Systemet för finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

1) SYFTE

Att anpassa och konsolidera den särskilda förordningen om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (rådets förordning (EEG) nr 729/70), till följd av reformerna i Agenda 2000. Samtidigt som man behåller det befintliga systemet för finansiering, som består i en decentraliserad finansiering av de utgifter som föreskrivs i EU-lagstiftningen genom de nationella utbetalningsställena, rör det sig framför allt om att föra in utgifter för finansiering av landbygdsåtgärder under garantisektionen vid EUGFJ.

Denna förordning har genom förordning EG nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 upphört att gälla. Förordning 1258/1999 ska dock fortsätta att gälla t.o.m. den 15 oktober 2006 för utgifter som betalas av medlemsländerna, och t.o.m. den 31 december 2006 för utgifter som betalas av kommissionen.

2) RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 160, 26.06.1999].

3) SAMMANFATTNING

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) inrättades 1962 genom förordning nr 25 (senast ändrad genom förordning EEG nr 728/70) om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Fonden utgör en stor del av EU:s allmänna budget.

Genom garantisektionen vid EUGFJ finansieras särskilt utgifter för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna, åtgärder för landsbygdsutveckling till stöd för marknaderna och landsbygdsåtgärder utanför mål 1-områden, utgifter för vissa veterinäråtgärder och åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken.

Genom utvecklingssektionen finansieras andra åtgärder för landsbygdsutveckling (de som inte finansieras genom garantisektionen).

EUGFJ förvaltas av kommittén för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (nedan kallad fondkommittén) i samarbete mellan kommissionen och medlemsländerna. Fondkommittén består av företrädare för medlemsländerna och för kommissionen.

Medlemsländerna utser myndigheter och organ som har rätt att göra utbetalningar. Dessa utbetalningsställen ska vara medlemsländernas ackrediterade myndigheter och organ och de ska kunna garantera att

• ansökningarna kontrolleras så att de är berättigade och stämmer överens med EU-bestämmelserna innan betalningarna godkänns,
• de utbetalningar som görs redovisas korrekt och fullständigt i räkenskaperna,
• de handlingar som krävs lämnas inom den tid och i den form som föreskrivs i EU-bestämmelserna.
• Utbetalningsställena ska ha verifikationshandlingar över gjorda utbetalningar och handlingar som visar att de administrativa och fysiska kontroller som föreskrivs har genomförts.

Varje medlemsland ska informera kommissionen om följande:

• Vilka myndigheter och organ den ackrediterat för att göra utbetalningarna.
• Om fler än ett utbetalningsställe ackrediterats, vilken myndighet eller vilket organ som medlemslandet utsett att dels samla in de uppgifter som ska lämnas till kommissionen, dels främja en enhetlig tillämpning av EU-bestämmelserna.
• Utbetalningsställenas namn, stadgar och ackrediteringshandling.
• Rutiner för förvaltning, redovisning och intern kontroll vid utbetalningar som görs i samband med genomförandet av EU-reglerna om den gemensamma jordbrukspolitiken.

Utbetalningsställena ska göra utbetalningar till förmånstagarna på grundval av EU-lagstiftningen. Endast de utgifter som betalas av ackrediterade utbetalningsställen ska finansieras av unionen.

Medlemsländerna ska varje månad lämna en utgiftsdeklaration till kommissionen.

Kommissionen ska göra de krediter som krävs för att täcka EUGFJ:s utgifter tillgängliga för medlemsländerna genom förskott på grundval av redovisade utgifter. Det rör sig i praktiken om ersättning av utgifter som verkställts (och förfinansierats) av medlemsländerna. Dessutom kan förskottsbetalning ställas till medlemsländernas förfogande för genomförande av program för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Efter budgetårets slut ska medlemsländerna lämna kommissionen en årsredovisning över alla utgifter och ett intyg om att den lämnade redovisningen är fullständig, exakt och sanningsenlig.

Före maj månad ska kommissionen granska och godkänna utbetalningsställenas räkenskaper. Beslutet ska omfatta redovisningens fullständighet, exakthet och sanningsenlighet.

Beslutet om godkännande (räkenskapsavslutning) ska inte påverka antagandet av senare beslut (ad hoc-beslut) om att inte låta utgifter som inte verkställts i överensstämmelse med EU-lagstiftningen omfattas av EU-finansiering. De belopp detta gäller (finansiella korrektioner) ska indrivas från medlemsländerna.

Före den 1 juli varje år ska kommissionen lämna en finansiell rapport om förvaltningen av fonden till Europaparlamentet och rådet.

När åtgärder behöver vidtas ska kommissionen förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén ska yttra sig inom en tidsfrist som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Yttrandet avges efter majoritetsbeslut (artikel 205.2 i fördraget om Europeiska unionen).

Om kommitténs yttrande är positivt ska kommissionen fatta beslut som har omedelbar verkan.

Om yttrandet är negativt ska kommissionen underrätta rådet om åtgärderna. I så fall får kommissionen skjuta upp verkställandet av de beslutade åtgärderna i högst en månad från den dag rådet underrättats. Rådet får inom en månad fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet.

Fondkommittén ska också höras

• angående förhandsbedömningen av fondens anslag,
• om utkast till rapporter om fonden som ska lämnas till rådet.

Förordningen ersätter från och med den 1 januari 2000 förordning (EEG) nr 729/70. Artikel 15 tredje stycket och artikel 40 i beslut 90/424/EEG som gäller finansiering av vissa utgifter på veterinärområdet ska utgå.

De åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna i förordning (EEG) nr 729/70 till bestämmelserna i den här förordningen ska antas enligt kommittéförfarandet.

Mer information om den gemensamma jordbrukspolitiken finns på webbplatsen för generaldirektoratet för jordbruk.

Senast ändrat den 18.10.2005