Europeiska unionens rättskällor

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Artikel 216 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

VILKET SYFTE HAR ARTIKLARNA 207, 216 OCH 288 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT (FEUF)?

VIKTIGA PUNKTER

EU-rätten har följande tre källor: primärrätten, sekundärrätten och den subsidiära rätten (se EU:s normhierarki).

Primärrätten

Sekundärrätten

Sekundärrätten omfattar unilaterala rättsakter som kan delas in i följande två kategorier:

Internationella avtal med länder utanför EU eller med internationella organisationer är också en integrerad del av EU-lagstiftningen. De är åtskilda från primärrätten och sekundärrätten och bildar en sui generis-kategori. Enligt vissa domar från EU-domstolen kan de ha direkt verkan och deras rättsliga verkan är högre än sekundärrätten, som därför måste följa dem.

Subsidiära rättskällor

Subsidiära källor är rättselement som inte uttryckligen nämns i fördragen. Denna kategori inbegriper följande:

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen – Unionens yttre åtgärder – Avdelning II – Gemensam handelspolitik, artikel 207 (f.d. artikel 133 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 140).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen – Unionens yttre åtgärder – Avdelning V – Internationella avtal – Artikel 216 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 144).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Del sex – Institutionella och finansiella bestämmelser – Finansiella bestämmelser – Avdelning I – Institutionella bestämmelser – Kapitel 2 – Unionens rättsakter, förfarande för antagande och andra bestämmelser – Avsnitt 1 – Unionens rättsakter – Artikel 288 (f.d. artikel 249 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 171).

Senast ändrat 13.03.2020