller torrsterilisering vid 160—170°C i minst 1 timme.

—

Eller använd provbehållare som steriliserats med strålning av tillverkaren.

3.   Provtagning

—

Provbehållarens volym beror på den mängd vatten som behövs för varje testad parameter. Minimivolymen är i allmänhet 250 ml.

—

Provbehållarna måste vara genomskinliga och av ofärgat material (glas, polyeten eller polypropen).

—

För att förhindra oavsiktlig kontaminering av proverna skall den som tar proverna använda aseptisk teknik så att provbehållarna förblir sterila. Om detta görs på rätt sätt behövs ingen ytterligare steril utrustning (såsom sterila ”kirurghandskar”, tänger eller provtagningssond).

—

Proverna skall märkas med vattenfast penna både på provbehållaren och i protokollet.

4.   Förvaring och transport av prover före analys

—

Vattenproverna skall under alla skeden av transporten skyddas från ljus, särskilt direkt solljus.

—

Proverna skall fram till ankomsten till laboratoriet förvaras vid en temperatur på omkring 4°C, i en kylväska eller i kylskåp. Om transporten till laboratoriet väntas ta mer än 4 timmar skall proverna transporteras i ett kylskåp.

—

Tiden mellan provtagning och analys bör vara så kort som möjligt. Det rekommenderas att proverna analyseras samma dag som de tas. Om detta av praktiska skäl inte är möjligt måste proverna bearbetas inom högst 24 timmar, förutsett att de förvaras mörkt och vid en temperatur på 4°C. I händelse av fördröjning mellan provtagning och analys skall den uppmätta koncentrationen av bakterier justeras enligt de kända formlerna för T 90 -nedbrytning för att man skall få som resultat den bakteriekoncentration som rådde vid den tidpunkt då provet togs.

P5_TA(2003)0443

Övervakningsmekanism för utstläpp av växthusgaser och genomförande av Kyotoprotokollet ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och genomförande av Kyotoprotokollet (KOM(2003) 51 — C5-0031/2003 — 2003/0029(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 51) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0031/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0290/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC1-COD(2003)0029

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets beslut 93/389/EEG av den 24 juni 1993 om en övervakningsmekanism för utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i gemenskapen (4) inrättades en mekanism för övervakning av antropogena utsläpp av växthusgaser och utvärdering av framstegen mot att fullgöra åtaganden avseende dessa utsläpp. För att ta hänsyn till den internationella utvecklingen och för tydlighetens skull bör detta beslut ersättas.

(2)

Ändamålet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan även kallad ”ramkonventionen”), som godkänts genom rådets beslut 94/69/EG (5), är att uppnå en stabilisering av växthusgaser i atmosfären på en nivå som kan förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet.

(3)

Enligt ramkonventionen skall gemenskapen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och meddela partskonferensen nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (nedan kallade ”växthusgaser”) med tillämpning av jämförbara metoder som skall godkännas av partskonferensen.

(4)

Det behövs noggrann övervakning och regelbunden utvärdering av gemenskapens utsläpp av växthusgaser. Dessutom krävs det i ett tidigt skede en analys av de åtgärder som gemenskapen och medlemsstaterna vidtagit på klimatpolitikens område.

(5)

Tillförlitlig rapportering i enlighet med detta beslut och i ett tidigt skede skulle möjliggöra att utsläppsnivåerna enligt beslut 2002/358/EG av den 25 april 2002 om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (6) kunde fastställas i ett tidigt skede och därmed även rätten att delta i de flexibla mekanismerna enligt Kyotoprotokollet.

(6)

Enligt ramkonventionen skall alla parter uppställa, genomföra, offentliggöra och regelbundet uppdatera nationella, och när så är lämpligt, regionala program för att dämpa klimatförändringar med hänsyn till antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser.

(7)

Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar godkändes genom beslut 2002/358/EG. Enligt artikel 3.2 i Kyotoprotokollet skall varje part i protokollet, vilken är upptagen i bilaga I till ramkonventionen, senast år 2005 ha gjort påvisbara framsteg i uppfyllandet av sina åtaganden enligt detta protokoll.

(8)

I enlighet med del II, avsnitt A, i bilagan till partskonferensens beslut 19/CP.7 skall varje part i Kyotoprotokollet, vilken är upptagen i bilaga I till ramkonventionen, upprätta och underhålla ett nationellt register för att säkerställa en tillförlitlig redovisning av utfärdande, innehav, överföring, annullering och återlösen av utsläppsreduktionsenheter (ERU, emission reduction units), certifierade utsläppsminskningar (CER, certified emission reduction units), utsläppsrätter (AAU, assigned amount units) och sänkkrediter (RMU, removal units).

(9)

I enlighet med beslut 19/CP.7 bör varje utsläppsreduktionsenhet, certifierade utsläppsminskning, utsläppsrätt och sänkkredit endast finnas på ett konto vid varje given tidpunkt.

(10)

Gemenskapens register kan användas som konto för utsläppsreduktionsenheter och certifierade utsläppsminskningar som genereras av projekt som finansieras av gemenskapen, vilket ger ett incitament till gemenskapsåtgärder i tredjeland för att bekämpa klimatförändringarna på bredare front; det kan ingå i ett konsoliderat system tillsammans med medlemsstaternas register.

(11)

Ytterligare bestämmelser, som skall antas av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen, bör gälla för gemenskapens köp och utnyttjande av utsläppsreduktionsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

(12)

Gemenskapen och medlemsstaterna är enligt beslut 2002/358/EG skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att inte överskrida de utsläppsnivåer som fastställts enligt beslutet. De bestämmelser som fastställs om utnyttjande av utsläppsreduktionsenheter och certifierade utsläppsminskningar i gemenskapens register bör ta hänsyn till medlemsstaternas ansvar att fullgöra sina egna åtaganden i enlighet med beslut 2002/358/EG.

(13)

Gemenskapen och dess medlemsstater har använt sig av artikel 4 i Kyotoprotokollet, enligt vilken parter i protokollet har rätt att gemensamt fullgöra sina åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp. Därför är det lämpligt att säkra ett samarbete och en samordning som präglas av effektivitet såvitt avser de skyldigheter som följer av detta beslut inbegripet sammanställningen av inventeringen av växthusgaser i gemenskapen, utvärderingen av framsteg, utarbetandet av rapporter samt förfarandena för översyn och kontroll av efterlevnaden, så att gemenskapen kan fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt Kyotoprotokollet såsom fastslagits genom de politiska överenskommelser och rättsliga beslut som fattades vid den sjunde konferensen för parterna i ramkonventionen i Marrakech (nedan kallade ”Marrakechöverenskommelsen”).

(14)

Gemenskapen och medlemsstaterna är alla parter i ramkonventionen och Kyotoprotokollet och ansvarar i enlighet med dessa var och en för att rapportera, fastställa och redovisa sina tilldelade mängder och för att fastställa och behålla sin rätt att delta i Kyotoprotokollets mekanismer.

(15)

I enlighet med beslut 19/CP.7 bör varje part som är upptagen i bilaga I till ramkonventionen utfärda den mängd utsläppsrätter som motsvarar den tilldelade mängden i dess nationella register, vilket skall motsvara de utsläppsnivåer som fastställts enligt beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet.

(16)

I enlighet med beslut 2002/358/EG skall gemenskapen inte utfärda utsläppsrätter.

(17)

Europeiska miljöbyrån bistår vid behov kommissionen i dess övervakningsverksamhet, i synnerhet inom ramen för gemenskapens inventeringssystem och i kommissionens analys av framstegen mot att fullgöra åtagandena enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

(18)

Med tanke på den roll Europeiska miljöbyrån spelar vid gemenskapens årliga inventering, vore det lämpligt att medlemsstaterna organiserade sina nationella system så att miljöbyråns arbete underlättas.

(19)

Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att fullgöra gemenskapens åtaganden enligt Kyotoprotokollet, i synnerhet de övervaknings- och rapporteringskrav som fastställs i detta, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)

De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom detta beslut inrättas en mekanism för

a)

övervakning av alla antropogena utsläpp från källor och all reduktion genom upptag i sänkor i medlemsstaterna av växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (nedan kallade ”växthusgaser”),

b)

utvärdering av framstegen mot att uppfylla de åtaganden som rör dessa utsläpp vad gäller källor och upptag i sänkor,

c)

genomförande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan även kallad ”ramkonventionen”) och Kyotoprotokollet, särskilt när det gäller nationella program, inventering av växthusgaser, nationella system och register i gemenskapen och dess medlemsstater, samt relevanta förfaranden enligt Kyotoprotokollet, och

d)

se till att de uppgifter som gemenskapen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet inkommer i tid och är uttömmande, tillförlitliga, konsekventa och jämförbara samt präglas av öppenhet.

Artikel 2

Nationella program och gemenskapsprogram

1.   Medlemsstaterna och kommissionen skall utarbeta och genomföra nationella program respektive ett gemenskapsprogram för att bidra till att

a)

fullgöra gemenskapens och dess medlemsstaters åtaganden enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet om att begränsa och/eller minska utsläppen av alla växthusgaser, och

b)

en öppen och tillförlitlig övervakning av de faktiska och förväntade framstegen av medlemsstaterna, inbegripet gemenskapsåtgärdernas bidrag, till fullgörandet av gemenskapens och medlemsstaternas åtaganden att begränsa och/eller minska utsläppen av alla växthusgaser enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

Dessa program skall omfatta de uppgifter som anges i artikel 3.2 och regelbundet uppdateras.

2.   För detta ändamål skall användningen av sådana mekanismer som gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter komplettera de nationella åtgärderna, i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Kyotoprotokollet och Marrakechöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaterna skall göra sina nationella program och uppdateringarna av dessa tillgängliga för allmänheten och informera kommissionen senast tre månader efter antagandet.

Vid därpå följande sammanträden med den kommitté som avses i artikel 9.1 skall kommissionen informera medlemsstaterna om varje sådant nationellt program och varje sådan uppdatering av ett nationellt program som den har informerats om.

Artikel 3

Medlemsstaternas rapportering

1.   Senast den 15 januari varje år (år X) skall medlemsstaterna fastställa och rapportera följande till kommissionen, för bedömning av de faktiska framstegen och för att möjliggöra utarbetandet av gemenskapens årliga rapporter i enlighet med ramkonventionen och Kyotoprotokollet:

a)

Sina antropogena utsläpp av de växthusgaser som står upptagna i bilaga A till Kyotoprotokollet (koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF6)) under året före det föregående (år X-2).

b)

Preliminära uppgifter om sina utsläpp av koloxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska ämnen för året före det föregående (år X-2), samt slutliga uppgifter för andra året före det föregående (år X-3).

c)

Sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och sin reduktion av koldioxid genom upptag i sänkor som härrör från markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk för året före det föregående (år X-2).

d)

En redovisning av utsläpp och reduktion som härrör från markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk i enlighet med artikel 3.3 och, om en medlemsstat bestämmer sig för att tillämpa den, artikel 3.4 i Kyotoprotokollet samt tillämpliga beslut enligt detta, för åren mellan 1990 och året före det föregående (år X-2).

e)

Varje ändring av de uppgifter som avses i a—d för åren mellan 1990 och andra året före det föregående (år X-3).

f)

De delar av den nationella inventeringsrapporten som är nödvändiga för utarbetandet av gemenskapens inventeringsrapport över växthusgaser, såsom information om medlemsstatens plan för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll, en generell osäkerhetsbedömning, en generell bedömning av hur uttömmande uppgifterna är samt information om de omräkningar som gjorts.

g)

Uppgifter från det nationella registret, när detta upprättats, om utfärdande, förvärv, innehav, överföring, annullering, återlösen och överflyttning av utsläppsrätter (AAU), sänkkrediter (RMU), utsläppsreduktionsenheter (ERU) och certifierade utsläppsminskningar (CER) för det föregående året (år X-1).

h)

Uppgifter om rättssubjekt som har rätt att delta i mekanismer enligt artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet, i enlighet med tillämpliga nationella bestämmelser eller gemenskapsbestämmelser.

i)

Åtgärder som vidtagits för att förbättra beräkningarna, exempelvis när det gäller områden där inventeringen ändrats.

j)

Uppgifter om indikatorer för året före det föregående (år X-2).

k)

Varje ändring av det nationella inventeringssystemet.

Senast den 15 mars varje år (år X) skall medlemsstaterna översända sin fullständiga nationella inventeringsrapport till kommissionen.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 15 mars 2005 och därefter vartannat år lämna en rapport till kommissionen för bedömning av väntade framsteg när det gäller följande:

a)

Uppgifter om nationella politiska strategier och åtgärder för att begränsa och/eller minska utsläppen av växthusgaser från källor och öka upptaget i sänkor, uppdelade på sektorer och växthusgaser, inbegripet

i)

syftet med de politiska strategierna och åtgärderna,

ii)

typen av instrument för den politiska strategin,

iii)

läget vad gäller genomförandet av den politiska strategin eller åtgärden,

iv)

indikatorer för att övervaka och bedöma de framsteg med politiska strategier och åtgärder som gjorts över tiden, inbegripet bland annat de indikatorer som anges i de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med punkt 3,

v)

kvantitativa beräkningar av de politiska strategiernas och åtgärdernas inverkan på utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser under tiden mellan basåret och åren därefter, inklusive 2005, 2010 och 2015, inbegripet, i den mån det är genomförbart, deras ekonomiska effekter, och

vi)

i vilken utsträckning de nationella åtgärderna faktiskt utgör en betydande del av de insatser som vidtas på nationell nivå samt i vilken utsträckning användningen av mekanismen för gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter enligt artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet faktiskt är supplementära till de nationella åtgärderna i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Kyotoprotokollet och Marrakechöverenskommelsen.

b)

Nationella prognoser om miniminivån på utsläpp av växthusgaser från källor och reduktion genom upptag i sänkor för åren 2005, 2010, 2015 och 2020, uppdelade på gaser och sektorer, inbegripet

i)

prognoser avseende nivån ”med åtgärder” och nivån ”med ytterligare åtgärder” såsom anges i UNFCCC-riktlinjerna och som kommer att specificeras ytterligare i de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med punkt 3,

ii)

en tydlig angivelse av de politiska strategier och åtgärder som prognoserna bygger på,

iii)

resultaten av känslighetsanalysen av prognoserna, och

iv)

beskrivningar av metoder, modeller, underliggande antaganden samt de viktigaste parametrarna för input och output.

c)

Uppgifter om de åtgärder som vidtas eller planeras för genomförande av tillämplig gemenskapslagstiftning och gemenskapspolitik, uppgifter om rättsliga och institutionella åtgärder för att genomföra åtaganden enligt Kyotoprotokollet samt uppgifter om åtgärder för och nationellt genomförande av förfaranden för att kontrollera tillämpningen och efterlevnaden.

d)

Uppgifter om institutionella och finansiella arrangemang och beslutsförfaranden för att samordna och stödja åtgärder avseende deltagande i mekanismerna enligt artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet, inbegripet rättssubjekts deltagande.

3.   Genomförandebestämmelser för rapporteringen av de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2.

Dessa genomförandebestämmelser får i förekommande fall ändras, varvid hänsyn skall tas till beslut som fattas inom ramen för ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

Artikel 4

Gemenskapens inventeringssystem

1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna varje år sammanställa en inventering av växthusgaser i gemenskapen och en inventeringsrapport över dessa; utkasten till dessa skall sändas till medlemsstaterna senast den 28 februari och offentliggöras och lämnas till UNFCCC-sekretariatet senast den 15 april varje år. Uppskattningar av data som saknas i en nationell inventering skall inkluderas enligt de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med punkt 2 b om inte uppdaterade data mottas från medlemsstaterna senast den 15 mars samma år.

2.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 och med beaktande av medlemsstaternas nationella system senast den 30 juni 2006 anta ett inventeringssystem för gemenskapen som säkerställer att de nationella inventeringarna inkommer i tid och är tillförlitliga, jämförbara, konsekventa och uttömmande med tanke på gemenskapens inventering av växthusgaser.

Detta system skall omfatta

a)

ett program för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll, i vilket ingår fastställande av kvalitetsmål och en plan för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av inventeringen; kommissionen skall bistå medlemsstaterna vid genomförandet av programmen för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll; och

b)

ett förfarande för en uppskattning av data som saknas i en nationell inventering, inbegripet samråd med den berörda medlemsstaten.

3.   Europeiska miljöbyrån skall bistå kommissionen på lämpligt sätt, bland annat genom att utföra studier och samla in data, när det gäller genomförandet av punkterna 1 och 2 i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.

4.   Så snart som möjligt och senast den 31 december 2005 skall medlemsstaterna inrätta nationella inventeringssystem enligt Kyotoprotokollet för beräkning av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och reduktion av koldioxid genom upptag i sänkor.

Artikel 5

Bedömning av framsteg och rapportering

1.   Kommissionen skall varje år, i samråd med medlemsstaterna, bedöma gemenskapens och medlemsstaternas faktiska framsteg mot att fullgöra åtagandena enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet såsom de följer av beslut 2002/358/EG, för att utvärdera om framstegen räcker för fullgörande av dessa åtaganden.

I denna bedömning skall hänsyn tas till framstegen när det gäller gemenskapens politiska strategier och åtgärder samt de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 3 och artikel 6.2 i detta beslut och artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. (8)

Vartannat år skall bedömningen också omfatta prognoser över de framsteg som gemenskapen och medlemsstaterna väntas göra mot att fullgöra sina åtaganden enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

2.   På grundval av den utvärdering som avses i punkt 1 skall kommissionen varje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Denna rapport skall innehålla avsnitt om faktiska utsläpp och prognoser över utsläpp från källor och upptag i sänkor, politiska strategier och åtgärder samt användningen av mekanismer enligt artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet.

3.   Kommissionen skall utarbeta en rapport om vilka påvisbara framsteg i Europeiska gemenskapen som gjorts senast 2005, med beaktande av de uppdaterade uppgifter om utsläppsprognoser som medlemsstaterna senast den 15 juni 2005 lämnar i enlighet med de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med artikel 3.3, och senast den 1 januari 2006 lämna denna till UNFCCC-sekretariatet.

4.   Varje medlemsstat skall utarbeta en rapport om vilka påvisbara framsteg som medlemsstaten gjort senast 2005, med beaktande av de uppgifter som lämnas i enlighet med de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med artikel 3.3, och senast den 1 januari 2006 lämna denna till UNFCCC-sekretariatet.

5.   Gemenskapen och varje medlemsstat skall lämna en rapport till UNFCCC-sekretariatet om den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena, då denna period löper ut.

6.   Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 anta bestämmelser som innehåller krav på rapporteringen om påvisbara framsteg i enlighet med artikel 3.2 i Kyotoprotokollet och på rapporteringen för den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena.

7.   Europeiska miljöbyrån skall bistå kommissionen på lämpligt sätt vid genomförandet av punkterna 1, 2 och 3, i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.

Artikel 6

Nationella register

1.   Gemenskapen och dess medlemsstater skall upprätta och underhålla register för att säkerställa en tillförlitlig redovisning av utfärdande, innehav, överföring, förvärv, annullering och återlösen av utsläppsrätter (AAU), sänkkrediter (RMU), utsläppsreduktionsenheter (ERU) och certifierade utsläppsminskningar (CER) samt överflyttning av utsläppsrätter, utsläppsreduktionsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Dessa register skall även omfatta de register som upprättas i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/87/EG, i enlighet med de bestämmelser som antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 i det här beslutet.

Gemenskapen och medlemsstaterna får låta sina register ingå i ett konsoliderat system, tillsammans med en eller flera andra medlemsstater.

2.   De uppgifter som avses i första meningen i punkt 1 skall göras tillgängliga för den centrala förvaltare som utses i enlighet med artikel 20 i direktiv 2003/87/EG.

Artikel 7

Tilldelad mängd

1.   Gemenskapen och medlemsstaterna skall senast den 31 december 2006 var och en lämna en rapport till UNFCCC-sekretariatet i vilken fastställs respektive tilldelade mängd och som skall motsvara vars och ens utsläppsnivå som fastställs i enlighet med artikel 3 första stycket i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet. Medlemsstaterna och gemenskapen skall sträva efter att lämna sina rapporter samtidigt.

2.   Varje år under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod skall medlemsstaterna, efter att de avslutat översynen av sina nationella inventeringar enligt Kyotoprotokollet, inklusive lösning av eventuella genomförandefrågor, utan dröjsmål återlösa en tilldelad mängd utsläppsrätter, sänkrätter, utsläppsreduktionsenheter och certifierade utsläppsminskningar som motsvarar nettoutsläppen under det aktuella året.

För det sista året i åtagandeperioden skall återlösningen ske före utgången av den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena.

3.   Medlemsstaterna skall utfärda den mängd utsläppsrätter som motsvarar den tilldelade mängden i dess nationella register, vilket skall motsvara de utsläppsnivåer som fastställs i enlighet med beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet.

Artikel 8

Förfaranden enligt Kyotoprotokollet

1.   Medlemsstaterna och gemenskapen skall säkerställa att samarbetet och samordningen dem emellan genomförs på ett heltäckande och effektivt sätt när det gäller följande skyldigheter enligt detta beslut:

a)

Sammanställandet av gemenskapens inventering av växthusgaser och gemenskapens rapport om inventeringen av växthusgaser, i enlighet med artikel 4.1.

b)

Förfaranden för översyn och efterlevnad enligt Kyotoprotokollet i enlighet med tillämpliga beslut inom ramen för protokollet.

c)

Varje revidering under ramkonventionens granskningsförfarande och ändring av inventeringar och inventeringsrapporter som lämnats eller kommer att lämnas till UNFCCC-sekretariatet.

d)

Utarbetandet av gemenskapens rapport och medlemsstaternas rapporter om påvisbara framsteg i Europeiska gemenskapen senast 2005 i enlighet med artikel 5.3 och 5.4.

e)

Utarbetandet och inlämnandet av den rapport som anges i artikel 7.1.

f)

Rapporter i samband med den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena enligt artikel 5.5 och 5.6.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 15 april varje år lämna nationella inventeringar till UNFCCC-sekretariatet, vilka skall innehålla samma information som lämnats i enlighet med artikel 3.1, om inte information som undanröjer eventuella inkonsekvenser eller luckor har lämnats till kommissionen senast den 15 mars samma år.

3.   Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 fastställa förfaranden och tidsplaner för denna typ av samarbete och samordning.

Artikel 9

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté för klimatförändringar.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén för klimatförändringar skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 10

Ytterligare åtgärder

När rapporten om vilka påvisbara framsteg som gjorts senast 2005 lagts fram, i enlighet med artikel 5.3, skall kommissionen utan dröjsmål se över omfattningen på gemenskapens och medlemsstaternas framsteg mot att klara de utsläppsnivåer som fastställts i enlighet med beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet och mot att fullgöra sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Mot bakgrund av denna bedömning får kommissionen i förekommande fall för Europaparlamentet och rådet lägga fram förslag för att säkerställa att gemenskapen och medlemsstaterna håller sig inom de fastställda utsläppsnivåerna och fullgör alla sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet.

Artikel 11

Upphävande

Beslut 93/389/EEG skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till det upphävda beslutet skall anses som hänvisningar till det här beslutet och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 12

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EUT C ...

(2)  EUT C 234, 30.9.2003, s. 51.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003 och rådets beslut av den ...

(4)  EGT L 167, 9.7.1993, s. 31. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(5)  EGT L 33, 7.2.1994, s. 11.

(6)  EGT L 130, 15.5.2002, s. 1.

(7)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Beslut 93/389/EEG /

Detta beslut

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2.1

Artikel 2.2

Artikel 2.1

Artikel 2.1 + artikel 3.2

Artikel 3.1

Artikel 3.2

Artikel 3.3

Artikel 3.1 + artikel 3.3

Artikel 3.1 + artikel 4.2

Artikel 4.1

Artikel 4

Artikel 3.2, artikel 3.3, artikel 5.1

------------

Artikel 4.3

Artikel 5.1 + 5.2

Artikel 5.3

Artikel 5.4

Artikel 2.3

Artikel 5.1

Artikel 5.2

------------

Artikel 5.3

Artikel 6

Artikel 5.1

Artikel 7

------------

------------

Artikel 6

------------

Artikel 7

------------

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

------------

Artikel 10

------------

Artikel 11

Artikel 9

Artikel 12

P5_TA(2003)0444

Gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (KOM(2002) 765 — C5-0636/2002 — 2002/0304(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 765) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0636/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0296/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC1-COD(2002)0304

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 97/68/EG (4) införs utsläppsgränsvärden för motorer med kompressionständning i två steg och uppmanas kommissionen att föreslå en ytterligare sänkning av utsläppsgränserna, med beaktande av den teknik som då kommer att finnas allmänt tillgänglig för kontroll av luftförorenande utsläpp från motorer med kompressionständning samt situationen såvitt avser luftkvaliteten.

(2)

I fordons- och oljeprogrammet drogs den slutsatsen att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra den framtida luftkvaliteten i gemenskapen, särskilt i fråga om ozonbildning och partikelutsläpp.

(3)

Avancerad teknik för minskning av utsläpp från motorer med kompressionständning i vägfordon finns redan tillgänglig i stor omfattning, och sådan teknik torde i stor utsträckning kunna tillämpas på sektorn för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg.

(4)

Det råder fortfarande osäkerhet om kostnadseffektiviteten hos efterbehandlingsutrustning för att minska partikelutsläpp och kväveoxidutsläpp. En teknisk översyn bör göras före den 31 december 2007 och vid behov bör det övervägas att införa undantag eller senare ikraftträdandedatum.

(5)

Det krävs ett transient provningsförfarande som motsvarar de driftsförhållanden som gäller för denna maskintyp vid normal användning. I provningen bör därför ingå en lämplig andel av utsläpp från en icke-varmkörd motor.

(6)

Gränsvärdena bör inte överskridas med mer än en lämplig andel, uttryckt i procent, vid något av de slumpvis valda belastningsförhållandena och inom ett fastställt driftsområde.

(7)

Vidare bör användning av manipulationsanordningar och onormala strategier för att kontrollera utsläppen förhindras.

(8)

Det föreslagna paketet med gränsvärden bör i möjligaste mån anpassas till utvecklingen i Förenta staterna för att hålla världsmarknaden öppen för tillverkarna och deras motorkoncept.

(9)

Utsläppsnormer bör även gälla för järnvägstillämpningar och tillämpningar på fartyg i inlandssjöfart för att bidra till främjandet av dessa sektorer som miljövänliga transportslag.

(10)

Om mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg uppnår de framtida gränsvärdena innan tidsfristen för detta löper ut, bör det vara möjligt att ange detta.

(11)

För den teknik som är nödvändig för uppfyllandet av steg III B-gränsvärdena och steg IV-gränsvärdena för partikelutsläpp och utsläpp av kväveoxider krävs bränsle med lägre svavelhalt än vad som nu används i många medlemsstater. Ett referensbränsle som motsvarar läget på bränslemarknaden bör definieras.

(12)

Det är viktigt att beakta utsläppsvärdena under motorns hela livslängd. Beständighetskrav för att undvika en försämring av utsläppsvärdena bör införas.

(13)

Det är nödvändigt att införa särskilda arrangemang för utrustningstillverkare för att ge dem tid att ta fram sina produkter och hantera små produktionsserier.

(14)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen förbättring av den framtida luftkvaliteten, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då de nödvändiga utsläppsbegränsningarna för produkter måste antas på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(15)

Direktiv 97/68/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 97/68/EG ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 skall följande strecksatser läggas till:

”—

’fartyg i inlandssjöfart’: ett fartyg som är avsett att användas på inre vattenvägar och har en längd på 20 meter eller mer samt en volym på 100 m3 eller mer enligt formeln i punkt 2.8a i avsnitt 2 i bilaga I, eller bogserfartyg eller skjutbogserare byggda för att bogsera, framdriva genom påskjutning eller bogsera från sidan fartyg på 20 meter eller mer.

Denna definition omfattar inte

—

passagerarfartyg för upp till tolv personer (besättningen oräknad),

—

fritidsfartyg på upp till 24 meter (enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (5)),

—

tillsynsmyndigheters tjänstefartyg,

—

brandbekämpningsfartyg,

—

örlogsfartyg,

—

fiskefartyg i gemenskapens fiskefartygsregister,

—

havsgående fartyg, inklusive havsgående bogserfartyg och skjutbogserare som är beroende av tidvattnet för sin trafik eller tillfälligtvis trafikerar inre vattenvägar och som har giltiga fart- eller säkerhetscertifikat enligt definitionen i punkt 2.8b i avsnitt 2 i bilaga I.

—

’utrustningstillverkare’: tillverkaren av en typ av mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg.

—

’flexibilitetssystem’: ett förfarande som ger en utrustningstillverkare möjlighet att under perioden mellan två gränsvärdessteg släppa ut på marknaden ett begränsat antal motorer som är avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg och som uppfyller endast det föregående stegets utsläppsgränsvärden.

2.

Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

a)

I slutet av punkt 2 skall följande text läggas till:

”Bilaga VIII skall ändras i enlighet med förfarandet i artikel 15.”

b)

Följande punkt skall läggas till:

”6.   Förbränningsmotorer med kompressionständning som är avsedda att användas för andra ändamål än framdrivning av lokomotiv, rälsbussar och fartyg i inlandssjöfart får släppas ut på marknaden inom ramen för ett ’flexibelt system’ i enlighet med förfarandet i punkterna 1—5 och förfarandet i bilaga XIII.”

3.

I artikel 6 skall följande punkt läggas till:

”5.   Förbränningsmotorer med kompressionständning vilka släpps ut på marknaden inom ramen för ett ’flexibelt system’ skall märkas i enlighet med bilaga XIII.”

4.

Följande artikel skall införas efter artikel 7:

”Artikel 7a

Fartyg i inlandssjöfart

1.   För motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart skall nedanstående bestämmelser tilllämpas: Punkterna 2 och 3 skall börja tillämpas först efter det att Centralkommissionen för Rhensjöfarten (nedan kallad CCNR) erkänt att de krav som fastställts i detta direktiv motsvarar de krav som fastställts inom ramen för Mannheim-konventionen för sjöfarten på Rhen och kommissionen underrättats om detta.

2.   Till och med den 30 juni 2007 får medlemsstaterna inte vägra utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller kraven enligt CCNR steg I; utsläppsgränsvärdena i enlighet med dessa krav ingår i bilaga XIV till detta direktiv.

3.   Från och med den 1 juli 2007 och till dess att en ytterligare uppsättning gränsvärden börjar gälla som ett resultat av ytterligare ändringar av detta direktiv får medlemsstaterna inte vägra utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller kraven enligt CCNR steg II; utsläppsgränsvärdena i enlighet med dessa krav ingår i bilaga XV.

4.   Bilaga VII skall i enlighet med förfarandet i artikel 15 anpassas så att den kommer att omfatta de ytterligare och specifika upplysningar som kan behövas med tanke på typgodkännandeintygen för motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart.

5.   På fartyg i inlandssjöfart skall enligt detta direktiv varje hjälpmotor med en effekt som överstiger 560 kW omfattas av samma krav som framdrivningsmotorerna.”

5.

Artikel 8 skall ändras på följande sätt:

a)

Rubriken skall ersättas med ”Utsläppande på marknaden”.

b)

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna får inte vägra utsläppande på marknaden av motorer, oavsett om dessa är installerade i maskiner eller inte, om de uppfyller kraven i det här direktivet.”

c)

Följande punkt skall införas efter punkt 2:

”2a.   Medlemsstaterna får inte utfärda det fartcertifikat för gemenskapens inlandssjöfart, vilket fastställs i rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart (6), till något fartyg med motorer som inte uppfyller kraven i detta direktiv.

6.

Artikel 9 skall ändras på följande sätt:

a)

Den inledande meningen till punkt 3 skall ersättas med följande: ”Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och skall vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg.”

b)

Följande punkter skall införas efter punkt 3:

”3a.   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG III A (MOTORKATEGORIERNA H, I, J och K)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, eller att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats

—

H: efter den 30 juni 2005 för motorer — utom motorer med konstant varvtal — med effekten 130 kW ≤ P ≤ 560 kW,

—

I: efter den 31 december 2005 för motorer — utom motorer med konstant varvtal — med effekten 75 kW ≤ P < 130 kW,

—

J: efter den 31 december 2006 för motorer — utom motorer med konstant varvtal — med effekten 37 kW ≤ P < 75 kW,

—

K: efter den 31 december 2005 för motorer — utom motorer med konstant varvtal — med effekten 19 kW ≤ P < 37 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.1.2.4 i bilaga I.

3b.   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER MED KONSTANT VARVTAL I STEG III A (MOTORKATEGORIERNA H, I, J och K)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, eller att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats

—

H-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2009 för motorer med effekten 130 kW ≤ P < 560 kW,

—

I-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2009 för motorer med effekten 75 kW ≤ P < 130 kW

—

J-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2010 för motorer med effekten 37 kW ≤ P < 75 kW,

—

K-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2009 för motorer med effekten 19 kW ≤ P < 37 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I.

3c.   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG III B (MOTORKATEGORIERNA L, M, N och P)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII och skall vägra bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats

—

L: efter den 31 december 2009 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 130 kW ≤ P ≤ 560 kW,

—

M: efter den 31 december 2010 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 75 kW ≤ P < 130 kW,

—

N: efter den 31 december 2010 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 56 kW ≤ P < 75 kW,

—

P: efter den 31 december 2011 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 37 kW ≤ P < 56 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I.

3d.   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG IV (MOTORKATEGORIERNA Q och R)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats:

—

Q: efter den 31 december 2012 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 130 kW ≤ P ≤ 560 kW,

—

R: efter den 30 september 2013 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 56 kW ≤ P < 130 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.1.2.6 i bilaga I..

3e.   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I FARTYG I INLANDSSJÖ-FART (MOTORKATEGORI V)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

—

V1:1: efter den 31 december 2005 för motorer med en effekt på 37 kW eller över och en slagvolym på under 0,9 liter per cylinder,

—

V1:2: efter den 30 juni 2005 för motorer med en slagvolym på 0,9 liter per cylinder eller över, dock under 1,2 liter per cylinder,

—

V1:3: efter den 30 juni 2005 för motorer med en slagvolym på 1,2 liter per cylinder eller över, dock under 2,5 liter per cylinder, och en effekt på 37 kW ≤ P < 75 kW,

—

V1:4: efter den 31 december 2006 för motorer med en slagvolym på 2,5 liter per cylinder eller över, dock under 5 liter per cylinder,

—

V2: efter den 31 december 2007 för motorer med en slagvolym på 5 liter per cylinder eller över

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I.

3f.   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I RÄLSBUSSAR

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

—

RC A: efter den 30 juni 2005 för motorer med en effekt på över 130 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I.

3g.   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III B I RÄLSBUSSAR

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

—

RC B: efter den 31 december 2010 för motorer med en effekt på över 130 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I.

3h.   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I LOKOMOTIV

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

—

RL A: efter den 31 december 2005 för motorer med en effekt på 130 kW ≤ P ≤ 560 kW,

—

RH A: efter den 31 december 2007 för motorer med en effekt på över 560 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I. Bestämmelserna i denna punkt skall inte gälla för motortyper och motorfamiljer i de fall då det avtalats om köp av sådan motor före den ... (7), under förutsättning att motorn släpps ut på marknaden senast två år efter det datum som gäller för ifrågavarande kategori av lokomotiv.

3i.   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III B I LOKOMOTIV

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

—

R B: efter den 31 december 2010 för motorer med en effekt på över 130 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I. Bestämmelserna i denna punkt skall inte gälla för motortyper och motorfamiljer i de fall då det avtalats om köp av sådan motor före den ... (8), under förutsättning att motorn släpps ut på marknaden senast två år efter det datum som gäller för ifrågavarande kategori av lokomotiv.

c)

Rubriken till punkt 4 skall ersättas med följande:

d)

Följande punkt skall läggas till:

”4a.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7a och artikel 9.3 g och h efter de tidpunkter som det hänvisas till i det följande och med undantag för maskiner och motorer avsedda för export till tredjeland, skall medlemsstaterna tillåta att motorer släpps ut på marknaden, antingen de redan installerats i maskiner eller inte, endast om de uppfyller kraven i detta direktiv och endast om motorn godkänts i enlighet med någon av de kategorier som definieras i punkterna 2 och 3.

Steg III A (andra än motorer med konstant varvtal)

—

kategori I: efter den 31 december 2006,

—

kategori J: efter den 31 december 2007,

—

kategori K: efter den 31 december 2006.

Steg III A-motorer för fartyg i inlandssjöfart

—

kategori V1:1: efter den 31 december 2006,

—

kategori V1:2: efter den 31 december 2006,

—

kategori V1:3: efter den 31 december 2006,

—

kategori V1:4: efter den 31 december 2008,

—

kategorierna V2: efter den 31 december 2008.

Steg III A-motorer med konstant varvtal

—

kategori H: efter den 31 december 2010,

—

kategori I: efter den 31 december 2010,

—

kategori J: efter den 31 december 2011,

—

kategori K: efter den 31 december 2010.

Steg III A-motorer i rälsbussar

—

kategori RC A: efter den 31 december 2005.

Steg III A-motorer i lokomotiv

—

kategori RL A: efter den 31 december 2006,

—

kategori RH A: efter den 31 december 2008.

Steg III B (andra än motorer med konstant varvtal)

—

kategori L: efter den 31 december 2010,

—

kategori M: efter den 31 december 2011,

—

kategori N: efter den 31 december 2011,

—

kategori P: efter den 31 december 2012.

Steg III B-motorer i rälsbussar

—

kategori RC B: efter den 31 december 2011.

Steg III B-motorer i lokomotiv

—

kategori R B: efter den 31 december 2011.

Steg IV (andra än motorer med konstant varvtal)

—

kategori Q: efter den 31 december 2013,

—

kategori R: efter den 30 september 2014.

När det gäller motorer som tillverkats före nämnda tidpunkter, skall ovan angivna krav skjutas upp med två år.

Det tillstånd som beviljas för ett gränsvärdessteg skall upphöra att gälla från och med den obligatoriska tillämpningen av påföljande gränsvärdessteg.”

e)

Följande punkt skall läggas till:

”4b.   MÄRKNING I FALL DÅ KRAVEN ENLIGT STEG III A, STEG III B OCH STEG IV UPPNÅTTS FÖRE UTSATT TID.

För motortyper eller motorfamiljer som före de tidsfrister som anges i punkt 4 i denna artikel uppfyller de gränsvärden vilka fastställts i avsnitten 4.1.2.4, 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i bilaga I, skall medlemsstaterna tillåta en särskild märkning av vilken det framgår att den berörda utrustningen uppfyllt normerna före utsatt tid.”

7.

Artikel 10 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 1a skall ersättas med följande:

”1.   Kraven i artikel 8.1 och 8.2, artikel 9.4 och artikel 9a.5 skall inte tillämpas på

—

motorer som används av de väpnade styrkorna,

—

motorer för vilka undantag beviljats i enlighet med punkterna 1a och 2,

—

motorer som används i maskiner som företrädesvis är avsedda för sjösättning och upptagning av räddningsbåtar,

—

motorer som används i maskiner som företrädesvis är avsedda för sjösättning och upptagning av båtar som sjösätts från stranden,

1a.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7a och artikel 9.3 g och h skall ersättningsmotorer, utom framdrivningsmotorer avsedda för rälsbussar, lokomotiv och fartyg i inlandssjöfart, uppfylla de gränsvärden som den motor som skall ersättas var tvungen att uppfylla när den ursprungligen släpptes ut på marknaden.

Texten ’ERSÄTTNINGSMOTOR’ skall anbringas på en märkplåt på motorn eller införas i ägarens handbok.”

b)

Följande punkter skall läggas till:

”5.   Motorer får släppas ut på marknaden inom ramen för ett ’flexibelt system’ i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIII.

6.   Punkt 2 skall inte tillämpas på framdrivningsmotorer som är avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart.

7.   Medlemsstaterna skall tillåta att motorer enligt de definitioner som ingår i avsnitt A(i) och A(ii) i bilaga I släpps ut på marknaden i enlighet med det flexibilitetssystem som definierats i enlighet med föreskrifterna i bilaga XIII.”

8.

Bilagorna skall ändras på följande sätt:

a)

Bilagorna I, III, V, VII och XII skall ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

b)

Bilaga VI skall ersättas med texten i bilaga II till detta direktiv.

c)

I enlighet med bilaga III till detta direktiv skall en ny bilaga läggas till som bilaga XIII.

d)

I enlighet med bilaga IV till detta direktiv skall en ny bilaga läggas till som bilaga XIV.

e)

I enlighet med bilaga IV till detta direktiv skall en ny bilaga läggas till som bilaga XV.

Även bilageförteckningen skall ändras i enlighet med detta.

Artikel 2

Kommissionen skall senast den 31 december 2007

a)

göra en omprövning av sina uppskattningar av utsläppen från maskiner som inte är avsedda att användas på vägar och i synnerhet undersöka eventuella dubbelkontroller och korrigeringsfaktorer,

b)

se över tillgänglig teknik för att se om gränsvärdena för steg III B och steg IV är rimliga, också ur kostnads-/nyttosynvinkel, och bedöma om det eventuellt krävs ytterligare flexibla lösningar, undantag eller senare införandedatum för vissa utrustnings- och motortyper och ta hänsyn till motorer som installerats i maskiner som inte är avsedda att användas på vägar och som används säsongvis,

c)

bedöma tillämpningen av provcykler för motorer i rälsbussar och lokomotiv och, i fråga om motorerna i lokomotiv, bedöma kostnaderna och nyttan med en ytterligare minskning av utsläppsgränsvärdena med tanke på tillämpning av teknik för efterbehandling av kväveoxider,

d)

undersöka behovet av ytterligare gränsvärden för motorer för fartyg i inlandssjöfart, och då framför allt ta hänsyn till den tekniska och ekonomiska genomförbarheten hos andrahandsalternativ för utsläppsminskning vid denna tillämpning,

e)

undersöka behovet av utsläppsgränsvärden för motorer under 19 kW och över 560 kW,

f)

undersöka huruvida det finns att tillgå bränslen av det slag som tekniken kräver för att nivåerna enligt steg III B och steg IV skall kunna uppnås,

g)

undersöka under vilka driftsförhållanden en motor kan tillåtas överskrida de maximala utsläppsgränsvärdena enligt avsnitten 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i bilaga I samt om behov föreligger lägga fram förslag till att tekniskt anpassa direktivet i enlighet med förfarandet i artikel 15 i direktiv 97/68/EG,

h)

bedöma behovet av ett system för provning av maskiner i bruk för att utröna om de uppfyller gällande normer och undersöka olika möjligheter att genomföra ett sådant system,

i)

överväga detaljerade regler för att förhindra försök att få provningarna att utfalla med oriktiga resultat eller kringgå dem (”cycle-beating” och ”cycle-bypass”),

och vid behov lägga fram förslag inför Europaparlamentet och rådet.

Artikel 3

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ... (9). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall tillämpas för brott mot de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv, och vidta alla nödvändiga åtgärder för bestämmelsernas genomförande. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om dessa bestämmelser senast den ... (9), medan eventuella efterföljande ändringar av bestämmelserna skall meddelas snarast möjligt.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ..., den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EUT C ... .

(2)  EUT C 220, 16.9.2003, s. 16.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2003.

(4)  EGT L 59, 27.2.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2002/88/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 28).

(5)  EGT L 164, 30.6.1994, s. 15. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).”

(6)  EGT L 301, 28.10.1982, s. 1. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.”

(7)  Den dag då detta direktiv träder i kraft.

(8)  Den dag då detta direktiv träder i kraft.”

(9)  12 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

BILAGA I

1.   BILAGA I SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

1.

Avsnitt 1 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt A skall ersättas med följande:

”A.

De skall vara avsedda och lämpade för att röra sig eller flyttas på eller utanför väg, och ha

i)

en förbränningsmotor med kompressionständning med en nettoeffekt enligt punkt 2.4 på minst 19 kW och högst 560 kW vilken drivs vid varierande varvtal, i motsats till konstant varvtal,

eller

ii)

en förbränningsmotor med kompressionständning med en nettoeffekt enligt punkt 2.4 på minst 19 kW och högst 560 kW vilken drivs vid konstant varvtal; gränserna skall gälla först från den 31 december 2006,

eller

iii)

en bensindriven SI-motor med en nettoeffekt enligt punkt 2.4 på högst 19 kW,

eller

iv)

en motor utformad för drift av motorvagnar, dvs. självgående rälsfordon speciellt konstruerade för gods och/eller passagerare,

eller

v)

en motor utformad för drift av lok, dvs. självgående rälsfordon som är konstruerade för att flytta eller driva vagnar utformade för att transportera gods, passagerare eller annan utrustning, men som i sig inte är utformade eller avsedda att transportera gods, passagerare (andra än de personer som kör loket) eller annan utrustning; en eventuell hjälpmotor eller motor avsedd för maskiner för underhålls- eller anläggningsarbete på spåren omfattas inte av denna punkt utan av punkt A i.”

b)

Punkt B skall ersättas med följande:

”B.

fartyg, utom fartyg i inlandssjöfart”

c)

Punkt C skall utgå.

2.

Avsnitt 2 skall ändras på följande sätt:

a)

Följande skall införas:

”2.8a)

volym på 100 m3 eller mer: volym av fartyg i inlandssjöfart beräknad enligt formeln LxBxT, där ’L’ är största längden av skrovet, i meter, med undantag för roder och bogspröt, ’B’ är största bredden av skrovet, i meter, mätt på utsidan av bordläggningen (skovelhjul, avbärarlist osv. exkluderade) och ’T’ är det vertikala avståndet mellan den längsta mallade punkten på skrovet eller kölen, och flytvattenlinjeplanet vid största tillåtna djupgående.

2.8b)

giltiga fart- eller säkerhetscertifikat:

a)

ett certifikat som intygar att fartyget uppfyller kraven i den internationella konventionen från 1974 om säkerhet för människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen) i dess ändrade lydelse eller likvärdiga krav, eller

b)

ett certifikat som intygar att fartyget uppfyller kraven i den internationella lastlinjekonventionen från 1966 i dess ändrade lydelse eller likvärdiga krav, och att fartyget uppfyller kraven i den internationella konventionen från 1973 rörande förhindrande av havsföroreningar från fartyg (Marpol-konventionen) i dess ändrade lydelse (IOPP-certifikat).

2.8c)

manipulationsanordning (defeat device): en anordning som mäter eller känner av driftsvariabler i syfte att aktivera, ändra, fördröja eller avaktivera funktionen hos någon komponent eller anordning i avgasreningssystemet så att avgasreningssystemets effektivitet minskas under förhållanden som förekommer vid normal användning av maskinen om inte användning av en sådan anordning utgör en betydande del av certifieringsprovet för utsläpp.

2.8d)

onormal strategi för att kontrollera utsläpp: en strategi eller anordning som under normala driftsförhållanden leder till minskad effektivitet hos avgasreningssystemet, så att dess funktion kommer att ligga under den beräknade nivån i det tillämpade utsläppsprovet.”

b)

Följande avsnitt skall införas:

”2.17

provcykel: en serie provningspunkter, var och en med fastlagt varvtal och vridmoment, vilka motorn skall genomgå under stationära driftsförhållanden (NRSC-prov) eller transienta driftsförhållanden (NRTC-prov).”

c)

Avsnitt 2.17 skall omnumreras till avsnitt 2.18 och ersättas med följande:

”2.18

Beteckningar och förkortningar

2.18.1

Beteckningar för provparametrar

Beteckning

Enhet

Förklaring

A/Fst

—

stökiometriskt luft-bränsleförhållande

AP

m2

den isokinetiska provtagningssondens tvärsnittsarea

AT

m2

avgasrörets tvärsnittsarea

Aver

 

vägda genomsnittsvärden för:

 

m3/h

— volymflöde

 

kg/h

— massflöde

C1

—

kol-1-ekvivalent kolväte

Cd

—

SSV-utsläppskoefficient

Conc

ppm Vol %

koncentration (med det aktuella ämnet som suffix)

Concc

ppm Vol %

korrigerad bakgrundskoncentration

Concd

ppm Vol %

föroreningens koncentration uppmätt i utspädningsluften

Conce

ppm Vol %

föroreningens koncentration uppmätt i de utspädda avgaserna

d

m

diameter

DF

—

utspädningsfaktor

fa

—

atmosfärisk faktor i laboratoriet

GAIRD

kg/h

inloppsluftens massflöde på torr bas

GAIRW

kg/h

inloppsluftens massflöde på våt bas

GDILW

kg/h

massflöde utspädningsluft på våt bas

GEDFW

kg/h

ekvivalent massflöde utspädda avgaser på våt bas

GEXHW

kg/h

massflöde avgaser på våt bas

GFUEL

kg/h

massflöde bränsle

GSE

kg/h

massflöde avgasprov

GT

cm3/min

spårgasflöde

GTOTW

kg/h

massflöde utspädda avgaser på våt bas

Ha

g/kg

inloppsluftens absoluta fuktighet

Hd

g/kg

utspädningsluftens absoluta fuktighet

HREF

g/kg

referensvärde för absolut fuktighet (10,71 g/kg)

i

—

index för enskilt steg (för NRSC-prov)

eller momentant värde (för NRTC-prov)

KH

—

faktor för fuktighetskorrigering av NOx

Kp

—

faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

KV

—

CFV-kalibreringsfunktion

KW,a

—

faktor för korrigering torr/våt av inloppsluften

KW,d

—

faktor för korrigering torr/våt av utspädningsluften

KW,e

—

faktor för korrigering torr/våt av utspädda avgaser

KW,r

—

faktor för korrigering torr/våt av outspädda avgaser

L

%

procentuellt vridmoment i förhållande till det maximala vridmomentet vid provvarvtalet

Md

mg

partikelprovets massa i utspädningsluften

MDIL

kg

massa för provet av utspädningsluft genom partikelfiltren

MEDFW

kg

ekvivalent massa för utspädda avgaser under hela provcykeln

MEXHW

kg

totalt massflöde avgaser under hela provcykeln

Mf

mg

uppsamlad partikelprovsmassa

Mf,p

mg

partikelprovsmassa uppsamlad på huvudfiltret

Mf,b

mg

partikelprovsmassa uppsamlad på sekundärfiltret

Mgas

g

total massa av gasformig förorening under hela provcykeln

MPT

g

total partikelmassa under hela provcykeln

MSAM

kg

massa för provet av utspädda avgaser genom partikelfiltren

MSE

kg

massa av avgasprov under hela provcykeln

MSEC

kg

massa av sekundär utspädningsluft

MTOT

kg

total massa av dubbelt utspädda avgaser under hela provcykeln

MTOTW

kg

total massa av utspädda avgaser som leds genom utspädningstunneln under hela provcykeln på våt bas

MTOTW,I

kg

momentan massa av utspädda avgaser som leds genom utspädningstunneln på våt bas

mass

g/h

index för utsläppens massflöde

NP

—

totalt antal varv för kolvpumpen under hela provcykeln

nref

min-1

referensmotorvarvtal för NRTC-prov

Formula

s-2

motorvarvtalets derivata

P

kW

effekt utan bromskorrigering

p1

kPa

tryckfall under atmosfärstryck vid pumpinloppet

PA

kPa

absolut tryck

Pa

kPa

mättat ångtryck i motorns inloppsluft

(ISO 3046: psy = PSY provomgivning)

PAE

kW

angiven total effekt som tas upp av hjälpanordningar som monterats för provningen men som inte krävs enligt avsnitt 2.4 i denna bilaga

PB

kPa

Totalt atmosfärstryck (ISO 3046:

 

Px = PX totalt tryck i omgivningen

 

Py = PY totalt tryck i provomgivningen)

Pd

kPa

mättat ångtryck i utspädningsluften

PM

kW

maximal effekt vid provvarvtalet under provförhållanden (se tillägg 1 till bilaga VII)

Pm

kW

uppmätt effekt i provbädden

Ps

kPa

torrt atmosfärstryck

q

—

utspädningsfaktor

Qs

m3/s

CVS-volymflöde

r

—

absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck

r

 

förhållandet mellan den isokinetiska sondens och avgasrörets tvärsnittsarea

Ra

%

inloppsluftens relativa fuktighet

Rd

%

utspädningsluftens relativa fuktighet

Re

—

Reynoldstal

Rf

—

FID-reaktionsfaktor

T

K

absolut temperatur

t

s

mättid

Ta

K

inloppsluftens absoluta temperatur

TD

K

absolut temperatur då kondens bildas

Tref

K

referenstemperatur för förbränningsluften: (298 K)

Tsp

Nm

begärt vridmoment i den transienta cykeln

t10

s

tid mellan tröskelformad insignal och 10 % av slutvärdet

t50

s

tid mellan tröskelformad insignal och 50 % av slutvärdet

t90

s

tid mellan tröskelformad insignal och 90 % av slutvärdet

Δti

s

Tidsintervall för momentant CFV-flöde

V0

m3/rev

PDP-volymflöde under verkliga förhållanden

Wact

kWh

verkligt arbete under NRTC-cykeln

WF

—

vägningsfaktor

WFE

—

Effektiv vägningsfaktor

X0

m3/rev

kalibreringsfunktion för PDP-volymflöde

ΘD

kg m2

virvelströmsdynamometerns rotationströghet

ß

—

förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter

λ

—

relativt luft-bränsleförhållande, verkligt A/F dividerat med stökiometriskt A/F

ρ EXH

kg/m3

avgasernas densitet

2.18.2

Beteckningar för kemiska beståndsdelar

CH4

metan

C3H8

propan

C2H6

etan

CO

Kolmonoxid

CO2

koldioxid

DOP

dioktylftalat

H2O

vatten

HC

kolväten

NOx

kväveoxider

NO

kväveoxid

NO2

kvävedioxid

O2

syre

PT

Partiklar

PTFE

polytetrafluoreten

2.18.3

Förkortningar

CFV

venturirör för kritiskt flöde

CLD

kemiluminescensdetektor

CI

kompressionständning

FID

flamjonisationsdetektor

FS

fullt skalutslag

HCLD

uppvärmd kemiluminescensdetektor

HFID

uppvärmd flamjonisationsdetektor

NDIR

infrarödanalysator med spridningsoptik

NG

naturgas

NRSC

stationär cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg

NRTC

transient cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg

PDP

kolvpump

SI

gnisttändning

SSV

subsoniskt venturirör”

3)

Avsnitt 3 skall ändras på följande sätt:

a)

Följande avsnitt skall läggas till:

”3.1.4

etiketter enligt bilaga XIII, om motorn släpps ut på marknaden inom ramen för ett flexibelt system.”

4.

Avsnitt 4 skall ändras på följande sätt:

a)

I slutet av avsnitt 4.1.1 skall följande läggas till:

”Alla motorer som avger avgaser blandade med vatten skall utrustas med en anslutning, placerad efter motorn och före den punkt där avgaserna kommer i kontakt med vatten (eller eventuella andra kyleller reningsmedium) för en tillfällig inkoppling av provtagningsutrustning för gas- eller partikelutsläpp. Det är viktigt att anslutningen placeras så att det är möjligt att få ett väl blandat representativt avgasprov. Anslutningen skall vara gängad inuti med standardrörgängor på högst en halv tum, och stängas med en plugg när den inte används (motsvarande anslutningar tillåts).”

b)

Följande avsnitt skall läggas till:

”4.1.2.4

De erhållna utsläppen av kolmonoxid, summan av kolväten och kväveoxider samt partiklar får för steg III A inte överstiga de mängder som anges i följande tabell:

Motorer för andra tillämpningar än drift av fartyg i inlandssjöfart, lok och motorvagnar:

Kategori: nettoeffekt

(P)

(kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Summan av kolväten och kväveoxider

(HC+NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

H: 130 kW ≤ P ≤ 560 kW

3,5

4,0

0,2

I: 75 kW ≤ P < 130 kW

5,0

4,0

0,3

J: 37 kW ≤ P < 75 kW

5,0

4,7

0,4

K: 19 kW ≤ P < 37 kW

5,5

7,5

0,6

Motorer för drift av fartyg i inlandssjöfart

Kategori: slagvolym/nettoeffekt

(SV/P)

(liter per cylinder/kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Summan av kolväten och kväveoxider

(HC+NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

V1:1 SV < 0,9 och P ≥ 37 kW

5,0

7,5

0,40

V1:2 0,9 ≤ SV < 1,2

5,0

7,2

0,30

V1:3 1,2 ≤ SV < 2,5

5,0

7,2

0,20

V1:4 2,5 ≤ SV < 5

5,0

7,2

0,20

V2:1 5 ≤ SV < 15

5,0

7,8

0,27

V2:2 15 ≤ SV < 20 och

P < 3300 kW

5,0

8,7

0,50

V2:3 15 ≤ SV < 20 och

P ≥ 3300 kW

5,0

9,8

0,50

V2:4 20 ≤ SV < 25

5,0

9,8

0,50

V2:5 25 ≤ SV < 30

5,0

11,0

0,50

Motorer för drift av lok

Kategori: nettoeffekt

(P)

(kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Summan av kolväten och kväveoxider

(HC+NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

RL A: 130 kW ≤ P ≤ 560 kW

3,5

4,0

0,2

 

Kolmonoxid (CO)

(g/kWh)

olväten

(HC)

(g/kWh)

Kväveoxider

(NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

RH A: P > 560 kW

3,5

0,5

6,0

0,2

RH A Motorer med P > 2000 kW

och SV > 5 l/cylinder

3,5

0,4

7,4

0,2

Motorer för drift av motorvagnar

Kategori: nettoeffekt (P) (kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Summan av kolväten och kväveoxider

(HC+NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

RC A: 130 kW < P

3,5

4,0

0,20

”

c)

Följande avsnitt skall läggas till:

”4.1.2.5

De erhållna utsläppen av kolmonoxid, kolväten och kväveoxider (eller när så är relevant summan av dessa) samt partiklar får för steg III B inte överstiga de mängder som anges i följande tabell:

Motorer för användning i andra tillämpningar än drift av lok, motorvagnar och fartyg i inlandssjöfart

Kategori: nettoeffekt

(P)

(kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Kolväten och

(HC)

(g/kWh)

Kväveoxider

(NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

L: 130 kW ≤P ≤560 kW

3,5

0,19

2,0

0,025

M: 75 kW ≤P < 130 kW

5,0

0,19

3,3

0,025

N: 56 kW ≤P <75 kW

5,0

0,19

3,3

0,025

 

 

Summan av kolväten och kväveoxider (HC+NOx)

(g/kWh)

 

P: 37 kW ≤ P < 56 kW

5,0

4,7

0,025

Motorer för drift av motorvagnar

Kategori: nettoeffekt

(P)

(kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Kolväten (HC)

(g/kWh)

Kväveoxider

(NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

RC B: 130 kW < P

3,5

0,19

2,0

0,025

Motorer för drift av lok:

Kategori: nettoeffekt

(P)

(kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Summan av kolväten och kväveoxider

(HC+NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

R B: 130 kW < P

3,5

4,0

0,025

”

d)

Följande avsnitt skall läggas till efter det nya avsnittet 4.1.2.5:

”4.1.2.6

Utsläpp av kolmonoxid, kolväten och kväveoxider (eller när så är relevant summan av dessa) och partikelutsläpp får för steg IV inte överstiga värdena i tabellen nedan:

Motorer för användning i andra tillämpningar än drift av lok, motorvagnar och fartyg för inlandssjöfart

Kategori: nettoeffekt

(P)

(kW)

Kolmonoxid

(CO)

(g/kWh)

Kolväten och (HC)

(g/kWh)

Kväveoxider

(NOx)

(g/kWh)

Partiklar

(PT)

(g/kWh)

Q: 130 kW ≤ P ≤ 560 kW

3,5

0,19

0,4

0,025

R: 56 kW ≤ P < 130 kW

5,0

0,19

0,4

0,025

”

e)

Följande avsnitt skall läggas till:

”4.1.2.7

Gränsvärdena i avsnitten 4.1.2.4, 4.1.2.5 och 4.1.2.6 skall inbegripa försämring beräknad enligt tillägg 5 till bilaga III.

När det gäller gränsvärdena i avsnitt 4.1.2.5 och 4.1.2.6 får, med undantag för vissa driftsförhållanden som inte omfattas av en sådan bestämmelse, inte de utsläppsprover som tagits under slumpvis utvalda belastningsförhållanden, i ett fastställt kontrollområde och under en så kort tidsperiod som 30 s inte överskrida gränsvärdena i tabellerna ovan med mer än 100 procent. Kontrollområden för vilka procenttalen inte får överskridas och de driftsförhållanden som undantas skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.”

f)

Avsnitt 4.1.2.4 skall omnumreras till avsnitt 4.1.2.8.

2.   BILAGA III SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

1.

Avsnitt 1 skall ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1.1 skall följande läggas till:

”Följande två provcykler skall tillämpas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 1 i bilaga I:

—

NRSC-cykeln (stationär cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg) skall användas för stegen I, II och III A och för motorer med konstant varvtal samt för steg III B och IV när det gäller gasformiga föroreningar.

—

NRTC-cykeln (transient cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg) skall användas för steg III B och IV för mätning av partikelformiga utsläpp från alla motorer utom motorer med konstant varvtal. Tillverkaren kan själv välja att även använda denna provcykel för steg III A och för gasformiga föroreningar i steg III B och IV.

—

För motorer för fartyg i inlandssjöfart skall ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 [E] och IMO:s Marpol 73/78, bilaga VI (NOx-kod) användas.

—

För motorer som är avsedda för drift av motorvagnar skall en NRSC-cykel användas för mätning av gas- och partikelformiga föroreningar för steg III A och III B.

—

För motorer som är avsedda för drift av lok skall en NRSC-cykel användas för mätning av gasoch partikelformiga föroreningar för steg III A och III B.”

b)

Följande punkt skall läggas till:

”1.3

Mätningsprincip:

De avgasutsläpp från motorn som skall mätas omfattar gasformiga ämnen (kolmonoxid, summa av kolväten och kväveoxider) och partiklar. Vidare används ofta koldioxid som spårgas för att bestämma utspädningsförhållandet hos system med del- och fullflödesutspädning. Enligt god branschpraxis är en genomgående mätning av koldioxid ett utmärkt verktyg för att konstatera mätproblem under provningsförloppet.

1.3.1

NRSC-prov:

Under en fastställd serie av driftsförhållanden med varmkörd motor skall mängderna av de ovannämnda avgasutsläppen undersökas fortlöpande genom provtagning från de outspädda avgaserna. Provcykeln består av ett antal steg med olika varvtalsvärden och vridmoment (belastningar), som skall täcka det typiska driftsområdet för dieselmotorer. I varje steg mäts koncentrationerna av alla gasformiga föroreningar, liksom avgasflödet och den avgivna effekten, och de uppmätta värdena viktas sedan. Partikelprovet skall spädas ut med konditionerad omgivningsluft. Under hela provningsförloppet tas ett enda partikelprov, som samlas upp på lämpliga filter.

Alternativt skall ett prov samlas upp på olika filter, ett för varje steg, och cykelviktade resultat beräknas.

Antalet gram per kilowattimme av varje utsläppt förorenande ämne skall beräknas enligt anvisningarna i tillägg 3 till denna bilaga.

1.3.2

NRTC-prov:

Den fastställda provcykeln med transienta steg som nära efterliknar driftsförhållandena för dieselmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, görs två gånger:

—

Den första gången (kallstart) efter att motorn har värmts till rumstemperatur och motorkylar- och oljetemperatur, efterbehandlingssystem och alla hjälpmotorkontrollanordningar har stabiliserats mellan 20 och 30 grader.

—

Den andra gången (varmstart) efter 20 minuters varmavdunstning som inleds omedelbart efter att kallstartscykeln har avslutats.

Under denna provsekvens skall de ovannämnda föroreningarna undersökas. Med hjälp av motordynamometerns återkopplingssignaler för motorns vridmoment och varvtal skall kraften integreras över provcykelns tid, och som resultat erhåller man det arbete som motorn genererat under hela provcykeln. Koncentrationerna av de gasformiga ämnena skall bestämmas för hela provcykeln, antingen i de outspädda avgaserna genom integrering av analysatorsignalen, i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga, eller i de utspädda avgaserna från ett CVS-system med fullflödesutspädning genom integrering eller med hjälp av ett system med provtagningssäckar i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga. För partiklar skall ett proportionellt prov från de utspädda avgaserna samlas upp på ett specifikt filter, antingen genom delflödesutspädning eller fullflödesutspädning. Beroende på vilken metod som använts skall det utspädda eller outspädda avgasflödet bestämmas för hela provcykeln för beräkningen av de förorenande ämnenas massutsläppsvärden. Massutsläppsvärdena skall ställas i relation till motorns arbete så att man får fram antalet gram av varje förorenande ämne som släpps ut per kilowattimme.

Utsläppen (g/kWh) skall mätas under både kall- och varmstartscyklerna.

Sammansatta viktade resultat skall beräknas genom att kallstartsresultaten viktas till 10 procent och varmstartsresultaten till 90 procent. Viktade sammansatta resultat skall motsvara normerna.

Innan den kombinerade kall/varmstartssekvensen införs skall symbolerna (bilaga I, avsnitt 2.18), provsekvensen (bilaga III) och beräkningsformlerna (bilaga III, tillägg III) ändras i enlighet med förfarandet i artikel 15.”

2.

Avsnitt 2 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2.2.3 skall ersättas med följande:

”2.2.3

Motorer med laddluftkylning

Laddluftens temperatur registreras och skall vid det uppgivna nominella varvtalet och full belastning ligga inom ± 5 K av den maximala laddlufttemperatur som anges av tillverkaren. Kylmedlets temperatur skall vara minst 293 K (20 °C).

Vid användning av ett särskilt provningssystem för laddluften eller en extern fläkt skall laddluftens temperatur hållas inom ± 5 K av den maximala laddlufttemperatur som angetts av tillverkaren vid varvtalet för uppgiven största effekt och full belastning. Under hela provcykeln skall temperatur och flöde på laddluftkylarens kylmedel vid ovanstående börvärden vara oförändrade. Laddluftkylarens volym skall bygga på god branschpraxis och typiska fordons-/maskintillämpningar.

Alternativt kan man ställa in laddluftkylaren i enlighet med SAE J 1937 från januari 1995.”

b)

Texten i punkt 2.3. skall ersättas med följande:

”Provmotorn skall vara utrustad med ett luftinloppssystem med ett luftinloppsundertryck inom ± 300 Pa av det värde som angetts av tillverkaren för ren luft vid de driftförhållanden som enligt uppgift från tillverkaren ger maximalt luftflöde. Strypningen skall ställas in vid nominellt varvtal och full belastning. Ett särskilt provningssystem får användas, under förutsättning att det motsvarar motorns verkliga driftsförhållanden.”

c)

Texten i avsnitt 2.4 skall ersättas med följande:

”Provmotorn skall vara utrustad med ett avgassystem med ett avgasmottryck inom ± 650 Pa av det värde som angetts av tillverkaren för de driftförhållanden som ger den maximala angivna effekten.

Om motorn är utrustad med en anordning för efterbehandling av avgaser skall det avgasrör som används vid provet ha samma diameter som det avgasrör som används vid drift av fordonet, på ett avsnitt som är minst 4 rördiametrar långt räknat uppströms från inloppet till expansionsdelen där anordningen för avgasefterbehandling sitter. Avståndet från avgasgrenrörets fläns eller turboladdarens utlopp till anordningen för avgasefterbehandling skall vara samma som i maskinkonfigurationen eller ligga inom tillverkarens avståndsspecifikationer. Avgasmottrycket eller strypningen skall uppfylla samma villkor som ovan och får ställas in med en ventil. Efterbehandlarbehållaren får tas bort under övningsprov och bestämning av vridmomentkurvan och ersättas med en motsvarande behållare med inaktivt katalysämne.”

d)

Punkt 2.8 skall utgå.

3.

Avsnitt 3 skall ändras på följande sätt:

a)

Rubriken till avsnitt 3 skall ersättas med följande:

b)

Följande punkt skall införas:

”3.1

Bestämning av dynamometerinställningar

Den specifika utsläppsmätningen skall bygga på okorrigerad bromsad effekt enligt ISO 14396: 2002.

Viss kringutrustning och vissa tillbehör som är monterade på motorn och som behövs enbart för maskinens drift bör demonteras före provningen. Exempel framgår av följande, ofullständiga förteckning:

—

Luftkompressor för bromsar

—

Servostyrningskompressor

—

Luftkonditioneringskompressor

—

Pumpar för hydrauliska ställdon

Utom i de fall där sådan kringutrustning är en nödvändig del av motorn (t.ex. kylfläkten på luftkylda motorer) skall den effekt som vid provningsvarvtalen tas upp av sådan utrustning som inte demonteras beräknas för inställning av dynamometern.

Inställningen av inloppsstrypning och avgasmottryck skall anpassas till tillverkarens övre gränser i enlighet med avsnitten 2.3 och 2.4.

De maximala vridmomentvärdena vid de angivna provvarvtalen skall fastställas genom experiment för att beräkna vridmomentvärden vid vart och ett av de angivna provstegen. För motorer som inte är utformade för att köras vid olika varvtal på en vridmomentkurva vid full belastning, skall det maximala vridmomentet vid provvarvtalen anges av tillverkaren.

Motorinställningen för varje provsteg skall beräknas med följande formel:

Formula

Om kvoten

Formula

får värdet PAE kontrolleras av den tekniska myndighet som beviljar typgodkännandet.”

c)

Punkterna 3.1—3.3 skall omnumreras till 3.2—3.4

d)

Punkt 3.4 skall omnumreras till punkt 3.5 och ersättas med följande:

”3.5

Justering av utspädningsfaktorn

Partikelprovtagningssystemet skall startas och köras på bypass för metoden med ett filter (valfritt för metoden med flera filter). Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom att man leder utspädningsluft genom partikelfiltren. Om filtrerad utspädningsluft används kan en mätning göras när som helst före, under eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad skall mätningar göras på ett enda prov som tagits under provet.

Utspädningsluften skall ställas in så att filtret vid varje provsteg har en yttemperatur mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C). Den totala utspädningsfaktorn får inte vara mindre än fyra.

Observera: Vid förfarandet för stationära driftsförhållanden får filtertemperaturen vara lika med eller lägre än maximalvärdet på 325 K (52 °C). Man behöver dock inte hålla sig inom temperaturintervallet 42 °C—52 °C.

Vid metoderna med ett eller flera filter skall provets massflöde genom filtret hållas på en konstant nivå i förhållande till massflödet av utspädda avgaser under alla provsteg i fullflödessystem. Denna masskvot får högst avvika ± 5 % från provstegets genomsnittliga värde, utom under de första 10 sekunderna i varje steg i system utan bypasskapacitet. Om system med delflödesutspädning och metoden med ett filter används, skall massflödet genom filtret vara konstant med en högsta avvikelse på ± 5 % från stegets genomsnittliga värde, utom under de första 10 sekunderna i varje steg i system utan bypasskapacitet.

I system med kontroll av koncentrationen av CO2 eller NOx skall CO2- eller NOx-halten mätas i början och slutet av varje prov. Bakgrundskoncentrationen av CO2 eller NOx i utspädningsluften före och efter provet får skilja sig åt med högst 100 ppm respektive 5 ppm.

Om ett system för analys av utspädda avgaser används, skall de relevanta bakgrundskoncentrationerna bestämmas genom provtagning av utspädningsluften i en provtagningssäck under hela provsekvensen.

Den kontinuerliga bakgrundskoncentrationen (ej i säck) får fastställas som genomsnittet av minst tre värden som mäts vid olika tidpunkter — i början, i slutet och vid en tidpunkt nära mitten av cykeln. På tillverkarens begäran får bakgrundsmätningarna uteslutas.”

e)

Punkterna 3.5—3.6 skall omnumreras till 3.6—3.7.

f)

Punkt 3.6.1 skall ersättas med följande:

”3.7.1

Specifikation för utrustning i enlighet med avsnitt 1A i bilaga I:

3.7.1.1

Specifikation A

När det gäller motorer som omfattas av avsnitt 1 A i och A iv i bilaga I, skall följande 8-stegscykel (1) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg

Motorvarvtal

Belastning

Vägningsfaktor

1

Nominellt varvtal

100

0,15

2

Nominellt varvtal

75

0,15

3

Nominellt varvtal

50

0,15

4

Nominellt varvtal

10

0,10

5

Mellanvarvtal

100

0,10

6

Mellanvarvtal

75

0,10

7

Mellanvarvtal

50

0,10

8

Tomgång

—

0,15

3.7.1.2

Specifikation B

När det gäller motorer som omfattas av avsnitt 1 A ii) i bilaga I, skall följande 5-stegscykel (2)följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg

Motorvarvtal

Belastning

Vägningsfaktor

1

Nominellt varvtal

100

0,05

2

Nominellt varvtal

75

0,25

3

Nominellt varvtal

50

0,30

4

Nominellt varvtal

25

0,30

5

Nominellt varvtal

10

0,10

Belastningen anges i procent av det vridmoment som motsvarar högsta kontinuerliga effektuttag, definierat som den högsta effekt som kan tas ut under en sekvens med varierande effektuttag som kan köras ett obegränsat antal timmar per år mellan angivna serviceintervall, under angivna förhållanden och om servicen utförs enligt tillverkarens anvisningar.

3.7.1.3

Specifikation C

För drivmotorer (3) för fartyg i inlandssjöfart skall ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 (E) och IMO:s Marpol 73/78, bilaga VI (NOx-kod) användas.

Drivmotorer som fungerar med en fast propellerstigningskurva skall provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel (4) för stationär drift som utvecklats för att visa driften hos dieselmotorer för fartyg:

Steg

Motorvarvtal

Belastning

Vägningsfaktor

1

100 % (nominellt)

100

0,20

2

91 %

75

0,50

3

80 %

50

0,15

4

63 %

25

0,15

Drivmotorer för inlandssjöfart med fastställt varvtal och med propeller med variabel stigning eller elektriskt koppling skall provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel (5) för stationär drift och med samma belastnings- och vägningsfaktorer som i cykeln ovan men motorn skall köras i nominellt varvtal i varje steg:

Steg nummer

Varvtal

Belastning

Vägningsfaktor

1

nominellt

100

0,20

2

nominellt

75

0,50

3

nominellt

50

0,15

4

nominellt

25

0,15

3.7.1.4

Specifikation D

För motorer som omfattas av avsnitt 1 A led v i bilaga I skall följande 3-stegscykel (6) följas dynamometerdrift i provmotorn:

Steg nummer

Varvtal

Belastning

Vägningsfaktor

1

nominellt

100

0,25

2

mellan-varvtal

50

0,15

3

tomgång

—

0,60

g)

Punkt 3.7.3 skall ersättas med följande:

”Provsekvensen påbörjas. Provet skall för samtliga provcykler genomföras i den stegordning som anges ovan.

Under varje steg i respektive provcykel efter den inledande omställningsperioden skall det angivna varvtalet ligga inom det största värdet av ± 1 % av nominellt varvtal eller ± 3 min-1, utom vid låg tomgång som skall ligga inom de toleranser som angivits av tillverkaren. Det angivna vridmomentet skall hållas på en sådan nivå att genomsnittet över den period under vilken mätningarna görs ligger inom ± 2 % av det maximala vridmomentet vid provvarvtalet.

Minst tio minuter är nödvändigt för varje mätpunkt. Om det vid provning av en motor krävs längre provtagningstider för att erhålla tillräcklig partikelmassa på mätfiltret får provstegstiden förlängas i nödvändig utsträckning.

Provstegens längd skall noteras och rapporteras.

Koncentrationen gasformiga utsläpp i avgaserna skall mätas och noteras under de sista tre minuterna i varje steg.

Partikelprovtagningen och mätningen av de gasformiga utsläppen bör inte påbörjas innan motorstabilisering enligt tillverkarens definition har uppnåtts, och de skall avslutas samtidigt.

Bränsletemperaturen skall mätas vid inloppet till bränsleinsprutningspumpen eller i enlighet med tillverkarens anvisningar, och platsen för mätningen skall noteras.”

h)

Punkt 3.7 skall omnumreras till punkt 3.8.

4.

Följande avsnitt skall införas:

”4.

PROVETS GENOMFÖRANDE (NRTC-PROV)

4.1

Inledning

Den transienta cykeln för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg (NRTC) beskrivs i tillägg 4 till bilaga III som en transient uppdelad sekvens av normaliserade varvtal och vridmoment tillämpliga på samtliga dieselmotorer som omfattas av detta direktiv. För att kunna utföra provet på en motor måste man räkna om de normaliserade värdena till den provade motorns verkliga värden på grundval av motorns vridmomentkurva. Denna omräkning kallas denormalisering, och den resulterande provcykeln kallas den provade motorns referenscykel. Dessa referensvärden för varvtal och vridmoment skall användas när motorn provas och de återkopplade varvtalen och vridmomenten registreras. Det avslutade provet skall valideras med hjälp av en regressionsanalys mellan varvtalens och vridmomentens referens- och återkopplingsvärden.

4.1.1

Användning av manipulationsanordningar eller onormala strategier för kontroll av utsläpp är förbjuden.

4.2

Bestämning av motorns vridmomentkurva

Innan man genererar NRTC-provcykeln i provbänken, måste motorns vridmomentkurva bestämmas.

4.2.1

Bestämning av varvtalsområdet för vridmomentkurvan

Lägsta och högsta varvtal för vridmomentkurvan definieras enligt följande:

Lägsta varvtal = Tomgångsvarvtal

Högsta varvtal = nhix 1,02 eller det varvtal där vridmomentet vid full belastning sjunker till noll, om det senare varvtalet är lägre (varvid nhi är det höga varvtalet, definierat som det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås)

4.2.2

Motorns vridmomentkurva

Motorn skall varmköras på högsta effekt för att stabilisera motorparametrarna i enlighet med tillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. När motorn har stabiliserats, bestäms vridmomentkurvan enligt följande:

4.2.2.1

Transient kurva

a)

Motorn avlastas och körs på tomgång.

b)

Motorn körs med full belastning/helt öppet spjäll och på lägsta varvtal.

c)

Varvtalet ökas med i genomsnitt 8 ± 1 min-1 per sekund från lägsta till högsta varvtal. Varvtals- och vridmomentvärdena registreras med en frekvens på minst en mätpunkt per sekund.

4.2.2.2

Stegkurva

a)

Motorn avlastas och körs på tomgång.

b)

Motorn körs med full belastning/helt öppet spjäll och på lägsta varvtal.

c)

Det lägsta varvtalet för vridmomentkurvan skall hållas vid full belastning under minst 15 sekunder, och under de sista 5 sekunderna skall det genomsnittliga vridmomentet registreras. Kurvan för det maximala vridmomentet från lägsta till högsta varvtal bestäms genom att man ökar hastigheten med högst 100 ± 20/min i taget. Varje provpunkt skall hållas under minst 15 sekunder, och under de sista 5 sekunderna skall det genomsnittliga vridmomentet registreras.

4.2.3

Uppritning av vridmomentkurvan

Alla mätpunkter som registrerats enligt anvisningarna i punkt 4.2.2 binds samman med linjär interpolering mellan punkterna. Som resultat erhålls vridmomentkurvan. Den används för att omvandla de normaliserade vridmomentvärdena enligt dynamometertabellen i bilaga IV till verkliga vridmomentvärden för provcykeln enligt anvisningarna i punkt 4.3.3.

4.2.4

Alternativa sätt att bestämma vridmomentkurvan

Om en tillverkare anser att ovanstående förfaranden inte är säkra eller representativa för en viss motor, får alternativa metoder användas. Dessa alternativa metoder måste uppfylla syftet med de beskrivna förfarandena för bestämning av vridmomentkurvan, nämligen att bestämma det högsta tillgängliga vridmomentet vid alla varvtal som uppnås under provcyklerna. Om man av säkerhetsskäl, eller av det skäl att förfarandena inte är representativa, gör avsteg från de förfaranden för bestämning av vridmomentkurvan som beskrivs i denna punkt, skall avstegen godkännas av de berörda parterna med en motivering för varför avstegen får göras. Under inga omständigheter får dock vridmomentkurvan köras med fallande motorvarvtal när det gäller styrda motorer eller motorer med turboladdare.

4.2.5

Förnyad bestämning av vridmomentkurvan

Vridmomentkurvan behöver inte bestämmas före varenda provcykel. Vridmomentkurvan för en motor behöver bestämmas före en provcykel bara

—

om det, grundat på en fackmässig bedömning, har gått orimligt lång tid sedan den senaste bestämningen,

eller

—

om det har gjorts fysiska förändringar eller nya inställningar på motorn, vilka kan tänkas påverka motorns prestanda.

4.3

Bestämning av referenscykeln

4.3.1

Referensvarvtal

Referensvarvtalet (nref) motsvarar det normaliserade varvtalet 100 % i dynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III. Motorns verkliga cykel beräknas genom denormalisering till referensvarvtalet och beror naturligtvis i hög grad på vilket referensvarvtal som väljs. Referensvarvtalet fastställs med hjälp av definitionen

nref = lågt varvtal + 0,95 x (högt varvtal — lågt varvtal)

(högt varvtal är det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås, lågt varvtal är det lägsta varvtal vid vilket 50 % av den nominella effekten uppnås).

4.3.2

Beräkning av verkligt varvtal

Det normaliserade varvtalet räknas om till det verkliga varvtalet med följande formel:

Formula

4.3.3

Beräkning av verkligt vridmoment

Vridmomentet enligt dynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III är normaliserat till procent av högsta vridmoment vid respektive varvtal. Referenscykelns vridmoment räknas om till verkliga värden med hjälp av vridmomentkurvan, som bestämts enligt anvisningarna i punkt 4.2.2 enligt följande:

Formula

för respektive verkligt varvtal bestämt enligt avsnitt 4.3.2.

4.3.4

Exempel på beräkning av verkliga värden (denormalisering)

Följande provpunkt skall omräknas till verkligt värde:

Varvtal i % = 43 %

Vridmoment i %= 82 %

Med följande givna värden:

Referensvarvtal = 2 200 /min

Tomgångsvarvtal = 600 /min

blir

Formula

där det högsta vridmomentet som avläses i vridmomentkurvan vid 1288 /min är 700 Nm.

Formula

4.4

Dynamometer

4.4.1

När man använder en belastningsmätare, skall vridmomentsignalen överföras till motoraxeln och dynamometerns tröghet beaktas. Motorns verkliga vridmoment är det vridmoment som avläses på belastningsmätaren plus bromsens tröghetsmoment multiplicerat med vinkelaccelerationen. Styrsystemet måste beräkna detta i realtid.

4.4.2

 Om motorn provas med en virvelströmsdynamometer, bör antalet punkter där differensen Formula är mindre än — 5 % av toppvridmomentet inte överstiga 30 (varvid Tsp är det begärda vridmomentet,

Formula

motorvarvtalets derivata och ΘD virvelströmsdynamometerns rotationströghet).

4.5

Utsläppsprov

Provsekvensen framgår av följande flödesdiagram:

Image

Vid behov kan man före själva mätcykeln köra en eller flera övningscykler för att kontrollera motorn, provbänken och utsläppssystemen.

4.5.1

Förberedelse av provtagningsfiltren

Minst en timme före provet placeras varje filter i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, och som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och vikten noteras. Filtret förvaras sedan i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Filtret skall användas inom åtta timmar efter att ha tagits ur vägningskammaren. Tareringsvikten skall noteras.

4.5.2

Installation av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Avgasröret skall i förekommande fall anslutas till systemet för fullflödesutspädning.

4.5.3

Start och konditionering av utspädningssystemet och motorn

Utspädningssystemet och motorn startas och varmkörs. Provtagningssystemet konditioneras med motorn i drift med nominellt varvtal och 100 % vridmoment under minst 20 minuter, medan man samtidigt kör delflödessystemet eller fullflödes-CVS-systemet med utspädningssystem i två steg. Övningsprov av partikelutsläpp samlas upp. Partikelprovfiltren behöver varken stabiliseras eller vägas och kan kasseras. Filtret får bytas under konditioneringen under förutsättning att den totala provtagningstiden genom filtren och provtagningssystemen är längre än 20 minuter. Flödena ställs in så att de ungefär motsvarar de flöden som valts för transient provning. Vid behov minskas vridmomentet från 100 % vridmoment med bibehållet nominellt varvtal så att den specificerade maximala temperaturen i provtagningsområdet på 191 °C inte överskrids.

4.5.4

Start av partikelprovtagningssystemet

Partikelprovtagningssystemet startas och körs på bypass. Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom man tar ett prov av utspädningsluften före avgasernas inlopp i utspädningstunneln. Partikelbakgrundsprovet bör samlas upp under den transienta cykeln, om det finns ett annat partikelprovtagningssystem. I annat fall kan man använda det partikelprovtagningssystem som använts för att samla upp partiklar i den transienta cykeln. Om filtrerad utspädningsluft används, kan en enda mätning av bakgrundsnivån göras före eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad, kan mätningar göras före början och efter slutet av provcykeln, varefter genomsnittet av värdena beräknas.

4.5.5

Justering av utspädningssystemet

Det totala utspädda avgasflödet i ett system med fullflödesutspädning, eller det utspädda avgasflödet genom ett system med delflödesutspädning, skall ställas in så att man eliminerar vattenkondensering i systemet och så att filtret har maximal yttemperatur på mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C).

4.5.6

Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in. Om provtagningssäckar används, skall de tömmas på luft.

4.5.7

Start av motorn

Den stabiliserade motorn skall startas inom 5 minuter efter avslutad uppvärmning i enlighet med tillverkarens anvisningar i instruktionsboken, antingen med en startmotor som används i produktionen eller med dynamometern. Alternativt kan man också, utan att stänga av motorn dessemellan, starta provet inom 5 minuter av motorns konditioneringsfas när motorn har frikopplats.

4.5.8

Provning

4.5.8.1

Provsekvens

Sekvensen inleds när motorn startas från att ha varit avstängd efter konditioneringsfasen eller när den frikopplats, om man startar direkt under motorns konditioneringsfas med motorn i gång. Provet skall utföras enligt den referenscykel som beskrivs i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdeskommandona för varvtal och vridmoment skall ges 5 gånger per sekund eller oftare (10 gånger per sekund rekommenderas). Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 gång per sekund. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment skall registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt.

4.5.8.2

Analysatorreaktion

När man startar motorn eller provsekvensen — det senare om provcykeln startas direkt under konditioneringsfasen — skall man samtidigt starta mätutrustningen, närmare bestämt genom att

—

starta insamling eller analys av utspädningsluft, om ett system med fullflödesutspädning används,

—

starta uppsamling eller analys av de outspädda eller utspädda avgaserna, beroende på vilken metod som tillämpas,

—

starta mätning av mängden utspädda avgaser och av de temperaturer och tryck som behöver registreras,

—

starta registrering av avgasmassflödet, om ett system för analys av outspädda avgaser används,

—

starta registrering av återkopplingsvärden för varvtal och dynamometerns vridmoment.

Om man mäter outspädda avgaser, skall utsläppens koncentrationer (HC, CO och NOx) och avgasmassflödet mätas kontinuerligt och lagras i ett datorsystem med en frekvens på minst 2 gånger per sekund. Alla övriga värden kan registreras med en frekvens på minst 1 gång per sekund. Om man använder analoga analysatorer, skall reaktionen registreras, och kalibreringsuppgifterna får användas online eller offline under provresultatens behandling.

Om man använder ett system med fullflödesutspädning, skall HC och NOx mätas kontinuerligt i utspädningstunneln minst 2 gånger per sekund. De genomsnittliga koncentrationerna bestäms genom integrering av analysatorsignalerna under hela provcykeln. Systemets responstid får vara högst 20 sekunder, och den skall vid behov anpassas till CVS-flödets variationer och avvikelser i fråga om provtagningstid per provcykel. CO och CO2 skall bestämmas genom integrering eller genom analys av de koncentrationer i provtagningssäcken som samlats upp under hela provcykeln. Koncentrationerna av gasformiga föroreningar i utspädningsluften skall bestämmas genom integrering eller genom uppsamling i bakgrundssäcken. Alla övriga parametrar som behöver mätas skall registreras med minst en mätning per sekund (1 Hz).

4.5.8.3

Partikelprovtagning

När motorn eller provsekvensen startas — det senare i det fall då provcykeln startas direkt under konditioneringsfasen — skall partikelprovtagningssystemet kopplas om från bypass till partikeluppsamling.

Om ett system med delflödesutspädning används, skall provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls proportionellt mot avgasmassflödet.

Om ett system med fullflödesutspädning används, skall provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls inom ± 5 % av det inställda flödet. Om flödeskompensering används (dvs. proportionell reglering av provtagningsflödet), måste man visa att förhållandet mellan flödet i huvudtunneln och partikelprovflödet inte varierar med mer än ± 5 % av det inställda värdet (med undantag av de första 10 sekunderna av provtagningen).

OBSERVERA: Vid användning av dubbelutspädning är provtagningsflödet nettoskillnaden mellan flödet genom provtagningsfiltren och den sekundära utspädningsluftens flöde.

Genomsnittstemperaturen och genomsnittstrycket vid inloppet till gasmätarna (en eller flera) eller flödesinstrumentet skall registreras. Om det inställda flödet inte kan hållas under hela provcykeln (med en avvikelse på högst ± 5 %) på grund av stor partikelmassa på filtret, skall provet ogiltigförklaras. Provet skall då göras om med ett lägre flöde och/eller filter med större diameter.

4.5.8.4

Motorstopp

Om motorn stannar någon gång under provcykeln, skall den konditioneras och startas om, varefter provet upprepas. Om det under provcykeln uppstår fel på någon del av den nödvändiga provutrustningen, skall provet ogiltigförklaras.

4.5.8.5

Arbetsmoment efter provet

När provet avslutats skall mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikelprovtagningspumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem skall provtagningen fortsätta tills systemets responstider har löpt ut.

Om uppsamlingssäckar används, skall koncentrationerna i dem analyseras så snart som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut.

Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet skall anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

Partikelfiltren skall ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De skall konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt registreras.

4.6

Verifiering av provresultaten

4.6.1

Kompensering för tidsfördröjning mellan börvärdessignal och återkopplad signal

För att minimera effekten av tidsfördröjningen mellan de återkopplade varvtals- och vridmomentsignalerna respektive referenscykelns signaler (börvärdessignalerna) är det tillåtet att förskjuta hela den återkopplade signalsekvensen framåt eller bakåt i tiden i förhållande till referenscykeln. I sådant fall skall både varvtal och vridmoment förskjutas med samma tidslängd och i samma riktning.

4.6.2

Beräkning av det arbete som genereras under provcykeln

Det verkliga arbete som genereras under provcykeln, Wact (kWh), beräknas med hjälp av alla registrerade värdepar av återkopplade varvtal och vridmoment. Det verkliga arbete, Wact, som provcykeln genererat används för jämförelse med referenscykelns arbete, Wref, och för beräkning av de specifika utsläppen. Samma metod skall användas för integrering av både referenscykelns effekt och den verkliga effekten. Om värden skall bestämmas i punkter mellan angränsande värden i referenscykeln eller mellan uppmätta värden, skall linjär interpolering användas.

Vid integrering av referenscykelns arbete och det verkliga arbetet skall alla negativa vridmomentvärden ges värdet noll och tas med. Om integreringen görs för en provtagningsfrekvens på mindre än 5 mätningar per sekund och om vridmomentvärdet under ett givet tidsavsnitt ändras från positivt till negativt eller från negativt till positivt, skall den negativa delen ges värdet noll, dvs. den skall inte tas med i det integrerade värdet. Däremot skall den positiva delen tas med i det integrerade värdet.

Wact får avvika med maximalt -15 % och + 5 % från Wref.

4.6.3

Statistisk validering av provcykeln

Linjära regressioner mellan återkopplingsvärdena och referensvärdena skall utföras för varvtal, vridmoment och effekt. Detta görs efter att en eventuell kompensering för tidsfördröjningen gjorts om detta alternativ väljs. Minsta kvadrat-metoden skall användas med bäst anpassade funktion på formeln

Formula

där:

y= återkopplingsvärde (verkligt värde) för varvtal (min-1), vridmoment (Nm) eller effekt (kW),

m= regressionslinjens lutningskoefficient,

x= referensvärde för varvtal (min-1), vridmoment (Nm) eller effekt (kW),

b= regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln.

Skattningens standardavvikelse (SE) för regressionen av y på x samt förklaringsgraden (r2) skall beräknas för varje regressionslinje.

Denna analys bör göras med en frekvens på en punkt per sekund. För att ett prov skall anses som giltigt måste villkoren i tabell 1 vara uppfyllda:

Tabell 1: Regressionslinjetoleranser

 

Varvtal

Vridmoment

Effekt

Skattningens standardavvikelse (SE) för regressionen av y på x

max. 100 min-1

Max. 13 % av det maximala vridmomentet från bestämningen av vridmomentkurvan

Max. 8 % av maxeffekten från bestämningen av vridmomentkurvan

Regressionslinjens lutningskoefficient (m)

0,95 — 1,03

0,83 — 1,03

0,89 — 1,03

Förklaringsgrad r2

Min. 0,9700

Min. 0,8800

Min. 0,9100

Regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln (b)

± 50 min-1

± 20 Nm eller ± 2 % av maximalt vridmoment, om det senare värdet är högre

± 4 kW eller ± 2 % av maximal effekt, om det senare värdet är högre

Endast i syfte att beräkna regressionen är det tillåtet att före beräkningen utesluta enstaka mätpunkter som uppfyller villkoren i tabell 2. De får dock inte uteslutas när man beräknar cykelns arbete och utsläppen. En tomgångspunkt definieras som en punkt med ett normaliserat referensvridmoment på 0 % och ett normaliserat referensvarvtal på 0 %. Man får utesluta punkter i hela eller någon del av cykeln.

Tabell 2: Villkor för uteslutning av enstaka punkter från regressionsanalysen (uteslutna punkter måste specificeras)

VILLKOR

VARVTAL OCH/ELLER VRIDMOMENT OCH/ELLER EFFEKTPUNKTER SOM FÅR UTESLUTAS MED HÄNVISNING TILL VILLKOREN I VÄNSTRA KOLUMNEN

Första 24 (±1) s och sista 25 s

Varvtal, vridmoment och effekt

Helt öppet spjäll och vridmomentsåterkoppling < 95 % av referensvridmoment

Vridmoment och/eller effekt

Helt öppet spjäll och varvtalsåterkoppling < 95 % av referensvarvtal

Varvtal och/eller effekt

Stängt spjäll, varvtalsåterkoppling > tomgångsvarvtal + 50 min-1, och vridmomentsåterkoppling > 105 % av referensvridmoment

Vridmoment och/eller effekt

Stängt spjäll, varvtalsåterkoppling ≤ tomgångsvarvtal + 50 min-1, och vridmomentsåterkoppling = av tillverkaren fastställt/uppmätt tomgångsvridmoment ± 2 % av maximalt vridmoment

Varvtal och/eller effekt

Stängt spjäll och varvtalsåterkoppling > 105 % av referensvarvtal

Varvtal och/eller effekt
”

5.

Tillägg 1 skall ersättas med följande:

”TILLÄGG 1

MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER

1.   MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER (NRSC-PROV)

Gas- och partikelformiga ämnen som släpps ut av motorn skall mätas med hjälp av de metoder som beskrivs i bilaga VI. Metoderna i bilaga VI beskriver de rekommenderade analyssystemen för gasformiga utsläpp (avsnitt 1.1) och de rekommenderade systemen för partikelutspädning och partikelprovtagning (avsnitt 1.2).

1.1   Dynamometerspecifikation

En motordynamometer med de egenskaper som krävs för att genomföra den provcykel som beskrivs i avsnitt 3.7.1 i bilaga III skall användas. Utrustningen för mätning av vridmoment och varvtal skall möjliggöra effektmätning inom de angivna gränserna. Ytterligare beräkningar kan bli nödvändiga. Mätutrustningens noggrannhet skall vara sådan att de maximala toleranser som anges i punkt 1.3 inte överskrids.

1.2   Avgasflöde

Avgasflödet skall bestämmas med en av de metoder som anges i avsnitten 1.2.1—1.2.4.

1.2.1   Metod med direkt mätning

Direkt mätning av avgasflödet med flödesmunstycke eller motsvarande mätsystem (för närmare upplysningar se ISO 5167:2000).

OBSERVERA: Direkt mätning av avgasflödet är en svår uppgift. Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden.

1.2.2   Metod med mätning av luft och bränsle

Mätning av luftflödet och bränsleflödet.

Luft- och bränsleflödesmätare med den noggrannhet som anges i avsnitt 1.3 skall användas.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

GEXHW = GAIRW + GFUEL (massflöde avgaser på våt bas)

1.2.3   Kolbalansmetoden

Beräkning av avgasmassan utifrån bränsleförbrukning och avgaskoncentrationer med hjälp av kolbalansmetoden (se tillägg 3 till bilaga III).

1.2.4   Metod med spårgasmätning

Mätning av koncentrationen av en spårgas i avgaserna. En känd mängd inert gas (t.ex. rent helium) sprutas in i avgasflödet som spårgas. Gasen blandar sig med och späds ut av avgaserna men får inte reagera i avgasröret. Gasens koncentration i avgasprovet mäts.

För en fullständig blandning av spårgasen placeras avgasprovtagningssonden minst 1 m eller 30 gånger avgasrörets diameter, om det senare värdet är högre, nedströms spårgasens insprutningspunkt. Provtagningssonden får placeras närmare insprutningspunkten, om man verifierat fullständig blandning genom att jämföra spårgasens koncentration med referenskoncentrationen när gasen sprutas in uppströms i motorn.

Spårgasflödet skall ställas in så att spårgaskoncentrationen vid tomgångsvarvtal och efter blandning är lägre än fullt skalutslag på gasanalysatorn.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

Formula

där

GEXHW

=

momentant avgasmassflöde (kg/s)

GT

=

spårgasflöde (cm2/min)

concmixÇ

=

spårgasens momentana koncentration efter blandning (ppm)

ρEXH

=

avgasernas densitet (kg/m3)

conca

=

spårgasens bakgrundskoncentration i inloppsluften (ppm)

Spårgasens bakgrundskoncentration (conc a) kan bestämmas som genomsnittet av de bakgrundskoncentrationer som mäts omedelbart före och efter provningen.

Om bakgrundskoncentrationen är lägre än 1 % av spårgasens koncentration efter blandning (conc mix.) vid maximalt avgasflöde, får man bortse från bakgrundskoncentrationen.

Hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet och kalibreras i enlighet med avsnitt 1.11.2 i tillägg 2.

1.2.5   Metod med mätning av luftflöde och luft-bränsleförhållande

Beräkning av avgasmassan utifrån luftflöde och luft-bränsleförhållande. Beräkningen av det momentana avgasmassflödet skall göras enligt följande formel:

Formula

varvid

A/F st = 14,5

Formula

där

A/Fst

=

stökiometriskt luft-bränsleförhållande (kg/kg)

λ

=

relativt luft-bränsleförhållande

concCO2

=

koncentration av torr CO2 (%)

concCO

=

koncentration av torr CO (ppm)

concHC

=

koncentration av HC (ppm)

OBSERVERA: Beräkningen gäller diesel med ett H/C-förhållande lika med 1,8.

Luftflödesmätaren skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, CO2-analysatorn skall uppfylla kraven i avsnitt 1.4.1, och hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Alternativt kan man använda utrustning för mätning av luft-bränsleförhållandet, exempelvis en sensor av Zirconia-typ, för att mäta det relativa luft-bränsleförhållandet i enlighet med specifikationerna i avsnitt 1.4.4.

1.2.6   Totalt flöde utspädda avgaser

Om ett system med fullflödesutspädning används, skall de utspädda avgasernas totala flöde (GTOTW) mätas med PDP, CFV eller SSV (punkt 1.2.1.2 i bilaga VI). Noggrannheten skall uppfylla kraven i avsnitt 2.2 i tillägg 2 till bilaga III.

1.3   Noggrannhet

Kalibreringen av samtliga mätinstrument skall göras i enlighet med nationella (eller internationella) standarder och uppfylla de krav som anges i tabell 3:

Tabell 3: Mätinstrumentens noggrannhet

Nr

Mätinstrument

Noggrannhet

1

Motorvarvtal

± det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller ± 1 % av maxvärdet för motorn

2

Vridmoment

± det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller ± 1 % av maxvärdet för motorn

3

Bränsleförbrukning

± 2 % av maxvärdet för motorn

4

Luftförbrukning

± det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller ± 1 % av maxvärdet för motorn

5

Avgasflöde

± det högsta av följande värden: 2,5 % av avläst värde eller ± 1,5 % av maxvärdet för motorn

6

Temperaturer ≤ 600 K

± 2 K absolutvärde

7

Temperaturer > 600 K

± 1 % av avläst värde

8

Avgastryck

± 0,2 kPa absolutvärde

9

Inloppsluftens undertryck

± 0,05 kPa absolutvärde

10

Atmosfärtryck

± 0,1 kPa absolutvärde

11

Övriga tryck

± 0,1 kPa absolutvärde

12

Absolut luftfuktighet

± 5 % av avläst värde

13

Luftflödets utspädning

± 2 % av avläst värde

14

Utspätt avgasflöde

± 2 % av avläst värde

1.4   Bestämning av gasformiga ämnen

1.4.1   Allmänna analysatorspecifikationer

Analysatorerna skall ha ett mätområde som är lämpligt för den noggrannhet som krävs vid mätning av koncentrationerna av ämnen i avgaserna (punkt 1.4.1.1). Analysatorerna bör ställas in på ett sådant sätt att den uppmätta koncentrationen ligger på mellan 15 och 100 % av fullt skalutslag.

Om det fulla skalvärdet är 155 ppm (eller ppm C) eller lägre, eller om avläsningssystem (datorer, datainsamlare) som ger tillräcklig noggrannhet och avläsningsnoggrannhet under 15 % av fullt skalutslag används, kan även koncentrationer under 15 % av fullt skalutslag godtas. I sådana fall skall ytterligare kalibreringar göras för att säkerställa kalibreringskurvornas noggrannhet — punkt 1.5.5.2 i tillägg 2 till bilaga III.

Utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) skall ligga på en sådan nivå att ytterligare fel minimeras.

1.4.1.1   Mätfel

Analysatorn får inte avvika från den nominella kalibreringspunkten med mer än ± 2 % av avläst värde eller ± 0,3 % av hela mätområdet, om det senare värdet är högre.

OBSERVERA: I denna standard avses med noggrannhet avvikelsen mellan avläst värde på analysatorn och de nominella kalibreringsvärden som erhålls med hjälp av en kalibreringsgas (= verkligt värde).

1.4.1.2   Repeterbarhet

Repeterbarheten, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid tio upprepade reaktioner på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte vara större än ± 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för varje mätområde över 155 ppm (eller ppm C) som används eller ± 2 % av varje mätområde under 155 ppm (eller ppm C) som används.

1.4.1.3   Störningar

Analysatorns största reaktionsvariation på nollställnings- och kalibrerings- eller spänngaser över en tiosekundersperiod får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag för samtliga mätområden som används.

1.4.1.4   Nollpunktsavvikelse

Nollpunktsavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Nollpunktsreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en nollställningsgas under ett 30-sekundersintervall.

1.4.1.5   Spännavvikelse

Spännavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Spänn definieras som skillnaden mellan spännutslag och nollpunktsutslag. Spännreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en spänngas under ett 30-sekundersintervall.

1.4.2   Gastorkning

Torkanordningen (ej obligatorisk) skall ha minimal inverkan på koncentrationen av de gaser som mäts. Kemiska torkare är inte godtagbara som metod för att avlägsna vatten från provet.

1.4.3   Analysatorer

I avsnitten 1.4.3.1—1.4.3.5 beskrivs de mätprinciper som skall användas. En detaljerad beskrivning av mätsystemen finns i bilaga VI.

De gaser som skall mätas skall analyseras med hjälp av följande instrument. För olinjära analysatorer är det tillåtet att använda linjaritetskretsar.

1.4.3.1   Analys av kolmonoxid (CO)

Kolmonoxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

1.4.3.2   Analys av koldioxid (CO2)

Koldioxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

1.4.3.3   Analys av kolväten (HC)

Kolväteanalysatorn skall vara av typen uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) med uppvärmda detektorer, ventiler, rörledningar etc., så att gasens temperatur hålls vid 463 K (190 °C) ± 10 K.

1.4.3.4   Analys av kväveoxider (NOx)

Analysatorn för kväveoxider skall vara av typen kemiluminiscensdetektor (CLD) eller uppvärmd kemiluminiscensdetektor (HCLD) med NO2/NO-omvandlare, om mätningen görs på torr bas. Om mätningen görs på våt bas, skall en HCLD med omvandlare som hålls på en temperatur över 328 K (55 °C) användas, förutsatt att vattendämpningskontrollen (punkt 1.9.2.2 i tillägg 2 till bilaga III) utförts med tillfredsställande resultat.

Provtagningsbanan skall för både CLD och HCLD ha en väggtemperatur på mellan 328 och 473 K (55 °C—200 °C) fram till omvandlaren (torr mätning) respektive analysatorn (våt mätning).

1.4.4   Mätning av luft-bränsleförhållande

Utrustningen för mätning av luft-bränsleförhållandet, som används för att bestämma avgasflödet i enlighet med punkt 1.2.5, skall vara en sensor med stort mätområde eller en lambdasensor av Zirconia-typ.

Sensorn skall monteras direkt på avgasröret, där avgastemperaturen är tillräckligt hög för att eliminera vattenkondensering.

Sensorns, och den inbyggda elektronikens, noggrannhet skall ligga inom

± 3 % av avläst värde λ <2

± 5 % av avläst värde 2 ≤ λ < 5

± 10 % av avläst värde 5 ≤ λ

För att uppfylla ovannämnda noggrannhetskrav skall man kalibrera sensorn enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

1.4.5   Provtagning av gasformiga utsläpp

Provtagningssonderna för gasformiga utsläpp skall i den mån detta är tillämpligt placeras minst 0,5 m eller tre gånger avgasrörets diameter — beroende på vilket avstånd som är störst — framför avgassystemets utsläpp och tillräckligt nära motorn för att säkerställa en avgastemperatur på minst 343 K (70 °C) vid sonden.

I flercylindriga motorer med avgasgrenrör skall sondens inlopp placeras tillräckligt långt nedströms motorn för att säkerställa att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, är det tillåtet att ta ett prov separat från varje grupp och beräkna det genomsnittliga avgasutsläppet. Andra metoder som har visat sig ge samma resultat som de ovan angivna får användas. Vid beräkning av avgasutsläppen skall motorns totala avgasmassflöde användas.

Om avgasernas sammansättning påverkas av ett system för efterbehandling av avgaser, skall avgasprovet tas uppströms denna anordning under provskede I och nedströms denna anordning under provskede II. Om ett fullflödessystem används för bestämning av partiklarna kan de gasformiga utsläppen även bestämmas i de utspädda avgaserna. Provtagningssonderna skall vara nära partikelprovtagningssonden i utspädningstunneln (DT punkt 1.2.1.2 i bilaga VI och PSP avsnitt 1.2.2. i bilaga VI). CO och CO2 får alternativt bestämmas genom provtagning i säck med påföljande mätning av koncentrationen i provtagningssäcken.

1.5   Bestämning av partiklar

För bestämningen av partiklar krävs ett utspädningssystem. Utspädning kan ske genom ett system med delflödesutspädning eller ett system med fullflödesutspädning. Utspädningssystemets flödeskapacitet skall vara tillräcklig för att fullständigt eliminera vattenkondensering i utspädnings- och provtagningssystemen samt hålla den utspädda avgasen mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C) omedelbart framför filterhållaren. Avfuktning av utspädningsluften innan denna kommer in i utspädningssystemet är tillåten om luftfuktigheten är hög. Förvärmning av utspädningsluften till en temperatur över gränsen på 303 K (30 °C) rekommenderas, om den omgivande temperaturen ligger under 293 K (20 °C). Temperaturen hos utspädningsluften får emellertid inte överstiga 325 K (52 °C), innan avgasen leds in i utspädningstunneln.

OBSERVERA: Vid förfarandet för stationära driftsförhållanden får filtertemperaturen vara lika med eller lägre än maximalvärdet på 325 K (52 °C). Man behöver dock inte hålla sig inom temperaturintervallet 42 °C—52 °C.

I ett system med delflödesutspädning skall partikelprovtagningssonden placeras framför och nära gassonden enligt definition i avsnitt 4.4 och i enlighet med EP och SP i figur 4—12 i punkt 1.2.1.1 i bilaga VI.

Systemet med delflödesutspädning skall vara utformat så att avgasströmmen delas i två delar, varav den mindre späds ut med luft och därefter används för partikelmätning. Det är väsentligt att utspädningsfaktorn bestäms med stor noggrannhet. Olika metoder för delning kan användas, varvid den använda delningsmetoden i hög grad avgör vilka provtagningsredskap och provtagningsförfaranden som skall användas (punkt 1.2.1.1 i bilaga VI).

För att bestämma partikelmassan krävs ett partikelprovtagningssystem, partikelprovtagningsfilter, en mikrogramvåg och en vägningskammare med kontrollerad temperatur och fuktighet.

Vid partikelprovtagning kan två metoder användas:

—

Vid metoden med ett filter används ett filterpar (se punkt 1.5.1.3 i detta tillägg) för samtliga steg i provcykeln. Särskild uppmärksamhet måste ägnas provtagningstiderna och provtagningsflödena under provets insamlingsfas. Endast ett filterpar krävs emellertid för provcykeln.

—

Enligt metoden med flera filter skall ett filterpar (se punkt 1.5.1.3) användas för varje enskilt steg i provcykeln. Denna metod tillåter mer flexibla provtagningsförfaranden men kräver fler filter.

1.5.1   Partikelprovtagningsfilter

1.5.1.1   Filterspecifikationer

Vid certifieringsprov krävs fluorkarbonbelagda glasfiberfilter eller fluorkarbonbaserade membranfilter. För särskilda ändamål får andra filtermaterial användas. Samtliga filtertyper skall ha en insamlingskapacitet för 0,3 μm DOP (dioktylftalat) på minst 99 % vid en gashastighet på ytan mellan 35 och 100 cm/s. Vid korrelationsundersökningar som utförs mellan laboratorier eller mellan en tillverkare och en godkännandemyndighet skall filter av identisk kvalitet användas.

1.5.1.2   Filterstorlek

Partikelfiltren skall ha en diameter av minst 47 mm (37 mm effektiv diameter). Filter med större diameter godtas (punkt 1.5.1.5).

1.5.1.3   Huvudfilter och sekundärfilter

Proven på de utspädda avgaserna tas under provsekvensen med ett seriekopplat filterpar (ett huvudfilter och ett sekundärfilter). Sekundärfiltret skall vara placerat högst 100 mm bakom huvudfiltret, och filtren får inte beröra varandra. Filtren kan vägas separat eller parvis med de effektiva sidorna mot varandra.

1.5.1.4   Hastighet på filterytan

En gashastighet på ytan på mellan 35 och 100 cm/s genom filtret skall uppnås. Tryckfallet mellan provets början och slut får inte öka med mer än 25 kPa.

1.5.1.5   Provmassa

Den rekommenderade minsta provmassan på de vanligast förekommande filterstorlekarna visas i nedanstående tabell. För större filter skall minsta provmassa vara 0,065 mg/1 000 mm2 filterarea.

Filterdiameter (mm)

Rekommenderad effektiv diameter (mm)

Rekommenderad minsta provmassa (mg)

47

37

0,11

70

60

0,25

90

80

0,41

110

100

0,62

Vid metoden med flera filter är den totala rekommenderade minsta provmassan för samtliga filter lika med produkten av det relevanta värdet ovan och kvadratroten av det totala antalet steg.

1.5.2   Specifikationer för vägningskammaren och analysvågen

1.5.2.1   Villkor för vägningskammaren

Vid all konditionering och vägning av filter skall temperaturen i den kammare där partikelfiltren konditioneras och vägs hållas vid en temperatur på 295 K (22 °C) ± 3 K. Luftfuktigheten skall hållas på en sådan nivå att daggpunkten, dvs. den temperatur då kondens inträffar, ligger på 282,5 (9,5 °C) ± 3 K, och den relativa luftfuktigheten skall vara 45 ± 8 %.

1.5.2.2   Vägning av referensfilter

Kammaren skall vara fri från alla eventuella föroreningar från omgivningen (t.ex. damm) som kan sätta sig på partikelfiltren under stabiliseringen. Avvikelser från de specifikationer för vägningskammaren som anges i punkt 1.5.2.1 tillåts om avvikelserna varar i högst 30 minuter. Vägningskammaren bör uppfylla de nödvändiga specifikationerna innan personal kommer in i vägningskammaren. Minst två oanvända referensfilter eller referensfilterpar skall vägas inom fyra timmar från, men helst samtidigt med, vägningen av provtagningsfiltren (-filterparen). Referensfiltren skall vara av samma storlek och material som provtagningsfiltren.

Om referensfiltrets eller referensfilterparens genomsnittliga vikt mellan vägningarna av provtagningsfiltren ändras med mer än 10 μg, skall samtliga provtagningsfilter kasseras och avgasprovet göras om.

Om stabilitetskriterierna för vägningskammaren enligt punkt 1.5.2.1 inte uppfylls, men vägningen av referensfiltren (-filterparen) uppfyller ovanstående kriterier, får motortillverkaren välja mellan att godta de uppmätta värdena för provtagningsfiltrens vikt eller ogiltigförklara proven, justera vägningskammarens kontrollsystem och göra om proven.

1.5.2.3   Analysvåg

Den analysvåg som skall användas för att bestämma vikten hos samtliga filter skall ha en noggrannhet (standardavvikelse) på 2 μg och en avläsningsnoggrannhet på 1 μg (1 siffra = 1 μg) enligt tillverkarens uppgifter.

1.5.2.4   Eliminering av effekter av statisk elektricitet

För att eliminera effekterna av statisk elektricitet skall filtren neutraliseras före vägningen, t.ex. med hjälp av poloniumneutraliserare eller en anordning med motsvarande verkan.

1.5.3   Ytterligare specifikationer för partikelmätning

Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till filterhållaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser skall vara konstruerade på ett sådant sätt att minsta möjliga avsättning och ändring av partiklarna sker. Samtliga delar skall vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgasernas beståndsdelar, och de skall vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter.

2.   MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER (NRTC-PROV)

2.1   Inledning

Gas- och partikelformiga ämnen som släpps ut av motorn skall mätas med hjälp av de metoder som beskrivs i bilaga VI. Metoderna i bilaga VI beskriver de rekommenderade analyssystemen för gasformiga utsläpp (avsnitt 1.1) och de rekommenderade systemen för partikelutspädning och partikelprovtagning (avsnitt 1.2).

2.2   Dynamometer och övrig provrumsutrustning

Följande utrustning skall användas för avgasprov av motorer anslutna till motordynamometrar.

2.2.1   Motordynamometrar

En motordynamometer med lämpliga specifikationer skall användas för att köra den provcykel som beskrivs i tillägg 4 till denna bilaga. Utrustningen för mätning av vridmoment och varvtal skall möjliggöra effektmätning inom de angivna gränserna. Ytterligare beräkningar kan bli nödvändiga. Mätutrustningens noggrannhet skall vara sådan att de maximala toleranser som anges i tabell 3 inte överskrids.

2.2.2   Övriga instrument

Mätinstrument för bränsleförbrukning, luftförbrukning, kyl- och smörjmedlens temperaturer, avgasernas tryck, undertrycket i inloppsgrenröret, atmosfärstrycket, luftfuktigheten och bränsletemperaturen skall användas efter behov. Dessa instrument skall uppfylla kraven i tabell 3:

Tabell 3: Mätinstrumentens noggrannhet

Nr

Mätinstrument

Noggrannhet

1

Motorvarvtal

± det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller ± 1 % av maxvärdet för motorn

2

Vridmoment

± det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller ± 1 % av maxvärdet för motorn

3

Bränsleförbrukning

± 2 % av maxvärdet för motorn

4

Luftförbrukning

± det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller ± 1 % av maxvärdet för motorn

5

Avgasflöde

± det högsta av följande värden: 2,5 % av avläst värde eller ± 1,5 % av maxvärdet för motorn

6

Temperaturer ≤ 600 K

± 2 K absolutvärde

7

Temperaturer > 600 K

± 1 % av avläst värde

8

Avgastryck

± 0,2 kPa absolutvärde

9

Inloppsluftens undertryck

± 0,05 kPa absolutvärde

10

Atmosfärtryck

± 0,1 kPa absolutvärde

11

Övriga tryck

± 0,1 kPa absolutvärde

12

Absolut luftfuktighet

± 5 % av avläst värde

13

Luftflödets utspädning

± 2 % av avläst värde

14

Utspätt avgasflöde

± 2 % av avläst värde

2.2.3   Outspätt avgasflöde

För att kunna beräkna utsläppen i de outspädda avgaserna och styra ett system med delflödesutspädning måste man känna till avgasmassflödet. För bestämning av avgasmassflödet kan någon av nedanstående metoder användas.

För beräkning av utsläppen skall båda metoders responstid vara lika med eller kortare än vad som krävs för analysatorer enligt definitionen i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

För styrning av ett system med delflödesutspädning krävs en snabbare reaktion. För delflödessystem med direktstyrning krävs en responstid på ≤ 0,3 s. När det gäller delflödessystem med look ahead-styrning, som bygger på resultaten från en tidigare provkörning, måste systemet för avgasflödesmätning ha en responstid på ≤ 5 s med en stegtid på ≤ 1 s. Systemets responstid skall specificeras av instrumenttillverkaren. De kombinerade responstidskraven för avgasflöde och delflödessystem framgår av avsnitt 2.4.

Metod med direkt mätning

Direkt mätning av det momentana avgasflödet kan exempelvis ske med hjälp av

—

differentialtrycksutrustning, såsom flödesmunstycke (för närmare uppgifter se ISO 5167: 2000),

—

ultraljudsflödesmätare,

—

Vortex-flödesmätare.

Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden. Detta innebär bland annat noggrann installation av utrustningen i motorns avgassystem enligt instrumenttillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. Särskilt motorns prestanda och utsläpp får inte påverkas av utrustningens installation.

Flödesmätarna skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3.

Metod med mätning av luft och bränsle

Mätning av luftflödet och bränsleflödet med lämpliga flödesmätare. Beräkningen av det momentana avgasflödet skall göras enligt följande formel:

GEXHW = GAIRW + GFUEL (massflöde avgaser på våt bas)

Flödesmätarna skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, men också vara så noggranna att de uppfyller noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Metod med spårgasmätning

Mätning av koncentrationen av en spårgas i avgaserna.

En känd mängd inert gas (t.ex. rent helium) sprutas in i avgasflödet som spårgas. Gasen blandar sig med och späds ut av avgaserna men får inte reagera i avgasröret. Gasens koncentration i avgasprovet mäts.

För en fullständig blandning av spårgasen placeras avgasprovtagningssonden minst 1 m eller 30 gånger avgasrörets diameter, om det senare värdet är högre, nedströms spårgasens insprutningspunkt. Provtagningssonden får placeras närmare insprutningspunkten, om man verifierat fullständig blandning genom att jämföra spårgasens koncentration med referenskoncentrationen när gasen sprutas in uppströms i motorn.

Spårgasflödet skall ställas in så att spårgaskoncentrationen vid tomgångsvarvtal och efter blandning är lägre än fullt skalutslag på gasanalysatorn.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

Formula

där

GEXHW

=

momentant avgasmassflöde (kg/s)

GT

=

spårgasflöde (cm3/min)

concmix

=

spårgasens momentana koncentration efter blandning (ppm)

ρEXH

=

avgasernas densitet (kg/m3)

conca

=

spårgasens bakgrundskoncentration i inloppsluften (ppm)

Spårgasens bakgrundskoncentration (conc a) kan bestämmas som genomsnittet av de bakgrundskoncentrationer som mäts omedelbart före och efter provningen.

Om bakgrundskoncentrationen är lägre än 1 % av spårgasens koncentration efter blandning (conc mix.) vid maximalt avgasflöde, får man bortse från bakgrundskoncentrationen.

Hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet och kalibreras i enlighet med punkt 1.11.2 i tillägg 2.

Metod med mätning av luftflöde och luft-bränsleförhållande

Beräkning av avgasmassan utifrån luftflöde och luft-bränsleförhållande. Beräkningen av det momentana avgasmassflödet skall göras enligt följande formel:

Formula

varvid

A/F st = 14,5

Formula

där

A/Fst

=

stökiometriskt luft-bränsleförhållande (kg/kg)

λ

=

relativt luft-bränsleförhållande

concCO2

=

koncentration av torrCO2 (%)

concCO

=

koncentration av torr CO (ppm)

concHC

=

koncentration av HC (ppm)

OBSERVERA: Beräkningen gäller diesel med ett H/C-förhållande lika med 1,8.

