Särskilda programmet Kapacitet

Detta särskilda program syftar till att förstärka forskningsinfrastrukturen i EU. De olika åtgärderna ska dels skapa bättre kontakter mellan de små och medelstora företagen, regionerna, civilsamhället och tredjeländer å ena sidan och forskarvärlden å den andra, men också utveckla dessa olika aktörers forskningspotential och göra deras olika strategier mer samstämmiga. I detta dokument redogörs det i detalj för det särskilda programmet (konkreta mål, egenskaper, strategier, verksamhetsområden osv.).

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

SAMMANFATTNING

Det särskilda programmet Kapacitet, som är en uppföljning av tidigare insatser, syftar främst till att skapa ny infrastruktur för forskning och innovation över hela EU.

I detta syfte omfattar programmet en strategi i två faser: en inledningsfas och en konstruktionsfas. Strategin berör följande områden:

• Forskningsinfrastruktur.
• Forskning till förmån för små och medelstora företag.
• Kunskapsregionerna.
• Forskningspotentialen.
• Forskning och samhälle.
• Övergripande verksamhet för internationellt samarbete.

I budgethänseende beräknas 4 097 miljoner euro behövas för genomförandet av det särskilda programmet under perioden mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2013.

EGENSKAPER OCH ALLMÄNNA MÅL

Alla resurser som mobiliseras inom ramen för programmet ska tjäna uppnåendet av de särskilda mål som har satts upp för varje område:

• Att utnyttja och utveckla forskningsinfrastrukturen på bästa sätt.
• Att förstärka de små och medelstora företagens innovationspotential och deras möjlighet att dra nytta av forskning.
• Att främja utvecklingen av regionala sammanslutningar grundade på forskningsaspekter.
• Att frigöra konvergensregionernas och de yttersta randområdenas forskningspotential.
• Att skapa kopplingar mellan forskning och samhälle.
• Att stimulera internationellt samarbete.
• Att främja samstämmighet mellan olika forskningsstrategier och skapa synergier med övrig EU-politik och andra EU-program.

Obs! Vid genomförandet av sjunde ramprogrammet och dess särskilda program med alla olika forskningsverksamheter som hör ihop med dessa ska de grundläggande etiska principerna liksom sociala, rättsliga, socioekonomiska, kulturella och jämställdhetsrelaterade aspekter respekteras.

TEMAN: MÅL, STRATEGIER, ÅTGÄRDER

För vart och ett av de teman som omfattas av det särskilda programmet har man fastställt

• ett särskilt mål,
• en lämplig strategi,
• konkreta åtgärder.

Forskningsinfrastruktur

Det särskilda programmet syftar här till att se till att EU:s forskningsinfrastruktur * utnyttjas och utvecklas på bästa möjliga sätt, men också till att främja skapandet och moderniseringen av sådan infrastruktur. Dessutom kan stödåtgärder sättas in för att reagera på eventuella nya behov som uppstår i ett senare skede. Allmänt sett handlar det om att utveckla det tekniska kunnandet i EU, och på så sätt skapa en konkurrenskraftigare och mer dynamisk kunskapsekonomi.

Åtgärderna till stöd för forskningsinfrastruktur (befintlig och ny) samt för att täcka nya behov omfattar

• förenklad tillgång till befintliga strukturer,
• bättre samordning genom en samstämmig modernisering,
• utveckling av online-infrastruktur på grundval av IKT,
• stöd till utveckling och konstruktion av ny infrastruktur,
• ökat samarbete inom EU och internationellt.

Den budget som anslagits för området forskning uppgår till 1 715 miljoner euro.

Forskning till förmån för de små och medelstora företagen

Följande två möjligheter ges för att ge små och medelstora företag och deras sammanslutningar en chans att bättre utnyttja forskningsresultat för att främja sin tillväxt och innovationsförmåga:

• Stöd till små företagsgrupper som på kort sikt vill lösa gemensamma eller komplementära tekniska problem.
• Stöd för att finna tekniska lösningar på tekniska problem som är gemensamma för ett stort antal småföretag på något längre sikt (t.ex. hur man uppnår överensstämmelse med EU:s normer och regler inom områden som hälsa, säkerhet och miljöskydd).

