Styrningen av energiunionen

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och klimatåtgärder

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen syftar till att säkerställa att Europeiska unionens (EU) strategi för energiunionen genomförs på ett samordnat och samstämmigt sätt när det gäller alla dess fem dimensioner.
Mer allmänt syftar förordningen också till att säkerställa att energiunionens mål uppnås, särskilt målen i den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar.

VIKTIGA PUNKTER

Strategin för energiunionen har fem dimensioner:

Förordningen omfattar följande huvudåtgärder:

Medlemsstaterna i EU ska:
- ta fram en nationell integrerad nationell energi- och klimatplan för 2021 till 2030 senast den 31 december 2019, och därefter den 1 januari 2029 och sedan vart tionde år,
- ta fram och rapportera till kommissionen om långsiktiga strategier för låga utsläpp med ett 50-årigt perspektiv, i syfte att bidra till de övergripande målen för hållbar utveckling och det långsiktiga mål som fastställts i Parisavtalet,
- ta fram lägesrapporter vartannat år om genomförandet av planerna från och med den 15 mars 2023, för att övervaka framstegen för energiunionens samtliga fem dimensioner.
Det ska inrättas en samrådsprocess återkommande mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna, och det ska främja ett regionalt samarbete mellan medlemsstaterna innan planerna slutställs och därefter vart tionde år för en period på tio år åt gången. För perioden 2021–2030 ska planerna uppdateras senast den 30 juni 2024.
Kommissionen ska övervaka och bedöma medlemsstaternas framsteg mot målen, syftena och bidragen i deras nationella planer.
Det ska inrättas inventeringssystem på EU-nivå och nationella inventeringssystem för växthusgasutsläpp, politik, åtgärder och prognoser.

Ändringslagstiftning

Förordning (EU) 2021/1119, även känd som den europeiska klimatlagen, ändrar förordning (EU) 2018/1999. I förordningen fastställs ett bindande EU-mål om en inhemsk nettominskning av växthusgasutsläppen med minst 55 procent (jämfört med 1990 års nivåer) senast 2030, samt ett klimatmål för 2040 inom sex månader efter den första globala översynen enligt Parisavtalet,
Förordning (EU) 2023/839, vars främsta syfte är att ändra förordning (EU) 2018/841 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (LULUCF-förordningen), ändrar också förordning (EU) 2018/1999 för att förbättra dess mekanismer för övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn. Förordning (EU) 2018/1999 uppdateras för att nämna inte bara medlemsstaternas åtaganden utan även deras nationella mål inom ramen för LULUCF-förordningen. I den ändrade texten fastställs 2025 års förfarande för granskning av inventeringen som gör det möjligt för kommissionen att anta genomförandeakter om fastställande av bindande nationella utsläpp och upptag per medlemsstat. Bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 uppdateras slutligen så att den inkluderar åtgärder som ökar noggrannheten för övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag av växthusgaser i LULUCF-sektorn.
Förordning (EU) 2023/857 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om om bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 innebär också vissa mindre ändringar av förordning (EU) 2018/1999 som gör processen för rapportering av överföringar av årliga tilldelningar av utsläpp mellan medlemsstater mer transparent.

Delegerade akter

Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter för att anpassa mallen till ändringar av EU:s klimat- och energipolitiska ram som har en direkt och särskild anknytning till EU:s bidrag enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Parisavtalet.
Kommissionen har även befogenhet att anta delegerade akter för att ta hänsyn till förändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventeringsriktlinjer. Kommissionen får även fastställa krav för EU:s inventeringssystem samt upprätta register.
Delegerad förordning (EU) 2020/1044 kompletterar förordning (EU) 2018/1999 med regler om värden för global uppvärmningspotential, riktlinjer för växthusgasinventering samt EU:s inventeringssystem.
- I förordningen upphävs delegerad förordning (EU) nr 666/2014 från och med den 1 januari 2021.
- Förordningen gäller rapporter som lämnats av medlemsstaterna från och med 2021.
- Medlemsstaterna och kommissionen ska använda de värden för global uppvärmningspotential som finns i bilaga I för att fastställa och rapportera uppgifter från växthusgasinventeringar.

Genomförandeakter

Kommissionen har antagit följande tre genomförandeakter:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999.
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1294 om unionens finansieringsmekanism för förnybar energi.
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299 vad gäller struktur, format, tekniska detaljer och förfaranden för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.

Upphävande

Förordningen upphäver förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 24 december 2018.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Energiunionen (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2018/1999 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (EUT L 111, 26.4.2023, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller tillämpningsområdet, förenkling av reglerna för rapportering och efterlevnadskontroll och fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och av förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn (EUT L 107, 21.4.2023, s. 1).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299 av den 15 november 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller struktur, format, tekniska detaljer och förfaranden för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna (EUT L 306, 25.11.2022, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (”europeisk klimatlag”) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1294 av den 15 september 2020 om unionens finansieringsmekanism för förnybar energi (EUT L 303, 17.9.2020, s. 1).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (EUT L 278, 26.8.2020, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1044 av den 8 maj 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjerna och om unionens inventeringssystem och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 666/2014 (EUT L 230, 17.7.2020, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014) 15 final, 22.1.2014).

Senast ändrat 22.02.2023