Luftflödesmätaren skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, CO2-analysatorn skall uppfylla kraven i punkt 2.3.1, och hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Alternativt kan man använda utrustning för mätning av luft-bränsleförhållandet, exempelvis en sensor av Zirconia-typ, för att mäta luftöverskottsförhållandet i enlighet med specifikationerna i punkt 2.3.4.

2.2.4   Utspätt avgasflöde

För att kunna beräkna utsläppen i de utspädda avgaserna måste man känna till de utspädda avgasernas massflöde. Det sammanlagda utspädda avgasflödet under provcykeln (kg per prov) skall räknas fram med hjälp av mätvärdena från hela provcykeln och motsvarande kalibreringsdata för flödesmätningsutrustningen (V 0 för PDV, K V för CFV, C d för SSV) med hjälp av motsvarande metoder som beskrivs i punkt 2.2.1 i tillägg 3. Om den sammanlagda provmassan för mätning av partiklar och gasformiga föroreningar överskrider 0,5 % av det totala CVS-flödet, skall CVS-flödet korrigeras, eller också skall partikelprovflödet återföras till CVS-systemet innan det når flödesmätaren.

2.3   Bestämning av gasformiga ämnen

2.3.1   Allmänna analysatorspecifikationer

Analysatorerna skall ha ett mätområde som är lämpligt för den noggrannhet som krävs vid mätning av koncentrationerna av ämnen i avgaserna (punkt 1.4.1.1). Analysatorerna bör ställas in på ett sådant sätt att den uppmätta koncentrationen ligger på mellan 15 och 100 % av fullt skalutslag.

Om det fulla skalvärdet är 155 ppm (eller ppm C) eller lägre, eller om avläsningssystem (datorer, datainsamlare) som ger tillräcklig noggrannhet och avläsningsnoggrannhet under 15 % av fullt skalutslag används, kan även koncentrationer under 15 % av fullt skalutslag godtas. I sådana fall skall ytterligare kalibreringar göras för att säkerställa kalibreringskurvornas noggrannhet — punkt 1.5.5.2 i tillägg 2 till bilaga III.

Utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) skall ligga på en sådan nivå att ytterligare fel minimeras.

2.3.1.1   Mätfel

Analysatorn får inte avvika från den nominella kalibreringspunkten med mer än ± 2 % av avläst värde eller ± 0,3 % av hela mätområdet, om det senare värdet är högre.

OBSERVERA: I denna standard avses med noggrannhet avvikelsen mellan avläst värde på analysatorn och de nominella kalibreringsvärden som erhålls med hjälp av en kalibreringsgas (= verkligt värde).

2.3.1.2   Repeterbarhet

Repeterbarheten, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid tio upprepade reaktioner på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte vara större än ± 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för varje mätområde över 155 ppm (eller ppm C) som används eller ± 2 % av varje mätområde under 155 ppm (eller ppm C) som används.

2.3.1.3   Störningar

Analysatorns största reaktionsvariation på nollställnings- och kalibrerings- eller spänngaser över en tiosekundersperiod får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag för samtliga mätområden som används.

2.3.1.4   Nollpunktsavvikelse

Nollpunktsavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Nollpunktsreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en nollställningsgas under ett 30-sekundersintervall.

2.3.1.5   Spännavvikelse

Spännavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Spänn definieras som skillnaden mellan spännutslag och nollpunktsutslag. Spännreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en spänngas under ett 30-sekundersintervall.

2.3.1.6   Stegtid

Vid analys av outspädda avgaser får stegtiden för analysatorn i mätsystemet inte överskrida 2,5 s.

OBSERVERA: En utvärdering av analysatorns responstid räcker inte för att fastställa hela systemets lämplighet för transient provning. Systemets volymer, särskilt dödvolymer, påverkar inte bara transporttiden från sonden till analysatorn utan även stegtiden. Även eventuella transporttider inuti analysatorn definieras som analysatorns responstid, vilket även gäller omvandlaren eller vattenavskiljaren i en NOx-analysator. Bestämningen av systemets totala responstid beskrivs i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

2.3.2   Gastorkning

Samma specifikationer som för NRSC-prov gäller (se avsnitt 1.4.2) enligt följande:

Torkanordningen (ej obligatorisk) skall ha minimal inverkan på koncentrationen av de gaser som mäts. Kemiska torkare är inte godtagbara som metod för att avlägsna vatten från provet.

2.3.3   Analysatorer

Samma specifikationer som för NRSC-prov gäller (se avsnitt 1.4.3) enligt följande:

De gaser som skall mätas skall analyseras med hjälp av följande instrument. För olinjära analysatorer är det tillåtet att använda linjaritetskretsar.

2.3.3.1   Analys av kolmonoxid (CO)

Kolmonoxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

2.3.3.2   Analys av koldioxid (CO2)

Koldioxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

2.3.3.3   Analys av kolväten (HC)

Kolväteanalysatorn skall vara av typen uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) med uppvärmda detektorer, ventiler, rörledningar etc., så att gasens temperatur hålls vid 463 K (190 °C) ± 10 K.

2.3.3.4   Analys av kväveoxider (NOx)

Analysatorn för kväveoxider skall vara av typen kemiluminiscensdetektor (CLD) eller uppvärmd kemiluminiscensdetektor (HCLD) med NO2/NO-omvandlare, om mätningen görs på torr bas. Om mätningen görs på våt bas, skall en HCLD med omvandlare som hålls på en temperatur över 328 K (55 °C) användas, förutsatt att vattendämpningskontrollen (punkt 1.9.2.2 i tillägg 2 till bilaga III) utförts med tillfredsställande resultat.

Provtagningsbanan skall för både CLD och HCLD ha en väggtemperatur på mellan 328 och 473 K (55 °C—200 °C) fram till omvandlaren (torr mätning) respektive analysatorn (våt mätning).

2.3.4   Mätning av luft-bränsleförhållande

Utrustningen för mätning av luft-bränsleförhållandet, som används för att bestämma avgasflödet i enlighet med punkt 2.2.3, skall vara en sensor med stort mätområde eller en lambdasensor av Zirconia-typ.

Sensorn skall monteras direkt på avgasröret, där avgastemperaturen är tillräckligt hög för att eliminera vattenkondensering.

Sensorns, och den inbyggda elektronikens, noggrannhet skall ligga inom

± 3 % av avläst värde ë <2

± 5 % av avläst värde 2 ≤ ë <5

± 10 % av avläst värde 5 ≤ ë

För att uppfylla ovannämnda noggrannhetskrav skall man kalibrera sensorn enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

2.3.5   Provtagning av gasformiga utsläpp

2.3.5.1   Outspätt avgasflöde

För beräkningen av utsläppen i de outspädda avgaserna gäller samma specifikationer som för NRSC-prov (se avsnitt 1.4.4) enligt följande:

Provtagningssonderna för gasformiga utsläpp skall i den mån detta är tillämpligt placeras minst 0,5 m eller tre gånger avgasrörets diameter — beroende på vilket avstånd som är störst — framför avgassystemets utsläpp och tillräckligt nära motorn för att säkerställa en avgastemperatur på minst 343 K (70 °C) vid sonden.

I flercylindriga motorer med avgasgrenrör skall sondens inlopp placeras tillräckligt långt bakom för att säkerställa att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, är det tillåtet att ta ett prov separat från varje grupp och beräkna det genomsnittliga avgasutsläppet. Andra metoder som har visat sig ge samma resultat som de ovan angivna får användas. Vid beräkning av avgasutsläppen skall motorns totala avgasmassflöde användas.

Om avgasernas sammansättning påverkas av ett system för efterbehandling av avgaser, skall avgasprovet tas uppströms denna anordning under provskede I och nedströms denna anordning under provskede II.

2.3.5.2   Utspätt avgasflöde

Om ett system med fullflödesutspädning används, gäller följande specifikationer.

Avgasröret mellan motorn och systemet med fullflödesutspädning skall uppfylla kraven i bilaga VI.

Provtagningssonderna (en eller flera) för gasformiga utsläpp skall installeras i utspädningstunneln i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, samt i omedelbar närhet av provtagningssonden för partiklar.

Uppsamlingen kan generellt sett göras på två sätt:

—

Föroreningarna samlas upp i en provtagningssäck under hela provcykeln och mäts när provet körts klart.

—

Föroreningarna mäts fortlöpande och integreras under hela provcykeln. Denna metod är obligatorisk för kolväten och NOx.

Prov på bakgrundskoncentrationerna skall tas uppströms utspädningstunneln i en provtagningssäck och subtraheras från utsläppskoncentrationen enligt avsnitt 2.2.3 i tillägg 3.

2.4   Bestämning av partiklar

För bestämningen av partiklar krävs ett utspädningssystem. Utspädning kan ske genom ett system med delflödesutspädning eller ett system med fullflödesutspädning. Utspädningssystemets flödeskapacitet skall vara tillräcklig för att fullständigt eliminera vattenkondensering i utspädnings- och provtagningssystemen samt hålla den utspädda avgasen mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C) omedelbart framför filterhållaren. Avfuktning av utspädningsluften innan denna kommer in i utspädningssystemet är tillåten om luftfuktigheten är hög. Förvärmning av utspädningsluften till en temperatur över gränsen på 303 K (30 °C) rekommenderas, om den omgivande temperaturen ligger under 293 K (20 °C). Temperaturen hos utspädningsluften får emellertid inte överstiga 325 K (52 °C), innan avgasen leds in i utspädningstunneln.

Provtagningssonden för partiklar skall installeras i omedelbar närhet av provtagningssonden för gasformiga utsläpp, och installationen skall uppfylla föreskrifterna i avsnitt 2.3.5.

För bestämning av partikelmassan krävs ett partikelprovtagningssystem, partikelprovtagningsfilter, en mikrogramvåg och en vägningskammare med kontrollerad temperatur och luftfuktighet.

Specifikationer för system med delflödesutspädning

Systemet med delflödesutspädning skall vara utformat så att avgasströmmen delas i två delar, varav den mindre späds ut med luft och därefter används för partikelmätning. Det är väsentligt att utspädningsfaktorn bestäms med stor noggrannhet. Olika metoder för delning kan användas, varvid den använda delningsmetoden i hög grad avgör vilka provtagningsredskap och provtagningsförfaranden som skall användas (punkt 1.2.1.1 i bilaga VI).

För styrning av ett system med delflödesutspädning krävs det att systemet reagerar snabbt. Systemets omvandlingstid skall fastställas med hjälp av förfarandet i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

Om avgasflödesmätningens (se föregående avsnitt) och delflödessystemets sammantagna omvandlingstider ligger under 0,3 s, får direktstyrning användas. Om omvandlingstiden är över 0,3 s, måste man använda look ahead-styrning på grundval av resultaten från en tidigare provkörning. I så fall skall stigtiden vara ≤ 1 s och den sammantagna omvandlingstiden ≤ 10 s.

Hela systemet måste reagera på ett sätt som säkerställer att partikelprovet (GSE ) är representativt och proportionellt mot avgasmassflödet. För att fastställa proportionaliteten gör man en regressionsanalys mellan GSE och GEXHW med minst 5 registreringar per sekund, där följande kriterier skall vara uppfyllda:

—

Korrelationskoefficienten r2 för den linjära regressionen mellan GSE och GEXHW får inte vara lägre än 0,95.

—

Standardavvikelsen för skattningen av GSE på GEXHW får inte överskrida 5 % av maximalt GSE .

—

Skärningen mellan GSE och regressionslinjen får inte överskrida ± 2 % av maximalt GSE .

Alternativt kan man först provköra systemet och sedan använda avgasmassflödets signal från denna provkörning för att styra provets flöde in i partikelsystemet (’look-ahead-styrning’). Ett sådant tillvägagångssätt krävs, om partikelsystemets omvandlingstid (t 50,P) eller omvandlingstiden för avgasmassflödets signal (t 50,F) är > 0,3 s. En korrekt styrning av delflödessystemet uppnås, om provkörningens tidskurva för GEXHW ,pre, som styr GSE, flyttas med en look aheadtid på t 50,P + t 50,F.

För fastställande av korrelationen mellan GSE och GEXHW skall de data som registreras under den verkliga provningen användas, varvid GEXHW -tiden skall förskjutas med t50,F i förhållande till GSE (t 50,P ingår inte). Det vill säga att tidsförskjutningen mellan GEXHW och GSE är lika med skillnaden mellan respektive omvandlingstid, som fastställts i enlighet med avsnitt 2.6 i tilllägg 2.

När det gäller delflödessystem, är provtagningsflödets GSE ett särskilt problem, om detta värde inte mäts direkt utan beräknas genom differentialflödesmätning enligt följande:

G SE = G TOTW - G DILW

I detta fall räcker det inte med en noggrannhet på ± 2 % hos GTOTW och GDILW för att garantera en godtagbar noggrannhet hos GSE . Om gasflödet bestäms med hjälp av differentialflödesmätning, skall det maximala felet hos skillnaden vara sådant att noggrannheten hos GSE ligger inom ± 5 %, när utspädningsfaktorn är lägre än 15. Det kan beräknas med hjälp av genomsnittskvadratroten av felen hos varje instrument.

Godtagbar noggrannhet hos GSE kan uppnås med någon av följande metoder:

a)

Den absoluta noggrannheten hos GTOTW och GDILW är ± 0,2 %, vilket garanterar en noggrannhet hos GSE på ≤ 5 % vid en utspädningsfaktor på 15. Högre utspädningsfaktor ger dock större fel.

b)

Kalibreringen av GDILW mot GTOTW skall genomföras så att man uppnår samma noggrannhet för GSE som i punkt a. En kalibrering av detta slag beskrivs närmare i punkt 2.6. i tillägg 2.

c)

Noggrannheten hos GSE bestäms indirekt utifrån noggrannheten hos utspädningsfaktorn, som fastställts med hjälp av en spårgas, t.ex. CO2. Även här krävs samma noggrannhet som i metod a för GSE .

d)

Den absoluta noggrannheten hos GTOTW och GDILW ligger inom ± 2 % av fullt skalutslag, det maximala felet hos differensen mellan GTOTW och GDILW ligger inom 0,2 %, och linearitetsfelet ligger inom ± 0,2 % av det högsta värdet för GTOTW under provet.

2.4.1   Partikelprovtagningsfilter

2.4.1.1   Filterspecifikationer

Vid certifieringsprov krävs fluorkarbonbelagda glasfiberfilter eller fluorkarbonbaserade membranfilter. För särskilda ändamål får andra filtermaterial användas. Samtliga filtertyper skall ha en insamlingskapacitet för 0,3 lm DOP (dioktylftalat) på minst 99 % vid en gashastighet på ytan mellan 35 och 100 cm/s. Vid korrelationsundersökningar som utförs mellan laboratorier eller mellan en tillverkare och en godkännandemyndighet skall filter av identisk kvalitet användas.

2.4.1.2   Filterstorlek

Partikelfiltren skall ha en diameter av minst 47 mm (37 mm effektiv diameter). Filter med större diameter godtas (punkt 2.4.1.5).

2.4.1.3   Huvudfilter och sekundärfilter

Proven på de utspädda avgaserna tas under provsekvensen med ett seriekopplat filterpar (ett huvudfilter och ett sekundärfilter). Sekundärfiltret skall vara placerat högst 100 mm bakom huvudfiltret, och filtren får inte beröra varandra. Filtren kan vägas separat eller parvis med de effektiva sidorna mot varandra.

2.4.1.4   Hastighet på filterytan

En gashastighet på ytan på mellan 35 och 100 cm/s genom filtret skall uppnås. Tryckfallet mellan provets början och slut får inte öka med mer än 25 kPa.

2.4.1.5   Provmassa

Den rekommenderade minsta provmassan på de vanligast förekommande filterstorlekarna visas i nedanstående tabell. För större filter skall minsta provmassa vara 0,065 mg/1 000 mm2 filterarea.

Filterdiameter

(mm)

Rekommenderad effektiv diameter (mm)

Rekommenderad minsta provmassa

(mg)

47

37

0,11

70

60

0,25

90

80

0,41

110

100

0,62

2.4.2   Specifikationer för vägningskammaren och analysvågen

2.4.2.1   Villkor för vägningskammaren

Vid all konditionering och vägning av filter skall temperaturen i den kammare där partikelfiltren konditioneras och vägs hållas vid en temperatur på 295 K (22 °C) ± 3 K. Luftfuktigheten skall hållas på en sådan nivå att daggpunkten, dvs. den temperatur då kondens inträffar, ligger på 282,5 (9,5 °C) ± 3 K, och den relativa luftfuktigheten skall vara 45 ± 8 %.

2.4.2.2   Vägning av referensfilter

Kammaren skall vara fri från alla eventuella föroreningar från omgivningen (t.ex. damm) som kan sätta sig på partikelfiltren under stabiliseringen. Avvikelser från de specifikationer för vägningskammaren som anges i punkt 2.4.2.1 tillåts om avvikelserna varar i högst 30 minuter. Vägningskammaren bör uppfylla de nödvändiga specifikationerna innan personal kommer in i vägningskammaren. Minst två oanvända referensfilter eller referensfilterpar skall vägas inom fyra timmar från, men helst samtidigt med, vägningen av provtagningsfiltren (-filterparen). Referensfiltren skall vara av samma storlek och material som provtagningsfiltren.

Om referensfiltrets eller referensfilterparens genomsnittliga vikt mellan vägningarna av provtagningsfiltren ändras med mer än 10 μg, skall samtliga provtagningsfilter kasseras och avgasprovet göras om.

Om stabilitetskriterierna för vägningskammaren enligt punkt 2.4.2.1 inte uppfylls, men vägningen av referensfiltren (-filterparen) uppfyller ovanstående kriterier, får motortillverkaren välja mellan att godta de uppmätta värdena för provtagningsfiltrens vikt eller ogiltigförklara proven, justera vägningskammarens kontrollsystem och göra om proven.

2.4.2.3   Analysvåg

Den analysvåg som skall användas för att bestämma vikten hos samtliga filter skall ha en noggrannhet (standardavvikelse) på 2 μg och en avläsningsnoggrannhet på 1 μg (1 siffra = 1 μg) enligt tillverkarens uppgifter.

2.4.2.4   Eliminering av effekter av statisk elektricitet

För att eliminera effekterna av statisk elektricitet skall filtren neutraliseras före vägningen, t.ex. med hjälp av poloniumneutraliserare eller en anordning med motsvarande verkan.

2.4.3   Ytterligare specifikationer för partikelmätning

Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till filterhållaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser skall vara konstruerade på ett sådant sätt att minsta möjliga avsättning och ändring av partiklarna sker. Samtliga delar skall vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgasernas beståndsdelar, och de skall vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter.”

6.

Tillägg 2 skall ändras på följande sätt:

a)

Rubriken skall ersättas med följande:

b)

Punkt 1.2.2 skall ändras på följande sätt:

Efter den nuvarande texten skall följande läggas till:

”Noggrannhetskravet innebär att de primärgaser som ingår i blandningen skall vara kända för att ha en noggrannhet av minst ± 1 %, och de måste kunna hänföras till nationella eller internationella gasnormer. Verifieringen skall utföras mellan 15 och 50 % av fullt skalutslag för varje kalibrering med blandare. Om den första verifieringen underkänns, kan man utföra en ytterligare verifiering med hjälp av en annan kalibreringsgas.

Blandaren kan också kontrolleras med ett linjärt instrument, t.ex. med NO-gas med en CLD. Instrumentets spännvärde skall justeras med spänngas kopplad direkt till instrumentet. Blandaren skall kontrolleras vid de inställningar som skall användas, och det nominella värdet skall jämföras med den koncentration som uppmätts med instrumentet. Skillnaden skall vid varje punkt ligga inom ± 1 % av det nominella värdet.

Även andra metoder kan användas, om de baseras på god branschpraxis och på förhand godkänns av de berörda parterna.

OBSERVERA: En precisionsgasdelare med en noggrannhet inom ± 1 % rekommenderas för korrekt fastställande av analysatorns kalibreringskurva. Gasdelaren skall ha kalibrerats av instrumenttillverkaren.”

c)

Punkt 1.5.5.1 skall ändras på följande sätt:

i)

Första meningen skall ersättas med följande:

”Analysatorns kalibreringskurva bestäms genom minst sex kalibreringspunkter (utöver noll) så jämnt utspridda som möjligt.”

ii)

Den tredje strecksatsen skall ersättas med följande:

”Kalibreringskurvan får inte avvika med mer än ± 2 % från det nominella värdet för varje kalibreringspunkt och mer än ± 0,3 % av fullt mätutslag vid noll.”

d)

I punkt 1.5.5.2 skall den sista strecksatsen ersättas med följande:

”Kalibreringskurvan får inte avvika med mer än ± 4 % från det nominella värdet för varje kalibreringspunkt och mer än ± 0,3 % av fullt mätutslag vid noll.”

e)

Texten i punkt 1.8.3 skall ersättas med följande:

”Kontroll av syreinterferens skall göras när en analysator tas i bruk och efter längre serviceintervall.

Området skall väljas så att provgaserna för syreinterferenskontrollen ligger inom den övre halvan. Ugnen skall vid provet hålla föreskriven temperatur.

1.8.3.1

Syreinterferensgaser

Provgaserna för kontroll av syreinterferens skall innehålla propan med 350 ppm C ÷ 75 ppm C kolväte. Koncentrationsvärdet skall bestämmas till kalibreringsgastoleranser genom kromatografisk analys av alla kolväten plus orenheter eller genom dynamisk blandning. Utspädningen skall till övervägande del bestå av kväve och resten syre. För dieselmotorer skall följande blandningsförhållanden användas:

O2-koncentration

Balans

21 (20—22)

Kväve

10 (9—11)

Kväve

5 (4—6)

Kväve

1.8.3.2

Förfarande

a)

Analysatorn nollställs.

b)

Analysatorns mätområde ställs in med en syreblandning på 21 %.

c)

Nollpunktsutslaget kontrolleras igen. Om det ändrats mer än 0,5 % av fullt skalutslag, upprepas punkterna a och b.

d)

Provgaserna för kontroll av syreinterferens 5 % och 10 % tillförs.

e)

Nollpunktsutslaget kontrolleras igen. Om det ändrats mer än ± 1 % av fullt skalutslag, skall provet göras om.

f)

Syreinterferensen (%O2I) skall beräknas för båda de blandningar som anges i d på följande sätt:

Formula

A

=

kolvätekoncentrationen (ppm C) i den spänngas som avses i b.

B

=

kolvätekoncentrationen (ppm C) i de provgaser för kontroll av syreinterferens som avses i d i detta avsnitt.

C

=

analysatorns reaktion.

Formula

D

=

analysatorns utslag från A i procent av fullt skalutslag.

g)

Syreinterferensen (%O2I) skall vara lägre än ± 3,0 % för samtliga provgaser för kontroll av syreinterferens före provning.

h)

Om syreinterferensen överstiger ± 3,0 %, skall luftflödet ökas respektive minskas stegvis uppåt och nedåt i förhållande till tillverkarens specifikation, dvs. punkt 1.8.1 skall upprepas för varje flöde.

i)

Om syreinterferensen överstiger ± 3,0 % efter det att luftflödet justerats, skall bränsleflödet och därefter provtagningsflödet varieras, och punkt 1.8.1 skall upprepas för varje inställning.

j)

Om syreinterferensen fortfarande överstiger ± 3,0 %, skall analysatorn repareras eller bytas ut eller bränslet till flamjoniseringsdetektorn eller brännarluften bytas ut före provet. Denna punkt skall därefter upprepas med den reparerade utrustningen eller utbytta gasen.”

f)

Punkt 1.9.2.2 skall ändras på följande sätt:

i)

Första stycket skall ersättas med följande:

”Denna kontroll gäller endast mätningar av gaskoncentrationer på våt bas. Vid beräkning av vattenutsläckning måste hänsyn tas till utspädningen av NO-spänngasen med vattenånga och inställningen av koncentrationen av vattenånga i blandningen till den som förväntas vid provning. En NO-spänngas med en koncentration på mellan 80 och 100 % av fullt skalutslag inom det mätområde som normalt används skall ledas genom (H)CLD och NO-värdet noteras som D. NO-gasen skall bubblas ned i vatten vid rumstemperatur och ledas genom (H)CLD varvid NO-värdet noteras som C. Vattentemperaturen skall bestämmas och registreras som F. Blandningens mättade ångtryck vid motsvarande temperatur (F) hos bubbelvattnet skall bestämmas och noteras som G. Koncentrationen av vattenånga (i %) i blandningen skall beräknas enligt följande:”

ii)

Tredje stycket skall ersättas med följande:

”Värdet registreras som De. När det gäller dieselavgaser skall den förväntade maximala koncentrationen av vattenånga (i %) beräknas, under antagande av att förhållandet mellan H- och C-atomer i bränslet är 1,8:1, med utgångspunkt i den maximala CO2-koncentrationen i avgaserna eller den outspädda CO2-spänngaskoncentrationen (A, beräknad enligt punkt 1.9.2.1) på följande sätt:”

g)

Följande punkt skall införas:

”1.11

Ytterligare kalibreringskrav för mätning av outspädda avgaser under NRTC-prov

1.11.1

Kontroll av analyssystemets responstid

Responstiden skall bestämmas med exakt samma systeminställningar som vid provmätning (dvs. tryck, flöden, analysatorns filterinställningar och andra faktorer som påverkar responstiden). Responstiden fastställs genom att man byter gas direkt vid provtagningssondens inlopp. Gasbytet får inte ta längre än 0,1 sekunder. Kontrollgaserna skall ändra koncentrationen med minst 60 % av fullt skalutslag.

Varje gaskomponents spårhalt skall registreras. Responstiden definieras som tidsskillnaden mellan gasbytet och den därpå registrerade koncentrationsändringen. Systemets responstid (t90) är omvandlingstiden i mätdetektorn plus detektorns stegtid. Omvandlingstiden definieras som tiden mellan ändringen (t0) och den tidpunkt då utvärdet uppnått 10 % av slutvärdet (t10). Stegtiden definieras som tiden mellan utvärden på 10 respektive 90 % av slutvärdet (t90 — t10).

För tidsförskjutningen av analysatorn och avgasflödets signaler vid outspädd mätning definieras omvandlingstiden som tiden mellan ändringen (t0) och den tidpunkt då utvärdet uppnått 50 % av slutvärdet (t50).

Systemets responstid skall vara ≤ 10 sekunder med en stegtid på ≤ 2,5 sekunder för alla beståndsdelar (CO, NOx, HC) och för samtliga mätområden som används.

1.11.2

Kalibrering av spårgasanalysatorn för avgasflödesmätning

Om man använder en analysator för mätning av spårgaskoncentration, skall denna kalibreras med standardgasen.

Kalibreringskurvan skall fastställas genom minst tio kalibreringspunkter (utöver nollpunkten) placerade så att hälften av punkterna ligger mellan 4 och 20 % av fullt skalutslag och resten mellan 20 och 100 %. Kalibreringskurvan beräknas med minsta kvadrat-metoden.

Kalibreringskurvan får avvika med högst ± 1 % av fullt skalutslag från det nominella värdet för varje kalibreringspunkt i området mellan 20 och 100 % av fullt skalutslag. Den får avvika med högst ± 2 % från det nominella värdet i området mellan 4 och 20 % av fullt skalutslag.

Före provningen skall analysatorn nollställas och mätområdet ställas in med en nollställningsgas och en spänngas vars nominella värde är över 80 % av fullt skalutslag för analysatorn.”

h)

Punkt 2.2 skall ersättas med följande:

”2.2

Kalibreringen av gasflödesmätare eller flödesmätningsutrustning skall göras i enlighet med nationella eller internationella standarder.

Det maximala felet hos det uppmätta värdet skall ligga inom ± 2 % av det avlästa värdet.

När det gäller delflödessystem, är provtagningsflödets GSE ett särskilt problem, om detta värde inte mäts direkt utan beräknas genom differentialflödesmätning enligt följande:

G SE = G TOTW — G DILW

I detta fall räcker det inte med en noggrannhet på ± 2 % hos GTOTW och GDILW för att garantera en godtagbar noggrannhet hos GSE . Om gasflödet bestäms med hjälp av differentialflödesmätning, skall det maximala felet hos skillnaden vara sådant att noggrannheten hos GSE ligger inom ± 5 %, när utspädningsfaktorn är lägre än 15. Det kan beräknas med hjälp av genomsnittskvadratroten av felen hos varje instrument.”

i)

Följande avsnitt skall läggas till:

”2.6

Ytterligare kalibreringskrav för system med delflödesutspädning

2.6.1

Periodisk kalibrering

Om provgasflödet bestäms med hjälp av differentialflödesmätning, skall flödesmätaren eller flödesmätningsutrustningen kalibreras enligt något av följande förfaranden, så att provtagningsflödet GSE i tunneln uppfyller noggrannhetskraven i avsnitt 2.4 i tillägg I:

Flödesmätaren för GDILW ansluts i serie till flödesmätaren för GTOTW , skillnaden mellan de båda flödesmätarna kalibreras för minst 5 jämnt fördelade flödesbörvärden mellan provets lägsta GDILW-värde och provets GTOTW -värde. Utspädningstunneln behöver inte passeras.

En kalibrerad massflödesmätare ansluts i serie till flödesmätaren för GTOTW , och noggrannheten kontrolleras för det värde som används under provet. Sedan ansluts massflödesmätaren i serie till flödesmätaren för GDILW, och noggrannheten kontrolleras för minst 5 inställningar, motsvarande utspädningsfaktorer mellan 3 och 50, i förhållande till det GTOTW -värde som används under provet.

Överföringsröret TT kopplas bort från avgasflödet, och en kalibrerad flödesmätare, med ett mätområde som lämpar sig för mätning av GSE, kopplas till överföringsröret. Därefter ställs GTOTW in till det värde som används under provet, och GDILW ställs in till minst 5 olika värden efter varandra, motsvarande utspädningsfaktorer mellan 3 och 50. Alternativt kan man ordna med en särskild flödesväg för kalibreringen, där tunneln inte passeras. Det totala flödet och utspädningsluftens flöde genom respektive mätare måste dock vara desamma som under det verkliga provet.

En spårgas matas in i överföringsröret TT. Spårgasen kan vara en beståndsdel av avgaserna, såsom CO2 eller NOx. Efter utspädning i tunneln mäts spårgaskomponenten. Detta skall göras för 5 utspädningsfaktorer mellan 3 och 50. Provflödets noggrannhet beräknas med hjälp av utspädningsfaktorn q:

GSE = G TOTW /q

Gasanalysatorernas noggrannhet skall beaktas för att säkerställa noggrannheten hos GSE

2.6.2

Kontroll av kolflödet

Det rekommenderas med eftertryck att man kontrollerar kolflödet med hjälp av de verkliga avgaserna för att upptäcka mät- och kontrollproblem och verifiera att delflödessystemet fungerar på rätt sätt. Denna kontroll bör göras åtminstone varje gång en ny motor installeras, eller när en väsentlig del av provbäddskonfigurationen ändras.

Motorn skall köras med toppvridmoment och topphastighet eller i något annat stationärt driftläge som ger 5 % eller mer CO2. Delflödessystemet skall köras med en utspädningsfaktor på ungefär 15:1.

2.6.3

Förhandskontroll

Systemet skall förhandskontrolleras inom 2 timmar före provningen enligt följande:

Flödesmätarnas noggrannhet kontrolleras på samma sätt som vid kalibreringen vid åtminstone två punkter, inklusive GDILW -flödesvärden motsvarande utspädningsfaktorer mellan 5 och 15 för det GTOTW -värde som används under provet.

Förhandskontrollen får uteslutas, om man med hjälp av de värden som registrerats vid ovan beskriva kalibrering kan visa att flödesmätarnas kalibrering är stabil under en längre tid.

2.6.4

Bestämning av omvandlingstiden

Omvandlingstiden skall bestämmas med exakt samma systeminställningar som vid provmätningen. För detta skall följande metod användas:

En oberoende referensflödesmätare med ett för provtagningsflödet lämpligt mätområde placeras i serie med och nära kopplat till sonden. Flödesmätarens omvandlingstid skall vara kortare än 100 ms vid den flödesstegsstorlek som används vid responstidsmätningen och ha en flödesstrypning som motsvarar god branschpraxis och som är så låg att den inte påverkar delflödessystemets dynamiska prestanda.

Inmatningen av avgasflödet (eller luftflödet, om avgasflödet beräknas) i delflödessystemet skall stegvis ändras, från lågt flöde till minst 90 % av fullt skalutslag. För den stegvisa ändringen bör man använda samma tröskel som för att utlösa look ahead-styrning vid det verkliga provet. Stimulus för avgasflödesstegen och flödesmätarens reaktion skall registreras med en frekvens på minst 10 gånger per sekund.

Med hjälp av dessa data beräknas delflödessystemets omvandlingstid, som är tiden mellan utlösandet av stegstimulus och den punkt som ger 50 % av flödesmätarens reaktion. På samma sätt bestäms omvandlingstiderna för delflödessystemets GSE-signal och avgasflödesmätarens GEXHW -signal. Dessa signaler används för de regressionskontroller som genomförs efter varje provning (se punkt 2.4. i tillägg I).

Beräkningen skall upprepas för minst 5 öknings- och minskningsstimulus, varefter man beräknar resultatens medelvärde. Referensflödesmätarens interna omvandlingstid (<100 ms) skall subtraheras från detta värde. Det resulterande värdet är delflödessystemets look aheadvärde, som skall tillämpas i enlighet med punkt 2.4 i tillägg I.”

7.

Följande avsnitt skall införas:

”3.

KALIBRERING AV CVS-SYSTEMET

3.1

Allmänt

CVS-systemet (systemet för konstantvolymprovtagning) skall kalibreras med hjälp av en noggrann flödesmätare och hjälpmedel för ändring av driftförhållandena.

Flödet genom systemet skall mätas vid olika driftinställningar för flödet, och systemets styrparametrar skall mätas och ställas i relation till flödena.

Olika typer av flödesmätare kan användas, t.ex. kalibrerat venturirör, kalibrerad laminär flödesmätare eller kalibrerad turbinmätare.

3.2

Kalibrering av kolvpump (PDP)

Alla pumpparametrar skall mätas samtidigt med parametrarna för ett kalibreringsventurirör, som är anslutet i serie med pumpen. Det beräknade flödet (i m3/min vid pumpinloppet och vid absolut tryck och temperatur) ritas sedan in i ett diagram som funktion av värdet på en korrelationsfunktion, vars värde i sin tur är en funktion av pumpparametrarnas värden. Den linjära funktion som beskriver sambandet mellan pumpflödet och korrelationsfunktionens värde bestäms. Om CVS-systemet har en drivanordning med flera hastigheter skall en kalibrering utföras för varje hastighetsområde som används.

Temperaturen skall hållas konstant under kalibreringen.

Otätheten i kopplingar och kanaler mellan kaliberingsventuriröret och CVS-pumpen skall hållas under 0,3 % av den lägsta flödespunkten (högsta strypning och lägsta pumphastighet).

3.2.1

Behandling av mätdata

Luftflödet (QS) i m3/min (vid standardförhållanden) för varje strypvärde (minst sex) beräknas med hjälp av värdena från flödesmätaren enligt den metod tillverkaren föreskriver. Luftflödet skall sedan omvandlas till pumpflöde (Vo) i m3/varv vid pumpinloppets absoluta temperatur och absoluta tryck enligt följande formel:

Formula

där

Qs

=

luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m3/s)

T

=

temperatur vid pumpinloppet (K)

pA

=

absolut tryck vid pumpinloppet (pB- p1) (kPa)

n

=

pumphastighet (varv/s)

För att kompensera för den inverkan som tryckskillnader i pumpen och pumpförluster kan ha skall korrelering göras med hjälp av en korrelationsfunktion (X0), i vilken variablerna är pumphastigheten (n), tryckskillnaden mellan pumpinlopp och pumputlopp samt det absoluta trycket vid pumpens utlopp:

Formula

där

Δp p = tryckskillnad mellan pumpens in- och utlopp (kPa)

pA= absolut tryck vid pumpens utlopp (kPa)

Linjär anpassning med minsta kvadrat-metoden skall göras för att få fram kalibreringsekvationen enligt följande formel:

V 0 = D 0 - m x (X 0)

D0 är regressionslinjens skärningspunkt på y-axeln och m lutningskoefficienten.

För ett CVS-system med flera hastigheter skall kalibreringskurvorna, som tagits fram för pumpens olika hastighetsområden, vara ungefär parallella, och värdet i skärningspunkten (D0) skall öka när man går från ett högre till ett lägre hastighetsområde.

De värden som räknats fram med kalibreringsekvationen skall ligga inom ± 0,5 % från det uppmätta värdet på V0. Värdena på lutningskoefficienten m varierar mellan olika pumpar. Inflödet av partiklar kommer med tiden att göra att pumpförlusterna minskar, vilket återspeglas i lägre värden på m. Därför skall kalibrering göras när pumpen tas i drift, efter varje större översyn och då kontrollen av hela systemet (se punkt 3.5) ger vid handen att pumpförlusterna ändrats.

3.3

Kalibrering av venturirör för kritiskt flöde (CFV)

Kalibreringen av CFV baseras på flödesekvationen för ett kritiskt venturirör. Gasflödet är en funktion av inloppets tryck och temperatur:

Formula

där

Kv

=

kalibreringskoefficient

pA

=

absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T

=

temperatur vid venturirörets inlopp (K)

3.3.1

Behandling av mätdata

Luftflödet (Qs) i m3/min (vid standardförhållanden) för varje strypvärde (minst 8) beräknas med hjälp av värdena från flödesmätaren enligt den metod tillverkaren föreskriver. Kalibreringskoefficienten räknas fram utifrån kalibreringsdata för varje strypvärde på följande sätt:

Formula

där

Qs

=

luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m3/s)

T

=

temperatur vid venturirörets inlopp (K)

pA

=

absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

För att bestämma området för det kritiska flödet skall kurvan Kv ritas som en funktion av trycket vid venturirörets inlopp. För flöden kring det kritiska luftflödet (”kvävt flöde”) kommer Kv att vara relativt konstant. När trycket sjunker (undertrycket ökar), begränsas inte flödet i venturiröret, och Kv minskar, vilket är ett tecken på att CFV-systemet körs utanför det tillåtna arbetsområdet.

För minst åtta punkter inom det kritiska flödesområdet beräknas medelvärdet och standardavvikelsen för Kv. Standardavvikelsen får inte överstiga ± 0,3 % av medelvärdet på Kv.

3.4

Kalibrering av subsoniskt venturirör (SSV)

Kalibreringen av SSV baseras på flödesekvationen för ett subsoniskt venturirör. Gasflödet är en funktion av inloppets tryck och temperatur samt tryckfallet mellan SSV-inlopp och SSVmynning, enligt följande:

Formula

där

A0

=

en rad konstanter och enhetsomräkningar

Formula

d

=

SSV-mynningens diameter (m)

Cd

=

SSV-utsläppskoefficient

PA

=

absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T

=

temperatur vid venturirörets inlopp (K)

r

=

absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck = Formula

ß

=

förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter = Formula

3.4.1

Behandling av mätdata

Luftflödet (QSSV) i m3/min (vid standardförhållanden) för varje flödesvärde (minst 16) beräknas med hjälp av värdena från flödesmätaren enligt den metod tillverkaren föreskriver. Utsläppskoefficienten räknas fram utifrån kalibreringsdata för varje flödesvärde på följande sätt:

Formula

där

QSSV

=

luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m3/s)

T

=

temperatur vid venturirörets inlopp (K)

d

=

SSV-mynningens diameter (m)

r

=

absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck = Formula

ß

=

förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter = Formula

För att bestämma området för det subsoniska flödet skall kurvan Cd ritas som en funktion av Reynoldstalet vid SSV-mynningen. Re vid SSV-mynningen beräknas med följande formel:

Formula

där

A1= en rad konstanter och enhetsomräkningar

Formula

QSSV= luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m3/s)

d= SSV-mynningens diameter (m)

μ= gasens absoluta eller dynamiska viskositet beräknad med följande formel:

Formula

där:

b

=

empirisk konstant = Formula

S

=

empirisk konstant = 110,4 K

Eftersom QSSV ingår i Re-formeln, måste man börja beräkningarna med en första uppskattning av kalibreringsventurirörets QSSV eller Cd och upprepa beräkningarna tills QSSV konvergerar. Konvergensmetodens noggrannhet måste vara minst 0,1 %.

För minst 16 punkter inom det subsoniska flödesområdet måste de Cd-värden som beräknats med den kurvanpassade ekvationen ligga inom ± 0,5 % av varje kalibreringspunkts uppmätta Cd-värde.

3.5

Kontroll av hela systemet

Den totala noggrannheten hos provtagnings- och analyssystemet för CVS bestäms genom att en känd mängd av en förorenande gas införs i systemet medan det körs på normalt sätt. Föroreningen analyseras, och massan beräknas enligt punkt 2.4.1 i tillägg 3 till bilaga III, utom för propan, där en faktor 0,000472 används i stället för 0,000479, som annars används för kolväten. Endera av följande två metoder skall användas:

3.5.1

Mätning med strypmunstycke för kritiskt flöde

En känd mängd ren gas (propan) matas in i CVS-systemet genom ett kalibrerat strypmunstycke för kritiskt flöde. Om inloppstrycket är tillräckligt högt, är flödet, som ställs in med hjälp av strypmunstycket, oberoende av trycket vid strypmunstyckets utlopp (kritiskt flöde). CVS-systemet körs som vid ett normalt avgasprov under 5-10 minuter. Ett gasprov skall analyseras med den vanliga utrustningen (med hjälp av uppsamlingssäck eller integrering), och massan av gasen beräknas. Den massa som bestämts på detta sätt skall ligga inom ± 3 % från den kända massan av den inmatade gasen.

3.5.2

Gravimetrisk mätning

Vikten av en liten cylinder fylld med propan bestäms med en noggrannhet på ± 0,01 gram. Under 5—10 minuter körs CVS-systemet som vid ett normalt avgasprov, medan kolmonoxid eller propan förs in i systemet. Mängden ren gas som förts in bestäms med hjälp av jämförande vägning. Ett gasprov skall analyseras med den vanliga utrustningen (med hjälp av uppsamlingssäck eller integrering), och massan av gasen beräknas. Den massa som bestämts på detta sätt skall ligga inom ± 3 % från den kända massan av den inmatade gasen.”

8.

Tillägg 3 skall ändras på följande sätt:

a)

Följande rubrik för detta tillägg skall läggas till:

”RESULTATUTVÄRDERING OCH BERÄKNINGAR”

b)

Rubriken på avsnitt 1 skall ersättas med följande:

c)

Punkt 1.2 skall ersättas med följande:

”1.2

Utsläpp av partiklar

För utvärdering av resultaten för partiklar skall de totala provmassorna (MSAM,i) genom filtren noteras vid varje steg. Filtren återförs till vägningskammaren och konditioneras i minst en och högst 80 timmar varpå de vägs. Filtrens bruttovikt noteras och tareringsvikten (se punkt 3.1 i bilaga III) subtraheras. Partikelmassan (Mf för metoden med flera filter och MF,i för metoden med ett filter) är summan av de partikelmassor som uppsamlats på huvud- och sekundärfiltret. Om bakgrundskorrigering skall tillämpas skall utspädningsluftens massa (MDIL) genom filtren samt partikelmassan (Md) noteras. Om mer än en mätning gjorts skall kvoten Md/MDIL beräknas för varje enskild mätning och det genomsnittliga värdet tas fram.”

d)

Punkt 1.3.1 skall ersättas med följande:

”1.3.1

Bestämning av avgasflödet

Avgasflödet (GEXHW) skall bestämmas för varje steg i enlighet med punkt 1.2.1—1.2.3 i tillägg 1 till bilaga III.

Om ett system med fullflödesutspädning används skall det totala flödet utspädda avgaser (GTOTW) bestämmas för varje steg i enlighet med punkt 1.2.4 i tillägg 1 till bilaga III.”

e)

Punkterna 1.3.2—1.4.6 skall ersättas med följande:

”1.3.2

Korrigering från torr bas till våt bas (GEXHW), skall för varje steg beräknas i enlighet med punkterna 1.2.1-1.2.3 i tillägg 1 till bilaga III.

Om GEXHW tillämpas, skall den uppmätta koncentrationen omvandlas till våt bas enligt följande formler, om den inte redan mätts på våt bas.

conc (våt) = kw × conc (torr)

För outspädda avgaser:

Formula

För utspädda avgaser:

Formula

eller

Formula

För utspädningsluften:

k W,d = 1 - k W1

Formula

Formula

För inloppsluften (om denna inte är identisk med utspädningsluften):

k W,a = 1 - k W2

Formula

Formula

där:

Ha

:

inloppsluftens absoluta fuktighet (g vatten/kg torr luft):

Hd

:

utspädningsluftens absoluta fuktighet (g vatten/kg torr luft)

Rd

:

utspädningsluftens relativa fuktighet (%)

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pd

:

mättat ångtryck i utspädningsluften (kPa)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: Ha och Hd kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

1.3.3

Fuktighetskorrigering för NOx

Eftersom NOx-utsläppen beror på omgivande luftförhållanden, skall NOx-koncentrationen korrigeras för den omgivande luftens temperatur och fuktighet med hjälp av faktorerna KH i följande formler:

Formula

där:

Ta : lufttemperatur (K)

Ha: inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft):

Formula

där:

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: Ha kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

1.3.4

Beräkning av massflödesutsläpp

Massflödesutsläpp för varje steg skall beräknas enligt följande:

a)

För outspädda avgaser (8):

Gasmass = u × conc × GEXHW

b)

För utspädda avgaser (8):

Gasmass = u × concc × GTOTW

där:

concc är korrigerad bakgrundskoncentration

conc c = conc - conc d × (1 - (1 / DF))

DF = 13,4 / (conc CO 2 + (conc CO + conc HC )× 10 -4)

eller DF = 13,4/concCO2

Koefficienten u — våt skall användas i enlighet med följande tabell 4:

Tabell 4: Värde av koefficienten u — våt för olika beståndsdelar i avgaser

Gas

u

conc

NOx

0,001587

ppm

CO

0,000966

ppm

HC

0,000479

ppm

CO2

15,19

procent

Densiteten hos HC grundar sig på ett genomsnittligt förhållande mellan kol och väte på 1/1,85.

1.3.5

Beräkning av specifika utsläpp

Det specifika utsläppet (g/kWh) skall för samtliga enskilda beståndsdelar beräknas på följande sätt:

Formula

där Pi = Pm,i + PAE,i.

De vägningsfaktorer och det antal provsteg (n) som skall användas för beräkningen anges i punkt 3.7.1 i bilaga III.

1.4

Beräkning av partikelformiga utsläpp

Partikelutsläppet beräknas på följande sätt:

1.4.1

Faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

Eftersom partikelformiga utsläpp från dieselmotorer beror på omgivande luftförhållanden, skall partikelmassflödet korrigeras för omgivande luftfuktighet med hjälp av faktorn Kp enligt följande formel:

K p = 1/(1 + 0,0133 × (H a - 10,71))

där:

Ha : inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

Formula

där:

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: Ha kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

1.4.2

System med delflödesutspädning

Det slutliga provresultatet för partikelutsläpp som skall rapporteras erhålls på nedanstående sätt. Eftersom utspädningsförhållandet kan regleras på flera olika sätt, används olika beräkningsmetoder för ekvivalent massflöde för utspädda avgaser GEDF. Samtliga beräkningar skall göras på grundval av genomsnittsvärdena för de enskilda stegen (i) under provtagningen.

1.4.2.1

Isokinetiska system

GEDFW,i = GEXHW,i × qi

Formula

där r är förhållandet mellan den isokinetiska sondens tvärsnittsarea Ap och avgasrörets tvärsnittsarea AT:

Formula

1.4.2.2

System med mätning av CO2- eller NOx-koncentration

GEDFW,i = GEXHW,i x qi

Formula

där:

ConcE

=

koncentration på våt bas av spårgasen i de outspädda avgaserna

ConcD

=

koncentration på våt bas av spårgasen i de utspädda avgaserna

ConcA

=

koncentration på våt bas av spårgasen i utspädningsluften

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omräknas till våt bas i enlighet med punkt 1.3.2.

1.4.2.3

System med mätning av CO2 och kolbalansmetoden

Formula

där:

CO2D

=

CO2-koncentrationen i de utspädda avgaserna

CO2A

=

CO2-koncentration i utspädningsluften

(koncentrationer i volymprocent på våt bas)

Denna formel bygger på antagandet om kolbalans (de kolatomer som tillförs motorn släpps ut i form av CO2) och har härletts på följande sätt:

GEDFW,i = GEXHW,i × qi

och

Formula

1.4.2.4

System med flödesmätning

GEDFW,i = GEXHW,i × qi

Formula

1.4.3

System med fullflödesutspädning

Det slutliga provresultatet för partikelutsläpp som skall rapporteras erhålls på nedanstående sätt.

Samtliga beräkningar skall göras på grundval av genomsnittsvärdena för de enskilda stegen (i) under provtagningen.

GEDFW,i = GTOTW,i

1.4.4

Beräkning av partikelmassflödet

Partikelmassflödet beräknas på följande sätt:

För metoden med ett enda filter:

Formula

där:

(GEDFW)aver under hela provcykeln skall bestämmas genom att medelvärdena för de enskilda stegen under provtagningsperioden summeras.

Formula

Formula

där i = 1,... n

För metoden med flera filter:

Formula

där i = 1,... n

Bakgrundskorrigering av partikelmassflödet kan göras på följande sätt:

För metoden med ett enda filter:

Formula

Om fler än en mätning görs, skall (Md/MDIL) ersättas med (Md/MDIL)aver

DF = 13,4 / (concCO 2 + (concCO + concHC)×10 -4)

eller

DF=13,4/concCO2

För metoden med flera filter:

Formula

Om fler än en mätning görs, skall (Md/MDIL) ersättas med (Md/MDIL)aver

DF = 13,4/(concCO 2 + (concCO + concHC)×10 -4)

eller

DF=13,4/concCO2

1.4.5

Beräkning av specifika utsläpp

Det specifika utsläppet av partiklar PT (g/kWh) skall beräknas på följande sätt (9):

För metoden med ett enda filter:

Formula

För metoden med flera filter:

Formula

1.4.6

Effektiv vägningsfaktor

För metoden med ett enda filter beräknas den effektiva vägningsfaktorn WFE,i för varje steg på följande sätt:

Formula

där i = 1,... n

Den effektiva vägningsfaktorns värde skall ligga inom ± 0,005 (absolut värde) från de vägningsfaktorer som anges i punkt 3.7.1 i bilaga III.”

f)

Följande avsnitt skall införas:

”2.

RESULTATUTVÄRDERING OCH BERÄKNINGAR (NRTC-PROV)

I detta avsnitt beskrivs mätprinciper för beräkning av förorenande utsläpp under NRTC-cykeln. Någon av följande två mätprinciper kan användas:

—

De gasformiga ämnena mäts i de outspädda avgaserna i realtid, och partiklarna bestäms med ett system med delflödesutspädning.

—

De gasformiga ämnena och partiklarna bestäms med ett system med fullflödesutspädning (CVS-system).

2.1

Beräkning av gasformiga utsläpp i de outspädda avgaserna och av de partikelformiga utsläppen med ett system med delflödesutspädning

2.1.1

Inledning

De gasformiga ämnenas momentana koncentrationssignaler används för beräkning av massutsläppen genom multiplikation med det momentana avgasmassflödet. Avgasmassflödet kan mätas direkt eller beräknas med hjälp av de metoder som beskriv i punkt 2.2.3 i tillägg 1 till bilaga III (mätning av inloppsluft och bränsleflöde, spårgasmetod, mätning av inloppsluft och luft-bränsleförhållande). Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de olika instrumentens responstider. Skillnaderna skall korrigeras genom tidsförskjutning av signalerna.

När det gäller partiklar, använder man avgasmassflödets signaler för att styra delflödessystemet och för att ta ett prov som är proportionellt mot avgasmassflödet. Proportionalitetens kvalitet kontrolleras genom en regressionsanalys mellan provtagnings- och utsläppsflödet i enlighet med punkt 2.4 i tillägg 1 till bilaga III.

2.1.2

Bestämning av gasformiga ämnen

2.1.2.1

Beräkning av massutsläpp

Massan av föroreningar Mgas (g per prov) skall bestämmas genom beräkning av de momentana massutsläppen utifrån föroreningarnas outspädda koncentrationer, u-värdena i tabell 4 (se även punkt 1.3.4) och avgasmassflödet, tidsförskjutet med hänsyn till omvandlingstiden, och genom integrering av dessa momentana värden under hela provcykeln. Koncentrationerna bör helst mätas på våt bas. Om mätningen görs på torr bas, skall nedanstående korrigering från torr till våt bas tillämpas på de momentana koncentrationsvärdena, innan andra beräkningar görs.

Tabell 4: Värde av koefficienten u — våt för olika beståndsdelar i avgaser

Gas

u

conc

NOx

0,001587

ppm

CO

0,000966

ppm

HC

0,000479

ppm

CO2

15,19

procent

Densiteten hos HC grundar sig på ett genomsnittligt förhållande mellan kol och väte på 1/1,85.

Följande formel skall användas:

Formula

där

u

=

förhållandet mellan avgasbeståndsdelens och avgasernas täthet

conc i

=

momentan koncentration av respektive komponent i de outspädda avgaserna (ppm)

G EXHW,i

=

momentant avgasmassflöde (kg/s)

f

=

dataregistreringsfrekvens (Hz)

n

=

antal mätningar

För beräkning av NOx skall nedan beskrivna faktor för fuktighetskorrigering k H, användas.

Den momentant uppmätta koncentrationen skall omvandlas till våt bas enligt nedanstående beskrivning, om den inte redan mätts på våt bas.

2.1.2.2

Korrigering från torr bas till våt bas

Om den momentant uppmätta koncentrationen mäts på torr bas, skall den omvandlas till våt bas enligt följande formler:

conc wet = k W x conc dry

där

Formula

varvid

Formula

där

conc

=

koncentration av torr CO2 (%)

conc CO

=

koncentration av torr CO (%)

H a

=

inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

Formula

där:

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: H a kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

2.1.2.3

Fuktighets- och temperaturkorrigering för NOx

Eftersom NOx-utsläppen beror på omgivande luftförhållanden, skall NOx-koncentrationen korrigeras för fuktighet och den omgivande luftens temperatur med hjälp av faktorerna i följande formel:

Formula

där

T a

=

inloppsluftens temperatur (K)

H a

=

inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

Formula

där

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: H a kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

2.1.2.4

Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) skall för varje enskild beståndsdel beräknas på följande sätt:

Enskild gas = Mgas /W act

där

W act = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III

2.1.3

Bestämning av partiklar

2.1.3.1

Beräkning av massutsläpp

Partikelmassan MPT (g per prov) skall beräknas med någon av följande metoder:

a)

Formula

där

M f

=

partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln

MSAM

=

massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren

M EDFW

=

ekvivalent massa (kg) för utspädda avgaser under hela provcykeln

Den totala massan av ekvivalent massflöde för utspädda avgaser under hela provcykeln skall bestämmas på följande sätt:

Formula

G EDFW,i = G EXHW,i × q i

Formula

där

GEDFW ,i

=

momentant ekvivalent massflöde för utspädda avgaser (kg/s)

GEXHW ,i

=

momentant avgasmassflöde (kg/s)

q i

=

momentan utspädningsfaktor

GTOTW ,I

=

momentant utspätt avgasmassflöde genom utspädningstunneln (kg/s)

GDILW ,i

=

momentant massflöde utspädningsluft (kg/s)

f

=

dataregistreringsfrekvens (Hz)

n

=

antal mätningar

b)

Formula

där

M f

=

partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln

r s

=

genomsnittlig provkvot under hela provcykeln

där

Formula

där:

MSE

=

massa av avgasprov under hela provcykeln (kg)

MEXHW

=

totalt massflöde avgaser under hela provcykeln (kg)

MSAM

=

massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren

MTOTW

=

massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom utspädningstunneln

OBSERVERA: Vid totalprovtagning är MSAM lika med MTOTW .

2.1.3.2

Faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

Eftersom partikelformiga utsläpp från dieselmotorer beror på omgivande luftförhållanden, skall partikelkoncentrationen korrigeras för omgivande luftfuktighet med hjälp av faktorn Kp enligt följande formel:

Formula

där

Ha = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

Formula

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: H a kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

2.1.3.3

Beräkning av specifika utsläpp

Partikelutsläppet (g/kWh) beräknas på följande sätt:

PT = M PT × K p / W act

där

W act = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III

2.2

Bestämning av gas- och partikelformiga ämnen med ett system med fullflödesutspädning

För att kunna beräkna utsläppen i de utspädda avgaserna måste man känna till de utspädda avgasernas massflöde. Det sammanlagda utspädda avgasflödet under provcykeln MTOTW (kg per prov) skall räknas fram med hjälp av mätvärdena från hela provcykeln och motsvarande kalibreringsdata för flödesmätningsutrustningen (V 0 för PDP, K V för CFV, C d för SSV) med hjälp av motsvarande metoder som beskrivs i punkt 2.2.1. Om den sammanlagda provmassan för mätning av partiklar (MSAM ) och gasformiga föroreningar överskrider 0,5 % av det totala CVS-flödet (MTOTW ), skall CVS-flödet korrigeras för MSAM , eller också skall partikelprovflödet återföras till CVS-systemet innan det når flödesmätaren.

2.2.1

Bestämning av utspätt avgasflöde

PDP-CVS-system

Beräkningen av massflödet under hela provcykeln skall göras enligt följande formel, om de utspädda avgasernas temperatur hålls inom ± 6 K under hela cykeln med hjälp av en värmeväxlare:

MTOTW = 1,293 x V0 x NP x (pB — p1) x 273 / (101,3 x T)

där

MTOTW

=

de utspädda avgasernas massa på våt bas under hela provcykeln

V0

=

gasvolym som pumpas per pumpvarv under provningsförhållanden (m3/varv)

NP

=

sammanlagt antal pumpvarv per prov

pB

=

atmosfärstryck i provrummet (kPa)

p1

=

tryckfall vid pumpinloppet (relativt atmosfärstrycket) (kPa)

T

=

de utspädda avgasernas medeltemperatur vid pumpinloppet mätt under hela provcykeln (K)

Vid användning av ett system med flödeskompensering (dvs. utan värmeväxlare) skall de momentana massutsläppen beräknas och integreras under hela provcykeln. I så fall beräknas de utspädda avgasernas momentana massa på följande sätt:

M TOTW,i = 1,293 x V0 x NP,i x (pB — p1) x 273 / (101,3 x T)

där

NP,i

=

sammanlagt antal pumpvarv per tidsintervall

CFV-CVS-system

Beräkningen av massflödet under cykeln skall göras enligt följande formel, om de utspädda avgasernas temperatur hålls inom ± 11 K under hela provcykeln med hjälp av en värmeväxlare:

M TOTW = 1,293 x t x Kv x pA / T 0,5

där

M TOTW

=

de utspädda avgasernas massa på våt bas under hela provcykeln

t

=

provcykelns varaktighet (s)

KV

=

kalibreringskoefficient för venturiröret för kritiskt flöde för standardförhållanden

pA

=

absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T

=

absolut temperatur vid venturirörets inlopp (K)

Vid användning av ett system med flödeskompensering (dvs. utan värmeväxlare) skall de momentana massutsläppen beräknas och integreras under hela provcykeln. I så fall beräknas de utspädda avgasernas momentana massa på följande sätt:

M TOTW,i = 1,293 x Δti x KV x pA / T 0,5

där

Δti

=

tidsintervall (s)

SSV-CVS-system

Beräkningen av massflödet under hela provcykeln skall göras enligt följande formel, om de utspädda avgasernas temperatur hålls inom ± 11 K under hela cykeln med hjälp av en värmeväxlare:

M TOTW = 1,293 x Q SSV

där

Formula

A0

=

en rad konstanter och enhetsomräkningar

Formula

d

=

SSV-mynningens diameter (m)

Cd

=

SSV-utsläppskoefficient

PA

=

absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T

=

temperatur vid venturirörets inlopp (K)

r

=

absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck = Formula

ß

=

förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiametern = Formula

Vid användning av ett system med flödeskompensering (dvs. utan värmeväxlare) skall de momentana massutsläppen beräknas och integreras under hela provcykeln. I så fall beräknas de utspädda avgasernas momentana massa på följande sätt:

M TOTW = 1,293 x Q SSV x Δt i

där

Formula

Δti

=

tidsintervall (s)

Realtidsberäkningen skall påbörjas antingen med ett rimligt värde på Cd, såsom 0,98, eller ett rimligt värde på QSSV. Om beräkningen påbörjas med QSSV, skall det första QSSV-värdet användas för bedömning av Re.

Under alla utsläppsprov skall Reynoldstalet vid SSV-mynningen vara ungefär lika stort som de Reynoldstal som använts för härledning av kalibreringskurvan enligt avsnitt 3.2. i tillägg 2.

2.2.2

Fuktighetskorrigering för NOx

Eftersom NOx-utsläppen är beroende av omgivningens luftförhållanden, skall NOx-koncentrationen korrigeras för den omgivande luftfuktigheten med hjälp av de faktorer som anges i följande formler:

Formula

där

Ta

=

lufttemperatur (K)

Ha

=

inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

varvid

Formula

Ra

=

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

=

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

=

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: H a kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

2.2.3

Beräkning av utsläppsmassflödet

2.2.3.1

System med konstant massflöde

För system med värmeväxlare skall massan av föroreningar MGAS (g per prov) bestämmas med följande formel:

MGAS = u x conc x MTOTW

där

u

=

förhållandet mellan avgasbeståndsdelens och avgasernas täthet, såsom framgår av tabell 4 i punkt 2.1.2.1

conc

=

genomsnitt av bakgrundskorrigerade koncentrationer (ppm) från hela provcykeln, bestämda genom integrering (obligatoriskt för NOx och kolväten) eller mätning efter uppsamling i säck

M TOTW

=

total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln, bestämd enligt punkt 2.2.1

Eftersom NOx-utsläppen är beroende av omgivningens luftförhållanden, skall NOx-koncentrationen korrigeras för den omgivande luftfuktigheten med hjälp av faktorn k H enligt avsnitt 2.2.2.

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omräknas till våt bas i enlighet med punkt 1.3.2.

2.2.3.1.1

Bestämning av bakgrundskorrigerade koncentrationer

Den genomsnittliga bakgrundskoncentrationen av gasformiga föroreningar i utspädningsluften skall subtraheras från de uppmätta koncentrationerna för att få fram föroreningarnas nettokoncentrationer. Genomsnittsvärdena för bakgrundskoncentrationerna kan bestämmas med hjälp av uppsamlingssäckar eller genom fortlöpande mätning med integrering. Följande formel skall användas:

conc = conce - concd x (1 - (1/DF))

där

conc

=

koncentration (ppm) av respektive förorening i de utspädda avgaserna korrigerad med den mängd av respektive förorening som finns i utspädningsluften

conce

=

koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i de utspädda avgaserna

concd

=

koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i utspädningsluften

DF

=

utspädningsfaktor

Utspädningsfaktorn beräknas på följande sätt:

Formula

2.2.3.2

System med flödeskompensering

För system utan värmeväxlare skall massan av föroreningar MGAS (g per prov) bestämmas genom beräkning av de momentana massutsläppen och integrering av dessa momentana värden under hela provcykeln. Vidare gäller att bakgrundskorrigeringen skall göras direkt på de momentana koncentrationsvärdena. Följande formel skall användas:

Formula

är

conce,i

=

momentan koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i de utspädda avgaserna

concd

=

koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i utspädningsluften

u

=

förhållandet mellan avgasbeståndsdelens och avgasernas täthet, såsom framgår av tabell 4 i punkt 2.1.2.1

MTOTW,i

=

momentant värde på massan (kg) av de utspädda avgaserna (se avsnitt 2.2.1)

MTOTW

=

total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln (se avsnitt 2.2.1)

DF

=

utspädningsfaktor bestämd enligt punkt 2.2.3.1.1

Eftersom NOx-utsläppen är beroende av omgivningens luftförhållanden, skall NOx-koncentrationen korrigeras för den omgivande luftfuktigheten med hjälp av faktorn k H enligt avsnitt 2.2.2.

2.2.4

Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) skall för varje enskild beståndsdel beräknas på följande sätt:

Enskild gas = M gas /W act

där

Wact

=

verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III

2.2.5

Beräkning av partikelformiga utsläpp

2.2.5.1

Beräkning av massflödet

Partikelmassan MPT (g per prov) beräknas på följande sätt:

Formula

där:

Mf

=

partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln

M TOTW

=

total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln, bestämd enligt punkt 2.2.1

M SAM

=

massa (kg) av utspädda avgaser tagna från utspädningstunneln för uppsamling av partiklar

och

Mf

=

Mf,p + Mf,b (mg), om massorna på respektive filter mäts var för sig

Mf,p

=

partikelmassan (mg) som samlats upp på huvudfiltret

Mf,b

=

partikelmassan (mg) som samlats upp på sekundärfiltret

Vid användning av ett system med utspädning i två steg skall massan av den sekundära utspädningsluften subtraheras från den sammanlagda massan av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren.

MSAM = MTOT - MSEC

där

MTOT

=

massa (kg) av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltret

MSEC

=

massa (kg) av den sekundära utspädningsluften

Om utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar bestäms i enlighet med avsnitt 4.4.4 i bilaga III, kan partikelmassan bakgrundskorrigeras. I så fall skall partikelmassan (g per prov) beräknas på följande sätt:

Formula

där

Mf, MSAM, MTOTW = se ovan

MDIL

=

massan (kg) av primär utspädningsluft som passerat uppsamlingsanordning för bakgrundspartiklar

Md

=

massan (mg) av de uppsamlade bakgrundspartiklarna från den primära utspädningsluften

DF

=

utspädningsfaktor bestämd enligt punkt 2.2.3.1.1

2.2.5.2

Faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

Eftersom partikelformiga utsläpp från dieselmotorer beror på omgivande luftförhållanden, skall partikelkoncentrationen korrigeras för omgivande luftfuktighet med hjälp av faktorn Kp enligt följande formel:

Formula

där

Ha

=

inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

Formula

där:

Ra

:

inloppsluftens relativa fuktighet (%)

pa

:

mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

pB

:

atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: H a kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

2.2.5.3

Beräkning av specifika utsläpp

Partikelutsläppet (g/kWh) beräknas på följande sätt:

PT = M PT × K p / W act

där

Wact = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III.”

9.

Följande tillägg skall läggas till:

”

TILLÄGG 4

DYNAMOMETERTABELL FÖR NRTC-PROV

Tid (s)

Normalt Varvtal (%)

Normalt Vrid-moment (%)

1

0

0

2

0

0

3

0

0

4

0

0

5

0

0

6

0

0

7

0

0

8

0

0

9

0

0

10

0

0

11

0

0

12

0

0

13

0

0

14

0

0

15

0

0

16

0

0

17

0

0

18

0

0

19

0

0

20

0

0

21

0

0

22

0

0

23

0

0

24

1

3

25

1

3

26

1

3

27

1

3

28

1

3

29

1

3

30

1

6

31

1

6

32

2

1

33

4

13

34

7

18

35

9

21

36

17

20

37

33

42

38

57

46

39

44

33

40

31

0

41

22

27

42

33

43

43

80

49

44

105

47

45

98

70

46

104

36

47

104

65

48

96

71

49

101

62

50

102

51

51

102

50

52

102

46

53

102

41

54

102

31

55

89

2

56

82

0

57

47

1

58

23

1

59

1

3

60

1

8

61

1

3

62

1

5

63

1

6

64

1

4

65

1

4

66

0

6

67

1

4

68

9

21

69

25

56

70

64

26

71

60

31

72

63

20

73

62

24

74

64

8

75

58

44

76

65

10

77

65

12

78

68

23

79

69

30

80

71

30

81

74

15

82

71

23

83

73

20

84

73

21

85

73

19

86

70

33

87

70

34

88

65

47

89

66

47

90

64

53

91

65

45

92

66

38

93

67

49

94

69

39

95

69

39

96

66

42

97

71

29

98

75

29

99

72

23

100

74

22

101

75

24

102

73

30

103

74

24

104

77

6

105

76

12

106

74

39

107

72

30

108

75

22

109

78

64

110

102

34

111

103

28

112

103

28

113

103

19

114

103

32

115

104

25

116

103

38

117

103

39

118

103

34

119

102

44

120

103

38

121

102

43

122

103

34

123

102

41

124

103

44

125

103

37

126

103

27

127

104

13

128

104

30

129

104

19

130

103

28

131

104

40

132

104

32

133

101

63

134

102

54

135

102

52

136

102

51

137

103

40

138

104

34

139

102

36

140

104

44

141

103

44

142

104

33

143

102

27

144

103

26

145

79

53

146

51

37

147

24

23

148

13

33

149

19

55

150

45

30

151

34

7

152

14

4

153

8

16

154

15

6

155

39

47

156

39

4

157

35

26

158

27

38

159

43

40

160

14

23

161

10

10

162

15

33

163

35

72

164

60

39

165

55

31

166

47

30

167

16

7

168

0

6

169

0

8

170

0

8

171

0

2

172

2

17

173

10

28

174

28

31

175

33

30

176

36

0

177

19

10

178

1

18

179

0

16

180

1

3

181

1

4

182

1

5

183

1

6

184

1

5

185

1

3

186

1

4

187

1

4

188

1

6

189

8

18

190

20

51

191

49

19

192

41

13

193

31

16

194

28

21

195

21

17

196

31

21

197

21

8

198

0

14

199

0

12

200

3

8

201

3

22

202

12

20

203

14

20

204

16

17

205

20

18

206

27

34

207

32

33

208

41

31

209

43

31

210

37

33

211

26

18

212

18

29

213

14

51

214

13

11

215

12

9

216

15

33

217

20

25

218

25

17

219

31

29

220

36

66

221

66

40

222

50

13

223

16

24

224

26

50

225

64

23

226

81

20

227

83

11

228

79

23

229

76

31

230

68

24

231

59

33

232

59

3

233

25

7

234

21

10

235

20

19

236

4

10

237

5

7

238

4

5

239

4

6

240

4

6

241

4

5

242

7

5

243

16

28

244

28

25

245

52

53

246

50

8

247

26

40

248

48

29

249

54

39

250

60

42

251

48

18

252

54

51

253

88

90

254

103

84

255

103

85

256

102

84

257

58

66

258

64

97

259

56

80

260

51

67

261

52

96

262

63

62

263

71

6

264

33

16

265

47

45

266

43

56

267

42

27

268

42

64

269

75

74

270

68

96

271

86

61

272

66

0

273

37

0

274

45

37

275

68

96

276

80

97

277

92

96

278

90

97

279

82

96

280

94

81

281

90

85

282

96

65

283

70

96

284

55

95

285

70

96

286

79

96

287

81

71

288

71

60

289

92

65

290

82

63

291

61

47

292

52

37

293

24

0

294

20

7

295

39

48

296

39

54

297

63

58

298

53

31

299

51

24

300

48

40

301

39

0

302

35

18

303

36

16

304

29

17

305

28

21

306

31

15

307

31

10

308

43

19

309

49

63

310

78

61

311

78

46

312

66

65

313

78

97

314

84

63

315

57

26

316

36

22

317

20

34

318

19

8

319

9

10

320

5

5

321

7

11

322

15

15

323

12

9

324

13

27

325

15

28

326

16

28

327

16

31

328

15

20

329

17

0

330

20

34

331

21

25

332

20

0

333

23

25

334

30

58

335

63

96

336

83

60

337

61

0

338

26

0

339

29

44

340

68

97

341

80

97

342

88

97

343

99

88

344

102

86

345

100

82

346

74

79

347

57

79

348

76

97

349

84

97

350

86

97

351

81

98

352

83

83

353

65

96

354

93

72

355

63

60

356

72

49

357

56

27

358

29

0

359

18

13

360

25

11

361

28

24

362

34

53

363

65

83

364

80

44

365

77

46

366

76

50

367

45

52

368

61

98

369

61

69

370

63

49

371

32

0

372

10

8

373

17

7

374

16

13

375

11

6

376

9

5

377

9

12

378

12

46

379

15

30

380

26

28

381

13

9

382

16

21

383

24

4

384

36

43

385

65

85

386

78

66

387

63

39

388

32

34

389

46

55

390

47

42

391

42

39

392

27

0

393

14

5

394

14

14

395

24

54

396

60

90

397

53

66

398

70

48

399

77

93

400

79

67

401

46

65

402

69

98

403

80

97

404

74

97

405

75

98

406

56

61

407

42

0

408

36

32

409

34

43

410

68

83

411

102

48

412

62

0

413

41

39

414

71

86

415

91

52

416

89

55

417

89

56

418

88

58

419

78

69

420

98

39

421

64

61

422

90

34

423

88

38

424

97

62

425

100

53

426

81

58

427

74

51

428

76

57

429

76

72

430

85

72

431

84

60

432

83

72

433

83

72

434

86

72

435

89

72

436

86

72

437

87

72

438

88

72

439

88

71

440

87

72

441

85

71

442

88

72

443

88

72

444

84

72

445

83

73

446

77

73

447

74

73

448

76

72

449

46

77

450

78

62

451

79

35

452

82

38

453

81

41

454

79

37

455

78

35

456

78

38

457

78

46

458

75

49

459

73

50

460

79

58

461

79

71

462

83

44

463

53

48

464

40

48

465

51

75

466

75

72

467

89

67

468

93

60

469

89

73

470

86

73

471

81

73

472

78

73

473

78

73

474

76

73

475

79

73

476

82

73

477

86

73

478

88

72

479

92

71

480

97

54

481

73

43

482

36

64

483

63

31

484

78

1

485

69

27

486

67

28

487

72

9

488

71

9

489

78

36

490

81

56

491

75

53

492

60

45

493

50

37

494

66

41

495

51

61

496

68

47

497

29

42

498

24

73

499

64

71

500

90

71

501

100

61

502

94

73

503

84

73

504

79

73

505

75

72

506

78

73

507

80

73

508

81

73

509

81

73

510

83

73

511

85

73

512

84

73

513

85

73

514

86

73

515

85

73

516

85

73

517

85

72

518

85

73

519

83

73

520

79

73

521

78

73

522

81

73

523

82

72

524

94

56

525

66

48

526

35

71

527

51

44

528

60

23

529

64

10

530

63

14

531

70

37

532

76

45

533

78

18

534

76

51

535

75

33

536

81

17

537

76

45

538

76

30

539

80

14

540

71

18

541

71

14

542

71

11

543

65

2

544

31

26

545

24

72

546

64

70

547

77

62

548

80

68

549

83

53

550

83

50

551

83

50

552

85

43

553

86

45

554

89

35

555

82

61

556

87

50

557

85

55

558

89

49

559

87

70

560

91

39

561

72

3

562

43

25

563

30

60

564

40

45

565

37

32

566

37

32

567

43

70

568

70

54

569

77

47

570

79

66

571

85

53

572

83

57

573

86

52

574

85

51

575

70

39

576

50

5

577

38

36

578

30

71

579

75

53

580

84

40

581

85

42

582

86

49

583

86

57

584

89

68

585

99

61

586

77

29

587

81

72

588

89

69

589

49

56

590

79

70

591

104

59

592

103

54

593

102

56

594

102

56

595

103

61

596

102

64

597

103

60

598

93

72

599

86

73

600

76

73

601

59

49

602

46

22

603

40

65

604

72

31

605

72

27

606

67

44

607

68

37

608

67

42

609

68

50

610

77

43

611

58

4

612

22

37

613

57

69

614

68

38

615

73

2

616

40

14

617

42

38

618

64

69

619

64

74

620

67

73

621

65

73

622

68

73

623

65

49

624

81

0

625

37

25

626

24

69

627

68

71

628

70

71

629

76

70

630

71

72

631

73

69

632

76

70

633

77

72

634

77

72

635

77

72

636

77

70

637

76

71

638

76

71

639

77

71

640

77

71

641

78

70

642

77

70

643

77

71

644

79

72

645

78

70

646

80

70

647

82

71

648

84

71

649

83

71

650

83

73

651

81

70

652

80

71

653

78

71

654

76

70

655

76

70

656

76

71

657

79

71

658

78

71

659

81

70

660

83

72

661

84

71

662

86

71

663

87

71

664

92

72

665

91

72

666

90

71

667

90

71

668

91

71

669

90

70

670

90

72

671

91

71

672

90

71

673

90

71

674

92

72

675

93

69

676

90

70

677

93

72

678

91

70

679

89

71

680

91

71

681

90

71

682

90

71

683

92

71

684

91

71

685

93

71

686

93

68

687

98

68

688

98

67

689

100

69

690

99

68

691

100

71

692

99

68

693

100

69

694

102

72

695

101

69

696

100

69

697

102

71

698

102

71

699

102

69

700

102

71

701

102

68

702

100

69

703

102

70

704

102

68

705

102

70

706

102

72

707

102

68

708

102

69

709

100

68

710

102

71

711

101

64

712

102

69

713

102

69

714

101

69

715

102

64

716

102

69

717

102

68

718

102

70

719

102

69

720

102

70

721

102

70

722

102

62

723

104

38

724

104

15

725

102

24

726

102

45

727

102

47

728

104

40

729

101

52

730

103

32

731

102

50

732

103

30

733

103

44

734

102

40

735

103

43

736

103

41

737

102

46

738

103

39

739

102

41

740

103

41

741

102

38

742

103

39

743

102

46

744

104

46

745

103

49

746

102

45

747

103

42

748

103

46

749

103

38

750

102

48

751

103

35

752

102

48

753

103

49

754

102

48

755

102

46

756

103

47

757

102

49

758

102

42

759

102

52

760

102

57

761

102

55

762

102

61

763

102

61

764

102

58

765

103

58

766

102

59

767

102

54

768

102

63

769

102

61

770

103

55

771

102

60

772

102

72

773

103

56

774

102

55

775

102

67

776

103

56

777

84

42

778

48

7

779

48

6

780

48

6

781

48

7

782

48

6

783

48

7

784

67

21

785

105

59

786

105

96

787

105

74

788

105

66

789

105

62

790

105

66

791

89

41

792

52

5

793

48

5

794

48

7

795

48

5

796

48

6

797

48

4

798

52

6

799

51

5

800

51

6

801

51

6

802

52

5

803

52

5

804

57

44

805

98

90

806

105

94

807

105

100

808

105

98

809

105

95

810

105

96

811

105

92

812

104

97

813

100

85

814

94

74

815

87

62

816

81

50

817

81

46

818

80

39

819

80

32

820

81

28

821

80

26

822

80

23

823

80

23

824

80

20

825

81

19

826

80

18

827

81

17

828

80

20

829

81

24

830

81

21

831

80

26

832

80

24

833

80

23

834

80

22

835

81

21

836

81

24

837

81

24

838

81

22

839

81

22

840

81

21

841

81

31

842

81

27

843

80

26

844

80

26

845

81

25

846

80

21

847

81

20

848

83

21

849

83

15

850

83

12

851

83

9

852

83

8

853

83

7

854

83

6

855

83

6

856

83

6

857

83

6

858

83

6

859

76

5

860

49

8

861

51

7

862

51

20

863

78

52

864

80

38

865

81

33

866

83

29

867

83

22

868

83

16

869

83

12

870

83

9

871

83

8

872

83

7

873

83

6

874

83

6

875

83

6

876

83

6

877

83

6

878

59

4

879

50

5

880

51

5

881

51

5

882

51

5

883

50

5

884

50

5

885

50

5

886

50

5

887

50

5

888

51

5

889

51

5

890

51

5

891

63

50

892

81

34

893

81

25

894

81

29

895

81

23

896

80

24

897

81

24

898

81

28

899

81

27

900

81

22

901

81

19

902

81

17

903

81

17

904

81

17

905

81

15

906

80

15

907

80

28

908

81

22

909

81

24

910

81

19

911

81

21

912

81

20

913

83

26

914

80

63

915

80

59

916

83

100

917

81

73

918

83

53

919

80

76

920

81

61

921

80

50

922

81

37

923

82

49

924

83

37

925

83

25

926

83

17

927

83

13

928

83

10

929

83

8

930

83

7

931

83

7

932

83

6

933

83

6

934

83

6

935

71

5

936

49

24

937

69

64

938

81

50

939

81

43

940

81

42

941

81

31

942

81

30

943

81

35

944

81

28

945

81

27

946

80

27

947

81

31

948

81

41

949

81

41

950

81

37

951

81

43

952

81

34

953

81

31

954

81

26

955

81

23

956

81

27

957

81

38

958

81

40

959

81

39

960

81

27

961

81

33

962

80

28

963

81

34

964

83

72

965

81

49

966

81

51

967

80

55

968

81

48

969

81

36

970

81

39

971

81

38

972

80

41

973

81

30

974

81

23

975

81

19

976

81

25

977

81

29

978

83

47

979

81

90

980

81

75

981

80

60

982

81

48

983

81

41

984

81

30

985

80

24

986

81

20

987

81

21

988

81

29

989

81

29

990

81

27

991

81

23

992

81

25

993

81

26

994

81

22

995

81

20

996

81

17

997

81

23

998

83

65

999

81

54

1000

81

50

1001

81

41

1002

81

35

1003

81

37

1004

81

29

1005

81

28

1006

81

24

1007

81

19

1008

81

16

1009

80

16

1010

83

23

1011

83

17

1012

83

13

1013

83

27

1014

81

58

1015

81

60

1016

81

46

1017

80

41

1018

80

36

1019

81

26

1020

86

18

1021

82

35

1022

79

53

1023

82

30

1024

83

29

1025

83

32

1026

83

28

1027

76

60

1028

79

51

1029

86

26

1030

82

34

1031

84

25

1032

86

23

1033

85

22

1034

83

26

1035

83

25

1036

83

37

1037

84

14

1038

83

39

1039

76

70

1040

78

81

1041

75

71

1042

86

47

1043

83

35

1044

81

43

1045

81

41

1046

79

46

1047

80

44

1048

84

20

1049

79

31

1050

87

29

1051

82

49

1052

84

21

1053

82

56

1054

81

30

1055

85

21

1056

86

16

1057

79

52

1058

78

60

1059

74

55

1060

78

84

1061

80

54

1062

80

35

1063

82

24

1064

83

43

1065

79

49

1066

83

50

1067

86

12

1068

64

14

1069

24

14

1070

49

21

1071

77

48

1072

103

11

1073

98

48

1074

101

34

1075

99

39

1076

103

11

1077

103

19

1078

103

7

1079

103

13

1080

103

10

1081

102

13

1082

101

29

1083

102

25

1084

102

20

1085

96

60

1086

99

38

1087

102

24

1088

100

31

1089

100

28

1090

98

3

1091

102

26

1092

95

64

1093

102

23

1094

102

25

1095

98

42

1096

93

68

1097

101

25

1098

95

64

1099

101

35

1100

94

59

1101

97

37

1102

97

60

1103

93

98

1104

98

53

1105

103

13

1106

103

11

1107

103

11

1108

103

13

1109

103

10

1110

103

10

1111

103

11

1112

103

10

1113

103

10

1114

102

18

1115

102

31

1116

101

24

1117

102

19

1118

103

10

1119

102

12

1120

99

56

1121

96

59

1122

74

28

1123

66

62

1124

74

29

1125

64

74

1126

69

40

1127

76

2

1128

72

29

1129

66

65

1130

54

69

1131

69

56

1132

69

40

1133

73

54

1134

63

92

1135

61

67

1136

72

42

1137

78

2

1138

76

34

1139

67

80

1140

70

67

1141

53

70

1142

72

65

1143

60

57

1144

74

29

1145

69

31

1146

76

1

1147

74

22

1148

72

52

1149

62

96

1150

54

72

1151

72

28

1152

72

35

1153

64

68

1154

74

27

1155

76

14

1156

69

38

1157

66

59

1158

64

99

1159

51

86

1160

70

53

1161

72

36

1162

71

47

1163

70

42

1164

67

34

1165

74

2

1166

75

21

1167

74

15

1168

75

13

1169

76

10

1170

75

13

1171

75

10

1172

75

7

1173

75

13

1174

76

8

1175

76

7

1176

67

45

1177

75

13

1178

75

12

1179

73

21

1180

68

46

1181

74

8

1182

76

11

1183

76

14

1184

74

11

1185

74

18

1186

73

22

1187

74

20

1188

74

19

1189

70

22

1190

71

23

1191

73

19

1192

73

19

1193

72

20

1194

64

60

1195

70

39

1196

66

56

1197

68

64

1198

30

68

1199

70

38

1200

66

47

1201

76

14

1202

74

18

1203

69

46

1204

68

62

1205

68

62

1206

68

62

1207

68

62

1208

68

62

1209

68

62

1210

54

50

1211

41

37

1212

27

25

1213

14

12

1214

0

0

1215

0

0

1216

0

0

1217

0

0

1218

0

0

1219

0

0

1220

0

0

1221

0

0

1222

0

0

1223

0

0

1224

0

0

1225

0

0

1226

0

0

1227

0

0

1228

0

0

1229

0

0

1230

0

0

1231

0

0

1232

0

0

1233

0

0

1234

0

0

1235

0

0

1236

0

0

1237

0

0

1238

0

0

Nedan återges dynamometertabellen för NRTC-prov i diagramform.

Image

Tillägg 5

Beständighetskrav

1.   UTSLÄPPSBESTÄNDIGHETSPERIOD OCH FÖRSÄMRINGSFAKTORER

Detta tillägg gäller endast förbränningsmotorer med kompressionständning under stegen III A, III B och IV.

1.1

Tillverkarna skall fastställa en försämringsfaktor (DF) för varje reglerad förorening och för varje motorfamilj som berörs av stegen III A och III B. Denna försämringsfaktor skall användas vid typgodkännandet och vid prov som utförs under tillverkningsprocessen.

1.1.1

Prov för fastställande av försämringsfaktorer skall utföras på följande sätt:

1.1.1.1

Tillverkaren skall utföra beständighetsprov genom att ackumulera motordriftstid enligt ett provschema som är grundat på god branschpraxis och som återspeglar typisk försämring av utsläppsprestanda vid normal motordrift. Beständighetsprovtiden bör normalt motsvara åtminstone en kvart av utsläppsbeständighetsperioden (EDP).

Driftstid kan ackumuleras genom att man kör motorn i en dynamometerprovbädd eller genom normalt bruk. Man kan påskynda beständighetsprovet genom att utföra provschemat för driftstidsackumulering med en högre belastningsfaktor än vad som förekommer vid normalt bruk. Faktorn för hur mycket provet påskyndas, dvs. förhållandet mellan antalet beständighetsprovtimmar och motsvarande antal EDP-timmar, skall tillverkaren fastställa enligt god branschpraxis.

Under beständighetsprovet får komponenter som påverkar utsläppen varken underhållas eller bytas ut utom enligt det rutinmässiga serviceschema som rekommenderas av tillverkaren.

Tillverkaren skall enligt god branschpraxis välja den provmotor, de underordnade system och de komponenter som skall användas för fastställande av försämringsfaktorer för avgasutsläppen från en motorfamilj eller från motorfamiljer med tekniskt likvärdiga utsläppskontrollsystem. Ett kriterium för provmotorn är att den skall ha samma utsläppsförsämringsegenskaper som de motorfamiljer på vilka de resulterande försämringsfaktorerna kommer att tillämpas vid certifieringen. Motorer som skiljer sig ifråga om cylinderdiameter och slaglängd, konfiguration, luftsystem och bränslesystem kan anses vara likvärdiga i fråga om utsläppsförsämringsegenskaper, om det finns rimliga tekniska skäl för detta.

Andra tillverkares försämringsfaktorer får tillämpas, om man rimligen kan utgå från teknisk likvärdighet i fråga om försämrade utsläppsprestanda och om proven bevisligen utförts enligt gällande krav.

Utsläppsprovningen skall utföras i enlighet med förfarandena i detta direktiv efter inkörning av provmotorn dels före driftstidsackumuleringen, dels efter avslutat beständighetsprov. Man kan också utföra utsläppsprovning i intervaller under beständighetsprovets driftstidsackumulering för att fastställa försämringstrenden.

1.1.1.2

Beständighetsprov eller utsläppsprov för fastställande av försämringsegenskaper behöver inte bevittnas av godkännandemyndigheten.

1.1.1.3

Fastställande av försämringsfaktorer på grundval av beständighetsprov

Additiv försämringsfaktor definieras som det värde som erhålls genom att utsläppsvärdet vid EDP:s början subtraheras från utsläppsvärdet vid EDP:s slut.

Multiplikativ försämringsfaktor definieras som utsläppsvärdet vid EDP:s slut delat med utsläppsvärdet vid EDP:s början.

För varje förorening som omfattas av lagstiftningen skall särskilda försämringsfaktorer fastställas. En additiv försämringsfaktor för NOx+HC-normen fastställs genom att man summerar föroreningarnas försämringsvärden, utan hinder av att en förorenings negativa försämringsvärde inte får kompensera för de andras försämring. För att erhålla en multiplikativ försämringsfaktor för NOx+HC fastställer och tillämpar man skilda försämringsfaktorer för HC och NOx vid beräkningen av de försämrade utsläppsnivåerna utifrån provresultaten, innan man kombinerar de resulterande försämringsvärdena för NOx och HC för att se om normen uppfylls.

Om provet inte utförs för hela EDP, fastställs utsläppsvärdena vid EDP:s slut genom att man extrapolerar den aktuella provperiodens utsläppsförsämringstrend till hela EDP.

Om man registrerat periodiska utsläppsprovresultat under beständighetsprovets driftstidsackumulering, skall man tillämpa statistiska standardförfaranden för databehandling enligt god praxis för att fastställa utsläppsnivåerna vid EDP:s slut. Statistisk signifikanstestning kan tillämpas vid fastställandet av de slutliga utsläppsvärdena.

Om beräkningen ger ett värde under 1,00 för en multiplikativ försämringsfaktor, eller under 0,00 för en additiv försämringsfaktor, skall försämringsfaktorn vara 1,0 respektive 0,00.

1.1.1.4

Med godkännandemyndighetens godkännande får tillverkaren använda försämringsfaktorer som fastställts på grundval av resultaten från sådana beständighetsprov som utförts för att erhålla försämringsfaktorer för certifieringen av motorer med kompressionständning för tunga fordon. Detta skall tillåtas, om det föreligger teknisk likvärdighet mellan provmotorn för vägfordonssektorn och den motorfamilj för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg på vilken försämringsfaktorerna tillämpas vid certifieringen. EDP-värdena enligt punkt 2 skall läggas till grund för beräkningen av försämringsfaktorer på grund av resultaten från utsläppsbeständighetsprov för vägfordon.

1.1.1.5

Om en motorfamilj bygger på etablerad teknik, får man använda en analys som bygger på god branschpraxis i stället för att utföra prov för att fastställa en försämringsfaktor för motorfamiljen ifråga, förutsatt att detta godkänts av godkännandemyndigheten.

1.2

Uppgifter om försämringsfaktorer i ansökan om godkännande

1.2.1

I ansökan om certifiering av en motorfamilj avseende motorer med kompressionständning utan efterbehandlingsutrustning skall man för varje förorening uppge de additiva försämringsfaktorerna.

1.2.2

I ansökan om certifiering av en motorfamilj avseende motorer med kompressionständning med efterbehandlingsutrustning skall man för varje förorening uppge de multiplikativa försämringsfaktorerna.

1.2.3

Tillverkaren skall på begäran tillhandahålla godkännandemyndigheten de uppgifter som krävs för att styrka försämringsfaktorerna. Sådana uppgifter är normalt resultaten från utsläppsproven, provschemat för driftstidsackumulering, underhållsrutiner och, i tillämpliga fall, information för att styrka bedömningen av teknisk likvärdighet enligt god branschpraxis.

2.   UTSLÄPPSBESTÄNDIGHETSPERIODER FÖR STEG III A-, III B- OCH IV-MOTORER

2.1

Tillverkarna skall tillämpa de utsläppsbeständighetsperioder som anges i tabell 1 nedan.

Tabell 1: Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (EDP) för steg III A-, III B- och IV-motorer— med kompressionständning (timmar)

Kategori (effektklass)

Livslängd (timmar)

EDP

≤ 37 kW

(motorer med konstant varvtal)

3 000

≤ 37 kW

(motorer med icke konstant varvtal)

5 000

> 37 kW

8 000

Motorer för fartyg i inlandssjöfart

10 000

Motorvagnsmotorer

10 000
”

3.   BILAGA V SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

1.

Rubriken skall ersättas med följande:

”TEKNISKA EGENSKAPER HOS DET REFERENSBRÄNSLE SOM SKALL ANVÄNDAS FÖR GODKÄNNANDEPROV OCH FÖR PRODUKTIONSKONTROLL

REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEGEN I OCH II SAMT MOTORER I FARTYG I INLANDSSJÖFART”

2.

Följande text skall införas efter tabellen om referensbränsle för diesel:

”REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEG III A

Parameter

Enhet

Gränsvärde (10)

Provmetod

Minimum

Maximum

Cetantal (11)

 

52

54,0

EN-ISO 5165

Densitet vid 15 °C

kg/m3

833

837

EN-ISO 3675

Destillation:

 

 

 

 

50 %-punkt

°C

245

—

EN-ISO 3405

95 %-punkt

°C

345

350

EN-ISO 3405

— Slutlig kokpunkt

°C

—

370

EN-ISO 3405

Antändningstemperatur

°C

55

—

EN 22719

CFPPP

°C

—

-5

EN 116

Viskositet vid 40 °C

mm2/s

2,5

3,5

EN-ISO 3104

Polycykliska aromatiska kolväten

% m/m

3,0

6,0

IP 391

Svavelhalt (12)

mg/kg

—

300

ASTM D 5453

Kopparkorrosion

 

—

klass 1

EN-ISO 2160

Conradson carbon residue (10 % DR)

% m/m

—

0,2

EN-ISO 10370

Askhalt

% m/m

—

0,01

EN-ISO 6245

Vattenhalt

% m/m

—

0,05

EN-ISO 12937

Neutralisering (stark syra)

mg KOH/g

—

0,02

ASTM D 974

Oxideringsstabilitet (13)

mg/ml

—

0,025

EN-ISO 12205


REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEG III B OCH IV

Parameter

Enhet

Gränsvärden (14)

Provningsmetod

Minimum

Maximum

Cetantal (15)

 

 

54,0

EN-ISO 5165

Densitet vid 15 °C

kg/m3

833

837

EN-ISO 3675

Destillering:

 

 

 

 

till 50 %-punkten

°C

245

—

EN-ISO 3405

till 95 %-punkten

°C

345

350

EN-ISO 3405

— Slutkokpunkt

°C

—

370

EN-ISO 3405

Flampunkt

°C

55

—

EN 22719

Filtrerbarhet i kyla

°C

—

-5

EN 116

Viskositet vid 40 °C

mm2/s

2,3

3,3

EN-ISO 3104

Polyaromatiska kolväten

% m/m

3,0

6,0

IP 391

Svavelhalt (16)

mg/kg

—

10

ASTM D 5453

Kopparkorrosion

 

—

class 1

EN-ISO 2160

Koksrester enligt Conradson (10 % DR)

% m/m

—

0,2

EN-ISO 10370

Askhalt

% m/m

—

0,01

EN-ISO 6245

Vattenhalt

% m/m

—

0,02

EN-ISO 12937

Neutralisationstal (stark syra)

mg KOH/g

—

0,02

ASTM D 974

Oxidationsstabilitet (17)

mg/ml

—

0,025

EN-ISO 12205

Smörjförmåga (HFRR, wear scar diameter vid 60 °C)

μm

—

400

CEC F-06-A-96

FAME

förbjudet
”

4.   BILAGA VII SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

TILLÄGG 1 SKALL ERSÄTTAS MED FÖLJANDE:

”Tillägg 1

PROVRESULTAT FÖR FÖRBRÄNNINGSMOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING

PROVRESULTAT

1.

UPPLYSNINGAR OM UTFÄRANDET AV NRSC-PROVET (18)

1.1

Referensbränsle som använts vid provet

1.1.1.

Cetantal:

1.1.2.

Svavelhalt:

1.1.3.

Densitet:

1.2

Smörjmedel

1.2.1

Fabrikat:

1.2.2.

Typ(er):

(om smörjmedel och olja blandas, ange procentuell andel olja i blandningen)

1.3

Motordrivna komponenter (i förekommande fall)

1.3.1

Förteckning och identifieringsuppgifter:

1.3.2

Upptagen effekt vid olika motorvarvtal (enligt uppgift från tillverkaren):

 

Upptagen effekt PAE (kW) vid olika motorvarvtal (19) med beaktande av tillägg 3 till denna bilaga

Komponent

Mellanvarvtal

(om tillämpligt)

Nominellt varvtal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt:

 

 

1.4

Motordata

1.4.1

Motorvarvtal

Tomgång: min-1

Mellanvarvtal: min-1

Nominellt varvtal: min-1

1.4.2

Motoreffekt (20)

 

Effektinställning (kW) vid olika motorvarvtal

Villkor

Mellanvarvtal

(om tillämpligt)

Nominellt varvtal

Maximal uppmätt effekt vid prov (PM)

(kW) (a)

 

 

Total effekt upptagen av motordrivna komponenter enligt avsnitt 1.3.2 i detta tillägg eller avsnitt 3.1 i bilaga III (PAE)

(kW) (b)

 

 

Motorns nettoeffekt enligt avsnitt 2.4 i bilaga I (kW) (c)

 

 

c = a + b

 

 

1.5

Utsläppsnivåer

1.5.1

Dynamometerinställning (kW)

 

Dynamometerinställning (kW) vid olika motorvarvtal

Procentuell belastning

Mellanvarvtal

(om tillämpligt)

Nominellt varvtal

10 (om tillämpligt)

 

 

25 (om tillämpligt)

 

 

50

 

 

75

 

 

100

 

 

1.5.2

Utsläppsresultat från NRSC-provet:

CO: g/kWh

HC: g/kWh

NOx: g/kWh

NMHC+NOx: g/kWh

Partiklar: g/kWh

1.5.3

Provtagningssystem som använts för NRSC-provet:

1.5.3.1

Gasformiga utsläpp (21):

1.5.3.2

Partiklar (21):

1.5.3.2.1

Metod (22): Ett/flera filter

2.

UPPLYSNINGAR OM UTFÖRANDET AV NRTC-PROVET (23)

2.1

Utsläppsresultat från NRTC-provet:

CO: g/kWh

NMHC: g/kWh

NOx: g/kWh

Partiklar: g/kWh

NMHC+NOx: g/kWh

2.2

Provtagningssystem som använts för NRTC-provet:

Gasformiga utsläpp (24):

Partiklar (24):

Metod (25): Ett/flera filter”

5.   BILAGA XII SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

Följande punkter skall läggas till:

”3.

När det gäller motorkategorierna H, I och J (steg III A) och motorkategorierna K, L och M (steg III B) enligt definitionen i artikel 9.3, godkänns som likvärdiga med godkännanden enligt detta direktiv följande typgodkännanden och, där detta är tillämpligt, den godkännandemärkning som hör samman med dem:

3.1

Typgodkännanden enligt direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 99/96/EG, som överensstämmer med kraven för stegen B1, B2 eller C enligt artikel 2 och avsnitt 6.2.1 i bilaga I.

3.2

FN-ECE:s förordning 49 ändringsserie 03, som överensstämmer med kraven för stegen B1, B2 och C enligt punkt 5.2.”

(1)  Fotnot 1 skall ändras på följande sätt: Identisk med cykel C1 såsom den beskrivs i punkt 8.3.1.1 i standard ISO 8178—4: 2002(E).

(2)  Fotnot 2 skall ändras på följande sätt: Identisk med cykel D2 såsom den beskrivs i punkt 8.4.1 i standard ISO 8178-4: 2002(E).

(3)  Hjälpmotorer med konstant varvtal skall certifieras enligt ISO D2:s cykel. dvs. den 5-stegscykel för stationär drift som anges ovan i punkt 3.7.1.2, medan hjälpmotorer med varierande varvtal skall certifieras enligt ISO CI:s cykel, dvs. den 8-stegscykel som anges i punkt 3.7.1.1.

(4)  Identisk med E3-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i ISO 8178-4 2002 (E). De fyra stegen bygger på en genomsnittlig propellerkurva baserad på mätningar vid användning.

(5)  Identisk med E2-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i ISO 8178-4 2002 (E).

(6)  Identisk med cykel F i ISO 8178-4: 2002 (E).”

(7)  För NRSC- och NRTC-proven används samma kalibrering, utom när det gäller de krav som anges i punkterna 1.11 och 2.6.

(8)  Vad gäller NOx måste koncentrationen (NOxconc eller NOxconcc) multipliceras med KHNOx (faktor för fuktighetskorrigering av NOx enligt avsnitt 1.3.3) enligt följande: KHNOx × conc eller KHNOx × concc.

(9)  Partikelmassflödet PTmass måste multipliceras med Kp (faktor för fuktighetskorrigering för partiklar enligt avsnitt 1.4.1).

(10)  De värden som anges i specifikationerna är ’reella värden’. När gränsvärdena fastställts tillämpades ISO 4259 ’Petroleum products — Determination and application of precision data in relation to methods of test’ och när ett minimivärde fastställts har en minimidifferens på 2R över noll beaktats, när maximi- och minimivärden fastställts är minimidifferensen 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna mätning, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsleproducenten sikta på ett nollvärde i de fall då det stipulerade maximivärdet är 2R och på genomsnittsvärdet när maximi- och minimigränser anges. Om det blir nödvändigt att utreda om ett bränsle uppfyller kraven i specifikationerna skall ISO 4259 tillämpas.

(11)  Spannet för cetantalet överensstämmer inte med kraven på ett minimispann på 4R. Om en tvist uppstår mellan bränsleleverantören och bränslekonsumenten kan dock ISO 4259 användas för att lösa tvisten under förutsättning att likadana mätningar görs i tillräckligt antal för att nå nödvändig precision i stället för enstaka fastställanden.

(12)  Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används vid provningen skall anges.

(13)  Även om oxideringsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden blir begränsad. Leverantören bör rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd.

(14)  De värden som anges i specifikationerna är ’verkliga värden’. När gränsvärdena fastställts tillämpades ISO 4259 ’Petroleum products — Determination and application of precision data in relation to methods of test’ och när ett minimivärde fastställts har en minimidifferens på 2R över noll beaktats, när maximi- och minimivärden fastställts är minimidifferensen 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde, när det föreskrivna maximivärdet är 2R, och ett medelvärde, i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen, skall villkoren i SS-EN ISO 4259 tillämpas.

(15)  Intervallet för cetantalet stämmer inte med kravet på ett lägsta intervall på 4R. Om en tvist uppstår mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren, kan villkoren i ISO D 4259 användas för att lösa tvisten under förutsättning att tillräckligt många mätningar görs för att uppnå erforderlig precision, i stället för enstaka bestämningar.

(16)  Det verkliga svavelinnehållet i det bränsle som används i typ I-provet skall uppges.

(17)  Även om oxidationsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden är begränsad. Leverantören bör rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd.

(18)  Om flera huvudmotorer används, skall uppgifter lämnas för var och en av dessa.:

(19)  Får inte överstiga 10 % av den effekt som uppmäts vid provet.

(20)  Okorrigerad effekt mätt i enlighet med avsnitt 2.4 i bilaga I.

(21)  Ange figurens nummer enligt avsnitt 1 i bilaga VI.

(22)  Stryk det som inte är tillämpligt.

(23)  Om flera huvudmotorer används, skall uppgifter lämnas för var och en av dessa.:

(24)  Ange figurens nummer enligt avsnitt 1 i bilaga VI.

(25)  Stryk det som inte är tillämpligt.

BILAGA II

”Bilaga VI

ANALYS- OCH PROVTAGNINGSSYSTEM

1.   SYSTEM FÖR GAS- OCH PARTIKELPROVTAGNING

Figur nummer

Beskrivning

2

Avgasanalyssystem för outspädda avgaser

3

Avgasanalyssystem för utspädda avgaser

4

Delflöde, isokinetiskt flöde, sugfläktstyrning, delprovtagning

5

Delflöde, isokinetiskt flöde, tryckfläktstyrning, delprovtagning

6

Delflöde, CO2- eller NOx-kontroll, delprovtagning

7

Delflöde, CO2- och kolbalans, totalprovtagning

8

Delflöde, enkelt venturirör och koncentrationsmätning, delprovtagning

9

Delflöde, dubbla venturirör eller mynningar och koncentrationsmätning, delprovtagning

10

Delflöde, uppdelning på flera rör och koncentrationsmätning, delprovtagning

11

Delflöde, flödesreglering, totalprovtagning

12

Delflöde, flödesreglering, delprovtagning

13

Fullflöde, kolvpump eller venturirör för kritiskt flöde, delprovtagning

14

Partikelprovtagningssystem

15

Utspädningssystem för fullflödessystem

1.1   Bestämning av gasformiga utsläpp

Punkt 1.1.1 och figurerna 2 och 3 innehåller detaljerade beskrivningar av de rekommenderade provtagnings- och analyssystemen. Eftersom det finns flera möjliga konfigurationer som kan ge likvärdiga resultat, krävs inte exakt överensstämmelse med dessa figurer. Ytterligare komponenter, t.ex. instrument, ventiler, magnetventiler, pumpar och omkopplare får användas för att ge ytterligare information och samordna komponentsystemens funktioner. Andra komponenter, som i vissa system inte är nödvändiga för bibehållen noggrannhet, får uteslutas om detta sker på grundval av god branschpraxis.

1.1.1   Gasformiga beståndsdelar i avgaser — CO, CO2, HC, NOx

Här beskrivs ett analyssystem för bestämning av gasformiga utsläpp i outspädda eller utspädda avgaser som baseras på användningen av

—

en HFID-analysator för mätning av kolväten,

—

NDIR-analysatorer för mätning av kolmonoxid och koldioxid,

—

en HCLD-analysator eller likvärdig analysator för mätning av kväveoxider.

Vad gäller outspädda avgaser (se figur 2) får provet för samtliga beståndsdelar tas med en provtagningssond eller två provtagningssonder som placeras nära varandra och som inuti är delade för att leda till de olika analysatorerna. Försiktighet skall iakttas så att ingen kondens av beståndsdelar i avgaserna (inklusive vatten och svavelsyra) sker någonstans i analyssystemet.

Vad gäller utspädda avgaser (se figur 3) skall provet för kolväten tas med en annan provtagningssond än den som används för övriga beståndsdelar. Försiktighet skall iakttas så att ingen kondens av beståndsdelar i avgaserna (inklusive vatten och svavelsyra) sker någonstans i analyssystemet.

Figur 2

Flödesdiagram för avgasanalyssystem för CO, NOx och HC

Image

Figur 3

Flödesdiagram för avgasanalyssystem för utspädda avgaser för CO, CO2, NOx och HC

Image

Beskrivningar — figur 2 och 3

Allmänt:

Samtliga komponenter i provtagningsgasens bana skall hålla den temperatur som angetts för respektive system.

—

SP1 Provtagningssond för outspädda avgaser (endast figur 2)

En rak provtagningssond av rostfritt stål med flera hål och tillsluten ände rekommenderas. Innerdiametern får inte vara större än provtagningsledningens innerdiameter. Väggarnas tjocklek får inte överstiga 1 mm. Sonden skall ha minst tre hål i tre olika radialplan, med en sådan storlek att ungefär samma flöde för provtagning erhålls. Sonden skall täcka åtminstone 80 % av avgasrörets diameter.

—

SP2 Provtagningssond för HC i utspädda avgaser (endast figur 3)

Sonden skall

—

utgöra de första 254 till 762 millimetrarna av provtagningsledningen för kolväten (HSL3),

—

ha en innerdiameter på minst 5 mm,

—

monteras i utspädningstunneln DT (avsnitt 1.2.1.2) vid en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade (t.ex. ca. 10 tunneldiametrar bakom den punkt där avgaserna kommer in i utspädningstunneln),

—

befinna sig tillräckligt långt (radialt) från övriga sonder och tunnelns vägg för att inte påverkas av dödvatten eller virvlar,

—

värmas upp så att gasflödets temperatur stiger till 463 K (190 °C) ± 10 K vid utloppet ur sonden.

—

SP3 Provtagningssond för CO, CO2, NOx i utspädda avgaser (endast figur 3)

Sonden skall

—

befinna sig på samma plan som SP2,

—

befinna sig tillräckligt långt (radialt) från övriga sonder och tunnelns vägg för att inte påverkas av dödvatten eller virvlar,

—

värmas upp och isoleras över hela sin längd till en temperatur på minst 328 K (55 °C) så att kondens av vatten undviks.

—

HSL1 Uppvärmd provtagningsledning

Genom provtagningsledningen sker provtagning av gas från en enkel sond till delningspunkten/-punkterna och HC-analysatorn.

Provtagningsledningen skall

—

ha en innerdiameter på minst 5 mm och högst 13,5 mm,

—

vara gjord av rostfritt stål eller PTFE,

—

ha en väggtemperatur på 463 K (190 °C) ± 10 K, uppmätt i varje separat kontrollerad uppvärmd sektion, om avgastemperaturen vid provtagningssonden är högst 463 K (190 °C),

—

ha en väggtemperatur på över 453 K (180 °C), om avgastemperaturen vid provtagningssonden är högre än 463 K (190 °C),

—

hålla en gastemperatur på 463 K (190 °C) ± 10 K omedelbart före det uppvärmda filtret (F2) och HFID.

—

HSL2 Uppvärmd provtagningsledning för NOx

Provtagningsledningen skall

—

ha en väggtemperatur på 328—473 K (55—200 °C) fram till omvandlaren om kylbad används och fram till analysatorn om inget kylbad används,

—

vara gjord av rostfritt stål eller PTFE.

Eftersom provtagningsledningen behöver värmas upp endast för att förhindra kondens av vatten och svavelsyra, beror provtagningsledningens temperatur på svavelhalten i bränslet.

—

SL Provtagningsledning för CO (CO2)

Ledningen skall vara gjord av PTFE eller rostfritt stål. Den kan vara uppvärmd eller ouppvärmd.

—

BK Bakgrundssäck (valfritt; endast figur 3)

För mätning av bakgrundskoncentrationer.

—

BG Provtagningssäck (valfritt; endast figur 3 för CO och CO2)

För mätning av koncentration i proverna.

—

F1 Uppvärmt förfilter (valfritt)

Temperaturen skall vara samma som för HSL1.

—

F2 Uppvärmt filter

Filtret skall avlägsna eventuella fasta partiklar från gasprovet före analysatorn. Temperaturen skall vara samma som för HSL1. Filtret skall bytas ut vid behov.

—

P Uppvärmd provtagningspump

Pumpen skall värmas upp till den temperatur som HSL1 håller.

—

HC

Uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) för bestämning av kolväten. Temperaturen skall ligga på 453—473 K (180—200 °C).

—

CO, CO2

NDIR-analysatorer för bestämning av kolmonoxid och koldioxid.

—

NO2

(H)CLD-analysator för bestämning av väteoxider. Om en HCLD används skall den hållas vid en temperatur på 328—473 K (55—200 °C).

—

C Omvandlare

En omvandlare skall användas för katalytisk reduktion av NO2 till NO före analysen i CLD- eller HCLD-analysatorn.

—

B Kylbad

För nedkylning och kondensering av vatten från avgasprovet. Badet skall hållas vid en temperatur av 273—277 K (0—4 °C) med hjälp av is eller kylning. Kylbadet är valfritt, om analysatorn är fri från interferens av vattenånga enligt avsnitten 1.9.1 och 1.9.2 i tillägg 2 till bilaga III.

Det är inte tillåtet att avlägsna vatten från provet med hjälp av kemiska torkare.

—

T1, T2, T3 Temperaturmätare

För övervakning av gasflödets temperatur.

—

T4 Temperaturmätare

Temperaturen i NO2/NO-omvandlaren.

—

T5 Temperaturmätare

För övervakning av kylbadets temperatur.

—

G1, G2, G3 Tryckmätare

För mätning av trycket i provtagningsledningarna.

—

R1, R2 Tryckreglage

För reglering av luftens och bränslets respektive tryck för HFID-analysatorn.

—

R3, R4, R5 Tryckreglage

För reglering av trycket i provtagningsledningarna och flödet till analysatorerna.

—

FL1, FL2, FL3 Flödesmätare

För övervakning av provets bypassflöde.

—

FL4 till FL7 Flödesmätare (valfria)

För övervakning av flödet genom analysatorerna.

—

V1 till V6 Urvalsventiler

Ändamålsenligt ventilsystem för val av gasflöde (provgas, spänngas eller nollställningsgas) till analysatorerna.

—

V7, V8 Magnetventil

För förbiledning (bypass) runt NO2/NO-omvandlaren.

—

V9 Nålventil

För balansering av flödet genom NO2/NO-omvandlaren och bypassanordningen.

—

V10, V11 Nålventil

För reglering av flödena till analysatorerna.

—

V12, V13 Vippventil

För avtappning av kondens från kylbadet B.

—

V14 Urvalsventil

För val av provtagnings- eller bakgrundssäck.

1.2   Bestämning av partiklar

Avsnitten 1.2.1 och 1.2.2 samt figurerna 4 till 15 innehåller detaljerade beskrivningar av de rekommenderade utspädnings- och provtagningssystemen. Eftersom det finns flera möjliga konfigurationer som kan ge likvärdiga resultat, krävs inte exakt överensstämmelse med dessa figurer. Ytterligare komponenter, t.ex. instrument, ventiler, magnetventiler, pumpar och omkopplare får användas för att ge ytterligare information och samordna komponentsystemens funktioner. Andra komponenter, som i vissa system inte är nödvändiga för bibehållen noggrannhet, får uteslutas om detta sker på grundval av god branschpraxis.

1.2.1   Utspädningssystem

1.2.1.1   System med delflödesutspädning (figur 4 till 12) (1)

Här beskrivs ett utspädningssystem som är baserat på utspädning av en del av avgasflödet. Uppdelningen av avgasflödet och den därpå följande utspädningen kan göras med hjälp av olika typer av utspädningssystem. För den efterföljande insamlingen av partiklar kan alla de utspädda avgaserna eller endast en del av dessa ledas till partikelprovtagningssystemet (figur 14 i avsnitt 1.2.2). Den första metoden kallas totalprovtagning och den andra metoden delprovtagning.

Beräkningen av utspädningsfaktorn beror på vilken typ av system som används.

Följande typer rekommenderas:

—

Isokinetiska system (figur 4 och 5)

Med dessa system blir flödet till överföringsröret likvärdigt med huvudavgasflödet vad gäller gasens hastighet och/eller tryck, och därför krävs ett ostört och jämnt avgasflöde vid provtagningssonden. Detta uppnås vanligen med hjälp av en resonator och ett rakt inloppsrör framför provtagningspunkten. Delningsfaktorn beräknas sedan utifrån lätt mätbara värden, t.ex. rördiametrar. Det bör noteras att isokinesi endast används för att uppnå likvärdiga flödesförhållanden och inte för att uppnå likvärdig storleksfördelning. Det senare är normalt inte nödvändigt, eftersom partiklarna är tillräckligt små för att följa strömlinjerna.

—

Flödesreglerade system med koncentrationsmätning (figur 6 till 10)

Med dessa system tas ett prov från huvudavgasflödet genom anpassning av utspädningsluftens flöde och det totala flödet utspädda avgaser. Utspädningsfaktorn bestäms utifrån koncentrationen av spårgaser, t.ex. CO2 eller NOx, som finns naturligt i motoravgaserna. Koncentrationerna i de utspädda avgaserna och i utspädningsluften mäts, medan koncentrationen i de outspädda avgaserna antingen kan mätas direkt eller bestämmas utifrån bränsleflödet med hjälp av kolbalansformeln, om bränslets sammansättning är känd. Systemen kan styras med hjälp av den beräknade utspädningsfaktorn (figur 6 och 7) eller med hjälp av flödet till överföringsröret (figur 8, 9 och 10).

—

Flödesreglerade system med flödesmätning (figur 11 och 12)

Med dessa system tas ett prov från huvudavgasflödet genom att utspädningsluftens flöde och det totala flödet utspädda avgaser ställs in. Utspädningsfaktorn bestäms utifrån skillnaden mellan de två flödena. Korrekt kalibrering av flödesmätarna i förhållande till varandra är nödvändigt, eftersom de två flödenas relativa storlek kan medföra väsentliga fel vid högre utspädningsfaktorer. Flödesregleringen görs mycket enkelt genom att hålla flödet utspädda avgaser konstant och vid behov variera utspädningsluftens flöde.

För att det skall vara möjligt att utnyttja fördelarna med system med delflödesutspädning måste uppmärksamhet ägnas åt att undvika de potentiella problemen med förlust av partiklar i överföringsröret, så att det säkerställs att ett representativt prov tas från motoravgaserna, samt åt bestämning av delningsfaktorn.

I de beskrivna systemen uppmärksammas dessa kritiska områden.

Figur 4

System med delflödesutspädning och isokinetisk sond för delprovtagning (SB-styrning)

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom överföringsröret TT via den isokinetiska provtagningssonden ISP. Avgasernas differentialtryck mellan avgasröret och inloppet till sonden mäts med tryckgivaren DPT. Denna signal överförs till flödesregulatorn FC1 som styr sugfläkten SB, så att den håller ett differentialtryck på noll vid sondens spets. Under dessa förhållanden är avgashastigheten i EP och ISP densamma, och flödet genom ISP och TT utgör en konstant andel av avgasflödet. Delningsfaktorn bestäms utifrån EP:s och ISP:s tvärsnittsareor. Utspädningsluftens flöde mäts med flödesmätaren FM1. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån utspädningsluftens flöde och delningsfaktorn.

Figur 5

System med delflödesutspädning och isokinetisk sond för delprovtagning (PB-styrning)

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom överföringsröret TT via den isokinetiska provtagningssonden ISP. Avgasernas differentialtryck mellan avgasröret och inloppet till sonden mäts med tryckgivaren DPT. Denna signal överförs till flödesregulatorn FC1 som styr tryckfläkten PB, så att den håller ett differentialtryck på noll vid sondens spets. Detta görs genom att man tar en liten del av utspädningsluften, vars flöde redan har mätts med flödesmätaren FM1, och leder in den i TT med hjälp av ett tryckluftsmunstycke. Under dessa förhållanden är avgashastigheten i EP och ISP densamma, och flödet genom ISP och TT utgör en konstant andel av avgasflödet. Delningsfaktorn bestäms utifrån EP:s och ISP:s tvärsnittsareor. Utspädningsluften sugs genom DT med hjälp av sugfläkten SB, och flödet mäts med FM1 vid inloppet till DT. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån utspädningsluftens flöde och delningsfaktorn.

Figur 6

System med delflödesutspädning och mätning av CO2- eller NOx-koncentration genom delprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. Koncentrationerna av en spårgas (CO2 eller NOx) mäts i de outspädda och utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. Dessa signaler överförs till flödesregulatorn FC2 som styr antingen tryckfläkten PB eller sugfläkten SB så att den håller den önskade avgasdelnings- och utspädningsfaktorn i DT. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån spårgaskoncentrationerna i de outspädda avgaserna, de utspädda avgaserna och utspädningsluften.

Figur 7

System med delflödesutspädning, mätning av CO2-koncentration, kolbalans och totalprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. CO2-koncentrationerna mäts i de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. Signalerna för CO2 och bränsleflöde GFUEL överförs antingen till flödesregulatorn FC2 eller till flödesregulatorn FC3 i partikelprovtagningssystemet (se figur 14). FC2 styr tryckfläkten PB, medan FC3 styr partikelprovtagningssystemet (se figur 14), och därigenom anpassas flödena in i och ut ur systemet så att den önskade avgasdelnings- och utspädningsfaktorn bibehålls i DT. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån CO2-koncentrationerna och GFUEL med hjälp av antagandet om kolbalans.

Figur 8

System med delflödesutspädning, enkelt venturirör, koncentrationsmätning och delprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT på grund av det undertryck som åstadkoms av venturiröret VN i DT. Gasflödet genom TT beror på utjämningen av rörelseimpulsen i venturizonen och påverkas därför av gasens absoluta temperatur vid utloppet ur TT. Följaktligen är avgasdelningen vid ett visst tunnelflöde inte konstant, och utspädningsfaktorn vid låg belastning är något lägre än vid hög belastning. Koncentrationerna av spårgas (CO2 eller NOx) mäts i de outspädda och de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA, och utspädningsfaktorn beräknas utifrån de sålunda uppmätta värdena.