Den budget som anslagits för området uppgår till 1 336 miljoner euro.

Kunskapsregioner

Det viktigaste målet för det särskilda programmet inom detta område är att forskningspotentialen i EU:s regioner ska förstärkas. Därför kommer man att prioritera stöd till utvecklingen av regionala sammanslutningar inom hela EU, där regionala myndigheter, universitet, forskningscentrum, företag och andra berörda parter kan samarbeta. En annan prioritering är förbättrad samordning mellan regionalpolitik och forskningspolitiken.

De olika projekten på detta område omfattar följande åtgärder:

• Analys, utveckling och genomförande av de regionala sammanslutningarnas forskningsagendor (planering av kapaciteter och prioriteringar inom forskning och utveckling).
• Handledning för regioner som ännu inte är så aktiva inom forskning, erbjuden av mer utvecklade regioner, bland annat genom inrättandet av gränsöverskridande regionala konsortier.
• Initiativ för att bättre integrera aktörer och institutioner på forskningsområdet i den regionala ekonomin (bland annat genom gränsöverskridande åtgärder som organiseras av regionala sammanslutningar).
• Åtgärder för att främja ett systematiskt informationsutbyte och samspel mellan liknande projekt (seminarier för analys och samverkan, rundabordsdiskussioner, publikationer osv.).

Den budget som anslagits för området uppgår till 126 miljoner euro.

Forskningspotentialen

Programverksamheten bör främst inriktas på Europeiska unionens (EU) minst utvecklade regioner samt på de yttre randområdena, så att dessa kan dra största möjliga nytta av sin forskningskapacitet. På sikt bör detta göra det möjligt att frigöra den forskningspotential som finns i ett utvidgat EU (kunskaps- och kompetensutveckling, ökad synlighet).

De konkreta åtgärder som kommer att prioriteras är främst strategiska partnerskap och samarbeten mellan forskarlag (både inom den offentliga och den privata sektorn) i dessa regioner och spetsforskningsgrupper i andra regioner i EU. Därigenom kan de mindre utvecklade regionernas forskarlag, som valts ut på grundval av sin kvalitet och potential, dra nytta av

• kunskaps- och erfarenhetsutbyte,
• rekrytering av erfarna forskare för kunskapsutbyte och fortbildning,
• införskaffande och anpassning av viss forskningsutrustning,
• organisation av seminarier och konferenser,
• genomförande av spridnings- och informationsåtgärder för bättre synlighet.

Den budget som anslagits för frigöra forskningspotential uppgår till 340 miljoner euro.

Forskning och samhälle

En förutsättning för att man ska kunna skapa ett effektivt och demokratiskt europeiskt kunskapssamhälle är att den vetenskapliga dimensionen integreras i det europeiska samhället.

Vetenskaplig forskning är drivkraften bakom innovation, och därigenom också bakom tillväxt välfärd och hållbar utveckling, men den är ännu inte särskilt väl integrerad i samhället. Man kan finna flera orsaker till detta:

• Allmänhetens deltagande i debatten om forskningspolitikens prioriteringar och inriktning är otillräcklig.
• Forskningen har ofta en relativt negativ image (brist på kontroll, grundläggande värderingar ifrågasätts osv.).
• En känsla av att forskningen är losskopplad från den konkreta verkligheten i ekonomi och samhälle.
• Den vetenskapliga objektiviteten hos de forskningsrön som läggs fram inför de politiska beslutsfattarna ifrågasätts.

Många faktorer bidrar till diskrepansen mellan den ständigt tilltagande önskan att driva på forskningen för att reagera på de stora samhällsproblemen (sjukdomar, förorening, epidemier, arbetslöshet, klimatförändring, det åldrande samhället osv.) å ena sidan, och den växande misstron mot forskningens tänkbara skuggsidor å den andra.

