Ramen för granskning av utländska direktinvesteringar

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen ger en ram för Europeiska unionen (EU) när det gäller granskning av direktinvesteringar från länder utanför EU med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Genom förordningen inrättas

• en möjlighet för EU:s medlemsstater att ha öppna, förutsägbara och icke-diskriminerande system för att granska utländska direktinvesteringar*, med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning,
• metoder för samarbete mellan EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen om utländska direktinvesteringar som sannolikt kan påverka säkerhet eller allmän ordning,
• en möjlighet för kommissionen att avge yttranden om sådana investeringar och för medlemsstaterna att lämna synpunkter om dem.

VIKTIGA PUNKTER

Lagstiftningen medför inte att nationella system för granskning* harmoniseras. Ingenting hindrar en medlemsstat från att besluta om den ska ha ett nationellt granskningssystem eller inte, eller om den ska granska en viss utländsk direktinvestering eller inte.

Medlemsstaterna

• får behålla, ändra eller införa granskningssystem* för utländska direktinvesteringar,
• kan besluta om de ska ha system för granskning av utländska direktinvesteringar, och måste i så fall
  • se till att systemet är transparent, inte diskriminerar mellan länder utanför EU, skyddar konfidentiell och kommersiellt känslig information och innefattar tidsfrister,
  • tillåta utländska investerare och företag att överklaga granskningsbeslut,
  • vidta nödvändiga åtgärder för att upptäcka och förhindra kringgående av granskningssystem och granskningsbeslut,
  • underrätta kommissionen om sitt nuvarande granskningssystem senast den 10 maj 2019 och om nya system senast 30 dagar efter att de trätt i kraft,
• senast den 31 mars varje år lämna uppgifter till kommissionen om utländska direktinvesteringar på deras territorium under det föregående kalenderåret,
• måste utse kontaktpunkter för genomförandet av lagstiftningen, på samma sätt som kommissionen.

När medlemsstaterna och kommissionen bedömer utländska direktinvesteringar med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning kan de överväga hur investeringen skulle kunna påverka följande områden:

• Kritisk fysisk eller virtuell infrastruktur för bland annat energi, transport, försvar, val, ekonomi med mera.
• Viktig teknik och produkter med dubbla användningsområden, såsom artificiell intelligens, robotteknik, energilagring och bioteknik.
• Försörjningstrygghet när det gäller exempelvis energi, råvaror och livsmedel.
• Åtkomst till känslig information, däribland personuppgifter.
• Mediernas frihet och mångfald.
• De kan också bedöma om
  • den utländska investeraren direkt eller indirekt kontrolleras av en regering utanför EU, däribland statliga organ eller väpnade styrkor,
  • den utländska investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som inverkar på säkerhet eller allmänna ordning i en medlemsstat, eller om
  • det finns en allvarlig risk för att den utländska investeraren är inblandad i olaglig eller brottslig verksamhet.

När en medlemsstat granskar en utländsk direktinvestering fungerar samarbetsstrukturen på följande sätt:

• Den medlemsstat som utför granskningen måste underrätta kommissionen och övriga medlemsstater så snart som möjligt.
• Andra medlemsstater kan lämna synpunkter om de anser att investeringen sannolikt kan inverka på deras säkerhet eller allmänna ordning.
• Kommissionen får avge ett yttrande om den anser att investeringen sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning i fler än en medlemsstat.
• Kommissionen måste informera övriga medlemsstater om synpunkter har lämnats eller ett yttrande har avgetts.

Om en utländsk direktinvestering inte granskas i den medlemsstat där den sker kan en annan medlemsstat lämna synpunkter om det anser att investeringen skulle kunna påverka dess egen säkerhet eller allmänna ordning. Kommissionen får avge ett yttrande om den anser att fler än en medlemsstat skulle kunna påverkas.

Kommissionen får avge ett yttrande till en medlemsstat där en utländsk direktinvestering planeras eller har skett, om den anser att projekt eller program av EU-intresse kan påverkas med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Nedanstående projekt och program anses i nuläget vara av EU-intresse. Kommissionen kan ändra förteckningen genom en delegerad akt.

• Europeiska program för ett globalt system för satellitnavigering (Galileo och Egnos)
• Copernicus
• Förberedande åtgärd för EU:s nya program Govsatcom
• Rymdprogram
• Horisont 2020
• Horisont Europa
• Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021–2025
• Transeuropeiska transportnät
• Transeuropeiska energinät
• Transeuropeiska telekommunikationsnät, nu ersatt av Fonden för ett sammanlänkat Europa
• Programmet för ett digitalt Europa,
• Europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram, nu ersatt av Europeiska försvarsfonden
• Förberedande åtgärd för försvarsrelaterad forskning
• Permanent strukturerat samarbete
• Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi
• Programmet EU för hälsa,

När en medlemsstat informerar om granskning av utländska direktinvesteringar eller får en begäran om information från kommissionen eller från en annan medlemsstat måste den utan onödigt dröjsmål lämna följande uppgifter:

• ägarstrukturen för den utländska investeraren,
• den utländska direktinvesteringens ungefärliga värde,
• den utländska investerarens och det mottagande företagets produkter, tjänster och affärsverksamhet,
• i vilka medlemsstater det mottagande företaget bedriver verksamhet,
• finansieringskällan för investeringen,
• vilket datum investeringen planeras eller har fullbordats.

Kommissionen

• håller en aktuell förteckning över nationella granskningssystem,
• kan få rådgivning från en expertgrupp som är specialiserad på granskning av utländska direktinvesteringar,
• lägger fram en årsrapport för Europaparlamentet och EU:s regeringar (den första årsrapporten offentliggjordes 2021),
• gör en övergripande utvärdering av lagstiftningens effektivitet och rapporterar till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd senast den 12 oktober 2023 och därefter vart femte år,
• har befogenhet att anta delegerade akter.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 11 oktober 2020.

BAKGRUND

• Efter covid-19-utbrottet och införandet av åtgärder för att hantera krisens effekter antog Europeiska kommissionen en vägledning till medlemsstaterna om utländska direktinvesteringar, fri rörlighet för kapital från tredjeländer och skydd av Europas strategiska tillgångar.
• Som svar på Rysslands oprovocerade och omotiverade militära angrepp mot Ukraina, som aktivt stöddes av Belarus, offentliggjorde kommissionen den 5 april 2022 en vägledning till medlemsstaterna om bedömning och förebyggande av hot i samband med ryska och belarusiska investeringar med hänsyn till EU:s säkerhet och allmänna ordning.

Mer information finns här:

• EU:s granskningssystem för utländska investeringar tas i bruk (Europeiska kommissionen)
• Granskning av investeringar (Europeiska kommissionen)

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2019/452 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Meddelande från kommissionen – Vägledning till medlemsstaterna angående utländska direktinvesteringar, fri rörlighet för kapital från tredjeländer och skydd av Europas strategiska tillgångar, inför tillämpningen av förordning (EU) 2019/452 (förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar) (EUT C 99I, 26.3.2020, s. 1).

Meddelande från kommissionen Vägledning till medlemsstaterna om utländska direktinvesteringar från Ryssland och Belarus mot bakgrund av den militära aggressionen mot Ukraina och de restriktiva åtgärder som fastställs i rådets nyligen antagna förordningar om sanktioner (Rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1) och dess ändringar, och rådets förordning (EG) nr 765/2006 av den 18 maj 2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus (EUT L 134, 20.5.2006, s. 1) och dess ändringar.) (EUT C 151 I, 6.4.2022, s. 1).

Senast ändrat 07.01.2022