Figur 9

System med delflödesutspädning, dubbla venturirör eller dubbla munstycken, koncentrationsmätning och delprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT med hjälp av en flödesdelare som innehåller en uppsättning munstycken eller venturirör. Det första (FD1) är placerat i EP, det andra (FD2) i TT. Dessutom behövs det två tryckreglerventiler (PCV1 och PCV2) för att hålla avgasdelningen konstant genom att reglera mottrycket i EP och trycket i DT. PCV1 är placerad bakom SP i EP, PCV2 mellan tryckfläkten PB och DT. Spårgaskoncentrationerna (CO2 eller NOx) mäts i de outspädda och de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. De behövs för att kontrollera avgasdelningen och kan användas för att ställa in PCV1 och PCV2 för exakt reglering av delningen. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån spårgaskoncentrationerna.

Figur 10

System med delflödesutspädning, uppdelning på flera rör, koncentrationsmätning och delprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom överföringsröret TT med hjälp av flödesdelaren FD3, som består av ett antal rör med samma dimensioner (samma diameter, längd och bottenradie) som monterats i EP. Avgaserna genom ett av dessa rör leds till DT, och avgaserna genom resten av rören leds genom dämpningskammaren DC. Avgasdelningen bestäms alltså av det totala antalet rör. För konstant reglering av delningen krävs ett differentialtryck på noll mellan DC och utloppet från TT, och detta mäts med hjälp av differentialtryckgivaren DPT. Ett differentialtryck på noll åstadkoms genom att frisk luft sprutas in i DT vid utloppet ur TT. Spårgaskoncentrationerna (CO2 eller NOx) mäts i de outspädda och de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. De behövs för att kontrollera avgasdelningen och kan användas för att ställa in insprutningsluftens flöde för exakt reglering av delningen. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån spårgaskoncentrationerna.

Figur 11

System med delflödesutspädning, flödesreglering och totalprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. Det totala flödet genom tunneln ställs in med hjälp av flödesregulatorn FC3 och provtagningspumpen P i partikelprovtagningssystemet (se figur 16).

Utspädningsluftens flöde regleras med hjälp av flödesregulatorn FC2, som kan använda GEXH, GAIR eller GFUEL som styrsignaler för önskad avgasdelning. Provtagningsflödet in i DT utgörs av skillnaden mellan det totala flödet och utspädningsluftens flöde. Utspädningsluftens flöde mäts med hjälp av flödesmätaren FM1, det totala flödet med hjälp av flödesmätaren FM3 i partikelprovtagningssystemet (se figur 14). Utspädningsfaktorn beräknas utifrån dessa två flöden.

Figur 12

System med delflödesutspädning, flödesreglering och delprovtagning

Image

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. Avgasdelningen och flödet in i DT regleras med hjälp av flödesregulatorn FC2, som ställer in tryckfläktens (PB) och sugfläktens (SB) flöden (eller hastigheter). Detta är möjligt eftersom det prov som tas med hjälp av partikelprovtagningssystemet leds tillbaka in i DT. GEXH, GAIR eller GFUEL kan användas som styrsignaler för FC2. Utspädningsluftens flöde mäts med hjälp av flödesmätaren FM1, och det totala flödet med hjälp av flödesmätaren FM2. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån dessa två flöden.

Beskrivning — figur 4 till 12

—

EP Avgasrör

Avgasröret får vara isolerat. För att minska den termiska trögheten i avgasröret rekommenderas ett förhållande mellan tjocklek och diameter på högst 0,015.

Användandet av flexibla sektioner skall begränsas till ett förhållande mellan längd och diameter på högst 12. Antalet krökar skall minimeras för att minska tröghetsavsättning. Om systemet innehåller en provbäddsljuddämpare får även denna vara isolerad.

I isokinetiska system skall avgasröret vara fritt från böjar, krökar och diameterförändringar inom ett avstånd på minst 6 gånger rördiametern framför och 3 gånger rördiametern bakom sondens spets. Avgasernas hastighet i provtagningszonen skall vara högre än 10 m/s utom vid tomgång. Avgasernas tryckvariationer får inte överstiga ± 500 Pa i genomsnitt. Åtgärder som syftar till att minska tryckvariationerna på annat sätt än genom att använda ett komplett avgassystem (inklusive ljuddämpare och anordning för efterbehandling) får inte förändra motorns prestanda eller orsaka avsättning av partiklar.

I system utan isokinetiska sonder rekommenderas ett rakt rör med en längd av 6 gånger rördiametern framför och 3 gånger rördiametern bakom sondens spets.

—

SP Provtagningssond (figur 6 till 12)

Innerdiametern skall vara minst 4 mm. Förhållandet mellan avgasrörets och sondens diameter skall vara minst 4. Sonden skall utgöras av ett öppet rör vänt mot flödesriktningen längs med avgasrörets mittaxel, eller en sond med flera hål enligt beskrivningen under SP1 i avsnitt 1.1.1.

—

ISP Isokinetisk provtagningssond (figur 4 och 5)

Den isokinetiska provtagningssonden skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt på avgasrörets mittaxel där flödesförhållandena i EP föreligger, och den skall vara utformad för att ge ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Innerdiametern skall vara minst 12 mm.

Vid isokinetisk uppdelning av avgaserna behövs ett styrsystem som håller ett differentialtryck på noll mellan EP och ISP. Under dessa förhållanden är avgashastigheten i EP och ISP densamma, och massflödet genom ISP utgör en konstant andel av avgasflödet. ISP skall kopplas till en differentialtryckgivare. Styrningen för att ge ett differentialtryck på noll mellan EP och ISP görs genom hastighets- eller flödesreglering med hjälp av fläkt.

—

FD1, FD2 Flödesdelare (figur 9)

En uppsättning venturirör eller munstycken installeras i avgasröret EP respektive överföringsröret TT för att man ska få ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Ett styrsystem bestående av två tryckreglerventiler PCV1 och PCV2 behövs för proportionell delning genom reglering av trycket i EP och DT.

—

FD3 Flödesdelare (figur 10)

En uppsättning rör (flerrörsenhet) installeras i avgasröret EP för att man skall få ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Ett av rören leder in avgaser i utspädningstunneln DT, medan de övriga rören leder ut avgaser till en dämpningskammare DC. Rören skall ha samma dimensioner (samma diameter, längd och böjningsradie), så att avgasdelningen avgörs av det totala antalet rör. Ett styrsystem behövs för att man skall åstadkomma proportionell delning genom att hålla ett differentialtryck på noll mellan flerrörsenhetens utlopp i DC och TT:s utlopp. Under dessa förhållanden är avgasernas hastighet i EP och FD3 proportionella mot varandra, och flödet i TT utgör en konstant andel av avgasflödet. De två punkterna skall kopplas till en differentialtryckgivare DPT. Regleringen för att åstadkomma ett differentialtryck på noll görs med hjälp av flödesregulatorn FC1.

—

EGA Avgasanalysator (figur 6 till 10)

CO2- eller NOx-analysator kan användas (för kolbalansmetoden endast CO2-analysator). Analysatorerna skall vara kalibrerade på samma sätt som analysatorerna för mätning av gasformiga utsläpp. En eller flera analysatorer kan användas för att fastställa koncentrationsskillnaderna.

Mätsystemens noggrannhet skall vara sådan att noggrannheten hos GEDFW,i ligger inom ± 4%.

—

TT Överföringsrör (figur 4 till 12)

Följande gäller för överföringsröret för partikelproven:

—

Det skall vara så kort som möjligt och högst 5 m långt.

—

Det skall ha en diameter som är lika stor som eller större än sondens, dock högst 25 mm.

—

Partikelprovet skall ledas ut längs med utspädningstunnelns mittaxel samt i flödesriktningen.

Om röret är högst 1 m långt skall det isoleras med ett material som har en värmeledningsförmåga på högst 0,05 W/(mK) med en radiell tjocklek som motsvarar sondens diameter. Om röret är längre än 1 m skall det vara isolerat och uppvärmt till en väggtemperatur på minst 523 K (250 °C).

Alternativt kan den väggtemperatur som krävs i överföringsröret bestämmas genom standardmässiga värmeöverföringsberäkningar.

—

DPT Differentialtryckgivare (figur 4, 5 och 10)

Differentialtryckgivaren skall ha ett arbetsområde på högst ± 500 Pa.

—

FC1 Flödesregulator (figur 4, 5 och 10)

I isokinetiska system (figur 4 och 5) behövs en flödesregulator för att hålla ett differentialtryck på noll mellan EP och ISP. Inställningen kan man göra

a)

genom att reglera sugfläktens (SB) hastighet eller flöde och hålla tryckfläktens (PB) hastighet konstant under varje steg (figur 4),

eller

b)

genom att ställa in sugfläkten (SB) till ett konstant massflöde hos de utspädda avgaserna och reglera tryckfläktens (PB) flöde och därmed avgasprovets flöde i ett område vid överföringsrörets (TT) ände (figur 5).

I tryckreglerade system får det kvarstående felet i tryckregleringskretsen inte överstiga ± 3 Pa. Tryckvariationerna i utspädningstunneln får inte överstiga ± 250 Pa i genomsnitt.

I flerrörssystem (figur 10) behövs en flödesregulator för proportionell avgasdelning för att hålla ett differentialtryck på noll mellan flerrörsenhetens utlopp och TT:s utlopp. Justeringen kan göras genom reglering av insprutningsluftens flöde in i DT vid utloppet ur TT.

—

PCV1, PCV2 Tryckkontrollventil (figur 9)

I system med dubbla venturirör eller dubbla munstycken behövs två tryckreglerventiler för proportionell flödesdelning genom reglering av mottrycket i EP och trycket i DT. Ventilerna skall vara placerade bakom SP i EP och mellan PB och DT.

—

DC Dämpningskammare (figur 10)

En dämpningskammare skall installeras vid flerrörsenhetens utlopp, för att minimera tryckvariationerna i avgasröret EP.

—

VN Venturirör (figur 8)

Ett venturirör installeras i utspädningstunneln DT för att ge undertryck i området kring utloppet ur överföringsröret TT. Gasflödet genom TT bestäms av utjämningen av rörelseimpulsen i venturizonen och är i princip proportionellt mot tryckfläktens (PB) flöde, vilket innebär en konstant utspädningsfaktor. Eftersom utjämningen av rörelseimpulsen påverkas av temperaturen vid utloppet från TT och tryckskillnaden mellan EP och DT, är den verkliga utspädningsfaktorn något lägre vid låg belastning än vid hög belastning.

—

FC2 Flödesregulator (figur 6, 7, 11 och 12; valfri)

En flödesregulator får användas för att reglera tryckfläktens (PB) och/eller sugfläktens (SB) flöde. Avgasflödet eller bränsleflödet och/eller CO2- eller NOx-differentialsignalerna kan användas som styrsignaler för regulatorn.

Om luften tillförs under tryck (figur 11), kontrollerar FC2 luftflödet direkt.

—

FM1 Flödesmätningsutrustning (figur 6, 7, 11 och 12)

Gasmätare eller annat instrument för mätning av utspädningsluftens flöde. FM1 är valfri om PB är kalibrerad för att mäta flödet.

—

FM2 Flödesmätningsutrustning (figur 12)

Gasmätare eller annat instrument för mätning av flödet utspädda avgaser. FM2 är valfri om sugfläkten SB är kalibrerad för att mäta flödet.

—

PB Tryckfläkt (figur 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 12)

För reglering av utspädningsluftens flöde kan PB anslutas till flödesregulatorerna FC1 eller FC2. PB behövs inte om en vridspjällventil används. PB kan om den är kalibrerad användas för att mäta utspädningsluftens flöde.

—

SB Sugfläkt (figur 4, 5, 6, 9, 10 och 12)

Endast för system med delprovtagning. SB kan om den är kalibrerad användas för att mäta flödet utspädda avgaser.

—

DAF Utspädningsluftfilter (figur 4 till 12)

Det rekommenderas att utspädningsluften filtreras och tvättas med träkol för att avlägsna bakgrundskolväten. Utspädningsluften skall ha en temperatur på 298 K (25 ° C) ± 5 K.

På tillverkarens begäran skall prov tas på utspädningsluften i enlighet med god branschpraxis för att fastställa bakgrundsnivåerna för partikelformiga föroreningar. Dessa bakgrundsnivåer kan sedan subtraheras från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna.

—

PSP Partikelprovtagningssond (figur 4, 5, 6, 8, 9, 10 och 12)

Sonden utgör första delen av PTT och

—

skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, dvs. i utspädningstunnelns mittaxel, ca. 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln,

—

skall ha en innerdiameter på minst 12 mm,

—

får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerad.

—

DT Utspädningstunnel (figur 4 till 12)

Utspädningstunneln

—

skall vara så lång att avgaserna och utspädningsluften blandas fullständigt under turbulenta flödesförhållanden,

—

skall vara gjord av rostfritt stål och

—

ha ett förhållande mellan tjocklek och diameter på högst 0,025 om innerdiametern överstiger 75 mm,

—

ha en nominell väggtjocklek på minst 1,5 mm om innerdiametern är 75 mm eller mindre,

—

skall ha en diameter på minst 75 mm för delprovtagning,

—

rekommenderas ha en diameter på minst 25 mm för totalprovtagning.

—

får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerad.

Motoravgaserna skall blandas ordentligt med utspädningsluften. För delprovtagningssystem skall blandningen kontrolleras efter idrifttagandet med hjälp av en CO2-profil av tunneln med motorn i gång (minst fyra mätpunkter på samma avstånd från varandra). Vid behov får ett blandningsmunstycke användas.

OBSERVERA: Om den omgivande temperaturen omkring utspädningstunneln (DT) är lägre än 293 K (20 °C), bör försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra partikelförluster på utspädningstunnelns kalla väggar. Därför rekommenderas uppvärmning och/eller isolering av tunneln inom ovan angivna gränser.

Vid hög motorbelastning får tunneln kylas ned med en icke-aggressiv metod, t.ex. en cirkulationsfläkt, så länge kylmedlets temperatur inte understiger 293 K (20 °C).

—

HE Värmeväxlare (figur 9 och 10)

Värmeväxlaren skall ha tillräcklig kapacitet för att hålla temperaturen vid sugfläktens (SB) inlopp inom ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

1.2.1.2   System med fullflödesutspädning (figur 13)

Här beskrivs ett utspädningssystem som bygger på utspädning av hela avgasmängden i enlighet med CVS-principen (Constant Volume Sampling). Avgasernas och utspädningsluftens totala volym skall mätas. Ett PDP-, ett CFV- eller ett SSV-system kan användas.

För insamling av partiklar leds ett prov av de utspädda avgaserna till partikelprovtagningssystemet (figur 14 och 15 i avsnitt 1.2.2). Om detta görs direkt kallas det utspädning i ett steg. Om provet späds ut en gång till i en sekundär utspädningstunnel kallas det utspädning i två steg. Det senare är praktiskt om temperaturkravet för filtrets yta inte kan uppfyllas med utspädning i ett steg. Trots att det delvis är ett utspädningssystem, beskrivs systemet med utspädning i två steg som en variant av partikelprovtagningssystemet i figur 15 i avsnitt 1.2.2, eftersom de flesta av dess delar är gemensamma med ett typiskt partikelprovtagningssystem.

De gasformiga utsläppen kan också bestämmas i utspädningstunneln i ett system med fullflödesutspädning. Därför visas provtagningssonderna för gasformiga beståndsdelar i figur 13, men de tas inte upp i beskrivningarna. Kraven på dem anges i avsnitt 1.1.1.

Beskrivningar — figur 13

—

EP Avgasrör

Avgasrörets längd mätt från avgasgrenrörets eller turboladdarens utlopp eller från anordningen för efterbehandling till utspädningstunneln får inte vara större än 10 m. Om systemet är längre än 4 m skall alla rördelar efter de 4 första metrarna vara isolerade, utom en eventuell rökgasmätare som ingår i systemet. Isoleringens radiella tjocklek skall vara minst 25 mm. Isoleringsmaterialets värmeledningsförmåga får inte överstiga 0,1 W/mK vid 673 K (400 °C). För att minska den termiska trögheten i avgasröret rekommenderas ett förhållande mellan tjocklek och diameter på högst 0,015. Användandet av flexibla sektioner skall begränsas till ett förhållande mellan längd och diameter på högst 12.

Figur 13

System med fullflödesutspädning

Image

Den totala mängden outspädda avgaser blandas med utspädningsluften i utspädningstunneln DT. Det utspädda avgasflödet mäts antingen med en kolvpump (PDP), med ett venturirör för kritiskt flöde (CFV) eller med ett subsoniskt venturirör (SSV). En värmeväxlare (HE) eller ett system för elektronisk flödesberäkning (EFC) får användas för proportionell partikelprovtagning och för flödesbestämning. Eftersom bestämningen av partikelmassan görs på grundval av det totala utspädda avgasflödet, behöver inte utspädningsfaktorn beräknas.

—

PDP Kolvpump

Kolvpumpen mäter det totala utspädda avgasflödet utifrån antalet pumpvarv och pumpens slagvolym. Avgassystemets mottryck får inte sänkas på konstgjord väg av pumpen eller insugningssystemet för utspädningsluft. Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska avgasmottrycket med CVS-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när CVS-systemet inte är anslutet.

Om elektronisk flödesberäkning inte används, får gasblandningens temperatur omedelbart framför PDP avvika med högst ± 6 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

Elektronisk flödesberäkning får endast användas, om temperaturen vid inloppet till PDP inte överstiger 50 °C (323).

—

CFV Venturirör för kritiskt flöde

CFV mäter det totala utspädda avgasflödet genom att hålla flödeshastigheten under en viss gräns (kritiskt flöde). Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska avgasmottrycket med CFV-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när CFV-systemet inte är anslutet. Om elektronisk flödesberäkning inte används, får gasblandningens temperatur omedelbart framför CFV avvika med högst ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

—

SSV Subsoniskt venturirör

SSV mäter det totala utspädda avgasflödet som en funktion av inloppets tryck och temperatur samt tryckfallet mellan SSV-inlopp och SSV-mynning. Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska avgasmottrycket med SSV-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när SSV-systemet inte är anslutet. Om elektronisk flödesberäkning inte används, får gasblandningens temperatur omedelbart framför SSV avvika med högst ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

—

HE Värmeväxlare (valfri om EFC används)

Värmeväxlaren skall ha tillräcklig kapacitet för att uppfylla de temperaturkrav som ställs ovan.

—

EFC Elektronisk flödesberäkning (valfri om HE används)

Om temperaturen vid inloppet till PDP, CFV eller SSV inte hålls inom ovan angivna gränser, krävs ett flödesberäkningssystem som kontinuerligt mäter flödet och reglerar den proportionella provtagningen i partikelsystemet. För detta ändamål används de kontinuerligt mätta flödessignalerna för att korrigera provtagningsflödet genom partikelfiltren i partikelprovtagningssystemet (se figur 14 och 15).

—

DT Utspädningstunnel

För utspädningstunneln gäller följande:

—

Den skall ha en så liten diameter att den ger upphov till ett turbulent flöde (Reynoldstal större än 4 000) och vara så lång att avgaserna och utspädningsluften blandas fullständigt. Ett blandningsmunstycke får användas.

—

Den skall ha en diameter på minst 75 mm.

—

Den får vara isolerad.

Motoravgaserna skall ledas in i utspädningstunneln i flödesriktningen och blandas ordentligt.

Om metoden med utspädning i ett steg används, tas ett prov från utspädningstunneln, vilket sedan överförs till partikelprovtagningssystemet (figur 14 i avsnitt 1.2.2). Flödeskapaciteten hos PDP, CFV eller SSV skall vara så stor att de utspädda avgaserna håller en temperatur på högst 325 K (52 °C) omedelbart framför huvudpartikelfiltret.

Om metoden med utspädning i två steg används, tas ett prov i utspädningstunneln, vilket överförs till en andra utspädningstunnel för ytterligare utspädning och sedan leds genom provtagningsfiltren (figur 15 i avsnitt 1.2.2). Flödeskapaciteten hos PDP, CFV eller SSV skall vara så stor att de utspädda avgaserna i DT håller en temperatur på högst 464 K (191 °C) i provtagningsområdet. Det andra stegets utspädningssystem skall tillföra så mycket utspädningsluft att de två gånger utspädda avgaserna omedelbart framför huvudpartikelfiltret håller en temperatur på högst 325 K (52 °C).

—

DAF Utspädningsluftfilter

Det rekommenderas att utspädningsluften filtreras och tvättas med träkol för att avlägsna bakgrundskolväten. Utspädningsluften skall ha en temperatur på 298 K (25 ° C) ± 5 K. På tillverkarens begäran skall prov tas på utspädningsluften i enlighet med god branschpraxis för att fastställa bakgrundsnivåerna för partikelformiga föroreningar. Dessa bakgrundsnivåer kan sedan subtraheras från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna.

—

PSP Partikelprovtagningssond

Sonden utgör första delen av PTT och

—

skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, dvs. i utspädningstunnelns mittaxel, ca. 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln,

—

skall ha en innerdiameter på minst 12 mm,

—

får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerad.

1.2.2   Partikelprovtagningssystem (figur 14 och 15)

Partikelprovtagningssystemet behövs för uppsamlingen av de partikelformiga föroreningarna på partikelfiltret. Vid totalprovtagning efter delflödesutspädning, vilket innebär att hela det utspädda avgasprovet leds genom filtren, utgör vanligen utspädnings- (figur 7 och 11 i avsnitt 1.2.1.1) och provtagningssystemet en integrerad enhet. Vid delprovtagning efter delflödesutspädning eller fullflödesutspädning, vilket innebär att endast en del av de utspädda avgaserna leds genom filtren, utgör utspädnings- (figur 4, 5, 6, 8, 9, 10 och 12 i avsnitt 1.2.1.1 samt figur 13 i avsnitt 1.2.1.2) och provtagningssystemen vanligen separata enheter.

I detta direktiv betraktas systemet med utspädning i två steg DDS (figur 15) i ett system med fullflödesutspädning som en särskild variant av ett typiskt partikelprovtagningssystem enligt figur 14. Systemet med utspädning i två steg innehåller samtliga väsentliga delar från partikelprovtagningssystemet, t.ex. filterhållare och provtagningspump, och dessutom några särskilda delar för utspädningen, t.ex. utrustning för tillförsel av utspädningsluft och en sekundär utspädningstunnel.

För att undvika inverkan på reglerkretsarna rekommenderas att provtagningspumpen är i gång under hela provningsförfarandet. För metoden med ett enda filter skall ett bypassystem användas för att leda provet genom provtagningsfiltren vid önskade tidpunkter. Eventuella störningar på reglerkretsarna som orsakas av öppning och stängning skall minimeras.

Beskrivningar — figur 14 och 15

—

PSP Partikelprovtagningssond (figur 14 och 15)

Partikelprovtagningssonden i figurerna utgör första delen av partikelöverföringsröret PTT.

Sonden

—

skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, dvs. i utspädningstunnelns mittaxel (se punkt 1.2.1), ca. 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln,

—

skall ha en innerdiameter på minst 12 mm,

—

får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerad.

Figur 14

Partikelprovtagningssystem

Image

Ett prov av de utspädda avgaserna tas från utspädningstunneln DT i ett system med delflödes- eller fullflödesutspädning genom partikelprovtagningssonden PSP och partikelöverföringsröret PTT med hjälp av provtagningspumpen P. Provet leds genom filterhållarna (en eller flera) FH som innehåller partikelprovtagningsfiltren. Provtagningsflödet regleras med hjälp av flödesregulatorn FC3. Om elektronisk flödesberäkning EFC (se figur 13) används, utnyttjas det utspädda avgasflödet som styrsignal för FC3.

Figur 15

Utspädningssystem (endast fullflödessystem)

Image

Ett prov av de utspädda avgaserna tas från utspädningstunneln DT i ett system med fullflödesutspädning och leds genom partikelprovtagningssonden PSP och partikelöverföringsröret PTT till den sekundära utspädningstunneln (SDT), där det späds ut en gång till. Provet leds sedan genom filterhållarna (en eller flera) FH, där partikelprovtagningsfiltren sitter. Utspädningsluftens flöde är vanligen konstant, medan provtagningsflödet regleras med hjälp av flödesregulatorn FC3. Om elektronisk flödesberäkning EFC (se figur 13) används, utnyttjas hela det utspädda avgasflödet som styrsignal för FC3.

—

PTT Partikelöverföringsrör (figur 14 och 15)

Partikelöverföringsröret får inte vara längre än 1020 mm, och det skall alltid vara så kort som möjligt.

Måtten räknas enligt följande:

—

Från sondens spets till filterhållaren för delprovtagning efter delflödesutspädning och system med fullflödesutspädning i ett steg.

—

Från utspädningstunnelns ände till filterhållaren för totalprovtagning efter delflödesutspädning.

—

Från sondens spets till sekundärutspädningstunneln för system med fullflödesutspädning i två steg.

Överföringsröret

—

får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerat.

—

SDT Sekundärutspädningstunnel (figur 15)

Den sekundära utspädningstunneln skall ha en diameter på minst 75 mm och vara så lång att uppehållstiden i tunneln för det två gånger utspädda provet blir minst 0,25 sekunder. Huvudfiltrets hållare FH skall vara placerad högst 300 mm från utloppet från SDT.

Den sekundära utspädningstunneln

—

får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerad.

—

FH Filterhållare (figur 14 och 15)

För huvud- och sekundärfilter får ett gemensamt eller separata filterhus användas. Kraven i avsnitt 1.5.1.3 i tillägg 1 till bilaga III skall vara uppfyllda.

Filterhållarna (en eller flera)

—

får värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

—

får vara isolerad(e).

—

P Provtagningspump (figur 14 och 15)

Om flödeskorrigering med hjälp av FC3 inte används, skall partikelprovtagningspumpen vara placerad så långt från tunneln att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K).

—

DP Utspädningsluftpump (figur 15) (endast fullflödesutspädning i två steg)

Pumpen för utspädningsluften skall vara placerad så att den sekundära utspädningsluften tillförs vid en temperatur av 298 K (25 °C) ± 5 K.

—

FC3 Flödesregulator (figur 14 och 15)

En flödesregulator skall användas för att kompensera partikelprovets flöde för variationer i temperatur och mottryck längs provets väg genom systemet, om detta inte kan göras på annat sätt. Flödesregulatorn behövs om elektronisk flödesberäkning EFC (se figur 13) används.

—

FM3 Flödesmätningsutrustning (figur 14 och 15) (partikelprovflöde)

Om flödeskorrigering med hjälp av FC3 inte används, skall mätaren eller instrumentet för gasflödet vara placerad så långt från provtagningspumpen att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K).

—

FM4 Flödesmätningsutrustning (figur 15) (utspädningsluft, endast fullflödesutspädning i två steg)

Mätaren eller instrumentet för gasflödet skall vara placerad så att inloppsgasen håller en temperatur av 298 K (25 °C) ± 5 K.

—

BV Kulventil (valfri)

Kulventilens diameter får inte vara mindre än provtagningsrörets innerdiameter och den skall kunna öppnas/stängas på mindre än 0,5 sekunder.

OBSERVERA: Om den omgivande temperaturen omkring PSP, PTT, SDT och FH är lägre än 293 K (20 °C), bör försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra partikelförluster på de kalla väggarna hos dessa delar. Därför rekommenderas uppvärmning och/eller isolering av dessa delar inom de gränser som anges i respektive beskrivning. Det rekommenderas också att temperaturen på filtrets yta inte tillåts understiga 293 K (20 °C) under provet.

Vid hög motorbelastning får tunneln kylas ned med en icke-aggressiv metod, t.ex. en cirkulationsfläkt, så länge kylmedlets temperatur inte understiger 293 K (20 °C).”

(1)  I figurerna 4 till 12 visas flera olika typer av system med delflödesutspädning, som normalt kan användas för förfarandet för stationära driftsförhållanden (NRSC). På grund av de mycket stränga restriktionerna godkänns för transient provning (NRTC) endast de delflödessystem (figurer 4—12) som uppfyller kraven i avsnittet ’Specifikationer för system med delflödesutspädning’ i avsnitt 2.4. i tillägg 1 till bilaga III.

BILAGA III

”Bilaga XIII

BESTÄMMELSER FÖR MOTORER SOM SLÄPPS UT PÅ MARKNADEN INOM RAMEN FÖR ETT ’FLEXIBELT SYSTEM’

På begäran av en utrustningstillverkare och med tillstånd från godkännandemyndigheten får en motortillverkare under perioden mellan två på varandra följande gränsvärdessteg och i enlighet med nedanstående bestämmelser släppa ut ett begränsat antal motorer på marknaden, även om de bara uppfyller föregående stegs gränsvärden.

1.   MOTOR- OCH UTRUSTNINGSTILLVERKARENS ÅTGÄRDER

1.1

En utrustningstillverkare som vill utnyttja flexibilitetssystemet skall begära tillstånd från godkännandemyndigheten för att från sina motorleverantörer köpa in motorer som inte uppfyller de gällande utsläppsgränsvärdena, i det antal som anges i punkterna 1.2 och 1.3, men som har godkänts i det närmast föregående steget av utsläppsvärden.

1.2

Antalet motorer som släpps ut på marknaden genom flexibilitetssystemet får i varje motorkategori inte överstiga 20 % av utrustningstillverkarens årsförsäljning av utrustning med motorer i denna kategori (beräknad på grundval av de senaste fem årens genomsnittliga försäljning på EU-marknaden). Om en utrustningstillverkare har sålt utrustning i EU under en period som understiger fem år skall genomsnittet beräknas på den period under vilken utrustningstillverkaren har sålt utrustning i EU.

1.3

Som ett valfritt alternativ till punkt 1.2 kan utrustningstillverkaren för sina motortillverkare ansöka om tillstånd om att inom flexibilitetssystemet släppa ut ett bestämt antal motorer på marknaden. Antalet motorer i varje motorkategori får inte överstiga följande värden:

Motorkategori

Motorantal

19—37kW

200

37—75kW

150

75—130kW

100

130—560kW

50

1.4.

Utrustningstillverkaren skall i sin ansökan till godkännandemyndigheten lämna följande information:

a)

Ett prov på de märkskyltar som skall fästas på varje del av de mobila maskiner ej avsedda för transporter på väg i vilka en motor som släpps ut på marknaden inom flexibilitetssystemet installeras. Märkskyltarna skall ha följande text: ’MASKIN NR ... (maskinsekvens) av ... (totalt antal maskiner i respektive effektklass) MED MOTOR NR ... MED TYPGODKÄNNANDENUMMER (dir. 97/68/EG) ...’

b)

Ett prov på den extra märkskylt som skall fästas på motorn och ha den text som anges i punkt 2.2 i denna bilaga.

1.5

Utrustningstillverkaren skall till godkännandemyndigheten i varje medlemsstat anmäla att han använder flexibilitetssystemet.

1.6

Utrustningstillverkaren skall till godkännandemyndigheten lämna alla upplysningar som har samband med genomförandet av flexibilitetssystemet och som godkännandemyndigheten kan komma att begära för att det krävs för beslutet.

1.7

Utrustningstillverkaren skall varje halvår lämna in rapport till godkännandemyndigheterna i varje medlemsstat om genomförandet av det flexibilitetssystem han använder. Rapporten skall innehålla kumulativa uppgifter om antalet motorer och maskiner ej avsedda för transporter på väg som släpps ut på marknaden genom flexibilitetssystemet, deras serienummer och i vilka medlemsstater dessa maskiner har släppts ut på marknaden. Detta förfarande skall fortsätta så länge det flexibilitetssystemet är under utveckling.

2.   MOTORTILLVERKARENS ÅTGÄRDER

2.1

En motortillverkare får släppa ut motorer på marknaden inom ramen för ett flexibelt system som godkänts enligt punkt 1 i denna bilaga.

2.2

Motortillverkaren skall märka motorerna i fråga med följande text: ’Motor saluförd inom ramen för flexibilitetssystemet’.

3.   GODKÄNNANDEMYNDIGHETENS ÅTGÄRDER

3.1

Godkännandemyndigheten skall utvärdera innehållet i ansökan om det flexibla systemet och dess bilagor. Därefter skall den informera utrustningstillverkaren om huruvida den beslutat att tillåta att flexibilitetssystemet används.”

BILAGA IV

Följande bilagor skall läggas till:

”

Bilaga XIV

CCNR steg I (1)

PN

(kW)

CO

(g/kWh)

HC

(g/kWh)

NOx

(g/kWh)

PT

(g/kWh)

37 ≤ PN <75

6,5

1,3

9,2

0,85

75 ≤ PN <130

5,0

1,3

9,2

0,70

P ≥ 130

5,0

1,3

n ≥ 2800 tr/min = 9.2

500 ≤ n <2800 tr/min = 45 x n(-0.2)

0,54

Bilaga XV

CCNR steg II (2)

PN

(kW)

CO

(g/kWh)

HC

(g/kWh)

NOx

(g/kWh)

PT

(g/kWh)

18 ≤ PN < 37

5,5

1,5

8,0

0,8

37 ≤ PN < 75

5,0

1,3

7,0

0,4

75 ≤ PN < 130

5,0

1,0

6,0

0,3

130 ≤ PN < 560

3,5

1,0

6,0

0,2

PN ≥ 560

3,5

1,0

n ≥ 3150 min-1 = 6,0

343 ≤ n < 3150 min-1= 45 n (-0,2) —3

n < 343 min-1= 11,0

0,2
”

(1)  CCNR-protokoll 19, resolution från centralkommissionen för sjöfart på Rhen, den 11 maj 2000.

(2)  CCNR-protokoll 21, resolution från centralkommissionen för sjöfart på Rhen av den 31 maj 2001.

Onsdag 22 oktober 2003

1.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 82/267

PROTOKOLL

(2004/C 82 E/01)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Pat COX

Talman

1.   Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.05.

Talmannen meddelade att tre nya tolkbås hade tagits i bruk samma dag för polska, ungerska och tjeckiska. Han påpekade att tolkning skulle ske för alla de nya språken från och med sammanträdesperioden i maj 2004. Fram tills dess skulle ett rullande schema gälla för dessa språk.

2.   Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande dokument:

förslag till rekommendation (artikel 49 i arbetsordningen):

—

Bastiaan Belder för EDD-gruppen om förbindelserna mellan EU och Ryssland (B5-0438/2003).

hänvisat till:

ansvarigt utskott: AFET

 

rådgivande utskott: ITRE

3.   Resultaten från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003, inklusive en lägesrapport från regeringskonferensen (uttalanden följda av debatt)

Uttalanden av rådet och kommissionen: Resultaten från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003, inklusive en lägesrapport från regeringskonferensen.

Graham R. Watson för ELDR-gruppen uppmanade rådets tjänstgörande ordförande att i sitt anförande ta upp frågan om de 26 europeiska medborgare som hålls fängslade utan rättegång i Guantánamo Bay. Watson bad även rådets ordförande att ta upp frågan vid varje möte med den amerikanska regeringen och föra upp frågan på dagordningen för nästa toppmöte mellan EU och Förenta staterna.

Talmannen inledde med att påminna om de åtaganden som det italienska ordförandeskapet hade gjort i kammaren för några månader sedan angående parlamentets deltagande i regeringskonferensen. Talmannen påpekade att dessa åtaganden hade uppfyllts till punkt och pricka.

Silvio Berlusconi (rådets tjänstgörande ordförande) och Romano Prodi (kommissionens ordförande) gjorde uttalanden.

Talare: Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen, Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Graham R. Watson för ELDR-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen, Charles Pasqua för UEN-gruppen, Jens-Peter Bonde för EDD-gruppen, Marco Pannella, grupplös, Íñigo Méndez de Vigo, Giorgio Napolitano, Francesco Rutelli, Fausto Bertinotti, Nelly Maes, Cristiana Muscardini, William Abitbol, Mario Borghezio, Elmar Brok, Robert Goebbels, Antonio Di Pietro, Armando Cossutta, Josu Ortuondo Larrea, Luís Queiró, Georges Berthu, Jonathan Evans, Martin Schulz, Jules Maaten, Daniela Raschhofer, Markus Ferber, Christa Randzio-Plath, Andrew Nicholas Duff, Carl Lang, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Anna Terrón i Cusí, Astrid Thors, Jorge Salvador Hernández Mollar, Dagmar Roth-Behrendt, Francesco Fiori, Othmar Karas, Arie M. Oostlander, Hubert Pirker, Johannes (Hannes) Swoboda, Antonio Tajani, Silvio Berlusconi, Romano Prodi och Graham R. Watson.

Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:

—

Monica Frassoni, Daniel Marc Cohn-Bendit och Nelly Maes för Verts/ALE-gruppen, om resultaten av Europeiska rådet och framstegsrapporten om regeringskonferensen (den 16-17 oktober 2003 i Bryssel) (B5-0456/2003)

—

Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, om resultatet av Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003 (B5-0457/2003)

—

Jules Maaten och Andrew Nicholas Duff för ELDR-gruppen, om Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003 (B5-0458/2003)

—

Hans-Gert Poettering, Françoise Grossetête, Othmar Karas, Ilkka Suominen, W.G. van Velzen, Arie M. Oostlander och Hubert Pirker för PPE-DE-gruppen, om Europeiska rådet i Bryssel den 16-17 oktober 2003 med en lägesrapport om framstegen i regeringskonferensens arbete (B5-0459/2003)

—

Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 16-17 oktober 2003 (B5-0461/2003)

—

Charles Pasqua, Cristiana Muscardini, Gerard Collins och Luís Queiró för UEN-gruppen, om Europeiska rådets möte i Bryssel den 16 och 17 oktober 2003 (B5-0463/2003).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 15

4.   Välkomsthälsning

Talmannen välkomnade å parlamentets vägnar en delegation från Demokratiska repbuliken Kongos provisoriska parlament, som hade tagit plats på åhörarläktaren. Delegation leddes av talman Olivier Kamitatu Etsu.

ORDFÖRANDESKAP: Renzo IMBENI

Vice talman

5.   Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter

Talmannen hade, i enlighet med artikel 74.1 i arbetsordningen, mottagit rådets gemensamma ståndpunkter, skälen till antagandet av dessa samt kommissionens ståndpunkter om följande dokument:

—

Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG och 80/1268/EEG med avseende på mätning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos N1-fordon (C5-0491/2003 — 2001/0255(COD) — 5997/1/2003 — 12901/2003 — SEK(2003) 1127)

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ENVI

 

rådgivande utskott vid första behandlingen: ITRE, RETT

Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 23 oktober 2003.

OMRÖSTNING

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

6.   Kvinnors rättigheter (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om kränkning av kvinnors rättigheter och EU:s internationella förbindelser [2002/2286(INI)] — Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

Föredragande: Miet Smet (A5-0334/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Talare:

—

María Elena Valenciano Martínez-Orozco för PSE-gruppen påpekade att en del av den text som hade antagits i utskottet saknades. Hon begärde i enlighet med artikel 146.4 i arbetsordningen att omröstningen skulle skjutas upp tills den rätta texten hade återinförts.

—

Föredraganden lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 13, för att rätta till denna brist. Talmannen konstaterade att PSE-gruppen motsatte sig att detta muntliga ändringsförslag beaktades.

—

Emma Bonino stödde begäran från María Elena Valenciano Martínez-Orozco.

Talmannen lät begäran om att skjuta upp omröstningen gå till omröstning.

Parlamentet gav sitt samtycke till denna begäran.

7.   Sötningsmedel för användning i livsmedel ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel [9714/1/2003 — C5-0299/2003 — 2002/0152(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Anne Ferreira

(A5-0345/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänd såsom ändrad av parlamentet (P5_TA(2003)0445)

8.   Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon [KOM(2002) 244 — C5-0269/2002 — 2002/0124(COD)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Willi Rothley

(A5-0346/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0446)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0446)

9.   Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn * (omröstning)

Betänkande om kommissionens förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) [KOM(2003) 348 — C5-0302/2003 — 2003/0127(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Marie-Thérèse Hermange

(A5-0319/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0447)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0447)

10.   Strukturfonderna (omröstning)

Betänkande om strukturfonderna: utvecklingen av de utestående åtagandena och behoven för 2004 [2002/2272(INI)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Giovanni Pittella

(A5-0286/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0448)

Inlägg om omröstningen:

—

Föredraganden ansåg inte att ändringsförslag 6 borde bortfalla utan begärde att ändringsförslaget skulle tas upp till omröstning som ett tillägg. Begäran bifölls.

11.   Marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken (omröstning)

RESOLUTIONSFÖRSLAG B5-0430, 0431 et 0432/2003

Debatten hade ägt rum onsdagen den 8 oktober 2003(punkt 12 i protokollet av den 8 oktober 2003).

Talare: Klaus-Heiner Lehne för PPE-DE-gruppen begärde, på grundval av artikel 146.4 i arbetsordningen och med stöd av PSE-gruppen, att omröstningen skulle framskjutas till nästa sammanträdesperiod för att ett förslag till gemensam resolution skulle kunna inlämnas.

Talmannen tog upp denna begäran till omröstning.

Parlamentet gav sitt samtycke till begäran.

12.   Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

13.   Rättelser till avgivna röster

Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:

Betänkande Rothley — A5-0346/2003

—

lagstiftningsresolution

ja-röster: Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Lord Inglewood, Manuel Medina Ortega

Betänkande Hermange — A5-0319/2003

—

lagstiftningsresolution

ja-röster: Lone Dybkjær, Manuel Medina Ortega, Michael Gahler.

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

(Sammanträdet avbröts kl. 12.50 och återupptogs kl. 15.00.)

ORDFÖRANDESKAP: José PACHECO PEREIRA

Vice talman

14.   Justering av protokollet från föregående sammanträde

João Gouveia hade låtit meddela att han hade varit närvarande under sammanträdet den 20 oktober 2003, men att hans namn inte förekom på närvarolistan.

Freddy Blak och Jean-Louis Bourlanges hade låtit meddela att de hade varit närvarande under sammanträdet den 21 oktober 2003, men att deras namn inte förekom på närvarolistan.

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

15.   De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002) (debatt)

Betänkande om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget — 2002 [7038/2003 — C5-0423/2003 — 2003/2141(INI)] — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Elmar Brok

(A5-0348/2003).

Elmar Brok redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Franco Frattini (rådets tjänstgörande ordförande).

Talare: Christopher Patten (ledamot av kommissionen).

Talare: Armin Laschet (föredragande av yttrande från utskottet BUDG), Jas Gawronski för PPE-DE-gruppen, Johannes (Hannes) Swoboda för PSE-gruppen, Ole Andreasen för ELDR-gruppen, André Brie för GUE/NGLgruppen, Joost Lagendijk för Verts/ALE-gruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Philip Claeys, grupplös, Karl von Wogau, Demetrio Volcic, Johan Van Hecke, Per Gahrton, Paul Coûteaux, Georges Berthu, Charles Tannock, Ulpu Iivari, Georg Jarzembowski, Richard Howitt, Christine De Veyrac, Carlos Lage, Reino Paasilinna och Maj Britt Theorin.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 16

16.   Nästa toppmöte mellan Europeiska unionen och Ryssland, inbegripet situationen i Tjetjenien (6 november 2003) (uttalanden följda av debatt)

Uttalanden av rådet och kommissionen: Nästa toppmöte mellan Europeiska unionen och Ryssland, inbegripet situationen i Tjetjenien (6 november 2003)

Franco Frattini (rådets tjänstgörande ordförande) gjorde ett uttalande.

ORDFÖRANDESKAP: James L.C. PROVAN

Vice talman

Christopher Patten (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.

Talare: Ilkka Suominen för PPE-DE-gruppen, Reino Paasilinna för PSE-gruppen, Paavo Väyrynen för ELDRgruppen, Bart Staes för Verts/ALE-gruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Olivier Dupuis, grupplös, Herman Schmid för GUE/NGL-gruppen, Arie M. Oostlander, Hans Modrow, Charles Tannock, Bernd Posselt, Ursula Stenzel och Franco Frattini.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

17.   Initiativ för ett universellt moratorium för dödsstraff inom ramen för FN (uttalanden följda av debatt)

Uttalanden av rådet och kommissionen: Initiativ för ett universellt moratorium för dödsstraff inom ramen för FN.

Franco Frattini (rådets tjänstgörande ordförande) och Christopher Patten (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.

Talare: Michael Gahler för PPE-DE-gruppen, Giovanni Claudio Fava för PSE-gruppen, Olle Schmidt för ELDR-gruppen, Fodé Sylla för GUE/NGL-gruppen, Matti Wuori för Verts/ALE-gruppen, Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, Marco Pannella, grupplös, Concepció Ferrer, Franco Frattini och Fodé Sylla, som uttalade sig om Frattinis inlägg.

Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:

—

Pasqualina Napoletano och Johannes (Hannes) Swoboda för PSE-gruppen, om initiativet till förmån för ett allmänt moratorium för dödsstraffet inom ramen för FN (B5-0441/2003)

—

Monica Frassoni, Matti Wuori, Nelly Maes och Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, om initiativet till förmån för ett allmänt moratorium för dödsstraffet inom ramen för FN (B5-0442/2003)

—

Ole Andreasen för ELDR-gruppen, om initiativet till ett allmänt moratorium för dödsstraffet i FN (B5-0443/2003)

—

Concepció Ferrer och Michael Gahler för PPE-DE-gruppen, om dödsstraffets avskaffande (B5-0444/2003)

—

Yasmine Boudjenah, Lucio Manisco, Feleknas Uca, Marianne Eriksson, Esko Olavi Seppänen, Dimitrios Koulourianos och Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, om dödsstraff (B5-0447/2003)

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 17

18.   Frågestund (frågor till rådet)

Parlamentet behandlade en rad frågor till rådet (B5-0279/2003).

Fråga 1 behandlades inte eftersom föremålet för frågan finns uppfört på föredragningslistan för denna sammanträdesperiod.

Fråga 2 från Bernd Posselt: En europeisk polisskola och skyddet av de yttre gränserna.

Franco Frattini (rådets tjänstgörande ordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt och Piia-Noora Kauppi.

Fråga 3 från Maurizio Turco: Miniminormer vad gäller mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för intagna på fångvårdsanstalter inom EU.

Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Gianfranco Dell'Alba som ersatte frågeställaren.

Fråga 4 från Alexandros Alavanos: Tullunionen mellan Turkiet och ockupationsregimen på norra Cypern.

Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Alexandros Alavanos.

Fråga 5 från Philip Claeys: Livsmedelshjälp till Zimbabwe.

Franco Frattini besvarade frågan.

Talare: Philip Claeys.

Fråga 6 från John Walls Cushnahan: Förslag om EU-kustbevakning.

Franco Frattini besvarade frågan.

Talare: John Walls Cushnahan.

Fråga 7 från María Elena Valenciano Martínez-Orozco: Dödsfall och försvinnanden bland kvinnor och flickor i Ciudad Juárez.

Franco Frattini besvarade frågan.

Talare: Francisca Sauquillo Pérez del Arco.

Fråga 8 från María Izquierdo Rojo: Ökad invandring via småbåtar till östra och västra Andalusien, Europas södra gränser.

Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från María Izquierdo Rojo.

Fråga 9 från Lennart Sacrédeus: Folkomröstningar i varje medlemsstat om den tänkta EU-författningen.

Franco Frattini besvarade frågan samt följdfrågor från Lennart Sacrédeus, Michl Ebner och Paul Rübig.

Fråga 10 från Manuel Medina Ortega: Transeuropeiska nät och de yttersta randområdena. Fråga 11 från Seán Ó Neachtain: TEN-T och västra Irland.

Franco Frattini besvarade frågorna.

Talare: Manuel Medina Ortega och Seán Ó Neachtain.

Franco Frattini besvarade följdfrågorna från Michl Ebner, Brian Crowley och Paul Rübig.

Fråga 12 från Pedro Marset Campos: Förenta staternas kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot fem kubanska medborgare.

Fråga 13 från Konstantinos Alyssandrakis: Förenta staternas kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot fem kubanska medborgare.

Fråga 14 från Ioannis Patakis: Förenta staternas kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot fem kubanska medborgare.

Fråga 15 från Ilda Figueiredo: Förenta staternas kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot fem kubanska medborgare.

Fråga 16 från María Luisa Bergaz Conesa: Amerikanska myndigheters kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot fem kubanska medborgare bosatta i Florida.

Franco Frattini besvarade frågorna 12 — 16 tillsammans och en följdfråga från Pedro Marset Campos.

Talare: Konstantinos Alyssandrakis, Ioannis Patakis, Ilda Figueiredo och María Luisa Bergaz Conesa.

Frågorna 17 — 33 kommer att besvaras skriftligen.

Talmannen förklarade frågestunden med frågor till rådet avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 19.05 och återupptogs kl. 21.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Giorgos DIMITRAKOPOULOS

Vice talman

19.   Fred och värdighet i Mellanöstern (debatt)

Betänkande om fred och värdighet i Mellanöstern [2002/2166(INI)] — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Emilio Menéndez del Valle

(A5-0351/2003)

Emilio Menéndez del Valle redogjorde för betänkandet.

Talare: Erkki Liikanen (ledamot av kommissionen).

Talare: Armin Laschet för PPE-DE-gruppen, Jacques F. Poos för PSE-gruppen, Joan Vallvé för ELDR-gruppen, Pedro Marset Campos för GUE/NGL-gruppen, Per Gahrton för Verts/ALE-gruppen, Mogens N.J. Camre för UEN-gruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Marco Pannella, grupplös, Geoffrey Van Orden, Frédérique Ries, Luisa Morgantini, Alima Boumediene-Thiery, Ulla Margrethe Sandbæk, Dominique F.C. Souchet, Ursula Stenzel, Jean-Thomas Nordmann, Jan Dhaene, Cristina Gutiérrez-Cortines, François Zimeray, särskilt beträffande Per Gahrtons inlägg, och Per Gahrton beträffande François Zimerays inlägg.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 18

20.   Entreprenörskap i Europa — Industripolitiken i ett utvidgat Europa (debatt)

Betänkande om entreprenörskap i Europa — Grönbok [KOM(2003) 27 — 2003/2161(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Werner Langen

(A5—0347/2003)

Betänkande om industripolitiken i ett utvidgat Europa [KOM(2002) 714 — 2003/2063(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Olga Zrihen

(A5-0328/2003)

Werner Langen redogjorde för betänkandet (A5-0347/2003).

Olga Zrihen redogjorde för betänkandet (A5-0328/2003).

Talare: Erkki Liikanen (ledamot av kommissionen).

Talare: Catherine Guy-Quint (föredragande av yttrande från utskottet BUDG), Miquel Mayol i Raynal (föredragande av yttrande från utskottet ECON), Marie-Hélène Gillig (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Paul Rübig för PPE-DE-gruppen, Neena Gill för PSE-gruppen, Philippe A.R. Herzog för GUE/NGLgruppen, Claude Turmes för Verts/ALE-gruppen, Seán Ó Neachtain för UEN-gruppen, Wolfgang Ilgenfritz, grupplös, Concepció Ferrer, Harlem Désir, John Purvis, Thomas Mann och Erkki Liikanen.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkterna 19-20

21.   Brottsofferersättning * (debatt)

Betänkande om kommissionens förslag inför antagandet av rådets direktiv om brottsofferersättning [KOM(2002) 562 — C5-0517/2002 — 2002/0247(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Roberta Angelilli

(A5-0330/2003)

Roberta Angelilli redogjorde för betänkandet.

Talare: António Vitorino (ledamot av kommissionen).

Talare: Ewa Klamt för PPE-DE-gruppen, Carmen Cerdeira Morterero för PSE-gruppen, Carlos Coelho, Robert J.E. Evans och António Vitorino.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 7

22.   Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader * (debatt)

Betänkande om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader [7247/2003 — C5-0166/2003 — 2003/0812(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Robert J.E. Evans

(A5-0326/2003)

Robert J.E. Evans redogjorde för betänkandet.

Talare: António Vitorino (ledamot av kommissionen).

Talare: Peter Liese, föredragande av yttrande från utskottet ENVI, Timothy Kirkhope för PPE-DE-gruppen, Anna Karamanou för PSE-gruppen, Johanna L.A. Boogerd-Quaak för ELDR-gruppen, och Johannes (Hans) Blokland för EDD-gruppen.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 13

23.   Situationen i Bolivia (uttalande följt av debatt)

Uttalande av kommissionen: Situationen i Bolivia

António Vitorino (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.

Talare: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra för PPE-DE-gruppen, Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, och Pedro Marset Campos för GUE/NGL-gruppen.

Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:

—

Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, om situationen i Bolivia (B5-0454/2003);

—

Fernando Fernández Martín och José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra för PPE-DE-gruppen, om situationen i Bolivia (B5-0455/2003);

—

Monica Frassoni, Alain Lipietz, Miquel Mayol i Raynal, Camilo Nogueira Román, Josu Ortuondo Larrea och Didier Rod för Verts/ALE-gruppen, om situationen i Bolivia (B5-0460/2003);

—

Emmanouil Bakopoulos, Fausto Bertinotti, Armando Cossutta, Ilda Figueiredo, Pernille Frahm och Pedro Marset Campos för GUE/NGL-gruppen, om situationen i Bolivia (B5-0462/2003);

—

Carles-Alfred Gasòliba i Böhm och Maria Johanna (Marieke) Sanders-ten Holte för ELDR-gruppen, om situationen i Bolivia (B5-0464/2003).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 23.10.2003, punkt 21

24.   Föredragningslista för nästa sammanträde

Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 336.401/OJJE).

25.   Avslutande av sammanträdet

Sammanträdet avslutades kl. 00.05.

Julian Priestley

Generalsekreterare

Gérard Onesta

Vice talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev på:

Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Borghezio, van den Bos, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brienza, Brok, Brunetta, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Campos, Camre, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Cesaro, Ceyhun, Chichester, Claeys, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Corrie, Cossutta, Paolo Costa, Raffaele Costa, Coûteaux, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Darras, Dary, Daul, De Clercq, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, Dell'Utri, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Farage, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferrández Lezaun, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flemming, Flesch, Folias, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gebhardt, Gemelli, Ghilardotti, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gobbo, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Hoff, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kronberger, Kuckelkorn, Kuhne, Kuntz, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Lannoye, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lipietz, Lisi, Lombardo, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marini, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastella, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Mennea, Mennitti, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Morgantini, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Mussa, Musumeci, Myller, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pannella, Papayannakis, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Randzio-Plath, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Read, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, Rod, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Rübig, Rühle, Rutelli, Sacconi, Sacrédeus, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Sbarbati, Scallon, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Sichrovsky, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Speroni, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sylla, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Turchi, Turmes, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vattimo, Veltroni, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen

Observatörer

Bagó Zoltán, Balsai István, Bastys Mindaugas, Bekasovs Martijans, Berg Eiki, Biela Adam, Bielan Adam, Bobelis Kazys Jaunutis, Bonnici Josef, Brejc Mihael, Chronowski Andrzej, Ciemniak Grażyna, Czinege Imre, Demetriou Panayiotis, Didžiokas Gintaras, Ékes József, Falbr Richard, Fazakas Szabolcs, Fenech Antonio, Filipek Krzysztof, Germič Ljubo, Giertych Maciej, Grabowska Genowefa, Gruber Attila, Grzebisz-Nowicka Zofia, Grzyb Andrzej, Gyürk András, Horvat Franc, Ilves Toomas Hendrik, Jakič Roman, Jaskiernia Jerzy, Kamiński Michał Tomasz, Kelemen András, Klich Bogdan, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Kósa Kovács Magda, Kowalska Bronisława, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Laar Mart, Landsbergis Vytautas, Lewandowski Janusz Antoni, Libicki Marcin, Lisak Janusz, Lydeka Arminas, Łyżwiński Stanisław, Macierewicz Antoni, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Manninger Jenő, Matsakis Marios, Mavrou Eleni, Őry Csaba, Pasternak Agnieszka, Pęczak Andrzej, Pîks Rihards, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Podobnik Janez, Pospíšil Jiří, Protasiewicz Jacek, Reiljan Janno, Sefzig Luděk, Siekierski Czesław, Smorawiński Jerzy, Surján László, Szabó Zoltán, Szájer József, Szczygło Aleksander, Tabajdi Csaba, Tomczak Witold, Vaculík Josef, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vastagh Pál, Vella George, Vësaitë Birutë, Widuch Marek, Winiarczyk-Kossakowska Małgorzata, Wiśniowska Genowefa, Wittbrodt Edmund, Wojciechowski Janusz, Žiak Rudolf

BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förteckning över förkortningar och symboler

+

antogs

-

förkastades

↓

bortföll

T

drogs tillbaka

ONU (..., ..., ...)

omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

EO (..., ..., ...)

elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

delad

delad omröstning

särsk.

särskild omröstning

ÄF

ändringsförslag

AC

kompromissändringsförslag

pc

motsvarande del

S

ändringsförslag om strykning

=

identiska ändringsförslag

art

artikel

PR

resolutionsförslag

PRC

gemensamt resolutionsförslag

SEK

sluten omröstning

1.   Kvinnors rättigheter

Betänkande: SMET (A5-0334/2003)

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Endast en omröstning

 

 

uppskjuten (artikel 146.4 i arbetsordningen)

Föredraganden presenterade ett muntligt ändringsförslag till punkt 13, syftande till att ändra texten på följande sätt: ”Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, när de beviljar asyl, ta hänsyn till förföljelser och/eller rädsla för förföljelser eller fysiska kränkningar av kvinnor på grund av deras kön”.

2.   Sötningsmedel för användning i livsmedel

Andrabehandlingsrekommendation: FERREIRA (A5-0345/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-3

utskottet

 

+

 

efter artikel 1

4

Verts/ALE

 

-

 

3.   Ansvarsförsäkring för motorfordon

Betänkande: ROTHLEY (A5-0346/2003) [***I]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-2

5-7

9-11

15-18

20

23

utskottet

 

+

 

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning

4

utskottet

särsk.

+

 

 

8

utskottet

särsk.

+

 

 

12

utskottet

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

 

14

utskottet

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

 

19

utskottet

särsk.

+

 

 

21

utskottet

särsk.

+

 

 

22

utskottet

särsk.

+

 

 

24

utskottet

särsk.

+

 

artikel 1, punkterna 2 och 3

27

PSE+PPE-DE

 

+

 

 

13

utskottet

 

↓

 

 

28

PSE+PPE-DE

 

+

 

efter skäl 7

26

PSE

 

+

 

efter skäl 8

3

utskottet

 

-

 

 

25

PSE+PPE-DE

 

+

 

Omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

526, 9, 16

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

Begäran om delad omröstning

PSE

ÄF 12

Första delen: ”Den försäkring... personskador”

Andra delen: ”samt ersättning... skaderegleringen”

ÄF 14

Första delen: ”Denna möjlighet... personskador”

Andra delen: ”som medför... sjukhus”

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: ÄF 4, 19, 21

PSE: ÄF 4, 8, 19, 22, 24

4.   Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn

Betänkande: HERMANGE (A5-0319/2003) [*]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-3

5-9

utskottet

 

+

 

Omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

508, 29, 6

Ändringsförslag 4 gäller inte alla språkversioner och tas därför inte upp till omröstning (se artikel 140.1 d i arbetsordningen).

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

5.   Strukturfonderna

Betänkande: PITTELLA (A5-0286/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

punkt 21

5

PSE

delad

 

 

 

 

 

1/ONU

+

279, 257, 13

 

 

 

2/EO

+

305, 227, 9

 

3

PPE-DE

 

↓

 

punkt 23

1/ändr.

NARANJO ESCOBAR m.fl.

 

-

 

punkt 31

4

PPE-DE

 

+

 

6

PSE

 

+

som tillägg

punkt 35

2/ändr.

NARANJO ESCOBAR m.fl.

 

T

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

Begäran om delad omröstning

Dover m.fl.

ÄF 5

Första delen: ”Europaparlamentet anser... minskas betydligt”

Andra delen: ”Parlamentet förbehåller sig... under 2005”

6.   Marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken

Resolutionsförslag: B5-0430, 0431 och 0432/2003

Omröstningen uppskjuten (artikel 146.4 i arbetsordningen)

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1.   Betänkande Rothley A5-0346/2003

Ja-röster: 526

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, Coûteaux, van Dam, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Garaud, Gobbo, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Mennea, Raschhofer, Sichrovsky, Souchet, Speroni, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 9

EDD: Booth, Farage, Titford

GUE/NGL: Meijer

PPE-DE: García-Orcoyen Tormo, Gil-Robles Gil-Delgado, Sacrédeus, Schleicher, Wijkman

Nedlagda röster: 16

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Bonino, Claeys, Dell'Alba, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Pannella, Stirbois

PSE: Martin Hans-Peter

2.   Betänkande Hermange A5-0319/2003

Ja-röster: 508

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, Coûteaux, van Dam, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Bonino, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Dillen, Dupuis, Garaud, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Pannella, Raschhofer, Sichrovsky, Souchet, Speroni, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cesaro, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 29

PPE-DE: Atkins, Balfe, Bowis, Bradbourn, Callanan, Chichester, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Perry, Provan, Purvis, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

Nedlagda röster: 6

EDD: Booth, Farage, Titford

NI: de Gaulle

PPE-DE: Scallon

UEN: Camre

3.   Betänkande Pittella A5-0286/2003

Ja-röster: 279

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Coûteaux, Kuntz, Mathieu, Raymond, Sandbæk

ELDR: van den Bos, Monsonís Domingo, Nordmann, Sbarbati

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Bonino, Dell'Alba, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Bodrato, Xarchakos

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 257

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Frahm, Krarup, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

NI: Beysen, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, Martinez, Sichrovsky, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cesaro, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cushnahan, Daul, Decourrière, Dell'Utri, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Martin Hans-Peter

UEN: Camre

Nedlagda röster: 13

EDD: Booth, Farage, Titford

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Sylla

NI: Borghezio, Garaud, Gobbo, Mennea, Speroni

PPE-DE: Costa Raffaele

TEXTER ANTAGNA

 

P5_TA(2003)0445

Sötningsmedel för användning i livsmedel ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (9714/1/2003 — C5-0299/2003 — 2002/0152(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9714/1/2003 — C5-0299/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 375) (3),

—

med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2003) 277) (4),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0345/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjord i EUT.

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 10 april 2003, P5_TA(2003)0183.

(3)  EGT C 262 E, 29.10.2002, s. 429.

(4)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC2-COD(2002)0152

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den 22 december 2003 om ändring av direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter samråd med Vetenskapliga kommittén för livsmedel enligt artikel 6 i rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/35/EG av den 30 juni 1994 om sötningsmedel för användning i livsmedel (5) innehåller en förteckning över sötningsmedel som får användas inom gemenskapen och villkoren för deras användning.

(2)

Sedan 1996 har två nya sötningsmedel, nämligen sukralos och saltet av aspartam och acesulfam, godtagits för användning i livsmedel av Vetenskapliga kommittén för livsmedel.

(3)

Yttrandet från Vetenskapliga kommittén för livsmedel om cyklaminsyra och dess natrium- och kalciumsalter (som ledde till att det fastställdes ett nytt acceptabelt dagligt intag) och nyligen genomförda undersökningar om intag av cyklamat leder till en minskning av de största tillåtna mängderna för cyklaminsyra och dess natrium- och kalciumsalter.

(4)

Beteckningarna för vissa livsmedelskategorier i direktiv 94/35/EG bör anpassas för att hänsyn skall tas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (6) och särdirektiv som antagits för vissa grupper av livsmedel förtecknade i bilaga I till rådets direktiv 89/398/EEG (7).

(5)

Användningen av de berörda livsmedelstillsatserna stämmer överens med de allmänna kriterierna i bilaga II till direktiv 89/107/EEG.

(6)

I artiklarna 53 och 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (8) fastställs förfaranden för nödåtgärder för livsmedel och foder som har sitt ursprung i gemenskapen eller som importeras från ett tredje land. Enligt artiklarna får kommissionen vidta sådana åtgärder i situationer där livsmedel sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön, och där en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna.

(7)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktiv 94/35/EG bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(8)

Direktiv 94/35/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 94/35/EG ändras härmed på följande sätt:

1.

Artikel 4 skall ersättas med följande:

”Artikel 4

Det får i enlighet med förfarandet i artikel 7 beslutas

—

om ett visst livsmedel skall anses tillhöra någon av de kategorier som anges i kolumn 3 i bilagan, när det råder delade meningar om huruvida sötningsmedel kan användas i detta livsmedel enligt villkoren i detta direktiv, och

—

huruvida en tillsats som nämns i bilagan och som tillåts i ’quantum satis’ används enligt de kriterier som avses i artikel 2.”

2.

En tredje strecksats skall läggas till i artikel 5.2:

”—

Salt av aspartam och acesulfam: ’Innehåller en källa till fenylalanin’.”

3.

Artikel 7 skall ersättas med följande:

”Artikel 7

1.   Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, inrättad genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002 (10) nedan kallad ’kommittén’.

2.   När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG (11) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/469/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

4.

Bilagan skall ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

Kommissionen skall senast den ...  (12) för Europaparlamentet och rådet lägga fram en lägesrapport om de pågående nya utvärderingarna av tillsatser och den förväntade tidsplanen för kommande nya utvärderingar, särskilt av sukralos och salt av aspartam och acesulfam. Dessa nya utvärderingar skall göras på grundval av medlemsstaternas uppgifter om konsumtion och med beaktande av tillsatsernas effekter på utsatta personer.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv så att

—

handel med och användning av produkter som överensstämmer med detta direktiv tillåts senast den ... (13),

—

handel med och användning av produkter som inte överensstämmer med detta direktiv förbjuds senast den ... (14), varvid produkter som inte uppfyller kraven i direktivet men som har släppts ut på marknaden före detta datum dock får saluförastill och med den ... (15).

De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel, den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 262 E, 29.10.2002, s. 429.

(2)  EUT C 85, 8.4.2003, s. 34.

(3)  EGT L 40, 11.2.1989, s. 27. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/34/EG (EGT L 237, 10.9.1994, s. 1).

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 april 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juni 2003 (EUT C 277 E, 18.11.2003, s. 1) (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 22 oktober 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(5)  EGT L 237, 10.9.1994, s. 3. Direktivet ändrat genom direktiv 96/83/EG (EGT L 48, 19.2.1997, s. 16).

(6)  EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

(7)  EGT L 186, 30.6.1989, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/41/EG (EGT L 172, 8.7.1999, s. 38).

(8)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(9)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(10)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(11)  Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).”

(12)  24 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(13)  12 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(14)  18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(15)  24 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

BILAGA

Bilagan till direktiv 94/35/EEG skall ändras på följande sätt:

1.

I den tredje kolumnen i tabellerna skall följande livsmedelskategorier ges nya beteckningar:

a)

I stället för ”kompletta bantningspreparat, avsedda att ersätta en enstaka måltid eller det samlade dagliga födointaget” skall det stå ”livsmedel avsedda att användas i sådana energibegränsande dieter för viktminskning som anges i direktiv 1996/8/EG (*)”.

b)

I stället för ”kompletta formulaprodukter och supplementnäring för användning under medicinsk övervakning” skall det stå ”dietetisk kost för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i direktiv 1999/21/EG (**)”.

c)

I stället för ”kosttillskott i flytande form” skall det stå ”kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG (***), i flytande form”.

d)

I stället för ”kosttillskott i fast form” skall det stå ”kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, i fast form”.

e)

I stället för ”flytande eller tuggbara kosttillskott i dietetisk kost baserade på vitaminer och/eller mineralämnen” skall det stå ”kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, som är flytande eller tuggbara och baserade på vitaminer och/eller mineralämnen”.

2.

Följande fotnoter skall läggas till efter tabellerna:

”________________

(*)

Kommissionens direktiv 96/8/EG av den 26 februari 1996 om livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning (EGT L 55, 6.3.1996, s. 22).

(**)

Kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29).

(***)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (EGT L 183, 12.7.2002, s. 51).”

3.

När det gäller E 951 Aspartam skall följande kategori läggas till under ”konfektyrvaror”:

”— Essoblaten

1000 mg/kg”

4.

När det gäller E 952 cyklaminsyra och dess Na- och Ca-salter

a)

skall största tillåtna mängden ”400 mg/l” ersättas med ”250 mg/l” för följande livsmedelskategorier:

—

Vattenbaserade aromatiserade drycker, energireducerade eller utan tillsats av socker.

—

Drycker baserade på mjölk och mjölkprodukter eller fruktsaft, energireducerade eller utan tillsats av socker.

b)

skall följande livsmedelskategorier och största tillåtna mängder utgå:

”

— Konfektyrvaror utan tillsats av socker

500 mg/kg

—

Konfektyrvaror baserade på kakao eller torkad frukt, energireducerade eller utan tillsats av socker

500 mg/kg

— Konfektyrvaror baserade på stärkelse, energireducerade eller utan tillsats av socker

500 mg/kg

— Tuggummi utan tillsats av socker

1500 mg/kg

— Pastiller för frisk andedräkt utan tillsatt socker

2500 mg/kg

— Glassvaror, energireducerade eller utan tillsatt socker

250 mg/kg
”

5.

Följande tabeller skall läggas till:

”

EG-nr

Benämning

Livsmedel

Största tillåtna mängd

E 955

Sukralos

Alkoholfria drycker

 

—

Vattenbaserade aromatiserade drycker, energireducerade eller utan tillsats av socker

300 mg/l

—

Drycker baserade på mjölk och mjölkprodukter eller fruktjuice, energireducerade eller utan tillsats av socker

300 mg/l

Desserter och liknande produkter

 

—

Vattenbaserade aromatiserade desserter, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

—

Beredningar baserade på mjölk eller mjölkprodukter, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

—

Desserter baserade på frukt och grönsaker, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

— Äggbaserade desserter, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

—

Desserter baserade på spannmål, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

— Fettbaserade desserter, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

—

’Snacks’: vissa smaksättningar av konsumtionsfärdiga, färdigförpackade, torra, smaksatta, stärkelseprodukter och nötter med överdrag

200 mg/kg

Konfektyrvaror

 

— Konfektyrvaror utan tillsats av socker

1000 mg/kg

—

Konfektyrvaror baserade på kakao eller torkad frukt, energireducerade eller utan tillsats av socker

800 mg/kg

—

Konfektyrvaror baserade på stärkelse, energireducerade eller utan tillsats av socker

1000 mg/kg

— Glasstrutar och glassrån utan tillsatt socker

800 mg/kg

— Essoblaten

800 mg/kg

—

Smörgåspålägg baserat på kakao, mjölk, torkad frukt eller fett, energireducerade eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

—

Frukostcerealier med ett fiberinnehåll på minst 15 % och som innehåller minst 20 % kli, energireducerade eller utan tillsatt socker

400 mg/kg

— Pastiller för frisk andedräkt utan tillsatt socker

2400 mg/kg

— Starkt aromatiserade pastiller för halsen utan tillsatt socker

1000 mg/kg

— Tuggummi utan tillsats av socker

3000 mg/kg

— Energireducerade konfektyrer i tablettform

200 mg/kg

— Äppel- och päroncider

50 mg/l

—

Drycker baserade på en blandning av öl, äppelcider, päroncider, spritdrycker eller vin och alkoholfria drycker

250 mg/l

— Spritdrycker som innehåller mindre än 15 volymprocent alkohol

250 mg/l

— Öl, alkoholfritt eller med högst 1,2 volymprocent alkohol

250 mg/l

—

’Bière de table/Tafelbier/Table beer’ (med en stamvörthalt under 6 %), med undantag av ’Obergäriges Einfachbier’

250 mg/l

— Öl med en minimisurhet av 30 milliekvivalenter uttryckt som NaOH

250 mg/l

— Mörkt öl av typen ’oud bruin’

250 mg/l

— Energireducerat öl

10 mg/l

— Glassvaror, energireducerade eller utan tillsatt socker

320 mg/kg

— Frukt på burk eller glas, energireducerad eller utan tillsats av socker

400 mg/kg

— Sylt, gelé och citrusmarmelad, energireducerad

400 mg/kg

— Beredningar av frukt och grönsaker, energireducerade

400 mg/kg

— Sötsura frukt- och grönsakskonserver

180 mg/kg

— Feinkostsalat

140 mg/kg

—

Sötsura hel- och halvkonserver av fisk samt marinader av fisk, kräftdjur och blötdjur

120 mg/kg

— Energireducerade soppor

45 mg/l

— Såser

450 mg/kg

— Senap

140 mg/kg

— Konditorivaror för särskilda näringsändamål

700 mg/kg

—

Livsmedel avsedda att användas i sådana energibegränsande dieter för viktminskning som anges i direktiv 1996/8/EG

320 mg/kg

—

Dietetisk kost för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i direktiv 1999/21/EG

400 mg/kg

— Kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, i flytande form

240 mg/kg

— Kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, i fast form

800 mg/kg

—

Kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, som är flytande eller tuggbara och baserade på vitaminer och/eller mineralämnen

2 400 mg/kg


EG-nr

Benämning

Livsmedel

Största tillåtna mängd  (1)

E 962

Salt av aspartam och acesulfam

 

 

Alkoholfria drycker

 

—

Vattenbaserade aromatiserade drycker, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/l (a)

—

Drycker baserade på mjölk och mjölkprodukter eller fruktjuice, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/l (a)

Desserter och liknande produkter

 

—

Vattenbaserade aromatiserade desserter, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/kg (a)

—

Beredningar baserade på mjölk eller mjölkprodukter, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/kg(a)

—

Desserter baserade på frukt och grönsaker, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/kg (a)

— Äggbaserade desserter, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/kg (a)

—

Desserter baserade på spannmål, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/kg (a)

— Fettbaserade desserter, energireducerade eller utan tillsats av socker

350 mg/kg (a)

—

’Snacks’: vissa smaksättningar av konsumtionsfärdiga, färdigförpackade, torra, smaksatta stärkelseprodukter och nötter med överdrag

500 mg/kg (b)

Konfektyrvaror

 

— Konfektyrvaror utan tillsats av socker

500 mg/kg (a)

—

Konfektyrvaror baserade på kakao eller torkad frukt, energireducerade eller utan tillsats av socker

500 mg/kg (a)

—

Konfektyrvaror baserade på stärkelse, energireducerade eller utan tillsats av socker

1000 mg/kg (a)

— Essoblaten

1000 mg/kg (b)

—

Smörgåspålägg baserat på kakao, mjölk, torkad frukt eller fett, energireducerade eller utan tillsats av socker

1000 mg/kg (b)

—

Frukostcerealier med ett fiberinnehåll på minst 15 % och som innehåller minst 20 % kli, energireducerade eller utan tillsatt socker

1000 mg/kg (b)

— Pastiller för frisk andedräkt, utan tillsatt socker

2500 mg/kg (a)

— Tuggummi utan tillsats av socker

2000 mg/kg (a)

— Äppel- och päroncider

350 mg/l (a)

—

Drycker baserade på en blandning av öl, äppelcider, päroncider, spritdrycker eller vin och alkoholfria drycker

350 mg/l (a)

— Spritdrycker som innehåller mindre än 15 volymprocent alkohol

350 mg/l (a)

— Öl, alkoholfritt eller med högst 1,2 volymprocent alkohol

350 mg/l (a)

—

’Bière de table/Tafelbier/Table beer’ (med en stamvörthalt under 6 %), med undantag av ’Obergäriges Einfachbier’

350 mg/l (a)

— Öl med en minimisurhet av 30 milliekvivalenter uttryckt som NaOH

350 mg/l (a)

— Mörkt öl av typen ’oud bruin’

350 mg/l (a)

— Energireducerat öl

25 mg/l (b)

— Glassvaror, energireducerade eller utan tillsatt socker

800 mg/kg (b)

— Frukt på burk eller glas, energireducerad eller utan tillsats av socker

350 mg/kg (a)

— Sylt, gelé och citrusmarmelad, energireducerad

1000 mg/kg (b)

— Beredningar av frukt och grönsaker, energireducerade

350 mg/kg (a)

— Sötsura frukt- och grönsakskonserver

200 mg/kg (a)

— Feinkostsalat

350 mg/kg (b)

—

Sötsura hel- och halvkonserver av fisk samt marinader av fisk, kräftdjur och blötdjur

200 mg/kg (a)

— Energireducerade soppor

110 mg/l (b)

— Såser

350 mg/kg (b)

— Senap

350 mg/kg (b)

— Konditorivaror för särskilda näringsändamål

1000 mg/kg (a)

—

Livsmedel avsedda att användas i sådana energibegränsande dieter för viktminskning som anges i direktiv 1996/8/EG

450 mg/kg (a)

—

Dietetisk kost för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i direktiv 1999/21/EG

450 mg/kg (a)

— Kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, i flytande form

350 mg/kg (a)

— Kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, i fast form

500 mg/kg (a)

—

Kosttillskott, enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, som är flytande eller tuggbara och baserade på vitaminer och/eller mineralämnen

2000 mg/kg (a)

(1)  De största tillåtna mängderna för salt av aspartam och acesulfam beräknas på de största tillåtna mängderna för dess beståndsdelar aspartam (E 951) och acesulfam K (E 950). De största tillåtna mängderna för aspartam (E 951) och acesulfam K (E 950) får inte överskridas vid användning av saltet av aspartam och acesulfam, antingen ensamt eller tillsammans med E 950 eller E 951. Gränsvärdena i denna kolumn uttrycks antingen som a) acesulfam-K-ekvivalenter eller b) aspartamekvivalenter.”

P5_TA(2003)0446

Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon (KOM(2002) 244 — C5-0269/2002 — 2002/0124(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) (1),

—

med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 47, 55 och 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0269/2002),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0346/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  EGT C 227 E, 24.9.2002, s. 387.

P5_TC1-COD(2002)0124

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 47.2 första och tredje meningarna, 55 och 95.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget (3),

av följande skäl:

(1)

Ansvarsförsäkring för motorfordon (motorfordonsförsäkring) har stor betydelse för EU-medborgarna, både som försäkringstagare och som skadelidande. Även för försäkringsföretagen är sådan försäkring av stort intresse, eftersom den står för större delen av skadeförsäkringsrörelsen inom gemenskapen. Motorfordonsförsäkringen påverkar också den fria rörligheten för personer och fordon. Det bör därför vara ett viktigt mål för gemenskapens åtgärder på området för finansiella tjänster att den inre marknaden för motorfordonsförsäkring förstärks och befästs.

(2)

Stora framsteg i den riktningen har redan åstadkommits genom rådets direktiv 72/166/EEG av den 24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (4), rådets andra direktiv 84/5/EEG av den 30 december 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ansvarsförsäkring för motorfordon (5), rådets tredje direktiv 90/232/EEG av den 14 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG av den 16 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om ansvarsförsäkring för motorfordon samt om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (fjärde direktivet om motorfordonsförsäkring) (7).

(3)

Gemenskapens system för motorfordonsförsäkring behöver aktualiseras och förbättras. Detta behov har bekräftats genom det samråd som organiserats med branschföreningar, konsumenter och föreningar för trafikoffer.

(4)

Skaderegleringen efter en olycka som orsakats av ett fordon med släp misslyckas ofta på grund av att varken dragfordonet eller dess försäkringsbolag kan identifieras trots att man känner till släpfordonets registreringsnummer. Därför måste medlemsstaternas olika bestämmelser harmoniseras och släpfordon måste likställas med fordon. Därför behövs en definition av släpfordon.

(5)

För att undvika möjliga feltolkningar av de nu gällande bestämmelserna i direktiv 72/166/EEG och underlätta försäkring av fordon med tillfälliga registreringsskyltar bör definitionen av det territorium där fordonet normalt är hemmahörande avse territoriet i den stat vars registreringsskylt fordonet bär, oavsett om denna skylt är permanent eller tillfällig.

(6)

Enligt direktiv 72/166/EEG skall fordon med falska eller olagliga registreringsskyltar anses vara normalt hemmahörande i den medlemsstats territorium där de ifrågavarande skyltarna utfärdades. Denna bestämmelse medför ofta att en nationell byrå måste bära de ekonomiska konsekvenserna av olyckor som inte har något samband med den medlemsstat där byrån i fråga är etablerad. Utan att ändra det allmänna kriteriet att det är registreringsskylten som avgör inom vilket territorium fordonet normalt skall anses vara hemmahörande, bör en specialbestämmelse införas för olyckor som vållas av fordon utan registreringsskylt eller med en registreringsskylt som inte, eller inte längre, tillhör fordonet. I sådana fall, och endast i skaderegleringssyfte, bör det territorium där olyckan inträffade anses vara det territorium inom vilket fordonet är normalt hemmahörande.

(7)

För att underlätta tolkningen och tillämpningen av termen ”stickprovskontroller” i direktiv 72/166/EEG bör de relevanta bestämmelserna förtydligas. Förbudet mot systematiska kontroller av innehav av motorfordonsförsäkring bör gälla fordon som är normalt hemmahörande inom en annan medlemsstats territorium och fordon som är normalt hemmahörande inom tredje lands territorium vid inresa till det egna territoriet från en annan medlemsstat. Endast icke-systematiska kontroller som inte är diskriminerande och som utförs inom ramen för en poliskontroll får tillåtas.

(8)

Enligt direktiv 72/166/EEG får medlemsstaterna i vissa fall göra undantag från det allmänna kravet på obligatorisk motorfordonsförsäkring. I en del av dessa fall är medlemsstaterna skyldiga att se till att ersättning betalas för varje förlust eller skada som fordonet vållar inom en annan medlemsstats territorium. I sådana fall äventyrar inte undantaget ersättningen till skadelidande, och det kan därför behållas. I andra fall är inte den medlemsstat som utnyttjar undantaget skyldig att ersätta skadelidande vid olyckor som inträffar utomlands så länge andra medlemsstater vid inresan i deras territorier får kräva innehav av grönt kort eller gränsförsäkring. Efter det att gränskontroller inom gemenskapen avskaffats genom Schengenavtalet kan dock ersättning inte längre garanteras för skadelidande vid olyckor som vållas av sådana oförsäkrade fordon. Undantaget i dessa fall enligt direktiv 72/166/EEG bör därför inte längre tillåtas. Motsvarande bestämmelser i direktiv 2000/26/EG bör också utgå.

(9)

De typer av fordon som avses i artikel 4 b i direktiv 72/166/EEG omfattar även de fordon som endast i mycket liten utsträckning färdas på allmän väg. Till dessa fordon hör i synnerhet icke registreringspliktiga släp, som används inom jordbruket och skogsbruket, och självgående motordrivna maskiner. Dessa fordon behöver inte kompletteras med någon registreringsskylt.

(10)

I regel uppkommer olika kostnader i samband med en skadereglering. Sådana kostnader utgör en del av skadan och omfattar olycksoffrets omkostnader (telefonkostnader, porto etc), kostnader för tekniska och medicinska experter, utomrättslig juridisk rådgivning, kostnader för en domstolsadvokat och själva rättegångskostnaderna. Dessa kostnader bör ersättas om de varit nödvändiga och skäliga. Vid en olycka i ett annat land är de i regel nödvändiga.

(11)

Medlemsstaternas skyldighet att se till att försäkringen överstiger vissa minimibelopp utgör ett viktigt inslag i fråga om skyddet av skadelidande. De minimibelopp som föreskrivs i direktiv 84/5/EEG bör inte bara aktualiseras för att ta hänsyn till inflationen utan även de reala beloppen bör ökas för att förbättra skyddet av de skadelidande. Dessutom bör såväl det nuvarande sammanlagda minimibeloppet för ersättningen av personskador om det finns mer än en skadelidande, som det kombinerade beloppet för personskador och sakskador, vilka minskar det faktiska försäkringsskyddet för de skadelidande vid vissa olyckor, avskaffas.

(12)

Efter nästan 20 år är det höt tid att se över artikel 1.2 i direktiv 84/5/EEG. En obegränsad täckning tillbakavisas av delar av försäkringssektorn med motiveringen att en sådan obegränsad täckning skulle innebära avsevärda redovisningstekniska risker. Minimiersättningen vid personskador måste beräknas så att olycksoffer med mycket svåra skador får ett tillräckligt skydd. Det måste betraktas som ytterst sällsynt att två eller fler personer får sådana mycket svåra skador vid en och samma olycka. Därför tycks ett minimibelopp på 5 miljoner euro för varje olycksfall vara tillräckligt. Minimiersättningen vid sakskador måste fastställas med hänsyn till de fall där skadorna kan vara mycket omfattande. Här tycks ett minimibelopp på 2 miljoner euro vara tillräckligt.

(13)

För att säkerställa att minimibeloppet för täckningskapaciteten inte urholkas bör en klausul om regelbunden översyn införas, varvid man bör använda som referens det europeiska konsumentprisindexet (EKPI) som offentliggörs av Eurostat i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (8). Förfarandet för en sådan översyn bör fastställas.

(14)

Bestämmelsen i direktiv 84/5/EEG, enligt vilken medlemsstaterna för att förhindra bedrägerier kan begränsa eller hindra betalningar från ersättningsorganet för skador orsakade av oidentifierade fordon, kan i vissa fall lägga hinder i vägen för berättigade ersättningar till skadelidande. Denna möjlighet att välja att begränsa eller hindra ersättning bör inte kunna tillämpas om betydande personskador orsakats samtidigt med sakskadorna vid samma olycka, och bedrägeririsken därför är försumbar. Begreppet ”betydande personskador” bör definieras i varje medlemsstats nationella lagstiftning.

(15)

För närvarande ges medlemsstaterna en möjlighet i direktiv 84/5/EEG att, upp till ett angivet tak, godkänna självriskbelopp som den skadelidande skall ansvara för vid sakskador som vållats av oförsäkrade fordon. Denna möjlighet minskar på ett omotiverat sätt skyddet för de skadelidande och verkar diskriminerande i förhållande till skadelidande vid andra olyckor. Denna möjlighet bör därför inte längre tillåtas.

(16)

Rådets andra direktiv 88/357/EEG av den 22 juni 1988 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring, och med bestämmelser avsedda att göra det lättare att effektivt utöva friheten att tillhandahålla tjänster samt om ändring av direktiv 73/239/EEG (9) bör ändras så att det blir möjligt för filialer till försäkringsföretag att verka som representanter vid motorförsäkringsverksamhet, så som redan sker i samband med andra försäkringstjänster än motorfordonsförsäkring.

(17)

Att samtliga passagerare i ett fordon omfattas av försäkringen är ett viktigt framsteg som uppnåtts genom nu gällande lagstiftning. Detta förhållande skulle dock äventyras om passagerare uteslöts från försäkringsskyddet enligt nationell lagstiftning på grund av att de hade, eller borde ha haft, kännedom om att föraren av fordonet vid tillfället för olyckan var påverkad av alkohol eller av något annat berusningsmedel. En passagerare har vanligen inte förutsättningar för att korrekt avgöra graden av berusning hos föraren. Målet att motverka att personer som är påverkade av alkohol eller av något annat berusningsmedel kör bil uppnås inte genom att minska försäkringsskyddet för passagerare som drabbas av en olycka. Skyddet för passagerarna genom den obligatoriska motorfordonsförsäkringen påverkar dock varken det eventuella ansvar som passagerarna kan ha ådragit sig enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen eller nivån på eventuella skadestånd vid en enskild olycka .

(18)

Vissa försäkringsgivare inför i sina avtal klausuler enligt vilka avtalet upphör att gälla om fordonet befinner sig utanför den medlemsstat där det är registrerat under längre tid än en angiven period. En sådan praxis strider mot den princip som fastställs i direktiv 90/232/EEG, enligt vilken den obligatoriska motorfordonsförsäkringen skall omfatta hela gemenskapens territorium på grundval av en enda premie. Det bör därför särskilt anges att försäkringsskyddet skall fortsätta att gälla under hela avtalstiden, oavsett om fordonet under någon tid befinner sig i en annan medlemsstat, dock utan att detta påverkar kraven på registrering av motorfordon i den nationella lagstiftningen i en medlemsstat.

(19)

Åtgärder bör vidtas för att göra det lättare för konsumenter att skaffa försäkringskydd för fordon som förs in från en medlemsstat till en annan för tiden mellan avlämnandet till köparen och registreringen i den importerande medlemsstaten. Ett tillfälligt undantag bör införas från den allmänna regeln för fastställandet av den medlemsstat där risken är belägen. Under en tid av trettio dagar efter avlämnandet till köparen bör införselmedlemsstaten, i stället för den medlemsstat som ansvarar för registreringen, anses vara den medlemsstat där risken är belägen.

(20)

Den som önskar ingå ett nytt avtal om motorfordonförsäkring med ett annat försäkringsföretag bör kunna styrka olyckor och försäkringsfall som inträffat under tiden för det föregående avtalet. Då ett avtal upphör bör försäkringsföretaget förse försäkringstagaren med ett intyg om försäkringsfall, eller frånvaro av försäkringsfall, under avtalstiden, dock för högst fem år, utan att detta påverkar rätten för parterna i försäkringsavtal att fastställa premien.

(21)

För att säkerställa ett tillfredsställande skydd av skadelidande vid trafikolyckor bör medlemsstaterna inte tillåta att självrisk tas ut av en skadelidande part.

(22)

Rätten att åberopa försäkringsavtalet och rikta anspråk direkt mot försäkringsföretaget är av stor betydelse för skyddet av personer som skadas i varje slag av trafikolycka. Genom direktiv 2000/26/EG föreskrivs redan en rätt att rikta anspråk direkt mot det försäkringsföretag som tillhandahåller ansvarsförsäkring för den ansvariga personen för personer som skadas i olyckor som inträffar i en annan medlemsstat än den där den skadelidande har sin stadigvarande bostad och som orsakats genom användning av fordon som är försäkrade och normalt är hemmahörande i en medlemsstat. För att underlätta en snabb och effektiv skadereglering och för att kostsamma rättsliga förfaranden så långt möjligt skall kunna undvikas bör denna rätt utsträckas till alla som drabbas av trafikolyckor.

(23)

Bestämmelserna om tidsfristen för olycksoffrets ersättningsanspråk varierar kraftigt inom Europeiska unionen. Enligt lag kan tidsfristerna exempelvis vara ett år (i Spanien), två år (i Italien), tre år (i Tyskland, Österrike, Finland och Portugal), fem år (i Belgien, Nederländerna och Danmark), tio år (i Frankrike) eller trettio år (i Luxemburg). Dessutom fastställs tidpunkten för när tidsfristen skall börja löpa efter objektiva eller subjektiva kriterier. Därför tycks det vara lämpligt att fastställa ett gemensamt sätt att beräkna tidsfristen. Gemenskapens behörighet att införa ett direktanspråk innebär att den också har befogenhet att fastställa tidsfristen för direktanspråket. En tidsfrist på fyra år från tidpunkten för olyckan tycks vara lämplig.

(24)

För att göra det lättare för skadelidande att begära ersättning bör de informationscentrum som upprättats enligt direktiv 2000/26/EG inte begränsa sin verksamhet till att informera om olyckor som omfattas av det direktivet utan kunna lämna samma slag av information om varje annan trafikolycka.

(25)

Ett släpfordon utgör en risk i sig, utöver och oberoende av den risk som dragfordonet utgör. Därför bör ett släpfordon behandlas på samma sätt som ett fordon när det gäller alla bestämmelser, även bestämmelserna om obligatorisk försäkring.

(26)

Enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (10) i kombination med artikel 9.1 b i samma förordning kan den skadelidande framställa sitt krav till den ansvariga partens försäkringsbolag i den medlemsstat där den skadelidande är bosatt.

(27)

I vissa medlemsstater får olycksoffren och försäkringsbolagen vänta länge innan de, eventuellt, får tillgång till polisens, den allmänna åklagarens och andra myndigheters handlingar om olyckor. Därmed förhalas skaderegleringen vid trafikolyckor. Att inrätta ett centralkontor tycks vara den enda tänkbara lösningen för vissa av medlemsstaterna.

(28)

Direktiven 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och 2000/26/EG bör därför ändras i enlighet med ovanstående.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 72/166/EEG

Direktiv 72/166/EEG ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 skall punkt 1 ersättas med följande:

” 1.

fordon: varje slags motorfordon som är avsett för färd på land men som inte är spårbundet,

1a.

släpfordon: husvagnar och en- eller fleraxliga släpfordon med en tillåten vikt som överstiger 750 kg, som är avsedda att dras av ett fordon, oavsett om de är tillkopplade, ”

2.

I artikel 1 skall punkt 4 ändras på följande sätt:

a)

Första strecksatsen skall ersättas med följande:

”—

territoriet i den stat vars registreringsskylt fordonet bär, oavsett om denna är permanent eller tillfällig, eller”

b)

Följande strecksats skall läggas till:

”—

i de fall där fordon som saknar registreringsskylt eller har en registreringsskylt som inte, eller inte längre, tillhör fordonet blir inblandade i en olycka, den stats territorium inom vilket olyckan inträffade, när det gäller skadereglering enligt första strecksatsen i artikel 2.2”

3.

I artikel 2 skall punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna skall avstå från att kontrollera innehav av ansvarsförsäkring för fordon som är normalt hemmahörande inom en annan medlemsstats territorium och för fordon som är normalt hemmahörande inom tredje lands territorium vid inresa till det egna territoriet från en annan medlemsstat.

Medlemsstaterna får dock utföra icke-systematiska kontroller av försäkringar under förutsättning att de genomförs på ett icke-diskriminerande sätt och inom ramen för en poliskontroll. ”

4.

I artikel 4 skall led b ersättas med följande:

” b)

Särskilda slag av fordon eller fordon som inte är avsedda att framföras på allmän väg. Sådana fordonsslag skall fastställas av varje enskild medlemsstat och vara försedda med särskilda registreringsskyltar. Medlemsstaterna skall anmäla fordonen och registreringen till övriga medlemsstater och till kommissionen.

När sådant fordon framförs i annan medlemsstat skall det land fordonet färdas i ha rätt att begära att föraren uppvisar giltigt försäkringsbevis. Föraren är skyldig att medföra sådan handling och vid kontroll uppvisa denna självmant. ”

Artikel 2

Ändringar av direktiv 84/5/EEG

Artikel 1 i Direktiv 84/5/EEG skall ersättas med följande:

”Artikel 1

1.   Den försäkring som avses i artikel 3.1 i direktiv 72/166/EEG skall obligatoriskt omfatta både sakskador och personskador samt ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader i samband med skaderegleringen .

2.   Varje medlemsstat skall, utan att det påverkar dess rätt att fastställa högre garantibelopp, kräva att den obligatoriska försäkringen ger ersättning med minst följande:

a)

Vid personskador: 5 miljoner euro för varje olycksfall .

b)

Vid sakskador: 2 miljoner euro för varje olycksfall .

Medlemsstaterna kan begära att kommissionen beviljar ytterligare en övergångsperiod på upp till fem år efter den .... (11) för att anpassa minimibeloppen till de belopp som anges i led a och b.

3.    Fem år efter utgången av den tidsfrist på fem år som avses i punkt 2 skall de belopp som fastställs i punkten höjas på grundval av ett förslag från kommissionen i ljuset av de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av de fastställda beloppen.

Denna justering skall ske automatiskt. Beloppen skall höjas med den procentuella förändring som anges i EKPI för den aktuella perioden, dvs. de fem år som omedelbart föregår översynen och rundas av uppåt till närmaste 10 000-tal euro.

Kommissionen skall meddela de justerade beloppen till Europaparlamentet och rådet och se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

4.   Varje medlemsstat skall inrätta eller auktorisera ett organ med uppgift att svara för ersättning, åtminstone upp till den gräns som den obligatoriska försäkringen skall ersätta, för sakskador och personskador orsakade av oidentifierade fordon eller av fordon för vilka sådan obligatorisk försäkring som avses i punkt 1 inte tecknats.

Vad som sägs i första stycket skall inte påverka medlemsstaternas rätt att anse ersättning från detta organ som subsidiär eller ej och inte heller rätten att införa regler om skadereglering mellan detta organ och den person eller de personer som är ansvariga för olyckshändelsen och andra försäkringsgivare eller socialförsäkringsorgan som skall ersätta den skadelidande för samma skada. Medlemsstaterna får dock inte tillåta att organet, som villkor för betalning av ersättning, ställer krav på att den skadelidande kan visa att den som är ansvarig inte har förmåga eller vägrar att betala.

5.   Den skadelidande skall i vart fall kunna vända sig direkt till detta organ, som skall ha skyldighet att, på grundval av uppgifter som inhämtats från den skadelidande, lämna denne ett motiverat besked angående utbetalning av ersättning.

Medlemsstaterna får emellertid utesluta ersättning från organet när det gäller personer som frivilligt har stigit in i det fordon som orsakade sak- eller personskadan, om organet kan styrka att personerna visste att fordonet var oförsäkrat.

6.   Medlemsstaterna får begränsa eller utesluta ersättning från organet när det gäller sakskador orsakade av oidentifierade fordon.

Denna möjlighet gäller inte om den skadelidande till följd av olyckan har lidit personskador som har medfört sjukhusvistelse .

7.   Varje medlemsstat skall tillämpa sina lagar och andra författningar vid utbetalning av ersättning från detta organ, dock inte i strid med annan praxis som är förmånligare för den skadelidande .”

Artikel 3

Ändringar av direktiv 88/357/EEG

Andra meningen i fjärde stycket i artikel 12a.4 i direktiv 88/357/EEG skall utgå.

Artikel 4

Ändring av direktiv 90/232/EEG

Direktiv 90/232/EEG ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 skall följande stycke införas mellan det första och det andra stycket:

”En passagerare får inte undantas från försäkringsskyddet på den grunden att han eller hon hade eller borde ha haft kännedom om att föraren vid olyckstillfället var påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel. ”

2.

I artikel 2 skall första strecksatsen ersättas med följande:

”—

på grundval av en enda premie och för hela avtalstiden omfatta hela gemenskapens territorium, även under perioder när fordonet befinner sig i andra medlemsstater under avtalstiden , om detta är förenligt med gällande nationell lagstiftning på området , och”

3.

Följande artiklar 4a—4f skall införas:

”Artikel 4a

1.   Med undantag från andra strecksatsen i artikel 2 d i direktiv 88/357/EEG får , när ett fordon förs in från en medlemsstat till en annan, den medlemsstat där risken är belägen anses vara införselmedlemsstaten omedelbart efter avlämnandet till köparen och för en period av trettio dagar, trots att fordonet inte är formellt registrerat i införselmedlemsstaten.

2.   Om fordonet är inblandat i en olycka under den tidsperiod som nämns i punkt 1 och inte är försäkrat, skall det organ i införselmedlemsstaten som avses i artikel 1.4 i direktiv 84/5/EEG vara ersättningsskyldigt i enlighet med den artikeln.

Artikel 4b

Medlemsstaterna skall se till att försäkringstagaren inom den period för vilken ett försäkringsavtal som avser ett fordon som omfattas av försäkring i enlighet med artikel 3.1 i direktiv 72/166/EEG har tecknats, och inom tre månader efter att det har upphört att gälla , förses med ett intyg om försäkringsfall eller om frånvaro av försäkringsfall för fordonet under avtalets giltighetsperiod. Intyget skall omfatta samtliga skador som har anmälts sedan avtalet tecknades men försäkringsgivaren får begränsa intyget till de senaste fem åren om avtalsförhållandet har varat längre .

Artikel 4c

Självrisk skall inte tillämpas gentemot den skadelidande parten i en olycka när det gäller den försäkring som avses i artikel 3.1 i direktiv 72/166/EEG.

Artikel 4d

Medlemsstaterna skall se till att skadelidande parter vid olyckor vållade av ett fordon som omfattas av försäkring enligt artikel 3.1 i direktiv 72/166/EEG har rätt att rikta anspråk direkt mot det försäkringsföretag som tillhandahåller ansvarsförsäkring för den ansvariga personen.

Anspråket måste riktas inom fyra år. Tidsfristen skall börja löpa från tidpunkten för olyckan.

Artikel 4e

Medlemsstaterna skall införa det förfarande som föreskrivs i artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG (12) för skadereglering av alla former av olyckor orsakade av fordon som omfattas av försäkring i enlighet med artikel 3.1 i direktiv 72/166/EEG.

Artikel 4f

Medlemsstaterna skall se till att de informationscentrum som inrättas eller godkänns i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/26/EG, utan att det påverkar deras skyldigheter enligt det direktivet, ger den i artikeln angivna informationen till alla parter som har lidit sakskador eller personskador till följd av en olycka orsakad av ett fordon som omfattas av försäkring i enlighet med artikel 3.1 i direktiv 72/166/EEG.

Artikel 5

Ändringar av direktiv 2000/26/EG

Direktiv 2000/26/EG ändras på följande sätt:

1.

Följande skäl 16a skall införas:

” (16a)

Enligt artikel 11.2 i förordning EG nr 44/2001 (13) i kombination med artikel 9.1 b i samma förordning kan den skadelidande framställa sitt krav till den ansvariga partens försäkringsbolag i den medlemsstat där den skadelidande är bosatt.

2.

Artikel 4.6 a skall ersättas med följande:

” a)

försäkringsföretaget för den som har orsakat olyckan eller detta företags skaderegleringsrepresentant skall lämna ett motiverat ersättningsanbud, som även omfattar ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader i samband med skaderegleringen, i sådana fall då ansvaret inte bestrids och skadeersättningen har beräknats, eller ”

3.

I artikel 5.1 skall punkt a ändras på följande sätt:

—

Punkt 2.ii skall utgå.

—

Punkt 5.ii skall utgå.

4.

Följande artikel 6a skall införas:

” Artikel 6a

Centralkontor

Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att utse ett organ som samtidigt med de rättsvårdande myndigheterna skall förses med samtliga polisrapporter om trafikolyckor. Detta organ skall utan dröjsmål vidarebefordra en kopia av dokumentet till varje försäkringsgivare eller rättstillämpare som berörs av trafikolyckan. Om fordonet är oförsäkrat skall organet utan dröjsmål lämna dokumentet till garantifonden eller, om fordonet är försäkrat hos en utländsk försäkringsgivare, dess nationella byrå. ”

Artikel 6

Tillämpning för släpfordon

Bestämmelserna om fordon i detta direktiv liksom i direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och 2000/26/EG skall i tillämpliga delar gälla för släpfordon.

Artikel 7

Genomförande

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den31 december 2004. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

Mottagare

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ..., den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)   EGT C 227 E, 24.9.2002, s. 387.

(2)   EGT C 95, 23.4.2003, s. 45.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 22 oktober 2003.

(4)  EGT L 103, 2.5.1972, s. 1, senast ändrat genom direktiv 84/5/EEG (EGT L 8, 11.1.1984, s. 17).

(5)  EGT L 8, 11.1.1984, s. 17, senast ändrat genom direktiv 90/232/EEG (EGT L 129, 19.5.1990, s. 33).

(6)  EGT L 129, 19.5.1990, s. 33.

(7)  EGT L 181, 20.7.2000, s. 65.

(8)  EGT L 257, 27.10.1995, s. 1.

(9)  EGT L 172, 4.7.1988, s. 1, senast ändrat genom direktiv 2000/26/EG.

(10)  EGT L 12, 16.1.2001, s. 1, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1496/2002 (EGT L 225, 22.8.2002, s. 13).

(11)  Datum då detta ändringsdirektiv skall ha införlivats.

(12)  EGT L 181, 20.7.2000, s. 65.”

(13)  EGT L 12, 16.1.2001, s. 1, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1496/2002 (EGT L 225, 22.8.2002, s. 13).”

P5_TA(2003)0447

Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om kommissionens förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) (KOM(2003) 348 — C5-0302/2003 — 2003/0127(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 348) (1),

—

med beaktande av artikel 61 c, artikel 65 och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 67 och artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0302/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0319/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Led 3a (nytt) i beaktandemeningen

 

med beaktande av artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

Ändring 2

Led 3b (nytt) i beaktandemeningen

 

med beaktande av Europeiska konventets förhandlingar, som resulterade i ett förslag till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa, vilket lades fram vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 20 juni 2003.

Ändring 3

Skäl 1

(1) Europeiska gemenskapen strävar efter att upprätta ett gemensamt rättsligt område grundat på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden.

(1) Europeiska gemenskapen strävar efter att upprätta ett gemensamt rättsligt område grundat på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och se till att barnets bästa kommer i främsta rummet i samtliga rättsliga avgöranden som rör barn .

Ändring 5

Skäl 3

(3) Vissa artiklar i konventionen påverkar gemenskapens sekundärlagstiftning om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar, i synnerhet rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Dessutom behandlar konventionen frågor som omfattas av den kommande rådsförordningen om föräldraansvar. Medlemsstaterna behåller sin behörighet i de frågor som omfattas konventionen och som inte påverkar gällande eller framtida gemenskapslagstiftning . Behörigheten att ingå konventionen är därför delad mellan gemenskapen och medlemsstaterna.

(3) Vissa artiklar i konventionen påverkar gemenskapens sekundärlagstiftning om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar, i synnerhet rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Dessutom behandlar konventionen frågor som omfattas av den kommande rådsförordningen om föräldraansvar. Medlemsstaterna behåller sin behörighet i de frågor som omfattas konventionen och som inte påverkar gemenskapslagstiftningen . Behörigheten att ingå konventionen är därför delad mellan gemenskapen och medlemsstaterna.

Ändring 6

Skäl 5

(5) Rådet bör därför, som ett undantagsfall, bemyndiga medlemsstaterna att ratificera eller ansluta sig till konventionen i gemenskapens intresse, på de villkor som anges i detta beslut.

(5) Rådet bör därför, som ett undantagsfall, bemyndiga medlemsstaterna att så snart som möjligt ratificera eller ansluta sig till konventionen i gemenskapens intresse, på de villkor som anges i detta beslut.

Ändring 7

Artikel 1, punkt 1

1. Rådet bemyndigar härmed medlemsstaterna att i gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, som ingicks den 19 oktober 1996, med förbehåll för bestämmelserna i de följande artiklarna.

1. Som ett undantagsfall bemyndigar rådet härmed medlemsstaterna att i gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, som ingicks den 19 oktober 1996, med förbehåll för bestämmelserna i de följande artiklarna.

Ändring 8

Artikel 3, punkt 1

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att deponera ratifikations- eller anslutningsinstrumenten för konventionen samtidigt hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium före den 1 januari 2005 .

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att deponera ratifikations- eller anslutningsinstrumenten för konventionen samtidigt hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium senast den 30 juni 2004 .

Ändring 9

Artikel 3, punkt 2

2. Medlemsstaterna skall före den 1 juli 2004 komma överens med rådet och kommissionen om det framtida datumet för deponering av ratifikationsinstrumenten. På grundval av detta skall dagen och förfarandet för den samtidiga deponeringen fastställas.

2. Medlemsstaterna skall före den 1 februari 2004 komma överens med rådet och kommissionen om det framtida datumet för deponering av ratifikationsinstrumenten. På grundval av detta skall dagen och förfarandet för den samtidiga deponeringen fastställas.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0448

Strukturfonderna

Europaparlamentets resolution om strukturfonderna: utvecklingen av de utestående åtagandena och behoven för 2004 (2002/2272(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om budgetgenomförandet under strukturfonderna, särskilt de utestående åtagandena (RAL) (KOM(2002) 528),

—

med beaktande av revisionsrättens rapport om verksamheten under den allmänna budgeten, samt institutionernas svar (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2003 om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2004 — Avsnitt III — Kommissionen (3),

—

med beaktande av kommissionens preliminära budgetförslag för 2004 (KOM(2003) 400),

—

med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0286/2003), och av följande skäl:

A.

Budgetgenomförandet för strukturfonderna i slutet av de tre senaste budgetåren, liksom den 30 april 2003, bör beaktas.

B.

Även utvecklingen av de utestående åtagandena eller ##RAL## under samma perioder bör beaktas.

C.

Det behövs medel under budgetåret 2004 för att betydligt minska de utestående åtagandena och finansiera de extra utgifterna i samband med utvidgningen.

D.

I det preliminära budgetförslaget för 2004 för EU-25 uppgår betalningsbemyndigandena för strukturfonderna endast till 30,7 miljarder euro, vilket innebär en minskning med 2,49 miljarder euro eller 7,5 procent jämfört med 2003.

E.

Vid en jämförelse med utgångspunkt från det preliminära budgetförslaget för 2004 för EU-15, är denna minskning ännu större, nämligen 12,8 procent.

F.

Det föreslås samtidigt att åtagandebemyndigandena skall ökas med 20,8 procent, vilket följaktligen skulle leda till en motsvarande ökning av de utestående åtagandena.

G.

De sammanlagda betalningsbemyndigandena i det preliminära budgetförslaget för EU-15, som redan är mindre än för 2003, utgör endast 0,99 procent av BNI för EU.

Genomförandet av betalningsbemyndigandena

1.

Europaparlamentet noterar att den låga nivån för genomförandet av betalningsbemyndigandena i slutet av budgetåret 2000 var ännu sämre den 31 december 2001, och att den minimala förbättring som konstaterades i slutet av budgetåret 2002 ännu inte har bekräftats eftersom utnyttjandet av anslagen den 30 april 2003 är betydligt lägre än vid samma tidpunkt det föregående året.

2.

Europaparlamentet konstaterar med beklagan att den 1 mars 2003, och med endast en månad kvar innan fristen för begäran om slutliga betalningar för programperioden 1994—1999 löper ut, fanns det fortfarande cirka 300 program för vilka slutliga fordringar inte ännu erhållits, och detta endast i anslutning till Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Europaparlamentet anser att fordringar i vilka man hänvisar till speciella omständigheter måste bedömas med försiktighet och kan inte godtas som en ursäkt för ett dåligt och ineffektivt genomförande.

3.

Europaparlamentet välkomnar ändå att begäran om nästan samtliga slutbetalningar hade ingivits den 31 mars 2003.

4.

Europaparlamentet beklagar att de outnyttjade anslagen uppgick till 6,2 miljarder euro den 31 december 2002, 8,7 miljarder euro den 31 december 2001 och 6,7 miljarder euro den 31 december 2000, dvs. ett sammanlagt belopp på 21,6 miljarder euro, samt att nivån för genomförandet av de betalningar som hade ackumulerats i slutet av 2002 (åren 2000, 2001 och 2002), jämfört med den totala finansieringsramen för hela perioden 2000-2006, bekräftar denna otillfredsställande situation.

5.

Europaparlamentet påminner om att ett påskyndat genomförande utgör ett konstant bekymmer för budgetmyndigheten och påpekar att svagheterna i programplaneringen måste fås bort vid översynen av bestämmelserna för strukturfonderna och att det måste vidtas åtgärder till förmån för en effektiv förvaltning från kommissionens och medlemsstaternas sida.

6.

Europaparlamentet konstaterar att det betydande underutnyttjandet av betalningsbemyndigandena delvis beror på de komplicerade och långa programförfarandena samt även på avsaknaden av tillförlitliga prognoser för medlemsstaternas begäran om betalning.

7.

Europaparlamentet betonar att underutnyttjandet av betalningarna till strukturfonderna, som är ickeobligatoriska utgifter, håller på att bli en politisk fråga på grund av anslagens storlek, nämligen 34 procent av gemenskapsbudgeten, samt ekonomiska och sociala betydelse.

8.

Europaparlamentet uppmanar även ansvarigt utskott att under ansvarsbeviljandeförfarandet granska vad som ligger bakom denna situation.

Utvecklingen av de utestående åtagandena

9.

Europaparlamentet uttrycker sin oro inför den förvärrade situationen när det gäller de utestående åtagandena, som den 31 maj 2003 uppgick till 91,6 miljarder euro jämfört med 82,1 respektive 64,9 miljarder euro vid samma tidpunkt 2002 och 2001, vilket utgör en ökning med 41 procent under de tre senaste budgetåren.

10.

Europaparlamentet konstaterar att de utestående betalningarna som hänför sig till åtaganden för år 2001 för närvarande uppgår till 14,4 miljarder euro, vilket innebär en hög risk för frigörande i slutet av år 2003. Europaparlamentet är bekymrat över att flera medlemsstater varit påtagligt sämre med att utföra betalningar än andra. Europaparlamentet upprepar därför sin tidigare vädjan till de medlemsstater som har de största eftersläpande betalningarna att omedelbart utvärdera sina administrativa förfaranden för att lösa detta problem.

11.

Europaparlamentet konstaterar att de utestående åtagandena riskerar att bli stora vid slutet av budgetåret 2003, och uttrycker sin beslutsamhet att mycket noggrant undersöka den handlingsplan som syftar till att avskaffa de onormala utestående åtagandena liksom genomförandet av budgeten för 2003. Parlamentet påpekar att betalningsbemyndigandena för strukturfondsinsatserna nått 17 procent i juni 2003 och förutsägs nå 34 procent i juli 2003.

12.

Europaparlamentet noterar i detta ärende förklaringarna från kommissionens enheter, enligt vilka förseningarna i genomförandet av programmen för strukturfonderna för perioden 2000-2006 delvis beror på att medlemsstaterna prioriterat insatser för att slutföra gamla projekt.

13.

Europaparlamentet konstaterar dock att de utestående åtagandena i samband med slutförandet av gamla projekt fortfarande uppgår till 15,2 miljarder den 31 maj 2003 och att det följaktligen är brådskande att avskaffa de utestående åtagandena av vilka endast en mycket liten del betalades ut 2002 i stället för de åtta miljarder euro som ursprungligen hade planerats.

14.

När det gäller perioden 2000-2006 begär Europaparlamentet att kommissionen och medlemsstaterna skall samarbeta mera och stärka sina insatser för att minska de utestående åtagandena, som nu uppgår till 76,4 miljarder euro och som uppstått huvudsakligen på grund av en sen utformning av och svårigheter med att inleda programmen samt på grund av att förfarandet i allmänhet är alltför komplicerat.

15.

Europaparlamentet anser att en viss mängd utestående åtaganden, vilken är normal vid genomförandet av de differentierade anslagen som nödvändigtvis medför en förskjutning mellan åtagandena och betalningarna, emellertid inte bör avleda Europaparlamentets uppmärksamhet från strukturpolitikens huvudsyfte, nämligen att främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen samt den hållbara utvecklingen.

16.

Europaparlamentet betonar följaktligen också behovet av att fästa större uppmärksamhet vid projektens kvalitet och strukturfondernas verkliga följder i de berörda regionerna samt behovet av att samtidigt snabbt försöka att hitta en lösning på frågan om de ”onormala” utestående åtagandena.

Behoven av betalningsbemyndiganden för 2004

17.

Europaparlamentet betonar bestämt att man bör utvärdera beloppet för betalningsbemyndigandena för budgetåret 2004 bland annat med utgångspunkt från medlemsstaternas prognoser, samtidigt som hänsyn tas till de gamla utestående åtagandena, betalningarna under innevarande budgetår, behoven i samband med utvidgningen och situationen när det gäller de utestående åtagandena från den föregående perioden.

18.

Europaparlamentet påminner dessutom om att detta underutnyttjande av anslag under de tre första åren betyder att förfalloplanen för betalningarna bör ses över för de kommande budgetåren eftersom de betalningar som inte genomförts i tid kommer att behöva föras över till de kommande åren, i synnerhet 2004.

19.

Europaparlamentet konstaterar att de betalningsbemyndiganden som kommissionen föreslagit i det preliminära budgetförslaget för 2004, dvs. 30,7 miljarder euro, är 12,8 procent mindre än föregående år och att den motiverar detta med att programmen för den föregående perioden 1994-1999 avslutats. Någon begäran om överföring av anslag har heller inte gjorts.

20.

Europaparlamentet anser att detta belopp kan vara otillräckligt för att garantera en betydande minskning av de utestående åtagandena under 2004, medan åtagandebemyndigandena samtidigt kommer att öka med 20,8 procent till följd av en återbudgetering av en del av anslagen för budgetåret 2000.

21.

Europaparlamentet anser mot bakgrund av de nya siffror som mottagits av kommissionen att betalningsbemyndigandena bör ökas till en nivå en bra bit över vad som föreslagits i det preliminära budgetförslaget för 2004, om de utestående åtagandena skall kunna minskas betydligt. Parlamentet förbehåller sig följaktligen möjligheten att ändra kommissionens förslag under budgetförfarandet. Parlamentet betonar att minskningen av gamla åtaganden bör fortsätta och om möjligt skyndas på under 2005.

Tillämpningen av regeln ”n+2”

22.

Europaparlamentet uppger att det tillämpar klausulen ”n+2” och bekräftar på nytt att det är övertygat om att denna nödvändiga regel måste följas. Parlamentet noterar att effekterna av klausulen ”n+2” kommer att vara mycket begränsade under budgetåret 2002, dvs. mindre än 0,5 procent av anslagen för budgetåret 2000, och att olika frågor i samband med denna situation bör tydliggöras för att man bättre skall känna till de verkliga orsakerna och följaktligen uppskatta de belopp det handlar om.

23.

Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att kommissionen undantagsvis har accepterat att de förskott som medlemsstaterna har beviljat slutmottagarna kan komma ifråga och därmed tas med bland de krav om återbetalning som mottagits före den 31 december 2002. Parlamentet begär enträget att kommissionen skall vara försiktig så att detta undantag inte blir ett sätt att komma undan skyldigheterna enligt regeln ”n+2”, vilket i ännu högre grad skulle försvåra undanröjandet av de utestående åtagandena.

24.

Europaparlamentet anser för övrigt att tolkningen och tillämpningen av artiklarna 31, 34.3 och 35.3 i förordning (EG) nr 1260/1999 har gjort det möjligt för medlemsstaterna att anpassa kompletteringarna till programplaneringen genom att styra om de vilande åtagandena till insatser med en bättre genomförandegrad.

25.

Europaparlamentet betonar att denna metod bör bidra till att uppnå syftet med programmet och bör inte leda till en begränsning av syftet med regeln ”n+2”, som just syftar till att tvinga aktörerna till en striktare förvaltning. Parlamentet anser att regeln ”n+2” inte bör leda till att man privilegierar kvantitet i stället för kvalitet när det gäller genomförandet.

26.

Europaparlamentet begär att få besked om situationen för 2003 eftersom volymen på de utestående åtagandena delvis beror på denna och det krävs följaktligen att kommissionen regelbundet förser parlamentet med detaljerad information om vad som måste göras inom ramen för tillämpningen av regeln ”n+2” fram till den 31 december 2003 och under 2004, per program och land.

27.

Europaparlamentet anser att kommissionen och parlamentet genom en kontinuerlig uppföljning av risken ”n+2” dels bör kunna fastställa de program, regioner och medlemsstater som har återkommande problem liksom orsakerna bakom problemen, dels klarlägga bästa praxis för projektförvaltning som därmed skulle kunna komma samtliga aktörer till godo. Parlamentet begär därför att kommissionen varje kvartal skall tillhandahålla information om läget. Denna information skall ingå som ett led i en effektiv övervakning på kvartalsbas för att förbättra genomförandet av strukturåtgärderna. Övervakningen skall framför allt innefatta en uppdatering, program för program och fond för fond, av situationen för utbetalningarna jämfört med åtagandena för året ”n-2”, så att det skall gå att se efter vad som ännu återstår att göra för var och en medlemsstat och region för att utbetalningar av typ ”n+2” skall kunna undvikas under det innevarande och därpå följande året. Parlamentet konstaterar att kommissionen strävar efter att lägga fram en första uppdatering under det sista kvartalet 2003.

Förenklingsåtgärder

28.

Europaparlamentet konstaterar att genomförandegraden för de första budgetåren av perioden 2000-2006 inte i alltför hög grad skiljer sig från genomförandegraden under den föregående programperioden, och att det nya förfarandet hittills, trots de förenklingsåtgärder som vidtagits, på det hela taget inte har haft de följder som förväntats för programmeringens effektivitet.

29.

Europaparlamentet begär att kommissionen skall förstärka sina åtgärder för att förenkla förfarandena och förbättra genomförandet av strukturfonderna, samtidigt som det främjar och sprider användningen av bästa praxis när det gäller projektförvaltningen samt uppmuntrar det horisontella samarbetet mellan regioner.

30.

Europaparlamentet begär enträget att nya, klara och enkla styrinstrument omedelbart skall utvecklas och användas för att skapa en effektiv kvartalsvis övervakning och på så sätt förbättra genomförandet av strukturåtgärderna, genom följande: förbättring och harmonisering av metoderna när det gäller prognoserna för medlemsstaternas begäran om betalning, varnings- och kontrollindikatorer och resultatindikatorer för att utvärdera de ekonomiska och sociala effekterna i mottagarregionerna.

Utvidgningen till de nya länderna

31.

Europaparlamentet betonar att det efter utvidgningen i maj 2004 endast återstår två och ett halvt år för den nuvarande programplaneringsperioden och att de nya medlemsstaternas administrativa strukturer bör vara effektiva för att snabbt genomföra programmen så att betalningsbemyndigandena (2,36 miljarder euro, dvs. 600 miljoner euro mer än beloppet i det preliminära budgetförslaget för 2004) verkligen utnyttjas med tanke på att de åtagandebemyndiganden som förts upp för 2004 uppgår till 6,709 miljarder euro. Parlamentet anser att den betalningsnivå för strukturfonderna som planerats för EU-10 bör höjas för att skynda på införlivningen av de nya medlemsstaterna i gemenskapens verksamhet.

