Likviditetstäckningskravet för kreditinstitut

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 om komplettering av förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Denna delegerade förordning innehåller utförliga regler för tillämpningen av den allmänna princip som infördes genom förordning (EU) nr 575/2013, kapitalkravsförordningen, om att kreditinstitut måste ha tillräckliga tillgångar för att tillgodose krav om uttag inom 30 dagar.

I den delegerade förordningen om likviditetstäckningskvoten anges vilka tillgångar som ska betraktas som likvida tillgångar*. Vidare anges det hur förväntade inflöden och utflöden av likviditet under en 30-dagarsperiod ska beräknas.

VIKTIGA PUNKTER

Kreditinstitut ska ha en likviditetstäckningskvot på minst 100 %. Detta motsvarar kvoten mellan likviditetsbufferten* och nettolikviditetsutflödet* under 30 dagar.

Ett kreditinstitut befinner sig i stress* i följande situationer (listan är inte uttömmande):

Likvida tillgångar ska uppfylla följande krav:

Likvida tillgångar delas upp i flera olika kategorier:

Kreditinstitut måste säkerställa följande:

Det finns utförliga regler och beräkningar för att fastställa och mäta likviditetsutflöden och likviditetsinflöden samt för att fastställa vilka förfaranden som ska följas.

I och med kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620 gjordes vissa ändringar av 2015 års lagstiftning för att förbättra den praktiska tillämpningen. De viktigaste ändringarna var följande:

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620 gäller från och med den 30 april 2020.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 1 oktober 2015.

BAKGRUND

Mer information finns här:

VIKTIGA BEGREPP

Likvid tillgång: en tillgång som enkelt kan konverteras till kontanter.
Likviditetsbuffert: den summa likvida tillgångar som ett kreditinstitut innehar.
Nettolikviditetsutflöde: den summa som kvarstår efter avdrag för inkommande från utgående kassaflöden.
Stress: en plötslig eller allvarlig försämring av ett kreditinstituts solvens eller likviditet.
Återköpsavtal: även kallade ”repor”; ett kortfristigt lån genom vilket säljaren av värdepapperet går med på att köpa tillbaka det till ett visst pris och vid angiven tidpunkt.
Värdepapperisering: ett förfarande där olika finansiella tillgångar eller avtalsreglerade fordringar, t.ex. billån, ompaketeras och säljs till investerare.
Omvända återköpsavtal: även kallade omvända repor; köp av värdepapper med löfte om att de får säljas till ett högre pris vid en viss tidpunkt.
Likviditetsswappar: lån av likvida tillgångar i utbyte mot mindre likvida säkerheter. Låntagaren betalar en avgift till långivaren för de risker som detta innebär.
Avvecklingsmekanism: avslutande av transaktioner (t.ex. repor och omvända repor) som förfaller inom de närmaste 30 kalenderdagarna.

HUVUDDOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620 av den 13 juli 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2015/61 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 271, 30.10.2018, s. 10).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

Successiva ändringar till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 har införts i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28.2.2014, s. 34).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (GUT L 135, 31.5.1994, s. 5).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 16.01.2019