Risken föreligger att det uppstår en vetenskaplig klyfta i våra samhällen, och därför är det viktigt att

• se till att forskningen blir mer öppen, genomsynlig och etisk,
• förstärka EU:s roll i världen i debatterna om delade värderingar. lika chanser och dialogen mellan arbetsmarknadens parter,
• överbrygga klyftan mellan dem som har en vetenskaplig utbildning och dem som inte har det,
• göra vetenskap och forskning attraktivare,
• främja den offentliga debatten om forskningspolitiken,
• göra forskningsvärlden mer tillgänglig och tilltalande för alla,
• ge mer utrymme åt kvinnor som vill göra vetenskaplig karriär,
• anpassa vetenskaplig kommunikation till vår tid (utnyttjande av nya kommunikationsmedel för att nå största möjliga antal människor).

Tre huvudsakliga handlingslinjer ligger till grund för denna verksamhet:

• Styrning av relationerna mellan forskning och samhälle: EU:s forskningssystem byggs ut och förbättras, politiska, etiska och samhälleliga problem förutses och löses, forskningens och teknikens plats i samhället klargörs, universitetens roll utvecklas.
• Forskarvärldens potential och perspektiv: kvinnornas och de ungas roll konsolideras.
• Vetenskaplig kommunikation: förbindelserna mellan forskning och samhälle återupprättas.

När det gäller EU:s forskningssystem är det främst tre aspekter som ska behandlas:

• Utnyttjande av forskningsrön och sakkunskap i den europeiska beslutsprocessen, och utvärdering av resultaten av detta.
• Främjande av förtroende och självreglering inom forskarvärlden.
• Uppmuntran till debatt om informationsspridning.

När det gäller att förutse och lösa politiska, etiska och samhälleliga problem, ska två aspekter beaktas:

• Ökat engagemang i vetenskapliga frågor.
• Inledning av en välfunderad debatt om forskningsetik.

I syfte att öka kunskapen om forskningens och teknikens plats i samhället omfattar programmet också skapandet av specialiserade nät av universitet. Dessa ska undersöka i vilken utsträckning forskningen verkligen bidrar till konstruktionen av ett europeiskt samhälle och en europeisk identitet. Flera aspekter bör beaktas:

• Samspelet mellan forskning, demokrati och rätt.
• Undersökning av etik inom forskning och teknologi.
• Ömsesidig påverkan mellan forskning och kultur.
• Forskarnas roll och image.

Vad gäller utvecklingen av universitetens roll kommer följande att prioriteras:

• Definition av gynnsammare ramvillkor för en bättre universitetsforskning.
• Främjande av strukturerat samarbete med näringslivet.
• Ökat kunskapsutbyte mellan universitet och med samhället som helhet.

Dessutom ska handlingsramar definieras för att förstärka kvinnornas roll och framhäva könsaspekten i vetenskaplig forskning.

Likaså ska den verksamhet som riktas till de yngre koncentreras på

• stöd till vetenskaplig utbildning i skolorna,
• förstärkt kopplingar mellan vetenskaplig undervisning och vetenskaplig karriär,
• undersökning och samordning av nya forskningsrelaterade undervisningsmetoder.

När det slutligen gäller vetenskaplig kommunikation ska verksamheten främst inriktas på

• tillförlitlig information till den vetenskapliga pressen,
• inrättandet av ett centrum för vetenskaplig information i EU,
• skapande och utbyte av bästa praxis för att närma media och forskarvärlden till varandra,
• förstärkning av den europeiska dimensionen i vetenskapliga alster som är avsedda för allmänheten,
• ökad synlighet för forskningen med audivisuella medel,
• främjande av gränsöverskridande kommunikation (t.ex. pristävlingar),
• provning av nya metoder och produkter för vetenskaplig kommunikation.

Den budget som anslagits för detta tematiska område uppgår till 330 miljoner euro.

Internationellt samarbete

I syfte att utveckla en internationellt framstående forsknings- och teknologipolitik vill EU

• främja den europeiska konkurrenskraften genom strategiska partnerskap med tredjeländer och genom att ta emot de bästa forskarna,
• lösa de globala problem som tredjeländerna står inför eller kommer att konfronteras med.

Samarbetet med tredjeländer berör i första hand kandidatländerna, länderna i EU-Medelhavspartnerskapet, länderna på västra Balkan, länderna i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien, utvecklingsländerna och tillväxtekonomierna.