32.

Europaparlamentet begär därför antagandet av särskilda åtgärder i de nya anslutningsländerna med tanke på att den första programperioden kommer att bli kortare än tre år och åtgärder för att deras enhets dokument för programplaneringen skall kunna slutföras så snart som möjligt för att undvika att det uppstår förseningar redan det första året för genomförandet av deras program.

Efter 2004

33.

Europaparlamentet anser att kommissionen i framtiden bör överväga ett ambitiösare tillvägagångssätt, som skulle göra det möjligt att uppnå strukturpolitikens mål till lägre planerings-, förvaltnings- och kontrollkostnader och utgöra en kompromiss mellan de nuvarande och framtida medlemsstaterna inom ramen för en omstrukturerad ekonomisk och social sammanhållning.

34.

Europaparlamentet ber följaktligen kommissionen att snabbt lägga fram riktlinjer när det gäller förordningen för nästa period, i syfte att fastställa framtida mål och tillämpningsvillkor i klar och överskådlig form.

35.

För att garantera en bättre användning av strukturfonderna anser Europaparlamentet att den framtida förordningen bör

a)

betona kommissionens strategiska roll, som bör omfatta fastställandet av prioriteringar för utvecklingen, åtgärdernas förenlighet med prioriteringarna och kontrollen av effektiviteten när det gäller systemen för genomförandet, medan medlemsstaterna skulle få ansvaret för genomförandet och förvaltningen av åtgärderna,

b)

vara enkel, tydlig och exakt för att inte ge upphov till olika tolkningar och att inom ramen för förenklingssyftet samla medlen och tilldela en enda av kommissionens enheter förvaltningen av dessa samlade medel för att bidra till högre effektivitet,

c)

se till att programmeringen fastställs inom ramen för ett partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaten, med respekt både för de politiska strategier som kommissionen fastställt och behoven i samband med de lokala förhållandena, samt betona utvecklingsperspektivet snarare än villkoren för genomförandet,

d)

tilldela övervakningskommittén en lämpligare roll, i synnerhet när det gäller besluten i samband med ändringen av programmet, vilka bör fattas tillsammans med kommissionen och inte bara gälla de ekonomiska aspekterna utan också den grundläggande strategin,

e)

ta hänsyn till behovet av att finna en balans mellan de önskvärda förenklingsåtgärderna och kontrollerna som alltid behövs,

f)

bibehålla åtgärderna för att främja det effektiva genomförandet av åtgärder, såsom regeln ”n+2” och resultatreserven, som dock bör grundas på enklare och mer betydelsefulla indikatorer på grundval av fastställda och uppnådda mål.

*

* *

36.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(2)  EGT C 295, 28.11.2002, s 1.

(3)  P5_TA(2003)0079.

Torsdag 23 oktober 2003

1.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 82/316

PROTOKOLL

(2004/C 82 E/01)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Guido PODESTÀ

Vice talman

1.   Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 10.05.

2.   Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande dokument:

1)

från rådet och kommissionen:

—

Kommissionens yttrande enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett flerårigt program (2003-2005) för övervakning av eEurope, spridning av goda arbetsmetoder och förbättrad nät- och informationssäkerhet (MODINIS) (KOM(2003) 637 — C5-0493/2003 — 2002/0187(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ITRE

 

rådgivande utskott: BUDG, LIBE, CULT

Rättslig grund:

artikel 157.3 i EG-fördraget

—

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av officiella kontroller av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (KOM(2003) 577 — C5-0494/2003 — 2002/0141(COD))

Hänvisat till:

ansvarigt utskott: ENVI

 

rådgivande utskott: ITRE, AGRI, PECH

Rättslig grund:

artikel 152.4 i EG-fördraget

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning 1726/2000 om utvecklingssamarbete med Sydafrika (KOM(2003) 627 — C5-0495/2003 — 2003/0245(COD))

Hänvisat till

ansvarigt utskott: DEVE

 

rådgivande utskott: BUDG

Rättslig grund:

artikel 179 i EG-fördraget

2)

från ledamöterna, muntliga frågor (artikel 42 i arbetsordningen):

—

Michel Rocard för utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott till kommissionen om situationen idag för de Europeiska nätverken och euroinfoställena (B5-0413/2003).

3.   Torskbeståndet * (debatt)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd [KOM(2003) 237 — C5-0237/2003 — 2003/0090(CNS)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Catherine Stihler

(A5-0341/2003)

Talare: Franz Fischler (ledamot av kommissionen).

Catherine Stihler redogjorde för betänkandet.

Talare: Inger Schörling (föredragande av yttrande från utskottet ENVI), Struan Stevenson för PPE-DE-gruppen, Rosa Miguélez Ramos för PSE-gruppen, Elspeth Attwooll för ELDR-gruppen, Patricia McKenna för Verts/ALE-gruppen, Seán Ó Neachtain för UEN-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Dominique F.C. Souchet, grupplös, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Paulo Casaca, Ian Stewart Hudghton, Brigitte Langenhagen, Josu Ortuondo Larrea, James Nicholson, Avril Doyle, Albert Jan Maat, Manuel Pérez Álvarez och Franz Fischler.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 8.

ORDFÖRANDESKAP: Pat COX

Talman

OMRÖSTNING

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

4.   Förslag till Europeiska unionens allmänna budget — Budgetåret 2004 (omröstning)

—

Förslag till ändringar och ändringsförslag som avser avsnitt III i förslaget till allmän budget för budgetåret 2004 angående kommissionen

—

Förslag till ändringar till avsnitten I, II, IV, V, VI, VII och VIII i förslaget till alllmän budget för budgetåret 2004 om Europaparlamentet, rådet, Domstolen, Revisionsrätten, Ekonomiska- och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

I enlighet med bestämmelserna i fördragen krävs för godkännande av ett förslag till ändring (som avser icke-obligatoriska utgifter) att förslaget erhåller en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter. För godkännande av ett ändringsförslag (som avser obligatoriska utgifter) krävs endst en majoritet av de avgivna rösterna.

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)

De förslag till ändringar och ändringsförslag som antagits återfinns i en bilaga till Antagna texter.

Talare:

Före omröstningen yttrade sig följande ledamöter:

—

Jan Mulder (huvudföredragande) föreslog tekniska korrigeringar till förslag till ändring 753, 738, 682, 797, 719, 533 och 620 samt till budgetposterna 16 01 02 02 och 16 01 03 02. Han lade dessutom fram muntliga ändringsförslag till förslag till ändring 797, 649 och 754. Parlamentet samtyckte till dessa ändringar.

—

Neena Gill (föredragande) påpekade att förslag till ändring 709 borde anpassas till följd av omröstningsresultatet, vilket skulle ske.

Följande talare gjorde inlägg under omröstningen:

—

Barbara Weiler drog tillbaka förslag till ändring 233.

—

Jan Mulder om andra delen av förslag till ändring 649.

—

Salvador Garriga Polledo om förslag till ändring 278.

—

Neena Gill lade fram ett muntligt ändringsförslag till förslag till ändring 431. Talmannen konstaterade att fler än 32 ledamöter motsatte sig dett muntliga ändringsförslag, varför det inte beaktades.

*

* *

Talmannen tackade, å parlamentets vägnar, de avdelningar som förberett denna omröstning.

5.   Förslag till allmän budget 2004: avsnitt III (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004: avsnitt III, kommissionen [2003/2001(BUD)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Jan Mulder

(A5-0349/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0449)

6.   Förslag till allmän budget 2004: övriga avsnitt (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004

Avsnitt I — Europaparlamentet

Avsnitt II — Rådet

Avsnitt IV — Domstolen

Avsnitt V — Revisionsrätten

Avsnitt VI — Ekonomiska- och sociala kommittén

Avsnitt VII — Regionkommittén

Avsnitt VIII (A) — Europeiska ombudsmannen

Avsnitt VIII (B) — Europeiska datatillsynsmannen [2003/2002(BUD)] — Budgetutskottet. Föredragande: Neena Gill (A5-0350/2003)

Föredragande: Neena Gill

(A5-0350/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0450)

Inlägg om omröstningen:

—

Neena Gill (föredragande) gjorde en teknisk korrigering av punkt 28.

—

Ralf Walter påpekade att antagandet av ändringsförslag 1 medförde att det blev onödigt att ta upp punkt 16 till omröstning. På förfrågan av talmannen bekräftade föredraganden detta.

7.   Brottsofferersättning * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om kommissionens förslag inför antagandet av rådets direktiv om brottsofferersättning [KOM(2002) 562 — C5-0517/2002 — 2002/0247(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Roberta Angelilli

(A5-0330/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0451)

8.   Torskbeståndet * (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd [KOM(2003) 237 — C5-0237/2003 — 2003/0090(CNS)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Catherine Stihler

(A5-0341/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0452)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0452)

9.   Utvecklingen av gemenskapens järnvägar ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar [8011/3/2003 — C5-0295/2003 — 2002/0025(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Georg Jarzembowski

(A5-0327/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0453)

10.   Säkerhet på gemenskapens järnvägar ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) [8557/2/2003 — C5-0297/2003 — 2002/0022(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Dirk Sterckx

(A5-0325/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0454)

Inlägg om omröstningen:

—

Föredraganden gjorde ett inlägg före omröstningen.

11.   Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg [8556/2/2003 — C5-0298/2003 — 2002/0023(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Sylviane H. Ainardi

(A5-0321/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0455)

12.   Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (”byråförordningen”) [8558/2/2003 — C5-0296/2003 — 2002/0024(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Gilles Savary

(A5-0323/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0456)

13.   Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader * (omröstning)

Betänkande om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader [7247/2003 — C5-0166/2003 — 2003/0812(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Robert J.E. Evans

(A5-0326/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)

REPUBLIKEN GREKLANDS INITIATIV

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0457)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0457)

Inlägg om omröstningen:

—

Föredraganden gjorde en precisering gällande terminologin i hela texten.

14.   Yytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro * (omröstning)

om förslaget till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/EG om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien [KOM(2003) 506 — C5-0428/2003 — 2003/0190(CNS)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Bastiaan Belder

(A5-0356/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0458)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0458)

15.   Resultaten från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003, inklusive en lägesrapport från regeringskonferensen (omröstning)

Resolutionsförslag B5-0456, 0457, 0458, 0459, 0461 och 0463/2003

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 12)

RESOLUTIONSFÖRSLAG B5-0456/2003:

Förkastades

GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0457/2003

(ersätter resolutionsförslagen B5-0457, 0458 och 0459/2003):

inlämnat av följande ledamöter:

—

Hans-Gert Poettering, Francesco Fiori, Françoise Grossetête, Othmar Karas, Ilkka Suominen, W.G. van Velzen, Arie M. Oostlander, Hubert Pirker, Íñigo Méndez de Vigo för PPE-DE-gruppen,

—

Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen,

—

Andrew Nicholas Duff, Jules Maaten för ELDR-gruppen,

—

Gerard Collins och Cristiana Muscardini.

Antogs (P5_TA(2003)0459)

Inlägg om omröstningen:

—

Daniel Marc Cohn-Bendit lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 3. Detta muntliga ändringsförslag beaktades inte då fler än 32 ledamöter motsatte sig det.

(Resolutionsförslagen B5-0461 och B5-0463/2003 bortföll.)

16.   De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002) (omröstning)

Betänkande om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget — 2002 [7038/2003 — C5-0423/2003 — 2003/2141(INI)] — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Elmar Brok

(A5-0348/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 13)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0460)

Inlägg om omröstningen:

—

Bernd Posselt gjorde ett inlägg om punkt 8.

17.   Initiativ för ett universellt moratorium för dödsstraff inom ramen för FN (omröstning)

Resolutionsförslag B5-0441, 0442, 0443, 0444 et 0447/2003

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 14)

GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0441/2003

(ersätter resolutionsförslag B5-0441, 0442, 0443, 0444 et 0447/2003):

inlämnat av följande ledamöter:

—

Michael Gahler och Concepció Ferrer för PPE-DE-gruppen,

—

Johannes (Hannes) Swoboda, Pasqualina Napoletano, Michael Cashman, Giovanni Claudio Fava och Walter Veltroni för PSE-gruppen,

—

Ole Andreasen, Anne André-Léonard och Bob van den Bos för ELDR-gruppen,

—

Monica Frassoni, Nelly Maes, Matti Wuori och Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen,

—

Emma Bonino, Marco Pannella, Gianfranco Dell'Alba, Marco Cappato, Maurizio Turco, Olivier Dupuis och Benedetto Della Vedova

Antogs (P5_TA(2003)0461)

18.   Fred och värdighet i Mellanöstern (omröstning)

Betänkande om fred och värdighet i Mellanöstern [2002/2166(INI)] — Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Föredragande: Emilio Menéndez del Valle

(A5-0351/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 15)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0462)

19.   Entreprenörskap i Europa (omröstning)

Betänkande om entreprenörskap i Europa — Grönbok [KOM(2003) 27 — 2003/2161(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Werner Langen

(A5-0347/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 16)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0463)

20.   Industripolitiken i ett utvidgat Europa (omröstning)

Betänkande om industripolitiken i ett utvidgat Europa [KOM(2002) 714 — 2003/2063(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Olga Zrihen

(A5-0328/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 17)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0464)

Inlägg om omröstningen:

—

föredragandens muntliga ändringsförslag till ändringsförslag 8 och till punkt 11 godkändes.

21.   Situationen i Bolivia (omröstning)

Resolutionsförslag B5-0454, 0455, 0460, 0462 et 0464/2003

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 18)

GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0454/2003

(ersätter resolutionsförslag B5-0454, 0455, 0460, 0462 et 0464/2003):

inlämnat av följande ledamöter:

—

Fernando Fernández Martín och José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra för PPE-DE-gruppen,

—

Margrietus J. van den Berg, Rolf Linkohr och Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen,

—

Maria Johanna (Marieke) Sanders-ten Holte för ELDR-gruppen,

—

Monica Frassoni, Alain Lipietz och Camilo Nogueira Román för Verts/ALE-gruppen,

—

Pedro Marset Campos, Fausto Bertinotti, Pernille Frahm, Armando Cossutta och Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen

Antogs (P5_TA(2003)0465)

22.   Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Muntliga röstförklaringar:

Betänkande Mulder — A5-0349/2003: Agnes Schierhuber och Concepció Ferrer

Betänkande Gill — A5-0350/2003: Richard A. Balfe

Betänkande Jarzembowski — A5-0327/2003: Véronique De Keyser och Bernd Posselt

Betänkande Brok — A5-0348/2003: Bernd Posselt

23.   Rättelser till avgivna röster

Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:

Förslag till Europeiska unionens allmänna budget — Budgetåret 2004

—

ändringsförslag 338

ja: Marjo Matikainen-Kallström

nej: Bob van den Bos, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Gerardo Galeote Quecedo, Christine De Veyrac, Brice Hortefeux, Olivier Duhamel, Othmar Karas och Karin Riis-Jørgensen

—

ändringsförslag 339

nej: Othmar Karas

—

ändringsförslag 725 (första delen)

ja: Othmar Karas, Bob van den Bos och Johanna L.A. Boogerd-Quaak

nej: Torben Lund

nedlagd röst: Íñigo Méndez de Vigo

—

ändringsförslag 725 (andra delen)

ja: Phillip Whitehead och Othmar Karas

nej: Torben Lund

nedlagd röst: Íñigo Méndez de Vigo

—

ändringsförslag 776 (första delen och andra delen)

ja: Marie-Françoise Garaud och Jean-Louis Bourlanges

ändringsförslag 470

ja: Konstantinos Alyssandrakis

nej: Paul Rübig

—

ändringsförslag 773

ja: Marie-Thérèse Hermange

nej: Bernard Poignant

—

ändringsförslag 347

nej: Othmar Karas

Betänkande Mulder — A5-0349/2003

—

ändringsförslag 8 (andra delen)

ja: Ioannis Patakis

Betänkande Gill — A5-0350/2003

—

punkt 19

ja: Konstantinos Alyssandrakis och Paul Rübig

Betänkande Jarzembowski — A5-0327/2003

—

ändringsförslag 12

ja: Harlem Désir, Claude Turmes, Efstratios Korakas och Ioannis Patakis

nej: Marie-Thérèse Hermange och Christa Randzio-Plath

—

ändringsförslag 1

nej: Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 5

ja: Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 6

nej: Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 7 (del 1-5)

ja: Harald Ettl och Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 7 (del 5)

ja: Jean-Maurice Dehousse

—

ändringsförslag 8

nej: Marie-Thérèse Hermange

—

ändringsförslag 2 (första delen och andra delen)

nedlagd röst: Marie-Hélène Descamps och Marie-Thérèse Hermange

Betänkande Sterckx — A5-0325/2003

—

ändringsförslag 3

nej: Marie-Françoise Garaud

Betänkande Savary — A5-0323/2003

—

ändringsförslag 33

ja: Dominique F.C. Souchet

nedlagd röst: Hans-Peter Martin

Betänkande Robert J.E. Evans — A5-0326/2003

—

lagstiftningsresolution

ja: José Ribeiro e Castro

nej: Harlem Désir och Anne Ferreira

Betänkande Brok — A5-0348/2003

—

ändringsförslag 5

nej: Catherine Stihler

—

punkt 17

ja: Catherine Stihler

nej: Konstantinos Alyssandrakis och Jan Andersson

—

ändringsförslag 3

ja: Daniel Marc Cohn-Bendit

—

punkt 27

nej: Jan Andersson

—

punkt 39

ja: Véronique De Keyser

—

punkt 41

ja: Eryl Margaret McNally

—

ändringsförslag 10 (första delen)

nej: Terence Wynn

Betänkande Menéndez del Valle — A5-0351/2003

—

ändringsförslag 10

ja: Pervenche Berès, Véronique De Keyser, Harlem Désir, Anne Ferreira, Marie-Hélène Gillig, Catherine Guy-Quint, Adeline Hazan, Catherine Lalumière, Martine Roure, Johannes (Hannes) Swoboda, Gilles Savary och Olga Zrihen

—

ändringsförslag 16

ja: Helle Thorning-Schmidt och Michiel van Hulten

—

ändringsförslag 6/rév.

nej: Georges Berthu

—

ändringsförslag 17

nej: Herman Schmid och Jonas Sjöstedt

—

punkt 36 (första delen)

nej: Ursula Stenzel

—

punkt 36 (andra delen)

ja: Ursula Stenzel

—

punkt 65 (andra delen)

nej: Gérard Caudron, Michel J.M. Dary och Francesco Rutelli

nedlagd röst: Richard Corbett

—

punkt 66 (andra delen)

nedlagd röst: Richard Corbett

—

resolutionen (i sin helhet)

ja: Béatrice Patrie

Betänkande Zrihen — A5-0328/2003

—

ändringsförslag 13

ja: Claude Turmes

Ledamöter som meddelat att de inte deltagit i omröstningen:

Betänkande Menéndez del Valle — A5-0351/2003

ändringsförslag 16, 17 och resolutionen (i sin helhet)

—

Arlette Laguiller, Armonia Bordes och Chantal Cauquil

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

24.   Föredragningslistan

Till följd av möte i talmanskonferensen under torsdagen föreslog talmannen följande ändringar av föredragningslistan för nästkommande sammanträdesperiod i Bryssel:

Onsdagen den 5 november

—

Betänkandena av Freddy Blak (A5-0360/2003) om ansvarsfrihet 2001 och av Jorge Salvador Hernández Mollar om garantier för förfaranden i brottmål har antagits i enlighet med artikel 110a i arbetsordningen. De politiska gruppena begärde debatt och tidsfrist för inlämnande av ändringsförslag. Tidsfristen för inlämnande av ändringsförslag fastställdes till måndagen den 3 november kl. 12.00.

Torsdagen den 6 november

—

Uttalandet av kommissionen om uppsägning av personal hos Ford i Genk skall utökas enligt följande: Uttalande av kommissionen om perspektivet för sysselsättningen inom bilindustrin i Europeiska unionen.

—

Resolutionsförslag om organisation av marknaden och konkurrensregler för fria yrken skulle komma att tas upp till omröstning.

(Sammanträdet avbröts kl. 13.00 och återupptogs kl. 15.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA

Vice talman

25.   Justering av protokollet från föregående sammanträde

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

26.   Utskottens och delegationernas sammansättning

På begäran av grupperna PPE-DE och PSE godkände parlamentet följande utnämningar:

—

utskottet AGRI och Den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU (ordinarie ledamot): João Gouveia

—

utskottet ENVI och Delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Slovenien: Säid El Khadraoui

27.   Den gemensamma fiskeripolitiken (debatt)

Betänkande om kommissionens meddelande om ett enhetligt och effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken [KOM(2003) 130 — 2003/2104(INI)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Ilda Figueiredo

(A5-0331/2003)

Ilda Figueiredo redogjorde för betänkandet.

Talare: Pascal Lamy (ledamot av kommissionen).

Talare: Daniel Varela Suanzes-Carpegna för PPE-DE-gruppen, även beträffande McKennans rapport (A5-0332/2003), Rosa Miguélez Ramos för PSE-gruppen, Herman Vermeer för ELDR-gruppen, Alain Esclopé för EDD-gruppen, Albert Jan Maat, Struan Stevenson och Pascal Lamy.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 38.

28.   Fiskeflottor (2001-2002) (debatt)

Betänkande om kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna vid utgången av 2001 och om kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna den 30 juni 2002 [KOM(2002) 0446 — KOM(2002) 0483 — 2002/2262(INI)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Patricia McKenna

(A5-0332/2003)

Talare: Pascal Lamy (ledamot av kommissionen).

Patricia McKenna redogjorde för betänkandet.

Talare: Albert Jan Maat för PPE-DE-gruppen, och Pascal Lamy.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 39.

29.   Reformen av de gemensamma organisationerna av marknaderna för tobak, bomull och olivolja (muntlig fråga med debatt)

Muntlig fråga ställd av Salvador Jové Peres för utskottet AGRI till kommissionen: Reformen av de gemensamma organisationerna av marknaderna för tobak, bomull och olivolja (B5-0280/2003).

Salvador Jové Peres utvecklade den muntliga frågan.

Pascal Lamy (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.

Talare: Felipe Camisón Asensio för PPE-DE-gruppen, María Rodríguez Ramos för PSE-gruppen, Ioannis Patakis för GUE/NGL-gruppen, Juan Manuel Ferrández Lezaun för Verts/ALE-gruppen, Alejandro Cercas, Vincenzo Lavarra och Pascal Lamy.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

DEBATT OM FALL AV KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA SAMT AV DEMOKRATISKA OCH RÄTTSSTATLIGA PRINCIPER

(För rubriker och författare till resolutionsförslagen, se protokollet av den 21 oktober 2003, punkt 5).

30.   Burundi (debatt)

Nästa punkt på föredragningslistan var en debatt om resolutionsförslag B5-0434/2003.

Francisca Sauquillo Pérez del Arco redogjorde för resolutionsförslaget.

Talare: Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, Chantal Cauquil för GUE/NGL-gruppen, och Patricia McKenna för Verts/ALE-gruppen.

ORDFÖRANDESKAP: David W. MARTIN

Vice talman

Talare: Ulla Margrethe Sandbæk för EDD-gruppen, och Pascal Lamy (ledamot av kommissionen).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 35.

31.   Turkmenistan och Centralasien (debatt)

Nästa punkt på föredragningslistan var sju resolutionsförslag (B5-0436, 0440, 0445, 0446, 0449, 0450 och 0452/2003).

Bastiaan Belder, John Bowis och Joost Lagendijk presenterade resolutionsförslagen.

Talare: Albert Jan Maat för PPE-DE-gruppen, och Pascal Lamy (ledamot av kommissionen).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 36.

32.   Nepal (debatt)

Nästa punkt på föredragningslistan var en gemensam debatt om 6 resolutionsförslag (B5-0435, 0437, 0439, 0448, 0451 och 0453/2003).

Catherine Stihler, Thomas Mann och Nelly Maes presenterade resolutionsförslagen.

Talare: Pascal Lamy (ledamot av kommissionen).

Talare: Bernd Posselt välkomnade att ledamöter från PSE-gruppen var närvarande i kammaren.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 37.

SLUT PÅ DEBATTEN OM FALL AV KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA SAMT AV DEMOKRATISKA OCH RÄTTSSTATLIGA PRINCIPER

33.   Tidsfrist

Talmannen meddelade att omröstningen om resolutionen och den gemensamma resolutionen om marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken, hade förts upp på föredragningslistan för sammanträdet den 6 november 2003. Frist för ingivande av ändringsförslag: måndagen den 3 november kl. 12.00.

34.   Parlamentets sammansättning

Behöriga brittiska myndigheter hade meddelat att Ian David Twinn utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Lord Bethell med verkan från och med den 21 oktober 2003.

Talmannen påminde om bestämmelserna i artikel 7.5 i arbetsordningen.

OMRÖSTNING

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

35.   Burundi (omröstning)

Resolutionsförslag B5-0434/2003

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 19)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0466)

36.   Turkmenistan och Centralasien (omröstning)

Resolutionsförslag B5-0436, 0440, 0445, 0446, 0449, 0450 och 0452/2003

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 20)

GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0436/2003

(ersätter resolutionsförslag B5-0436, 0440, 0445, 0449, 0450 och 0452/2003):

inlämnat av följande ledamöter:

—

John Bowis och Albert Jan Maat för PPE-DE-gruppen,

—

Richard Corbett och Margrietus J. van den Berg för PSE-gruppen,

—

Ole Andreasen för ELDR-gruppen,

—

Bart Staes, Joost Lagendijk, Matti Wuori, Per Gahrton och Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen,

—

Pernille Frahm för GUE/NGL-gruppen,

—

Bastiaan Belder för EDD-gruppen.

Antogs (P5_TA(2003)0467)

(Resolutionsförslag B5-0446/2003 bortföll.)

37.   Népal (omröstning)

Resolutionsförslag B5-0435, 0437, 0439, 0448, 0451 och 0453/2003

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 21)

GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0435/2003

ersätter resolutionsförslag B5-0435, 0437, 0439, 0448, 0451 och 0453/2003):

inlämnat av följande ledamöter:

—

Thomas Mann för PPE-DE-gruppen,

—

Margrietus J. van den Berg för PSE-gruppen,

—

Astrid Thors för ELDR-gruppen,

—

Reinhold Messner, Bart Staes och Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen,

—

Pedro Marset Campos för GUE/NGL-gruppen,

—

Gerard Collins för UEN-gruppen.

Antogs (P5_TA(2003)0468)

Inlägg om omröstningen:

Thomas Mann föreslog två tekniska korrigeringar — i skäl C respektive punkt 14.

38.   Den gemensamma fiskeripolitiken (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om kommissionens meddelande om ett enhetligt och effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken [KOM(2003) 130 — 2003/2104(INI)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Ilda Figueiredo

(A5-0331/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 22)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0469)

39.   Fiskeflottor (2001-2002) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna vid utgången av 2001 och om kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna den 30 juni 2002 [KOM(2002) 446 — KOM(2002) 483 — 2002/2262(INI)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Patricia McKenna

(A5-0332/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 23)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0470)

40.   Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Ledamöter som meddelat att de inte deltagit i omröstningen:

Resolutionsförslag om Burundi (B5-0434/2003) och det gemensamma resolutionsförslaget om Nepal (RC-B5-0435/2003):

Chantal Cauquil och Armonia Bordes

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

41.   Tillstånd att utarbeta betänkanden — Samarbete mellan utskott — Hänvisningar till utskott — Ändring av titlar på betänkanden

Tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden, i enlighet med artikel 49 i arbetsordningen

utskottet LIBE:

—

Hur ett eventuellt hot om angrepp med biologiska och kemiska vapen skall hanteras (B5-0407/2003 — 2003/2187 (INI))

—

Fängslade personers rättigheter i Europeiska unionen (B5-0362/2003 — 2003/2188 (INI))

Tillstånd att utarbeta ett betänkande, i enlighet med artikel 181 i arbetsordningen

utskottet AFCO:

—

Hantering av sekretessbelagda handlingar inom parlamentet (ändring av arbetsordningen)

(Till följd av talmanskonferensens beslut den 7 juni 2001) (2003/2184(REG))

Samarbete mellan parlamentets utskott

Artikel 162a i arbetsordningen tillämpas på följande betänkanden:

Från utskottet JURI:

—

Otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av direktiven 84/450/EEG, 97/7/EG och 98/27/EG (KOM(2003) 356 — C5-0288/2003 — 2003/0134(COD))

Förfarande enligt artikel 162a mellan JURI och ENVI

(Till följd av talmanskonferensens beslut den 15 oktober 2003)

—

Samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (KOM(2003) 443 — C5-0335/2003 — 2003/0162(COD))

Förfarande enligt artikel 162a mellan JURI och ENVI

(Till följd av talmanskonferensens beslut den 15 oktober 2003)

Från utskottet ENVI:

—

Upprättandet av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energiförbrukande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG (KOM(2003) 453 — C5-0369/2003 — 2003/0172(COD))

Förfarande enligt artikel 162a mellan ENVI och ITRE

(Till följd av talmanskonferensens beslut den 23 oktober 2003)

Hänvisning till utskott

Till utskotten EMPL, FEMM, ENVI, CULT och PETI har nedanstående dokument hänvisats för yttrande:

—

Årsrapport 2003 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2003/2006(INI))

(Ansvarigt utskott: LIBE)

Ändring av titlar på betänkanden som talmanskonferensen redan givit tillstånd till

utskottet ECON:

—

”Framtiden för hedgefonder och derivat” (2003/2082(INI)) (PV den 5 juni 2003)

(Tidigare titel: Derivatens roll på de finansiella marknaderna)

Inkomna dokument för information

utskottet LIBE:

—

Förslag till rådets beslut om analys av och samarbete om falska euromynt (13203/1/2003 — C5-0482/2003)

(Dokumentet har för information även hänvisats till utskottet ECON)

42.   Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden

I enlighet med artikel 148.2 i arbetsordningen skulle protokollet från innevarande sammanträde föreläggas kammaren för justering vid inledningen av nästföljande sammanträde.

Efter parlamentets godkännande skulle de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.

43.   Skriftliga förklaringar införda i register (artikel 51 i arbetsordningen)

Talmanen informerade, i enlighet med artikel 51.3 i arbetsordningen, parlamentet om antalet ledamöter som undertecknat följande skriftliga förklaringar:

Dokument nr

Från

Underskrifter

16/2003

Othmar Karas

36

17/2003

Struan Stevenson, Bob van den Bos, Nelly Maes, Mihail Papayannakis och Phillip Whitehead

127

18/2003

André Brie, Willi Görlach, Joost Lagendijk och Philippe Morillon

28

19/2003

Marie Anne Isler Béguin och Alexander de Roo

25

20/2003

Philip Claeys och Koenraad Dillen

11

21/2003

María Sornosa Martínez

13

22/2003

Jean-Claude Martinez, Carl Lang, Bruno Gollnisch och Marie-France Stirbois

5

23/2003

Mark Francis Watts, Catherine Stihler och Phillip Whitehead

30

24/2003

Cristiana Muscardini

25

44.   Datum för nästa sammanträdesperiod

Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 5-6 november 2003.

Talare: Rainer Wieland protesterade mot det faktum att något svar ännu inte avgivits på en fråga som riktats till presidiet om villkoren för när ett omröstningsresultat skulle kontrolleras elektroniskt på begäran av ledamot. (Talmannen skulle be presidiet att ge talaren ett svar).

45.   Avbrytande av sessionen

Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.

Sammanträdet avslutades kl. 17.10.

Julian Priestley

Generalsekreterare

Pat Cox

Talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev på:

Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Bernié, Berthu, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, Bonde, Boogerd-Quaak, Bordes, van den Bos, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brienza, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Camisón Asensio, Campos, Camre, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Cesaro, Chichester, Claeys, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cossutta, Raffaele Costa, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Dary, Daul, Decourrière, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, Deprez, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Farage, Fatuzzo, Fava, Ferber, Ferrández Lezaun, Ferreira, Ferrer, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flemming, Flesch, Florenz, Folias, Ford, Formentini, Fourtou, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Orcoyen Tormo, Garot, Garriga Polledo, de Gaulle, Gebhardt, Gemelli, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gobbo, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, van Hulten, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jöns, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, Lannoye, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lipietz, Lisi, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Marinho, Marinos, Marques, Marset Campos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastella, Mastorakis, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Mennitti, Menrad, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Moraes, Morgantini, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Mussa, Myller, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pack, Pannella, Papayannakis, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pittella, Plooij-van Gorsel, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Randzio-Plath, Rapkay, Raschhofer, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rod, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Rübig, Rühle, Rutelli, Sacconi, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Sbarbati, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Olle Schmidt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Staes, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sylla, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Turchi, Turmes, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Vallvé, Van Hecke, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vattimo, Vermeer, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen

Observatörer

Bastys Mindaugas, Biela Adam, Chronowski Andrzej, Czinege Imre, Demetriou Panayiotis, Didžiokas Gintaras, Fazakas Szabolcs, Filipek Krzysztof, Germič Ljubo, Ilves Toomas Hendrik, Jakič Roman, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Kósa Kovács Magda, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Lisak Janusz, Lydeka Arminas, Łyżwiński Stanisław, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Matsakis Marios, Mavrou Eleni, Pasternak Agnieszka, Peterle Alojz, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Pospíšil Jiøí, Reiljan Janno, Sefzig Luděk, Surján László, Szabó Zoltán, Szájer József, Tabajdi Csaba, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vastagh Pál, Vella George, Vësaitë Birutë, Wiœniowska Genowefa, Wittbrodt Edmund, Žiak Rudolf

BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förteckning över förkortningar och symboler

+

antogs

-

förkastades

↓

bortföll

T

drogs tillbaka

ONU (..., ..., ...)

omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

EO (..., ..., ...)

elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

delad

delad omröstning

särsk.

särskild omröstning

ÄF

ändringsförslag

AC

kompromissändringsförslag

pc

motsvarande del

S

ändringsförslag om strykning

=

identiska ändringsförslag

art

artikel

PR

resolutionsförslag

PRC

gemensamt resolutionsförslag

SEK

sluten omröstning

1.   Ändringsförslag och förslag till ändringar till förslaget till Europeiska unioens allmänna budget — Budgetåret 2004

ÄF nr

Budgetpost

Bloc, ONU, EO, särsk.

Delad omröstning

Omröstning

ONU/EO Anmärkningar

KOMMISSIONEN

542

05

BLOC 1

 

+

 

543

05 01 04 01

31

05 02 08 06

32

05 02 08 09

33

05 02 08 99

34

05 02 09 01

36

05 02 11 01

724

05 03 01 08

201

05 03 02 05

548

05 07 01 02

46

05 08 05 01

730

05 08 06

569

11

668

17 01 04 01

50

17 04 03

39

05 04 01 02

727

05 04 01 12

356

05 02 01 01

särsk.

 

-

 

722

05 02 03 01

särsk.

 

+

 

30

särsk.

 

↓

 

723

05 02 10 01

särsk./EO

 

-

189, 256, 16

338

ONU

 

-

174, 275, 14

339

05 02 10 02

ONU

 

-

51, 397, 7

725

05 03 02 01

delad/ONU

1

+

318, 143, 4

2

+

419, 36, 6

726

05 03 04 07

särsk.

 

+

 

38

särsk.

 

↓

 

547

05 07 01 01

särsk.

 

+

 

44

särsk.

 

↓

 

729

05 08 04 01

särsk.

 

+

 

45

särsk.

 

↓

 

762

17 04 02

särsk.

 

+

 

49

särsk.

 

↓

 

437

05 04 01 06

särsk.

 

-

 

717

04 02 01

BLOC 2

 

+

 

809

11 06 01

571

13

189

13 03 02

740

13 03 04

718

04 02 06

538

04 02 08

191

13 03 06

741

13 03 13

800

13 04 01

214

13 03

särsk.

 

-

 

739

13 03 01

särsk.

 

+

 

215

särsk.

 

-

 

544

05 04 02 06

särsk.

 

+

 

41

särsk.

 

↓

 

716

02 01 05 01

BLOC 3

 

+

 

732

06 01 05 02

559

08

735

08 01 05 01

560

08 02 01 01

736

08 02 01 02

561

08 03 01

562

08 04 01

563

08 06 01 03

564

08 12 02 01

567

09 04 01

568

10

737

10 01 05 01

549

05 08 07

550

05 08 08

638

06 01 04 02

640

06 02 01 01

733

06 02 02 01

554

641

06 02 02 03

642

06 02 03 01

 

 

 

 

183

06 02 03 02

185

06 02 04 01

186

06 02 04 02

643

06 02 08 01

555

657

11 01 04 02

659

15 01 04 01

748

15 02 02 01

243

15 03 01 01

244

15 03 01 02

662

15 03 01 03

 

 

 

 

579

577

15

529

01

660

15 02 01 01

664

15 06 01 01

581

16

802

16 01 04 01

665

16 01 04 02

24

16 03 01

25

16 03 02

26

16 04 02

27

16 04 03

 

 

 

 

70

16 04 05

680

18 08 01

6

22 04

707

25 03 02

536

04

623

04 01 04 02

624

04 02 12

628

04 03 03 03

629

04 03 04 01

539

630

04 03 05 01

631

04 03 05 02

540

632

04 04 02 01

236

04 04 02 02

633

04 04 03

795

04 04 08

669

17 03 01 01

670

17 04 08 01

585

551

06

734

06 04 03

646

06 05 06

276

01 04 10

556

07

 

 

 

 

647

07 01 04 01

48

07 03 01 01

648

07 03 06 01

650

07 04 01 01

558

651

07 04 02

652

07 05 01

582

17

586

17 04 09

531

02

532

02 01 04 01

279

02 04 01

621

02 04 02 01

534

198

02 04 02 03

622

02 05 01

535

03

565

09

654

09 01 04 01

656

09 03 05 01

566

570

12

658

12 01 04 01

68

12 02 01

575

14

576

14 01 04 01

69

14 02 01

598

20

530

01 04 05

803

01 04 09 01

805

02 02 03 02

625

04 02 15

457

25 04 01

614

29 01 04 01

788

29 02 01

645

06 03 02

 

 

 

 

634

04 04 04

806

04 04 10

635

04 04 06 01

541

655

09 03 03

253

18

587

254

18 01

256

18 01 02

258

18 01 04

588

18 01 04 01

589

18 02 03

590

18 03 03

671

18 03 06

672

18 03 07

261

18 04 01 01

673

18 04 01 02

674

18 04 03

675

18 05 01 02

796

18 05 01 03

677

18 05 04

679

18 07 01 01

592

271

18 08 02

272

18 08 03

273

18 49 04

596

19 04 02

606

24

706

24 02 01

702

22 01 04 04

704

22 03 04

607

25

609

26

611

27

612

28

613

29

553

06 02 01 01

särsk./EO

 

-

283, 172, 8

661

15 02 02 02

särsk.

 

+

(nytt nummer 810 efter sammanslagning med ÄF 13)

13

särsk.

 

+

 

619

01 02 04

särsk./EO

 

+

373, 88, 2

666

16 02 02

särsk.

 

+

 

23

särsk.

 

↓

 

761

16 05 01

delad

1

+

(nytt nummer: 814)

 

2

-

 

626

04 03 03 01

särsk.

 

+

 

226

särsk.

 

↓

 

627

04 03 03 02

delad

1 / EO

-

73, 383, 15

 

2

-

 

227

särsk.

 

+

 

233

04 03 05 03

särsk.

 

T

 

731

04 04 09

delad

1

+

 

2

+

 

221

17 03 01 01 N

särsk.

 

-

 

649

07 03 08

delad

1

+

ändrat muntligen (nytt nummer: 807)

2

↓

 

653

08 14 01

särsk.

 

+

 

804

02 02 03 01

särsk.

 

+

 

278

särsk./EO

 

-

239, 221, 2 anmärkningar

644

06 03 01

särsk.

 

+

 

358

särsk.

 

-

 

678

18 06 04 01

särsk.

 

+

 

266

särsk.

 

↓

 

591

särsk.

 

+

 

140

21 03

BLOC 4

 

+

 

141

143

142

601

21 01 04 01

705

23

605

23 01 04 01

593

19

416

19 04

105

19 10

324

104

103

102

695

19 10 02

799

19 10 03

697

19 10 04

600

21

91

19 09

 

 

 

 

92

319

93

90

774

19 09 02

775

19 09 03

693

19 09 04

146

21 03 17

315

19 08

86

84

85

691

19 08 03

88

19 08 05

686

19 06 02

687

19 06 06

688

19 07 01

313

19 07 02

798

19 07 03

597

19 07 04

663

15 03 03 01

580

595

19 01 04 01

764

19 02 04

 

 

 

 

682

19 02 12

 

797

19 02 13

ändrat muntligen (nytt nummer: 816)

684

19 05 01

 

699

21 02 07 02

779

21 02 07 04

780

21 02 13

701

21 02 14

781

21 02 17

148

21 03 20

149

21 04 02

770

19 04 04

446

19 04 05

599

20 01 04 01

766

19 03 03

767

19 03 04

768

19 03 06

782

21 03 01 N

särsk.

 

+

 

694

19 10 01

särsk.

 

+

 

108

särsk.

 

↓

 

471

19 10 05

särsk.

 

-

 

776

19 10 06

delad/ONU

1

+

454, 12, 8

2

+

381, 81, 8

329

särsk.

 

↓

 

692

19 09 01

särsk.

 

+

 

97

särsk.

 

↓

 

145

21 03 07

särsk./EO

 

-

233, 228, 3

771

19 08 02 01

delad

1

+

 

2

+

 

89

19 08 06

särsk.

 

-

 

470

19 08 07

ONU

 

-

45, 421, 9

772

19 08 08

särsk.

 

+

 

773

ONU

 

-

185, 282, 12

685

19 06 01

särsk.

 

+

 

222

särsk.

 

↓

 

311

19 06 05

särsk.

 

-

 

300

19 01 04 02

särsk.

 

-

 

681

19 02 03

delad

1

+

(nytt nummer: 815)

2 / EO

-

264, 199, 7

765

19 02 05

särsk.

 

+

 

303

särsk.

 

↓

 

330

19 11 01

särsk.

 

-

 

698

21 02 03

delad

1

+

 

2

+

 

700

21 02 07 03

särsk.

 

+

 

130

särsk.

 

-

 

150

21 04 02

särsk.

 

-

 

769

19 04 03

särsk.

 

+

(nytt nummer efter sammanslagning med 306: 817)

306

särsk.

 

+

(kvarstår)

738

21 03 21

särsk.

 

+

(nytt nummer: 808)

344

11 03 01

 

 

↓

 

62

särsk.

 

↓

 

777

19 11 02

särsk.

 

+

 

331

särsk.

 

↓

 

294

20 02 01

särsk.

 

-

 

545

05 05 01 01

BLOC 5

 

+

 

602

22

572

13 01 04 02

573

13 05 01 01

574

13 05 01 02

603

22 01 04 01

703

22 02 01

604

22 02 03

546

05 05 01 02

särsk.

 

+

 

42

särsk.

 

↓

 

637

05 05 01 03

särsk./EO

 

-

304, 170, 2

43

särsk.

 

-

 

615

XX 01 01 01

BLOC 6

 

+

 

617

XX 01 02 01 01

618

XX 01 02 11 01

426

XX 01 02 11 04

791

XX 01 01 01

delad

1

+

 

2

+

 

616

XX 01 01 02 01

särsk./EO

 

-

271, 190, 9

424

särsk.

 

-

 

337

XX 01 01 02 02

särsk.

 

-

 

153

särsk.

 

-

 

789

PART C-4

BLOC 7

 

+

 

790

PART C-5

64

01 02 02

537

04 01 01

720

04 04 07

721

04 05 03

552

06 01 01

578

15 01 01

743

15 02 01 02

744

15 02 01 03

745

15 02 01 04

746

15 02 01 05

747

15 02 01 07

749

15 04 01 01

 

 

 

 

750

15 04 01 02

752

15 04 01 04

753

15 06 01 08

(nytt nummer: 812)

754

15 06 01 03

ändrat muntligen (nytt nummer: 811)

755

15 06 01 04

 

757

15 06 01 05

758

15 06 01 06

759

15 06 01 07

760

15 07 01 02

255

18 01 01

257

18 01 03

594

19 01 01 01

763

19 02 02 01

778

21 01 01 01

784

22 02 08

785

24 01 06

 

 

 

 

608

25 01 01 01

786

26 01 09 01

610

26 01 50 23

787

29 01 02 01

557

07 01 01

särsk.

 

+

 

203

särsk.

 

↓

 

204

07 01 02 01

särsk.

 

↓

 

205

07 01 02 11

särsk.

 

↓

 

206

07 01 03

särsk.

 

↓

 

250

15 02 01 09

särsk.

 

-

 

11

15 02 01 09 N

särsk./EO

 

-

296, 168, 7

751

15 04 01 03

delad

1

+

 

2

+

 

583

17 01 01

särsk.

 

+

 

216

särsk.

 

↓

 

217

17 01 02 01

särsk.

 

↓

 

218

17 01 02 11

särsk.

 

↓

 

219

17 01 03

särsk.

 

↓

 

74

19 01 02 11

särsk.

 

-

 

75

19 01 02 12

särsk.

 

-

 

76

19 01 03 02

särsk.

 

-

 

299

särsk.

 

-

 

120

21 01 02 12

särsk.

 

-

 

121

21 01 03 02

särsk.

 

-

 

347

25 01 01 03

ONU

 

-

38, 437, 4

378

26 01 50 10

särsk./EO

 

-

249, 214, 10

PARLAMENTET

474

1004

BLOC 8

 

+

 

524

11

523

481

482

521

522

527

520

708

519

525

526

480

488

1110

490

1111

489

491

1301

 

 

 

 

492

1870

493

1872

494

1873

709

102

710

2100

495

711

260

792

801

2831

794

3600

487

1100

särsk.

 

+

 

72

särsk.

 

-

 

428

2100

särsk.

 

-

 

364

2220

ONU

 

+

376, 105, 4

296

3702 N

ONU

 

-

213, 261, 5

712

3710

ONU

 

-

196, 259, 14

393

särsk.

 

-

 

RÅDET

431

1100

särsk.

 

-

 

DOMSTOLEN

498

11

BLOC 9

 

+

 

497

499

713

500

1110

501

2001

REVISIONSRÄTTEN

502

11

BLOC 10

 

+

 

503

504

505

1110

506

200

EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

511

11

BLOC 11

 

+

 

512

508

509

528

510

513

204

507

1004

särsk.

 

-

 

REGIONKOMMITTÉN

355

1004

BLOC 12

 

+

 

517

11

514

515

516

394

110

518

204

EUROPEISKA OMBUDSMANNEN

714

A-11

särsk.

 

+

 

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE ÄF 773 och 296

Verts/ALE ÄF 773, 776, 364

GUE/NGL ÄF 470

EDD ÄF 712

Dover m fl ÄF 338, 339, 347

Bösch m fl ÄF 725

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE ÄF 723, 553 637, 507

PSE ÄF 723 och 776

ELDR ÄF 437 och 773

Verts/ALE ÄF 653

GUE/NGL ÄF 471

UEN ÄF 723, 619, 782

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

ÄF 731

Första delen: hela texten utom orden ”Anslaget är avsett att stödja ... främjandet av det sociala Europa”

Andra delen: dessa ord

761 (ny 814)

Första delen: budgetpost 16 05 01

Andra delen: budgetpost 16 05 02

649 (ny 807)

Första delen: belopp

Andra delen: anmärkningar

681 (ny 815)

Första delen: belopp

Andra delen: anmärkningar

PSE

ÄF 627

Första delen: belopp

Andra delen: anmärkningar

Verts/ALE

ÄF 776

Första delen: belopp

Andra delen: reserven

ÄF 698

Första delen: belopp

Andra delen: reserven

ÄF 751

Första delen: hela texten utom orden ”50 000 euro avsätts för bidrag till European Community historic armed guilds”.

Andra delen: dessa ord

UEN

ÄF 771

Första delen: belopp

Andra delen: anmärkningar

Bösch m fl

ÄF 725

Första delen: 40 miljoner till den nya budgetposten 05 03 02 13

Andra delen: resten av ändringsförslaget

Muntliga ändringsförslag

Utöver några tekniska ändringar lade den allmänna föredraganden fram tre muntliga ändringsförslag:

—

Förslag till ändring 797 (ny 816). Lägg till följande anmärkning: ”Detta anslag syftar till att finansiera en genomförbarhetsstudie om inrättandet av en europeisk frivilligkår med icke enbart humanitära uppgifter”.

—

Förslag till ändring 649 (ny 807) ändras enligt följande:

Anmärkningar: Stryk följande ord: ”En del av detta anslag kan med iakttagande av bestämmelserna i budgetförordningen anslås till Europeiska akademin för miljö i städer, i Berlin”.

Belopp: minska med 150 000.

—

Förslag till ändring 754 (ny 811). Lägg till följande anmärkning: ”150 000 euro avsätts för Europeiska akademin för miljö i städer, i Berlin”

Belopp: öka med 150 000 euro

2.   Förslag till allmän budget 2004 (avsnitt III)

Betänkande: MULDER (A5-0349/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

punkt 9

9

PPE-DE

EO

+

264, 189, 10

 

§

originaltexten

 

↓

 

efter punkt 16

7

PPE-DE

 

+

 

efter punkt 16

8

PPE-DE

delad/ONU

 

 

 

 

 

1

+

325, 146, 6

 

 

 

2

+

248, 223, 3

punkt 22

§

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2 / EO

+

259, 204, 10

punkt 25

4

PSE

 

+

 

punkt 28

5S

ELDR

 

T

 

punkt 32

§

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

punkt 34

10

PPE-DE

 

+

 

 

§

originaltexten

 

↓

 

efter punkt 37

6

ELDR

 

+

 

punkt 38

§

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2 / EO

+

250, 228, 5

punkt 39

§

originaltexten

ONU

+

452, 18, 9,

punkt 45

§

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 49

1

Verts/ALE

delad

 

 

 

 

 

1 / EO

+

248, 232, 5

 

 

 

2

-

 

efter punkt 49

12

GUE/NGL

ONU

-

231, 249, 6

 

13

GUE/NGL

 

T

 

 

14

GUE/NGL

ONU

+

260, 213, 5

punkt 51

§

originaltexten

ONU

+

454, 16, 13

punkt 57

§

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 60

2

Verts/ALE

 

+

 

punkt 61

§

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 64

§

originaltexten

ONU

+

389, 77, 12

punkt 65

§

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 68

§

originaltexten

ONU

+

421, 48, 11

punkt 70

§

originaltexten

särsk.

+

 

efter punkt 72

3

Verts/ALE

 

-

 

Bilaga 2

11

utskottet

 

T

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

Ändringsförslagen 5, 11 och 13 hade dragits tillbaka.

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE ÄF 8, punkterna 39, 51, 64, 68

GUE/NGL ÄF 12 och 14

Begäran om särskild omröstning

UEN punkterna 45, 57, 65, 70

Verts/ALE punkt 61

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

punkt 38

Första delen: hela texten utom orden ”ber kommisionen att ... utgiftskategori”

Andra delen: dessa ord

ELDR

ÄF 1

Första delen: hela texten utom orden ”som lades fram vid givarkonferensen i Madrid”

Andra delen: dessa ord

Verts/ALE

ÄF 8

Första delen: hela texten utom orden ”med stor oro”

Andra delen: dessa ord

punkt 32

Första delen: ”EP välkomnar kommissionens ... av ny teknik”

Andra delen: ”och då ha Galileoprojektet som förebild”

UEN

punkt 22

Första delen: ”EP konstaterar en ökande oro ... efter halva tiden av GJP”

Andra delen: ”Parlamentet anser att ... i detta sammanhang”

3.   Förslag till allmän budget 2004 (övriga avsnitt)

Betänkande: GILL (A5-0350/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

punkt 11

4

PPE-DE

 

-

 

efter punkt 11

5

PPE-DE

 

-

 

punkt 12

1

PSE

 

+

 

punkt 16

§

originaltexten

 

↓

 

punkt 18, efter strecksats 6

2

PSE

 

+

 

punkt 19

§

originaltexten

ONU

+

455, 11, 17

efter punkt 19

3

PSE

EO

-

226, 248, 4

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

Ändringsförslag 2/ändr hade dragits tillbaka.

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE punkt 19

4.   Brottsofferersättning

Betänkande: ANGELILLI (A5-0330/2003) [*]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

431, 35, 5

Begäran om omröstning med namnupprop

UEN slutomröstning

5.   Torskbeståndet

Betänkande: STIHLER (A5-0341/2003) [*]

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

6.   Utvecklingen av gemenskapens järnvägar

Andrabehandlingsrekommendation: JARZEMBOWSKI (A5-0327/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

förslag om avvisning av den gemensamma ståndpunkten

12

GUE/NGL

ONU

-

70, 394, 16

ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

3-4

9

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning

1

utskottet

ONU

+

350, 132, 3

 

5

utskottet

ONU

-

234, 243, 6

 

6

utskottet

ONU

+

386, 87, 7

 

7

utskottet

delad/ONU

 

 

 

 

 

1

+

353, 128, 4

 

 

 

2

+

337, 136, 5

 

 

 

3

+

340, 129, 9

 

 

 

4

+

340, 128, 8

 

 

 

5

+

348, 129, 7

 

8

utskottet

ONU

+

381, 91, 10

 

10

utskottet

särsk.

+

 

 

11

utskottet

ONU

-

236, 244, 6

skäl 3

2

utskottet

delad/ONU

 

 

 

 

 

1

+

318, 161, 5

 

 

 

2

+

317, 157, 5

 

13/rev

EDD

ONU

↓

 

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE ÄF 7 och 8

GUE/NGL ÄF 1, 2, 5, 6 [motsvarar ÄF 7 i den franska versionen], 11, 12, 13

EDD ÄF 12 och 13/ändr

Begäran om särskild omröstning

PSE ÄF 5, 11 12, 13

Verts/ALE ÄF 5, 8 10, 11

Begäran om delad omröstning

Verts/ALE

ÄF 2

Första delen: ”För att ge järnvägstransporterna ... nationella transportmöjligheter”

Andra delen: ”Till de internationella ... destinationerna”

GUE/NGL

ÄF 7 [motsvarar ÄF 6 i den franska versionen]

Första delen:”a) punkt 2 ... 1 januari 2006”

Andra delen:”och persontransporter ... 1 januari 2008”

Tredje delen:”Detta innebär ... sina egna tåglägen”

Fjärde delen:”Medlemsstaterna kan ... persontransporttjänster”

Femte delen:”Utnyttjandet av ... järnvägsinfrastruktur”

Övrigt

Ändringsförslag 6 motsvarar ändringsförslag 7 på franska och ändringsförslag 7 ändringsförslag 6.

7.   Säkerhet på gemenskapens järnvägar

Andrabehandlingsrekommendation: STERCKX (A5-0325/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-2

5

8

12

14-16

23-25

27

32

37

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning

3

utskottet

ONU

+

406, 66, 6

 

7

utskottet

ONU

+

413, 53, 6

 

9

utskottet

särsk.

-

 

 

10

utskottet

särsk.

-

 

 

21

utskottet

särsk.

+

 

 

22

utskottet

särsk.

-

 

 

26

utskottet

särsk.

-

 

 

28

utskottet

särsk.

-

 

 

29

utskottet

särsk.

-

 

 

31

utskottet

särsk.

+

 

 

33

utskottet

särsk.

-

 

 

34

utskottet

särsk.

-

 

 

35

utskottet

särsk.

-

 

 

36

utskottet

särsk.

-

 

 

38

utskottet

särsk.

-

 

 

40

utskottet

särsk.

-

 

artikel 4, punkt 2, före stycke 1

42

ELDR

 

+

 

 

11

utskottet

 

↓

 

artikel 4, punkt 2, efter stycke 2

43

ELDR

 

+

 

 

13

utskottet

 

↓

 

artikel 8, punkt 1

44

ELDR

 

+

 

 

17

utskottet

 

↓

 

artikel 8, efter punkt 2

45

ELDR

 

T

 

 

18

utskottet

 

+

 

artikel 8, efter punkt 3

46

ELDR

 

+

 

 

19

utskottet

 

↓

 

artikel 8, punkt 4

47

ELDR

 

+

 

 

20

utskottet

 

↓

 

artikel 13

52

PSE

 

-

 

 

48

ELDR

 

+

 

 

30

utskottet

 

↓

 

artikel 31

51

PSE

 

-

 

Bilaga 1

49

ELDR

 

+

 

 

39

utskottet

 

↓

 

efter skäl 9

41

ELDR

 

+

 

 

4

utskottet

 

↓

 

efter skäl 17

50

ELDR

 

+

 

 

6

utskottet

 

↓

 

Begäran om omröstning med namnupprop

GUE/NGL ÄF 3 och 7

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE ÄF 10, 21, 26, 31, 36

PSE ÄF 28 och 30

ELDR ÄF 9, 10, 22, 26, 28, 29, 33, 34, 35, 36, 38, 40, 4, 6, 11, 13, 17, 18, 19, 20, 39, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 49, 50

8.   Dirftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet

Andrabehandlingsrekommendation: AINARDI (A5-0321/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

2

5

utskottet

 

+

 

artikel 1 [direktiv 96/48/EG]

6

GUE/NGL

EO

-

290, 150, 6

 

1

utskottet

 

+

 

bilaga 3 [direktiv 96/48/EG]

10

ELDR

EO

-

243, 203, 2

artikel 1, punkt 1 [direktiv 2001/16/EG]

7/ändr.

GUE/NGL

EO

-

284, 147, 10

 

3

utskottet

 

+

 

artikel 1, punkt 2 [direktiv 2001/16/EG]

8

GUE/NGL

EO

-

285, 151, 11

 

4

utskottet

 

+

 

bilaga 3 [direktiv 2001/16/EG]

9

ELDR

 

-

 

9.   Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå

Andrabehandlingsrekommendation: SAVARY (A5-0323/2003) [***II]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1

3-9

11-12

14-32

utskottet

 

+

 

artikel 26

34

PSE

 

T

 

 

10

utskottet

 

+

 

skäl 23

33

PSE

ONU

+

402, 56, 2

 

2

utskottet

 

↓

 

Ändringsförslag 13 hade strukits.

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE ÄF 33, 34 [tillbakadraget ändringsförslag]

Övrigt

PSE-gruppen hade dragit tillbaka sitt ändringsförslag 34.

10.   Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader

Betänkande: EVANS (A5-0326/2003) [*]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-3

5-30

32

34-39

41-48

utskottet

 

+

 

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning

4

utskottet

särsk./EO

+

249, 172, 7

artikel 1, efter punkt 4

49

PPE-DE

 

+

 

artikel 2, punkt 2, efter led a)

54

PSE

 

+

 

artikel 2, led 2, strecksats d)

31S

utskottet

 

+

 

 

50/ändr.

PPE-DE

 

↓

 

artikel 2, led 2, strecksats f)

33S

utskottet

 

+

 

 

51

PPE-DE

 

↓

 

efter artikel 4

52

PPE-DE

 

-

 

 

40

utskottet

 

+

 

artikel 7, led a)

55

PSE

 

-

 

Omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

432, 0, 25

Ändringsförslag 53 hade strukits.

Begäran om omröstning med namnupprop

PSE slutomröstning

Begäran om särskild omröstning

PSE ÄF 4

11.   Ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien-Montenegro

Betänkande: BELDER (A5-0356/2003) [*]

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-2

utskottet

 

+

 

texten i sin helhet

3-13

Verts/ALE

 

-

 

Omröstning: ändrat förslag

 

 

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

12.   Resultaten från Europeiska rådet

Resolutionsförslag: B5-0456, 0457, 0458, 0459, 0461 et 0463/2003

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

resolutionsförslag från de politiska grupperna

B5-0456/2003

 

Verts/ALE

 

-

 

förlsag till gemensam resolution RC5-0457/2003

(PSE, ELDR, PPE-DE, Collins, Muscardini)

punkt 7

 

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

efter punkt 15

5

Verts/ALE

 

-

 

 

7

Verts/ALE

 

-

 

 

8

Verts/ALE

 

-

 

efter punkt 21

10

PPE-DE

 

+

 

punkt 23

1

ELDR

EO

-

217, 227, 11

efter punkt 23

9

Verts/ALE

 

+

 

efter punkt 27

2

ELDR

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2 / EO

+

258, 189, 4

 

 

 

3

+

 

efter punkt 36

3

PPE-DE

 

+

 

efter punkt 46

6

Verts/ALE

 

-

 

efter punkt 50

4

Verts/ALE

 

-

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

+

 

resolutionsförslag från de politiska grupperna

B5-0457/2003

 

PSE

 

↓

 

B5-0458/2003

 

ELDR

 

↓

 

B5-0459/2003

 

PPE-DE

 

↓

 

B5-0461/2003

 

GUE/NGL

 

↓

 

B5-0463/2003

 

UEN

 

↓

 

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

ÄF 2

Första delen: ”EP är bestört ... vilket är helt oacceptabelt”

Andra delen: ”Parlamentet anser ... diskutera frågan”

Tredje delen: ”EP uppmanar ... mellan EU och Förenta staterna”

Verts/ALE

punkt 7

Första delen: ”EP delar åsikten ... makroekonomisk politik”

Andra delen: ”inom ramen för ... humankapital”

13.   De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002)

Betänkande: BROK (A5-0348/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

punkt 8, strecksats 5

1

PPE-DE

 

+

 

punkt 15

4

Verts/ALE

 

+

 

punkt 17

5

Verts/ALE

ONU

-

88, 327, 43

 

§

originaltexten

ONU

+

305, 135, 18

punkt 17

6

Verts/ALE

ONU

+

355, 88, 9

punkt 19

 

originaltexten

ONU

+

333, 103, 19

punkt 20

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 26

 

originaltexten

ONU

+

326, 126, 7

punkt 27

 

originaltexten

ONU

+

335, 97, 24

punkt 28

 

originaltexten

ONU

+

313, 110, 30

punkt 33

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 34

 

originaltexten

ONU

+

354, 78, 27

punkt 37

 

originaltexten

ONU

+

329, 99, 20

punkt 39

 

originaltexten

ONU

+

298, 132, 24

punkt 40

 

originaltexten

ONU

+

302, 133, 19

punkt 41

7

Verts/ALE

 

-

 

 

§

originaltexten

ONU

+

342, 98, 21

punkt 53

11

PSE

 

+

 

punkt 57

12

PSE

 

+

 

punkt 61

3

PSE

 

+

 

punkt 67

 

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2 / EO

+

280, 156, 14

punkt 74

8

Verts/ALE

 

+

 

 

13

PSE

 

+

 

punkt 75

9

Verts/ALE

ONU

+

299, 24, 131

efter punkt 75

10

Verts/ALE

delad/ONU

 

 

 

 

 

1

+

274, 159, 22

 

 

 

2

-

106, 303, 43

punkt 78

2

PPE-DE

 

+

 

skäl H

 

originaltexten

ONU

+

308, 129, 15

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

Begäran om omröstning med namnupprop

ELDR ÄF 9

Verts/ALE ÄF 5, 10, 6, punkterna 17, 19, 26, 27, 28, 34, 37, 39, 40, 41, skäl H

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

ÄF 10

Första delen: ”Europaparlamentet beklagar ... tibetanska representanterna”

Andra delen: ”och ger den tibetanska exilregeringen sitt stöd”

punkt 67

Första delen: ”Europaparlamentet beklagar ... fullt medlemskap”

Andra delen: ”vilket i ett längre perspektiv ... ett större Europa”

Begäran om särskild omröstning

PSE punkterna 20, 26, 33

Övrigt

Föredragande hade två muntliga ändringsförslag. Han var emellertid inte närvarande och ingen annan ledamot hade fått i uppdrag att lägga fram dem. Följaktligen kunde de inte beaktas.

14.   Universellt moratorium för dödsstraff

Resolutionsförslag: B5-0441, 0442, 0443, 0444 et 0447/2003

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

förslag till gemensam resolution RC5-0441/2003

(PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL m fl)

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

resolutionsförslag från de politiska grupperna

B5-0441/2003

 

PSE

 

↓

 

B5-0442/2003

 

Verts/ALE

 

↓

 

B5-0443/2003

 

ELDR

 

↓

 

B5-0444/2003

 

PPE-DE

 

↓

 

B5-0447/2003

 

GUE/NGL

 

↓

 

15.   Fred och värdighet i Mellanöstern

Betänkande: MENENDEZ DEL VALLE (A5-0351/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

efter punkt 8

10

GUE/NGL

ONU

+

244, 140, 39

efter punkt 13

11

PSE, GUE/NGL, Verts/ALE

ONU

+

385, 9, 37

punkt 18

 

originaltexten

särsk.

+

 

efter punkt 20

13

GUE/NGL

ONU

-

118, 299, 13

 

16

PPE-DE

ONU

+

410, 8, 5

efter punkt 21

6/ändr.

PSE

ONU

+

361, 30, 35

efter 22

2=

12=

Verts/ALEGUE/NGL

ONU

+

206, 204, 11

punkt 28

17

PPE-DE

ONU

+

263, 150, 15

punkt 34

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 35

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 36

 

originaltexten

delad/ ONU

 

 

 

 

 

1

+

375, 37, 20

 

 

 

2

+

389, 16, 14

punkt 37

1

Verts/ALE

 

+

 

punkt 39

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 40

 

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

efter punkt 42

3

Verts/ALE

ONU

-

204, 206, 13

 

8

PSE

 

+

 

punkt 44

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 45

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 46

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 47

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 51

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 52

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 53

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 55

7

PSE

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

 

§

originaltexten

delad

↓

 

efter punkt 56

4

Verts/ALE

 

-

 

punkt 58

§

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 60

14

PPE-DE

 

+

 

punkt 61

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 65

 

originaltexten

delad/ ONU

 

 

 

 

 

1

+

403, 11, 9

 

 

 

2

-

186, 194, 39

punkt 66

 

originaltexten

delad/ONU

 

 

 

 

 

1

+

398, 12, 12

 

 

 

2

+

191, 179, 39

skäl G

 

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

-

 

skäl J

9S

ELDR

 

-

 

Omröstning: resolutionen

(i sin helhet)

ONU

+

343, 19, 57

Ändringsförslag 5 hade strukits.

Ändringsförslag 15 hade dragits tillbaka.

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE ÄF 11, 2, 3

GUE/NGL ÄF 11

UEN punkterna 36, 65, 66, ÄF 6, 10, 13, 16, 17, slutomröstning

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

punkt 66

Första delen: ”om färdplanen inom ... nya alternativ planeras”

Andra delen: ”främst upprättande ..., internationell styrka på plats;”

ELDR

ÄF 7

Första delen: ”EP välkomnar de insatser ... påverkar hela regionen”

Andra delen: ”de berörda staterna uppmanas ... integreras i samhället”

punkt 40

Första delen: ”EP kräver att de båda ... olika kulturerna och religionerna”

Andra delen: ”Parlamentet uppmuntrar EU ... ömsesidig tolerans och acceptans”

GUE/NGL

skäl G

Första delen: hela texten utom dessa ord ”västvärldens trovärdighet i den arabiska och islamska allmänheten ögon”

Andra delen: dessa ord

UEN

punkt 36

Första delen: ”EP påminner om att den så kallade ... palestinska området på Västbanken”

Andra delen: ”Parlamentet uppmanar Israel ... blivande palestinska staten”

punkt 65

Första delen: ”EP uppmanar kommissionen och rådet ... palestinska myndigheten”

Andra delen: ”och ställer sig bakom ... enligt färdplanen”

Begäran om särskild omröstning

ELDR punkterna 18, 34, 35, 36, 39, 44, 45, 46, 47, 51, 52, 53, 55, 58, 61, 65, 66

GUE/NGL punkt 66

UEN skäl G, punkterna 18, 35, 66

16.   Entreprenörskap i Europa

Betänkande: LANGEN (A5-0347/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

efter punkt 3

6

Verts/ALE

 

+

 

punkt 6

3S

PPE-DE

 

+

 

efter punkt 12

7

PPE-DE

EO

+

188, 178, 7

§ 21

4

PPE-DE

 

+

 

punkt 24

5S

PPE-DE

 

+

 

skäl N

1

PPE-DE

 

+

 

skäl Q

2

PPE-DE

EO

+

189, 171, 12

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

17.   Industripolitiken i ett utvidgat Europa

Betänkande: ZRIHEN (A5-0328/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

punkt 1, led d)

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 1, led i)

 

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

-

 

efter punkt 1

13

PSE

ONU

+

291, 64, 3

punkt 2

8

PPE-DE

 

+

ändrat muntligen

punkt 3

9

PPE-DE

 

+

 

punkt 8

10

PPE-DE

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2

+

 

punkt 11

 

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

ändrat muntligen

 

 

 

2

+

 

punkt 15

11S

PPE-DE

EO

-

141, 150, 21

punkt 16

12S

PPE-DE

 

+

 

skäl A

1

PPE-DE

 

+

 

skäl G

 

originaltexten

särsk./EO

-

149, 168, 3

skäl K

2S

PPE-DE

 

-

 

skäl O

14

PSE

 

+

 

skäl P

3

PPE-DE

 

↓

 

skäl S

4S

PPE-DE

 

T

 

 

§

originaltexten

delad

 

 

 

 

 

1

+

 

 

 

 

2 / EO

+

166, 140, 6

 

 

 

3 / EO

+

170, 137, 8

 

 

 

4

-

 

skäl W

5

PPE-DE

EO

-

138, 169, 1

skäl Z

6S

PPE-DE

 

+

 

skäl ZA

7S

PPE-DE

 

+

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

Begäran om omröstning med namnupprop

PSE ÄF 13

Begäran om delad omröstning

PPE-DE

ÄF 10

Första delen: ”Europaparlamentet uppmanar kommissionen ... direktivet om fusioner”

Andra delen: ”eller att undersöka ... skattetransaktioner”

PSE

skäl S

Första delen: ”Kommissionens åtaganden ... är positiva”

Andra delen: ”Parlamentet uppmanar ..., full sysselsättning”

Tredje delen: ”Parlamentet menar ... sektionsrelaterade kriser”

Fjärde delen: ”Parlamentet betonar ... utsatta regioner”

ELDR

punkt 1, led i)

Första delen: ”införlivande av utbildning, undervisning och kompetensutveckling i industripolitiken”

Andra delen: ”bland annat ... livslångt lärande”

Verts/ALE

punkt 11

Första delen: ”Europaparlamentet anser ... privata parter”

Andra delen: ”i nyckelsektorerna ... något positivt”

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE punkt 1, led d)

PSE skäl G

Övrigt

PPE-DE-gruppen har dragit tillbaka ändringsförslag 4.

Föredraganden hade föreslagit följande muntliga ändringsförslag som godkändes.

—

i ändringsförslag 8, syftande till att ersätta ”alla åtgärder” med ”åtgärder”;

—

i punkt 11, syftande till att ersätta ”alternativa energikällor” med ”förnybara energikällor”

18.   Situationen i Bolivia

Resolutionsförslag: B5-0454, 0455, 0460, 0462 och 0464/2003

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

förslag till gemensam resolution RC5-0454/2003

(PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL)

efter punkt 3

1

GUE/NGL

EO

+

174, 128, 2

efter punkt 4

2

GUE/NGL

EO

+

156, 144, 2

efter punkt 6

3

GUE/NGL

 

+

 

skäl F

 

originaltexten

särsk.

+

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

resolutionsförslag från de politiska grupperna

B5-0454/2003

 

PSE

 

↓

 

B5-0455/2003

 

PPE-DE

 

↓

 

B5-0460/2003

 

Verts/ALE

 

↓

 

B5-0462/2003

 

GUE/NGL

 

↓

 

B5-0464/2003

 

ELDR

 

↓

 

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE skäl F

19.   Burundi

Resolutionsförslag: B5-0434/2003

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

resolutionsförslag B5-0434/2003

(utskottet för utveckling och samarbete)

texten i sin helhet

1-23

olika politiska grupper

 

+

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

ONU

+

76, 0, 1

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE slutomröstning

20.   Turkmenistan och Centralasien

Resolutionsförslag: B5-0436, 0440, 0445, 0446, 0449, 0450 och 0452/2003

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

förslag till gemensam resolution RC5-0436/2003

(PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, EDD)

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

resolutionsförslag från de politiska grupperna

B5-0436/2003

 

PSE

 

↓

 

B5-0440/2003

 

ELDR

 

↓

 

B5-0445/2003

 

EDD

 

↓

 

B5-0446/2003

 

UEN

 

↓

 

B5-0449/2003

 

GUE/NGL

 

↓

 

B5-0450/2003

 

PPE-DE

 

↓

 

B5-0452/2003

 

Verts/ALE

 

↓

 

21.   Nepal

Resolutionsförslag: B5-0435, 0437, 0439, 0448, 0451 och 0453/2003

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

förslag till gemensam resolution RC5-0435/2003

(PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN)

efter punkt 9

1

Verts/ALE

 

-

 

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

ONU

+

81, 0, 2

resolutionsförslag från de politiska grupperna

B5-0435/2003

 

UEN

 

↓

 

B5-0437/2003

 

PSE

 

↓

 

B5-0439/2003

 

ELDR

 

↓

 

B5-0448/2003

 

GUE/NGL

 

↓

 

B5-0451/2003

 

PPE-DE

 

↓

 

B5-0453/2003

 

Verts/ALE

 

↓

 

Thomas Mann påpekade att det skulle stå ”29 januari” istället för ”19 januari” i skäl C och begärde att resolutionen även skulle översändas till Butans regering (Talmannen godkände detta).

22.   Den gemensamma fiskeripolitiken

Betänkande: FIGUEIREDO (A5-0331/2003)

Avser

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

ONU

+

82, 0 ,3

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE slutomröstning

23.   Fiskeflottor (2001-2002)

Betänkande: McKENNA (A5-0332/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU etc

Omröstning

ONU/EO anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 174

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, van den Bos, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Newton Dunn, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Ries, Riis-Jørgensen, Schmidt, Sterckx, Van Hecke, Wallis

GUE/NGL: Brie, Caudron, Cossutta, Meijer, Sjöstedt

NI: Beysen

PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Banotti, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Doorn, Dover, Ferrer, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Korhola, Maat, McMillan-Scott, Mann Thomas, Martens, Mauro, Mombaur, Nicholson, Oomen-Ruijten, Oostlander, Perry, Pex, Pronk, Purvis, Sacrédeus, Smet, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tannock, Thyssen, Van Orden, Villiers

PSE: Adam, van den Berg, Bösch, Bullmann, van den Burg, Cashman, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Ford, Gill, Goebbels, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Imbeni, Kinnock, Kuhne, Lalumière, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Martin Hans-Peter, Medina Ortega, Miller, Moraes, Murphy, Myller, O'Toole, Paasilinna, Rothley, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 275

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Farage

ELDR: André-Léonard, Attwooll, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Flesch, Monsonís Domingo, Mulder, Nordmann, Olsson, Pohjamo, Procacci, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Väyrynen, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Watson

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vachetta, Vinci

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, McCartin, Marinos, Marques, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Sommer, Stenzel, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, Campos, Carnero González, Cercas, Cerdeira Morterero, Désir, Dührkop Dührkop, Duin, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Malliori, Martínez Martínez, Mastorakis, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Stockmann, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Zorba

UEN: Bigliardo, Caullery, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 14

ELDR: Andreasen

GUE/NGL: Ainardi, Bordes, Boudjenah, Cauquil, Herzog

PPE-DE: De Sarnez, Grossetête, Posselt, Rübig

PSE: Aparicio Sánchez, Casaca, Mann Erika, Roth-Behrendt

2.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 51

EDD: Andersen, Belder, Blokland

ELDR: Virrankoski

GUE/NGL: Blak, Cossutta, Meijer, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

NI: Ilgenfritz

PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, McMillan-Scott, Nicholson, Perry, Purvis, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers, Wuermeling

PSE: van den Berg, Corbey, Haug, van Hulten, Lange, Swiebel, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Wiersma

Verts/ALE: Gahrton

Nej-röster: 397

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, van Dam, Esclopé, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dell'Alba, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, McCartin, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, von Wogau, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, Bösch, Bullmann, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Hudghton, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 7

EDD: Bonde, Sandbæk

GUE/NGL: Herzog

NI: Garaud

PPE-DE: Mauro

PSE: van den Burg

Verts/ALE: Schörling

3.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 318

EDD: Abitbol

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Flesch, Maaten, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Caudron

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dell'Alba, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Gemelli, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rübig, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Dehousse, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wynn

UEN: Bigliardo, Caullery, Nobilia, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 143

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Ludford, Lynne, Manders, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Schmidt

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Cossutta, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Arvidsson, Avilés Perea, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Gutiérrez-Cortines, Herranz García, Naranjo Escobar, Ojeda Sanz, Pastorelli, Pérez Álvarez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Stenmarck, Valdivielso de Cué, Zabell

PSE: Andersson, van den Berg, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Corbey, De Keyser, El Khadraoui, Ettl, Färm, Hedkvist Petersen, van Hulten, Karlsson, Katiforis, Kreissl-Dörfler, Kuhne, McNally, Martin Hans-Peter, Mastorakis, Roth-Behrendt, Roure, Sandberg-Fries, Scheele, Swiebel, Swoboda, Thorning-Schmidt, Whitehead, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 4

EDD: Farage

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz

PSE: Mann Erika

4.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 419

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Gemelli, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rübig, Sacrédeus, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 36

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Boogerd-Quaak

NI: Berthu, Garaud, de La Perriere, Souchet

PPE-DE: Avilés Perea, Bourlanges, Camisón Asensio, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gil-Robles Gil-Delgado, Gutiérrez-Cortines, Herranz García, Hortefeux, Naranjo Escobar, Ojeda Sanz, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pomés Ruiz, Ripoll y Martínez de Bedoya, Salafranca Sánchez-Neyra, Valdivielso de Cué, Zabell

PSE: Karamanou, Katiforis, Kreissl-Dörfler

UEN: Bigliardo, Caullery, Nobilia, Pasqua, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 6

EDD: Farage

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Fiebiger, Laguiller

NI: Ilgenfritz

5.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 454

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 12

EDD: Farage

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Bourlanges

Nedlagda röster: 8

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

Verts/ALE: McKenna, Piétrasanta, Rod

6.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 381

EDD: Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Dary

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 81

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Stirbois

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 8

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Brie

NI: Garaud

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

7.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 45

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Vachetta, Vinci

PSE: Goebbels, Lund, Martínez Martínez

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Mayol i Raynal, Ortuondo Larrea

Nej-röster: 421

EDD: Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Esclopé, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 9

ELDR: Boogerd-Quaak

NI: Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis

PPE-DE: Mastella, Posselt, Rübig

PSE: Dehousse

UEN: Caullery

8.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 185

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: André-Léonard, Nordmann, Paulsen, Sbarbati, Schmidt

GUE/NGL: Dary

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zissener

PSE: Corbey, Karlsson, Poignant

UEN: Bigliardo, Collins, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Nej-röster: 282

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Newton Dunn, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Borghezio, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Bourlanges, Daul, Decourrière, De Veyrac, Fourtou, Grossetête, Korhola, Lamassoure, Martin Hugues, Musotto, Schaffner, Zimmerling

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Caullery, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Pasqua, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 12

EDD: Farage

ELDR: Mulder

GUE/NGL: Cossutta

NI: Berthu, Claeys, Dillen

PPE-DE: De Sarnez, Hansenne, Maat, Matikainen-Kallström, Posselt

PSE: van Hulten

9.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 38

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Newton Dunn

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Marinho, Müller Rosemarie

Nej-röster: 437

EDD: Abitbol

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, von Wogau, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nedlagda röster: 4

EDD: Farage

PPE-DE: Florenz

PSE: Miller, Skinner

10.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 376

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Di Pietro, Mulder, Plooij-van Gorsel, Procacci, Rutelli, Sanders-ten Holte, Van Hecke, Vermeer

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McNally, Malliori, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 105

EDD: Abitbol, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Adam, Berger, Bösch, Bowe, Cashman, Corbett, Ettl, Ford, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Kinnock, McAvan, McCarthy, Martin Hans-Peter, Medina Ortega, Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, dos Santos, Simpson, Skinner, Soares, Sousa Pinto, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn

UEN: Camre, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Celli, Echerer

Nedlagda röster: 4

ELDR: Manders

NI: de La Perriere

PPE-DE: Flemming, Koch

11.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 213

EDD: Andersen, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, van den Bos, Di Pietro, Ludford, Lynne, Manders, Mulder, Newton Dunn, Plooijvan Gorsel, Sanders-ten Holte, Van Hecke, Vermeer

GUE/NGL: Herzog

NI: Beysen

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

PSE: Bowe, Dehousse, Hughes, Imbeni, Linkohr, McNally, Mann Erika, Marinho, Piecyk, Terrón i Cusí

UEN: Angelilli

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 261

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Maaten, Monsonís Domingo, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Pronk, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, Malliori, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nedlagda röster: 5

EDD: Bernié

GUE/NGL: Kaufmann, Puerta

PPE-DE: Flemming

PSE: van den Burg

12.   Förslag till allmän budget 2004

Ja-röster: 196

ELDR: Di Pietro

GUE/NGL: Ainardi, Bergaz Conesa, Brie, Cossutta, Fiebiger, Jové Peres, Kaufmann, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Vinci, Wurtz

PPE-DE: Bodrato, Kauppi, Korhola, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Sacrédeus

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nej-röster: 259

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Alyssandrakis, Dary, Figueiredo, Korakas, Manisco, Meijer, Patakis, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Vachetta

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Mauro, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Lund, Martin Hans-Peter

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 14

GUE/NGL: Blak, Boudjenah, Caudron, Herzog, Koulourianos, Krivine, Uca

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Arvidsson, Flemming, Stenmarck

Verts/ALE: Gahrton, Schörling, Wuori

13.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 325

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Esclopé

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Marinho

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 146

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Nedlagda röster: 6

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

14.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 248

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Marinho

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Mussa, Nobilia, Pasqua, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nej-röster: 223

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Patakis

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 3

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

15.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 452

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Pannella, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 18

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

NI: Borghezio, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Grosch, Mauro, Musotto

PSE: Campos

Nedlagda röster: 9

EDD: Abitbol, Farage

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Patakis

NI: Claeys

PPE-DE: Flemming

PSE: Martin Hans-Peter

16.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 231

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Di Pietro, Virrankoski

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 249

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Schröder Ilka

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Dehousse

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 6

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

NI: Claeys, Dillen

PSE: Martin Hans-Peter

17.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 260

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Bastos, Coelho, Gouveia, Méndez de Vigo

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 213

EDD: Abitbol, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Hager, Ilgenfritz

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

UEN: Camre

Nedlagda röster: 5

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

PPE-DE: Flemming

PSE: Martin Hans-Peter

18.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 454

EDD: Abitbol, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 16

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Formentini

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Grosch, Kauppi

PSE: Campos

Nedlagda röster: 13

EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Sandbæk

GUE/NGL: Bordes, Cauquil

PSE: Martin Hans-Peter

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

19.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 389

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Blak, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Vinci

NI: Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Pannella, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 77

EDD: Belder, Blokland, van Dam, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Uca, Vachetta, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Hermange, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Campos

UEN: Camre, Queiró, Ribeiro e Castro

Nedlagda röster: 12

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

GUE/NGL: Schmid Herman

NI: Garaud

PPE-DE: Flemming

PSE: Junker, Martin Hans-Peter

20.   Betänkande Mulder A5-0349/2003

Ja-röster: 421

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 48

GUE/NGL: Boudjenah, Marset Campos

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Hansenne

PSE: Campos

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 11

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Dell'Alba, Dupuis, Garaud, Pannella

PPE-DE: Flemming

PSE: Martin Hans-Peter

UEN: Camre

Verts/ALE: Ortuondo Larrea

21.   Betänkande Gill A5-0350/2003

Ja-röster: 455

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 11

EDD: Farage

GUE/NGL: Meijer, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Lulling, Mastella, Rübig

UEN: Camre

Nedlagda röster: 17

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PSE: Colom i Naval, Martin Hans-Peter

Verts/ALE: Gahrton

22.   Betänkande Angelilli A5-0330/2003

Ja-röster: 431

EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 35

EDD: Belder, Blokland, van Dam, Farage

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

Nedlagda röster: 5

GUE/NGL: Schmid Herman, Sjöstedt

NI: de Gaulle, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Deva

23.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 70

EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: De Clercq, Monsonís Domingo, Plooij-van Gorsel

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Lang, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Lulling, Santer, Schwaiger, Thyssen

PSE: Campos, Cercas, Ferreira, Hughes, Keßler, Menéndez del Valle, Obiols i Germà, Paasilinna, Randzio-Plath, Rodríguez Ramos, Rothley, Sornosa Martínez, Terrón i Cusí

Verts/ALE: Cohn-Bendit, Lannoye, Wuori

Nej-röster: 394

EDD: Belder, Blokland, van Dam, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Dary, Patakis

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Titley, Torres Marques, Trentin, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nedlagda röster: 16

GUE/NGL: Blak, Herzog, Kaufmann, Korakas, Sylla

NI: Berthu, Borghezio, Gobbo, de La Perriere, Souchet

PSE: Dehousse, De Keyser, El Khadraoui, Patrie, Vairinhos, Zrihen

24.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 350

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, Mann Thomas, Marinos, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Goebbels, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun, Ortuondo Larrea, Sörensen

Nej-röster: 132

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

ELDR: Di Pietro, Formentini

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Decourrière, De Sarnez, De Veyrac, Hermange, Lulling, Martin Hugues, Mastella, Mennitti, Pronk, Sacrédeus, Santer, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zorba, Zrihen

UEN: Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 3

NI: Garaud

PPE-DE: Marques

PSE: Myller

25.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 234

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: van Hulten, Miranda de Lage

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nej-röster: 243

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Decourrière, De Sarnez, De Veyrac, Hermange, Hortefeux, Martin Hugues, Schaffner

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 6

EDD: Farage

NI: Borghezio, Garaud, Gobbo

PPE-DE: Lulling, Santer

26.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 386

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 87

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Decourrière, De Sarnez, De Veyrac, Hermange, Martin Hugues, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Duhamel, El Khadraoui, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zorba, Zrihen

UEN: Ribeiro e Castro

Nedlagda röster: 7

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Fourtou, Lulling, Santer

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

27.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 353

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun, Ortuondo Larrea

Nej-röster: 128

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Daul, Decourrière, De Veyrac, Lulling, Martin Hugues, Santer, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Paasilinna, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Pasqua, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 4

NI: Borghezio, Gobbo

PSE: Ettl, Myller

28.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 337

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wiersma, Wynn

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 136

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Daul, Decourrière, De Veyrac, Hermange, Hortefeux, Lulling, Martin Hugues, Santer, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Paasilinna, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 5

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Fourtou

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

29.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 340

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 129

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Decourrière, De Veyrac, Hortefeux, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Paasilinna, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 9

ELDR: Nordmann

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Fourtou, Lulling, Martin Hugues, Santer

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

30.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 340

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Nej-röster: 128

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Daul, Decourrière, De Veyrac, Hortefeux, Martin Hugues, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Malliori, Mastorakis, Paasilinna, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Pasqua, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 8

ELDR: Nordmann

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Fourtou, Lulling, Santer

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

31.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 348

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zrihen

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 129

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Daul, Decourrière, De Veyrac, Hermange, Hortefeux, Martin Hugues, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, Désir, Duhamel, Ettl, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Paasilinna, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zorba

UEN: Caullery, Pasqua, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 7

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Fourtou, Lulling, Santer

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

32.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 381

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Fiori, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun, Ortuondo Larrea

Nej-röster: 91

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Herzog, Korakas

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Daul, Decourrière, De Veyrac, Hermange, Hortefeux, Lulling, Martin Hugues, Santer, Schaffner

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ferreira, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zorba, Zrihen

UEN: Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 10

ELDR: Nordmann

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Sylla

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Fourtou

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

33.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 236

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Marset Campos

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Marinho, Sornosa Martínez, Trentin

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Lagendijk

Nej-röster: 244

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Daul, Decourrière, De Veyrac, Hermange, Hortefeux, Lulling, Martin Hugues, Santer, Schaffner

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 6

EDD: Farage

ELDR: Nordmann

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Flemming, Fourtou

34.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 318

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Sturdy, Sumberg, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 161

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Daul, Decourrière, Deva, De Veyrac, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Hermange, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Lulling, Marques, Martin Hugues, Nicholson, Perry, Purvis, Santer, Schaffner, Stevenson, Stockton, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Medina Ortega, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 5

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Descamps

PSE: Martin Hans-Peter, Myller

35.   Rekommendation Jarzembowski A5-0327/2003

Ja-röster: 317

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dührkop Dührkop, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Gebhardt, Gill, Görlach, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paciotti, Piecyk, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wynn

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 157

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Daul, Decourrière, Deva, De Veyrac, Dover, Elles, Flemming, Goodwill, Harbour, Hermange, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Lulling, Martin Hugues, Nicholson, Perry, Purvis, Santer, Schaffner, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Baltas, Berès, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Lalumière, Malliori, Mastorakis, Patrie, Poignant, Poos, Roure, Savary, Souladakis, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Caullery, Pasqua, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 5

NI: Borghezio, Gobbo

PPE-DE: Descamps, Quisthoudt-Rowohl

PSE: Martin Hans-Peter

36.   Rekommendation Sterckx A5-0325/2003

Ja-röster: 406

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 66

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Lang, Martinez, Stirbois

UEN: Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 6

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

NI: Borghezio, Gobbo

PSE: Ferreira

37.   Rekommendation Sterckx A5-0325/2003

Ja-röster: 413

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Herzog

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 53

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Lang, Martinez, Stirbois

PSE: Dehousse, De Keyser, El Khadraoui, Zrihen

UEN: Ribeiro e Castro

Nedlagda röster: 6

EDD: Farage

GUE/NGL: Puerta

NI: Borghezio, Garaud, Gobbo

PSE: Ferreira

38.   Rekommendation Savary A5-0323/2003

Ja-röster: 402

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Pannella, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Corrie, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nej-röster: 56

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Perry, Purvis, Radwan, Sacrédeus, Stevenson, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Fitzsimons, Mussa, Ó Neachtain, Pasqua, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 2

EDD: Farage

NI: Souchet

39.   Betänkande Robert Evans A5-0326/2003

Ja-röster: 432

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci

NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Corrie, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Ford, Fruteau, Garot, Gill, Gillig, Guy-Quint, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 25

EDD: Farage

ELDR: Maaten

NI: Berthu, de La Perriere, Varaut

PSE: Corbey, Duin, Ferreira, Gebhardt, Görlach, Haug, Koukiadis, Malliori, Martin Hans-Peter, Mastorakis, Myller, Roth-Behrendt, Scheele, Schmid Gerhard, Souladakis

UEN: Caullery, Pasqua, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro

40.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 88

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Formentini

GUE/NGL: Alyssandrakis, Caudron, Cossutta, Korakas, Meijer, Patakis

NI: Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Fatuzzo, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Mastella, Nicholson, Ojeda Sanz, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Goebbels, Izquierdo Collado, Linkohr, Miranda de Lage

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 327

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Beysen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Camre, Caullery, Mussa, Nobilia, Segni, Turchi

Nedlagda röster: 43

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dillen, Gobbo, Souchet

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

Verts/ALE: Boumediene-Thiery, Gahrton, Lambert, McKenna, Rod, Schörling

41.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 305

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Formentini, Ludford, Lynne, Manders, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis

GUE/NGL: Bakopoulos, Bergaz Conesa, Caudron, Cossutta, Jové Peres, Uca, Vinci

NI: Beysen, Ilgenfritz

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Inglewood, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Collins

Verts/ALE: Wuori, Wyn

Nej-röster: 135

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Flesch, Maaten, Monsonís Domingo, Ries, Virrankoski

GUE/NGL: Ainardi, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta, Wurtz

NI: Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Graça Moura, Harbour, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Marques, Nicholson, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Corbey, Färm, Hedkvist Petersen, van Hulten, Izquierdo Rojo, Karlsson, Kinnock, Lund, Moraes, Murphy, Sandberg-Fries

UEN: Camre, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber

Nedlagda röster: 18

ELDR: Dybkjær

GUE/NGL: Alyssandrakis, Herzog, Sylla

NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Gobbo, Pannella

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, Stihler

Verts/ALE: Rühle

42.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 355

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Formentini, Väyrynen, Van Hecke

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Papayannakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Segni

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 88

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Esclopé, Farage

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sandersten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Schröder Ilka

NI: Berthu, Garaud, de Gaulle, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Lund

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 9

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Gobbo

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Martin Hans-Peter

43.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 333

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Blak, Brie, Caudron, Cossutta, Fiebiger, Herzog, Kaufmann, Uca

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carrilho, Casaca, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Mussa, Nobilia, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 103

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Olsson, Pohjamo, Väyrynen

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Figueiredo, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Garaud, de Gaulle, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Bowe, Cashman, Evans Robert J.E., Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Paasilinna, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Camre, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Evans Jillian, Gahrton, Lambert, Lucas, McKenna

Nedlagda röster: 19

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Sylla

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Gobbo

PPE-DE: Pacheco Pereira, Sacrédeus

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Ahern, Boumediene-Thiery, Schörling

44.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 326

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Cossutta, Dary

NI: Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Mussa, Nobilia, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nej-röster: 126

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Olsson, Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Bowe, Cashman, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Paasilinna, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Ahern, Boumediene-Thiery, Evans Jillian, Gahrton, Lucas, McKenna, Piétrasanta, Rod, Schörling, Schroedter, Wuori

Nedlagda röster: 7

ELDR: Dybkjær

GUE/NGL: Herzog

NI: Claeys, Dillen

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

45.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 335

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Cossutta, Dary

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, Ilgenfritz

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Mussa, Nobilia, Queiró, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber

Nej-röster: 97

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Färm, Hedkvist Petersen, Karlsson, Lund, Sandberg-Fries, Trentin

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Ahern, Boumediene-Thiery, Evans Jillian, Gahrton, Lucas, McKenna, Piétrasanta, Rod, Schörling, Schroedter, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 24

EDD: Abitbol

ELDR: Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Herzog, Puerta

NI: Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Lang, Martinez, Pannella, Stirbois

PPE-DE: Korhola, Pacheco Pereira

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, Paasilinna

UEN: Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Lambert

46.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 313

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Cossutta, Dary

NI: Beysen, Borghezio, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Hager, Ilgenfritz

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Hazan, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Mussa, Nobilia, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, de Roo, Rühle, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber

Nej-röster: 110

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Olsson, Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Andersson, Färm, Hedkvist Petersen, Karlsson, Lund, Paasilinna, Sandberg-Fries, Titley

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Ahern, Boumediene-Thiery, Evans Jillian, Gahrton, Lambert, Lucas, McKenna, Rod, Schörling, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 30

GUE/NGL: Herzog, Puerta

NI: Claeys, Dell'Alba, Dillen

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Bowe, Cashman, Dehousse, Evans Robert J.E., Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Martin Hans-Peter, Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Simpson, Skinner, Stihler, Watts, Whitehead, Wynn

Verts/ALE: Schroedter

47.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 354

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Cossutta, Dary, Herzog

NI: Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Martinez, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Mussa, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, de Roo, Rühle, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nej-röster: 78

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Brie, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Souchet, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Gil-Robles Gil-Delgado, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Lund

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Ahern, Boumediene-Thiery, Gahrton, Lucas, McKenna, Rod, Schörling

Nedlagda röster: 27

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Puerta

NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Lang, Stirbois

PPE-DE: Pacheco Pereira, Sacrédeus

PSE: Andersson, Färm, Hedkvist Petersen, Karlsson, Martin Hans-Peter, Paasilinna, Sandberg-Fries, Scheele

Verts/ALE: Schroedter, Wuori

48.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 329

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Dary

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Hager, Ilgenfritz, Pannella, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bodrato, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Garriga Polledo, Gemelli, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Hansenne, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carrilho, Casaca, Cercas, Colom i Naval, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Caullery, Mussa, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 99

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Cossutta, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Gil-Robles Gil-Delgado, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Cashman, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Camre

Verts/ALE: Ahern

Nedlagda röster: 20

EDD: Abitbol

ELDR: Maaten

GUE/NGL: Herzog, Puerta

NI: Claeys, Dillen, Garaud

PPE-DE: Korhola, Matikainen-Kallström, Pacheco Pereira, Sacrédeus

PSE: Martin Hans-Peter

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Gahrton, Lucas, McKenna, Schörling

49.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 298

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Cossutta, Dary

NI: Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Dupuis, Gobbo, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bullmann, Campos, Carnero González, Carrilho, Cercas, Colom i Naval, Dehousse, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Goebbels, Görlach, Haug, Hazan, van Hulten, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Keßler, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Zorba

UEN: Caullery, Segni, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lannoye, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 132

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Farage, Sandbæk

ELDR: Paulsen, Schmidt

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Pomés Ruiz, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vidal-Quadras Roca, Villiers

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Bowe, Casaca, Cashman, Corbett, Corbey, De Keyser, Evans Robert J.E., Färm, Gill, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Jöns, Karlsson, Kindermann, Kinnock, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, Myller, O'Toole, Rothley, Sandberg-Fries, Scheele, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Angelilli, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Turchi

Verts/ALE: Ahern, Evans Jillian, Lucas, MacCormick, McKenna

Nedlagda röster: 24

EDD: Abitbol

ELDR: Väyrynen

GUE/NGL: Herzog, Puerta

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, Souchet

PPE-DE: Korhola, Matikainen-Kallström, Pacheco Pereira

PSE: Bösch, van den Burg, Gillig, Hänsch, Iivari, Martin Hans-Peter, Wiersma, Zrihen

Verts/ALE: Boumediene-Thiery, Gahrton, Lambert, Schörling

50.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 302

EDD: Abitbol

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Blak, Caudron, Cossutta, Dary

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cercas, Colom i Naval, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Leinen, Linkohr, Malliori, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Mussa, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ortuondo Larrea, Rühle

Nej-röster: 133

EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Bowe, Cashman, Corbett, Evans Robert J.E., Gill, Görlach, Honeyball, Howitt, Kinnock, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead, Wynn

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 19

ELDR: Pohjamo, Väyrynen

GUE/NGL: Herzog, Puerta

NI: Borghezio, Della Vedova, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Korhola, Pacheco Pereira

PSE: Mann Erika, Martin Hans-Peter, Paasilinna

51.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 342

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis

GUE/NGL: Dary

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Camre, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nej-röster: 98

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Plooij-van Gorsel, Sanders-ten Holte

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Cossutta, Fiebiger, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Keppelhoff-Wiechert, Menrad, Oostlander, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Schwaiger

PSE: Dehousse, McNally

UEN: Collins, Crowley, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 21

ELDR: Manders, Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Herzog, Patakis, Puerta

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Gobbo

PPE-DE: Korhola, Matikainen-Kallström, Pacheco Pereira

PSE: Martin Hans-Peter, Myller, Paasilinna

Verts/ALE: Gahrton, MacCormick, Rühle, Schörling

52.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 299

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Baltas, Casaca, Görlach, Izquierdo Collado, Lund, McNally, Martínez Martínez, Soares, Trentin, Vairinhos, Volcic, Weiler

UEN: Angelilli, Caullery, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 24

EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: de La Perriere, Varaut

PSE: Carrilho, Dehousse, Goebbels, Kuckelkorn

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Ó Neachtain, Segni, Turchi

Nedlagda röster: 131

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Cossutta, Dary

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vattimo, Walter, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Camre

53.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 274

EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Blak, Caudron, Krivine, Sjöstedt, Vachetta

NI: Beysen, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Dehousse, Désir, Keßler, Lund, Paasilinna, Schmid Gerhard, Whitehead, Wynn

UEN: Angelilli, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 159

EDD: Belder, Blokland, van Dam

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Brie, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Sylla, Uca, Vinci, Wurtz

NI: de La Perriere, Varaut

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wiersma, Zorba, Zrihen

Nedlagda röster: 22

EDD: Abitbol, Farage

ELDR: Flesch

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Meijer

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Bullmann, Martin Hans-Peter

UEN: Camre

54.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 106

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Blak, Caudron, Sjöstedt, Vinci

NI: Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Bowis, Doorn, Ferrer, Florenz, Lulling, Martin Hugues, Mauro, Musotto, Posselt, Sacrédeus

PSE: Dehousse, Lund, Marinho, Stockmann, Swiebel

UEN: Mussa, Nobilia, Segni, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 303

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Nordmann, Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Brie, Cossutta, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Wurtz

NI: Beysen, Garaud, Hager, Ilgenfritz, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bodrato, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Marinos, Martens, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro

Nedlagda röster: 43

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Farage

ELDR: Flesch

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Krivine, Laguiller, Meijer, Vachetta

NI: Berthu, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Balfe, Beazley, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Smet, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Martin Hans-Peter

Verts/ALE: Gahrton

55.   Betänkande Brok A5-0348/2003

Ja-röster: 308

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Caudron, Cossutta, Dary

NI: Beysen, Hager, Ilgenfritz

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bodrato, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Angelilli, Mussa, Nobilia, Segni, Turchi

Nej-röster: 129

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Farage, Sandbæk

ELDR: Pohjamo, Väyrynen, Virrankoski

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Garriga Polledo, Goodwill, Harbour, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Liese, Nicholson, Perry, Purvis, Sacrédeus, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Lund, Paasilinna

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 15

GUE/NGL: Kaufmann

NI: Borghezio, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Pannella

PPE-DE: Pacheco Pereira, Pack

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

UEN: Caullery, Thomas-Mauro

Verts/ALE: MacCormick

56.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 244

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Lang, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Balfe, Bartolozzi, Beazley, Bodrato, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Costa Raffaele, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Garriga Polledo, Gemelli, Glase, Goodwill, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hortefeux, Jackson, Karas, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Lamassoure, Langen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Martin Hugues, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mombaur, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Pack, Pastorelli, Perry, Pex, Piscarreta, Posselt, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Sommer, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Van Orden, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Casaca

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 140

EDD: Belder, Blokland, van Dam

PPE-DE: Cushnahan, García-Orcoyen Tormo, Gomolka, Gutiérrez-Cortines, Keppelhoff-Wiechert, Langenhagen, Nassauer, Pacheco Pereira, Pronk, Santini, Stenmarck, Varela Suanzes-Carpegna

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

Nedlagda röster: 39

PPE-DE: Averoff, Banotti, Bastos, Bremmer, Coelho, Daul, Ferber, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Gil-Robles Gil-Delgado, Gouveia, Graça Moura, Hieronymi, Kratsa-Tsagaropoulou, Lehne, Lulling, Marinos, Martens, Matikainen-Kallström, Mayer Xaver, Menrad, Oostlander, Pérez Álvarez, Podestà, Poettering, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Santer, Smet, Thyssen, Xarchakos, Zacharakis

PSE: Dehousse, dos Santos

UEN: Caullery, Thomas-Mauro

57.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 385

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Grosch, Grossetête, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori

Nej-röster: 9

EDD: Belder, Blokland, van Dam

PPE-DE: Graça Moura, Gutiérrez-Cortines, Pacheco Pereira

UEN: Camre, Queiró, Ribeiro e Castro

Nedlagda röster: 37

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Nordmann

NI: Berthu, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

UEN: Pasqua

58.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 118

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Duff, Dybkjær, Ludford, Lynne, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Souchet

PPE-DE: Descamps, De Veyrac, Grossetête, Hermange, Hortefeux, Martens, Martin Hugues, Salafranca Sánchez-Neyra, Schaffner

PSE: van Hulten, Lund, Paasilinna, Rothley, Stockmann, Swiebel, Thorning-Schmidt, Wiersma

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 299

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam

ELDR: André-Léonard, De Clercq, Di Pietro, Flesch, Nordmann, Ries, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Virrankoski

GUE/NGL: Dary, Schröder Ilka

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hernández Mollar, Hieronymi, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Santer, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

Nedlagda röster: 13

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

GUE/NGL: Caudron

NI: Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Beazley, Podestà

PSE: Dehousse, dos Santos

59.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 410

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Dary, Figueiredo, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Elles, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langenhagen Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 8

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Krivine, Patakis, Vachetta

PSE: van Hulten, Rothe, Thorning-Schmidt

Nedlagda röster: 5

ELDR: Paulsen

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Graça Moura

PSE: Dehousse, Goebbels

60.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 361

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Duff, Dybkjær, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Väyrynen, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Smet, Sommer, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 30

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam

ELDR: De Clercq, Di Pietro, Flesch, Formentini, Ries, Rutelli, Schmidt, Virrankoski

GUE/NGL: Schröder Ilka

NI: Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Pannella

PPE-DE: Arvidsson, Hansenne, Sacrédeus, Stenmarck

PSE: Casaca

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Segni, Turchi

Nedlagda röster: 35

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Paulsen

NI: Berthu, Lang

PPE-DE: Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Fiori, Goodwill, Harbour, Jackson, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Pacheco Pereira, Perry, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter

61.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 206

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Boogerd-Quaak, Di Pietro

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Cushnahan, Florenz, Purvis

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 204

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

NI: Beysen, Della Vedova, Dupuis, Hager, Pannella, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Casaca

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Nedlagda röster: 11

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Manders, Paulsen

NI: de La Perriere, Varaut

PPE-DE: Korhola, Thyssen

PSE: Dehousse

62.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 263

EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Blak, Brie, Caudron, Fiebiger, Kaufmann, Modrow, Schmid Herman, Sjöstedt, Sylla, Uca

NI: Beysen, Dell'Alba, Dupuis, Hager, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Casaca, Savary, Schulz

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 150

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Dary, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Seppänen, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Cushnahan, Garriga Polledo, Purvis

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

Nedlagda röster: 15

EDD: Bernié, Butel

ELDR: Formentini, Paulsen

NI: Berthu, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, dos Santos

63.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 375

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferrer, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 37

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: De Clercq, Flesch, Monsonís Domingo, Ries, Schmidt

GUE/NGL: Schröder Ilka

NI: Berthu, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Pannella

PPE-DE: Chichester, Fiori, Goodwill, Graça Moura, Karas, Kirkhope, Nicholson, Perry, Sacrédeus, Schierhuber, Stockton, Tajani, Tannock, Villiers

PSE: Casaca

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Nedlagda röster: 20

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Paulsen

NI: Beysen, Borghezio, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Callanan, Pacheco Pereira, Stevenson, Sturdy, Van Orden

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, dos Santos

64.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 389

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Sumberg, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Campos, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 16

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Monsonís Domingo

PPE-DE: Callanan, Chichester, Goodwill, Graça Moura, Kirkhope, Nicholson, Stenzel, Stockton, Tannock, Van Orden, Villiers

UEN: Camre

Nedlagda röster: 14

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Paulsen

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Beysen

PPE-DE: Pacheco Pereira, Stevenson, Sturdy

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, dos Santos

65.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 204

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Di Pietro

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Averoff, Cushnahan

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 206

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Schröder Ilka

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Hager, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Casaca

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Cohn-Bendit

Nedlagda röster: 13

EDD: Bernié, Butel, Esclopé

ELDR: Paulsen, Schmidt

NI: Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, dos Santos

UEN: Thomas-Mauro

66.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 403

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Caudron, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Whitehead, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 11

EDD: Belder, Blokland, van Dam

NI: Dell'Alba, Lang, Martinez, Stirbois

PPE-DE: Graça Moura

UEN: Queiró, Ribeiro e Castro

Verts/ALE: Bouwman

Nedlagda röster: 9

EDD: Farage

ELDR: Paulsen

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, dos Santos

67.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 186

EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, Boogerd-Quaak, Di Pietro, Dybkjær, Maaten, Olsson, Pohjamo, Rutelli, Sterckx, Väyrynen

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bergaz Conesa, Blak, Caudron, Dary, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Cushnahan, De Veyrac, Hortefeux, Martin Hugues, Schaffner, Smet

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbey, De Keyser, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, Malliori, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Soares, Souladakis, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 194

EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam

ELDR: André-Léonard, Attwooll, Busk, De Clercq, Duff, Flesch, Ludford, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Plooij-van Gorsel, Ries, Sbarbati, Schmidt, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Schröder Ilka

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Deprez, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Désir, Poignant, Savary

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Turchi

Verts/ALE: Bouwman

Nedlagda röster: 39

EDD: Butel, Esclopé, Farage

ELDR: van den Bos, Lynne, Manders, Paulsen, Sanders-ten Holte

GUE/NGL: Bordes, Brie, Cauquil, Fiebiger, Kaufmann, Laguiller, Modrow, Uca

NI: Lang, Martinez, Stirbois

PSE: Bowe, Corbett, Dehousse, Duhamel, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McNally, Martin David W., Martin Hans-Peter, Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead

68.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 398

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Caudron, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 12

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Ludford, Lynne, Monsonís Domingo, Nordmann, Rutelli, Sbarbati, Virrankoski

GUE/NGL: Schröder Ilka

PPE-DE: Graça Moura

Nedlagda röster: 12

EDD: Farage

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Krivine, Laguiller, Vachetta

NI: Lang, Stirbois

PPE-DE: Pacheco Pereira

PSE: Dehousse, Junker, Martin Hans-Peter

69.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 191

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Sandbæk

ELDR: Andreasen, van den Bos, Busk, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Maaten, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Sanders-ten Holte, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Caudron, Dary, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Souchet

PPE-DE: Cushnahan, Florenz, Pronk, Purvis, Smet

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Carnero González, Carrilho, Cercas, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller Rosemarie, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 179

EDD: Belder, Blokland

ELDR: André-Léonard, De Clercq, Flesch, Ludford, Nordmann, Ries, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Virrankoski

GUE/NGL: Brie, Fiebiger, Kaufmann, Modrow, Schröder Ilka, Uca

NI: Berthu, Beysen, Dell'Alba, Della Vedova, Hager, Pannella

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Harbour, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Jackson, Jarzembowski, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pacheco Pereira, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Casaca

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Bouwman

Nedlagda röster: 39

EDD: Butel, Esclopé, Farage

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Cauquil, Korakas, Krivine, Laguiller, Patakis, Vachetta

NI: Lang, de La Perriere, Martinez, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Bourlanges

PSE: Cashman, Dehousse, Ford, Gill, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, McCarthy, McNally, Martin David W., Martin Hans-Peter, Miller, Moraes, Murphy, O'Toole, Paasilinna, Skinner, Stihler, Titley, Watts, Whitehead

70.   Betänkande Menendez Del Valle A5-0351/2003

Ja-röster: 343

EDD: Andersen, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Sanders-ten Holte, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Caudron, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bremmer, Camisón Asensio, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Poettering, Pomés Ruiz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Ripoll y Martínez de Bedoya, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schleicher, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stockton, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carnero González, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Collins, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni

Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 19

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Flesch, Nordmann, Ries, Sbarbati, Virrankoski

GUE/NGL: Schröder Ilka

NI: Dell'Alba, Della Vedova, Pannella

PPE-DE: Gahler, Kirkhope

UEN: Camre, Mussa, Nobilia, Pasqua, Turchi

Nedlagda röster: 57

EDD: Abitbol, Farage

ELDR: De Clercq, Paulsen, Schmidt

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: Berthu, Beysen, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Stirbois, Varaut

PPE-DE: Arvidsson, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Brienza, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Graça Moura, Harbour, Jackson, Karas, Korhola, Lisi, Nicholson, Pacheco Pereira, Perry, Podestà, Posselt, Pronk, Radwan, Rübig, Sacrédeus, Schierhuber, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tajani, Tannock, Van Orden, Villiers

PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter, dos Santos

UEN: Thomas-Mauro

71.   Betänkande Zrihen A5-0328/2003

Ja-röster: 291

EDD: Andersen, Bonde, Butel, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Di Pietro, Dybkjær

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Caudron, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Sylla, Vinci, Wurtz

NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bourlanges, Bremmer, Coelho, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Gahler, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Gouveia, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Karas, Kauppi, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Stockton, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, van den Burg, Carrilho, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Duhamel, El Khadraoui, Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Guy-Quint, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Skinner, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zorba, Zrihen

UEN: Camre, Crowley, Fitzsimons, Ó Neachtain, Queiró, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nej-röster: 64

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, De Clercq, Duff, Flesch, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Cauquil, Korakas, Laguiller, Patakis

NI: Berthu

PPE-DE: Arvidsson, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Harbour, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Nicholson, Perry, Purvis, Stenmarck, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers

Nedlagda röster: 3

GUE/NGL: Krivine, Vachetta

PSE: Martin Hans-Peter

72.   B5-0434/2003 — Burundi

Ja-röster: 76

EDD: Belder, van Dam, Sandbæk

ELDR: van den Bos, Lynne, Newton Dunn

GUE/NGL: Bakopoulos, Koulourianos, Meijer

NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Andria, Balfe, Banotti, Bowis, Brienza, Camisón Asensio, Chichester, Daul, Fiori, Flemming, Goepel, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Karas, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lisi, Maat, Mann Thomas, Martens, Mauro, Mayer Hans-Peter, Menrad, Nicholson, Ojeda Sanz, Perry, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Schierhuber, Schröder Jürgen, Stenmarck, Tannock, Wieland, Zimmerling

PSE: Baltas, Carrilho, Dehousse, Ettl, Imbeni, Izquierdo Rojo, Katiforis, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Rodríguez Ramos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Souladakis, Stihler, Torres Marques

Verts/ALE: Buitenweg, Lagendijk, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Schörling

Nedlagda röster: 1

NI: Berthu

73.   B5-0435/2003 — gemensam resolution — Nepal

Ja-röster: 81

EDD: Belder, van Dam, Sandbæk

ELDR: van den Bos, Lynne, Newton Dunn

GUE/NGL: Bakopoulos, Koulourianos, Meijer

NI: Beysen

PPE-DE: Andria, Balfe, Banotti, Bowis, Brienza, Camisón Asensio, Chichester, Daul, Fiori, Flemming, Gahler, Goepel, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hatzidakis, Karas, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lisi, Maat, Mann Thomas, Martens, Mauro, Mayer Hans-Peter, Menrad, Nicholson, Ojeda Sanz, Perry, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Sommer, Stenmarck, Tannock, Wieland, Zimmerling

PSE: Baltas, Carrilho, Dehousse, Ettl, Imbeni, Izquierdo Rojo, Katiforis, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Rodríguez Ramos, Rothley, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Souladakis, Stihler, Torres Marques

UEN: Fitzsimons

Verts/ALE: Buitenweg, Lagendijk, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Schörling

Nedlagda röster: 2

NI: Berthu, Gorostiaga Atxalandabaso

74.   Betänkande Figueiredo A5-0331/2003

Ja-röster: 81

EDD: Belder, van Dam, Sandbæk

ELDR: van den Bos, Lynne, Newton Dunn

GUE/NGL: Bakopoulos, Koulourianos, Meijer

NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso

PPE-DE: Andria, Balfe, Banotti, Bowis, Brienza, Camisón Asensio, Chichester, Daul, Fiori, Flemming, Gahler, Goepel, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hatzidakis, Karas, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Lisi, Maat, Mann Thomas, Martens, Mauro, Mayer Hans-Peter, Menrad, Nicholson, Ojeda Sanz, Perry, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Schierhuber, Schleicher, Schröder Jürgen, Sommer, Stenmarck, Tannock, Wieland, Zimmerling

PSE: Baltas, Carrilho, Dehousse, Ettl, Imbeni, Izquierdo Rojo, Katiforis, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Rodríguez Ramos, Rothley, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Souladakis, Stihler, Torres Marques

UEN: Fitzsimons

Verts/ALE: Buitenweg, Lagendijk, MacCormick, McKenna, Onesta, Schörling

Nej-röster: 1

Verts/ALE: Maes

Nedlagda röster: 3

GUE/NGL: Bordes, Cauquil

NI: Berthu

TEXTER ANTAGNA

 

P5_TA(2003)0449

Budgeten för 2004 — avsnitt III — kommissionen

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 — avsnitt III — kommissionen (C5-0300/2003 — 2003/2001(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

—

med beaktande av rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapens egna medel (1),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (2),

—

med beaktande av parlamentets resolution av den 11 mars 2003 om riktlinjerna för budgetförfarandet 2004 — avsnitt III — kommissionen (3),

—

med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 som kommissionen lade fram den 30 april 2003 (KOM(2003) 400),

—

med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 som rådet fastställde den 18 juli 2003 (C5-0300/2003),

—

med beaktande av ändringsskrivelse nr 1 till det preliminära budgetförslaget för 2004 (4),

—

med beaktande artikel 92 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av budgetutskottets betänkande och yttrandena från övriga berörda utskott (A5-0349/2003), och av följande skäl:

A.

Att göra utvidgningen till en framgång är för ögonblicket en nyckelprioritering för EU och för budgetförfarandet 2004.

B.

2004 års budget står inför betydande utmaningar, exempelvis den historiska utvidgningen av unionen med tio nya medlemsstater, tidpunkten för utvidgningen som inte sammanfaller med inledningen av budgetåret, ikraftträdandet av den nya budgetförordningen och genomförandet av den verksamhetsbaserade budgeteringen (ABB-Activity based budgeting) med den åtföljande nya presentationen av budgetutgifterna.

Utvidgningen som en nyckelprioritering för 2004 års budget

1.

Europaparlamentet upprepar att huvudmålet för 2004 års budget är att tillföra medel för alla de åtgärder som kommer att bidra till att göra utvidgningen till en framgång. Parlamentet anser att integreringen av 10 nya medlemsstater är en utmaning utan motstycke för Europeiska unionens budget och den viktigaste politiska prioriteringen för närvarande. Parlamentet har därför beslutat att garantera att tillräckliga medel skall tillföras 2004 års budget för att täcka behoven för utvidgningen och för att stödja en rad andra åtgärder, till exempel den riktade förstärkningen av EU-10-anslag i särskilda fall och anpassningen av program under medbeslutandeförfarandet för att tillgodose utvidgningens behov. Parlamentet har också beslutat att stödja åtgärder för att förbättra de små och medelstora företagens finansiella situation, med särskild uppmärksamhet riktad på de nya medlemsstaterna, vilket är av stor vikt eftersom sådana åtgärder kommer att bidra till att åstadkomma mer social och regional sammanhållning.

Budgetförfarandet för budgetåret 2004

2.

Europaparlamentet noterar att kommissionen lade fram ett preliminärt förslag till budget för 2004 som grundades på EU-25, vilket står i överensstämmelse med de synpunkter parlamentet framförde i resolutionen om riktlinjerna för 2004 års budgetförfarande. Parlamentet noterar också att rådet formellt fastställt ett budgetförslag grundat på EU-15, med en teknisk bilaga som innehåller belopp som ej ändrats för EU-10.

3.

Europaparlamentet poängterar att det vid förlikningssammanträdet den 16 juli 2003 godkändes en ”Förklaring om budgetförfarandet för 2004 års budget” som ingår i bilaga I till denna resolution och där det anges att de nya medlemsstaterna fr.o.m. den 1 maj 2004 skall integreras i unionens budget och garanteras lika behandling.

4.

Europaparlamentet har beslutat att basera sina överläggningar vid den första behandlingen på EU-25, eftersom detta utgör en viktig signal till de nya medlemsstaterna. Parlamentet bekräftar det åtagande som parlamentets delegation i förlikningssammanträdet gjorde, i den ovan nämnda förklaringen om budgetförfarandet, att i december 2003 anta en formell budget för de nuvarande 15 medlemsstaterna, och samtidigt komma överens om beloppen för de 10 nya medlemsstaterna i en teknisk bilaga, som formellt kommer att antas genom en ändringsbudget före den 1 maj 2004.

5.

Europaparlamentet framhåller att kontoplanen för 2004 års budget utgör ett avgörande steg mot en verksamnhetsbaserad driftsbudget (ABB). Parlamentet beklagar emellertid att fördelningen av de administrativa utgifterna som lagts fram av kommissionen inte motsvarar de faktiska utgifterna inom varje politikområde. Parlamentet går med på att inte ändra den nuvarande ABB-strukturen för ögonblicket. Parlamentet begär att kommissionen skall lägga fram ett preliminärt budgetförslag för 2005 med en ABB-struktur som överensstämmer bättre med utgiftens art och ändamål.

6.

Europaparlamentet anser att medelanvändningens kvalitet och EU-finansieringens effekter måste förbättras. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att man övergår från en metod som huvudsakligen baseras på kvantitet, vilket varit fallet i det förgångna, till en mer resultatinriktad budgetering. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra sina utvärderingsmetoder genom att ta fram mer meningsfulla bedömningskriterier.

Program under medbeslutandeförfarandet

7.

Europaparlamentet godkänner den förklaring som ingår i bilaga I om anpassningen till följd av utvidgningen av referensbeloppen i avsikt att göra alla nödvändiga ansträngningar så att samtliga program under medbeslutandeförfarandet kan anpassas till EU-25 senast den 1 maj 2004.

