Europeiska kommissionen föreslår att Europeiska unionen och medlemsstaterna antar en samordnad internationell strategi för att skapa ett effektivt skydd för valarna och för att protestera mot kommersiell valjakt.

Förslag till rådets beslut av den 19 december 2007 om fastställande av den ståndpunkt som ska antas på Europeiska gemenskapens vägnar vid Internationella valfångstkommissionens möten.

Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 19 december 2007 om gemenskapens agerande i fråga om valfångst [KOM(2007) 823 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Europeiska unionen (EU) har infört åtgärder för att skydda valar (valar, delfiner m.fl.) mot jakt, fångst och fångenskap genom ett antal bevarande- och skyddsåtgärder som också omfattar åtgärder mot att man avsiktligen stör valarna eller handlar med valar och valprodukter, inbegripet valprodukter från tredjeländer.

Skyddet av valar regleras på EU-nivå genom flera lagstiftande akter och strategier, som:

Valarna migrerar emellertid och för att det ska vara möjligt att skydda dem effektivt är det nödvändigt att bevarandeåtgärder som motsvarar EU:s bevarandeåtgärder antas på internationell nivå.

Internationellt är valjakt förbjuden sedan valjaktsäsongen 1985-1986. Förbudet utfärdades av Internationella valfångstkommissionen (IWC), främst på grund av att det rådde osäkerhet om valbeståndens tillstånd.

Internationella valfångstkommissionen är det internationella organ som är behörigt när det gäller bevarande och skydd av valbestånden och inrättades genom den internationella konventionen för reglering av valfångsten från 1946. Internationella valfångstkommissionen har i november 2011 89 medlemmar, och Europeiska unionen har observatörsstatus inom IWC.

I praktiken är det så att ett antal undantagsbestämmelser gör det möjligt för vissa länder att kringgå förbudet mot valjakt. Bland annat omfattas Island och Norge inte av förbudet i konventionen från 1946 på grund av de invändningar och reservationer som de har gjort. Det är också möjligt att bedriva valjakt för vetenskapliga ändamål om de nationella myndigheterna beviljar särskilt tillstånd för detta. Särskilt Japan bedriver den typen av s.k. vetenskaplig verksamhet och kan sedan saluföra kött från de infångade valarna. Det är fortfarande tillåtet för ursprungsbefolkningar att bedriva husbehovsjakt efter valar.

Internationella valfångstkommissionen har ett dubbelt mandat som omfattar både förvaltning av valjakten och åtgärder för att bevara valarna. Detta innebär att man inom en och samma organisation hyser diametralt motsatta åsikter och att man måste företräda både de som förespråkar valjakten och dess motståndare. Detta försvårar i sin tur det internationella samarbetet och förhindrar att det inrättas ett effektivt system för skydd av alla arter av valar.

För att stärka EU:s position när det gäller att skydda valarna uppmanas samtliga medlemsstater som ännu inte gått med i konventionen från 1946 att göra detta. Europeiska unionen och dess medlemsstater bör arbeta för att förmå andra länder att protestera mot valjakten.

Europeiska kommissionen förslår att medlemsstaterna antar en gemensam EU-ståndpunkt inom IWC, i syfte att få till stånd ett effektivt internationellt regelverk för valskydd. Medlemsstaterna bör särskilt invända mot varje form av hävande av förbudet mot valjakt (helt eller partiellt hävande) och mot anonyma omröstningar inom IWC. Medlemsstaterna bör dessutom ge sitt stöd till följande:

Hänvisningar och förfarande

Förslag	EUT	Förfarande
KOM(2007) 821	-	-