Samarbete omfattar

• fastställande av prioriteringar och definition av strategier,
• förbättring och utveckling av samarbeten,
• förbättrad samordning av nationella strategier och åtgärder.

Den budget som anslagits för internationellt samarbete uppgår till 180 miljoner euro.

Samstämmighet mellan forskningsstrategier

Utöver förbättringar av forskningspolitikens effektivitet och samstämmighet både på nationell nivå och på EU-nivå har EU satt som mål att

• förbättra samordningen med annan politik,
• öka den offentliga forskningens genomslagskraft och förstärka dess band med näringslivet,
• öka det offentliga stödet och dess hävstångseffekt på den privata sektorns investeringar.

I detta syfte kommer man att anta två handlingslinjer:

• De offentliga myndigheternas politik och den privata sektorns strategier på forskningsområdet, och inte minst deras resultat, ska utvärderas och analyseras.
• Initiativ för öppen samordning och gränsöverskridande samarbete ska stödjas.

Dessa insatser ska finansieras inom ramen för programmet. Anslagen uppgår till 70 miljoner euro.

Bakgrund

Sedan 1984 för EU en forsknings- och teknologipolitik som grundar sig på fleråriga ramprogram. Det sjunde ramprogrammet är det andra i ordningen sedan Lissabonstrategin antogs år 2000.Dess roll är avgörande för tillväxt och sysselsättning i EU.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från Kommissionen till Rådet, Europaparlamentet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén samt Regionkommittén om de framsteg som har gjorts inom ramen för Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning [KOM(2009) 209 – Ej offentliggjort i EUT]. Åtgärderna i programmet Kapacitet är väldigt eftersökta, i synnerhet de som stöder forskning för små och medelstora företag och sammanslutningar av sådana företag.

Genomförandet av de 44 prioriterade infrastrukturprojekten av strategiskt europeiskt intresse, identifierade av det europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) begränsas av bristen på resurser på gemenskapsnivå och nationell nivå. Antagandet av en ny rättslig ram för europeisk forskningsinfrastruktur 2009 bör ge ett ytterliggare uppsving och trygga den finansiella planeringen och integrera de andra finansiella instrumenten (EIB, strukturfonderna).

Verksamheterna Forskningspotential och Kunskapsregioner, som förenar vetenskaplig kapacitet mellan regionerna, har inte givit de förväntade resultaten (framför allt i konvergensregionerna) eftersom de även saknar resurser. Bättre och mer målinriktat utnyttjande av strukturfonderna gör det möjligt att höja nivån på den vetenskapliga och tekniska kompetensen inom EU.

Det nya bidragssystemet uppmuntrar skapandet av ett europeiskt partnerskap mellan forskningen och samhället.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 743/2008/EG av den 9 juli 2008 om gemenskapens deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram som inletts av flera medlemsstater och som syftar till att stödja små och medelstora företag som bedriver forskning och utveckling [EUT L 201 av den 30 juli 2008].

Programmet Eurostar stöder de små och medelstora företag som bedriver forskning och utveckling (FoU). Detta program bygger på artikel 169 i EG-fördraget om gemenskapens deltagande i FoU-programmet som genomförs gemensamt av flera medlemsstater. Eurostars mål är att anpassa och synkronisera de nationella programmen för forskning och innovation för att skapa ett gemensamt och integrerat program inom de vetenskapliga, administrativa och finansiella områdena och att bidra till skapandet av det europeiska forskningsområdet.

Eurostars är ett gemensamt program mellan Eureka och det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (Kapaciteter).

Det samfinansieras av medlemsstaterna och de andra deltagande tredjeländerna och gemenskapen. Gemenskapens finansiella bidrag kommer att uppgå till 100 miljoner euro, medan de 22 EU-länderna och de fem länderna knutna till sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling tillsammans bidrar med ytterligare 300 miljoner euro. Privat finansiering kommer att uppgå till 400 miljoner euro. Den totala summan för små och medelstora företag verksamma inom forskningsområdet kommer alltså att vara 800 miljoner euro under sex år.

Senast ändrat den 30.05.2010