8.

Efter anpassningen och revideringen av budgetplanen för att täcka behoven för utvidgningen, skall referensbeloppen för programmen under medbeslutandeförfarandet anpassas i enlighet med det förfarande man kom överens om vid förlikningssammanträdet den 16 juli 2003. Följaktligen föreslår parlamentet, i samråd med de specialiserade utskotten, att man utökar programmens del under perioden 2004-2006 såsom anges i bilaga II till denna resolution. Parlamentet påminner därför om att samtliga belopp som godkänts av budgetmyndighetens två grenar bara kan utgöra en vägledande referens, och att det enbart är under lagstiftningsförfarandet som beloppen för varje enskilt program slutligen kan fastställas. Parlamentet godkänner tabellen i bilaga II till denna resolution som en grund för diskussion och möjlig överenskommelse med rådet. Parlamentet betonar vidare att beloppen bortom 2006 kommer att beslutas av budgetmyndigheten.

Bidrag

9.

Europaparlamentet är bekymrat över de förseningar som uppstått i de flesta parlamentsutskott och arbetsgrupper inom rådet vilka är ansvariga för arbetet med de olika grundrättsakterna för tidigare kapitel A-30-rubriker och andra rubriker i den tidigare del B av budgeten. Parlamentet uppmanar rådet och alla berörda parlamentsutskott att göra sitt yttersta för att arbetet med grundrättsakterna kan slutföras senast under medlingen den 24 november 2003, så att de kan tillämpas från den 1 januari 2004. Kommissionen uppmanas att vidta övergångsåtgärder som gör det möjligt att bevilja bidrag från början av 2004 om arbetet med grundrättsakterna inte kan slutföras.

10.

Europaparlamentet betonar betydelsen av vänorter vilka gör det möjligt för medborgarna att aktivt och genom personlig medverkan delta i den europeiska integrationen. Parlamentet välkomnar därför den betydande höjningen av stödet till vänorter under nästa år, som är rimlig med tanke på det tilltagande intresset för vänorter inom ramen för utvidgningen.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

11.

Europaparlamentet beklagar kommissionens fortsatta ovilja mot att tillmötesgå parlamentets önskan om att använda budgeten för att finansiera några av parlamentets politiska prioriteringar genom initiativ och för att testa eventuella ytterligare gemenskapsåtgärder, vilket det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 ger möjlighet till. Parlamentet poängterar att 10 av 19 pilotprojekt och förberedande åtgärder som införts i budgeten för 2003 har övergivits av kommissionen och att de som fortfarande genomförs hade en mycket bristfällig genomförandenivå i slutet av september 2003.

12.

Europaparlamentet välkomnar godkännandet av budgetändringsförslag i vilka det krävs att kommissionen senast den 15 februari 2004 skall lägga fram åtgärder och en tidsplan för verkställandet av budgetmyndighetens beslut, särskilt när det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet enligt artikel 274 i fördraget och erinrar om att budgetmyndigheten har godkänt samtliga kommissionens äskanden om ytterligare resurser sedan 2001.

13.

Europaparlamentet stöder inrättandet av ett pilotprojekt för utbildning och utbyte av domare både i straffrättsliga och civilrättsliga frågor, som med tanke på utvidgningen har fått stor betydelse.

14.

Europaparlamentet upprepar att de existerande taken i det interinstitutionella avtalet för pilotprojekt och förberedande åtgärder inte tar hänsyn till behoven till följd av utvidgningen. Parlamentet anser det därför av yttersta vikt att dessa tak revideras för att tillmötesgå de nya medlemsstaternas behov.

Betalningar

15.

Europaparlamentet betonar att de betalningar som gjorts tillgängliga i det preliminära budgetförslaget och i förslaget till allmän budget varken är i linje med målet att förbättra genomförandet av gemenskapens finansiering eller medlemsstaternas prognoser vad beträffar strukturfonderna.

16.

Europaparlamentet anser att problemet med utestående åtaganden kan lösas, bland annat genom att tillföra tillräckliga betalningsbemyndiganden, särskilt för omfattande program som ramprogrammet för forskning. Parlamentet konstaterar klart och tydligt att den godkända ökningen för betalningarna återspeglar unionens makroekonomiska situation och definierar denna ökning som en miniminivå för betalningarna som är nödvändig för att garantera budgetens effektiva genomförande.

Ekonomiska ramar efter 2006

17.

Europaparlamentet noterar med stor oro den pågående diskussionen inom kommissionen om framtida politiska prioriteringar för reviderade ekonomiska ramar efter 2006. Parlamentet anser att denna debatt är relevant men att det inte skall fattas något beslut i detta skede, i synnerhet med tanke på att EU:s utvidgning den 1 maj 2004 och valet till Europaparlamentet i juni 2004 är nära förestående. Parlamentet anser att detta beslut bör tillkomma den nya kommissionen när den väl konstituerats och fastställt sina egna prioriteringar, men att det slutgiltiga beslutet skall fattas av budgetmyndigheten.

Utgiftskategori 1

18.

Europaparlamentet noterar att halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GSP) bara kommer att få begränsade följder för budgeten för 2004, men kommer att innebära betydande förändringar i EU:s jordbruksmodell, bland annat en närmare koppling mellan jordbruk och miljö. Parlamentet har beslutat att göra anslag tillgängliga för Europeiska miljöbyrån för att ytterligare utveckla miljöindikatorer som skall användas i samband med systemet med tvärvillkor.

19.

Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att komplettera GJP-reformen med åtgärder som syftar till att förbättra kvalitetspolitiken inom jordbrukssektorn. Parlamentet har därför beslutat att göra anslag tillgängliga för att utröna möjligheten av att upprätta en integrerad försörjningskedja, med deltagande av branschfolk, konsumentorganisationer och arbetsmarknadens parter, i syfte att på europeisk nivå uppmuntra till full insyn vad beträffar produkternas ursprung och produktionsspecifikationer för slutkonsumenterna.

20.

Europaparlamentet är medvetet om att djursjukdomar under de senaste åren har haft en enorm inverkan på jordbrukssektorn, med ogynnsamma effekter för konsumenter, jordbrukare och annat branschfolk. Parlamentet har beslutat att göra anslag tillgängliga i syfte att studera möjligheten av att, på grundval av erfarenheten i vissa medlemsstater, införa försäkringssystem på europeisk nivå i avsikt att täcka en del av kostnaden för att utrota vissa smittsamma djursjukdomar.

21.

Europaparlamentet önskar stödja EU:s politik för att bekämpa smittsamma djursjukdomar, bland andra mul- och klövsjuka, klassisk svinpest och hönspest. Parlamentet har beslutat att införa anslag som är avsedda att förstärka forskningen på europeisk nivå om markörvacciner och särskiljande tester.

22.

Europaparlamentet stöder åtgärder som syftar till att förbättra djurens välbefinnande och uppmuntrar till ytterligare forskning på detta område. Parlamentet är medvetet om behovet av att minimera transporter med levande nötkreatur, och har, av insynsskäl, beslutat att bibehålla en tydlig åtskillnad i EU-budgeten mellan exportbidrag för levande nötkreatur och exportbidrag för nötkött.

23.

Europaparlamentet noterar en ökande oro hos medborgare och medicinska experter när det gäller de negativa effekterna av rökning för människors hälsa. Parlamentet noterar att kommissionen har lagt fram nya förslag i denna fråga och förbereder en reformering av tobakssubventionerna som en del av översynen efter halva tiden av GJP. Parlamentet anser att möjligheterna för alternativa grödor måste utredas i detta sammanhang.

24.

Europaparlamentet ber kommissionen att vidta särskilda åtgärder för att öka konkurrenskraften för och främja försäljningen av produkter med varaktiga svårigheter, vilket föreskrivs i artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (5).

Utgiftskategori 2

25.

Europaparlamentet har beslutat att öka betalningsbemyndigandena i kategori 2 för att bättre återspegla medlemsstaternas prognoser och för att ta hänsyn till nivån på gamla utestående åtaganden, betalningarna under innevarande budgetår, utvidgningsrelaterade behov och situationen för utestående åtaganden avseende föregående period. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny uppskattning av behoven för 2004, inbegripet slutförandet av betalningar knutna till perioden 1994-1999. Parlamentet uppmanar också kommissionen att undersöka i vilken omfattning åtaganden från perioden 1994-1999 fortfarande är giltiga. Parlamentet efterlyser att det utan dröjsmål skall utvecklas och användas nya instrument för att kvartalsvis genomföra en effektiv övervakning och rapportering, i synnerhet om annullering av betalningar, och därmed förbättra genomförandet av strukturåtgärderna: förbättring och harmonisering av medlemsstaternas metoder för betalningsprognoser, beredskaps- och förvarningsindikatorer samt resultatindikatorer. Kommissionen uppmanas även att utforma en ändringsbudget om de avsatta beloppen skulle visa sig vara otillräckliga för att korrekt genomföra budgeten och, inte minst, för att slutföra utestående åtaganden.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna i anslutningsländerna att noggrant övervaka genomförandet av de åtaganden de ingick i samband med anslutningsförhandlingarna när det gäller budgetgenomförandet av regionalpolitiken och samordningen av strukturåtgärderna, och insisterar på att dessa åtaganden uppfylls till fullo för att garantera ett korrekt verkställande av budgeten och genomförande av gemenskapspolitiken.

Utgiftskategori 3

27.

Europaparlamentet påminner om att Europastadgan för småföretag (6), som godkänts av anslutningsländerna, uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att stödja småföretag. Parlamentet anser att åtgärderna för att främja små och medelstora företag skall utökas, särskilt när det gäller förbättringen av den finansiella situationen för dessa företag i de nya medlemsstaterna. Europaparlamentet anser att det bör ske en uppföljning av de åtgärder som finansierats inom ramen för finansieringsfaciliteten för små och medelstora företag under Phareprogrammet.

28.

Europaparlamentet understryker vikten av gemenskapsstöd till små och medelstora företag, särskilt med tanke på fullbordandet av den inre marknaden, förverkligandet av Lissabonstrategin samt Basel II-reglerna. Eftersom den europeiska ekonomin vilar på små och medelstora företag, måste dessa företags speciella behov införlivas i gemenskapens politik och program. Parlamentet känner till de svårigheter som kommissionen har när det gäller genomförandet av programmen för dessa företag men förväntar sig ändå ett framgångsrikt genomförande av denna prioritering.

29.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att förse gemenskapen med lämpliga medel för att bekämpa föroreningar till havs och för att organisera motåtgärder mot de senaste skador som uppstått. Parlamentet anser det för tidigt att införa omfattande åtaganden i budgeten, men avvaktar antagandet av en rättslig grund.

30.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen har föreslagit en minskning av budgeten för bekämpning av skogsbränder inom ramen för den nya förordningen Forest Focus, då detta får en negativ inverkan när det gäller förebyggande åtgärder. Parlamentet fördömer det bristande intresse som kommissionen har visat vid genomförande av åtgärder i syfte att förebygga ytterligare skogsbränder trots den gångna sommarens katastrofer, då hundratusentals hektar ödelades i Sydeuropa.

31.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att finansiera innovativa lösningar för utveckling av transeuropeiska transportnät, i vilket kommissionen betonar behovet av att anpassa transportnäten till användningen av ny teknik, och då ha Galileoprojektet som förebild.

32.

Europaparlamentet välkomnar att det allt viktigare politiska målet att etablera ett område med frihet, säkerhet och rättvisa även kommer att avspeglas i Europeiska unionens budget, och påpekar att detta steg borde tagits långt tidigare. Parlamentet anser att ytterligare åtgärder är absolut nödvändiga under de kommande åren, särskilt då den nya budgetplanen antas 2007.

33.

Europaparlamentet noterar att den del av kategori 3 som anslagits åt de decentraliserade gemenskapsorganen har blivit större i och med att antalet organ ökat under de senaste åren. Parlamentet anser att den bidragsnivå som införts i det preliminära budgetförslaget av rådet, vilket genom medlemsstaterna är företrätt i organens styrelser, bör göra det möjligt för organen att utföra sina uppgifter i en utvidgad union. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att kommissionens prognos för EU-10 accepteras. Parlamentet föreslår att 10 procent av driftsutgifterna förs till reserven i väntan på det behöriga utskottets utvärdering av det preliminära arbetsprogrammet för att garantera att den politik som förs när det gäller organen respekterar en stram budget och förblir under de politiska myndigheternas och budgetmyndighetens kontroll. Parlamentet är villigt att undersöka följderna av dessa ändringar före den andra behandlingen.

34.

Europaparlamentet är villigt att undersöka budgetbehoven för Eurojust och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor under budgetåret 2004 om arbetsvolymen skulle göra detta nödvändigt.

35.

Europaparlamentet noterar att artikel 179 i budgetförordningen föreskriver ett särskilt förfarande för fastighetsprojekt och är i detta sammanhang berett att behandla ett ärende som eventuellt lämnas in av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om en mekanism kan inrättas som gör det möjligt för Europeiska byrån för läkemedelsgranskning att, i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen, överföra överskottet från inkomsterna från avgifter från ett år till ett annat för att undvika att underskott skapas.

37.

Europaparlamentet ger sitt stöd till tillkännagivandet från Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet att detta avser att förstärka sin interna forskningskapacitet genom att rekrytera fler forskare, och inför 0,2 miljoner euro i reserven för detta ändamål i avvaktan på en behandling i parlamentet av en utvärdering av mervärdet av centrumets resultat.

38.

Europaparlamentet noterar med oro att organens personal har ökat långt över genomsnittet för institutionerna under de senaste åren och ber kommissionen att den, när den tar initiativ för att inrätta ett nytt organ, på förhand undersöker riskerna för dubblering av arbetsuppgifter och föreslår en motsvarande omfördelning av resurser. Parlamentet ber kommissionen att lägga fram en rapport inför parlamentet senast den 1 november 2003 i syfte att tillhandahålla information om utvecklingens följder och halvtidskonsekvenserna för utgiftskategori 3. Parlamentet anser dessutom att kommissionen bör förelägga parlamentet en rapport senast den 1 november 2003, för att förklara den stora ökningen av personalstyrkan och av åtagandena, omvandlingen av byråernas personal till tjänstemän, konsekvenserna efter halva tiden för utgiftskategori III och den öppna frågan om sätet för alla nya byåer.

39.

Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av den nya budgetförordningen, som har tilldelat budgetmyndigheten nya befogenheter när det gäller de decentraliserade gemenskapsorganens tjänsteförteckningar. Parlamentet har beslutat att utöva mer kontroll över organens personalpolitik, men godkänner alla deras äskanden när det gäller utvidgningen. Europaparlamentet förväntar sig att organen i framtiden utvecklar en mer rigorös kontroll över sin personal, genom att inrätta en befordringspolicy och genom att införa bästa metod i linje med dem som tillämpas vid institutionerna.

40.

Europaparlamentet noterar att särskilda bestämmelser för Eurojust införts på rådets begäran i samband med översynen av organens grundförordningar. Det faktum att Eurojust är ett organ som erhåller bidrag från EU-budgeten bör garantera att alla bestämmelser om budgetinsyn tillämpas.

41.

Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att fortsätta kampen mot bedrägerier och att försvara unionens ekonomiska intressen. Parlamentet markerar också sin vilja att ta itu med momsbedrägerier som medför allt större inkomstförluster och förutser därför en förstärkning av OLAF:s roll.

42.

Europaparlamentet konstaterar att den demografiska utvecklingen och åldrandet i samhället får en allt större inverkan inom EU:s politikområden, åtgärder och program. Det är nödvändigt att mera djupgående analysera detta fenomen i syfte att förebygga eventuella negativa återverkningar.

43.

Europaparlamentet har beslutat att återinföra de belopp som föreslogs av kommissionen i det preliminära budgetförslaget för forskningspolitiken, vilken förblir en prioritering för parlamentet. Parlamentet har också beslutat att öronmärka 31 miljoner euro för cancerforskning och 4 miljoner för cancerforskningsinitiativ i medlemsstatsregi enligt artikel 169 i fördraget.

44.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den möjliga stängningen av Info Points över hela EU från och med den 1 januari 2004 och uppmärksammar arbetsgruppen för information om denna fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att finna en lösning i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen, till exempel en övergångsmekanism, vilket skulle göra det möjligt för informationsbyråerna att fortsätta sitt värdefulla arbete, framför allt med hänsyn till att det under 2004 skall anordnas val till Europaparlamentet, och att utarbeta en plan för framtiden. Parlamentet har fört in åtagandena under posterna 16 01 04 01, 16 01 04 04 och 16 01 02 11 i reserven tills kommissionen presenterar de åtgärder den tänker vidta för att säkra en konsekvent strategi för informationspolitiken.

45.

Europaparlamentet stöder slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki angående förvaltningen av de yttre gränserna. Parlamentet anser dock att rådets beslut att öka beloppet i det preliminära budgetförslaget till 19,8 miljoner euro inte är motiverat. Parlamentet har därför beslutat att införa ett anslag på 9 miljoner euro i åtaganden och 10 miljoner euro i betalningar för detta ändamål.

46.

Europaparlamentet begär att närmare involveras i utvecklingen av de stora IT-projekten, nämligen andra generationen av Schengens informationssystem, informationssystemet VIS och Eurodac-systemet, vilka har stora budgetmässiga effekter. Parlamentet anser vidare att för att garantera medborgarnas rättigheter och friheter bör bestämmelser om uppgiftsskydd i den tredje pelaren som liknar dem som ingår i den första pelaren antas snarast möjligt.

47.

Europaparlamentet noterar att det för närvarande saknas en rättslig grund för gemenskapsstöd till mindre utbredda språk. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att till fullo utnyttja de möjligheter som står till buds inom befintliga fleråriga program, i första hand Sokrates och Youth, för att stödja projekt som berör personer som talar mindre utbredda språk.

48.

Europaparlamentet är bekymrat över problemen och oegentligheterna vid Eurostat. Europaparlamentet har beslutat att placera 50 procent av anslagen till Eurostats administrativa utgifter i reserven tills kommissionen har givit parlamentet tillräcklig försäkran om att problem har lösts, att de ansvariga identifierats och erhållit lämpliga påföljder och att åtgärder vidtagits för att undvika att sådana händelser upprepas.

Utgiftskategori 4

49.

Europaparlamentet noterar förslaget om en utfästelse från EU om 200 miljoner euro under 14 månader utöver de existerande programmen för humanitärt bistånd, vilket inte bara tar hänsyn till återuppbyggnadsbehoven utan också säkerhetssituationen och förmågan att använda bidragen ute på fältet. Anslagen för återuppbyggnaden i Irak är en viktig signal till givarkonferensen, som bör bygga på de politiska principer som uttrycktes i rekommendationen om situationen i Irak, och av EU:s särskilda sändebud, som godkändes av Europaparlamentet den 24 september 2003. Parlamentet påminner om att unionen är ansvarig för att den grundar sitt bistånd på det irakiska folkets behov och kopplar det till en politisk överenskommelse om de villkor som är nödvändiga för dess genomförande inom ramen för Förenta nationerna.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bibehålla finansieringsnivån för Östtimor för att i synnerhet ta hänsyn till återuppbyggnadsbehoven och de internationella åtaganden som gjorts gentemot detta land.

51.

Europaparlamentet betonar att det befintliga taket för utgifter under utgiftskategori 4 i budgetplanen (Externa åtgärder), i sin nuvarande form, i betydande omfattning begränsar unionens möjligheter att engagera sig i större utsträckning och på lång sikt i Irak utan att äventyra andra existerande åtaganden på andra håll.

52.

Europaparlamentet har beslutat att använda möjligheten till omfördelning och flexibilitet i budgeten och är redo att aktivera de särskilda bestämmelser som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 för att mobilisera extra resurser.

53.

Europaparlamentet påminner om sitt ställningstagande sedan länge att nya omfattande program inte skall finansieras på bekostnad av andra prioriteringar inom unionens externa politik, exempelvis den globala kampen mot fattigdomen i olika geografiska regioner, kampen mot hiv/aids och andra väletablerade politiska åtgärder och/eller geografiska områden.

54.

Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande för Afghanistan och upprepar att de pågående programmen, trots nuvarande svårigheter, måste stödjas och bibehållas även på längre sikt. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över säkerhetssituationen.

55.

Europaparlamentet har beslutat att avsevärt öka anslagen för främjandet av respekten för de mänskliga rättigheterna, konsolideringen av rättsstaten och utvecklandet av de medborgerliga rättigheterna, vilka är absolut nödvändiga åtgärder för att bibehålla fred och säkerhet och förebygga konflikter.

56.

Europaparlamentet försäkrar att det allt överskuggande målet för unionens utvecklingspolitik är kampen mot fattigdom och förverkligandet av millennieutvecklingsmålen (Millenium Development Goals) och betonar att de budgetmedel som är tillgängliga för utvecklingsländer på ett lämpligt sätt skall inriktas på åtgärder, samordnade med andra bidragsgivare, som bidrar till dessa mål.

57.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om åtaganden till förmån för offentligt utvecklingsbistånd inom olika sektorer för 2001 och 2002, i enlighet med OECD/DAC-klassificeringen, och konstaterar att målet på 35 procent för social infrastruktur uppnåddes för båda åren, vilket även inbegriper budgetstödåtgärder öronmärkta för den sociala sektorn. Parlamentet beklagar att oacceptabelt låga nivåer rapporterades för hälso- och utbildningssektorerna, vilka är nära bundna till millennieutvecklingsmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra dessa resultat i syfte att uppnå det mål på 20 procent som man kom överens om i handlingsplanen från Världstoppmötet om social utveckling som hölls i Köpenhamn den 5-12 mars 1995. Europaparlamentet understryker sin avsikt att noggrant följa upp hur kommissionen förverkligar riktmärket att 35 procent av de årliga åtagandena för utvecklingsländerna skall göras för social infrastruktur, och att huvudparten av dessa anslag skall anslås till verksamheter inom områdena för grundläggande hälsovård och grundutbildning.

58.

Europaparlamentet har beslutat att öka insynen i Europeiska utvecklingsfondens utgifter genom att i anmärkningarna införa en beräkning av kostnaderna för varje budgetpost. Parlamentet poängterar att de framsteg som uppnåtts av konventet när det gäller att integrera EUF i fördraget bör följas av en fullständig integrering av EUF i EU-budgeten utan att detta leder till förlust av resurser i förhållande till de nuvarande totala anslagen.

59.

Europaparlamentet noterar att initiativet ”Ett utvidgat europeiskt grannskap” kan ge upphov till ytterligare budgetbehov även om förslagen ännu har varit vaga när det gäller budgeten. Europaparlamentet betonar behovet att garantera tillräckliga ökningar av de nuvarande anslagen till programmen Tacis, Cards och Meda och noterar idén om att lansera ett nytt grannskapsinstrument.

60.

Europaparlamentet påpekar att icke-statliga organisationer som utövar medborgarnas kontroll över deras regering uppfyller en mycket viktig funktion. Därför är det oroväckande att kandidatländernas anslutning till EU och det faktum att de flesta utländska offentliga och privata bidragsgivarna redan har dragit in eller dragit ner på sina program för det civila samhället i dessa länder, eller är på väg i den riktningen, gör att de övervakande organisationerna (icke-statliga organisationer) inte kommer att ha de medel som krävs för att bedriva sin verksamhet på ett effektivt och oberoende sätt.

61.

Europaparlamentet betonar att så mycket som 1,6 miljarder euro av budgeten för externa förbindelser genomförs via icke-statliga aktörer, bland annat icke-statliga organisationer, och ger sitt erkännande till dessa organisationers viktiga bidrag inom denna sektor, särskilt när det gäller att nå marginaliserade grupper, och mobilisera stöd för missgynnade människor i utvecklingsländerna samt stärka organisationer i det civila samhället genom institutionellt stöd och kapacitetsbyggande verksamhet, inbegripet på gräsrotsnivå. Parlamentet betonar att de organisationer som får stöd via budgeten skall följa reglerna om sund ekonomisk förvaltning och ansvar, samt garantera god valuta för pengarna genom att ha inkomster från ickestatliga och andra källor som är tillfredsställande i förhållande till det minimibelopp som är nödvändigt för att täcka administrativa utgifter. Parlamentet upprepar behovet av förenklingar i administrativa förfaranden och krav, i synnerhet för små projekt.

62.

Europaparlamentet har beslutat att föra 5 procent av anslagen till reserven för de huvudsakliga geografiska programmen, och för budgetposten som samfinansierar icke-statliga organisationer, i avsikt att analysera kommissionens förfaranden gentemot icke-statliga organisationer. Parlamentet noterar den information som erhållits men insisterar på att det måste förfoga över en uttömmande lista över alla bidrag eller kontrakt som kommissionen direkt har beviljat icke-statliga aktörer och som därför inte varit föremål för en inbjudan att lämna förslag eller annat anbuds- eller urvalsförfarande enligt gällande bestämmelser, och få kommissionens motiveringar och rättsliga grunder för dessa fall. Parlamentet ber också att få mer information om den andel av medlen som når mottagarna jämfört med dessa organisationers administrativa kostnader samt information om den andel av medlen som härrör från regerings- eller EU-källor respektive icke-statliga källor. Parlamentet påpekar att dessa reserver kan frigöras före andra behandlingen så snart som tillfredsställande svar givits.

63.

Europaparlamentet insisterar på att skyddet och främjandet av barnens rättigheter skall beaktas vid planeringen av de geografiska programmen och annan kommissionsverksamhet inom utvecklingspolitiken. I synnerhet skall man sträva efter att skapa möjligheter och medel att i programmen för externt bistånd införa utbildning av barn som drabbats av krig eller naturkatastrofer. Det är också av största vikt att man i unionens åtgärder för att utrota fattigdom riktar speciell uppmärksamhet på funktionshindrade människors särskilda situation.

64.

Europaparlamentet betonar att ABB är avsedd att öka insynen i och kontrollen över budgeten. När det gäller de internationella fiskeavtalen bör den del av den ekonomiska kompensationen som anslås till riktade åtgärder klart anges och göras synlig. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att i sin ändringsskrivelse till budgeten för 2004 ange en exakt fördelning av utgifter som kommer från internationella fiskeavtal och att varje år rapportera om genomförandet av de riktade åtgärderna.

65.

Europaparlamentet har beslutat att, i enlighet med artikel 39.1 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999, införa anslag för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som ligger på en likartad nivå som i budgeten för 2003, i väntan på ytterligare information från rådet om de icke-programmerade anslagen i synnerhet och ett åtagande från rådet att från och med nu överlämna ett separat och kvalitetsmässigt förbättrat dokument med sina prioriteringar och deras finansiella följder för det kommande året. Parlamentet uppmanar bestämt rådet att lägga fram förslag om att förbättra förvarningssystemet och den politiska dialogen med parlamentet om GUSP-åtgärder, vilket man kom överens om i den av rådet, kommissionen och parlamentet antagna gemensamma förklaringen av den 25 november 2002 inom ramen för budgetförfarandet 2003. Parlamentet har tillhandahållit vissa anslag för den nya EU-polisstyrkan (Proxima) i FYROM. Innan ett slutligt beslut fattas om medeltilldelningen förväntar sig parlamentet att rådet till fullo samråder med parlamentet innan lagstiftningsförfarandet slutförs, enligt den ovan nämnda överenskommelsen.

66.

Europaparlamentet ber kommissionen att vidta lämpliga åtgärder så att biståndet till de västsahariska flyktinglägren även fortsättningsvis är garanterat, och att det i vilket fall som helst, inte avbryts, inte ens under en kortare tid, på grund av rent administrativa orsaker.

Utgiftskategori 5

67.

Europaparlamentet påminner om att budgetmyndigheten under de senaste åren har varit beredda att förse kommissionen med de nödvändiga anslagen för begärd personal, förutsatt att reformer genomförts i synnerhet för att garantera grundläggande förbättringar i förvaltningen och genomförandet av budgeten. Parlamentet påpekar att de flesta av de föreslagna reformerna nu har genomförts men att många problem fortfarande finns kvar i kommissionens verksamhet.

68.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen i samband med 2001 års budgetförfarande accepterade att minska de utestående åtagandena till normal nivå senast i december 2003. Under tiden har kommissionen infört verksamhetsbaserad förvaltning och som ett resultat av parlamentets ständiga övervakning av processen har kommissionen lagt fram en handlingsplan för att minska de utestående åtagandena samt genomförandeprofiler för att förbättra genomförandet. Parlamentet anser att den senaste rapporten om budgetens genomförande och de uppgifter om genomförandet som kommissionen lagt fram inte är tillfredsställande, även om vissa framsteg har gjorts. Parlamentet beklagar att kommissionen inte verkar ta tillräcklig hänsyn till parlamentets prioriteringar i samband med den årliga politiska strategin.

69.

Europaparlamentet har beslutat att göra anslag tillgängliga i reserven för inrättande av 272 nya tjänster i kommissionens tjänsteförteckning för integreringen av personal från de nya medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att frigörandet av dessa anslag från reserven kan bli aktuellt om följande villkor uppfylls:

—

Ett löfte om att man kan påvisa att man har full utnyttjandekapacitet och att man kan bibehålla antalet lediga tjänster under 4 procent under hela budgetåret.

—

En bekräftelse på att alla nya tjänster enbart kommer att tilldelas medborgare från anslutningsländerna.

—

Åtagande om att respektera uppförandekoden för kommissionsledamöter i synnerhet när det gäller bestämmelserna om kansliets sammansättning.

—

Förbättring av budgetgenomförandet, inbegripet parlamentets prioriteringar (information, pilotprojekt och förberedande åtgärder). I detta hänseende bör kommissionen lägga fram en rapport med en motivering till läget i genomförandet av Europaparlamentets ändringar, som röstades igenom förra året, med särskild uppmärksamhet på de budgetposter som har mindre än 10 procents genomförandegrad, samt förslag senast den 15 november om effektivare medel för budgetgenomförandet för att därmed fullfölja sitt åtagande från december 2000.

—

Garantera att fördelningen av tjänster stämmer överens med parlamentets politiska prioriteringar och visar ett tydligt åtagande att vid behov omfördela sina resurser utifrån budgetmyndighetens beslut, i synnerhet inom ramen för budgetförfarandet.

—

Senast den 15 januari 2004 bedömning av de ändringar som gjorts inom ramen för reformen, i synnerhet effekten av dessa åtgärder, och av kommissionens kvalitativa och kvantitativa förvaltning av EU-programmen och effekterna av dessa åtgärder. Lägesrapport och kostnad för ersättandet av kontoren för tekniskt bistånd med genomförandeorgan, resultatet av decentraliseringen från huvudkontoret till delegationerna och decentraliseringen från kommissionen till biståndsmottagarlandet när det gäller externa åtgärder, samt förkortning av projektcyklerna genom reformeringen av förfarandena.

—

Förbättring av övervakningen av förvaltningsverksamheten och förslag till att förbättra interna arbetsoch organisationsmetoder.

—

Framläggande av en detaljerad rapport om kommissionens verksamheter och personal inom områden som täcks av decentraliserade gemenskapsorgan, och förslag till systematisk överföring av resurser som är knutna till verksamheter som decentraliserats till organen.

—

Förslag för att minska de externa kontorens tjänsteförteckningar i de framtida medlemsstaterna till en nivå som motsvarar den i de nuvarande medlemsstaterna och förslag för att rationalisera strukturer och personalresurser vid representationerna i de 15 medlemsstaterna inom ramen för interinstitutionellt samarbete, i syfte att göra besparingar.

70.

Europaparlamentet har beslutat att återinföra delar av kommissionens anslag för administration, som minskats av rådet, i avsikt att göra det möjligt för denna institution att fungera väl i samband med utvidgningen.

71.

Under de senaste åren har Europaparlamentet antagit en rad resolutioner i syfte att bana väg för upprättandet av en gemensam diplomatkår för unionen. Europaparlamentet påpekar att utkastet till fördrag om en europeisk konstitution förutser upprättandet av en europeisk tjänst för yttre representation som skall lyda under unionens framtida utrikesminister. Det är därför mycket viktigt att diplomater från medlemsstaterna blir nära involverade i gemenskapens nya tjänst genom tillfällig placering i kommissionens tjänst för yttre representation.

Utgiftskategori 6

72.

Europaparlamentet påminner om att utlåningsverksamhet har blivit ett viktigt instrument i utrikespolitiken för Europeiska unionen i många regioner. Parlamentet påpekar också att garantifonden framgångsrikt skyddat EU-budgeten från potentiella risker av uteblivna betalningar. Parlamentet uppmanar rådet att utreda möjligheten av att inrätta ett särskilt lånesystem för återuppbyggnadsåtgärder i Irak, men rådet skall också garantera att denna system inte inrättas på bekostnad av andra existerande initiativ under det nuvarande taket.

Utgiftskategori 7

73.

Europaparlamentet anser att föranslutningsinstrumenten och slutförandet av de pågående projekten inför anslutningen i de nya medlemsstaterna kommer att spela en viktig roll i början av medlemskapet. Parlamentet har därför beslutat att tillhandahålla en lämplig nivå på betalningarna för föranslutningsinstrumenten. Parlamentet bekräftar på nytt sitt finansiella åtagande till förmån för Bulgarien och Rumänien så att dessa länder kan slutföra sitt eget föranslutningarbete och vara klara att ansluta sig till Europeiska unionen år 2007.

Övrigt

74.

Europaparlamentet noterar den fara för miljön som uppstår av långlivade organiska föroreningar och i synnerhet av förråd med föråldrade bekämpningsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att verkligen anstränga sig för att finna nödvändiga medel i de existerande instrumenten för att eliminera eller på ett miljömässigt sunt sätt förvalta oönskade förråd med långlivade organiska föroreningar och andra föråldrade bekämpningsmedel.

*

* *

75.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna i och ändringsförslagen till avsnitt III i förslaget till allmän budget, till rådet och kommissionen samt övriga berörda institutioner och organ.

(1)  EGT L 293, 12.11.1994, s. 9.

(2)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(3)  P5_TA(2003)0079.

(4)  SEK(2003)1058.

(5)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 1.

(6)  Bilaga III till slutsatserna från Europeiska rådet i Santa Maria da Feira den 19-20 juni 2000.

BILAGA 1

Förklaringar antagna vid förlikningssammanträdet den 16 juli 2003 mellan Europaparlamentet och rådet

 

Förklaring om budgetförfarandet för 2004 års budget

”Europaparlamentet, rådet och kommissionen

—

som är fast beslutna att vidta alla erforderliga åtgärder för att utvidgningen skall bli framgångsrik, och särskilt se till att de budgetanslag som behövs för den utvidgade unionen finns tillgängliga från och med den 1 maj 2004 utan diskriminering mellan medlemsstaterna,

—

som erkänner att den rättsligt gällande finansieringsramen är budgetplanen efter anpassningen till följd av utvidgningen och revideringen den 19 maj 2003,

är eniga om att såväl de belopp som förs in i budgetdokumenten för de nuvarande 15 medlemsstaterna (EU-15) som de belopp som förs in för den utvidgade unionen (EU-25) ingår i budgetförfarandet.

—

Beloppen för EU-15 skall föras in i den budget för 2004 som offentliggörs i januari 2004.

—

Beloppen för EU-25 kommer att ingå i den politiska överenskommelse som skall nås i december 2003, och skall föras in i budgeten för 2004 efter antagandet av den ändringsbudget som föreskrivs i artikel 28 i anslutningsfördraget.

Kommissionen har föreslagit belopp för EU-25 i det preliminära budgetförslaget för 2004 och i varje budgetpost inkluderat det föreslagna beloppet för EU-15.

Rådet kommer att formellt föra in belopp för EU-15 i budgetförslaget för 2004 samt nå en politisk överenskommelse om ståndpunkten vid första behandlingen avseende beloppen för EU-25.

Europaparlamentet kommer att ändra budgetförslaget för 2004 vid sin första behandling, vilket kommer att resultera i uttryckligen angivna belopp för både EU-25 och EU-15.

Vid förlikningssammanträdet mellan Europaparlamentets första behandling och rådets andra behandling, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999, bör budgetmyndighetens båda parter nå en överenskommelse om beloppen för EU-15 och EU-25, så att Europaparlamentet på grundval av denna därefter kan anta budgeten för 2004 med belopp för EU-15 och därigenom göra det möjligt för kommissionen att under första kvartalet 2004 utarbeta ett preliminärt förslag till ändringsbudget för införande i budgeten av beloppen för EU-25. Detta förslag skall antas av budgetmyndigheten i så god tid att det kan träda i kraft den 1 maj 2004.

Det åligger därför båda institutionerna att vid var och en av sina behandlingar offentliggöra en tabell som visar beloppen för EU-15 och EU-25 för varje budgetpost, efter förebild av bilaga 1 till volym 4, bok 2 i det preliminära budgetförslaget för 2004. Dessutom kommer de att säkerställa ett tekniskt samarbete mellan sina respektive avdelningar för att underlätta varje institutions arbete.”

Förklaring om anpassningen till följd av utvidgningen av referensbeloppen i de rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet

”Europaparlamentet och rådet har enats om följande förfarande för att anpassa referensbeloppen i de grundrättsakter för gemenskapsprogram som har antagits enligt medbeslutandeförfarandet inom de gränser som följer av anpassningen och revideringen av budgetplanen:

—

Europaparlamentet och rådet kommer att sträva efter att senast den 24 november nå en politisk överenskommelse om vilka belopp som bör läggas till referensbeloppen efter utvidgningen.

—

De kommer därefter att uppmana kommissionen att lägga fram ett eller flera lämpliga lagstiftningsförslag.

—

Europaparlamentet och rådet kommer att sträva efter att anta rättsakterna, i enlighet med medbeslutandeförfarandet, i så god tid att det anpassade beloppet kan tillämpas från och med den dag då anslutningsfördraget träder i kraft.”

*

* *

Förklaring om de rättsliga grunderna för bidrag som tidigare låg under kapitel A-30

”Europaparlamentet och rådet kommer att sträva efter att slutligt fastställa sina respektive ståndpunkter i fråga om de tillämpliga lagstiftningsförfarandena före utgången av november 2003, samt att hålla varandra och kommissionen underrättade om hur detta arbete fortskrider. De tre institutionerna har enats om att sammankalla ett trepartsmöte före rådets andra behandling av budgeten i syfte att komma fram till en gemensam inställning och om möjligt slutligt anta de rättsliga grunderna före utgången av 2003.”

BILAGA 2

FÖRESLAGEN ANPASSNING AV REFERENSBELOPPEN FÖR PROGRAM SOM ANTAGITS UNDER MEDBESLUTANDEFÖRFARANDET (2004-2006)

 

 

 

 

Kommissionen

EP

Budget-post (1)

EP-utskott

Programmets namn (period som täcks av den medbeslutande rättsliga grunden)

Nuvarande finansieringsram

Föreslaget extra belopp 2004/2006

Föreslaget extra belopp >2006

Föreslagen finansieringsram (EU 25)

EP:s förslag

Slutlig summa

 

ITRE

6:e ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling

17 500,000

1 735,000

 

19 235,000

 

19 235,000

020204

ITRE

Datakommunikationsnät mellan förvaltningar (IDA) (01-04)

74,000

1,500

 

75,500

3,000

78,500

040215

EMPL

Arbetsmarknad (02-06)

55,000

7,300

 

62,300

 

62,300

04040202

EMPL

Förberedande åtgärder för att motverka och förebygga social utslagning (02-06)

75,000

3,970

 

78,970

6,070

85,040

050803

AGRI

Omstrukturering av system för jordbruksundersökningar (00-07) (2)

12,850

9,700

3,850

26,400

 

26,400

060207

RETT

Programmet Marco Polo (03-07)

75,000

25,000

 

100,000

 

100,000

060301

RETT

Finansiellt stöd till projekt av gemensamt intresse för transeuropeiska transportnät och energinät (00-06)

4 325,000

255,000

 

4 580,000

 

4 580,000

060401

ITRE

Programmet ”Intelligent energi för Europa” (03-06)

200,000

63,700

 

263,700

 

263,700

07030101

ENVI

Skogsskydd (03-06) (2)

52,000

6,000

 

58,000

4,000

62,000

070302

ENVI

Ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet (02-06)

32,000

1,300

 

33,300

1,000

34,300

070303

070304

ENVI

Life III (finansiellt instrument för miljön — 2000-2004) — Projekt inom gemenskapens territorium (01-04)

640,000

9,900

 

649,900

0,200

650,100

070308

ENVI

En gemenskapsram för samarbete för att främja en hållbar utveckling i städerna (01-04)

14,000

0,800

 

14,800

 

14,800

070309

ENVI

Gemenskapssamarbete vad gäller förorening av havet (01-06)

7,000

0,600

 

7,600

5,000

12,600

090303

LIBE

Åtgärder mot olagligt och skadligt material på Internet (03-04)

13,300

0,800

 

14,100

2,000

16,100

090304

ITRE

Transeuropeiska telenät (00-06) (2)

275,000

19,880

 

294,880

 

294,880

140402

JURI

Tull 2007-programmet (03-07)

133,000

23,550

9,000

165,550

 

165,550

140503

ECON

Fiscalis 2007 (handlingsprogram för förbättrande av beskattningssystemens funktion på den inre marknaden) (03-07)

44,000

16,750

6,500

67,250

 

67,250

15020202

CULT

Sokrates (00-06)

1 850,000

200,000

 

2 050,000

10,000

2 060,000

15020204

CULT

E-lärande (04-06)

36,000

18,000

 

54,000

 

54,000

15020205

CULT

Erasmus Mundus (04-08)

200,000

30,400

 

230,400

 

230,400

15040201

CULT

Ramprogrammet för kultur (00-04)

167,000

3,700

 

170,700

 

170,700

15050102

CULT

Media Yrkesutbildning (åtgärder för att främja utvecklingen av den audiovisuella industrin) (01-05)

50,000

2,000

 

52,000

 

52,000

150504

CULT

Europeiska året för utbildning genom idrott (03-04)

11,500

0,600

 

12,100

 

12,100

150702

CULT

Ungdom (00-06)

520,000

80,000

 

600,000

5,000

605,000

170201

ENVI

Gemenskapsverksamhet till förmån för konsumenter (04-07)

72,000

6,600

2,200

80,800

1,000

81,800

170301

ENVI

Folkhälsa (2003-2008)

312,000

20,600

16,170

348,770

5,000

353,770

18040102

FEMM

Åtgärder för att motverka våld mot barn, ungdomar och kvinnor — Daphne II (04-08)

41,000

3,000

5,200

49,200

0,800

50,000

290201

ECON

Åtgärder inom området för statistisk information (03-07)

192,500

20,100

8,000

220,600

 

220,600

290202

ECON

Datakommunikationsnät på statistikområdet (Edicom) (01-05)

51,200

2,400

 

53,600

 

53,600

090301

ITRE

Modinis (Informationssamhället)

25,000

2,440

 

22,440

 

22,440

 

 

TOTALT

27 050,350

2 570,590

50,920

29 671,860

43,070

29 714,930

(1)  Grundat på kommissionens uppdaterade uppgifter (14 juli 2003).

(2)  Under förhandling.

P5_TA(2003)0450

Förslag till allmän budget 2004: övriga avsnitt

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 — avsnitt I - Europaparlamentet, avsnitt II — rådet, avsnitt IV — domstolen, avsnitt V - revisionsrätten, avsnitt VI — Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII — Regionkommittén, avsnitt VIII (A) — Europeiska ombudsmannen, avsnitt VIII (B) — Europeiska datatillsynsmannen (C5-0300/2003 — 2003/2002(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget,

—

med beaktande av rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapens egna medel (1),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (2),

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3), som trädde i kraft den 1 januari 2003,

—

med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2003 om riktlinjerna för avsnitt II, IV, V, VI VII, VIII (A) och VIII (B) och om det preliminära fördraget till Europaparlamentets budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för 2004 (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 maj 2003 om parlamentets beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 2004 (5),

—

med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 som kommissionen lade fram den 30 april 2003 (KOM(2003) 400),

—

med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 som rådet fastställde den 18 juli 2003 (C5-0300/2003),

—

med beaktande artikel 92 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av budgetutskottets betänkande och yttrandena från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för framställningar (A5-0350/2003), och av följande skäl:

A.

I den nuvarande budgetplanen är taket för utgiftskategori 5 (Administrativa utgifter) för budgetåret 2004 fastställt till 5 983 miljoner euro i 2004 års priser.

B.

2004 års budget för ”övriga avsnitt” har upprättats med beaktande av att EU kommer att utvidgas med 10 medlemsstater den 1 maj 2004 (administrativa utgifter för 25 medlemsstater) och den presenteras i traditionell form och inte i överensstämmelse med en kontoplan baserad på verksamhetsbaserad budgetering (VBB).

C.

Marginalen under taket för utgiftskategori 5 för budgetåret 2004 är 128 miljoner euro i rådets budgetförslag.

Allmän ram

1.

Europaparlamentet noterar att en avsevärd marginal fortfarande är tillgänglig under taket för utgiftskategori 5 för budgetåret 2004. Parlamentet påpekar att detta har blivit möjligt inte bara på grund av omarbetningen av budgetplanen, utan också på grund av det faktum att institutioner har tilldelats medel för att inleda förberedandet inför utvidgningen under tidigare budgetår, även om taket för utgiftskategori 5 inte hade justerats för att tillgodose behov på grund av utvidgningen före den senaste omarbetningen.

2.

Europaparlamentet noterar den tredje rapporten från institutionernas generalsekreterare om utvecklingstendenser inom kategori 5 och om interinstitutionellt samarbete. Parlamentet välkomnar slutsatsen att det kommer att vara möjligt att täcka utvidgningsrelaterade utgifter under det reviderade taket för kategori 5 fram till budgetåret 2006. Parlamentet anser att rapporten har tillhandahållit en användbar översikt över troliga förändringar inom de huvudsakliga kostnadsställena, inbegripet byggnader och personal, vilket budgetmyndigheten hade begärt. Parlamentet påpekar emellertid att en avsevärd ökning av utgifterna för fastigheter kan förväntas 2007, eftersom man då måste inleda finansieringen av byggnader som för närvarande håller på att uppföras och som är avsedda för att tillgodose behovet på grund av utvidgningen. Parlamentet begär att en utvärdering av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ och dess framtid skall överlämnas till budgetutskottet senast den 15 november 2003.

3.

Europaparlamentet påminner om sitt åtagande att förse EU-institutionerna med tillräckliga medel för att förbereda utvidgningen och garantera att de fungerar väl efter att anslutningen är ett faktum. Parlamentet betonar dock att utvidgningen inte kan användas för att underbygga annars bristfälligt motiverade önskemål om anslag. Parlamentet anser att rådets utredning om institutionernas äskanden för budgeten för 2004 åter baserats på ett generellt tillvägagångssätt och påpekar att en närmare granskning från parlamentets sida av de verkliga behoven har varit nödvändig.

4.

Europaparlamentet uppmanar samtliga institutioners generalsekreterare att genomföra lämpliga åtgärder mot alla former av diskriminering enligt artikel 13 i fördraget. Särskild uppmärksamhet bör riktas på jämställdheten, särskilt i samband med rekrytering och utnämning till högre tjänster. Parlamentet uppmanar samtliga generalsekreterare att rapportera om framsteg i dessa frågor i samband med den årliga rapporten om utvecklingen inom utgiftskategori 5, vilken bör överlämnas senast den 1 september.

5.

Europaparlamentet är å ena sidan besviket över att institutionerna inte riktigt utnyttjat möjligheten att rationalisera sina arbetsmetoder och ringa in verksamheter som kan avbrytas, i avsikt att få mer valuta för pengarna. Parlamentet stöder å andra sidan rådets metod att begränsa ökningen av det totala antalet Coch B-tjänster till en mer acceptabel nivå, och detta även i rådets egen tjänsteförteckning.

6.

Europaparlamentet noterar att lönejusteringen för tjänstemän vid EU-institutionerna, enligt de senaste uppgifterna från Eurostat, kommer att få betydande följder för de administrativa utgifterna i den allmänna budgeten för 2004.

7.

Europaparlamentet noterar att alla konsekvenser av omarbetningen av tjänsteföreskrifterna inte kan införlivas i detta skede av förfarandet och att en ändringsbudget kommer att krävas under 2004 (för åtgärder som ändringar i tjänsteförteckningarna). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till parlamentets sammanträdeskalender för 2004 när den lägger fram sitt förslag.

8.

Europaparlamentet uppmanar samtliga institutioner att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka insynen och garantera sund ekonomisk förvaltning när det gäller anslag införda i deras respektive avsnitt av budgeten för att täcka kostnader för resor och uppehälle. Parlamentet begär att institutionerna skall anta tydligare regler för återbetalning och vidta lämpliga åtgärder vid regelbrott.

Avsnitt I — Europaparlamentet

9.

Europaparlamentet noterar att den fleråriga rapporten om förberedelserna inför utvidgningen regelbundet har uppdaterats av styrkommittén för utvidgningen och välkomnar det faktum att detta arbete gjort det möjligt för parlamentet att begränsa det totala antalet nya tjänster, och andra utvidgningsrelaterade åtgärder, till en mer acceptabel nivå. Parlamentet betonar att detta fleråriga arbete också jämnat vägen för vissa rationaliserings- och omplaceringsåtgärder, som kommer att ge upphov till besparingar för skattebetalarna. Parlamentet anser dock att den tekniska utvecklingen och fler rationaliseringsåtgärder kommer att skapa utrymme för ytterligare effektivisering.

10.

Europaparlamentet stöder de målsättningar som uppställts i ”Raising the game-projektet”, vilket syftar till att ge ledamöterna en effektivare service i ett utvidgat parlament. Parlamentet påpekar att förbättringen av servicen inom parlamentets huvudverksamheter, exempelvis lagstiftnings- och budgetarbetet, kanske inte kommer att fullbordas endast genom inrättandet av nya strukturer. Parlamentet påpekar att det är absolut nödvändigt att utöka samverkan och förbättra arbetsflödet, exempelvis mellan de nya utredningsavdelningarna (policy departments) och centrumet för parlamentarisk dokumentation.

11.

Europaparlamentet noterar den överlämnade rapporten om utvecklingen av begreppet ”kontrollerad fullständig flerspråkighet”. Parlamentet noterar att ett antal konstruktiva förslag skisserats i rapporten, som förtjänar en närmare granskning i presidiet. Parlamentet har därför beslutat att frigöra 2,5 miljoner euro från reserven, där de införts för punkt 1870 (Konferenstolkar och konferenstekniker), och att lämna kvar 2,5 miljoner euro i reserven i väntan på att specifika åtgärder vidtas av presidiet.

12.

Europaparlamentet välkomnar förslagen som skisserats i generalsekreterarens rapport om översättningen av det fullständiga förhandlingsreferatet. Parlamentet noterar att den årliga kostnaden för den externa översättningen av det fullständiga förhandlingsreferatet kommer att uppgå till 4,8 miljoner euro under 2004 och uppskattas uppgå till 10,3 miljoner euro 2007. Parlamentet anser att besparingar skall eftersträvas när det gäller den generella översättningen av alla inlägg under plenarsammanträdena till samtliga språk, samtidigt som man bibehåller medborgarnas och ledamöternas demokratiska rättigheter, vilken bättre skulle anpassas till verkliga behov (till exempel översättning på begäran eller inspelning av tolkade inlägg på CD eller DVD).

13.

Europaparlamentet har beslutat att överföra ett anslag på 46,2 miljoner euro från kapitel 102 (Reserv för ledamotsstadgan) till artikel 209 (Preliminärt anslag för institutionens investeringar i fast egendom), eftersom det nu står klart att ledamotsstadgan inte kommer att träda i kraft under budgetåret 2004.

14.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att ett avtal har slutits med de luxemburgska myndigheterna om köpet av Konrad Adenauer-byggnaden, för vilket pengar anslogs i budgeten för 2003. Parlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts i förhandlingarna med de franska myndigheterna när det gäller den slutgiltiga investeringskostnaden för Louise Weiss-byggnaden. Parlamentet upprepar sitt stöd för inköp av parlamentets fastigheter och, om nödvändigt, för tidigarelagda inbetalningar i syfte att minska den finansiella bördan på medellång och lång sikt.

15.

Europaparlamentet stöder fortfarande också den så kallade Europahusramen och uppmanar sitt behöriga organ att tillse att den också tillämpas i informationskontoren i de nya medlemsstaterna. Parlamentet anser i detta sammanhang att man bör fortsätta att främja åtgärder för kontorsrationalisering och att dubbleringen av funktioner och kostnader mellan kommissionens och parlamentets informationskontor bör undvikas i anslutningsländerna och i medlemsstaterna, inbegripet filialerna. Parlamentet uppmanar institutionerna att också använda sig av samverkan när det gäller huvudkontorens strukturer (pressrum etc.).

16.

Parlamentet välkomnar att förhållningsregler för användningen av anslag under punkt 3701 (Sekretariatsutgifter, administrativa utgifter, informationsverksamhet och utgifter i samband med de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna) och punkt 3710 kommer att antas av de behöriga organen. Parlamentet insisterar på att en klar åtskillnad mellan dessa två typer av utgifter måste garanteras.

17.

Europaparlamentet har beslutat att frigöra 2,5 miljoner euro från reserven där de införts för punkt 2100 (Inköp, installation, service och underhåll av utrustning och programvara). Parlamentet noterar den rapport som överlämnats av administrationen om den beräknade utvecklingen för IT-utgifterna, i vilken man drar slutsatsen att de övergripande IT-utgifterna kommer att förbli stabila på 2004 års nivå under perioden 2004-2007. Parlamentet är fortfarande bekymrat över att parlamentet ännu har alltför många separata system, vilket har en negativ verkan på produktivitet, arbetsprocesser och kostnader. Parlamentet välkomnar den planerade utvecklingen av ett nytt system som skall göra det möjligt för ledamöter och tjänstemän att utifrån få tillgång till parlamentets interna system. Parlamentet uppmanar administrationen att undersöka de eventuella fördelar som Linux skulle kunna erbjuda parlamentets IT-landskap. Parlamentet har beslutat att införa ett extra anslag på 1,3 miljoner euro för installation av en tredje dator i ledamöternas kontor i Bryssel, om så önskas.

18.

Europaparlamentet har beslutat att göra nödvändiga anslag tillgängliga för följande åtgärder i tjänsteförteckningen:

—

Inrättande av 355 tjänster för utvidgningen (20 A7, 199 LA7, 67 B5, 60 C5 och 9 D3).

—

Inrättande av 26 tjänster för ”Raising the Game-projektet”(3 A2, 1 A7, 13 B5, 1 C5 och 8 tillfälliga A7-tjänster).

—

Inrättande av 24 tjänster i reserven för nya utskottssekretariat (3 A3, 9 A7, 3 B5 och 9 C5) och 3 A7-tjänster i reserven för rättstjänsten.

—

Inrättande av 15 tjänster (1 tillfällig A7-tjänst för läkarmottagningen, 1 tillfällig A7-tjänst och 3 tillfälliga C5-tjänster för byggnadssektorn, 2 A7- och 2 B5-tjänster för internrevisionen, 5 B5-tjänster och 1 C5-tjänst för GD 8) och frigörande av 1 A7-tjänst från reserven.

—

297 uppgraderingar (1 A4 till A3, 21 A5 till A4, 26 A6 till A5, 25 A7 till A6, 16 B2 till B1, 11 B3 till B2, 34 B5 till B4, 3 C2 till C1, 40 C3 till C2, 55 C5 till C4, 10 D2 till D1, 28 LA5 till LA4, 12 LA6 till LA5 och 15 LA7 till LA6).

—

14 befordringar ”ad personam” (13 D1 till C3 och 1 C1 till B3).

—

14 uppgraderingar (14 tillfälliga B3 till tillfälliga B1)

—

11 specifika uppgraderingar för DIT (3 tillfälliga B4 till B3 och 8 fasta B4 till B3).

—

Omvandling av 1 tillfällig A5 till fast A7 och 1 fast LA8 till A8.

—

Omvandling av 50 D1 till C5 och 50 C1 till B5.

19.

Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt när det gäller assistansen till de vice talmännen, såsom den framfördes i punkt 29 i ovannämnda resolution av den 14 maj 2003.

20.

Europaparlamentet har beslutat att införa 5 miljoner euro under punkt 1111 (Extraanställd personal för utvidgningen), vilket ökar på det totala anslaget under denna punkt till 40 miljoner euro.

21.

Europaparlamentet har beslutat att minska anslagen till punkt 1301 (Tjänstereseutgifter) med 1 miljon euro, eftersom valet till Europaparlamentet i juni 2004 kommer att leda till en minskning i det totala antalet tjänsteresor för de anställda, trots den utvidgningsrelaterade utökningen av parlamentets tjänsteförteckning.

22.

Europaparlamentet uppmanar sin generalsekreterare och presidiet att fortsätta att utreda vilka verksamheter som kan avbrytas eller ytterligare rationaliseras. Parlamentet ber också sin generalsekreterare att rapportera om läget när det gäller parlamentets deltagande i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (EMAS). Parlamentet anser vidare att parlamentets organ huvudsakligen bör sammanträda på en av de tre arbetsorterna, eftersom kostnaderna för sammanträden utanför arbetsorterna kommer att bli allt svårare att motivera, bland annat på grund av ökade kostnader för flerspråkigheten.

23.

Europaparlamentet är inte villigt att inrätta en ny budgetpost med ett symboliskt anslag för ett sjukförsäkringssystem för tidigare ledamöter och inväntar resultatet av en utredning om kostnaderna för ett sådant system.

24.

Europaparlamentet anser att den nuvarande situationen i parlamentets huvudmatsal är mycket besvärlig för ledamöter och personal och påpekar att situationen ytterligare kommer att förvärras när utvidgningen ägt rum. Parlamentet uppmanar sina behöriga myndigheter att överväga återinförandet av ett system med olika mattider för att få tillgång till parlamentets huvudmatsal, och då i synnerhet ta hänsyn till ledamöternas och den interna personalens behov.

25.

Europaparlamentet påminner om att 10 gemensamma parlamentarikerkommittéer kommer att avskaffas som ett resultat av utvidgningen. Parlamentet uppmanar sin behöriga myndighet att noggrant överväga behoven av nya parlamentarikerdelegationer innan den fattar ett beslut om att inrätta ytterligare delegationer. En utökning av antalet ledamöter per delegation är ett sätt att möjliggöra medverkan från ledamöternas sida inom detta område.

26.

Europaparlamentet uppmanar sin generalsekreterare att tillse att jämställdheten tas upp som ett delmoment inom fortbildningen. Parlamentet upprepar sitt stöd för genomförandet av parlamentets politik för lika möjligheter, i synnerhet i samband med rekryteringsförfaranden och vid tillsättningen av högre tjänster.

27.

Europaparlamentet upprepar sin oro vad beträffar säkerheten inom och runt sina byggnader. Parlamentet uppmanar sina behöriga myndigheter att ytterligare förbättra de nuvarande säkerhetssystemen, bland annat med ny teknik och förbättrade yrkeskunskaper. Parlamentet uppmanar sin generalsekreterare att utreda hur säkerhetsarrangemangen när det gäller tillträde till parlamentets garage behöver förbättras, till exempel med hjälp av scanningapparatur. Parlamentet anser att kontrollen blir effektivare om man koncentrerar den på besökare och extern personal och underlättar tillträdet för den egna personalen. Parlamentet anser därför att en särskild ansträngning måste göras för att underlätta ett snabbt och smidigt tillträde för personal.

28.

Europaparlamentet har beslutat att öka anslagen under punkt 2831 (Utsändning av plenarsammanträden och övriga sammanträden på Internet) med 1 miljon euro. Parlamentet är villigt att överväga önskemål om överföringar av anslag under 2004 om behov uppkommer. Parlamentet fäster stor betydelse vid att modernisera parlamentets webbsida och förse sina enheter med lämplig kunskap för webbpublicering. Parlamentet ber också administrationen att undersöka möjligheterna att utifrån få tillgång till parlamentets interna datasystem och att installera trådlös teknik i parlamentets byggnader.

29.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillsammans med kommissionen utreda möjligheten att harmonisera villkoren för de nationella experterna och, om nödvändigt, lägga fram förslag inför presidiet.

Avsnitt II — Rådet

30.

Europaparlamentet välkomnar överföringen av utgifter för EU:s särskilda representanter från rådets till kommissionens budget (politikområde 19), såsom parlamentet konsekvent har begärt, vilket motsvarar besparingar på 3,1 miljoner euro i avsnitt II.

31.

Europaparlamentet påpekar att rådet fortsätter att inkludera operativ verksamhet och tillhörande driftsutgifter i sin budget, exempelvis 2,12 miljoner euro till FADO-projektet och 11 miljoner euro för ersättningen av Cortesy-nätverket och ESFP-nätet. Parlamentet noterar oroat att en eventuell ökning med ytterligare 25 miljoner kan förväntas för ESFP i budgeten för 2005.

32.

Europaparlamentet uppmanar rådet att åter utreda om det är nödvändigt och om det tillför något mervärde att bibehålla representationskontoren i Genève och New York, särskilt med tanke på kostnaden för tjänsterna och kontorsutrymmet. Parlamentet påminner om att kommissionens delegationslokaler också kan användas av rådet och parlamentet.

33.

Europaparlamentet noterar att rådet inte har lagt fram någon åtgärd för tidigareläggning av utgifter (frontloading) när det gäller budgeten för 2004.

34.

Europaparlamentet har, i enlighet med den informella överenskommelse (”Gentlemen's agreement”) som rådet och parlamentet ingått, beslutat att inte ändra i budgetförslaget för avsnitt II när det gäller administrativa utgifter.

Avsnitt IV — Domstolen

35.

Europaparlamentet har beslutat att göra anslag tillgängliga för följande åtgärder i tjänsteförteckningen:

16 uppgraderingar som är planerade i det befordringssystem som antagits av domstolen (10 LA5 till LA4, 1 LA7 till LA6 och 5 C2 till C1).

36.

Europaparlamentet har, i syfte att bibehålla en stram budget samtidigt som institutionen får medel för att tillgodose behoven på grund av utvidgningen, beslutat att skära ned vissa andra äskanden:

—

1 A2-tjänster inom översättningstjänsten utgår.

—

1 A2- och 1 LA3-tjänst inom tolktjänsten utgår.

—

Omvandling av 238 LA6-tjänster till LA7.

—

16 nedgraderingar (3 LA6 till LA7, 3 B4 till B5, 10 C4 till C5).

37.

Europaparlamentet har beslutat att öka anslagen för extraanställda med 150 000 euro.

38.

Europaparlamentet har beslutat att stödja tidigareläggningen av utgifter, vad beträffar domstolens lokaler, uppgående till 12,6 miljoner euro.

Avsnitt V — Revisionsrätten

39.

Europaparlamentet noterar att revisionsrättens äskanden var återhållsamma jämfört med de övriga institutionernas.

40.

Europaparlamentet har beslutat att stödja följande önskemål som rådet förkastat:

—

23 uppgraderingar (1 LA5 till LA4, 1 LA6 till LA5, 1 LA7 till LA6, 2 B2 till B1, 1 B3 till B2, 1 B5 till B4, 2 C2 till C1, 4 C3 till C2, 4 C4 till C3, 4 C5 till C4 och 2 D2 till D1).

—

8 uppgraderingar ad personam: 2 A4 till A3, 2 tillfälliga A4 till A3, 1 C1 till B3 och 3 D1 till C3.

—

Inrättande av 1 B5-tjänst för marknadsenheten och 7 C5-tjänster för utvidgningen.

41.

Europaparlamentet har beslutat att öka anslagen för rekrytering av extraanställda i stället för att inrätta ytterligare tjänster i tjänsteförteckningen för chaufförer för revisionsrättens ledamöter.

Avsnitt VI — Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)

42.

Europaparlamentet anser att EESK bör omorganisera sina enheter i syfte att minska trycket från utvidgningen och använda de anslag som finns införda i budgeten på bästa sätt, särskilt inom språkavdelningarna och inom området externa experter.

43.

Europaparlamentet har beslutat om följande åtgärder vad beträffar EESK:s tjänsteförteckning:

—

20 uppgraderingar (1 A5 till A4, 1 A7 till A6, 3 LA6 till LA5, 4 LA7 till LA6, 1 B2 till B1, 1 B3 till B2, 1 B5T till B4T, 4 C2 till C1, 4C3 till C2).

—

5 tillfälliga LA7-tjänster inom tolktjänsten utgår.

—

8 LA7-tjänster inom översättningstjänsten utgår.

—

1 tillfällig A7- och 1 tillfällig C5-tjänst för ordförandens eget kansli och 1 A7-tjänst för informationsavdelningen utgår.

—

Omvandling av 18 LA5-tjänster till LA7.

44.

Europaparlamentet uppmanar EESK att anta lämpliga åtgärder för att tillse att anslag införda under punkt 1004 (Utgifter för resa och uppehälle i samband med sammanträden och sammankallningar samt därtill hörande kostnader) används på ett öppet sätt och i enlighet med villkoren för sund ekonomisk förvaltning.

45.

Europaparlamentet har beslutat att minska anslagen till fastighetssektorn i budgeten för 2004, på grund av följderna av en tidigareläggning av utgifter med samma belopp som godkänts via en överföring inom budgeten för 2003 (EESK-överföring nr 6) (Artikel 204: - 805 000 euro, Punkt 2210: - 267 800 euro, Artikel 211: - 297 000 euro).

Avsnitt VII — Regionkommittén

46.

Europaparlamentet anser att Regionkommittén bör förbättra användningen av de medel som införs i budgeten, i syfte att tillgodose behoven på grund av utvidgningen.

47.

Europaparlamentet har beslutat att, liksom för de övriga institutionerna, stödja de uppgraderingar som förkastats av rådet (11 totalt: 1 A5 till A4, 1 B2 till B1, 2 C2 till C1, 1 C4 till C3, 2 LA5 till LA4, 2 LA7 till LA6, 1 tillfällig A7 till A6 och 1 tillfällig A6 till A5).

48.

Europaparlamentet har beslutat att skära ned vissa av Regionkommitténs äskanden enligt följande:

—

5 tillfälliga LA7-tjänster inom översättningstjänsten utgår.

—

1 A2-tjänst utgår.

—

Omvandling av 25 LA5-tjänster till LA7.

49.

Europaparlamentet har beslutat att minska anslagen till fastighetssektorn i budgeten för 2004, på grund av följderna av en tidigareläggning av utgifter med samma belopp som godkänts via en överföring inom budgeten för 2003 (Regionkommitténs överföring nr 6) (Artikel 204: - 279 130 euro, Artikel 211: -204 00 euro, Punkt 2210: - 139 515 euro).

50.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det inte kunnat bevilja ansvarsfrihet för Regionkommitténs räkenskaper för 2001. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att garantera öppenhet och sund ekonomisk förvaltning.

Avsnitt VIII (A) — Europeiska ombudsmannen och avsnitt VIII (B) — Europeiska datatillsynsmannen

51.

Europaparlamentet har beslutat att i budgeten återinföra delar av rådets nedskärningar när det gäller artikel A-270 (Utgifter för publikationer och information) och punkt A-1875 (Kostnader för översättning och tolkning). Parlamentet har också beslutat att göra anslag tillgängliga för inrättandet av en C5-tjänst.

52.

Europaparlamentet ställer sig bakom rådets förslag till budget för avsnitt VIII (B).

*

* *

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna i förslaget till allmän budget, till rådet och kommissionen samt övriga berörda institutioner och organ.

(1)  EGT L 293, 12.11.1994, s. 9.

(2)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(3)  EGT L 248, 16.9.2002.

(4)  P5_TA(2003)0080.

(5)  P5_TA(2003)0210.

P5_TA(2003)0451

Brottsofferersättning *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om kommissionens förslag inför antagandet av rådets direktiv om brottsofferersättning (KOM(2002) 562 — C5-0517/2002 — 2002/0247(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2002) 562) (1),

—

med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0517/2002),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2),

—

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén,

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0330/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet i den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

5.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

6.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Skäl 1

(1) Unionen har satt som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras. Åtgärder till skydd för brottsoffer måste utgöra ett led i förverkligandet av detta mål .

(1) Unionen har satt som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras. För att detta område successivt skall kunna upprättas krävs att medlemsstaterna antar minimibestämmelser som går ut på att skapa ett system för ersättning till brottsoffer .

Ändring 2

Skäl 2

(2) I kommissionens och rådets handlingsplan från Wien 1998 begärdes det en behandling av frågan om stöd till brottsoffer genom en jämförande studie av systemen för brottsofferersättning och bedömning av om det är möjligt att vidta åtgärder inom unionen.

(2) I kommissionens och rådets handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa — Text antagen av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 3 december 1998 (3) begärdes det bland annat i punkt 19 och i punkt 51 c en behandling av frågan om hjälp och stöd till brottsoffer genom en jämförande studie av systemen för brottsofferersättning och bedömning av om det är möjligt att vidta åtgärder inom unionen.

Ändring 3

Skäl 3

(3) Kommissionen lade 1999 fram meddelandet Brottsoffer i Europeiska unionen — Reflexioner över normer och åtgärder.

(3) Kommissionen lade den 14 juli 1999 för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén fram meddelandet ”Brottsoffer i Europeiska unionen — Reflexioner över normer och åtgärder”. Europaparlamentet antog den 15 juni 2000 en resolution (4) om kommissionens meddelande.

Ändring 4

Skäl 4

(4) Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 begärde att miniminormer för skydd av brottsoffer utarbetas med beaktande av kommissionens meddelande , särskilt för offrens tillgång till rättvisa och rätt till skadestånd, inbegripet juridiska kostnader. Europeiska rådet begärde vidare att nationella program för att finansiera såväl statliga som ickestatliga åtgärder för bistånd till och skydd av offren inrättas.

(4) I slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999, särskilt i punkt 32, fastställs att miniminormer för skydd av brottsoffer skall utarbetas, särskilt för offrens tillgång till rättvisa och rätt till skadestånd samt ersättning för juridiska kostnader. Europeiska rådet begärde vidare att nationella program för att finansiera såväl statliga som ickestatliga åtgärder för bistånd till och skydd av offren inrättas.

Ändring 5

Skäl 5

(5) Rådet antog den 15 mars 2001 rambeslut 2001/220/RIF om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. Rambeslutet, som grundas på avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen, gör det möjligt för brottsoffer att yrka ersättning från gärningsmannen under det straffrättsliga förfarandet. Utöver denna bestämmelse berördes inte frågan om brottsofferersättning.

(5) Rådet antog den 15 mars 2001 rambeslut 2001/220/RIF om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. Genom artikel 9 i detta beslut uppmanas medlemsstaterna att säkerställa att offret för en straffbar gärning har rätt att få ett beslut om ersättning från förövaren av brottet under det straffrättsliga förfarandet. På EU-nivå tas frågan om brottsofferersättning upp endast i denna bestämmelse .

Ändring 6

Skäl 6

(6) Kommissionen antog den 28 september 2001 grönboken Ersättning till brottsoffer. Med grönboken inleddes en remissrunda om de tänkbara målsättningarna för ett gemenskapsinitiativ i syfte att förverkliga slutsatserna i Tammerfors vad beträffar brottsofferersättning.

(6) Kommissionen antog den 28 september 2001 grönboken Ersättning till brottsoffer. Med grönboken inleddes en remissrunda om de tänkbara målsättningarna för ett gemenskapsinitiativ i syfte att förverkliga slutsatserna i Tammerfors, särskilt punkt 32, vad beträffar brottsofferersättning.

Ändring 7

Skäl 7

(7) I synpunkterna på grönboken, bland annat Europaparlamentets resolution och Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, begärdes att miniminormer för brottsofferersättning i EU skulle fastställas och att möjligheterna att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall skulle förbättras.

(7) I synpunkterna på grönboken, bland annat Europaparlamentets resolution av den 24 september 2002 och Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, begärdes att miniminormer för brottsofferersättning i EU skulle fastställas och att möjligheterna att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall skulle förbättras.

Ändring 8

Skäl 8

(8) Syftet med detta direktiv är att fastställa miniminormer för brottsofferersättning i Europeiska unionen och att göra det lättare att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall. Direktivet är ett svar på begäran från Europeiska rådet i Tammerfors och är i linje med vad som angavs i grönboken och synpunkterna på denna.

(8) Syftet med detta direktiv är dels att fastställa miniminormer som på EU-nivå garanterar att varje medlemsstat ersätter offren för brott som begåtts på dess territorium, dels att göra det lättare att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall, det vill säga då brottet skett i en annan medlemsstat än den där offret är bosatt . Direktivet är ett svar på de anvisningar som Europeiska rådet gav i Tammerfors och är i linje med vad som angavs i grönboken och synpunkterna på denna.

Ändring 9

Skäl 8a (nytt)

 

(8a) Medlemsstaterna bör tillnärma sin lagstiftning och bestämmelser genom att anta miniminormer, så att det blir möjligt att uppnå målet att ge brottsoffer tillräckligt skydd oberoende av i vilken medlemsstat de befinner sig. Dessa bestämmelser påverkar inte medlemsstaternas möjligheter att införa eller behålla normer som är gynnsammare för brottsoffren, och ingen medlemsstat får hänvisa till dessa bestämmelser för att minska en redan befintlig ersättningsnivå.

Ändring 10

Skäl 8b (nytt)

 

(8b) Brottsoffrens behov måste förstås och behandlas på ett integrerat sätt, för att man skall undvika ofullständiga eller inkonsekventa åtgärder som kan innebära att offret känner sig kränkt på nytt.

Ändring 11

Skäl 10

(10) Åtgärderna i detta direktiv är nödvändiga för att uppnå gemenskapens mål. Fördraget ger inga särskilda befogenheter att införa ett rättsligt instrument av detta slag. Därför bör artikel 308 i fördraget tillämpas .

(10) Åtgärderna i detta direktiv är nödvändiga för att uppnå gemenskapens mål. Fördraget innehåller inga särskilda bestämmelser som ger gemenskapsinstitutionerna befogenheter och mandat att införa ett rättsligt instrument av detta slag. Därför bör artikel 308 i EG-fördraget väljas som rättslig grund .

Ändring 12

Skäl 11

(11) Det är ett välkänt faktum att brottsoffer ofta inte kan få ersättning från gärningsmannen därför att gärningsmannen saknar tillgångar för att fullgöra en dom om skadestånd eller inte kan identifieras eller med framgång lagföras.

(11) I praktiken kan brottsoffer sällan få fullständig ersättning från gärningsmannen därför att gärningsmannen saknar tillgångar för att fullgöra en dom om skadestånd, eller därför att gärningsmannen försvunnit eller inte kan identifieras , lagföras eller dömas .

Ändring 13

Skäl 12

(12) I syfte att åtgärda denna brist har tretton medlemsstater infört brottsofferersättning som betalas med statliga medel. Skillnaderna mellan ersättningssystemen är stora när det gäller vilka brottsoffer som kan ersättas och hur ersättningen beräknas. Två medlemsstater saknar generella ersättningssystem.

(12) I syfte att åtgärda denna brist har tretton medlemsstater infört brottsofferersättning som betalas som ett stöd med statliga medel, då offren har gjort vad som rimligen kan begäras för att få ersättning från andra källor . Skillnaderna mellan ersättningssystemen är stora när det gäller vilka brottsoffer som kan ersättas och hur ersättningen beräknas. Två medlemsstater saknar generella ersättningssystem.

Ändring 14

Skäl 13

(13) Brottsoffer i Europeiska unionen bör ha rätt till adekvat ersättning för de skador de har lidit, oavsett i vilken medlemsstat de bor och i vilken medlemsstat brottet begicks.

(13) Brottsoffer i Europeiska unionen bör ha rätt till fullständig och effektiv ersättning som gottgör och adekvat ersätter de skador de har lidit, oavsett i vilken medlemsstat de bor och i vilken medlemsstat brottet begicks.

Ändring 15

Skäl 14

(14) Eftersom det råder så stora skillnader mellan de medlemsstater som har infört ersättningssystem och eftersom de samhällsekonomiska förhållandena varierar, är det lämpligare att införa miniminormer än att harmonisera lagstiftningen.

(14) Eftersom lagstiftningarna om brottsofferersättning uppvisar stora skillnader, är det först och främst nödvändigt att införa miniminormer och sedan successivt harmonisera lagstiftningen.

Ändring 16

Skäl 15

(15) Miniminormerna bör omfatta offer för brott mot person, inklusive våldsbrott, terroristbrott, sexualbrott, brott mot kvinnor och underåriga samt rasistiska och främlingsfientliga brott. Normerna bör omfatta skador som har tillfogats brottsoffer till följd av personskada, och inte skada på och förlust av egendom . De bör också omfatta personer som var beroende av brottsoffret för sin försörjning och nära släktingar, om brottsoffret har avlidit till följd av skadorna.

(15) Miniminormerna bör omfatta offer för brott mot person, inklusive våldsbrott, terroristbrott, sexualbrott, brott mot kvinnor och underåriga samt rasistiska och främlingsfientliga brott. Normerna bör omfatta de förluster som ett brottsoffer tillfogas direkt eller indirekt till följd av personskada. De bör också omfatta personer som var beroende av brottsoffret för sin försörjning och, i förekommande fall, makar och släktingar av första graden , om brottsoffret har avlidit till följd av skadorna eller fått bestående och ohjälpliga men .

Ändring 17

Skäl 16

(16) Ersättning bör utan diskriminering kunna lämnas till alla medborgare i Europeiska unionen och alla personer som är lagligt bosatta i en medlemsstat.

(16) Ersättning bör utan diskriminering kunna lämnas till alla medborgare i Europeiska unionen och, med tillämpning av principen om social rättvisa, till alla personer som är lagligt bosatta i en medlemsstat.

Ändring 18

Skäl 17

(17) Miniminormerna bör kopplas till den inhemska skadeståndsrätten i varje medlemsstat så att behovet av en adekvat ersättningsnivå och förutsebara och klara regler kan tillgodoses utan att lagstiftningen harmoniseras.

(17) Miniminormerna bör grundas på en tillnärmning av de materiella skadeståndsreglerna i varje medlemsstat och utgå från samma modell som gäller för andra ersättningssystem, så att behovet av en adekvat ersättningsnivå och förutsebara och klara regler kan tillgodoses utan att lagstiftningen harmoniseras.

Ändring 19

Skäl 18

(18) Ersättningen bör omfatta ideell skada, i synnerhet för att se till att offer för allvarliga brott och, om brottsoffret har avlidit till följd av skadorna, nära släktingar och personer som var beroende av brottsoffret för sin försörjning får adekvat ersättning.

(18) Ersättningen bör omfatta ideell skada till följd av de immateriella skador som åsamkats , i synnerhet för att se till att offer för allvarliga brott och, om brottsoffret har avlidit till följd av skadorna, även personer som var beroende av brottsoffret för sin försörjning och i förekommande fall, makar och släktingar av första graden får adekvat ersättning.

Ändring 20

Skäl 19

(19) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att behålla eller införa regler om att huvudansvaret för att ersätta brottsoffer vilar på gärningsmannen. Tillämpningen av sådana regler måste emellertid i viss mån begränsas för att undvika oskäliga dröjsmål med att ersätta brottsoffret och för att begränsa risken för att offret känner sig kränkt på nytt.

(19) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att behålla eller införa regler om att huvudansvaret för att ersätta brottsoffer vilar på gärningsmannen. Tillämpningen av sådana regler måste emellertid i viss mån begränsas för att undvika oskäliga dröjsmål med att ersätta brottsoffret och för att begränsa risken för att offret känner sig kränkt på nytt, särskilt då gärningsmannen inte har kunnat identifieras, påträffas eller lagföras, eller då gärningsmannen är meddellös, eller då det finns tydliga tecken på att rättegången kommer att pågå längre än ett år .

Ändring 21

Skäl 20

(20) För att se till att alla brottsoffer i Europeiska unionen behandlas lika bör miniminormerna omfatta begränsningar som kan föreskrivas för ersättningen, i synnerhet när begränsningarna är kopplade till brottsoffrets förpliktelser, bland annat att brottsoffret anmäler brottet till polisen och ansöker om ersättning inom en viss tid. Det bör föreskrivas undantag från dessa begränsningar för att inte ställa orealistiska krav på brottsoffret och för att ta hänsyn till svårigheter som brottsoffret kan stöta på i gränsöverskridande fall.

(20) För att se till att alla brottsoffer i Europeiska unionen behandlas lika bör miniminormerna omfatta begränsningar som kan föreskrivas för den statliga ersättningen och som medlemsstaterna tillåts inrätta , i synnerhet när begränsningarna är kopplade till brottsoffrets förpliktelser, bland annat att brottsoffret anmäler brottet till polisen och ansöker om ersättning inom en viss tid. Det bör föreskrivas undantag från dessa begränsningar för att inte ställa orealistiska krav på brottsoffret och för att ta hänsyn till svårigheter som brottsoffret kan stöta på i gränsöverskridande fall.

Ändring 22

Skäl 21

(21) Bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter bör införas för att göra det lättare för brottsoffret att få ersättning i fall där brottet begicks i en annan medlemsstat än den där brottsoffret är bosatt.

(21) Bestämmelser om effektivt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter bör införas för att göra det lättare att få ersättning i fall där en person fallit offer för ett brott i en annan medlemsstat än den där brottsoffret är stadigvarande bosatt.

Ändring 23

Skäl 22

(22) Syftet med samarbetet bör vara att brottsoffret alltid skall kunna vända sig till en myndighet i den medlemsstat där brottsoffret är bosatt och att lösa praktiska och språkliga problem som kan uppstå i gränsöverskridande fall, dock utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att tillämpa territorialitetsprincipen som grund för ersättningsskyldighet.

(22) Syftet med samarbetet bör vara att brottsoffret alltid skall kunna vända sig till en myndighet i den medlemsstat där brottsoffret är bosatt för att lämna in sin ersättningsansökan, och att lösa praktiska och språkliga problem som kan uppstå i gränsöverskridande fall, dock utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att tillämpa territorialitetsprincipen, vilken ålägger den medlemsstat på vars territorium brottet begåtts ersättningsskyldighet.

Ändring 24

Skäl 25

(25) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att införa miniminormer för brottsofferersättning och att göra det lättare att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar , bättre kan uppnås på gemenskapsnivå , kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(25) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att införa miniminormer för brottsofferersättning och att göra det lättare att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av dimensionen och effekterna på gemenskapsnivå av direktivets åtgärder , bättre kan uppnås av Europeiska gemenskapen , kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Ändring 25

Artikel 1

Syftet med detta direktiv är att fastställa miniminormer för brottsofferersättning och att göra det lättare att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall.

Syftet med detta direktiv är att fastställa miniminormer för statlig brottsofferersättning för brott som begåtts i Europeiska unionens medlemsstater och att göra det lättare att få sådan ersättning i gränsöverskridande fall.

Ändring 26

Artikel 2, punkt 1, inledning och led a

1. Om inte annat föreskrivs i detta direktiv skall medlemsstaterna ersätta

(a)

brottsoffer som har lidit en personskada direkt vållad genom ett uppsåtligt brott riktat mot brottsoffrets liv, hälsa eller personliga integritet som har begåtts på någon av medlemsstaternas territorium och

1. Om inte annat föreskrivs i detta direktiv skall varje medlemsstat ersätta

(a)

brottsoffer som har fått bestående men eller lidit en personskada direkt vållad genom ett uppsåtligt brott eller genom grov vårdslöshet för vilken gärningsmannen rimligen kan hållas ansvarig, mot brottsoffrets liv, hälsa eller personliga , fysiska eller psykiska integritet , som har begåtts på dess territorium och

Ändring 27

Artikel 2, punkt 1, led aa (nytt)

 

(aa)

brottsoffer vars egendom skadats, förlorats eller förstörts, till direkt följd av ett uppsåtligt våldsbrott, riktat mot brottsoffrets hälsa eller personliga, fysiska eller psykiska integritet och som har begåtts på dess territorium,

Ändring 28

Artikel 2, punkt 1, led b

(b)

nära släktingar och efterlevande som var beroende av brottsoffret för sin försörjning, om ett brottsoffer enligt definitionen i a har avlidit till följd av skadorna.

(b)

makar och släktingar av första graden samt efterlevande som var beroende av brottsoffret för sin försörjning, om ett brottsoffer enligt bestämmelserna i a har avlidit till följd av skadorna.

Ändring 29

Artikel 2, punkt 2, led a

(a)

med brottsoffer avses varje fysisk person som har lidit skada, inklusive fysisk och mental skada, känslomässigt lidande, materiell förlust , som direkt förorsakats av handlingar eller underlåtelser som strider mot den straffrättsliga lagstiftningen i en medlemsstat,

(a)

med brottsoffer avses varje fysisk person som har lidit materiell skada och/eller förlust , fysisk eller psykisk skada, bestående men, immateriella skador eller skador på egendom , som direkt förorsakats av handlingar eller underlåtelser som strider mot den straffrättsliga lagstiftningen i en medlemsstat,

Ändring 30

Artikel 2, punkt 2, led b

(b)

uppsåtligt brott, nära släktingar och efterlevande som var beroende av brottsoffret för sin försörjning definieras i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där brottet begicks , och

(b)

uppsåtligt brott, makar, släktingar av första graden och efterlevande som var beroende av brottsoffret för sin försörjning definieras i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat på vars territorium brottet begåtts , och

Ändring 31

Artikel 2, punkt 2, led c

(c) personskada innefatta psykisk och fysisk skada.

(c)

personskada innefatta psykisk och fysisk skada samt bestående men som föranletts av denna skada .

Ändring 32

Artikel 4, punkt 1

1. Ersättningen skall omfatta ekonomisk och ideell skada som är en direkt följd av den personskada som brottsoffret har tillfogats eller, vad beträffar nära släktingar eller efterlevande som var beroende av brottsoffret för sin försörjning, brottsoffrets död.

1. Ersättningen skall omfatta ekonomisk skada, genom gottgörelse av materiella skador och skador på egendom, och ideell skada, genom gottgörelse av immateriella skador, som är en direkt följd av den personskada som brottsoffret har tillfogats eller, vad beträffar makar, släktingar av första graden eller efterlevande som var beroende av brottsoffret för sin försörjning, skada som är en direkt följd av brottsoffrets död.

Ändring 33

Artikel 4, punkt 2, led a

(a)

från fall till fall och då får ersättningen sammantaget inte väsentligt avvika från det skadestånd som har utdömts eller kan förväntas utdömas till sökanden i enlighet med civilrättslig lagstiftning i den medlemsstat som är ansvarig för att betala ersättningen, eller

(a)

från fall till fall och då får ersättningen sammantaget inte väsentligt avvika från det skadestånd som har utdömts eller kan förväntas utdömas till sökanden i enlighet med nationell lagstiftning om civilrättsligt ansvar i den medlemsstat som är ansvarig för att betala ersättningen, eller

Ändring 34

Artikel 4, punkt 2, led b och stycke 2

(b)

enligt schablon för hela ersättningen eller för vissa eller samtliga skador som ersättningen omfattar.

Schablonbelopp som avses i led b skall fastställas till det skadestånd som genomsnittligt kan utdömas för liknande skador som de som har vållats sökanden i enlighet med civilrättslig lagstiftning i den medlemsstat som är ansvarig för att betala ersättningen.

(b)

enligt schablon för hela ersättningen eller för vissa eller samtliga materiella eller immateriella skador eller skador på egendom som ersättningen omfattar.

Schablonbelopp som avses i led b skall fastställas till det skadestånd som genomsnittligt kan utdömas för liknande skador som de som har vållats sökanden i enlighet med civilrättslig lagstiftning i den medlemsstat som är ansvarig för att betala ersättningen. Schablonbeloppen justeras årligen uppåt eller nedåt, i enlighet med det offentligt fastställda levnadskostnadsindexet.

Ändring 35

Artikel 4, punkt 3, stycke 1 och 1a (nytt)

3. Med avvikelse från punkt 2 får medlemsstaterna fastställa ett högsta ersättningsbelopp som dock inte får vara lägre än 60 000 euro för den totala ersättning som kan betalas till en enskild sökande.

3. Med avvikelse från punkt 2 får medlemsstaterna fastställa ett högsta ersättningsbelopp som dock inte får vara lägre än 100 000 euro för den totala ersättning som kan betalas till en enskild sökande.

Detta belopp justeras årligen uppåt eller nedåt i enlighet med det av Eurostat offentligt fastställda levnadskostnadsindexet.

Ändring 36

Artikel 4, punkt 4

4. Ersättningen får betalas ut vid ett tillfälle eller som delbetalningar för hela ersättningen eller för vissa eller samtliga skador som ersättningen omfattar.

4. Ersättningen får betalas ut vid ett tillfälle eller som delbetalningar för hela ersättningen eller för vissa eller samtliga materiella eller immateriella skador eller skador på egendom eller bestående men som ersättningen omfattar, förutsatt att detta inte orsakar stora ekonomiska problem .

Ändring 37

Artikel 5, punkt 1, inledning

1. Medlemsstaterna skall se till att ersättningen betalas ut i förskott om

1. Medlemsstaterna skall se till att ersättningen betalas ut i förskott om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Ändring 38

Artikel 5, punkt 1, led b

(b)

det finns anledning att anta att det slutliga beslutet inte kan fattas inom kort tid efter det att ansökan har lämnats in,

(b)

det finns anledning att anta att det slutliga beslutet eller den slutliga bedömningen av brottets långsiktiga medicinska men och följder inte kan fattas inom kort tid efter det att ansökan har lämnats in,

Ändring 39

Artikel 5, punkt 1, led c

(c)

det är befogat med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden, och

(c)

det är befogat med hänsyn till sökandens särskilt svåra ekonomiska förhållanden, och

Ändring 40

Artikel 5, punkt 1, led d

(d)

det med rimlig säkerhet kan antas att gärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra en dom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffret.

utgår

Ändring 41

Artikel 5, punkt 2

2. Medlemsstaterna får kräva att förskott helt eller delvis betalas tillbaka om det slutliga beslutet om ansökan om ersättning innebär att ansökan avslås eller att ersättningen fastställs till ett lägre belopp än förskottet.

2. Medlemsstaterna skall kräva att förskott helt eller delvis betalas tillbaka om det slutliga beslutet om ansökan om ersättning innebär att ansökan avslås eller att ersättningen fastställs till ett lägre belopp än förskottet.

Ändring 42

Artikel 6

Medlemsstaterna får undanta brottsoffer som endast har tillfogats mindre skador från ersättning.

Medlemsstaterna får fastställa ett minimibelopp på högst 250 euro, i syfte att undanta brottsoffer som endast har tillfogats mindre skador från ersättning. Med mindre skador menas skador som varken direkt eller indirekt har någon betydande ekonomisk eller ideell inverkan på brottsoffrets liv och livskvalitet.

Ändring 43

Artikel 7

Medlemsstaterna får föreskriva att ersättningen kan jämkas eller helt bortfalla på grund av sökandens handlande i direkt samband med den gärning som vållade skadan eller dödsfallet.

Medlemsstaterna får föreskriva att ersättningen skall bortfalla helt eller jämkas proportionerligt på grund av sökandens medansvar i direkt samband med den gärning som vållade skadan eller dödsfallet.

Ändring 44

Artikel 8, punkt 1

1. Medlemsstaterna får i de fall som avses i artikel 2.1 a och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ställa som villkor för ersättning att sökanden har gjort rimliga ansträngningar för att erhålla och låta verkställa en dom eller ett beslut om skadestånd från gärningsmannen.

1. Medlemsstaterna får i de fall som avses i artikel 2.1 a och aa, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, ställa som villkor för ersättning att sökanden har gjort rimliga ansträngningar för att erhålla och låta verkställa en dom eller ett beslut om skadestånd från gärningsmannen utan att lyckas, och att möjligheterna att få ersättning från socialförsäkringssystemet eller från en privat försäkring uttömts .

Ändring 45

Artikel 8, punkt 2, led a

(a)

det är sannolikt att gärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra en dom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffret,

(a)

det är bevisat att gärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra en dom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffret,

Ändring 46

Artikel 8, punkt 2, led b

(b)

sökanden inte har kunnat erhålla en dom eller ett beslut om skadestånd från gärningsmannen inom två år räknat från när brottet begicks på grund av att den polisutredning eller det straffrättsliga förfarande som har inletts till följd av brottet inte har avslutats inom denna tid, eller

(b)

sökanden inte har kunnat erhålla en dom eller ett beslut om skadestånd från gärningsmannen inom ett år räknat från när brottet begicks på grund av att den polisutredning eller det straffrättsliga förfarande som har inletts till följd av brottet inte har avslutats inom denna tid, eller

Ändring 47

Artikel 9, punkt 1

1. I syfte att undvika dubbel ersättning får medlemsstaterna från ersättningen avräkna eller från den ersatta personen återkräva skadestånd, ersättning eller andra förmåner som har mottagits från andra källor för samma skador.

1. I syfte att undvika dubbel ersättning skall medlemsstaterna från ersättningen avräkna eller från den ersatta personen återkräva skadestånd, ersättning eller andra förmåner som har mottagits från andra källor för samma skador.

Ändring 48

Artikel 10

Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten får inträda i den ersatta personens ställe för den ersättning som har betalats ut.

Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten skall inträda i den ersatta personens ställe för den ersättning som har betalats ut.

Ändring 49

Artikel 11, punkt 1

1. Medlemsstaterna får i de fall som avses i artikel 2.1 a ställa som villkor för ersättning att sökanden har anmält brottet till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där brottet begicks.

Detta krav skall anses uppfyllt om sökanden anmäler brottet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt i enlighet med artikel 11.2 i rådets rambeslut 2001/220/RIF av den 15 mars 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden .

1. Medlemsstaterna får i de fall som avses i artikel 2.1 a och aa ställa som villkor för ersättning att sökanden har anmält brottet till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där brottet begicks.

Detta krav skall anses uppfyllt om sökanden anmäler brottet till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, om anmälan inte har kunnat göras i den medlemsstat där brottet begåtts, eller, om det är frågan om ett grovt brott, om den sökande inte har velat anmäla brottet där .

Om den behöriga myndighet som tagit emot anmälan inte ansvarar för ärendet, skall den utan dröjsmål vidarebefordra ärendet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där brottet begåtts. Anmälan skall behandlas i enlighet med nationell lagstiftning i den medlemsstat där brottet begåtts.

Ändring 50

Artikel 11, punkt 2

2. Medlemsstater som tillämpar ett villkor som avses i punkt 1 får föreskriva att anmälan skall göras inom viss tid. Den tiden får dock inte vara kortare än sju dagar räknat från dagen när brottet begicks.

2. Medlemsstater som tillämpar ett villkor som avses i punkt 1 får föreskriva att anmälan skall göras inom viss tid. Den tiden får dock inte vara kortare än en månad räknat från dagen när brottet begicks.

Ändring 51

Artikel 11, punkt 3, led b

(b)

väsentliga svårigheter som brottsoffret har haft därför att han eller hon är bosatt i en annan medlemsstat än den där brottet begicks.

(b)

väsentliga svårigheter och språkproblem som brottsoffret har haft därför att han eller hon är bosatt i en annan medlemsstat än den där brottet begicks.

Ändring 52

Artikel 11, punkt 3, led ba (nytt)

 

(ba)

andra betydande hinder som brottsoffret konfronterats med och som rimligen kan anses ha hindrat honom eller henne från att anmäla brottet.

Ändring 53

Artikel 12, punkt 2, led a

(a)

att ett sådant uppskov är nödvändigt för att fastställa att skadorna vållades av ett uppsåtligt brott, och

(a)

att ett sådant uppskov är nödvändigt för att fastställa att de fysiska, psykiska eller immateriella skadorna eller skadorna på egendom vållades av ett uppsåtligt brott, och

Ändring 54

Artikel 12, punkt 2, led b

(b)

att uppskovet inte leder till oskäliga dröjsmål eller ekonomiska svårigheter för sökanden.

(b)

att uppskovet inte leder till dröjsmål som överstiger ett år eller ekonomiska svårigheter för sökanden.

Ändring 55

Artikel 13, punkt 2

2. Vid tillämpning av villkor som avses i punkt 1 skall medlemsstaterna göra undantag för fall där sökanden inte rimligtvis kunde förväntas lämna in ansökan inom den föreskrivna tiden. Detta skall innefatta fall där brottsoffret har haft väsentliga svårigheter därför att han eller hon är bosatt i en annan medlemsstat än den där brottet begicks.

2. Vid tillämpning av villkor som avses i punkt 1 skall medlemsstaterna göra undantag för fall där sökanden inte rimligtvis kunde förväntas lämna in ansökan inom den föreskrivna tiden. Detta skall innefatta fall där force majeure föreligger eller där brottsoffret har haft väsentliga svårigheter därför att han eller hon är bosatt i en annan medlemsstat än den där brottet begicks, eller därför att brottsoffret är minderårigt .

Ändring 56

Artikel 14, punkt 2

2. Medlemsstaterna skall sträva efter att så långt som möjligt minska de administrativa formaliteter som krävs av den person som söker ersättning, utan att detta inverkar negativt på förmågan att göra en korrekt prövning av om ansökan är välgrundad och vilket belopp som skall betalas ut.

2. Medlemsstaterna skall så långt som möjligt minska de administrativa formaliteter som krävs av den person som söker ersättning, utan att detta inverkar negativt på förmågan att göra en korrekt prövning av om ansökan är välgrundad och vilket belopp som skall betalas ut.

Ändring 57

Artikel 15, punkt 2

2. De upplysningar som avses i punkt 1 skall omfatta tilllämpliga bestämmelser i artiklarna 2-13 och de administrativa förfaranden som gäller för att lämna in ansökningar, däribland vid behov den särskilda och geografiska behörigheten för de myndigheter som avses i artikel 14.1. Upplysningarna skall finnas tillgängliga på Europeiska gemenskapernas samtliga officiella språk.

2. De upplysningar som avses i punkt 1 skall omfatta tilllämpliga bestämmelser i artiklarna 2-13 och de administrativa förfaranden som gäller för att lämna in ansökningar, däribland vid behov den särskilda och geografiska behörigheten för de myndigheter som avses i artikel 14.1. Upplysningarna skall utan kostnad för sökandena finnas tillgängliga på Europeiska gemenskapernas samtliga officiella språk.

Ändring 58

Artikel 16, punkt 1

1. Om brottet begicks i en annan medlemsstat än den där sökanden är bosatt, skall sökanden ha rätt att lämna in ansökan till en myndighet i den sistnämnda medlemsstaten , under förutsättning att sökanden omfattas av artikel 2.1.

1. Om brottet begicks i en annan medlemsstat än den där sökanden är bosatt, skall sökanden ha rätt att lämna in ansökan till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han eller hon är bosatt , under förutsättning att sökanden omfattas av artikel 2.1.

Ändring 59

Artikel 16, punkt 2

2. Medlemsstaterna skall inrätta eller utse en eller flera myndigheter (nedan kallad ”biståndsmyndighet”) som är ansvariga för att tillämpa punkt 1.

2. Medlemsstaterna skall inrätta eller utse en eller flera myndigheter (nedan kallad ”biståndsmyndighet”) som är ansvariga för att tillämpa punkt 1 och som i förekommande fall skall vara knutna till de myndigheter som är ansvariga för det statliga ersättningssystemet i varje medlemsstat .

Ändring 60

Artikel 17, punkt 1

1. Biståndsmyndigheten skall lämna sökanden de upplysningar som avses i artikel 15.1 och de ansökningshandlingar som krävs på grundval av den handbok som skall utarbetas i enlighet med artikel 24.2.

1. Biståndsmyndigheten skall lämna sökanden de upplysningar som avses i artikel 15.1 och de harmoniserade ansökningsblanketter som krävs på grundval av den handbok som skall utarbetas i enlighet med artikel 24.2.

Ändring 61

Artikel 17, punkt 2

2. Biståndsmyndigheten skall hjälpa sökanden att fylla i ansökan om ersättning och så långt möjligt se till att den åtföljs av de underlag som kan komma att krävas.

2. Biståndsmyndigheten skall hjälpa sökanden att fylla i ansökan om ersättning och så långt möjligt se till att den åtföljs av de underlag med kompletterande intyg som kan komma att krävas.

Ändring 62

Artikel 17, punkt 2a (ny)

 

2a. Biståndsmyndigheten skall göra de översättningar som krävs, och se till att ersättningsansökan och kompletterande intyg och handlingar är skrivna på ett språk som den mottagande myndigheten accepterar.

Ändring 63

Artikel 17, punkt 3

3. Biståndsmyndigheten skall inte pröva ansökan. Biståndsmyndigheten får avvisa ansökan endast om det är uppenbart att ansökan görs mot bättre vetande.

3. Biståndsmyndigheten skall inte pröva ansökan. Biståndsmyndigheten får; skriftligen och vederbörligen motiverat, avvisa ansökan endast om det är uppenbart att ansökan görs mot bättre vetande.

Ändring 64

Artikel 18, stycke 1

Biståndsmyndigheten skall översända ansökan och underlag direkt till en myndighet i den medlemsstat som är ansvarig för att besluta om ansökan (nedan kallad ”beslutsmyndighet”).

Biståndsmyndigheten skall med hjälp av det harmoniserade formuläret för kommunikation mellan myndigheter, översända ansökan och underlag direkt till en myndighet i den medlemsstat som är ansvarig för att besluta om ansökan (nedan kallad ”beslutsmyndighet”).

Ändring 65

Artikel 18, stycke 2, inledningen

Biståndsmyndigheten skall samtidigt lämna följande upplysningar till beslutsmyndigheten:

Biståndsmyndigheten skall med hjälp av det harmoniserade formuläret för kommunikation samtidigt lämna följande upplysningar till beslutsmyndigheten:

Ändring 66

Artikel 18, led b

(b) en förteckning över bifogat underlag,

(b)

en förteckning över bifogat underlag; tillsammans med översättningar om det är nödvändigt ,

Ändring 67

Artikel 18, led d

(d)

vid behov det språk som ansökan är skriven på .

(d)

vid behov det språk som använts då den harmoniserade ansökningsblanketten fyllts i .

Ändring 68

Artikel 19, inledning

Vid mottagandet av en ansökan som har översänts i enlighet med artikel 18 skall beslutsmyndigheten så snart som möjligt skicka följande upplysningar direkt till biståndsmyndigheten:

Vid mottagandet av en ansökan som har översänts i enlighet med artikel 18 skall beslutsmyndigheten så snart som möjligt med hjälp av det harmoniserade formuläret för kommunikation mellan myndigheter skicka följande upplysningar direkt till biståndsmyndigheten:

Ändring 69

Artikel 20

Biståndsmyndigheten skall hjälpa sökanden att besvara en förfrågan om ytterligare uppgifter från beslutsmyndigheten och därefter så snart som möjligt översända svaret direkt till beslutsmyndigheten, i förekommande fall tillsammans med en förteckning över underlag som översänds.

Biståndsmyndigheten skall hjälpa sökanden att besvara en förfrågan om ytterligare uppgifter från beslutsmyndigheten och därefter översända svaret direkt till beslutsmyndigheten, i förekommande fall tillsammans med en förteckning över underlag som översänds.

Ändring 70

Artikel 21, punkt 2, led b

(b)

att sökanden hörs direkt av beslutsmyndigheten, i enlighet med lagen i beslutsmyndighetens medlemsstat, genom telefon- eller videokonferens.

(b)

att sökanden hörs direkt av beslutsmyndigheten, i enlighet med lagen i beslutsmyndighetens medlemsstat, genom telefon- eller videokonferens eller genom något annat likvärdigt medium .

Ändring 71

Artikel 23, punkt 1, led b

(b)

den fullständiga texten till beslutsmyndighetens beslut, där lagen i beslutsmyndighetens medlemsstat gäller för språkanvändningen, och

utgår

Ändring 72

Artikel 24, punkt 1a (ny)

 

1a. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna utarbeta den harmoniserade ansökningsblankett för ersättning som avses i artikel 17.1 och det harmoniserade formuläret för kommunikation mellan myndigheter som avses i artikel 18.1.

Kommissionen skall ansvara för att blanketterna och formulären översätts till Europeiska gemenskapens samtliga officiella språk.

Ändring 73

Artikel 24, punkt 2

2. Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna och inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område som inrättades genom beslut 2001/470/EG, utarbeta och offentliggöra på Internet en handbok som innehåller de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat i enlighet med punkt 1. Kommissionen skall ansvara för att handboken översätts.

2. Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna och inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område som inrättades genom beslut 2001/470/EG, utarbeta och offentliggöra på Internet en handbok som innehåller de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat i enlighet med punkt 1. Kommissionen skall ansvara för att handboken översätts till Europeiska gemenskapens samtliga officiella språk .

Ändring 74

Artikel 25, led b

(b)

främja nära samarbete och uppgiftsutbyte mellan biståndsmyndigheter och beslutsmyndigheter i medlemsstaterna, och

(b)

utveckla, stödja, främja och förbättra nära samarbete och uppgiftsutbyte mellan biståndsmyndigheter och beslutsmyndigheter i medlemsstaterna, och

Ändring 75

Artikel 27, punkt 4

4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

(1)  EUT C 45 E, 25.2.2003, s. 69.

(2)  EUT C 95, 23.4.2003, s. 40.

(3)   EGT C 19, 23.1.1999, s. 1.

(4)   EGT C 67, 1.3.2001, s. 304.

P5_TA(2003)0452

Torskbeståndet *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd (KOM(2003) 237 — C5-0237/2003 — 2003/0090(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 237) (1),

—

med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0237/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0341/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Skäl 1

(1) Av vetenskapliga rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet (ICES) framgår att ett antal fiskbestånd i gemenskapens vatten har utsatts för en fiskedödlighet som tärt på mängden lekmogen fisk i havet så till den grad att bestånden inte längre fylls på genom fortplantning och att dessa bestånd därför hotas av kollaps.

(1) Av vetenskapliga rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet (ICES) framgår att ett antal fiskbestånd i gemenskapens vatten har utsatts för en fiskedödlighet som tärt på mängden lekmogen fisk i havet så till den grad att bestånden inte längre fylls på genom fortplantning och att dessa bestånd därför hotas av kollaps. Försiktighetsprincipen gör det påkallat med drastiska åtgärder.

Ändring 2

Skäl 7

(7) Kontroll över fiskedödligheten kan uppnås genom att man finner en lämplig metod för att fastställa de totalt tillåtna fångstmängderna för berörda fiskbestånd samt inför ett system där fiskeansträngningen för de berörda bestånden begränsas till sådana nivåer att de totalt tillåtna fångstmängderna löper liten risk att överskridas.

(7) Kontroll över fiskedödligheten kan uppnås genom att man finner en lämplig metod för att fastställa de totalt tillåtna fångstmängderna för berörda fiskbestånd samt inför ett system där fiskeansträngningen för de berörda bestånden begränsas till sådana nivåer att de totalt tillåtna fångstmängderna löper liten risk att överskridas. Begränsningar av fiskeansträngningen bör tillämpas proportionerligt på medlemsstaternas flottor.

Ändring 3

Skäl 7a (nytt)

 

(7a) Medlemsstaterna har möjlighet att vidta ytterligare icke-diskriminerande åtgärder för att skydda och bevara bestånd av havsfisk, förutsatt att dessa åtgärder står i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitiken. Åtgärderna bör inte påverka tilldelningen av fångstkvoter enligt principen om relativ stabilitet när beståndet återhämtat sig och medlemsstaten önskar återuppta fisket.

Ändring 4

Skäl 9a (nytt)

 

(9a) Kommissionen bör snarast lägga fram en analys av de sociala och ekonomiska konsekvenserna av återhämtningsplanen för torsk och tillgängliggöra nödvändiga finansiella resurser för att mildra förlusterna i sektorn.

Ändring 5

Artikel 2a (ny)

 

Artikel 2a

Förfarande för ändring av geografiska områden

1. På en styrkt begäran från en medlemsstat eller en regional rådgivande nämnd, som inrättats i enlighet med artikel 32 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 och som har ansvar för ett eller flera sådana områden som anges i artikel 2 i denna förordning, eller på eget initiativ får kommissionen, efter att ha samrått med den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen som anges i artikel 33 i förordning (EG) nr 2371/2002, ändra de geografiska områden som fastställs i artikel 2 i denna förordning i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. Ändringarna kan vara permanenta eller gälla för en viss tidsperiod.

3. Åtgärder för genomförande av punkterna 1 och 2 får antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Ändring 6

Artikel 8a (ny)

 

Artikel 8a

Tilldelning av ytterligare kilowattdagar

1. På en styrkt begäran från en medlemsstat eller en regional rådgivande nämnd, som inrättats i enlighet med artikel 32 i förordning (EG) nr 2371/2002 och som har ansvar för ett eller flera sådana områden som anges i artikel 2 i denna förordning, eller på eget initiativ får kommissionen, efter att ha samrått med den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen som anges i artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002, lägga fram ett förslag om tilldelning av ytterligare kilowattdagar till medlemsstaterna, när man kan utgå från att antagandet av tekniska åtgärder skulle förhindra att de fiskdödlighetsnivåer som anges i artikel 6 överskrids.

2. De tekniska åtgärder som avses i punkt 1 får omfatta

—

åtgärder som avser fiskeredskapens struktur, antalet fiskeredskap ombord och deras storlek samt fiskeredskapens användningsmetod,

—

områden i och/eller perioder under vilka fiskeverksamhet är förbjuden eller begränsad, bl.a. för att skydda lek- och växtområden.

Dessa åtgärder får tillämpas i samtliga geografiska områden som anges i artikel 2 och i samtliga delar av dessa.

3. Rådet skall med utgångspunkt i ett förslag från kommissionen besluta med kvalificerad majoritet om tilldelningen av ytterligare kilowattdagar enligt denna artikel.

Ändring 7

Artikel 12, punkt 1, stycke 2

Alla fartyg som ingår i databasen enligt artikel 9 skall ingå i förteckning 1 eller 2 och fartyg som inte ingår i den databasen får ändå ingå i förteckning 1 eller förteckning 2.

Alla fartyg som ingår i databasen enligt artikel 9 skall ingå i förteckning 1 eller förteckning 2 och fartyg som inte ingår i den databasen får ändå ingå i förteckning 1 eller förteckning 2. Medlemsstaterna skall särskilt beakta behovet av att i förteckning 1 eller 2 ta upp fartyg som har landat någon av de arter som anges i artikel 15 och som inte finns med i den databas som anges i artikel 9.

Ändring 8

Artikel 13, stycke 2

Med dag ute ur hamn avses en oavbruten period på 24 timmar från och med tidpunkten för inträde i ett geografiskt område som definieras i artikel 2 eller varje annan del av en sådan period .

Med dag ute ur hamn avses en oavbruten eller avbruten period på 24 timmar från och med tidpunkten för inträde i ett geografiskt område som definieras i artikel 2. Antalet dagar ute ur hamn skall beräknas så att antalet timmar ute ur hamn divideras med 24.

Ändring 9

Artikel 21a (ny)

 

Artikel 21a

Satellitbaserad fartygsövervakning

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i förordning (EG) nr 2371/2002 skall ett fiskefartyg som ingår i den förteckning 1 eller förteckning 2 som anges i artikel 12, från den 1 januari 2005 ha installerat ett fungerande system ombord som gör det möjligt att upptäcka och identifiera fartyget med hjälp av övervakningssystem på distans.

2. För genomförandet av punkt 1 får det antas detaljerade bestämmelser i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Ändring 10

Kapitel Va (nytt), rubrik

 

KAPITEL Va

TILLÄGGSBESTÄMMELSER

Ändring 11

Artikel 21b (ny)

 

Artikel 21b

Effekterna av industriellt fiske på torskbestånden

Senast inom ... (2) skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, vid behov tillsammans med lämpliga lagstiftningsförslag, om effekterna av industriellt fiske i de geografiska områden som fastställs i artikel 2 på

—

torskdödligheten,

—

andra effekter på torskbestånden, i synnerhet konsekvenserna av att en stor biomassa av arter som utgör torskens föda fångas.

Ändring 12

Artikel 21c (ny)

 

Artikel 21c

Rapporter om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av denna förordning

1. Senast ... (3) skall medlemsstaterna lämna in en rapport till kommissionen om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av denna förordning.

2. Senast ... (4) skall kommissionen, i nära samarbete med medlemsstaterna, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av denna förordning samt om de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att bemöta dessa konsekvenser, vid behov åtföljd av lämpliga förslag, medräknat förslag om förvaltning av de ekonomiska resurserna.

3. Om en rapport om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av denna förordning visar att förordningen medför negativa konsekvenser för vissa samhällen i en medlemsstat skall denna medlemsstat ansöka om anslag som den är berättigad till för att motverka dessa negativa konsekvenser.

Ändring 13

Artikel 21d (ny)

 

Artikel 21d

Översyn efter halva tiden

Senast ... (5) skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om arbetet med att uppnå målen i denna förordning.

Ändring 14

Artikel 21e (ny)

 

Artikel 21e

Regionala rådgivande nämnder

1. När det i enlighet med artikel 32 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 har inrättats en regional rådgivande nämnd som har ansvar för ett eller flera av de områden som anges i artikel 2 i denna förordning skall kommissionen samråda med denna nämnd om förslag till ändring, komplettering eller ersättande av denna förordning.

2. En sådan regional rådgivande nämnd som beskrivs i punkt 1 ovan skall, oaktat sina övriga befogenheter, när det gäller det geografiska område för vilket den är ansvarig inom ramen för denna förordning, ha befogenhet att

—

inlämna en begäran till kommissionen om en ändring av de geografiska områden på vilka denna förordning är tillämplig i enlighet med artikel 2a,

—

inlämna en begäran till kommissionen om tekniska tillläggsåtgärder som skall tillämpas i det område för vilket den är ansvarig samt begära tilldelning av ytterligare kilowattdagar i enlighet med artikel 8a.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)   Två år efter ikraftträdandet av denna förordning

(3)   Ett år efter ikraftträdandet av denna förordning.

(4)   Tre år efter ikraftträdandet av denna förordning.

(5)   Tre år efter ikraftträdandet av denna förordning.

P5_TA(2003)0453

Utvecklingen av gemenskapens järnvägar ***II

Europaparlamententets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (8011/3/2003 — C5-0295/2003 — 2002/0025(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8011/3/2003 — C5-0295/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 25) (3),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0327/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)  P5_TA(2003)0004, 14.1.2003.

(3)  EGT C 291 E, 26.11.2002, s. 1.

P5_TC2-COD(2002)0025

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

I rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 (5) föreskrivs det att järnvägsföretag med tillstånd skall ha tillträdesrätt i det transeuropeiska järnvägsnätet för godstransporter samt, senast från 2008, i hela järnvägsnätet för internationell godstransport.

(2)

Utvidgningen av denna tillträdesrätt för alla typer av godstransporter på järnväg till hela nätet från och med den 1 januari 2006 bör öka de förväntade vinsterna när det gäller byte av transportslag och utveckling av godstransporter på järnväg.

(3)

För att ge järnvägstransporterna ett nytt uppsving, och i synnerhet med hänsyn till kommissionens vitbok om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden (6), krävs det dessutom att järnvägsföretag med tillstånd, inbegripet järnvägsföretag som tillhandahåller persontransporttjänster, ges tillträdesrätt till hela nätet. Detta inbegriper såväl internationella som nationella transporttjänster. Till de internationella transporttjänsterna inom persontransporten hör även rätten att ta upp passagerare på varje ställe mellan avreseorten och destinationsorten .

(4)

Kommissionen bör, på grundval av resultaten av den rapport som skall läggas fram senast den 15 mars 2005, undersöka möjligheten att utvidga tillträdesrätterna för persontransporttjänster och att utarbeta ett förslag i frågan.

(5)

Kommissionen bör granska utvecklingen av trafiken, säkerheten, arbetsvillkoren och situationen för operatörerna till följd av genomförandet av det första järnvägspaketet och senast den 15 mars 2005 lägga fram en rapport om denna utveckling, eventuellt tillsammans med nya förslag för att säkerställa bästa möjliga villkor för medlemsstaternas ekonomier, järnvägsföretagen och deras anställda samt användarna.

(6)

Godstransporter på järnväg erbjuder betydande möjligheter för skapandet av nya transporttjänster och för förbättring av befintliga transporttjänster på det nationella planet och på Europaplanet.

(7)

För att vara fullt konkurrenskraftiga kräver godstransporter på järnväg allt oftare tillhandahållande av omfattande tjänster, inbegripet transporter mellan och inom medlemsstater.

(8)

Då Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]  (7), som en del av ett nytt sammanhängande gemenskapsregelverk för järnvägssektorn fastställer bestämmelser om reglering av järnvägssäkerheten, bör de bestämmelser i direktiv 91/440/EEG som avser säkerhet upphöra att gälla.

(9)

Direktiv 91/440/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 91/440/EEG ändras härmed på följande sätt:

1.

Artikel 7.2 skall utgå från och med ikraftträdandedagen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den...[om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

2.

Artikel 10 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 skall ersättas med följande:

” 2.     Järnvägsföretag som omfattas av artikel 2 skall på rättvisa villkor beviljas tillträde till infrastrukturen i alla medlemsstater för att utföra godstransporter på järnväg och kombinerade godstransporter senast den 1 januari 2006, och persontransporter på järnväg senast den 1 januari 2008. Detta innebär att järnvägsföretag och andra som ansöker om tillträde enligt definitionen i artikel 2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (8), har rätt att planera sina egna tåglägen .

Medlemsstaterna kan välja att vid ett tidigare tillfälle erkänna internationella järnvägsföretags och sammanslutningars rätt till tillträde till internationella och nationella gods- och persontransporttjänster. Utnyttjandet av dessa rättigheter kan begränsas till järnvägsföretag eller företag som direkt eller indirekt kontrolleras av dessa och som är innehavare av tillstånd i medlemsstater med liknande bestämmelser om tillträde till järnvägsinfrastruktur.

b)

Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3.   Järnvägsföretag som omfattas av artikel 2 skall på rättvisa villkor beviljas tillträde till det transeuropeiska nätet för godstransporter, definierat i artikel 10a samt i bilaga I, och senast den 1 januari 2006 till hela järnvägsnätet, i syfte att utföra internationella godstransporttjänster .”

c)

Punkt 5 skall ersättas med följande:

”5.   Järnvägsföretag som utför järnvägstransporter skall på grundval av offentligrättsliga eller privaträttsliga bestämmelser ingå nödvändiga överenskommelser med den berörda järnvägsinfrastrukturens infrastrukturförvaltare. De villkor som reglerar sådana överenskommelser skall vara icke-diskriminerande och medge insyn samt stå i överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv 2001/14/EG.”

d)

Punkt 6 skall ersättas med följande:

”6.   Tillträde till järnvägsspår och tillhandahållande av tjänster i de terminaler och hamnar som är förknippade med sådan järnvägsverksamhet som avses i punkterna 1, 2 och 3, vilka betjänar eller kan betjäna mer än en slutlig kund, skall tillhandahållas samtliga järnvägsföretag på ett icke-diskriminerande sätt och medge insyn, och en begäran av ett järnvägsföretag får göras till föremål för begränsningar endast om det finns genomförbara alternativ med järnväg på marknadsmässiga villkor.”

e)

Punkt 8 skall ersättas med följande:

”8.   Senast den 15 mars 2005 , skall kommissionen lägga fram en rapport om genomförandet av detta direktiv för Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och rådet.

Denna rapport skall behandla

—

genomförandet av detta direktiv i medlemsstaterna och hur de olika berörda organens arbete faktiskt har fungerat,

—

marknadsutvecklingen, särskilt internationella trafiktrender, trafikverksamhet och alla marknadsaktörers andel på marknaden, inbegripet nya marknadsaktörer,

—

effekten på transportsektorn i dess helhet, särskilt när det gäller byte av transportslag,

—

inverkan på säkerhetsnivån i varje medlemsstat,

—

arbetsvillkoren inom denna sektor för varje medlemsstat.

Vid behov skall rapporten åtföljas av lämpliga förslag eller rekommendationer till fortsatta gemenskapsåtgärder för att utveckla järnvägsmarknaden och den rättsliga ram som styr den.”

3.

I artikel 10b.4 skall led c ersättas med följande:

”c)

läget för det europeiska järnvägsnätet ”

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2005. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 291 E, 26.11.2002, s. 1.

(2)  EUT C 61, 14.3.2003, s. 131.

(3)  EUT C 66, 19.3.2003, s. 5.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 januari 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juni 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2003.

(5)  EGT L 237, 24.8.1991, s. 25. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 1).

(6)  KOM(2001) 370.

(7)  EUT L ...

(8)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).”

P5_TA(2003)0454

Säkerhet på gemenskapens järnvägar ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (8557/2/2003 — C5-0297/2003 — 2002/0022(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8557/2/2003 — C5-0297/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 21) (3),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0325/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 14.1.2003, P5_TA(2003)0005.

(3)  EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 332.

P5_TC2-COD(2002)0022

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

För att fullfölja insatserna att skapa en gemensam marknad för järnvägstrafiken, som inleddes genom rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (5), är det nödvändigt att inrätta en gemensam ramlagstiftning för säkerheten på järnvägarna. Medlemsstaterna har fram till nu utarbetat sina säkerhetsbestämmelser och säkerhetsstandarder enligt egna tekniska och driftsmässiga mönster. Samtidigt har skillnader i principer, tillvägagångssätt och kultur gjort det svårt att övervinna tekniska hinder och etablera internationell trafikverksamhet.

(2)

Genom direktiv 91/440/EEG, rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (6) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (7) tas de första stegen mot en reglering av den europeiska marknaden för järnvägstrafik genom att marknaden öppnas för internationell godstrafik. Säkerhetsbestämmelserna har dock visat sig vara otillräckliga, och det kvarstår skillnader mellan säkerhetskraven, vilket hindrar järnvägstrafiken i gemenskapen från att fungera optimalt. Det är särskilt viktigt att harmonisera säkerhetsbestämmelsernas innehåll, säkerhetsintygen för järnvägsföretag, säkerhetsmyndigheternas uppgifter och ansvarsområden samt rutinerna för olycksutredning.

(3)

Tunnelbanor, spårvägar och andra järnvägssystem för lätt trafik omfattas i många medlemsstater av lokala eller regionala säkerhetsbestämmelser, dvs. tillsynen utövas ofta av lokala eller regionala myndigheter, och de omfattas då inte av kraven på gemenskapsomfattande driftskompatibilitet och tillståndsgivning. För spårvägar gäller dessutom ofta lagstiftning om vägtrafiksäkerhet, och de kan därför inte helt och hållet täckas in av bestämmelserna om järnvägssäkerhet. Av dessa skäl, och i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget, bör medlemsstaterna ha möjlighet att undanta sådana lokala järnvägssystem från detta direktivs räckvidd.

(4)

Säkerhetsnivåerna inom gemenskapens järnvägssystem är i allmänhet höga, särskilt i jämförelse med dem som gäller för vägtrafik. Det är viktigt att säkerhetsnivån åtminstone upprätthålls under den pågående strukturomvandlingen som innebär att olika funktioner, som tidigare var integrerade inom ett och samma trafikutövande företag, lösgörs och delas upp på flera företag, och att självregleringen inom järnvägssektorn i allt större utsträckning ersätts av offentlig reglering. Säkerheten bör förbättras ytterligare i takt med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, när det är rimligen genomförbart och under hänsynstagande till järnvägstrafikens konkurrenskraft.

(5)

Alla de som driver järnvägssystem, dvs. infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, bör ha fullt ansvar för säkerheten i sina respektive delar av systemet. När så är lämpligt bör de samarbeta om åtgärder för riskhantering. Medlemsstaterna bör göra klar åtskillnad mellan detta omedelbara säkerhetsansvar och den uppgift att tillhandahålla nationell ramlagstiftning och utöva tillsyn över operatörernas säkerhetsresultat som ankommer på säkerhetsmyndigheterna.

(6)

Infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags ansvar för att trafikera järnvägssystemet utesluter inte att andra aktörer, såsom tillverkare, tillhandahållare av underhållstjänster, tjänsteleverantörer och upphandlande enheter tar ansvar för sina produkter eller tjänster i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (8) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (9), eller annan relevant gemenskapslagstiftning.

(7)

I direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG fastställs säkerhetskraven för de transeuropeiska järnvägsnätens delsystem. I dessa direktiv fastställs det emellertid inte några gemensamma krav på systemnivå, och de innehåller inte heller några ingående bestämmelser om reglering, hantering och tillsyn när det gäller säkerhetsfrågor. När delsystemens minimisäkerhetsnivåer har fastställts genom tekniska specifikationer för driftskompatibilitet kommer det att bli ännu viktigare att fastställa säkerhetsmål även på systemnivå.

(8)

Gemensamma säkerhetsmål och gemensamma säkerhetsmetoder bör införas stegvis så att en hög säkerhetsnivå kan upprätthållas och, vid behov samt i den mån det är rimligen genomförbart, förbättras. De bör tillhandahålla hjälpmedel för bedömning av säkerhetsnivån och operatörernas säkerhetsresultat, såväl på gemenskapsnivå som i de enskilda medlemsstaterna.

(9)

Informationen om järnvägssystemens säkerhet är knapp och i allmänhet inte offentlig. Det är således nödvändigt att fastställa gemensamma säkerhetsindikatorer för att kunna bedöma om systemet uppfyller de gemensamma säkerhetsmålen och underlätta kontrollen av järnvägssäkerheten. Nationella definitioner av gemensamma säkerhetsindikatorer får emellertid tillämpas under en övergångsperiod och vederbörlig hänsyn bör därför tas till i vilken utsträckning gemensamma definitioner av de gemensamma säkerhetsindikatorerna har utarbetats när den första uppsättningen gemensamma säkerhetsmål utformas.

(10)

Nationella säkerhetsbestämmelser, som ofta baseras på nationella tekniska standarder, bör successivt ersättas av bestämmelser som vilar på gemensamma standarder fastställda genom tekniska specifikationer för driftskompatibilitet. Införandet av nya nationella bestämmelser bör begränsas i största möjliga utsträckning. Dessa nya bestämmelser bör överensstämma med gemenskapslagstiftningen och bör underlätta övergången till en gemensam modell för arbetet med järnvägssäkerhet. Samråd med alla berörda parter bör därför ske innan en medlemsstat antar en nationell säkerhetsbestämmelse som kräver en högre säkerhetsnivå än de gemensamma säkerhetsmålen eller en sådan bestämmelse påverkar järnvägsföretag från andra medlemsstater. I sådana fall bör detta nya utkast till bestämmelse anmälas till kommissionen som fattar ett beslut om förslaget till bestämmelse inte står i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen eller med gemenskapens säkerhetsstrategi .

(11)

Den nuvarande situationen med nationella säkerhetsbestämmelser som fortfarande spelar en roll måste ses som en övergång som i sista hand kommer att leda till en situation där gemenskapsbestämmelser gäller.

(12)

Utarbetandet av gemensamma säkerhetsmål, gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsindikatorer, liksom behovet av att underlätta det arbete som skall leda till en gemensam modell för arbetet med järnvägssäkerhet, kräver tekniskt stöd på gemenskapsplanet. Europeiska järnvägsbyrån, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 av den ... (10), har fått i uppgift att utfärda rekommendationer om gemensamma säkerhetsmål, gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsindikatorer och om ytterligare harmoniseringsåtgärder, samt att kontrollera järnvägssäkerhetens utveckling inom gemenskapen.

(13)

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag bör vid utövandet av sina förpliktelser och uppfyllandet av sitt ansvar använda sig av ett säkerhetsstyrningssystem som uppfyller gemenskapens krav och innehåller gemensamma delar. Information om säkerheten och införandet av säkerhetsstyrningssystemet bör överlämnas till respektive medlemsstats säkerhetsmyndighet.

(14)

I säkerhetsstyrningssystemet bör hänsyn tas till att rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (11), och tillhörande enskilda direktiv av betydelse i sammanhanget, äger full tillämplighet på skyddet av järnvägsanställdas hälsa och säkerhet. I säkerhetsstyrningssystemet bör även hänsyn tas till bestämmelserna i rådets direktiv 96/49/EG av den 23 juli 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på järnväg (12).

(15)

För tryggandet av en hög nivå på järnvägssäkerheten och likvärdiga villkor för samtliga järnvägsföretag bör företagen omfattas av samma säkerhetskrav. Säkerhetsintyget bör visa att järnvägsföretaget har inrättat sitt säkerhetsstyrningssystem och kan uppfylla tillämpliga säkerhetsstandarder och säkerhetsbestämmelser. För den internationella trafiken bör det vara tillräckligt att säkerhetsstyrningssystemet är godkänt i en medlemsstat, och att godkännandet ges giltighet i hela gemenskapen. Om däremot nationella bestämmelser följs, bör ytterligare certifiering krävas i varje medlemsstat. Slutmålet bör vara att införa ett gemensamt säkerhetsintyg som gäller inom hela gemenskapen.

(16)

Förutom de säkerhetskrav som fastställs i säkerhetsintyget måste järnvägsföretag med tillstånd följa nationella krav, som skall vara förenliga med gemenskapslagstiftningen och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, avseende hälsa, säkerhet, sociala förhållanden, inbegripet rättsliga bestämmelser om körtid, och arbetstagares och konsumenters rättigheter enligt bestämmelserna i artiklarna 6 och 12 i direktiv 95/18/EG.

(17)

Varje infrastrukturförvaltare har ett huvudansvar för att det egna järnvägsnätet har en säker konstruktion, säkert underhåll och säker drift. Parallellt med säkerhetsintyget för järnvägsföretag bör infrastrukturförvaltaren bli föremål för ett säkerhetstillstånd från säkerhetsmyndighetens sida när det gäller säkerhetsstyrningssystemet och andra bestämmelser för att uppfylla säkerhetskraven.

(18)

Medlemsstaterna bör göra insatser för att stödja järnvägsföretag som ansöker om tillträde till marknaden. Medlemsstaterna bör framför allt lämna information och utan dröjsmål handlägga ansökningar om säkerhetsintyg. För järnvägsföretag är det viktigt att förfarandena är lika i de olika medlemsstaterna. Även om säkerhetsintyget under överskådlig framtid kommer att ha nationella inslag bör det ändå vara möjligt att harmonisera de delar av intyget som är gemensamma och underlätta utarbetandet av en gemensam mall för intygen.

(19)

Certifiering av ombordpersonal och tillstånd till ibruktagande av redan godkänd rullande materiel på olika nationella järnvägsnät utgör ofta oöverstigliga hinder för nya marknadsaktörer. Medlemsstaterna bör säkerställa att resurser för utbildning och certifiering av ombordpersonal som behövs för att uppfylla kraven enligt nationella bestämmelser finns tillgängliga för järnvägsföretag som ansöker om ett säkerhetsintyg. Ett gemensamt förfarande bör inrättas när det gäller tillstånd till ibruktagande av redan godkänd rullande materiel.

(20)

Kör- och vilotider för tågförare och annan tågpersonal som utför säkerhetsuppgifter har stor betydelse för järnvägssystemets säkerhetsnivå. Dessa aspekter behandlas i artiklarna 137-139 i fördraget och är redan föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i den branschvisa dialogkommitté som inrättats i enlighet med beslut 98/500/EG (13) .

(21)

Utvecklingen av ett säkert järnvägssystem inom EU förutsätter att villkoren för beviljande av respektive bevis till tågförare och säkerhetspersonal ombord harmoniseras. Kommissionen har tillkännagivit sin avsikt att inom kort lägga fram ytterligare lagförslag om detta. När det gäller annan personal som utför säkerhetskritiska uppgifter finns de kvalifikationer som krävs för dem redan specificerade i direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG.

(22)

Som ett inslag i den nya gemensamma ramlagstiftningen för järnvägssäkerhet bör nationella myndigheter med uppgift att reglera och utöva tillsyn över järnvägssäkerheten inrättas i samtliga medlemsstater. För att underlätta samarbetet mellan dessa myndigheter på gemenskapsnivå bör samma minimikrav gälla i fråga om deras arbetsuppgifter och ansvar. De nationella säkerhetsmyndigheterna bör åtnjuta en hög grad av självständighet. De bör utföra sina uppgifter på ett öppet och icke-diskriminerande sätt för att bidra till skapandet av ett gemensamt järnvägssystem inom gemenskapen och samarbeta för att samordna sina principer för beslutsfattande, särskilt med avseende på utfärdandet av säkerhetsintyg för järnvägsföretag som bedriver internationell trafik.

(23)

Det är sällsynt med allvarliga järnvägsolyckor. De kan emellertid få katastrofala följder och skapa oro bland allmänheten när det gäller järnvägssystemets säkerhetsnivå. Alla sådana olyckor bör därför utredas ur säkerhetssynpunkt för att undvika att de upprepas, och resultaten från utredningarna bör offentliggöras. Andra olyckor och tillbud kan vara klara signaler om risker för allvarliga olyckor och bör utredas i säkerhetssyfte även de, när så erfordras.

(24)

En säkerhetsutredning bör hållas åtskild från en rättslig utredning av samma tillbud och utredarna bör ges tillgång till bevisning och vittnen. Utredningen bör utföras av ett permanent organ, som är självständigt i förhållande till aktörerna inom järnvägssektorn. Organet bör fungera på ett sätt som förhindrar intressekonflikter och varje eventuell inblandning i orsakerna till de händelser som utreds. Framför allt bör dess oberoende inte påverkas, om det har en nära koppling till den nationella säkerhetsmyndigheten eller det organ som reglerar järnvägsverksamheten när det gäller organisation och rättslig struktur. Utredningarna bör utföras med så stor öppenhet som möjligt. Utredningsorganet bör för varje händelse inrätta en utredningsgrupp med erforderlig sakkunskap för att kartlägga de omedelbara och bakomliggande orsakerna.

(25)

Utredningsrapporter och eventuella resultat och rekommendationer ger viktig information som kan användas för att förbättra järnvägssäkerheten ytterligare, och de bör offentliggöras på gemenskapsnivå. De som säkerhetsrekommendationerna riktar sig till bör vidta åtgärder och åtgärderna återrapporteras till utredningsorganet.

(26)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden — att samordna verksamheten i medlemsstaterna för att reglera och utöva tillsyn över säkerheten och utreda olyckor samt att på gemenskapsplanet införa gemensamma säkerhetsmål, gemensamma säkerhetsmetoder, gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma krav på säkerhetsintyg — inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens stora omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(27)

De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (14).

(28)

Detta direktiv syftar till att omorganisera och sammanföra relevant gemenskapslagstiftning om järnvägssäkerhet. Följaktligen bör de bestämmelser om järnvägsföretagens säkerhetsintyg som tidigare fanns i direktiv 2001/14/EG upphävas tillsammans med samtliga hänvisningar till säkerhetsintyg. Direktiv 95/18/EG innehåller krav på driftpersonalens säkerhetskvalifikationer och säkerhet för rullande materiel, vilka omfattas av kraven på säkerhetsintyg i det här direktivet, varför de inte längre bör ingå i tillståndskraven. Ett järnvägsföretag med trafiktillstånd bör inneha ett säkerhetsintyg för att beviljas tillträde till järnvägsinfrastrukturen.

(29)

Medlemsstaterna bör fastställa påföljdsbestämmelser som är tillämpliga på överträdelser av detta direktiv och se till att dessa bestämmelser tillämpas. Påföljderna måste vara effektiva, proportionella och avskräckande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att se till att säkerheten på gemenskapens järnvägar utvecklas och förbättras och att tillträde till marknaden för spårbundna tjänster underlättas genom följande åtgärder:

a)

Harmonisering av regleringen och regleringssystemen i medlemsstaterna.

b)

Fastställande av ansvarsfördelningen mellan aktörerna.

c)

Utarbetande av gemensamma säkerhetsmål och säkerhetsmetoder.

d)

Krav på att varje medlemsstat skall inrätta en säkerhetsmyndighet och ett organ för utredning av olyckor och tillbud.

e)

Fastställande av gemensamma principer för hantering, reglering och tillsyn när det gäller järnvägssäkerheten.

Artikel 2

Räckvidd

1.   Detta direktiv skall tillämpas på medlemsstaternas järnvägssystem, som får indelas i strukturella och funktionella delsystem. Direktivet omfattar säkerhetskrav för systemet som helhet, bland annat säker infrastrukturförvaltning och säker drift av trafiken samt samspelet mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare.

2.   Medlemsstaterna får undanta följande från detta direktivs tillämpningsområde:

a)

Tunnelbanor, spårvägar och andra snabbspårvägssystem.

b)

Nät som är funktionellt helt åtskilda från resten av järnvägssystemet och endast är avsedda för persontransport i lokal-, stads- eller förortstrafik samt järnvägsföretag som enbart använder dessa nät.

c)

Privatägd järnvägsinfrastruktur som används enbart för infrastrukturförvaltarens egen godstrafik.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)

”järnvägssystem”: samtliga strukturella och funktionella delsystem, såsom de definieras i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG, samt förvaltning och drift av systemet som helhet.

b)

”infrastrukturförvaltare”: organ eller företag som framför allt ansvarar för inrättande och underhåll av järnvägsinfrastruktur eller delar av den, enligt definitionen i artikel 3 i direktiv 91/440/EEG, vilket även kan omfatta förvaltning av kontroll- och säkerhetshanteringssystem för infrastrukturen. Infrastrukturförvaltarens uppgifter i ett järnvägsnät eller en del av ett nät kan tilldelas olika organ eller företag.

c)

”järnvägsföretag”: järnvägsföretag enligt definitionen i direktiv 2001/14/EG, samt andra offentliga eller privata företag vars verksamhet består i att tillhandahålla gods- och/eller persontrafik på järnväg med krav på att företaget skall sörja för traktion (dragkraft); här innefattas även företag som endast tillhandahåller traktion.

d)

”tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD)”: specifikationer som varje delsystem eller del av ett sådant omfattas av för att de grundläggande kraven skall uppfyllas och för att driftskompatibiliteten skall tryggas hos det transeuropeiska järnvägssystemen för höghastighetståg och för konventionella tåg i enlighet med direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG.

e)

”gemensamma säkerhetsmål”: den lägsta säkerhetsnivå som måste uppnås för olika delar av järnvägssystemet (som system för konventionella tåg, höghastighetståg, längre järnvägstunnlar eller linjer som enbart används för godstrafik) och för systemet i dess helhet, uttryckt i kriterier för en acceptabel risknivå.

f)

”gemensamma säkerhetsmetoder”: metoder som skall utarbetas för beskrivning av hur säkerhetsnivåer samt uppnåendet av säkerhetsmål och uppfyllandet av andra säkerhetskrav skall bedömas.

g)

”säkerhetsmyndighet”: nationellt organ som har tilldelats uppgifter med anknytning till järnvägssäkerhet i enlighet med detta direktiv eller något binationellt organ som medlemsstaterna anförtrott dessa uppgifter för att uppnå en enhetlig säkerhetsordning om specialiserad gränsöverskridande infrastruktur.

h)

”nationella säkerhetsbestämmelser”: alla bestämmelser som innehåller krav på järnvägssäkerhet och som har införts på medlemsstatsnivå och som är tillämpliga på mer än en järnvägsföretag oavsett vilket organ som har utfärdat dem.

i)

”säkerhetsstyrningssystem”: organisation och åtgärder som införts av en infrastrukturförvaltare eller en järnvägsföretag för att trygga en säker verksamhet.

j)

”utredningsledare”: en person som ansvarar för organisation, utförande och övervakning av en utredning.

k)

”olycka”: en oönskad eller ouppsåtlig plötslig händelse, eller en viss följd av sådana händelser, som får skadliga följder; olyckor indelas i följande kategorier: kollisioner, urspårningar, plankorsningsolyckor, personolyckor som orsakas av rullande materiel i rörelse, bränder och övriga olyckor.

l)

”allvarlig olycka”: varje form av tågkollision eller tågurspårning som resulterar i att minst en person dödas eller att minst fem personer skadas allvarligt eller i omfattande skador på rullande materiel, infrastruktur eller miljön, och varje annan liknande olycka med uppenbara konsekvenser för regleringen av järnvägssäkerheten eller säkerhetshanteringen; med omfattande skador avses skador vars kostnad utredningsorganet omedelbart kan uppskatta till sammanlagt minst 2 miljoner euro.

m)

”tillbud”: händelse som inte utgör en olycka eller allvarlig olycka, men som har samband med tågtrafiken och påverkar säkerheten i verksamheten.

n)

”utredning”: en process som utförs i syfte att förebygga olyckor och tillbud och som omfattar insamling och analys av information, slutsatser, däribland fastställande av orsaker och, i förekommande fall, utformning av säkerhetsrekommendationer.

o)

”orsaker”: handling, underlåtenhet, händelser eller omständigheter, eller en kombination, som har lett till en olycka eller ett tillbud.

p)

”byrån”: Europeiska järnvägsbyrån, dvs. gemenskapens byrå med uppgift att ansvara för säkerhet och driftskompatibilitet inom järnvägssektorn.

q)

”anmälda organ”: organ som ansvarar för att bedöma driftskompatibilitetskomponenternas överensstämmelse och lämplighet eller för att utvärdera EG:s förfarande för kontroll av delsystemen, enligt definitionen i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG.

r)

”driftskompatibilitetskomponent”: grundläggande komponent, grupp av komponenter, konstruktionsdel eller komplett utrustning som integrerats eller är avsedd att integreras i ett delsystem, som driftskompabiliteten i järnvägssystemet för höghastighetståg eller konventionella tåg är direkt eller indirekt beroende av, enligt definitionen i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG. Begreppet ”komponent” omfattar såväl materiella objekt som immateriella objekt, såsom programvara.

KAPITEL II

UTVECKLING OCH HANTERING AV SÄKERHET

Artikel 4

Utveckling och förbättring av järnvägssäkerhet

1.   Medlemsstaterna skall se till att järnvägssäkerheten upprätthålls generellt och att den, i den mån detta är rimligen genomförbart, kontinuerligt förbättras med beaktande av utvecklingen av gemenskapslagstiftningen och tekniska och vetenskapliga framsteg, och att förebyggande av allvarliga olyckor prioriteras.

Medlemsstaterna skall se till att säkerhetsbestämmelser fastställs, tillämpas och upprätthålls på ett öppet och icke-diskriminerande sätt för att främja skapandet av ett gemensamt europeiskt järnvägstransportsystem.

2.     Medlemsstaterna skall se till att behovet av systemaspekter beaktas i samband med åtgärder för utveckling och förbättring av säkerheten på järnvägarna.

3.   Medlemsstaterna skall se till att ansvaret för en säker drift av järnvägssystemet och riskhanteringen för detsamma läggs på infrastrukturförvaltarna och järnvägsföretagen, varvid de skall vara skyldiga att genomföra nödvändiga åtgärder för riskhantering, i samarbete med varandra där det är lämpligt, tillämpa nationella säkerhetsbestämmelser och säkerhetsstandarder och inrätta säkerhetsstyrningssystem i enlighet med detta direktiv.

Utan att det inverkar på det civilrättsliga skadeståndsansvar som följer av medlemsstaternas rättsliga bestämmelser skall varje infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ansvara för sina respektive delar av systemet och för en säker drift av dessa, inklusive materielförsörjning och upphandling av tjänster, gentemot användare, kunder, berörd personal och tredje part.

Oberoende av ovanstående skall alla tillverkare, underhållsleverantörer, tillhandahållare av vagnar, tjänsteleverantörer och inköpsenheter vara ansvariga för att fordon, anläggningar, utrustningar och materiel samt tjänster levereras i enlighet med föreskrivna krav och användningsvillkor så att järnvägsföretag och/eller infrastrukturförvaltare kan använda dem på ett säkert sätt.

Artikel 5

Gemensamma säkerhetsindikatorer

1.   För att göra det lättare att bedöma hur de gemensamma säkerhetsmålen uppnås och för att övervaka den allmänna utvecklingen av järnvägssäkerheten skall medlemsstaterna samla in information om gemensamma säkerhetsindikatorer med hjälp av de årsrapporter från säkerhetsmyndigheterna som avses i artikel 18.

Det första referensåret för de gemensamma säkerhetsindikatorerna skall vara ... (15), vilket skall tas upp i den årsrapport som läggs fram året därpå.

De gemensamma säkerhetsindikatorerna skall fastställas i enlighet med bilaga I.

2.   Senast ... (16) skall bilaga I omarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2, särskilt i syfte att inkludera gemensamma definitioner av de gemensamma säkerhetsindikatorerna och gemensamma metoder för beräkning av kostnaderna för olyckor.

Artikel 6

Gemensamma säkerhetsmetoder

1.   En första uppsättning gemensamma säkerhetsmetoder, som åtminstone skall omfatta de metoder som anges i punkt 3 a, skall antas av kommissionen före den ... (17) i enlighet med förfarandet i artikel 27.2. De skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

En andra uppsättning gemensamma säkerhetsmetoder, som skall omfatta den återstående delen av de metoder som anges i punkt 3, skall antas av kommissionen före den ... (18) i enlighet med förfarandet i artikel 27.2. De skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Förslag till gemensamma säkerhetsmetoder och till omarbetade sådana skall utarbetas av byrån enligt mandat som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

Förslag till gemensamma säkerhetsmetoder skall bygga på genomgång av befintliga metoder i medlemsstaterna.

3.   I de gemensamma säkerhetsmetoderna skall det anges hur uppnåendet av säkerhetsmålen och uppfyllandet av andra säkerhetskrav bedöms, genom utformning och fastställande av följande:

a)

Metoder för riskvärdering och riskbedömning.

b)

Metoder för bedömning av överensstämmelse med krav i säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd utfärdade i enlighet med artiklarna 10 och 11.

c)

Metoder, i den mån de ännu ej omfattas av TSD, för kontroll av att de strukturella delsystemen i transeuropeiska järnvägssystem för höghastighetståg och konventionella tåg drivs och underhålls i enlighet med väsentliga krav på detta område.

4.   De gemensamma säkerhetsmetoderna skall regelbundet ses över i enlighet med förfarandet i artikel 27.2, med beaktande av erfarenheterna från deras tillämpning och järnvägssäkerhetens övergripande utveckling och medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 4.1.

5.   Medlemsstaterna skall företa alla de ändringar i sina nationella säkerhetsbestämmelser som behövs med anledning av antagandet av de gemensamma säkerhetsmetoderna och omarbetningar av dessa.

Artikel 7

Gemensamma säkerhetsmål

1.   Gemensamma säkerhetsmål skall utformas, antas och omarbetas i enlighet med förfarandena i denna artikel.

2.   Förslag till gemensamma säkerhetsmål och till omarbetade sådana skall utarbetas av byrån enligt mandat som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

3.   Den första uppsättningen förslag till gemensamma säkerhetsmål skall bygga på en genomgång av befintliga mål och befintlig säkerhetsnivå i medlemsstaterna och skall säkerställa att trafiksäkerhetsnivån inom järnvägssystemet inte sänks i någon medlemsstat. Säkerhetsmålen skall antas av kommissionen före den ... (19) i enlighet med förfarandet i artikel 27.2 och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Den andra uppsättningen förslag till gemensamma säkerhetsmål skall bygga på erfarenheterna från den första uppsättningen och genomförandet av dessa. De skall avspegla prioriterade områden, där säkerheten behöver förbättras ytterligare. Säkerhetsmålen skall antas av kommissionen före den ... (20) i enlighet med förfarandet i artikel 27.2 och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Samtliga förslag till gemensamma säkerhetsmål och till omarbetade sådana skall avspegla medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 4.1. Förslagen skall åtföljas av en sammanställning av de beräknade kostnaderna och nyttoeffekterna, med uppgift om de sannolika effekterna för alla berörda operatörer och ekonomiska aktörer samt om effekten på den för samhället acceptabla risknivån. De skall, när så behövs, innehålla en tidsplan för successivt införande, främst med tanke på arten och omfattningen av de investeringar som krävs för deras tillämpning. I förslagen skall en bedömning göras av den potentiella effekten på TSD för delsystem, och förslagen skall i tillämpliga fall innehålla förslag till följdändringar av dessa specifikationer.

4.   I de gemensamma säkerhetsmålen skall de lägsta säkerhetsnivåer fastställas som i varje medlemsstat måste uppfyllas i järnvägssystemets olika delar och i systemet i dess helhet, uttryckt i kriterier för en acceptabel risknivå i fråga om följande:

a)

Sådana individrisker som passagerare, personal — däribland entreprenörens personal —, plankorsningstrafikanter och övriga, och utan att det påverkar befintliga nationella och internationella regler om skadeståndsansvar, individrisker som obehöriga personer på järnvägsområdet och övriga utsätts för.

b)

Samhällsrisker.

5.   De gemensamma säkerhetsmålen skall regelbundet ses över i enlighet med förfarandet i artikel 27.2, med beaktande av järnvägssäkerhetens övergripande utveckling.

6.   Medlemsstaterna skall företa alla de ändringar i sina nationella säkerhetsbestämmelser som behövs för att åtminstone uppfylla de gemensamma säkerhetsmålen och eventuella omarbetade gemensamma säkerhetsmål i överensstämmelse med de tidsplaner för genomförandet som bifogas dessa. De skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen i enlighet med artikel 8.4.

Artikel 8

Nationella säkerhetsbestämmelser

1.   Medlemsstaterna skall i enlighet med tillämpningen av detta direktiv fastställa nationella säkerhetsbestämmelser och se till att de offentliggörs och tillhandahålls infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, dem som ansöker om säkerhetsintyg samt dem som ansöker om säkerhetstillstånd på ett klart språk som kan förstås av de berörda parterna .

2.   Senast den ... (21) skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om alla tillämpliga nationella säkerhetsbestämmelser som är i kraft, i enlighet med bilaga II, och ange deras tillämpningsområde.

Underrättelsen skall dessutom innehålla information om bestämmelsernas huvudsakliga innehåll med hänvisning till rättsakterna, lagstiftningens form och vilket organ eller vilken organisation som ansvarar för dess offentliggörande.

3.     Senast den ... (22) skall byrån, i enlighet med punkt 1, utvärdera hur de nationella säkerhetsbestämmelserna offentliggörs och hålls tillgängliga. Byrån skall också rekommendera kommissionen vilka åtgärder som bör vidtas i syfte att utveckla ett enda standardformulär för offentliggörande av dessa bestämmelser samt hur man skall bestämma en språkpolicy för att göra informationen mer lättillgänglig för användarna.

4.   Medlemsstaterna skall genast till kommissionen anmäla alla ändringar av de säkerhetsbestämmelser som anmälts och alla nya sådana bestämmelser som kan komma att antas, såvida inte en bestämmelse enbart avser tillämpningen av TSD.

5.     För att införa så få nya specifika nationella bestämmelser som möjligt och den vägen förekomma andra hinder och med siktet inställt på en successiv harmonisering av säkerhetsbestämmelserna, skall kommissionen övervaka medlemsstaternas införande av nya nationella bestämmelser.

6.    Om en medlemsstat, efter det att gemensamma säkerhetsmål antagits, ämnar införa en ny nationell säkerhetsbestämmelse enligt vilken det krävs en högre säkerhetsnivå än i de gemensamma säkerhetsmålen eller om en medlemsstat ämnar införa en ny nationell säkerhetsbestämmelse som kan påverka verksamhet som på denna medlemsstats territorium bedrivs av järnvägsföretag från andra medlemsstater, skall medlemsstaten i god tid rådgöra med alla berörda parter och förfarandet i punkt 7 skall tillämpas.

7.   Medlemsstaten skall lägga fram utkastet till den nya säkerhetsbestämmelsen med skälen för dess införande för kommissionen för godkännande .

Om kommissionen finner att säkerhetsbestämmelsen i utkastet är oförenlig med de gemensamma säkerhetsmetoderna eller med uppnåendet av åtminstone de gemensamma säkerhetsmålen eller att den utgör godtycklig diskriminering eller förtäckt begränsning av järnvägstransporterna mellan medlemsstaterna, skall ett beslut riktat till den berörda medlemsstaten antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

Om ett beslut inte har fattats inom sex månader från det att förslaget lämnades in får medlemsstaten låta bestämmelsen träda i kraft.

Artikel 9

Säkerhetsstyrningssystem

1.   Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall inrätta säkerhetsstyrningssystem för att se till att järnvägssystemet åtminstone kan uppfylla de gemensamma säkerhetsmålen, att det överensstämmer med de nationella säkerhetsbestämmelser som avses i artikel 8 och bilaga II och de säkerhetskrav som fastställs i TSD samt att tillämpliga delar av de gemensamma säkerhetsmetoderna tillämpas.

2.   Säkerhetsstyrningssystemet skall uppfylla de krav och innehålla de delar som fastställs i bilaga III, med anpassning till den utövade verksamhetens art, omfattning och andra förhållanden. Med hjälp av systemet skall hanteringen av alla de risker som infrastrukturförvaltarens eller järnvägsföretagens verksamhet ger upphov till tryggas, däribland underhåll och materielförsörjning samt anlitande av entreprenörer. Utan att det påverkar befintliga nationella och internationella regler om skadeståndsansvar, skall i säkerhetsstyrningssystemet också i tillämpliga och rimliga fall beaktas de risker som uppstår som ett resultat av andra parters verksamhet.

3.   Infrastrukturförvaltare skall se till att deras säkerhetsstyrningssystem är sådant att effekterna av den trafik som bedrivs på järnvägsnätet av olika järnvägsföretag beaktas och att det skapas förutsättningar för alla järnvägsföretag att kunna bedriva trafik i enlighet med TSD, nationella säkerhetsbestämmelser och de villkor som föreskrivs i deras säkerhetsintyg. Säkerhetsstyrningssystemet skall dessutom vara utformat så att infrastrukturförvaltarens rutiner för nödsituationer samordnas med alla järnvägsföretag som använder dess infrastruktur.

4.   Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall senast den 30 juni varje år till säkerhetsmyndigheten överlämna en säkerhetsrapport om det närmast föregående kalenderåret. Säkerhetsrapporten skall innehålla följande uppgifter:

a)

Information om hur organisationens samlade säkerhetsmål är uppfyllda och om resultatet av säkerhetsplanerna.

b)

Utarbetandet av nationella säkerhetsindikatorer och av de gemensamma säkerhetsindikatorer som fastställs i bilaga I, i den utsträckning detta är av betydelse för den rapporterande organisationen.

c)

Resultaten av den interna säkerhetsrevisionen.

d)

Synpunkter på brister och fel i järnvägsdrift och infrastrukturförvaltning som skulle kunna vara av betydelse för säkerhetsmyndigheten.

KAPITEL III

UTFÄRDANDE AV SÄKERHETSINTYG OCH SÄKERHETSTILLSTÅND

Artikel 10

Säkerhetsintyg

1.   För att beviljas tillträde till järnvägsinfrastruktur skall ett järnvägsföretag inneha ett säkerhetsintyg i enlighet med detta kapitel. Säkerhetsintyget får omfatta en medlemsstats hela järnvägsnät eller endast en begränsad del av nätet.

Syftet med säkerhetsintyget är att styrka att järnvägsföretaget har inrättat ett säkerhetsstyrningssystem och är i stånd att uppfylla kraven i TSD och annan tillämplig gemenskapslagstiftning samt i nationella säkerhetsbestämmelser för att ha riskerna under kontroll och använda nätet på ett säkert sätt.

2.   Säkerhetsintyget skall innehålla följande:

a)

Ett intyg om godkännande av järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem i enlighet med artikel 9 och bilaga III.

b)

Ett intyg om godkännande av de åtgärder som vidtagits av järnvägsföretaget i syfte att uppfylla de särskilda krav som är nödvändiga för säker trafik på det aktuella järnvägsnätet. Kraven får omfatta tilllämpning av TSD och nationella säkerhetsbestämmelser, godkännande av personalintyg och tillstånd att ta i bruk den rullande materiel som järnvägsföretaget använder. Intyget skall baseras på det underlag som järnvägsföretaget överlämnat i enlighet med bilaga IV.

3.   Säkerhetsmyndigheten i den medlemsstat där järnvägsföretaget först etablerar sin verksamhet skall utfärda intyget i enlighet med punkt 2.

I intyget enligt punkt 2 skall typ och omfattning av den aktuella järnvägsdriften specificeras. Intyget enligt punkt 2 a skall äga giltighet inom hela gemenskapen för likvärdiga järnvägstransporter.

4.   Säkerhetsmyndigheten i den medlemsstat där järnvägsföretaget planerar ytterligare järnvägstransporter skall utfärda det ytterligare nationella intyg som krävs i enlighet med punkt 2 b.

5.   Säkerhetsintygen skall förnyas när järnvägsföretaget ansöker om detta, åtminstone vart femte år. De skall uppdateras helt eller delvis närhelst verksamhetens typ eller omfattning ändrar sig väsentligt.

Säkerhetsintygets innehavare skall utan dröjsmål underrätta den behöriga säkerhetsmyndigheten om alla viktigare ändringar av villkoren i den relevanta delen av intyget. Innehavaren skall dessutom underrätta den behöriga myndigheten när nya personalkategorier eller nya sorters rullande materiel införs.

Säkerhetsmyndigheten får kräva att den relevanta delen av säkerhetsintyget skall omarbetas till följd av väsentliga ändringar i säkerhetslagstiftningen.

Om säkerhetsmyndigheten finner att en innehavare inte längre uppfyller villkoren för ett intyg som den har utfärdat, skall den återkalla den delen, a och/eller b i intyget, och motivera sitt beslut. En säkerhetsmyndighet som har återkallat ett ytterligare nationellt intyg utfärdat enligt punkt 4 skall omgående underrätta den säkerhetsmyndighet som utfärdat intyget enligt punkt 2 a om sitt beslut.

Likaså skall en säkerhetsmyndighet återkalla ett säkerhetsintyg om det visar sig att innehavaren av intyget inte har utnyttjat det för avsett ändamål under året efter utfärdandet.

6.   Säkerhetsmyndigheten skall inom en månad underrätta byrån om utfärdande, förnyelse, ändring och återkallande av säkerhetsintyg som avses i punkt 2 a. Informationen skall omfatta järnvägsföretagets namn och adress samt utfärdandedag, omfattning och giltighet för intyget, samt, vid återkallande, en motivering av beslutet.

7.   Senast den ... (23) skall byrån utvärdera framtagningen av säkerhetsintyg och överlämna en rapport till kommissionen med rekommendationer om en modell för övergången till ett gemensamt säkerhetsintyg för hela gemenskapen. Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder till följd av rekommendationen.

Artikel 11

Säkerhetstillstånd för infrastrukturförvaltare

1.   För att få tillstånd att förvalta och driva järnvägsinfrastruktur skall infrastrukturförvaltaren ha ett säkerhetstillstånd från säkerhetsmyndigheten i den medlemsstat där han är etablerad.

Säkerhetstillståndet skall innehålla följande:

a)

Tillstånd om godkännande av infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem i enlighet med artikel 9 och bilaga III.

b)

Tillstånd om godkännande av de åtgärder som vidtagits av infrastrukturförvaltaren i syfte att uppfylla de särskilda krav som är nödvändiga för säker konstruktion, säkert underhåll och säker drift av järnvägsinfrastrukturen, inklusive, i förekommande fall, underhåll och drift av systemet för trafikstyrning och signalering.

2.   Säkerhetstillståndet skall förnyas när infrastrukturförvaltaren ansöker om detta, åtminstone vart femte år. Det skall uppdateras helt eller delvis närhelst väsentliga förändringar görs i infrastrukturen, signaleringen eller kraftförsörjningen eller i fråga om principerna för driften eller underhållet. Säkerhetstillståndets innehavare skall utan dröjsmål underrätta säkerhetsmyndigheten om alla sådana förändringar.

Säkerhetsmyndigheten får kräva att säkerhetstillståndet skall omformuleras till följd av väsentliga ändringar i säkerhetslagstiftningen.

Om säkerhetsmyndigheten finner att en infrastrukturförvaltare med tillstånd inte längre uppfyller villkoren för sitt säkerhetstillstånd, skall den återkalla tillståndet och motivera sitt beslut.

3.   Säkerhetsmyndigheten skall inom en månad underrätta byrån om utfärdande, förnyelse, ändring och återkallande av säkerhetstillstånd. Informationen skall omfatta infrastrukturförvaltarens namn och adress, samt utfärdandedag, omfattning och giltighet för säkerhetstillståndet, samt, vid återkallande, en motivering av beslutet.

Artikel 12

Ansökningskrav för säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd

1.   Säkerhetsmyndigheten skall fatta beslut om ansökningar om säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd utan dröjsmål, dock senast fyra månader efter det att alla erforderliga uppgifter, och eventuella ytterligare uppgifter som begärs in av myndigheten, har lämnats in. Om sökanden avkrävs kompletterande information skall han snarast inkomma med sådan information.

2.   För att underlätta etablering av nya järnvägsföretag och inlämnande av ansökningar från järnvägsföretag i andra medlemsstater skall säkerhetsmyndigheten ge ingående vägledning om förfarandet för att erhålla ett säkerhetsintyg. Myndigheten skall förteckna de krav som har fastställts i enlighet med artikel 10.2 och se till att sökanden får tillgång till all relevant dokumentation.

Särskild vägledning skall ges till järnvägsföretag som ansöker om ett säkerhetsintyg för trafik på en viss begränsad del av en infrastruktur, varvid särskilt de bestämmelser som gäller för ifrågavarande del skall anges.

3.   Vägledning om hur en ansökan skall göras med en beskrivning och förklaring av villkoren för utfärdande av säkerhetsintygen samt en förteckning över de handlingar som skall lämnas in, skall tillhandahållas sökanden avgiftsfritt. En sammanfattning av den information som finns i ansökningsvägledningen skall finnas tillgänglig på åtminstone engelska, franska och tyska. Samtliga ansökningar om säkerhetsintyg skall lämnas in på det språk som säkerhetsmyndigheten begär.

Artikel 13

Tillgång till utbildning

1.   Medlemsstaterna skall se till att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som ansöker om säkerhetsintyg eller säkerhetsgodkännande har rättvis och icke-diskriminerande tillgång till utbildning för lokförare, ombordpersonal och personal vars arbetsuppgifter har avgörande betydelse för säkerheten, som signalansvariga och stationschefer, närhelst sådan utbildning är nödvändig för att uppfylla säkerhetsintygets eller säkerhetsgodkännandets krav.

De tjänster som erbjuds måste innefatta utbildning om nödvändig linjekännedom, trafikregler och instruktioner, signal- och trafikledningssystem samt de rutiner för nödsituationer som tillämpas på de trafikerade linjerna.

Om utbildningen inte inbegriper examinering och utfärdande av intyg skall medlemsstaterna se till att järnvägsföretagen har tillgång till sådan certifiering om detta utgör ett krav enligt säkerhetsintyget.

Säkerhetsmyndigheten skall se till att utbildning tillhandahålls eller, i tillämpliga fall, att utfärdandet av intyg uppfyller de säkerhetskrav som fastställs i TSD eller de nationella säkerhetsbestämmelser som avses i artikel 8 och bilaga II.

2.   Om utbildningen endast erbjuds av ett enda järnvägsföretag eller av infrastrukturförvaltaren, skall medlemsstaten se till att den görs tillgänglig för andra järnvägsföretag till ett icke-diskriminerande och rimligt kostnadsrelaterat pris.

3.     Medlemsstaterna skall se till att certifikat som utfärdats i enlighet med punkt 1 för tågförare, personal ombord på tågen och personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, gäller för det järnvägsnät eller för den sträcka för vilken de ursprungligen utfärdades, oberoende av hos vilken trafikutövare den certifierade arbetar.

4.   Varje järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare skall genomgående vara ansvarig för utbildningsoch kompetensnivån hos den personal som har sådana arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten som avses i artikel 9 och bilaga III.

Artikel 14

Ibruktagande av redan godkänd rullande materiel

1.   Rullande materiel som erhållit tillstånd att tas i bruk i en medlemsstat i enlighet med artikel 10.2 b och som inte helt omfattas av de relevanta TSD, skall ges tillstånd att tas i bruk i en annan medlemsstat i enlighet med denna artikel, om ett tillstånd krävs i den medlemsstaten.

2.   Järnvägsföretag som ansöker om tillstånd att ta rullande materiel i bruk i en annan medlemsstat skall lämna in teknisk dokumentation om den rullande materielen eller typen av rullande materiel till den berörda säkerhetsmyndigheten med omnämnande av hur den avses att användas på spåranläggningarna. Dokumentationen skall innehålla följande information:

a)

Styrkande av att den rullande materielen har godkänts i en annan medlemsstat och dokument som visar hur den tidigare har använts och underhållits och, i tillämpliga fall, de tekniska ändringar som gjorts efter tillståndsgivningen.

b)

Relevanta tekniska uppgifter, program för underhåll och driftegenskaper som har begärts av säkerhetsmyndigheten och som behövs för kompletterande tillstånd.

c)

Styrkande av tekniska och funktionella kännetecken som visar att den rullande materielen är kompatibel med systemet för kraftförsörjning, signalering och trafikledning, spårvidd och infrastrukturens fria rumsprofil, högsta tillåtna axellast och andra begränsningar av spåranläggningarna.

d)

Information om undantag från nationella säkerhetsbestämmelser som är nödvändiga för tillståndsgivning samt belägg, baserat på riskbedömning, som visar att godkännandet av rullande materiel inte utsätter spåranläggningarna för alltför stora risker.

3.   Säkerhetsmyndigheten får kräva att provkörningar på spåranläggningarna görs för att verifiera överensstämmelsen med de restriktiva parametrar som anges i punkt 2 c och skall i sådant fall föreskriva deras omfattning och innehåll.

4.   Säkerhetsmyndigheten skall anta sitt beslut om en ansökan i enlighet med denna artikel utan dröjsmål och senast fyra månader efter det att fullständig teknisk dokumentation, bland annat angående provkörningar, har lämnats in. Intyget om tillstånd får innehålla villkor för användning och andra begränsningar.

Artikel 15

Harmonisering av säkerhetsintyg

1.   Senast den ... (24) skall beslut antas om gemensamma harmoniserade krav i enlighet med artikel 10.2 b och bilaga IV och ett gemensamt format för dokument i vilka vägledning ges för ansökan, i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

2.   Byrån skall rekommendera gemensamma harmoniserade krav och ett gemensamt format för dokument i vilka vägledning ges för ansökan inom ramen för ett mandat som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

KAPITEL IV

SÄKERHETSMYNDIGHET

Artikel 16

Uppgifter

1.   Varje medlemsstat skall inrätta en säkerhetsmyndighet. Denna kan vara det ministerium som ansvarar för transportfrågor och den skall beträffande organisation, rättsstruktur och beslutsfattande vara oberoende av järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare samt sökande och upphandlande enhet.

2.   Säkerhetsmyndigheten skall anförtros åtminstone följande uppgifter:

a)

Att besluta om tillstånd att ta i bruk de strukturella delsystem som utgör det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg i enlighet med artikel 14 i direktiv 96/48/EG och att kontrollera att de drivs och underhålls i enlighet med grundläggande krav.

b)

Att besluta om tillstånd att ta i bruk de strukturella delsystem som utgör det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg i enlighet med artikel 14 i direktiv 2001/16/EG och att kontrollera att de drivs och underhålls i enlighet med grundläggande krav.

c)

Att tillse att driftskompatibilitetskomponenterna uppfyller de grundläggande kraven enligt artikel 12 i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG.

d)

Att besluta om tillstånd att ta i bruk ny och väsentligen förändrad rullande materiel som ännu inte omfattas av någon teknisk specifikation för driftskompatibilitet.

e)

Att utfärda, förnya, ändra och upphäva delar av säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd som beviljats i enlighet med artiklarna 10 och 11 och kontrollera att de villkor och krav som föreskrivs i dessa är uppfyllda samt att infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag verkar inom ramen för de krav som fastställs i gemenskapsbestämmelser eller nationell lagstiftning.

f)

Att övervaka, främja och, i förekommande fall, genomföra och utveckla säkerhetslagstiftningen, inklusive systemet för nationella säkerhetsbestämmelser.

g)

Att tillse att rullande materiel vederbörligen registreras och att säkerhetsrelaterad information i det nationella register som fastställts i enlighet med artikel 14 i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG är korrekt och hålls aktuell.

3.   De uppgifter som avses i punkt 2 får inte överföras till eller uppdras åt en infrastrukturförvaltare, ett järnvägsföretag eller en upphandlande enhet.

Artikel 17

Principer för beslutsfattande

1.   Säkerhetsmyndigheten skall utföra sina uppgifter på ett öppet och icke diskriminerande sätt. Den skall framför allt höra samtliga berörda parter och motivera sina beslut.

Säkerhetsmyndigheten skall omgående besvara framställningar och ansökningar och utan dröjsmål meddela sina framställningar om information och anta alla sina beslut inom fyra månader efter det att alla de begärda uppgifterna har lämnats. Den kan när som helst begära tekniskt stöd av infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag eller av andra behöriga organ när den utför sina uppgifter enligt artikel 16.

Vid utarbetandet av nationell lagstiftning skall säkerhetsmyndigheten samråda med samtliga berörda parter och intressenter, bland annat infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, tillverkare, underhållsföretag, användare och personalföreträdare.

2.   Säkerhetsmyndigheten skall ha möjlighet att utföra de inspektioner och utredningar som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter och beviljas tillgång till infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags relevanta dokumentation samt till anläggningar, installationer och utrustning.

3.   Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de beslut som fattas av säkerhetsmyndigheten kan överklagas till domstol.

4.   Säkerhetsmyndigheterna skall ha ett aktivt utbyte av åsikter och erfarenheter med varandra för att harmonisera sina beslutskrav på gemenskapsnivå. Samarbetet skall framför allt syfta till att underlätta och samordna utfärdandet av säkerhetsintyg till järnvägsföretag som har beviljats tåglägen för internationell trafik i enlighet med förfarandet i artikel 15 i direktiv 2001/14/EG.

Byrån skall stödja säkerhetsmyndigheterna i utförandet av dessa uppgifter.

Artikel 18

Årsrapport

Säkerhetsmyndigheterna skall varje år offentliggöra en rapport om sin verksamhet under föregående år och överlämna denna till byrån senast den 30 september. Rapporten skall innehålla information om följande:

a)

Utvecklingen av järnvägssäkerhet, inbegripet en sammanställning på medlemsstatsnivå av de gemensamma säkerhetsindikatorer som fastställs i bilaga I.

b)

Viktiga ändringar av lagstiftningen om järnvägssäkerhet.

c)

Utvecklingen av säkerhetscertifiering och säkerhetstillstånd.

d)

Resultaten av och erfarenheterna från den tillsyn som utövas av infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

KAPITEL V

UTREDNING AV OLYCKOR OCH TILLBUD

Artikel 19

Skyldighet att utreda

1.   Medlemsstaterna skall se till att det utredningsorgan som avses i artikel 21 efter allvarliga olyckor inom järnvägssystemet genomför en utredning, som syftar till möjliga förbättringar av järnvägssäkerheten och förebyggande av olyckor.

2.   Förutom allvarliga olyckor får det utredningsorgan som avses i artikel 21 utreda sådana olyckor eller tillbud som under något annorlunda omständigheter skulle ha kunnat leda till allvarliga olyckor, exempelvis tekniska brister i strukturella delsystem eller driftskompatibilitetskomponenter i transeuropeiska järnvägssystem för höghastighetståg eller konventionella tåg.

Det är utredningsorganet som bestämmer om en utredning av en sådan olycka eller ett sådant tillbud skall genomföras. I beslutet skall följande beaktas:

a)

Olyckans eller tillbudets omfattning.

b)

Om olyckan eller tillbudet utgör en del av en serie olyckor eller tillbud av betydelse för systemet som helhet.

c)

Olyckans eller tillbudets inverkan på järnvägssäkerhet på gemenskapsnivå.

d)

Framställningar från infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, säkerhetsmyndigheten eller medlemsstaterna.

3.   Utredningarnas omfattning och de förfaranden som skall följas vid genomförandet av sådana utredningar skall bestämmas av utredningsorganet, med beaktande av de principer och mål som föreskrivs i artiklarna 20 och 22 och beroende på den lärdom organet förväntar sig att dra av olyckan eller tillbudet när det gäller förbättring av säkerheten.

4.   Utredningen skall inte i något fall avse fastställande av skuld eller ansvar.

Artikel 20

Utredningens status

1.   Medlemsstaterna skall, inom sina respektive rättssystem, fastställa den rättsliga status för utredningen som gör det möjligt för utredningsledarna att utföra sin uppgift så effektivt och snabbt som möjligt.

2.   I enlighet med gällande lagstiftning i medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, i samarbete med de myndigheter som ansvarar för den rättsliga utredningen skall utredarna så snart som möjligt beredas

a)

tillträde till den plats där olyckan eller tillbudet ägde rum och till berörd rullande materiel, därtill hörande infrastruktur och installationer för trafikstyrning och signalering,

b)

rätten att omedelbart erhålla en förteckning över bevisning och att säkerställa ett kontrollerat bortförande av vrakdelar, infrastrukturanläggningar eller -komponenter för att undersöka eller analysera dessa,

c)

tillgång till och möjlighet att använda innehållet i färd- och ljudregistratorer och registreringen av signal- och trafikstyrningssystem som finns ombord på tåg,

d)

tillgång till resultatet av undersökningen av offrens kroppar,

e)

tillgång till resultatet av undersökningen av ombordpersonal och annan järnvägspersonal som är inblandad i olyckan eller tillbudet,

f)

möjlighet att höra inblandad järnvägspersonal och andra vittnen,

g)

tillgång till information eller dokumentation som innehas av infrastrukturförvaltare, berörda järnvägsföretag och säkerhetsmyndigheten.

3.   Utredningen skall utföras oberoende av rättslig utredning.

Artikel 21

Utredningsorgan

1.   Varje medlemsstat skall säkerställa att utredningar av de olyckor och tillbud som avses i artikel 19 genomförs av ett permanent organ bestående av minst en utredare som kan fungera som utredningsledare vid eventuella olyckor eller tillbud. Organet skall beträffande organisation, rättslig struktur och beslutsfattande vara oberoende av infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, avgiftsorgan, tilldelningsorgan och anmälda organ samt av parter vars intressen står i strid med de uppgifter som anförtrotts utredningsorganet. Utredningsorganet skall dessutom vara oavhängigt av säkerhetsmyndigheten och av organ som reglerar järnvägsverksamhet.

2.   Utredningsorganet skall utföra sina uppgifter oberoende av de organisationer som avses i punkt 1 och skall kunna få tillräckliga resurser för att göra detta. Organets utredare skall ha en status som ger dem nödvändiga garantier för oberoende.

3.   Medlemsstaterna skall föreskriva att järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och, i tillämpliga fall, säkerhetsmyndigheterna omedelbart måste rapportera de olyckor och tillbud som avses i artikel 19 till utredningsorganet. Utredningsorganet skall kunna reagera på sådan information och företa nödvändiga åtgärder för att påbörja utredningen senast en vecka efter det att rapporten om olyckan eller tillbudet inkommit.

4.   Utredningsorganet får kombinera sina uppgifter enligt detta direktiv med uppgiften att utreda andra händelser än järnvägsolyckor och -tillbud så länge utredningen inte äventyrar organets oberoende.

5.   Om det är nödvändigt får utredningsorganet be om stöd från utredningsorgan i andra medlemsstater eller från byrån för att ta del av deras sakkunskap eller för att be dem utföra tekniska inspektioner, analyser eller utvärderingar.

6.   Medlemsstaterna får anförtro utredningsorganet uppgiften att genomföra utredningar av andra järnvägsolyckor eller -tillbud än de som avses i artikel 19.

7.   Utredningsorganen skall aktivt utbyta åsikter och erfarenheter i syfte att utveckla gemensamma utredningsmetoder och utarbeta gemensamma principer för uppföljning av säkerhetsrekommendationer och skall även anpassa sig till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Byrån skall stödja utredningsorganen i utförandet av denna uppgift.

Artikel 22

Utredningsförfaranden

1.   De olyckor eller tillbud som avses i artikel 19 skall undersökas av utredningsorganet i den medlemsstat där de inträffade. Om det inte är möjligt att avgöra i vilken medlemsstat de inträffade eller om de inträffade på eller nära gränsen mellan två medlemsstater skall utredningsorganen komma överens om vilket av dem som skall genomföra utredningen eller besluta att genomföra den tillsammans. Det andra organet skall i förstnämnda fall beredas möjlighet att delta i utredningen och ta del av alla resultat därav.

Utredningsorgan från en annan medlemsstat skall erbjudas att delta i en utredning närhelst ett järnvägsföretag som är etablerat och innehar trafiktillstånd i den medlemsstaten är inblandat i olyckan eller tillbudet.

Denna punkt hindrar inte att medlemsstaterna kommer överens om att organen i fråga skall utföra utredningar tillsammans även under andra omständigheter.

2.   Det organ som ansvarar för utredningen skall för varje olycka eller tillbud se till att lämpliga resurser finns tillgängliga, bland annat för utredningen nödvändig operativ och teknisk sakkunskap. Sakutlåtandena kan begäras inom organet eller från annat håll alltefter arten av den olycka eller det tillbud som skall utredas.

3.   Utredningen skall utföras med iakttagande av största möjliga öppenhet för att ge samtliga parter möjlighet att yttra sig och ta del av resultaten. Infrastrukturförvaltaren, järnvägsföretagen, säkerhetsmyndigheten, offer och deras anhöriga, ägare till egendom som kommit till skada, tillverkare, larmtjänster och företrädare för personal och användare skall regelbundet underrättas om utredningen och om hur denna framskrider samt så långt detta är praktiskt möjligt ges tillfälle att lägga fram sina åsikter och synpunkter för utredningen och ges möjlighet att yttra sig över informationen i utkast till rapporter.

4.   Det utredande organet skall avsluta sin utredning på olycksplatsen inom kortast möjliga tid för att ge infrastrukturförvaltaren möjlighet att återställa infrastrukturen och öppna den för järnvägstrafik så snart som möjligt.

Artikel 23

Rapporter

1.   En utredning av en sådan olycka eller ett sådant tillbud som avses i artikel 19 skall rapporteras på ett sätt som lämpar sig för olyckans eller tillbudets typ och omfattning och för resultatets betydelse. Av rapporten skall framgå utredningens mål i enlighet med artikel 19.1 och den skall, i tillämpliga fall, innehålla säkerhetsrekommendationer.

2.   Utredningsorganet skall offentliggöra slutrapporten snarast möjligt, vanligen senast tolv månader efter det att händelsen inträffade. Rapporten skall följa den rapportstruktur som fastställs i bilaga V i så stor utsträckning som möjligt. Rapporten, inbegripet säkerhetsrekommendationerna, skall meddelas de parter som anges i artikel 22.3 samt berörda organ och parter i andra medlemsstater.

3.   Utredningsorganet skall senast den 30 september varje år offentliggöra en årsrapport om de utredningar som utförts under föregående år, de säkerhetsrekommendationer som utfärdats och de åtgärder som vidtagits i enlighet med tidigare utfärdade rekommendationer.

Artikel 24

Information som skall överlämnas till byrån

1.   Inom en vecka efter det att det har fattats beslut om att inleda en utredning skall utredningsorganet underrätta byrån om detta. I underrättelsen skall dag, tid och plats för händelsen anges liksom vilken typ av händelse det är fråga om, dess följder med avseende på dödsfall, personskador och materiella skador.

2.   Utredningsorganet skall till byrån överlämna en kopia av de slutrapporter som avses i artikel 23.2 och av den årliga rapport som avses i artikel 23.3.

Artikel 25

Säkerhetsrekommendationer

1.   En säkerhetsrekommendation som utfärdats av ett utredningsorgan skall i inget fall utgöra någon presumtion om skuld eller ansvar för en olycka eller ett tillbud.

2.   Rekommendationerna skall ställas till säkerhetsmyndigheten och, om så behövs på grund av rekommendationens art, till andra organ eller myndigheter i medlemsstaten eller till andra medlemsstater. Medlemsstaterna och deras säkerhetsmyndigheter skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de av utredningsorganen utfärdade säkerhetsrekommendationerna vederbörligen beaktas och, i tillämpliga fall, leder till åtgärder.

3.   Säkerhetsmyndigheten och andra myndigheter eller organ eller, i tillämpliga fall, andra medlemsstater till vilka rekommendationer har riktats skall minst en gång om året rapportera tillbaka till utredningsorganet angående åtgärder som vidtagits eller planeras till följd av rekommendationen.

KAPITEL VI

GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

Artikel 26

Anpassning av bilagor

Bilagorna skall anpassas till tekniska och vetenskapliga framsteg i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

Artikel 27

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 21 i direktiv 96/48/EG.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som anges i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 28

Genomförandeåtgärder

1.   Medlemsstaterna får vända sig till kommissionen i fråga om åtgärder för genomförandet av detta direktiv. Beslut skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

2.   Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, i enskilda fall, undersöka tillämpning och genomförande av bestämmelser om säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd och skall inom två månader från mottagandet av en sådan begäran i enlighet med förfarandet i artikel 27.2 besluta om huruvida den berörda bestämmelsen i fortsättningen får tillämpas. Kommissionen skall meddela sitt beslut till Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29

Ändringar av direktiv 95/18/EG

Direktiv 95/18/EG ändras på följande sätt:

1.

Artikel 8 skall ersättas med följande:

”Artikel 8

Kraven på yrkesmässig kompetens är uppfyllda då det järnvägsföretag som ansöker om tillstånd förfogar eller kommer att förfoga över en ledningsorganisation som har den kunskap och/eller erfarenhet som är nödvändig för att utöva en säker och pålitlig operativ kontroll och tillsyn över den typ av verksamhet som specificeras i tillståndet.”

2.

Avsnitt II i bilagan skall utgå.

Artikel 30

Ändringar av direktiv 2001/14/EG

Direktiv 2001/14/EG ändras på följande sätt:

1.

Titeln skall ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet och uttag av avgifter för nyttjande av järnvägsinfrastruktur”

2.

Artikel 30.2 f skall ersättas med följande:

”f)

åtgärder för tillträde enligt artikel 10 i direktiv 91/440/EEG, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den... om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (25).

3.

Artikel 32 skall utgå.

4.

Artikel 34.2 skall ersättas med följande:

”2.   Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ i specifika fall granska tillämpning och efterlevnad av bestämmelser om avgifter och tilldelning av kapacitet, och inom två månader från mottagande av en sådan begäran, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 35.2, besluta om huruvida dessa åtgärder får tillämpas även i fortsättningen. Kommissionen skall meddela sitt beslut till Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna.”

Artikel 31

Rapport och ytterligare gemenskapsåtgärder

Kommissionen skall före den ... (26) och därefter var femte år överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet.

Rapporten skall när så är nödvändigt åtföljas av förslag till ytterligare gemenskapsåtgärder.

Artikel 32

Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dessa tillämpas. De påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionella, icke-diskriminerande och avskräckande.

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla dessa bestämmelser senast den dag som föreskrivs i artikel 33, och senare ändringar av desamma skall meddelas kommissionen utan dröjsmål.

Artikel 33

Genomförande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ... (27). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 34

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 35

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 332.

(2)  EUT C 61, 14.3.2003, s. 131.

(3)  EUT C 66, 19.3.2003, s. 5.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 januari 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juni 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2003.

(5)  EGT L 237, 24.8.1991, s. 25. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 1).

(6)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 70. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 26).

(7)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).

(8)  EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.

(9)  EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.

(10)  EUT L ...

(11)  EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

(12)  EGT L 235, 17.9.1996, s. 25. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/29/EG (EUT L 90, 8.4.2003, s. 47).

(13)  Kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 om inrättande av branschvisa dialogkommittéer för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå (EGT L 255, 12.8.1998, s. 27).

(14)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(15)  Två år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(16)  Fem år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(17)   Två år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(18)   Fyra år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(19)   Tre år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(20)   Fem år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(21)  Tolv månader efter det att direktivet har trätt i kraft.

(22)  Fyra år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(23)   Tre år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(24)   Tre år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(25)  EUT L ...”

(26)  Tre år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(27)  Två år efter det att direktivet har trätt i kraft.

BILAGA I

Gemensamma säkerhetsindikatorer

Gemensamma säkerhetsindikatorer som skall rapporteras av säkerhetsmyndigheterna:

Om indikatorer som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 2.2 a och 2.2 b rapporteras, bör de beaktas separat.

Om nya fakta eller fel upptäcks efter överlämnandet av rapporten, skall indikatorerna för ett visst år ändras eller korrigeras av säkerhetsmyndigheten vid första lämpliga tillfälle och senast vid framläggandet av följande års rapport.

För indikatorer som hänför sig till olyckor enligt rubrik 1 nedan skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 december 2002 om järnvägstransportstatistik (1) tillämpas i den utsträckning det finns tillgång till information.

1.   Indikatorer som hänför sig till olyckor

1.

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet olyckor och uppdelning av följande olyckstyper:

—

Tågkollisioner, inbegripet kollisioner med hinder inom det fria rummet.

—

Urspårningar av tåg.

—

Plankorsningsolyckor, inbegripet olyckor som innefattar fotgängare vid plankorsningar.

—

Personolyckor som orsakas av rullande materiel i rörelse.

—

Bränder i rullande materiel.

—

Självmord.

—

Övriga.

Varje olycka skall rapporteras under typen av den primära olyckan även om följderna av den sekundära olyckan är allvarligare, till exempel brand till följd av en urspårning.

2.

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet personer som allvarligt skadats eller omkommit per typ av olycka delas upp i följande kategorier:

—

Passagerare (även i förhållande till det sammanlagda antalet passagerarkilometer).

—

Anställda, inbegripet entreprenörers personal.

—

Plankorsningstrafikanter.

—

Obehöriga personer som befinner sig på järnvägsområdet.

—

Övriga.

2.   Indikatorer som hänför sig till tillbud och händelser som kunde ha lett till en olycka

1.

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet rälsbrott, skevheter i spår och säkerhetsfarliga signalfel.

2.

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet otillåtna stoppsignalspassager.

3.

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet hjulbrott och axelbrott på rullande materiel i bruk.

3.   Indikatorer som hänför sig till olycksföljder

1.

Den sammanlagda och relativa (per tågkilometer) kostnaden i euro för samtliga olyckor i vilken, om möjligt, följande kostnader skall ingå och beräknas:

—

Dödsfall och personskador.

—

Kompensation för förluster eller skador på passagerares, personals eller tredje mans egendom, inbegripet miljöskador.

—

Ersättning eller reparation av skadad rullande materiel och skadade järnvägsanläggningar.

—

Förseningar, störningar och trafikomläggning, inbegripet extra kostnader för personal och förlust av framtida intäkter.

Från dessa kostnader skall dras av skadestånd eller ersättning som erhållits eller väntas erhållas från tredje man, exempelvis fordonsägare som är inblandade i plankorsningsolyckor. Ersättning som erhållits genom försäkringar som tagits av järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare skall inte dras av.

2.

Det sammanlagda och relativa (per arbetstimme) antalet arbetstimmar för personal och entreprenörer som gått förlorade till följd av olyckor.

4.   Indikatorer som hänför sig till infrastrukturens tekniska säkerhet och dess genomförande

1.

Antalet procent av spår i bruk som har försetts med automatisk hastighetsövervakning för tåg (ATP), procent tågkilometrar på vilka operativa ATP-system används.

2.

Antalet plankorsningar (sammanlagt och per linjekilometer). Antalet procent plankorsningar som har automatisk eller manuell kontroll.

5.   Indikatorer som hänför sig till säkerhetsstyrning

Interna revisioner utförda av infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag i enlighet med dokumentationen om säkerhetsstyrningssystem. Sammanlagt antal utförda revisioner och antalet uttryckt i procent av de revisioner som krävs (och/eller planeras).

6.   Definitioner

Vid överlämnande av uppgifter i enlighet med denna bilaga kan de rapporterande myndigheterna använda nationellt tillämpliga definitioner av indikatorer och metoder för kostnadsberäkning. Alla definitioner och beräkningsmetoder som används skall förklaras i en bilaga till den årsrapport som anges i artikel 18.

(1)  EGT L 14, 21.1.2003, s. 1.

BILAGA II

Anmälan av nationella säkerhetsbestämmelser

De nationella säkerhetsbestämmelser som skall anmälas till kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 8 skall omfatta följande:

1.

Bestämmelser angående befintliga nationella säkerhetsmål och säkerhetsmetoder.

2.

Bestämmelser angående krav på säkerhetsstyrningssystem och utfärdande av säkerhetsintyg till järnvägsföretag.

3.

Bestämmelser angående krav på tillstånd till ibruktagande samt underhåll av ny och väsentligen förändrad rullande materiel som ännu inte omfattas av någon TSD. Anmälan skall innefatta bestämmelser om utbyte av rullande materiel mellan järnvägsföretag, registreringssystem och krav på testförfaranden.

4.

Gemensamma regler för sådan drift av järnvägsnätet som ännu inte omfattas av någon TSD, inbegripet bestämmelser i samband med signal- och trafikledningssystem.

5.

Bestämmelser om krav på kompletterande interna verksamhetsbestämmelser (företagsbestämmelser) som måste fastställas av infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

6.

Bestämmelser om krav på personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, inbegripet urvalskriterier, hälsokrav, yrkesutbildning och certifiering i den utsträckning som de ännu inte omfattas av någon TSD.

7.

Bestämmelser angående utredning av olyckor och tillbud.

BILAGA III

Säkerhetsstyrningssystem

1.   Krav på säkerhetsstyrningssystem

Säkerhetsstyrningssystem måste dokumenteras i alla berörda delar och det som särskilt skall beskrivas är ansvarsfördelningen inom infrastrukturförvaltarens eller järnvägsföretagens organisation. Det skall visa hur ledningens kontroll på olika nivåer skall säkras, hur personal och deras företrädare på alla nivåer berörs och hur en kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet kan tryggas.

2.   Säkerhetsstyrningssystemets grunder

Säkerhetsstyrningssystemet skall ha följande som grund:

a)

En säkerhetspolitik som godkänts av organisationens chef och meddelats all personal.

b)

Organisationens kvantitativa och kvalitativa mål för upprätthållande och förbättring av säkerhet samt planer och förfaranden för uppnåendet av dessa mål.

c)

Förfaranden för att uppfylla befintliga, nya och ändrade tekniska och operativa normer eller andra föreskrifter som fastställts

—

i TSD, eller

—

i de nationella bestämmelser som avses i artikel 8 och i bilaga II, eller

—

i andra bestämmelser, eller

—

i myndighetsbeslut,

och förfaranden för att garantera förenlighet med normerna och andra föreskrifter under utrustningens och verksamhetens hela livscykel.

d)

Förfaranden och metoder för utförande av riskbedömning och genomförande av åtgärder för riskhantering närhelst en ändring av driftsförhållandena eller nytt material medför nya risker för infrastrukturer eller verksamheter.

e)

Tillhandahållande av program för utbildning av personal och system för säkerställande av att personalens kompetens bibehålls och att uppgifterna utförs i enlighet därmed.

f)

Arrangemang för tillhandahållande av tillräcklig information inom organisationen och, i tillämpliga fall, mellan organisationer som är verksamma inom samma infrastruktur.

g)

Förfaranden och format för hur säkerhetsinformation skall dokumenteras och utarbetande av ett förfarande för konfigurationskontroll av vital säkerhetsinformation.

h)

Förfaranden för att säkerställa att olyckor, tillbud och händelser som kunde ha lett till olyckor och andra farliga händelser rapporteras, utreds och analyseras och att nödvändiga förebyggande åtgärder vidtas.

i)

Tillhandahållande av sådana larmrutiner samt sådan information i nödsituationer som har godkänts av de tillämpliga offentliga myndigheterna.

j)

Bestämmelser om återkommande intern revision av säkerhetsstyrningssystem.

BILAGA IV

Förklaringar angående nätspecifik del av säkerhetsintyget

Följande handlingar måste lämnas in för att säkerhetsmyndigheten skall kunna utfärda den nätspecifika delen av säkerhetsintyget:

—

Järnvägsföretagen skall lägga fram dokumentation om TSD eller delar av dessa och, i förekommande fall, nationella säkerhetsbestämmelser och andra bestämmelser som gäller för dess verksamhet, dess personal och dess rullande materiel samt om hur förenlighet säkerställs av säkerhetsstyrningssystemet.

—

Järnvägsföretagen skall lägga fram dokumentation om olika personalkategorier som anställts eller anlitats för verksamheten, inbegripet bevisning att de uppfyller kraven i TSD eller nationella bestämmelser och har vederbörligen certifierats.

—

Järnvägsföretagen skall lägga fram dokumentation om olika sorters rullande materiel som används i verksamheten, inbegripet bevisning att de uppfyller kraven i TSD eller nationella bestämmelser och är vederbörligen certifierade.

För att undvika dubbelarbete och minska informationsmängden skall endast en kortfattad dokumentation överlämnas angående de element som är förenliga med TSD och andra krav i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG.

BILAGA V

Huvudsakligt innehåll i rapporter om utredning av olyckor och tillbud

1.   Sammanfattning

Sammanfattningen skall bestå av en kort beskrivning av händelsen, när och var den ägde rum och dess följder. Den skall innehålla en uppräkning av såväl direkta orsaker som bidragande faktorer och bakomliggande orsaker som fastställts i utredningen. Huvudrekommendationer skall anges liksom information om vem de riktar sig till.

2.   Direkta fakta om händelsen

1.

Händelsen:

—

Datum, exakt tidpunkt och plats för händelsen.

—

Beskrivning av händelseförloppet och olycksplatsen, inbegripet räddningstjänsternas insatser.

—

Beslutet att inleda en utredning, utredningsgruppens sammansättning och utredningens genomförande.

2.

Händelsemiljö:

—

Berörd personal och berörda entreprenörer samt andra parter och vittnen.

—

Tåg och deras sammansättning, inbegripet registreringsnummer för rullande materiel.

—

Beskrivning av infrastruktur och signalsystem — spårtyper, växlar, förregling, signaler och säkring av tågrörelse.

—

Kommunikationsmedel.

—

Pågående arbeten vid eller i närheten av platsen.

—

Utlösande faktor för järnvägens plan för åtgärder vid olycka och planens förlopp.

—

Utlösande faktor för den offentliga räddningstjänstens, polisens och sjukvårdens katastrofplan och planens förlopp.

3.

Dödsfall, personskador och materiella skador:

—

Passagerare, tredje parter och personal, inbegripet entreprenörer.

—

Last, resgods och annan egendom.

—

Rullande materiel, infrastruktur och miljö.

4.

Yttre förhållanden:

—

Väderleksförhållanden och geografisk information.

3.   Redovisning av utredningar och undersökningar

1.

Vittnesupplysningar (med skydd av personernas identitet):

—

Järnvägspersonal, inbegripet entreprenörer.

—

Andra vittnen.

2.

Säkerhetsstyrningssystemet:

—

Arbetsorganisation och ordervägar.

—

Krav på personalen och hur dessa säkerställs.

—

Rutiner för intern kontroll och revision samt uppföljning.

—

Samspel mellan olika aktörer som använder infrastrukturen.

3.

Bestämmelser och föreskrifter:

—

Tillämpliga bestämmelser och föreskrifter på gemenskapsnivå och nationell nivå.

—

Andra bestämmelser, t.ex. om driften, lokala instruktioner, personalkrav, underhållsföreskrifter och tillämpliga normer.

4.

Funktion hos rullande materiel och tekniska anläggningar:

—

Signal- och trafikledningssystem, inbegripet automatisk registrering av uppgifter.

—

Infrastruktur.

—

Kommunikationsutrustning.

—

Rullande materiel, inbegripet en redogörelse för automatisk registrering av uppgifter.

5.

Dokumentation av det operativa systemet:

—

Åtgärder för trafikstyrning och signalering vidtagna av personalen.

—

Säkerhetssamtal i samband med händelsen, inbegripet dokumentation från inspelningar.

—

Åtgärder vidtagna för att skydda platsen för händelsen.

6.

Samspel människa — teknik — organisation:

—

Arbetstider för berörd personal.

—

Medicinska och personliga förhållanden i anslutning till händelsen, inbegripet förekomst av fysisk eller psykisk påverkan.

—

Utformning av utrustning som inverkar på samspelet mellan människa och teknik.

7.

Tidigare händelser av liknande art:

4.   Analys och slutsatser

1.

Kartläggning av händelseförloppet:

—

Fastställande av slutsatser om händelsen på grundval av de uppgifter som fastställs i avsnitt 3.

2.

Diskussion:

—

Analys av de uppgifter som fastställs i avsnitt 3 i syfte att dra slutsatser om orsakerna till händelsen och räddningstjänstens effektivitet.

3.

Slutsatser:

—

Direkta och omedelbara orsaker till händelsen, inbegripet bidragande faktorer som står i samband med åtgärder vidtagna av berörda personer eller skicket hos rullande materiel och tekniska anläggningar.

—

Bakomliggande orsaker som är relaterade till skicklighet, förfaranden och underhåll.

—

Grundorsaker som står i samband med ramlagstiftningens villkor och tillämpningen av säkerhetsstyrningssystemet.

4.

Övriga iakttagelser:

—

Brister och fel fastställda under utredningen men utan betydelse för slutsatserna om orsaker.

5.   Vidtagna åtgärder

—

Redovisning av åtgärder som redan har vidtagits eller antagits till följd av händelsen.

6.   Rekommendationer

P5_TA(2003)0455

Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (8556/2/2003 — C5-0298/2003 — 2002/0023(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8556/2/2003 — C5-0298/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 22) (3),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0321/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 14.1.2003, P5_TA(2002)0006.

(3)  EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 312.

P5_TC2-COD(2002)0023

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och direktiv 2001/16/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 71 och 156 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artiklarna 154 och 155 i fördraget skall gemenskapen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska transportnät. För att förverkliga dessa mål skall gemenskapen vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa nätens driftskompatibilitet, särskilt när det gäller teknisk standardisering.

(2)

En första åtgärd inom järnvägssektorn vidtogs i och med antagandet av direktiv 96/48/EG (5). För att direktivets mål skall uppfyllas har den europeiska organisationen för driftskompatibilitet för järnvägar (Association européenne pour l'interopérabilité ferroviaire, AEIF), som utsetts till gemensamt representativt organ inom ramen för det direktivet, utarbetat tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD), och dessa antogs av kommissionen den 30 maj 2002.

(3)

Kommissionen lade den 10 september 1999fram en rapport till Europaparlamentet och rådet med en första utvärdering av de framsteg som gjorts i införandet av driftskompatibilitet i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg. I sin resolution av den 17 maj 2000 (6) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att lägga fram förslag till ändring av direktiv 96/48/EG på grundval av den modell som tillämpas i direktiv 2001/16/EG (7).

(4)

I direktiv 2001/16/EG har, precis som i direktiv 96/48/EG, införts gemenskapsförfaranden för att ta fram och anta TSD samt gemensamma regler för att bedöma överensstämmelsen med dessa TSD. Uppdraget att utveckla den första TSD-gruppen har tilldelats AEIF, som även utsetts till gemensamt representativt organ.

(5)

Arbetet med utvecklingen av TSD inom höghastighetstrafikens område, tillämpningen av direktiv 96/48/EG på konkreta projekt och arbetet i den kommitté som inrättats enligt det direktivet har lett fram till vissa slutsatser som gjort att kommissionen lagt fram förslag till ändringar av de båda direktiven om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet.

(6)

Antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 av den ... [om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå]  (8) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den ... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] (9) innebär att vissa bestämmelser i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG måste ändras. Framför allt kommer byrån, så snart den har inrättats, att på kommissionens uppdrag utarbeta alla TSD, såväl nya som reviderade.

(7)

Ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG av den 26 februari 2001 om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (10), 2001/13/EG av den 26 februari 2001 om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag (11) och 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturskapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (12) påverkar även införandet av driftskompatibilitet. En utvidgning av tillträdesrätten måste, liksom för övriga transportsätt, ske parallellt med att nödvändiga harmoniseringsåtgärder genomförs. Det är därför nödvändigt att införa driftskompatibilitet för hela järnvägsnätet genom en gradvis utvidgning av det territoriella tillämpningsområdet för direktiv 2001/16/EG. Det är också nödvändigt att utöka den rättsliga grunden för direktiv 2001/16/EG till att även omfatta artikel 71 i fördraget, dvs. samma artikel som direktiv 2001/12/EG grundar sig på.

(8)

Detta direktiv aviseras i vitboken om den europeiska transportpolitiken. Direktivet ingår i kommissionens strategi för att vitalisera järnvägen och därigenom förskjuta tyngdpunkten mellan de olika transportsätten, med det slutliga målet att minska belastningen på Europas vägar.

(9)

De TSD som utvecklats inom ramen för direktiv 96/48/EG omfattar inte uttryckligen modernisering av infrastruktur och rullande materiel, och inte heller byte av utrustning i samband med ett förebyggande underhåll. Så är emellertid fallet enligt direktiv 2001/16/EG om järnvägssystemet för konventionella tåg, och de båda direktiven bör harmoniseras på denna punkt.

(10)

Utvecklingen av TSD på höghastighetsområdet har visat att det är nödvändigt att klargöra förhållandet mellan å ena sidan de väsentliga kraven i direktiv 96/48/EG och TSD och å andra sidan europeiska standarder och övriga handlingar av normativ karaktär. Det bör särskilt göras en tydlig skillnad mellan standarder eller delar av standarder som måste göras obligatoriska för att det direktivets mål skall kunna uppnås och de ”harmoniserade” standarder som har växt fram i linje med den nya strategin för teknisk harmonisering och standardisering.

(11)

I allmänhet har de europeiska specifikationerna utvecklats i linje med den nya strategin för teknisk harmonisering och standardisering. Det kan därför förmodas att överensstämmelse med vissa väsentliga krav i direktiv 96/48/EG föreligger, särskilt när det gäller driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt. Dessa europeiska specifikationer eller tillämpliga delar av dem är inte obligatoriska, och ingen uttrycklig hänvisning till specifikationerna får göras i TSD. Hänvisningar till dessa europeiska specifikationer offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, och medlemsstaterna offentliggör hänvisningar till nationella standarder som införlivar europeiska standarder.

(12)

I vissa fall, när det är absolut nödvändigt för att uppfylla målen i detta direktiv, får en uttrycklig hänvisning till europeiska standarder eller specifikationer göras i TSD. Denna hänvisning får konsekvenser som måste klargöras, framför allt att dessa europeiska standarder eller specifikationer blir obligatoriska från och med den dag då TSD skall tillämpas.

(13)

I TSD fastställs alla villkor som skall uppfyllas av en driftskompatibilitetskomponent, liksom det förfarande som skall följas vid bedömningen av överensstämmelse. Det måste också påpekas att alla komponenter skall underställas det förfarande för bedömning av överensstämmelse och lämplighet som anges i TSD och åtföljas av motsvarande intyg.

(14)

Av säkerhetsskäl är det nödvändigt att kräva att medlemsstaterna förser varje fordon som tas i bruk med en identifikationskod. Fordonet bör därefter registreras i ett nationellt fordonsregister. Registren måste vara tillgängliga för alla medlemsstater och för vissa ekonomiska aktörer inom gemenskapen. Uppgifterna bör vara uppställda i ett enhetligt format. Registren bör därför omfattas av gemensamma specifikationer vad avser driftsrelaterade och tekniska aspekter.

(15)

Det bör anges hur en situation där det finns väsentliga krav som är tillämpliga på ett delsystem men som ännu inte omfattas av uttömmande specifikationer i motsvarande TSD skall hanteras. I detta fall bör de organ som ansvarar för förfarandena för bedömning av överensstämmelse och kontroll vara desamma som de som redan har anmälts enligt artikel 20 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG.

(16)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13).

(17)

Definitionen av rullande materiel i bilaga I till direktiv 96/48/EG bör förtydligas. Direktivet bör även omfatta rullande materiel konstruerad för att enbart trafikera linjer som byggts om för höghastighetståg med hastigheter på omkring 200 km/h.

(18)

Vid tillämpningen av detta direktiv bör sådant arbete som redan påbörjats inom ramen för direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG så långt som möjligt tryggas, liksom medlemsstaternas tillämpning av dessa direktiv i samband med projekt som redan är långt framskridna när detta direktiv träder i kraft.

(19)

Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av den i fördraget erkända transeuropeiska dimensionen, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(20)

Den 30 maj 2002 antog kommissionen de TSD som är tillämpliga på järnvägssystemet för höghastighetståg i fråga om infrastruktur, rullande materiel, energi, kontrollstyrning och signalering, drift och underhåll. De förslag till TSD som avses i artiklarna 1.5 och 2.6 hänför sig till översynen av dessa TSD eller till antagandet av nya TSD.

(21)

Ett förslag till referenssystem med de tekniska föreskrifter som ligger till grund för den nuvarande graden av driftskompatibilitet inom det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg håller på att utarbetas i enlighet med artikel 25 i direktiv 2001/16/EG, och dessa tekniska föreskrifter behöver därför uppdateras med tanke på det direktivets utökade räckvidd och även med hänsyn till den första TSD-grupp som skall antas senast 2004.

(22)

Utan hinder av de undantag som avser räckvidden av direktiv 2001/16/EG bör medlemsstaterna uppmanas att på nationell nivå frivilligt tillämpa de relevanta bestämmelserna i det direktivet i syfte att öka kostnadseffektiviteten och stordriftsfördelarna inom tillverkningssektorn.

(23)

Det är därför nödvändigt att ändra direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 96/48/EG ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 skall ersättas med följande:

”Artikel 1

1.   Detta direktiv syftar till att fastställa de villkor som måste uppfyllas för att driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, såsom det beskrivs i bilaga I, skall kunna genomföras inom gemenskapen. Dessa villkor gäller för projektering, uppbyggnad, ibruktagande, ombyggnad, modernisering, drift och underhåll av de delar av systemet som tas i bruk efter den ... (14) samt yrkesmässiga kvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet för den personal som är sysselsatt med driften.

2.   Strävandena för att uppnå detta mål måste leda till att en hög nivå för teknisk harmonisering fastställs och göra det möjligt att

a)

underlätta, förbättra och utveckla de internationella järnvägstrafiktjänsterna inom gemenskapen och med tredje land,

b)

bidra till att stegvis förverkliga den inre marknaden för utrustning och tjänster för att bygga, driva, modernisera och bygga om det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg,

c)

bidra till driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg.”

2.

I artikel 2 skall följande punkter läggas till:

”j)

’grundparametrar’: regler och tekniska eller driftsrelaterade villkor som är av avgörande betydelse för driftskompatibiliteten och som skall fastställas genom beslut eller rekommendationer enligt det förfarande som avses i artikel 21.2 innan de fullständiga TSD-förslagen utarbetas,

k)

’specialfall’: del i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg som nödvändiggör särskilda (tillfälliga eller definitiva) föreskrifter i TSD av skäl som hänför sig till begränsningar beroende på geografi, topografi eller stadsmiljö eller till en strävan efter att uppnå kompatibilitet med det befintliga systemet; detta kan bland annat gälla järnvägslinjer och järnvägsnät som är isolerade från resten av gemenskapen, lastprofiler, spårvidd eller spåravstånd,

l)

’ombyggnad’: sådant större arbete för att ändra ett delsystem eller en del av ett delsystem som förbättrar delsystemets totala prestanda,

m)

’byte i samband med underhåll’: ersättande av komponenter med delar som har identisk funktion och prestanda i samband med förebyggande underhåll och reparationer,

n)

’modernisering’: sådant större arbete för att byta ett delsystem eller en del av ett delsystem som inte ändrar delsystemets totala prestanda,

o)

’befintligt järnvägssystem’: hela det befintliga järnvägssystemet bestående av järnvägsinfrastrukturerna, med linjer och fasta installationer, samt befintlig rullande materiel av alla kategorier och ursprung som färdas på dessa infrastrukturer,

p)

’ibruktagande’: alla åtgärder som sammantagna gör att ett delsystem färdigställs för projekterad drift.”

3.

Artikel 2 h skall utgå.

4.

Artikel 5 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1.   Varje delsystem skall omfattas av en TSD. Ett delsystem kan vid behov omfattas av flera TSD och en TSD kan omfatta flera delsystem. Beslutet att utveckla och/eller se över en TSD och valet av dess tekniska och geografiska tillämpningsområde kräver ett uppdrag i enlighet med artikel 6.1.”

b)

Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3.   Varje TSD skall, i den mån det är nödvändigt för att uppnå de mål som avses i artikel 1,

a)

ange det tillämpningsområde som avses (del av det nät eller den rullande materiel som avses i bilaga I, delsystem eller del av delsystem som avses i bilaga II),

b)

ange de väsentliga kraven för det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem,

c)

fastställa funktionella och tekniska specifikationer som skall följas när det gäller delsystemen och deras gränssnitt mot andra delsystem; om det är nödvändigt kan dessa specifikationer variera beroende på användningen av delsystemet, till exempel efter kategori av linjer och/eller rullande materiel enligt bilaga I,

d)

ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som skall omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, och som krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg,

e)

för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som skall tillämpas vid bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet å ena sidan eller vid EG-kontroll av delsystem å andra sidan; dessa förfaranden skall grunda sig på de moduler som anges i beslut 93/465/EEG,

f)

ange strategin för genomförandet av TSD; bland annat är det nödvändigt att ange de etapper som skall slutföras för en stegvis övergång från den nuvarande situationen till den slutliga situationen, då TSD skall iakttas generellt,

g)

för den berörda personalen ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet som krävs för drift och underhåll av delsystemen samt för genomförandet av TSD.”

c)

Följande punkt skall läggas till:

”6.   När det är absolut nödvändigt för att uppfylla målen i detta direktiv, får en uttrycklig, klart igenkännlig hänvisning till europeiska standarder eller specifikationer göras i TSD. I detta fall skall dessa europeiska standarder eller specifikationer (eller de relevanta delarna av dessa) anses utgöra bilagor till berörd TSD och blir då obligatoriska från den tidpunkt då TSD skall tillämpas. Om europeiska standarder eller specifikationer saknas får det, i väntan på att sådana utarbetas, göras hänvisningar till andra klart fastställda, normativa handlingar, och det skall då vara frågan om lätt tillgängliga, offentliga handlingar.”

5.

Artikel 6 skall ersättas med följande:

”Artikel 6

1.   Förslag till TSD och senare ändringar i TSD skall utarbetas på uppdrag av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. De skall utarbetas på byråns ansvar i enlighet med artiklarna 3 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 av den ... [om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå]  (15) och i samarbete med de arbetsgrupper som nämns i dessa artiklar.

TSD skall antas och ses över i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. Kommissionen skall offentliggöra TSD i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Byrån skall ansvara för att förbereda översyn och uppdatering av TSD och förse den kommitté som avses i artikel 21 med lämpliga rekommendationer för att den tekniska utvecklingen eller förändringar i de samhälleliga kraven skall kunna beaktas.

3.   Ett förslag till TSD skall utarbetas i två steg.

Under det första steget skall byrån fastställa grundparametrarna för denna TSD samt gränssnitten mot övriga delsystem och varje annat specialfall som krävs. För varje grundparameter och gränssnitt skall de bästa alternativa lösningarna läggas fram och motiveras ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Ett beslut skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2, och vid behov skall specialfall anges.

Byrån skall därefter med utgångspunkt i dessa grundparametrar utarbeta ett förslag till TSD. Byrån skall också i förekommande fall beakta tekniska framsteg, redan utfört standardiseringsarbete, befintliga arbetsgrupper och erkänd forskning. En övergripande bedömning av de kostnader och fördelar som genomförandet av TSD kan beräknas medföra skall bifogas förslaget till TSD, och i bedömningen skall den sannolika inverkan på alla operatörer och ekonomiska aktörer framgå.

4.   Vid utarbetande, antagande och översyn av varje TSD (inbegripet grundparametrarna) skall hänsyn tas till de kostnader och fördelar som varje övervägd teknisk lösning kan beräknas medföra samt gränssnitten mellan dessa, så att de bästa lösningarna kan erhållas och genomföras. Medlemsstaterna skall medverka i bedömningen genom att tillhandahålla nödvändiga uppgifter.

5.   Den kommitté som avses i artikel 21 skall regelbundet informeras om arbetet med att utarbeta TSD. Kommittén får under detta arbete ge uppdrag eller utfärda rekommendationer om utformningen av TSD och om kostnadsnyttoanalysen. Kommittén får särskilt, på anmodan av en medlemsstat, begära att alternativa lösningar undersöks och att bedömningen av kostnader och fördelar för dessa alternativa lösningar förs in i den rapport som bifogas förslaget till TSD.

6.   När en TSD antas skall dagen för dess ikraftträdande fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. Om olika delsystem skall tas i bruk samtidigt av skäl som rör den tekniska kompatibiliteten skall dagen för ikraftträdande för motsvarande TSD vara densamma.

7.   Vid utarbetande, antagande och översyn av TSD skall användarnas synpunkter beaktas beträffande sådana egenskaper som direkt påverkar de förhållanden under vilka delsystemen används. Byrån skall därför samråda med sammanslutningar och organisationer som företräder användarna under utarbetande och översyn av TSD. Den skall till förslaget till TSD bifoga en rapport med resultatet av detta samråd.

Den kommitté som avses i artikel 21 skall fastställa förteckningen över de sammanslutningar och organisationer med vilka samråd skall ske innan uppdraget att se över TSD fastställs, och den kan ses över och uppdateras på begäran av en medlemsstat eller kommissionen.

8.   Vid utarbetande, antagande och översyn av TSD skall hänsyn tas till de synpunkter som arbetsmarknadens parter har beträffande villkoren i artikel 5.3 g. I detta syfte skall arbetsmarknadens parter höras innan förslag till TSD läggs fram för antagande eller översyn inför den kommitté som avses i artikel 21. Arbetsmarknadens parter skall höras inom ramen för den branschvisa dialogkommitté som inrättats i enlighet med beslut 98/500/EG (16). Arbetsmarknadens parter skall avge sitt yttrande inom tre månader.

6.

Artikel 7 skall ersättas med följande:

”Artikel 7

En medlemsstat får låta bli att tillämpa en eller flera TSD, inbegripet sådana som gäller rullande materiel, i följande fall och under följande omständigheter:

a)

För ett projekt som gäller en ny linje, för modernisering eller ombyggnad av en befintlig linje eller för en sådan del som avses i artikel 1.1 och som, vid den tidpunkt då TSD offentliggörs, är långt framskriden eller omfattas av ett avtal som håller på att genomföras.

b)

För ett projekt som gäller modernisering eller ombyggnad av en befintlig linje om lastprofilen, spårvidden eller spåravståndet eller den elektriska spänningen enligt dessa TSD är inkompatibla med vad som gäller för den befintliga banan.

c)

För ett projekt som gäller en ny linje eller en modernisering eller ombyggnad av en befintlig linje på en medlemsstats territorium om järnvägsnätet i denna medlemsstat på grund av havet är isolerat eller avskilt från järnvägsnätet i resten av gemenskapen.

d)

För alla projekt som gäller modernisering, utvidgning eller ombyggnad av en befintlig linje om tillämpningen av dessa TSD hotar projektets lönsamhet och/eller kompatibiliteten hos medlemsstatens järnvägssystem.

e)

När villkoren för att snabbt återupprätta järnvägsförbindelserna efter en olyckshändelse eller en naturkatastrof varken tekniskt eller ekonomiskt medger att den relevanta TSD:n tillämpas delvis eller fullt ut.

I alla dessa fall skall den berörda medlemsstaten på förhand till kommissionen anmäla sin avsikt att avvika från TSD och överlämna ett underlag med uppgifter om vilka TSD eller delar av TSD medlemsstaten vill slippa tillämpa och de motsvarande specifikationer som den i stället önskar tillämpa. Kommissionen skall analysera de åtgärder som medlemsstaten planerar. I de fall som avses i b och d skall kommissionen fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. Vid behov skall en rekommendation utfärdas om vilka specifikationer som skall följas. I det fall som avses i b skall kommissionens beslut emellertid inte avse lastprofilen eller spårvidden.”

7.

I artikel 9 skall följande stycke läggas till:

”De får i synnerhet inte kräva sådana kontroller som redan har utförts inom ramen för förfarandet för EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet.”

8.

Artikel 10 skall ändras enligt följande:

a)

Punkt 2 skall ersättas med följande:

”2.   Varje driftskompatibilitetskomponent skall underställas det förfarande för bedömning av överensstämmelse och lämplighet som anges i berörd TSD och åtföljas av motsvarande intyg.”

b)

Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3.   Medlemsstaterna skall anse att en driftskompatibilitetskomponent stämmer överens med de väsentliga kraven om den uppfyller villkoren i motsvarande TSD eller de europeiska specifikationer som utarbetats för att uppfylla dessa villkor.”

c)

Punkterna 4 och 5 skall utgå.

9.

Artikel 11 skall ersättas med följande:

”Artikel 11

När en medlemsstat eller kommissionen anser att de europeiska specifikationer som direkt eller indirekt används för att uppnå målen i detta direktiv inte uppfyller de väsentliga kraven, får beslut om att helt eller delvis återkalla dessa specifikationer från de publikationer där de är införda, eller om att ändra dem, fattas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2, efter samråd med den kommitté som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (17).

10.

Artikel 14 skall ersättas med följande:

”Artikel 14

1.   Varje medlemsstat skall besluta om tillstånd för att ta i bruk strukturella delsystem som ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och som är belägna på dess territorium eller drivs där.

För detta ändamål skall varje medlemsstat vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett delsystem kan tas i bruk endast om det har utformats, byggts och installerats på ett sådant sätt att delsystemet inte försvårar uppfyllandet av de väsentliga kraven när det integreras i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg.

Varje medlemsstat skall särskilt kontrollera dessa delsystems kompatibilitet med det system i vilket de integreras.

2.   Det åligger varje medlemsstat att vid ibruktagandet och därefter regelbundet kontrollera att delsystemen drivs och underhålls i enlighet med de väsentliga kraven. För detta ändamål skall de bedömnings- och kontrollförfaranden som anges i strukturella och funktionella TSD tillämpas.

3.   Vid modernisering eller ombyggnad skall infrastrukturförvaltaren eller järnvägsföretaget lämna in en beskrivning av projektet till den berörda medlemsstaten. Medlemsstaten skall behandla ärendet och med hänsyn till den genomförandestrategi som anges i tillämplig TSD avgöra om arbetet är så omfattande att det krävs ett nytt tillstånd för att ta delsystemet i bruk enligt detta direktiv.

Ett sådant nytt tillstånd för ibruktagande är nödvändigt närhelst den övergripande säkerhetsnivån för det berörda delsystemet kan påverkas av det planerade arbetet.

4.   När medlemsstaterna godkänner att rullande materiel tas i bruk, skall de ansvara för att se till att varje fordon förses med en identifikationskod i alfanumerisk form. Denna kod skall anbringas på varje fordon och föras in i ett nationellt fordonsregister, som skall uppfylla följande kriterier:

a)

Registret skall följa de gemensamma specifikationer som anges i punkt 5.

b)

Registret skall föras och uppdateras av ett organ som skall vara oberoende i förhållande till alla järnvägsföretag.

c)

Registret skall vara tillgängligt för de säkerhetsmyndigheter och utredningsorgan som utses enligt artiklarna 16 och 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den ... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] (18). Det skall likaså, vad avser legitima förfrågningar, vara tillgängligt för de regleringsorgan som utses inom ramen för artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturskapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (19) samt för byrån, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare.

När det gäller rullande materiel som tas i bruk för första gången i ett tredje land får medlemsstaterna acceptera fordon som är klart identifierade enligt ett annat kodsystem. Om en medlemsstat har tillåtit att ett sådant fordon tas i bruk inom landets territorium, måste det emellertid vara möjligt att återfinna motsvarande uppgifter, som anges i punkt 5 c-5 e nedan, i registret.

5.   De gemensamma specifikationerna för registret skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2, på grundval av det förslag till specifikationer som utarbetas av byrån. Detta förslag till specifikationer skall omfatta innehåll, dataformat, funktionell och teknisk uppbyggnad, driftssätt samt regler för inmatning av och åtkomst till data. Registret skall innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Hänvisningar till EG-kontrollförklaringen och utfärdande myndighet.

b)

Hänvisningar till det register över rullande materiel som avses i artikel 22a.

c)

Uppgifter om fordonets ägare eller leasingtagare.

d)

Eventuella begränsningar i villkoren för fordonets användning.

e)

Säkerhetskritiska uppgifter rörande planen för fordonets underhåll.

11.

I artikel 15 skall följande stycke läggas till:

”En medlemsstat får i synnerhet inte kräva sådana kontroller som redan har utförts inom ramen för förfarandet för EG-kontrollförklaring.”

12.

Artikel 16.3 skall ersättas med följande:

”3.   När TSD saknas, inbegripet de fall när en avvikelse har meddelats enligt artikel 7, skall medlemsstaterna till de övriga medlemsstaterna och kommissionen överlämna en förteckning för varje delsystem över de tekniska föreskrifter som tillämpas för att tillgodose de väsentliga kraven. Detta skall ske senast den ... (20) och därefter vid varje ändring i förteckningen över de tekniska föreskrifterna. Vid detta tillfälle skall medlemsstaterna även utse de organ som med avseende på dessa tekniska föreskrifter skall ansvara för att genomföra det kontrollförfarande som avses i artikel 18.”

13.

I artikel 17 skall följande stycke läggas till:

”Om så är fallet, skall en översyn av TSD genomföras i enlighet med artikel 6.2. Om vissa tekniska aspekter som hänför sig till väsentliga krav inte på ett explicit sätt kan behandlas i en TSD, skall dessa aspekter tydligt anges i en bilaga till TSD. För dessa aspekter skall artikel 16.3 tillämpas.”

14.

I artikel 18.2 skall följande stycke läggas till:

”I uppdraget ingår också att kontrollera det berörda delsystemets gränssnitt i förhållande till det system i vilket det skall integreras på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga i berörd TSD och i de register som föreskrivs i artikel 22a.”

15.

Artikel 20.5 skall ersättas med följande:

”5.   Kommissionen skall inrätta en samordningsgrupp för anmälda organ (nedan kallad ’samordningsgruppen’), som skall diskutera alla frågor rörande tillämpningen av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse och lämplighet som avses i artikel 13 och av det kontrollförfarande som avses i artikel 18 eller rörande tillämpningen av TSD inom detta område. Företrädare för medlemsstaterna får delta i samordningsgruppens överläggningar som observatörer.

Kommissionen och observatörerna skall informera den kommitté som avses i artikel 21 om samordningsgruppens överläggningar. Kommissionen skall, när så är lämpligt, föreslå de åtgärder som är nödvändiga för att avhjälpa problemen.

Vid behov skall samordningen mellan de anmälda organen genomföras i enlighet med artikel 21.”

16.

Artikel 21 skall ersättas med följande:

”Artikel 21

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (21) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

4.   Kommittén får vid behov tillsätta arbetsgrupper som skall bistå kommittén vid fullgörandet av dess uppgifter, särskilt för att samordna de anmälda organen.

17.

Följande artiklar skall läggas till:

”Artikel 21a

1.   Kommittén får behandla alla frågor som rör driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, inbegripet frågor som rör driftskompatibiliteten mellan detta system och järnvägssystem i tredje land.

2.   Kommittén får behandla alla frågor som rör genomförandet av detta direktiv. Om så krävs, skall kommissionen anta en rekommendation om genomförande i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.

Artikel 21b

1.   Kommissionen får på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat och i enlighet med förfarandet i artikel 21.2 besluta att påbörja utarbetande av en TSD för ett kompletterande område, förutsatt att det berör ett delsystem enligt bilaga II.

2.   Kommittén skall på grundval av ett förslag från kommissionen och i enlighet med förfarandet i artikel 21.2 anta ett arbetsprogram som uppfyller målen i detta direktiv och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (22).

Artikel 21c

Bilagorna II-VI får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.

18.

Följande artikel skall läggas till:

”Artikel 22a

1.   Medlemsstaterna skall tillse att ett register över infrastrukturen och ett register över rullande materiel offentliggörs och uppdateras varje år. Dessa register skall, för varje delsystem eller del av delsystem som berörs, innehålla uppgifter om de viktigaste egenskaperna, exempelvis grundparametrarna och deras överensstämmelse med de egenskaper som föreskrivs i tillämplig TSD. I varje TSD skall därför noggrant anges vilka uppgifter som skall föras in i registren över infrastrukturen och den rullande materielen.

2.   En kopia av dessa register skall överlämnas till de berörda medlemsstaterna och till byrån samt göras tillgänglig för berörda parter, däribland åtminstone de professionella aktörerna från sektorn.”

19.

Bilaga I skall ersättas med texten i bilaga I till detta direktiv.

20.

Bilaga II skall ersättas med texten i bilaga II till detta direktiv.

21.

I bilaga III skall följande punkt läggas till:

” 2.4.4

Kontroll

Tågen skall vara utrustade med en färdskrivare. De uppgifter som färdskrivaren samlar in och behandlingen av uppgifterna skall harmoniseras. ”

22.

I bilaga VII.2 skall följande stycke läggas till:

”I synnerhet måste organet och den personal som ansvarar för kontrollerna till funktionen vara oberoende av de myndigheter som utsetts att utfärda tillstånd för ibruktagande inom ramen för detta direktiv, tillstånd enligt rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (23) och säkerhetsintyg inom ramen för direktiv 2003/.../EG, liksom av de organ som ansvarar för utredningar vid olyckor.

Artikel 2

Direktiv 2001/16/EG ändras på följande sätt:

1.

Titeln skall ersättas med följande titel: ’Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet för konventionella tåg’.

2.

Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 skall ersättas med följande:

” 1.     Detta direktiv syftar till att fastställa de villkor som måste uppfyllas för att driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg, såsom det beskrivs i bilaga I, skall kunna genomföras inom gemenskapen. Dessa villkor gäller projektering, uppbyggnad, ibruktagande, ombyggnad, modernisering, drift och underhåll av de delar av systemet som tas i bruk efter den ... (24) samt yrkesmässiga kvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet för den personal som är sysselsatt med driften och underhållet. ”

b)

Inledningen till punkt 2 skall ersättas med följande:

” 2.     Strävandena för att uppnå detta mål måste leda till att en hög nivå för teknisk harmonisering fastställs och göra det möjligt att ”

c)

Följande punkt skall läggas till:

”3.   Räckvidden för detta direktiv skall gradvis utsträckas till att omfatta hela järnvägssystemet för konventionella tåg, inklusive spårförbindelser till terminaler och de huvudfunktioner i hamnar som betjänar eller kan betjäna mer än en användare, med undantag för infrastruktur och rullande materiel avsedda att användas uteslutande för lokala ändamål, historiska ändamål eller turiständamål eller sådan infrastruktur vars funktion är fristående från det övriga järnvägssystemet, och utan att det påverkar de undantag från tillämpningen av TSD som anges i artikel 7.

Detta direktiv skall tillämpas på de delar av nätet som ännu inte omfattas av punkt 1 först dagen för ikraftträdandet av motsvarande TSD som skall antas i enlighet med det förfarande som beskrivs nedan och på de tillämpningsområden som anges i dem.

Kommissionen skall senast den 1 januari 2006 i enlighet med förfarandet i artikel 21.2 anta ett arbetsprogram för utveckling av nya TSD och/eller översyn av redan antagna TSD för att täcka de linjer och den rullande materiel som ännu inte omfattas.

I arbetsprogrammet kommer det att anges en första grupp av de nya TSD och/eller ändringar av TSD som skall utarbetas senast januari 2009, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.5 om möjligheten att ange specialfall och av artikel 7 som medger undantag under särskilda omständigheter. Valet av de områden som skall omfattas av TSD skall grundas på den förväntade kostnadseffektiviteten för varje föreslagen åtgärd och på principen om proportionalitet i de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå. För detta ändamål kommer lämplig uppmärksamhet att ägnas åt punkt 4 i bilaga I och den nödvändiga jämvikten mellan dels målet med en tågtrafik utan driftsavbrott och teknisk harmonisering, dels den avsedda transeuropeiska, nationella, regionala eller lokala trafiknivån.

När den första TSD-gruppen utvecklats skall prioriteringarna för utarbetandet av nya TSD identifieras eller befintliga TSD revideras i enlighet med förfarandet i artikel 21.2

En medlemsstat behöver inte tillämpa denna punkt om projekten redan är långt framskridna eller om ett avtal om ett sådant projekt håller på att genomföras när den berörda TSD-gruppen offentliggörs.”

3.

Artikel 2 skall ändras på följande sätt:

a)

Led h skall utgå.

b)

Led l och m skall ersättas med följande:

”l)

’ombyggnad’: sådant större arbete för att ändra ett delsystem eller av en del av ett delsystem som förbättrar delsystemets totala prestanda,

m)

’modernisering’: sådant större arbete för att byta ett delsystem eller en del av ett delsystem som inte ändrar delsystemets totala prestanda,”

c)

Följande led skall läggas till:

”o)

’byte i samband med underhåll’: ersättande av komponenter med delar som har identisk funktion och prestanda i samband med förebyggande underhåll och reparationer,

p)

’ibruktagande’: alla åtgärder som sammantagna gör att ett delsystem färdigställs för projekterad drift.”

4.

Artikel 5 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1.   Varje delsystem skall omfattas av en TSD. Ett delsystem får vid behov omfattas av flera TSD och en TSD kan omfatta flera delsystem. Beslutet att utveckla och/eller se över en TSD och valet av dess tekniska och geografiska tillämpningsområde kräver ett uppdrag enligt artikel 6.1.”

b)

Punkt 3 e skall ersättas med följande:

”e)

för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som skall tillämpas vid bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet å ena sidan eller vid EG-kontroll av delsystem å andra sidan; dessa förfaranden skall grunda sig på de moduler som anges i beslut 93/465/EEG,”

c)

Följande punkt skall läggas till:

”7.   När det är absolut nödvändigt för att uppfylla målen i detta direktiv, får en uttrycklig, klart igenkännlig hänvisning till europeiska standarder eller specifikationer göras i TSD. I detta fall skall dessa europeiska standarder eller specifikationer (eller de relevanta delarna av dessa) anses utgöra bilagor till berörd TSD och blir då obligatoriska så snart denna TSD träder i kraft. Om europeiska standarder eller specifikationer saknas får det, i väntan på att sådana utarbetas, göras hänvisningar till andra klart fastställda, normativa handlingar, och det skall då vara frågan om lätt tillgängliga, offentliga handlingar.”

5.

Artikel 6 skall ersättas med följande:

”Artikel 6

1.   Förslag till TSD och senare ändringar i TSD skall utarbetas på uppdrag av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. De skall utarbetas på byråns ansvar i enlighet med artiklarna 3 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr ../2003 av den ... [om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå] (25) och i samarbete med de arbetsgrupper som nämns i dessa artiklar.

TSD skall antas och ses över i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. Kommissionen skall offentliggöra TSD i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Byrån skall ansvara för att förbereda översyn och uppdatering av TSD och förse den kommitté som avses i artikel 21 med lämpliga rekommendationer för att den tekniska utvecklingen eller förändringar i de samhälleliga kraven skall kunna beaktas.

3.   Ett förslag till TSD skall utarbetas i två steg.

Under det första steget skall byrån fastställa grundparametrarna för denna TSD samt gränssnitten mot övriga delsystem och varje annat specialfall som krävs. För varje grundparameter och gränssnitt skall de bästa alternativa lösningarna läggas fram och motiveras ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Ett beslut skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2, och vid behov skall specialfall anges.

Byrån skall därefter med utgångspunkt i dessa grundparametrar utarbeta ett förslag till TSD. Byrån skall också i förekommande fall beakta tekniska framsteg, redan utfört standardiseringsarbete, befintliga arbetsgrupper och erkänd forskning. En övergripande bedömning av de kostnader och fördelar som genomförandet av TSD kan beräknas medföra skall bifogas förslaget till TSD, och i bedömningen skall den sannolika inverkan på alla operatörer och ekonomiska aktörer framgå.

4.   Vid utarbetande, antagande och översyn av varje TSD (inbegripet grundparametrarna) skall hänsyn tas till de kostnader och fördelar som varje övervägd teknisk lösning kan beräknas medföra samt gränssnitten mellan dessa, så att de bästa lösningarna kan hittas och genomföras. Medlemsstaterna skall medverka i bedömningen genom att tillhandahålla nödvändiga uppgifter.

5.   Den kommitté som avses i artikel 21 skall regelbundet informeras om arbetet med att utarbeta TSD. Kommittén får under detta arbete ge uppdrag eller utfärda rekommendationer om utformningen av TSD och om kostnadsnyttoanalysen. Kommittén får särskilt, på anmodan av en medlemsstat, begära att alternativa lösningar undersöks och att bedömningen av kostnader och fördelar för dessa alternativa lösningar förs in i den rapport som bifogas förslaget till TSD.

6.   När en TSD antas skall dagen för dess ikraftträdande fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2. Om olika delsystem skall tas i bruk samtidigt av skäl som rör den tekniska kompatibiliteten skall dagen för ikraftträdande för motsvarande TSD vara densamma.

7.   Vid utarbetande, antagande och översyn av TSD skall användarnas synpunkter beaktas beträffande sådana egenskaper som direkt påverkar de förhållanden under vilka delsystemen används. Byrån skall därför samråda med sammanslutningar och organisationer som företräder användarna under utarbetande och översyn av TSD. Byrån skall till förslaget till TSD bifoga en rapport med resultatet av detta samråd.

Den kommitté som avses i artikel 21 skall fastställa förteckningen över de sammanslutningar och organisationer med vilka samråd skall ske innan uppdraget med den första TSD fastställs, och den kan ses över och uppdateras på begäran av en medlemsstat eller kommissionen.

8.   Vid utarbetande, antagande och översyn av TSD skall hänsyn tas till de synpunkter som arbetsmarknadens parter har beträffande villkoren i artikel 5.3 g. I detta syfte skall arbetsmarknadens parter höras innan förslag till TSD läggs fram för antagande eller översyn inför den kommitté som avses i artikel 21. Arbetsmarknadens parter skall höras inom ramen för den branschvisa dialogkommitté som inrättats i enlighet med beslut 98/500/EG (26). Arbetsmarknadens parter skall avge sitt yttrande inom tre månader.

6.

Artikel 7 a skall ersättas med följande:

”a)

För ett projekt som gäller en ny linje, för modernisering eller ombyggnad av en befintlig linje eller för en sådan del som avses i artikel 1.1 och som, vid den tidpunkt då TSD offentliggörs, är långt framskriden eller omfattas av ett avtal som håller på att genomföras.”

7.

Artikel 10 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 skall ersättas med följande:

”2.   Varje driftskompatibilitetskomponent skall underställas det förfarande för bedömning av överensstämmelse och lämplighet som anges i berörd TSD och åtföljas av motsvarande intyg.”

b)

Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3.   Medlemsstaterna skall anse att en driftskompatibilitetskomponent stämmer överens med de väsentliga kraven om den uppfyller villkoren i motsvarande TSD eller de europeiska specifikationer som utarbetats för att uppfylla dessa villkor.”

c)

Punkterna 4 och 5 skall utgå.

8.

Artikel 11 skall ersättas med följande:

”Artikel 11

När en medlemsstat eller kommissionen anser att europeiska specifikationer som direkt eller indirekt används för att uppnå målen för detta direktiv inte uppfyller de väsentliga kraven, får beslut om att helt eller delvis återkalla dessa specifikationer från de publikationer där de är införda, eller om att ändra dem, fattas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2, efter samråd med den kommitté som inrättats genom direktiv 98/34/EG.”

9.

Artikel 14 skall ändras på följande sätt:

a)

I artikel 14.2 skall följande stycke läggas till:

”För detta ändamål skall de bedömnings- och kontrollförfaranden som anges i strukturella och funktionella TSD tillämpas.”

b)

Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3.   Vid modernisering eller ombyggnad skall infrastrukturförvaltaren eller järnvägsföretaget lämna in en beskrivning av projektet till den berörda medlemsstaten. Medlemsstaten skall behandla ärendet och med hänsyn till den genomförandestrategi som anges i tillämplig TSD avgöra om arbetet är så omfattande att det krävs ett nytt tillstånd för att ta delsystemet i bruk enligt detta direktiv.

Ett sådant nytt tillstånd för ibruktagande skall krävas så snart den övergripande säkerhetsnivån för de berörda delsystemen kan påverkas av det planerade arbetet. Om det behövs ett nytt tillstånd skall medlemsstaten besluta om i vilken utsträckning TSD behöver tillämpas på projektet. Medlemsstaten skall meddela kommissionen och de övriga medlemsstaterna om sitt beslut.”

c)

Följande punkter skall läggas till:

”4.   När medlemsstaterna godkänner att rullande materiel tas i bruk, skall de ansvara för att se till att varje fordon förses med en identifikationskod i alfanumerisk form. Denna kod skall anbringas på varje fordon och föras in i ett nationellt fordonsregister, som skall uppfylla följande kriterier:

a)

Registret skall följa de gemensamma specifikationer som anges i punkt 5.

b)

Registret skall föras och uppdateras av ett organ som skall vara oberoende i förhållande till alla järnvägsföretag.

c)

Registret skall vara tillgängligt för de säkerhetsmyndigheter och undersökningsorgan som utses enligt artiklarna 16 och 21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] (27). Det skall likaså, vad avser alla legitima förfrågningar, vara tillgängligt för de regleringsorgan som utses inom ramen för artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (28), samt för byrån, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare.

När det gäller rullande materiel som tas i bruk för första gången i ett tredje land får medlemsstaterna acceptera fordon som är klart identifierade enligt ett annat kodsystem. Om en medlemsstat har tillåtit att ett sådant fordon tas i bruk inom landets territorium, måste det emellertid vara möjligt att återfinna motsvarande uppgifter, som anges i punkt 5 c-5 e nedan, i registret.

5.   De gemensamma specifikationerna för registret skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2, på grundval av det förslag till specifikationer som utarbetas av byrån. Detta förslag till specifikationer skall omfatta innehåll, dataformat, funktionell och teknisk uppbyggnad, driftssätt, regler för inmatning av och åtkomst till data. Registret skall innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Hänvisningar till EG-kontrollförklaringen och utfärdande myndighet.

b)

Hänvisningar till det register över rullande materiel som avses i artikel 24.

c)

Uppgifter om fordonets ägare eller leasingtagare.

d)

Eventuella begränsningar i villkoren för fordonets användning.

e)

Säkerhetskritiska uppgifter rörande planen för fordonets underhåll.

10.

Artikel 16.3 skall ersättas med följande:

”3.   När TSD saknas, inbegripet de fall när en avvikelse har meddelats enligt artikel 7, skall medlemsstaterna till de övriga medlemsstaterna och kommissionen överlämna en förteckning för varje delsystem över de tekniska föreskrifter som tillämpas för att tillgodose de väsentliga kraven. Detta skall ske senast den... (29) och därefter vid varje ändring i förteckningen över de tekniska föreskrifterna. Vid detta tillfälle skall medlemsstaterna även utse de organ som med avseende på dessa tekniska föreskrifter skall ansvara för att genomföra det kontrollförfarande som avses i artikel 18.”

11.

I artikel 17 skall följande stycke läggas till:

”Om så är fallet, skall en översyn av TSD genomföras i enlighet med artikel 6.2. Om vissa tekniska aspekter som hänför sig till väsentliga krav inte på ett explicit sätt kan behandlas i en TSD, skall dessa aspekter tydligt anges i en bilaga till TSD. För dessa aspekter skall artikel 16.3 tillämpas.”

12.

Artikel 20.5 skall ersättas med följande:

”5.   Kommissionen skall inrätta en samordningsgrupp för anmälda organ (nedan kallad ’samordningsgruppen’), som skall diskutera alla frågor rörande tillämpningen av förfarandena för bedömning av överensstämmelse och lämplighet som avses i artikel 13 och av kontrollförfarandet som avses i artikel 18 eller rörande tillämpningen av TSD inom detta område. Företrädare för medlemsstaterna får delta i samordningsgruppens överläggningar som observatörer.

Kommissionen och observatörerna skall informera den kommitté som avses i artikel 21 om samordningsgruppens överläggningar. Kommissionen skall när så är lämpligt, föreslå de åtgärder som är nödvändiga för att avhjälpa problemen.

Vid behov skall samordningen med det anmälda organet genomföras i enlighet med artikel 21.”

13.

I artikel 21 skall följande punkt läggas till:

”4.   Kommittén får vid behov tillsätta arbetsgrupper som skall bistå kommittén vid fullgörandet av dess uppgifter, särskilt för att samordna de anmälda organen.”

14.

Följande artiklar skall läggas till:

”Artikel 21a

Kommissionen får förelägga kommittén alla frågor som rör genomförandet av detta direktiv. Om så krävs, skall kommissionen anta en rekommendation om genomförande i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.

Artikel 21b

Bilagorna II-VI får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.”

15.

Artikel 23 skall ersättas med följande:

”Artikel 23

1.   Prioriteringsordningen för antagande av TSD är följande, utan att detta påverkar ordningen för fastställande av uppdrag enligt artikel 6.1:

a)

Den första TSD-gruppen skall omfatta kontrollstyrning och signalering, telematikapplikationer för godstrafik, drift och trafikledning (inbegripet personalens kvalifikationer för den gränsöverskridande trafiken i enlighet med kriterierna i bilagorna II och III), godsvagnar, bullerstörningar som hänger samman med den rullande materielen och infrastrukturen. När det gäller den rullande materielen skall den som är avsedd för internationellt bruk utvecklas i första hand.

b)

Följande aspekter skall dessutom behandlas beroende på de resurser som kommissionen och byrån förfogar över: telematikapplikationer för persontrafik, underhåll med särskild uppmärksamhet på säkerheten, passagerarvagnar, lok och motorvagnståg, infrastruktur, energi, luftföroreningar.

När det gäller den rullande materielen skall den som är avsedd för internationellt bruk utvecklas i första hand.

c)

På begäran av kommissionen, en medlemsstat eller byrån får kommittén i enlighet med förfarandet i artikel 21.2 besluta att utarbeta en TSD för ett kompletterande område, förutsatt att det berör ett delsystem enligt bilaga II.

2.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 21.2 upprätta ett arbetsprogram som tar hänsyn till den prioriteringsordning som anges ovan i punkt 1 och övriga uppgifter som tilldelas den genom detta direktiv.

De TSD som ingår i den första gruppen enligt punkt 1 a skall utarbetas senast den 20 april 2004.

3.   Arbetsprogrammet skall innehålla följande steg:

a)

En plan utarbetas för det konventionella järnvägssystemet med utgångspunkt i ett förslag från byrån och grundad på en förteckning över delsystemen (bilaga II), vilken gör det möjligt att garantera enhetlighet mellan olika TSD. Planen skall bland annat innehålla systemets grundläggande delar och deras gränssnitt och skall tjäna som referens för avgränsningen av respektive TSD:s tillämpningsområde.

b)

En mall för utarbetande av TSD fastställs.

c)

En metod för kostnadsnyttoanalys av de lösningar som anges i TSD fastställs.

d)

De uppdrag som kommer att behövas för utarbetandet av TSD fastställs.

e)

Grundparametrar för varje TSD fastställs.

f)

Förslagen till standardiseringsprogram godkänns.

g)

Övergångsperioden mellan tidpunkten för ikraftträdandet av direktiv 2003/.../EG [om ...]  (30) och offentliggörandet av TSD administreras, samt det referenssystem som avses i artikel 25 antas.

16.

Artikel 24.2 skall ersättas med följande:

”2.   En kopia av dessa register skall överlämnas till de berörda medlemsstaterna och till byrån samt göras tillgänglig för berörda parter, däribland åtminstone de professionella aktörerna från sektorn.”

17.

Artikel 25.1 skall ersättas med följande:

”1.   På grundval av uppgifter som lämnas av medlemsstaterna enligt artikel 16.3 samt branschens tekniska dokument och relevanta internationella avtal skall byrån i enlighet med artiklarna 3 och 13 i förordning (EG) nr .../2003 [om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå] utarbeta ett förslag till referenssystem med de tekniska föreskrifter som ligger till grund för den nuvarande graden av driftskompatibilitet mellan de linjer och den rullande materiel som kommer att läggas till detta direktivs tillämpningsområde enligt artikel 1.3. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 21.2 granska förslaget och besluta om detta kan utgöra ett referenssystem i avvaktan på att TSD antas.”

18.

Bilaga I skall ersättas med texten i bilaga III till detta direktiv.

19.

I bilaga III skall följande punkt läggas till:

” 2.4.4

Kontroll

Tågen skall vara utrustade med en färdskrivare. De uppgifter som färdskrivaren samlar in och behandlingen av uppgifterna skall harmoniseras. ”

20.

I bilaga VII.2 skall följande stycke läggas till:

”I synnerhet måste organet och den personal som ansvarar för kontrollerna till funktionen vara oberoende av de myndigheter som utsetts att utfärda tillstånd för ibruktagande inom ramen för detta direktiv, tillstånd inom ramen för rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (31), och säkerhetsintyg inom ramen för direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar], liksom av de organ som ansvarar för utredningar vid olyckor.

21.

Bilaga VIII skall utgå.

Artikel 3

Kommissionen skall vidta alla åtgärder som krävs för att se till att tillämpningen av detta direktiv i möjligaste mån tryggar det TSD-utvecklingsarbete som redan påbörjats inom ramen för direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG samt se till att projekt som redan är långt framskridna när detta direktiv träder i kraft inte påverkas.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den ... (32). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 312.

(2)  EUT C 61, 14.3.2003, s. 131.

(3)  EUT C 66, 19.3.2003, s. 5.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 januari 2003 (ännu inte offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juni 2003 (ännu inte offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2003.

(5)  EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.

(6)   EGT C 59, 23.2.2001, s. 121.

(7)  EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.

(8)  EUT L ...

(9)  EUT L ...

(10)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 1.

(11)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 26.

(12)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).

(13)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(14)  Den dag då detta direktiv träder i kraft.

(15)  EUT L ...

(16)  Kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 om inrättande av branschvisa dialogkommittéer för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå (EGT L 225, 12.8.1998, s. 27).”

(17)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet ändrat genom direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18).”

(18)  EUT L ...

(19)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).”

(20)  Ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(21)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”

(22)  EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.”

(23)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 70. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 26).”

(24)  Den dag då detta direktiv träder i kraft.

(25)  EUT L...

(26)  Kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 om inrättande av branschvisa dialogkommittéer för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå (EGT L 225, 12.8.1998, s. 27).”

(27)  EUT L ...

(28)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).”

(29)  Ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(30)  EUT L...”

(31)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 70. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 26).”

(32)  24 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

BILAGA I

”BILAGA I

DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTEMET FÖR HÖGHASTIGHETSTÅG

1.   INFRASTRUKTUR

Infrastrukturen för det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg utgörs av den infrastruktur av linjer i det transeuropeiska transportnätet som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (1) eller i senare ändringar av beslutet föranledda av den revidering som avses i artikel 21 i beslutet.

Järnvägslinjer för höghastighetståg omfattar

—

linjer som särskilt konstruerats för höghastighetståg och som utrustats för hastigheter på i allmänhet 250 km/tim eller däröver,

—

linjer som särskilt byggts om för höghastighetståg och som utrustats för hastigheter på cirka 200 km/tim,

—

linjer som särskilt byggts om för höghastighetståg och av specifik karaktär till följd av topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse, där hastigheten måste anpassas från fall till fall.

Infrastrukturen omfattar systemen för trafikledning, lokalisering och navigering: tekniska installationer för databehandling och telekommunikation för persontrafik på dessa linjer för att garantera säker och samstämd drift av nätet och effektiv trafikledning.

2.   RULLANDE MATERIEL

Den rullande materiel som avses i detta direktiv utgörs av tåg konstruerade för att framföras

—

med en hastighet på minst 250 km/tim på de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg, samtidigt som det under lämpliga förhållanden skall vara möjligt att uppnå hastigheter på över 300 km/tim, eller

—

med en hastighet på omkring 200 km/tim på linjerna i punkt 1 vid kompatibilitet med dessa linjers prestanda.

3.   KOMPATIBILITET HOS DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTEMET FÖR HÖGHASTIGHETSTÅG

För att järnvägstransporterna i Europa skall kunna hålla hög kvalitet krävs bland annat en utomordentligt god kompatibilitet mellan infrastrukturen (i vid mening, dvs. inbegripet delsystemens fasta installationer) och den rullande materielen (inbegripet komponenter ombord i delsystemen). Prestanda, säkerhet, tjänstens kvalitet och kostnaderna är beroende av denna kompatibilitet.

(1)  EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1).”

BILAGA II

”BILAGA II

DELSYSTEM

1.   FÖRTECKNING ÖVER DELSYSTEMEN

I enlighet med detta direktiv får det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg indelas i delsystem, som motsvarar antingen

a)

strukturellt definierade områden som

—

infrastruktur,

—

energi,

—

kontrollstyrning och signalering,

—

drift och trafikledning,

—

rullande materiel, eller

b)

funktionellt definierade områden som

—

underhåll,

—

telematiktillämpningar avsedda för person- och godstrafik.

2.   OMRÅDEN SOM SKALL BEHANDLAS

För varje delsystem skall en förteckning över aspekter med anknytning till driftskompatibiliteten upprättas i uppdragen till den byrå som skall utarbeta förslag till TSD.

Enligt artikel 6.1 skall dessa uppdrag fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.

Förteckningen över de aspekter med anknytning till driftskompatibiliteten som upprättas i uppdragen skall i förekommande fall preciseras av byrån i enlighet med artikel 5.3 c.”

BILAGA III

”BILAGA I

DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTEMET FÖR KONVENTIONELLA TÅG

1.   INFRASTRUKTUR

Infrastrukturen för det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg utgörs av den infrastruktur av linjer i det transeuropeiska transportnät som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (1) eller i senare ändringar av beslutet föranledda av den revidering som avses i artikel 21 i beslutet.

I enlighet med detta direktiv får nätet delas in i följande kategorier:

—

Linjer avsedda för persontrafik.

—

Linjer avsedda för blandad trafik (person- och godstrafik).

—

Linjer särskilt anlagda eller ombyggda för godstrafik.

—

Knutpunkter för persontrafik.

—

Knutpunkter för godstrafik, inkl. intermodala terminaler.

—

Anslutningsspår mellan de uppräknade delarna.

Infrastrukturen omfattar systemen för trafikledning, lokalisering och navigering: tekniska installationer för databehandling och telekommunikation för fjärrtrafik med passagerare och gods på detta nät för att garantera säker och samstämd drift av nätet och effektiv trafikledning.

2.   RULLANDE MATERIEL

Rullande materiel omfattar all materiel som kan förväntas trafikera hela eller delar av det transeuropeiska järnvägsnätet för konventionella tåg, bland annat

—

motorvagnståg med el- eller förbränningsmotordrift,

—

lok med el- eller förbränningsmotordrift,

—

personvagnar,

—

godsvagnar, inbegripet rullande materiel konstruerad för transport av lastbilar.

Mobil utrustning för konstruktion och underhåll av järnvägsinfrastruktur ingår men prioriteras inte i första hand.

Var och en av kategorierna ovan delas in i

—

rullande materiel för internationell användning,

—

rullande materiel för nationell användning.

3.   KOMPATIBILITET HOS DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSNÄTET FÖR KONVENTIONELLA TÅG

För att järnvägstransporterna i Europa skall kunna hålla hög kvalitet krävs bland annat en utomordentligt god kompatibilitet mellan infrastrukturen (i vid mening, dvs. inbegripet delsystemens fasta installationer) och den rullande materielen (inbegripet komponenter ombord i delsystemen). Prestanda, säkerhet, tjänstens kvalitet och kostnaderna är beroende av denna kompatibilitet.

4.   UTVIDGNING AV TILLÄMPNINGSOMRÅDET

1.   UNDERKATEGORIER AV LINJER OCH RULLANDE MATERIEL

För att åstadkomma driftskompatibilitet skall det vid behov skapas ytterligare underkategorier för alla kategorier av järnvägslinjer och rullande materiel som anges i denna bilaga. Om så är nödvändigt kan de funktionella och tekniska specifikationerna i artikel 5.3 variera efter underkategori.

2.   KOSTNADSSKYDD

I kostnadsnyttoanalysen för de föreslagna åtgärderna skall man bland annat beakta följande:

—

Kostnaden för den föreslagna åtgärden.

—

Minskade kapitalkostnader och utgifter genom stordriftsfördelar och bättre utnyttjande av rullande materiel.

—

Minskade investeringar och underhålls- och driftskostnader genom ökad konkurrens mellan tillverkare och underhållsföretag.

—

Miljöfördelar genom tekniska förbättringar av järnvägssystemet.

—

Ökad driftssäkerhet.

I bedömningen skall dessutom den sannolika inverkan på alla operatörer och ekonomiska aktörer framgå.

(1)  EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1.)”

P5_TA(2003)0456

Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (”byråförordningen”) (8558/2/2003 — C5-0296/2003 — 2002/0024(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8558/2/2003 — C5-0296/2003) (1),

—

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 23) (3),

—

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—

med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0323/2003).

1.

Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)  Antagna texter från sammanträdet den 14.1.2003, P5_TA(2003) 0007.

(3)  EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 323.

P5_TC2-COD(2002)0024

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 23 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

För att ett europeiskt järnvägsområde utan gränser successivt skall kunna bildas, måste gemenskapen fastställa tekniska föreskrifter för järnvägarna; det gäller såväl tekniska frågor som säkerhetsfrågor, eftersom dessa områden alltid är knutna till varandra.

(2)

Enligt rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (5) skall gemenskapens järnvägsföretag med trafiktillstånd gradvis få tillträde till infrastrukturen för att bedriva godstrafik.

(3)

Enligt rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (6) skall varje järnvägsföretag inneha trafiktillstånd, och ett tillstånd utfärdat i en medlemsstat skall gälla inom hela gemenskapen.

(4)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (7) fastställs en ny ramlagstiftning i syfte att bilda ett europeiskt järnvägsområde utan gränser.

(5)

De tekniska och driftsmässiga skillnader som råder mellan de olika medlemsstaternas järnvägssystem har isolerat de nationella järnvägsmarknaderna från varandra och hindrat en dynamisk och Europaomfattande utveckling av järnvägarna. I rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (8), samt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (9), anges väsentliga krav och en ordning för hur obligatoriska tekniska specifikationer för driftskompatibilitet skall fastställas.

(6)

För att de två målen om säkerhet och driftskompatibilitet skall kunna uppfyllas på en och samma gång krävs ett omfattande sakkunnigarbete, som måste ledas av ett särskilt organ. Det är skälet till varför — inom ramen för gemenskapens befintliga institutioner och med bibehållande av maktbalansen inom gemenskapen — en europeisk järnvägsbyrå med ansvar för säkerhet och driftskompatibilitet (nedan kallad ”byrån”) måste inrättas. En sådan byrå gör det möjligt att gemensamt och med god sakkunskap arbeta med målsättningarna inom områdena säkerhet och driftskompatibilitet för det europeiska järnvägsnätet samt bidrar till att blåsa nytt liv i järnvägarna och ge stöd åt de allmänna målen i den gemensamma transportpolitiken.

(7)

För att kunna främja inrättandet av ett europeiskt järnvägsområde utan gränser och blåsa nytt liv i järnvägssektorn, samtidigt som sektorns väsentliga fördelar på säkerhetsområdet förstärks, bör byrån bidra till utvecklingen av en genuin europeisk järnvägskultur och utgöra ett grundläggande instrument för dialog, samråd och utbyte av erfarenheter mellan samtliga aktörer inom järnvägssektorn, på ett sätt som medger full respekt för de enskilda aktörernas behörighetsområden.

(8)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den ... [om säkerhet på gemenskapens järnvägar]  (10) skall gemensamma indikatorer, gemensamma mål och gemensamma metoder inom säkerhetsområdet tas fram. För den uppgiften behövs oberoende teknisk sakkunskap.

(9)

I syfte att förenkla förfarandena för utfärdandet av säkerhetsintyg åt järnvägsföretag är det viktigt att verka för en harmoniserad utformning av säkerhetsintyg och en harmoniserad utformning av ansökningar om säkerhetsintyg.

(10)

I direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] skall nationella säkerhetsåtgärder genomgå en granskning med avseende på deras betydelse för säkerheten och driftskompatibiliteten. För detta krävs ett yttrande grundat på oberoende och opartisk sakkunskap.

(11)

När det gäller säkerheten är det viktigt att sörja för största möjliga öppenhet och en välfungerande informationsspridning. För analys av säkerhetsnivåerna saknas fortfarande en metod som är baserad på gemensamma indikatorer och som är möjlig att tillämpa på alla järnvägsaktörer, och en sådan analysmetod bör därför tas fram. Beträffande statistik är det nödvändigt att bedriva ett nära samarbete med Eurostat.

(12)

Nationella organ för säkerheten på järnvägarna, samt regleringsorgan och andra nationella myndigheter, bör ha rätt att inhämta oberoende sakkunnigutlåtanden när de behöver information som rör flera medlemsstater.

(13)

Enligt direktiv 2001/16/EG skall en första uppsättning tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) vara klar senast den 20 april 2004. Kommissionen har uppdragit detta arbete åt den europeiska organisationen för driftskompatibilitet för järnvägar (AEIF), som är en sammanslutning av tillverkare av järnvägsmateriel samt av infrastrukturförvaltare och trafikföretag. De erfarenheter som sakkunniga inom järnvägsområdet byggt upp genom sitt arbete i AEIF bör tillvaratas. För att kontinuiteten i arbetet skall kunna upprätthållas och TSD uppdateras fortlöpande krävs en permanent teknisk ram.

(14)

Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska nätet bör öka, och de nya investeringsprojekt som tilldelas gemenskapsbidrag bör uppfylla målet för driftskompatibilitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (11).

(15)

För att säkra kontinuiteten bör de arbetsgrupper som bildas av byrån allt efter lämpligheten utgå från sammansättningen av AEIF, kompletterad med ytterligare ledamöter.

(16)

Underhåll av rullande materiel är en viktig del i säkerhetsarbetet. Någon i verklig mening Europaomfattande marknad för underhåll av järnvägsutrustning finns inte, vilket beror på att det saknas ett system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll. Det innebär extrakostnader och tomtransporter. Ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll bör därför successivt utformas.

(17)

Yrkeskraven för lokförare är av stor betydelse för både säkerheten och driftskompatibiliteten i Europa. Yrkeskraven är också en förutsättning för den fria rörligheten för arbetstagarna inom järnvägssektorn. I denna fråga bör den befintliga ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter (den s.k. sociala dialogen) följas. Byrån bör bistå med den sakkunskap som behövs för att ta hänsyn till denna aspekt på europeisk nivå.

(18)

Registrering tjänar först och främst som ett godkännande av att rullande materiel är lämplig för trafik under bestämda förhållanden. Registreringen bör utföras på ett sätt som medger öppenhet och insyn och som inte diskriminerar någon, och den bör handhas av myndigheter. Byrån bör bistå med stöd i tekniska frågor för införandet av ett registreringssystem.

(19)

För att sörja för största möjliga öppenhet och insyn och se till att alla parter får lika tillgång till relevant information bör de dokument som måste utarbetas under arbetet med driftskompatibilitet vara offentliga. Samma sak gäller för trafiktillstånd och säkerhetsintyg. Byrån bör tillhandahålla välfungerande hjälpmedel för denna informationsspridning.

(20)

En viktig uppgift som byrån bör uppmuntra är främjandet av innovationsverksamhet inom järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet. Finansiellt bistånd som ges inom ramen för byråns verksamhet i detta avseende bör inte få leda till en snedvridning på den berörda marknaden.

(21)

För att kunna fullgöra sina uppgifter bör byrån ha ställning som juridisk person och ha en egen budget, som till största delen finansieras av gemenskapen. För att byrån skall kunna agera självständigt i sin dagliga verksamhet och vid utarbetandet av sina yttranden och rekommendationer, bör byråns verkställande direktör bära det fulla ansvaret och byråns personal ha en oberoende ställning.

(22)

För att säkerställa att byrån faktiskt fullgör sina uppgifter bör rådet och kommissionen vara företrädda i en styrelse med erforderliga befogenheter för att fastställa budgeten och kontrollera att den genomförs, anta lämpliga finansiella bestämmelser, utarbeta tydliga förfaranden för byråns beslutsfattande, godkänna dess arbetsprogram, anta dess budget, fastställa en policy för besök i medlemsstaterna samt utnämna den verkställande direktören.

(23)

För att säkerställa insyn i och öppen redovisning av styrelsens beslut bör företrädare för berörda sektorer (järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, järnvägsindustrin, arbetstagarnas fackföreningar, resenärer och godstransportkunder) närvara under överläggningarna, dock utan rösträtt, eftersom denna är förbehållen myndigheternas företrädare som skall stå till svars inför myndigheter för demokratisk kontroll. Företrädarna för de berörda sektorerna utses av sina respektive europeiska organisationer .

(24)

Byråns verksamhet bör bedrivas på ett öppet sätt. Europaparlamentet bör tillförsäkras en fungerande tillsynsrätt och för detta ändamål ha möjlighet att höra byråns verkställande direktör. Byrån bör också tillämpa gemenskapens relevanta lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar.

(25)

I takt med att allt fler decentraliserade organ har inrättats på senare år har budgetmyndigheten försökt förbättra insynen i och kontrollen av förvaltningen av gemenskapsanslagen till organen, särskilt när det gäller budgetering av avgifter, finansiell kontroll, befogenheter att bevilja ansvarsfrihet, avsättning till pensionssystemet samt det interna budgetförfarandet (uppförandekod). På liknande sätt bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (12) oinskränkt tillämpas när det gäller byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (13).

(26)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta ett särskilt organ med uppgift att utarbeta gemensamma lösningar för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av att det arbete som skall göras är av gemensam art, och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

PRINCIPER

Artikel 1

Inrättande av byrån och dess uppgifter

Genom denna förordning inrättas en europeisk järnvägsbyrå, nedan kallad ”byrån”.

Byrån skall bistå med sakkunskap i tekniska frågor till genomförandet av en gemenskapslagstiftning som syftar till att förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft genom ökad driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem samt att lägga fast en gemensam inriktning för arbetet med säkerheten inom det europeiska järnvägssystemet — allt detta för att bidra till upprättandet av ett europeiskt järnvägsområde utan gränser och att garantera en hög säkerhetsnivå.

Under arbetet med att uppnå dessa mål skall byrån ta hänsyn fullt ut till utvidgningen av Europeiska unionen och till de särskilda krav som har samband med järnvägsförbindelserna med tredje land.

Byrån skall ha exklusiv behörighet i fråga om de uppgifter och befogenheter som den tilldelats enligt lag. Detta innebär att överlappningar med nationella organ i fråga om uppgifter eller behörighet inte skall kunna förekomma.

Artikel 2

Byråns befogenheter vad gäller rättsakter och åtgärder

Byrån får

a)

lämna rekommendationer till kommissionen om tillämpningen av artiklarna 7, 8, 13, 15, 17, 18 och 19,

b)

avge yttranden till kommissionen i enlighet med artiklarna 9, 14 och 16, och till berörda myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med artikel 11.

Artikel 3

Arbetsgruppernas sammansättning

1.   För utarbetandet av de rekommendationer som avses i artiklarna 7, 8, 13, 15, 17, 18 och 19 skall byrån inrätta ett begränsat antal arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper skall utgå dels från den sakkunskap som byggts upp av dem som arbetar inom järnvägssektorn, i synnerhet de samlade erfarenheterna hos den europeiska organisationen för driftskompatibilitet för järnvägar (AEIF), dels från sakkunskapen hos de behöriga nationella myndigheterna. Byrån skall se till att dess arbetsgrupper är kompetenta och representativa och att de järnvägssektorer och de användare som påverkas av sådana åtgärder som kan komma att föreslås av kommissionen på grundval av rekommendationer från byrån är adekvat representerade. Arbetsgruppernas arbete skall präglas av öppenhet.

När de arbetsuppgifter som avses i artiklarna 7, 13, 17 och 18 har en omedelbar effekt för de järnvägsanställdas arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet i arbetet skall företrädare för arbetstagarorganisationerna delta i de berörda arbetsgrupperna.

2.   Efter det att arbetsprogrammet antagits, skall byrån överlämna det till de organ som företräder järnvägssektorn på europeisk nivå. Förteckningen över dessa organ skall fastställas av den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG. Varje organ och/eller grupp av organ skall sända byrån en förteckning över de mest kvalificerade experter som har i uppdrag att företräda dem i var och en av arbetsgrupperna.

3.   De nationella säkerhetsmyndigheter som anges i artikel 16 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] skall utse sina företrädare till de arbetsgrupper i vilka de önskar delta.

4.   Byrån får vid behov komplettera arbetsgrupperna med oberoende experter med erkänd kompetens inom det berörda området.

5.   Arbetsgrupperna skall ha en företrädare för byrån som ordförande.

Artikel 4

Samråd med arbetsmarknadens parter

När de arbetsuppgifter som avses i artiklarna 7, 8, 13, 17 och 18 direkt påverkar den sociala miljön eller arbetsförhållandena inom järnvägssektorn, skall byrån samråda med arbetsmarknadens parter i den branschvisa dialogkommitté som inrättats enligt beslut 98/500/EG (14).

Samrådet skall hållas innan byrån lämnar sina rekommendationer till kommissionen. Byrån skall vederbörligen beakta dessa samråd och skall alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende dessa rekommendationer. Byrån skall till kommissionen överlämna de yttranden som inkommit från den branschvisa dialogkommittén, varefter kommissionen i sin tur skall lämna dem vidare till den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG.

Artikel 5

Samråd med godstransportkunder och resenärer

När de arbetsuppgifter som avses i artiklarna 7 och 13 direkt påverkar godstransportkunder och resenärer, skall byrån samråda med de organisationer som företräder dem. Förteckningen över de organisationer med vilka samråd skall hållas skall upprättas av den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG.

Samrådet skall hållas innan byrån lämnar sina förslag till kommissionen. Byrån skall vederbörligen beakta dessa samråd och skall alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende dessa förslag. Byrån skall till kommissionen överlämna de yttranden som inkommit från de berörda organisationerna, varefter kommissionen i sin tur skall lämna dem vidare till den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG.

Artikel 6

Inrättande av rådgivande kommittéer

Två permanenta rådgivande kommittéer skall inrättas inom byrån:

a)

För att underlätta genomförandet av artikel 7.4 i denna förordning skall en kommitté för nationella säkerhetsmyndigheter enligt direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] inrättas.

b)

För att underlätta genomförandet av artikel 10 i denna förordning skall en kommitté för nationella myndigheter som ansvarar för inspektioner enligt direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] inrättas.

Dessa kommittéer skall sammanträda åtminstone en gång per år, och vid behov på initiativ av byråns verkställande direktör, för att hjälpa byrån att utföra sina uppgifter.

KAPITEL 2

SÄKERHET

Artikel 7

Stöd i tekniska frågor

1.   Byrån skall ge rekommendationer till kommissionen om de gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål för säkerhetsarbetet som anges i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

2.   Byrån skall ge rekommendationer till kommissionen, på begäran av kommissionen eller av den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG, eller på eget initiativ, om andra åtgärder på säkerhetsområdet.

3.   För övergångsperioden före antagandet av de gemensamma säkerhetsmålen, de gemensamma säkerhetsmetoderna och de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD), samt för frågor som rör utrustning och infrastruktur som inte omfattas av dessa TSD, har byrån rätt att ge lämpliga rekommendationer till kommissionen. Byrån skall sörja för att rekommendationerna är förenliga med gällande TSD och sådana som är under utarbetande.

4.   Byrån skall lägga fram en detaljerad kostnadsnyttoanalys till stöd för de rekommendationer den ger i enlighet med denna artikel.

5.   Byrån skall organisera och främja samarbetet mellan de nationella säkerhetsmyndigheterna och de utredningsorgan som omfattas av artiklarna 16 och 21 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

Artikel 8

Säkerhetsintyg

I direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] föreskrivs i artiklarna 10 och 15 att säkerhetsintygen skall harmoniseras, och byrån skall i enlighet därmed utarbeta och lämna rekommendation om en mall för säkerhetsintyg, som skall finnas även i elektronisk form, och en mall för ansökningsblanketter för säkerhetsintyg, med en förteckning över de viktigaste uppgifter som skall anges.

Artikel 9

Nationella säkerhetsbestämmelser

1.   På kommissionens begäran skall byrån genomföra en teknisk granskning av nya nationella säkerhetsbestämmelser, om vilka uppgifter överlämnats till kommissionen i enlighet med artikel 8 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

2.   Byrån skall granska huruvida de ovan nämnda bestämmelserna är förenliga med direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar] samt med gällande TSD. Byrån skall också granska om bestämmelserna medger att de gemensamma säkerhetsmålen enligt nämnda direktiv uppfylls.

3.   Om byrån, efter att ha gått igenom den motivering som medlemsstaten lämnat, kommer fram till att någon av dessa bestämmelser antingen inte är förenlig med TSD eller med de gemensamma säkerhetsmetoderna, eller inte medger att de gemensamma säkerhetsmålen uppfylls, skall den avge ett yttrande till kommissionen inom två månader efter det att kommissionen underrättat byrån om dessa bestämmelser.

Artikel 10

Kontroll av säkerhetsnivån

1.   Byrån skall inrätta ett nätverk med de nationella myndigheter som ansvarar för säkerhetsfrågor och med de nationella myndigheter som ansvarar för de utredningar som skall göras enligt direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar], varvid nätverket skall ha till syfte att fastlägga vad som skall ingå i de gemensamma säkerhetsindikatorer som är förtecknade i bilaga 1 till det direktivet och samla in alla relevanta uppgifter om järnvägssäkerheten.

2.   På grundval av de gemensamma säkerhetsindikatorerna, de nationella rapporterna om säkerhet och olyckor samt egna uppgifter skall byrån vartannat år lägga fram en offentlig rapport om säkerhetsnivån. Den första rapporten skall offentliggöras under byråns tredje verksamhetsår.

3.   Byrån skall använda sig av de uppgifter som Eurostat samlar in; byrån skall vidare samarbeta med Eurostat så att dubbelarbete undviks och sörja för att de gemensamma säkerhetsindikatorerna överensstämmer med motsvarande indikatorer för andra transportsätt.

Artikel 11

Tekniska utlåtanden

1.   De nationella regleringsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2001/14/EG har rätt att inhämta tekniska utlåtanden från byrån om säkerhetsaspekter i ärenden som de skall pröva.

2.   De kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 35 i direktiv 2001/14/EG respektive artikel 11a i direktiv 91/440/EEG har rätt att inhämta tekniska utlåtanden från byrån om säkerhetsaspekter i ärenden som ligger inom deras respektive behörighetsområden.

3.   Byrån skall lämna sitt utlåtande inom två månader. I den version av utlåtandet som byrån offentliggör skall allt material som rör affärshemligheter ha rensats bort.

Artikel 12

Offentlig databas för handlingar

1.   Byrån skall ansvara för en offentlig databas för följande handlingar:

a)

Tillstånd utfärdade i enlighet med direktiv 95/18/EG.

b)

Säkerhetsintyg utfärdade i enlighet med artikel 10 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

c)

Utredningsrapporter som överlämnats till byrån i enlighet med artikel 24 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

d)

Nationella bestämmelser som kommissionen underrättats om i enlighet med artikel 8 i direktiv 2003/.../EG [om säkerhet på gemenskapens järnvägar].

2.   Nationella myndigheter med ansvar för utfärdandet av de handlingar som är förtecknade i punkt 1 a och 1 b skall — inom en månad från det att beslutet fattades — meddela byrån varje enskilt beslut om utfärdande, förnyande, ändring eller upphävande av dessa handlingar.

3.   Byrån får komplettera den offentliga databasen med sådana offentliga handlingar eller länkar som har betydelse för syftet med denna förordning.

KAPITEL 3

DRIFTSKOMPATIBILITET

Artikel 13

Byråns tekniska stöd

Byrån skall bidra till arbetet med att utarbeta och genomföra lösningar för att uppnå driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem i enlighet med principerna och definitionerna i direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG. Byrån skall därför

a)

på kommissionens uppdrag — organisera och leda arbetet i de arbetsgrupper som avses i artikel 3 med utarbetandet av förslag till TSD och överlämna dessa förslag till kommissionen,

b)

sörja för att dessa TSD anpassas till den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och samhällets krav samt lägga fram förslag till kommissionen om sådan anpassning av TSD som byrån bedömer vara nödvändig,

c)

sörja för samordningen av dels utvecklings- och uppdateringsarbetet i fråga om TSD, dels arbetet med att ta fram Europastandarder som visar sig vara nödvändiga för driftskompatibiliteten; byrån skall vidare upprätthålla kontakter med de europeiska standardiseringsorganen i relevanta frågor,

d)

bistå kommissionen med att organisera och underlätta samarbetet mellan de organ medlemsstaterna anmält till kommissionen, på det sätt som beskrivs i artikel 20.5 i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG,

e)

ge råd och rekommendationer till kommissionen avseende arbetsvillkoren för all personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.

Artikel 14

Kontroll av anmälda organs arbete

Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för de anmälda organ de utsett, har byrån rätt att — på kommissionens begäran — kontrollera kvaliteten på det arbete som de anmälda organen utför. I förekommande fall skall byrån avge ett yttrande till kommissionen.

Artikel 15

Kontroll av driftskompatibiliteten

1.   Byrån skall, på kommissionens begäran, lämna rekommendationer om de metoder som skall användas för att införa driftskompatibla järnvägssystem och som syftar till att underlätta samordningen mellan järnvägsföretag och mellan infrastrukturförvaltare, särskilt för att planera övergångar från äldre system till modernare.

2.   Byrån skall kontrollera hur arbetet framskrider när det gäller att göra järnvägssystemen driftskompatibla. Byrån skall vartannat år lägga fram och offentliggöra en rapport om detta. Den första rapporten skall offentliggöras under loppet av byråns andra verksamhetsår.

Artikel 16

Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska nätet

För ett järnvägsinfrastrukturprojekt för vilket ansökan om ekonomiskt bidrag från gemenskapen gjorts skall byrån på kommissionens begäran granska projektet med avseende på driftskompatibiliteten. Byrån skall avge sitt yttrande om projektets överensstämmelse med relevanta TSD inom två månader efter denna begäran. I detta yttrande skall de undantag som föreskrivs i artikel 7 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG till fullo beaktas.

Artikel 17

Certifiering av järnvägsverkstäder

Inom tre år efter det att byrån inlett sin verksamhet skall den utarbeta ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder avsedda för underhåll av rullande materiel samt ge rekommendationer om införandet av systemet.

Dessa rekommendationer skall särskilt behandla följande:

—

Ett strukturerat förvaltningssystem.

—

Personal med nödvändiga kunskaper.

—

Lokaler och redskap.

—

Teknisk dokumentation och underhållsföreskrifter.

Artikel 18

Yrkeskrav

1.   Byrån skall utarbeta rekommendationer för fastställandet av enhetliga och gemensamma kriterier för yrkeskunskaper och utvärdering när det gäller den personal som deltar i driften och underhållet av järnvägssystemet. Vid utarbetandet skall prioritet ges beträffande lokförare och utbildare. Byrån skall samråda med företrädarna för arbetsmarknadens parter i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.

2.    Vad gäller de allmänna yrkeskraven skall byrån, för varje huvudkategori av utrustning, ställa upp minimikrav ifråga om utbildning för de yrkesgrupper som berörs av genomförandet av åtgärder som sammanhänger med säkerhet och driftskompatibilitet i syfte att trygga säkerheten på järnvägarna.

3.     Byrån skall gradvis inrätta ett system för godkännande av utbildningssystem, utan att detta påverkar det fulla och odelade ansvar som vart och ett järnvägsföretag har i fråga om behörighetskraven på och godkännandet av lämpligheten hos sin tågpersonal. Inom detta system skall det under alla omständigheter tas hänsyn till de olika inslag som krävs i utbildningen för att de som genomgått den skall kunna svara för driften av tåg under fullt betryggande former. Utbildningen skall omfatta en allmän del (som kan vara gemensam för alla yrkesgrupper) och en sektorsinriktad del, med kunskaper om dragfordonet, särdragen hos den bansträcka som skall trafikeras samt oumbärlig vidareutbildning om utvecklingen i tekniskt hänseende och av bansträckan.

4.   Byrån skall främja och underlätta utbyte av lokförare och utbildare mellan järnvägsföretag i olika medlemsstater.

Artikel 19

Registrering av rullande materiel

Byrån skall upprätta och för kommissionen rekommendera en mall för det nationella fordonsregistret i enlighet med kraven i artikel 14 i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG.

Artikel 20

Register över handlingar om driftskompatibilitet

1.   Byrån skall hålla en offentlig förteckning över följande handlingar enligt direktiven 2001/16/EG och 96/48/EG:

a)

EG-kontrollförklaringar för delsystem.

b)

EG-försäkran om komponenters överensstämmelse med EG:s krav.

c)

Tillstånd för ibruktagande med tillhörande registreringsnummer.

d)

Register över infrastruktur och rullande materiel.

2.   De berörda organen skall överlämna dessa handlingar till byrån, som med medlemsstaternas samtycke skall fastställa rutiner för detta.

3.   När handlingarna enligt punkt 1 översänds, får de berörda organen ange vilka handlingar som av säkerhetsskäl inte skall lämnas ut till allmänheten.

4.   Byrån skall lägga upp en elektronisk databas över handlingarna med fullständigt beaktande av punkt 3. Allmänheten skall ha tillgång till databasen via en webbplats.

KAPITEL 4

UTREDNINGAR OCH FRÄMJANDE AV INNOVATIONSVERKSAMHET

Artikel 21

Utredningar

Byrån skall, när så krävs för att utföra de uppgifter som ålagts byrån genom denna förordning, låta göra utredningar som skall finansieras inom ramen för dess egen budget.

Artikel 22

Främjande av innovationsverksamhet

Kommissionen får i enlighet med byråns arbetsprogram och budget ålägga byrån att främja innovationsverksamhet som syftar till förbättringar av järnvägars driftskompatibilitet och säkerhet, särskilt i fråga om utnyttjande av ny informationsteknik och spår- och söksystem.

KAPITEL 5

BYRÅNS ORGANISATION OCH INTERNA VERKSAMHET

Artikel 23

Juridisk ställning

1.   Byrån skall vara ett gemenskapsorgan. Den skall vara en juridisk person.

2.   Byrån skall i alla medlemsstater ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt statens lagstiftning. Den skall särskilt kunna förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Byrån skall företrädas av den verkställande direktören.

Artikel 24

Immunitet och privilegier

Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall tillämpas på byrån och dess personal.

Artikel 25

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapernas institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall gälla för byråns personal.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 skall de befogenheter som i enlighet med nämnda tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor tilldelats tillsättningsmyndigheten och upphandlingsmyndigheten utövas av byrån när det gäller dess egen personal.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.1 skall byråns personal bestå av

—

tillfälligt anställda som byrån rekryterat för en tid på högst fem år bland anställda i järnvägssektorn på grundval av deras meriter och erfarenheter när det gäller järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet,

—

tjänstemän som avdelats eller utstationerats av kommissionen eller medlemsstaterna i högst fem år,

—

samt övriga anställda, enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, som skall utföra handläggar- eller sekreteraruppgifter.

4.   Experter som deltar i de arbetsgrupper som inrättas av byrån skall inte räknas till byråns personal. Deras kostnader för resor och uppehälle skall ersättas av byrån i enlighet med de regler och tariffer som styrelsen fastställt.

Artikel 26

Inrättande av styrelsen och dess befogenheter

1.   En styrelse inrättas härmed för byrån.

2.   Styrelsen skall

a)

utnämna den verkställande direktören i enlighet med artikel 32,

b)

senast den 30 april varje år anta byråns allmänna rapport för det föregående året och översända den till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen,

c)

senast den 31 oktober varje år, efter att ha beaktat kommissionens yttrande, anta byråns arbetsprogram för det kommande året och översända det till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Detta arbetsprogram skall antas utan att det påverkar gemenskapens årliga budgetförfarande. Om kommissionen inom 15 dagar från den tidpunkt då arbetsprogrammet antagits meddelar att den inte samtycker till programmet, skall styrelsen behandla det igen och vid den andra behandlingen anta det eventuellt ändrade arbetsprogrammet, antingen med två tredjedels majoritet, inbegripet kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare,

d)

utöva sina funktioner avseende byråns budget i enlighet med kapitel 6,

e)

utarbeta förfaranden för de beslut som skall fattas av den verkställande direktören,

f)

fastställa riktlinjer för de besök som skall genomföras enligt artikel 34,

g)

ha disciplinär bestämmanderätt över den verkställande direktören och de enhetschefer som avses i artikel 31.3,

h)

fastställa sin arbetsordning.

Artikel 27

Styrelsens sammansättning

1.   Styrelsen skall bestå av sex företrädare för rådet och fyra företrädare för kommissionen samt av sex företrädare som kommissionen utsett och som inte skall ha rösträtt. Var och en av dessa sistnämnda företrädare skall på europeisk nivå företräda en av följande grupper:

—

Järnvägsföretag.

—

Infrastrukturförvaltare.

—

Järnvägsindustrin.

—

Arbetstagarnas fackföreningar.

—

Resenärer.

—

Godstransportkunder.

Kommissionen skall utse dessa sex företrädare utgående från en förteckning med tre namn per grupp som deras respektive europeiska organisationer har föreslagit.

Styrelseledamöter skall utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap.

2.   Varje medlemsstat och kommissionen skall utse sina ledamöter i styrelsen samt en suppleant.

3.   Mandatperioden skall vara fem år och kan förnyas en gång.

4.   I förekommande fall skall medverkan av företrädare för tredje land och villkoren för detta fastställas genom de förfaranden som avses i artikel 37.2.

Artikel 28

Styrelsens ordförandeskap

1.   Styrelsen skall bland sina ledamöter välja ordförande och vice ordförande. Vice ordföranden skall inträda i ordförandens ställe när den senare inte kan fullgöra sina plikter.

2.   Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod skall vara tre år och får förnyas en gång. Om emellertid en ordförandes eller vice ordförandes uppdrag som styrelseledamot upphör någon gång under mandatperioden upphör också mandatperioden automatiskt vid denna tidpunkt.

Artikel 29

Sammanträden

1.   Sammankallande till styrelsens sammanträden skall vara ordföranden. Byråns verkställande direktör skall delta i sammanträdena.

2.   Styrelsen skall sammanträda minst två gånger per år. Den skall också sammanträda på initiativ av ordföranden, på begäran av kommissionen, på begäran av en majoritet av dess ledamöter eller av en tredjedel av medlemsstaternas företrädare i styrelsen.

Artikel 30

Omröstning

Såvida inte något annat anges skall styrelsen fatta sina beslut med två tredjedels majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Varje röstberättigad ledamot skall ha en röst.

Artikel 31

Verkställande direktörens uppgifter och befogenheter

1.   Byrån skall ledas av den verkställande direktören, som skall vara fullständigt oavhängig i sin tjänsteutövning, utan att kommissionens och styrelsens respektive befogenheter åsidosätts.

2.   Verkställande direktören skall

a)

utarbeta arbetsprogrammet och efter samråd med kommissionen lägga fram det för styrelsen,

b)

vidta erforderliga åtgärder för genomförandet av arbetsprogrammet och, så långt möjligt, tillmötesgå framställningar från kommissionen om bistånd såvitt avser de uppgifter som byrån har i enlighet med denna förordning,

c)

vidta erforderliga åtgärder, däribland fastställa interna förvaltningsbestämmelser och offentliggöra meddelanden, för att tillse att byrån fungerar i enlighet med denna förordning,

d)

organisera ett effektivt kontrollsystem för att kunna jämföra byråns resultat med verksamhetens mål och fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering baserade på erkända branschnormer; på grundval därav skall den verkställande direktören varje år utarbeta ett utkast till allmän rapport och lägga fram det för styrelsen,

e)

i personalärenden utöva de befogenheter som anges i artikel 25.2,

f)

utarbeta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter i enlighet med artikel 39 samt genomföra budgeten i enlighet med artikel 40.

3.   Verkställande direktören får biträdas av en eller flera enhetschefer. Om verkställande direktören är frånvarande eller inte kan fullgöra sina plikter, skall han/hon ersättas av någon av enhetscheferna.

Artikel 32

Tjänstetillsättningar vid byrån

1.   Den verkställande direktören skall utnämnas av styrelsen på grundval av meriter, dokumenterad skicklighet i förvaltning och ledarskap samt kompetens och erfarenheter som är relevanta för järnvägssektorn. Styrelsen skall fatta sitt beslut med fyra femtedels majoritet av alla röstberättigade ledamöter. Kommissionen får föreslå en eller flera kandidater.

Den verkställande direktören kan avsättas av styrelsen enligt samma förfarande.

2.   Den verkställande direktören skall tillsätta övriga tjänster vid byrån i enlighet med artikel 25.

3.   Den verkställande direktörens mandatperiod skall vara fem år. Mandatet får förnyas en gång.

Artikel 33

Utfrågning av verkställande direktören

Den verkställande direktören skall varje år lägga fram en allmän rapport om byråns verksamhet för Europaparlamentet. Europaparlamentet eller rådet har också rätt att när som helst be att få höra den verkställande direktören om frågor som rör byråns verksamhet.

Artikel 34

Besök i medlemsstaterna

1.   För att kunna utföra sina uppgifter enligt artiklarna 9, 10, 11, 14 och 16 får byrån genomföra besök i medlemsstaterna i enlighet med de riktlinjer som styrelsen fastställt. Medlemsstaternas nationella myndigheter skall underlätta arbetet för byråns personal.

2.   Byrån skall underrätta den berörda medlemsstaten om det planerade besöket, namnen på byråns bemyndigade tjänstemän och vilket datum besöket skall inledas. De bemyndigade tjänstemännen skall genomföra besöket efter uppvisande av ett beslut från den verkställande direktören, där syftet och målet med besöket anges.

3.   Efter varje besök skall byrån upprätta en rapport och skicka den till kommissionen och den berörda medlemsstaten.

Artikel 35

Ansvar

1.   Byråns avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av skiljedomsklausuler i avtal som byrån ingått.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall byrån ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4.   Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att avgöra tvister om ersättning för sådan skada som avses i punkt 3.

5.   De anställdas personliga ansvar gentemot byrån skall regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 36

Språk

1.    De bestämmelser som fastställs i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (15) skall tillämpas på byrån .

2.   De översättningar som krävs för byråns verksamhet skall utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 37

Tredje lands deltagande

1.   Byrån skall vara öppen för deltagande av europeiska länder som har ingått sådana avtal med gemenskapen som innebär att de berörda länderna antagit och tillämpar gemenskapens lagstiftning inom det område som omfattas av förordningen.

2.   I enlighet med tillämpliga bestämmelser i ovannämnda avtal skall överenskommelser träffas där det fastställs detaljerade regler för de berörda ländernas deltagande i byråns verksamhet, särskilt karaktären på och omfattningen av deras deltagande. Överenskommelserna skall bland annat innehålla bestämmelser om ekonomiska bidrag och personal. De får innehålla bestämmelser om ej röstberättigade företrädare i styrelsen.

Artikel 38

Öppenhet och insyn

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (16) skall tillämpas på de dokument byrån förfogar över.

Styrelsen skall anta rutiner för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 senast den... (17) .

De beslut som byrån fattar med stöd av artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan överklagas, vilket innebär att klagomål kan framföras till ombudsmannen eller att talan kan väckas vid Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med villkoren i artikel 195 och 230 i fördraget.

KAPITEL 6

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 39

Budget

1.     En beräkning skall utarbetas över byråns samtliga inkomster och utgifter för varje budgetår, som sammanfaller med kalenderåret, och skall föras in i byråns budget.

Det skall råda balans mellan inkomsterna och utgifterna.

2.   Byråns intäkter skall bestå av

—

bidrag från gemenskapen,

—

i förekommande fall bidrag från tredje land som deltar i byråns verksamhet i enlighet med artikel 37,

—

avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som byrån tillhandahåller.

3.   Byråns utgifter skall omfatta kostnader för personal, förvaltning, infrastruktur och drift.

4.    Varje år skall styrelsen, på grundval av ett utkast från den verkställande direktören utarbeta en beräkning av byråns intäkter och utgifter för nästkommande budgetår. Beräkningen, som också skall innehålla ett utkast till tjänsteförteckning, skall av styrelsen senast den 31 mars överlämnas till komissionen .

5.    Beräkningen skall överlämnas av kommissionen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallad ”budgetmyndigheten”) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

6.    På grundval av den utarbetade beräkningen skall kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som skall belasta den allmänna budgeten, och som den skall förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artikel 272 i fördraget.

7.    Budgetmyndigheten skall bevilja de anslag som skall avsättas för byrån som bidrag. Budgetmyndigheten skall anta byråns tjänsteförteckning .

8.     Styrelsen skall fastställa budgeten. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen fastställs. Vid behov skall den anpassas i enlighet därmed.

9.     Styrelsen skall snarast möjligt meddela budgetmyndigheten om sin avsikt att genomföra eventuella projekt som kan ha väsentliga ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt fastighetsprojekt, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Den skall informera kommissionen om detta. Om en enhet inom budgetmyndigheten meddelar att den har för avsikt att avge ett yttrande om projektet, skall enheten överlämna yttrandet till styrelsen inom sex veckor från det att den informerats om projektet.

Artikel 40

Genomförande och budgetuppföljning

1.   Den verkställande direktören skall genomföra byråns budget.

2.    Senast den 1 mars som följer på utgången av budgetåret skall byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare skall konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen .

3.   Senast den 31 mars som följer på utgången av budgetåret skall kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med de preliminära räkenskaperna och rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret skall även överlämnas till Europaparlamentet och rådet .

4.    Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper i enlighet med bestämmelserna i artikel 129 i budgetförordningen inkommit, skall den verkställande direktören upprätta byråns slutliga räkenskaper på eget ansvar och överlämna dem till styrelsen för yttrande .

5.     Styrelsen skall avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

6.     Senast den 1 juli som följer på utgången av budgetåret skall den verkställande direktören överlämna de slutliga räkenskaperna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7.     De slutliga räkenskaperna skall offentliggöras.

8.     Senast den 30 september skall den verkställande direktören förse revisionsrätten med svar på dess synpunkter. Han skall även översända dessa svar till styrelsen.

9.     Den verkställande direktören skall på Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att utföra arbetet med beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret.

10.     Europaparlamentet skall senast den 30 april år n+2, på rekommendation av rådet som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande under budgetår n.

Artikel 41

Budgetförordning

Styrelsen skall anta byråns finansiella regler efter samråd med kommissionen. Den får avvika från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 (18) efter överenskommelse med kommissionen och förutsatt att detta är nödvändigt på grund av särdragen i byråns verksamhet .

Artikel 42

Bedrägeribekämpning

1.   Förordning (EG) nr 1073/1999 skall tillämpas fullt ut i syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar.

2.   Byrån skall ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), och skall utan dröjsmål anta erforderliga bestämmelser som skall vara tillämpliga på all personal vid byrån.

3.   I finansieringsbeslut och i avtal och styrmedel för genomförandet av sådana beslut skall uttryckligen anges att revisionsrätten och OLAF vid behov skall ha rätt att genomföra kontroller på plats hos dem som fått bidrag från byrån.

KAPITEL 7

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 43

Inledande av byråns verksamhet

Byrån skall vara fullt verksam inom 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 44

Utvärdering

Senast fem år efter det att byrån inlett sin verksamhet skall kommissionen genomföra en utvärdering av hur förordningen genomförts, av byråns resultat och av dess arbetsmetoder. I utvärderingen skall åsikterna hos företrädare för järnvägssektorn, för arbetsmarknadens parter och för kundorganisationer beaktas. Resultaten från utvärderingen skall offentliggöras. Kommissionen skall vid behov lägga fram förslag om ändringar av förordningen.

Artikel 45

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1)  EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 323.

(2)  EUT C 61, 14.3.2003, s. 131.

(3)  EUT C 66, 19.3.2003, s. 5.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 januari 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juni 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2003.

(5)  EGT L 237, 24.8.1991, s. 25. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 1).

(6)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 70. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 26).

(7)  EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).

(8)  EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.

(9)  EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.

(10)  EUT L ...

(11)  EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1).

(12)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(13)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(14)  Kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 om inrättande av branchsvisa dialogkommittéer för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå ( EGT L 225, 12.8.1998, s. 27).

(15)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385. Senast ändrad genom Anslutningsakten från 1994

(16)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(17)  Sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(18)  Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 31.12.2002, s. 72).

P5_TA(2003)0457

Förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader (7247/2003 — C5-0166/2003 — 2003/0812(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av Republiken Greklands initiativ (7247/2003) (1),

—

med beaktande av artikel 29, artikel 31 e och artikel 34.2 b i EU-fördraget,

—

med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0166/2003),

—

med beaktande av artiklarna 106 och 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0326/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner Republiken Greklands initiativ såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet kräver att rådet inte antar detta rambeslut innan förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att fastställa kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (2) antagits.

3.

Europaparlamentet uppmanar rådet att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed.

4.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

5.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Republiken Greklands initiativ.

6.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att ändra det ovannämnda förslaget till direktiv, som avses i Republiken Greklands initiativ.

7.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och Republiken Greklands regering parlamentets ståndpunkt.

REPUBLIKEN GREKLANDS INITIATIV

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Rubriken

Rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ och vävnader.

Rådets rambeslut om förebyggande och bekämpande av olaglig handel med mänskliga organ, organdelar och vävnader.

(Detta ändringsförslag gäller hela texten.)

Ändring 2

Skäl 1

(1) I rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 15—16 oktober 1999 och från Europeiska rådet i Santa Maria da Feira den 19—20 juni 2000, enligt förteckningen på resultattavlan, nämns eller efterlyses lagstiftningsåtgärder mot människohandel, inklusive gemensamma definitioner, grunder för åtal och påföljder.

(1) I rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa , vilken antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 3 december 1998 och understöddes av Europeiska rådet i Wien den 11-12 december 1998, Europeiska rådet i Tammerfors den 15—16 oktober 1999 och Europeiska rådet i Santa Maria da Feira den 19—20 juni 2000, har det upprepade gånger fastställts att en av Europeiska unionens politiska prioriteringar skall vara att vidta gemensamma lagstiftningsåtgärder mot människohandel, vilket även avser definitionen av brottsformer och påföljder.

Ändring 3

Skäl 2

(2) Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader utgör en form av människohandel som innebär en allvarlig kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna och i synnerhet den mänskliga värdigheten och den fysiska integriteten. Sådan handel är ett av verksamhetsområdena för organiserade kriminella grupper som ofta tillgriper oacceptabla metoder såsom utnyttjande av utsatta personer, liksom användning av våld och hot. Vidare leder den till en allvarlig fara för folkhälsan och skadar medborgarnas rätt till en lika tillgång till hälsovård. Slutligen undergrävs medborgarnas förtroende för det lagliga systemet för transplantationer.

(2) Olaglig handel med mänskliga organ , organdelar och vävnader utgör en form av människohandel som innebär en allvarlig kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna och i synnerhet den mänskliga värdigheten och den fysiska integriteten. Sådan olaglig handel är ett av verksamhetsområdena för organiserade kriminella grupper som tillgriper oacceptabla metoder såsom utnyttjande och exploatering av utsatta personer, liksom användning av våld och hot. Vidare leder den till en allvarlig fara för folkhälsan och skadar medborgarnas rätt till en lika tillgång till hälsovård. Slutligen undergrävs medborgarnas förtroende för det lagliga systemet för transplantationer.

Ändring 4

Skäl 2a (nytt)

 

(2a) Olaglig handel med mänskliga organ, organdelar och vävnader utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Ekonomisk press på donatorn kan leda till allvarliga hälsorisker för vederbörande. Exempelvis ger donation av njurar och delar av levern från levande donatorer upphov till blödningar som kan ha dödlig utgång. Donation av äggceller och den hormonbehandling som krävs för detta kan leda till cancer och sterilitet. Handeln med organ och vävnader kan även medföra allvarliga risker för mottagaren, eftersom en donator som gör en donation under tvång eller ekonomisk press inte nödvändigtvis informerar om sin sjukdomshistoria. Olaglig handel skadar medborgarnas rätt till lika tillgång till hälsovård och undergräver medborgarnas förtroende för det lagliga systemet för transplantationer, vilket kan leda till ytterligare brist på frivilligt donerade vävnader och organ.

Ändring 5

Skäl 3

(3) Bekämpning av handel med människokroppen och dess delar har vid upprepade tillfällen tagits upp av många olika internationella organisationer och har varit föremål för reglering genom internationella konventioner. Redan 1978 förklarade Europarådet genom sin resolution (78)29 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning ifråga om avlägsnande och transplantation av ämnen av mänskligt ursprung, som antogs av Europarådets ministerkommitté den 11 maj 1978 att inget ämne av mänskligt ursprung får erbjudas i vinstsyfte. Detta uttalande bekräftades vid de europeiska hälsovårdsministrarnas tredje konferens som hölls i Paris den 16—17 november 1987 och i vars slutförklaring det betonas att ett mänskligt organ inte får erbjudas i vinstsyfte av någon som helst organisation för organbyte, organbank eller någon annan organisation eller privatperson.

(3) Bekämpning av olaglig handel med mänskliga organ, organdelar och vävnader och, mer allmänt, bekämpning av handel med människokroppen och dess delar har vid upprepade tillfällen tagits upp av många olika internationella organisationer och har varit föremål för reglering genom internationella konventioner. Redan 1978 förklarade Europarådet genom sin resolution (78)29 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning ifråga om avlägsnande och transplantation av ämnen av mänskligt ursprung, som antogs av Europarådets ministerkommitté den 11 maj 1978 att inget ämne av mänskligt ursprung får erbjudas i vinstsyfte. Detta uttalande bekräftades vid de europeiska hälsovårdsministrarnas tredje konferens som hölls i Paris den 16—17 november 1987 och i vars slutförklaring det betonas att ett mänskligt organ inte får erbjudas i vinstsyfte av någon som helst organisation för organbyte, organbank eller någon annan organisation eller privatperson.

Ändring 6

Skäl 4

(4) Ett viktigt steg i försöket att bekämpa olaglig handel med mänskliga organ och vävnader och, mer allmänt, att bekämpa handel med människokroppen och dess delar, utgörs av Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och trädde ikraft den 1 december 1999. Artikel 21 i konventionen innehåller ett förbud mot att göra ekonomisk vinning av människokroppen och dess delar. I artikel 25 krävs att de undertecknande staterna skall sörja för att påföljder — inte nödvändigtvis av straffrättslig karaktär — föreskrivs för brott mot bestämmelserna i denna konvention. Till konventionen bifogades ett tillläggsprotokoll om transplantation av organ och vävnader av mänskligt ursprung, vilket upprättades den 24 januari 2002 men som ännu inte trätt ikraft. I artikel 21 i tilläggsprotokollet fastställs det att människokroppen och dess delar inte får vara upphov till ekonomisk vinning eller liknande fördelar. Där fastställs även ett förbud mot annonsering av behov av eller tillgång på organ eller vävnader i syfte att erbjuda eller begära ekonomisk vinning eller liknande fördelar. I artikel 22 i tilläggsprotokollet föreskrivs förbud mot olaglig handel med organ och vävnader.

(4) Ett viktigt steg i försöket att bekämpa olaglig handel med organ , organdelar och vävnader utgörs av Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och trädde ikraft den 1 december 1999. Artikel 21 i konventionen innehåller ett förbud mot att göra ekonomisk vinning av människokroppen och dess delar. I artikel 25 krävs att de undertecknande staterna skall sörja för att påföljder — inte nödvändigtvis av straffrättslig karaktär — föreskrivs för brott mot bestämmelserna i denna konvention. Till konventionen bifogades ett tilläggsprotokoll om transplantation av organ och vävnader av mänskligt ursprung, vilket öppnades för undertecknande av de medlemsstater som är parter i konventionen den 24 januari 2002 men som ännu inte trätt ikraft. I artikel 21 i tilläggsprotokollet fastställs det att människokroppen och dess delar inte får vara upphov till ekonomisk vinning eller liknande fördelar. Där fastställs även ett förbud mot annonsering av behov av eller tillgång på organ eller vävnader i syfte att erbjuda eller begära ekonomisk vinning eller liknande fördelar. I artikel 22 i tilläggsprotokollet förbjuds olaglig handel med organ och vävnader av mänskligt ursprung .

Ändring 7

Skäl 6

(6) I FN:s tilläggsprotokoll till konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn innefattas avlägsnande av mänskliga organ i definitionen av utnyttjande vilket kännetecknar ”människosmuggling” . Detta protokoll utgör ett viktigt steg mot ett internationellt samarbete i bekämpandet av olaglig handel med mänskliga organ.

(6) Enligt FN:s tilläggsprotokoll till konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet , som syftar till förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn , utgör avlägsnande av mänskliga organ en av formerna av exploatering då det rör sig om människohandel . Detta protokoll utgör ett viktigt steg mot ett internationellt samarbete i bekämpandet av olaglig handel med mänskliga organ , organdelar och vävnader .

Ändring 8

Skäl 6a (nytt)

 

(6a) I artikel 3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs ett förbud mot att låta människokroppen och dess delar i sig utgöra en källa till ekonomisk vinning.

Ändring 9

Skäl 7a (nytt)

 

(7a) Genom de stora skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftning på detta område skapas ett gynnsamt klimat för brottsliga nätverk, som har möjlighet att utnyttja den mindre stränga lagstiftningen i vissa medlemsstater.

Ändring 10

Skäl 8

(8) Det viktiga arbete som internationella organisationer, i synnerhet FN, Världshälsoorganisationen och Europarådet utför bör kompletteras med sådant arbete som utförs av Europeiska unionen.

(8) Det viktiga arbete som internationella organisationer, i synnerhet FN, Världshälsoorganisationen och Europarådet utför i kampen mot olaglig handel med mänskliga organ, organdelar och vävnader bör kompletteras med sådant arbete som utförs av Europeiska unionen.

Ändring 11

Skäl 9

(9) Det är nödvändigt att ta itu med det allvarliga brott som olaglig handel med mänskliga organ och vävnader utgör, inte bara genom individuella åtgärder som varje enskild medlemsstat vidtar utan genom en övergripande strategi i vilken en för alla medlemsstater gemensam definition av de komponenter som utgör brottet , samt effektiva, proportionella och avskräckande påföljder ingår som en integrerad del .

(9) Det är nödvändigt att ta itu med det allvarliga brott som olaglig handel med organ , organdelar och vävnader utgör, inte bara genom individuella åtgärder som varje enskild medlemsstat vidtar utan också genom ett närmare straffrättsligt samarbete mellan medlemsstaterna , genom att anta lagstiftning för att harmonisera definitionen av de komponenter som ingår i definitionen av brottet och fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Ändring 12

Skäl 9a (nytt)

 

(9a) Det bör upprättas behörighetsbestämmelser för att se till att de som gjort sig skyldiga till brott som rör olaglig handel med mänskliga organ, organdelar och vävnader kan bli föremål för en effektiv lagföring.

Ändring 13

Skäl 9b (nytt)

 

(9b) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att garantera skydd för underåriga och andra särskilt utsatta personer som kan bli offer för olaglig handel med mänskliga organ, organdelar och vävnader.

Ändring 14

Skäl 10

(10) Eftersom de ovannämnda målen för rambeslutet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I enlighet med proportionalitetsprincipen går detta rambeslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(10) Eftersom de ovannämnda målen för rambeslutet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna och de bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 2 i EU-fördraget och artikel 5 i EG-fördraget . I enlighet med proportionalitetsprincipen går detta rambeslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Ändring 15

Skäl 10a (nytt)

 

(10a) Grunden för olaglig handel med organ kommer att undergrävas om fler personer blir beredda att donera vävnader, celler och organ efter sin död. Man måste därför främja nationella och europeiska informationskampanjer om donation av vävnader, celler och organ, med temat ”Vi är alla potentiella donatorer”. Syftet med dessa kampanjer bör vara att hjälpa de europeiska medborgarna att under sin livstid bestämma sig för att bli donatorer och informera sina familjer eller juridiska ombud om sin vilja.

Ändring 16

Skäl 11a (nytt)

 

(11a) Den olagliga handeln med mänskliga organ, organdelar och vävnader styrs av efterfrågan. Därför är det av central betydelse med ett övergripande tillvägagångssätt i överensstämmelse med artikel 152 i EG-fördraget som inriktas på de bakomliggande orsakerna till problemet: den allvarliga bristen på organ som finns tillgängliga för transplantation.

Ändring 17

Skäl 11b (nytt)

 

(11b) Kommissionen och EU:s medlemsstater bör göra mer för att informera allmänheten om organ- och vävnadsdonationer och för att uppmuntra medborgarna att ange huruvida de medger att deras organ och vävnader används vid dödsfall.

Ändring 18

Skäl 11c (nytt)

 

(11c) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt användningen av Internet som ett medel för att underlätta den olagliga handeln med mänskliga organ, organdelar och vävnader särskilt på grund av skillnaderna mellan tillgång och efterfrågan på nationell nivå.

Ändring 19

Artikel 1, punkt 3, inledningen

3. mänskliga organ och vävnader: skall inte innefatta

utgår

Ändring 20

Artikel 1, punkt 3, led a

a) reproduktionsorgan och -vävnader

utgår

Ändring 21

Artikel 1, punkt 3, led b

b) organ och vävnader från foster

utgår

Ändring 22

Artikel 1, punkt 3, led c

c) blod och blodprodukter

utgår

Ändring 49

Artikel 1, punkt 4a (ny)

 

4a.

illegal handel: skall avse handel med organ och/eller omodifierade vävnader i vinstsyfte. Organ och organisationer som arbetar i vinstsyfte får emellertid använda mänskliga vävnader och celler som källmaterial vid framställning av produkter för biofarmaceutiskt bruk.

Ändring 23

Artikel 2, inledningen

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att straffbelägga följande handlingar:

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att straffbelägga följande avsiktliga handlingar:

Ändring 24

Artikel 2, punkt 1, inledningen

1.

Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av en person, inbegripet utbyte eller överföring av kontroll över denna person, om

1.

Rekrytering, transport, inkvartering, överföring, hysande eller mottagande av en person, inbegripet utbyte eller överföring av kontroll över en person, som utförs med avsikten att olagligt avlägsna organ, organdelar eller vävnader från denna person, om

Ändring 25

Artikel 2, punkt 1, led a

a)

tvång eller hot, inklusive bortförande, brukas, eller

a)

tvång, våld, hot, bedräglighet eller andra tvångsmetoder, i synnerhet psykiska eller fysiska, inklusive bortförande, brukas, eller

Ändring 26

Artikel 2, punkt 1, led b

b) bedrägligt förfarande brukas, eller

utgår

Ändring 27

Artikel 2, punkt 1, led d

d)

betalning eller förmåner ges eller tas emot för att erhålla medgivande från en person som har kontroll över en annan person i syfte att avlägsna organ eller vävnader från den senare .

d)

betalning eller förmåner ges , accepteras eller tas emot för att erhålla medgivande från en person som har kontroll över en annan person.

Ändring 28

Artikel 2, punkt 2, led a

2 a)

Avlägsnande av ett organ från en levande donator med bruk av våld, hot eller bedrägeri.

2a a)

Avlägsnande av ett organ , en organdel eller en vävnad från en levande donator med bruk av våld, hot , i synnerhet psykiskt eller fysiskt, bedräglighet eller andra tvångsmetoder eller bedrägeri.

Ändring 54

Artikel 2, punkt 2, led aa (nytt)

 

aa)

Avlägsnande av ett organ från en levande donator om det inte föreligger sådana nära personliga relationer som definieras i lagstiftningen; om sådana relationer inte föreligger kan en donation endast göras på de villkor som fastställs i lagstiftningen och med tillstånd från en lämplig oberoende myndighet.

Ändring 29

Artikel 2, punkt 2, led b

2 b)

Avlägsnande av ett organ från en donator som har givit sitt medgivande därtill efter betalning av eller löfte om ekonomisk ersättning.

2a b)

Avlägsnande av ett organ , en organdel eller en vävnad från en donator som har givit sitt medgivande därtill efter betalning, tillhandahållande av eller löfte om ekonomisk ersättning eller liknande fördel .

Ändring 30

Artikel 2, punkt 2, led c

c)

Betalning, erbjudande eller löfte om ekonomisk ersättning, direkt eller via tredje part till en donator i syfte att få dennes medgivande till avlägsnande av ett organ.

a)

Betalning, erbjudande eller löfte om ekonomisk ersättning eller tillhandahållande av liknande fördel , direkt eller via tredje part till en donator i syfte att få dennes medgivande till avlägsnande av ett organ , en organdel eller en vävnad .

Ändring 31

Artikel 2, punkt 2, led d

d)

Mottagande av eller begäran om ekonomisk ersättning av donatorn eller tredje part så att donatorn skall ge sitt medgivande till avlägsnande av ett organ.

utgår

Ändring 32

Artikel 2, punkt 2, led e

e)

Medhjälp till att någon av handlingarna i punkterna a, b, c och d utförs.

b)

Medhjälp till att någon av handlingarna nämnda i detta led utförs.

Ändring 33

Artikel 2, punkt 2, led f

f)

Begäran om, erhållande av, betalning för, erbjudande eller löfte om ekonomisk ersättning i syfte att erbjuda, erhålla eller, mer generellt, syssla med olaglig handel med mänskliga organ och vävnader.

utgår

Ändring 34

Artikel 2, punkt 2, led fa (nytt)

 

fa)

Annonsering på Internet eller i något annat massmedium om behov av eller tillgång till mänskliga organ, organdelar eller vävnader i syfte att erbjuda eller uppnå ekonomisk vinst eller jämförbara fördelar.

Ändring 35

Artikel 2, punkt 2b (ny)

 

2b.

Bestämmelserna i punkt 2 och 2a skall inte förhindra betalningar som inte utgör ekonomisk vinning eller jämförbar fördel, särskilt inte följande:

—

Ersättning till en levande donator för förlust av inkomst och för andra motiverade kostnader som rör lagligt avlägsnande av mänskliga organ, organdelar eller vävnader eller medicinska undersökningar i samband med detta.

—

Betalning av en rimlig avgift för motiverade medicinska eller därmed sammanhängande tekniska tjänster i samband med transplantation.

—

Ersättning vid fall av onödiga skador till följd av lagligt avlägsnande av organ, organdelar eller vävnader från levande personer.

Ändring 36

Artikel 2, punkt 3, led a

a)

Köp, innehav, förvaring, transport, import, export eller överföring av mänskliga organ som har avlägsnats med hjälp av någon av de handlingar som avses i punkterna 1 och 2.

a)

Köp, innehav, förvaring, transport, import, export och överföring av mänskliga organ, organdelar och vävnader som har avlägsnats med hjälp av någon av de handlingar som avses i punkterna 1 och 2.

Ändring 37

Artikel 2, punkt 3a (ny)

 

3a.

Upprättande av förfalskade handlingar för att kunna begå de brott som anges i denna artikel.

Ändring 38

Artikel 4, stycke 2, led c

c)

Brottet har orsakat brottsoffret ytterligare allvarlig fysisk skada.

c)

Brottet har åtföljts av grovt våld eller orsakat brottsoffret fysisk skada.

Ändring 39

Artikel 4, stycke 2, led d

d)

Brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation enligt definitionen i gemensam åtgärd 98/733/RIF , och oavsett de påföljder som anges däri .

d)

Brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation enligt definitionen i gemensam åtgärd 98/733/RIF.

Ändring 40

Artikel 4a (ny)

 

Artikel 4a

Särskilda förhållanden

Varje medlemsstat skall överväga möjligheten att vidta de åtgärder som krävs för att de straff som anges i artikel 4 skall kunna reduceras om gärningsmannen tillhandahåller information till de administrativa eller rättsliga myndigheterna, som dessa inte hade kunnat erhålla på annat sätt, och som hjälper dem att

i)

förhindra eller minska brottets verkningar,

ii)

hitta eller lagföra de övriga gärningsmännen,

iii)

skaffa bevis eller

iv)

förhindra att det begås andra brott av det slag som anges i artikel 2.

Ändring 41

Artikel 7, rubriken

Behörighet och lagföring

Behörighet , rättsliga åtgärder och lagföring

Ändring 42

Artikel 7, led -a (nytt)

 

-a)

brottet har begåtts ombord på ett fartyg under dess flagg eller ett flygplan som är registrerat inom dess territorium,

Ändring 43

Artikel 7, led b

b) gärningsmannen är medborgare i medlemsstaten, eller

b)

gärningsmannen är dess medborgare i medlemsstaten eller bosatt på dess territorium , eller

Ändring 44

Artikel 7, punkt 1a (ny)

 

1a. Om ett brott faller under fler än en medlemsstats behörighet, och om någon av de berörda medlemsstaterna på samma grunder kan vidta rättsliga åtgärder för detta brott enligt gällande lagstiftning, skall de berörda medlemsstaterna samarbeta för att avgöra vilken av dem som skall vidta rättsliga åtgärder mot gärningsmännen, för att i möjligaste mån samla dessa åtgärder till en enda medlemsstat. I detta syfte får medlemsstaterna vända sig till Eurojust eller någon annan befintlig organisation eller ordning inom Europeiska unionen för att underlätta samarbete mellan de rättsliga myndigheterna och samordna deras verksamhet.

Ändring 45

Artikel 7a (ny)

 

Artikel 7a

Territoriellt tillämpningsområde

Detta rambeslut skall tillämpas i Gibraltar.

Ändring 46

Artikel 8, punkt 1

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut före den ...

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut senast den 31 december 2004 .

Ändring 47

Artikel 8, punkt 2

2. Medlemsstaterna skall före den dag som anges i punkt 1 till rådets generalsekretariat och kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning.

2. Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2004 till rådets generalsekretariat och kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning.

Ändring 48

Artikel 8, punkt 3

3. På grundval av en rapport som utarbetats med hjälp av denna information och en skriftlig rapport från kommissionen, skall rådet före den ... bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna har följt bestämmelserna i detta rambeslut.

3. På grundval av en rapport som utarbetats med hjälp av denna information och en skriftlig rapport från kommissionen, skall rådet före den 31 december 2005 bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna har följt bestämmelserna i detta rambeslut.

(1)  EUT C 100, 26.4.2003, s. 27.

(2)  EGT C 227 E, 24.9.2002, s. 505.

P5_TA(2003)0458

Makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Serbien och Montenegro genom ändring av beslut 2002/882/EG om ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (KOM(2003) 506 — C5-0428/2003 — 2003/0190(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 506) (1),

—

med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0428/2003),

—

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandet från budgetutskottet (A5-0356/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Skäl 6a (nytt)

 

(6a) Lånedelen av detta stöd påverkar inte budgetmyndighetens behörighet, och stödet bör endast genomföras i mån av tillgängliga anslag under respektive budgetpost.

Ändring 2

Skäl 6b (nytt)

 

(6b) Kommissionen bör efter samråd med IMF bekräfta att det ökade makroekonomiska stödet till Serbien och Montenegro inte sker till förfång för sådant makroekonomiskt stöd som är avsett för andra länder som omfattas av samma budgetpost.

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0459

Resultaten från Europeiska rådet

Europaparlamentets resolution om resultatet av Europeiska rådets möte i Bryssel den 16-17 oktober 2003

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16—17 oktober 2003.

I.   Regeringskonferensen

1.

Europaparlamentet upprepar att regeringskonferensen kommer att misslyckas om den river upp det samförstånd som konventet uppnådde och erinrar om att alla nationella parlament, regeringar, Europaparlamentet och kommissionen var företrädda i konventet.

2.

Europaparlamentet upprepar sitt motstånd till att låta rådskonstellationen för lagstiftning utgå, och betonar att principen om maktfördelning och öppenhet i lagstiftningsförfarandet bör följas.

3.

Europaparlamentet påminner om att den överenskommelse som uppnåddes i konventet i fråga om utrikesministern avsiktligt syftade till att sammanföra följande funktioner på området för yttre förbindelser: den höge representanten, den kommissionsledamot som samordnar den externa politiken och ordföranden för rådet (utrikes frågor). Parlamentet anser att alla försök att ta bort, begränsa eller försvaga någon av dessa delar skulle tillintetgöra kompromissen.

4.

Europaparlamentet uppmanar regeringskonferensen att koncentrera sig på att se till att det råder konsekvens mellan del III samt del I och del II i konstitutionen. Det förnyar också sin uppmaning till regeringskonferensen att avsluta arbetet i december 2003.

5.

Europaparlamentet uppmanar regeringskonferensen att anta bättre bestämmelser till del IV i konstitutionen.

6.

Europaparlamentet förpliktar sig att spela en stor och konstruktiv roll när det gäller att uppnå ett framgångsrikt slutförande av regeringskonferensen.

II.   Nytändning för Europas ekonomi

7.

Europaparlamentet delar åsikten att den ekonomiska politiken även fortsättningsvis bör syfta till sysselsättningsskapande och hållbar tillväxt. För att uppnå detta bör de huvudsakliga prioriteringarna vara att upprätthålla en sund makroekonomisk politik inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och taken i den nuvarande budgetplanen, att påskynda strukturreformer — särskilt insatser för att öka flexibiliteten på produkt-, kapital- och arbetsmarknaderna — och att främja investeringar i infrastruktur och humankapital.

8.

Europaparlamentet beklagar att de beslut som krävs för att den ekonomiska tillbakagången skall kunna vändas, tio år efter Delors vitbok och tre år efter lanseringen av Lissabonstrategin, än en gång har försenats. Parlamentet efterlyser att man efter Europeiska rådets möte i december slutligen fattar de sedan länge utlovade och ofta omtalade besluten.

9.

Europaparlamentet välkomnar den uppenbara politiska viljan att på EU-nivå påskynda genomförandet av investeringar på olika nyckelområden, såsom transport, energi, telekommunikationer, IT samt forskning och utveckling. Parlamentet understryker det brådskande behovet av att anta ett ”snabbstartsprogram” på EU-nivå och lämpliga nationella tillväxtprogram. Parlamentet betonar att ökade investeringar i nyckelprojekt inte ensamt kan lösa de omedelbara eller de långsiktiga problemen i gemenskapens ekonomi, och anser att Europeiska rådet vid sitt möte i december bör koncentrera sig på att uppnå de redan beslutade målen i Lissabonagendan för att göra EU till den mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin i världen år 2010.

10.

Europaparlamentet beklagar att miljö- och hållbarhetsaspekterna inte i tillräcklig utsträckning beaktats och insisterar åter på att gemenskapspolitikens och gemenskapslagstiftningens inflytande på dessa aspekter ingående bör undersökas. Medlemsstaterna uppmanas att främja en framåtsträvande EU-plan för utveckling av ren teknik. Parlamentet understryker att ett sådant initiativ kan få stor betydelse för miljö, tillväxt, sysselsättning och social välfärd, och ser fram emot kommissionens handlingsplan om miljöteknik.

11.

Europaparlamentet anser vidare att det för framgången för detta initiativ är nödvändigt att fokusera på projekt som är hållbara, ekonomiskt och finansiellt bärkraftiga och som har ett klart europeiskt värde. När en projektlista upprättas för ”snabbstartsprogrammen” och för att uppnå en maximal andel medfinansiering för dessa projekt måste det göras kostnads-/nytto-analyser. Detta initiativ måste komplettera den inre marknadens mål och medel.

12.

Europaparlamentet anser att Lissabonagendan för strukturreformer, framför allt arbetsmarknadsreformer, måste leda till bättre arbetstillfällen för att en kunskapsbaserad ekonomi skall kunna skapas, och att det därför är mycket viktigt med avsevärda investeringar i människor. Parlamentet framhåller att sådana reformer måste genomföras i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, eftersom ekonomiska och sociala reformer bör förstärka varandra.

13.

Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör åta sig att främja forskning och investeringar i humankapital i den europeiska ekonomin och styra om de offentliga utgifterna mot miljövänlig produktion samt kompetensförstärkning och livslångt lärande. Livslångt lärande och projekt för ren teknik bör därför inkluderas i det kommande ”snabbstartsprogrammet”.

14.

Europaparlamentet noterar initiativen för att utveckla den sociala dimensionen och välkomnar önskan om att garantera pensionssystemens hållbarhet. Parlamentet betonar starkt att medlemsstaterna, parallellt med de nödvändiga pensionsreformerna, måste öka sysselsättningsgraden för undersysselsatta delar av befolkningen, såsom kvinnor, invandrare, äldre arbetskraft och personer med funktionshinder, t.ex. genom riktade integrationsåtgärder, åtgärder för att förena yrkesliv och familjeliv och uppmuntran till att förlänga yrkeslivet. Dessutom betonar parlamentet att alla medlemsstater aktivt måste uppmuntra arbete, t.ex. genom att anpassa skatte- och bidragssystemen så att arbete och utbildning lönar sig. Parlamentet upprepar att full sysselsättning är det bästa sättet att säkra hållbara pensioner.

15.

Europaparlamentet understryker ännu en gång att hörnstenen i Lissabon- och Göteborgsstrategin är en balanserad kombination av olika politiska instrument som förstärker varandra, nämligen ekonomisk reform, full sysselsättning, social sammanhållning och en sund miljöpolitik. Därför bör alla berörda rådskonstellationer i lika stor utsträckning involveras.

III.   Förstärkning av frihet, säkerhet och rättvisa

Förvaltning av unionens gemensamma gränser

16.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets vilja att förbättra förvaltningen av de yttre gränserna till förmån för området med säkerhet, frihet och rättvisa. Parlamentet ställer sig positivt till att nödvändiga medel anslås för att täcka de mest trängande behoven på detta område, och noterar att särskilt de nya yttre gränserna måste stödjas.

17.

Europaparlamentet understryker att en effektiv förvaltning av EU-medlemsstaternas yttre gränser bör främjas genom samstämmiga åtgärder på gemenskapsnivå med parlamentets fulla deltagande.

18.

Europaparlamentet noterar Europeiska rådets begäran om att det bör inrättas en gränsförvaltningsmyndighet, men förespråkar snarare en operationell struktur samordnad av kommissionen för att bereda vägen för en gemenskapsstyrka av gränsövervakningspersonal bestående av speciella nationella och finansierad av EU.

19.

Europaparlamentet välkomnar den vikt som läggs vid ett fullständigt genomförande av strategin för förvaltningen av de yttre gränserna och av upprättandet av centrumen för luft- och sjögränser som konkreta samarbetsåtgärder för att de tragiska konsekvenser som man kunnat konstatera nyligen vid Spaniens och Italiens kuststräckor mot Medelhavet skall kunna undvikas.

Kontroll över migrationsströmmar

20.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets åtagande när det gäller de prioriteringar som fastställdes i Thessaloniki och understryker behovet av en övergripande och välavvägd strategi i invandringsfrågor, vilken omfattar åtgärder för hur lagliga invandrare skall tas emot och integreras. Parlamentet betonar behovet av att koppla invandringen till den sociala, sysselsättningsrelaterade och ekonomiska politiken.

21.

Europaparlamentet stöder den övergripande strategi som föreslogs i Thessaloniki, grundad på utökade partnerskap med ursprungsländerna, och välkomnar att kommissionen inlett en undersökning om sambandet mellan legal och illegal invandring. Parlamentet erinrar dock liksom Europeiska rådet om att varje medlemsstat måste behålla kontrollen över hur många personer som skall ges tillträde till dess territorium samt att en eventuell användning av kvoter måste begränsas till förhandlingar med tredje land.

22.

Europaparlamentet främjar en politik för återvändande som respekterar de humanitära principerna, men anser att denna bör finansieras genom ett särskilt instrument med stöd av en ny rättslig grund.

23.

Europaparlamentet håller med om att rådet (rättsliga och inrikes frågor) skyndsamt måste uppmanas att snabbt nå en överenskommelse och anta den grundläggande lagstiftning som föreslagits av kommissionen om ett gemensamt asylsystem grundat på höga skyddskrav. Parlamentet efterlyser också att de föreslagna lagstiftningsåtgärderna på området för invandring antas (t.ex. direktiven om inrese- och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare och om status för långvarigt bosatta).

24.

Europaparlamentet ser fram emot en politisk överenskommelse i rådet (rättsliga och inrikes frågor) senast vid utgången av 2003 om förslagen om biometriska kännetecken i viseringshandlingar, uppehållstillstånd och pass, om vilken parlamentet skall höras. Parlamentet betonar att man kommer att försöka att utvärdera hur förenliga dessa förslag är, liksom hur utvecklingen av VIS och SIS II rimmar med gemenskapens lagstiftning om uppgiftsskydd.

25.

Europaparlamentet bekräftar än en gång att de åtgärder som vidtas i fråga om kontroll av de yttre gränserna, för att hejda den olagliga invandringen, VIS (informationssystemet för viseringar) och så vidare inte får undergräva möjligheterna för asylsökande att anlita förfarandena för asyl.

Rättsligt samarbete och polissamarbete

26.

Europaparlamentet välkomnar rådets vilja att stärka det rättsliga samarbetet och polissamarbetet och begär på nytt att Europols befogenheter skall stärkas och göras till en gemenskapsangelägenhet. Parlamentet begär också att det verkligen skall införas informationssystem för Schengen (SIS II och VIS) och Europol med vederbörlig respekt för skydd av personuppgifter.

27.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över att många medlemsstater ännu inte antagit nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att senast den 1 januari 2004 kunna ta i bruk den europeiska arresteringsordern. Parlamentet uppmanar rådet att omedelbart ta ett initiativ för att se till denna genomförs i tid i samtliga medlemsstater.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, till följd av grönboken, föreslå lämpliga lagstiftningsåtgärder för att säkra en gemensam minimiskyddsnivå vid brottmål inom hela EU, som ett nödvändigt steg för att garantera balans mellan brottsbekämpning och skydd för de grundläggande rättigheterna.

29.

Europaparlamentet välkomnar den vikt som Europeiska rådet fäst vid antagandet av ett rambeslut om kampen mot narkotikahandel och den tidsfrist som angivits. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om behörighet, erkännande och verkställande av beslut när det gäller familjerättsliga frågor och föräldraansvar, och hoppas att förordningen skall kunna antas samtidigt som beslutet om ratificering av Haagkonventionen från 1996.

Fångarna i Guantanamo Bay

30.

Europaparlamentet är bestört över att cirka 26 europeiska medborgare och personer som är bosatta i Europa och totalt över 600 fångar fortfarande hålls fängslade i Guantanamo Bay i Kuba, vilket är helt oacceptabelt. Parlamentet anser det skandalöst att EU:s ledare och rådets ordförandeland misslyckats med att ens diskutera frågan.

31.

Europaparlamentet uppmanar det italienska ordförandelandet att vid varje möjligt tillfälle ta upp denna fråga liksom fångarnas rätt att få en rättvis rättegång med Förenta staternas regering och att föra upp frågan på dagordningen för nästa toppmöte mellan EU och Förenta staterna.

IV.   Yttre förbindelser

WTO

32.

Europaparlamentet välkomnar och delar Europeiska rådets återigen markerade engagemang för en multilateral handelspolitik. Parlamentet betonar de risker för den globala ekonomin och det multilaterala handelssystemet som ett långvarigt stillestånd i förhandlingarna skulle kunna leda till. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att upprepa sitt åtagande att tillämpa utvecklingsdagordningen från Doha och att spela en aktiv roll för att förhandlingarnas skall återupptas snarast möjligt.

Den nordliga dimensionen

33.

Europaparlamentet upprepar den betydelse det tillmäter den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen och oroas över de kontinuerligt krympande budgetmedel som står till buds för att genomföra EU:s traditionella politik. Parlamentet föreslår att en större del av verksamheten inom den nordliga dimensionen finansieras med medel för den inre politiken (budgetmedel för regional- och strukturstöd), eftersom den nordliga dimensionen till stor del bidrar till att åstadkomma förbättringar inom EU:s nordliga gränsregioner, skapar en säkrare miljö för samtliga EU-medborgare och bidrar till förbättrad säkerhet i EU:s omedelbara grannskap. Vid genomförandet av handlingsplanen är det viktigt att den är så vittomfattande och konkret som möjligt för att främja både politiskt och ekonomiskt samarbete. Den goda praxis man erfarit bör utgöra exempel för initiativet Ett utvidgat Europa.

Medelhavsområdet

34.

Europaparlamentet har tagit del av slutsatserna från APEM-arbetsgruppens möte i Bryssel den 16 och 17 oktober 2003 varigenom gruppen konstituerats och dess arbetsuppgifter fastställts. Parlamentet uppmanar till ett fördjupat parlamentariskt samarbetet och riktar i detta sammanhang en vädjan till samtliga medlemsstater att bidra till att utveckla den parlamentariska dialogen inom Medelhavsområdet. Parlamentet begär att ministerkonferensen i Neapel godkänner att det parlamentariska Europa-Medelhavsforumet omvandlas till en parlamentarisk församling.

35.

Europaparlamentet begär att man aktivt fullföljer den studie som skall ligga till grund för upprättandet av en Europa-Medelhavsbank, underställd EIB, och att man vid ministerkonferensen i Neapel fattar ett operationellt beslut om detta på grundval av kommissionens meddelande av den 15 oktober 2003.

36.

Europaparlamentet begär att de beslut som fattades vid ministerkonferensen i Valencia om upprättandet av en kulturfond för Europa-Medelhavsområdet och för att främja dialogen civilisationerna emellan ges ett konkret innehåll och att man vid ministerkonferensen i Neapel fattar ett operationellt beslut om detta på grundval av kommissionens meddelande av den 15 oktober 2003.

37.

Europaparlamentet förväntar sig på området mänskliga rättigheter och demokrati att initiativet ”Nytt grannskap” skall leda till effektivare och konsekventare åtgärder.

Moldavien

38.

Europaparlamentet välkomnar rådets stöd för OSSE:s insatser för att uppnå en övergripande politisk lösning på den transnistriska frågan i republiken Moldavien.

39.

Europaparlamentet betonar behovet av ett konstruktivt tillvägagångssätt för att slutföra förfarandet och uppmanar eftertryckligen Ryssland och Ukraina att tillsammans med OSSE ta sig an sin medlarroll. När det gäller att fullfölja tillbakadragandet av de ryska trupperna ställer sig Europaparlamentet bakom rådets uppmaning till Ryska federationen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att senast vid utgången av 2003 fullgöra åtagandet från Istanbul/Porto.

Mellanöstern

40.

Europaparlamentet uttrycker sin oro om den pågående utvecklingen och ansluter sig till Europeiska rådets maning till de berörda parterna att respektera de åtaganden som ingåtts och att återupprätta ett klimat av ömsesidigt förtroende. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang

—

den palestinska myndigheten att se till att dess regering är förmögen att göra vad som krävs för att garantera säkerheten och vidta åtgärder mot de ansvariga för terroristangrepp, och att fullfölja det reformprogram som redan påbörjats,

—

Israels regering, vars legitima rätt att skydda sina medborgare erkänns, att ta avstånd från den oproportionerliga användningen av våld, upphöra med utomrättsliga avrättningar, avbryta byggandet av den så kallade säkerhetsmuren som förvärrar levnadsvillkoren för den palestinska befolkningen i de ockuperade områdena och undergräver en positiv lösning på gränsfrågan, samt avveckla bosättningar i enlighet med vad som fastställts i ”färdplanen”.

41.

Europaparlamentet fördömer kraftigt upptrappningen av alla de våldsfall som har inträffat under de senaste dagarna, bl.a. den brottsliga handling som kostade tre amerikanska medborgare livet på Gazaremsan den 15 oktober 2003, och begär att de ansvariga för dessa dåd skall ställas inför rätta.

42.

Europaparlamentet anser det väsentligt att kvartetten enas om mer tvingande initiativ och att den brådskande utformar ett konkret förslag om upprättande av en övervakningsmekanism i form av internationell truppnärvaro.

43.

Europaparlamentet välkomnar de initiativ som tagits av israeliska och palestinska politiska företrädare och det civila samhället, särskilt det så kallade Genèveavtalet mellan en grupp israeliska och palestinska politiker och intellektuella.

Irak

44.

Europaparlamentet betraktar resolution 1511 från FN:s säkerhetsråd endast som det första steget mot ett återupprättande av den internationella legitimiteten beträffande styret av Irak efter kriget.

45.

Europaparlamentet upprepar de ställningstaganden det gav uttryck för i sin rekommendation till rådet av den 24 september 2003 om situationen i Irak (1) vad gäller

—

FN:s centrala roll,

—

nödvändigheten av att överföra makt till det irakiska folkets representanter snarast möjligt,

—

nödvändiga garantier för återuppbyggnadsbiståndet, i form av en multilateral fond som erbjuder full insyn.

46.

Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande att omgående förmå medlemsstaterna att enas om en för EU gemensam ståndpunkt som kan ligga till grund för en genuin strategi i Irakfrågan, såsom den höge representanten för GUSP har begärt.

47.

Europaparlamentet påpekar att den budgetansvariga myndigheten, Europaparlamentet och rådet, måste enas om hur mycket ekonomisk hjälp EU vid givarkonferensen i Madrid kan utfästa sig att ge. Parlamentet upprepar att en utfästelse till förmån för Irak inte får gå ut över belopp som redan avsatts för andra regioner i världen samt att det i samband med stödet till Irak också måste tas hänsyn till hur mycket landet kan ta emot.

48.

Europaparlamentet önskar att den nya situation som uppstått i och med att resolution 1511 antagits kunde utvidgas till att omfatta hela Mellanöstern och särskilt den israelisk-palestinska konflikten.

Arabvärlden

49.

Europaparlamentet stöder eftertryckligen det initiativ som lanserades vid Europeiska rådets möte i Bryssel om att främja en närmare dialog med länderna i arabvärlden med hjälp av de instrument som för närvarande finns tillgängliga, och uppmanar rådet, den höge representanten och kommissionen att rapportera till parlamentet om de framsteg som görs på detta område.

Iran

50.

Europaparlamentet välkomnar Irans villighet att underteckna IAEA:s tilläggsprotokoll efter överenskommelsen med de tre EU-utrikesministrarna som besökte landet.

51.

Europaparlamentet upprepar sin beredvillighet att utveckla närmare samarbete med Iran, men insisterar på att Iran måste förbättra det internationella förtroendet för en fredlig användning av landets kärnprogram och för en förbättring av de mänskliga rättigheterna, bekämpningen av terrorismen och Irans ställning inom fredsprocessen i Mellanöstern. I detta sammanhang vill parlamentet även lyckönska Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris för, hennes engagerade arbete till försvar av demokratin och de mänskliga rättigheterna i Iran.

Kosovo

52.

Europaparlamentet välkomnar att det inletts diskussioner mellan företrädare för Kosovo och Serbiens regering i syfte att först dryfta tekniska frågor.

53.

Europaparlamentet uppmanar rådet och alla parter som deltar i samtalen att verka för samlade insatser för att normalisera situationen i Kosovo och närma den till europeiska normer och att inrikta sig på konkreta vardagsproblem som rör energi, transport och kommunikation samt återvändande och saknade personer.

54.

Europaparlamentet uppmanar rådet att spela en aktivare roll för att utarbeta en färdplan och en tidsram i syfte att snarast möjligt nå ett avgörande om Kosovos slutgiltiga ställning.

Området kring de stora sjöarna

55.

Europaparlamentet uppmanar EU att tillhandahålla omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt bistånd och därmed stödja ansträngningarna att skapa bestående politisk stabilitet i området kring de stora sjöarna och särskilt i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet uppmanar Afrikanska unionen att hjälpa till att lösa konflikten genom att förmå regeringarna i Uganda, Rwanda och Demokratiska republiken Kongo att åta sig att inte förse någon av de beväpnade politiska grupperna i Demokratiska republiken Kongo med vare sig vapen eller pengar.

*

* *

56.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet

(1)  P5_TA(2003)0401.

P5_TA(2003)0460

De viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP (2002)

Europaparlamentets resolution om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget- 2002 (7038/2003 — C5-0423/2003 — 2003/2141(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets årliga rapport 2002 (7038/2003 — C5-0423/2003),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet, led H, punkt 40 (1),

—

med beaktande av artikel 21 i EU-fördraget,

—

med beaktande av sin resolution av den 26 september 2002 om de framsteg som har gjorts för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 april 2003 om den nya europeiska säkerhets- och försvarskonstruktionen — prioriteringar och brister (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2003 om förnyade transatlantiska förbindelser för det tredje millenniet (4),

—

med beaktande av parlamentets resolution av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika (5),

—

med beaktande av ordförandeskapets rapporter till Europeiska rådet i Thessaloniki den 19—20 juni 2003 om EU:s yttre åtgärder i kampen mot terrorism (inbegripet GUSP/ESFP) — (10323/2003), genomförandet av EU:s program för förebyggande av våldsamma konflikter och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken,

—

med beaktande av det strategidokument med titeln ”Ett säkert Europa i en bättre värld” som den höge representanten för den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken, GUSP, lade fram för Europeiska rådet i Thessaloniki den 20 juni 2003,

—

med beaktande av artiklarna 47.1 och 103.3 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandet från budgetutskottet (A5-0348/2003), och av följande skäl:

A.

De dramatiska händelserna i samband med Irakkriget har skapat djupa klyftor mellan EU:s medlemsstater och medfört djupgående störningar av de transatlantiska förbindelserna för en lång tid framöver samt även skadat andra internationella organisationer såsom FN och Nato.

B.

Det kalla kriget är slut och de metoder och den anda som förknippades med detta har övergivits, och inför EU:s utvidgning till 25 stater är det nu på tiden att vi i ljuset av den politiska utvecklingen och det nuvarande internationella läget omdefinierar Europas roll i världen och ser den utrikespolitiska krisen i samband med Irakkriget som ett tillfälle och en möjlighet att göra EU till en utrikespolitiskt trovärdig och inflytelserik aktör.

C.

Det diskussionsunderlag som den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), Javier Solana, lade fram för stats- och regeringscheferna i Thessaloniki om en europeisk säkerhetsdoktrin är en god grund för en fördjupad dialog mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet om en europeisk säkerhetsstrategi.

D.

En säkerhetsstrategi för EU kan endast utarbetas på basis av multilaterala förhållanden och inom ramen för FN-systemet samt i överensstämmelse med medlemsstaternas historiska erfarenheter och politiska intressen.

E.

Den europeiska säkerhetsstrategin, baserad på ett omfattande säkerhetskoncept som sträcker sig bortom den strikt militära dimensionen och säkerställer en lösningsmodell bestående av politiska, ekonomiska, sociala och interkulturella ansträngningar samt respekt för de mänskliga rättigheterna, kommer med säkerhet att kunna förebygga, mildra och lösa konflikter.

F.

Bland de största hoten mot dagens värld kan nämnas ickestatlig, internationell terrorism, utvecklande och spridning av massförstörelsevapen och instabila, odemokratiska och dåligt styrda stater.

G.

Omfattande koncept krävs för att bekämpa de nya hoten och säkerhetsriskerna. Koncepten skall inbegripa politiska strategier för fattigdomsbekämpning, skydd mot klimatförändringar, miljöskydd, skydd av de mänskliga rättigheterna och främjande av demokrati, rättsstatsprincipen och god förvaltningssed. Som ett sista alternativ får även militära åtgärder vidtas, och dessa skall alltid vidtas i enlighet med FN:s bestämmelser.

H.

Europeiska konventet har lagt fram viktiga institutionella reformförslag som kan göra det lättare att på institutionell nivå skapa större samhörighet inom GUSP. Konventet föreslog exempelvis att en utrikesministerpost skulle inrättas inom unionen, att fördjupade samarbeten skulle bli möjliga inom säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) och att en europeisk byrå för krigsmateriel skulle grundas för att främja att de nationella försvarsutgifterna används så effektivt som möjligt.

I.

Europaparlamentet noterar med intresse det initiativ som Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Belgien tog den 29 april 2003 för att öka ESFP:s trovärdighet.

J.

En grundförutsättning för ytterligare framsteg i utformningen av en trovärdig ESFP är att medlemsstaterna enas om en i verklig mening gemensam utrikespolitik som kännetecknas av en gemensam hållning i frågor av avgörande betydelse för utrikes- och säkerhetspolitiken.

K.

Utvidgningen för unionen närmare krisområdena i öst samt i östra och södra Medelhavsområdet och därmed växer EU:s ansvar för dessa grannländer.

L.

Trots den mörka skugga som Irakkrisen kastat på GUSP har den operativa krishanteringen, konfliktförebyggandet och terrorismbekämpningen gjort vissa framsteg.

1.

Europaparlamentet betraktar rådets årliga rapport 2002 som fullständigt olämplig som grund för en utrikespolitisk dialog mellan rådet och parlamentet, eftersom den enbart innehåller en uppräkning av de åtgärder rådet vidtagit, men inga politiska utvärderingar eller principiella prioriteringar, och inte heller fokuserar tillräckligt på de ekonomiska konsekvenserna.

2.

Europaparlamentet understryker att det i den gemensamma förklaringen av den 25 november 2002 om finansieringen av GUSP föreskrivs att den information som anges i punkt 40 i det interinstitutionella avtalet skall skickas till parlamentet inom 5 dagar efter att ett beslut som medför utgifter fattats på området för GUSP. Europaparlamentet beklagar att rådet endast överlämnar en finansieringsöversikt om utgifterna är inom ramen för EU:s budget och insisterar på att dessa översikter, av öppenhetsskäl och för att parlamentet i alla fall skall ha en övergripande uppskattning av hur mycket GUSP-finansiering som går till en viss region/kris, skall överlämnas för alla beslut på området för GUSP.

3.

Europaparlamentet anser mot bakgrund av den krisartade utveckling som GUSP genomgick under Irakkonflikten att framtida årsrapporter måste innehålla en noggrann utvärdering av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet anser också att rapporten bör kompletteras med en skriftlig rapport från den höge representanten/unionens utrikesminister om de framsteg som gjorts för att införa ett europeiskt säkerhetskoncept.

4.

Europaparlamentet välkomnar därför ovannämnda strategidokument, som är ett initiativ som borde ha tagits för länge sedan för att få till stånd en principiell debatt om en europeisk säkerhetsdoktrin som alla EU-institutioner måste delta i på lika villkor.

En europeisk säkerhetsstrategi

5.

Europaparlamentet stöder de tre strategiska målen i ovannämnda strategidokument, nämligen

—

stabilitet och gott styre i vårt närmaste grannskap,

—

en internationell ordning som grundar sig på effektiv multilateralitet och

—

bekämpning av såväl gamla som nya hot i syfte att förebygga konflikter redan innan en kris brutit ut.

6.

Europaparlamentet anser att de europeiska länderna måste göra en klar prioritering av sina utrikesoch säkerhetspolitiska intressen och mål, tillsammans definiera dessa och också fastställa de geografiska tyngdpunkterna. Europaparlamentet kräver att diskussionerna och besluten om Europeiska unionens säkerhetsstrategi sker på ett öppet sätt och med EU-medborgarnas medverkan och att Europaparlamentet kommer att delta på lika villkor som övriga EU-institutioner.

7.

Europaparlamentet anser att det ligger i unionens eget säkerhetsintresse att få vetskap om och om möjligt förebygga potentiella kriser och på ett tidigt stadium lösa konflikter vid de yttre gränsernas omedelbara närhet och att genom en kreativ grannskapspolitik skapa en krets av vänskapligt sinnade länder.

8.

Europaparlamentet anser därför att unionens huvudintresse måste inriktas på följande närregioner så en säkerhetszon runt Europa skapas och utvidgas: Västra Balkan, Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldavien, Södra Kaukasien, Södra Medelhavsområdet, Västafrika och Östafrika samt Mellanöstern.

9.

Europaparlamentet anser att nya möjligheter måste utvecklas för att de europeiska grannländerna till ett utvidgat EU delvis skall kunna integreras i unionen. Parlamentet anser att möjligheterna skall beakta aspekter rörande den inre marknaden och den inre och yttre säkerheten och ett framtida fullständigt medlemskap skall heller inte uteslutas. Parlamentet ser också den här frågan som en god utgångspunkt för diskussionen om unionens framtida gränser. Parlamentets reaktion på den strategi som föreslås av kommissionen i meddelandet ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” (KOM(2003) 104) kommer att ges i det betänkande som utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik håller på att utarbeta.

10.

Europaparlamentet anser att en union med 25 medlemsstater i allt högre grad måste arbeta för en internationell ordning som framför allt grundar sig på en effektiv multilateralitet med FN och dess underorganisationer och fördragsinstrument som utgångspunkt.

11.

Europaparlamentet bekräftar att FN-stadgan utgör den avgörande politiska och rättsliga grunden för utformningen av internationella relationer och utgör en garanti för freden och internationell säkerhet.

12.

Europaparlamentet anser, i samklang med FN:s generalsekreterare Kofi Annans nyligen framförda begäran, att FN:s system omgående måste underkastas en radikal översyn för att kunna möta nya hot och nya säkerhetskriser. I detta sammanhang understryker parlamentet det faktum att när nuvarande och framtida medlemsstaternas enskilda bidrag medräknas utgör EU den största bidragsgivaren till FN, och upprepar att EU bör utnyttja denna möjlighet och leva upp till sitt ansvar att lämna proaktiva förslag i diskussionen om en översyn av FN och att folkrätten också måste vidareutvecklas på ett varsamt, men dock snabbt och bestämt, sätt.

13.

Europaparlamentet konstaterar att den internationella ordningen i avgörande grad bestäms av kvaliteten på, målen för och ömsesisdigheten hos de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet anser att ett av unionens främsta strategiska mål bör vara att stärka dessa förbindelser. Målsättningen måste vara att skapa ett partnerskap mellan likställda stater.

14.

Europaparlamentet anser därför att den strategiska debatten mellan Europa och Förenta staterna måste återupptas. Den viktigaste frågan bör vara återuppbyggnaden av Irak och skapandet av en irakisk nation. Allmänna frågor som man bör diskutera är hur spridningen av massförstörelsevapen kan förhindras, hur vapenexport och spridning av konventionella vapen kan kontrolleras, hur frågan om straffrihet för brott kan bemötas på ett seriöst sätt (bl.a. genom den internationella brottmålsdomstolen) och hur man skall förhålla sig till repressiva och diktatoriska regimer och stater i upplösning. Detta bör ske på grundval av en europeisk ståndpunkt som definierats klart och tydligt inom ramen för GUSP, folkrätten och med full respekt för FN:s bestämmelser.

15.

Europaparlamentet påpekar att den europeiska utrikes- och säkerhetspolitikens trovärdighet även är beroende av unionens militära resurser och unionens beredskap att sätta in dem, i enlighet med folkrätten, som en sista utväg i konflikter.

Större koherens och effektivitet

16.

Europaparlamentet välkomnar därför Europeiska konventets förslag om fördjupat samarbete inom säkerhets- och försvarspolitiken, inklusive en solidaritetsklausul om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna vid terroristattacker och katastrofer förorsakade av människor och en klausul om ömsesidigt bistånd vid angrepp utifrån. Parlamentet beklagar dock att biståndsklausulen inte är så omfattande som formuleringen i artikel V i Brysselfördraget av den 17 mars 1948, ändrat genom Parisöverenskommelserna av den 23 oktober 1954.

17.

Europaparlamentet välkomnar att utökningen av de militära resurserna finnas bland målen i utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och att en europeisk byrå för krigsmateriel skall främja den här processen på forsknings- och anskaffningsområdet. Parlamentet anser att krigsmaterielbyrån i första hand skall samordna större gemensamma projekt och att kommissionen och parlamentet skall delta i den konkreta utformningen av byrån, framför allt beträffande finansieringen.

18.

Europaparlamentet påpekar ändå att en aktiv europeisk politik för nedrustnings- och vapenkontroll utgör ett nyckelelement inom den konfliktförebyggande verksamheten, som enligt framtidskonventets förslag skall vara ett gemensamt politikområde inom unionens externa åtaganden. Parlamentet uppmanar därför rådet att vidta konkreta åtgärder i denna riktning.

19.

Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna enligt konstitutionen åtar sig att inte agera utgående från ensidiga nationella intressen i internationella frågor innan EU fått tillfälle att fastställa en europeisk ståndpunkt i frågan.

20.

Europaparlamentet välkomnar avsikten att tillsätta en utrikesminister för unionen. Om denne skall kunna sköta sin tjänst på ett effektivt sätt måste också de behöriga administrativa avdelningarna på rådet och kommissionen sammanföras till ett samlat utrikesministerium, om utrikesministern också är kommissionens vice ordförande måste denne arbeta enligt gemenskapsmetoder. På så sätt skulle man kunna övervinna den effektivitetshämmande pelarstrukturen.

21.

Europaparlamentet kritiserar att man ämnar bibehålla principen om enhällighet inom utrikes- och säkerhetspolitiken och anser att detta är ett allvarligt hinder för den rättsliga handlingsförmåga som unionen behöver. Parlamentet kräver majoritetsomröstningar, åtminstone då beslut fattas om förslag från unionens utrikesminister, eventuellt med förstärkt kvalificerad majoritet.

22.

Europaparlamentet betraktar den oändrade formuleringen rörande parlamentets rätt att höras och informeras som ett steg tillbaka jämfört med ändringar som gjorts rörande den exekutiva sidan, och kommer att arbeta för att den uppförandekod som efter överenskommelse ingår i 2003 års budget skall tilllämpas fullt ut.

23.

Europaparlamentet anser att det med tanke på en förutseende krisförebyggande politik är absolut nödvändigt att i framtiden redan vid tidig upptäckt av kriser och planering av krisoperationer inom ramen ESFP få information och bli delaktig i ett så tidigt skede som möjligt för att kunna avge ett politiskt yttrande som baserar sig på solida uppgifter och därmed uppfylla sina kontrolluppgifter.

24.

Europaparlamentet konstaterar att endast om parlamentet är välinformerat kan det snabbt och effektivt fatta nödvändiga beslut rörande personal och budget. Parlamentet understryker att i avsaknad av sådan information riskerar sådana beslut att förkastas.

25.

Europaparlamentet föreslår därför att man skall tillsätta kommisionsledamöter som har särskilda utrikespolitiska uppgifter och som skulle lyda under unionens blivande utrikesminister inte minst för att upprätthålla en ständig kontakt med Europaparlamentet, utan att för den skull förringa utrikesministerns personliga ansvar.

26.

Europaparlamentet håller fast vid sitt krav på att höras om beslut rörande uppdrag inom EFSP, oberoende av om de är av civil eller militär natur, utan att därmed påverka EU:s nödvändiga förmåga att agera snabbt i krissituationer.

27.

Europaparlamentet upprepar sin åsikt om att de gemensamma kostnaderna för operationer, även militära operationer, inom ESFP måste finansieras via gemenskapsbudgeten.

28.

Europaparlamentet understryker att EU:s förmåga att skaffa sig adekvata militära medel kommer att avgöra hur trovärdiga EU:s utrikespolitiska och försvarspolitiska mål blir.

29.

Europaparlamentet upprepar mot denna bakgrund med eftertryck sin förhoppning om att EU snabbt kan mobilisera sina civila och militära resurser. En särskild budgetmekanism för snabba reaktioner bör undersökas och på lång sikt bör gemenskapen få en egen försvarsbudget.

Reella framsteg trots kriser

30.

Europaparlamentet konstaterar att den europeiska utrikespolitiken, trots de olika uppfattningarna om vilken strategi som skall tillämpas för att motverka terrorismen och för Irakkonflikten, på det hela taget kan uppvisa reella framsteg när det gäller krishantering, förebyggande av konflikter och terrorismbekämpning.

31.

Europaparlamentet lovordar de tre första krisoperationerna inom ramen för EFSP:

—

EU:s polisstyrka i Bosnien och Hercegovina, som var den första civila krisoperationen överhuvudtaget.

—

Den första militära fredssäkrande operationen vid namn ”Concordia” i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som baserade sig på Natos planerings- och kommandostruktur.

—

EU:s självständigt ledda operation ”Artemis” i Ituriregionen i Kongo genom vilken unionen visat att man har både politisk vilja och resurser att utföra självständiga humanitära uppgifter på uppdrag av FN.

32.

Europaparlamentet konstaterar att detta genombrott på det operativa området möjliggjordes först efter det att förhandlingarna mellan EU och Nato om att EU skall ha ständig tillgång till Natos planeringsoch kommandosystem avslutats på ett framgångsrikt sätt i december 2002.

33.

Europaparlamentet anser att ett ytterligare befästande av förbindelserna mellan EU och Nato som organisationer som kompletterar varandra är ett viktigt element vid utvecklandet av ett europeiskt säkerhetskoncept.

34.

Europaparlamentet förespråkar en europeisk kollektiv kapacitet för planering och ledning av europeiska operationer och ett multinationellt högkvarter som kan grupperas i fält för sådana operationer i de fall då Nato inte agerar och EU inte gör några anspråk på Natos resurser.

35.

Europaparlamentet är medvetet om att EU:s nuvarande militära resurser visserligen är tillräckliga för att klara av mindre Petersberguppgifter, men att de inte räcker till för att klara av större fredsframtvingande insatser.

36.

Europaparlamentet betraktar därför införandet av mer driftskompatibilitet och insatsmöjligheter som en viktig förutsättning för att Europa skall kunna bilda en balanserad koalition med Förenta staterna, både inom och utanför Nato.

Genomförandeåtgärder för EU:s snabbinsatsstyrka

37.

Europaparlamentet upprepar sitt krav, framlagt i ovannämnda resolution av den 10 april 2003 , att EU vidareutvecklar sin militära kapacitet i två steg: EU bör redan 2004 ha en militär styrka på 5 000 man som hålls i ständig beredskap för humanitära operationer och räddningsoperationer. Senast 2009 bör EU kunna utföra operationer i det europeiska närområdet på samma nivå och med samma intensitet som vid konflikten i Kosovo, antingen i samarbete med Nato eller på egen hand.

38.

EU bör senast 2004 ha inrättat en fast styrka på 5 000 man som hålls i ständig beredskap för räddningsoperationer och humanitära operationer, i vilken såväl civil som militär personal ingår och som är beredd att träda in i en konflikt på mindre än tio dagar (snabbinsats) samt ständigt är redo att ingripa på rotationsbasis.

39.

Denna styrkas uppgift bör vara att evakuera europeiska medborgare vid politiska kriser, genomföra humanitära insatser, inbegripet försök att avvärja massakrer, samt bistå vid naturkatastrofer runt om i världen.

40.

Den fransk-tyska brigaden, utvidgad med trupper från andra länder, bör till en början utgöra kärnan i den militära delen av denna styrka medan den civila delen bör kunna upprättas på grundval av de resurser för civil krishantering som fastställdes i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg.

41.

Europaparlamentet stöder upprättandet av en EU-byrå för forskning och krigsmateriel som i första hand bör inriktas på att se till den ovannämnda styrkans resursbehov, i synnerhet vad gäller transporter, spaning och stridsledning. Parlamentet anser bestämt att skuggbudgetar som totalt faller utanför ramen för parlamentarisk kontroll bör undvikas.

42.

Inrättandet av en europeisk snabbinsatsstyrka bör vara förenlig med utvecklingen av Natos snabbinsatsstyrka.

43.

Europaparlamentet välkomnar tendensen att förebyggande av konflikter håller på att bli den uttalade kärnan i den europeiska utrikespolitiken. Genom att kombinera diplomatiska strävanden med införandet av olika gemenskapsinstrument och genom att göra EU:s utrikespolitik mer enhetlig och konsekvent försöker man åstadkomma regional stabilisering, fredsbevarande och återställande av statlig auktoritet.

44.

Europaparlamentet konstaterar, som ett viktigt resultat av erfarenheterna av övertagande av de internationella skyddsuppgifterna, oberoende av om det är på västra Balkan eller i Afghanistan, att ESFP:s polisiära funktion måste stärkas avsevärt om man skall kunna bygga upp ett system efter kriget och att den bör få en egen central plats mellan komponenterna ”militär” och ”civil”.

45.

Europaparlamentet understryker att det nu, efter de framsteg som gjorts i utveckling av militära och polisiära operationer, är av största vikt att man omgående och i praktisk mening utvecklar kapaciteten att med civila medel förebygga och hantera kriser, inbegripet strategier och åtgärder för att involvera ickestatliga aktörer såväl lokalt som internationellt. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin rekommendation att man inrättar av en europeisk civil fredskår, och uppmanar rådet och kommissionen att regelbundet offentliggöra rapporter om vilka framsteg som uppnåtts på detta område.

46.

Europaparlamentet anser att det är mycket angeläget att EU tillsammans med G8-staterna utarbetar ett klart och djärvt koncept för ickespridning av samtliga typer av massförstörelsevapen — kärnvapen såväl som kemiska och biologiska vapen. Parlamentet engagerar sig därför i ett initiativ tillsammans med kommissionen om att anordna en internationell parlamentarikerkonferens om nedrustning och ickespridning den 21—22 november 2003 i Strasbourg. Parlamentet understryker att EU måste agera snabbt i denna fråga om 2005 års konferens om översyn av icke-spridningsavtalet skall bli framgångsrik.

47.

Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som EU vidtagit i den internationella kampen mot terrorism, såsom frysning av terroristorganisationernas ekonomiska källor, den tekniska hjälp som kommissionen gett Indonesien, Pakistan och Filippinerna. Parlamentet noterar det ömsesidiga utlämningsavtal som nyligen slöts mellan Förenta staterna och EU och införandet av standardiserade klausuler om terroristbekämpning i avtal med tredje land. Europaparlamentet anser att det vore ytterst viktigt att inbegripa frågan om ett gemensamt försvar av det europeiska territoriet (Homeland Defence) i de uppgifter som skall ingå i ett europeiskt säkerhetskoncept.

48.

Europaparlamentet vädjar till alla berörda parter att värna om de medborgerliga fri- och rättigheterna och att handha personuppgifter på ett ansvarsfullt sätt.

Utrikespolitiska prioriteringar i ett europeiskt säkerhetskoncept

49.

Europaparlamentet anser att ett nytänkande vad gäller de transatlantiska förbindelserna bör ges högsta prioritet, eftersom endast Förenta staterna och Europa delar ett särskilt ansvar när det gäller att likvärdigt och tillsammans arbeta för fred, stabilitet, demokrati, tolerans och hållbar utveckling i världen. För att vara en trovärdig och inflytelserik partner måste Europa agera på ett mer samordnat sätt och utveckla sin kapacitet.

50.

Europaparlamentet påpekar att det inte enbart får vara fråga om ett militärt och säkerhetspolitiskt partnerskap inom ramen för Nato, utan att partnerskapet också måste inbegripa transatlantiska ekonomiska och sociala frågor samt handels- och miljöfrågor och ha en ”transatlantisk marknad” som vägledande princip för ett balanserat samarbete.

51.

Europaparlamentet föreslår i enlighet med detta att man som ett första praktiskt steg skall införa ömsesidiga reselättnader mellan EU:s medlemsstater och Förenta staterna med Schengenavtalet som modell, för att på så sätt också för medborgarna framhäva det specifika i de här förbindelserna, i syfte att främja det civila och kulturella utbytet (mellan parlament, universitet m.m.).

52.

Europaparlamentet anser att EU:s och Förenta staternas viktigaste uppgift är att få till stånd fred i Mellanöstern tillsammans med Ryssland och FN (den s.k. kvartetten).

53.

Europaparlamentet upprepar att det till fullo stöder införandet av den s.k. ”vägkartan” för att gynna en israelisk-palestinsk fredsprocess men beklagar de steg i motsatt riktning som bägge parter i konflikten har tagit nyligen.

54.

Europaparlamentet anser att EU borde ta initiativet till en omfattande och grundläggande utvecklingsplan för området, som skulle vara synlig och ta hänsyn till amerikanska planer, såsom de senaste förslagen för att skapa en regional frihandelszon mellan arabländerna och Förenta staterna. Parlamentet anser att utvecklingsplanen bör basera sig på de omfattande strukturstöden från Medelhavsprogrammen, handels- och samarbetsavtalen med länderna i regionen och det ekonomiska stödet till den palestinska myndigheten.

55.

Europaparlamentet anser att det vore lämpligt att fundera över insatsen av FN-trupper, om det säkerhetspolitiska läget skulle försämras och i synnerhet om terrorismen inte kan begränsas och en palestinsk stat inte kan upprättas på något annat sätt.

56.

Europaparlamentet anser att EU också bör vara redo att vid lämpligt tillfälle överta säkerhetspolitiska skyddsfunktioner om parterna i konflikten så önskar.

57.

Europaparlamentet ställer sig positivt till ett långfristigt och hållbart koncept för att säkra fred och bygga upp Irak samt skapa en demokratisk irakisk stat baserad på respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer, och anser att ockupationsmakterna snarast möjligt bör ge FN en ledande roll i detta sammanhang. Parlamentet anser att detta är en viktig förutsättning för att Europa skall kunna delta i återupprättandet av samhällslivet i Irak och regionen efter kriget, vilket parlamentet gett uttryck för i sin rekommendation till rådet av den 24 september 2003 (6).

58.

Europaparlamentet anser att EU och Förenta staterna inom FN:s ram måste utarbeta en gemensam strategi som syftar till nedtrappning och nedrustning som svar på den kärnvapenpolitik som förs av stater som inte ratificerat icke-spridningsfördraget.

59.

Europaparlamentet uppmanar Iran att utan förbehåll underteckna, ratificera och genomföra Internationella atomenergiorganets (IAEA) tilläggsprotokoll om IAEA:s inspektioner och att låta IAEA göra en noggrann genomgång av landets kärnvapenprogram.

60.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Nordkorea att omgående lägga ned sitt kärnvapenprogram och att omedelbart uppfylla sina förpliktelser i ickespridningsavtalet.

61.

Europaparlamentet upprepar att EU är starkt engagerat i och insisterar på en fredlig lösning av frågan om Taiwans status genom en dialog över Taiwansundet. Parlamentet uppmanar i synnerhet Kina att dra tillbaka sina missiler från kustprovinserna längs Taiwansundet. Parlamentet understryker vidare att ökade ekonomiska förbindelser betyder mycket för att förbättra det politiska klimatet, och betonar även EU:s intresse av att fördjupa sin kontakter med Taiwan, även i multilaterala sammanhang.

62.

Europaparlamentet stöder en ytterligare konsolidering av det europeiska deltagandet i Afghanistan. Parlamentet välkomnar att Nato tagit över ISAF-kommandot, tolkar detta som ett tecken på att alliansen engagerar sig kraftigt militärt för att stödja centralregeringen och föreslår att dess mandat utvidgas till att även omfatta resten av landet. Parlamentet föreslår att en ny Petersbergkonferens anordnas med målsättningen att etablera en maktbalans mellan de olika etniska grupperna i landet. Parlamentet insisterar på att det internationella samfundet i allt högre grad deltar i återuppbyggnaden, bland annat för att förbättra situationen för kvinnor, unga flickor och barn i Afghanistan; anser att ekonomiskt lönsamma alternativ till opiumodlingen måste utvecklas omedelbart och välkomnar i detta sammanhang de beslut som fattats om att även trygga säkerheten i landets avlägsna områden.

63.

Europaparlamentet vill att man skall fästa större uppmärksamhet vid södra Kaukasien som håller på att bli ett av de mest instabila närområdena till EU. Parlamentet välkomnar därför att EU utsett en specialansvarig för regionen.

64.

Europaparlamentet anser att samarbetet med länderna kring Svarta havet bör utvecklas genom att man inleder en kontinuerlig dialog mellan Europaparlamentet och den parlamentariska församlingen för organisationen för ekonomiskt samarbete kring Svarta havet (BSEC) i syfte att främja fred och ekonomisk utveckling och undanröja risken för kris i området.

65.

Europaparlamentet pekar på den pyrande krisen i Moldavien som orsakats av bland annat konflikten i Transnistrien. Parlamentet välkomnar övervägandena om att vid behov bidra till stabiliseringen i Transnistrien genom att sända en insatsstyrka inom ramen för ESFP. Samtidigt kräver parlamentet dock att EU skall upphäva exporthindren för moldaviska produkter för att det ekonomiska läget i landet skall kunna stabiliseras.

66.

Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang en intensiv dialog med den ryska regeringen för att klargöra EU:s ståndpunkt i denna fråga och sin beredvillighet att agera för att avvärja en allvarlig kris.

67.

Europaparlamentet välkomnar EU:s långvariga engagemang för västra Balkan som fortfarande står i centrum för stabiliserings- och utvecklingsansträngningar. Parlamentet stöder tanken på ”europeiska partnerskap” för de länder i västra Balkan som ansöker om medlemskap.

68.

Europaparlamentet beklagar dock att man vid toppmötet mellan EU och västra Balkan i Thessaloniki den 21 juni 2003 inte utnyttjade möjligheten med ett stegvist medlemskap vid utvidgningsprocessen — med möjlighet till fullt medlemskap — vilket i ett längre perspektiv också skulle kunna omfatta de nya grannländerna Ukraina, Moldavien och Vitryssland och kunna vara det första steget för att skapa konceptet ”Wider Europe”, ett större Europa.

69.

Europaparlamentet konstaterar att Ryssland även i fortsättningen är Europas viktigaste partner i öst, och att landet är en betydelsefull faktor för all regional utveckling. Parlamentet betonar att det krävs en mer ingående dialog om Rysslands exportpolitik i fråga om krigsmateriel och kärnteknik som även om dessa oftast enbart är ekonomiskt motiverade innebär allvarliga säkerhetsrisker i andra delar av världen.

70.

Europaparlamentet anser att EU måste reagera med kraft på frågan om Tjetjenien och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet, bland annat genom att utnyttja de instrument som partnerskaps- och samarbetsavtalet tillhandahåller, och att Ryssland måste övertalas att inleda en verklig freds- och försoningsprocess, som alla relevanta parter måste delta i. Parlamentet anser att EU bör stå beredd att bistå ansträngningar för att skapa försoning och att stödja åtgärder för att lösa krisen.

71.

Europaparlamentet pekar på den nya betydelse som gränsen mellan EU och Ryssland ges i Östersjöområdet efter det att EU utvidgats med de baltiska staterna och Polen. Parlamentet förordar att den nordliga dimensionen sammankopplas med EU:s initiativ för ”nya grannar” vilket skulle vara en viktig faktor för att skapa säkerhet och stabilitet längs EU:s yttre gränser.

72.

Europaparlamentet understryker betydelsen av utvecklingen av Kaliningradområdet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och rådet att fortsätta att ta upp frågan med de ryska myndigheterna, och därvid påminna dem om att de har huvudansvaret för denna oskiljaktiga del av Ryssland och att den växande ekonomiska och sociala klyftan mellan denna enklav inom det framtida EU och de omgivande länderna utgör ett hot mot hela regionens säkerhet.

73.

Europaparlamentet kräver att Europa-Medelhavsdialogen ingår i ett djupare säkerhetskoncept. Parlamentet konstaterar än en gång att detta inte får ske på bekostnad av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i länderna i området, eftersom EU även i fortsättningen kommer att prioritera försvaret och främjandet av dessa rättigheter och friheter i förbindelserna med partnerskapsländerna. Parlamentet har framfört önskemål om att det i en snar framtid skall inrättas en parlamentarisk församling för Europa-Medelhavsfrågor för att ge Barcelonaprocessen en nödvändig diskussionsram och en direkt institutionell kontakt med de civila samhällena i de berörda länderna.

74.

Europaparlamentet välkomnar den förstärkta politiska och strategiska associeringen mellan Europeiska unionen och Latinamerika och hoppas att den kan leda till en EU-Latinamerikastadga för fred som på grundval av FN-stadgan kan göra det möjligt att konkretisera politiska, strategiska och säkerhetsrelaterade förslag av intresse för båda regionerna. Säkerhets- och försvarsamarbetet mellan EU:s medlemsstater och länderna i Latinamerika kan röra bevarande av internationell fred och säkerhet, vapenkontroll, ickespridning av kärnvapen, militärt och tekniskt samarbete när det gäller vapenindustri och kontroll av vapenexport, frågor som rör säkerhet, ekonomi, utveckling och miljö och mer allmänt alla övriga frågor som berör ömsesidiga säkerhets- och försvarsintressen.

75.

Europaparlamentet stöder ytterligare åtgärder för att stärka, utveckla och stödja det civila samhället och de demokratiska krafterna i våra grannländer, i synnerhet i de muslimska staterna, något som också bör bidra till att effektivt förebygga och avvärja våldsakter och terroristverksamhet.

76.

Europaparlamentet konstaterar det faktum att Kina i utkastet till EU:s säkerhetsstrategidokument beskrivs som en viktig strategisk partner och noterar därför kommissionens nya handlingsprogram om Kina. Parlamentet understryker i detta sammanhang att ett partnerskap inte kan stärkas så länge som inga konkreta framsteg görs på området för mänskliga rättigheter.

77.

Europaparlamentet beklagar att kravet på att EU skall utse en särskild representant för Tibet inte har beaktats. Parlamentet uppmanar rådet att i detta avseende göra allt det kan för att underlätta dialogen mellan de kinesiska myndigheterna och de tibetanska representanterna.

78.

Europaparlamentet påminner om att Kashmirkonflikten mellan kärnvapenstaterna Indien och Pakistan även i fortsättningen kommer att vara ett av de akutaste säkerhetsriskerna som EU måste ta ställning till utanför de närmaste europeiska grannländerna. Parlamentet välkomnar att båda sidorna på den senaste tiden varit beredda att inleda en dialog för att lindra konflikten. Parlamentet upprepar att enligt EU:s uppförandekodex för vapenexport får ingen militär materiel levereras till något av länderna i regionen.

79.

Europaparlamentet uppmärksammar situationen i de centralasiatiska republikerna då de har kommit att spela en viktig roll i kampen mot terrorismen. Parlamentet beklagar rådets och kommissionens tystnad beträffande de omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som sker i dessa länder, och påpekar att det är nödvändigt att utveckla en gemensam strategi genom att på ett konsekvent sätt samla de olika instrument som de gällande partnerskaps- och samarbetsavtalen tillhandahåller.

80.

Europaparlamentet betonar betydelsen av EU:s uppförandekodex för vapenexport som ett instrument för att förhindra oönskad vapenexport. Parlamentet uttrycker sin fasta avsikt att se till att denna kodex vidareutvecklas och förstärks. Dessutom fördömer parlamentet fullständigt det avskyvärda utnyttjandet och värvandet av barnsoldater, och begär att rådet och medlemsstaterna skall öka sina insatser för att påverka de regeringar eller ledare i ”Herrens motståndsarmé” som kränker de mest grundläggande rättigheterna såsom barnets rättigheter och internationella konventioner i detta ämne.

*

* *

81.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, FN:s generalsekreterare och Europarådets ordförande.

(1)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(2)  P5_TA(2002)0451.

(3)  P5_TA(2003)0188.

(4)  P5_TA(2003)0291.

(5)  EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 569.

(6)  P5_TA(2003)0401.

P5_TA(2003)0461

Universellt moratorium för dödsstraff

Europaparlamentets resolution om initiativet till förmån för ett allmänt moratorium för dödsstraffet inom ramen för FN

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om ett allmänt moratorium för dödstraff,

—

med beaktande av de resolutioner för ett moratorium för avrättningar som olika FN-organ antagit, framför allt kommissionen för mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av EU:s ställningstaganden till förmån för ett allmänt moratorium för avrättningar, senast i ordförandeskapets förklaring för att uppmärksamma den första världsdagen mot dödsstraffet den 10 oktober 2003,

—

med beaktande av artikel 37.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Europeiska unionen har i sina riktlinjer för EU:s politik gentemot tredje länder i fråga om dödsstraff, som godkändes av Europeiska rådet i Luxemburg den 6 juni 1998, beslutat att inom ramen för internationella organ arbeta för ett allmänt moratorium för dödsstraffet och för att dödsstraffet snarast möjligt skall avskaffas.

B.

Den 2 juli 2003 uppgav det italienska ordförandeskapet inför parlamentet att arbetet för att FN:s generalförsamling, som just nu sammanträder i New York, skall anta en resolution om ett moratorium för avrättningar hör till de mest prioriterade politiska frågorna när det gäller de yttre förbindelserna.

C.

Den 29 september 2003 förklarade kommissionens ordförande att han delar Europaparlamentets ståndpunkt och vill att den kampanj för ett allmänt moratorium för avrättningar som drivits under årtionden slutligen leder till ett resultat i FN:s generalförsamling.

D.

Det är mycket oroande att tusentals människor i världen lever med ett avrättningshot över sig. Glädjande nog har allt fler länder avskaffat dödsstraffet de senaste åren.

E.

Europaparlamentet poängterar att tidsfristen för att lägga fram en resolution om denna fråga löper ut den 7 november 2003.

1.

Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådets ordförandeskap att utan dröjsmål verka för att ett förslag till resolution läggs fram vid FN:s pågående generalförsamling i New York, i vilket man kräver att det antas ett allmänt moratorium för avrättningar.

2.

Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att göra sitt yttersta i politiskt och diplomatiskt hänseende för att uppbåda bästa möjliga stöd för resolutionen vid FN:s generalförsamling.

3.

Europaparlamentet uppmanar rådets ordförandeskap och kommissionen att inför Europaparlamentet presentera resultaten från FN:s pågående generalförsamling vid första lämpliga plenarsammanträde efter det att arbetet avslutats i New York.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådets ordförandeskap, kommissionen, medlemsstaternas parlament, FN:s generalsekreterare samt generalförsamlingens medlemsstater.

P5_TA(2003)0462

Fred och värdighet i Mellanöstern

Europaparlamentets resolution om fred och värdighet i Mellanöstern (2002/2166(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artiklarna 11a — 18, 21, 23, 27 och 28 i EU-fördraget och Europeiska konventets arbete i fråga om externa åtgärder,

—

med beaktande av den färdplan som utformades av Mellanösternkvartetten (Förenta staterna, Förenta nationerna, Ryska federationen och Europeiska unionen) den 20 december 2002 och som lades fram den 30 april 2003 (1), vilken innehåller en fredsplan för konflikten mellan Israel och Palestina,

—

med beaktande av resolutionerna 242 (1967), 338 (1973), 425 (1978), 1373 (2001) och 1397 (2002) från Förenta nationernas säkerhetsråd,

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 13 december 2001 om krisen i Mellanöstern och Europeiska unionens roll i området (2) och sina resolutioner av den 10 april 2002 (3), den 7 februari 2002 (4) och den 20 januari 2000 (5) om situationen i Mellanöstern, samt sina resolutioner av den 20 mars 2002 (6) och den 4 juli 2002 (7) om resultatet av Europeiska rådets möte i Barcelona den 15—16 mars 2002 respektive i Sevilla den 21—22 juni 2002,

—

med beaktande av slutförklaringarna från det första, andra och tredje sammanträdet i det parlamentariska forumet Europa-Medelhavsländerna som ägde rum i Bryssel den 27—28 oktober 1998, den 8—9 februari 2001 och den 8 november samma år, samt slutförklaringarna från forumets fjärde sammanträde som hölls i Bari den 17—18 juni 2002,

—

med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik (A5-0351/2003) och av följande skäl:

A.

Det är dags att sätta stopp för våldet och den allmänna terror som råder i området sedan före den tid Förenta nationernas delningsplan från 1947 började genomföras och Israel grundades den 14 maj 1948.

B.

Lösningar som genomförs med våld och tvingande förhandsvillkor har i mer än tillräcklig grad visat sina begränsningar och omöjliggör sedan flera decennier en förhandlingslösning på konflikten mellan israeler och palestinier.

C.

Den konflikt som hittills har gett upphov till sju krig på 50 år (1948 års krig mellan araber och israeler, Sinai 1956, sexdagarskriget 1967, Suezkanalen 1969—1970, Svarta september i Jordanien 1970, Jom Kippur 1973 och Libanon 1982) fortbestår och har krävt oräkneliga offer och orsakat stora materiella skador. Situationen har blivit outhärdlig för mänskligheten och det är därför absolut nödvändigt att finna en fredlig lösning på konflikten.

D.

Det är absolut nödvändigt att man finner denna lösning på en konflikt som föranlett fler förhandlingar, konferenser och medlingar än någon annan konflikt i vår samtid: Cypern-vapenvilan 1949, Gunnar Jarrings medlingsuppdrag och William Rogers fredsplan 1967—1970, medling av Henry Kissinger 1973—1974, förslag till fredskonferens i Genève 1976—1977, konferens och avtal i Camp David 1977—1978, fredskonferens i Madrid 1991 med därpå följande elva förhandlingsomgångar fram till 1993, Osloförhandlingarna 1993, avtalen i Washington mellan israeler och palestinier 1993 och 1995 samt förhandlingarna mellan israeler och palestinier i Taba, Kairo, Hebron, Wye Plantation, Sharm el Sheik, Camp David, Taba etc. mellan 1993 och 2001.

E.

Offentliggörandet den 30 april 2003 av färdplanen är ett tillfälle för Europeiska unionen att bidra till de nya fredsförhandlingarna och att hjälpa och stödja initiativet ”People's Voice” och dess ”principförklaring”, som lanserades av Sari Nusseibeh och Ami Ayalon och presenterades för ledamöterna i utrikesutskottet den 9 september 2003.

F.

Denna färdplan skall verkställas. Målet är att nå ett omfattande och slutligt avtal som leder till att den israelisk-palestinska konflikten successivt upphör fram till 2005. Det är ytterst viktigt att parterna agerar parallellt för att färdplanen skall kunna genomföras med målet att en välbalanserad och rättvis fred mellan palestinier och israeler skall uppnås.

G.

Ett fullständigt genomförande av Mellanösternkvartettens plan är ett ypperligt tillfälle att stärka dialogen mellan de olika kulturerna och religionerna samt återskapa tron på en framtid med fred och stabilitet för regionens invånare.

H.

Det palestinska folket har rätt att i demokratisk ordning välja sina ledare, och världssamfundet och den israeliska regeringen måste i demokratins namn respektera valresultatet.

I.

Det nuvarande allvarliga läget i Irak är ytterligare en destabiliseringsfaktor i Mellanöstern. Därför är det angeläget att så snart som möjligt skapa konkreta möjligheter till fred mellan israeler och palestinier.

J.

Situationen i Palestina är katastrofal. Enligt Världsbankens nyligen publicerade rapport måste nu, sedan Intifadan pågått i nästan tre år, sextio procent av palestinierna klara sig på mindre än två dollar om dagen, antalet fattiga har tredubblats så att det överstiger två miljoner människor och livsmedelskonsumtionen per capita har minskat med cirka trettio procent.

En fredlig och värdig väg ut ur den nuvarande återvändsgränden i mellanösternkonflikten

1.

Europaparlamentet välkomnar den fredsplan som medlemmarna i Mellanösternkvartetten offentliggjort den 30 april 2003 i år och uppmanar parterna i konflikten att uttryckligen godkänna färdplanen och genomföra den omedelbart, ovillkorligt och samtidigt och utan reservationer, ändringar eller invändningar som gör den verkningslös eller väsentligt påverkar planens idé eller karaktär.

2.

Det är beklagligt att den positiva utveckling som påbörjades i Mellanöstern den 30 april 2003, särskilt att samtalen mellan Israels regering och den palestinska myndigheten återupptogs, nu avstannat och att de våldsamma konfrontationerna återupptagits. Europaparlamentet uttrycker sin medkänsla med de israeliska och palestinska familjerna till våldets alla offer och uppmanar de båda parterna att snarast återuppta dialogen och åtaga sig att genomföra färdplanen, och att i det syftet utan dröjsmål vidta följande åtgärder:

—

Den palestinska myndigheten uppmanas att garantera ett tydligt och kraftfullt stöd till den nya regering som har i uppdrag att omorganisera säkerhetsstyrkorna; att återupprätta den allmänna ordningen och att låta genomföra konkreta och synliga insatser för att avväpna terroristorganisationerna; att genomföra de reformer som redan tillkännagivits och att så snart möjligt genomföra fria och öppna val.

—

Den israeliska regeringen uppmanas att dra tillbaka sin armé från de autonoma områdena, upphöra med de riktade avrättningarna och frysa all bosättningsverksamhet och byggandet av säkerhetsmuren.

3.

Europaparlamentet förklarar på nytt att Mellanösternkonflikten inte kan lösas militärt och menar att den enda möjliga lösningen på konflikten är att parterna, utan föregående villkor och genom att följa de tre etapperna i färdplanen, förhandlar om ett permanent och slutligt fredsavtal som grundar sig på att två demokratiska, suveräna och livskraftiga stater — Israel och Palestina — skall existera sida vid sida i fred inom säkra och erkända gränser innanför vilka en fredlig samlevnad mellan kristna, muslimer och judar garanteras.

4.

Europaparlamentet välkomnar att den palestinska myndigheten officiellt och ovillkorligt redan ha accepterat färdplanen och de förpliktelser som den palistinska myndigheten måste uppfylla enligt färdplanen. Parlamentet uppmanar de två parterna i konflikten att inte dödförklara fredsprocessen utan att omedelbart återuppta och fortsätta de åtgärder som båda sidor påbörjat för att genomföra färdplanen.

5.

Europaparlamentet välkomnar den israeliska regeringens accepterande av färdplanens planerade etapper, även om det är beklagligt att beslutet var underställt förbehåll och villkor, och litar på att de nödvändiga stegen kommer att tas för att garantera framsteg i riktning mot uppfyllande av planens bestämmelser, inklusive de åtaganden som föreskrivs för den israeliska staten. Parlamentet betonar de fördelar som ett permanent och slutligt fredsavtal kommer att medföra, bland annat allmänt erkännande från arabländerna, inledande av fullständiga diplomatiska och handelsmässiga förbindelser och ett slut på otryggheten.

6.

Det internationella samfundet måste kraftfullt och generöst hjälpa konfliktens huvudaktörer att få igång fredsprocessen, med tanke på dessas oförmåga att själva få ett slut på konflikten. Europaparlamentet anser att denna hjälp nu mer än någonsin bör ledas via kvartettens initiativ och arbete.

7.

Europaparlamentet konstaterar att det internationella samfundets aktiva roll och diplomatiska påtryckningar har bidragit till att den palestinska myndigheten har slutfört viktiga reformer som underlättar genomförandet av färdplanen. Parlamentet rekommenderar därför att man fortsätter att vidta liknande åtgärder gentemot båda parter för att underlätta fullgörandet av deras respektive skyldigheter enligt färdplanen.

8.

Europaparlamentet konstaterar med oro att det inte varit möjligt att skapa något klimat av ömsesidigt förtroende mellan parterna och att de som är emot freden under de senaste veckorna rest upp många hinder och hittat på förevändningar för att försöka förhindra färdplanens genomförande.

9.

Europaparlamentet tillbakavisar å det bestämdaste de antisemitiska uttalanden som den malaysiska premiärministern Mahathir Mohamed har gjort inför de islamiska staternas organisation.

10.

Europaparlamentet uppmanar kvartetten och särskilt EU och Förenta staterna att verkligen använda all sin tyngd och politiska vilja för att tvinga dem som inte vill gå beslutsamt mot fred enligt den metod som anvisas i färdplanen och som förespråkas av EU och denna resolution.

11.

Europaparlamentet konstaterar att kvartetten är ett informellt organ bestående av Förenta staterna, Europeiska unionen, Förenta nationerna och Ryska federationen, och att färdplanen är ett dokument som har utformats av dessa fyra tillsammans efter europeiskt initiativ.

12.

Europaparlamentet föreslår därför att kvartettens fyra medlemmar skall komma överens om fördelningen av uppgifter inom de mekanismer som planeras i färdplanen, däribland en övervakningsmekanism.

13.

Europaparlamentet anser att ett korrekt genomförande av färdplanen kräver samordnad diplomatisk aktivitet från deltagarna i kvartetten, och att olika parallella diplomatiska insatser inom kvartetten eller hos någon av dess fyra medlemmar innebär en uppenbar fara för fredsplanen.

14.

Det gemensamma arbete som inletts för att tillämpa färdplanen är ett ypperligt tillfälle att återuppliva det transatlantiska samarbetet mellan EU och Förenta staterna, och även ett ypperligt tillfälle att bekräfta de särskilda förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland och övriga grannländer, inom ramen för det utvidgade EU. Europaparlamentet intygar samtidigt Europeiska unionens fortsatta vilja att verka som en civil kraft, för diplomati, fredliga lösningar och multilaterala institutioner för konfliktlösning.

15.

Europaparlamentet välkomnar att en viktig grupp av israeliska och palestinska politiker och intellektuella har undertecknat det så kallade ”Genève-avtalet”. Rådet och kommissionen uppmanas att vara konsekventa och ge sitt fulla stöd för ovan nämnda initiativ, liksom andra initiativ som tas av rörelser i de båda samfunden, vilka verkligen strävar efter fred.

16.

Europaparlamentet vill se EU i en mycket mer betydelsefull roll som medlare i konflikten, med hjälp av alla medel unionen förfogar över, såsom genom

—

antagande av en kraftfull och beslutsam gemensam ståndpunkt av Europeiska rådet,

—

ökat ingripande och direkt handlande av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den särskilda representanten i området,

allt för att undvika den nuvarande situationen som skadar båda parter.

17.

Europaparlamentet tackar Miguel Angel Moratinos för det utomordentliga arbete som han har utfört under de senaste sju åren som EU:s särskilde representant i Mellanöstern, och beklagar djupt att han inte fick ett lämpligt politiskt stöd för att utforma en verklig europeisk-politik i detta område.

Fred, värdighet och säkerhet: grunden för en bättre framtid i Mellanöstern

18.

Europaparlamentet anser att kontinuerliga och beslutsamma framsteg i förhandlingarna är av grundläggande betydelse, eftersom detta är det enda sättet att undvika att de mest extremistiska fraktionerna på båda sidor tar över fredsprocessen för gott så att alla försök att stoppa fredsprocessen genom nya terroristhandlingar blir meningslösa, dock med förbehåll för att kampen mot terrorismen fortsätter parallellt med detta.

19.

Europaparlamentet upprepar sitt kraftfulla fördömande och sitt avståndstagande från alla terroristhandlingar som begåtts av palestinska terroristorganisationer mot det israeliska folket och kräver att den palestinska myndigheten, med en fullständig avväpning av dessa organisationer som mål, för en mycket hård kamp mot dessa terroristhandlingar. Parlamentet uppmanar palestinierna att uppfylla Osloavtalens åtaganden om att fullständigt och ovillkorligt upphöra med alla former av våld och återgå till den politiska dialogen som enda väg för att uppnå fred.

20.

Europaparlamentet upprepar även sitt skarpa fördömande av alla terroristhandlingar och militärens förtryck av civila, och israelernas överdrivna bruk av militärt våld mot det palestinska folket samt den israeliska politiken med utomrättsliga avrättningar och kidnappningar, och kräver att detta omedelbart upphör.

21.

Europaparlamentet fördömer å det bestämdaste alla terroristattacker liksom de organisationer som planerar och genomför dem.

22.

Europaparlamentet förklarar uttryckligen att den palestinska terrorismen, vare sig dess offer är civila eller militära, inte endast skördar många oskyldiga offer och därför strängt skall fördömas, utan dessutom allvarligt skadar möjligheten att återuppta fredsprocessen. Parlamentet betonar därför att fredsprocessen inte får skjutas upp eller avbrytas som ett resultat av terrorismen, eftersom det skulle betyda största möjliga framgång just för terroristerna.

23.

Europaparlamentet fördömer å det bestämdaste den avskyvärda terrorattacken som genomfördes i närheten av gränsövergången Erez i Gazaremsan den 15 oktober 2003, och som dödade tre amerikanska medborgare, och uttrycker sin medkänsla med offrens anhöriga. Europaparlamentet förväntar sig att de skyldiga ställs inför rätta.

24.

På samma sätt anser Europaparlamentet att Israels regering, om den vill bidra till fredsprocessen, måste avstå från alla handlingar som leder till civila palestinska offer och som därför, utifrån samma resonemang, hindrar fredsprocessen.

25.

Europaparlamentet beklagar den israeliska flygattacken på syriskt territorium den 5 oktober 2003, vilken utgör en kränkning av internationell rätt och leder till att krisen i området utvidgas och förvärras.

26.

Europaparlamentet tror helt och fullt på Israels legitima och obestridliga rätt att försvara sina medborgare och landets säkerhet. Men då denna rätt utövas måste hänsyn tas till rättssäkerheten och de palestinska medborgarnas rättigheter, och man måste undvika metoder som kan innebära fara för civilpersoners liv och samtidigt medför att den ekonomiska situationen på de palestinska områdena förvärras.

27.

Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med den grupp israeliska stridspiloter som förklarat att de skulle vägra att genomföra flyguppdrag som kan innebära fara för civilbefolkningen på Västbanken och i Gazaremsan, med motiveringen att luftangrepp är omoraliska och olagliga eftersom de dödar oskyldiga civila.

28.

Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att inkludera den politiska delen av den radikala islamiska rörelsen Hamas i kategorin terroristorganisationer och att lägga till den på EU:s lista över terroristorganisationer.

29.

Europaparlamentet anser att laglig användning av maktmedel är ett ansvar som åligger en enda institutionell myndighet och hoppas att så kommer att bli fallet så fort som möjligt. Parlamentet uppmanar premiärministern att göra allt för att förebygga terrorism och uppmanar den palestinska myndigheten att göra allt den kan för att underlätta för premiärministern att fullgöra sina uppgifter.

30.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den palestinska myndigheten till och med innan färdplanen offentliggjordes den 30 april i år påbörjade några av de institutionella reformer som Mellanösternkvartetten och Israel kräver, t.ex. reformen av det palestinska finansdepartementet och inrättandet av premiärministerämbetet, och beklagar samtidigt att premiärminister Mahmud Abbas, som utnämndes med fullständigt stöd från det palestinska institutionella nätverket, däribland det lagstiftande rådet, senare avgick. Parlamentet uppmanar den palestinska myndigheten att göra allt den kan för att underlätta för premiärministern att fullgöra sina uppgifter, och förklarar sin avsikt att bjuda in den palestinske premiärministern att medverka vid det ansvariga utskottets sammanträde så snart som möjligt.

31.

Europaparlamentet uppmanar Israel att göra allt för att underlätta den mycket omfattande och svåra uppgift som den palestinska premiärministern måste lösa för att nå de mål som föreskrivs i färdplanen. För det är endast med ett brett folkligt stöd hos palestinierna för den politiska målsättningen att nå en rättvis, värdig och bestående fred som den nye premiärministern kan nå dessa mål och undgå risken att ett misslyckande med färdplanen leder till ett skenande stöd för fundamentalismen.

32.

Europaparlamentet kräver att kvartetten och särskilt Europeiska unionens institutioner förbereder ett effektivt, neutralt och opartiskt tekniskt stöd som de behöriga palestinska myndigheterna kan komma att behöva för att utarbeta ett förslag till författning.

33.

Europaparlamentet påminner på nytt om att den nationella palestinska myndighetens president Yassir Arafat blev demokratiskt vald i januari 1996 i val som de internationella observatörerna, även EU:s, ansåg korrekta, och upprepar det palestinska folkets rätt att själva välja sina ledare. Det är emellertid beklagligt att inte heller den nya premiärministern får det stöd som krävs, vilket kan få honom att avgå från sin post.

34.

Europaparlamentet anser därför att den politik som förs för att isolera president Arafat inte gynnar fredsprocessen och uppmanar president Arafat att för sin del ta ställning för färdplanen och aktivt delta för att genomföra den. Parlamentet är chockerat över beslutet att fördriva den lagligt och demokratiskt valda palestinska presidenten Yassir Arafat och motsäger sig varje försök att deportera eller förvisa honom, samt fördömer givetvis alla förslag om att fysiskt undanröja honom eller försök att göra detta.

35.

Europaparlamentet uppmanar den palestinska myndigheten att inom rimlig tid utlysa fria, direkta och öppna val som leder till inrättandet av nya, öppnare och mer demokratiska institutioner med ökad insyn. Dessa institutioners främsta uppgifter bör vara att förbereda det förslag till författning för Palestina som fastställs i färdplanens etapp I och att inrätta den framtida palestinska statens institutionella nätverk. Val utgör emellertid ett bidrag till fred endast om de fredsälskande palestinska krafterna med stöd från kvartetten i ett tidigare skede förmått uppvisa politiska framgångar.

36.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen redan planerat medel för genomförandet av de kommande palestinska valen.

37.

Europaparlamentet uppmanar Israels regering att häva avspärrningen av palestinska territorier och att samordna ett omedelbart tillbakadragande till de gränser som rådde i september 2000.

38.

Europaparlamentet uppmanar den israeliska regeringen att snabba på med de åtgärder som krävs för att stoppa bosättningsverksamheten, även bosättningarnas naturliga expansion.

39.

Europaparlamentet delar rådets djupa oro över den ständigt pågående illegala verksamheten med bosättningar och exproprieringar av mark för att bygga säkerhetsmuren. Denna verksamhet utgör ett hinder för freden eftersom den hotar att göra en lösning grundad på två stater fysiskt omöjlig.

40.

Europaparlamentet uppmanar Israels regering och samtliga politiska krafter att säga nej till beviljande av någon form av anslag för nya bosättningar.

41.

Europaparlamentet påminner om att den så kallade säkerhetsmuren enligt FN i själva verket är en annektering som är olaglig enligt internationell rätt. Enligt uppgift från FN upptar muren enligt Israels ursprungliga planer sju procent av det palestinska området på Västbanken. Parlamentet uppmanar Israel att lova att säkerhetsmuren inte kommer att inverka på den slutliga gränsen mellan Israel och den blivande palestinska staten.

42.

Europaparlamentet kräver att de israeliska myndigheterna villkorslöst och omedelbart vidtar åtgärder för att förbättra den humanitära situationen i samtliga ockuperade områden. Framför allt uppmanas de att sluta bryta mot principen om medicinsk neutralitet och att göra det möjligt för den palestinska sjukvårdspersonalen att utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.

43.

Kommissionen uppmanas att göra en bedömning av den humanitära situationen och de finansiella behoven, samt av hur Europeiska unionens samtliga viktiga instrument för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd använts i Mellanöstern och framför allt i Palestina ända sedan inledningen av etapp 1. Europaparlamentet kräver att båda parter strikt och totalt respekterar reglerna för internationell humanitär rätt.

44.

Europaparlamentet är djupt oroat över situationen för de palestinska fångarna, särskilt de fångar som är föremål för administrativt frihetsberövande, ett förfarande som strider mot alla allmänna rättsregler. De israeliska myndigheterna uppmanas att göra det möjligt för försvarsadvokaterna att utöva sina rättigheter. Fångarna bör t.ex. ha fri tillgång till en advokat från det att de arresterats. Vidare uppmanas de israeliska myndigheterna att se till att vissa minimivillkor uppfylls för de gripna.

45.

Europaparlamentet kräver att de båda parternas regeringar och regeringarna i samtliga stater i Mellanöstern tillämpar en ny utbildningspolitik enligt idén ”utbildning för fred”, i syfte att främja tolerans och ömsesidig förståelse mellan de olika kulturerna och religionerna. Parlamentet uppmuntrar EU att stödja en process där såväl palestinska som israeliska skolböcker omarbetas respektive utarbetas på nytt, med målet att avlägsna fientliga uttalanden som medför hat och avståndstagande hos den motsatta sidan och att i stället förmedla ömsesidig tolerans och acceptans.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konkret stödja idén om ”utbildning för fred” genom att se till att alla befintliga EU-program som rör skola och universitet, yrkesutbildning, kulturarv, IT- och informationssamhälle samt massmedia, forskning och utveckling utvidgas till att omfatta båda parter.

47.

Europaparlamentet stödjer beslutsamt den verksamhet som israeler och palestinier bedriver tillsammans inom kampanjen ”Folkets röst”, vars syfte är att ge ett kraftfullt folkligt bidrag till sökandet efter fred och visa motparten att det finns alternativ till våldet.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja internationella organisationer inom det civila samhället som försöker bryta den samhällspolarisering som omger mellanösternkonflikten.

49.

Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att de formella slutförklaringarna innehåller ett konkret ömsesidigt erkännande av det palestinska folkets rätt till en suverän, säker, demokratisk, livsduglig och fredlig stat, liksom Israels rätt till tryggad existens inom säkra, erkända och respekterade gränser.

50.

Europaparlamentet stöder med kraft att färdplanens etapp II inleds så snart de nya palestinska valen genomförts, och betonar att denna etapp II endast får utmynna i att en oberoende palestinsk stat med provisoriska gränser skapas det datum som planerats.

51.

Europaparlamentet begär att kvartetten sammankallar en internationell konferens om fred och värdighet direkt efter det att man hållit nya val i Palestina. Syftet med konferensen skall vara att inleda processen för att upprätta en oberoende palestinsk stat med provisoriska gränser.

52.

Europaparlamentet stöder även det allomfattande och övergripande perspektiv som färdplanen föreslår för denna konferens, i förhoppning om att konferensen skall leda till att inte endast den israelisk-palestinska konflikten upphör, utan även till att konflikten mellan Israel och Libanon respektive Syrien avslutas.

53.

Europaparlamentet betonar uttryckligen att färdplanen inte består av olika alternativ som parterna kan välja mellan och att det därför inte är möjligt att först förespråka upprättandet av en palestinsk stat med provisoriska gränser för att därefter vägra att gå över till den tredje etappen, under vilken den palestinska staten med slutliga gränser definitivt skall konsolideras.

54.

Europaparlamentet påminner om att konflikten inte endast rör Israel och Palestina, utan att en generell fred måste uppnås för att den skall vara hållbar. Israel och Syrien uppmanas därför att inleda förhandlingar om ett bilateralt fredsavtal och lösa sina tvister på ett fredligt, värdigt och slutligt sätt. Även Israel och Libanon uppmanas att förhandla fram ett permanent och slutligt fredsavtal som leder till att alla icke-libanesiska styrkor dras tillbaka från landet och ger Libanons regering möjlighet att leda området självständigt.

55.

Europaparlamentet är övertygat om att avtalet kan att leda till en rättvis, värdig, fullständig och bestående fred som garanterar stabilitet och säkerhet i området endast om det grundas på internationell rätt och på FN:s säkerhetsråds och generalförsamlings resolutioner, båda parters åtagande för demokratin, rättsstaten och mänskliga rättigheter, öppenhet och utnyttjande av internationell hjälp, avstående från tvångsmetoder och alla former av våld samt fullständig och verklig tillämpning av alla avtal och överenskommelser som de båda parterna tidigare undertecknat.

56.

Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att Mellanösternkvartettens medlemmar garanterar fredsavtalet i egenskap av ledare för det samlade världssamfundet.

57.

Europaparlamentet rekommenderar parterna att det nya permanenta och slutliga fredsavtalet bör innehålla en exakt utmärkning av de två nya staternas gränser på basis av FN-resolution 242.

58.

Europaparlamentet rekommenderar parterna att visa maximal flexibilitet när det gäller att enas om det bästa sättet för Israel att fullständigt lämna bosättningarna på det palestinska området sedan båda parter återgått till den gränssituation som rådde den 5 juni 1967. Vid behov kan parterna förhandla om utväxling av områden eller komma överens om andra fredliga lösningar.

59.

Europaparlamentet föreslår Mellanösternkvartetten och parterna i konflikten att Jerusalem utnämns till ett kulturellt och religiöst världsarv, en huvudstad för såväl Israel som den framtida nya palestinska staten, och att staden ges en internationell rättslig ställning utan uppdelning, med en balanserad och varaktig lösning som tar hänsyn till de rättigheter som israeler, palestinier och andra religiösa samfund i staden har. Staten Israels myndigheter bör ges uppdraget att förvalta de stadsdelar som traditionellt bebos av en judisk majoritet och den nya palestinska statens myndigheter ges uppdraget att förvalta de stadsdelar som traditionellt bebos av en palestinsk majoritet. Skyddet och förvaltningen av de heliga platserna för mänsklighetens tre stora monoteistiska religioner bör regleras genom en konsensusbaserad lösning som säkerställer och garanterar fritt tillträde.

60.

Europaparlamentet kräver att de palestinska myndigheterna på ett realistiskt sätt närmar sig den känsliga frågan om flyktingarnas rätt att återvända, en fråga som för närvarande berör så många som 4,5 miljoner människor, så att parterna kan enas om en rättvis och balanserad lösning. Det är nödvändigt att ta hänsyn till att inte alla palestinska flyktingar kommer att kunna återvända till sina hemorter och det är även viktigt att beakta de demografiska frågor som oroar Israel, vilket president Arafat redan erkände offentligt i februari 2002.

61.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som olika länder i regionen gjort för de palestinska flyktingarna och begär att Arabförbundet och alla berörda arabiska stater ger sitt stöd så att man kan finna en samstämmig lösning på denna besvärliga fråga som påverkar hela regionen. De berörda staterna uppmanas att utvärdera sina möjligheter att ge de flyktingar som har funnit en fristad i någon av dessa stater medborgarskap på grundval av sin bostadsort om de så önskar, inbegripet de vanligt förekommande fall då personer får medborgarskap på grundval av att föräldrarna är medborgare i landet. Myndigheterna i samtliga berörda länder uppmanas att stoppa all diskriminering av palestinska flyktingar och att göra det lättare för dem att integreras i (text utgår) samhället.

62.

Europaparlamentet rekommenderar därför att de palestinska flyktingarnas rätt att återvända skall begränsas till den palestinska staten, med möjlighet att förhandla fram undantag, och att den internationella fonden för solidaritet och ekonomiskt stöd som omnämns nedan skall starta ett system med generös och rättvis ersättning för de flyktingar som inte önskar återvända eller inte kan göra det för att deras ursprungsort ligger utanför den palestinska staten.

63.

Europaparlamentet är övertygat om nödvändigheten av att det nya permanenta och slutliga fredsavtalet även omfattar en rättvis fördelning av vattenresurserna i regionen, så att alla länder i regionen har möjlighet att utnyttja samtliga vattenresurser. Detta är en förutsättning för att frågan skall lösas slutgiltigt och framtida konflikter undvikas.

64.

Europaparlamentet anser att man inte kan överlåta åt parterna att utan hjälp lösa denna konflikt, utan uppmanar till ökad internationell närvaro i regionen för att hjälpa parterna att genomföra färdplanen och även för att kontrollera om de eventuellt låter bli att uppfylla vissa bestämmelser. Parlamentet föreslår att man i detta syfte vid lämpligt tillfälle och efter parternas godkännande skall sända en internationell styrka till regionen, som skall organiseras av Mellanösternkvartetten och stå under FN:s skydd. Den skall förfoga över tillräckliga och trovärdiga resurser för att vara i stånd att kontinuerligt kontrollera och övervaka de faktiska framsteg som görs och därigenom garantera båda parter att villkoren i det permanenta och slutliga fredsavtalet uppfylls.

Återuppbyggnad av regionen med en fred som gynnar alla parter

65.

Europaparlamentet föreslår att en internationell solidaritetsfond för ekonomiskt bistånd omedelbart inrättas så att konkreta problem kan börja åtgärdas redan i inledningen av etapp I, vilket skulle vara till direkt nytta för befolkningen på båda sidor. Som exempel kan nämnas återuppbyggnaden av det ekonomiska och sociala nätverket i Mellanöstern och i Palestina, och på medellång sikt främjandet av demokratin, den ekonomiska utvecklingen och den sociala rättvisan i hela arabvärlden.

66.

Europaparlamentet hoppas att det internationella samfundet kommer att ge ett generöst och avgörande ekonomiskt bidrag, så att fondens mål kan uppfyllas och vinster därigenom åstadkommas som kan komma palestinierna, israelerna och hela det internationella samhället till godo, eftersom främjande av demokrati, utveckling och social rättvisa i hela arabvärlden kommer att betyda ökad säkerhet och välbefinnande för alla.

67.

Europaparlamentet välkomnar förslaget från president Bush om att inrätta ett frihandelsområde mellan Förenta staterna och arabländerna, och uppmanar rådet och kommissionen att gå vidare i utvecklandet och genomförandet av ”ett vidare Europa” (”Wider Europe”).

68.

Europaparlamentet är övertygat om att dödläget i konflikten mellan Israel och Palestina är det främsta hindret för en fullständig utveckling av Europa-Medelhavspartnerskapet. Rådet och kommissionen uppmanas i detta sammanhang att börja planera de åtgärder som krävs för att blåsa liv i Barcelonaprocessen och stärka den.

69.

Europaparlamentet föreslår att Israel och den nya palestinska staten omedelbart skall omfattas av EU:s så kallade närhetskoncept inom den geopolitiska ramen, så snart det permanenta och slutliga fredsavtalet har undertecknats, så att EU senast 2005 kan börja dela ”allt utom institutionerna” med båda parter, närmare bestämt en gemensam marknad, frihandel, ett öppet investeringssystem, närmande av lagstiftningar, sammanlänkning av nät, användning av euron och även ett nära samarbete på områdena för brottsbekämpning, terrorism och olaglig invandring.

70.

Europaparlamentet önskar även att det regionala Meda-programmet skall användas, redan från etapp I och i stor omfattning, för att finansiera projekt i Mellanöstern som syftar till att studera hur Israel och Palestina skulle kunna bli närmare associerade till EU än i dagsläget och hur det regionala samarbetet skulle kunna främjas.

71.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att noggrant kontrollera och tillämpa samtliga bestämmelser i de befintliga associeringsavtalen med Israel och den palestinska myndigheten.

72.

Om färdplanen inom den närmaste framtiden blockeras kommer det att få mycket allvarliga följder och med all säkerhet att betyda ännu större lidanden för israeler och palestinier. Europaparlamentet rekommenderar därför att nya alternativ planeras, främst upprättande, under Mellanösternkvartettens ledning, av ett internationellt mandat för Palestina, omfattande en internationell styrka på plats.

*

* *

73.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Israels regering och parlament, presidenten för Palestinas nationella myndighet och det palestinska lagstiftande rådet, Förenta staternas president och kongress, Förenta nationernas generalsekreterare, Ryska federationens president och parlament samt Arabförbundets generalsekreterare.

(1)  http://www.un.org/media/main/roadmap122002.html

(2)  EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 277.

(3)  EGT C 127 E, 29.5.2003, s. 584.

(4)  EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 312.

(5)  EGT C 304, 24.10.2000, s. 202.

(6)  EUT C 47 E, 27.2.2003, s. 629.

(7)  P5-TA(2002)0365.

P5_TA(2003)0463

Entreprenörskap i Europa

Europaparlamentets resolution om kommissionens grönbok Entreprenörskap i Europa (KOM(2003) 27 — 2003/2161(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens grönbok (KOM(2003) 27),

—

med beaktande av artikel II-16 (näringsfrihet) i utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa,

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon av den 23-24 mars 2000 samt dess resolution därom av den 15 mars 2000 (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om att tänka småskaligt i ett växande Europa (KOM(2003) 26),

—

med beaktande av den europeiska stadga för småföretagen som antogs vid Europeiska rådet i Feira i juni 2000,

—

med beaktande av rådets beslut av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001-2005) (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om en handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning (KOM(2002) 278),

—

med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av Europeiska stadgan för småföretagen (KOM(2003) 21/2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om Innovationspolitiken: en uppdatering av Europeiska unionens ståndpunkt inom ramen för Lissabonstrategin (KOM(2003) 112),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 3 mars 2003 om främjande av entreprenörskap och småföretag (3),

—

med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandet från budgetutskottet (A5-0347/2003), och av följande skäl:

A.

Strukturförändringarna i ekonomin bygger på kunskapsbaserade verksamheter inom tjänstesektorn vilket lett till möjligheter för nya entreprenörsinitiativ. Det bör påminnas om att de europeiska företagen skall ges en framträdande plats i den strategi som fastställdes i Lissabon och att småföretagen spelar en oersättlig roll på det ekonomiska och sociala området.

B.

Kunskapsbaserade innovationer är av väsentlig betydelse för fortsatt ekonomiskt välstånd och bidrar på ett viktigt sätt till att skapa sysselsättning.

C.

Förmågan att anpassa sig till ekonomiska förändringar är avgörande för hela EU:s konkurrenskraft. I detta sammanhang är gynnsamma ramförutsättningar avgörande för småföretag.

D.

Entreprenörskap handlar inte bara om ekonomisk vinning. Man blir entreprenör av många olika orsaker, såsom oberoende, tillfredsställelse med arbetet, självförverkligande eller möjlighet att själv skapa en balans mellan arbetslivet och privatlivet.

E.

Vid entreprenörskap är det framför allt fråga om människor som är villiga att ta risker och som vill driva sin verksamhet självständigt.

F.

Entreprenörer är den sociala marknadsekonomins pådrivare, och deras insatser ger medborgarna och konsumenterna välstånd, arbetstillfällen och ett stort utbud av varor och tjänster.

G.

Alla typer av företag — från egenföretagare och traditionella familjeföretag till starkt växande medelstora företag — spelar utan tvivel en väsentlig roll i Europas ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling.

H.

Kunskaperna om företagen, och i synnerhet om småföretag och mikroföretag och deras behov i Europa, är fortfarande bristfälliga. Denna brist på nödvändig information bromsar på utvecklingen av en effektiv entreprenörspolitik.

I.

Människors inställning till och medverkan i entreprenörskap varierar avsevärt inom EU:s medlemsstater. De olika förhållningssätten skulle kunna utgöra en viktig grund för ett åtgärdspaket.

J.

Europaparlamentet påminner om sitt krav om att kommissionen skall utarbeta en ”think small firstpolitik”, som i första hand bör inspirera den handlingsplan som följer på grönboken. Vidare kräver parlamentet att man i handlingsplanen beaktar de tio handlingslinjerna i den europeiska stadgan för småföretagen.

K.

Det är mycket viktigt att ta hänsyn till att många olika politikområden påverkar entreprenörsverksamheten. I handlingsplanen måste därför hänsyn tas till sådana grundläggande förhandskrav som makroekonomisk stabilitet, ett gynnsamt lagstiftningsklimat och en tillräckligt kompetent och flexibel arbetsmarknad.

L.

En allsidig strategi för att främja entreprenörskap måste omfatta tre områden, nämligen människors motivation, företagets ramförutsättningar och samhällets syn på entreprenörer.

M.

En effektiv och täckande företagsstrategi måste för det första inbegripa frågan hur man skall främja entreprenörskap och för det andra frågan hur man skall skapa ett klimat som uppmuntrar till företagande genom att en gynnsammare balans mellan risktagande och belöning uppnås.

N.

Den höga arbetslösheten i unionen kan endast minskas och bekämpas varaktigt genom att man skapar produktiva jobb och ramvillkor som främjar etablering av nya och utveckling av befintliga företag.

O.

Mariborförklaringen av den 23 april 2002 förpliktar kandidatländerna att tillämpa den europeiska stadgan för småföretagen.

P.

Det är både medlemsstaternas och kommissionens uppgift att i samarbete med de organisationer som företräder småföretagen genomföra Europeiska stadgan för småföretagen, men detta arbete har hittills inte varit tillräckligt engagerat. Europeiska rådet i Barcelona bad medlemsstaterna att påskynda genomförandet av denna stadga och att ta lärdom av beprövade erfarenheter.

Q.

I enlighet med principerna om god europeisk förvaltning bör den politik som berör företagen utformas och tillämpas först efter samråd med företagsorganisationerna.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok som en utmärkt utgångspunkt för en mångsidig debatt om EU:s och medlemsstaternas politik för att främja entreprenörskap samt kommissionens meddelande om att tänka småskaligt i ett växande Europa och dess rapport om genomförandet av Europeiska stadgan för småföretagen som bidrar till att snabbare uppnå Lissabonmålen. Parlamentet kritiserar emellertid det faktum att grönboken inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till rekommendationerna i Europeiska stadgan för småföretagen. Parlamentet beklagar slutligen att grönboken nästan uteslutande behandlar nyetablerade företag och företag med stark tillväxt på bekostnad av företag som verkar inom traditionella verksamhetssektorer samt hantverks- och familjeföretag.

2.

Europaparlamentet anser att kommissionens grönbok om entreprenörskap i Europa är en del av Lissabonprocessen, och att den i det sammanhanget ger idéer och skissar på handlingsalternativ som kan vara positiva och bidra till att unionens ambition om att fram till 2010 bli den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin i världen förverkligas.

3.

Europaparlamentet framhåller att Lissabonmålen fortfarande bör vara högsta prioritet för unionens ekonomiska och sociala politik, särskilt nu inför utvidgningen. Det är följaktligen nödvändigt att medlemsstaterna anslår de resurser till unionens budget som krävs för att förverkliga målen.

4.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt för de organisationer som företräder de små och medelstora företagen att aktivt få delta i beslutsprocessen.

5.

Europaparlamentet menar att insatserna för att främja entreprenörskap, stödet till små och medelstora företag och generellt sett Lissabonmålen som helhet (kunskapsekonomin, hållbar tillväxt, kvalitet i arbetet och social sammanhållning) bör prioriteras i budgetramarna efter 2006. Redan nu uppmanas kommissionen att ta hänsyn till dessa aspekter som parlamentet kommer att vara extra uppmärksamt på under debatten om unionens framtida budgetramar.

6.

Europaparlamentet betonar att en förutsättning för att Lissabonprocessen skall kunna förverkligas inom utsatt tid är att berörda budgetposter genomförs på rätt sätt.

7.

Europaparlamentet fäster stor vikt vid de mycket små företagen och hantverksföretagen, och beklagar att dessa företag nästan inte alls nämns i grönboken, som dessutom framför allt lägger tonvikten vid nyetablerade företag eller företag med stora tillväxtmöjligheter på bekostnad av traditionella verksamheter och familjeföretag.

8.

Europaparlamentet framhåller att de mycket små företagen och hantverksföretagen, som utgör mer än 90 procent av de europeiska företagen, både är sysselsättningsskapande och innovativa och således aktivt bidrar till att förverkliga Lissabonmålen. Dessa entreprenörer bör uppmärksammas särskilt av kommissionen, eftersom de är betydelsefulla för en stabil samhällsekonomisk struktur och en hållbar sysselsättning och eftersom de utsätter sig för avsevärda risker när de startar eller driver en verksamhet.

9.

Europaparlamentet beklagar att man i grönboken endast delvis tar fasta på framstegen som gjorts i den europeiska stadgan för småföretagen.

10.

Europaparlamentet är emellertid oroat över att det stora antal rapporter och initiativ från kommissionen om företagspolitik under de senaste åren, kombinerat med inkonsekvent uppföljning, inte har främjat de små och medelstora företagens inflytande, utan snarare berövat dem deras roll i beslutsprocessen.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att grönboken om entreprenörskap i Europa inte går samma öde till mötes som vitboken om handel.

12.

Europaparlamentet ger kommissionen erkännande för det långa och omfattande offentliga samråd som fördes under och efter utarbetandet av grönboken och fäster uppmärksamhet vid de konstruktiva reaktioner som ett brett urval av intressenter bidragit med, både kvantitativt och kvalitativt.

13.

Europaparlamentet oroar sig över att den aktuella tendensen att pålägga företagschefer, särskilt chefer som inte har någon verkställande roll (”non-executive directors”), nytt ansvar och utsätta dem för risken att ställas inför rätta kan komma att förhindra tillväxten och utvecklingen av nya potentiellt lovande företag.

14.

Europaparlamentet efterlyser en ingående debatt om de svar som gavs under de offentliga diskussionerna på de tio frågorna i grönboken och förväntar sig en sammanfattande slutrapport om ämnet.

15.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att hålla fast vid denna öppna samrådsstrategi när handlingsplanen utarbetas så att de små och medelstora företagens och andra intressenters värdefulla bidrag kan utnyttjas.

16.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i ökad utsträckning främja företagaranda och entreprenörskap för att bevara potentialen för innovativa arbetstillfällen och garantera sin internationella konkurrenskraft och ekonomiska framtid. Parlamentet anser att man i detta sammanhang särskilt bör främja kvinnliga företagare och potentiella företagare i mindre gynnade områden.

17.

Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att genomföra alla initiativ som syftar till att definitivt sätt stopp för de tidigare tänkesätten som gick ut på att ständigt klandra företagsverksamheten och demonisera affärsvinster.

18.

Europaparlamentet rekommenderar därför att man i handlingsplanen fastställer konkreta åtgärder med en bindande tidsplan, tydligt fastställer på vilka politiska nivåer ansvaret för genomförandet ligger och beskriver de åtgärder som skall vidtas för att övervaka genomförandet.

19.

Europaparlamentet håller med rådet om att det krävs att alla politiska beslutsfattare på europeisk, nationell och regional nivå på ett samordnat sätt verkar för att undanröja hinder för företagens utveckling och tillväxt, skapa en balans mellan risker och avkastning från näringen och stödja företagarandan i samhället.

20.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att mer än tidigare dra lärdom av de många positiva exempel från andra medlemsstater för sitt eget program för att främja företagarandan.

21.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste göra betydligt kraftigare ansträngningar för att ytterligare stödja företagarandan på de områden där de har behörighet (utbildningspolitik, rättsliga bestämmelser, de kostnader och den tid som krävs för att starta ett företag, riskkapital och kapital för det första skedet, innovations- och tekniköverföring och skattelättnader, framför allt även för risktäckning vid grundande av reserver för kreditförluster och skattereserver).

22.

Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att medlemsstaterna ser till att företagarna från början innehar en god yrkeskompetens och att denna kontinuerligt kompletteras. Parlamentet förväntar sig verkliga insatser från kommissionens och medlemsstaternas sida till förmån för främjande av lärlingsverksamhet och utbildning samt konkreta metoder för att främja gränsöverskridande rörlighet för lärlingarna, något som är av grundläggande betydelse för de europeiska företagens stabilitet och fortlevnad.

23.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att arbeta för att den europeiska stadgan för småföretagen genomförs snabbare och att ta lärdom av beprövade erfarenheter i andra medlemsstater. Parlamentet påminner om att de små och medelstora företagen och mikroföretagen allt mer berörs av gemenskapens lagstiftning och olika bestämmelser. Kommissionen har därför ett ansvar gentemot dessa företag och även ett direkt ansvar för att grönboken och stadgan för småföretagen genomförs.

24.

Europaparlamentet anser att om man vill skapa gynnsammare ramförutsättningar måste småföretagens administrativa bördor minskas, de rättsliga bestämmelserna förbättras samt tillgången till finansiering och information förenklas, i synnerhet när det gäller tillgången till information om tillträde till marknaderna i tredje land och spridning av denna information.

25.

Europaparlamentet kräver av kommissionen och rådet en ändamålsenlig åtgärdsplan för entreprenörskap före slutet av 2003 i vilken de förslag som lagts fram i den offentliga debatten beaktas, och anser att ett effektivt genomförande av åtgärdsplanen för att förenkla och förbättra kvaliteten på bestämmelserna måste drivas på i rask takt.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att registrera och offentliggöra de kvantitativa och kvalitativa resultaten från de olika gemenskapsinitiativ och finansieringsprogram som är avsedda att stödja och utveckla små och medelstora företag.

27.

Europaparlamentet påpekar att även om det utan tvivel är viktigt att grunda nya företag måste kvaliteten på de nyetablerade företagen prioriteras framför antalet företag. Parlamentet understryker att en alltför stor fokusering på nyetableringar i handlingsplanen riskerar att inverka negativt på befintliga småföretag och kan därmed innebära att man inte lyckas tackla de mest djuprotade och allvarligaste hindren för entreprenörsverksamhet.

28.

Europaparlamentet ser stora möjligheter att främja nya företagsetableringar i EU:s program för den inre marknaden. Parlamentet anser att det fortfarande finns många hinder som kan undanröjas på den europeiska inre marknaden för företagsgrundare inom tjänstesektorn för att på så sätt göra det lättare att grunda företag i andra länder.

29.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla byråkratin och minska skatterna särskilt vid överföringen av verksamheten på en ny ägare, eftersom det annars kommer att leda till att många företag läggs ned p.g.a. att det saknas efterträdare. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med företagens organisationer lansera en europeisk informationskampanj och att tillsammans med Europeiska investeringsfonden inrätta finansiella instrument för att underlätta finansieringen av ett ekonomiskt uppsving.

30.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser för att på allvar genomföra den inre marknaden så att EU kan förbättra sin konkurrenskraft internationellt, vilket kommer att bidra till att utveckla företagarandan.

31.

Europaparlamentet begär även att man på gemenskapsnivå och tillsammans med berörda organisationer undersöker särskilda åtgärder för att stödja den verksamhet som företagsägarens make eller maka utför, samt att man inleder en diskussion om att erkänna och skydda makars och makors ställning i företagen.

32.

Europaparlamentet anser att man både inom kommissionen och i de flesta medlemsstater i större utsträckning måste göra de små och medelstora företagen delaktiga av lagstiftningen och de politiska strategifrågorna.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en förteckning över goda rutiner i medlemsstaterna vid bekämpning av byråkrati som undergräver företagarandan, samt att begära att rådet ser till att denna tillämpas i samtliga medlemsstater i linje med Mandelkernrapporten.

34.

Europaparlamentet anser att särskilt s.k. företagsänglar och deras nätverk måste stödjas ideellt och ekonomiskt inom de europeiska ramarna och att de framför allt bör värderas mer positivt av den allmänna opinionen och i medlemsstaternas skattesystem.

35.

Europaparlamentet förväntar sig att inställningen till små och medelstora företag förändras inom bankväsendet så att bankens intar en roll som ”rådgivare och stöd” för små och medelstora företag.

36.

Europaparlamentet anser att man genom att stödja kluster och sammanslutningar av små och medelstora företag för att öka deras internationalisering kan bidra till att främja företagarandan och göra det mer lockande att grunda nya företag.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att genomförandet av de budgetposter som rör Lissabonprocessen, och då särskilt åtgärder för mycket små företag och hantverksföretag, fortsätter i oförminskad takt.

38.

Europaparlamentet anser att de nuvarande budgetramarna redan innehåller de instrument som behövs för att till och med på kort sikt få fram ytterligare resurser, och att kommissionen inom kategori 3 i budgetplanen under alla omständigheter disponerar över avsevärda budgetmedel som till största delen rör åtgärder för Lissabonprocessen.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att i samarbete med företagens organisationer se över och ändra de stödåtgärder som hittills vidtagits till förmån för små och medelstora företag så att fler företag kan grundas. Parlamentet begär att man tar i bruk system som gör det lättare för särskilt små företag och mikroföretag att erhålla medel från EIB/EIF för investeringar i normer, miljö och ny teknik samt icke-materiella investeringar med anknytning till utbildning.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att i sina stödåtgärder i större utsträckning beakta mikroföretagens samt de små och medelstora företagens roll och särdrag både när det gäller ekonomiska sektorer och när det gäller företagets struktur (handelsbolag och enkla bolag eller aktiebolag).

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och offentliga myndigheter på alla nivåer att vidta åtgärder för att låta små och medelstora företag delta i offentliga kontrakt. Dessa kontrakt, som står för 16 procent av EU:s BNP, utesluter ofta mindre företag på grund av kulturella, administrativa och finansiella hinder.

42.

Europaparlamentet kräver att de nya kapitaltäckningsreglerna för banker (Basel II) inom EU måste beakta de särskilda kraven från över 18 miljoner små och medelstora företag och framför allt från företagsgrundare.

43.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen gör sitt yttersta för att i ännu högre grad få kandidatländerna att gynna en företagaranda.

44.

Europaparlamentet anser att det är ändamålsenligt att undersöka företagarandan i de olika medlemsstaterna inom ramen för det sjätte forskningsramprogrammet och att utarbeta förslag på området.

45.

Europaparlamentet bekräftar de enskilda punkterna i stadgan för småföretagen, där det fastställs att de riktiga och nödvändiga utgångspunkterna står att finna i och skall främjas utgående från tio handlingsområden. Parlamentet är i detta sammanhang förvånat över att det i den näringslivspolitiska gruppen vid Europeiska kommissionen endast ingår ett obetydligt antal företrädare för småföretagen, vilket inte alls står i förhållande till den andel på 95 procent av de europeiska företagen som småföretagen representerar. Parlamentet förväntar sig att kommissionen skall integrera företrädare för små- och mikroföretag i alla nödvändiga organ, något som den dessutom redan förbundit sig att göra.

46.

Europaparlamentet lovordar kommissionen för att den i sin rapport om genomförandet av den europeiska stadgan för småföretagen ger en hel rad positiva exempel från alla EU:s medlemsstater, för att peka på de olika genomförandenivåerna i de olika medlemsstaterna och ge medlemsstaterna modeller för bästa praxis.

47.

Europaparlamentet kräver att små- och medelstora företag och mikroföretag skall få lättare tillgång till riskkapital och kapital för det första skedet, och uppmanar därför kommissionen att dra upp riktlinjer för en konkurrenspolitik som skulle främja nya företagsetableringar. Parlamentet anser likaså att man måste främja yrkesmässiga och ömsesidiga system för garantier i medlemsstaterna.

48.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen årligen från och med 2005 avger en rapport om hur entreprenörskapet utvecklats inom EU och medlemsstaterna.

49.

Europaparlamentet konstaterar att antalet entreprenörer varierar över hela världen. Kommissionen borde därför genomföra ytterligare undersökningar för att fastställa om det finns några tydliga orsaker till detta, eller om lärdomar kan dras som förklarar varför entreprenörskapet är mer utbrett i vissa delar av världen än inom EU, så att man på detta sätt kan få fram den grundläggande orsaken bakom attityder till entreprenörskap. Detta skulle göra det lättare att stödja utvecklingen av åtgärder och strategier på EU-nivå och i de olika medlemsstaterna.

50.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1)  EGT C 377, 29.12.2000, s. 164.

(2)  EGT L 333, 29.12.2000, s. 84-91.

(3)  EUT C 64, 18.3.2003, s. 6.

P5_TA(2003)0464

Industripolitiken i ett utvidgat Europa

Europaparlamentets resolution om industripolitiken i ett utvidgat Europa (KOM(2002) 714 — 2003/2063(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 714),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om genomförandet av handlingsplanen för riskkapital (KOM(2001) 605),

—

med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av Europeiska stadgan för småföretagen (KOM(2003) 21),

—

med beaktande av kommissionens meddelande — Att tänka småskaligt i ett växande Europa (KOM(2003) 26),

—

med beaktande av kommissionens meddelande — Investering i forskning: en handlingsplan för Europa (KOM(2003) 226),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om strategin för den inre marknaden, prioriteringar 2003—2006, (KOM(2003) 238),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 11 juli 1991 (1) om industripolitik i en öppen och konkurrenskraftig miljö och den 29 juni 1995 om kommissionens meddelande om en konkurrenskraftig industripolitik för Europeiska unionen (2),

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg, vilka syftar till att omvandla EU:s ekonomi till den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin och säkerställa en hållbar utveckling genom balans mellan tre pelare: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga,

—

med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5-0328/2003), och av följande skäl:

A.

Europaparlamentet välkomnar meddelandet från kommissionen som behandlar frågan om industripolitiken i samband med utvidgningen och understryker industrins betydelse för den europeiska ekonomin.

B.

Europaparlamentet välkomnar att industripolitiken efter tio år återigen befinner sig på EU:s dagordning. Parlamentet anser att denna nya typ av industripolitik kännetecknas av stöd till förändring i motsats till skydd av industrier som inte uppfyller konsumenternas krav eller allmänhetens behov. Parlamentet anser att utvidgningen kommer att erbjuda industrin i både nya och nuvarande medlemsstater stora möjligheter och att den positivt bidrar till EU:s övergripande industripolitik.

C.

Det är viktigt att frågan om industripolitiken införlivas i det mål och den process som infördes i Lissabon och Göteborg, vilka syftar till att omvandla EU:s ekonomi till den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin och säkerställa en hållbar utveckling genom en verklig balans mellan tre pelare — den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

D.

EU:s Lissabonagenda ställer upp en utomordentlig ram för att förverkliga en framtidsorienterad övergripande industripolitik både nationellt och på EU-nivå, och varje försening i genomförandet av Lissabonagendan blir därför en belastning för industrin och dess inneboende dynamik och innovationskraft.

E.

En livskraftig industri är förutsättningen för bättre sociala och miljöpolitiska standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att den när den förordar ett välbalanserat förhållande mellan de tre pelarna också behandlar tidigare rättsakter. En överreglering av det europeiska näringslivet hindrar det från att hämta in försprånget och kan leda till en fortsatt produktivitetstillväxt under genomsnittet.

F.

Det är viktigt att på ett välbalanserat sätt beakta de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av den nya tekniken inom ramen för en hållbar utveckling. Om kravet på hållbar utveckling integreras i produktionsprocessen och produktutformningen kan Europas industri uppnå konkurrensfördelar på framtida marknader.

G.

Det mål som rör konkurrenskraften skall analyseras med hänsyn till den faktiska utvecklingspotentialen hos den europeiska ekonomin, i synnerhet dess viktigaste produktionsfaktor, den mänskliga faktorn, dess särskilda karaktär kallad ”den europeiska sociala modellen” samt dess tekniska kapacitet, och inte med utgångspunkt i våra konkurrenters komparativa fördelar när det gäller lönekostnader och luckor i lagstiftningen.

H.

Sociala faktorer som utbildning och livslångt lärande, arbetskraftens kvalifikation, arbetskvalitet samt optimalt tillvaratagande av nyskapande arbetsorganisationsformer är produktionsfaktorer med växande betydelse för den europeiska industrins konkurrenskraft.

I.

Den sociala dialogen är ett verktyg som gör det möjligt att skapa en konstruktiv och kreativ balans mellan alla intressen hos de berörda parterna, och en fortlöpande social dialog är en ofrånkomlig beståndsdel i en verklig europeisk industripolitik genom information till, samråd med och deltagande av arbetstagarna i samband med strukturella förändringar liksom i alla andra skeden av företagens verksamhet.

J.

Den sociala dialogen är en del av det moderna ledarskapet, som fullt ut bör inbegripa de nya formerna för företagsledning.

K.

Europaparlamentet anser att en verklig industripolitik måste baseras på en industri- och företagsvänlig ekonomisk politik samt en fortlöpande social dialog. Parlamentet betonar vikten av att all lagstiftning om industripolitik blir föremål för ingående konsekvensbedömningar i samtliga medlemsstater, inklusive anslutningsländerna, så att den inte lägger ytterligare bördor på industrin och konkurrenskraften.

L.

Kandidatländernas industri har glädjande nog genomgått en betydande omstrukturering och modernisering under de senaste tio åren. Parlamentet förväntar sig att utvidgningen kommer att bidra positivt till den industriella konkurrenskraften. Det råder dock fortfarande stora skillnader, och ytterligare justeringar krävs. Parlamentet är övertygat om att strategier för ekonomisk utveckling som grundar sig på konkurrensfördelar som uppstår på grund av social dumpning, i synnerhet när det gäller löner, kommer att visa sig hindra en sund ekonomisk utveckling redan på medellång sikt.

M.

Det är glädjande att förbättringen av industrins konkurrenskraft bygger på kunskap, innovation och entreprenörskap. Parlamentet framhåller att konkurrenskraft inte får skapas på bekostnad av de sociala faktorerna, exempelvis utbildning och vidareutbildning under hela livet, arbetskraftens kvalifikation, arbetskvalitet och optimalt tillvaratagande av nyskapande arbetsorganisationsformer. Samtliga dessa kan vara produktionsfaktorer och bör inte bara ses som utgifter för företagen.

N.

Forskningen har en avgörande roll för att den europeiska industrin och de europeiska företagen skall kunna bevara och utveckla sina tekniska fördelar. Parlamentet ger därför sitt fulla stöd till målet att tre procent av bruttonationalprodukten skall gå till offentliga och privata utgifter för forskning och utveckling. Parlamentet betonar företagens viktiga roll för att detta mål skall uppnås och kräver eftertryckligen att det skapas lämpliga politiska ramvillkor på europeisk och nationell nivå som gör det möjligt för företagen att markant höja utgifterna för forskning och utveckling. Vad gäller småföretagen och mikroföretagen, även inom hantverkssektorn, och den avgörande roll dessa spelar i fråga om forskning, innovation och spridning av forskningsresultat, vill parlamentet framhålla att det inte kommer att vara möjligt att uppnå detta treprocentsmål utan en stark och aktiv politik till förmån för dessa, i enlighet med den europeiska stadgan för småföretag.

O.

Det beror ytterst på företagens förmåga att genomföra adekvata reformer av administrativa strukturer och arbetsorganisation om produkt- och processinovationer skall lyckas. Parlamentet noterar att det behövs god ledarkompetens för att fastställa och genomföra sådana strategier. Parlamentet uppmanar näringslivet att se till att dess ledning håller internationell standard.

P.

Kompetensförbättrande strategier kräver att både regeringarna och företagen medverkar. Parlamentet kräver därför att den vikande trenden för offentliga och privata investeringar i utbildning, vidarebildning och livslångt lärande vänds uppåt, och att incitamenten för enskilda personer att uppdatera sin kompetens ökas.

Q.

Kommissionens åtagande inom forskning och utveckling och dess vilja att stärka samarbetet med företagen inom industrisektorn är positiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa ett flertal aktörer, som universitet, lokala myndigheter och handels- och industrikammare, för att optimera resultaten såväl i fråga om att bibehålla sysselsättningen och säkra dess kvalitet som i fråga om att sträva efter full sysselsättning. Parlamentet menar att informations- och kommunikationsteknikens sysselsättningsskapande potential inte skall överskattas och vill vidare att man främjar förbindelserna mellan informations- och kommunikationstekniken och den traditionella industrin, som är särskilt utsatt för djupa sektorsrelaterade kriser.

R.

Industripolitikens territoriella dimension är betydelsefull, bland annat när det gäller särskilda insatser för att ställa om industrin i områden som drabbats av omstruktureringen av traditionella ekonomiska sektorer eller av de allmänna effekterna av omvandlingsprocessen eller koncentrationen av utländska direktinvesteringar i Central- och Östeuropa, samt när det gäller den så viktiga utvecklingen av så kallade kluster.

S.

EU måste ta full hänsyn till de sociala, miljömässiga och regionala aspekterna av omstruktureringsprocesserna och fullt ut inbegripa de berörda aktörerna inom politiken och på arbetsmarknaden — regionala och/eller nationella regeringar och arbetsmarknadens parter — när det gäller att utarbeta särskilda program för att motverka och minska smärtsamma konsekvenser av omstruktureringen.

T.

Regionala aspekter på omstruktureringsprocessen och genomförandet av åtgärder inom varje region måste beaktas till fullo. Parlamentet efterlyser en samordning och ett samverkansförhållande mellan EU-regioner när det gäller att genomföra EU:s industripolitik.

U.

Bedömningen av konsekvenserna för konkurrenskraften är en av de faktorer som bör beaktas under lagstiftningsprocessen men kan rimligtvis inte utesluta att även andra aspekter beaktas, såsom etik, konsekvenser för folkhälsan eller de offentliga finanserna och sysselsättningssituationen.

V.

98 procent av företagen inom EU är små och medelstora företag, och det är viktigt att främja alla deras möjligheter i samband med utvidgningen. Aspekter som särskilt skall beaktas rör problem till följd av alltför högt skatteuttag och höga arbetskostnader, något som kraftigt begränsar etableringen och utvecklingen av små och medelstora företag i Europa, utbildning av deras ledare och arbetstagare, ökat deltagande i EU:s forskningsprogram, lämplig finansiering med hänsyn till överenskommelsen Basel II samt en bättre fördelning av konkursriskerna.

W.

Industriella nätverk (t.ex. för utgiftsbesparingar, delade utbildningsresurser, partnerskap mellan universitet och industrisektorer) kan vara ett sätt att uppnå skalfördelar och förbättra utbytet av goda metoder och resultat.

X.

Det bör skapas ett affärsklimat som främjar grundande och utveckling av små och medelstora företag och entreprenörskap i allmänhet. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta satsningarna på att förbättra finansieringsmöjligheterna, framför allt tillgången till riskkapital, både på ett tidigt stadium och på medellång sikt, och om nödvändigt minska restriktionerna i de bestämmelser som gäller för att grunda och driva företag.

Y.

EU och EIB bör ytterligare stödja grundandet av innovativa små och medelstora företag, underlätta tillgången till forskningsprogram och tillhandahålla program som ger nya företag kompletterande kunskaper. Parlamentet kräver att kvinnliga och unga entreprenörer beviljas särskilt stöd.

Z.

De kommande åren kommer tillgången på kvalificerad arbetskraft att vara en avgörande faktor för den europeiska industrins långsiktiga internationella konkurrenskraft. Utbildning och vidareutbildning samt en förnuftig invandringspolitik bör därför tillmätas en allt större betydelse.

1.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen, i syfte att förverkliga de idéer som uttrycks i detta meddelande, senast i början av 2004 och i samråd med samtliga europeiska företagarorganisationer, även organisationer för småföretag och mikroföretag, upprättar en handlingsplan som skall överlämnas till rådet och parlamentet för antagande och som skulle kunna bygga på följande åtgärder och verksamheter:

a)

Införlivande av målen för industripolitiken i all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder.

b)

Eftersträvande av målen om hållbar utveckling genom en välavvägd balans mellan den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten samt främjande, både på gemenskapsnivå och nationell nivå, av principen om bättre lagstiftning.

c)

Beaktande av de nya medlemsstaternas mindre potential och expertis, i syfte att på ett effektivt sätt tillämpa gemenskapens politik och instrument, samt av behovet att säkra lika tillgång och tydlig orientering i processen.

d)

Harmonisering av de nationella skattesystem som inverkar negativt på den inre marknaden.

e)

Förenklad handläggning för alla företag samt förenkling av tillstånd för etablering av företag som har sin bas inom gemenskapen, bland annat genom skapande av ett enda gemenskapsdokument för detta ändamål.

f)

Förstärkt koppling mellan forskning och företag samt införande av en kraftfull politik som främjar innovation, även för småföretag och mikroföretag.

g)

Bättre finansieringsmöjligheter för nya företag, utvecklingen av dessa samt övertagande av existerande företag, liksom för små och medelstora företag samt nystartade och avknoppade företag, även inom traditionella verksamhetsgrenar, bland annat genom bättre möjligheter till kortfristiga krediter, genom skapande av riskkapital, garantifonder och ömsesidiga garantier samt genom anpassning av Europeiska investeringsbankens finansieringar och Europeiska investeringsfondens finansinstrument.

h)

Införlivande av den sociala dialogen i genomförandet av industripolitiken.

i)

Införlivande av utbildning, undervisning och kompetensutveckling i industripolitiken.

j)

Ett verkligt genomförande av riktlinjerna i den europeiska stadgan för småföretag.

2.

Europaparlamentet välkomnar idén att tillgripa den öppna samordningsmetoden för att underlätta genomförandet av en ambitiös industripolitik, som syftar till att

—

stärka konkurrensutsatta företag genom att skapa bättre förutsättningar för dessa inom EU och därigenom göra det möjligt att bibehålla och utveckla en strukturskapande industrisektor som kan erbjuda arbetstillfällen på alla nivåer,

—

stärka banden med lokal- och regionalpolitiken för att på ett bättre sätt hantera utlokaliseringar, nylokaliseringar och omlokaliseringar,

—

bli mer samstämd med sysselsättningspolitiken, i synnerhet genom att använda de strukturfonder som är avsedda för detta ändamål.

3.

Europaparlamentet stöder åtgärder som syftar till att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften för företag av alla storlekar, i synnerhet genom att öka arbetskvaliteten.

4.

Europaparlamentet betonar att det inte räcker att behålla industriföretagens huvudkontor i EU utan att även produktionsverksamhet och produktionsorter måste säkras genom adekvata ramvillkor. Parlamentet framhåller i detta sammanhang fyra pågående lagstiftningsprojekt inom EU: direktivet om handel med utsläppsrätter, förordningen om den nya kemikaliepolitiken, vägkostnadsdirektivet och miljöansvarsdirektivet.

5.

Europaparlamentet anser det nödvändigt att kommissionen undersöker hur EU skulle kunna skapa en konkurrenspolitik som främjar industrins konkurrenskraft, bland annat genom att ompröva de gruppundantag som rör skattesystem samt regionala och gränsöverskridande bidrag och genom att främja samarbetet mellan företag, i synnerhet i fråga om forskning och teknik.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att göra en bedömning av konsekvenserna för industrins konkurrenskraft i samband med alla nya lagförslag från EU och anser att man inom ramen för denna bedömning skall lägga särskild vikt vid utvärderingskriterierna för att bedömningen inte skall inskränkas till enbart en räkenskapsanalys av de omedelbara kostnader som ett lagförslag skulle innebära för industrin.

7.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen är beredd att göra en sektorsrelaterad och inte bara övergripande analys men påminner om nödvändigheten att göra dessa analyser tillgängliga för småföretag och mikroföretag. Parlamentet kräver även att de sektorsrelaterade analyserna genomförs med hjälp av verkliga handlingsplaner för varje sektor vilkas utformning, genomförande och uppföljning bör ske i nära samverkan med samtliga aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter.

8.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta skattesystem som är förmånligare för små och medelstora företag och att använda skatteincitament för att stimulera privata investeringar, särskilt inom forskning, utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, samtidigt som man garanterar en stabil finansiering för social trygghet och skapar fler arbetstillfällen.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska samtliga gemenskapsinstrument, såsom direktivet 90/435/EEG (3) av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och direktivet 90/434/EEG (4) av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater, eller att undersöka inrättandet av en gemensam ram för företagsbeskattningen på EU-nivå, vilken skall innefatta en fördelningsmekanism och syfta till att minska kostnaderna för anpassning av skattetransaktioner.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att pröva följande förslag: Som ett led i en förenkling av de administrativa förfarandena bör det införas ett enda gemenskapsdokument som ger etableringsrätt åt företag som har sin bas inom gemenskapen. Detta administrativa dokument skall vara förenligt med stadgan för Europabolag.

11.

Europaparlamentet kräver i detta sammanhang att kommissionen aktivt strävar efter att skapa ett verkligt europeiskt forskningsområde i syfte att förse unionen med de nödvändiga grunderna för vetenskapliga och tekniska framsteg, stimulera privata och offentliga investeringar i forskning och industri, gynna förbindelserna mellan forskningscentra och alla typer av företag, även inom traditionella verksamhetssektorer, samt ta vara på forskningsresultat.

12.

Europaparlamentet anser att en övergripande industriell strategi, med Galileoprojektet som förebild, måste inbegripa genomförandet av större europeiska projekt i samverkan med offentliga och privata partner i nyckelsektorerna, exempelvis energikällor som kan förnyas — däribland bränsleceller och väte, nanoteknik, hälsovård, rymdteknik, stål, säkerhet och försvar. Parlamentet betraktar i detta sammanhang inrättandet av tekniska plattformar som skall mobilisera samtliga berörda parter för utformning av tekniska och strategiska riktlinjer som något positivt.

13.

Europaparlamentet understryker nödvändigheten av ett lämpligt infrastrukturnät för transport, energi och telekommunikationer och anser att det vore lämpligt att inom ramen för utvidgningen införa ett europeiskt offentligt lån för finansiering av nödvändiga satsningar på de regioner som förfogar över minst infrastruktur och att förena dessa regioner med randområden och mindre gynnade områden i de nuvarande medlemsstaterna.

14.

Europaparlamentet erinrar om att denna industristrategi i enlighet med den europeiska stadgan för småföretag även bör innefatta åtgärder som är anpassade till småföretag och mikroföretag samt till företag inom de traditionella verksamhetssektorerna.

15.

Europaparlamentet kräver att kommissionen i samråd med samtliga europeiska företagarorganisationer gör en insats för att rationalisera, förenkla och kodifiera den nationella lagstiftningen och gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden i syfte att åstadkomma större effektivitet, med beaktande av kommissionens meddelande KOM(2003) 238, samt att medlemsstaterna ägnar större uppmärksamhet åt ett bättre och tidigare införlivande av gemenskapsdirektiven om den inre marknaden.

16.

Europaparlamentet kräver en förbättrad samordning mellan kommissionens enheter, mellan EU-institutionerna och med medlemsstaterna.

17.

Europaparlamentet understryker behovet av ett regelverk inom EU som beaktar den internationella kontexten och lagstiftningens ekonomiska inverkan på företagen.

18.

Europaparlamentet uppmanar konkurrenskraftsrådet att spela en aktiv roll i granskningen av kommissionsförslagen, som har stor inverkan på den europeiska industrins konkurrenskraft.

19.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas parlament och till arbetsmarknadsparterna inom EU.

(1)  EGT C 240, 16.9.1991, s. 213.

(2)  EGT C 183, 17.7.1995, s. 26.

(3)  EGT L 225, 20.8.1990, s. 6.

(4)  EGT L 225, 20.8.1990, s. 1.

P5_TA(2003)0465

Situationen i Bolivia

Europaparlamentets resolution om situationen i Bolivia

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Latinamerika,

—

med beaktande av artikel 37.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Bolivia är Sydamerikas allra fattigaste land.

B.

Den största delen av det bolivianska folket lever under mycket svåra levnadsförhållanden. Man bör agera snabbt för att se till att deras krav på social rättvisa hörsammas och att processen mot en demokratiskt utveckling framskrider.

C.

Under de senaste veckorna har Bolivia utgjort skådeplatsen för protestaktioner, social oro, demonstrationer, oroligheter och kravaller som myndigheterna slagit ned med våldsam kraft. Dessa händelser har krävt fler än 80 människoliv, orsakat omfattande person- och egendomsskador och tvingat den förre presidenten Sánchez de Lozada att lämna in en officiell avskedsansökan till kongressen.

D.

Bolivia har på kort tid genomgått en positiv utveckling. Exempelvis har vicepresidenten Mesa Gisbert valts till president, vilket skedde i överensstämmelse med den gällande författningen. Dessutom har fred och säkerhet återupprättats i landet efter den förre presidentens avgång.

E.

Breda lager av den bolivianska befolkningen, i synnerhet indianer, jordbrukare, arbetare och arbetslösa, är till stor del utestängda från landets politiska och ekonomiska liv och kräver nu med rätta att få delta i det.

F.

Det är folket som skall ha makten över sina naturresurser, och ingen får disponera över dessa utan att ta hänsyn till den demokratiskt uttryckta folkviljan.

G.

Det demokratiska maktutövandet rättfärdigar inte användningen av urskillningslöst våld mot civilbefolkningen. De ledande politikerna måste ställas till svars både juridiskt och politiskt för sina kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

H.

Det trettonde iberoamerikanska toppmötet skall enligt planerna hållas i Bolivia i november 2003. Bolivia och de övriga länderna i Anderna befinner sig mitt i en process som inom kort skall utmynna i ett nytt avtal om politisk dialog och samarbete med Europeiska unionen.

1.

Europaparlamentet understryker sitt starka stöd till det demokratiska systemet, rättsstaten och det konstitutionella system som det bolivianska folket beslutat om i laglig ordning.

2.

Europaparlamentet framför sitt deltagande med Bolivias folk och regering med anledning av de förluster av människoliv och de andra person- och egendomsskador som uppkommit i samband med undertryckandet av de folkliga demonstationerna, och fördömer från allt våld som använts.

3.

Europaparlamentet noterar president Carlos Mesa Gisberts första uttalande samt att han åtagit sig att styra landet i en anda av dialog, att anordna en folkomröstning om energifrågan, att hålla förtida val samt att demokratisera landets politiska system så att fler människor kan delta i det, framför allt aymara- och quechuaindianerna.

4.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att snarast informera familjerna om vad som hänt de personer som försvunnit och att utan dröjsmål släppa alla personer som lagstridigt arresterats för att de utövat sin rätt att fredligt demonstrera. Parlamentet uppmanar OAS att vidta försiktighetsåtgärder för de hotade ledarna för folkrörelsen, till exempel ledamoten Evo Morales Ayma.

5.

Europaparlamentet begär att det genomförs en grundlig utredning av händelserna som gör det möjligt att fastställa vem som bär ansvaret.

6.

Europaparlamentet erinrar om att kränkningar av de mänskliga rättigheterna inte preskriberas och att medlemmarna av den förra regeringen bör ställas till svars för de kränkningar de gjort sig skyldiga till i samband med det våldsamma undertryckandet av folkrörelserna. Dessa ledare får således inte beviljas asyl, utan bör ställas inför rätta i Bolivia för de brott de begått vid utövandet av sitt mandat.

7.

Europaparlamentet hoppas att man inom det bolivianska samhället når en överenskommelse om att landets naturresurser, i synnerhet energiresurserna, skall användas till att utveckla landet och öka befolkningens välfärd.

8.

Europaparlamentet understryker att EU måste stödja den fysiska, politiska, sociala och ekonomiska återuppbyggnaden av Bolivia, så att det åter blir möjligt att styra landet, stärka demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, särskilt när det gäller den bolivianska ursprungsbefolkningen, göra ekonomiska och sociala framsteg, utrota fattigdomen och förbättra levnadsvillkor för alla Bolivias invånare.

9.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i de internationella finansiella institutionerna (Internationella valutafonden, Världsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken) ta ställning för en lösning av problemet med Bolivias utlandsskuld.

10.

Europaparlamentet uppmanar till återhållsamhet och försiktighet i syfte att bana väg för en konstruktiv dialog mellan samtliga parter vilken kan skapa ett tillräckligt förtroende och en tillräcklig vilja till samförstånd. Detta är ett nödvändigt steg mot den fredliga övergång till demokrati som kan rädda landet ur det dödläge det just nu befinner sig i.

11.

Europaparlamentet begär att Europaparlamentet skickar en delegation till Bolivia för att bedöma den nuvarande situationen i landet och föreslå lämpligt stöd för att göra det lättare för den nya regeringen att lösa de akuta problem som den står inför.

12.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Bolivias regering och kongress samt till OAS:s generalsekreterare.

P5_TA(2003)0466

Burundi

Europaparlamentets resolution om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och rättsstatliga principerna i Burundi

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artikel 50 i arbetsordningen, och av följande skäl:

—

med beaktande av säkerhetsrådets resolution 1375 (2001) om situationen i Burundi och dess deklaration av den 9 oktober 2003,

—

med beaktande av beslutet av Afrikanska unionens verkställande organ om fredsprocessen i Burundi, antaget i Maputo den 8 juli 2003,

—

med beaktande av rapporten om studie- och informationsresan till Burundi som utskottet för utveckling och samarbete genomförde från den 22 till den 27 juni 2003,

—

med beaktande av förklaringen av republiken Burundis president inför utskottet för utveckling och samarbete den 9 juli 2003,

—

med beaktande av uttalandet av Europeiska unionens höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och av följande skäl

A.

Vapenvila måste ingås och tillämpas mellan samtliga parter för att valen tidsmässigt skall kunna genomföras i enlighet med vad som beslutades i Arusha och för att rättsstaten skall kunna återupprättas i Burundi.

B.

Europaparlamentet välkomnar Pretoriaprotokollet, som undertecknades den 8 oktober 2003 av interimsregeringen och CNDD/FDD om fördelningen av den politiska och militära makten samt säkerhetsmakten.

C.

Dessa avtal utgör ett avgörande steg i fredsprocessen i Burundi.

D.

FDD har sedan början av augusti upphört med alla angrepp.

E.

Enligt rapporter från icke-statliga organisationer har rättsprocedurer förhalats, godtyckliga arresteringar gjorts, fångar utsatts för dålig behandling och tortyr utövats, vilket har lett till omfattande folkförflyttningar.

F.

Ett stort antal barn är föräldralösa, gatubarn eller barnsoldater.

G.

Reformen av rättsvårdande och militära myndigheter samt säkerhetsinrättningar måste slutföras.

H.

Olika burundiska befolkningsgrupper liksom de burundiska kvinnorna skall vara jämlikt representerade inom samtliga samhällsfunktioner.

I.

Korruptionen inom landets förvaltning har ökat kraftigt.

J.

Många flyktingar som återvänt från Tanzania till Burundi har behandlats illa, misshandlats eller våldtagits på återvägen.

K.

MIAB (afrikanska unionens uppdrag i Burundi) har problem med finansieringen.

L.

De ihållande oroligheterna i södra Kivu utgör ett hot mot freden i regionen.

M.

Europeiska kommissionen har undertecknat strategi- och samarbetsprogrammet samt det nationella vägledande programmet för Burundi för tidsperioden 2003—2007.

1.

Europaparlamentet uppmanar parterna i konflikten att snarast börja tillämpa de politiska och militära klausulerna i Pretoriaprotokollet och ber rådet och kommissionen att bistå Burundi i dess freds- och återuppbyggnadsarbete.

2.

Europaparlamentet uppmanar FNL:s ledare Agathon Rwasa att fortsätta dialogen och vädjar till de burundiska myndigheterna att göra sitt yttersta för att främja förhandlingarna med FNL.

3.

Europaparlamentet uttalar sin uppskattning över det sätt på vilket Sydafrika bidragit till processen genom att anordna de senaste mötena mellan regeringen och FDD och det idoga arbete som utförs av medlarna i regionen.

4.

Europaparlamentet känner djup oro inför den fortgående konflikten och den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Burundi, framför allt vad gäller kvinnor och barn.

5.

Europaparlamentet begär att alla tänkbara påtryckningsmedel tillämpas för att förmå den väpnade FNL-styrkan att komma till förhandlingsbordet och ingå ett fredsavtal.

6.

Europaparlamentet är oroat över uppgifterna om att det i synnerhet i de av rebellerna kontrollerade områdena förekommer avsevärd förhalning av rättsliga processer, godtyckliga arresteringar, dålig behandling av fångar och tortyr.

7.

Europaparlamentet hävdar att en förutsättning för att freden, stabiliteten och rättsstaten skall kunna återupprättas är en verkningsfull vapenvila mellan regeringen och rebellerna. Europaparlamentet uppmanar därför samtliga parter i konflikten att erkänna och respektera vapenvilan, att lämna in sina vapen och att så småningom delta i fredsprocessen, och uppmanar därför FNL (nationella frihetsfronten) att underteckna fredsavtalet från Arusha.

8.

Europaparlamentet uppmanar interimsregeringen i Burundi att visa fasthet gentemot de grupper som fortsätter att motverka de nuvarande ansträngningarna att finna en fredlig lösning för att förhindra att landet återigen drabbas av ett inbördeskrig.

9.

Europaparlamentet uppmanar regeringscheferna i regionen att fortsätta sina ansträngningar att uppmuntra interimsregeringen i Burundi och de kvarstående rebellgrupperna att ingå ett avtal om verkställande av vapenvilan. CNDD-FDD och FNL-fraktionerna uppmanas särskilt att upphöra med sina inbördes stridigheter.

10.

Europaparlamentet uppmanar den burundiska regeringen att inrätta en sannings- och försoningskommission.

11.

Europaparlamentet uppmanar Burundis armé att fortsätta sitt reformarbete i syfte att skapa en mångetnisk armé, i enlighet med fredsavtalet i Arusha som ingicks i augusti 2000, och att respektera de internationella principerna om mänskliga rättigheter för att återskapa befolkningens förtroende.

12.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att genomföra de i Arusha-avtalet föreskrivna rättsliga reformerna, åtgärda bristen på rättsliga påföljder och döma alla dem som deltagit i massakrer, samt ratificera den internationella brottmålsdomstolens stadgar.

13.

Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att bistå Burundis regering med ekonomisk hjälp, framför allt för att bygga upp landets ekonomi, och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att påskynda inrättandet av den föreslagna fonden för att finansiera de afrikanska styrkor som har till uppdrag att återupprätta och upprätthålla freden, framför allt i Burundi.

14.

Europaparlamentet understödjer planerna på skicka en delegation med högt uppsatta representanter från europeiska arméer till Burundi för att träffa kollegor inom den reguljära, burundiska armén och bidra till återuppbyggnaden av denna.

15.

Europaparlamentet vädjar till de inblandade parterna att se till att flyktingar inte skickas tillbaks från Tanzania till Burundi för tidigt och att detta inte sker på ett illa planerat sätt, samt att i samband med återsändning, återinstallering och återanpassning av flyktingar ta särskild hänsyn till kvinnors och småflickors särskilda behov och till barn som fått ta ansvar för sina familjer.

16.

Europaparlamentet vädjar till samtliga parter att till fullo följa den tidsplan som fastställts i Arushaavtalet för genomförandet av valen. De burundiska flyktingarna skall ha rätt att delta i valen och valutgången skall respekteras.

17.

Europaparlamentet betonar att samtliga parter bör vara medvetna om vikten av att burundiska kvinnor på ett aktivt sätt deltar i fredsprocessen och i tillämpningen av fredsavtalen.

18.

Europaparlamentet uppmanar Burundis grannländer att på ett aktivt sätt understödja fredsprocessen i Burundi, i synnerhet genom striktare kontroll av den illegala handeln med vapen och genom att utöva ett större tryck på de rebeller som vägrat lämna in sina vapen.

19.

Europaparlamentet uppmanar samtliga parter som är inblandade i konflikten att bereda hela civilbefolkningen tillgång till humanitära hjälpinsatser och att uppmuntra och i möjligaste mån underlätta de icke-statliga organisationernas arbete, framför allt på hälsoområdet.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommission att förstärka personalstyrkan och säkerheten vid sin representation i Bujumbura.

21.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till den Afrikanska unionens kommission och dess verkställande organ samt till Burundis, Tanzanias och Sydafrikas regeringar.

P5_TA(2003)0467

Turkmenistan och Centralasien

Europaparlamentets resolution om Turkmenistan och Centralasien

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan,

—

med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 om de mänskliga rättigheterna i världen 2002 och EU:s politik för de mänskliga rättigheterna (1),

—

med beaktande av det partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Turkmenistan som undertecknades i maj 1998 och som ännu inte trätt i kraft samt partnerskaps- och samarbetsavtalen med Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, vilka inbegriper en klausul om mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av kommissionens strategidokument för Centralasien 2002—2006,

—

med beaktande av EU:s uttalanden i OSSE:s permanenta råd om Turkmenistan av den 19 december 2002, 20 mars 2003 och 3 april 2003,

—

med beaktande av ordförandeskapets uttalanden om Turkmenistan av den 10 december 2002 och 20 januari 2003,

—

med beaktande av resolutionen av den 16 april 2003 från FN:s kommission för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Turkmenistan,

—

med beaktande av Turkmenistans förpliktelser enligt ICCPR, ICESCR, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt andra viktiga överenskommelser om mänskliga rättigheter, och av följande skäl:

A.

Turkmenistan bryter konsekvent mot alla sina förpliktelser enligt ovannämnda internationella konventioner.

B.

Människorättssituationen i Turkmenistan, som redan tidigare varit under all kritik, har försämrats dramatiskt den senaste tiden, och mycket tyder på att denna centralasiatiska stat har infört ett av de värsta totalitära systemen i världen.

C.

Turkmenistan har konsekvent ignorerat sina förpliktelser enligt de viktiga överenskommelser om mänskliga rättigheter som landet anslutit sig till och har systematiskt undvikit att genomföra rekommendationerna i den rapport från mars 2003 som tagits fram av OSCE:s särskilde rapportör för Turkmenistan och i resolutionen från april 2003 från FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

D.

Turkmenistan är alltjämt en enpartistat där de medborgerliga och politiska rättigheterna, bland annat yttrande-, religions-, förenings- och mötesfriheten, är ytterst begränsade och där etniska minoriteter utsätts för en omfattande diskriminering.

E.

De försämrade sjukvårds- och utbildningssystemen i Turkmenistan har fått till följd att viktiga vetenskaps- och kulturinstitutioner tvingats stänga och att kompetenta och högkvalificerade människor flytt landet.

F.

Enligt lagen om samvetsfrihet och religiösa organisationer måste religiösa sammanslutningar registrera sig hos regeringen, och eftersom sedan omregistrering blev obligatorisk i början av 1997 har endast två grupper — den ryska ortodoxa kyrkan och sunnimuslimerna — blivit registrerade, medan alla andra utsätts för kraftig diskriminering.

G.

Personer som tillhör religiösa grupper som inte är officiellt godkända är förvägrade all offentlig religiös verksamhet och har i flera år tvingats utstå fängelsestraff, utvisning, inre exil, avhysning och trakasserier.

H.

Det rapporteras om misshandel av politiska fångar som avtjänar långa fängelsestraff efter orättvisa rättegångar, och fångarna saknar tillgång till nödvändig läkarvård.

I.

Efter ett påstått kuppförsök i november 2002 har myndigheterna genomfört massarresteringar och det finns trovärdiga uppgifter om tortyr och misshandel av regeringskritiker och deras anhöriga.

J.

Förföljelserna av anhöriga har inbegripit avhysningar, konfiskering av egendom och avskedanden.

K.

Åtskilliga regimmotståndare har dömts till straff som sträckt sig ända upp till livstids fängelse efter synnerligen orättvisa och farsartade rättegångar utan tillträde för oberoende observatörer, och vissa av fångarna rapporteras ha dött under fängelsevistelsen.

L.

Halk Maslakhaty (folkrådet) har utfärdat ett dekret där all kritik mot presidenten och hans politik förklaras vara förräderi som bestraffas med upp till livstids fängelse.

M.

Regeringen har förklarat att Rukhnama, en ”helig” bok som skrivits av presidenten, skall vara den nya andliga vägvisaren, och studiet av denna har blivit obligatoriskt i landets skolor, universitet och statliga organ.

Om Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan

N.

Den förbättrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan har tagit ett steg tillbaka till följd av mediacensur och rättegångar som inte anses rättvisa enligt OSCE:s normer.

O.

Respekten för de mänskliga rättigheterna i Kirgizistan har tagit ett steg tillbaka till följd av trakasserier av oppositionsföreträdare, journalister, verksamma inom icke-statliga organisationer och människorättsaktivister.

P.

Respekten för de mänskliga rättigheterna i Tadzjikistan har förbättrats under de senaste åren, men begränsningar i yttrande- och samvetsfriheten och de ofta förekommande dödsstraffen visar att det fortfarande krävs många reformer för att landet skall leva upp till bestämmelserna om mänskliga rättigheter i partnerskaps- och samarbetsavtalen med EU.

Q.

I Uzbekistan görs vissa framsteg vad gäller rättsstatsprincipen och mediers frihet, och många icke-statliga organisationer tillåts verka i landet. Fortfarande kränks emellertid yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna, något som illustrerats och förvärrats av fallet med den uzbekiske journalisten Ruslan Sharipov, som efter en rättegång bakom lyckta dörrar dömdes till fyra års fängelse för påstådd homosexualitet.

Om Turkmenistan

1.

Europaparlamentet beklagar den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan.

2.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att genomföra samtliga rekommendationer i den resolution som antogs i april 2003 vid det 59:e sammanträdet för FN:s kommission för mänskliga rättigheter samt rekommendationerna från OSCE:s rapportör Emmanuel Decaux i dennes rapport från mars 2003.

3.

Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att respektera Turkmenistans förpliktelser enligt internationell rätt och att upphöra med de attacker och den tortyr och misshandling som dess politiska motståndare utsätts för.

4.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att företa opartiska och grundliga undersökningar av alla rapporter som handlar om att Amanmukhamed Yklymov, A Prokofiev och parlamentets tidigare talman Tagan Khallyev dött under sina fängelsevistelser.

5.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att företa opartiska och grundliga undersökningar av alla påståenden om tortyr och misshandel av fångar, bland annat av landets tidigare utrikesministrar Boris Shikhmudarov och Batyr Berdyev och den tidigare chefen för presidentens administration Yazgeldi Gundogdyev, för att de ansvariga skall ställas inför rätta och offren få full upprättelse.

6.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att omedelbart och villkorslöst frige alla samvetsfångar, bland annat Nikolay Shelekhov och Kurban Zakirov, och den politiske fången Mukhametkuli Aymudarov, som 1995 blev dömd i en orättvis rättegång.

7.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att se till att alla de som dömdes i samband med händelserna den 25 november 2002 och alla andra politiska fångar som dömts genom orättvisa rättegångar skall få sina mål prövade på nytt i rättegångar som uppfyller internationella krav på rättvisa, samt att se till att internationella observatörer beviljas tillträde till dessa rättegångar.

8.

Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att låta Internationella rödakorskommittén besöka fångarna.

9.

Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att låta icke-statliga organisationer och företrädare för det civila samhället utöva sin fredliga verksamhet utan att utsättas för trakasserier och förföljelser och att låta dem registrera sig och verka i frihet.

10.

Europaparlamentet uppmanar de turkmenska myndigheterna att se till att oberoende observatörer beviljas tillträde till brottmål.

11.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att tillåta att politiska oppositionspartier registrerar sig utan hot om fängelse, kvarhållande eller trakasserier.

12.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att respektera principen om religionsfrihet, att avskaffa alla restriktioner för religiösa minoriteters verksamhet och att upphäva det presidentbeslut som inskränker religiösa gruppers möjlighet att registrera sig.

13.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att snabbt gå i riktning mot demokrati och rättsstatens principer, att hålla demokratiska val under internationella observatörers överinseende och att återinrätta parlamentets legitima makt.

14.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att upphöra med tvångsförflyttningen inom landet, att ta bort bestämmelsen om förbud mot dubbelt medborgarskap ur författningen, att avskaffa visumtvånget vid utlandsresor och att återinföra rätten att studera utomlands.

15.

Europaparlamentet uppmanar Turkmenistans regering att slå vakt om rätten till fri rörlighet genom att, bland annat, permanent och omedelbart avskaffa visumtvånget vid utlandsresor och kravet på uppehållstillstånd samt upphöra med sin politik om tvångsförflyttning inom landet.

Om Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan

16.

Europaparlamentet välkomnar de kazakiska myndigheternas frigivning av fången Mukhtar Ablyazov.

17.

Europaparlamentet uppmanar Kazakstans regering att villkorslöst frige de återstående politiska fångarna, bland andra Galymzhan Zhakiyanov, en av grundarna av rörelsen Kazakstans demokratiska val, och Sergei Duvanov, en oberoende journalist.

18.

Europaparlamentet kräver att oppositionsledarna Felix Kulov i Kirgizistan och Muhammad Bekjanov i Uzbekistan omedelbart skall friges.

19.

Europaparlamentet uppmanar enträget Kazakstans regering att reformera de nationella lagarna om olagligt förtal, som har inskränkt pressfriheten genom att all kritik av regeringsföreträdare omfattas av åtal för förtal. Åtalen leder ofta till dryga böter som tidningarna eller tidskrifterna inte kan betala, varpå de tvingas lägga ner verksamheten.

20.

Europaparlamentet uttalar liknande bekymmer, om än i lägre grad, över pressfriheten i Kirgizistan.

21.

Europaparlamentet uppmanar Kirgizistans regering att respektera principerna om yttrande- och mötesfrihet och att utfärda ett moratorium för godtyckliga civilmål som regeringsföreträdare driver mot journalister och oberoende medier.

22.

Europaparlamentet uppmanar Tadzjikistans regering att respektera yttrandefriheten genom att se till att påtryckningar och hot mot journalister upphör.

23.

Europaparlamentet uppmanar Uzbekistans regering att få ett slut på det klimat av förföljelse och skräck som människorättsaktivister lever i, att respektera yttrandefriheten och att omedelbart frige Ruslan Sharipov.

24.

Europaparlamentet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att inom ramen för sin arbetsgrupp för mänskliga rättigheter undersöka människorättssituationen i länderna i Centralasien: Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och stärka Tacis demokratiprogram för dessa länder, i synnerhet för att främja mediernas frihet och domstolsväsendets oberoende.

26.

Europaparlamentet uppmanar rådet att anta en gemensam strategi för de centralasiatiska republikerna för att göra EU:s förbindelser med dessa länder mer effektiva, konsekventa och sammanhållna.

27.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna i Turkmenistan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.

(1)  P5_TA(2003)0375.

P5_TA(2003)0468

Nepal

Europaparlamentets resolution om Nepal

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nepal,

—

med beaktande av mekanismen för akuta ingripanden, som är ett viktigt instrument för att möjliggöra en snabb och flexibel reaktion på situationer med försämrad stabilitet i länder som får bistånd från EU,

—

med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Nepals folk har stora förhoppningar om att uppnå en rättvis och hållbar fred i landet, ett öppet och demokratiskt samhälle och att framsteg och välstånd skall komma alla nepaleser till del.

B.

Folkets rätt till självbestämmande, pluralistisk parlamentarisk demokrati, konstitutionell monarki, rättssäkerhet och respekt för mänskliga och grundläggande rättigheter utgör de viktigaste inslagen i kungariket Nepals författning från 1990, som togs fram som ett resultat av demokratirörelsens arbete.

C.

Den 29 januari 2003 utropades en lovande vapenvila mellan maoistrebellerna (CPN-M) och regeringen, vilket följdes av undertecknandet av en uppförandekod från båda sidor den 13 mars 2003, frigivning av flera fängslade maoistledare och påbörjade fredsförhandlingar.

D.

Den 27 augusti 2003 sade Nepals maoistiska kommunistparti upp den åtta månader gamla vapenvilan.

E.

Sedan vapenvilan tog slut i slutet av augusti har striderna medfört mer än 300 döda och många skadade, främst bland civilbefolkningen, däribland många barn.

F.

Nepals maoistiska kommunistparti kräver inte längre att monarkin avskaffas.

G.

Det är positivt att den nuvarande regeringen har lagt fram en framåtsyftande plan för reformer i samhället som bas för förhandlingar mellan regeringen och rebellerna.

H.

En rundabordskonferens med företrädare från alla partier, folkslag, regioner, kön och samhällsgrupperingar vore värdefull och viktig, och rådet och kommissionen bör underlätta sammankallandet av en sådan konferens om den efterfrågas av alla inblandade.

I.

Nepal har på ett föredömligt sätt varit värdland för flyktingar från Tibet och Butan under årens lopp, men utvisade chockerande nog 18 tibetaner till Tibet för några månader sedan.

J.

Nepals regering har försäkrat att man inte ändrat sin flyktingpolitik.

K.

Det är glädjande att förbindelserna och samarbetet mellan EU och Nepal växer.

1.

Europaparlamentet är mycket oroat över att vapenvilan har brutits och att våldet åter tagit fart i Nepal, vilket lett till stora förluster i människoliv och skador i landet.

2.

Europaparlamentet uppmanar Nepals regering och maoistrebellerna att omedelbart förklara eld-upphör och iaktta den uppförandekod som båda sidor kom överens om i mars i år och återuppta fredssamtalen.

3.

Europaparlamentet oroar sig för att det återupptagna våldet kommer att allvarligt skada arbetet med att lösa frågan om de butanesiska flyktingarna som bor i flyktingläger i östra Nepal.

4.

Europaparlamentet uppmanar Nepals regering att ge försäkringar om att den kommer att samarbeta med UNHCR för att förebygga utvisningar och ge de tibetanska och butanesiska flyktingarna den behandling som de har rätt till enligt internationell människorättslagstiftning.

5.

Europaparlamentet är bekymrat över UNHCR:s beslut att avveckla stödet till de butanesiska flyktinglägren och stöder uppmaningen från internationella människorättsorganisationer till bidragsgivarna att sammankalla en internationell konferens för att lösa den utdragna butanesiska flyktingkrisen genom att föra samman alla parter.

6.

Europaparlamentet välkomnar idén om en framåtsyftande reformplan för landet som lades fram av Nepals regering i samband med de tredje rundabordssamtalen med maoistrebellerna och att den skall utgöra grunden för förhandlingar mellan de två sidorna.

7.

Europaparlamentet efterlyser ett återupptagande av den demokratiska processen, i synnerhet tillsättandet av en regering som är ansvarig inför parlamentet och uppmanar samtidigt Nepals maoistiska kommunistparti att bli en institutionell politisk kraft som driver sin idéer och kandidater i allmänna val och genast slutar att använda våld.

8.

Europaparlamentet menar att förtroendeskapande åtgärder som mekanismen för akuta ingripanden står bakom bör sättas in omedelbart.

9.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att spela en mer aktiv roll genom att blåsa nytt liv i fredsprocessen och ta ett snabbt initiativ för att åstadkomma förtroendeskapande åtgärder som diskussionsforum och lokal utbildning i konfliktlösning, konstitutionella åtgärder och deltagande från det civila samhällets sida i fredsprocessen genom informationskampanjer.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillhandahålla och underlätta stöd och bistånd till parterna genom att genomföra formella fredsförhandlingar och utvecklings-, nödhjälps-, och återuppbyggnadsprogram och projekt för att lägga grunden för en rättvis och hållbar fred.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas regeringar att noga kontrollera slutmålet för allt bistånd till Nepal och se till att det tjänar sitt främsta syfte att lindra fattigdomen och ta itu med de orsaker som ligger bakom konflikten i landet.

12.

Europaparlamentet uppmanar rådet att uppge om den nu är redo att ta upp och behandla frågan om att utse en särskild EU-representant för Nepal och att ange vilka andra nya initiativ det är redo att stödja och vilka åtgärder det kommer att vidta på internationell nivå för att återställa freden i Nepal.

13.

Europaparlamentet uttrycker en förhoppning om att kommissionens nyligen öppnade delegationskontor i Katmandu kommer att bidra till att stärka förbindelserna och samarbetet mellan EU och Nepal. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att öka delegationens storlek med så många anställda som behövs.

14.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar samt Indiens, Butans och Nepals regeringar.

P5_TA(2003)0469

Den gemensamma fiskeripolitiken

Europaparlamentets resolution om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om ett enhetligt och effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2003) 130 — 2003/2104(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2003) 130),

—

med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0331/2003), och av följande skäl:

A.

Trots att det under de senaste åren har skett framsteg när det gäller mekanismerna för övervakning och kontroll finns det ännu aspekter som kan och måste förbättras.

B.

Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken antogs genom rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken(GFP) (1). I kapitel V i denna förordning fastställs ett nytt regelverk för gemenskapens system för kontroll och tillsyn.

C.

Den erfarenhet och de kunskaper som inhämtats i samband med uppdragen för kontroll av fiskeverksamheten utgör en viktig grund för att effektivt genomföra kontrollen av denna verksamhet, och behöver därför stärkas.

D.

Det är viktigt att säkerställa att tillgången till och utnyttjandet av fiskeresurserna kontrolleras längs hela produktionskedjan och att det tillämpas ett system med enhetliga bestämmelser och kontrollförfaranden på såväl fångsterna som på transporter och försäljning av fiskprodukter. Detta system bör ge jämförbara resultat, oberoende av inspektörens nationalitet och behörigt nationellt inspektionsorgan.

E.

Det är viktigt att berörda aktörer deltar i politikens alla stadier, från utformning till genomförande, och att man erkänner det inneboende regionala draget i den gemensamma fiskeripolitiken så att politiken speglar fiskeförvaltningens särskilda aspekter och dess påverkan på känsliga kustsamhällen.

F.

Yrkesfiskarnas stöd och respekt för fiskebestämmelserna kommer att öka genom att fiskarorganisationerna deltar i beslutsfattandet.

G.

I enlighet med gemenskapens principer vilar ansvaret för kontrollen av tillämpningen av gemenskapslagstiftningen i första hand på medlemsstaterna, samtidigt som det är kommissionens uppgift att kontrollera att denna lagstiftning tillämpas korrekt.

H.

Det är viktigt att respektera de internationella riktlinjerna och principerna om en hållbar förvaltning av fisket.

I.

Kommissionen har utarbetat en handlingsplan, som skall sättas i verket på kort sikt, för att säkerställa att tillgången till och utnyttjandet av resurserna kontrolleras längs hela produktionskedjan. Kommissionen avser även att förbereda ett förslag om att inrätta en gemensam inspektionsorganisation i samband med inrättandet av ett gemensamt kontrollorgan för fiske.

J.

Det finns i medlemsstaterna många olika tekniska, materiella och personella medel samt olika institutioner med behörighet när det gäller kontroll av fisket.

K.

Behovet blir allt större av att stärka kontrollen i de vatten som lyder under internationella fiskeorganisationer. Kommissionen skulle i egenskap av avtalspart till dessa organisationer kunna bidra till att skapa en större homogenitet i kontrollverksamheten.

1.

Europaparlamentet noterar meddelandet från kommissionen.

2.

Europaparlamentet understryker att den erfarenhet och de kunskaper som inhämtats i samband med uppdragen för kontroll av fiskeverksamheten utgör en viktig grund för att effektivt kunna genomföra kontrollen av denna verksamhet, och man bör därför utgå från den situation som faktiskt råder för att förbättra samarbetet i samband med genomförandet av gemenskapens strategi för inspektion och övervakning.

3.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att berörda aktörer deltar i politikens alla stadier, från utformning till genomförande, och att man erkänner det inneboende regionala draget i den gemensamma fiskeripolitiken så att politiken speglar fiskeförvaltningens särskilda aspekter och dess påverkan på känsliga kustsamhällen.

4.

Europaparlamentet betonar att yrkesfiskarnas stöd och respekt för fiskebestämmelserna bestämmelser kommer att öka genom att fiskarorganisationerna deltar i beslutsfattandet på alla nivåer.

5.

Europaparlamentet välkomnar den handlingsplan som skall sättas i verket på kort sikt, mellan 2003 och 2005, för att förbättra samordningen på gemenskapsnivå av enhetliga inspektions- och övervakningsåtgärder i syfte att rationalisera tillgängliga medel och fastställa prioriteringar.

6.

Europaparlamentet betonar att denna handlingsplan bör gälla områden där det krävs bättre samarbete mellan medlemsstaterna, i första hand internationella områden som förvaltas av regionala fiskeorganisationer som Europeiska unionen är medlem i. I synnerhet kan bidrag ges av att gränsöverskridande producentorganisationer deltar.

7.

Europaparlamentet stödjer åtgärder som syftar till att harmonisera förfaranden och mål, genom en dialog med branschen och nationella myndigheter, utan att förbise de olika regionala förhållandena och utan att ifrågasätta de uppgifter som tillkommer varje medlemsstat.

8.

Europaparlamentet anser att den första gruppen åtgärder är den viktigaste. Det handlar om åtgärder som syftar till en effektivisera användningen av de nationella medlen för inspektion och övervakning inom vissa fisken eller för vissa bestånd, vilka bör analyseras och debatteras tillsammans med samtliga inblandade parter, inbegripet fiskarorganisationer, producenter, redare och nationella myndigheter.

9.

Europaparlamentet betonar att kontroll- inspektions- och övervakningsåtgärder bör rationaliseras genom utnyttjandet av ny teknik, vilket kan kräva enorma investeringar. Därför måste lämpliga anslag föreskrivas i gemenskapsbudgeten och stöd tillhandahållas de medlemsstater som så behöver.

10.

Europaparlamentet välkomnar att det antas särskilda övervakningsprogram, vilket inbegriper att gemensamma prioriteringar och riktmärken fastställs för inspektion av valda fisken eller bestånd — från fångst till försäljning. Resultaten av inspektions- och övervakningsaktiviteterna måste redovisas öppet.

11.

Europaparlamentet anser det vara viktigt att programmen grundar sig på den erfarenhet som många medlemsstater inhämtat under årens lopp, inte minst när det gäller gränsöverskridande samarbete.

12.

Europaparlamentet betonar vikten av de nationella myndigheternas roll i kontrollen och utvärderingen av inspektions- och övervakningsverksamheten, med utgångspunkt i de gemensamma prioriteringarna och riktmärkena samt i utvecklingen av fiskeverksamheten. Resultaten av denna verksamhet, grundad på tidigare garanterade gemensamma överenskommelser, skall ställas till övriga medlemsstaters och kommissionens förfogande.

13.

Europaparlamentet betonar vikten av regelbundna utvärderingar av de särskilda kontrollprogrammens effektivitet.

14.

Europaparlamentet välkomnar och anser det till och med vara absolut nödvändigt att det utarbetas en uppförandekod för kontrollverksamheten i samråd med näringen och de nationella myndigheterna.

15.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag om att inrätta en gemensam organisation för inspektioner grundad i första hand på ett gemenskapsorgan för kontroll av fiske med uppdrag att garantera en samordnad användning av de nationella inspektions- och övervakningsresurserna.

16.

Europaparlamentet begär att man inom ramen för kommissionens förslag inrättar en gemenskapsbyrå så att man kan få bättre garantier för en effektiv kontroll.

17.

Europaparlamentet begär att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomför en så bred genomförbarhetsstudie som möjligt av behovet av att skapa en organisationsstruktur för gemenskapens inspektioner och övervakning. Studien bör i första hand innehålla en kostnads- och nyttoanalys som ställs i förhållande till ett bättre utnyttjande av de nationella resurserna samt analysera de praktiska effekterna av materiella, finansiella och personella resurser.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även undersöka alternativa modeller för gemenskapssamarbete när det gäller kontroll och tillsyn som med fördel skulle kunna vara ett alternativ till förslaget om att inrätta en gemensam organisation för inspektioner och ett gemenskapsorgan för kontroll av fiske.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt delta i kontrollen och i finansieringen av den kontroll som genomförs i de fiskevatten som lyder under internationella fiskeorganisationer, i syfte att samordna och höja effektiviteten i den fiskekontrollverksamhet som anförtrotts Europeiska unionen i dessa fiskevatten.

20.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

P5_TA(2003)0470

Fiskeflottor (2001 till mitten av 2002)

Europaparlamentets resolution om kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna vid utgången av 2001 och om kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna den 30 juni 2002 (KOM(2002) 446 — KOM(2002) 483 — 2002/2262(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av årsrapporten (KOM(2002) 446) (1) och kommissionens rapport (KOM(2002) 483) (1),

—

med beaktande av den internationella handlingsplan för förvaltningen av fiskekapaciteten som FAO:s fiskerikommitté antog 1999,

—

med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0332/2003), och av följande skäl:

A.

Den fjärde generationen av fleråriga utvecklingsprogram (FUP) har utgått och ersatts av en enkel övre gräns för den totala flottkapaciteten tillsammans med ett system för inträde och utträde.

B.

Många segment av gemenskapens flotta är fortfarande alltför stora i relation till de resurser som finns att tillgå.

1.

Europaparlamentet beklagar att FUP inte lyckats med att uppnå en hållbar jämvikt mellan gemenskapens fiskeflottor och de tillgängliga resurserna av fisk och understryker att endast fyra medlemsstater (Danmark, Finland, Portugal och Spanien) hade uppnått alla sina individuella mål den 30 juni 2002. Parlamentet anser att de nuvarande kapacitetsbegränsningarna och det nuvarande systemet för inträde och utträde inte kommer att föra med sig de nedskärningar som behövs.

2.

Europaparlamentet anser att den nuvarande krisen för så många av fiskbestånden i gemenskapens vatten — då alltför ringa uppmärksamhet bland annat ägnas åt det sätt på vilket fisket utförs och åt producentorganisationernas insatser — åtminstone delvis beror på att man sedan länge gång på gång misslyckats med att införa förnuftiga program för förvaltningen av fiskekapaciteten.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utveckla ett program för att anpassa gemenskapens kapacitet efter resurserna, utan att det samtidigt exporteras fartyg till andra delar av världen där det redan råder ett överskott på dem. Parlamentet anser dessutom att programmen bör användas för utveckling av sådana flottor som sysselsätter så många som möjligt utan att ytterligare belasta fiskebestånden eller skada havsmiljön.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)  Ännu ej offentliggjord i EUT.